Förfarande : 2020/2207(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0265/2020

Ingivna texter :

A9-0265/2020

Debatter :

PV 19/01/2021 - 11
CRE 19/01/2021 - 11

Omröstningar :

PV 20/01/2021 - 3
PV 20/01/2021 - 17

Antagna texter :

P9_TA(2021)0013

<Date>{15/12/2020}15.12.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0265/2020</NoDocSe>
PDF 560kWORD 81k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2020</Titre>

<DocRef>(2020/2207(INI))</DocRef>


<Commission>{AFET}Utskottet för utrikesfrågor</Commission>

Föredragande: <Depute>Sven Mikser</Depute>

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2020

(2020/2207(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Lissabonfördraget,

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, den 26 juni 2015, den 15 december 2016, den 22 juni 2017, den 28 juni 2018, den 14 december 2018, den 20 juni 2019, den 12 december 2019 och den 21 juli 2020,

 med beaktande av rådets slutsatser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken av den 25 november 2013, den 18 november 2014, den 18 maj 2015, den 27 juni 2016, den 14 november 2016, den 18 maj 2017, den 17 juli 2017, den 25 juni 2018, den 17 juni 2019 och den 17 juni 2020,

 med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om upprättandet av en civil GSFP-pakt,

 med beaktande av rådets slutsatser om kvinnor, fred och säkerhet av den 10 december 2018,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 19 juni 2017 om en ram för en gemensam diplomatisk respons från EU mot skadlig it-verksamhet,

 med beaktande av rådets slutsatser om unga, fred och säkerhet av den 7 juni 2018 och om ungdomar i yttre åtgärder av den 5 juni 2020,

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater[1],

 med beaktande av rådets slutsatser om kompletterande insatser för förstärkning av motståndskraft och motverkande av hybridhot av den 10 december 2019,

 med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) den 28 juni 2016,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet om handlingsplanen för militär rörlighet av den 28 mars 2018 (JOIN(2018)0005),

 med beaktande av de gemensamma förklaringarna av den 8 juli 2016 och den 12 juli 2018 från Europeiska rådets respektive kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare,

 med beaktande av FN-stadgan,

 med beaktande av Helsingforsslutakten från 1975 från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa,

 med beaktande av den gemensamma uppsättning förslag (42 åtgärder) som godkändes av EU:s respektive Natos råd den 6 december 2016 och lägesrapporterna av den 14 juni och den 5 december 2017 om genomförandet av dessa, och den nya uppsättning förslag (32 åtgärder) som godkändes av de båda råden den 5 december 2017,

 med beaktande av den femte lägesrapporten om genomförandet av den gemensamma uppsättning förslag som godkändes av EU:s och Natos råd den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

 med beaktande av den enorma inverkan som Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att få på EU:s potentiella försvarskapacitet, eftersom det är en av de mest kraftfulla militära makterna i Europa,

 med beaktande av Rysslands olagliga invasion och annektering av Krimhalvön,

 med beaktande av Rysslands kränkningar av medlemsstaters luftrum och sjögränser,

 med beaktande av Kinas ökade ekonomiska och militära närvaro i Medelhavsländerna och de afrikanska länderna,

 med beaktande av hotet från inhemsk och utländsk terrorism, i första hand från grupper som IS,

 med beaktande av ny teknik såsom artificiell intelligens, rymdkapacitet och kvantdatorteknik, som erbjuder nya möjligheter för mänskligheten men också skapar nya utmaningar inom försvars- och utrikespolitiken vilka kräver en tydlig strategi och samförstånd bland allierade,

 med beaktande av den andra lägesrapporten om EU:s och FN:s prioriteringar 2019−2021 för fredsfrämjande insatser och krishantering,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 3212 (1974), 32/15 (1977), 33/15 (1978), 34/30 (1979) och 37/253 (1983),

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 353 (1974), 361 (1975), 367 (1975), 458 (1979), 541 (1983), 550 (1984), 649 (1990), 716 (1991), 750 (1992), 774 (1992), 789 (1992), 889 (1993), 939 (1994), 1032 (1995), 1062 (1996), 1250 (1999), 2009 (2011), 2095 (2013) och 2174 (2014),

 med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 16, som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling,

 med beaktande av FN:s publikation från juni 2018 Securing our common future: An Agenda for Disarmament,

 med beaktande av Europeiska revisionsrättens översikt nr 09/2019: Europas försvar,

 med beaktande av sina resolutioner av den 14 december 2016[2], den 13 december 2017[3], den 12 december 2018[4] och den 15 januari 2020[5] om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

 med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om förbindelserna mellan EU och Nato[6],

 med beaktande av sin rekommendation till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om förberedelsen av översynen av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen 2020, kärnvapenkontroll och möjligheterna för kärnvapennedrustning,

 med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp[7],

 med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för Europeiska unionen[8],

 med beaktande av sitt betänkande om Europeiska försvarsfonden 2021–2027 (A8‑0412/2018),

 med beaktande av sin rekommendation till rådet om beslutet om inrättande av en europeisk fredsfacilitet[9],

 med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem[10],

 med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020[11],

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0265/2020).

1. Europaparlamentet påminner om EU:s ambition att vara en global aktör för fred och säkerhet och vill att unionens åtgärder och politik ska sträva efter att upprätthålla internationell fred, säkerhet, verklig multilateralism, samarbete, global stabilitet och aktivt stöd för den regelbaserade världsordningen, internationell rätt, mänskliga rättigheter och demokrati, i enlighet med principerna och värdena i FN-stadgan och målen i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

2. Europaparlamentet betonar att med tanke på de rådande och ökande mångfasetterade hot mot den globala regionala och nationella säkerheten och stabiliteten som EU står inför i en mycket multipolär och oförutsägbar miljö med mer självsäkra och konkurrerande globala och regionala stormakter och skiftande allianser, kommer europeiska aktörer endast genom den gemensamma tyngden av ett starkt och enat EU och dess medlemsstater och i nära samarbete med likasinnade demokratier att ha potential att utveckla en kraftfullare gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), i syfte att spela en starkare och mer relevant roll på det internationella planet i den nya geopolitiska miljön och bidra till fred, mänsklig säkerhet, hållbar utveckling, välstånd, frihet, respekt för grundläggande rättigheter och värden och demokrati.

3. Europaparlamentet noterar att den ihållande försämringen av unionens strategiska miljö direkt eller indirekt påverkar medlemsstaternas och dess medborgares säkerhet. I denna instabila och oförutsägbara miljö har unionen och medlemsstaterna tillsammans en större roll att spela för att garantera säkerheten för sina medlemsstater, medborgare och värden från multilaterala hot, risker och utmaningar.

4. Europaparlamentet noterar Europeiska unionens mål att utveckla en europeisk strategisk autonomi, vilket är en ambition som bygger på unionens förmåga att självständigt bedöma en krissituation och fatta självständiga beslut, och på dess förmåga att agera självständigt, när omständigheterna så kräver, för att försvara sina intressen och värden, med full respekt för allianserna och dess strategiska partner, samtidigt som principen om komplementaritet med Nato respekteras.

5. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att ge en gemensam formell definition av strategiskt oberoende och att fastställa målsättningar, medel och resurser för dess genomförande mycket tydligt. Parlamentet anser att förmågan att agera självständigt är ett viktigt sätt för EU att stärka sina multilaterala åtgärder, göra unionen mindre sårbar för externa hot och vara en mer tillförlitlig partner i en multilateral regelbaserad ordning.

6. Europaparlamentet anser att covid-19-pandemin har visat EU:s sårbarhet och dess beroende av tredjeländer. Parlamentet understryker därför det allt större behovet av att intensifiera EU:s insatser för strategiskt oberoende i detta sammanhang.

7. Europaparlamentet noterar att vissa framsteg har gjorts i genomförandet av GSFP. Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta åtagande att stärka sin globala närvaro och förmåga att agera som global säkerhetsfrämjare och säkerhetsgarant genom sina GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, med målet att uppnå hållbar fred, stabilitet och välstånd och att aktivt bidra till att övervinna och lösa konflikter runt om i världen, i synnerhet i EU:s grannskap.

8. Europaparlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens tillkännagivande att man i slutet av 2020 kommer att lägga fram en analys av gemensamma hot och utmaningar, vilken kommer att ligga till grund för politiska diskussioner med medlemsstater och för utvecklingen av en strategisk kompass. Parlamentet konstaterar att den strategiska kompassen kommer att förbättra och vägleda genomförandet av EU:s ambitionsnivå som fastställdes 2016 och kommer att fastställa ett strategiskt förhållningssätt, specifika målsättningar och mål på de fyra nyckelområdena krishantering, resiliens, kapacitet och partnerskap senast 2022. Parlamentet betonar att detta är nödvändigt eftersom EU måste ta fram belysande scenarier för militära och civila insatser och förbereda sig väl på operativ och politisk nivå. Parlamentet hoppas att den strategiska kompassen, som ett första steg mot utvecklingen av en oberoende operativ kapacitet för EU, kommer att bana väg för en mer harmoniserad strategisk kultur och därmed underlätta unionens beslutsfattande.

9. Europaparlamentet överväger att lägga fram egna betänkanden och rekommendationer om de viktigaste områdena i den strategiska kompassen, i syfte att tillhandahålla underlag och ge vägledning från parlamentets sida i enlighet med våra demokratiska institutionella principer.

10. Europaparlamentet understryker den primära geopolitiska betydelsen för unionen av hållbar regional stabilitet, säkerhet och välstånd och förebyggande av destabiliserande processer i dess grannskap, både i öster och söder och i Arktis. Parlamentet betonar den nyckelroll som Eufor Althea och Eulex Kosovo spelar för att främja stabilitet och säkerhet genom att stärka ländernas motståndskraft och främja kapacitetsuppbyggnad i en region av strategisk betydelse för EU. Parlamentet välkomnar förlängningen av mandaten för Eulex Kosovo och EUAM Ukraina och framhåller återigen vikten av GSFP-inblandning på västra Balkan och i det östra grannskapet. Parlamentet uppmuntrar till en översyn av det pågående GSFP-uppdraget EUAM Ukraina för att fastställa hur det ytterligare kan stödja Ukrainas säkerhet.

11. Europaparlamentet påpekar att instabilitet i Europas södra grannskap, i synnerhet i Sahelregionen, i Västafrika och på Afrikas horn i slutändan kommer att ha negativa spridningseffekter på främst EU:s södra grannskap och därför utgör en direkt utmaning för vår europeiska förvaltning av de yttre gränserna.

12. Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt engagemang för Ukrainas och alla andra östliga partnerländers oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över situationen i Belarus och ger på nytt uttryck för sitt stöd för folkets suveräna och demokratiska val.

13. Europaparlamentet uttrycker oro över att Ryska federationens militära styrkor fortfarande ockuperar stora delar av Ukraina och Georgien i strid med internationell rätt, att de fortfarande är närvarande i Republiken Moldavien och att Ryssland fortsätter att destabilisera freden och säkerheten i regionen. Parlamentet uttrycker sin oro över den exempellösa omfattningen av statsunderstödda desinformationskampanjer i det östra grannskapet. Parlamentet fortsätter att fördöma Rysslands militära intervention och olagliga annektering av Krimhalvön och upprätthållandet av den frusna konflikten i Moldavien. Parlamentet betonar behovet av en gemensam röst för EU:s politik i det sammanhanget.

14. Europaparlamentet välkomnar att fientligheterna upphört i och omkring Nagorno-Karabach. Parlamentet understryker med oro tredjeländers militära medverkan i konflikten och särskilt Turkiets destabiliserande roll och inblandning. Parlamentet begär en internationell utredning av påstådd närvaro av utländska stridande och användning av klustervapen och fosforbomber. Parlamentet uppmanar EU och internationella organ att se till att det inte förekommer någon strafflöshet för krigsförbrytelser i Nagorno-Karabach och för användning av förbjudna vapen i konflikten i Nagorno-Karabach. Parlamentet insisterar på behovet av att göra det möjligt för humanitärt bistånd att komma in, att utan dröjsmål gå vidare med utbytet av fångar och dödsoffer samt behovet av att bevara Nagorno-Karabachs kulturarv.

15. Europaparlamentet uttrycker stor oro över den nyligen upptrappade spänningen när det gäller vissa potentiella krutdurkar i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, t.ex. den omtvistade gränsen mellan Indien och Kina, Östkinesiska havet och Sydkinesiska havet och Taiwansundet, inbegripet Kinas allt mer provokativa militära manövrar som riktar sig mot Taiwan. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att lösa sina meningsskiljaktigheter på fredlig väg för att minska spänningarna och avstå från att vidta ensidiga åtgärder för att bryta dödläget. Parlamentet understryker vikten av en fredlig utveckling över Taiwansundet för att bevara fred, stabilitet och välstånd för Kina och Taiwan och i Asien–Stillahavsområdet, som förblir av kritisk betydelse för EU:s intressen. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se över sin engagemangspolitik gentemot Taiwan och att arbeta med internationella, likasinnade partner för att skydda det demokratiska Taiwan mot utländska hot. Parlamentet uttrycker oro över den desinformationskampanj som sjösatts av illvilliga tredjeländer för att störa insatserna för att bekämpa covid-19-pandemin och som riktat sig till demokratier i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, inbegripet Taiwan. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja Taiwans meningsfulla och pragmatiska deltagande som en observatör i Världshälsoorganisationens (WHO) möten, mekanismer och verksamheter, för att gemensamt bekämpa den globala folkhälsokrisen.

16. Europaparlamentet är extremt oroat över, och fördömer skarpt, de av Turkiet utförda olagliga aktiviteterna och hoten om militära insatser mot medlemsstater i östra Medelhavsområdet. Parlamentet noterar med oro att de ensidiga åtgärder som leds av Turkiet trots insatserna för nedtrappning kränker internationell rätt och direkt påverkar vissa medlemsstaters suveränitet. Parlamentet erinrar om att unionen står redo att använda alla till buds stående instrument och alternativ, inbegripet i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att skydda sina och sina medlemsstaters intressen. Parlamentet påminner om rådets nyligen antagna slutsatser om östra Medelhavsområdet och efterfrågar en ny övergripande strategi för EU och Turkiet.

17. Europaparlamentet betonar att tillgången till säkert dricksvatten kan vara orsak till allvarliga konflikter. Parlamentet betonar att EU måste inrätta en politisk strategi för att underlätta för lösningar på dessa områden där potentialen för destabilisering är hög, och samtidigt uppmuntra länder som ligger i de områden som löper störst risk att drabbas av vattenrelaterade konflikter undertecknar 1992 års Helsingforskonvention, som fullbordades i New York 1997, om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

Konsolidering av Europeiska unionens ambitioner: effektivisering av GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna i en oförutsägbar och destabiliserad miljö

18. Europaparlamentet anser att GSFP främst bygger på unionens kapacitet att genomföra civila och militära uppdrag i krissituationer som påverkar unionens och dess medlemsstaters säkerhet eller som kräver en internationell intervention i enlighet med internationell rätt och FN-stadgan och FN:s resolutioner. Parlamentet noterar att unionen för närvarande genomför elva civila och sex militära uppdrag och insatser. Av de sistnämnda är tre verkställande (Atalanta, Eunavfor MED Irini, Eufor Althea) och tre icke-verkställande (EUTM Mali, EUTM Somalia, EUTM RCA). Parlamentet erinrar om att mandaten för GSFP-uppdragen bland annat syftar till att främja reformer av säkerhetssektorn och rättsväsendet och stärka den militära och polisiära utbildningen. Parlamentet rekommenderar en regelbunden och ordentlig utvärdering av uppdragen och insatserna för att fastställa var deras effektivitet skulle kunna stärkas ytterligare. Parlamentet betonar vikten av att uppdrag sätts in på ett snabbare, flexiblare och mer konsekvent sätt.

19. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater dessvärre fortfarande saknar politisk vilja att delta i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser på ett betydande och trovärdigt sätt. Parlamentet understryker vikten av att göra uppdrag och insatser mer robusta, både när det gäller mänskliga resurser och mandat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka bidragen i form av styrkor och resurser till alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, genom att framför allt ta itu med de befintliga bristerna – eftersom frågan om finansiering av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser är avgörande för deras hållbarhet, särskilt i kristider – och frågan om potentiella ökande spänningar och konflikter. Parlamentet betonar att budgeten för GSFP inte får undergrävas.

20. Europaparlamentet betonar att kvinnors deltagande i GSFP-uppdrag bidrar till uppdragets effektivitet och är en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter för kvinnor och män i hela världen. Parlamentet efterlyser en meningsfull integrering av jämställdhetsperspektivet i utformningen av GSFP, särskilt genom jämnare könsfördelning i personalen och ledningen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och genom särskild utbildning för den utstationerade personalen. Parlamentet välkomnar att alla civila GSFP-uppdrag nu har utsett en jämställdhetsrådgivare och uppmanar de militära GSFP-uppdragen att göra detsamma. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att föreslå kvinnliga kandidater för de befintliga lediga befattningarna. Parlamentet efterfrågar att all EU-utplacerad militär och civil personal ska vara tillräckligt utbildad i jämställdhet och i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, och särskilt när det gäller hur ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i deras uppgifter. Parlamentet beklagar att antalet kvinnor som arbetar inom GSFP-uppdrag och särskilt inom de militära uppdragen fortfarande är mycket lågt. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att främja behovet av ett konkret mål och politiska åtaganden för att öka antalet kvinnor i EU:s uppdrag och insatser för krishantering. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att undersöka olika sätt att stärka politiken för rekrytering och bibehållande av personal och främja kvinnors medverkan i fredsbyggande och fredsbevarande uppdrag. Parlamentet framhåller behovet att införa en ny post i EU-budgeten för att finansiera utplaceringen av jämställdhetsrådgivare i militära GSFP-uppdrag.

21. Europaparlamentet understryker unionens globala åtagande i Sahel och på Afrikas horn genom sex civila (Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger, Eucap Somalia) och militära (EUTM Mali, EUTM Somalia, Eunavfor Atalanta, Eunavfor MED Irini) uppdrag.

22. Europaparlamentet noterar att de militära insatserna inom ramen för GSFP i allt större utsträckning tenderar att fokusera på att bygga upp väpnade styrkor (dvs. EU:s utbildningsuppdrag) utan att ha en verkställande dimension. Parlamentet anser att mandaten, utan att det påverkar dessa uppdrags icke-verkställande dimension, bör göras mer kraftfulla för att göra det möjligt för europeiska rådgivare att så nära som möjligt på platsen för utplacering kontrollera om utbildningsprogrammet har genomförts väl och är helt i linje med de lokala väpnade styrkornas faktiska operativa behov. Parlamentet noterar att detta även skulle möjliggöra ett bättre förebyggande av bristfällig förvaltning och fall med missbruk när de utbildade styrkorna väl utplaceras på fältet. Parlamentet betonar att detta särskilt gäller EUTM Mali, där de maliska väpnade styrkorna utplaceras i väldigt olika och utmanande områden och därmed kräver tillsyn över hur den europeiska utbildningen faktiskt genomförs.

23. Europaparlamentet betonar att bara ett fåtal GSFP-uppdrag tillhandahåller utbildning om sexuella och könsrelaterade trakasserier, och uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att tillhandahålla obligatorisk utbildning för att bekämpa sådana trakasserier i alla uppdrag och insatser samt se till att offer och visselblåsare får verkligt skydd. Parlamentet vill att de uppgraderade allmänna uppförandenormerna för GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser uppdateras så att de inbegriper principen om nolltolerans i fråga om underlåtenhet från EU-ledningens sida att vidta åtgärder i samband med sexuellt och könsrelaterat våld.

24. Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 12 oktober 2020 om operation Eufor Althea och beredskapen att förlänga operationens mandat för att stödja Bosnien och Hercegovinas myndigheter i upprätthållandet av säkra och trygga förhållanden inom ramen för ett förnyat FN-mandat. Parlamentet erkänner de utmaningar som covid‑19-pandemin innebär och berömmer uppdragspersonalen för att de förblivit helt operativa under denna tid.

25. Europaparlamentet noterar att säkerhetssituationen i Somalia är mycket oroande och att den är en destabiliserande faktor på hela Afrikas horn och även utanför den regionen. Parlamentet anser i detta avseende att en förstärkning av EUTM Somalia med en rådgivande kapacitet i befälsstrukturer skulle göra det möjligt att utöva ett betydande inflytande på hur insatser genomförs inom den multilaterala ramen för militärt bistånd.

26. Europaparlamentet uppmuntrar de insatser som gjorts när det gäller den regionaliseringsprocess som inletts genom den regionala rådgivnings- och samordningsenheten och rådets beslut av den 12 februari 2019 att inleda processens andra fas, och således förstärka EU:s regionala strategi i Sahel, särskilt inom EUTM Mali genom att utvidga dess omfattning till G5 Sahel-länderna, i syfte att göra EU:s insatser mer effektiva och operativa över G5 Sahel-ländernas gränser och stödja gränsöverskridande samarbete, och därmed göra det arbete som utförs inom ramen för Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger och EUTM Mali mer effektivt. Parlamentet begär att uppdraget ska döpas om till EUTM Sahel. Parlamentet konstaterar att stringens och säkerhetssamarbete med afrikanska länder är avgörande för att uppnå stabilitet och långsiktig utveckling på kontinenten. Parlamentet anser att en regionalisering av GSFP:s strategi i Sahel är relevant men kräver en tydligare organisation mellan de befintliga civila och militära GSFP-uppdragen, lokala aktörer och andra internationella organisationer (dvs. FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Mali och insatsen Barkhane ledd av den franska militären) för att säkerställa operativ synergi och samordnade insatser på unionsnivå.

27. Europaparlamentet är bekymrat över den pågående desinformationskampanjen mot EU i Centralafrikanska republiken. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att vidta åtgärder för att effektivt identifiera ursprunget till desinformationskampanjen och för att motverka sådana angrepp. Parlamentet välkomnar starten av uppdraget för att stärka säkerhetssektorn i Centralafrikanska republiken (EUAM RCA) och det förlängda utbildningsuppdraget i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA). Parlamentet anser att om unionen snabbt och effektivt behöver förbättra sin kapacitet att leverera utrustning utöver den utbildning som tillhandahålls i uppdragen inom ramen för Eucap och EUTM. Parlamentet konstaterar att inrättandet av den europeiska fredsbevarande resursen skulle säkerställa en omfattande strategi för kapacitetsuppbyggnad av vår partners styrkor. Parlamentet understryker att självsäkra, närvarande och aktiva aktörer, som inte nödvändigtvis delar samma etiska principer som unionen och dess medlemsstater, fyller kapacitetsbristen och är inblandade i utrustandet av dessa styrkor, utan respekt för rättsstatens principer och internationella normer.

28. Europaparlamentet är djupt oroat över försämringen av säkerheten och den humanitära situationen i Sahelregionen, där terrorism ökar pressen på G5 Sahel-länderna och deras grannskap, vilket förvärrar de lokala, politiska, etniska och religiösa spänningarna. Parlamentet betonar vikten av stödet från EU:s uppdrag och insatser i Sahel i det här avseendet. Parlamentet påminner om den avgörande betydelsen av att behålla den långsiktiga investering som det internationella samfundet har gjort för att arbeta för säkerhet och stabilitet i Mali och Sahel. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snabbt genomföra beslutet att starta om verksamheten i EU:s uppdrag och insatser i Mali i enlighet med beslutet i Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) att lyfta sanktionerna mot Mali.

29. Europaparlamentet manar till en ny strategi på operativ nivå för en reformering av säkerhetssektorn, säkerhetsassistans och militär kapacitetsuppbyggnad, som omfattar de lärdomar som har dragits särskilt i Mali, och som lägger tonvikt vid a) demokratisk kontroll av alla säkerhetsstyrkor inbegripet väpnade styrkor, b) demokratisk och transparent styrning av sektorn, c) systematisk övervakning av att alla aktörers fullständigt och strikt uppfyller internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och d) tydliga mekanismer för avbrytande eller tillbakadragande i fall med strafflöshet eller pågående kränkningar.

30. Europaparlamentet noterar den förbättrade graden av samordning mellan civila och militära uppdrag i tre länder: Mali, Centralafrikanska republiken och Somalia. Parlamentet välkomnar de samordnade insatserna av EU:s kapacitetsuppbyggande uppdrag i Somalia (Eucap Somalia) och EUTM Somalia för att åtfölja det operativa närmandet mellan den somaliska polisen och den somaliska armén i de områden som befriats från al-Shabaabs inflytande. Parlamentet betonar att den integrerade strategin för verktyg, budgetinstrument och aktörer i EUAM Centralafrikanska republiken och EUTM Centralafrikanska republiken i relevanta fall bör kopieras i andra GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

31. Europaparlamentet välkomnar inledandet av insatsen Eunavfor MED Irini, som syftar till att bidra till hållbar fred, säkerhet och stabilitet genom att stödja genomförandet av vapenembargot mot Libyen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2526 (2020), utbilda den libyska kustbevakningen och störa människosmugglare. Parlamentet uppmanar särskilt med eftertryck medlemsstaterna att snarast avsätta de underrättelse-, övervaknings-, rekognoscerings-, polisresurser och marina resurser som krävs för att stärka Irini-insatsens hittills begränsade kapacitet och uppmuntrar ett starkare samarbete med Natos pågående havsinsats Sea Guardian samt samarbete med regionala partner. Parlamentet påminner om internationella skyldigheter när det gäller sök- och räddningsinsatser till sjöss. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att fullt ut utnyttja EU:s resurser på detta område, särskilt EU:s satellitcentrum och EU:s underrättelse- och lägescentral. Parlamentet välkomnar de pågående framstegen mot en stabilisering av situationen i Libyen och uppmanar EU att spela en aktiv roll i medlingsprocessen för att bidra till att skapa den nödvändiga grunden för ett fredligt, stabilt och demokratiskt Libyen.

32. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 20 juni 2020 att förlänga mandaten för tre av sina civila GSFP-uppdrag: Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen), Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) och Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps).

33. Europaparlamentet efterlyser ytterligare utveckling och förstärkning av EU:s civil‑militära beslutsprocesser och lednings- och kontrollstrukturer.

34. Europaparlamentet noterar att den strategiska översynen av den militära planerings- och ledningskapaciteten ska inledas 2020. Med tanke på denna översyns inverkan på planering, ledning och kontroll i samband med militära uppdrag och insatser uppmanar parlamentet vice ordföranden/den höga representanten att i god tid informera parlamentet om de valmöjligheter som finns och de val som görs. Parlamentet upprepar att EU behöver en permanent och fullfjädrad militär befälsstruktur för att kunna agera självständigt och uppmanar därför rådet att genomföra en sådan struktur.

35. Europaparlamentet noterar de övergripande framsteg och insatser som gjorts i genomförandet av den civila GSFP-pakten, som syftar till att ge den civila delen av GSFP ökad förmåga och göra den mer verkningsfull, flexibel och lyhörd inte bara på nationell nivå genom att utarbeta och genomföra nationella genomförandeplaner för att öka de nationella bidragen till den civila delen av GSFP, utan även på EU-nivå genom att utarbeta en gemensam handlingsplan. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av den civila GSFP-pakten senast i början av sommaren 2023. Parlamentet noterar kapacitetsutmaningar som den civila delen av GSFP står inför när det gäller tillgången till tillräckligt många poliser, domare, åklagare och andra experter inom rättsväsendet och sektorn för civil säkerhet. Parlamentet anser att EU måste göra en omfattande utvärdering av de civila uppdragen inom ramen för Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger, Eucap Somalia och EUAM Centralafrikanska republiken när det gäller deras uppdrag, budgetar och personalresurser, så att de kan göras fullständigt operativa och ändamålsenliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla en detaljerad årlig översyn med en inventering av framstegen med genomförandet av den civila GSFP-pakten. Parlamentet uppmanar alla berörda aktörer att intensifiera samarbetet och stärka samverkan mellan de civila och militära uppdrag som genomförs i samma insatsområde, särskilt med relevans för rörlighet och säkra digitala infrastrukturer. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett kompetenscentrum för civil krishantering, som öppnades i september 2020, och uppmuntrar medlemsstaterna att aktivt delta i dess arbete.

36. Europaparlamentet lovordar GSFP-uppdragens och GSFP-insatsernas kontinuitet och vidmakthållna närvaro trots den mycket utmanande miljö och negativa inverkan som covid-19-pandemin gett upphov till. Parlamentet kräver att budgeten och medlen för och planeringen och utrustandet av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser bedöms och anpassas mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inom ramen för covid‑19‑pandemin för att se till att den operativa effektiviteten upprätthålls. Parlamentet understryker vikten av att EU överväger vad som kan göras mer för att minimera och hantera risken för att personal smittas. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den negativa förstärkande effekt som covid-19-pandemin har på befintliga kriser och anser att det är nödvändigt för EU att förhindra att covid-19 äventyrar många års framsteg inom fredsuppbyggande arbete. Parlamentet oroas över vågen av desinformation, särskilt mot EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i covid‑19‑pandemins tid. Parlamentet understryker att EU måste förstärka sina strategiska kommunikationsverktyg och sin offentliga diplomati, framför allt i länder där GSFP-uppdrag och GSFP-insatser används.

37. Europaparlamentet ger sitt erkännande åt det bidrag som civila och militära GSFP‑uppdrag har gjort när det gäller att bevara fred och stabilitet och stärka den internationella säkerheten och stödja tredjeländer i kampen mot terrorism. EU uppmanas eftertryckligen att stärka sin institutionella kapacitet för konfliktförebyggande och medling. Parlamentet manar till en mer proaktiv strategi för att lösa utdragna konflikter i EU:s närmaste grannskap. Parlamentet efterfrågar konfliktmedvetna och människocentrerade strategier som sätter människors säkerhet och rättigheter i centrum för EU:s engagemang.

38. Europaparlamentet anser att unionen bör koncentrera sina ansträngningar på uppdrag och insatser till de områden där de genererar högst mervärde. Parlamentet är tveksamt till om det är angeläget att fortsätta vissa uppdrag.

39. Europaparlamentet efterfrågar ett skyndsamt antagande och genomförande av den europeiska fredsbevarande resursen, i syfte att öka effektiviteten i EU:s uppdrag, stödja dess partner och bidra till fredsinsatserna. Parlamentet understryker att detta instrument skulle finansiera en del av kostnaderna för EU:s försvarsverksamhet, inbegripet de gemensamma kostnaderna för militära GSFP-insatser och kostnaderna för militär kapacitetsuppbyggnad för partner i länder där EU ingriper, och att det därför bör tilldelas en budget som är tillräckligt stor för att effektivt hantera de aktuella utmaningarna när det gäller utbildning, insatser, uppdrag, projekt och militär utrustning, inbegripet vapen, ammunition och transporter, i full överensstämmelse med de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt samt effektiva bestämmelser om transparens, i enlighet med parlamentets rekommendation av den 28 mars 2019 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet. Parlamentet påminner om behovet av att genomföra omfattande förhandsriskbedömningar och noga övervaka mottagarländernas användning, särskilt i regioner med ett synnerligen instabilt politiskt landskap och mycket lättgenomträngliga nationella gränser, och av att införa nödvändiga skyddsåtgärder på EU-nivå för att förhindra terroristgruppers och andra fientliga aktörers förvärv av dessa vapen.

40. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet i avsiktsförklaringen om tillståndet i unionen 2020 av ett gemensamt meddelande om en strategisk strategi för att stödja avväpning, demobilisering och återanpassning av tidigare kombattanter 2021, som en översyn i rätt tid av 2006 års EU-koncept för stöd till avväpning, demobilisering och återanpassning (DDR). Parlamentet understryker vikten av en reform av säkerhetssektorn, som en prioritering särskilt för våra civila GSFP-uppdrag och vilken bör ha som främsta mål att genomföra strategin för människors säkerhet. Parlamentet betonar att det nya strategiska förhållningssättet till DDR måste säkerställa konsekvens mellan GSFP-instrument och EU-utvecklingsstöd.

Utveckling av effektiv GSFP-kapacitet

41. Europaparlamentet välkomnar EU:s kapacitetsutvecklingsinitiativ, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten, det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och den framtida Europeiska försvarsfonden, samt dess föregångsprogram – unionens förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet – eftersom de kan bidra till större enhetlighet, samordning och interoperabilitet vid genomförandet av GSFP och bana väg för uppfyllandet av Petersberguppdragen och befästa solidariteten, sammanhållningen, resiliensen och det strategiska oberoendet inom unionen.

42. Europaparlamentet inser att integreringen av utvecklingsinitiativ i EU:s kapacitet och medlemsstaternas meningsfulla deltagande i större europeiska försvarsprojekt, som för närvarande drivs på en nästan exklusivt bilateral grund (det vill säga det framtida luftstridssystemet och huvudsystemet för markstrider), har kritisk betydelse för framgången med den europeiska integrationsprocessen på försvarsområdet och skulle utgöra ett tydligt mervärde för det europeiska arbetet för bättre samarbete, försvarsanpassning och interoperabilitet till förmån för GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser.

43. Europaparlamentet konstaterar den avgörande vikten av att öka konsekvensen, inkluderingen, samordningen och följdriktigheten i alla EU:s försvarsplaneringsinstrument och i alla dess verktyg och initiativ för kapacitetsutveckling, så att de medför meningsfull samverkan och ömsesidigt stärkande, förebygger dubbelarbete och säkerställer en effektiv och strategisk användning av resurserna, säkerställer interoperabilitet och främjar snabb insättning.

44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina försvarsutgifter och sikta mot ett mål på 2 % av BNP.

45. Europaparlamentet efterfrågar ett skyndsamt antagande och inrättande av Europeiska försvarsfonden, som kommer att ta itu med och påskynda de gemensamt överenskomna prioriteringarna för försvarskapacitetsutveckling på flyg-, land-, havs- och it-områdena och på så sätt främja EU:s förmåga att fungera som en global aktör och en bidragare till och garant för internationell säkerhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet och kommissionen att tillhandahålla tillräcklig finansiering till Europeiska försvarsfonden och att fokusera på strukturprojekt med stort mervärde och på så sätt underlätta det industriella samarbetet mellan medlemsstaterna och konsolideringen av en stark europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, vilket stärker den tekniska, industriella och strategiska kapaciteten i syfte att förstärka EU:s förmåga att självständigt producera och förfoga över militär kapacitet och att bevara Europas tekniska oberoende på lång sikt. Parlamentet uppmuntrar initiativ för försvarskapacitet för att underlätta medverkan av små och medelstora företag.

46. Europaparlamentet uppmärksammar försvarsforskningens mycket känsliga och strategiska karaktär och behovet av att reglera tillträdet för enheter som kontrolleras av tredje parter utanför EU till projekt som finansieras av Europeiska försvarsfonden för att uppnå förenlighet med EU:s ambitioner om strategiskt oberoende. Parlamentet understryker att tredjeländers deltagande i Europeiska försvarsfonden, i vissa lämpliga specifika undantagsfall när det ger tekniskt och operativt mervärde till vissa projekt, bör genomföras på grundval av faktisk ömsesidighet, bör inte undergräva försvarsfondens mål och måste underställas noggrann övervakning i fråga om efterlevnaden av de regler som föreskrivs i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska försvarsfonden (COM(2018)0476), exempelvis underhåll av immateriell egendom inom EU.

47. Europaparlamentet förväntar sig att den strategiska översynen av den första Pesco‑etappen slutförs senast i slutet av 2020 och inbegriper insyn i programmets framsteg och identifiering av de nödvändiga bestämmelserna för att göra Pesco mer effektivt och målinriktat. Parlamentet anser att Pesco är ett instrument som bidrar till att förstärka ett hållbart och effektivt försvarssamarbete och likaledes försvarsintegrering inom EU genom att förbättra de deltagande medlemsstaternas försvarskapacitet och interoperabilitet, särskilt när det gäller styrkornas tillgänglighet, flexibilitet och insatsförmåga. Parlamentet påminner om att Pesco-projekt bör bidra till att maximera effektiviteten i försvarsutgifterna. Parlamentet anser att Pesco bör användas som ett kompletterande verktyg för att uppnå EU:s mål och bidra till Natos mål. Parlamentet välkomnar det nyligen antagna beslutet om tredjeländers deltagande i Pesco, men konstaterar att ett eventuellt sådant undantagsvist deltagande i enskilda Pesco-projekt måste ge mervärde till EU-medlemsstaterna och projekten och bidra till att stärka Pesco och GSFP och till att uppfylla mer krävande åtaganden, med förbehåll för mycket stränga politiska, materiella och rättsliga villkor, samt genomföras på grundval av etablerad och ändamålsenlig ömsesidighet.

48. Europaparlamentet uppmanar de deltagande medlemsstaterna att till fullo visa prov på politiskt engagemang, insatser och strategiska ambitioner, att tillhandahålla nödvändiga resurser och att uppfylla de ambitiösa och bindande gemensamma åtaganden som de enats om, samtidigt som påtagliga framsteg säkerställs i ett snabbt och effektivt genomförande av de nuvarande Pesco-projekten. Parlamentet betonar att projekten i den första vågen framför allt är projekt för kapacitetsuppbyggnad som involverar så många medlemsstater som möjligt och att Pesco-projektens inkluderande karaktär inte bör leda till att de deltagande medlemsstaternas ambitioner urvattnas. Parlamentet är bekymrat över att de kapacitetsbrister och kritiska tillkortakommanden, som har identifierats av kapacitetsmålsprocessen genom förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, kan komma att inte till fullo täckas upp och hanteras på ett tillräckligt sätt för att genomföra framgångsrika militära insatser. Parlamentet rekommenderar att en översyn görs av de nuvarande 47 Pesco-projekten för att kontrollera de framsteg som gjorts och identifiera vilka projekt som skulle kunna grupperas ihop, enligt de deltagande medlemsstaternas gottfinnande. Parlamentet uppmuntrar de deltagande medlemsstaterna att fokusera på Pesco-projekt som ger ett verkligt mervärde med ett mer operativt fokus, ömsesidigt fördelaktiga vinster och strategiska möjliggörare för unionen, och projekt med en strategisk dimension som tar itu med framtida säkerhetshot. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att som en del av reformen av EU:s stridsgruppssystem undersöka möjligheterna att föra in systemet under Pesco för att öka dess operativa kapacitet, modularitet och smidighet, genom att inrätta stående multinationella enheter för att utföra militära uppdrag i enlighet med artikel 43 i EU-fördraget och för att stärka EU:s förmåga att genomföra kraftfulla krishanteringsinsatser.

Stärkt samarbete med strategiska partner

49. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i samarbetet mellan EU och Nato sedan den gemensamma förklaringen i Warszawa 2016. Parlamentet lovordar de framsteg som gjorts i genomförandet av den gemensamma uppsättningen förslag från 2016 och 2017, särskilt intensifieringen av den politiska dialogen mellan EU och Nato på alla nivåer, liksom den strukturerade dialogen om militär rörlighet, insatserna för att säkerställa större konsekvens i de olika försvarsplaneringsprocesserna samt det närmare samarbetet på it-säkerhets- och försvarsområdet och för att motverka hybridhot och desinformationskampanjer. Parlamentet noterar graden av samarbete mellan Nato och EU för att hjälpa civila myndigheter att begränsa och stoppa spridningen av covid‑19‑pandemin. Parlamentet uppmanar EU och Nato att ytterligare intensifiera det ömsesidigt stärkande samarbetet, inbegripet mellan uppdrag och insatser, och fördjupa sitt strategiska partnerskap. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare stärka partnerskapet mellan EU och Nato när det gäller militär rörlighet. Parlamentet betonar vikten av att anordna och genomföra gemensamma utbildningar och övningar för europeiska väpnade styrkor samt parallella och samordnade övningar mellan EU och Nato.

50. Europaparlamentet välkomnar i detta avseende operation Atlantic Resolve och Natos initiativ Enhanced Forward Presence på den europeiska kontinenten och inser vikten av Natotrupper för att avskräcka från ytterligare rysk aggression och ge avgörande stöd i händelse av konflikt.

51. Europaparlamentet påminner om att Nato kvarstår som hörnstenen i det kollektiva försvaret för de medlemsstater som också är medlemmar i Nato såsom uttryckligen erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet anser att samarbetet mellan EU och Nato bör vara komplementärt och ta full hänsyn till båda institutionernas särdrag och roller, och bör inte nödvändigtvis kopiera eller ersätta varandras strukturer. Parlamentet påminner om att försvarssamarbete är en av pelarna i det transatlantiska samarbetet och förblir av största vikt för den ömsesidiga säkerheten i allierade länder och partnerländer, och upprepar därför behovet av starkare förbindelser. Parlamentet påminner om att utvecklingen av EU:s försvarskapacitet inte utgör något konkurrenshot mot alliansen och kommer att gynna de länder som ingår i både GSFP och Nato i EU och inom alliansen, i enlighet med principen om en enda uppsättning av styrkor, och att ett effektivare säkerhets- och försvarssamarbete inom EU bör ses som en faktor som stärker Natos europeiska pelare och som att EU tar en större del i säkerställandet av sin egen säkerhet. Parlamentet anser att kapacitetsinitiativ bör säkerställa interoperabilitet med allierade och underlätta en snabb insats. Parlamentet noterar med oro vissa motsättningar som har undergrävt solidariteten inom alliansen efter åtgärder från Turkiets sida i östra Medelhavet.

52. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka EU:s ställning som en säkerhetsgarant till havs, EU:s och dess medlemsstaters motståndskraft inför krissituationer i deras territorialvatten och vikten av en sammanhängande havsstrategi för att bekämpa olagliga icke-statliga aktörer till havs. Parlamentet anser att det är nödvändigt att harmonisera insatsreglerna och utrustningsstandarderna och att stärka utbildningen av personalen för att kunna genomföra samordnade och enhetliga åtgärder i europeiska och internationella insatser eller i händelse av kriser, händelser och incidenter till havs. Parlamentet betonar att det behövs samarbete mellan EU och Nato för att uppnå en gemensam och effektiv strategi för hot mot säkerheten till havs, såsom gränsöverskridande och organiserad brottslighet, inbegripet organiserade brottsliga nätverk som underlättar människo-, vapen- och narkotikahandel, smuggling och piratdåd.

53. Europaparlamentet stöder helhjärtat det strategiska partnerskapet mellan EU och FN när det gäller krishantering och civila, polisiära och militära fredsbevarande insatser. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av EU:s och FN:s åtta gemensamt fastställda och överenskomna prioriteringar 2019–2021 för fredsfrämjande insatser och krishantering. Medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att bidra mer till FN:s fredsbevarande verksamhet, och EU-institutionerna uppmanas att vara behjälpliga i detta avseende. Parlamentet konstaterar att vissa framsteg har gjorts när det gäller att förbättra samarbetet mellan uppdrag och insatser på fältet – särskilt genom undertecknandet den 29 september 2020 av ramavtalet mellan EU och FN om tillhandahållande av ömsesidigt stöd inom ramen för deras respektive uppdrag och insatser på fältet – och agendan för kvinnor, fred och säkerhet som bidrar till genomförandet av EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, konfliktförebyggande samt framsteg på politisk och strategisk nivå. Parlamentet uppmanar EU och FN att ytterligare undersöka möjligheterna till närmare samarbete, särskilt när det gäller gemensamma insatsområden, på områden såsom planering för övergångar i samband med uppdrag, stödarrangemang på fältet, informationsutbyte utanför uppdragsområden och beredskapsplanering med tanke på covid-19, samt på klimat- och försvarsområdet.

54. Europaparlamentet bekräftar återigen att Förenade kungariket, brexit till trots, fortfarande är en nära strategisk partner för EU och medlemsstaterna och att det är viktigt att upprätthålla ett starkt, nära försvars- och säkerhetssamarbete mellan EU och Förenade kungariket, eftersom EU och Förenade kungariket delar samma strategiska miljö och upplever samma hot mot sin fred och säkerhet. Parlamentet uppmuntrar Förenade kungariket att delta i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, krishanteringsinsatser, utveckling av försvarskapacitet, relevanta unionsorgan samt Pesco-projekt, samtidigt som man respekterar EU:s beslutsautonomi, Förenade kungarikets suveränitet och principen om balanserade rättigheter och skyldigheter, på grundval av faktisk ömsesidighet och med ett rättvist och lämpligt ekonomiskt bidrag. Parlamentet noterar att Förenade kungariket kommer att lämna GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna vid övergångsperiodens slut den 31 december 2020. Parlamentet manar till införande av snabba ersättningsförfaranden för att säkerställa kontinuiteten för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser där brittiska medarbetare spelar en betydande roll.

55. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt närmare samarbete med befintliga regionala styrkor såsom Afrikanska unionen, Ecowas, Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och Arktiska rådet samt med likasinnade länder som inte tillhör Nato.

56. Europaparlamentet efterfrågar ett mer systematiskt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet eftersom det gått tjugo år sedan dess antagande, samt åtgärder för att stärka EU:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet efterfrågar en meningsfull integrering av jämställdhetsperspektivet i utformningen av GSFP, särskilt genom jämnare könsfördelning i personalen och ledningen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och genom särskild utbildning för den utstationerade personalen.

57. Europaparlamentet efterfrågar att FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet genomförs samt att unga och deras perspektiv tas med på ett meningsfullt sätt i konfliktanalyser, vilket ligger till grund för det stöd som ges genom GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna. Parlamentet efterlyser EU-åtgärder för att ge unga bättre möjligheter att delta på ett meningsfullt sätt i upprätthållandet och främjandet av fred och säkerhet.

58. Europaparlamentet erkänner norra polcirkelns växande politiska, ekonomiska, miljömässiga, säkerhetsrelaterade och strategiska värde. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fortsätta samarbetet med Arktiska rådet i alla frågor av intresse för EU och att ta fram en omfattande strategi för regionen.

59. Europaparlamentet uppmanar EU att ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet och att bekämpa smuggling av kulturföremål, särskilt i konfliktområden. Parlamentet konstaterar att samhällen, om de berövas sitt kulturarv och sina historiska rötter, blir mer sårbara för radikalisering och mer mottagliga för globala jihadistiska ideologier. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta en bred strategi för att motverka sådana hot.

Åtgärder för att öka unionens resiliens och beredskap

60. Europaparlamentet är oroat över att vissa globala aktörer och ett växande antal regionala aktörer avsiktligen kringgår eller försöker att rasera den regelbaserade världsordningen och multilateralism, och att värdena hållbar fred, välstånd och frihet, vilka ligger till grund för Europeiska unionen, står inför utmaningar. Parlamentet noterar att covid‑19‑pandemin har visat på nya globala sårbarheter och spänningar och förvärrat befintliga sådana. Parlamentet betonar att pandemin har stärkt allmänhetens stöd för en union som är mindre beroende av resten av världen, som är bättre skyddad och som kan agera självständigt. Parlamentet efterlyser en starkare roll för Europeiska unionen på den internationella arenan, för större europeisk enighet, solidaritet och motståndskraft, för en mer sammanhållen utrikespolitik med effektiv multilateralism som ett centralt inslag. Parlamentet välkomnar rådets slutsatser från juni 2020, där rådet förespråkar ett starkt EU som främjar fred och säkerhet och som skyddar sina medborgare.

61. Europaparlamentet understryker de väpnade styrkornas viktiga roll under covid‑19‑pandemin och välkomnar det militära stödet till civila myndigheter, särskilt för utplacering av fältsjukhus, sjuktransporter och leverans och distribution av utrustning. Parlamentet anser att detta värdefulla bidrag har visat på behovet av att ta fasta på de lärdomar som gjorts för att stärka medlemsstaternas militära resurser och kapacitet som stöd för unionens civilskyddsmekanism, ett primärt verktyg för att hantera kriser, samt för ändamål som avser humanitärt bistånd. Parlamentet anser vidare att det, för att man effektivt ska kunna hantera hälsokriser, är nödvändigt att förbereda medlemsstaternas militära sjukvårdspersonal för ett snabbt deltagande. Parlamentet framhåller på nytt vikten av ömsesidigt bistånd och solidaritet, i enlighet med artikel 42.7 i EU-fördraget och artikel 222 i EUF-fördraget.

62. Europaparlamentet understryker vikten av militär rörlighet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att gå vidare och underlätta fullständig militär rörlighet i hela Europa och efterlyser därför en förenkling och harmonisering av förfarandena så att medlemsstaterna kan agera snabbare, eftersom militär rörlighet gynnar hanteringen av civila kriser. Parlamentet framhåller enträget vikten av att ha en lämplig budget för projekt för militär rörlighet. Parlamentet välkomnar att projektet för militär rörlighet är en del av Pesco. Parlamentet insisterar på behovet av att inrätta europeiska mekanismer med syftet att underlätta gränsöverskridande användning av militärens logistiska kapacitet för att hantera sådana nödsituationer, i syfte att möjliggöra större samordning, samverkan, solidaritet och stöd. Parlamentet insisterar på att samma stöd och solidaritet vid pandemier och liknande kriser skulle kunna ges till bland annat partnerländerna i EU:s omedelbara grannskap. Parlamentet betonar behovet att öka EU:s kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) beredskap och dess nödvändiga kapacitet. Parlamentet framhåller att övervakningen och skyddet av nödvändig och kritisk infrastruktur måste stärkas, särskilt i fråga om fiberoptiska internetkablar till havs.

63. Europaparlamentet anser det viktigt att säkerställa en bättre koppling mellan de interna och externa aspekterna av EU-politiken för att förvissa sig om att den strävar mot att uppnå gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål, inbegripet EU:s energipolitik.

64. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att alla EU:s svaga punkter skyddas för att säkerställa ett effektivt gemensamt försvar av EU-medborgarna. Parlamentet noterar med oro den tilltagande militariseringen på Krimhalvön och Ryska federationens försök att destabilisera området kring Svarta havet, en situation som ledde till att man vid Natotoppmötet i Wales 2014 erkände sårbarheten i Atlantpaktens östra flank. Parlamentet uppmanar EU att erkänna de östeuropeiska medlemsstaternas utsatthet som ett sätt att stärka det europeiska försvaret och att tillsammans med Nato utarbeta en heltäckande strategi för att säkra och försvara den östra flanken.

Proaktiva åtgärder för att motverka och förebygga hybridhot

65. Europaparlamentet välkomnar de prioriteringar och riktlinjer som antagits för EU:s samarbete när det gäller att motverka hybridhot och öka motståndskraften mot dessa hot, inbegripet kampen mot desinformation, hybridhot, spioneri, falska nyheter och propaganda samt inrättandet av ett system för tidig varning för att underlätta samarbetet med G7 och Nato. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla och stärka säkerheten i sina informations- och kommunikationssystem, inbegripet säkra kommunikationskanaler. Parlamentet understryker vikten och det brådskande behovet av att EU stärker och investerar mer i sin strategiska kommunikation och sin förmåga att bli mer motståndskraftigt för att hantera och avskräcka från all utländsk inblandning som hotar dess demokratiska system, suveränitet och medborgare. Parlamentet framhåller den viktiga roll som East StratCom-gruppen spelar och är medvetet om det viktiga arbete som utförs inom ramen för projektet EUvsDisinfo och efterlyser ytterligare budgetärt och politiskt stöd för att ytterligare stärka dess förmåga att motverka desinformation och informera om EU:s åtgärder och politik.

66. Parlamentet framhåller det trängande behovet av att EU inför en mer kraftfull strategi för att upptäcka och proaktivt motverka aggressiva och illvilliga desinformationskampanjer mot EU från tredjeländer och icke-statliga aktörer. Parlamentet betonar behovet av att se över mandatet för utrikestjänstens grupp för strategisk kommunikation för att ta itu med utländsk inblandning och involvera faktagranskare, forskare, nystartade företag och organisationer i det civila samhället. Parlamentet betonar behovet att ge tillräckligt med personal och finansiering till alla EU-avdelningar som arbetar med utländsk inblandning och desinformation för att bättre identifiera, utreda och motverka försök till inblandning i EU:s demokratiska processer eller EU-åtgärder utomlands. Parlamentet betonar vikten av att samarbeta och att bistå partnerländerna, särskilt i EU:s omedelbara grannskap, i deras ansträngningar för att åtgärda och motverka den fientliga utländska inblandningen, framför allt desinformation och propaganda, eftersom syftet med sådana handlingar i många fall är att försöka få dessa länder att inte genomföra demokratiska reformer och gå till angrepp mot europeiska värden och ideal.

 67. Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av ett beslut som för första gången gör det möjligt för EU att införa riktade restriktiva åtgärder för att avskräcka från och reagera på cyberattacker som utgör ett externt hot mot EU eller dess medlemsstater, inklusive cyberattacker mot tredjeländer eller internationella organisationer, och att införa sanktioner mot personer eller enheter som är ansvariga för cyberattacker. Parlamentet understryker behovet att förbättra systemet med viseringsrestriktioner inom ramen för EU:s sanktionsmekanism, genom användning av biometriska viseringsförfaranden för att stoppa enheter som deltar i hybridkrigföring från att resa till EU under falsk identitet. Parlamentet framhåller det skriande behovet av att ytterligare integrera cyberaspekter i EU:s krishanteringssystem. Parlamentet understryker att närmare samarbete för att förebygga och motverka cyberattacker är avgörande i dessa tider av särskild sårbarhet för att främja internationell säkerhet och stabilitet i cyberrymden. Parlamentet välkomnar de goda framsteg som har gjorts inom projektet med Pescos snabbinsatsteam i detta avseende. Parlamentet efterlyser ett ökat stöd till Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och omfattande samordning med Natos kunskapscentrum för samordnat cyberförsvar (NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence) i detta avseende. Parlamentet begär ökad EU‑samordning när det gäller att fastställa kollektivt ansvar för skadliga cyberincidenter samt ett närmare samarbete med likasinnade internationella organisationer och länder. Parlamentet är särskilt oroat över den fortsatta upptäckten av småskaliga cyberattacker eller intrång i kritiska infrastruktursystem vilka är passiva men kan få stora effekter. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införliva redundanser i sina kritiska infrastruktursystem, till exempel elproduktionssystem och strategiska kommunikationssystem, på samtliga nivåer.

68. Europaparlamentet erkänner den växande betydelsen av it-kapacitet och automatiserad underrättelsekapacitet och betonar att dessa utgör hot mot alla medlemsstater och EU‑institutioner. Parlamentet uppmanar med kraft alla EU-institutioner och medlemsstater att fortsätta att förbättra sin it-baserade och automatiska teknik och uppmuntrar dessutom till samarbete om dessa tekniska framsteg.

69. Europaparlamentet framhåller vikten av att uppnå kvantdatorkapacitet, och betonar att samarbetet mellan EU och USA måste stärkas på detta område för att kvantdatortekniken först ska förverkligas bland partner med vilka man har goda förbindelser och gemensamma mål.

70. Europaparlamentet noterar den ökande betydelsen av rymdsäkerhet och satelliter. Parlamentet betonar vikten av Europeiska unionens satellitcentrum och uppdrar åt byrån att göra en analys av och lägga fram en rapport om EU:s och medlemsstaternas satelliters säkerhet mot och/eller sårbarheter för rymdskrot, cyberattacker och direkta robotangrepp.

Medel till unionen för att genomföra GSFP

71. Europaparlamentet understryker att tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillgångar är nödvändiga för att säkerställa att unionen har den styrka och förmåga som krävs för att främja fred och säkerhet inom sina gränser och i världen i övrigt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa på den politiska vilja som överensstämmer med de europeiska ambitionerna på försvarsområdet och fullgöra sina åtaganden.

 72. Europaparlamentet beklagar den brist på ambition som Europeiska rådet i nuläget uppvisar med avseende på säkerhets- och försvarsinitiativ inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att återställa en ambitiös budget för Europeiska försvarsfonden (för såväl forskning som icke-forskning), som är utformad för att stärka samarbetsåtgärder och gränsöverskridande samarbete i hela unionen, och för militär rörlighet för att hjälpa medlemsstaterna att agera snabbare och mer effektivt vid en eventuell framtida konflikt, bland annat genom att finansiera transportinfrastruktur med dubbla användningsområden och förenkla diplomatiska godkännanden och tullbestämmelser, på den nivå som ursprungligen föreslogs av kommissionen och som antogs av parlamentet vid första behandlingen. Parlamentet uppmanar EU att bygga sitt eget robotförsvarssystem samt ett integrerat och mångskiktat strategiskt luftvärnssystem, som även är utformat för att avvärja hypersoniska missiler. Parlamentet påminner om att unionsmedborgarna tydligt och konsekvent har krävt att unionen ska stärka sin roll när det gäller att skapa hållbar stabilitet och säkerhet, och framhåller att detta kan uppnås endast med nödvändiga ekonomiska medel och en ambitiös flerårig budgetram på området yttre åtgärder och försvar. Parlamentet uppmanar rådet att anta Europaparlamentets ståndpunkt om artikel 5 i den framtida förordningen om Europeiska försvarsfonden. Parlamentet betonar att Europeiska försvarsfonden måste slutföras utan dröjsmål. Parlamentet understryker vikten av att stå fast vid parlamentets ståndpunkt om beloppet för Europeiska försvarsfonden.

73. Europaparlamentet varnar för faran med brist på ambition när det gäller att finansiera europeiska försvarsinitiativ i den fleråriga budgetramen, i kombination med betydande och icke samordnade nedskärningar i de nationella försvarsbudgetarna till följd av covid-19-krisen. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste avsätta de ekonomiska resurser som krävs på nationell nivå för att ge unionen möjlighet att verka som en global aktör för fred. Parlamentet delar i detta avseende Europeiska revisionsrättens bedömning att EU:s medlemsstater har ”långt ifrån den militära förmåga som skulle behövas för att leva upp till EU:s militära ambitionsnivå”.

74. Europaparlamentet påminner om att de gemensamma europeiska försvarsprojekten och försvarsinitiativen visserligen är avgörande för att åtgärda bristerna inom försvarsrelaterad forskning och utveckling, sammanföra resurser och samordna insatser, men att merparten av de försvarsresurser som används för GSFP-uppdrag fortfarande tillhandahålls av medlemsstaterna och betalas av nationella försvarsbudgetar.

75. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att respektera sitt formella åtagande på rådsnivå och ta sitt ansvar för sina beslut att genomföra civila och militära uppdrag genom att förse unionen med den personal och de resurser som krävs för att uppnå de mål som de enhälligt har enats om och på så vis fullgöra sitt åtagande om ett säkrare EU.

76. Europaparlamentet framhåller värdet av internationellt deltagande i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser som en förstärkning av den europeiska kapaciteten och efterlyser ett stärkt genomförande av befintliga ramavtal om deltagande som främjar kollektiva bidrag till fred och säkerhet.

77. Europaparlamentet noterar det viktiga arbete som utförs av EU:s satellitcentrum (SatCen) och understryker att unionen måste ha tillräckliga resurser på områdena för rymdbaserad bildframställning och underrättelseinsamling. Parlamentet betonar att Satcen bör få strukturfinansiering från unionen för att kunna fortsätta att bidra till unionens åtgärder, särskilt för att tillhandahålla högupplösta satellitbilder till stöd för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

Upprättande av en ambitiös EU-agenda för global vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning

78. Europaparlamentet är oroat över de rådande hoten mot internationella värden och mot rättsstatsprincipen och den möjliga framtida urholkningen av den globala strukturen för icke-spridning och nedrustning. Parlamentet befarar att bristande efterlevnad av, frånträde från eller utebliven förlängning av viktiga fördrag för vapenkontroll allvarligt skulle skada de internationella vapenkontrollsystem som har medfört årtionden av stabilitet, skulle undergräva förbindelserna mellan kärnvapenstater och kan direkt hota den europeiska säkerheten, särskilt när det gäller avsaknaden av bestämmelser som reglerar och minskar förekomsten av taktiska kärnvapen och kort- och medeldistanskärnvapen, och skulle kunna leda till nya kärnvapenkapprustningar. Parlamentet understryker det akuta behovet av att återupprätta det gränsöverskridande förtroendet.

79. Europaparlamentet noterar med oro normaliseringen av en farlig retorik beträffande nyttan med kärnvapen. Parlamentet slår återigen fast att internationell fred och säkerhet stärks i en värld där kärnvapen inte finns eller sprids och att nedrustning inte bara innebär att minska antalet aktiva stridsspetsar utan även att minska den militära och politiska funktionen för denna typ av vapen.

80. Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt fulla stöd för EU:s och dess medlemsstaters engagemang för icke-spridningsfördraget som hörnstenen i systemet för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Parlamentet upprepar sitt krav på en kraftfull gemensam ståndpunkt inom EU inför konferensen där man kräver att konkreta och effektiva åtgärder vidtas vid icke-spridningsfördragets 10:e granskningskonferens, vilka skulle vara avgörande för att bevara den strategiska stabiliteten och undvika en ny kapprustning.

81. Europaparlamentet beklagar på nytt djupt att Förenta staterna och Ryska federationen frånträtt avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet). Parlamentet noterar Rysslands ansvar för fördragets frånfälle, eftersom landet upprepade gånger underlåtit att följa det. Parlamentet beklagar djupt att avtalets kollaps kan leda till ökade spänningar och ökade nukleära och militära hot och risker, samtidigt som vapenkontrollsystemens framtid äventyras. Parlamentet understryker sitt starka motstånd mot en ny kapprustning mellan Förenta staterna och Ryska federationen och de eventuella konsekvenserna av detta för Europa, och mot en återmilitarisering på europeisk mark. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och vice ordföranden/den höga representanten att inleda ett EU-lett initiativ i syfte att verka för att INF-avtalet omvandlas till ett multilateralt avtal.

82. Europaparlamentet påminner om att verkningsfulla internationella vapenkontroll-, nedrustnings- och icke-spridningssystem utgör en hörnsten för den globala och europeiska säkerheten och stabiliteten.

83. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Förenta staterna och Ryska federationen att göra ytterligare framsteg i förhandlingarna om en förlängning av Start-avtalet, som löper ut i februari 2021. Parlamentet anser att en förlängning av avtalet skulle ge båda signatärstaterna ytterligare tid att förhandla i syfte att komma överens om ett nytt instrument för vapenkontroll. Parlamentet vill att även andra stater ska involveras omedelbart, framför allt Kina, i alla befintliga avtal (t.ex. Start-avtalet, INF-avtalet och fördraget om observationsflygningar) eller i framtida förhandlingar om instrument för kärnvapenkontroll.

84. Europaparlamentet beklagar Rysslands selektiva fullgörande av sina skyldigheter enligt fördraget om observationsflygningar. Parlamentet beklagar djupt Förenta staternas beslut att frånträda fördraget om observationsflygningar – ett viktigt instrument för vapenkontroll som har bidragit till att skapa förtroende och ge mindre länder värdefull förmåga att övervaka och kontrollera sina grannländers militära verksamhet. Parlamentet uppmanar de återstående signatärstaterna att fortsatt genomföra fördraget, samtidigt som man ser till att det förblir funktionellt och användbart. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att upphäva sitt beslut om att frånträda fördraget om observationsflygningar.

85. Europaparlamentet välkomnar EU:s ekonomiska bidrag till projekt och verksamhet som Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) genomför. Parlamentet välkomnar rådets antagande av ett övergripande sanktionssystem för att ta itu med den ökande användningen och spridningen av kemiska vapen. Parlamentet fördömer den senaste tidens användning av kemiska vapen och anser att bristen på ansvarsskyldighet för sådana incidenter undergräver den internationella normen mot kemiska vapen. Parlamentet uppmanar EU att ta initiativ till att ta itu med frågan om strafflöshet för användning av kemiska vapen och att överväga hur OPCW kan stärkas för att säkerställa snabb och korrekt ansvarstillskrivning och effektiva svarsmekanismer. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sina ansträngningar för att motverka spridning och användning av kemiska vapen och att stödja det globala förbudet mot kemiska vapen i enlighet med konventionen om kemiska vapen.

86. Europaparlamentet uttrycker djup oro över det mordförsök som den framstående ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj utsattes för med hjälp av en förbjuden nervgas och som enligt konventionen om kemiska vapen utgör ett fall av användning av kemiska vapen och därmed också en allvarlig överträdelse av internationella normer. Parlamentet efterlyser en oberoende internationell utredning av denna händelse. Parlamentet välkomnar rådets beslut att tillgripa sanktioner för att ställa samtliga ansvariga för förgiftningen till svars.

87. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant att lägga fram förslag om att stärka befintlig expertis om icke-spridning och vapenkontroll i EU och se till att EU spelar en kraftfull och konstruktiv roll i arbetet för att utveckla och stärka de globala regelbaserade insatserna för icke-spridning och strukturerna för vapenkontroll och nedrustning. Parlamentet välkomnar i detta avseende utnämningen av ett nytt särskilt sändebud för nedrustning och icke-spridning. Parlamentet inser det omedelbara behovet av nya internationella avtal inom området för vapenkontroll. Parlamentet konstaterar när det gäller kärnvapenavskräckning att utvecklingen av hypersoniska missiler kan undergräva principerna om ömsesidiga löften om förstörelse och efterlyser därför ett att EU tar initiativ till ett världsomspännande vapenkontrollavtal om användningen, omfattningen, hastigheten, doktrinen, inspektioner beträffande kärnvapenlaster samt kustnära placering av hypersoniska vapensystem.

88. Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för bevarandet av ändamålsenliga internationella vapenkontroll-, nedrustnings- och icke-spridningsordningar som en hörnsten i den globala och europeiska säkerheten. Parlamentet betonar sitt fulla stöd för det arbete som utförs av FN:s kontor för nedrustningsfrågor och för FN:s nedrustningsagenda. Parlamentet upprepar sitt stöd för strategier för att fortsätta att minska alla kärnvapenarsenaler.

89. Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om dess gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel[12]. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att det i takt med att EU blir alltmer ambitiöst på försvarsområdet finns ett behov av större konvergens, öppenhet och konsekvens i medlemsstaternas vapenexportpolitik samt en starkare offentlig tillsyn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överbrygga sina olika tolkningar av den gemensamma ståndpunkten och att fullt ut agera i överensstämmelse med dess åtta kriterier och särskilt att strikt genomföra kriterium fyra om regional stabilitet och stoppa all export av militär utrustning som skulle kunna användas mot andra EU-medlemsstater. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att öka öppenheten och stärka den offentliga och parlamentariska granskningen av vapenexport. Parlamentet efterlyser gemensamma insatser för att förbättra riskbedömningar, slutanvändarkontroller och kontroller efter leverans.

90. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att följa EU:s uppförandekod för vapenexport. Parlamentet upprepar att samtliga medlemsstater strikt måste följa de regler som fastställdes i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har slutit upp bakom starka nationella ställningstaganden i fråga om sin politik för vapenexport till Turkiet, på grundval av bestämmelserna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, inbegripet en strikt tillämpning av kriterium fyra om regional stabilitet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram ett initiativ i rådet för att alla medlemsstater ska stoppa vapenexport av all slags militär utrustning, inbegripet vapen, vapen för varor med dubbla användningsområden och sakkunskap till Turkiet i enlighet med den gemensamma ståndpunkten, så länge som Turkiet fortsätter med sin nuvarande olagliga och ensidiga verksamhet i östra Medelhavet som strider mot medlemsstaters suveränitet (särskilt Greklands och Cyperns) och internationell rätt och inte inlåter sig i en dialog som grundas på internationell rätt.

91. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtgärder för att stödja universaliseringen av vapenhandelsfördraget och uppmanar alla stora vapenexporterande länder att underteckna och ratificera det snarast möjligt.

92. Europaparlamentet noterar att den tekniska utvecklingen på AI-området innebär nya etiska utmaningar. Parlamentet uppmanar EU att gå i spetsen för de globala insatserna för att inrätta ett omfattande regelverk för att säkerställa meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna att välja ut och attackera mål vid utveckling och användning av AI-baserade vapen. Parlamentet uppmanar den höga representanten/vice ordföranden, medlemsstaterna och Europeiska rådet att anta en gemensam ståndpunkt om autonoma vapensystem vilken säkerställer meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna i vapensystem. Parlamentet insisterar på att internationella förhandlingar inleds om en gemensam definition och en ram för användningen av vapen med en viss grad av autonomi, och efterlyser ett rättsligt bindande instrument som förbjuder dödliga autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll.

93. Europaparlamentet uppmanar EU att anta en ledarroll i de globala insatserna för att inrätta ett omfattande och effektivt vapenkontrollsystem på global nivå för spridning av missilteknik och teknik för obemannade stridsflygplan.

Säkerställande av demokratisk tillsyn, legitimitet och inkluderande engagemang

94. Europaparlamentet understryker att parlamentet måste hantera alla försvarsfrågor på ett konsekvent sätt. Parlamentet vill att mandatet för underutskottet för säkerhet och försvar ska omprövas och utökas mot bakgrund av det ökande antalet försvarsinitiativ på EU‑nivå och inrättandet av kommissionens GD DEFIS.

95. Europaparlamentet välkomnar de regelbundna diskussionerna med vice ordföranden/den höga representanten om GSFP-frågor och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att vederbörlig hänsyn tas till parlamentets synpunkter. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa regelbundna briefingar från EU:s särskilda representanter, särskilda sändebud och uppdrags- och insatschefer. Parlamentet anser att det bör involveras i förhandssamråd om strategisk planering för GSFP-uppdrag, ändringar av deras mandat och planer för att avsluta dem. Parlamentet efterlyser ett heltäckande genomförande av artikel 36 i EU-fördraget.

96. Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla ett allt närmare samarbete med de nationella parlamenten i GSFP-frågor för att säkerställa ökad ansvarsskyldighet, transparens och granskning.

97. Europaparlamentet upprepar vikten av att förbättra de verktyg som finns tillgängliga för det civila samhället för att säkerställa ett meningsfullt och betydande deltagande för det i utformningen av försvarsrelaterad politik och tillsynen över den i praktiken.

°

° °

98. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, EU:s byråer på säkerhets- och försvarsområdena och medlemsstaternas nationella parlament.


3.12.2020

 

RESERVATION

 

 

i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

Özlem Demirel, Clare Daly, Mick Wallace, Manu Pineda

 

 

I betänkandet förespråkas ytterligare militarisering och efterfrågas fler GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Covid-19-pandemin används som förevändning för att trycka på för oberoende, för EU-kapitalets geostrategiska och ekonomiska intressen mer offensivt och, vid behov, med militära medel. Länders destabiliserande roll fördöms medan det inte görs någon reflektion om EU:s destabiliserande roll i världen. I betänkandet lovordas Eulex Kosovo‑uppdraget trots att Eulex är hårt drabbat av korruption och organiserad brottslighet och inte har stabiliserat regionen över huvud taget.

 

 

Vi motsätter oss betänkandet av följande skäl:

 

 Det främjar fler militära insatser.

 Det återspeglar militära och ”civila” uppdrag felaktigt, förnekar dessa uppdrags destabiliserande roll, otydliggör det verkliga, geostrategiska och själviska syftet med detta uppdrag, vilket förstärker konflikterna snarare än att lösa dem.

 Det välkomnar utbildningen av den så kallade libyska kustbevakningen, med vetskap om att de rekryteras från miliser som begår allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive olagliga ”pullbacks”.

 Det välkomnar fredsfaciliteten, som ska finansiera militära uppdrag, utbildning och vapen som kommer att underblåsa konflikter och som helt strider mot EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport.

 Det förespråkar Pesco, försvarsfonden och ”strategiskt oberoende” med fokus på militär verksamhet, krigföring och vapentillverkning.

 Det bekräftar det fullständiga samarbetet med Nato.

  Det stöder inte ett totalförbud mot dödliga autonoma vapen.

 

 

Vi kräver följande:

 

 En icke-militär gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som bygger på diplomati och upprätthåller fred.

 Att det görs en strikt tolkning av artikel 41.2 i EU-fördraget, som förbjuder användning av EU-medel för operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

 Ett totalförbud mot autonoma vapen, en sanktionsmekanism i den gemensamma ståndpunkten om vapenexport.


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.12.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

17

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Lars Patrick Berg, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Kinga Gál, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Márton Gyöngyösi, Sandra Kalniete, Karol Karski, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Jérôme Rivière, María Soraya Rodríguez Ramos, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Salima Yenbou, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Arnaud Danjean, Özlem Demirel, Markéta Gregorová, Bart Groothuis

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

46

+

EPP

Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Kinga Gál, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López-Istúriz White, Lukas Mandl, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko

S&D

Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papakadis, Tonino Picula, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev

RENEW

Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bart Groorhuis, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans

VERTS

Viola Von Cramon-Taubadel

NI

Fabio Massimo Castaldo, Márton Gyöngyösi

 

17

-

S&D

Dietmar Köster

ID

Lars Patrick Berg, Thierry Mariani, Jérôme Rivière, Harald Vilimsky

VERTS

Alviina Alametsä, Reinhard Bütikofer, Markéta Gregorová, Jordi Solé, Tineke Strik, Salima Yenbou

ECR

Hermann Tertsch, Charlie Weimers

GUE

Özlem Demirel, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz

NI

Kostas Papadakis

 

6

0

ID

Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi

ECR

Anna Fotyga, Karol Karski, Jacek Saryusz-Wolski, Witold Jan Waszczykowski

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

[1] EUT L 129I, 17.5.2019, s. 13.

[2] EUT C 224, 27.6.2018, s. 50.

[3] EUT C 369, 11.10.2018, s. 36.

[4] EUT C 388, 13.11.2020, s. 91.

[5] Antagna texter, P9_TA(2020)0008.

[6] EUT C 28, 27.1.2020, s. 49.

[7] Antagna texter, P9_TA(2020)0224.

[8] Antagna texter, P8_TA(2019)0130.

[9] Antagna texter, P8_TA(2019)0330.

[10] EUT C 433, 23.12.2019, s. 86.

[11] Antagna texter, P9_TA(2020)0206.

[12] EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

Senaste uppdatering: 11 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy