BETÄNKANDE om produktsäkerhet på den inre marknaden

3.11.2020 - (2019/2190(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Marion Walsmann

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om produktsäkerhet på den inre marknaden

(2019/2190(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet[1],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG[2],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG[3],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011[4],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen[5],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten)[6],

– med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2020 om automatiserat beslutsfattande: att säkerställa konsumentskydd och fri rörlighet för varor och tjänster[7],

– med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om en övergripande europeisk industripolitik för artificiell intelligens och robotteknik[8],

– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2018 om blockkedja: en framåtblickande handelspolitik[9],

– med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om inremarknadspaketet[10], 

– med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse[11],

– med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2018 om distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering[12],

– med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om europeiska standarder 2000[13],

– med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag[14],

– med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden[15],

– med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2014 om konsumentprodukters säkerhet och om upphävande av rådets direktiv 87/357/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG[16],

– med beaktande av kommissionens arbetsprogram 2020 En ambitiösare union (COM(2020)0037),

– med beaktande av kommissionens rapport av den 19 februari 2020 om konsekvenser för säkerhet och ansvar när det gäller artificiell intelligens, sakernas internet och robotteknik (COM(2020)0064),

– med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 Om artificiell intelligens - en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020)0065)

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094),

– med beaktande av de etiska riktlinjerna för tillförlitlig artificiell intelligens från kommissionens högnivåexpertgrupp för AI-frågor, som offentliggjordes den 8 april 2019,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 april 2019 Att skapa förtroende för människocentrerad artificiell intelligens (COM(2019)0168),

– med beaktande av rapporten Policy and Investment Recommendations for Trustworthy AI (politik- och investeringsrekommendationer för tillförlitlig artificiell intelligens) från kommissionens högnivåexpertgrupp för AI-frågor, som offentliggjordes den 26 juni 2019,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0207/2020), och av följande skäl:

A. Den inre marknaden för varor är en av EU:s viktigaste ekonomiska hörnstenar, och handeln med varor genererar för närvarande omkring en fjärdedel av EU:s BNP och står för tre fjärdedelar av handeln inom EU.

B. Direktivet om allmän produktsäkerhet (direktiv 2001/95/EG) antogs 2001, och konsumenternas köpvanor har ändrats på grund av den ökande e-handelsförsäljningen. Det förslag till översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet som kommissionen lade fram 2013 var inte framgångsrikt.

C. Det är oacceptabelt att EU:s konsumenter exponeras för produkter som inte uppfyller EU:s säkerhetskrav eller i övrigt är olagliga, eftersom de till exempel använder farliga kemikalier eller osäker programvara eller eftersom det finns andra säkerhetsrisker. Det behövs en övergripande rättslig ram som kan fungera som ett skyddsnät och stärka konsumentskyddet i syfte att uppnå en hög nivå på skyddet av konsumenternas hälsa och säkerhet.

D. Handeln med varor på den inre marknaden är kopplad till den globala varuhandelns dynamik och leveranskedjornas effektivitet. Det är därför mycket viktigt att se till att EU:s yttre gränser i högre grad utrustas med mer ändamålsenliga och harmoniserade verktyg för att upptäcka osäkra produkter från tredjeländer och förhindra att de omsätts på den inre marknaden. Syftet med detta bör vara att gynna företag som respekterar reglerna och att på ett korrekt och effektivt sätt skydda konsumenternas rättigheter.

E. De behöriga myndigheterna bör ta vederbörlig hänsyn till försiktighetsprincipen när de vidtar åtgärder för att garantera konsumenternas säkerhet, särskilt när det gäller produkter som har ny digital teknik inbyggd i sig och som kan vara farliga.

F. Ny teknik omvandlar produkternas egenskaper och måste hanteras på ett sådant sätt att konsumentskyddet och rättssäkerheten säkerställs utan att detta utgör något hinder för innovation. Kommissionens rapport om säkerhet och ansvar när det gäller artificiell intelligens (AI), sakernas internet och robotteknik bereder vägen för att detta ska kunna uppnås.

G. Antalet farliga produkter som anmäls via den europeiska säkerhetsportalen (Rapex) är fortfarande mycket högt, och även försäljningen av farliga produkter och produkter som inte överensstämmer med kraven är alltjämt mycket hög. Efterlevnaden av EU:s regelverk, särskilt produktsäkerhetsreglerna, också under tillverkningsprocessen, bidrar till produktsäkerheten.

H. Inbyggd produktsäkerhet och produktsäkerhet som standard är grundläggande eftersom säkerhet under designfasen kan förbättra säkerheten hos produkter på marknaden.

I. EU:s marknadskontrollsystem är främst inriktat på ekonomiska aktörer på den inre marknaden, och utvecklingen inom e-handeln leder till att ett stort antal produkter från tredjeländer släpps ut direkt på marknaden. Många av dessa produkter uppfyller dock inte EU:s säkerhetskrav och riskerar därför att skada konsumenterna, som ofta är omedvetna om sådana risker.

J. Konsumentskyddsnivån bör inte vara beroende av huruvida en konsument handlar på nätet eller i en fysisk butik, och frivilliga initiativ som införs av vissa digitala plattformar och näthandelsplatser bör främjas ytterligare. Det behövs fortfarande andra åtgärder för att skydda konsumenterna i tillräckligt hög grad, eftersom många produkter som säljs på näthandelsplatser inte uppfyller EU:s säkerhetsbestämmelser, och det behövs därför ett mer omfattande regelverk för att säkerställa plattformarnas ansvar och skadeståndsskyldighet.

K. Att produkter är spårbara längs hela leveranskedjan är avgörande för att förbättra säkerheten och skydda konsumenterna.

L. I EU har ett stort antal förfalskade varor rapporterats vara farliga. Dessa varor har utgjort en allvarlig risk för konsumenternas hälsa och säkerhet.

1. Europaparlamentet betonar att covid-19-krisen har visat att det är av yttersta vikt för skyddet av invånarna i EU att alla de produkter som krävs för att hantera denna nödsituation och alla de kriser som kan hota EU i framtiden håller högsta säkerhetsnivå, i synnerhet när det gäller medicinsk utrustning och skyddsutrustning, produkter som säljs online och offline och produkter som kommer från länder utanför EU. Parlamentet betonar i detta syfte behovet av att onlineplattformar och näthandelsplatser vidtar proaktiva åtgärder för att ta itu med vilseledande metoder och desinformation om produkter som säljs online. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt medicintekniska produkters säkerhet vid anskaffning av krisutrustningsförnödenheter. Parlamentet konstaterar att produkter baserade på AI, sakernas internet eller robotteknik kan erbjuda lösningar som bidrar till att bekämpa befintliga och framtida kriser som hotar att undergräva EU:s strategiska ställning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stärka sina samordnade åtgärder inom produktsäkerhetsramen och dess relevanta nätverk.

Säkerhet hos alla produkter

2. Europaparlamentet välkomnar förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll, men betonar att den, med undantag för kontroller av produkter som förs in på unionsmarknaden, enbart gäller för produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning, och omkring en tredjedel av alla produkter som omsätts i EU är icke-harmoniserade. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att uppdatera och införa enhetliga marknadskontrollregler för både harmoniserade och icke-harmoniserade produkter som släpps ut på marknaden offline eller online, och att göra dem ändamålsenliga i den digitala tidsåldern för att säkerställa lika villkor och förbättra produktsäkerheten.

3. Europaparlamentet framhåller behovet av att anpassa produktsäkerhetsreglerna till de nya marknadsförhållandena och den digitala omställningen genom att hantera nya risker och hot mot konsumentsäkerheten, ta itu med konsumenternas relaterade säkerhetsmässiga farhågor och skydda deras rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med utmaningarna med ny teknik såsom AI, sakernas internet, robotteknik, 3D-utskrifter m.m. i sin översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet, och att identifiera och täppa till luckor i den befintliga lagstiftningen, såsom maskindirektivet och direktivet om radioutrustning, undvika överlappande lagstiftning och säkerställa en konsekvent strategi för produktsäkerhet i all sektorslagstiftning, såsom leksaksdirektivet och annan produktspecifik lagstiftning, för att uppnå högsta möjliga konsumentsäkerhetsnivå och samtidigt undanröja potentiella hinder för utvecklingen av omstörtande teknik.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omdefiniera begreppen ”produkt” och ”säker produkt” som en del av sin översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet i samordning med en eventuell översyn av andra rättsakter såsom direktivet om produktansvar, så att de speglar komplexiteten hos ny teknik, inklusive produkter där AI, sakernas internet och robotteknik är inbyggt samt fristående programvara och programvara eller uppdateringar som innebär att produkten genomgår en betydande förändring som leder till en faktisk ny produkt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att prioritera konsumenträttigheter och rättssäkerhet för konsumenter när direktivet om allmän produktsäkerhet ses över.

5. Europaparlamentet är övertygat om att AI och annan ny teknik som är inbyggd i produkter kan ändra produkternas syfte och inverka på deras säkerhet efter att de släppts ut på marknaden, i synnerhet till följd av uppdateringar av programvara eller när det gäller självlärande teknik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga huruvida ”utsläppande på marknaden”, som det avgörande ögonblick då den ekonomiska aktören ska garantera produktens säkerhet, fortfarande är en ändamålsenlig strategi, och framhåller att produktens fortsatta överensstämmelse med den relevanta produktsäkerhetslagstiftningen, även efter installationen av programvara, skulle kunna vara mer ändamålsenlig i den digitala tidsåldern.

6. Europaparlamentet instämmer i att AI-system bör vara säkra för att de ska gå att lita på, i enlighet med vad högnivåexpertgruppen säger i sina etiska riktlinjer för tillförlitlig AI. Kommissionen uppmanas att till fullo beakta högnivåexpertgruppens rekommendationer, och parlamentet håller med om att konsumenterna måste informeras om säkerheten och tryggheten rörande AI och de produkter i vilka AI är inbyggt. Parlamentet är övertygat om att en EU-omfattande strategi för AI är avgörande för utvecklingen av denna teknik inom EU. Parlamentet betonar behovet av en gemensam definition, som regelbundet bör ses över så att den anpassas till ny teknisk utveckling, och av säkerhetsrelaterade krav på AI för att undvika ytterligare fragmentering av den inre marknaden till följd av skillnader i nationell lagstiftning. Parlamentet understryker att EU måste vidta åtgärder för att skapa en ram för investeringar, datainfrastruktur, forskning och gemensamma etiska normer som kan öka förtroendet hos konsumenter och företag, säkerställa en effektivare och rättvisare form av konsumentskydd, skapa rättslig säkerhet, förbättra EU:s ekonomiska konkurrenskraft och stimulera grundande och utveckling av nystartade företag och företag som bedriver och använder forskning om AI. Parlamentet betonar att kommissionen bör bedöma hur AI-teknik och blockkedjeteknik skulle kunna användas för att öka produktsäkerheten, exempelvis genom utveckling av kompatibla databaser om skador orsakade av osäkra produkter som omsätts på den inre marknaden.

7. Europaparlamentet anser att AI-system, oavsett om de är fristående eller inbyggda i en produkt, erbjuder många möjligheter, och att de bör använda högkvalitativa och opartiska dataset för att vara tillförlitliga och främja konsumentskyddet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande om att bygga upp förtroendet för människocentrerad artificiell intelligens, där hänsyn tas till de sju nyckelkrav som fastställs i högnivåexpertgruppens riktlinjer. Parlamentet framhåller att dessa riktlinjer också bör övervägas på internationell nivå. Parlamentet betonar att kommissionen bör granska befintliga AI-standarder och samråda med relevanta intressenter för att bedöma vilka nya standarder som behövs. Parlamentet understryker även att kommissionen bör göra en regelbunden utvärdering av EU:s regelverk för AI för att säkerställa produktsäkerhet och konsument- och uppgiftsskydd, och att den bör ingripa på områden där det är nödvändigt för att främja rättssäkerheten och säkerställa harmonisering av reglerna inom EU.

Efterlevnad av regler för produktsäkerhet

8. Europaparlamentet betonar att en harmoniserad riskbaserad bedömningsram som utformats enligt tydliga och transparenta kriterier inte bara kommer att vara effektiv ur administrativ synvinkel, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag, eftersom den kommer att undvika oproportionerliga bördor, utan även när det gäller att öka konsumentsäkerheten. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ytterligare harmonisera metoderna och, tillsammans med relevanta intressenter, göra en grundlig bedömning av genomförbarheten av riskbaserade bedömningssystem och anpassa deras tillämpning för produkter med hög risknivå och mekanismer för bedömning av överensstämmelse, om sådana ännu inte finns, för att säkerställa inbyggd säkerhet och trygghet som standard för produkter med inbyggd ny teknik. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa en konsekvent strategi för genomförandet av lagstiftningen om produktsäkerhet, och noterar att det kan uppstå betydande asymmetri mellan utvecklingen av produkter med inbyggd ny teknik och de offentliga myndigheternas förmåga att bedöma dem. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna — med stöd av kommissionen – bör samordna sina riskhanteringsstrategier för AI inom ramen för sina nationella strategier för marknadskontroll för att säkerställa lika villkor för alla ekonomiska aktörer.

9. Europaparlamentet anser att de nuvarande luckorna i den befintliga rättsliga ramen har en negativ inverkan på EU-konsumenternas rättigheter och på konkurrenskraften för företagen i EU, särskilt de små och medelstora företagen och mikroföretagen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att även beakta principen ”tänk småskaligt först” vid bedömningen av konsekvenserna av framtida lagstiftning, där vederbörlig hänsyn bör tas till behovet av att ge stöd till små och medelstora företag för att minska den börda som dessa åtgärder kan medföra och för att säkerställa en stabil, förutsägbar och korrekt reglerad miljö där små och medelstora företag kan bedriva sin verksamhet.

10. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att överväga EU-riktmärken för ”regulatoriska sandlådor”, utan att överge försiktighetsprincipen, eftersom de kan öka produktsäkerheten genom att ge expertutlåtanden om hur en produkts överensstämmelse med gällande lagstiftning kan bedömas på ett modernt sätt. Parlamentet påpekar att skapandet av en gemensam miljö för att testa och förbättra teknik som AI kommer att hjälpa EU:s företag att övervinna en fragmentering av den inre marknaden och utnyttja tillväxtpotentialen på ett effektivt sätt i hela EU. Parlamentet erkänner den viktiga roll som digitala innovationsknutpunkter kan spela genom att fungera som mellanhänder mellan tillsynsmyndigheter och företag och hjälpa uppstartsföretag samt små och medelstora företag att anpassa sig till ny lagstiftning, samtidigt som de även främjar marknadstillträdet.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta AI:s autonoma självlärande beteende under en produkts livstid och bedöma möjligheten att införa mekanismer för att undvika nya risker. Parlamentet efterlyser obligatorisk mänsklig tillsyn som standardalternativ för AI-produkter med hög risk och utveckling av effektiva kontroller av AI-produkter med hög risk genom hela leveranskedjan med tillförlitliga och opartiska förfaranden för att garantera produktsäkerhet och konsumenternas rätt att begära personlig kommunikation i stället för kommunikation med automatiserade system. Parlamentet betonar att starka konsumenträttigheter stöder utvecklingen av säkra och innovativa AI-produkter.

12. Europaparlamentet uppmanar leverantörer av ny teknik att integrera säkerhets- och trygghetsmekanismer i denna teknik, inbegripet mekanismer för självreparation, för att förhindra uppladdning av programvara som potentiellt kan äventyra konsumenternas säkerhet, för att öka medvetenheten om säkerhetsproblem med deras produkter samt för att garantera och förbättra säkerheten under hela deras livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera om produkternas hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderbarhet och reparerbarhet kan påverka deras säkerhet. Parlamentet noterar dock att många ekonomiska aktörer inte alltid kontrollerar sina produkter på ett effektivt sätt under hela livscykeln och att flera andra parter kan vara ansvariga för olika produktkomponenter.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att säkerhet och integritet är inbyggd och ingår som standard i infrastrukturen för konnektivitet, inbegripet ny kommunikationsteknik som 5G, i syfte att öka säkerheten för uppkopplade produkter. Parlamentet betonar att de risker som orsakas av programuppdateringar, felaktiga data och förlust av konnektivitet kan leda till risker för säkerhet och hälsa, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att uppdatera den nuvarande produktsäkerhetslagstiftningen för att åtgärda dessa risker.

14. Europaparlamentet är övertygat om att en brist på eller en svag cybersäkerhet för uppkopplade enheter och sammanlänkande tjänster kan riskera produktsäkerheten och om att detta måste hanteras vid den övergripande översynen av de relevanta bestämmelserna och rekommendationerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att tillämpningsområdet för översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet även tar hänsyn till cybersäkerhetsutmaningar och nya metoder genom att säkerställa att alla enheter hålls uppdaterade enligt branschens webbstandarder, som ständigt är under utveckling.

15. Europaparlamentet betonar att EU:s cybersäkerhetsakt är ett av de främsta verktygen för att förbättra cybersäkerheten på EU-nivå, men att den endast bygger på ett frivilligt certifieringssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av både en EU-ordning för cybersäkerhetscertifiering som omfattar produkter med inbyggd ny teknik, såsom AI, sakernas internet och robotteknik, i enlighet med EU:s cybersäkerhetsram, där hänsyn alltid ska tas till sektorsspecifika aspekter, och behovet av att utveckla motsvarande obligatoriska certifieringssystem för konsumentprodukter som snabbt kan uppdateras och anpassas till aktuella risker utan att detta utgör något hinder för innovation. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma behovet av lagstiftning om obligatoriska cybersäkerhetskrav och lämpliga marknadskontrollmekanismer.

En effektiv marknadskontroll

16. Europaparlamentet understryker bristen på ekonomiska och mänskliga resurser för många marknadskontrollmyndigheter i EU under de senaste åren, och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att, i den mån deras respektive befogenheter tillåter dem, öka sina marknadskontrollmyndigheters resurser och expertis, förbättra samarbetet dem emellan och utveckla gemensamma åtgärder, även på gränsöverskridande nivå och för onlinemarknader, förbättra kontrollernas effektivitet och ändamålsenlighet och på lämpligt sätt bemanna marknadskontrollmyndigheterna, inbegripet tullmyndigheterna, så att de kan identifiera osäkra produkter, särskilt från tredjeländer, och förhindra att de omsätts på den inre marknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är särskilt viktigt att förse de berörda myndigheterna med modern utrustning och se till att de använder innovativ teknik, och betonar att tillgång till relevant dokumentation, såsom programvarudokumentation och dataset som rör produktsäkerheten, är avgörande för att marknadskontrollmyndigheterna ska kunna bedriva sin verksamhet och bedöma produkters överensstämmelse med relevanta säkerhetsbestämmelser.

17. Europaparlamentet understryker vikten av programmet för den inre marknaden, inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027, när det gäller att stödja och stärka effektiva marknadskontrollmyndigheter i deras uppgifter på hela den inre marknaden och säkerställa ett enhetligt genomförande av produktsäkerhetsreglerna i hela EU, så att endast säkra produkter som uppfyller kraven och erbjuder en hög konsumentskyddsnivå tillhandahålls på den inre marknaden. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till kommissionen och rådet att öka och tillhandahålla tillräckliga resurser och en särskild budgetpost, och uppmanar vidare medlemsstaterna att också anslå tillräckliga resurser till sina tullmyndigheter. Parlamentet uppmanar med kraft de interinstitutionella förhandlingsparterna att förhindra en minskning av budgetarna för den fleråriga budgetramens program för den inre marknaden och tullprogram.

18. Europaparlamentet understryker att även om marknadskontrollverksamheten syftar till att skydda allmänhetens intressen, medan förfalskade produkter avser skydd av privata immateriella rättigheter, finns det ett samband mellan förfalskade produkter och risker för konsumenternas hälsa och säkerhet. Kommissionen uppmanas därför med kraft att skaffa sig en bättre och tydligare bild av företeelsen varumärkesförfalskning och den eventuella roll som marknadskontrollmyndigheter och näthandelsplatser skulle kunna spela för att bättre skydda EU-konsumenternas hälsa och säkerhet, bland annat genom en effektiv tillämpning av tullagstiftningen och harmonisering av tullkontroller i hela EU. Parlamentet uppmuntrar marknadskontrollmyndigheterna att använda ny teknik såsom AI och blockkedjeteknik för att se till att dataanalyser kan användas för att minska riskerna, förbättra efterlevnaden av produktsäkerhetslagstiftningen och skydda konsumenterna mot förfalskade produkter.

19. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fastställa minsta provtagningsfrekvenser. Parlamentet uppmanar marknadskontrollmyndigheterna att genomföra sektorsspecifika anonyma kundbesök, bland annat på näthandelsplatser, antingen regelbundet eller under kontrolldagar liknande dem som utförs av nätverket för konsumentskyddssamarbete (CPC). Parlamentet tillägger att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de produktkategorier som anmälts oftast på Rapex och att lämpliga restriktiva åtgärder bör vidtas om en risk identifieras. Parlamentet rekommenderar att dessa åtgärder är fast grundade på dataanalysverktyg. Parlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna utdömer effektiva påföljder för dem som överträder bestämmelserna.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt anta genomförandeakter i enlighet med förordning (EU) 2019/1020, särskilt artikel 25, som fastställer riktmärken och tekniker för kontroller av harmoniserade och icke-harmoniserade produkter, och att inkludera minimikrav för kontroller av produkter som förs in på unionsmarknaden för att säkerställa konsekvent, effektiv och enhetlig efterlevnad av unionsrätten.

21. Europaparlamentet betonar att produkter som konsumenter köper direkt av ekonomiska aktörer i länder utanför EU måste genomgå effektiva kontroller för att säkerställa deras förenlighet med EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar marknadskontrollmyndigheterna, inklusive tullmyndigheterna, att utföra lämpliga kontroller av dessa produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att kräva att ekonomiska aktörer utanför EU utser en ekonomisk aktör i EU för icke-harmoniserade produkter som kan förse marknadskontrollmyndigheterna med information eller dokument om produktens säkerhet och samarbeta med dem för att se till att korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda fall av bristande överensstämmelse.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med tillsynsmyndigheterna i tredjeländer, att utbyta information med dem beträffande marknadskontroll av farliga produkter, och att inkludera bestämmelser om marknadskontroll och verkställighet i EU:s alla frihandelsavtal, så att företag utanför EU som säljer produkter på den inre marknaden omfattas av samma produktsäkerhetskrav som företag i EU.

23. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på EU-nivå och på internationell nivå öka samarbetet mellan konsumentskydds-, marknadskontroll- och tullmyndigheter och andra relevanta myndigheter för att säkerställa harmoniserade och enhetliga kontroller vid samtliga införselställen i unionen, möjliggöra en snabb överföring av information om osäkra produkter och stärka samordningen av verkställighetsåtgärder, såsom kontroller av efterlevnaden av EU:s regelverk och påföljder. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att stärka interaktionen mellan EU-databaser och nationella offentliga databaser över olagliga produkter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, inom den ram som tillhandahålls av förordning (EU) 2019/1020, göra det möjligt att använda informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll, som bör fungera parallellt med det gemensamma tullriskhanteringssystemet, för att öka samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen.

24. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att prioritera produktsäkerhet i sin handlingsplan för tullen.

Säkra produkter på näthandelsplatser

25. Europaparlamentet understryker att konsumenterna bör erbjudas lika säkra produkter oavsett om de handlar online eller offline. Parlamentet välkomnar samtidigt produktsäkerhetslöftet[17] för näthandelsplatser, men betonar att det till sin karaktär är frivilligt, att få marknadsaktörer deltar och att det saknas detaljerade centrala resultatindikatorer som gör att man kan säkerställa en meningsfull bedömning av de undertecknande parternas ansträngningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra andra näthandelsplatser att ansluta sig till initiativet och visa tydlig information till konsumenterna om deras rättigheter och återförsäljaren, och att utvärdera den roll som näthandelsplatser skulle kunna spela för att begränsa omsättningen av osäkra produkter och att föreslå obligatoriska regler om skyldigheter och ansvarsområden för handelsplatser som är etablerade i och utanför EU som en del av lagen om digitala tjänster, översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet och eventuell annan relevant lagstiftning.

26. Europaparlamentet betonar behovet av lika villkor för plattformar i EU och i tredjeländer när det gäller efterlevnad av EU:s regler om produktsäkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med marknadskontrollmyndigheterna bedriva forskning om säkerheten hos produkter från tredjeländer, att mer aktivt granska näthandelsplatser och att öka deras ansvar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samarbete med konsumentorganisationer och medlemsstaterna bättre informera konsumenterna om de möjliga farorna med att på näthandelsplatser köpa produkter som importeras från tredjeländer och som inte uppfyller kraven. Kommissionen uppmanas att kräva att näthandelsplatserna tillämpar samma regler på alla enheter som erbjuder produkter till konsumenter i EU, även dem som är etablerade i tredjeländer.

27. Europaparlamentet noterar att onlineplattformar, såsom näthandelsplatser, visserligen har gynnat både återförsäljare och konsumenter genom att förbättra utbudet och sänka priserna, men konstaterar samtidigt att allt fler säljare — särskilt från tredjeländer – erbjuder osäkra eller olagliga produkter på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar därför med kraft näthandelsplatserna att så snart som möjligt reagera på underrättelser från Rapex och att samarbeta effektivt och proaktivt med medlemsstaternas behöriga myndigheter genom att omedelbart dra tillbaka osäkra produkter och vidta åtgärder för att förhindra att de dyker upp igen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa skyldigheter som kräver att näthandelsplatser reagerar effektivt på osäkra produkter, bland annat genom att informera konsumenterna ifall de har köpt en produkt som inte är säker eller på annat sätt inte uppfyller kraven. Parlamentet uppmuntrar näthandelsplatser som kontaktas av konsumentorganisationer att utfärda en varning om en farlig produkt och att samarbeta med dem för att bedöma den potentiella risken.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att näthandelsplatser stärker sitt samarbete via gemensam verksamhet mellan dem och de behöriga myndigheterna, konsulterar Rapex-systemet innan produkter läggs upp på deras webbplatser, omedelbart avlägsnar produkter som av Rapex identifierats som osäkra, utbyter information om regelöverträdande säljare, vidtar effektiva och avskräckande åtgärder mot dem och deras distributionskedjor, inför ett robust system för företagsanvändarautentisering, och utvecklar ett lättillgängligt EU-övergripande verktyg som konsumenter kan använda för att rapportera osäkra produkter.

29. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedöma hur näthandelsplatser skulle kunna bli mer sammanlänkade med Rapex-systemet, förutsatt att det sistnämnda moderniseras och görs kompatibelt, t.ex. genom ett gränssnitt för tillämpningsprogram, i syfte att underrättas om att en produkt har blivit föremål för en underrättelse i systemet och att säkerställa att produkter som saluförs är säkra. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att kräva att näthandelsplatser inför en länk till Rapex på sina webbplatser för att öka medvetenheten om denna plattform.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera kravet på att onlineplattformar ska införa effektiva och lämpliga skyddsåtgärder för att hindra att det visas annonser för osäkra produkter som inte överensstämmer med EU:s regelverk, inklusive annonser eller vilseledande garantier och uttalanden från leverantörer eller kunder, och att låta denna utvärdering åtföljas av en grundlig bedömning av konsekvenserna av sådana bestämmelser, inbegripet en kostnadseffektivitetsanalys baserad på proportionaliteten för onlineplattformar.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram ett ambitiöst e-handelsavtal med WTO för att öka respekten för produktsäkerhetsregler online på EU-nivå och på internationell nivå.

Kommissionens standardiseringsprogram för 2020 och spårbarhet

32. Europaparlamentet välkomnar att EU:s standardiseringsprogram för 2020 tar upp de framväxande utmaningarna inom den digitala inre marknaden, t.ex. AI, sakernas internet, dataskydd, inbegripet hälsouppgifter, cybersäkerhet och automatiserad rörlighet. Kommissionen uppmanas att ge Europeiska standardiseringskommittén, Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder i uppdrag att stödja arbetet med att utforma harmoniserade standarder, även för traditionella sektorer som inte tidigare använt it, för att garantera säker användning av ny och driftskompatibel digital teknik på ett enhetligt sätt i hela EU. Parlamentet understryker att standarder, särskilt för vissa produktkategorier, såsom personlig skyddsutrustning, bör utvecklas för att garantera högsta möjliga säkerhet för män och kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja deltagandet av alla berörda parter, inklusive konsument- och näringslivsorganisationer, i standardiseringsarbetet.

33. Europaparlamentet understryker att ändamålsenlig och effektiv spårbarhet längs hela leveranskedjan är avgörande för att förbättra produkternas säkerhet och kvalitet i enlighet med EU:s regelverk och konsumentskyddet i EU, eftersom tydlig och tillförlitlig produktinformation förhindrar otrygghet för konsumenterna, däribland personer med funktionsnedsättning, gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut utifrån relevant information, och gör det möjligt för marknadskontrollmyndigheterna att bedriva sin verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet därmed uppdatera reglerna för spårbarhetskraven för icke-harmoniserade produkter.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera på vilket sätt teknik för distribuerade liggare såsom blockkedjor skulle kunna öka produkters säkerhet genom att förbättra produkternas spårbarhet genom hela leveranskedjan, inbegripet genom standardisering av dessa. Parlamentet framhåller att marknadskontrollmyndigheternas kontroller skulle förenklas och effektiviseras genom framtagandet av välgrundad och tillförlitlig elektronisk information.

Återkallelser

35. Europaparlamentet noterar att konsumenterna inte reagerar nämnvärt på återkallelser, och att osäkra produkter fortsätter att användas även om de återkallats. Parlamentet uppmanar kommissionen att publicera riktlinjer på ett enkelt språk om återkallelseförfaranden, inklusive en kontrollista med konkreta krav, och att tillhandahålla tydlig information om de riktmärken som används av marknadskontrollmyndigheterna, för att öka antalet konsumenter som nås och samtidigt ta hänsyn till att små och medelstora företag och i synnerhet mikroföretag kan behöva mer hjälp för att hantera riktlinjerna.

36. Europaparlamentet uppmanar återförsäljare, näthandelsplatser och konsumentorganisationer att spela en större roll i återkallelser av osäkra produkter som köpts online eller offline genom att tillhandahålla adekvat och tillförlitlig information till konsumenterna, och uppmanar återförsäljare och näthandelsplatser att se till att produkter snabbt dras tillbaka från näthandelsplatser och hyllor och återkallas från konsumenterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att kräva att näthandelsplatser inför effektiva mekanismer för att se till att de kan nå sina användare, köpare och säljare, oavsett om de är privatpersoner eller företag, för att informera dem så snabbt som möjligt när återkallelser är nödvändiga. Kommissionen uppmanas att bedöma hur ny teknik och nya algoritmer kan göra denna process mer effektiv och se till att ett större antal berörda konsumenter nås.

37. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att förbättra det gränsöverskridande utbytet av bästa praxis för återkallelser, och överväga att öka andelen registrerade produkter så att berörda konsumenter enklare kan identifieras och aktivt informeras, även när det gäller gränsöverskridande köp, och att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att använda uppgifter – t.ex. lojalitetssystem – för att nå konsumenter utan att bryta mot den allmänna dataskyddsförordningens regler. Parlamentet uppmanar konsumentorganisationerna att stärka sitt samarbete med marknadskontrollmyndigheterna när det gäller återkallelseförfaranden genom att på sina webbplatser uppföra en förteckning över de produkter som identifierats som osäkra i Rapex.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en enkel och harmoniserad feedbackrapport om återkallelser från ekonomiska aktörers sida som ska lämnas in till marknadskontrollmyndigheterna så att de kan bedöma hur effektiv återkallelsen har varit.

°

° °

39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

MOTIVERING

Den gemensamma inre marknaden är en förutsättning för att miljontals produkter ska kunna köpas och säljas inom Europeiska unionen. Vi måste se till att dessa produkter är säkra och att konsumenternas hälsa på så sätt skyddas. Föredraganden är övertygad om att ytterligare ansträngningar krävs för att öka produkternas säkerhet och garantera en hög konsumentskyddsnivå. De befintliga produktsäkerhetsföreskrifterna måste utvärderas och anpassas mot bakgrund av den digitala omvandlingen. Det här gäller såväl sektorspecifik lagstiftning, såsom maskindirektivet[18], radioutrustningsdirektivet[19], lågspänningsdirektivet[20] och leksaksdirektivet[21], som direktivet om allmän produktsäkerhet[22]. Den nödvändiga översynen av dessa föreskrifter måste leda till att konsumenterna kan dra fördel av en hög säkerhet hos alla produkter och till att säkerheten övervakas effektivt.

 

Säkerhet hos alla produkter

 

År 2021 kommer förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter att börja tillämpas. Den kommer att medföra avsevärda förbättringar för marknadskontrollen, exempelvis ett ökat gränsöverskridande samarbete mellan marknadskontrollmyndigheterna. Dessa förbättringar rör dock endast produkter som omfattas av unionens föreskrifter om harmonisering. Så kallade ej harmoniserade produkter berörs inte, med undantag för vissa kontrollbestämmelser. Det här leder till den oacceptabla situationen att striktare bestämmelser gäller för t.ex. en docksäng, som är föremål för det harmoniserade regelverket då det är en leksak, än för en barnsäng, som är en möbel och därmed räknas som en så kallad ej harmoniserad produkt. Föredraganden föreslår därför en anpassning av de befintliga bestämmelserna, så att även ej harmoniserade produkter omfattas av ett högt skydd.

 

Dessutom krävs anpassningar för att utöka de befintliga säkerhetsföreskrifterna till att omfatta produkter där nya tekniker såsom artificiell intelligens (AI), sakernas internet och robotik används. Detta innebär att den befintliga lagstiftningen måste preciseras och luckor i den täppas till. Exempelvis bör den befintliga produktdefinitionen anpassas. Frågan om huruvida säkerhetsrelevanta programvaror eller uppdateringar kan betraktas som egna produkter ska klargöras. Samma sak gäller frågan om huruvida ”utsläppande på marknaden” verkligen bör vara den avgörande tidpunkten för bedömning av en produkts säkerhet. Det här är särskilt relevant mot bakgrund av det faktum att exempelvis produktens förmåga att själv kunna vidareutveckla sina egenskaper med tidens gång kan förändra produktfunktionerna.

 

Efterlevnad av regler för produktsäkerhet

 

Föredraganden anser att produkter bör vara säkra under hela sin livscykel. Produktsäkerhetsbestämmelser som omfattar nya tekniker måste ta dessa teknikers särskilda egenskaper i beaktande. En EU-omfattande, enhetlig rättslig ram för AI bör införas, som i enlighet med en riskbaserad strategi föreskriver en åtskillnad mellan AI med låg och hög risk i syfte att uppnå en omfattande säkerhetsnivå och samtidigt undvika en fragmentering av den inre marknaden. Föredraganden föreslår därför att de befintliga kriterierna för bedömning av överensstämmelse ses över och att de luckor som finns åtgärdas på lämpligt sätt. Hon är övertygad om att produkter som inbegriper AI, sakernas internet eller robotik och endast utgör en liten risk bör gynnas av en förenklad bedömning av överensstämmelse. Dessutom anser hon att det är viktigt att de åtgärder som föreslås inte i onödan belastar företagen i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet, då de utgör ryggraden i den europeiska inre marknaden.

 

En effektiv marknadskontroll

 

Bästa tänkbara produktsäkerhetsbestämmelser är till liten hjälp om efterlevnaden av reglerna inte övervakas effektivt. Det åligger medlemsstaterna att genomföra föreskrifterna om produktsäkerhet och marknadskontroll. De nationella marknadskontrollmyndigheterna har stärkts genom förordning 1020/2019 och spelar en avgörande roll i detta. De gör ett bra arbete, men kan bli effektivare, varför föredraganden anser att marknadskontrollmyndigheterna bör få tillgång till tillräckliga medel och tillräcklig personal så att de kan utföra sin viktiga uppgift på ett effektivt sätt. Föredraganden anser också att det är nödvändigt med ett förstärkt samarbete mellan de enskilda marknadskontrollmyndigheterna samt marknadskontrollmyndigheterna och tullen. Minimivärden för stickprov och systematisk ”mystery shopping” skulle kunna göra det enklare ett identifiera osäkra produkter och garantera att de europeiska produktsäkerhetsföreskrifterna genomförs på ett enhetligt sätt.

Framförallt förväntar sig föredraganden att produkter som köps online och förs in från tredjeländer kontrolleras lika noggrant av marknadskontrollmyndigheterna. För närvarande görs detta inte i tillräcklig utsträckning och därför krävs en effektivare kontroll för att öka alla produkters säkerhet.

 

Säkra produkter på näthandelsplatser

 

69 procent av alla internetanvändare handlade online under 2018. Antalet produkter som säljs online ökar varje år. Den här ”nya” marknaden får inte påverka principen om produktsäkerhet. Föredraganden anser att det, för att skydda konsumenterna från osäkra produkter, inte får spela någon roll om produkten har köpts online eller offline.

Å ena sidan möjliggör näthandelsplatser snabb tillgång till ett stort produktutbud, å andra sidan medför de en inneboende risk då de inte tar något ansvar för de produkter som tillhandahålls. Föredraganden anser att näthandelsplatser bör åläggas ett större ansvar. Detta skulle till exempel kunna omfatta att näthandelsplatserna proaktivt identifierar osäkra produkter eller att de måste stämma av produkterna mot systemet för snabbt informationsutbyte om farliga konsumentprodukter, Safety Gate (Rapex). Det vore tänkbart att ett lämpligt gränssnitt inrättades i detta syfte. I dag kan osäkra produkter som tagits bort från en näthandelsplats dyka upp igen på en annan. Det här skulle kunna motverkas genom att informationsutbytet mellan näthandelsplatserna intensifierades.

 

Dessutom bör marknadskontrollmyndigheterna också fokusera på näthandelsplatserna i sitt arbete, i syfte att skapa balans med försäljning i butik och på så sätt inte bara öka produktsäkerheten, utan även garantera rättvis konkurrens på EU-marknaden.

 

Spårbarhet och återkallelser

 

Spårbarheten i leveranskedjan är avgörande för att förbättra produktsäkerheten. Om blockkedjor eller någon annan teknik används är oväsentligt. Det viktiga är att teknikerna är kompatibla och har potential att avsevärt bidra till att öka produktsäkerheten, framförallt hos produkter som stöds av AI, sakernas internet eller robotik.

 

Sist men inte minst önskar föredraganden se en ökad effektivitet för återkallelser. I de flesta fall noterar konsumenterna inte återkallelser av konsumentprodukter och därför förblir farliga produkter i bruk. Det här problemet måste åtgärdas så fort som möjligt och därför föreslår hon olika åtgärder för att öka återkallelsernas effektivitet.

 

Enligt föredraganden skulle de åtgärder som föreslås inom ramen för detta förslag till betänkande leda till en ökad produktsäkerhet och därmed stärka EU-medborgarnas förtroende för den gemensamma, europeiska inre marknaden, även under kristider.

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER  SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att betänkandet utarbetades, fram till dess att det antogs i utskottet]:

 

Enhet och/eller person

Independent Retail Europe

Plastics Europe

European Telecommunication Network Operators’ Association

Deutsches Institut für Normung (DIN)

Bureau Européen des Unions de Consommateurs (BEUC)

European Commission (DG JUST, DG GROW and DG CNECT)

BIC

DEKRA

Bitcom

Digital Europe

Verband neutraler technischer Dienstleister (VdTÜV)

Der Mittelstandsverbund

Bundesverband deutscher Industrie (BDI)

Toy Industrie

Eurochamber

Facebook

Finnish Commerce Federation

French Retail Federation

Markenverband (German Brands Association)

EuroCommerce

Amazon

European DIY Retail Association (EDRA)

Swedish retailer federation

European manufacturers of absorbent hygiene products (AHPs)

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	26.10.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Andrus Ansip, Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Carlo Fidanza, Evelyne Gebhardt, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Kateřina Konečná, Jean-Lin Lacapelle, Maria-Manuel Leitão-Marques, Morten Løkkegaard, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Dan-Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Miroslav Radačovský, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marc Angel, Pascal Arimont, Marco Campomenosi, Salvatore De Meo, Claude Gruffat

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45	+
ECR	Adam Bielan, Carlo Fidanza, Eugen Jurzyca, Beata Mazurek
EPP	Pablo Arias Echeverría, Pascal Arimont, Deirdre Clune, Salvatore De Meo, Arba Kokalari, Antonius Manders, Dan-Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Marion Walsmann
EUL/NGL	Kateřina Konečná, Anne-Sophie Pelletier
GREENS/EFA	David Cormand, Alexandra Geese, Claude Gruffat, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak
ID	Alessandra Basso, Markus Buchheit, Marco Campomenosi, Virginie Joron, Jean-Lin Lacapelle
NI	Miroslav Radačovský, Marco Zullo
RENEW	Andrus Ansip, Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Sandro Gozi, Svenja Hahn, Morten Løkkegaard
S&D	Marc Angel, Brando Benifei, Biljana Borzan, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Christel Schaldemose

 

0	-

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.
• [2] EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
• [3] EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
• [4] EUT L 169, 25.6.2019, s. 1.
• [5] EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.
• [6] EUT L 151, 7.6.2019, s. 15.
• [7] Antagna texter, P9_TA(2020)0032.
• [8] Antagna texter, P8_TA(2019)0081.
• [9] Antagna texter, P8_TA(2018)0528.
• [10] Antagna texter, P8_TA(2018)0511.
• [11] Antagna texter, P8_TA(2018)0449.
• [12] EUT C 11, 13.1.2020, s. 7.
• [13] EUT C 334, 19.9.2018, s. 2.
• [14] EUT C 334, 19.9.2018, s. 60.
• [15] EUT C 76, 28.2.2018, s. 112.
• [16] EUT C 443, 22.12.2017, s. 722.
• [17] Produktsäkerhetslöftet är ett frivilligt åtagande från näthandelsplatser med avseende på säkerheten hos andra konsumtionsprodukter än livsmedel som säljs online av tredjepartssäljare från juni 2018.
• [18] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).
• [19] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).
• [20] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).
• [21] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).
• [22] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EUT L 11, 15.1.2002, s. 4).