Förfarande : 2018/0166(APP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0260/2020

Ingivna texter :

A9-0260/2020

Debatter :

PV 16/12/2020 - 4
CRE 16/12/2020 - 4

Omröstningar :

PV 16/12/2020 - 15

Antagna texter :

P9_TA(2020)0357

<Date>{14/12/2020}14.12.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0260/2020</NoDocSe>
PDF 290kWORD 95k

<TitreType>REKOMMENDATION</TitreType>     <RefProcLect>***</RefProcLect>

<Titre>om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027</Titre>

<DocRef>(09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))</DocRef>


<Commission>{BUDG}Budgetutskottet</Commission>

Medföredragande: <Depute>Jan Olbrycht, Margarida Marques</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 BILAGA 1: UTKASTET TILL RÅDETS FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027
 BILAGA 2: FÖRKLARINGAR
 MOTIVERING
 SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET
 SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027

(09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av utkastet till rådets förordning (09970/2020),

 med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C9-0409/2020),

 med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse[1],

 med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021−2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar[2],

 med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020[3],

 med beaktande av artiklarna 92, 105.1 och 105.4 i arbetsordningen,

 med beaktande av skrivelserna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för konstitutionella frågor,

 med beaktande av rekommendationen från budgetutskottet (A9-0260/2020).

1. Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 enligt bilagan till denna resolution.

2. Europaparlamentet godkänner de gemensamma förklaringarna från Europaparlamentet, rådet och kommissionen som bifogas denna resolution.

3. Europaparlamentet godkänner sin förklaring som bifogas denna resolution.

4. Europaparlamentet tar del av kommissionens förklaring som bifogas denna resolution.

5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande och kommissionens ordförande underteckna Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget.

6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


BILAGA 1: UTKASTET TILL RÅDETS FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027

RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2020/…

av den

om den fleråriga budgetramen 2021–2027

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[4],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och


av följande skäl:

(1) Med hänsyn till behovet av tillräcklig förutsebarhet för att det ska gå att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den fleråriga budgetramen (budgetramen) löpa över sju år med början den 1 januari 2021.

(2) De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen gör att unionen måste tillhandahålla en långsiktig budgetram som banar väg för en rättvis och inkluderande övergång till en grön och digital framtid, stödjer unionens strategiska autonomi på längre sikt och gör den resilient mot chocker i framtiden.

(3) De årliga taken för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och de årliga taken för betalningsbemyndiganden som fastställs i denna förordning ska respektera de tillämpliga taken för åtaganden och egna medel, vilka fastställs i enlighet med det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) (beslutet om egna medel).

(4) I fall då det är nödvändigt att mobilisera de garantier som avsätts i unionens allmänna budget för sådant ekonomiskt stöd till medlemsstaterna som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046[5] (budgetförordningen) bör det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen, utan att taket för egna medel överskrids.

(5) Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål i den mening som avses i budgetförordningen.

(6) Budgetramen bör fastställas i 2018 års priser. Även reglerna för årliga tekniska justeringar av budgetramen för omräkning av tak och tillgängliga marginaler bör fastställas.

(7) Regler för andra situationer som kan kräva justering av budgetramen bör fastställas. Sådana justeringar kan ha samband med ett försenat antagande av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning, eller med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget. Det bör även fastställas regler för en mekanism för programspecifik justering.

(8) Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.

(9) För att unionen ska kunna vidta åtgärder till följd av angivna oförutsedda omständigheter eller konsekvenser och för att budgetförfarandet på så sätt ska fungera väl behövs följande särskilda tematiska instrument: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera sådana följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktionen eller distributionen inom jordbruket.

(10) Följande icke-tematiska särskilda instrument är nödvändiga för att ytterligare öka flexibiliteten: det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen. Det samlade marginalinstrumentet bör göra det möjligt att omfördela sådana marginaler som är tillgängliga under taken för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden mellan budgetår och, vad gäller åtagandebemyndiganden, mellan rubriker i budgetramen, utan att totalbeloppen för taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids sett till budgetramens hela löptid. Flexibilitetsmekanismen bör göra det möjligt att finansiera specifika oförutsedda utgifter för ett givet budgetår.

(11) Särskilda bestämmelser bör införas för att göra det möjligt att utöver taken i budgetramen föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten i fall då det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.

(12) Det är nödvändigt att föreskriva att budgetramen ska revideras vid fördragsändringar som påverkar budgeten, vid Cyperns återförening eller vid unionens utvidgning samt mot bakgrund av budgetgenomförandet.

(13) Denna förordning kan även komma att behöva revideras med anledning av oförutsedda omständigheter som inte kan hanteras inom de gränser som fastställs i budgetramen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att budgetramen i sådana fall ska revideras.

(14) Särskilda regler behövs även för storskaliga projekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maxbelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att därigenom säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom den budgeten.

(15) Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet samtidigt som Europaparlamentets, rådets och kommissionens (institutionerna) budgetbefogenheter såsom dessa fastställs i fördragen och insynskrav respekteras.

(16) Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året i den budgetram som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att tillämpas om en ny flerårig budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.


Kapitel 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 1
Flerårig budgetram

I denna förordning fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (budgetramen).

Artikel 2
Efterlevnad av budgetramens tak

1. Europaparlamentet, rådet och kommissionen (institutionerna) ska under varje budgetförfarande och när budgeten genomförs för det berörda året efterleva de årliga utgiftstak som anges i bilaga I (taken i budgetramen).

Det särskilda utgiftstaket under rubrik 3 i bilaga I fastställs utan att det påverkar flexibiliteten mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare. Det justerade tak som ska tillämpas för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare efter överföringarna mellan Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och direktstödet ska fastställas i den relevanta rättsakten, och budgetramen ska justeras i enlighet med detta inom ramen för den tekniska justering som föreskrivs i artikel 4 i denna förordning.

2. Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna från de särskilda instrument som föreskrivs i artiklarna 8, 9, 10 och 12 ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen.

Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna i det samlade marginalinstrumentet i enlighet med artikel 11, ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen för ett givet år.

3. Om det är nödvändigt att mobilisera en garanti för ekonomiskt stöd till medlemsstater som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i budgetförordningen ska det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken i budgetramen.

Artikel 3
Efterlevnad av taket för egna medel

1. För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som krävs, efter årlig justering och med beaktande av andra eventuella justeringar och revideringar och tillämpningen av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (beslutet om egna medel).

2. Taken i budgetramen ska i nödvändiga fall sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.

Kapitel 2
Justeringar av budgetramen

Artikel 4
Tekniska justeringar

1. Varje år ska kommissionen inför budgetförfarandet för år n+1 göra följande tekniska justeringar av budgetramen:

a) En förnyad värdering, i priserna för år n+1, av taken och av de samlade åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena.

b) En beräkning av tillgänglig marginal under det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel.

c) En beräkning av det belopp för åtagandebemyndiganden som är tillgängligt inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket a och av det totala maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket a.

d) En beräkning av justeringen av taket för betalningsbemyndiganden inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket b och av maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket b.

e) En beräkning av de ytterligare anslag för specifika program som avses i artikel 5.1 och resultatet av den årliga justering som avses i artikel 5.2.

2. Kommissionen ska utföra de tekniska justeringar som avses i punkt 1 på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.

3. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringar som avses i punkt 1 och de underliggande ekonomiska prognoserna.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 7 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda året, varken under det året eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.

Artikel 5
Programspecifik justering

1. Ett belopp som motsvarar inkomsterna från böter ålagda inom ramen för rådets förordningar (EG) nr 1/2003[6] och (EG) nr 139/2004[7] av unionens institutioner, och som förs upp i budgeten för år n-1 i enlighet med artikel 107 i budgetförordningen, efter avdrag med det belopp för år n-1 som avses i artikel 141.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen[8], ska vara tillgängligt för ytterligare anslag av

a) åtagandebemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, till de program som förtecknas i bilaga II, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa program i kolumnen ˮFördelningsnyckelˮ i tabellen i bilaga II, och

b) betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027.

Det totala beloppet för ytterligare anslag för perioden 2022–2027 för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden ska vara 11 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). För vart och ett av åren 2022–2026 ska det årliga beloppet för ytterligare anslag för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden vara åtminstone 1 500 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får inte överstiga 2 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Det totala beloppet för ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden för programmen under perioden 2022–2027 anges i kolumnen ˮTotala ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden enligt artikel 5ˮ i tabellen i bilaga II.

2. Taken för åtagandebemyndiganden i de relevanta rubrikerna för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa rubriker i kolumnen ˮFördelningsnyckelˮ i tabellen i bilaga II. Taket för betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp automatiskt med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1.

Artikel 6
Justeringar till följd av åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning
eller till en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget

1. Vid upphävande av ett innehållande av budgetåtaganden som rör unionens medel i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter i samband med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget ska de belopp som motsvarar de innehållna åtagandena överföras till de efterföljande åren och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.

2. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.

3. Innehållna åtaganden för år n får inte föras upp i unionens allmänna budget efter år n+2.

Artikel 7
Justering till följd av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning

1. Om nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning som rör strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering inom ramen för Fonden för integrerad gränsförvaltning antas efter den 1 januari 2021 ska beloppen motsvarande de tilldelningar som inte använts 2021 fördelas jämnt över vart och ett av åren under perioden 2022–2025 och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.

2. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.

Kapitel 3
Särskilda instrument

Avsnitt 1
Tematiska särskilda instrument

Artikel 8
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).

2. Anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

Artikel 9
Reserven för solidaritet och katastrofbistånd

1. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får användas till att finansiera

a) stöd för att vidta åtgärder i nödsituationer till följd av större katastrofer som omfattas av Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i rådets förordning (EG) nr 2012/2002[9], och

b) snabba insatser i särskilda krissituationer i unionen eller i tredjeländer till följd av händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, i synnerhet för insatser i nödsituationer och stödinsatser efter naturkatastrofer som inte omfattas av led a, katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser i samband med omfattande folkhälsohot, veterinära hot eller fytosanitära hot, samt i särskilt pressade situationer vid unionens yttre gränser till följd av migrationsströmmar, om omständigheterna så kräver.

2. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 1 200 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska utnyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla.

3. Anslagen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

4. Minst en fjärdedel av det årliga belopp som avses i punkt 2 ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till det årets slut.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får följande högsta procentsatser av det totala belopp som är tillgängligt till och med den 1 september varje år mobiliseras:

  50 % för stöd enligt punkt 1 a; det belopp som är resultatet av den beräkningen ska minskas med det belopp som eventuellt mobiliserats under det föregående året med tillämpning av punkt 5.

  35 % för stöd till tredjeländer enligt punkt 1 b.

  15 % för stöd inom unionen enligt punkt 1 b.


Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får, från och med den 1 september varje år, den återstående delen av det tillgängliga beloppet användas för sådant stöd som avses i andra stycket i syfte att täcka behov som uppstår fram till slutet av det året.

5. I undantagsfall, och om återstående budgetmedel som är tillgängliga i reserven för solidaritet och katastrofbistånd inte är tillräckliga för att täcka de belopp som anses nödvändiga för stöd enligt punkt 1 a det år då en sådan katastrof som avses i den punkten inträffar, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras genom de årliga belopp som är tillgängliga för reserven för solidaritet och katastrofbistånd det efterföljande året, upp till ett belopp på högst 400 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Artikel 10
Brexitjusteringsreserv

1. En brexitjusteringsreserv ska tillhandahålla stöd för att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som drabbas hårdast av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, med förbehåll för och i enlighet med de villkor som anges i det relevanta instrumentet.

2. Brexitjusteringsreserven får inte överstiga 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

3. Anslagen för brexitjusteringsreserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

Avsnitt 2
Icke-tematiska särskilda instrument

Artikel 11
Det samlade marginalinstrumentet

1. Det samlade marginalinstrumentet ska omfatta

a) från och med 2022, belopp som motsvarar de marginaler som lämnats tillgängliga under taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för år n-1 som ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för
åren 2022–2027,

b) från och med 2022, belopp som motsvarar skillnaden mellan verkställda betalningar och betalningstaket i budgetramen för år n-1 för att justera upp betalningstaket för åren 2022–2027, och

c) ytterligare belopp som får göras tillgängliga utöver taken i budgetramen under ett givet år för åtagande- eller betalningsbemyndiganden, eller båda delarna, allt efter omständigheterna, förutsatt att de helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för det innevarande eller de kommande budgetåren när det gäller åtagandebemyndiganden, och helt och hållet räknas av mot marginalerna inom betalningstaket för de kommande budgetåren när det gäller betalningsbemyndiganden.

Belopp får endast mobiliseras enligt första stycket c om de belopp som är tillgängliga enligt leden a och b i det stycket, beroende på vad som är tillämpligt, är otillräckliga, och under alla omständigheter som en sista utväg som en åtgärd till följd av oförutsedda omständigheter.

En tillämpning av första stycket c får inte leda till att de totala belopp som utgör taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden överskrids för det innevarande budgetåret och de kommande budgetåren. Eventuella belopp som räknas av i enlighet med det ledet får därför inte mobiliseras vidare i samband med budgetramen.

2. Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet enligt punkt 1 första stycket a och c får under ett givet år inte överstiga totalt

a) 0,04 % av unionens bruttonationalinkomst i åtagandebemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4,

b) 0,03 % av unionens bruttonationalinkomst i betalningsbemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4.

Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet under ett givet år får inte medföra att de tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel överskrids.

3. De årliga justeringar som avses i punkt 1 första stycket b får inte överstiga följande maximibelopp (i 2018 års priser) för åren 2025–2027 i förhållande till det ursprungliga betalningstaket för de relevanta åren:

2025: 8 000 miljoner EUR.

2026: 13 000 miljoner EUR.

2027: 15 000 miljoner EUR.

De belopp som avses i artikel 5.2 andra stycket ska läggas till de maximibelopp som anges i första stycket i den här punkten,

Alla uppjusteringar ska motsvaras av en lika stor sänkning av betalningstaket för år n‑1.

4. De belopp som avses i punkt 1 första stycket a och c i denna artikel får mobiliseras av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF‑fördraget för att göra det möjligt att finansiera utgifter som inte kan finansieras inom de relevanta taken i budgetramen som är tillgängliga ett givet år.

Från och med 2022 ska kommissionen tillämpa den uppjustering som avses i punkt 1 första stycket b i denna artikel inom ramen för den tekniska justering som avses i artikel 4.

Artikel 12
Flexibilitetsmekanismen

1. Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ska vara 915 miljoner EUR (i 2018 års priser).

2. Den oanvända delen av det årliga belopp som avsatts för flexibilitetsmekanismen får användas fram till och med år n+2. Den eventuella del av det årliga beloppet som härrör från tidigare år ska användas först, i den ordning beloppen införts. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte använts senast år n+2 ska förfalla.

Kapitel 4
Revidering av budgetramen

Artikel 13
Revidering av budgetramen

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 och artiklarna 14–17 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras förutsatt att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.

2. I regel ska varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för det år eller det första av de år som revideringen avser.

3. I varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas vilket utrymme som finns för att omfördela utgifterna mellan de program som omfattas av den rubrik som berörs av revideringen, med särskild hänvisning till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag.

4. Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska ta hänsyn till utrymmet för att kompensera en höjning av taket för en rubrik genom sänkning av taket för en annan rubrik.

5. Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska bibehålla ett lämpligt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Artikel 14
Revidering i samband med genomförandet

När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den, vid behov, överlämna eventuella förslag till revidering av de totala betalningsbemyndigandena som den, mot bakgrund av genomförandet, anser vara nödvändiga för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och särskilt deras ordnade utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena.

Artikel 15
Revidering i händelse av fördragsändringar

I händelse av fördragsändringar som påverkar budgeten ska motsvarande revidering göras av budgetramen.

Artikel 16
Revidering i händelse av utvidgning av unionen

I händelse av utvidgning av unionen ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till de utgiftskrav som följer av utvidgningen.

Artikel 17
Revidering i händelse av Cyperns återförening

I händelse av Cyperns återförening ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till den övergripande lösningen av Cypernfrågan och de extra finansieringsbehov som följer av återföreningen.

Kapitel 5
Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt

Artikel 18
Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt

1. Högst ett belopp om 13 202 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för storskaliga projekt inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

2. Högst ett belopp om 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).

Kapitel 6
Interinstitutionellt samarbete
under budgetförfarandet

Artikel 19
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

1. Institutionerna ska vidta åtgärder för att underlätta det årliga budgetförfarandet.

2. Institutionerna ska under hela förfarandet samarbeta lojalt i syfte att förena sina ståndpunkter. Institutionerna ska i alla skeden av förfarandet samarbeta genom lämpliga interinstitutionella kontakter för att följa upp hur arbetet fortskrider och analysera graden av konvergens.

3. Institutionerna ska säkerställa att deras respektive arbetsprogram samordnas i största möjliga utsträckning, så att förfarandena kan genomföras på ett sammanhängande och konvergerande sätt som leder till att unionens allmänna budget slutligt kan antas.

4. Trepartsmöten får anordnas i alla skeden av förfarandet och på olika representationsnivåer beroende på de förväntade diskussionernas karaktär. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte, fastställa sitt förhandlingsmandat och i god tid informera övriga institutioner om de praktiska detaljerna för mötena.

Artikel 20
Budgetens enhet

Unionens och Europeiska atomenergigemenskapens samtliga utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 7 i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av eventuella relevanta beslut som rådet har fattat med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.

Kapitel 7
Slutbestämmelser

Artikel 21
Övergång till nästa fleråriga budgetram

Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.

Artikel 22
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

 På rådets vägnar

 Ordförande

 


BILAGA I

FLERÅRIG BUDGETRAM (EU-27)

(miljoner EUR – 2018 års priser)

Åtagandebemyndiganden

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt
2021–2027

1. Inre marknaden, innovation och digitalisering

19 712

19 666

19 133

18 633

18 518

18 646

18 473

132 781

2. Sammanhållning, resiliens och värden

49 741

51 101

52 194

53 954

55 182

56 787

58 809

377 768

2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

45 411

45 951

46 493

47 130

47 770

48 414

49 066

330 235

2b. Resiliens och värden

4 330

5 150

5 701

6 824

7 412

8 373

9 743

47 533

3. Naturresurser och miljö

55 242

52 214

51 489

50 617

49 719

48 932

48 161

356 374

varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

38 564

38 115

37 604

36 983

36 373

35 772

35 183

258 594

4. Migration och gränsförvaltning

2 324

2 811

3 164

3 282

3 672

3 682

3 736

22 671

5. Säkerhet och försvar

1 700

1 725

1 737

1 754

1 928

2 078

2 263

13 185

6. Grannskapet och omvärlden

15 309

15 522

14 789

14 056

13 323

12 592

12 828

98 419

7. Europeisk offentlig förvaltning

10 021

10 215

10 342

10 454

10 554

10 673

10 843

73 102

varav Institutionernas administrativa utgifter

7 742

7 878

7 945

7 997

8 025

8 077

8 188

55 852

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

154 049

153 254

152 848

152 750

152 896

153 390

155 113

1 074 300

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

156 557

154 822

149 936

149 936

149 936

149 936

149 936

1 061 058

 


BILAGA II

PROGRAMSPECIFIK JUSTERING – FÖRTECKNING ÖVER PROGRAM, FÖRDELNINGSNYCKEL
OCH TOTALT YTTERLIGARE ANSLAG AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

 

 

i miljoner EUR (2018 års priser)

 

Fördelningsnyckel

Totalt ytterligare anslag av åtagandebemyndiganden enligt artikel 5

1. Inre marknaden, innovation och digitalisering

36,36 %

4 000

Horisont Europa

27,27 %

3 000

InvestEU-fonden

9,09 %

1 000

2b. Resiliens och värden

54,55 %

6 000

EU för hälsa

26,37 %

2 900

Erasmus+

15,46 %

1 700

Kreativa Europa

5,45 %

600

Rättigheter och värden

7,27 %

800

4. Migration och gränsförvaltning

9,09 %

1 000

Fonden för integrerad gränsförvaltning

9,09 %

1 000

TOTALT

100,00 %

11 000

 


BILAGA 2: FÖRKLARINGAR

1. Anslag för prioriterade program, kostnader för Next Generation EU och flexibilitet

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter

Utan att det påverkar den lagstiftande myndighetens och budgetmyndighetens befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att öka finansieringsramarna i de grundläggande akterna eller i budgetplaneringen, beroende på vad som är lämpligt, med 2,5 miljarder euro i 2018 års priser för de program som Europaparlamentet har fastställt. Detta kommer att ske genom en motsvarande minskning av de marginaler som är tillgängliga under taken i den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar en eventuell användning av flexibilitetsmekanismen under 2021.

Utan att det påverkar institutionernas lagstiftningsbefogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att i de grundläggande akterna för program som förtecknas i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen införa en bestämmelse om att öka finansieringsramarna med de belopp som anges. För program som fastställer budgetgarantier kommer tilläggsbeloppet att återspeglas i de ställda garantiernas tilläggsnivå.

 

Förklaring från Europaparlamentet om förstärkning av särskilda program från outnyttjade marginaler

Det belopp på 2,5 miljarder euro i 2018 års priser som avses i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter ska fördelas på följande sätt

 Horisont Europa: +0,5 miljarder euro.

 Erasmus+: +0,5 miljarder euro, varav 165 miljoner euro under 2021.

 Programmet EU för hälsa: +0,5 miljarder euro, varav 70 miljoner euro under 2021.

 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån: +0,5 miljarder euro.

 Humanitärt bistånd: +0,5 miljarder euro.


 

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om användning av återflöden från AVS-investeringsanslaget till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Rådet är överens om att ett belopp på upp till 1 miljard euro (i 2018 års priser) som härrör från återflöden från AVS-investeringsanslaget för transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden ska användas till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under perioden 2021–2027. De tre institutionerna är överens om att instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete bör göra det möjligt att ta emot dessa medel.

 

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet

Utan att det påverkar deras institutionella befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att åtagandebemyndiganden motsvarande ett belopp på upp till 0,5 miljarder euro (i 2018 års priser) under perioden 2021–2027 för de tillbakadraganden som gjorts på grund av att projekt som tillhör programmet eller dess föregångare inte genomförts eller bara delvis genomförts, ska göras disponibla på nytt till förmån för forskningsprogrammet enligt vad som föreskrivs i artikel 15.3 i budgetförordningen.

 

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen 2021–2027

De tre institutionerna är överens om att utgifter som täcker finansieringskostnaderna för Next Generation EU inte ska syfta till att minska EU:s program och fonder.

De tre institutionerna är överens om att behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, som för närvarande beräknas till 12,9 miljarder euro för de sju åren, inte påverkar hur denna fråga kommer att behandlas i framtida fleråriga budgetramar från 2028 och framåt.

De tre institutionerna är överens om att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalning och räntekostnader.

2. Egna medel

Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en digital avgift

Med beaktande av utvecklingen på internationell nivå kommer kommissionen att påskynda sitt arbete med att lägga fram de förslag som krävs för att inrätta en digital avgift inom unionen och kommer att lägga fram ett förslag till grundläggande akt så snart som möjligt och senast i juni 2021. På grundval av detta kommer kommissionen att föreslå att inkomster som härrör från den digitala avgiften ska bli egna medel senast i januari 2023.

 

Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en skatt på finansiella transaktioner

Det pågår diskussioner om skatten på finansiella transaktioner inom ramen för det fördjupade samarbetet, och tanken är att de ska slutföras före utgången av 2022. Om en överenskommelse nås om skatten på finansiella transaktioner kommer kommissionen att lägga fram ett förslag så att inkomster från denna skatt på finansiella transaktioner kan överföras till EU-budgeten som egna medel.

Om ingen överenskommelse nås före utgången av 2022 kommer kommissionen, på grundval av konsekvensbedömningar, att föreslå nya egna medel som bygger på en ny skatt på finansiella transaktioner. Kommissionen ska sträva efter att lägga fram dessa förslag senast i juni 2024 för att möjliggöra ett införande senast den 1 januari 2026.

 

3. Budgetmyndighetens roll

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF‑fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget

Europaparlamentet, rådet och kommissionen beaktar följande:

1) Europaparlamentet, rådet och kommissionen (de tre institutionerna) konstaterar att artikel 122 i EUF-fördraget utgör en rättslig grund för antagandet av åtgärder för hanteringen av specifika krissituationer med potentiella budgetkonsekvenser som kan påverka utvecklingen av unionens utgifter inom ramen för dess egna medel.

2) Mot bakgrund av deras budgetbefogenheter enligt fördragen är det lämpligt att budgetmyndighetens två parter överlägger om sådana planerade akters budgetkonsekvenser i de fall det är sannolikt att dessa konsekvenser kommer att vara betydande. Därför bör kommissionen tillhandahålla all relevant information som är nödvändig för att bistå Europaparlamentet och rådet i deras överläggningar.

DE TRE INSTITUTIONERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE.

1. I denna förklaring anges arrangemangen för ett förfarande för budgetkontroll (förfarandet) mellan Europaparlamentet och rådet med aktivt stöd av kommissionen.

2. Detta förfarande kan följas med avseende på ett kommissionsförslag till en rådsakt som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget.

3. Kommissionen kommer till alla sådana förslag att bifoga en bedömning av den föreslagna rättsaktens budgetkonsekvenser och kommer att ange huruvida akten i fråga, enligt kommissionens åsikt, kan få betydande konsekvenser för unionens budget. Med utgångspunkt i bedömningen kan Europaparlamentet och rådet begära att förfarandet ska inledas.

4. Förfarandet kommer att äga rum i en gemensam kommitté bestående av företrädare för Europaparlamentet och rådet på lämplig nivå. Kommissionen kommer att delta i den gemensamma kommitténs arbete.

5. Utan att det påverkar rådets befogenheter enligt artikel 122 i EUF-fördraget kommer Europaparlamentet och rådet att föra en konstruktiv dialog i syfte att nå en samsyn om den planerade rättsaktens budgetkonsekvenser med vederbörligt beaktande av ärendets brådskande natur.

6. Förfarandet bör ta högst två månader, såvida inte akten i fråga måste antas före ett visst datum eller, om ärendets brådskande natur så kräver, inom en kortare tidsram som fastställts av rådet.

 

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en ny bedömning av budgetförordningens bestämmelser om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och upp- och utlåning

Mot bakgrund av Next Generation EU har Europaparlamentet, rådet och kommissionen enats om att inom ramen för nästa översyn av budgetförordningen bedöma och vid behov revidera

 bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, särskilt de som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen,

 bestämmelserna om rapportering av upp- och utlåningsverksamhet.

De tre institutionerna konstaterar att de befintliga bestämmelserna om revisioner och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är tillämpliga på inkomster avsatta för särskilda ändamål.


4. Övergripande frågor – Klimat, biologisk mångfald, jämställdhet mellan kvinnor och män och målen för hållbar utveckling

Förklaring från kommissionen om klimatspårningsmetoden och Europaparlamentets och rådets deltagande

Kommissionen kommer att säkerställa att klimatspårningsmetoden är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Kommissionen kommer att diskutera klimatspårningsmetoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå klimatmålen kommer att vara en central princip för klimatspårningen.

 

Förklaring från kommissionen om klimatbidragen per program

Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets lagstiftningsbefogenheter i förhållande till de relevanta sektorsspecifika grundläggande akterna anges klimatbidragen för 2021–2027, i syfte att uppnå ett övergripande mål på minst 30 % av de totala utgifterna för unionens budget och Next Generation EU, för relevanta program och fonder enligt följande:

 

Program

Förväntat minimibidrag

 Horisont Europa 

35 %

 Iter 

100 %

 InvestEU-fonden 

30 %

 Fonden för ett sammanlänkat Europa

60 %

 Eruf 

30 %

 Sammanhållningsfonden 

37 %

 React-EU 

25 %

 Faciliteten för återhämtning och resiliens

37 %

 GJP 2021–2022 

26 %

 GJP 2023–2027 

40 %

 EHFF

30 %

 Life

61 %

 Fonden för en rättvis omställning

100 %

 NDICI

25 %

 ULT

25 %

Föranslutningsstöd

16 %

 

Kommissionen kommer att använda dessa klimatbidrag som en referenspunkt för att bedöma avvikelser och föreslå åtgärder om framstegen är otillräckliga.


Förklaring från kommissionen om spårningsmetoden för biologisk mångfald och Europaparlamentets och rådets deltagande

Kommissionen kommer att säkerställa att spårningsmetoden för biologisk mångfald är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Efter slutförandet av en studie om metoden som nyligen lanserats av kommissionen kommer kommissionen att diskutera metoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå målen för biologisk mångfald kommer att vara avgörande för spårningen.

 

5. Andra förklaringar

Förklaring från kommissionen om en översyn/revidering efter halva tiden

Före den 1 januari 2024 kommer kommissionen att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar.

Översynen får, i förekommande fall, åtföljas av relevanta förslag till revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med de förfaranden som fastställs i EUF-fördraget.

 

 

 


 

MOTIVERING

Den 10 november 2020 nådde parlamentets förhandlingsgrupp om den fleråriga budgetramen och egna medel[10] en övergripande politisk kompromiss med rådets ordförandeskap och med kommissionen för de relevanta delarna.

 

Som ett resultat av denna kompromiss överlämnar rådet ett utkast till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 till parlamentet, som medföredragandena för den fleråriga budgetramen rekommenderar att parlamentet godkänner.

 

Den politiska kompromissen omfattar inte bara den fleråriga budgetramen 2021–2027, utan även det framtida systemet för egna medel och kompletterande åtgärder för EU:s nya återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Utöver förordningen om den fleråriga budgetramen återspeglas kompromissen i

 ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inklusive en färdplan för införandet av nya egna medel (som ska godkännas av parlamentet separat från denna rekommendation),

 en uppsättning gemensamma förklaringar från Europaparlamentet, rådet och kommissionen (som bifogats denna resolution).

 

Före denna politiska kompromiss har parlamentet redan

 banat väg för ett snabbt antagande och en snabb ratificering av beslutet om egna medel och därmed lanseringen av EU:s återhämtningsinstrument genom att den 16 september 2020 lämna sitt obligatoriska lagstiftningsyttrande över det nya utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (beslutet om egna medel), som tillåter upplåning av medel inom ramen för Next Generation EU,

 den 5 november 2020 nått en preliminär överenskommelse om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget (godkänd av budgetutskottet och budgetkontrollutskottet den 12 november 2020 och av Coreper den 16 november 2020, och överlämnat denna till parlamentet för antagande enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet).

 

Med förbehåll för att den godkänns, underlättar denna politiska kompromiss ingåendet – men föregriper inte resultatet – av de pågående sektorsförhandlingarna om den nya generationen av utgiftsprogram inom den fleråriga budgetramen som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

 

1. Resultatet av förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet

 

I den politiska kompromissen fastställs det totala taket för den fleråriga budgetramen 2021−‑2027 till 1 074,3 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket gradvis ska höjas till 1 085,3 miljarder EUR.[11] Den fleråriga budgetramen kommer att kompletteras med ett återhämtningsinstrument på 750 miljarder EUR (inklusive 390 miljarder EUR i bidrag eller direkta budgetutgifter). Finansieringen av den nya fleråriga budgetramen och återhämtningsinstrumentet/Next Generation EU ska möjliggöras genom ett nytt beslut om egna medel som bemyndigar kommissionen att börja med upplåningstransaktionerna för att finansiera återhämtningsinstrumentet/Next Generation EU och tillfälligt ökar taket för egna medel för betalningar med ytterligare 0,6 procentenheter för att täcka unionens nya upplåningskapacitet.

 

Trots förseningar från rådets/Europeiska rådets sida och ett suboptimalt interinstitutionellt samarbete bidrog Europaparlamentet aktivt till det paket som stats- och regeringscheferna ställde sig bakom vid toppmötet den 17–21 juli 2020 på grundval av kommissionens förslag från maj 2018 och maj 2020. Parlamentet välkomnade det historiska inrättandet av återhämtningsinstrumentet/Next Generation EU. Det beklagade dock omotiverade nedskärningar i framtidsinriktade program, otillräckligt engagemang för skapandet av nya egna medel (för att åtminstone täcka kostnaderna för skulden i samband med återhämtningsinstrumentet), Europaparlamentets otillräckliga deltagande i beslutsfattandet om och styrningen av återhämtningsinstrumentet samt en försvagad rättsstatsmekanism.

 

Under de hårda förhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen mellan den 27 augusti och den 10 november 2020 har parlamentets förhandlare åstadkommit betydande förbättringar utöver Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020. Den 5 november nåddes också en preliminär överenskommelse om rättsstatsmekanismen.

 

Positiva steg – oavsett om de redan återspeglas i rådets ståndpunkt från juli 2020 eller därefter – sammanfattas i nedanstående tabell.

 

Viktiga krav från Europaparlamentet

Resultat

Belopp i den fleråriga budgetramen:

Förstärkning av flaggskeppsprogrammen

Positiva steg i rådets ståndpunkt: Den totala nivån för den fleråriga budgetramen har fastställts till 1 074,3 miljarder EUR i 2018 års priser, dvs. under parlamentets ursprungliga begäran. Om man räknar med den betydande bidragsdelen i återhämtningsinstrumentet/Next Generation EU (som parlamentet var en stark förespråkare för, både före och efter kommissionens återhämtningsförslag) höjs den till en aldrig tidigare skådad nivå på 1 464,3 miljarder EUR.

 

Tillsammans med Next Generation EU (och ökade utgifter via faciliteten för återhämtning och resiliens) säkerställer den fleråriga budgetramen övergripande finansieringsnivåer för jordbruk och sammanhållning av en storlek som är jämförbar med 2014–2020, samt måttliga ökningar för de flesta andra befintliga och nya program jämfört med 2014–2020. Under rådets överläggningar uppnår parlamentet särskilt inrättandet av Fonden för en rättvis omställning.

 

Europeiska rådet har dock avsevärt skurit ned centralt förvaltade program och en del av de bidrag från Next Generation EU som föreslogs för att komplettera EU:s flaggskeppsprogram (vid sidan av faciliteten för återhämtning och resiliens) för att hantera krisens ekonomiska effekter. Följaktligen minskades flera av dessa program till en nivå som var lägre än i kommissionens ursprungliga förslag, eller så förkastades de planerade förstärkningarna helt.

 

Förbättringar av rådets ståndpunkt: Som en del av den politiska kompromissen av den 10 november 2020 erhåller parlamentet förstärkningar på 16 miljarder EUR (i 2018 års priser) för att förstärka anslagen till utgiftsprogram och flexibilitetsmekanismer utöver Europeiska rådets siffror. Detta är första gången som parlamentet lyckas säkra höjningar av tak och finansiella anslag för EU-program som föreslagits av Europeiska rådet.

 

15 miljarder EUR i tilläggsanslag går till flaggskeppsprogram/flaggskeppsområden:

 Horisont Europa: +4 miljarder.

 InvestEU: +1 miljard.

 Erasmus+: +2,2 miljarder.

 Programmet EU för hälsa: +3,4 miljarder.

 Kreativa Europa: +0,6 miljarder.

 Programmet för rättigheter och värden: +0,8 miljarder.

 Fonden för integrerad gränsförvaltning och gräns- och kustbevakning: +1,5 miljarder.

 Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI): +1 miljard.

 Humanitärt bistånd: +0,5 miljarder.

 

För framtida oförutsedda behov går ytterligare 1 miljard EUR till flexibilitetsmekanismen (vars regler för utnyttjande dessutom har förenklats jämfört med rådets ståndpunkt). Parlamentet har också skyddat och utökat den externa delen av den nya reserven för solidaritet och katastrofbistånd.

 

Den huvudsakliga källan till ökningarna (11 miljarder EUR) kommer att komma från en ny mekanism som är kopplad till intäkterna från böter som uppbärs av unionen och kommer att leda till automatiska ytterligare anslag till de berörda programmen under 2022–2027. Denna mekanism kommer också att leda till en verklig årlig höjning av taken i den fleråriga budgetramen. Det totala taket för den sjuåriga fleråriga budgetramen kommer därför gradvis att uppgå till 1 085,3 miljarder EUR i 2018 års priser, dvs. 2 miljarder EUR mer i reala termer än motsvarande tak för den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (1 083,3 miljarder EUR i 2018 års priser utan Förenade kungariket, med EUF).

 

Ytterligare ökningar (2,5 miljarder EUR) kommer från marginaler som inte fördelats inom de tak som fastställts av Europeiska rådet. 1 miljard EUR kommer från återflöden från AVS-investeringsanslaget (Europeiska utvecklingsfonden) till förmån för NDICI. 0,5 miljarder EUR kommer från tillbakadragna anslag på forskningsområdet till förmån för Horisont Europa (artikel 15.3 i budgetförordningen).

 

Kostnader för återbetalningar och räntor på återhämtningsskulden ingår i taken i den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027, men parlamentet har säkerställt en överenskommelse om att denna behandling inte påverkar hur denna fråga kommer att hanteras i framtida fleråriga budgetramar från och med 2028, och att sådana utgifter inte ska syfta till att minska EU:s program och medel.

 

Kommissionen gör ett ensidigt åtagande att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar senast den 1 januari 2024 och, i förekommande fall, förslag till en revidering.

 

Införande av nya egna medel 

Positiva steg i rådets ståndpunkt: Det nya beslutet om egna medel kommer att skapa en upplåningskapacitet för unionen genom en betydande höjning av taket för egna medel.

 

På parlamentets starka begäran, och i linje med dess sedan länga intagna ståndpunkt, godkänns formellt ett nytt eget medel av Europeiska rådet i form av ett nytt bidrag baserat på vikten av icke-återvunnet plastförpackningsavfall (”plastbidraget”) , vilket därmed bryter ett dödläge som pågått i mer än 30 år. Detta är ett första steg för att uppfylla parlamentets begäran om införandet av en korg med nya egna medel. Dessutom godkänns förenklade momsbaserade egna medel, vilket förväntas förbättra systemets funktion avsevärt. Parlamentet beklagar dock att rabatterna och avdraget för att täcka kostnaderna för uppbörden av tullar bibehålls och höjs.

 

Förbättringar av rådets ståndpunkt: Under förhandlingarna inriktar parlamentet sina ansträngningar på att säkerställa en färdplan för införandet av nya egna medel under nästa fleråriga budgetram. Institutionerna enas slutligen om följande:

 Färdplanen är inskriven i det interinstitutionella avtalet, som upprättar ett samarbete och föreskriver arrangemang som är bindande för de tre institutionerna, inbegripet inledandet av en regelbunden dialog.

 Där stöds principen att räntekostnader och återbetalningar av Next Generation EU ska täckas av intäkterna från nya egna medel.

 Första steget (2021): Ett plastbidrag införs i januari 2021, nya lagstiftningsförslag om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en digital avgift och utsläppshandelssystemet kommer att läggas fram senast i juni.

 Andra steget (2022 och 2023): Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2022 med sikte på att de ska införas senast den 1 januari 2023.

 Tredje steget (2024–2026): Senast i juni 2024 kommer kommissionen att föreslå ytterligare nya egna medel som skulle kunna omfatta en skatt på finansiella transaktioner och ett finansiellt bidrag kopplat till företagssektorn eller en ny gemensam bolagsskattebas. Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2025 med sikte på att de ska införas senast den 1 januari 2026.

 

Europaparlamentets roll som en av budgetmyndighetens parter

Positiva steg i rådets ståndpunkt: I den fleråriga budgetramen stöder rådet integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, något som parlamentet efterlyst sedan länge för att säkerställa parlamentets egen roll och tillsyn och stärka enhetligheten i EU:s budget.

 

När det gäller Next Generation EU pekade de flesta andra bidrag först på mellanstatliga mekanismer, medan parlamentet var den främsta förespråkaren för att förankra återhämtningsinstrumentet i unionens ram, vilket föreslogs av kommissionen och godkändes av rådet.

 

Next Generation EU inrättades dock med en rättslig grund som utesluter parlamentet från lagstiftningsförfarandet (artikel 122 i EUF-fördraget) och ger upphov till medel som förs in i budgeten i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som kringgår det normala budgetförfarandet.

 

Förbättringar av rådets ståndpunkt: När det gäller inrättandet av framtida krismekanismer på grundval av artikel 122 i EUF-fördraget med potentiellt betydande budgetkonsekvenser får parlamentet igenom ett nytt steg i förfarandet (”förfarandet för budgetkontroll”). En gemensam kommitté kommer att sammankallas, där rådet och parlamentet inleder en konstruktiv dialog och eftersträvar en gemensam förståelse av budgetkonsekvenserna innan rådet går vidare med antagandet.

 

När det gäller Next Generation EU i sig ser parlamentet till att ett nytt avsnitt införs i det interinstitutionella avtalet, vilket ökar budgetmyndighetens deltagande i användningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Next Generation EU (detaljerad information och uppdateringar, regelbundna interinstitutionella möten, antagande av en bilaga till den årliga budgeten, förfarande för att hantera avvikelser).

 

Parlamentet säkrar också en överenskommelse om en mer strukturerad bedömning av bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och rapportering om upp- och utlåning i nästa revidering av budgetförordningen.

 

Slutligen, mot bakgrund av de suboptimala erfarenheterna av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, säkrar parlamentet en ny bestämmelse i det interinstitutionella avtalet enligt vilken institutionerna kommer att sträva efter att fastställa särskilda arrangemang för samarbete och dialog i framtida förhandlingar om den fleråriga budgetramen.

 

Övergripande frågor

Positiva steg i rådets ståndpunkt: Med parlamentets stöd ökar rådet det övergripande utgiftsmålet till stöd för klimatmålen från 25 % (förslag från kommissionen) till minst 30 % av utgifterna i den fleråriga budgetramen/Next Generation EU.

 

Förbättringar av rådets ståndpunkt: I det interinstitutionella avtalet säkerställer parlamentet en förbättrad klimatspårningsmetod med en starkare roll för parlamentet och rådet, och korrigerande åtgärder för att uppnå det övergripande klimatmålet på minst 30 %.

 

Parlamentet erhåller ett nytt årligt mål för biologisk mångfald på 7,5 % i den fleråriga budgetramen från och med 2024, i syfte att nå 10 % 2026 och 2027. Metoden ska utformas i nära samarbete med parlamentet och rådet.

 

Parlamentet ser också till att det utformas en metod för att mäta könsrelaterade utgifter, som ska genomföras senast från och med 2023 för flera centralt förvaltade program med tanke på dess förlängning under andra hälften av den fleråriga budgetramen.

 

För att bättre skydda EU:s budget, inklusive utgifter för Next Generation EU, och för att förbättra övervakningen, kontrollen och granskningen av budgeten, enades institutionerna om att reformera insamlingen, kvaliteten och jämförbarheten när det gäller uppgifter om stödmottagare så att informationen finns tillgänglig i rätt tid, i ett integrerat, jämförbart och centralt tillgängligt format och så att den omfattar inte bara de direkta mottagarna utan även de faktiska mottagarna av utbetalningarna av stödet.

 

 

2. Tidslinje

 

 14 Mars 2018: Parlamentet är den första institutionen som lägger fram sin ståndpunkt om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel i två resolutioner som inte avser lagstiftning[12] i syfte att påverka kommissionens förslag. Parlamentet förklarar att det inte kommer att ge sitt godkännande av den fleråriga budgetramen utan tillräckliga framsteg när det gäller egna medel.

 

 2 maj 2018: Kommissionen offentliggör sina förslag om den fleråriga budgetramen och egna medel den 2 maj 2018 och föreslår en flerårig budgetram på 1 134,6 miljarder EUR i 2018 års priser i åtaganden. Kommissionen lägger också fram ett förslag till förordning om skydd av unionens budget (rättsstatsmekanismen) och lägger under de följande veckorna fram förslag till grundrättsakter för de 37 sektorsprogrammen. Kommissionen sätter upp målet att nå en överenskommelse före valet till Europaparlamentet i maj 2019. Parlamentet antar den 30 maj 2018 en kort resolution som svar på kommissionens förslag.

 

 Maj 2018 (fram till juli 2020): Inledande av diskussioner mellan förhandlingsgruppen och de på varandra följande rådsordförandeskapen före och efter mötet i rådet (allmänna frågor) där den fleråriga budgetramen står på dagordningen (briefing/avrapportering från rådet (allmänna frågor)). Parlamentet beskriver dem som korta och formalistiska. Förhandlingsgruppen bjuds in två gånger till informella möten med ministrarna i rådet (allmänna frågor): den 12 mars 2019 (i Bukarest) och den 19 november 2019 (i Bryssel).[13]

 

 14 november 2018: Parlamentet antar ett interimsbetänkande[14] som utgör dess detaljerade förhandlingsmandat och som särskilt innehåller följande:

 detaljerade siffror för alla tak i den fleråriga budgetramen och särskilda instrument, uppdelade per program inom ett tak på 1 324,1 miljarder EUR,

 särskilda ändringar av kommissionens utkast till förordning om den fleråriga budgetramen samt utkastet till interinstitutionellt avtal.

Parlamentet begär att man ska intensifiera de regelbundna mötena med rådet för att bana väg för officiella förhandlingar i syfte att nå en bra överenskommelse före valet till Europaparlamentet 2019.

 

 December 2018: Det första partiella förhandlingspaketet läggs fram för rådet (allmänna frågor).[15] Parlamentets förhandlingsgrupp börjar med praxisen att kommenterade versioner av förhandlingspaketen som utarbetats i samarbete med föredragandena för sektorsprogrammen sänds ut till rådet och sprids inom parlamentet, för att främja information och diskussion om parlamentets synpunkter. Europeiska rådet utesluter möjligheten att nå en överenskommelse före valet.

 

 November 2018 – april 2019: Parlamentet antar förhandlingsmandat för rättsstatsmekanismen och nästan alla utgiftsprogram. Parlamentet accepterar att ingå vissa partiella avtal med rådet på grundval av rådets partiella förhandlingsmandat (de sektorsspecifika bestämmelser som påverkas av förhandlingspaketet förblir inom hakparentes).

 

 10 oktober 2019: Efter valet till Europaparlamentet bekräftar och uppdaterar parlamentet sitt förhandlingsmandat och uppmanar kommissionen att i sitt ursprungliga förslag till flerårig budgetram formellt beakta effekterna av de åtaganden som den nya ordföranden gjort[16]. På grund av rådets förseningar begär parlamentet en beredskapsplan om en överenskommelse inte kan nås i tid.

 

 December 2019: Det första förhandlingspaketet med siffror läggs fram för rådet (allmänna frågor). Utöver sina kommenterade versioner av förhandlingspaketet börjar parlamentets förhandlingsgrupp med sin praxis att skicka ut jämförande analyser av varje ny uppsättning siffror som läggs fram av de andra institutionerna.

 

 20–21 februari 2020: Europeiska rådets extra möte leder inte till något resultat. På grundval av artikel 225 i EUF-fördraget utarbetar parlamentet därefter en formell begäran till kommissionen om en beredskapsplan[17].

 

 April och maj 2020: På grund av de hälsomässiga och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin uppmanar parlamentet kommissionen i två resolutioner[18] att föreslå ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket som ska finansieras genom gemensam upplåning som garanteras av unionens budget, med en betydande bidragsdel.

 

 27 maj 2020: Kommissionen lägger fram en återhämtningsplan som omfattar reviderade förslag till den fleråriga budgetramen och egna medel, nya förslag om inrättande av ett återhämtningsinstrument/Next Generation EU på 750 miljarder EUR som finansieras genom upplåning på finansmarknaderna samt nya eller reviderade sektorsspecifika förslag.

 

 8 Juli 2020: Första högnivåmötet mellan institutionernas ordförande enligt artikel 324 i EUF-fördraget ”för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra”.[19]

 

 17–21 juli 2020: Europeiska rådet når en politisk överenskommelse om en flerårig budgetram på 1 074,3 miljarder EUR i 2018 års priser och ett återhämtningsinstrument på 750 miljarder EUR, inklusive 390 miljarder EUR i bidrag. Detta gör det möjligt för rådet att anta fullständiga ståndpunkter och förhandlingsmandat för hela paketet med förslag.

 

 23 Juli 2020: Parlamentet antar en resolution[20] med parlamentets bedömning av Europeiska rådets slutsatser och fastställer de viktigaste punkterna för de kommande förhandlingarna.

 

 27 augusti 2020: Förhandlingarna inleds i form av trepartsmöten mellan parlamentets förhandlingsgrupp, Tysklands ständiga representant (som innehar ordförandeskapet i rådet) och kommissionsledamoten med ansvar för budgetfrågor. De förbereds och följs upp av flera trepartsmöten på teknisk nivå.

 

 16 september 2020: Utan att invänta resultatet av förhandlingarna avger parlamentet sitt obligatoriska yttrande över beslutet om egna medel[21] för att möjliggöra ett antagande i rådet och därefter en ratificering i alla medlemsstater, så att återhämtningsinstrumentet snabbt kan lanseras.

 

 30 september 2020: Rådet antar förhandlingsmandat om rättsstatsmekanismen. Förhandlarna når en preliminär överenskommelse den 5 november 2020 (som godkänns av budgetutskottet och budgetkontrollutskottet den 12 november och av Coreper den 16 november).

 

 10 November 2020: Vid det tolfte trepartsmötet når förhandlarna om den fleråriga budgetramen/egna medel en politisk överenskommelse om den fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsinstrumentet.


 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: <Titre>Yttrande över godkännandeförfarandet för förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027</Titre> <DocRef>(2018/0166(APP)</DocRef>

Till ordföranden

Inom ramen för det ovannämnda förfarandet har utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ombetts att lägga fram ett yttrande för ditt utskott. Vid utskottssammanträdet den 12 oktober 2020 beslutade utskottet att översända detta yttrande i form av en skrivelse.

På grund av den mycket snäva tidsramen i BUDG-utskottet vill jag som ENVI‑utskottets ordförande, tillsammans med Adam Jarubas, ENVI-utskottets föredragande av yttrande, överlämna ENVI-utskottets bidrag, som antogs den 18 november 2020, och som ditt utskott förhoppningsvis kommer att beakta:

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om nästa fleråriga budgetram 2021–2027 och den rättsligt bindande färdplanen för införandet av nya egna EU-medel, och uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott rekommendera att överenskommelsen godkänns för nästa fleråriga budgetram 2021–2027.

2. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om ett ambitiöst, fristående hälsoprogram på 5,1 miljarder EUR i nästa fleråriga budgetram, vilket innebär en tolvfaldig ökning jämfört med den föregående fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker vikten av en ambitiös finansiering av programmet EU för hälsa för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens i EU, bland annat genom att stödja digitalisering, på ett hållbart sätt säkerställa tillgång till läkemedel till överkomliga priser, främja åtgärder för att bekämpa cancer och andra icke smittsamma sjukdomar, ta itu med gränsöverskridande hot mot hälsan och förbereda sig för nya hälsohot, bland annat i samband med covid-19-krisen.

3. Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av anslagen till unionens civilskyddsmekanism till 3 miljarder EUR inom ramen för nästa fleråriga budgetram och Next Generation EU, vilket är avgörande för att säkerställa att unionen och medlemsstaterna är bättre förberedda på att reagera på storskaliga nödsituationer och att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser på civilskyddsområdet för att förebygga, förbereda sig inför och reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

4. Europaparlamentet välkomnar ökningen av anslaget för Life-programmet till 4,8 miljarder EUR. Parlamentet noterar dock parlamentets ståndpunkt att den nuvarande finansieringen bör fördubblas. Parlamentet understryker vikten av Life för genomförandet av den europeiska gröna given. Parlamentet påminner om att finansieringen av det nya underprogrammet för ren energi inte bör ske på bekostnad av anslagen för natur och biologisk mångfald, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna.

5. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om det övergripande klimatrelaterade utgiftsmålet på minst 30 % som ska tillämpas på det totala beloppet för unionens budget och på utgifter inom ramen för Next Generation EU, varvid effekterna av utfasningen av finansieringen från Next Generation EU ska beaktas och åtskillnad ska göras mellan begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna, när så är möjligt, och målet att 7,5 % av de årliga utgifterna inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 ska gå till målen för biologisk mångfald från och med 2024 och 10 % från och med 2026. Parlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att nå dessa årliga utgifter på 10 % för biologisk mångfald från och med 2021 så snart som möjlig.

6. Europaparlamentet understryker att utvecklingen av en transparent, heltäckande och effektiv metod, i linje med den europeiska gröna given och dess princip om att inte vålla skada, är avgörande för att identifiera och spåra utgifter som rör klimat och biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att nära samarbeta med parlamentet och rådet när det gäller utvecklingen av metoden och uppnåendet av de tillämpliga målen, och välkomnar att befintliga överlappningar mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald kommer att beaktas.

7. Europaparlamentet påminner om vikten av att anslå tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser till de decentraliserade byråer och kommissionens generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av centrala politikområden inom ENVI-utskottets ansvarsområde, såsom den europeiska gröna given och hälsa, på grundval av de individuella behoven, särskilt om de tilldelas nya uppgifter. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa verklig inkomstförutsägbarhet och flexibilitet i budgetförvaltningen, vilket är en förutsättning för byråernas framgångsrika långsiktiga förvaltning och positiva bidrag till EU:s politik.

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott rekommendera att förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 godkänns.

Jag har skickat en liknande skrivelse till Jan Olbrycht och Margarida Marques , budgetutskottets medföredragande för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Med vänlig hälsning

 

Pascal Canfin

 


 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: <Titre>Yttrande över förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027</Titre> <DocRef>(2018/0166(APP))</DocRef>

 

Utskottet för konstitutionella frågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för budgetutskottet inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 24 september 2020 beslutade utskottet att översända detta yttrande i form av en skrivelse.

Vid sitt sammanträde den 19 november 2020 behandlade utskottet för konstitutionella frågor detta ärende. Vid detta sammanträde[22] beslutade utskottet att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

Antonio Tajani


 

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet understryker vikten av att agera i EU-medborgarnas intresse, och betonar den viktiga roll som parlamentet spelar i utarbetandet av den fleråriga budgetramen i detta avseende. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

2. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang även de bestämmelser som möjliggör en bättre parlamentarisk kontroll på EU-nivå, särskilt de överenskomna bestämmelserna om förstärkt budgetkontroll av användningen av medel från Next Generation EU och Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF‑fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget. Parlamentet välkomnar den överenskomna rättsligt bindande färdplanen för införandet av nya egna medel under de kommande sju åren. Dessutom välkomnar parlamentet den politiska överenskommelse som nåddes den 5 november 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna,

3. Europaparlamentet betonar att överenskommelsen om paketet om den fleråriga budgetramen utgör ett historiskt steg för Europeiska unionens fortsatta integrationsprocess. Parlamentet insisterar på betydelsen av alla politiska överenskommelser, inbegripet åtagandet att införa en korg av nya egna medel och villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen, och betonar att alla delar av paketet om den fleråriga budgetramen måste genomföras i enlighet med principen om ömsesidigt lojalt samarbete i enlighet med artikel 13 i EU-fördraget.

4. Europaparlamentet påminner om sitt krav på att den fleråriga budgetramens löptid ska anpassas till parlamentets valperiod och kommissionens mandat. Parlamentet beklagar att denna fråga ännu inte har tagits upp och anser att den bör ses över i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

5. Europaparlamentet upprepar sin begäran om aktivering av övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget, så att rådet kan anta förordningen om den fleråriga budgetramen med kvalificerad majoritet, och påminner dessutom om sina förslag om att tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet vid antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen.

6. Europaparlamentet föreslår att man utnyttjar drivkraften från konferensen om Europas framtid, som måste inledas under Tysklands ordförandeskap i rådet, för att – på ett sätt som återspeglar åsiktsskillnaderna i EU och representerar den geografiska och demografiska mångfalden i EU och dess medlemsstater – tillsammans med andra EU‑institutioner, medborgarna och det organiserade civila samhället diskutera frågor såsom de demokratiska och konstitutionella utmaningarna i samband med återhämtningsinstrumentets institutionella struktur och beslutsförfarandena för den fleråriga budgetramen och egna medel mer allmänt, i syfte att stärka Europaparlamentets roll i dessa förfaranden.


 

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021-2027

Referensnummer

09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP)

Samråd / begäran om godkännande

14.12.2020

 

 

 

Ansvarigt utskott

 Tillkännagivande i kammaren

BUDG

 

 

 

 

Rådgivande utskott

 Tillkännagivande i kammaren

AFET

 

DEVE

 

INTA

 

CONT

 

 

ECON

 

EMPL

 

ENVI

 

ITRE

 

 

IMCO

 

TRAN

 

REGI

 

AGRI

 

 

PECH

 

CULT

 

JURI

 

LIBE

 

 

AFCO

 

FEMM

 

PETI

 

 

Inget yttrande avges

 Beslut

AFET

30.9.2019

DEVE

29.6.2020

INTA

10.9.2020

CONT

17.9.2020

 

ECON

22.7.2019

EMPL

3.9.2019

ITRE

25.6.2020

IMCO

4.12.2019

 

TRAN

23.6.2020

REGI

7.9.2020

AGRI

16.11.2020

PECH

1.7.2019

 

CULT

22.6.2020

JURI

24.7.2019

LIBE

7.9.2017

FEMM

22.11.2019

 

PETI

19.6.2018

 

 

 

Föredragande

 Utnämning

Jan Olbrycht

23.7.2019

Margarida Marques

23.7.2019

 

 

Behandling i utskott

16.11.2020

 

 

 

Antagande

14.12.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Rasmus Andresen, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Vlad Gheorghe, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Silvia Modig, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Rainer Wieland, Angelika Winzig

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mario Furore

Ingivande

14.12.2020

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

30

+

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig

S&D

Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Eero Heinäluoma, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs

Renew

Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds

Verts/ALE

Rasmus Andresen, David Cormand, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca

NI

Mario Furore

 

2

-

ID

Joachim Kuhs, Hélène Laporte

 

4

0

S&D

Pierre Larrouturou

GUE/NGL

Silvia Modig, Dimitrios Papadimoulis

NI

Mislav Kolakušić

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

[2] Antagna texter, P9_TA(2019)0032.

[3] Antagna texter, P9_TA(2020)0206.

[4] Godkännande av den … (ännu inte offentliggjort i EUT).

[5] Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

[6] Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

[7] Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

[8] EUT L 29, 31.1.2020, s. 7.

[9] Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).

[10] Johan Van Overtveldt, ordförande, Jan Olbrycht och Margarida Marques, medföredragande för den fleråriga budgetramen, José Manuel Fernandes och Valérie Hayer, medföredragande för egna medel, Rasmus Andresen, ledamot.

[11] De slutliga taken för 2021–2027 (oaktat framtida revideringar) kommer därför i reala termer att överskrida det övergripande taket för 2014–2020, som kommissionen uppskattade till 1 083,3 miljarder EUR i 2018 års priser efter avdrag för Förenade kungarikets utgifter och tillägg av relevanta belopp från Europeiska utvecklingsfonden.

[12] Antagna texter, P8_TA(2018)0075 och P8_TA(2018)0076.

[13] Bilaterala möten med ministrar, ambassadörer, kommissionsledamöter och berörda parter under hela perioden ej medräknade.

[14] Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

[15] ”Förhandlingspaket” är ett internt dokument som syftar till att samordna rådets ståndpunkter om de mest politiska aspekterna av flera lagstiftningstexter samtidigt som de i slutändan leder till detaljerade slutsatser från Europeiska rådet. Som parlamentet har påpekat tenderar de att ge Europeiska rådet en dominerande roll, bland annat när det gäller ett stort antal sektorsspecifika bestämmelser som ska beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De hindrar rådet från att anta fullständiga förhandlingsmandat fram till sent i processen och när de omvandlats till Europeiska rådets slutsatser begränsar de i hög grad handlingsutrymmet för rådets förhandlare.

[16]  Antagna texter, P9_TA(2019)0032.

[17]  Antagna texter, P9_TA(2020)0065.

[18]  Antagna texter, P9_TA(2020)0054 och P9_TA(2020)0124.

[19] Framträdanden av parlamentets talman inför Europeiska rådet samt informella bilaterala möten med andra ordförande (några av dem i närvaro av förhandlingsgruppen) ej medräknade.

[20] Antagna texter, P9_TA(2020)0206.

[21] Antagna texter, P9_TA(2020)0220.

[22] Följande personer deltog i slutomröstningen: Antonio Tajani (ordförande och föredragande för yttrande), Gabriele Bischoff (första vice ordförande), Giuliano Pisapia (tredje vice ordförande), Gerolf Annemans, Damian Boeselager, Geert Bourgeois, Gilles Boyer (ersättare för Charles Goerens, andra vice ordförande), Fabio Massimo Castaldo, Leila Chaibi, Włodzimierz Cimoszewicz, Gwendoline Delbos‑Corfield, Pascal Durand, Daniel Freund, Esteban González Pons, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Maite Pagazaurtundúa (för Guy Verhofstadt), Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz‑Wolski, Helmut Scholz, Pedro Silva Pereira, László Trócsányi, Mihai Tudose, Loránt Vincze, Rainer Wieland.

Senaste uppdatering: 15 december 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy