BETÄNKANDE om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

22.10.2020

(2020/2058(INI))
Budgetutskottet
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Siegfried Mureşan, Paul Tang
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 58 i arbetsordningen)
Föredragande av yttrande (*): Petros Kokkalis,
för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

(2020/2058(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens meddelande Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given av den 14 januari 2020 (COM(2020)0021),

– med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) av den 11 december 2019 och dess resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[1],

– med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (COM(2018)0322) och det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 (COM(2020)0443), tillsammans med det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020)0445),

– med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse[2],

– med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar[3],

– med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen[4],

– med beaktande av slutrapporten och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel från december 2016,

– med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel[5],

– med beaktande av kommissionens meddelande EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456) av den 27 maj 2020 och dess åtföljande lagstiftningsförslag,

– med beaktande av direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG,

– med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0[6],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[7],

– med beaktande av slutrapporten av den 31 januari 2018 från expertgruppen på hög nivå för hållbara finanser,

– med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 (COM(2018)0097),

– med beaktande av sin resolution av den 29 maj 2018 om hållbara finanser[8],

– med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020[9],

– med beaktande av förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, och förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn,

– med beaktande av kommissionens kvartalsvisa ekonomiska prognoser,

– med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna samt av Parisavtalet,

– med beaktande av de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, principerna för ansvarsfull bankverksamhet och principerna för hållbar försäkring,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, FN:s mål för hållbar utveckling och Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och de åtta grundläggande ILO-konventionerna,

– med beaktande av Europeiska centralbankens stadga,

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0198/2020), och av följande skäl:

A. De nödvändiga investeringarna i anpassningen till klimatförändringarna har ännu inte bedömts och införlivats i klimatsiffrorna i den fleråriga budgetramen.

B. Vägen till klimatneutralitet senast 2050 kommer att främja konkurrenskraften hos EU:s ekonomi och leda till ett överskott av hållbara högkvalitativa arbetstillfällen.

C. I 2019 års särskilda rapport från den internationella klimatpanelen (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C visar tydligt att den politik som antagits hittills inte är tillräcklig för att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger 1,5 °C, att biologisk mångfald går förlorad och att de biokemiska flödena rubbas.

D. EU:s klimatlag kommer att bekräfta EU:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050, inklusive ambitiösa mellanliggande steg som behövs för att uppnå detta mål.

E. Kommissionen har uppskattat de investeringar som behövs på EU-nivå för att uppnå de aktuella klimatmålen för 2030 till 240 miljarder euro per år[10] samt ytterligare belopp på 130 miljarder euro per år för miljömål, 192 miljarder euro per år för social infrastruktur och 100 miljarder euro per år för Europas mer omfattande transportinfrastruktur. Detta motsvarar ett investeringsbehov på minst 662 miljarder euro per år. Dessa siffror baseras på ett klimatmål för 2030 om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 %. Investeringsgapet är ännu större nu när parlamentet har godkänt mer ambitiösa mål. Det är viktigt att mobilisera alla tillgängliga medel för att överbrygga investeringsgapet.

F. I artikel 2.1 i Parisavtalet föreskrivs att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

G. Den europeiska gröna given är en ny strategi för tillväxt som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen samt som också bör bidra till att säkerställa EU:s strategiska autonomi.

H. Covid-19-pandemin understryker vikten av investeringar i en socialt och miljömässigt hållbar ekonomi, i synnerhet investeringar som främjar avancerad FoU, en konkurrenskraftig industrisektor, en djupare och starkare inre marknad, starka små och medelstora företag, hälso- och sjukvård, ett välutbyggt välfärdssystem och socialt välbefinnande.

I. I samband med de medel som krävs för att stödja de europeiska ekonomierna väcks frågan om hur skulderna ska återbetalas. Det är viktigt att förhindra att ojämlikheterna ökar, vilket skedde efter den föregående krisen.

J. Det är mycket viktigt att det skapas ett hållbart ekonomiskt system för att utveckla EU:s strategiska oberoende på lång sikt och öka EU:s resiliens.

K. Handelspolitiken påverkar utsläppen av växthusgaser.

L. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser utgör 27 % av EU:s totala utsläpp och är de enda som fortfarande ökar. Transportsektorn måste på ett teknikneutralt sätt bidra till att nå EU:s mål för utsläppsminskning, dvs. klimatneutralitet senast 2050, samtidigt som man ser till att transporterna förblir överkomliga i pris och konkurrenskraftiga. Minskningen av utsläppen från transportsektorn kan påskyndas både för infrastrukturen och fordonsparken genom att utveckla och stärka synergier med andra sektorer, såsom den digitala sektorn eller energisektorn.

M. Skattebefrielser för luftfarts- och sjöfartssektorn kan även snedvrida konkurrensen mellan industrisektorer och kan främja ineffektiva och förorenande transportsätt.

N. Enligt artikel 2 i ECB:s stadga måste ECB:s penningpolitik, om syftet med prisstabiliteten uppnås och inte ifrågasätts, bedrivas med syftet att främja EU:s mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det anges att ett av målen är att skydda miljön.

O. I samband med översynen av sin penningpolitiska strategi kommer ECB att bedöma om och hur ECB, inom ramen för sitt mandat, kan beakta hållbarhetsaspekter, särskilt risker som rör miljömässig hållbarhet.

P. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att föra en finanspolitik som kommer att underlätta genomförandet av alla åtgärder som krävs för att hantera krisen på ett adekvat sätt, samtidigt som den håller sig inom stabilitets- och tillväxtpaktens regelbaserade ram. Den allmänna undantagsklausulen föreskriver att dess tillämpning inte får äventyra den finanspolitiska hållbarheten.

1. Europaparlamentet välkomnar investeringsplanen för ett hållbart Europa, som är mycket viktig för den gröna givens framgång och omställningen till en mer hållbar, konkurrenskraftig, cirkulär och resilient ekonomi i linje med unionens miljöåtaganden, inbegripet klimatåtaganden enligt Parisavtalet och EU:s klimatlag. Parlamentet betonar att planen bör stå i centrum för EU:s samordnade och inkluderande insatser för att bygga upp en mer resilient ekonomi och ett mer resilient samhälle efter covid‑19‑pandemin, samt bör främja territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. Parlamentet påpekar att hållbarheten måste vara förenlig med aspekter avseenden den finansiella stabiliteten.

2. Europaparlamentet välkomnar kommissionens återhämtningsplan för Europa, i vilken den europeiska gröna given och digitaliseringsstrategin är centrala delar. Parlamentet stöder den underliggande principen att offentliga investeringar ska respektera principen om att inte orsaka betydande skada, och betonar att denna princip gäller både sociala mål och miljömål. Parlamentet betonar att de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna bör styra EU mot klimatneutralitet senast 2050, vilket fastställs i EU:s klimatlag, inbegripet 2030 års delmål, och därmed säkerställa medlemsstaternas omställning mot en cirkulär och klimatneutral ekonomi, baserad på vetenskap och tidsbundna klimatmål.

3. Europaparlamentet anser att uppnåendet av en rättvis omställning till klimatneutralitet är ett stort ansvar för EU. Parlamentet efterlyser genomförandet av lämpliga åtgärder och strategier för att omställningen ska bli lyckad, där man inkluderar offentliga och privata sektorer, regioner, städer och medlemsstaterna. Parlamentet kräver att investeringar ska prioriteras för att stödja en hållbar omställning, den digitala agendan och den europeiska suveräniteten inom strategiska sektorer genom en konsekvent industristrategi. Parlamentet anser att digitaliseringen av den offentliga och privata sektorn kommer att bidra till att uppnå klimatneutralitet.

4. Europaparlamentet betonar att för att EU ska lyckas med att uppnå klimatneutralitetsmålet och bli en cirkulär ekonomi senast 2050 krävs det bland annat en adekvat finansiering och en enhetlig integrering av hållbarhet i offentliga och privata finanser. Parlamentet understryker att enbart offentlig finansiering inte kommer att vara tillräckligt för att uppnå ovannämnda mål och bidra till omställningen. Parlamentet betonar att det kommer att behövas betydande ytterligare hållbara offentliga och privata investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra offentliga och privata investeringar i samband med utvecklingen av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet understryker att de tillgängliga medlen inte ens med ambitiös finansiering kommer att vara obegränsade. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa måste föreskriva och möjliggöra ytterligare investeringar med ett verkligt mervärde, och som inte tränger ut marknadsfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en solid ram för rapportering och övervakning, för att säkerställa att utgifterna har en verklig effekt. Parlamentet insisterar på att kopplingen mellan utgifter och inkomster, särskilt genom skapandet av nya egna medel, kommer att vara avgörande för genomförandet av den gröna given.

5. Europaparlamentet noterar att samtliga sektorer i EU:s ekonomi kommer att påverkas av omställningen till en grön ekonomi och insisterar på att vägen till klimatneutralitet bör främja den europeiska ekonomins konkurrenskraft och leda till ett nettoöverskott av hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att den gröna omställningen bör vara inkluderande och i linje med principerna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa inte bör lämna någon på efterkälken och bör, vid behov, inriktas på att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna i samband med uppnåendet av klimatneutralitetsmålen. Parlamentet påminner om att bevarande och skapande av arbetstillfällen samt vidareutbildning och omskolning är av största vikt för den hållbara energiomställningen.

6. Europaparlamentet betonar att de europeiska producenterna av hållbara produkter och tjänster måste se fördelarna med den europeiska gröna given om den ska bli framgångsrik.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att investeringsplanen för ett hållbart Europa får tillräcklig finansiering för att säkerställa att framtida program, såsom strategin för renoveringsvågen, får tillräcklig inverkan på alla byggnader i EU samt kan godtas och välkomnas av alla unionsmedborgare.

8. Europaparlamentet ifrågasätter om investeringsplanen för ett hållbart Europa i sin nuvarande form kommer att möjliggöra utnyttjandet av 1 biljon euro fram till 2030, med tanke på de negativa ekonomiska utsikterna till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full transparens i finansieringsfrågor, såsom den optimistiska hävstångseffekten, potentiell dubbelräkning av vissa investeringar och bristen på klarhet när det gäller extrapoleringar av vissa belopp. Parlamentet undrar också hur den nya fleråriga budgetramen, som lades fram av kommissionen och som har godkänts i Europeiska rådets slutsatser, skulle kunna möjliggöra uppnåendet av investeringsplanens mål. Parlamentet är bekymrat över att en tidigareläggning av EU-program kan leda till ett grönt investeringsgap i slutet av perioden för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram planer som förklarar hur de kommer att överbrygga det stora investeringsgapet med hjälp av både privata och offentliga investeringar, inbegripet en bedömning av de nya ekonomiska utsikterna till följd av den nuvarande krisen och den förväntade ökade ambitionsnivån för klimat-, energi- och miljömålen för 2030. Parlamentet understryker att investeringsplanen för ett hållbart Europa är ett långsiktigt EU-mål och inte kan undergrävas genom lägre fleråriga budgetramar i framtiden, i vilka en stor del av pengarna anslås till återbetalningen av långsiktiga lån.

9. Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa uppskattade investeringsbehoven på EU‑nivå för att uppnå de nuvarande klimatmålen för 2030 till minst 662 miljarder euro per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att återspegla dessa nya siffror i en reviderad investeringsplan för ett hållbart Europa.

10. Europaparlamentet vill att det garanteras att medlen från investeringsplanen för ett hållbart Europa, på EU-nivå och på nationell och regional nivå, går till strategier och program med störst potential att bidra till kampen mot klimatförändringar och andra miljömål, inbegripet omställningen av EU-företag, särskilt små och medelstora företag, till en mer konkurrenskraftig union och till skapandet av arbetstillfällen, samtidigt som man anpassar sig till olika nationella, regionala och lokala behov. Parlamentet ser fram emot kommissionens offentliggörande, innan nästa fleråriga budgetram inleds, av en ram för spårning av utgifter för klimatet och den biologiska mångfalden samt andra hållbara utgifter, genom att i förekommande fall använda de kriterier som fastställs i taxonomiförordningen. Parlamentet begär att denna ram bland annat ska inbegripa en övervakningsmetod, tillsammans med motsvarande korrigerande åtgärder, och en mekanism för hållbarhetssäkring och spårning för att identifiera skadliga effekter i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada och åtagandena enligt Parisavtalet.

11. Europaparlamentet betonar att huruvida investeringsplanen för ett hållbart Europa lyckas beror på om den offentliga och privata finansieringen är tillräcklig och på EU‑politikens samstämmighet. Parlamentet understryker därför behovet av harmoniserade hållbarhetsindikatorer och en metod för att mäta inverkan. Parlamentet insisterar på att man mot bakgrund av investeringsplanen bör inleda konsekvensbedömningar med avseende på andra lagar, vare sig de befinner sig i lagstiftningsskedet eller redan har antagits, för att utvärdera den befintliga EU-lagstiftningens förenlighet med EU:s miljömål.

12. Europaparlamentet framhåller att ett av investeringsplanens mål bör vara att säkerställa en övergång från ohållbara till hållbara ekonomiska verksamheter.

13. Europaparlamentet anser att offentlig och privat finansiering bör beakta taxonomiförordningen och följa principen om att inte orsaka betydande skada, för att säkerställa att EU:s strategier och finansiering, inbegripet EU:s budget, de program som finansieras genom Next Generation EU, den europeiska planeringsterminen och EIB:s finansiering inte bidrar till projekt och verksamhet som avsevärt skadar sociala mål eller miljömål, som undergräver den ekonomiska konkurrenskraften eller orsakar förlust av arbetstillfällen. Parlamentet betonar att offentliga budgetar och offentliga banker inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet på egen hand. Parlamentet påminner om att tio stora europeiska banker varje år fortfarande investerar mer än 100 miljarder euro i fossila bränslen. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt taxonomiförordningen senast i slutet av 2020 måste anta en delegerad akt som innehåller tekniska granskningskriterier för verksamheter som väsentligt bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

14. Europaparlamentet efterlyser genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada i relevanta EU-finansieringsförordningar, i synnerhet genom hållbarhetssäkring när det gäller klimatet, miljön och det sociala området. Parlamentet påminner om att det inte bör inrättas stränga investeringsregler utan föregående samråd med de lokala och regionala offentliga myndigheterna, industrierna och de små och medelstora företagen.

15. Europaparlamentet kräver en realistisk utfasning av offentliga och privata investeringar i förorenande och skadliga ekonomiska verksamheter, för vilka ekonomiskt genomförbara alternativ finns tillgängliga, samtidigt som medlemsstaternas rätt att välja sin energimix respekteras fullt ut, med målet att införa ett system för förnybar energi och ett elnät som stämmer överens med Parisavtalet. Parlamentet understryker att det är brådskande att hitta dessa alternativ med hjälp av omfattande investeringar i teknisk innovation och energieffektivitet. Parlamentet insisterar på att de verksamheter som finansieras genom investeringsplanen för ett hållbart Europa inte får bidra till ytterligare sociala ojämlikheter och öka den ekonomiska och sociala klyftan mellan öst och väst i EU. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att 112 miljarder euro per år har spenderats av elva länder och Europeiska unionen för att subventionera fossila bränslen mellan 2014 och 2016. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att ta fram strategier för att fasa ut alla miljöskadliga subventioner för att EU ska bli mer konsekvent och trovärdig när det gäller att bevara den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen och för att främja omställningen till rena energisystem och en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

16. Europaparlamentet anser att man i samband med omställningen till klimatneutralitet bör bibehålla lika villkor och konkurrenskraft för EU-företagen, särskilt i fallet med illojal konkurrens från tredjeländer. Parlamentet anser att för att uppnå sina mål bör investeringsplanen för ett hållbart Europa också bidra till en hållbar europeisk produktion och minska de globala utsläppen genom handelspolitiken. Parlamentet kräver att handelsavtal inte ska garantera investerarskydd på bekostnad av miljö-, social- eller hälsostandarder. Parlamentet understryker vikten av att verkställbara klimatnormer och andra miljönormer inkluderas i de handelsavtal som EU ingår med tredjeländer, även för att säkerställa lika villkor för europeiska företag. Parlamentet begär att det ska säkerställas att tredjeländer är berättigade till gränsöverskridande projekt som bidrar till målen i Parisavtalet.

17. Europaparlamentet betonar att Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa, som är EU:s främsta utbildnings-, volontär- och kulturprogram, utgör ett viktigt verktyg i de globala insatserna mot klimatförändringar och spelar en viktig roll för att främja utbildning i de färdigheter som är nödvändiga för den gröna omställningen, för att öka medvetenheten om miljö- och klimatförändringsfrågor, särskilt bland ungdomar som deltar i volontärarbete för skydd av miljön, och för att utveckla kreativa, inkluderande och tillgängliga lösningar för att ta itu med miljöutmaningar. Parlamentet betonar att dessa program bidrar till uppnåendet av EU:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av sådan praktiktjänstgöring inom jordbruket som stöds genom Erasmus+.

EU:s budget: inriktning, mobilisering och åstadkommande av finansiella resurser

18. Europaparlamentet betonar den centrala roll som EU-budgeten spelar för genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ alltid bör vara föremål för en hållbarhetsbedömning och hållbarhetssäkring, finansieras genom extra anslag och inte bör påverka andra politikområden negativt. Parlamentet betonar vikten av EU:s långvariga politik, såsom sammanhållning eller jordbruk, tillsammans med andra centrala politikområden, såsom forskning, innovation eller anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullgöra sina politiska åtaganden och förse unionen med en framtidsinriktad flerårig budgetram som kan uppfylla medborgarnas förväntningar.

19. Europaparlamentet understryker vikten av hållbara privata investeringar och deras roll för att uppnå målen för investeringsplanen för ett hållbart Europa, och anser att privat finansiering måste underlättas. Parlamentet betonar även att det tekniska stödet bör stärkas genom lokala och nationella kuvöser och projektinkubatorer som sammanför finansiärer och projektansvariga.

20. Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet har godkänt Europeiska unionens återhämtningsinstrument som ett nödinstrument för att stödja investeringar och reformer. Parlamentet beklagar dock förslaget att avsevärt minska de extra anslagen till flera EU-program och att helt ställa in dem för andra program. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna av program som stöder omställningen i kolberoende regioner strider mot EU:s agenda för den gröna given och att de i slutändan även kommer att påverka finansieringen av investeringsplanen för ett hållbart Europa.

21. Europaparlamentet understryker att för att EU ska fullgöra sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör dess bidrag till klimatmålen stödjas av en ambitiös andel klimatrelaterade utgifter och utgifter relaterade till biologisk mångfald i EU:s budget. Parlamentet strävar därför efter att så fort som möjligt nå ett rättsligt bindande utgiftsmål på 30 % för integrering av klimatåtgärder och på 10 % för den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att utgiftsmålet för klimatet bör tillämpas på hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att ett klimatmål på 37 % också bör vara tillämpligt på Next Generation EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en meningsfull och transparent spårnings- och övervakningsram för klimatrelaterade utgifter i EU:s budget. Parlamentet betonar den viktiga roll som nya egna medel spelar för att EU:s budget ska kunna nå en högre nivå av klimatfinansiering i framtiden.

22. Europaparlamentet välkomnar förslaget att förstärka fonden för en rättvis omställning (FRO) med ytterligare medel från Next Generation EU, men beklagar rådets förslag om att minska dessa extra anslag och betonar att ytterligare stöd kommer att krävas för att säkerställa att arbetstagare som har drabbats direkt eller indirekt av omställningen får tillräckligt med stöd. Parlamentet upprepar att FRO-medel kan komplettera de medel som finns tillgängliga inom sammanhållningspolitiken, och påpekar att det nya förslaget inte bör påverka sammanhållningspolitiken negativt genom obligatoriska överföringar från medlemsstaternas nationella anslag och inte bör leda till snedvridningar av konkurrensen.

23. Europaparlamentet anser att principen om en rättvis omställning bör integreras i hela den gröna given och att FRO särskilt bör inriktas på de regioner som är mest beroende av fossila bränslen. Parlamentet betonar att de projekt som erhåller medlen måste vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara och livskraftiga på lång sikt. Parlamentet efterlyser därför en övergripande EU-strategi för utveckling och modernisering av de regioner som får FRO-medel.

24. Europaparlamentet betonar att alla berörda parter bör delta i utarbetandet av planerna för en rättvis omställning. Parlamentet anser att planerna för en rättvis omställning bör ta hänsyn till de olika utgångspunkterna i medlemsstaterna och regionerna när det gäller omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet noterar att behörighetskriterierna för finansiering bör förtydligas. Parlamentet anser att de FRO-finansierade programmen också bör bedömas med hjälp av klimatspårning, redovisning av naturkapital och livscykelmetoder.

25. Europaparlamentet välkomnar de två ytterligare pelarna av mekanismen för en rättvis omställning, särskilt ett särskilt system inom InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn, som tillsammans med FRO kommer att skapa nya ekonomiska möjligheter och bidra till att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet och genomföra den cirkulära ekonomin i EU i de mest sårbara och kolintensiva regionerna och städerna, samt bidra till att ta itu med de utmaningar avseende överkomliga energipriser som medborgarna står inför under omställningsprocessen. För att dessa pelare ska lyckas anser parlamentet att det är viktigt att garantera att medlemsstater, regioner och städer får tillräckligt med tekniskt stöd.

26. Europaparlamentet betonar att en socialt rättvis omställning inte kommer att vara möjlig utan ett mycket stort bidrag från storstadsområdena. Parlamentet anser därför att medel från den andra och tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning bör vara lättillgängliga för städer för att ta fram en storskalig finansiell mekanism för att bidra till klimatinsatser och sociala insatser på stadsnivå. Parlamentet påpekar att detta kan inkludera direkt tillgängliga medel till bl. a. bostadspolitik, byggnadsrenovering, moderniserings- och isoleringsprogram, kollektivtrafikprojekt, förbättring av städers gröna infrastruktur, införandet av instrument för cirkulär ekonomi eller projekt för hållbar vattenförvaltning.

27. Europaparlamentet välkomnar InvestEU-programmets roll för investeringsplanens genomförande och funktionssätt och anser att InvestEU bör spela en viktig roll för en grön, rättvis och resilient återhämtning i EU. Parlamentet beklagar att den föreslagna finansieringen av InvestEU, både genom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, har minskat avsevärt jämfört med kommissionens senaste förslag. Parlamentet välkomnar förslaget att inrätta en facilitet för strategiska investeringar, särskilt att man har lagt till ett femte område – området europeiska investeringar – inom InvestEU för att främja hållbara investeringar i viktig teknik och värdekedjor. Parlamentet betonar att projekt som finansieras inom InvestEU bör vara förenliga med unionens klimat- och miljöåtaganden för 2030.

28. Europaparlamentet understryker att kommissionens reviderade förslag redan omfattar den preliminära överenskommelse om InvestEU som parlamentet och rådet nådde i maj 2019. Parlamentet påminner om att denna överenskommelse utöver en privilegierad ställning för EIB-gruppen även innebär en viktig roll för andra genomförandepartner, såsom nationella utvecklingsbanker eller andra internationella finansinstitut. Parlamentet påminner dessutom om att InvestEU är ett instrument som styrs av efterfrågan, och att man därför bör undvika överdriven sektoriell eller geografisk koncentration. Parlamentet betonar att man bör säkerställa att lämpligt tekniskt stöd finns tillgängligt på plats för att se till att man finansierar projekt där de behövs som mest och på ett sätt som ger verklig additionalitet. Parlamentet framhåller i detta avseende det avgörande bidraget från rådgivningscentrumet, för vilket ett lämpligt finansiellt anslag måste säkerställas.

29. Europaparlamentet bekräftar på nytt EU:s ansvar att som världsledande i kampen mot klimatförändringarna uppmuntra andra internationella partner att följa en liknande strategi. Parlamentet anser att de resurser från EU:s budget som beviljas tredjeländer inte bör användas på något sätt som strider mot målen i den gröna given och att de bör syfta till att underlätta uppnåendet av målen, med beaktande av varje lands olika utvecklingsnivå och varierande investeringsbehov. Parlamentet menar att pandemin har visat att åtgärder för att skydda miljön och den biologiska mångfalden utanför unionen är oskiljaktigt förbundna med hälsan här hemma och att sådana åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med pandemins effekter.

30. Europaparlamentet konstaterar att innovationsfonden och moderniseringsfonden bör bidra väsentligt till en hållbar omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser fram till 2020, och ser särskilt positivt på att moderniseringsfonden är avsedd för investeringar som ska öka energieffektiviteten i tio medlemsstater med lägre inkomster, varför den är ett viktigt verktyg för en rättvis omställning. Parlamentet framhåller dock ändå behovet av noggrannare granskning av fonden, eftersom investeringar i verksamheter som avsevärt skadar de sociala och miljömässiga målen inte bör vara berättigade till stöd från moderniseringsfonden.

31. Europaparlamentet anser att man måste undvika överlappningar med relaterade verksamheter som finansieras genom unionens budget och anser att det kan försvåra budgettillsynen om dessa fonder återfinns utanför unionens budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla budgetmyndigheten vederbörligen underrättad om fondens genomförande.

32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över både moderniseringsfonden och innovationsfonden som en del av dess översyn av utsläppshandelssystemet. Parlamentet upprepar sitt långvariga krav på att en betydande del av intäkterna från utsläppshandelssystemet ska klassificeras som egna medel.

33. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken kommer att spela i uppnåendet av målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken på vägen mot en mer hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden inom EU:s jordbruks- och fiskerisektorer bör bibehålla sina mål om att stödja tillhandahållandet av livsmedelsförsörjning av hög kvalitet, garantera livsmedelssuveränitet för européer, bidra till en stabil och acceptabel inkomst för jordbrukare och fiskare och till hållbar utveckling i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till EU:s klimat- och hållbarhetsmål, vilket betonas i revisionsrättens rapport av den 7 november 2018.

34. Europaparlamentet understryker vikten av att underlätta tillgången till offentlig och privat finansiering för att stödja ökade gröna investeringar samt utveckling av och tillgång till digitala verktyg, modernisering och innovation, vilket kommer att göra det möjligt för jordbrukssektorn, fiskerisektorn och landsbygdsområdena att hantera utmaningarna och möjligheterna med att förverkliga målen och ambitionerna i den gröna given.

35. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken i egenskap av EU:s främsta investeringspolitik kommer att spela en avgörande roll när det gäller att stödja omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet uppmärksammar att sammanhållningspolitiken kommer att vara ett av de avgörande instrumenten för en hållbar ekonomisk återhämtning i efterdyningarna av covid-19-krisen och att den bör behålla sin långvariga roll att bidra till främjandet av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen, i enlighet med EU-fördragen. Parlamentet insisterar på att sammanhållningspolitiken bör förstärkas så att den klarar av att uppnå sina huvudsakliga mål och bidra till att den europeiska gröna given blir en framgång.

36. Europaparlamentet stöder den innovativa strategi som kommissionen uttrycker i sitt uttalande om att EU:s budget ska bidra till uppnåendet av klimat- och miljömålen även på intäktssidan. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt till stöd för att införa nya egna medel som kan skapa mervärde och ge ett betydande stöd till den europeiska gröna given.

37. Europaparlamentet upprepar sin tidigare ståndpunkt avseende förteckningen över potentiella kandidater för nya egna medel som anges i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen, nämligen att den bör vara i överensstämmelse med viktiga EU‑mål, inbegripet kampen mot klimatförändringarna och arbetet för miljöskydd. Parlamentet begär därför att det, utan att det skapas ytterligare bördor för medborgarna, införs nya egna medel som till exempel skulle kunna omfatta medel som kommissionen lade fram siffror för under 2018 på grundval av

i) auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet, som skulle kunna generera 3–10 miljarder euro per år,

ii) ett bidrag beräknat utifrån mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall, som skulle kunna generera 3–10 miljarder euro per år,

iii) den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, som skulle kunna generera 5–14 miljarder euro per år,

iv) en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som skulle kunna generera mer än 12 miljarder euro per år,

v) en skatt för stora digitala företag, som skulle kunna generera mellan 750 miljoner och 1,3 miljarder euro per år, och

vi) en skatt på finansiella transaktioner som, på grundval av kommissionens ursprungliga förslag från 2012 och med beaktande av brexit och den ekonomiska tillväxten, skulle kunna generera upp till 57 miljarder euro per år, beroende på skattens omfattning.

Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till alla medlemsstater om att ansluta sig till ramverket för fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillhandahålla närmare uppgifter om de egna medel som presenterades i dess meddelande av den 27 maj 2020 om återhämtningsplanen, inbegripet om den skatt som baseras på stora företags verksamhet och den möjliga utvidgningen av utsläppshandelssystemet till att omfatta sjöfarts- och luftfartssektorerna.

38. Europaparlamentet insisterar på att en korg med nya egna medel bör inkluderas i EU:s budget från och med 2021, samtidigt som det också bör fastställas en rättsligt bindande tidsplan för att föreslå och införa nya egna medel under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär att intäkterna från de nya egna medlen ska vara tillräckliga för att täcka åtminstone återbetalningsförpliktelserna inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Parlamentet förväntar sig att alla intäkter utöver denna nivå går till EU-budgeten för att åtgärda bland annat finansieringsunderskottet i den gröna given, utan att det påverkar universalitetsprincipen.

39. Europaparlamentet understryker att både de miljömässiga och inte specifikt miljömässiga intäkterna kommer att vara oumbärliga för inrättandet av en tillförlitlig korg med genuina nya egna medel, eftersom den inkomst som genereras av miljömässiga intäkter kan minska proportionellt med tiden, i takt med att EU gör framsteg mot klimatneutralitet.

Finansinstitut – möjliggörande av genomförandet av den gröna given

40. Europaparlamentet välkomnar EIB:s beslut att se över sin energiutlåningspolitik och klimatstrategi och att ägna 50 procent av sin verksamhet åt klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet från och med 2025, i syfte att fullgöra EU:s skyldigheter enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar EIB att även se över sin transportutlåningspolitik och att engagera sig för en hållbar omställning till klimatneutralitet och en cirkulär ekonomi och samtidigt ta hänsyn till medlemsstaternas olika energimixer och ägna särskild uppmärksamhet åt de sektorer och regioner som påverkas mest av omställningen. Parlamentet efterlyser i synnerhet ny politik i de koldioxidintensiva industrisektorer där EIB är verksam, för att stödja omställningen i dessa sektorer i syfte att anpassa alla nya sektorlån till målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet lovordar EIB:s åtagande att sluta finansiera projekt med energi från fossila bränslen senast 2021. Parlamentet kräver att man antar och offentliggör kontrollerbara omställningsplaner för att uppnå klimatneutralitetsmålen.

41. Europaparlamentet betonar att EIB:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör överensstämma med målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet konstaterar dock att inte alla finansierade projekt kan bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och insisterar på att detta inte bör hindra att de erhåller finansiering. Parlamentet anser dock att EIB:s portfölj måste vara anpassad till EU:s hållbarhetsmål och principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet uppmanar EIB att fastställa en konkret färdplan för att nå det specifika målet på 50 procent senast 2025 och att årligen redovisa hur stor andel av dess tillgångar som finansierar verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU:s taxonomi. Parlamentet påminner om att bankens åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör generera investeringar på 240 miljarder euro och att de möjliggjordes inom loppet av några veckor.

42. Europaparlamentet anser att en deltagandebaserad bottom-up-strategi är avgörande för att EIB ska kunna spela en framgångsrik roll i finansieringen av den gröna given och att EIB bör främja särskilda dialoger mellan den offentliga och privata sektorn och förbättra samordningen med olika berörda parter, såsom lokala och regionala myndigheter och företrädare från civilsamhället. Parlamentet betonar också EIB:s oberoende, men understryker samtidigt vikten av att säkerställa en demokratisk kontroll av investeringarna.

43. Europaparlamentet påminner om att EIB är världens största emittent av gröna obligationer, som har inbringat mer än 23 miljarder euro under 11 år. Parlamentet konstaterar att en stor utmaning har varit att fastställa gemensamma standarder för att undvika grönmålning. Parlamentet välkomnar EIB:s nya obligationer för hållbar utveckling, som lanserades 2018 och som har utformats för att stödja investeringar med koppling till FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att fastställa gemensamma standarder för dessa nya obligationer för att säkerställa att projekten är öppna, kontrollerbara och mätbara. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta med denna verksamhet och att utöka emissionen av gröna obligationer och obligationer för hållbar utveckling, som kan underlätta genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och bidra till utvecklingen av marknaden för obligationer för social och miljömässig hållbarhet genom att bygga vidare på arbetet inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och EU:s taxonomi.

44. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att aktivt stödja projekt som bidrar till en rättvis omställning, t.ex. på områdena forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens.

45. Europaparlamentet konstaterar att EIB:s ordförande, Werner Hoyer, har betonat behovet av att stärka EIB:s kapitalbas för att banken ska kunna fortsätta med de ambitiösa projekt som ligger till grund för omställningen till en hållbar ekonomi.

46. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner och internationella finansinstitut, inbegripet Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, spelar för finansieringen av hållbara projekt, varigenom de bidrar till uppnåendet av Parisavtalets mål. Parlamentet betonar att nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner med tanke på deras erfarenheter och kompetenser på nationell och regional nivå kan vara avgörande när det gäller att maximera effekten av offentliga medel, inbegripet genom partnerskap inom ramen för InvestEU, och därigenom kan bidra till att uppnå unionens klimatmål. Parlamentet understryker att finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att investeringsplanen för ett hållbart Europa ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

47. Europaparlamentet understryker även att de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna tack vare sin erfarenhet på området är väl förtrogna med att utforma, förvalta och finansiera relativt små projekt. Parlamentet välkomnar därför att de deltar i olika aspekter av investeringsplanen för ett hållbart Europa, eftersom de är de bäst lämpade organen att styra investeringar på EU-nivå till den reala ekonomin och på lokal nivå. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa lokalt tekniskt stöd till projektansvariga och innovation och framhåller projektinkubatorernas roll när det gäller att hjälpa projekt att mogna tillräckligt för att motta finansiering. Parlamentet efterlyser reformer av reglerna för statligt stöd som gör det möjligt för nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner att tillhandahålla subventionerade lån för att främja hållbarhet.

48. Europaparlamentet konstaterar att offentliga och privata investeringar kan bidra till hållbar återhämtning och resiliens om finansieringen inriktas på gröna investeringar, såsom elnät, supernät och smarta nät, järnvägsnät, energieffektivitet och projekt för en cirkulär ekonomi.

49. Europaparlamentet betonar att miljö- och klimatkatastrofer i innebär en allt större risk för den finansiella stabiliteten och att man därför på ett bättre sätt bör ta med dessa långsiktiga risker i bedömningarna för reglering och tillsyn. Parlamentet anser att kampen mot klimatförändringarna och främjandet av hållbarhet bör beaktas mer i ECB:s politik, samtidigt som dess mandat och oberoende respekteras fullt ut och utan att dess roll som väktare av den finansiella och monetära stabiliteten äventyras. Parlamentet påminner om ECB-ordförandens uttalande om att ECB stöder utarbetandet av en taxonomi som ett sätt att underlätta införlivandet av miljöhänsyn i centralbanksportföljer. Parlamentet noterar den ambition som visas i Eurosystemets senaste svar på kommissionens offentliga samråd om den förnyade strategin för hållbar finansiering och översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering, där det slogs fast att marknadskrafterna kan och bör vara en viktig drivkraft bakom omdirigeringen av finansiella flöden till hållbara ekonomiska verksamheter. Parlamentet välkomnar uppmaningarna från ECB och centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för ett grönt finansiellt system (NGFS) om att finansiella tillsynsmyndigheter bättre ska bedöma de hållbarhetsrelaterade finansiella riskerna.

50. Europaparlamentet uppmuntrar ECB att gå vidare med sin penningpolitiska strategi med full respekt för ECB:s mandat för prisstabilitet, som är förankrat i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att ECB som en del av översynen av sin penningpolitiska strategi och i enlighet med Parisavtalet kommer att bedöma om och hur den, inom ramen för sitt mandat, kan ta hänsyn till hållbarhetsaspekter – särskilt risker relaterade till miljömässig hållbarhet – i sitt ramverk för säkerheter och årliga stresstest, samtidigt som man håller isär penningpolitiken och tillsynsrollerna. Parlamentet uppmuntrar därför ECB att offentliggöra i vilken utsträckning penningpolitiken är anpassad till Parisavtalet och att samtidigt ta fram en färdplan för framtida anpassning, där EU:s taxonomi används för dessa åtgärder på ett lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka ytterligare sätt att stödja EIB för att öka EIB:s finansieringskapacitet utan att skapa snedvridningar på marknaden.

51. Europaparlamentet föreslår att ECB bör bedöma ombalanseringen av sin koldioxidintensiva obligationsportfölj inom ramen för programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP), mot bakgrund av EIB:s klimatåtaganden.

52. Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna ta fram årliga klimatstresstester för de finansinstitut som de utövar tillsyn över, vilket för närvarande diskuteras inom i synnerhet NGFS, i syfte att förstå de klimatrelaterade finansiella riskerna i portföljer hos relevanta finansinstitut i EU, samt riskernas omfattning.

53. Europaparlamentet anser att kollektivtrafiken är avgörande för att uppnå hållbar rörlighet i städer. Parlamentet betonar behovet av att öka stödet till kollektivtrafiknäten och kollektivtrafikens fordonspark på lokal och regional nivå, som ett effektivt verktyg för omställningen till en utsläppssnål rörlighet, samtidigt som man främjar en trafikomställning, särskilt i storstadsområden, och konnektivitet i landsbygdsområden för att främja territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att en starkare koppling mellan finansieringen av transporter i städer och planerna för hållbar rörlighet i städer är av största vikt för att främja omställningen av rörligheten i städerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att utarbeta planer och politiska åtgärder för hållbar rörlighet i städerna, inbegripet stöd för effektiva kollektivtrafiksystem och aktiva rörlighetslösningar, såsom gång och cykling, samt främjande av tillgänglighet och multimodalitet bland olika transportsätt.

Mobilisering av privata investeringar för en hållbar återhämtning

54. Europaparlamentet stöder en förnyad strategi för hållbara finanser. Parlamentet understryker behovet av en EU-miljömärkning av finansiella produkter som utvecklas löpande, en EU-standard för gröna obligationer och mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga uppgifter om hållbarhet som erhålls genom att harmonisera hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet påminner om att grön finansiering har stor betydelse för EU:s och eurons internationella roll under nästa årtionde. Parlamentet framhåller betydelsen av förenklade rapporteringsstandarder för små och medelstora företag, som gör det möjligt för dem att delta fullt ut på kapitalmarknaderna.

55. Europaparlamentet insisterar på att mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga hållbarhetsuppgifter är oumbärliga för att få EU:s system för hållbar finansiering att fungera i praktiken. Parlamentet välkomnar idén från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen om att inrätta en enda europeisk kontaktpunkt för att samla information om företag i EU genom att sammankoppla befintliga nationella register och EU-register med företagsdatabaser som ett sätt att hjälpa företag, särskilt i mindre medlemsstater, att attrahera investerare. Parlamentet betonar att företagen bör kunna kontrollera tillgången till sina uppgifter i den enda europeiska kontaktpunkten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en enda europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information om börsnoterade och icke-börsnoterade EU-företag, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras när så är relevant. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera kraven på transparens enligt direktivet om icke-finansiell rapportering och att anpassa dem till kraven i taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Parlamentet efterlyser transparenta metoder för insamling och offentliggörande av uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta effektiv övervakning och rapportering av uppgifter om genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och att göra detta tillgängligt för allmänheten för att garantera fullständig insyn i EU:s utgifter för en grön omställning. Parlamentet anser att en betydande andel av de EU-obligationer som ska emitteras i samband med återhämtningsplanen bör emitteras på grundval av EU‑standarden för gröna obligationer, i enlighet med kommissionens förslag.

56. Europaparlamentet lovordar de framsteg som har gjorts på grundval av de initiativ som ingår i 2018 års handlingsplan för hållbara finansiering. Parlamentet efterlyser antagandet av de delegerade akter som föreskrivs i taxonomiförordningen, med beaktande av de olika hållbarhetskriterierna och hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet efterlyser särskilt ett snabbt genomförande av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och taxonomiförordningen. Parlamentet framhåller vikten av ambitiösa krav på upplysningsskyldighet för samtliga finansiella produkter och enheter.

57. Europaparlamentet anser att den framtida förnyade EU-strategin för hållbar finansiering ger betydande möjligheter att påskynda omställningen till mer hållbara investeringar från icke-professionella investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå de åtgärder som krävs för att skapa incitament till hållbara investeringar från icke‑professionella investerare.

58. Europaparlamentet noterar artikel 26.2 i taxonomiförordningen, enligt vilken kommissionen senast den 31 december 2021 ska offentliggöra en rapport med en beskrivning av de bestämmelser som skulle krävas för att utvidga förordningens tillämpningsområde bortom miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, inbegripet andra hållbarhetsmål, såsom sociala mål.

59. Europaparlamentet stöder uppmaningen från högnivågruppen för hållbar finansiering till nya åtgärder för att främja långsiktighet till förmån för människorna och planeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera och föreslå hur ett långsiktigt perspektiv kan införlivas på ett bättre sätt i systemet och bestämmelserna för bolagsstyrning. Parlamentet välkomnar utarbetandet av ett initiativ för hållbar bolagsstyrning.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering, som skulle kunna omfatta utlämnande av uppgifter om hur företagens verksamhet påverkar den miljömässiga, sociala och styrningsmässiga hållbarheten.

61. Europaparlamentet insisterar på att offentliga och privata investeringar där så är möjligt måste komplettera varandra vid mobilisering av finansiering för den gröna given. Parlamentet betonar att investeringar från den privata sektorn inte bör undanträngas så att medlen för investeringsplanen för ett hållbart Europa kan maximeras.

62. Europaparlamentet påminner om att investeringar i och utlån till ohållbara ekonomiska verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller icke återvinningsbara investeringar med inlåsningseffekter. Parlamentet påpekar att denna risk måste vara tillräckligt integrerad i kreditbetygen och tillsynsregelverken, inbegripet Basel-ramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dels undersöka hur man kan förbättra inkluderingen av hållbarhetsrisker och tillsynsbehandlingen av långsiktiga investeringar och utlåningar, bland annat i EU:s bankregelverk, som ytterligare kommer att främja det finansiella systemets övergripande stabilitet, dels sträva efter att ytterligare främja hållbarhetsfaktorernas tillförlitlighet, jämförbarhet och transparens i kreditbetygen. Parlamentet anser att det sistnämnda skulle kunna tas upp i kommande översyner av förordningen om kreditvärderingsinstitut, kapitalkravsdirektivet/kapitalkravsförordningen och solvensramarna.

63. Europaparlamentet påminner om att hållbara investeringar inte nödvändigtvis medför lägre riskprofiler än andra typer av investeringar.

64. Europaparlamentet anser att det bör bli lättare för små och medelstora företag i unionen att få tillgång till offentlig och privat finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet framhåller att det krävs ytterligare insatser för att informera de små och medelstora företagen om de nya finansieringsmöjligheterna inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa.

Främja hållbara offentliga investeringar i kristider

65. Europaparlamentet efterlyser ett instrument för hållbara investeringar för att uppnå målen i den europeiska gröna given, men betonar att en större andel offentliga investeringar bör bidra till hållbara offentliga finanser i EU, oavsett vilken finansieringsmodell som väljs. Parlamentet anser att en eventuell översyn av EU:s ramar för ekonomisk styrning bör beakta rekommendationerna från den oberoende europeiska finanspolitiska nämnden. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att utforska andra gynnsamma ramar, såsom standarder för gröna obligationer, och uppmanar kommissionen att kartlägga bästa praxis för grön budgetering.

66. Europaparlamentet efterlyser offentligt stöd till transportsektorn, särskilt flygbolag, samt till turistnäringen och fordonsindustrin, som ska användas på ett hållbart och effektivt sätt. Parlamentet begär att de omställningsverksamheter som definieras i taxonomiförordningen ska vara berättigade till finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa och att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgången till finansiering och andra former av stöd för mikroföretag och små och medelstora företag.

67. Europaparlamentet efterlyser integrering av hållbar offentlig upphandling och offentliga anbudsförfaranden och större europeisk samordning i detta avseende.

68. Europaparlamentet välkomnar att planerna för återhämtning och resiliens ska bygga på EU:s gemensamma prioriteringar. Parlamentet framhåller i detta avseende den europeiska gröna given och den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt den digitala agendan och det strategiska målet att uppnå europeisk suveränitet inom strategiska sektorer, med en hållbar industriell bas. Parlamentet påminner om behovet av investeringar i grön återhämtning och av att öka konvergensen mellan medlemsstaterna i genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa, som skulle kunna bidra till att påskynda den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet begär att man inkluderar prioriteringar på områden såsom sysselsättning, kompetens, utbildning, digitalt entreprenörskap, forskning och innovation samt hälsa, men även på områden som rör näringslivet och den icke vinstdrivande sektorn, inbegripet den offentliga förvaltningen och finanssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd till offentliga myndigheter när det gäller utarbetandet av omställningsplaner för att undvika strandade tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och att säkerställa att allvarliga överträdelser leder till att de utbetalda anslagen återkrävs. Parlamentet betonar vikten av att de medlemsstater som utfärdar planerna respekterar rättsstatsprincipen och våra demokratiska värden.

69. Europaparlamentet beklagar Europeiska rådets beslut att ta bort instrumentet för solvensstöd från programmet Next Generation EU. Parlamentet ser det som ett viktigt verktyg för att skapa lika villkor på den inre marknaden.

70. Europaparlamentet begär att företag som får offentligt stöd ska förbinda sig till offentlig landspecifik rapportering, samtidigt som man respekterar möjligheten till tillfälliga undantag för att skydda kommersiellt känsliga uppgifter. Parlamentet begär att dessa företag också ska säkerställa rättvis konkurrens, respektera sina skyldigheter i fråga om icke-finansiell rapportering, garantera arbetstillfällen och offentliggöra eventuell förmånsbehandling de har fått. Parlamentet framhåller att dessa företag på ett rättvist sätt bör bidra till återhämtningsinsatserna genom att betala sin skäliga andel av skatterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett nytt socialt kontrakt för företag som harmoniserar vinstmålen med hänsyn till människorna och planeten.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd, inbegripet den tillfälliga ram som införts till följd av covid-19-pandemin, vilket behövs för att man ska kunna uppbåda ett bredare folkligt stöd för den europeiska gröna given och säkerställa att statligt stöd är villkorat av uppnåendet av unionens klimat- och miljömål. Parlamentet noterar att alla eventuella översyner av reglerna för statligt stöd noggrant bör utformas så att de förhindrar snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden och säkerställer dess integritet och lika villkor i samband med framtida översyner.

72. Europaparlamentet uppmanar till att kommissionen, när den godkänner en begäran om statligt stöd från en medlemsstat i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, i sitt beslut ska inkludera bestämmelser om att stödmottagare i koldioxidintensiva sektorer ska anta klimatmål och färdplaner för en grön omställning samt visa att deras affärsmodell och verksamhet har anpassats till målen i kapitel 2 i förordning (EU) 2018/1999.

73. Europaparlamentet välkomnar den översyn av energiskattedirektivet som planeras under 2021, och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att anpassa mervärdesskattesatserna till miljöhänsynen, införa en avgift för plastprodukter för engångsbruk och öka de relevanta minimipunktskatter som har förlorat sin effekt på grund av inflationen. Parlamentet vill kombinera dessa reformer med insatser för att upprätthålla köpkraften hos de med de lägsta inkomstnivåerna i EU.

74. Europaparlamentet påminner om de ökande investeringsbehoven i samband med den gröna omställningen och att företagens skatteundandragande och skatteflykt orsakar potentiella förluster av resurser för nationella budgetar och EU-budgetar på mellan 50–70 miljarder euro och 160–190 miljarder euro, som skulle kunna användas för investeringar i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet efterlyser en intensivare kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Parlamentet efterlyser samordning på EU-nivå för att upptäcka, utreda och förhindra aggressiv skatteplanering från enskilda personer och företag. Parlamentet efterlyser en ambitiös strategi för företagsbeskattning för 2000-talet. Parlamentet uppmanar rådet att uppdatera kriterierna för definitionen av skadliga skattesystem i uppförandekoden för företagsbeskattning, och upprepar sin ståndpunkt av den 26 mars 2019 om medlemsstater som underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för att bedöma medlemsstaternas skattepraxis. Parlamentet påminner kommissionen om artikel 116 i EUF-fördraget med avseende på skatterelaterade ärenden och uppmanar kommissionen att använda sig av denna bestämmelse för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

75. Europaparlamentet vill att man ser till att alla bidrar på ett rättvist sätt till återhämtningen efter covid-19 och till omställningen till en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika kapacitet. Parlamentet menar att de utsatta ofta är de som drabbas hårdast av covid-19-pandemin, vilket framhölls av ECB:s ordförande Christine Lagarde den 7 juli 2020, samtidigt som tillgångspriserna hittills har stigit under hela krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undersöka nya resurser för att finansiera den ekonomiska återhämtningen som tar hänsyn till detta.

76. Europaparlamentet betonar att den ökade finansieringen av den gröna given kommer att medföra en hög grad av både budgetdisciplin och kontroll för att förhindra bedrägeri och omdirigering av medel. Parlamentet konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inte har kapacitet att förhindra ekonomiska bedrägerier på egen hand. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

77. Europaparlamentet anser att kombinationen av förslagen i detta betänkande kan generera de 660 miljarder euro per år som behövs för att vinna kampen för klimatet och sysselsättningen.

°

° °

78. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (23.7.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

(2020/2058(INI))

Föredragande av yttrande: Petros Kokkalis

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om investeringsplanen för ett hållbart Europa (COM(2020)0021), som syftar till att möjliggöra en rättvis och välorganiserad omställning till ett motståndskraftigt och hållbart samhälle. Parlamentet understryker att både offentlig och privat hållbar finansiering kommer att vara avgörande för unionens och medlemsstaternas uppnående av den europeiska gröna givens mål, bland annat de höjda klimat-, energi- och klimatneutralitetsmål som ställts upp till 2030 och 2050, och fullgörandet av unionens åtaganden enligt Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och målen för hållbar utveckling, på grundval av bästa tillgängliga vetenskap. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att investeringsplanen möjliggör ytterligare investeringar med ett verkligt mervärde samt skapar hållbara gröna arbetstillfällen och underlättar marknadsfinansiering.

2. Europaparlamentet noterar det reviderade förslaget till flerårig budgetram, där den europeiska gröna given står i centrum. Parlamentet förväntar sig en ökning som står i proportion till den gröna omställningen mot en klimatneutral, socialt och miljömässigt motståndskraftig, jämställd och inkluderande ekonomi och till de mål som ska fastställas inom ramen för klimatlagstiftningen. Parlamentet anser att man i den nya fleråriga budgetramen bör anslå tillräckliga medel för främjandet av politiska åtgärder som bidrar till att klimat- och miljömålen och målen för hållbar utveckling uppnås.

3. Europaparlamentet konstaterar att finansieringen av den europeiska gröna given skulle kunna kompletteras av en uppsättning nya egna EU-medel. Parlamentet insisterar på att ett framtida införande av nya egna EU-medel skulle kunna användas bland annat till att finansiera åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och till uppnåendet av unionens kort- och långsiktiga klimat-, energi- och miljömål, som anges i den europeiska gröna given och följer av de åtaganden som gjorts i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjliga nya ekonomiska medel för omställningen som är både miljömässigt och socialt hållbara.

4. Europaparlamentet poängterar att det är nödvändigt att prioritera bland utgifterna i den fleråriga budgetramen.

5. Europaparlamentet framhåller vikten av ökad ekonomisk tillväxt för att underlätta de investeringar som krävs för ekonomins omställning.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag för att se över de olika belopp som anslagits till investeringsplanen för ett hållbart Europa och dess strategi för hållbara investeringar, i syfte att ta hänsyn till investeringsbehoven för klimatanpassningar och andra miljöutmaningar, t.ex. biologisk mångfald, samt att överväga vilka offentliga investeringar som krävs för att hantera omställningens sociala kostnader och priset för passivitet.

7. Europaparlamentet betonar att minskad påverkan på vilda djur och växter samt skydd och återställning av den biologiska mångfalden skulle kunna hjälpa oss att förebygga uppkomsten av nya zoonotiska sjukdomar som covid-19. Parlamentet anser att unionen och medlemsstaterna i syfte att stärka våra samhällens resiliens avsevärt bör öka den offentliga finansiering som avsätts för naturen och säkerställa att planer och åtgärder för återhämtning och resiliens genomgår ett ambitiöst och bindande test med avseende på principen att inte vålla skada.

8. Europaparlamentet förbinder sig att verka för en skälig, rättvis och hållbar återhämtning från coronaviruskrisen, där skattebetalarnas pengar de facto investeras i framtiden istället för det förflutna. Parlamentet förbinder sig även att verka för en återhämtning där ett villkor för finanspolitisk expansion är att den driver på omställningen till en grön ekonomi och ökar samhällenas och ekosystemens resiliens, där den europeiska gröna givens princip att inte vålla skada tillämpas på samtliga återhämtningsplaner, där offentliga och privata medel används för att finansiera sektorer och projekt som är garanterat hållbara ur klimatsynpunkt och sett till den biologiska mångfalden, så att inga pengar går till sektorer med höga utsläpp, och där naturbaserade lösningar ges företräde, så att det skapas gröna arbetstillfällen och välmåendet ökar för alla, inom planetens gränser. Vidare förbinder sig parlamentet att verka för en återhämtning där klimatrisker, klimatmöjligheter och andra miljömässiga indikatorer inlemmas i det finansiella systemet, liksom alla aspekter av den offentliga politiken och offentlig infrastruktur, där det i återhämtningsplanen tydligt framgår att det inte får förekomma något direkt eller indirekt stöd för fossila bränslen och där principen att förorenaren betalar tillämpas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast den 30 juni 2021 utarbeta nationella strategier för åtagandet att fasa ut stödet till fossila bränslen, inklusive indirekta subventioner och kapacitetsmekanismer. Parlamentet framhåller att den gröna omställningen måste vara socialt hållbar och inte fördjupa energi‑ och bränslefattigdomen. Parlamentet anser att kostnaderna för energieffektivitetsrenoveringar inte bör läggas på låginkomsthushåll.

9. Europaparlamentet betonar att det krävs betydande offentliga och privata investeringar för att verkligen leda in unionen på vägen mot klimatneutralitet och en hållbar, socialt rättvis och motståndskraftig återhämtning från covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av året offentliggöra riktlinjer för klimatsäkrandet av alla medel som uppbådas inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument och kanaliseras genom EU:s program. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa samma principer på det stöd som tillhandahålls till tredjeländer som ett led i återhämtningen från covid‑19‑pandemin som på EU:s återhämtningsplaner.

10. Europaparlamentet påminner om kommissionens meddelande om EU:s återhämtningsplan (COM(2020)0456), som stöder en ambitiös grön omställning till en klimatneutral ekonomi med hjälp av finansiering från det europeiska återhämtningsinstrumentet. Parlamentet betonar att den första återhämtningsplanen måste vara förenlig med Parisavtalet, och uppmanar därför kommissionen att sörja för att de offentliga investeringar som görs genom det europeiska återhämtningsinstrumentet respekterar principen att inte vålla skada, att klimatrelevanta investeringar överensstämmer med EU:s taxonomiförordning och att de nationella återhämtningsplanerna är förenliga med de nationella energi- och klimatplanerna.

11. Europaparlamentet framhåller att vetenskapen har bevisat sambanden mellan hälso- och miljö- och klimatkriser, särskilt med koppling till klimatförändringarnas konsekvenser och förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Parlamentet konstaterar att hälso‑ och sjukvårdskriser som covid-19-pandemin kräver att EU i egenskap av internationell aktör genomför en global strategi i syfte att förhindra att sådana händelser leder till klimatstörningar såsom extrema väderfenomen, genom att åtgärda problemens grundorsaker och främja ett integrerat förhållningssätt där man eftersträvar målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar därför EU att, som en del av den gröna givens finansieringsmekanismer, öka investeringarna i strategier för riskhantering, bevarande, begränsning och anpassning.

12. Europaparlamentet insisterar på att alla EU-stödda investeringar och finansieringsåtgärder ska omfattas av EU:s taxonomiförordning, med heltäckande hållbarhetsindikatorer, inklusive principen att inte vålla avsevärd skada, och av Parisavtalet.

13. Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt taxonomiförordningen senast i slutet av 2020 måste anta en delegerad akt med tekniska granskningskriterier för verksamheter som väsentligen bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att redovisa vilka delar av unionens utgifter som är förenliga med EU-taxonomin och principen att inte vålla avsevärd skada, inbegripet dess sociala aspekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast den 21 juni 2021 anta en uppdaterad spårningsmetod för att övervaka och redovisa tendenser när det gäller kapitalflöden i riktning mot hållbara investeringar i enlighet med EU-taxonomin.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och identifiera verksamheter som har en betydande påverkan på den miljömässiga hållbarheten, i enlighet med artikel 26.2 a i förordning (EU) 2020/852 och rekommendationerna från Europeiska centralbankerna och tillsynsmyndigheternas nätverk för miljöanpassning av det finansiella systemet.

15. Europaparlamentet insisterar på att den europeiska gröna givens princip att inte vålla skada gäller för alla återhämtningsplaner.

16. Europaparlamentet påminner om att investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens ska vara förenliga med principen att inte vålla skada. Parlamentet understryker att alla klimatrelevanta investeringar bör överensstämma med EU-taxonomin och att de nationella återhämtningsplanerna bör anpassas till de nationella energi- och klimatplanerna.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den nya fleråriga budgetramen inte stöder eller investerar i verksamheter som skulle leda till inlåsning av tillgångar som är skadliga för klimatet och unionens miljömål, med beaktande av tillgångarnas livslängd.

18. Europaparlamentet upprepar sitt krav på att minst 40 procent av de totala investeringarna inom ramen för InvestEU-programmet ska bidra till klimat- och miljömål och att alla investeringar inom ramen för programmet ska vara förenliga med Parisavtalet, inbegripet temperaturmålet på 1,5 ℃, och EU-taxonomins princip att inte vålla avsevärd skada. Parlamentet anser att det är möjligt att överbrygga det gröna finansieringsgapet.

19. Europaparlamentet insisterar på att projekt som inte är förenliga med unionens klimat- och miljömål, i synnerhet målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 ℃ över förindustriella nivåer, inte bör vara berättigade till stöd från InvestEU-programmet.

20. Europaparlamentet framhåller att det är oerhört viktigt att förbättra byggnadernas energieffektivitet för att möjliggöra omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Parlamentet betonar att det krävs betydande investeringar i renovering av energiintensiva byggnader, i syfte att förbättra dessa byggnaders energiprestanda och således minimera deras klimat- och miljöavtryck. Parlamentet betonar i detta avseende att investeringsplanen för ett hållbart Europa bör uppbåda de investeringar som krävs för en enorm renoveringsvåg.

21. Europaparlamentet erinrar om att förvaltning, bevarande, anpassning och återställande av marina och kustnära ekosystem och biologisk mångfald är av största vikt för att man ska kunna bekämpa klimatförändringarna och uppnå klimatneutralitet och att det krävs betydande investeringar på detta område. Parlamentet betonar att en hållbar blå ekonomi, inbegripet hållbart fiske, förnybar havsenergi, rena sjötransporter och hållbar turism, kommer att ha stor betydelse för omställningen till ökad social och territoriell resiliens. Parlamentet uppmanar därför EU att ta vederbörlig hänsyn till denna strategiska sektor i investeringsplanen för ett hållbart Europa.

22. Europaparlamentet välkomnar den förslagna ökningen av fonden för en rättvis omställning. Parlamentet betonar att mekanismen för en rättvis omställning inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa kommer att ligga i täten för unionens insatser för att förverkliga de ekonomiska och sociala möjligheter som omställningen till klimatneutralitet för med sig i energiintensiva regioner och sektorer i EU.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de territoriella planerna för en rättvis omställning inte inbegriper några investeringar som inte kan betraktas som hållbara enligt EU-taxonomin och principen att inte vålla avsevärd skada samt att fastställa konkreta milstolpar och tidsramar för uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050.

24. Europaparlamentet noterar att de tillgängliga medlen inte är obegränsade ens med en ambitiös finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att upprätta en stabil ram för ökad övervakning, säkring, riktmärkning och rapportering av klimat- och miljörelaterade utgifter inom samtliga finansieringsverktyg i investeringsplanen för ett hållbart Europa, i syfte att säkerställa att de tilldelade medlen är ändamålsenliga och att EU är inne på rätt spår när det gäller att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett förslag om en bindande harmoniserad metod för en insynsvänlig och solid redovisning av utgifter kopplade till klimat och biologisk mångfald inom den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att före 2024 års utgång genomföra en utvärdering av de utgifter kopplade till klimat och biologisk mångfald som gjorts inom ramen för det europeiska återhämtningsinstrumentet och unionens fleråriga budgetram, i syfte att identifiera potentiella underskott av grön finansiering. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att regelbundet granska genomförandet av klimatutgiftsmålet under perioden för nästa fleråriga budgetram, som angetts av kommissionen.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna till ökad användning av EU-taxonomin i samband med att man spårar klimat- och miljöutgifter i all offentlig EU-finansiering, inklusive den nya fleråriga budgetramen, InvestEU, det europeiska återhämtningsinstrumentet, instrument för solvensstöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och medel från Europeiska investeringsbanken (EIB).

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ökad användning av EU-taxonomin inom den offentliga sektorn och fastställande av gröna och hållbara kriterier för offentlig upphandling för medlemsstaterna, så att dessa kan minimera sina miljöavtryck och utveckla integrerade rapporterings- och redovisningsstandarder i syfte att inbegripa hållbarhetsindikatorer och EU-taxonomin samt en lämplig mekanism för kontroll och revision.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd, inbegripet den tillfälliga ram som införts till följd av covid-19-krisen, vilket behövs för att man ska kunna uppbåda ett bredare folkligt stöd för den europeiska gröna given och säkerställa att stödet för statligt stöd är villkorat till uppnåendet av unionens klimat- och miljömål. Parlamentet noterar att alla eventuella översyner av reglerna för statligt stöd noggrant bör utformas så att de förhindrar snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden och säkerställer dess integritet och lika villkor bland medlemsstaterna.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den godkänner en begäran om statligt stöd från en medlemsstat i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, i beslutet inbegripa bestämmelser om att stödmottagare i koldioxidintensiva sektorer ska anta klimatmål och färdplaner för en grön omställning samt visa att deras affärsmodell och verksamheter har anpassats till målen i artikel 2 i förordning (EU) 2018/1999.

29. Europaparlamentet noterar att anpassningarna till klimatförändringarna ännu inte har bedömts och införlivats i klimatsiffrorna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmana finansieringsinstrumentens stödmottagare från sektorer med höga utsläpp, däribland EIB-stödda projekt, att genomföra ett stresstest för klimatanpassning. Parlamentet påpekar att stödmottagare som inte klarar stresstestet inte är berättigade till stöd från unionens finansieringsinstrument. Parlamentet betonar att kommissionen bör vägleda stödmottagarna på basis av EU-strategin för anpassning till klimatförändringarna och Europeiska miljöbyråns uppgifter om hur ett investeringsprojekt ska anpassas till klimatanpassningskraven. Parlamentet framhåller att det i samband med denna vägledning är viktigt med en korrekt användning av de kriterier som fastställs i förordning (EU) 2020/852.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka den europeiska planeringsterminen genom att komplettera det rådande tillvägagångssättet, som baseras på finanspolitisk disciplin och budgetdisciplin, med klimat- och miljödisciplin, utan att för den skull urvattna planeringsterminen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en ny klimatindikator som speglar de ekonomiska indikatorerna i syfte att bedöma diskrepansen mellan medlemsstaternas budgetstrukturer och utvecklingen mot ett Parisanpassat scenario för varje nationell budget. Parlamentet betonar att denna indikator måste ge medlemsstaterna en fingervisning om hur de ligger till i förhållande till temperaturmålen inom ramen för Parisavtalet, så att man i samband med den europeiska planeringsterminen kan avge rekommendationer om hur de ska minska sin klimatskuld.

31. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna kan införliva miljöaspekter och miljörisker i sina årliga budgetar och halvtidsplaner genom att riktmärka sin praxis för grön budgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna i fråga om hur offentliga investeringar kan bidra till att förverkliga den gröna given.

32. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att undanröja hinder för offentliga investeringar till förmån för omställningen till en koldioxidfri ekonomi. Parlamentet upprepar sitt stöd för en kvalificerad behandling av taxonomiförenliga offentliga investeringar. Parlamentet välkomnar den nya kommissionens åtagande att se över stabilitets- och tillväxtpaktens gällande regler, med beaktande av rekommendationerna från den europeiska finanspolitiska nämnden. Parlamentet betonar att det kan komma att krävas ytterligare flexibilitet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten för att möjliggöra investeringar i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och stödja medlemsstaterna i den gröna omställningen till klimatneutralitet, på ett rättvist och inkluderande sätt.

33. Europaparlamentet anser att den framtida förnyade EU-strategin för hållbar finansiering ger betydande möjligheter att skynda på omställningen till mer hållbara investeringar från icke-professionella investerare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att ge allmänheten incitament att investera i hållbar finansiering på grundval av kriterierna i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar][11].

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att revidera direktivet om icke-finansiell rapportering, med beaktande av den särskilda situationen för små- och medelstora företag, för att säkerställa att alla relevanta företag som bedriver verksamhet inom koldioxidintensiva sektorer rapporterar och offentliggör sina mål om minskade koldioxidutsläpp i syfte att anpassa sig till Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att risker, konsekvenser och beroenden med anknytning till biologisk mångfald integreras i den relevanta EU-lagstiftningen, bland annat direktivet om icke-finansiell rapportering, upplysningsförordningens delegerade akter och annan relevant företags- och finanslagstiftning.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla eventuella framtida EU-stödda återhämtningsobligationer utfärdas i enlighet med EU:s standard för gröna obligationer, EU-taxonomin och principen att inte vålla avsevärd skada.

36. Europaparlamentet efterlyser en stärkt roll för EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) när det gäller finansieringen av omställningen. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de kriterier om klimatsäkring, miljösäkring och beaktande av sociala aspekter som styr EIB:s och EIF:s hållbara investeringar, på grundval av principen att inte vålla avsevärd skada. Parlamentet välkomnar EIB:s nya policy för låneverksamheten på energiområdet och uppmanar banken att som ett led i sin färdplan för en klimatbank 2021–2025 ta fram en tydlig och insynsvänlig metod med hjälp av taxonomin, i syfte att säkerställa att alla projekt som finansieras är förenliga med Parisavtalets temperaturmål på 1,5 ℃ samt med omställningen till en klimatneutral ekonomi och principen att inte vålla skada på den biologiska mångfalden eller ekosystem. Parlamentet förväntar sig att de återstående 50 procenten av EIB:s portfölj respekterar principen att inte vålla skada.

37. Europaparlamentet påminner om att ECB:s ekonomiska politik, enligt bankens uppdrag, ska bidra till uppnåendet av unionens mål, i enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar därför ECB att gå vidare med sin översyn av den penningpolitiska strategin i syfte att så snart som möjligt sätta stopp för finansieringen av ekonomiska verksamheter som är till skada för miljömål eller sociala mål. Parlamentet uppmanar ECB att utvärdera hur banken ska inbegripa hållbarhetskriterierna i sitt ramverk för säkerheter samt vid sina köp av tillgångar och riktade refinansieringstransaktioner och att samtidigt utvärdera sätt att rikta utlåningen mot investeringar i energiomställning för att bygga upp en hållbar ekonomi i kölvattnet av covid-19. Parlamentet påminner om ECB:s åtagande att i relevanta fall använda EU‑taxonomin i samband med dessa verksamheter.

38. Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna skyndsamt genomföra årliga klimatstresstest av de finansinstitut som de utövar tillsyn över, vilket för närvarande diskuteras inom centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för miljöanpassning av det finansiella systemet (NGFS), i syfte att förstå var och i vilken utsträckning det finns klimatrelaterade finansiella risker i portföljer hos relevanta finansinstitut i EU.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kraftigt öka finansieringen av tekniskt stöd inom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) och andra relevanta fonder i syfte att säkerställa att det tekniska stödet når 1 procent av det totala belopp som ska användas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rikta in det tekniska stödet på sådana projekt och sektorer som har störst mervärde för miljön, sociala frågor och resiliens, i synnerhet naturbaserade lösningar som kan föra med sig fördelar inom såväl begränsning av och anpassning till klimatförändringarna som biologisk mångfald.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	16.7.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 35 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurelia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Miriam Dalli, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Agnès Evren, Fredrick Federley, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ștefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Margarita de la Pisa Carrión, Billy Kelleher
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Veronika Vrecionová

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

42	+
EPP	Michal Wiezik
S&D	Nikos Androulakis, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Miriam Dalli, Jytte Guteland, César Luena, Javi López, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken
Renew	Pascal Canfin, Fredrick Federley, Martin Hojsík, Billy Kelleher, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Véronique Trillet-Lenoir
Verts/ALE	Margrete Auken, Bas Eickhout, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O’sullivan, Jutta Paulus
GUE/NGL	Malin Björk, Anja Hazekamp, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Mick Wallace
NI	Eleonora Evi, Athanasios Konstantinou

 

35	-
EPP	Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Esther De Lange, Peter Liese, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Dan- Ștefan Motreanu, Ljudmila Novak, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Edina Tóth, Pernille Weiss
Renew	Andreas Glück
ID	Simona Baldassarre, Aurelia Beigneux, Marco Dreosto, Catherine Griset, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Luisa Regimenti, Silvia Sardone
ECR	Sergio Berlato, Margarita De La Pisa Carrión, Joanna Kopcińska, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Anna Zalewska

 

0

0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (14.7.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

(2020/2058(INI))

Föredragande av yttrande: Caroline Nagtegaal

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i det förslag till resolution som antas:

A. På transportområdet finns det fram till 2030 ett behov av över 700 miljarder EUR i investeringar enbart för det transeuropeiska transportnätet, och i linje med målen för den gröna given krävs ytterligare investeringar för ett fullständigt genomförande av innovativa strategier, intelligenta transportsystem (ITS), koldioxidsnåla och koldioxidfria mobilitetslösningar, laddningsinfrastruktur och alternativa bränslen i hela nätet och i de områden som det är sammankopplat med. Moderniseringen av EU:s transportsystem medför också betydande investeringar i uppgradering och efterhandsanpassning av befintliga transportinfrastrukturer.

B. Transporter är en grundläggande del av EU:s inre marknad och spelar en viktig roll för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU, särskilt i randområden, landsbygdsområden, öregioner och de yttersta randområdena, och i detta avseende måste EU investera i transportnäringens konkurrenskraft och dess förmåga att genomföra omställningen till hållbar rörlighet.

C. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står för 27 % av de globala utsläppen i EU och är de enda som fortsätter att öka, och i detta avseende måste transporterna bidra till att EU:s mål att minska utsläppen för att senast 2050 uppnå klimatneutralitet uppnås på ett teknikneutralt sätt, samtidigt som man ser till att transporterna förblir överkomliga och konkurrenskraftiga. Minskningen av utsläppen från transportsektorn kan påskyndas både för infrastrukturen och fordonsparken genom att synergier med andra sektorer, såsom den digitala sektorn eller energisektorn, utvecklas och stärks.

D. Forskning och innovation är avgörande drivkrafter för transportsektorns konkurrenskraft och hållbarhet, och investeringar inom ramen för den gröna givens investeringsplan genomförs med hjälp av sektorspolitik eftersom det inte finns någon särskild budgetpost för denna.

E. En av tio européer arbetar inom transportsektorn i dess bredare bemärkelse, och investeringar i transportinfrastruktur kommer att leda till nya arbetstillfällen eftersom det uppskattas att varje miljard euro som investeras i de transeuropeiska transportnätens (TEN-T) stomnät kommer att skapa upp till 20 000 nya arbetstillfällen. Transporterna måste därför vara anpassade för att klara den nya socioekonomiska och tekniska utvecklingen, vilket kräver betydande investeringar i nya rörlighetsmodeller, digitalisering, forskning och innovation, alternativa energikällor och energieffektivitet.

F. Covid-19-pandemin har lett till en aldrig tidigare skådad ekonomisk kris i hela unionen, särskilt inom transport- och turismsektorn, och har visat att sektorn för transport och logistik och dess arbetstagare utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, eftersom en oavbruten godstransport har varit avgörande för att försörjningskedjorna ska fungera.

1. Europaparlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits och som ska vidtas inom transportsektorn för att minska specifika utsläpp och säkerställa en rättvis övergång till klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet betonar därför behovet av att stärka det ekonomiska stödet till forskning om och innovation inom koldioxidsnåla och koldioxidfria lösningar för rörlighet, särskilt när det gäller avancerad teknik och smart rörlighet inom alla transportslag, inklusive alternativa bränslen, fordonsteknik med låga utsläpp och hållbara infrastrukturprojekt.

2. Europaparlamentet betonar att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är en central faktor för färdigställandet av TEN-T-nätet och uppnåendet av EU:s och medlemsstaternas klimatmål i linje med målen för den gröna given, och att upp till 80 % av fondens finansiering anslås till transporter för att uppnå klimatmålen genom främjande av hållbara infrastrukturprojekt, multimodalitet, godstransport på järnväg, och innovativa och digitala åtgärder såsom system för telematiktillämpningar och användning av alternativa bränslen. Parlamentet insisterar på behovet av en starkare FSE-budget och varnar för att finansieringen av investeringsplanen för ett hållbart Europa inte får leda till en finansiell omfördelning som inverkar negativt på FSE.

3. Europaparlamentet påpekar att transportprojekt kräver storskaliga investeringar och att det därför är mycket viktigt med rättssäkerhet, stabila och förutsebara mål och tillgång till information för att locka investerare. Parlamentet framhåller hur de allt fler och allt mer komplicerade administrativa förfarandena för att genomföra transportprojekt leder till ökade kostnader och förseningar, vilket hämmar EU:s transportnät som helhet. Parlamentet betonar att de investeringar som hittills gjorts inte får äventyras genom att finansieringsvillkoren ändras och förväntar sig att investeringsplanen för ett hållbart Europa tillhandahåller en realistisk och framtidssäkrad stödram för investeringar. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att skapa klarhet för investerarna genom att fastställa resurserna för varje instrument inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa för hela perioden för den fleråriga budgetramen, och genom att bringa klarhet i tillämpningen av den EU-omfattande hållbarhetstaxonomin när den föreslår delegerade akter. Parlamentet erkänner dessutom att investeringar i övergångsformer av bränsle som inte avsevärt skadar miljön bidrar till målet om klimatneutral rörlighet i alla EU:s regioner.

4. Europaparlamentet betonar att för att säkerställa tillräckliga investeringar i hållbar transportinfrastruktur är det viktigt att alla relevanta EU-fonder (FSE, InvestEU, Horisont Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna osv.), Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning och andra finansieringsverktyg skräddarsys till transportsektorns specifika behov och att medlemsstaterna åtar sig att ge tillräcklig finansiering. Parlamentet framhåller att synergier mellan relevanta unionsprogram på områden såsom transport, energi och digitalisering skulle kunna vara av avgörande betydelse för att påskynda utvecklingen av en smart och hållbar rörlighet på EU-nivå. Parlamentet framhåller dessutom att transport- och logistiksektorn till stor del består av mikroföretag och små och medelstora företag, och uppmanar därför med eftertryck kommissionen att särskilt uppmärksamma dessa typer av företag, t.ex. genom att ge bättre tillgång till finansiering.

5. Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att maximera användningen av de verktyg de förfogar över för att säkerställa att transportsektorn bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser i detta avseende en konsekvensbedömning av all framtida politik och alla framtida verktyg (t.ex. egna medel, utvidgningen av systemet för handel med utsläppsrätter, externa kostnader) som påverkar transportsektorn. Parlamentet är dessutom övertygat om att medlemsstaterna bör öronmärka intäkter från skatter eller avgifter och EU:s utsläppshandelssystem för transporter för att främja investeringar i de relevanta transportslagens hållbarhet för att uppnå ekonomiska effektivitets- och konnektivitetsmål.

6. Europaparlamentet anser att det behövs flexibla regler om statligt stöd för omställningen till en klimatneutral transport- och logistiksektor, utan att på ett oproportionerligt sätt snedvrida de lika villkoren inom EU. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att skapa klarhet om statligt stöd för hållbara transportprojekt. Parlamentet anser att det även behövs en revidering av reglerna om statligt stöd för flygplatser för att minska antalet flygresor med flera sträckor mellan europeiska resmål, vilket i betydande utsträckning skulle minska utsläppen och restiden samtidigt som effektiviteten ökar.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja användningen av InvestEU för att ytterligare utveckla en hållbar turism och transport som omfattar alla transportsätt och all infrastruktur, och välkomnar den budgetökning för InvestEU-programmet som nyligen föreslagits inom ramen för instrumentet Next Generation EU. Parlamentet anser att dessa smarta investeringar bör fungera som ett incitament för ett europeiskt industriellt ledarskap i strategiska sektorer och viktiga värdekedjor såsom transport och logistik, däribland flygteknikindustrin, samt i utvecklingen av system för telematiktillämpningar.

8. Europaparlamentet vill se att medel från Horisont Europa anslås till forskning och utveckling (FoU) inriktad på transportsektorn, särskilt alternativa bränslelösningar, batterier och komponenter för elbilar, och alternativ teknik för rullande materiel. Parlamentet efterlyser dessutom tillräcklig finansiering inom Horisont Europa för europeiska partnerskap för transporter, såsom Clean Sky, Single European Sky ATM Research (Sesar), Shift2Rail och bränsleceller och vätgas (FCH).

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i mekanismen för en rättvis omställning inbegripa lämpliga sätt att stödja omställningen av industrier vars slutprodukter är oförenliga med målet om en koldioxidneutral union.

10. Europaparlamentet framhåller att innovationer och digitalisering spelar en nyckelroll i minskningen av koldioxidutsläpp i transportsektorn, i linje med ambitionerna för den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar till investeringar i digitalisering, särskilt för utveckling och användning av intelligenta transportsystem (ITS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS), flodinformationstjänster (RIS) och det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS).

11. Europaparlamentet anser att hållbar rörlighet inom alla transportslag och en modern infrastruktur för multimodala transporter inklusive det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är av avgörande betydelse för att uppnå en klimatneutral ekonomi. Parlamentet betonar att en procentuell ökning av godstransporter inom EU med järnväg och till sjöss, såsom fastställs i den europeiska gröna given, kräver en konkret investeringsplan på EU‑nivå och konkreta EU-åtgärder. Parlamentet uppmanar i detta avseende med eftertryck kommissionen att påskynda och prioritera investeringar för infrastrukturprojekt som genomförs för att undanröja flaskhalsar, överbrygga felande länkar, utveckla och införa förnybar vätgas och främja innovation inom höghastighetsjärnvägstransporter och sjöfart på inre vattenvägar, och samtidigt integrera åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

12. Europaparlamentet erkänner att farbarheten på Europas inre vattenvägar behöver förbättras betydligt. Parlamentet vill se att särskild finansiering skapas inom olika finansieringsinstrument, såsom FSE och Sammanhållningsfonden, eller med deltagande av EIB.

13. Europaparlamentet efterlyser stöd till Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) ”inledande strategi” och en tydlig strategi, inklusive riktmärken för minskning av utsläppen inom EU:s sjöfartssektor.

14. Europaparlamentet påminner om den roll som de gemensamma företagen Clean Sky 2 och Sesar spelar för att säkerställa nettoframsteg för grön teknik som syftar till att förbättra säkerheten och minska koldioxid- och växthusgasutsläppen, samt buller från luftfartyg. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och stödja en färdplan för EU-investeringar för luftfart och flygteknik för att främja innovationer i riktning mot hållbar luftfart, inklusive forskning om alternativa bränslen samt tänkbara instrument som ger incitament att ersätta äldre luftfartyg, i syfte att bevara konkurrenskraften och Europas ledarskap.

15. Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som spelas av Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) och det gemensamma företaget Shift2Rail när det gäller att åstadkomma en varaktig omställning från väg till järnväg, såsom fastställs i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att företaget Shift2Rail spelar en nyckelroll när det gäller att övervinna tekniska hinder och främja interoperabiliteten, i syfte att i slutändan göra järnvägstransporterna billigare, mer effektiva och mer attraktiva, och därmed bidra till att minska olyckor och koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar vikten av att öka EU:s investeringar i ERA och Shift2Rail för att göra framsteg i inrättandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

16. Europaparlamentet anser att det finns ett behov av EU-medel för att säkerställa att bilindustrin genomgår en omvandling till klimatneutralitet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en färdplan för att minska utsläppen från bilindustrin, baserad på FoU och teknisk kapacitet, som omfattar ett särskilt europeiskt program för återvinning av fordon, EU-finansiering för att främja användningen av utsläppsfria fordon, ökad produktion av hållbara alternativa bränslen och utbyggnad av laddningsstationer samt investeringar i innovativa och smarta trafiksäkerhetslösningar för att uppnå EU:s strategiska nollvisionsmål. Parlamentet anser att anpassning av infrastrukturen till nya rörlighetsmönster och typer av fordon också bör prioriteras, och efterlyser i detta avseende en färdplan för väginfrastruktur, som ska anpassas till bilindustrins färdplan för utsläppsminskningar.

17. Europaparlamentet anser att kollektivtrafik är avgörande för att uppnå hållbar rörlighet i städer. Parlamentet betonar behovet av att öka stödet till kollektivtrafiknäten och kollektivtrafikens fordonspark på lokal och regional nivå, som ett effektivt verktyg för omställningen till en utsläppssnål rörlighet, samtidigt som man främjar en trafikomställning särskilt i storstadsområden, och konnektivitet i landsbygdsområden för att främja territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att en starkare koppling mellan finansiering av transporter i städer och planer för hållbar rörlighet i städer är av största vikt för att främja omställningen av rörligheten i städerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att utarbeta planer och politiska åtgärder för hållbar rörlighet i städerna, däribland stöd för effektiva kollektivtransportsystem och aktiva rörlighetslösningar såsom gång och cykling samt främjande av tillgänglighet och multimodalitet bland olika transportslag.

18. Europaparlamentet påpekar covid-19-pandemins konsekvenser för transportsektorn, särskilt för kollektivtrafiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta med transportindustrin som en prioritering i sina nationella återhämtningsplaner för att säkerställa att den har betydande tillgång till resurserna från de olika initiativen i den europeiska återhämtningsplanen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa finansieringslösningar för kollektivtrafikens transportslag och att kartlägga initiativ för smart investering för hållbar och motståndskraftig återhämtning i sektorn.

19. Europaparlamentet anser att den europeiska återhämtningsplanen bör stödja finansieringen av återhämtningen och en hållbar omvandling av turismsektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera turism- och resebranschen, med särskilt fokus på små och medelstora företag, som en prioritering i sina nationella återhämtningsplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en ”EU‑färdplan för hållbar och motståndskraftig turism” för att främja investeringar i innovativa åtgärder och digitaliseringsåtgärder såsom initiativ rörande den cirkulära ekonomin i turismsektorn. Parlamentet insisterar på inrättandet av en turismpolitik för EU samt att det inrättas och införs ett särskilt budgetanslag för hållbar turism, vilket tydligt anges i parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

20. Europaparlamentet framhåller vikten av att den gröna given åtföljs av en rättvis, inkluderande och icke-diskriminerande omställning för att säkerställa att transportsektorns företag, små och medelstora företag och arbetsstyrka kan anpassa sig, och för att stödja de regioner (även de yttersta randområdena) och samhällsgrupper som drabbats hårdast, i syfte att bevara den territoriella och sociala sammanhållningen och säkerställa att ingen person eller region hamnar på efterkälken. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de arbetstillfällen som kan gå förlorade i samband med omställningen inom transport- och turismsektorn, genom att överväga att stödja investeringar med anknytning till hållbar och social delaktighet, till exempel genom att främja utbildning och omskolning av arbetstagare inom ramen för den nya strategiska europeiska investeringspolitiken inom InvestEU-programmet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	14.7.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 6 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Johan Danielsson, Andor Deli, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Dominique Riquet, Dorien Rookmaker, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Leila Chaibi, Angel Dzhambazki, Markus Ferber, Carlo Fidanza, Maria Grapini, Roman Haider, Alessandra Moretti

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38	+
ECR	Angel Dzhambazki, Carlo Fidanza, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
GUE/NGL	Leila Chaibi, Kateřina Konečná, Elena Kountoura
PPE	Magdalena Adamowicz, Andor Deli, Gheorghe Falcă, Markus Ferber, Jens Gieseke, Benoît Lutgen, Marian‑Jean Marinescu, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg‑Vrionidi, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Renew	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan‑Christoph Oetjen, Dominique Riquet
S&D	Andris Ameriks, Johan Danielsson, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Isabel García Muñoz, Maria Grapini, Bogusław Liberadzki, Alessandra Moretti, Rovana Plumb, István Ujhelyi
NI	Mario Furore

 

6	-
ID	Marco Campomenosi, Roman Haider, Julie Lechanteux, Philippe Olivier, Lucia Vuolo
NI	Dorien Rookmaker

 

5	0
Verts/ALE#	Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay‑Grunenberg, Tilly Metz

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (9.7.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

(2020/2058(INI))

Föredragande av yttrande: Salvatore De Meo

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ändrade förslag till flerårig budgetram av den 27 och 28 maj 2020, inbegripet meddelandet EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456), i vilket det föreslås en ökning av finansieringen för den gemensamma jordbrukspolitiken jämfört med det tidigare förslaget till flerårig budgetram. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om tillfälliga ytterligare resurser via fonden NextGenerationEU, men betonar att det ändå är avgörande med en stark flerårig budgetram. Parlamentet betonar att denna ökade finansiering är avgörande för att uppnå de mål och ambitioner som föreslås i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, vilka innebär att säkra livsmedelstrygghet och en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna, bidra till livskraftiga landsbygdssamhällen och uppnå jordbruksmålen i den gröna given genom att stärka den jordbruksbaserade livsmedelssektorns motståndskraft och säkerställa en hållbar livsmedelsproduktion. Parlamentet betonar att dessa mål inte enbart är beroende av en välfinansierad gemensam jordbrukspolitik, utan också av andra instrument inom den fleråriga budgetramen, såsom forskning, investeringar i innovation eller digital teknik och enklare tillgång till dessa för jordbrukare och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.

2. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att anslå 15 miljarder euro till landsbygdsutveckling inom ramen för instrumentet NextGenerationEU, men beklagar att det inte har föreslagits några anslag för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare inom detta nya instrument, med tanke på behovet av att förbättra direktstödet och stödet till sektorsspecifika program för att hjälpa jordbrukare att övervinna covid‑19‑krisen och uppfylla målen i den gröna given.

3. Europaparlamentet välkomnar förslaget att öka resurserna för fonden för en rättvis omställning (FRO) med ett extra anslag på 32,5 miljarder euro, bland annat med ytterligare medel från instrumentet NextGenerationEU och de två andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning, dvs. ett särskilt program inom ramen för InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn, och betonar att FRO och den gröna omställningen måste genomföras på ett rättvist, inkluderande och vetenskapligt underbyggt sätt tillsammans med berörda parter för att dessa insatser ska bli framgångsrika och gynna jordbruket och landsbygdsområdena.

4. Europaparlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av Europeiska investeringsfondens kapital med 1,5 miljarder euro och understryker vikten av att underlätta tillgången för små och medelstora företag i landsbygdsområden, inklusive jordbruksföretag, till offentlig och privat finansiering för att stödja ökade gröna investeringar samt utveckling av och tillgång till de digitala verktyg och den modernisering och innovation som kommer att göra det möjligt för jordbrukarna, jordbrukssektorn och landsbygdsområdena att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna att förverkliga målen och ambitionerna i den gröna given.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda sig av faciliteten för återhämtning och resiliens när så är lämpligt, för att tillhandahålla kompletterande stöd till europeiska jordbrukare och kooperativ så att de kan klara av de utmaningar som härrör från kraven på att säkerställa efterlevnad av nya regler och anpassa sig till negativa effekter av klimatförändringar utan att detta hotar livsmedelsproduktionen, och med respekt för hållbarhetsprincipen.

6. Europaparlamentet anser att kommissionen genom sina ändrade förslag avseende den fleråriga budgetramen och instrumentet NextGenerationEU har tagit ett välkommet steg närmare parlamentets ståndpunkt, dvs. att man i EU:s nästa budgetram åtminstone i reala termer måste bibehålla det belopp som avsatts för jordbruk och landsbygdsutveckling på nuvarande nivå. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att utesluta alla minskningar av de belopp som öronmärkts för jordbruk och landsbygdsutveckling i kommissionens senaste förslag. Parlamentet insisterar på att eventuella ytterligare åtgärder i samband med den gröna omställningen, inbegripet uppnåendet av målen i strategin ”från jord till bord” och i strategin för biologisk mångfald, måste finansieras med nya medel och ytterligare egna medel. Finansieringen av ytterligare åtgärder inom den europeiska gröna given får inte ske på bekostnad av befintliga medel inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den gröna omställningen inom jordbruket säkerställer en god avvägning mellan hållbarhetens tre dimensioner, dvs. social hållbarhet, miljöhållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Parlamentet understryker betydelsen av artikel 2.1 b i Parisavtalet, i vilken den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen genom ökad anpassning till klimatförändringarnas effekter erkänns.

8. Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om investeringsplanen för ett hållbart Europa (COM(2020)0021), men betonar att de föreslagna inslagen, inbegripet fonden för en rättvis omställning, är helt och hållet beroende av en ambitiös flerårig budgetram. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att en förhandstilldelning av medel från EU:s budget för att täcka nya utgiftskrav som härrör från covid-19-pandemin kan leda till finansieringsunderskott under senare programplaneringsår, vilket skulle påverka jordbrukssektorns förmåga att uppnå målen i strategin ”från jord till bord” och strategin för biologisk mångfald, eftersom EU:s jordbrukare skulle få mindre stöd och detta vore särskilt förödande om de förväntas uppfylla de nya och strikta skyldigheterna inom ramen för den gröna given. Parlamentet understryker att omställningen till hållbarhet måste vara rättvis och ansvarsfull och omfatta alla ekonomiska och sociala sektorer så att man undviker att jordbrukssektorn utsätts för en otillbörlig press.

9. Europaparlamentet konstaterar att investeringsplanen för ett hållbart Europa i viss mån är beroende av att man lockar privata investeringar, vilka sannolikt kommer att vara mindre tillgängliga under åren efter covid-19-pandemin, och att en stark flerårig budgetram därför är ännu viktigare.

10. Europaparlamentet påminner om att jordbruket i EU är det enda större systemet i världen som har minskat utsläppen av växthusgaser (med 20 % sedan 1990).

11. Europaparlamentet understryker att de olika regionernas och medlemsstaternas olikartade utgångspunkter och utvecklingspotential måste tas i beaktande vid utvecklingen av nationella planer och i fördelningen av medel och i ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att förändringar i reglerna för statligt stöd och i konkurrensreglerna inte undergräver den gemensamma jordbrukspolitikens enhetlighet.

13. Europaparlamentet påminner om att en moderniserad och hållbar gemensam jordbrukspolitik kommer att vara avgörande för att uppnå EU:s ambitiösa övergripande klimatmål, samtidigt som livsmedelstryggheten säkras, och att en betydande del av jordbrukspolitiken kommer att inriktas på att stödja klimatrelaterade mål. Parlamentet påminner om att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken fortfarande pågår och att inget beslut ännu fattats om det exakta bidraget till miljö- och klimatrelaterade mål och krav. Parlamentet betonar att uppnåendet av dessa mål i stor utsträckning kommer att vara beroende av att tillräckliga medel avsätts i framtida budgetar. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att genomförandet av den gröna given och strategin ”från jord till bord” inte får leda till att vi sänker våra mål, särskilt målet att tillförsäkra våra jordbrukare hållbara försörjningsmöjligheter, och betonar att man inte kan kräva mer av jordbrukarna med mindre ekonomiska medel. Parlamentet ser fram emot att delta i konstruktiva förhandlingar med rådet om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att nå en överenskommelse och säkra EU:s producenter planeringssäkerhet, och betonar att kommissionens reformförslag utgör den grund på vilken medlagstiftarna arbetar och att den inte bör ändras eller dras tillbaka i detta skede.

14. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt meddelande om investeringsplanen för ett hållbart Europa (COM(2020)0021) fastställer betydande investeringsbehov inom jordbruket, särskilt för att hantera mer omfattande miljöutmaningar, däribland förluster av biologisk mångfald och föroreningar. Parlamentet understryker dock att kommissionen också beskriver dessa som försiktiga uppskattningar, eftersom det saknas uppgifter för att mer exakt bedöma investeringsbehoven i fråga om klimatanpassningar och återställande och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald.

15. Europaparlamentet lyfter fram den kriståliga inhemska produktionen av förnybara råvaror och förnybar energi, och anser att det för att EU ska kunna genomföra och ytterligare driva på sin bioekonomistrategi krävs en kampanj för att främja träbyggnation och renovering med särskilt fokus på användning av inhemska förnybara råvaror och hållbara förnybara energikällor.

16. Europaparlamentet anser att de ökande ekologiska kraven alltid måste åtföljas av ekonomisk kompensation. Parlamentet påpekar att ensidiga villkor varken tjänar det europeiska jordbruket eller miljön om de leder till att den europeiska livsmedelsproduktionen flyttar till tredjeländer.

17. Europaparlamentet betonar behovet av att upprätthålla den allmänna principen om jämställdhet när det gäller de åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att uppnå målen för den gröna given, för att säkerställa att kvinnliga jordbrukare inkluderas i den ekologiska omställningen.

18. Europaparlamentet påpekar att covid-19-utbrottet nyligen har visat vilken strategisk roll jordbruket spelar när det gäller att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser och undvika livsmedelskriser. Parlamentet understryker den centrala roll som de ”oumbärliga arbetstagarna” spelar inom jordbruket och livsmedelsproduktionen under krisen, och vidhåller att dessa arbetstagare måste åtnjuta adekvata och säkra arbetsvillkor. Parlamentet insisterar på att de insatser som EU:s jordbrukare gör för att producera livsmedel på ett mer hållbart sätt inte får undermineras av import av produkter från tredjeländer som inte uppfyller EU:s livsmedelssäkerhets-, miljöskydds- och djurskyddsnormer samt sociala normer. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att dra lärdomar av covid-19-krisen, särskilt när det gäller strategiska sektorer.

19. Europaparlamentet anser att om man ska kunna uppnå målen i den gröna given på EU‑nivå och främja dem på internationell nivå måste kommissionen göra en bedömning av importtullarna för jordbruksprodukter och föreslå en ökning av dessa tullar för länder som varken i nuläget tillämpar eller inom en överskådlig framtid kommer att tillämpa standarder och krav med avseende på sina jordbruksproducenter som är jämförbara med motsvarande standarder och krav i EU.

20. Europaparlamentet välkomnar ambitionen i strategin ”från jord till bord” att fastställa obligatoriska minimikriterier vid upphandling av hållbart producerade livsmedel och att anpassa användningen av offentliga medel till den gröna given. Parlamentet efterlyser större integrering av hälso- och näringsaspekter i den offentliga upphandlingen av livsmedel.

21. Europaparlamentet betonar betydelsen av att finansiera forskning och innovation som syftar till att kartlägga grön alternativ omställningsteknik, och anser att alla jordbrukare, inbegripet småbrukare, måste ha tillgång till denna.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det finns adekvata externa skyddsmekanismer för känsliga jordbruksprodukter, varvid de höga standarderna vid livsmedelsproduktionen i EU måste förtydligas för konsumenterna.

23. Europaparlamentet insisterar på behovet av att tillhandahålla ytterligare finansiella medel utöver anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken för stödansökningar från jordbrukare som inkommer till följd av covid-19-krisen eller andra krissituationer.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den europeiska jordbruksekonomin som en systemrelevant sektor, både i strategin ”från jord till bord” och i den framtida klimatpolitiken, och att alltid ta tillräcklig hänsyn till och fokusera på försörjningstryggheten som en stabiliserande faktor.

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	7.7.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 8 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Dino Giarrusso, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Chris MacManus, Mairead McGuinness, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Maxette Pirbakas, Eugenia Rodríguez Palop, Bronis Ropė, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Michaela Šojdrová, Veronika Vrecionová
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Asim Ademov, Franc Bogovič, Francesca Donato, Valter Flego, Claude Gruffat, Balázs Hidvéghi, Pär Holmgren, Zbigniew Kuźmiuk, Tilly Metz, Christine Schneider, Marc Tarabella, Riho Terras, Irène Tolleret, Thomas Waitz

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37	+
ECR	Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel
PPE	Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer‑Pierik, Michaela Šojdrová
GUE/NGL	Eugenia Rodríguez Palop
ID	Gilles Lebreton, Maxette Pirbakas
NI	Dino Giarrusso
S&D	Clara Aguilera, Eric Andrieu, Attila Ara‑Kovács, Carmen Avram, Adrian‑Dragoş Benea, Isabel Carvalhais, Paolo De Castro, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno
Renew	Atidzhe Alieva‑Veli, Asger Christensen, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Ulrike Müller, Irène Tolleret
Verts/ALE	Bronis Ropė

 

8	-
ECR	Veronika Vrecionová
GUE/NGL	Luke Ming Flanagan, Chris MacManus
ID	Ivan David
Verts/ALE	Benoît Biteau, Francisco Guerreiro, Pär Holmgren, Tilly Metz

 

3	0
ECR	Bert‑Jan Ruissen
ID	Mara Bizzotto, Angelo Ciocca

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (16.7.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

(2020/2058(INI))

Föredragande: Romeo Franz

 

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet betonar att Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa, som är EU:s främsta utbildnings-, volontär- och kulturprogram, utgör ett viktigt verktyg i de globala insatserna mot klimatförändringar och spelar en viktig roll för att främja utbildning i de färdigheter som är nödvändiga för en grön omställning, för ökad medvetenhet om miljö- och klimatfrågor, särskilt bland ungdomar som deltar i volontärarbete till skydd för miljön och för utvecklingen av kreativa, inkluderande och tillgängliga lösningar för att ta itu med miljöutmaningar och bidra till uppnåendet av EU:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet framhåller här vikten av praktiktjänstgöring inom jordbruket, av det slag som stöds genom Erasmus+.

2. Europaparlamentet anser att investeringsplanen ska komplettera annan relevant unionspolitik och andra relevanta EU-program och EU-fonder, framför allt sådana med anknytning till utbildning och ungdomsfrågor, kultur och idrott, jordbruk och landsbygdsutveckling samt miljö och klimat.

3. Europaparlamentet påpekar att investeringsplanen bör stödja forskning kring naturbaserade lösningar, grön teknik och andra hållbara lösningar som kan bidra till skyddet av miljön och klimatet. Parlamentet framhåller att särskilt uppstartsföretag, unga yrkesverksamma och ungdomar som redan arbetar med innovativa gröna lösningar bör kunna få finansiering.

4. Europaparlamentet påpekar att enligt investeringsplanen kan medel anslås till tematiska projekt på områdena utbildning, volontärarbete och kultur. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka synergierna mellan den gröna given och Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa för komplettering och korsbefruktning av olika specifika metoder att hantera miljöfrågor.

5. Europaparlamentet betonar att det måste säkerställas att ingen av de åtgärder som antagits inom de kulturella och kreativa sektorerna kommer att genomföras förrän det samråtts med alla organisationer som företräder de olika berörda parterna och arbetstagarna, liksom att åtgärderna genomgående får som syfte att bevara sysselsättningen och stimulera skapandet av arbetstillfällen.

6. Europaparlamentet understryker att omställningen till ett klimatneutralt samhälle kräver nya färdigheter och nytt kunnande. Parlamentet konstaterar att här behövs det anslag till utvecklingen och genomförandet av program där studerande och arbetstagare kan få den specialutbildning samt de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna anpassa sig till den nya socioekonomiska miljön och klara sig bra där.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ekonomiska incitament i investeringsplanen för att komplettera programmen Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa i övergången till mer miljövänliga, hållbara transportsätt och samtidigt främja inkludering och tillgänglighet. Sådana incitament bör stödjas med en ambitiös och särskild budget inom investeringsplanen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att uppmuntra och göra det möjligt för deltagarna att välja de minst förorenande transportsätten, särskilt tåget, utan att de deltagare som inte har något annat val än att flyga stigmatiseras, diskrimineras eller utestängs.

8. Europaparlamentet understryker att energieffektivare byggnader kommer att bli en av de viktigaste faktorerna för omställningen till en koldioxidneutral ekonomi. Parlamentet framhåller att det måste investeras mera i renovering av energiintensiva byggnader som tillhör skolor, universitet och andra utbildningsanstalter och kulturinrättningar, för att de ska få bättre energiprestanda och således bli mera hållbara och klimatvänliga.

9. Europaparlamentet är bekymrat över situationen till följd av covid-19-krisen, särskilt situationen för de mest sårbara personerna och sektorerna, som egenföretagare och entreprenörer vars företag och jobb är hotade eller familjer som drabbas av arbetslöshet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att anpassa förslaget till investeringsplan för den gröna given när det gäller att utarbeta en strategi som samordnas med krisåtgärder, såsom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och det föreslagna Sureprogrammet samt återhämtningsinstrument, och begär att investeringar på kultur-, utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena ska ses som strategiska för den gröna omställning som den gröna given ska främja.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med kraft verka för ett stärkt EU‑samarbete inom utbildningen om miljö- och klimatfrågor.

11. Europaparlamentet understryker att studier och program med inriktning just på detta område ger ett viktigt bidrag.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	13.7.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 5 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Christine Anderson, Andrea Bocskor, Vlad-Marius Botoş, Ilana Cicurel, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Romeo Franz, Alexis Georgoulis, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Niklas Nienaß, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Isabel Benjumea Benjumea, Marcel Kolaja
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Angel Dzhambazki

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24	+
PPE	Asim Ademov, Isabel Benjumea Benjumea, Andrea Bocskor, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Milan Zver
S&D	Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Massimiliano Smeriglio
Renew	Vlad-Marius Botoş, Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva
Verts/ALE	Romeo Franz, Marcel Kolaja, Niklas Nienaß
GUE/NGL	Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek

 

5	-
ID	Christine Anderson, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re
ECR	Angel Dzhambazki, Andrey Slabakov

 

1	0
ECR	Dace Melbārde

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	16.10.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	68 16 13
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Rasmus Andresen, Clotilde Armand, Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Gilles Boyer, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, Paolo De Castro, Francesca Donato, Derk Jan Eppink, Engin Eroglu, Markus Ferber, José Manuel Fernandes, Jonás Fernández, Raffaele Fitto, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Eider Gardiazabal Rubial, Luis Garicano, Alexandra Geese, Valentino Grant, Claude Gruffat, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Enikő Győri, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Herve Juvin, Othmar Karas, Billy Kelleher, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Aušra Maldeikienė, Margarida Marques, Pedro Marques, Costas Mavrides, Jörg Meuthen, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoș Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Bogdan Rzońca, Alfred Sant, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Nicolae Ştefănuță, Paul Tang, Irene Tinagli, Nils Torvalds, Ernest Urtasun, Nils Ušakovs, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Matteo Adinolfi, Manon Aubry, Tiziana Beghin, Damien Carême, Tamás Deutsch, Niels Fuglsang, Henrike Hahn, Martin Hlaváček, Eugen Jurzyca, Petros Kokkalis, Eva Maydell, Mick Wallace

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP  I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

68	+
GUE/NGL	Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis
NI	Tiziana Beghin, Mislav Kolakušić, Piernicola Pedicini
PPE	Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Lefteris Christoforou, Markus Ferber, José Manuel Fernandes, José Manuel García‑Margallo y Marfil, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Ralf Seekatz, Inese Vaidere, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Renew	Clotilde Armand, Gilles Boyer, Olivier Chastel, Luis Garicano, Valérie Hayer, Moritz Körner, Dragoș Pîslaru, Nils Torvalds, Stéphanie Yon‑Courtin, Nicolae Ştefănuță
S&D	Marek Belka, Robert Biedroń, Paolo De Castro, Jonás Fernández, Niels Fuglsang, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Aurore Lalucq, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Pedro Marques, Costas Mavrides, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Nils Ušakovs
Verts/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro, Damien Carême, Claude Gruffat, Henrike Hahn, Stasys Jakeliūnas, Kira Marie Peter‑Hansen, Ernest Urtasun
16	-
ECR	Derk Jan Eppink, Raffaele Fitto, Eugen Jurzyca, Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca, Roberts Zīle
GUE/NGL	Mick Wallace
ID	Gunnar Beck, Herve Juvin, Joachim Kuhs, Hélène Laporte, Jörg Meuthen
NI	Lefteris Nikolaou‑Alavanos
Renew	Engin Eroglu, Billy Kelleher, Caroline Nagtegaal
13	0
ECR	Johan Van Overtveldt
GUE/NGL	Manon Aubry
ID	Matteo Adinolfi, Anna Bonfrisco, Francesca Donato, Valentino Grant, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni
PPE	Tamás Deutsch, Frances Fitzgerald, Enikő Győri, Andrey Novakov
Renew	Martin Hlaváček

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

• [1] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
• [2] Antagna texter, P8_TA(2019)0449.
• [3] Antagna texter, P9_TA(2019)0032.
• [4] Antagna texter, P9_TA(2020)0124.
• [5] Antagna texter, P9_TA(2020)0220.
• [6] Antagna texter, P9_TA(2019)0102.
• [7] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
• [8] EUT C 76, 9.3.2020, s. 23.
• [9] Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
• [10] https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/assessment_of_economic_and_investment_needs.pdf
• [11] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020. s. 13).