BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

30.11.2020 - (COM(2020)0403 – C9-0158/2020 – 2020/0108(COD)) - ***I

Budgetutskottet
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: José Manuel Fernandes, Irene Tinagli
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 58 i arbetsordningen)
Föredragande av yttrande (*):
Pascal Canfin, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Seán Kelly, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Tom Berendsen, utskottet för transport och turism
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 419 KB)
• 001-001 (DOC - 123 KB)
• 002-002 (PDF - 93 KB)
• 002-002 (DOC - 20 KB)
• 003-005 (PDF - 111 KB)
• 003-005 (DOC - 75 KB)
• 006-008 (PDF - 103 KB)
• 006-008 (DOC - 74 KB)
• 009-014 (PDF - 127 KB)
• 009-014 (DOC - 79 KB)
• 015-024 (PDF - 136 KB)
• 015-024 (DOC - 35 KB)
• 025-031 (PDF - 117 KB)
• 025-031 (DOC - 30 KB)
• 032-036 (PDF - 103 KB)
• 032-036 (DOC - 25 KB)
• 037-037 (PDF - 503 KB)
• 037-037 (DOC - 153 KB)
• 038-045 (PDF - 115 KB)
• 038-045 (DOC - 80 KB)
• 046-049 (PDF - 107 KB)
• 046-049 (DOC - 75 KB)
• 050-053 (PDF - 104 KB)
• 050-053 (DOC - 74 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

(COM(2020)0403 – C9-0158/2020 – 2020/0108(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0403),

– med beaktande av artiklarna 294.2, 173 och 175 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0158/2020),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 juli 20200[1],

– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism,

– med beaktande av ståndpunkterna i form av ändringsförslag från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0203/2020).

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

 

Ändringsförslag  1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[*]

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Covid-19-pandemin utgör en kraftig symmetrisk chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi med stora asymmetriska sociala och ekonomiska följder i medlemsstaterna och regionerna. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. Enligt kommissionens ekonomiska sommarprognos 2020 förväntas EU:s BNP sjunka med omkring 8,3 % 2020, vilket är mer än i kommissionens ekonomiska vårprognos 2020 och betydligt mer än under finanskrisen 2009, och minskningen är ännu större i vissa sektorer. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor och att kritisk infrastruktur saknas. Dessa sårbarheter måste åtgärdas, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag, för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål, inbegripet kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given och av den 14 januari om investeringsplanen för ett hållbart Europa, den 10 mars 2020 om en ny industristrategi för Europa och den 10 mars 2020 om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, och bidra till en snabb, hållbar, inkluderande, varaktig och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.

(2) Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 i vissa fall överlappar varandra. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättigande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera unionsfonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas som bygger på erfarenheterna från den europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) som inrättades inom ramen för investeringsplanen för Europa för att ge ett mer effektivt stöd till slutmottagarna genom att integrera och förenkla den finansiering som erbjuds inom ett enda budgetgarantisystem och därmed förstärka effekten av unionens stöd och samtidigt minska de kostnader som unionen måste bära genom sin budget.

(3) Unionen har de senaste åren antagit ambitiösa strategier och texter för att fullborda den inre marknaden och stimulera en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning, t.ex. Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015, En ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018, Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027, Ren energi för alla i EU av den 30 november 2016, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin av den 2 december 2015, En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016, En europeisk försvarshandlingsplan av den 30 november 2016, Start för Europeiska försvarsfonden av den 7 juni 2017, En rymdstrategi för Europa av den 26 oktober 2016, Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 13 december 2017, En ren jord åt alla (2050 års långsiktiga strategi) av den 28 november 2018, Den europeiska gröna given av den 11 december 2019, Investeringsplanen för att hållbart Europa av den 14 januari 2020, Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning av den 14 januari 2020, Att forma Europas digitala framtid, En europeisk strategi för data och meddelandet om artificiell intelligens av den 19 februari 2020, [förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)], En ny industristrategi för EU av den 10 mars 2020, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 av den 20 maj 2020, förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, strategin för integrering av energisystemet och vätgasstrategin av den 8 juli 2020. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att ge stöd till investeringar och tillgång till finansiering.

(4) På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar och övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar, om lämpligt i samarbete med lokala och regionala myndigheter, sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Strategierna bör även utnyttja unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och maximera mervärdet av det finansiella stöd som framför allt ska ges från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU-programmet.

(5) InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens och sammanhållning inom bland annat innovation och digitalisering, till en effektiv resursanvändning i enlighet med den cirkulära ekonomin, till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i unionen, till social resiliens samt integrering av unionens kapitalmarknader, bl.a. genom lösningar för att motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för unionens företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapital- eller hybridkapitalinstrument (såsom hybridinstrument, efterställd skuld eller konvertibla aktier) som, beroende på vad som är relevant, stöds av en garanti från unionens budget och finansiella bidrag från genomförandepartnerna. InvestEU-fonden bör vara efterfrågestyrd men samtidigt inriktad på att skapa strategisk och långsiktig nytta inom viktiga politikområden för unionen som annars inte skulle få någon finansiering eller få otillräcklig finansiering och på så sätt bidra till uppnåendet av unionens politiska mål. Stödet från InvestEU-fonden bör kunna ges till många olika sektorer och regioner, men man bör undvika en alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration och främja projekt som består av partnerenheter och projekt som främjar utveckling av nätverk, kluster och digitala innovationsknutpunkter i flera regioner inom EU.

(6) De kulturella och kreativa sektorerna är viktiga och snabbväxande sektorer i unionen som kan spela en stor roll för att säkerställa en hållbar återhämtning och de genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. De restriktioner när det gäller sociala kontakter och anordnandet av evenemang som infördes i början av covid-19-krisen fortsätter emellertid att utvecklas och har fått mycket negativa ekonomiska effekter för dessa sektorer och för dem som arbetar inom dem, med potentiella långsiktiga strukturella skador när det gäller tillgången till den lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013[4] eller komplexa finansiella instrument. Att tillgångarna i dessa sektorer är av immateriell karaktär begränsar dessutom möjligheterna för små och medelstora företag samt organisationer i dessa sektorer att få tillgång till den privata finansiering som är nödvändig för att de ska kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna. De kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna samt mediesektorn är oumbärliga för vår kulturella mångfald och för att bygga upp demokratiska och sammanhängande samhällen i den digitala tidsåldern, och spelar en viktig roll för vår suveränitet och autonomi. Strategiska investeringar i audiovisuellt innehåll och medieinnehåll samt relaterad teknik är avgörande för sektorernas konkurrenskraft och den långsiktiga kapaciteten att producera och distribuera högkvalitativt innehåll till stora grupper över nationella gränser, med respekt för pluralism och yttrandefrihet.

(7) För att främja en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning samt hållbara och inkluderande investeringar, och därmed bidra till ökad välfärd, en rättvisare inkomstfördelning och större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen bör InvestEU-fonden stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inbegripet kulturarv. Projekt som finansieras av InvestEU-fonden bör uppfylla unionens miljöstandarder och sociala standarder, inbegripet standarder på arbetsrättsområdet. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionen tillhandahåller via bidrag.

(8) Unionen står bakom målen i Förenta nationernas agenda 2030 för hållbar utveckling (nedan kallad Agenda 2030), Förenta nationernas mål för hållbar utveckling (nedan kallade målen för hållbar utveckling) och målen i Parisavtalet, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar[5] (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar), samt Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa mål, samt även de som satts upp inom ramen för unionens miljöpolitik, måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling få en framträdande plats i InvestEU-fondens struktur.

(9) InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom unionen som främjar en omdirigering av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelanden av den 8 mars 2018 om en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, den 10 mars 2020 om en ny industristrategi för Europa, den 10 mars 2020 om en strategi för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa och ▌ den 14 januari 2020 om investeringsplanen för den gröna given.

(10) För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och uppnå målen för hållbar utveckling kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimatinsatser och uppnå det övergripande målet att minst 30 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. Minst 30 % av InvestEU-programmets totala finansieringsram väntas anslås till åtgärder som bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(11) InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett av unionen inrättat klimatspårningssystem som kommissionen kommer att utveckla i samarbete med potentiella genomförandepartner, genom att på lämpligt sätt tillämpa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar[6]] för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

(12) Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 har hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin anknytning till miljön. Till riskerna hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar misslyckas. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av unionens politik. En integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i insatser som har anknytning till InvestEU-fonden. Miljöskydd samt förebyggande och hantering av risker i samband med detta bör integreras i förberedelser och genomförande av investeringar. EU bör även spåra sina utgifter för biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald[7] och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284[8]. Investeringar som anslås till mål för miljömässig hållbarhet bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med metoder framtagna inom andra unionsprogram som avser hantering av klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar, så att det blir möjligt att bedöma investeringars individuella och kombinerade effekt på de viktigaste delarna av naturkapitalet, däribland luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(13) Investeringsprojekt som får betydande stöd från unionen, särskilt på infrastrukturområdet, bör granskas av genomförandepartnern för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Investeringsprojekt som har sådana effekter bör hållbarhetssäkras i enlighet med riktlinjer som kommissionen bör ta fram i nära samarbete med potentiella genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet. Dessa riktlinjer bör på lämpligt sätt utgå från de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och förenlig med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana riktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i riktlinjerna bör undantas från hållbarhetssäkringen. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras bör den lämna en motivering till den investeringskommitté som inrättas för InvestEU-fonden. Transaktioner som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen bör inte vara stödberättigande enligt denna förordning.

(14) Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen och återigen under covid-19-krisen har undergrävt unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, insatserna för att uppnå klimatneutralitet, konkurrenskraften, den uppåtgående konvergensen för levnadsvillkoren i unionen och skapandet av sysselsättning. Det skapar även en risk för ökade skillnader och ojämlikheter inom och mellan medlemsstaterna och påverkar regionernas utveckling på lång sikt, vilket får effekter för unionens konvergens och sammanhållning, något som i synnerhet syns när det gäller digital infrastruktur. Det är ytterst viktigt att stödja snabb och ultrasnabb bredbandsanslutning i alla landsbygds- och stadsområden i unionen, ge stöd till digitala nystartade företag och innovativa små och medelstora företag för att göra det möjligt för dem att konkurrera bättre och växa, samt skynda på den digitala omvandlingen av hela ekonomin för att öka både den långsiktiga konkurrenskraften och resiliensen i unionens ekonomi. Omfattande investeringar i unionens infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är nödvändiga för att uppnå unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar på områdena transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor samt andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp, miljöinfrastruktur, infrastruktur i samband med klimatåtgärder, sjöfartsinfrastruktur och digital infrastruktur. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom t.ex. transport, energi och digitalisering. Med tanke på att det kan finnas hot mot skydd och säkerhet bör investeringsprojekt som får unionsstöd omfatta åtgärder som säkerställer infrastrukturens resiliens, däribland underhålls- och säkerhetsåtgärder, samt ta hänsyn till principerna om skydd av medborgare i det offentliga rummet. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, som ger stöd till säkerhetsinslagen i investeringar i det offentliga rummet, transport, energi och annan kritisk infrastruktur, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(15) InvestEU-programmet bör, när så är lämpligt, bidra till målen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001[9] och förordningen om styrning[10], samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut.

(16) Verklig multimodalitet är en möjlighet att skapa ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet bör stödja investeringar i multimodala transportknutpunkter som, trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta, innebär betydande risker för privata investerare. InvestEU-programmet bör även bidra till utvecklingen och införandet av intelligenta transportsystem (ITS). InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

(17) InvestEU-programmet bör bidra till unionens politik när det gäller hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och genom finansieringsprinciper för en hållbar blå ekonomi. Detta kan inbegripa insatser inom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri samt förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

(18) Även om de samlade investeringarna i unionen var på uppgång före covid-19-krisen var investeringarna i verksamhet med högre risk, till exempel forskning och innovation, ändå otillräckliga och krisen tros ha haft en mycket negativ inverkan på dem. Forskning och innovation kommer att vara avgörande för att klara krisen, konsolidera unionens resiliens att hantera framtida utmaningar och skapa den teknik som krävs för att uppnå unionens strategier och mål. Därför är det nödvändigt att uppnå målet att investera minst 3 % av unionens BNP i forskning och innovation som medlemsstaterna enades om inom ramen för Europa 2020-strategin. InvestEU-fonden bör hjälpa till att åtgärda otillräckliga investeringsnivåer genom att avsevärt bidra till att öka de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation i medlemsstaterna och därmed till att uppnå det övergripande målet på minst 3 % av unionens BNP. För att uppnå målet måste medlemsstaterna och den privata sektorn komplettera InvestEU-fonden med sina egna och förstärkta investeringar i forskning, utveckling och innovation för att undvika en underinvestering i forskning och innovation, vilket skadar unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och dess medborgares livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter som omfattar olika faser i innovationscykeln och många olika intressenter för att i synnerhet möjliggöra uppskalning och spridning av lösningar i kommersiell skala i unionen, i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens inom hållbar teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa, inklusive Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som InnovFin – EU-finansiering för innovatörer, som lanserats inom Horisont 2020 för att underlätta och påskynda tillgången till finansiering för innovativa företag, utgöra en god grund för genomförandet av detta riktade stöd.

(19) Turistnäringen, inbegripet hotell- och restaurangbranschen, är ett område av strategisk betydelse för unionens ekonomi och denna sektor upplever en särskilt kraftig nedgång till följd av covid-19-pandemin och de restriktioner av sociala kontakter och stängningar av gränser som införts. Denna nedgång är särskilt skadlig för små och medelstora företag och familjeföretag och har orsakat omfattande arbetslöshet som särskilt drabbar kvinnor, ungdomar, säsongsarbetare och personer i utsatta situationer samt stora inkomstförluster för många företag. InvestEU-programmet bör bidra till att stärka sektorns återhämtning, långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet, liksom dess värdekedjor, genom att stödja insatser som främjar hållbar, innovativ och digital turism, inbegripet innovativa åtgärder för att minska sektorns klimat- och miljöavtryck i samband med åtgärderna mot covid-19-krisen. En hållbar återhämtning av turistnäringen bör bidra till skapandet av många permanenta lokala arbetstillfällen av hög kvalitet, och därmed göra det möjligt för regioner som är starkt beroende av turismen och som står inför särskilda utmaningar i samband med sin ekonomiska utveckling att locka till sig investeringar som inte skulle vara möjliga utan InvestEU och dess förmåga att locka privata investerare tack vare EU-garantin och den förstärkningseffekt som denna skapar.

(20) En betydande ansträngning måste omgående göras för att investera i och främja digitalisering samt säkerställa att nyttan av digitaliseringen kommer alla unionens medborgare och företag till del. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas med lika ambitiösa investeringar, bl.a. inom artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa.

(21) Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande. De har emellertid svårigheter att få tillgång till finansiering på grund av den upplevda höga risken och bristen på tillräckliga säkerheter. Ytterligare utmaningar uppstår på grund av att de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala sektorn behöver upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till principerna för en cirkulär ekonomi, innovationsverksamhet och utbildning av personal. De små och medelstora företagen har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen, särskilt inom tjänstesektorn, tillverkningsindustrin, byggsektorn, turistnäringen och de kulturella och kreativa sektorerna. Små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn har dessutom tillgång till färre finansieringskällor än större företag, eftersom de i regel inte emitterar obligationer och bara har begränsad tillgång till fondbörser och stora institutionella investerare. Innovativa lösningar, t.ex. att de anställda förvärvar en verksamhet eller en ägarandel i verksamheten, blir också allt vanligare bland små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn. Svårigheterna att få tillgång till finansiering är särskilt stora för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag i unionen är starkt beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför de svårigheter som beskrivs i det föregående genom att göra det lättare för dem att få tillgång till finansiering och skapa mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att förbättra dessa företags förmåga att finansiera sin etablering, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa sin konkurrenskraft och stå emot ekonomiska chocker, samt för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftiga under ekonomiska nedgångar och för att små och medelstora företag även framöver ska kunna skapa sysselsättning och socialt välstånd. Denna förordning kompletterar vidare de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på framgångsrika unionsprogram som programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet) och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, tillhandahålla finansiering för leasingtransaktioner och möjlighet att fokusera på särskilda, mer riktade finansiella produkter. Den bör även maximera förmågan hos offentlig-privata fondinstrument, t.ex. fonden för börsintroduktion av små och medelstora företag (SME IPO), för att stödja dessa företag genom att kanalisera mer såväl privat som offentligt eget kapital till framför allt strategiska företag.

(22) Det framgår av kommissionens diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension av den 26 april 2017, meddelandet om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, unionens ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och meddelandet om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar av den 14 januari 2020 att skapandet av en mer inkluderande och rättvis union är en viktig prioritering för att unionen ska kunna komma till rätta med ojämlikhet och främja en politik för social delaktighet i Europa. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, kultur, sysselsättning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper i samhället kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. Covid-19-krisen har visat att sådana investeringar bidrar till att bygga upp samhällets resiliens mot kriser och har avslöjat ett betydande behov av investeringar i social infrastruktur och sociala projekt på områdena sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning, vård och subventionerade bostäder. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som påverkas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Den bör användas för att stödja projekt som genererar positiva sociala effekter och bidrar till social delaktighet genom att öka sysselsättningen i alla regioner, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, icke-diskriminering, tillgänglighet, solidaritet mellan generationer, sektorn för hälso- och sjukvård och sociala tjänster, subventionerat boende, hemlöshet, digital delaktighet, utveckling av lokalsamhällen, roll och plats i samhället för unga människor och sårbara grupper, däribland medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör även stödja europeisk kultur och kreativitet som tjänar ett socialt syfte.

(22a) Covid-19-krisen har haft en oproportionerlig inverkan på kvinnor, både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, bland annat genom förlorade arbetstillfällen och obetald omsorgsbörda samt ökat våld i hemmet. Med detta i åtanke och med fullt beaktande av artikel 8 i fördraget, bör InvestEU-programmet bidra till att uppnå unionens jämställdhetspolitik och främja och stärka kvinnors egenmakt, bland annat genom att ta itu med den digitala klyftan mellan könen, bidra till att uppmuntra kvinnors kreativitet och potential till entreprenörskap och stödja utvecklingen av omsorgsinfrastruktur och infrastruktur för våldsoffer.

(23) För att motverka de negativa effekterna av omvälvande förändringar av samhällen i unionen och på arbetsmarknaden under det kommande decenniet är det nödvändigt att investera i humankapital, social infrastruktur, mikrofinansiering, etisk finansiering och finansiering av sociala företag samt nya socialekonomiska affärsmodeller, inbegripet påverkansinvesteringar och sociala utfallskontrakt. InvestEU-programmet bör stärka nya, framväxande sociala marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet i syfte att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten Boosting Investment in Social Infrastructure in Europe från januari 2018 slog högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i Europa fast att det finns ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner EUR för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet för utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta kräver stöd, inbegripet på unionsnivå. Därför bör den samlade styrkan i offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser och alternativa typer av finansiärer, t.ex. etiska, sociala och hållbara aktörer, utnyttjas för att stödja utvecklingen av en social värdekedja på marknaden och en mer motståndskraftig union.

(24) Under den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin är marknadsallokeringen av resurser inte helt effektiv och den upplevda risken är ett stort hinder för flödet av privata investeringar. InvestEU-fondens grundläggande funktion, att begränsa risken i ekonomiskt bärkraftiga projekt för att locka privat finansiering, är under sådana förhållanden särskilt värdefull och bör förstärkas, bl.a. för att motverka risken att återhämtningen blir asymmetrisk och minska klyftorna mellan medlemsstaterna. InvestEU-programmet bör kunna ge livsviktigt stöd till företag, i synnerhet små och medelstora företag, i återhämtningsfasen och samtidigt säkerställa att investerare i hög grad har fokus på unionens medel- och långsiktiga politiska och lagstiftningsmässiga prioriteringar, t.ex. den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given, [den europeiska klimatlagen], strategin för att forma Europas digitala framtid, den nya industristrategin för Europa, ambitionerna inom ramen för Horisont Europa, renoveringsvågen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar, med beaktande av principen att inte orsaka betydande skada. Detta bör väsentligt öka risktagningsförmågan hos Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nationella utvecklingsbanker och -institutioner, samt andra genomförandepartner till stöd för projekt som annars skulle ha förblivit outnyttjade möjligheter, och därmed bidra till en ekonomisk återhämtning.

(25) Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. Nedgången i EU:s BNP förväntas bli betydligt större än under finanskrisen 2009 och oundvikligen få negativa sociala effekter. Pandemins utbrott har visat att det är nödvändigt att snabbt och effektivt åtgärda strategiska sårbarheter för att förbättra unionens krishanteringsförmåga och motståndskraften och hållbarheten i hela ekonomin. Bara en motståndskraftig, hållbar, inkluderande och integrerad europeisk ekonomi kan bevara den inre marknadens integritet och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor även för de medlemsstater och regioner som drabbats hårdast.

(26) InvestEU-fondens verksamhet bör bedrivas via sex politikområden som avspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, dvs. hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag, sociala investeringar och kompetens, strategiska europeiska investeringar och solvensstöd.

(27) Politikområdet små och medelstora företag bör i huvudsak fokusera på att gynna små och medelstora företag, men även små börsnoterade företag bör kunna få stöd inom ramen för detta politikområde. Små börsnoterade företag bör även kunna få stöd inom ramen för de fyra andra politikområdena.

(28) Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, i enlighet med de prioriteringar som beskrivs i den nya industristrategin för Europa, som syftar till ett globalt konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa med en utvecklingsmodell som bygger på industriella ekosystem. Investeringarna bör också stärka konkurrenskraften i unionens ekonomi, inbegripet behovet av att återuppbygga medlemsstaternas produktionskapacitet och skapa framtidsorienterade investeringar som främjar entreprenörskap och skapande av arbetstillfällen och förbättrad resiliens, bland annat genom att minska beroendet av sårbara leveranskedjor. Projekten bör tillföra ett mervärde för unionen och antingen vara gränsöverskridande eller skapa verkligt mervärde i mer än en medlemsstat eller region genom spridningseffekter. Inget stöd bör gå direkt till de nationella budgetarna eller ersätta nationella budgetutgifter, såsom sociala förmåner. Områden av strategisk betydelse är följande i) kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och råmaterial, medicintekniska produkter, sjukhus och medicinsk utrustning som respiratorer, skyddskläder och skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos, personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem, förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemens resiliens som förberedelse för framtida kapacitet att hantera hälsokriser, inklusive genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem, och av systemet för civilskydd, på grundval av principerna om att produkter som är väsentliga i nödsituationer på hälsoområdet är allmänt tillgängliga och överkomliga, ii) kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk, analog eller digital, inbegripet infrastrukturdelar och mobila tillgångar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, inbegripet kollektivtrafik och aktiv rörlighet, logistik, miljö, vatten, hälsa, säker digital kommunikation och säkra digitala nät, 5G och elektroniska kommunikationsnät med mycket hög hastighet, sakernas internet, onlineplattformar, säker edge computing, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, säkerhet och försvar, kommunikationer, medier, audiovisuella medier, kultur och kreativitet, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar, offentlig förvaltning, säkerhet, bostäder samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur, iii) tillhandahållande av know-how, varor, teknik och tjänster som bidrar till drift och underhåll av sådan infrastruktur och sådana mobila tillgångar, iv) grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens ekonomi och hållbara och innovativa industriella framtid och innefattande artificiell intelligens, blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad teknik och molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för säker, hållbar, smart och automatiserad mobilitet och logistik inom alla transportslag, teknik för förnybar energi och annan energiteknik som bidrar till att uppnå klimatneutralitet senast 2050, energilagringsteknik, inbegripet hållbara batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, såsom koldioxidfri ståltillverkning och infrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen, teknik för cirkulär ekonomi och leveranskedjor, biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material, rymdsystem och rymdteknik, inbegripet kritiska rymdkomponenter, och rymdbaserade tjänster och tillämpningar, samt turism,) återvinnings- och produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i unionen, inklusive energi eller råvaror, förutom om de redan omfattas av lagstadgade krav, eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor och strategiska ekosystem, vi) tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, ▌ vii) kritisk teknik, kritiska insatsvaror och tillämpningar för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom säkerhets-, försvars- och rymdsektorer, inbegripet säkerhet för 5G-nät, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009, viia) investeringar och tekniskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, nystartade företag och familjeföretag för att öka resiliensen i deras värdekedjor och affärsmodeller, främja entreprenörsfärdigheter och stödja förutsättningarna för att främja entreprenörskap, bland annat genom att utveckla nätverk av kluster och digitala innovationsknutpunkter, och teknisk och hållbar sektoriell utveckling, viib) kritisk tidig upptäckt och samordnad institutionell och ekonomisk insatskapacitet för att kunna reagera vid risk för kriser samt lösningar för att väsentliga offentliga och privata institutioner och sektorer ska kunna fortsätta med sin affärsverksamhet och sina tjänster, viic) investeringar i ny rymdverksamhet, både i tidigare och senare led, för att släppa ut de mest lovande teknikerna och tillämpningarna på marknaden och därmed säkerställa konkurrenskraften för unionens rymdindustri, och viid) strategiska investeringar i projekt för förnybar energi och energieffektivitet, inbegripet renovering av byggnader, med stor potential att bidra väsentligt till uppnåendet av de mål som fastställs i direktiven (EU) 2018/2001, (EU) 2018/2002 och (EU) 2018/844 och till uppnåendet av en klimatneutral och energieffektiv byggsektor som en del av den europeiska gröna given enligt [strategin för en renoveringsvåg] eller åtgärder inom ramen för unionens finansieringsmekanism för förnybar energi. Slutmottagarna bör ha sitt säte i en medlemsstat och vara verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet. Ingen slutmottagare får ha ett dotterbolag som bedriver verksamhet utan verkligt ekonomiskt innehåll i ett land på unionens förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Projekt som bidrar till att diversifiera strategiska försörjningskedjor på den inre marknaden genom verksamhet på flera platser i unionen bör kunna få stöd.

(29) Politikområdet strategiska europeiska investeringar bör även inriktas på leverantörer som är etablerade och bedriver verksamhet i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen och som skulle behöva långsiktiga investeringar eller omfattas av systemet för granskning av utländska direktinvesteringar. Dessutom bör viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse särskilt kunna få stöd inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar. Detta politikområde bör också stödja strategiskt samarbete mellan näringslivspartner och forskningsaktörer och därigenom stärka synergierna mellan InvestEU och Horisont Europa.

(29a) Syftet med politikområdet solvensstöd är att hjälpa företag att ta sig igenom denna svåra tid så att de kan bidra till återhämtningen, bevara sysselsättningen och motverka de förväntade snedvridningarna på den inre marknaden, med tanke på att alla företag per definition inte har samma tillgång till marknadsfinansiering och vissa medlemsstater kanske inte har tillräckliga budgetmedel för att ge lämpligt stöd till behövande företag. Eventuella nationella solvensstödsåtgärder för företag kan därför skilja sig väsentligt mellan medlemsstaterna och leda till ojämlika konkurrensvillkor. Eftersom det dessutom finns en betydande risk att covid-19-utbrottets följdverkningar blir långvariga kan en sådan bristande förmåga att hjälpa livskraftiga företag dessutom leda till systemomfattande snedvridningar som ger upphov till nya, eller cementerar befintliga, skillnader. Med tanke på det starka inbördes beroendet inom unionens ekonomi skulle en ekonomisk nedgång i en del av unionen få negativa spridningseffekter på gränsöverskridande försörjningskedjor och på unionens ekonomi som helhet. Omvänt gäller att stöd i en del av unionen av samma skäl skulle få positiva effekter på gränsöverskridande försörjningskedjor och på unionens ekonomi som helhet.

(29b) För att undvika missbruk och maximera effekten på den reala ekonomin och sysselsättningen bör företag som mottar minst 30 miljoner EUR eller mer genom solvensstöden omfattas av tillfälliga begränsningar av utbetalningar, såsom restriktioner för utdelningar, chefslöner och aktieåterköp under garantiperioden.

(30) I enlighet med den europeiska gröna given och investeringsplanen för den gröna given bör det inrättas en mekanism för en rättvis omställning i syfte att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningarna i förbindelse med uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och dess mål om klimatneutralitet senast 2050. Denna mekanism, som ska bestå av tre pelare, nämligen Fonden för en rättvis omställning (pelare 1), ett särskilt program inom InvestEU för en rättvis omställning (pelare 2) och en lånefacilitet för den offentliga sektorn (pelare 3), bör vara inriktad på de regioner som påverkas mest av den gröna omställningen och har minst kapacitet att finansiera nödvändiga investeringar. InvestEU bör därför även stödja finansiering för att generera investeringar i regioner som omfattas av rättvis omställning samt möjligheten för de respektive regionerna att dra nytta av särskilt tekniskt stöd via InvestEU:s rådgivningscentrum.

(30a) För att genomföra pelare 2 i mekanismen för en rättvis omställning bör ett särskilt system för en rättvis omställning inom ramen för InvestEU inrättas horisontellt inom alla politikområden. Detta system bör ge finansiering till ytterligare investeringsbehov för att stödja de regioner som fastställts i de territoriella planerna för en rättvis omställning, som ska utarbetas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen, i enlighet med [FRO-förordningen].

(31) Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör på ett proportionellt sätt åtgärda unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner som stöds bör ha ett tydligt unionsmervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstater och regionala myndigheter via deras medlemsstat möjlighet att bidra med en andel av sina medel från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens till avsättningar för EU-garantin och att använda EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom deras egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, i enlighet med överenskommelsen om medverkan och för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning eller för de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Dessutom kan planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inkludera bidrag till medlemsstatskomponenten. Detta skulle bland annat kunna göra det möjligt att bevilja solvensstöd till företag som är etablerade i de berörda medlemsstaterna. Transaktioner som stöds av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte duplicera eller leda till undanträngning av privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

(32) Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för avsättningar för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka EU-garantins mervärde genom att stöd under denna garanti kan ges till en större krets finansiella mottagare och projekt och olika medel användas för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning eller för nationella planer för återhämtning och resiliens, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att EU-garantin genomförs genom indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartnerna inom ramen för medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen och anges i den överenskommelse om medverkan som ingås med medlemsstaten, på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en back-to-back-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i en enda överenskommelse om medverkan med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Överenskommelsen om medverkan bör omfatta det eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten, liksom eventuella regionala öronmärkningar, på grundval av bestämmelserna för InvestEU-fonden. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046[11] (budgetförordningen). Detta arrangemang innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier som stöds av fonder som förvaltas centralt eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(33) Ett partnerskap mellan kommissionen och EIB-gruppen bör inrättas på grundval av varje partners relativa styrkor för att säkerställa största möjliga politiska genomslag, effektiv användning samt lämplig budget- och riskhanteringskontroll, och som bör stödja en ändamålsenlig och inkluderande direkt tillgång till EU-garantin.

(34) För att kunna kanalisera stöd till den europeiska ekonomin genom Europeiska investeringsfonden (EIF) bör kommissionen ha möjlighet att delta i en eller flera eventuella kapitalhöjningar av EIF, för att den ska kunna fortsätta stötta den europeiska ekonomin och dess återhämtning. Unionen bör kunna upprätthålla sin totala andel av EIF:s kapital, med vederbörlig hänsyn till de finansiella konsekvenserna. En tillräcklig finansieringsram för detta bör föreskrivas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

(35) När så är lämpligt bör kommissionen inhämta synpunkter från andra potentiella genomförandepartner tillsammans med EIB-gruppen om investeringsriktlinjer, klimatspårningssystemet och riktlinjedokumenten för hållbarhetssäkring och gemensamma metoder, för att säkerställa inkludering och operationalitet fram till dess att styrningsorganen har inrättats, varpå genomförandepartnernas deltagande bör ske inom ramen för InvestEU-programmets rådgivande nämnd och styrelse.

(36) InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan unionen och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små och medelstora företag.

(37) I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningarna för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 16 i förslaget till interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning [12]] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(38) EU-garantin på 91 773 320 000 EUR (i löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 1 200 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör fördelas preliminärt mellan de olika politikområdena. Området strategiska europeiska investeringar bör få en särskild andel av EU-garantin.

(39) Den 18 april 2019 förklarade kommissionen att engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som räknas till sektorn offentlig förvaltning eller som agerar för en medlemsstats räkning, till tematiska plattformar eller investeringsplattformar som omfattar flera länder, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, i princip bör godkännas som en engångsåtgärd i den mening som avses i artiklarna 5.1 och 9.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97[13] och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97[14]. Kommissionen har dessutom förklarat att den, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, kommer att överväga i vilken utsträckning samma behandling som för Efsi, inom ramen för kommissionens meddelande om flexibilitet, kan tillämpas på InvestEU-programmet, såsom efterföljande instrument till Efsi, när det gäller engångsbidrag från medlemsstaterna i form av likvida medel för att finansiera ett tilläggsbelopp från EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten.

(40) Den EU-garanti som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt av kommissionen via genomförandepartner som når ut till finansiella intermediärer, i tillämpliga fall, och till slutmottagarna. Valet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Kommissionen bör ingå ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden med varje genomförandepartner för att stödja dess finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens kriterier för stödberättigande och bidrar till att uppfylla dess mål. Riskhanteringen i samband med EU-garantin bör inte försvåra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. Så snart EU-garantin har beviljats inom ramen för EU-komponenten till genomförandepartnerna bör de ha det fulla ansvaret för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som normalt har en högre riskprofil än projekt som stöds genom genomförandepartnernas sedvanliga verksamhet och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period då EU-garantin kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma omfattning, av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Särskilda villkor kan dock gälla för kriteriet avseende additionalitet i samband med finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar och som härrör från dess mål.

(41) InvestEU-fonden bör få en styrningsstruktur vars funktion bör vara förenlig med dess enda syfte att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt så att investeringsbeslutens politiska oberoende kan säkerställas. Styrningsstrukturen bör bestå av en rådgivande nämnd, en styrelse och en fullständigt oberoende investeringskommitté. När det gäller styrningsstrukturens övergripande sammansättning bör en jämn könsfördelning eftersträvas. Styrningsstrukturen bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB-gruppens eller andra genomförandepartners beslutsfattande eller ersätta deras respektive styrande organ.

(42) En rådgivande nämnd, bestående av företrädare för genomförandepartnerna och medlemsstaterna, en expert som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för att utbyta information och synpunkter om användningen av finansiella produkter som initierats inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(43) För att en rådgivande nämnd initialt ska kunna inrättas bör kommissionen utse företrädarna för potentiella genomförandepartner för en tillfällig period på ett år, varpå de genomförandepartner som undertecknat garantiavtal därefter tar över ansvaret för detta.

(44) En styrelse, bestående av företrädare för kommissionen, genomförandepartnerna och en expert utan rösträtt som utses av Europaparlamentet, bör fastställa strategiska och operativa riktlinjer för InvestEU-fonden.

(45) Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har föreslagit är med unionsrätten och unionens politik. Beslut om finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan fattas av en genomförandepartner.

(46) En investeringskommitté, bestående av oberoende experter, bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa möjliga sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(47) Från och med dess inrättande bör investeringskommittén också bli ansvarig för att bevilja stöd från EU-garantin till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för förordning (EU) 2015/1017, så att man undviker parallella liknande strukturer för bedömning av förslag till användning av EU-garantin.

(48) Ett oberoende sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande bör bistå investeringskommittén.

(49) Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, i syfte att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskspridning och lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. EIB-gruppen bör med tanke på dess roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna från nuvarande finansieringsinstrument och Efsi utgöra en prioriterad genomförandepartner inom ramen för InvestEU-fondens EU-komponent. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter, med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på nationell och regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att säkerställa en rättvis geografisk fördelning av projekten. InvestEU-programmet bör genomföras på ett sätt som främjar likvärdiga förutsättningar för mindre och nyare utvecklingsbanker och -institutioner. Det bör också vara möjligt för andra internationella finansinstitut att bli genomförandepartner, särskilt om de har en komparativ fördel i fråga om specifik sakkunskap och erfarenhet i vissa medlemsstater och om en majoritet av dess aktieägare kommer från unionen. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att bli genomförandepartner.

(50) För att verka för en ökad geografisk diversifiering får det inrättas investeringsplattformar för att kombinera genomförandepartnernas insatser och sakkunskap med andra nationella utvecklingsbanker eller -institutioner som har begränsad erfarenhet av användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, bl.a. med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Det är lämpligt att sammanföra saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings- och forskningsinstitut, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå och på nationell och regional nivå, i syfte att främja användningen av investeringsplattformar inom relevanta sektorer.

(51) EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen, inklusive nationella eller regionala utvecklingsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra internationella finansinstitut. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram, i enlighet med överenskommelsen om medverkan. I enlighet med artikel 154 i budgetförordningen ska kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(52) Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler, policyer och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noterna till de finansiella rapporterna. Därför bör kommissionen endast redovisa det ekonomiska ansvar som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna garantin.

(53) När så är lämpligt bör InvestEU-fonden göra det möjligt att på ett smidigt, friktionsfritt och effektivt sätt kombinera bidrag eller finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller andra fonder, såsom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, med EU-garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på bästa sätt stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(54) Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet och som inbegriper blandfinansiering från InvestEU-fonden med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör beslutas inom ramen för InvestEU-programmet.

(55) InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, med hjälp av rådgivningsinitiativ som genomförs av EIB-gruppen eller andra rådgivningspartner eller genomförs direkt av kommissionen. InvestEU:s rådgivningscentrum bör främja geografisk diversifiering i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra småskaliga projekt till större portföljer. Kommissionen, EIB-gruppen och de andra rådgivningspartnerna bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, med beaktande av den expertis och lokala kapacitet som finns hos lokala genomförandepartner och det europeiska centrum för investeringsrådgivning som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017[15]. Dessutom bör InvestEU:s rådgivningscentrum tillhandahålla en central kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd som tillhandahålls inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och för projektansvariga.

(56) InvestEU:s rådgivningscentrum bör inrättas av kommissionen med EIB-gruppen som huvudpartner, med utgångspunkt i erfarenheterna från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Kommissionen bör ansvara för den politiska styrningen av InvestEU:s rådgivningscentrum och för förvaltningen av den centrala kontaktpunkten. EIB-gruppen bör genomföra rådgivningsinitiativ inom de olika politikområdena. Dessutom bör EIB-gruppen tillhandahålla operativa tjänster till kommissionen, bland annat genom att bidra till de strategiska och politiska riktlinjerna för rådgivningsinitiativ, kartlägga befintliga och nya rådgivningsinitiativ, bedöma rådgivningsbehoven och ge råd till kommissionen om optimala sätt att hantera dessa behov genom befintliga eller nya rådgivningsinitiativ.

(57) I syfte att säkerställa en stor geografisk spridning av rådgivningstjänsterna i hela unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör man vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem och förekomsten av lokala partner säkerställa att InvestEU:s rådgivningscentrum är representerat på lokal nivå, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och erhålla och utnyttja deras sakkunskap.

(58) InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till småskaliga projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när de nystartade företagen försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent, med beaktande av förekomsten av andra tjänster som kan täcka sådana åtgärder och i en strävan efter synergieffekter med dessa tjänster.

(59) Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Sådant stöd bör också riktas till finansiella intermediärer som är väsentliga för att hjälpa små och medelstora företag och andra aktörer att få tillgång till finansiering och förverkliga sin fulla potential och det bör inbegripa tekniskt bistånd. Dessutom har rådgivningsstödet som mål att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer, eller för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstödet bör vara ett komplement till och gå utöver åtgärder som vidtas enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden för potentiella projektansvariga, särskilt lokala organisationer och myndigheter.

(60) InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig databas med investeringsprojekt, i överensstämmelse med unionsrätten och unionspolitiken.

(61) I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslås i den, bör syftet med åtgärder för återhämtning och resiliens som genomförs inom ramen för InvestEU vara att hantera covid-19-krisens exempellösa följdverkningar och stärka unionens ekonomi på lång sikt. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som gör att tidsfristerna enligt förordning [EURI] iakttas. Detta krav skulle uppfyllas genom att de relevanta garantiavtalen ingås med genomförandepartnerna senast den 31 december 2023.

(62) I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016[16] om bättre lagstiftning behöver InvestEU-programmet utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(63) En solid övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför unionsmedborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om InvestEU-programmets genomförande, effekt och insatser.

(64) Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser till följd av tävlingar och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

(65) Budgetförordningen är tillämplig på InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(66) I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013[17] och rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95[18], (Euratom, EG) nr 2185/96[19] och (EU) 2017/1939[20] ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, åläggande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får särskilt Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371[21]. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Eppo – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(67) Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, i vilket det föreskrivs att programmen ska genomföras genom ett beslut inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(68) I enlighet med artikel 83 i [förslaget till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet)][22] är personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de regler och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(69) För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med investeringsriktlinjer och en resultattavla av indikatorer, för att underlätta ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att justera avsättningsnivån, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de indikatorer som styrelsen ska använda för att avgöra vilka medlemsstater och sektorer som är ekonomiskt värst drabbade av covid-19-pandemin och i vilka medlemsstater möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, tillsammans med metoden för hur indikatorerna ska tillämpas och utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, resultattavlan och ändringar av bilaga III till denna förordning och för att se över eller komplettera indikatorerna och justera avsättningsnivån. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(69a) Det är nödvändigt att säkerställa att InvestEU genomförs så snart som möjligt efter dess ikraftträdande. Det vore därför lämpligt att låta genomförandepartnerna överlämna finansierings- och investeringstransaktioner till kommissionen innan investeringskommittén har inlett sin verksamhet eller innan det relevanta garantiavtalet ingås. I sådana fall bör kommissionen ansvara för godkännandet av transaktionerna. Det bör också vara möjligt att slå samman både finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning och den EU-garanti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017 med finansieringsinstrumenten enligt denna förordning, om tillämpligt och efter en förhandsutvärdering.

(70) InvestEU-programmet bör åtgärda unionsomfattande och medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, när det gäller att åtgärda nya eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

 

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

 

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1. Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden, som ska tillhandahålla en EU‑garanti för stöd till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner och som bidrar till målen för unionens inre politik.

2. I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att stödja utveckling av projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och relaterad kapacitetsuppbyggnad (nedan kallad InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

3. I denna förordning fastställs målen för InvestEU-programmet, dess budget och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1) samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser. EU-garanti:

(2) en övergripande budgetgaranti som är oåterkallelig, ovillkorlig och kan tas i anspråk på begäran, som tillhandahålls genom unionens budget och under vilken budgetgarantier i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen får verkan när enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna träder i kraft.

(3) politikområde: ett område som ska stödjas genom EU-garantin i enlighet med artikel 7.1.

(4) komponent: en del av EU-garantin som definieras på grundval av ursprunget för de resurser som ligger till grund för den.

(5) blandfinansieringsinsats: en insats som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga eller återbetalningspliktiga former av stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering, andra offentliga finansinstitut eller kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition får unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, likställas med unionsprogram som finansieras genom unionens budget.

(6) EIB: Europeiska investeringsbanken.

(7) EIB-gruppen: EIB, dess filialer och andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget (nedan kallat EIB-stadgan).

(8) finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet som tillhandahålls enligt samma villkor som EU-garantin eller i en annan form och som möjliggör ett effektivt genomförande av InvestEU-programmet och samtidigt säkerställer lämplig sammanjämkning av intressen.

(9) överenskommelse om medverkan: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en eller flera medlemsstater fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten i enlighet med artikel 9.

(10) finansiell produkt: finansiella mekanismer eller arrangemang enligt vilka en genomförandepartner ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagare i någon av de former av finansiering som avses i artikel 15.

(11) finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagare genom finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn och i enlighet med dennes interna regler, policyer och förfaranden och som redovisas i dennes finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noter till dessa finansiella rapporter.

(12) fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en del kan anslås till att göra en avsättning till en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och [Fonden för en rättvis omställning (FRO)][23].

(13) garantiavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner så att de kan omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla EU-garantin för sådana transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(14) genomförandepartner: den behöriga motpart, exempelvis ett finansinstitut eller en annan finansiell intermediär, med vilken kommissionen har ingått ett garantiavtal.

(15) viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse: ett projekt som uppfyller samtliga de kriterier som anges i meddelandet från kommissionen om kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (EUT C 188, 20.6.2014, s. 4) eller i senare ändringar.

(16)  InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt stöd enligt definitionen i artikel 24.

(17)  rådgivningsavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och rådgivningspartnern specificerar villkoren för genomförande av InvestEU:s rådgivningscentrum.

(18) rådgivningsinitiativ: tekniskt stöd och rådgivningstjänster för att stödja investeringar, inbegripet kapacitetsuppbyggnadsverksamhet, som tillhandahålls av rådgivningspartner, externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genomförandeorgan.

(19) rådgivningspartner: en behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet som kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal med om att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller av genomförandeorgan.

(20) InvestEU-portalen: den databas som definieras i artikel 25.

(21) investeringsriktlinjer: riktlinjer som fastställs genom en delegerad akt som avses i artikel 7.7.

(22) investeringsplattform: företag för särskilda ändamål, förvaltarkonton, avtalsgrundade medfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang, genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt och som kan omfatta

(a) nationella eller subnationella plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en viss medlemsstats territorium,

(b) gränsöverskridande plattformar, plattformar för flera länder, regionala plattformar eller makroregionala plattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, regioner eller tredjeländer med intressen i investeringsprojekt inom ett visst geografiskt område,

(c) tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

(23) mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i artikel [2.11] i förordning [nummer [ESF+]].

(24) nationell utvecklingsbank eller -institution: en rättslig enhet som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(25) små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag i den betydelse som avses i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG[24].

(26) små börsnoterade företag: enheter som inte är små eller medelstora företag och som har upp till 499 anställda.

(26a) företag: avser, ifråga om solvensstödområdet, företag, projektföretag, offentlig-privata partnerskap och andra juridiska strukturer.

(27) socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i artikel [2.15] i förordning [nummer [ESF+]].

(28)  tredjeland: ett land som inte är medlemsstat i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1. InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a) Unionens konkurrenskraft, genom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

(b) Tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi, hållbarheten i unionens ekonomi och dess miljö- och klimatdimension, för att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar och till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(c) Samhällsresiliens, social delaktighet och innovationsförmåga i unionen.

(d) Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur och utbildning.

(e) Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

(f) Främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

g) Hållbar och inkluderande återhämtning av unionens ekonomi, i synnerhet för små och medelstora företagen, efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin, för att upprätthålla och stärka unionens befintliga strategiska värdekedjor av materiella och immateriella tillgångar och utveckla nya sådana värdekedjor, och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell eller bygger på immateriella tillgångar, banbrytande teknik, omvälvande innovationer och insatsvaror för företag och konsumenter, samt stödja en hållbar omställning i enlighet med unionens klimatmål för 2030 och 2050 och med beaktande av principen att inte orsaka betydande skada.

2. InvestEU-programmet har följande specifika mål:

(a) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

(b) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering, inbegripet stöd till expansion av innovativa företag och införande av teknik på marknaden, inom de områden som avses i artikel 7.1 b.

(c) Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och små börsnoterade företag och stärka deras globala konkurrenskraft.

(d) Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering för sociala företag, för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, kunskaper och kompetenser samt utveckla och konsolidera marknaderna för sociala investeringar, inom de områden som avses i artikel 7.1 d.

(e) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner i de sektorer som avses i artikel 7.1 e, för att upprätthålla och stärka unionens ▌strategiska autonomi och hållbarhet och dess ekonomis inklusivitet och konvergens, samt stärka resiliensen mot ekonomiska chocker.

(ea) Att stödja solvensen hos företag som är etablerade i en medlemsstat och som bedriver verksamhet i unionen.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1. EU-garantin för den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska uppgå till 91 773 320 0000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %. Det belopp som avses i artikel 34.3 första stycket a ska också beaktas vid bidragandet till de avsättningar som krävs för att uppnå denna avsättningsnivå.

Ett tilläggsbelopp får tillhandahållas från EU-garantin för den medlemsstatskomponent som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna anslår motsvarande belopp i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser][25], ▌artikel [75.1] i förordning [[nummer][26] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] och i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [om återhämtning och resiliens].

Ett tilläggsbelopp från EU-garantin får också tillhandahållas i form av likvida medel från medlemsstaterna för medlemsstatskomponenten. Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 andra meningen i budgetförordningen.

De bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka den EU-garanti som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen.

2. Ett belopp på 31 153 850 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 e.

Ett belopp på 19 850 000 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 a och ea.

Ett belopp på 40 769 470 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till de mål som avses i artikel 3.2 a–d.

De belopp som avses i första och andra styckena ska vara tillgängliga först från och med den dag som avses i artikel 4.3 i förordning [EURI].

Den vägledande fördelningen av EU-garantin för EU-komponenten anges i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får vid behov avvika från de belopp som avses i bilaga I ▌ med upp till 15 % för varje mål. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådan avvikelse.

3. Finansieringsramen för genomförande av de åtgärder som föreskrivs i kapitlen VI och VII ska vara 824 733 000 EUR (i löpande priser).

4. Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförande av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

4a. Om de bidrag som avses i artikel 3.2 a i förordning [EURI] inte har använts i sin helhet senast den 31 december 2023, eller om de lån till medlemsstaterna som avses i artikel 3.2 b i förordning [EURI] inte har beviljats före den 31 december 2023, ska en del av det oanvända beloppet eller det outnyttjade låneutrymmet, upp till ett maximalt belopp på 16 000 000 000 EUR (i löpande priser), automatiskt göras tillgänglig för InvestEU-fonden för avsättning till EU-garantin för perioden 2024–2027, i enlighet med artikel X i förordning [EURI]. Beloppet för EU-garantin i enlighet med punkt 1 första stycket i denna artikel och fördelningen av EU-garantin som fastställs i bilaga I till denna förordning ska justeras uppåt i enlighet därmed.

 

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1, utom området strategiska europeiska investeringar, kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen:

(a) Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(b) Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och sådana tredjeländer.

(c) Tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och sådana tredjeländer.

(d) Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(i) säkerställer en rättvis balans när det gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(ii) föreskriver villkor för deltagande i unionsprogrammen, inbegripet beräkning av finansiella bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 andra meningen i budgetförordningen,

(iii) inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om unionsprogrammet,

(iv) garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1. EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 62.1 c ii, iii, v och vi i budgetförordningen. Andra former av unionsfinansiering enligt den här förordningen ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med budgetförordningen, däribland bidrag som genomförs i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen och blandfinansieringsinsatser som genomförs i enlighet med denna artikel, på ett så smidigt sätt som möjligt och som säkerställer ett effektivt och samstämmigt stöd till unionens politik.

2. Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av en blandfinansieringsinsats som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller som täcks av innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem ska

(a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande enligt reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

(b) följa bestämmelserna i denna förordning.

3. Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande enligt reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4. I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med avdelning X i budgetförordningen.

 Rapporteringen om sådana blandfinansieringsinsatser ska också täcka deras överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms, samt deras efterlevnad av denna förordning.

 

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1. InvestEU-fonden ska användas inom följande fem politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom respektive områdes räckvidd:

(a) Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, inklusive multimodala transporter, trafiksäkerhet, även i enlighet med unionens mål att eliminera dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050, modernisering och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, energi, särskilt förnybar energi, energieffektivitet i enlighet med ramen för energipolitiken fram till 2030, renovering av byggnader med fokus på energibesparing och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitala system och transportsystem, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet, även i landsbygdsområden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav, vatten, inbegripet inre vattenvägar, avfallshantering i linje med avfallshierarkin och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarv, turism, utrustning, mobila tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig resiliens, klimatresiliens eller social hållbarhet och som uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b) Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden för att stödja marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag samt digitalisering av unionsindustrin.

(c) Politikområdet små och medelstora företag, som omfattar tillgång till och utbud av finansiering, i första hand för små och medelstora företag, däribland innovativa små och medelstora företag och små och medelstora företag som verkar inom de kulturella och kreativa sektorerna, samt för små börsnoterade företag.

(d) Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur, inbegripet hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och utbildningsinfrastruktur och subventionerat boende och studentboende, social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella och kreativa verksamheter med ett socialt syfte och integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

(e) Politikområdet strategiska europeiska investeringar, som omfattar strategiska framtidsinriktade investeringar för att stödja slutmottagare, inbegripet små och medelstora företag och nystartade företag, som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på klimatomställningen och den digitala omvandlingen, i enlighet med de prioriteringar som beskrivs i den nya industristrategin för Europa, som syftar till ett globalt konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa, med en utvecklingsmodell som baseras på industriella ekosystem och unionens mål om klimatneutralitet [som fastställs i den europeiska klimatlagen] och 2030-målet. Politikområdet ska stödja projekt som förbättrar konkurrenskraften för unionens ekonomi, bygger upp produktionskapaciteten, minskar beroendet av sårbara leveranskedjor och främjar entreprenörskap, jobbskapande och förbättrad resiliens, på ett av följande områden:

i) Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och råmaterial, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning och medicinsk utrustning, såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos, personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem, förstärkning av resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemens resiliens som förberedelse för framtida kapacitet att hantera hälsokriser, inklusive genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem, och av systemet för civilskydd, baserat på principerna om att produkter som är väsentliga i hälsokriser ska vara allmänt tillgängliga och prismässigt överkomliga.

ii) Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk, analog eller digital, inbegripet infrastrukturdelar och mobila tillgångar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, inbegripet kollektivtrafik och aktiv rörlighet, logistik, miljö, vatten, hälsa, säker digital kommunikation och säkra digitala nät, 5G och elektroniska kommunikationsnät med mycket hög hastighet, sakernas internet, onlineplattformar, säker edge computing, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, säkerhet och försvar, kommunikationer, medier, audiovisuella medier, kultur och kreativitet, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar, offentlig förvaltning, säkerhet, bostäder samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.

iii) Tillhandahållande av know-how, varor, teknik och tjänster som bidrar till drift och underhåll av kritisk infrastruktur och mobila tillgångar enligt led ii.

iv) Grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens ekonomi och hållbara och innovativa industriella framtid, inbegripet återindustrialisering, med hänsyn till principen om en rättvis omställning och omfattande samhälleliga fördelar, och innefattande

(a)  artificiell intelligens, blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för säker, hållbar, smart och automatiserad mobilitet och logistik inom alla transportslag,

(b)  teknik för förnybar energi och annan teknik som bidrar till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050, energilagringsteknik, inbegripet hållbara batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, infrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen, teknik för cirkulär ekonomi och leveranskedjor,

(ba) rymdsystem och rymdteknik, inbegripet kritiska rymdkomponenter, och rymdbaserade tjänster och tillämpningar,

(c)  biomedicin, nanoteknik, bioteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material,

(ca)  turism.

v) Materialåtervinnings- och produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i unionen.

vi) Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, inklusive energi eller råvaror, förutom om de redan omfattas av lagstadgade krav, eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor och strategiska ekosystem.

vii) Kritisk teknik, kritiska insatsvaror och kritiska tillämpningar för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom säkerhets-, försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och därmed sammanhängande lagstiftning. Vidare får slutmottagarna inte exportera försvarsrelaterad teknik till tredjeländer som hotar medlemsstaternas territoriella integritet, systematiskt bryter mot internationell rätt eller undergräver regional eller global säkerhet och stabilitet.

(viia) Investeringar och tekniskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, nystartade företag, familjeföretag och lokalsamhällen för att öka resiliensen i deras värdekedjor och affärsmodeller, främja entreprenörsfärdigheter samt främja förutsättningarna för ökat entreprenörskap, bland annat genom utveckling av klusternätverk och digitala innovationsknutpunkter samt teknisk och hållbar sektoriell utveckling.

(viib) Kapacitet för kritisk tidig upptäckt och en samordnad institutionell och ekonomisk insatskapacitet för att kunna reagera vid risk för kriser, samt lösningar för att väsentliga offentliga och privata institutioner och sektorer ska kunna fortsätta med sin affärsverksamhet och sina tjänster.

(viic) Investeringar i ny rymdverksamhet, både i tidigare och senare led, för att släppa ut de mest lovande teknikerna och tillämpningarna på marknaden och därmed säkerställa konkurrenskraften hos unionens rymdindustri.

(viid) Strategiska investeringar i projekt för förnybar energi och energieffektivitet, inbegripet renovering av byggnader, med stor potential att bidra väsentligt till uppnåendet av de mål som fastställs i direktiven (EU) 2018/2001, (EU) 2018/2002 och (EU) 2018/844 och till uppnåendet av en klimatneutral och energieffektiv byggsektor som en del av den europeiska gröna given enligt [strategin för en renoveringsvåg] eller åtgärder inom ramen för unionens finansieringsmekanism för förnybar energi, vilka är stödberättigade enligt InvestEU-programmet.

▌Vidare ska slutmottagare som mottar finansiering från detta politikområde inte kontrolleras av ett tredjeland eller enheter i tredjeländer och ska ha sin verkställande ledning i unionen, med tanke på att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

Styrelsen ska fastställa alla nödvändiga krav som rör kontroll och verkställande ledning av slutmottagare i fråga om andra områden inom politikområdet strategiska europeiska investeringar och som rör kontroll av intermediärer inom detta politikområde, mot bakgrund av tillämpliga överväganden gällande allmän ordning eller säkerhet.

(ea) Ett politikområde för solvensstöd som omfattar solvensstöd till företag som inte redan befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd i slutet av 2019, men som därefter drabbats av betydande solvensrisker på grund av covid-19-krisen, eller till företag som startades den 31 december 2020 eller före detta datum och som förvärvat eller förvaltar tillgångar eller filialer tillhörande ett företag som redan befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd i slutet av 2019, förutsatt att ledningen inte är densamma som i det företag som befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd.

Solvensstödområdet ska vara öppet för alla medlemsstater och för de områden som avses i bilaga II. Huvuddelen av InvestEU-finansieringen inom solvensstödområdet ska användas för att stödja

(a) stödberättigade företag i de medlemsstater och sektorer som drabbats hårdast av covid-19-krisen,

(b) stödberättigade företag i de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad.

Kommissionen ska genom delegerade akter i enlighet med artikel 33 fastställa de indikatorer som styrelsen ska använda för att avgöra vilka medlemsstater och sektorer som är ekonomiskt värst drabbade av covid-19-krisen och i vilka medlemsstater möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, och metoden för hur indikatorerna ska tillämpas.

De företag som mottar stöd från solvensstödområdet ska så långt det är möjligt uppfylla högt ställda minimikrav vad gäller sociala och miljömässiga skyddsbestämmelser i enlighet med styrelsens riktlinjer. Sådana riktlinjer ska omfatta adekvata bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, varvid hänsyn ska tas till företagens storlek och till att bestämmelserna bör vara mindre stränga för små och medelstora företag. Sådana företag ska uppmuntras att införa planer för grön omställning, göra framsteg i sin digitala omvandling och skydda sysselsättningen. Tekniskt stöd ska vara tillgängligt för att bistå företagen i dessa omställningar.

Genomförandepartner och finansiella intermediärer under solvensstödområdet ska vara etablerade i en medlemsstat och vara verksamma i unionen. Styrelsen ska fastställa alla nödvändiga krav som rör kontrollen av dessa intermediärer mot bakgrund av eventuella hänsyn avseende allmän ordning eller säkerhet.

1a. Ett program för en rättvis omställning, den andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning, ska inrättas horisontellt inom alla politikområden. Programmet ska omfatta investeringar som hanterar sociala, ekonomiska eller miljömässiga utmaningar som följer av omställningsprocessen till att nå unionens klimatmål för 2030 och dess mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

2. Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 23 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med de flesta av transaktionens delprojekt, avgöra vilket politikområde den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3. Finansierings- och investeringstransaktioner ska granskas för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Om transaktionerna har sådana effekter ska de bli föremål för hållbarhetssäkring med tanke på klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa effekterna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. För detta ändamål ska projektansvariga som söker finansiering lämna lämplig information på grundval av de riktlinjer som avses i punkt 4. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från hållbarhetssäkringen. Projekt som inte är förenliga med klimatmålen ska inte vara stödberättigande enligt denna förordning. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras ska den lämna en motivering till investeringskommittén.

4. Kommissionen ska utarbeta hållbarhetsriktlinjer som, i enlighet med unionens mål och normer på miljöområdet och det sociala området, ska göra det möjligt att

(a) när det gäller klimatanpassning, säkerställa motståndskraft mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive genom relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna, integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen,

(b) beakta projektens samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

(c) bedöma projektens sociala effekter, inbegripet för jämställdheten, den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper och den ekonomiska utvecklingen i områden och sektorer som berörs av strukturella utmaningar, såsom behovet av utfasning av fossila bränslen i ekonomin,

(d) identifiera projekt som är oförenliga med uppnåendet av klimatmålen,

(e) ge genomförandepartnerna riktlinjer för den granskning som föreskrivs i punkt 3.

5. Genomförandepartner ska lämna information som krävs för att kunna spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

6. Genomförandepartner ska ha som mål att minst 60 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av EU-garantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas med målet att uppnå balans mellan de olika områden som avses i punkt 1 a.

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde. Investeringsriktlinjerna ska också fastställa de arrangemang för genomförandet av systemet för en rättvis omställning som avses i punkt 1a. Investeringsriktlinjerna ska utarbetas i nära dialog med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner.

8. När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar i säkerhets-, försvars- och rymdsektorerna och inom cybersäkerhet får investeringsriktlinjerna fastställa begränsningar i fråga om överföring och licensiering av immateriella rättigheter till kritisk teknik och teknik som bidrar till att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

9. Kommissionen ska göra information om tillämpning och tolkning av investeringsriktlinjerna tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och rådgivningspartnerna.

Artikel 8

Komponenter

1. De politikområden som avses i artikel 7.1 ska bestå av en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. Dessa komponenter ska åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)  EU-komponenten ska åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i) Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är relaterade till unionens politiska prioriteringar.

(ii) Unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(iii) Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, i synnerhet nya eller komplexa sådana, som kräver utveckling av innovativa finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b) Medlemsstatskomponenten ska åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar eller för det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att åtgärda obalanser mellan dess regioner.

2. Om det är lämpligt ska de komponenter som avses i punkt 1 användas på ett kompletterande sätt för att stödja en viss finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda komponenterna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1. Belopp som har anslagits av en medlemsstat på frivillig basis enligt artikel [10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.1] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska användas för avsättning till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som täcker finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten eller för eventuella bidrag från fonder under delad förvaltning eller från bidrag som beviljats inom ramen för genomförandet av de relevanta åtgärderna i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] till InvestEU:s rådgivningscentrum. Dessa belopp ska användas för att bidra till att uppnå de politiska mål som anges i det partnerskapsavtal som avses i artikel 7 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser], ▌i de program eller i den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller i den berörda medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens som bidrar till InvestEU.

Det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket ska användas för avsättningar till den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

2. För fastställandet av den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten ska det krävas att medlemsstaten och kommissionen ingår en överenskommelse om medverkan.

Fjärde stycket i denna punkt och punkt 5 i denna artikel ska inte tillämpas på det tilläggsbelopp som tillhandahålls av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Bestämmelserna i denna artikel om belopp som anslås enligt artikel 10.1 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel 75.1 i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], är inte tillämpliga på en överenskommelse om medverkan som avser ett tilläggsbelopp från en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå en överenskommelse om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att godkänna partnerskapsavtalet enligt artikel 9.4 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken] eller en plan för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program i enlighet med artikel 10 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107 i förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken] eller en plan för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 18 i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens].

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i budgetförordningen ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras nedåt eller uppåt i varje överenskommelse om medverkan med hänsyn till de risker som är kopplade till de finansiella produkter som man avser att använda.

3. Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

(a) Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, belopp för bidragen från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], uppbyggnadsfasen av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och belopp för den ansvarsförbindelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.

(b) Medlemsstatens strategi, innefattande finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, inklusive vid behov regional täckning, projekttyper, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och av berättigade intermediärer.

(c) Potentiella genomförandepartner eller partner som föreslås i enlighet med artikel 14.1 fjärde stycket, och en skyldighet för kommissionen att underrätta den berörda medlemsstaten om valda genomförandepartner eller partner.

(d) Bidrag från fonder med delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] till InvestEU:s rådgivningscentrum.

(e) Skyldigheter att lämna årliga rapporter till medlemsstaten, inbegripet rapporter om de relevanta indikatorerna för de politiska mål som ingår i partnerskapsavtalet, programmet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller planen för återhämtning och resiliens och som avses i överenskommelsen om medverkan.

(f) Bestämmelser om ersättning för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

(g) Varje kombination med medel från EU-komponenten i enlighet med artikel 8.2, inklusive i en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning.

4. Överenskommelserna om medverkan ska genomföras av kommissionen med hjälp av garantiavtal som ingås med genomförandepartner i enlighet med artikel 16 och rådgivningsavtal som ingås med rådgivningspartner i enlighet med artikel 24.1 andra stycket.

Om inget garantiavtal har ingåtts inom nio månader från det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, ska överenskommelsen om medverkan sägas upp eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse. Om beloppet av en överenskommelse om medverkan inte har tagits i anspråk till fullo genom ett eller flera garantiavtal inom nio månader från ingåendet av överenskommelsen om medverkan, ska detta belopp ändras i enlighet med detta. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.5] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

Om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.6] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska överenskommelsen om medverkan ändras. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] eller artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.5] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

5. Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som fastställs genom en överenskommelse om medverkan:

(a) Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med den avsättningsnivå som anges i överenskommelsen om medverkan jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.7] i [förordning om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.7] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens].

(b) Genom undantag från artikel 213.4 i budgetförordningen ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c) Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna för den delen av EU-garantin, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna.

(d) Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran tillhandahålla upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna till den gemensamma avsättningsfond som avses i artikel 212 i budgetförordningen.

KAPITEL III

PARTNERSKAP MELLAN KOMMISSIONEN OCH EIB-GRUPPEN

Artikel 10

Partnerskapets räckvidd

1. Kommissionen och EIB-gruppen ska bilda ett partnerskap i enlighet med denna förordning med målet att stödja genomförandet av InvestEU och främja samstämmighet, inkludering, additionalitet och en effektiv användning. I enlighet med villkoren i denna förordning och som specificeras närmare i de avtal som avses i punkt 3

(a) ska EIB-gruppen genomföra den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4,

(b) ska EIB-gruppen stödja genomförandet av EU-komponenten av InvestEU-fonden och, i tillämpliga fall, medlemsstatskomponenten, särskilt genom att

(i) tillsammans med potentiella genomförandepartner bidra till investeringsriktlinjerna i enlighet med artikel 7.7, bidra till utformningen av resultattavlan i enlighet med artikel 21 och bidra till andra dokument som fastställer operativa riktlinjer för InvestEU-fonden,

(ii) tillsammans med kommissionen och potentiella genomförandepartner definiera riskmetoden och systemet för kartläggning av risker i samband med genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner så att dessa transaktioner kan bedömas enligt en gemensam bedömningsskala,

(iii) på begäran av kommissionen och i samförstånd med den berörda potentiella genomförandepartnern, göra en bedömning av den potentiella genomförandepartnerns system och tillhandahålla riktad teknisk rådgivning om dessa system, om och i den utsträckning det krävs enligt slutsatserna från revisionen av pelarbedömningen, med tanke på genomförandet av de finansiella produkter som planeras av den potentiella genomförandepartnern,

(iv) utarbeta ett icke-bindande yttrande om de bankrelaterade aspekterna, särskilt om den finansiella risken och de finansiella villkoren avseende den del av EU-garantin som ska anslås till genomförandepartnern, utom den del som ska anslås till EIB-gruppen, enligt vad som fastställs i det garantiavtal som ska ingås med den genomförandepartnern,

(v) genomföra simuleringar och prognoser avseende den finansiella risken och ersättningen för den samlade portföljen på grundval av antaganden som överenskommits med kommissionen,

(vi) mäta den finansiella risken hos den samlade portföljen och lämna finansiella rapporter om denna portfölj, och

(vii) till kommissionen tillhandahålla omstrukturerings- och återvinningstjänster i enlighet med det avtal som avses i punkt 3 b, på begäran av kommissionen och i samförstånd med genomförandepartnern i enlighet med artikel 16.2 g, om den genomförandepartnern inte längre är ansvarig för omstrukturerings- och återvinningsverksamheten i enlighet med det relevanta garantiavtalet,

(c) får EIB-gruppen tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h till en nationell utvecklingsbank eller -institution och andra tjänster, när det gäller genomförandet av finansiella produkter som stöds av EU-garantin och om det begärs av denna nationella utvecklingsbank eller -institution,

(d) ska EIB-gruppen, när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum

(i) tilldelas ett belopp på upp till 525 000 000 EUR för de rådgivningsinitiativ som avses i artikel 24 och de operativa uppgifter som avses i led d ii, från den finansieringsram som avses i artikel 4.3,

(ii) bistå kommissionen med råd och utföra operativa uppgifter som anges i det avtal som avses i punkt 3 c, genom att

–  stödja kommissionen i utformningen, inrättandet och driften av InvestEU:s rådgivningscentrum,

–  tillhandahålla en bedömning av begäranden om rådgivningsstöd som kommissionen inte anser omfattas av befintliga rådgivningsinitiativ, i syfte att stödja kommissionens beslut om tilldelning i fråga om begäranden om rådgivning som mottas inom den centrala kontaktpunkt som definieras i artikel 24.2 a,

– stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner genom att på deras begäran tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h för utveckling av deras rådgivningskapacitet, så att de kan delta i rådgivningsinitiativ,

– på begäran av kommissionen och en potentiell rådgivningspartner och med EIB-gruppens samtycke, för kommissionens räkning ingå ett avtal med rådgivningspartnern om genomförande av rådgivningsinitiativ.

EIB-gruppen ska säkerställa att dess uppgifter enligt första stycket d ii genomförs helt oberoende av dess roll som rådgivningspartner.

När så är lämpligt ska kommissionen samarbeta med genomförandepartnern på grundval av slutsatserna i det yttrande från EIB-gruppen som avses i första stycket b iv i denna punkt. Kommissionen ska underrätta EIB-gruppen om resultatet av sitt beslutsfattande.

2. Den bankrelaterade information som kommissionen överlämnar till EIB-gruppen i enlighet med punkt 1 b leden ii, iv, v och vi ska begränsas till information som är strikt nödvändig för att EIB-gruppen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led. Kommissionen ska, i nära dialog med EIB-gruppen och potentiella genomförandepartner, fastställa den bankrelaterade informationens art och omfattning med hänsyn till kraven på sund ekonomisk förvaltning av EU-garantin, genomförandepartnerns legitima intressen i fråga om kommersiellt känsliga uppgifter och EIB-gruppens behov för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led.

3. Villkoren för partnerskapet ska fastställas i avtal, inbegripet

(a) om beviljande och genomförande av den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4, i form av

(i)  ett garantiavtal mellan kommissionen och EIB-gruppen, eller

(ii)  separata garantiavtal mellan kommissionen och EIB, dess filialer eller andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i EIB-stadgan,

(b) ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller punkt 1 b och c,

(c) ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum,

(d) tjänsteavtal mellan EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker och -institutioner om kapacitetsuppbyggnad och andra tjänster som tillhandahålls i enlighet med punkt 1 c.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 17.3 och 24.4 i denna förordning ska de kostnader som uppstår för EIB-gruppen för utförandet av de uppgifter som avses i punkt 1 b och c i denna artikel uppfylla villkoren enligt det avtal som avses i punkt 3 b i denna artikel och får täckas av de återbetalningar eller inkomster som kan hänföras till EU-garantin, eller av avsättningar, i enlighet med artikel 211.4 och 211.5 i budgetförordningen, eller får kostnaderna belasta den finansieringsram som avses i artikel 4.3 i denna förordning, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 10 000 000 EUR.

5. EIB-gruppens kostnader för utförandet av de operativa uppgifter som avses i punkt 1 d ii ska helt och hållet täckas av och betalas från det belopp som avses i punkt 1 d i, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 15 000 000 EUR.

Artikel 11

Intressekonflikter

1. Inom ramen för det partnerskap som avses i artikel 10 ska EIB-gruppen vidta alla nödvändiga åtgärder och försiktighetsåtgärder för att undvika intressekonflikter med andra genomförandepartner, bland annat genom att inrätta en särskild och oberoende grupp för de uppgifter som avses i artikel 10.1 b iii–vi. Gruppen ska omfattas av strikta regler om sekretesskydd, som ska fortsätta att gälla för gruppens medlemmar efter att de har lämnat gruppen.

2. EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla situationer som utgör eller sannolikt leder till en intressekonflikt. Om det råder tvivel ska kommissionen avgöra om en intressekonflikt föreligger och underrätta EIB-gruppen om sin slutsats. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder. Styrelsen ska underrättas om dessa åtgärder och om deras resultat.

3. EIB-gruppen ska vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att undvika situationer där en intressekonflikt skulle kunna uppstå i samband med genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, särskilt när det gäller dess operativa uppgifter inom ramen för dess roll att stödja kommissionen i enlighet med artikel 10.1 d ii. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder.

KAPITEL IV

EU-garanti

Artikel 12

EU-garanti

1. En EU-garanti ska beviljas genomförandepartnerna som en oåterkallelig och ovillkorlig garanti som kan tas i anspråk på begäran i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen och genomföras genom indirekt förvaltning i enlighet med avdelning X i den förordningen.

2. Ersättningen för EU-garantin ska vara kopplad till de finansiella produkternas egenskaper och riskprofil, med hänsyn till de underliggande finansierings- och investeringstransaktionernas natur och uppnåendet av de finansiella produkternas politiska mål.

Om det vederbörligen motiveras av arten av de politiska målen för den finansiella produkten och behovet av att de finansiella produkterna ska vara ekonomiskt överkomliga för de avsedda slutmottagarna, får kostnaden för den finansiering som slutmottagaren beviljas minskas eller villkoren för den finansieringen förbättras genom att ersättningen för EU-garantin anpassas eller, vid behov, genom att genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader täcks via unionens budget, i synnerhet

(a) när stressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra genomförandet av en finansierings- eller investeringstransaktion till ett marknadsbaserat pris, eller

(b) om det är nödvändigt för att katalysera finansierings- och investeringstransaktioner i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en betydande suboptimal investeringssituation eller för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar,

(ba) när det gäller solvensstödtjänsten, i de medlemsstater och sektorer som lidit störst ekonomisk skada och i de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad.

i den mån minskningen av ersättningen för EU-garantin eller täckningen av genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader inte i betydande utsträckning påverkar avsättningarna till EU-garantin.

Minskningen av ersättningen för EU-garantin ska fullt ut komma slutmottagarna till del.

3. Det villkor som anges i artikel 219.4 i budgetförordningen ska tillämpas för varje genomförandepartner på portföljbasis.

4. 75 % av EU-garantin inom EU-komponenten enligt artikel 4.1 första stycket, som uppgår till 68 829 990 000 EUR, ska beviljas EIB-gruppen. EIB-gruppen ska lämna ett sammanlagt finansiellt bidrag på 11 494 608 330 EUR. Detta bidrag ska lämnas på ett sätt och i en form som underlättar genomförandet av InvestEU-fonden och uppnåendet av de mål som anges i artikel 14.2.

5. Återstående 25 % av EU-garantin inom EU-komponenten ska beviljas andra genomförandepartner, som också ska lämna ett finansiellt bidrag som ska fastställas i garantiavtalen.

6. Vederbörliga ansträngningar ska göras för att i slutet av investeringsperioden säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner har täckts och att alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration har undvikits. Dessa ansträngningar ska omfatta incitament för mindre eller mindre sofistikerade nationella utvecklingsbanker och -institutioner som har en komparativ fördel på grund av sin lokala närvaro, sina lokala kunskaper och sin lokala investeringskompetens. Kommissionen ska utforma en enhetlig strategi för att stödja sådana ansträngningar.

7. Stöd till den EU-garanti som avses i artikel 4.2 första och andra styckena får beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som ska genomföras av en genomförandepartner, förutsatt att kommissionen har ingått ett garantiavtal med den genomförandepartnern senast den 31 december 2023 och därmed uppfyller de villkor som anges i artikel 4.6 i förordning [EURI]. I andra fall får stöd till EU-garantin beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027.

 ▌Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 15.1 a ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 13

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1. InvestEU-fonden ska endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som

(a) uppfyller de villkor som anges i artikel 209.2 a–e i budgetförordningen, särskilt avseende marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet i enlighet med artikel 209.2 a och b i budgetförordningen och bilaga V till den här förordningen och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med artikel 209.2 d i budgetförordningen,

(b) bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom lämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen,

(c)  inte ger finansiellt stöd till de uteslutna verksamheter som anges i punkt B i bilaga V till den här förordningen, och

(d) är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2. Utöver projekt som är belägna i unionen, eller i ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget, får InvestEU-fonden stödja följande projekt och transaktioner genom finansierings- och investeringstransaktioner, utom inom politikområdet strategiska europeiska investeringar eller under solvensstödtjänsten:

(a) Projekt som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande stater, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken eller ingår i EES eller Efta, ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b) Finansierings- och investeringstransaktioner i de tredjeländer som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3. InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till slutmottagare som är rättsliga enheter etablerade i något av följande länder eller territorier:

a) En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget.

(b) Ett tredjeland som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c) Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i tillämpliga fall.

(d) Andra tredjeländer, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a, b eller c.

Trots vad som sägs i första stycket och när det gäller politikområdet strategiska europeiska investeringar ska slutmottagare och intermediärer vara rättsliga enheter som uppfyller kraven i den inledande meningen och andra stycket i artikel 7.1 e, och i enlighet med artikel 7.1 e tredje stycket.

Trots vad som sägs i första stycket kan endast företag som är etablerade i en medlemsstat och som bedriver verksamhet i unionen få stöd genom finansierings- och investeringstransaktioner under solvensstödtjänsten.

Trots vad som sägs i första stycket ska slutmottagare av belopp på 30 miljoner EUR eller mer under solvensstödtjänsten inte betala ut utdelningar, göra icke-obligatoriska kupongbetalningar eller köpa tillbaka aktier. Ersättningen till en person i ledningen för en stödmottagare som erhåller finansiering för ett belopp på 30 miljoner EUR eller mer under solvensstödtjänsten får inte överstiga den fasta delen av den personens ersättning per den 31 december 2019. För en person som får en plats i ledningen vid eller efter beviljandet av InvestEU-finansiering under solvensstödtjänsten ska den tillämpliga gränsen vara den lägsta fasta ersättningen för någon av personerna i ledningen per den 31 december 2019. Bonusar eller andra rörliga eller jämförbara ersättningskomponenter får under inga omständigheter betalas ut.

Artikel 14

Val av andra genomförandepartner än EIB-gruppen

1. Andra genomförandepartner än EIB-gruppen ska väljas ut av kommissionen i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen.

Genomförandepartner kan bilda en grupp. En genomförandepartner kan vara medlem i en eller flera grupper.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse i fråga om den del av EU-garantin som avses i artikel 12.5.För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera motparter som genomförandepartner bland de motparter som har uttryckt sitt intresse. Den berörda medlemsstaten får också föreslå EIB-gruppen som genomförandepartner och får på egen bekostnad anlita EIB-gruppen för att tillhandahålla de tjänster som anges i artikel 10.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med tredje stycket i denna punkt och som genomförandepartner välja behöriga motparter som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i de berörda geografiska områdena.

2. Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden uppfyller följande mål:

(a) Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b) Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c) Den maximerar privata investeringar, i tillämpliga fall.

(d) Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

(e) Den uppnår geografisk diversifiering via gradvis tilldelning av EU-garantin och för att möjliggöra finansiering av mindre projekt.

(f) Den ger tillräcklig riskspridning.

3. Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a) Möjliga kostnader för och ersättningar till unionens budget.

(b) Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen rörande skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

4. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att de uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel 15

Godtagbara typer av finansiering

1. EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartner:

(a) Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

(b) Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut som gör det möjligt för det senare att åta sig finansiering som avses i led a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 13.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet och som inte har löpt ut eller upphävts.

2. Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska stödjas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om sådana strukturer investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i tredjeländer som avses i artikel 13.2 eller i andra tillgångar än de som är stödberättigande enligt denna förordning.

Investeringsriktlinjerna får innehålla ytterligare begränsningar när det gäller andelen av de belopp som investeras utanför unionen i finansierings- och investeringstransaktioner genom fonder eller andra intermediära strukturer inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar, inbegripet eventuella klausuler om utträde ur sådana investeringar.

2a. Godtagbara instrument som tillhandahålls under solvensstödtjänsten via genomförandepartner ska resultera i att de företag som avses i artikel 3.2 ea förses med aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital. Hybridinstrument får användas om de uppfyller syftet med tjänsten.

Artikel 16

Garantiavtal

1. Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2. Garantiavtalet ska innehålla följande:

(a) Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b) Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan rättslig enhet som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c) Närmare bestämmelser för tillhandahållande av EU-garantin, i enlighet med artikel 18 och inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d) Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet eller enligt justeringar i vederbörligen motiverade fall i enlighet med artikel 12.2.

(e) Betalningsvillkoren.

(f) Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utanför EU-garantin.

(g) Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros genomförandepartnern.

(h) Finansiell och operativ rapportering och övervakning av finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i) Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller användningen av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3, 7 och 13 samt mobilisering av privat kapital.

(j) I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k) Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i artikel 155.2 och avdelning X i budgetförordningen.

(l) Förekomsten av lämpliga mekanismer för att hantera privata investerares potentiella farhågor.

3. Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4. Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartnern i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till genomförandepartnern i enlighet med artikel 17.3, ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5. Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av garantiavtalets genomförande.

Artikel 17

Krav för användning av EU-garantin

1. EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet med den berörda genomförandepartnern träder i kraft.

2. Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att transaktionerna uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3. Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte arten av de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras och den ekonomiska överkomligheten för de avsedda slutmottagarna eller den typ av finansiering som tillhandahålls gör att genomförandepartnern vederbörligen kan motivera för kommissionen att det behövs ett undantag. Täckningen av sådana kostnader genom unionens budget ska vara begränsad till ett belopp som är strikt nödvändigt för att genomföra de relevanta finansierings- och investeringstransaktionerna och ska endast tillhandahållas i den utsträckning kostnaderna inte täcks av inkomster som genomförandepartnerna erhåller från de berörda finansierings- och investeringstransaktionerna. Avgiftssystemet ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med artikel 16.4 och med artikel 209.2 g i budgetförordningen.

4. Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala den relevanta andelen av alla kostnader för återvinning i enlighet med artikel 16.4, såvida de inte dragits av från intäkterna från återvinningsförfarandet.

Artikel 18

EU-garantins omfattning och villkor

1. Ersättningen för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive andel i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i relevanta fall, i enskilda finansierings- och investeringstransaktioner. Ersättningen för EU-garantin kan minskas i vederbörligen motiverade fall som avses i artikel 12.2.

Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med egen risktagningskapacitet.

2. EU-garantin ska täcka följande:

(a) När det gäller skuldinstrument som avses i artikel 15.1 a.

(i) Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna före det att fallissemang inträffar.

(ii) Omstruktureringsförluster.

(iii) Förluster som härrör från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten till långsiktig säkring är begränsad.

(b) När det gäller kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 15.1 a: investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnader och förluster som härrör från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c) När det gäller finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut i enlighet med artikel 15.1 b: de belopp som använts och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

Vid tillämpning av första stycket a i och när det gäller efterställda skuldinstrument ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

3. Om unionen gör en betalning till genomförandepartnern till följd av ett anspråk på EU-garantin ska unionen överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dennes finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordringar för de belopp som övertagits och ersätta unionen från de återvunna beloppen.

KAPITEL V

STYRFORMER

Artikel 19

Rådgivande nämnd

1. Kommissionen och den styrelse som har inrättats i enlighet med artikel 20 ska bistås av en rådgivande nämnd.

2. Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

(a)  en företrädare för varje genomförandepartner,

(b)  en företrädare för varje medlemsstat,

(c)  en expert som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

(d)  en expert som utses av Regionkommittén.

3. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande nämnden. Företrädaren för EIB-gruppen ska vara vice ordförande.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet, minst två gånger om året på begäran av ordföranden.

4. Den rådgivande nämnden ska

(a) ge kommissionen och styrelsen råd om utformningen av de finansiella produkter som ska användas inom ramen för denna förordning,

(b) ge kommissionen och styrelsen råd om marknadsutveckling, marknadsförhållanden, marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer,

(c) diskutera marknadsutvecklingen och utbyta bästa praxis.

5. Kommissionen ska efter samråd med potentiella genomförandepartner utse de första medlemmarna i den rådgivande nämnden som företräder andra genomförandepartner än EIB-gruppen. Deras mandatperiod är begränsad till ett år.

6. Möten mellan medlemsstaternas företrädare i en separat konstellation ska också anordnas minst två gånger om året och ledas av kommissionen.

7. Den rådgivande nämnden och de möten mellan medlemsstaternas företrädare som avses i punkt 6 får utfärda rekommendationer till styrelsen för dess övervägande när det gäller genomförandet och driften av InvestEU-programmet.

8. Detaljerade protokoll från den rådgivande nämndens möten ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av den rådgivande nämnden.

 Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens arbetssätt och förfaranden och den ska leda den rådgivande nämndens sekretariat. All relevant dokumentation och information ska göras tillgänglig för den rådgivande nämnden så att den kan utföra sina uppgifter.

9. De nationella utvecklingsbanker och -institutioner som är representerade i den rådgivande nämnden ska ur de egna leden välja företrädare för andra genomförandepartner än EIB-gruppen till den styrelse som avses i artikel 20.1. De nationella utvecklingsbankerna och -institutionerna ska sträva efter att uppnå en balanserad representation i styrelsen när det gäller deras storlek och geografiska läge. De valda företrädarna ska företräda den överenskomna gemensamma ståndpunkten för alla andra genomförandepartner än EIB-gruppen.

Artikel 20

Styrelse

1. En styrelse ska inrättas för InvestEU-programmet. Den ska bestå av fyra företrädare för kommissionen, tre företrädare för EIB-gruppen och två företrädare för andra genomförandepartner än EIB-gruppen och en expert som utses till medlem utan rösträtt av Europaparlamentet. Den expert som utses till medlem utan rösträtt av Europaparlamentet får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ och ska agera med fullständigt oberoende. Experten ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.

Styrelsemedlemmarna ska utses för en period på fyra år som kan förnyas en gång, med undantag av företrädarna för andra genomförandepartner än EIB-gruppen, som ska utses för en period på två år.

2. Styrelsen ska välja en ordförande bland kommissionens företrädare för en period på fyra år som kan förnyas en gång. Ordföranden ska två gånger om året rapportera till medlemsstaternas företrädare i den rådgivande nämnden om genomförandet och driften av InvestEU-programmet.

Detaljerade protokoll från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen.

3. Styrelsen ska ha följande uppgifter:

(a) Tillhandahålla strategiska och operativa riktlinjer för genomförandepartnerna, inklusive riktlinjer för utformningen av finansiella produkter och andra operativa strategier och förfaranden som är nödvändiga för driften av InvestEU-fonden.

(b) Anta den ram för riskhanteringsmetoder som kommissionen har utvecklat i samarbete med EIB-gruppen och de andra genomförandepartnerna.

(c) Övervaka genomförandet av InvestEU-programmet.

(d) Höras om slutlistan över kandidater till investeringskommittén före urvalet i enlighet med artikel 23.2, varvid samtliga medlemmars synpunkter ska beaktas.

(e) Anta arbetsordningen för investeringskommitténs sekretariat i enlighet med artikel 23.4.

(f) Anta reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

(fa) Fastställa de medlemsstater och sektorer som lidit störst ekonomisk skada till följd av covid-19-krisen och de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, på grundval av de indikatorer som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 7.1 ea.

4. Styrelsen ska tillämpa en samförståndsstrategi i sina diskussioner och därför ta största möjliga hänsyn till samtliga medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan nå samförstånd ska styrelsens beslut antas med kvalificerad majoritet av sina röstberättigade medlemmar, dvs. minst sju röster.

Artikel 21

Resultattavla

1. En resultattavla med indikatorer (nedan kallad resultattavlan) ska upprättas för att säkerställa att investeringskommittén kan genomföra en oberoende, öppen och harmoniserad bedömning av ansökningar om användning av EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartner.

2. Genomförandepartnerna ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner.

3. Resultattavlan ska omfatta följande:

(a) En beskrivning av den föreslagna finansierings- och investeringstransaktionen.

(b) Hur den föreslagna transaktionen bidrar till EU:s politiska mål.

(c) En beskrivning av additionaliteten.

(d) En beskrivning av marknadsmisslyckandet eller den suboptimala investeringssituationen.

(e) Genomförandepartnerns finansiella och tekniska bidrag.

(f) Investeringens effekter.

(g) Finansierings- eller investeringstransaktionens finansiella profil.

(h) Kompletterande indikatorer.

4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare inslag i resultattavlan, däribland detaljerade regler för resultattavlan som ska användas av genomförandepartnerna.

Artikel 22

Kontroll av överensstämmelse

1. Kommissionen ska göra en kontroll för att bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av andra genomförandepartner än EIB överensstämmer med unionsrätten och unionens politik.

2. EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde ska inte omfattas av EU-garantin, om kommissionen avstyrkt detta inom ramen för det förfarande som anges i artikel 19 i EIB-stadgan.

Artikel 23

Investeringskommitté

1. En fullständigt oberoende investeringskommitté ska inrättas för InvestEU-fonden (nedan kallad investeringskommittén). Investeringskommittén ska

(a) granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin och som har godkänts vid kommissionens kontroll av överensstämmelsen i enlighet med artikel 22.1, eller som har tillstyrkts inom ramen för förfarandet i artikel 19 i EIB-stadgan,

(b) kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer,

(c) ta särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen och i bilaga V till denna förordning och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i artikel 209.2 d i budgetförordningen, och

(d) kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2. Investeringskommittén ska sammanträda i sex olika konstellationer, motsvarande de sex politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje konstellation ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut och utses av kommissionen efter rekommendation från styrelsen. Experterna ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som får förlängas en gång. De ska avlönas av unionen. Kommissionen får, på rekommendation av styrelsen, besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att följa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som omfattas av de politikområden som avses i artikel 7.1 och breda kunskaper om de geografiska marknaderna i unionen samt att det säkerställs att investeringskommittén har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar i investeringskommittén ska vara ständiga medlemmar i var och en av investeringskommitténs fem konstellationer. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap om hållbara investeringar. Var och en av de fem konstellationerna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det motsvarande politikområdet. Styrelsen ska placera investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga konstellationer. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

3. Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som behövs för att fortlöpande bekräfta att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får rekommendera kommissionen att entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte uppfyller kraven i denna punkt eller om det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4. När investeringskommittén agerar i enlighet med denna artikel ska den bistås av ett sekretariat. Sekretariatet ska vara oberoende och ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska ha sitt administrativa säte i kommissionen. I sekretariatets arbetsordning ska sekretess säkerställas vid utbyte av uppgifter och handlingar mellan genomförandepartnerna och respektive styrande organ. EIB-gruppen får lämna in sina förslag till finansierings- och investeringstransaktioner direkt till investeringskommittén och ska delge dem till sekretariatet.

Den dokumentation som ska tillhandahållas av genomförandepartnerna ska omfatta ett standardansökningsformulär, den resultattavla som avses i artikel 21 och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta, särskilt en beskrivning av typen av marknadsmisslyckande eller suboptimal investeringssituation och hur förhållandet kommer att lindras genom finansierings- eller investeringstransaktionen samt en tillförlitlig bedömning av transaktionen som påvisar finansierings- eller investeringstransaktionens additionalitet. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av andra genomförandepartner än EIB-gruppen är fullständig. Investeringskommittén får begära klargöranden om ett förslag till en investerings- eller finansieringstransaktion från den berörda genomförandepartnern, inbegripet genom att begära direkt närvaro av en företrädare för den berörda genomförandepartnern under diskussionen om den ovannämnda transaktionen. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller att bevilja en finansierings- eller investeringstransaktion täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska använda den resultattavla som avses i artikel 21 vid sin bedömning och kontroll av de föreslagna finansierings- och investeringstransaktionerna.

5. Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, förutsatt att denna enkla majoritet omfattar minst en av de icke-permanenta medlemmarna i konstellationen för det politikområde inom vilket förslaget läggs fram. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén ha utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av täckning från EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet samt information om transaktionen, i synnerhet en beskrivning av den, de projektansvarigas eller de finansiella intermediärernas identitet och transaktionens mål. Slutsatserna ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan.

Den relevanta resultattavlan ska göras tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av finansierings- eller investeringstransaktionen eller delprojektet, om tillämpligt.

Den information som ska göras allmänt tillgänglig enligt andra och tredje styckena ska inte innehålla kommersiellt känsliga uppgifter eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd. Kommissionen ska på begäran och i enlighet med strikta sekretesskrav överlämna kommersiellt känsliga uppgifter i investeringskommitténs slutsatser till Europaparlamentet och rådet.

Två gånger om året ska investeringskommittén förelägga Europaparlamentet och rådet en förteckning över alla investeringskommitténs slutsatser från de föregående sex månaderna, och de offentliggjorda resultattavlor som hänför sig till dessa. Detta föreläggande ska omfatta alla eventuella beslut om att avslå användningen av EU-garantin och vara föremål för strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser ska i god tid göras tillgängliga för den berörda genomförandepartnern av investeringskommitténs sekretariat.

Investeringskommitténs sekretariat ska registrera all information om förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som lämnas in till investeringskommittén, och investeringskommitténs slutsatser om dessa förslag, i en central databas.

6. Om det begärs att investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat. Investeringskommittén ska inte ha rätt att separat godkänna delprojekt vars storlek understiger 3 000 000 EUR.

7. Investeringskommittén får, när den anser det nödvändigt, hänvisa operativa problem avseende tillämpningen eller tolkningen av investeringsriktlinjerna till kommissionen.

8. Från och med dagen för dess inrättande ska investeringskommittén också ansvara för att godkänna användningen av EU-garantin enligt förordning (EU) 2015/1017 för återstoden av investeringsperioden enligt den förordningen. Förslag ska bedömas i enlighet med de kriterier som fastställs i den förordningen. ▌ Artikel 22 ska inte tillämpas på sådana förslag.

KAPITEL VI

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 24

InvestEU:s rådgivningscentrum

1. Kommissionen ska inrätta InvestEU:s rådgivningscentrum. InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd för identifiering, förberedelse, utveckling, upplägg, upphandling och genomförande av investeringsprojekt, och för förstärkning av projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Sådant stöd kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet.

Kommissionen ska ingå rådgivningsavtal med EIB-gruppen och andra potentiella rådgivningspartner och ge dem i uppdrag att tillhandahålla rådgivningsstöd i enlighet med första stycket och de tjänster som avses i punkt 2. Kommissionen får också genomföra rådgivningsinitiativ, bland annat genom att anlita externa tjänsteleverantörer. Kommissionen ska inrätta en central kontaktpunkt för InvestEU:s rådgivningscentrum och ska fördela begäranden om rådgivningsstöd för hantering inom relevant rådgivningsinitiativ. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga rådgivningspartner ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med vederbörligt beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

Rådgivningsinitiativ ska vara tillgängliga som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta sektorer inom det området. Rådgivningsinitiativ ska även vara tillgängliga inom en sektorsövergripande del.

2. InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt

(a) erbjuda en central kontaktpunkt, som förvaltas och handhas av kommissionen, för projektutvecklingsstöd inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och projektansvariga,

(b) sprida till offentliga myndigheter och projektansvariga all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjerna, däribland information om deras tillämpning eller tolkning som tillhandahålls av kommissionen,

(c) bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utvecklingen av deras projekt så att de uppfyller målen enligt artiklarna 3 och 7 och kriterierna för stödberättigande i artikel 13, och underlätta utvecklingen av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och sammanslutningar för småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar som avses i led f i denna punkt, under förutsättning att sådant bistånd inte föregriper investeringskommitténs slutsatser om huruvida sådana projekt ska få täckning av EU-garantin,

(d) stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU-fonden i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att hjälpa genomförandepartner att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner,

(e) underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja framtagning av en projektdatabas och sektorutveckling,

(f) ge proaktivt rådgivningsstöd för inrättande av investeringsplattformar, däribland gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar och investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater efter tema eller region,

(g) stödja användningen av blandfinansiering med bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan unionsinstrumenten och maximera InvestEU-programmets hävstångseffekt och verkan,

(h) stödja kapacitetsuppbyggnadsåtgärder för att utveckla organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att öka investeringsviljan inom organisationer så att offentliga myndigheter och projektansvariga kan bygga upp databaser med investeringsprojekt, utveckla finansieringsmekanismer och investeringsplattformar och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap,

(i) tillhandahålla rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent.

(ia) tillhandahålla stöd till finansierings- och investeringstransaktioner under solvensstödtjänsten för att täcka kostnader, rådgivningstjänster och tekniskt och administrativt stöd i samband med etablering och förvaltning av investeringsplattformar, med särskilt fokus på medlemsstater med mindre utvecklade aktiemarknader. Tekniskt stöd ska även vara tillgängligt för att stödja en grön och digital omställning i företag som finansieras under denna tjänst.

3. InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, offentliga myndigheter, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner samt finansiella och icke-finansiella intermediärer.

4. Kommissionen ska ingå ett rådgivningsavtal med varje rådgivningspartner om genomförandet av ett eller flera rådgivningsinitiativ. Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga eller icke-vinstdrivande institutioner, vilka ska vara kostnadsfria när det är motiverat. De avgifter som tas ut från små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för att tillhandahålla dessa tjänster.

5. För att uppnå det mål som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga rådgivningspartnerna.

6. I varje rådgivningsinitiativ ska det ingå en mekanism för kostnadsfördelning mellan kommissionen och rådgivningspartnern, utom om kommissionen godtar att täcka alla kostnader för rådgivningsinitiativet i vederbörligen motiverade fall där rådgivningsinitiativets särdrag så kräver och varvid det säkerställs att rådgivningspartnerna behandlas på ett enhetligt och likvärdigt sätt.

7. InvestEU:s rådgivningscentrum ska vid behov finnas representerat på lokal nivå. Lokal representation ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för att kunna ge sådant rådgivningsstöd som avses i punkt 1, inbegripet stöd för att genomföra och inkludera småskaliga projekt.

8. För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och underlätta tillhandahållandet av detta rådgivningsstöd på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum när så är möjligt samarbeta med och dra fördel av nationella utvecklingsbankers eller -institutioners expertis. När så är lämpligt ska samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ingås inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum med minst en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat.

9. Genomförandepartnerna ska, i tillämpliga fall, föreslå de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vid behov begär stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum för sina projekt för att förbättra utarbetandet av projekten och möjliggöra en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Om det är relevant ska genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna också informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 25.

 

KAPITEL VII

InvestEU-portalen

Artikel 25

InvestEU-portalen

1. Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. InvestEU-portalen ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2. InvestEU-portalen ska fungera som en kanal så att projektansvariga kan synliggöra för investerare de projekt som de söker finansiering till. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka beslut om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning eller enligt något annat unionsinstrument, eller beslut om offentlig finansiering.

3. Endast projekt som är förenliga med unionsrätten och unionens politik ska föras upp på InvestEU-portalen.

4. Kommissionen ska översända projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 till de relevanta genomförandepartnerna. När så är lämpligt, och om det finns ett rådgivningsinitiativ, ska kommissionen också översända sådana projekt till InvestEU:s rådgivningscentrum.

5. Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VIII

Ansvarighet, övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Artikel 26

Ansvarighet

1. På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.  Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på de frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden senast fem veckor efter mottagandet.

Artikel 27

Övervakning och rapportering

1. Indikatorer för rapportering om InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika målen i artikel 3 anges i bilaga III.

2. Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in i god tid på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att uppgifterna möjliggör adekvat risk- och garantiportföljsövervakning. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartnerna, rådgivningspartnerna och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

3. Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med artiklarna 241 och 250 i budgetförordningen. I enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen ska årsrapporten innehålla information om graden av genomförande av programmet sett till dess mål och prestationsindikatorer. För detta ändamål ska varje genomförandepartner årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter, inbegripet uppgifter om tillämpningen av EU-garantin.

4. Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat per EU-komponent och per medlemsstatskomponent, beroende på vad som är tillämpligt. Varje genomförandepartner ska också lämna information om medlemsstatskomponenten till den medlemsstat vars komponent den genomför. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som anges i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operativa, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- och investeringstransaktion, och en uppskattning av förväntade kassaflöden, per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En gång om året ska EIB-gruppens och, i förekommande fall, de andra genomförandepartnernas rapporter även innehålla information om de hinder för investeringar som uppstått vid genomförandet av de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna måste tillhandahålla enligt artikel 155.1 a i budgetförordningen.

5. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå målen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att ändra denna förordning genom att se över eller komplettera indikatorerna i bilaga III om så anses nödvändigt, och bestämmelserna om inrättandet av en övervaknings- och utvärderingsram.

Artikel 28

Utvärdering

1. Utvärderingar av InvestEU-programmet ska genomföras så att de i god tid bidrar till beslutsprocessen.

2. Senast den 30 september 2024 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende rapport med interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin, om uppfyllandet av EIB-gruppens skyldigheter enligt artikel 10.1 b och c, om tilldelningen av EU-garantin enligt artikel 12.4 och 12.5, om genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, om de budgetanslag som fastställs i artikel 10.1 d i och om artikel 7.6. Utvärderingen ska i synnerhet visa hur genomförandepartnernas och rådgivningspartnernas medverkan i genomförandet av InvestEU-programmet har bidragit till uppnåendet av såväl InvestEU-programmets mål som EU:s politiska mål, framför allt i fråga om mervärde och geografisk och sektoriell balans i de finansierings- och investeringstransaktioner som fått stöd. Utvärderingen ska även bedöma tillämpningen av hållbarhetssäkring enligt artikel 7.3 och det fokus på små och medelstora företag som uppnåtts inom politikområdet för små och medelstora företag i enlighet med artikel 7.1 c.

3. Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1.3, ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende slutlig rapport med utvärdering av InvestEU-programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4. Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5. Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska bidra till och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra de utvärderingar som avses i punkterna 2 och 3.

6. I enlighet med artikel 211.1 i budgetförordningen ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i artikel 250 i budgetförordningen se över om den avsättningsnivå som fastställs i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig med avseende på den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som täcks av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 i denna förordning för att ändra denna förordning genom att justera avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %, på grundval av denna översyn.

Artikel 29

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra personer eller enheter än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 30

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut inom ramen för ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

 

KAPITEL IX

ÖPPENHET OCH SYNLIGHET

Artikel 31

Information, kommunikation och publicitet

1. Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.

För projekt inom försvars- och rymdsektorerna ska kraven i första stycket tillämpas med beaktande av alla eventuella skyldigheter gällande konfidentialitet eller sekretess.

2. Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska informera slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att InvestEU-programstöd finns, eller ålägga andra finansiella intermediärer att informera sådana slutmottagare om detta stöd, genom att göra denna information klart synlig i det relevanta avtalet om tillhandahållande av InvestEU-programstöd, framför allt för små och medelstora företag, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.

3. Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. De finansiella medel som tilldelas InvestEU-programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL X

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Deltagande i en utökning av Europeiska investeringsfondens kapital

Unionen ska teckna andelar i kommande utökningar av Europeiska investeringsfondens kapital så att dess relativa andel av kapitalet ligger kvar på nuvarande nivå. Tecknandet av andelarna och betalningen av upp till 900 000 000 EUR av den inbetalda delen av andelarna ska ske i enlighet med villkor som ska godkännas av fondens bolagsstämma.

Artikel 33

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Om delegerade akter avser verksamhet som ska utföras av eller inbegriper EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska kommissionen samråda med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner innan den utarbetar dessa akter.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 34

Övergångsbestämmelser

1. Genom undantag från artikel 209.3 första och fjärde styckena i budgetförordningen ska alla inkomster, återbetalningar och återvinningar från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning ▌.

2. Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen ska eventuella överskott i avsättningar för den EU-garanti som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning ▌.

3.  Det belopp på XXX EUR (i löpande priser) som avses i artikel 3.2 c i i förordning [EURI] ska användas

(a) för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning med ett belopp på XXX EUR (i löpande priser), utöver de resurser som anges i artikel 211.4 första stycket i budgetförordningen,

(b) för genomförandet av de åtgärder som anges i kapitlen V och VI och de åtgärder som avses i artikel 2.2 andra meningen i förordning [EURI], om inte annat följer av artikel 4.4 och 4.8 i den förordningen, med ett belopp på 200 440 000 EUR (i löpande priser).

Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

3a. Genomförandepartnerna får till kommissionen överlämna finansierings- och investeringstransaktioner som de har godkänt under perioden från och med ingåendet av det relevanta garantiavtalet och den första utnämningen av alla ledamöter i investeringskommittén.

3b. Kommissionen ska bedöma de transaktioner som avses i punkt 3a och besluta huruvida de ska få täckning genom EU-garantin.

3c. Genomförandepartnerna får till kommissionen överlämna finansierings- och investeringstransaktioner som de har godkänt under perioden från och med ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande] till ingåendet av det relevanta garantiavtalet.

3d. Kommissionen ska bedöma de transaktioner som avses i punkt 3c och besluta huruvida de ska få täckning genom EU-garantin. Om kommissionen fattar ett positivt beslut ska denna täckning gälla från och med ingåendet av de relevanta garantiavtalen, varpå genomförandepartnerna kan underteckna finansierings- eller investeringstransaktionerna.

3e. Alla finansieringsinstrument som har inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning, och den EU-garanti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017, får om tillämpligt och efter en förhandsutvärdering, slås ihop med finansieringsinstrumenten enligt denna förordning.

3f. Genom undantag från artikel 209.3 andra och tredje styckena i budgetförordningen ska inkomster och återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning och den budgetgaranti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017, som har slagits ihop med den EU-garanti som inrättats genom denna förordning i enlighet med punkt 3e i denna artikel, utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen för den EU-garanti som inrättats genom denna förordning, respektive återbetalningar för den EU-garanti som inrättats genom denna förordning.

 

Artikel 35

Ikraftträdande

 

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

EU-garantibelopp per specifikt mål

 

Den vägledande fördelning för finansierings- och investeringstransaktioner som avses i artikel 4.2 femte stycket ska vara följande:

(a) Upp till 20 051 970 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 a.

(b) Upp till 11 250 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 b.

(c) Upp till 12 500 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 c.

(d) Upp till 5 567 500 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 d.

(e) Upp till 31 153 850 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 e.

(ea) Upp till 11 250 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 ea.

BILAGA II

Områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner

 

Finansierings- och investeringstransaktioner som inte omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar kan ligga inom ett eller flera av följande områden.

Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar ska ligga inom de områden som fastställs i artikel 7.1 e. Det kan särskilt röra sig om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

1. Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, omställning till ren energi och åtagandena enligt Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

(a) expansion i fråga om generering, leverans eller användning av ren och hållbar förnybar energi samt andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla energikällor och energilösningar,

(b) energieffektivitet och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),

(c) utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur, framför allt, men inte enbart, överförings- och distributionsnivå, lagringsteknik, elsammanlänkningar mellan medlemsstater och smarta nät,

(d) utveckling av innovativa utsläppsfria och utsläppssnåla uppvärmningssystem och kombinerad produktion av el och värme,

(e) produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla källor, biodrivmedel, biomassa och alternativa bränslen, inbegripet för alla transportsätt, i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/2001[27], och

(f) infrastruktur för avskiljning av koldioxid, och lagring i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen.

2. Utveckling av hållbara och säkra transportinfrastrukturer och mobilitetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

(a) projekt till stöd för utvecklingen av infrastruktur för transeuropeiska nät (TEN-T), inbegripet infrastrukturens underhåll och säkerhet, urbana knutpunkter för TEN-T, kust- och inlandshamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning av sådana multimodala terminaler med TEN-T samt de telematikapplikationer som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013[28],

(b) TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

(c) projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, inklusive lösningar för inre vattenvägar och innovativa mobilitetslösningar, icke-diskriminerande tillgänglighet, minskade luftföroreningar och bullernivåer, energiförbrukning, nätverk för smarta städer, underhåll och ökade säkerhetsnivåer och minskade olyckstal, inbegripet för cyklister och fotgängare,

(d) stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet, inklusive genom användning av alternativa bränslen i fordon inom alla transportsätt,

(e) järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar, kollektivtrafikprojekt, kusthamnar och sjömotorvägar,

(f) alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

(g) andra smarta och hållbara mobilitetsprojekt med inriktning på

(i) trafiksäkerhet,

(ii) tillgänglighet,

(iii) utsläppsminskning, eller

(iv) utveckling och införande av ny transportteknik och nya transporttjänster, t.ex. tjänster i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt eller integrerade biljettsystem, och

(h) projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inbegripet motorvägar inom TEN-T om så är nödvändigt för att uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, för att utveckla ITS-tjänster (intelligenta transportsystem) eller för att garantera integritet och standarder för infrastrukturen, för att utveckla säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar samt laddnings- och tankstationer för alternativa bränslen.

3. Miljö och resurser, särskilt avseende

(a) vatten, inbegripet distribution och rening av dricksvatten, och näteffektivitet, reducering av läckage, infrastruktur för insamling och rening av avloppsvatten, kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

(b) infrastruktur för avfallshantering,

(c) projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

(d) förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar, bland annat genom förstärkning av naturen och den biologiska mångfalden med hjälp av projekt för grön och blå infrastruktur,

(e) hållbar utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden,

(f) klimatförändringsåtgärder, klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer,

(g) projekt och företag som genomför den cirkulära ekonomin genom att integrera resurseffektivitetsaspekter i produktionen och produktens livscykel, inbegripet hållbar försörjning av nya råvaror och returråvaror,

(h) minskning av koldioxidutsläppen från energiintensiva industrier och avsevärd minskning av andra utsläpp från sådana industrier, inbegripet demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införande av dessa,

(i) minskning av koldioxidutsläppen i produktions- och distributionskedjan för energi genom utfasning av användningen av kol och olja, och

(j) projekt som främjar ett hållbart kulturarv.

4. Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät eller som förbättrar den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i randområden.

5. Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

(a) forsknings- och innovationsprojekt som bidrar till målen för Horisont Europa, inbegripet forskningsinfrastruktur och stöd till den akademiska världen,

(b) företagsprojekt, däribland utbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

(c) demonstrationsprojekt och demonstrationsprogram samt utnyttjande av infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

(d) forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, forsknings- och innovationsorganisationer samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och organisationer i det civila samhället,

(e) överföring av kunskap och teknik,

(f) forskning om viktig möjliggörande teknik och dess industriella tillämpningar, inbegripet nya och avancerade material, och

(g) nya verkningsfulla och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, läkemedel för diagnostik och avancerade terapier, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser där djurförsök undviks.

6. Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt digitala tekniker och tjänster som bidrar till målen i programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet genom

(a) artificiell intelligens,

(b) kvantteknik,

(c) infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

(d) sakernas internet,

(e) blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

(f) avancerad digital kompetens,

(g) robotteknik och automatisering,

(h) fotonik, och

(i) andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av unionens industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor.

7. Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 499 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom

(a) tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar,

(b) tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet för att förbättra deras digitaliserings- och innovationsförmåga, och för att säkerställa deras internationella konkurrenskraft,

(c) tillhandahållande av finansiering för anställdas förvärv av ett företag eller anställdas deltagande i ett företags ägande.

8. Kulturella och kreativa sektorer, kulturarv, media, audiovisuella sektorn, journalistik och press, särskilt men inte enbart genom utveckling av ny teknik, användning av digital teknik och teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9. Turism.

10.  Återställande av industriområden (inbegripet förorenade områden) och återställande av sådana områden för hållbar användning.

11. Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

12. Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

(a) mikrofinansiering, finansiering av etiska och sociala företag och den sociala ekonomin,

(b) efterfrågan på och utbud av kompetens,

(c) utbildning och dithörande tjänster, inbegripet för vuxna,

(d) social infrastruktur, särskilt

(i) inkluderande utbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, och tillhörande utbildningsinfrastruktur och utbildningsinrättningar, alternativ barnomsorg, studentbostäder och digital utrustning, som är tillgänglig för alla,

(ii) subventionerade boenden[29],

(iii) hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

(e) social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i punkt 12,

(f) kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

(g) åtgärder för att främja jämställdhet,

(h) integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

(i) innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

(j) inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

13. Utveckling av försvarsindustrin för att bidra till EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till

(a) försörjningskedjan för unionens försvarsindustri, särskilt genom finansiellt stöd till små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag,

(b) företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,

(c) försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,

(d) infrastruktur för forskning och utbildning på försvarsområdet.

14. Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

(a) att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

(b) att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet försörjningskedjornas sårbarhet,

(c) att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

(d) att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter av dubbla användningsområden.

15. Hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och finansieringsprinciperna för en hållbar blå ekonomi, särskilt genom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

BILAGA III

Nyckelprestationsindikatorer

 

1. Volym av finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde)

1.1 Volym godkända transaktioner

1.2 Mobiliserade investeringar

1.3 Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4 Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

2. Geografisk täckning för finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde, land och region enligt nivå 2 i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts))

2.1 Antal länder (medlemsstater och tredjeländer) som omfattas av transaktionerna

2.2 Antal regioner som omfattas av transaktionerna

2.3 Volym av transaktioner per land (medlemsstater och tredjeländer) och region

3. Effekten av finansiering via InvestEU-fonden

3.1 Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2 Investeringar som stöder klimatmålen och, i förekommande fall, uppdelade per politikområde

3.3 Investeringar som stöder digitalisering

Investeringar som stöder industriell omställning

4. Hållbar infrastruktur

4.1 Energi: ytterligare installerad kapacitet för produktion av förnybar och annan säker och hållbar utsläppsfri och utsläppssnål energi (i megawatt, MW)

4.2 Energi: antal hushåll och antal offentliga och kommersiella lokaler med förbättrad energiförbrukningsklass

4.3 Energi: beräknade energibesparingar som genererats av projekten (i kilowattimmar, kWh)

4.4 Energi: årliga utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter som minskats/undvikits

4.5 Energi: volym investeringar i utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur

4.6 Digitalisering: ytterligare hushåll, företag eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på

minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till gigabit-hastighet eller antal inrättade wifi-uppkopplingszoner

4.7 Transport: mobiliserade investeringar, särskilt i TEN-T

– Antal gränsöverskridande projekt och projekt för felande länkar (inbegripet projekt som rör urbana knutpunkter, regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser, multimodala plattformar, kusthamnar, inlandshamnar, förbindelser till flygplatser och järnvägs-/vägterminaler i stomnätet och det övergripande nätet i TEN-T)

– Antal projekt som bidrar till digitalisering av transporter, särskilt genom utbyggnad av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS), intelligenta transportsystem (ITS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS)/e-tjänster för sjöfart och Sesar (Single European Sky ATM Research)

– Antal inrättade eller uppgraderade leveranspunkter för alternativa bränslen

– Antal projekt som bidrar till säkra transporter

4.8 Miljö: investeringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

5. Forskning, innovation och digitalisering

5.1 Bidrag till målet att 3 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) ska investeras i forskning, utveckling och innovation

5.2 Antal stödda företag efter storlek som genomför forsknings- och innovationsprojekt

6. Små och medelstora företag

6.1 Antal stödda företag efter storlek (mikro-, små, medelstora samt medelstora börsnoterade företag)

6.2 Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

6.3 Antal stödda företag per medlemsstat och region på Nuts 2-nivå

6.4 Antal stödda företag per sektor enligt kod i den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen (Nace-kod)

6.5 Procentandel av investeringsvolymen inom politikområdet små och medelstora företag som är inriktad på små och medelstora företag

7. Sociala investeringar och kompetens

7.1 Social infrastruktur: kapacitet på och tillgång till stödd social infrastruktur efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2 Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal mottagare av mikrofinansiering och stödda företag inom den sociala sektorn

7.3 Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått sina kompetenser validerade och certifierade: formell utbildning och yrkeskvalifikationer

8. Strategiska europeiska investeringar

8.1 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande av kritisk infrastruktur, uppdelat per fysisk och virtuell infrastruktur och därmed förknippade varor och tjänster om tillämpligt

8.2 Ytterligare kapacitet för kritisk infrastruktur, uppdelad på områden om tillämpligt

8.3 Antal och volym för transaktioner som bidrar till forskning om och utveckling av kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.4 Antal stödda företag, efter storlek, som utvecklar och tillverkar kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.4a Antal kluster och digitala innovationsknutpunkter som får stöd för skapande av synergieffekter mellan företag

8.5 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande, tillverkning och lagring av kritiska insatsvaror, såvida dessa inte omfattas av begränsningar enligt gällande lagstadgade krav, inklusive för kritisk hälso- och sjukvård

8.6 Ytterligare kritiska insatsvaror, även för kritisk hälso- och sjukvård, som omfattas av stöd för tillhandahållande, tillverkning och lagring, efter typ om tillämpligt

8.7 Antal och volym för transaktioner som stöder grundläggande möjliggörande och digital teknik som är strategiskt viktig för unionens industriella framtid

8.7a Antal och volym för transaktioner som hjälper företag, särskilt små och medelstora företag, att digitalisera sin verksamhet och öka resiliensen i sina värdekedjor och affärsmodeller

8.7b  Antal uppstartsföretag som fått stöd genom InvestEU-fonden, antal och volym för transaktioner för att främja entreprenörskap

8.7c Antal och volym för transaktioner som bidrar till att minska växthusgasutsläppen i enlighet med unionens klimatmål

8.7d Antal åtaganden från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning i regioner och medlemsstater med hittills begränsade resultat när det gäller startande och utveckling av projekt och i underinvesterade näringsgrenar som tidigare inte har dragit nytta av unionens investeringsinstrument

8.7e Ökning av volymen av privatkapital- och riskkapitalinvesteringar i relaterade projekt

8.7f  Regional och nationell bredd som visar att de medlemsstater och regioner som fått stöd är jämnt fördelade över unionens territorium och att fördelarna inte är koncentrerade till ett begränsat antal medlemsstater eller regioner.

 

BILAGA IV

InvestEU-programmet - tidigare instrument

 

A. Egetkapitalinstrument:

• Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43)

• Pilotprojekt för tekniköverföring (TTP): Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007

• Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84)

• Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15)

• Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1)

• Cosmes egetkapitalinstrument för tillväxt (COSME EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33)

• InnovFin Equity:

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

– Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965)

• EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238)

B. Garantiinstrument

• SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43)

• SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84)

•  SMF-garantifaciliteten 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15)

• Europeiskt instrument Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1)

• Finansieringsinstrument för riskdelning, riskdelningsinstrument (RSI)

– Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1)

– Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86)

– Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet: Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299)

• EaSI:s garantiinstrument: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238)

• Cosmes lånegarantiinstrument (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33)

• InnovFin Debt:

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

– Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965)

• Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221)

• Studielånegarantin (SLGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50)

• Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185)

C. Riskdelningsinstrument

• Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1)

• InnovFin:

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

• Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129)

• Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185)

D. Särskilda investeringsverktyg:

• Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds communs de placements – fonds d’investissement spécialisé (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1)

• Margueritefonden:

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1)

– Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden)

• Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5)

BILAGA V

Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer, additionalitet och uteslutna verksamheter

 

A. Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet

I enlighet med artikel 209 i budgetförordningen ska EU-garantin inriktas på marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer (artikel 209.2 a) och uppnå additionalitet genom att undvika att ersätta potentiellt stöd och potentiella investeringar från andra offentliga eller privata källor (artikel 209.2 b).

För att uppfylla kraven i artikel 209.2 a och b i budgetförordningen ska de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin uppfylla följande krav i punkterna 1 och 2 nedan:

1. Marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer

I syfte att åtgärda sådana marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som avses i artikel 209.2 a i budgetförordningen ska de investeringar som finansierings- och investeringstransaktionerna inriktas på ha ett av följande inslag:

(a) Karaktären av en kollektiv nyttighet för vilken aktören eller företaget inte kan uppnå tillräckliga ekonomiska fördelar (såsom utbildning och kompetenser, hälso- och sjukvård och tillgänglighet, säkerhet och försvar samt infrastruktur som är tillgänglig utan kostnad eller till försumbar kostnad).

(b) Externa effekter som aktören eller företaget i allmänhet inte kan internalisera, såsom investeringar i FoU, energieffektivitet och klimat- eller miljöskydd.

(c) Informationsasymmetrier, särskilt när det gäller små och medelstora företag och små börsnoterade företag, inklusive högre risknivåer i samband med nystartade företag, företag med huvudsakligen immateriella tillgångar eller otillräcklig säkerhet eller företag som inriktar sig på verksamheter med högre risk.

(d) Gränsöverskridande infrastrukturprojekt och tillhörande tjänster eller fonder som investerar över gränserna för att komma tillrätta med fragmenteringen av den inre marknaden och förbättra samordningen på den inre marknaden.

(e) Exponering för högre risknivåer i vissa sektorer, länder eller regioner utöver de nivåer som privata finansiella aktörer kan eller vill acceptera, inbegripet att investeringen inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning, på grund av att den har en ny karaktär eller medför risker som är förknippade med innovationer eller oprövad teknik.

(f) När det gäller stöd till finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet strategiska europeiska investeringar, att investeringen inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning genom marknadsfinansiering från enheter som är etablerade och verksamma i unionen, på grund av svårigheter att internalisera de fördelar som investeringen innebär för det europeiska strategiska intresset.

(g) Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i enlighet med artikel 8.1 a iii i denna förordning.

2. Additionalitet

Finansierings- och investeringstransaktionerna ska uppfylla båda de additionalitetsaspekter som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen. Detta innebär att transaktionerna inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Vid tillämpning av den här förordningen avses med sådana transaktioner finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller följande två kriterier:

(1) För att anses tillföra additionalitet till de privata källor som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden stödja genomförandepartners finansierings- och investeringstransaktioner genom att inriktas på investeringar som på grund av sina egenskaper (karaktär av kollektiv nyttighet, externa effekter, informationsasymmetrier, aspekter av socioekonomisk sammanhållning eller annat) inte kan generera tillräcklig marknadsmässig avkastning eller anses vara för riskfyllda (jämfört med de risknivåer som de berörda privata enheterna är beredda att acceptera). Till följd av dessa egenskaper kan sådana finansierings- och investeringstransaktioner inte få tillgång till marknadsfinansiering på rimliga villkor när det gäller prissättning, krav på säkerheter, finansieringstyp, finansieringslöptid eller andra villkor och skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning i unionen utan offentligt stöd.

(2) För att anses tillföra additionalitet till befintligt stöd från andra offentliga källor i enlighet med artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller följande villkor:

(a)  Finansierings- eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av genomförandepartnern utan stöd från InvestEU-fonden.

(b)  Finansierings- eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning i unionen inom ramen för andra befintliga offentliga instrument, såsom finansieringsinstrument med delad förvaltning som är verksamma på regional eller nationell nivå, även om den kompletterande användningen av InvestEU och andra offentliga källor måste vara möjlig, särskilt när ett mervärde på unionsnivå kan uppnås och där användningen av offentliga källor för att uppnå politiska mål på ett effektivt sätt kan optimeras.

(3) Finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar får också anses tillföra additionalitet, om de inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av andra privata och offentliga enheter som är etablerade och verksamma i unionen utan stöd från InvestEU-fonden.

För att visa att de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin tillför additionalitet jämfört med det befintliga stödet från marknaden och annat befintligt offentligt stöd ska genomförandepartnerna ge information som påvisar minst ett av följande inslag:

(a) Stöd som tillhandahålls genom efterställda positioner i förhållande till andra offentliga eller privata långivare eller inom finansieringsstrukturen.

(b) Stöd som tillhandahålls genom eget kapital och kapital likställt med eget kapital eller genom lån med villkor i fråga om långa löptider, prissättning, krav på säkerheter eller andra villkor som inte är tillgängliga i tillräcklig utsträckning på marknaden eller från andra offentliga källor.

(c) Stöd till transaktioner som har en högre riskprofil än den risk som i allmänhet accepteras inom genomförandepartnerns egen normala verksamhet eller stöd till genomförandepartner för att nå utöver den egna kapaciteten att stödja sådana transaktioner.

(d) Deltagande i riskdelningsmekanismer med inriktning på politikområden som exponerar genomförandepartnern för högre risknivåer jämfört med de nivåer som denne i allmänhet accepterar eller som privata finansiella aktörer kan eller vill acceptera.

(e) Stöd som katalyserar/drar till sig ytterligare privat eller offentlig finansiering och kompletterar andra privata och kommersiella källor, särskilt från traditionellt riskovilliga investerargrupper eller institutionella investerare, som ett resultat av den signalverkan som stödet från InvestEU-fonden ger.

(f) Stöd som tillhandahålls genom finansiella produkter som inte är tillgängliga eller som inte erbjuds i tillräcklig grad i de berörda länderna eller regionerna på grund av att marknaderna saknas eller är underutvecklade eller ofullständiga.

När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner genom intermediärer, särskilt för stöd till små och medelstora företag, ska additionaliteten kontrolleras på intermediärnivå snarare än på slutmottagarnivå. Additionalitet anses föreligga när InvestEU-fonden stöder en finansiell intermediär med att skapa en ny portfölj med högre risknivå eller öka volymen av verksamhet som redan har hög risk, jämfört med de risknivåer som privata och offentliga finansiella aktörer för närvarande kan eller vill acceptera i de berörda länderna eller regionerna.

EU-garantin ska inte beviljas för att stödja refinansieringstransaktioner (såsom att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiellt stöd för projekt som redan delvis eller helt har förverkligats), utom under särskilda exceptionella och välmotiverade omständigheter där det kan påvisas att transaktionen inom ramen för EU-garantin kommer att möjliggöra en ny investering, inom ett område som är berättigat till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för bilaga II, till ett belopp som går utöver den volym av verksamhet som normalt genomförs av genomförandepartnern eller den finansiella intermediären och som minst motsvarar beloppet för den transaktion som uppfyller kriterierna för stödberättigande i denna förordning. Sådana refinansieringstransaktioner ska uppfylla de krav som anges i avsnitt A i denna bilaga avseende marknadsmisslyckande, suboptimala investeringssituationer och additionalitet.

B. Uteslutna verksamheter

InvestEU-fonden ska inte stödja följande:

(1) Verksamheter som begränsar individuella rättigheter och friheter eller kränker de mänskliga rättigheterna.

(2) När det gäller försvarsverksamhet, användning, utveckling eller tillverkning av produkter och tekniker som är förbjudna enligt tillämplig internationell rätt.

(3) Tobaksrelaterade varor och verksamheter (produktion, distribution, bearbetning och handel).

(4) Verksamheter som är uteslutna från finansiering enligt artikel [X] i förordningen [om Horisont Europa][30]: forskning om mänsklig kloning för reproduktionsändamål, verksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga och verksamhet som syftar till att skapa humana embryon enbart för forskningsändamål eller för att erhålla stamceller, inbegripet genom somatisk cellkärnöverföring.

(5) Spelverksamhet (produktion, konstruktion, distribution, bearbetning, handel eller programvarurelaterad verksamhet).

(6) Sexhandel med tillhörande infrastruktur, tjänster och medier.

(7) Verksamheter med levande djur för försök och vetenskapliga ändamål, i den mån efterlevnad av den europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur som används för försöks- och annat vetenskapligt ändamål[31] inte kan garanteras.

(8) Fastighetsutveckling, såsom en verksamhet vars enda syfte är att renovera och hyra ut igen eller sälja vidare befintliga byggnader samt bygga nya projekt. Verksamhet inom fastighetssektorn som är kopplad till InvestEU-programmets specifika mål i enlighet med artikel 3.2 och till områden som är berättigade till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för bilaga II, som investeringar i energieffektivitetsprojekt eller subventionerat boende, ska dock vara stödberättigande.

(9) Finansiell verksamhet, såsom köp av eller handel med finansiella instrument. I synnerhet ska åtgärder inriktade på uppköp för utförsäljning av tillgångar (företagsplundring) eller ersättningskapital för utförsäljning av tillgångar vara uteslutna.

(10) Verksamheter som är förbjudna enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(11) Avveckling, drift, anpassning eller uppförande av kärnkraftverk.

(12) Investeringar som rör gruvdrift/utvinning, bearbetning, distribution, lagring eller förbränning av fasta fossila bränslen och olja samt investeringar i samband med utvinning av gas. Denna uteslutning gäller inte

(a)  projekt där det inte finns någon bärkraftig alternativ teknik,

(b)  projekt för förebyggande och bekämpande av föroreningar,

(c)  projekt som är utrustade med anläggningar för avskiljning och lagring av koldioxid eller anläggningar för avskiljning och användning av koldioxid; industri- eller forskningsprojekt som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen jämfört med tillämpliga riktmärken inom EU:s utsläppshandelssystem.

(13) Investeringar i anläggningar för deponering av avfall. Denna uteslutning gäller inte investeringar i

(a)  deponianläggningar i direkt anslutning till ett industri- eller gruvinvesteringsprojekt där det har visats att deponering är det enda bärkraftiga alternativet för att behandla det industri- eller gruvavfall som produceras av den berörda verksamheten,

(b)  befintliga deponianläggningar för att säkerställa användningen av deponigas och främja deponiutvinning och upparbetning av gruvavfall.

(14) Investeringar i anläggningar för mekanisk-biologisk behandling (MBT). Denna uteslutning gäller inte investeringar för att i efterhand förse befintliga MBT-anläggningar med utrustning för avfallsenergiändamål eller återvinning av sorterat avfall, t.ex. kompostering och anaerob nedbrytning.

(15) Investeringar i förbränningsugnar för avfallsbehandling. Denna uteslutning gäller inte investeringar i

(a)  anläggningar som enbart är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas,

(b)  befintliga anläggningar, där investeringen syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana investeringar inte leder till en ökning av anläggningens avfallsbehandlingskapacitet.

Genomförandepartnerna ska ansvara för att vid undertecknandet säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller de kriterier för uteslutning som anges i denna bilaga och för att övervaka att dessa kriterier uppfylls under projektets genomförande och vid behov vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (5.10.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

(COM(2020)0403 – C9-0158/2020 – 2020/0108(COD))

Föredragande av yttrande (*): Pascal Canfin

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. EU:s BNP förväntas sjunka med omkring 7,5 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor. Dessa sårbarheter måste åtgärdas för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål och bidra till en snabb, inkluderande och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.	(1) Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. EU:s BNP förväntas sjunka med omkring 7,5 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor. Dessa sårbarheter måste åtgärdas, särskilt för små och medelstora företag, för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig hållbar tillväxt mot bakgrund av klimatomställningen, miljöförstöringen, den tekniska utvecklingen och den globala konkurrensen, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur och de stora samhälls- och miljöutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet, effekterna av klimatförändringarna och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål såsom de uttrycks i den europeiska gröna given, särskilt målet om klimatneutralitet senast 2050 och att påskynda den digitala omställningen samt bidra till en snabb, rättvis, hållbar, inkluderande och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Unionen har de senaste åren antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och stimulera en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning, t.ex. Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015, En ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018, Ren energi för alla i EU av den 30 november 2016, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin av den 2 december 2015, En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016, En europeisk försvarshandlingsplan av den 30 november 2016, Start för Europeiska försvarsfonden av den 7 juni 2017, En rymdstrategi för Europa av den 26 oktober 2016, Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 13 december 2017, Den europeiska gröna given av den 11 december 2019, Investeringsplanen för att hållbart Europa av den 14 januari 2020, Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning av den 14 januari 2020, Att forma Europas digitala framtid, En europeisk strategi för data och meddelandet om artificiell intelligens av den 19 februari 2020, En ny industristrategi för EU av den 10 mars 2020 och En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU av den 10 mars 2020. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att ge stöd till investeringar och tillgång till finansiering.	(3) Unionen har de senaste åren antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och stimulera en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning, t.ex. Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015, En ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018, Ren energi för alla i EU av den 30 november 2016, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin av den 2 december 2015, En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016, En europeisk försvarshandlingsplan av den 30 november 2016, Start för Europeiska försvarsfonden av den 7 juni 2017, En rymdstrategi för Europa av den 26 oktober 2016, Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 13 december 2017, Den europeiska gröna given av den 11 december 2019, Investeringsplanen för att hållbart Europa av den 14 januari 2020, Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning av den 14 januari 2020, Att forma Europas digitala framtid, En europeisk strategi för data och meddelandet om artificiell intelligens av den 19 februari 2020, En ny industristrategi för EU av den 10 mars 2020, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU av den 10 mars 2020, En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa av den 11 mars 2020, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 av den 20 maj 2020 och Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem av den 20 maj 2020. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att ge stöd till investeringar och tillgång till finansiering.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens och sammanhållning inom bland annat innovation och digitalisering, till en effektiv resursanvändning i enlighet med den cirkulära ekonomin, till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i unionen, till social resiliens samt integrering av unionens kapitalmarknader, bl.a. genom lösningar för att motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för unionens företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som, beroende på vad som är relevant, stöds av en garanti från unionens budget och finansiella bidrag från genomförandepartnerna. InvestEU-fonden bör vara efterfrågestyrd men samtidigt inriktad på att skapa strategisk och långsiktig nytta inom viktiga politikområden för unionen som annars inte skulle få någon finansiering eller få otillräcklig finansiering och på så sätt bidra till uppnåendet av unionens politiska mål. Stödet från InvestEU-fonden bör kunna ges till många olika sektorer och regioner, men undvika en alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration och underlätta tillträde för projekt som består av partnerenheter i flera regioner inom EU.	(5) InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft, socioekonomiska konvergens, sammanhållning och långsiktiga ekonomiska tillväxt inom bland annat innovation och digitalisering, till en effektiv resursanvändning i enlighet med den cirkulära ekonomin, till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i unionen, till social resiliens samt integrering av unionens kapitalmarknader, bl.a. genom lösningar för att motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för unionens företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som, beroende på vad som är relevant, stöds av en garanti från unionens budget och finansiella bidrag från genomförandepartnerna. InvestEU-fonden bör vara efterfrågestyrd men samtidigt inriktad på att skapa strategisk och långsiktig nytta inom viktiga politikområden för unionen som annars inte skulle få någon finansiering eller få otillräcklig finansiering och på så sätt bidra till uppnåendet av unionens politiska mål. Stödet från InvestEU-fonden bör kunna ges till många olika sektorer och regioner, men undvika en alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration och underlätta tillträde för projekt som består av partnerenheter med hög tillväxtpotential och inom centrala strategiska sektorer i alla regioner inom EU.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom unionen som främjar en omdirigering av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 om en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för den gröna given.	(9) InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom unionen som främjar en omdirigering av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 om en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för den gröna given. De transaktioner som stöds av InvestEU-programmet bör därför, i tillämpliga fall, följa de kriterier som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/8521a, inklusive principen om att inte orsaka betydande skada.
	_________________
	1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och uppnå målen för hållbar utveckling kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimatinsatser och uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. 30 % av InvestEU-programmets totala finansieringsram väntas anslås till åtgärder som bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.	(10) För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och uppnå målen för hållbar utveckling kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimat- och miljöinsatser och uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. Minst 40 % av InvestEU-programmets totala finansieringsram väntas anslås till åtgärder som bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen och återigen under covid-19-krisen har undergrävt unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Det skapar även en risk att obalanser förstärks och påverkar regionernas utveckling på lång sikt. Omfattande investeringar i unionens infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är nödvändiga för att uppnå unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar på områdena transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor samt andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp, miljöinfrastruktur, infrastruktur i samband med klimatåtgärder, sjöfartsinfrastruktur och digital infrastruktur. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom t.ex. transport, energi och digitalisering. Med tanke på att det kan finnas hot mot skydd och säkerhet bör investeringsprojekt som får unionsstöd omfatta åtgärder som säkerställer infrastrukturens resiliens, däribland underhålls- och säkerhetsåtgärder, samt ta hänsyn till principerna om skydd av medborgare i det offentliga rummet. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, som ger stöd till säkerhetsinslagen i investeringar i det offentliga rummet, transport, energi och annan kritisk infrastruktur, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden.	(14) Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen och återigen under covid-19-krisen har undergrävt unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, skapande av arbetstillfällen, konkurrenskraft och konvergens. Det skapar även en risk att obalanser förstärks och påverkar regionernas utveckling på lång sikt. Omfattande investeringar i unionens infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är nödvändiga för att uppnå unionens hållbarhetsmål i enlighet med den europeiska gröna given, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling och Parisavtalet, energi- och klimatmålen 2030 och unionens åtagande om en klimatneutral ekonomi senast 2050, samt målen i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar på områdena transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor samt andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp, miljöinfrastruktur, inklusive bevarande och återställande av biologisk mångfald, naturbaserade lösningar och grön infrastruktur, infrastruktur i samband med begränsning av och anpassning till klimatförändringar, förebyggande av avfall och infrastruktur för cirkulär ekonomi, sjöfartsinfrastruktur och digital infrastruktur. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom t.ex. transport, energi och digitalisering. Med tanke på att det kan finnas hot mot skydd och säkerhet bör investeringsprojekt som får unionsstöd omfatta åtgärder som säkerställer infrastrukturens resiliens, däribland underhålls- och säkerhetsåtgärder, samt ta hänsyn till principerna om skydd av medborgare i det offentliga rummet. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, som ger stöd till säkerhetsinslagen i investeringar i det offentliga rummet, transport, energi och annan kritisk infrastruktur, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Även om de samlade investeringarna i unionen var på uppgång före covid-19-krisen var investeringarna i verksamhet med högre risk, till exempel forskning och innovation, ändå otillräckliga och krisen tros ha haft en mycket negativ inverkan på dem. Den underinvestering i forskning och innovation som blir följden av detta skadar unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och dess medborgares livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter som omfattar olika faser i innovationscykeln och många olika intressenter för att i synnerhet möjliggöra uppskalning och spridning av lösningar i kommersiell skala i unionen, i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens inom hållbar teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa, inklusive Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som InnovFin – EU-finansiering för innovatörer, som lanserats inom Horisont 2020 för att underlätta och påskynda tillgången till finansiering för innovativa företag, utgöra en god grund för genomförandet av detta riktade stöd.	(18) Även om de samlade investeringarna i unionen var på uppgång före covid-19-krisen var investeringarna i verksamhet med högre risk, till exempel forskning och innovation, ändå otillräckliga och krisen tros ha haft en mycket negativ inverkan på dem. Den underinvestering i forskning och innovation som blir följden av detta skadar unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och dess medborgares livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter som omfattar olika faser i innovationscykeln och många olika intressenter för att i synnerhet möjliggöra uppskalning och spridning av lösningar i kommersiell skala i unionen, i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens inom hållbar, cirkulär och koldioxidsnål teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa, inklusive Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som InnovFin – EU-finansiering för innovatörer, som lanserats inom Horisont 2020 för att underlätta och påskynda tillgången till finansiering för innovativa företag, utgöra en god grund för genomförandet av detta riktade stöd.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Turistnäringen är viktig för unionens ekonomi och denna sektor har upplevt en särskilt kraftig nedgång till följd av covid-19-pandemin. InvestEU-programmet bör bidra till att stärka sektorns långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja insatser som främjar hållbar, innovativ och digital turism.	(19) Turistnäringen är viktig för unionens ekonomi och sysselsätter mer än 22 miljoner människor. Turistnäringen har upplevt en särskilt kraftig nedgång till följd av covid-19-pandemin. InvestEU-programmet bör bidra till att stärka sektorns långsiktiga konkurrenskraft och en hållbar turism genom att stödja insatser som främjar en hållbar, innovativ och digital återhämtning inom turistnäringen.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Under den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin är marknadsallokeringen av resurser inte helt effektiv och den upplevda risken är ett stort hinder för flödet av privata investeringar. InvestEU-fondens grundläggande funktion, att begränsa risken i ekonomiskt bärkraftiga projekt för att locka privat finansiering, är under sådana förhållanden särskilt värdefull och bör förstärkas, bl.a. för att motverka risken att återhämtningen blir asymmetrisk. InvestEU-programmet bör kunna ge livsviktigt stöd till företag i återhämtningsfasen och samtidigt säkerställa att investerare i hög grad har fokus på unionens medel- och långsiktiga politiska prioriteringar, t.ex. den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given, strategin för att forma Europas digitala framtid och ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Detta bör väsentligt öka risktagningsförmågan hos Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nationella utvecklingsbanker och -institutioner, samt andra genomförandepartner och därmed främja en ekonomisk återhämtning.	(24) Under den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin är marknadsallokeringen av resurser inte helt effektiv och den upplevda risken är ett stort hinder för flödet av privata investeringar. InvestEU-fondens grundläggande funktion, att begränsa risken i ekonomiskt bärkraftiga projekt för att locka privat finansiering, är under sådana förhållanden särskilt värdefull och bör förstärkas, bl.a. för att motverka risken att återhämtningen blir asymmetrisk. InvestEU-programmet bör kunna ge livsviktigt stöd till företag i återhämtningsfasen, särskilt små och medelstora företag, och samtidigt säkerställa att investerare i hög grad har fokus på unionens medel- och långsiktiga politiska prioriteringar, t.ex. den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given, strategin för att forma Europas digitala framtid och ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Dessa transaktioner bör stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen inom unionen samt bidra till omställningen till en klimatneutral europeisk ekonomi och dess digitala omställning. Detta bör väsentligt öka risktagningsförmågan hos Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nationella utvecklingsbanker och -institutioner, samt andra genomförandepartner och därmed främja en ekonomisk återhämtning.

Ändringsförslag 10

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på den gröna omställningen, den digitala omvandlingen och förbättrad resiliens inom i) kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten att hantera hälsokriser och av systemet för civilskydd, ii) kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell, iii)tillhandahållande av varor och tjänster som bidrar till drift och underhåll av sådan infrastruktur, iv) grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens industriella framtid och innefattande artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, avskiljning och lagring av koldioxid och teknik för cirkulär ekonomi, biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade material, v) produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU, vi) tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, och vii) kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Slutmottagarna bör ha sitt säte i en medlemsstat och vara verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet. Projekt som bidrar till att diversifiera strategiska försörjningskedjor på den inre marknaden genom verksamhet på flera platser i EU bör kunna få stöd.	(28) Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på unionens klimat- och miljömål, särskilt de uppdaterade 2030-målen och målet om klimatneutralitet senast 2050, den digitala omställningen och förbättrad resiliens inom i) kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten att hantera hälsokriser och av systemet för civilskydd, ii) kritisk hållbar infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell, iii) tillhandahållande av varor och tjänster som bidrar till drift och underhåll av sådan infrastruktur, iv) grundläggande möjliggörande, banbrytande, hållbar, cirkulär, koldioxidsnål och digital teknik och omvälvande innovationer med omfattande samhälleliga fördelar, där investeringar är strategiskt viktiga för att uppnå unionens klimat- och miljömål samt för en hållbar omvandling av dess industriella bas, inklusive artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik, industriell bioteknik, digital teknik för spårning och kartläggning av resurser, innovationer som stöder, möjliggör och påskyndar den gröna omställningen till en klimatneutral, cirkulär och hållbar ekonomi, teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara och koldioxidsnåla transporter, tillämpningar för ren vätgas som produceras med elektricitet från förnybara energikällor och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, negativ utsläppsteknik, inklusive avskiljning och lagring av koldioxid, förebyggande av avfall, teknik för cirkulär ekonomi, bland annat när det gäller kontinuerlig innovation i syfte att ersätta farliga ämnen och högvärdesåtervinning av komponenter och material vid slutet av livscykeln, hållbar bioekonomi och byggnader, inklusive investeringar i energibesparingar, biomedicin, nanoteknik, bioteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material, v) produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU, vi) tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, och vii) kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Slutmottagarna bör ha sitt säte i en medlemsstat och vara verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet. Projekt som bidrar till att diversifiera strategiska försörjningskedjor på den inre marknaden genom verksamhet på flera platser i EU bör kunna få stöd. Verksamheter bör tillföra ett mervärde till unionen och inte vara stödberättigande enligt denna förordning om de är oförenliga med uppnåendet av målen i Parisavtalet och den europeiska gröna givens klimat- och miljömål, särskilt målet om klimatneutralitet senast 2050 och de mål som fastställs i förordning (EU) .../... (Europeisk klimatlag), eller inte uppfyller de kriterier för att inte orsaka betydande skada som fastställs i förordning (EU) 2020/852.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	28a. Finansiering från den InvestEU-fond som tillhandahålls inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör stödja infrastruktur för att stärka resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystem inför framtida pandemier, inbegripet genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem och i syfte att förbättra det allmänna hälsotillståndet i samhället, vilket leder till en friskare befolkning som är mindre känslig för hot mot hälsan och främja skapandet av en europeisk hälsounion.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	28b. I sina slutsatser av den 12 december 2019 enades Europeiska rådet om målet att uppnå en klimatneutral union senast 2050, i överensstämmelse med målen i Parisavtalet, samtidigt som man konstaterar att det är nödvändigt att upprätta ett stödjande ramverk och att omställningen kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar. Finansiering från den InvestEU-fond som tillhandahålls inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör stödja kritisk hållbar infrastruktur inom de sektorer som har lämnat in en färdplan till kommissionen som anger hur och fram till vilket datum sektorn i fråga kan minska sina utsläpp till nära noll och identifierar hinder och möjligheter samt de tekniska lösningar som skulle behöva utvecklas och investeringar som skulle behöva göras inom sektorn.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 29a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	29a. Synligheten för unionens finansiering från InvestEU-fonden, och särskilt politikområdet strategiska europeiska investeringar och dess fastställda strategiska prioriteringar, bör säkerställas genom en effektiv kommunikation som belyser unionsfinansierade åtgärder och resultat för att på lämpligt sätt främja InvestEU-programmets mervärde för unionen som en del av återhämtningen.

Ändringsförslag 14

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) InvestEU bör även stödja finansiering för att generera investeringar i regioner som omfattas av rättvis omställning.	(30) InvestEU bör även stödja finansiering för att generera investeringar i regioner som omfattas av rättvis omställning, i linje med de mål som identifieras i deras territoriella planer för en rättvis omställning i enlighet med förordning (EU) …/… (förordningen om inrättande av Fonden för en rättvis omställning).

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 34

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(34) För att kunna kanalisera stöd till den europeiska ekonomin genom Europeiska investeringsfonden (EIF) bör kommissionen ha möjlighet att delta i en eller flera eventuella kapitalhöjningar av EIF, för att den ska kunna fortsätta stötta den europeiska ekonomin och dess återhämtning. Unionen bör kunna upprätthålla sin totala andel av EIF:s kapital, med vederbörlig hänsyn till de finansiella konsekvenserna. En tillräcklig finansieringsram för detta bör föreskrivas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.	(34) För att kunna kanalisera stöd till den europeiska ekonomin genom Europeiska investeringsfonden (EIF) bör kommissionen ha möjlighet att delta i en eller flera eventuella kapitalhöjningar av EIF, för att den ska kunna fortsätta stötta den europeiska ekonomin och dess gröna återhämtning. Unionen bör kunna upprätthålla sin totala andel av EIF:s kapital, med vederbörlig hänsyn till de finansiella konsekvenserna. En tillräcklig finansieringsram för detta bör föreskrivas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 59

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(59) Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Sådant stöd bör också riktas till finansiella intermediärer som är väsentliga för att hjälpa små företag att få tillgång till finansiering och förverkliga sin fulla potential. Dessutom har rådgivningsstödet som mål att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer, eller för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstödet bör vara ett komplement till och gå utöver åtgärder som vidtas enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden för potentiella projektansvariga, särskilt lokala organisationer och myndigheter.	(59) Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Sådant stöd bör också riktas till finansiella intermediärer som är väsentliga för att hjälpa små företag att få tillgång till finansiering och förverkliga sin fulla potential och det bör inbegripa tekniskt bistånd. Särskild vikt bör läggas vid att minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag. Dessutom har rådgivningsstödet som mål att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer, eller för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstödet bör vara ett komplement till och gå utöver åtgärder som vidtas enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden för potentiella projektansvariga, särskilt lokala organisationer och myndigheter.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 61

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(61) I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslås i den, bör syftet med åtgärder för återhämtning och resiliens som genomförs inom ramen för InvestEU vara att hantera covid-19-krisens exempellösa följdverkningar. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som gör att tidsfristerna enligt förordning [EURI] iakttas.	(61) I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslås i den, bör syftet med åtgärder för återhämtning och resiliens som genomförs inom ramen för InvestEU vara att hantera covid-19-krisens exempellösa följdverkningar samt, i linje med målen för politikområdet strategiska europeiska investeringar, stödja långsiktig hållbar tillväxt, hållbar sysselsättning och konkurrenskraft. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som gör att tidsfristerna enligt förordning [EURI] iakttas.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led g

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) Hållbar och inkluderande återhämtning av unionens ekonomi efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin, för att upprätthålla och stärka unionens strategiska värdekedjor och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, banbrytande teknik, omvälvande innovationer och insatsvaror för företag och konsumenter.	(g) Hållbar och inkluderande återhämtning av unionens ekonomi efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin och dess omvandling till en klimatneutral, miljömässigt hållbar, energi- och resurseffektiv samt cirkulär ekonomi, för att upprätthålla och stärka unionens strategiska värdekedjor och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, banbrytande teknik, omvälvande innovationer och insatsvaror för företag och konsumenter, till stöd för en hållbar omställning i linje med den EU-klassificering som fastställs i förordning (EU) 2020/852 och baserat på tidsbundna och vetenskapligt grundade mål i syfte att uppnå en hållbar utveckling inom unionen.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner i de sektorer som avses i artikel 7.1 e, för att upprätthålla och stärka unionens och dess ekonomis strategiska autonomi.	(e) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner i de sektorer som avses i artikel 7.1 e, för att upprätthålla och stärka unionens och dess ekonomis strategiska autonomi och hållbarhet.

Ändringsförslag 20

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Politikområdet strategiska europeiska investeringar, som omfattar strategiska investeringar för att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på den gröna omställningen, den digitala omvandlingen och förbättrad resiliens, på ett av följande områden:	(e) Politikområdet strategiska europeiska investeringar, som omfattar strategiska investeringar för att stödja slutmottagare som är etablerade i en eller flera medlemsstater och verksamma i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på uppnåendet av unionens klimat- och miljömål, särskilt målen i förordning (EU) .../... (Europeisk klimatlag), den digitala omställningen och förbättrad resiliens i det europeiska samhället och den europeiska ekonomin, i linje med den EU-klassificering som fastställs i förordning (EU) 2020/852 samt principen om att inte orsaka betydande skada, på ett av följande områden:

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led i

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i) Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten att hantera hälsokriser och av systemet för civilskydd.	i) Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och råmaterial, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning och medicinsk utrustning, såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos, personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem, förstärkning av resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemens resiliens som förberedelse för framtida kapacitet att hantera hälsokriser, inklusive genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem, och av systemet för civilskydd, baserat på principerna om att produkter som är väsentliga i hälsokriser ska vara allmänt tillgängliga och prismässigt överkomliga.

Ändringsförslag 22

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led ii

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ii) Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell och inbegripet infrastrukturdelar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, miljö, hälsa, säker digital kommunikation, 5G, sakernas internet, onlineplattformar, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, försvar, kommunikationer, medier, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.	ii) Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell och inbegripet grön infrastruktur och delar som identifierats som kritiska på områdena energi, särskilt förnybar energi, transport, miljö, vatten, ekosystemtjänster och deras konnektivitet, hälsa, livsmedelssäkerhet, säker digital kommunikation och säkra digitala nät, inklusive 5G, sakernas internet, onlineplattformar, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, säkerhet och försvar, kommunikationer, medier, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.

Ändringsförslag 23

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led iv – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
iv) Grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens industriella framtid och innefattande	iv) Grundläggande möjliggörande, banbrytande, hållbar, cirkulär, koldioxidsnål och digital teknik och omvälvande innovationer med omfattande samhälleliga fördelar, där investeringar är strategiskt viktiga för att uppnå unionens klimat- och miljömål samt för en hållbar omvandling av dess industriella bas, inklusive

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led iv – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik,	a) artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik, industriell bioteknik och digital teknik för spårning och kartläggning av resurser,

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led iv – led aa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) innovationer som stöder, möjliggör och påskyndar den hållbara omställningen till en klimatneutral, cirkulär och hållbar ekonomi,

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led iv – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, avskiljning och lagring av koldioxid och teknik för cirkulär ekonomi,	b) teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara och koldioxidsnåla transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, miljömässigt säker negativ utsläppsteknik, inklusive avskiljning och lagring av koldioxid, förebyggande av avfall, teknik för cirkulär ekonomi, bland annat när det gäller kontinuerlig innovation i syfte att ersätta farliga ämnen och högvärdesåtervinning av komponenter och material vid slutet av livscykeln, hållbar bioekonomi och byggnader, inklusive investeringar i energibesparingar.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led iv – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade material.	c) biomedicin, nanoteknik, bioteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led v

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
v) Produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU,	v) Produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU med beaktande av resurseffektivitet, förebyggande av avfall och cirkularitet i värdekedjorna,

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led e – led vi

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
vi) Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i EU, inklusive energi, råvaror eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor.	vi) Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i EU, inklusive energi, råvaror eller tryggad livsmedelsförsörjning (om de inte redan omfattas av lagstiftningskrav) och med tanke på resurseffektivitet, förebyggande av avfall och cirkularitet i strategiska värdekedjor.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 6 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Genomförandepartner ska ha som mål att minst 60 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.	6. Genomförandepartner ska ha som mål att minst 60 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål. Genomförandepartner ska ha som mål att minst 65 % av investeringarna inom politikområdet strategiska europeiska investeringar ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål, inklusive biologisk mångfald, hälsa och civilskydd.
	Endast projekt som uppfyller de relevanta tekniska granskningskriterier som utvecklas inom ramen för förordning (EU) 2020/852 ska redovisas i bidraget till dessa utgiftsmål.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 8 – led 8.1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
8.1 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande av kritisk infrastruktur, uppdelat per fysisk infrastruktur och därmed förknippade varor och tjänster om tillämpligt	8.1 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande av kritisk infrastruktur, uppdelat per fysisk infrastruktur, inklusive grön infrastruktur och gröna bälten och därmed förknippade varor och tjänster om tillämpligt

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 8 – led 8.2a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8.2a Ytterligare kapacitet för kritisk infrastruktur att bidra till att växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter minskar eller undviks och kapacitet att uppnå de mål som anges i de nationella klimat- och energiplanerna

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2020)0403 – C9-0158/2020 – 2020/0108(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott  Tillkännagivande i kammaren	BUDG 17.6.2020	ECON 17.6.2020
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 17.6.2020
Associerat/Associerade utskott  Tillkännagivande i kammaren	23.7.2020
Föredragande av yttrande  Utnämning	Pascal Canfin 10.6.2020
Artikel 58 – Gemensamt utskottsförfarande  Tillkännagivande i kammaren	23.7.2020
Behandling i utskott	1.10.2020
Antagande	2.10.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	64 16 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurelia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Miriam Dalli, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Agnès Evren, Fredrick Federley, Pietro Fiocchi, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Joanna Kopcińska, Ryszard Antoni Legutko, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Radan Kanev, Ulrike Müller

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

64	+
PPE	Bartosz ARŁUKOWICZ, Traian BĂSESCU, Alexander BERNHUBER, Nathalie COLIN-OESTERLÉ, Christian DOLESCHAL, Agnès EVREN, Adam JARUBAS, Radan KANEV, Esther de LANGE, Peter LIESE, Fulvio MARTUSCIELLO, Liudas MAŽYLIS, Dolors MONTSERRAT, Dan-Ştefan MOTREANU, Ljudmila NOVAK, Stanislav POLČÁK, Jessica POLFJÄRD, Christine SCHNEIDER, Edina TÓTH, Pernille WEISS, Michal WIEZIK
S&D	Nikos ANDROULAKIS, Marek Paweł BALT, Monika BEŇOVÁ, Simona BONAFÈ, Delara BURKHARDT, Sara CERDAS, Mohammed CHAHIM, Tudor CIUHODARU, Miriam DALLI, Jytte GUTELAND, Javi LÓPEZ, César LUENA, Alessandra MORETTI, Sándor RÓNAI, Günther SIDL, Petar VITANOV, Tiemo WÖLKEN
Renew	Pascal CANFIN, Fredrick FEDERLEY, Martin HOJSÍK, Jan HUITEMA, Ulrike MÜLLER, Frédérique RIES, María Soraya RODRÍGUEZ RAMOS, Nicolae ŞTEFĂNUȚĂ, Linea SØGAARD-LIDELL, Nils TORVALDS, Véronique TRILLET-LENOIR
Verts/ALE	Margrete AUKEN, Bas EICKHOUT, Pär HOLMGREN, Yannick JADOT, Tilly METZ, Ville NIINISTÖ, Grace O'SULLIVAN, Jutta PAULUS
GUE/NGL	Malin BJÖRK, Anja HAZEKAMP, Petros KOKKALIS, Silvia MODIG, Mick WALLACE
NI	Eleonora EVI, Athanasios KONSTANTINOU

 

16	-
ID	Simona BALDASSARRE, Aurelia BEIGNEUX, Marco DREOSTO, Catherine GRISET, Teuvo HAKKARAINEN, Sylvia LIMMER, Joëlle MÉLIN, Luisa REGIMENTI, Silvia SARDONE
ECR	Sergio BERLATO, Pietro FIOCCHI, Joanna KOPCIŃSKA, Ryszard Antoni LEGUTKO, Rob ROOKEN, Alexandr VONDRA, Anna ZALEWSKA

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (2.10.2020)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

(COM(2020)0403 – C9‑ 0158/2020 – 2020/0108(COD))

Föredragande av yttrande (*): Seán Kelly

 (*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. EU:s BNP förväntas sjunka med omkring 7,5 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor. Dessa sårbarheter måste åtgärdas för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål och bidra till en snabb, inkluderande och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.	(1) Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. EU:s BNP förväntas sjunka med omkring 8,3 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009. Den makroekonomiska chockens intensitet kan dock ännu inte fastställas exakt. Dessutom har covid 19-pandemin slagit ojämnt i Europa. Vissa regioner har drabbats hårdare med större förväntade marknadsmisslyckanden i dessa områden och i särskilda näringsgrenar och m