Förfarande : 2020/2206(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0266/2020

Ingivna texter :

A9-0266/2020

Debatter :

PV 19/01/2021 - 11
CRE 19/01/2021 - 11

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2021)0012

<Date>{15/12/2020}15.12.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0266/2020</NoDocSe>
PDF 231kWORD 73k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2020</Titre>

<DocRef>(2020/2206(INI))</DocRef>


<Commission>{AFET}Utskottet för utrikesfrågor</Commission>

Föredragande: <Depute>David McAllister</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2020

(2020/2206(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

 med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

 med beaktande av FN-stadgan och Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från 1975,

 med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om politisk ansvarighet[1],

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för externa konflikter och kriser,

 med beaktande av den tredje rapporten från FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter om Jemen, A Pandemic of Impunity in a Tortured Land  (En pandemi av straffrihet i ett plågat land), som omfattar perioden juli 2019–juni 2020,

 med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik av den 28 juni 2016,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 april 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011),

 med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik[2],

 med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 13 mars 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om räckvidden och mandatet för EU:s särskilda representanter,[3]

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om agendan för kvinnor, fred och säkerhet,

 med beaktande av den europeiska säkerhetsagendan 2015–2020,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 juni 2020 Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta (JOIN(2020)0008),

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[4],

 med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2020 om säkerhet och försvar,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 september 2020 Strategisk framsynsrapport 2020 – Med riktning mot ett mer resilient Europa,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2019, 15 juli 2019, 14 oktober 2019 och 12 december 2019, uttalandet av den 15 maj 2020 från EU:s utrikesministrar och Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2019, 17 oktober 2019 och 1 oktober 2020 om Turkiets olagliga verksamhet i östra Medelhavet och rådets slutsatser av den 14 oktober 2019 om nordöstra Syrien,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020 Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin – Kommissionens bidrag inför mötet mellan ledarna för EU och västra Balkan den 6 maj 2020 (COM(2020)0315),

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0266/2020), och av följande skäl:

A. Parlamentet har en skyldighet och ett ansvar att utöva sin demokratiska tillsyn över den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och bör på ett insynsvänligt sätt och i god tid skaffa den information som krävs och de medel som är ändamålsenliga för att till fullo leva upp till denna uppgift, även när det gäller alla försvarsindustriella program.

B. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar till att garantera säkerhet och stabilitet och samtidigt främja de europeiska värdena frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

C. Världen står inför ett scenario präglat av aggressiv geopolitisk konkurrens som kräver snabba och lämpliga mekanismer och resurser för utrikespolitiska insatser.

D. Behovet av en starkare, mer ambitiös, trovärdig och enad gemensam utrikespolitik har blivit avgörande eftersom EU står inför många geopolitiska utmaningar i regionen i stort vilka direkt eller indirekt påverkar alla dess medlemsstater och invånare.

E. EU lever inte upp till sin potential på det utrikes- och säkerhetspolitiska området för att det saknas enighet mellan medlemsstaterna.

F. Ingen enskild EU-medlemsstat kan på egen hand ta itu med någon av de globala utmaningar som Europa står inför i dag. En ambitiös och ändamålsenlig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik måste underbyggas av tillräckliga finansiella resurser och bättre beslutsmekanismer.

G. I samband med covid-19-pandemin har situationen för demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna försämrats i många delar av världen, och desinformationskampanjer och it-angrepp från tredjeländer har ökat. Isolationistiska, ensidiga och antiglobalistiska tendenser och systemrivalitet har blivit mer uttalade snarare än multilateralt samarbete enligt den regelbaserade världsordningen.

H. Utmaningar såsom ny framväxt av populism och auktoritärt styre, ett allt större motstånd mot att respektera internationell rätt, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt angrepp mot liberal demokrati och multilateralism, i kombination med konkurrensen mellan stormakterna, vilken har omvandlats till rivalitet, särskilt mellan USA och Kina, utgör ett verkligt hot mot den globala säkerheten och mot EU:s värden, intressen och inflytande, vilket innebär att EU riskerar att hamna utanför beslutsfattandet och allvarligt skadas av sådan konkurrens. 

I. Den europeiska grannskapspolitiken är ett viktigt instrument med avseende på EU:s grannländer i öster och söder.

J. Instabilitet och oförutsägbarhet vid unionens gränser och i dess närmaste grannskap utgör ett direkt hot mot unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Covid-19-pandemin kan leda till en försämring av den internationella säkerhetsmiljön. Denna pandemis allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser kommer att inverka mycket negativt på den aktuella globala fattigdomen och ojämlikheten och kan därför leda till akut social oro och allvarliga protester, och bli ett nytt inslag av instabilitet i många sårbara länder. Många av de hot som varit framväxande under tidigare år, däribland cyberhot, klimatförändringar och pandemier, har nu blivit verklighet som får allt allvarligare konsekvenser för olika aspekter av människors liv samt för utvecklingsmöjligheterna, den geopolitiska ordningen och stabiliteten världen över.

K. Användning av global sjöfartsinformation är avgörande för att säkerställa strategisk övervakning och möjliggöra riskanalys och tidig varning för unionen och medlemsstaterna samt för att stärka informationsstödet för civila och militära insatser för sjöfartsskydd.

L. Terrorismbekämpning är en högprioriterad fråga på den europeiska säkerhetsagendan 2015–2020.

M. Covid-19-pandemin har belyst EU:s sårbarhet gentemot auktoritära regimer, hur bräckliga EU:s traditionella externa allianser är och behovet av att unionen säkerställer en utrikespolitik som är förenlig med dess grundläggande värden. Detta betyder att EU måste ompröva sina yttre förbindelser och basera dem på principerna solidaritet och multilateralism. Covid-19-pandemin och dess omfattande konsekvenser drabbar de mest utsatta särskilt hårt, framför allt i regioner med svagare hälso- och sjukvård och sociala system.

N. Under senare år har det uppstått nya, flerdimensionella utmaningar, såsom spridningen av massförstörelsevapen, ifrågasättandet av överenskommelser om icke-spridning av vapen och upptrappningen av regionala konflikter, som har lett till befolkningsförflyttningar, konkurrens om naturresurser, energiberoende, klimatförändringar, konsolidering av sönderfallande stater, terrorism,  gränsöverskridande organiserad brottslighet, cyberattacker och desinformationskampanjer.

O. Med tanke på att viktiga avtal om vapenkontroll och nedrustning har kollapsat och ny vapenteknik utvecklas snabbt, bör nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning bli en viktig del av Gusp för att skydda såväl EU:s invånare som den internationella stabiliteten och säkerheten. Den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp måste uppdateras för att kriterierna ska tillämpas och genomföras strikt.

Att positionera EU som en ”attraktiv partner” i en föränderlig geopolitisk ordning

1. Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin är en väckarklocka som visar att det behövs en mer kraftfull, mer självständig, mer enad och mer bestämd utrikes- och säkerhetspolitik för att unionen ska kunna stärka sin ledarroll på den internationella arenan för att försvara och utveckla en regelbaserad världsordning som säkerställer multilateralism, demokrati och mänskliga rättigheter samt för att främja sina värden och intressen mer beslutsamt över hela världen. Parlamentet understryker att EU för att kunna göra detta först måste bistå sina partner i det närmaste grannskapet på ett framgångsrikt sätt.

2. Europaparlamentet främjar och försvarar EU:s roll som en pålitlig partner i hela världen, en ”attraktiv partner” för tredje parter, en principfast – men inte dogmatisk – ärlig fredsmäklare, en referensaktör för konfliktlösning och medling, som främjar diplomati och dialog som det främsta sättet att spela en konstruktiv roll i globala konflikter, som en ledande initiativtagare för hållbar utveckling och som centralt bidragande till den multilaterala ramen, men även som en global aktör som är beredd att agera självständigt och beslutsamt när så krävs för att försvara EU:s egna värden och intressen och som axlar ansvaret genom att garantera sin egen säkerhet samt främja internationell fred och stabilitet, på grundval av principerna och värdena i FN-stadgan och enligt internationell rätt med respekt för den regelbaserade världsordningen. Parlamentet anser att det behövs kreativitet, en mer proaktiv inställning och mer enighet och solidaritet mellan medlemsstaterna samt åtaganden och resurser från dem för att öka EU:s inflytande globalt och främja dess positiva maktmodell och dess ansvarsfulla roll i den globala styrningen för att unionen ska kunna ta sitt strategiska ansvar i sitt omedelbara grannskap.

3. Europaparlamentet betonar att den ökande instabiliteten i världen, den alltmer konfronterande miljön, urholkningen av multilateralismen och ökande auktoritära tendenser samt de mångfasetterade globala utmaningarna, särskilt det ökande konfliktklimatet, som leder till fortsatta och ibland återupptagna väpnade konflikter, bland annat vid den europeiska kontinentens östra och södra gränser, terrorism, klimatförändringar och ökande hot mot naturresurser, okontrollerade migrationsströmmar, hälsorelaterade risker, hybridhot som bland annat desinformationskampanjer, aktiva åtgärder och it-angrepp, bör leda till att unionen utvecklar sitt strategiska oberoende samtidigt som den stärker samarbetet med sina allierade. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att unionen upprättar ett mer strategiskt samarbete med tredjeländer på grundval av förtroende och ömsesidig nytta, och av att bygga allianser med likasinnade demokratier, även från södra halvklotet, samt vid behov tillfälliga koalitioner med andra likasinnade partner.

4. I detta avseende understryker Europaparlamentet att unionen måste ha ett nära samarbete med viktiga partner globalt och spela en aktiv roll när det gäller att försvara centrala institutioner för internationell rätt och det multilaterala systemet. Parlamentet insisterar på vikten av att stärka EU:s partnerskap med FN och Nato samt att fördjupa samarbetet med organisationer som Europarådet, OSSE, Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Afrikanska unionen, Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), Arabförbundet, Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och Mercosur. Parlamentet efterlyser stärkt samarbete och samordning mellan EU och Nato för att samla kunskap och resurser och undvika dubbelarbete, i syfte att bygga upp en gemensam kompletterande strategi för nuvarande och framtida regionala och globala säkerhetsutmaningar samt för konfliktsituationer, hälsokriser, asymmetriska hot och hybridhot, it-angrepp och desinformation. Parlamentet betonar Internationella brottmålsdomstolens (ICC) betydelse för att utreda brott mot mänskligheten och försvara offren, och välkomnar unionens starka stöd för domstolen, som nyligen har varit föremål för påtryckningar och angrepp.

5. Europaparlamentet uttrycker oro över den aldrig tidigare skådade mängden statligt och icke-statligt stödda desinformations- och propagandakampanjer med förödande konsekvenser för samhällena bland annat i det europeiska grannskapet och särskilt på västra Balkan. Parlamentet fördömer manipuleringen och användningen av information som vapen, inbegripet av statliga, regionala och icke-statliga aktörer med illvilligt uppsåt samt plattformar och organisationer som utnyttjas av auktoritära tredjeländer för att direkt och indirekt finansiera och påverka Europas politiska partier och aktörer. Parlamentet välkomnar EU-institutionernas välbehövliga reaktion på denna nya utmaning, såsom inrättandet av ett nytt särskilt utskott i parlamentet med fokus på utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer, inbegripet desinformation, samt antagandet av rådsbeslutet om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater[5]. Parlamentet understryker behovet av en reaktion som inte begränsar de grundläggande rättigheterna och friheterna. Parlamentet framhåller vikten av effektiv strategisk kommunikation på EU-nivå och lovordar stärkandet av StratCom inom utrikestjänsten och dess insatser för att fastställa och undertrycka desinformationskampanjer. Parlamentet betonar behovet av att EU ytterligare stärker sin kapacitet att på ett proaktivt sätt bekämpa falska nyheter och desinformation som ett hot mot demokratin och förbättrar sin säkerhetskultur för att bättre skydda sina informations- och kommunikationsnätverk. Parlamentet uppmanar EU att bli en föregångare när det gäller att förespråka en ram för kollektivt självförsvar och samarbete mot hybridhot och auktoritära regimers skadliga inflytande, särskilt på demokratiskt styre och privata företag globalt. Parlamentet betonar därför att EU måste stärka sina allianser med andra internationella demokratiska aktörer för att möta sådana hot globalt, bland annat genom reformerade och mer motståndskraftiga multilaterala institutioner.

6. Europaparlamentet insisterar på att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste vägledas av främjandet av de mål som anges i artikel 21 i EU-fördraget, såsom demokrati, mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet religions- och trosfrihet, skydd av alla minoriteter och religiösa samfund, däribland kristna, judar, muslimer, icke-troende och andra, samt främjande av jämställdhet. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens färska beslut att förnya mandatet för det särskilda sändebudet för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU och vill att utnämningen görs så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att noga övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna globalt, identifiera trender och stödja medborgare och civilsamhällets organisationer i deras strävanden att vända den negativa trenden för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Parlamentet betonar att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik effektiviseras genom att villkorlighet tillämpas i dess ekonomiska och politiska incitament. Parlamentet påminner i detta avseende om att kommissionen bör övervaka och regelbundet rapportera till parlamentet om människorättssituationen i de tredjeländer som omfattas av undantaget från viseringskravet och bör upphäva undantaget från viseringskravet vid kränkningar i det berörda landet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka unionens stödprogram för demokrati globalt genom att främja prodemokratiska bottom-up-processer, bygga upp institutionell motståndskraft och stödja europeiska politiska stiftelser att stärka demokratiska processer. Parlamentet upprepar kravet i sin rekommendation av den 13 mars 2019 på reform och översyn av EU:s särskilda representanter och särskilda sändebud.

7. Europaparlamentet understryker att EU bör åtgärda de bakomliggande orsakerna till migration, såsom fattigdom, otrygg livsmedels- och näringsförsörjning, arbetslöshet, instabilitet och bristen på säkerhet i tredjeländer som är ursprungsländer för irreguljär massmigration. Parlamentet betonar att fokus också bör ligga på att bistå utvecklingen av stabila institutioner för att främja en hållbar samhällsutveckling i dessa stater.

En ny ambitionsnivå för Gusp: strategiska regionala planer grundade på en starkare politisk vilja

8. Europaparlamentet påminner om att ingen EU-medlemsstat ensam har tillräcklig förmåga och tillräckliga resurser för att effektivt kunna hantera aktuella internationella utmaningar. Parlamentet anser i detta sammanhang att EU först och främst behöver en starkare och genuin politisk vilja från medlemsstaternas sida att gemensamt enas om och driva på EU:s utrikespolitiska mål, såsom konfliktförebyggande och fredsavtal, och motverka tredjeländers försök att försvaga och splittra EU, inbegripet att underminera europeiska värderingar. Parlamentet betonar att det endast är ett starkt och enat EU med en befäst utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och medlemsstater som stödjer den höga representanten/vice ordföranden i genomförandet av överenskomna mål som kommer att kunna spela en stark roll i den nya geopolitiska miljön. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att samordna alla åtgärder som svar på covid-19-krisen sinsemellan och med internationella partner för att främja en enhetlig och inkluderande global respons mot pandemin och välkomnar i detta hänseende Team Europe-strategin.

9. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en översyn av EU:s globala strategi för att dra lärdom av den nya geopolitiska dynamiken, aktuella hot, inbegripet covid-19-pandemin, och förväntade framtida utmaningar, och för att ompröva målen och medlen för Gusp. Parlamentet betonar att unionen, samtidigt som den vidareutvecklar sitt samarbete med internationella partner och allierade, måste påskynda beslutsfattandet i utrikespolitiska frågor och sin förmåga att samarbeta med likasinnade partner samtidigt som den stärker multilateralismen och sin strategiska kapacitet att agera, i förekommande fall även på egen hand. Parlamentet betonar att EU har ett ansvar för att utforma sitt strategiska oberoende när det gäller gemensam diplomati, säkerhet och försvar samt ekonomiska frågor och hälso- och handelsfrågor, i syfte att ta itu med de många gemensamma utmaningarna för att försvara sina intressen, normer och värderingar i världen efter pandemin. Parlamentet poängterar därför att de europeiska länderna måste behålla sin förmåga att fatta beslut och agera på egen hand. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att skyndsamt genomföra och tillämpa den nya förordningen för att inrätta mekanismer för granskning av utländska investeringar inom kritiska sektorer. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att inrätta ett nytt forum för multilateralt samarbete som bygger på arvet från samordningskommittén för multilaterala strategiska exportkontroller, för att övervaka och kontrollera exporten av teknik, handelsflöden och känsliga investeringar till länder som inger betänkligheter.

10. Europaparlamentet anser att det fortfarande finns en stor outnyttjad potential när det gäller att kombinera och integrera alla delar av EU:s yttre åtgärders hårda och mjuka makt för att uppnå Gusp-målen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Europaparlamentets diplomati med sina egna särskilda och kompletterande instrument och kanaler utgör en viktig pelare i EU:s utrikespolitik. Parlamentet anser därför att det bör erkännas som en integrerad del av Team Europe-strategin, som främjas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Parlamentet framhåller i detta avseende sin betydelse när det gäller medling och demokratistöd och de parlamentariska församlingarnas värdefulla bidrag till EU:s yttre åtgärder, även när det gäller säkerhet och försvar, och behovet av att främja deras verksamhet och garantera att deras arbete utförs korrekt. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionens och rådets ordförande att fortlöpande informera parlamentet och involvera det i EU:s yttre åtgärder.

11. Europaparlamentet anser att ambitionen att upprätthålla en solid, oberoende och fullt utvecklad utrikes- och säkerhetspolitik för EU också innebär att man har en diplomatkår med samma egenskaper som från första början har inrättats såsom ett specifikt europeiskt organ. Parlamentet stöder i detta sammanhang framsteg i riktning mot inrättandet av en europeisk diplomatskola med ansvar för att införa ett system för oberoende rekrytering och utbildning av framtida EU-diplomater inom ramen för en genuin europeisk diplomatisk karriär.

12. Europaparlamentet betonar att bestämmelserna i EU-fördraget om samråd med och tillhandahållande av information till parlamentet på Gusp-området bör omsättas i tydliga regler om delning av relevanta dokument, inbegripet utkast till strategier, på ett insynsvänligt sätt och i god tid. Parlamentet anser det nödvändigt att avsevärt förbättra det sätt på vilket kommissionen och utrikestjänsten för närvarande överför känsliga eller konfidentiella uppgifter till parlamentet. Parlamentet efterlyser dessutom en undersökning av hur kvaliteten på samt omfattningen och formatet för utskottsmöten och utbyten med Europeiska utrikestjänsten och kommissionen kan förbättras. Parlamentet anser att 2010 års ”förklaring om politisk ansvarsskyldighet” inte längre är en lämplig grund för förbindelserna mellan parlamentet och vice ordföranden/den höga representanten och bör ersättas av ett interinstitutionellt avtal för att stärka parlamentets demokratiska kontrollrätt i enlighet med fördragen. Parlamentet påminner vidare om att det har begärt en översyn av rådets beslut om inrättande av utrikestjänsten.

13. Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller att förbättra beslutsprocessen i Gusp-frågor, vilket påverkar effektiviteten, snabbheten och trovärdigheten för EU:s åtgärder och beslut på den internationella arenan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast inleda en debatt om möjligheten att övergå från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet, åtminstone på utvalda Gusp-områden som beslut om människorättsfrågor och sanktioner, såsom ett konkret sätt att stärka EU:s inflytande på den globala arenan.

14. Europaparlamentet kräver ett snabbt antagande och genomförande av en kraftfull, målinriktad unionsmekanism för människorättsrelaterade sanktioner (”EU:s Magnitskijlag”) som innebär viseringsförbud och frysning av tillgångar. Parlamentet betonar att en sådan sanktionsmekanism även bör inriktas på korruption, människohandel och sexuellt och könsrelaterat våld. Parlamentet understryker att sanktionssystemet måste omfatta en effektiv genomförandemekanism som garanterar efterlevnaden i samtliga medlemsstater.

15. Europaparlamentet efterlyser en översyn av förteckningarna över utrustning som är förbjuden för export till tredjeländer för att undvika situationer där medlemsstater med ekonomiskt stöd från EU tillhandahåller verktyg som i sista hand används för förtryck av medborgare.

16. Europaparlamentet stöder en EU-omfattande diskussion för att överväga nya samarbetsformat såsom ett europeiskt säkerhetsråd, eftersom det är hög tid att formellt inrätta effektiva format och institutioner för att förbättra samstämdheten i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, liksom dess inflytande. Parlamentet anser att denna idé bör diskuteras inom ramen för konferensen om Europas framtid och efterlyser på nytt inrättandet av ett försvarsministerråd.

17. Europaparlamentet betonar att unionen har förbundit sig att stärka FN:s roll på den internationella arenan, och betonar i detta syfte behovet av att reformera FN-systemet för att stärka samstämmigheten i åtgärderna inom alla dess organ, organisationer och program i syfte att säkerställa att målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 uppnås. Parlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att stödja reformer av säkerhetsrådets sammansättning och sätt att fungera för att göra det mer effektivt och operativt, vilket är avgörande för att säkerställa global fred, med en agenda som sträcker sig längre än militär säkerhet och som inbegriper strömmarna av flyktingar och fördrivna personer, livsmedelstrygghet, klimatförändringar och kampen mot pandemier.

18. Europaparlamentet betonar unionens avgörande betydelse för att stödja de demokratiska processer och valprocesser som äger rum och garantera att dessa processer är transparenta och legitima.

19. Europaparlamentet inser att stabiliteten, säkerheten, freden och välståndet i länderna på västra Balkan och i länderna i det östra och södra grannskapet direkt påverkar unionens och medlemsstaternas egen stabilitet och säkerhet samt EU:s rykte som geopolitisk internationell aktör. Parlamentet understryker att EU är den största handelspartnern och investeraren i länderna på västra Balkan och det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar EU att axla sitt strategiska ansvar i EU:s grannskap och spela en mer läglig, aktiv, enad och effektiv roll i medlingen och den fredliga lösningen av de pågående spänningarna och konflikterna och i förebyggandet av eventuella framtida konflikter i grannskapet. Parlamentet anser att detta kan uppnås genom att prioritera insatser för förebyggande fredsbyggande, inbegripet förebyggande diplomati samt mekanismer för tidig varning, genom att stärka det bilaterala samarbetet och stödja demokratiska krafter och rättsstatsprincipen, skapa positiva incitament för socioekonomisk stabilisering och utveckling och bygga upp samhällenas motståndskraft med stöd av tillräckliga budgetmedel. Parlamentet bekräftar sitt starka stöd för Normandieformatet, Berlinkonferensen om Libyen och Minskgruppen.

20. Europaparlamentet upprepar sitt engagemang för utvidgningen som en viktig omdanande politisk strategi för EU och välkomnar kommissionens reviderade metod och dess starkare betoning på utvidgningsprocessens politiska karaktär. Parlamentet stöder det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan och välkomnar att EU-medlemsstaternas otvetydiga stöd för detta perspektiv bekräftas, i enlighet med Zagrebförklaringen av den 6 maj 2020, liksom beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att snarast inleda regeringskonferenserna med dessa två länder och mer allmänt att påskynda anslutningsprocessen, eftersom länderna på västra Balkan är geografiskt, historiskt och kulturellt sett en del av Europa. Parlamentet understryker att integreringen av dessa länder i EU är av yttersta vikt för stabiliteten och säkerheten på hela kontinenten och för EU:s inflytande inom och utanför regionen. Parlamentet betonar att anslutningsprocessen bör leda till hållbar demokratisk, ekonomisk och ekologisk omvandling och social konvergens samt säkerställa goda grannförbindelser och regionalt samarbete. Parlamentet påminner om att utvidgningsprocessen är meritbaserad och bygger på strikta och rättvisa villkor i enlighet med Köpenhamnskriterierna. Parlamentet upprepar att antagandet av reformer måste vara påtagligt i praktiken och understryker behovet av att tillhandahålla tydliga, transparenta och konsekventa riktmärken för anslutning samt fortsatt politiskt, finansiellt (IPA III) och tekniskt stöd under hela processen, med tydliga mått för framsteg. Parlamentet understryker att kandidatländer och potentiella kandidatländer bör anpassa sig till relevanta Gusp-uttalanden av vice ordföranden/den höga representanten på EU:s vägnar, liksom till rådets beslut.

21. Europaparlamentet välkomnar resultatet av EU:s toppmöte med länderna i det östliga partnerskapet och hoppas att de sex länderna verkligen engagerar sig i de reformprocesser som behövs för att bygga upp mer demokratiska, välmående, rättvisa och stabila samhällen som överensstämmer mer med grundläggande värden och principer. Parlamentet understryker att samarbetet med länderna i det östliga partnerskapet och EU:s andra grannskapsländer bör vara en prioritering för Gusp på grund av EU:s avgörande intresse för utvecklingen och demokratiseringen av dessa länder. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att stärka de ekonomiska förbindelserna och konnektiviteten, använda handels- och associeringsavtal samt ge tillträde till den inre marknaden och fördjupade direkta personkontakter, bland annat genom viseringslättnader och viseringsliberalisering när alla krav är uppfyllda. Parlamentet betonar att ovanstående kan fungera som incitament för att främja demokratiska reformer och antagandet av EU:s bestämmelser och normer. Parlamentet uppmanar EU att upprätthålla en skräddarsydd differentiering inom de östliga partnerskapsländerna baserad på principen om ”mer för mer” och ”mindre för mindre”. Parlamentet erkänner den enastående erfarenhet och expertis som länderna i det östliga partnerskapet har, bland annat deras bidrag till uppdrag, stridsgrupper och insatser inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), och efterlyser fördjupat samarbete mellan EU och det östliga partnerskapet i EU-relaterad försvarspolitik.

22. Europaparlamentet stöder det belarusiska folket i deras krav på frihet, demokrati och värdighet samt på ett nytt, fritt och rättvist presidentval. Parlamentet erkänner samordningsrådets viktiga roll som företrädare för det protesterande belarusiska folket. Parlamentet fördömer skarpt de våldsamma ingripandena mot fredliga demonstranter och välkomnar antagandet av sanktioner mot Lukasjenkaregimen, däribland mot Aljaksandr Lukasjenka själv, och upprepar sin ståndpunkt att inte erkänna det förfalskade resultatet av presidentvalet den 9 augusti 2020. Parlamentet uppmanar EU att grundligt se över sina förbindelser med Belarus mot bakgrund av regimens bristande efterlevnad av sina egna åtaganden inom ramen för internationell rätt och sina avtal med EU samt att skapa incitament för socioekonomisk stabilisering och utveckling och stöd för demokratiska krafter.

23. Europaparlamentet betonar betydelsen av EU:s åtagande att stödja sina partners suveränitet, självständighet och territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser. Parlamentet är oroat över att antalet områden med heta konflikter ökar i EU:s närmaste grannskap, liksom de frusna konflikterna och Ryska federationens pågående faktiska ockupation av territorier som tillhör suveräna stater. Parlamentet upprepar att det fördömer den aggressiva ryska politiken gentemot Ukraina, Rysslands negativa roll i flera frusna konflikter och landets påtryckningar mot vissa av sina omedelbara grannländer i EU, liksom dess kränkningar av krimtatarernas rättigheter, blockaden av Azovska sjön, det fortsatta beslagtagandet av Ukrainas gasfält i Svarta havet och kränkningen av Georgiens och Moldaviens territoriella integritet. Parlamentet håller fortfarande fast vid linjen att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim. Parlamentet uppmanar Ryssland att axla sitt ansvar, utnyttja sitt inflytande över separatister som stöds av Ryssland och fullt ut genomföra sina åtaganden enligt Minsköverenskommelserna. Parlamentet understryker att EU måste intensifiera sina insatser för en fredlig lösning av så kallade frusna konflikter, även i dialog med berörda tredjeländer, aktivt främja lösningar som bygger på folkrättens normer och principer, FN-stadgan och OSSE:s Helsingforsslutakt från 1975, och öka stödet till konfliktdrabbade civila, internflyktingar och flyktingar.

24. Europaparlamentet noterar den överenskommelse om fullständig vapenvila i och kring Nagorno-Karabach som undertecknades av Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland den 9 november 2020. Parlamentet hoppas att detta avtal kommer att rädda liv bland både civila och militär personal och öppna ljusare utsikter till en fredlig lösning på denna dödliga konflikt. Parlamentet beklagar att ändringar i status quo gjordes genom militära styrkor snarare än genom fredliga förhandlingar. Parlamentet fördömer skarpt dödandet av civila och förstörelsen av civila anläggningar och platser för religionsutövning och den rapporterade användningen av klusterammunition i konflikten. Parlamentet uppmanar med kraft både Armenien och Azerbajdzjan att utan ytterligare dröjsmål ratificera konventionen om klusterammunition som innehåller ett allomfattande förbud mot sådan ammunition. Parlamentet betonar att en varaktig lösning ännu inte har nåtts och att processen för att uppnå fred och fastställa regionens framtida rättsliga status bör ledas av medordförandena för Minskgruppen och bygga på gruppens grundläggande principer. Parlamentet framhåller det akuta behovet av att se till att humanitärt bistånd kan nå dem som behöver det, att säkerheten för den armeniska befolkningen och dess kulturarv i Nagorno-Karabach garanteras och att internflyktingar och flyktingar tillåts återvända till sina tidigare bosättningsorter. Parlamentet kräver att alla anklagelser om krigsförbrytelser ska utredas på vederbörligt sätt och de ansvariga ställas inför rätta. Parlamentet uppmanar EU att på ett mer meningsfullt sätt delta i lösningen av konflikten och att inte lämna regionens öde i händerna på andra makter.

25. Europaparlamentet uppmanar EU att erkänna särdragen i vart och ett av länderna i södra Medelhavsområdet i sin politik för regionen. Parlamentet uppmanar EU att stärka samarbetet med regionala aktörer såsom Arabförbundet, Afrikanska unionen och unionen för Medelhavsområdet, och aktivt stödja intraregionalt samarbete mellan länderna i det södra grannskapet, som ett oumbärligt verktyg för säkerhet och hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet understryker behovet av att stärka unionens förbindelser med de nordafrikanska länderna. Parlamentet beklagar att det fortfarande inte, 25 år efter det att den så kallade Barcelonaprocessen inleddes, har skapats ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med Medelhavsländerna i det södra grannskapet. EU stöder till fullo Berlinprocessen och välkomnar alla FN-initiativ som syftar till att finna en heltäckande politisk lösning på krisen i Libyen.

26. Europaparlamentet anser att EU bör fortsätta att spela en proaktiv roll när det gäller fredsprocessen i Mellanöstern och ingåendet av ett avtal, bland annat om frågor om slutligt statusavtal mellan parterna, med särskild hänsyn till behovet av att bevara förutsättningarna på fältet för en fredlig tvåstatslösning, på grundval av gränserna från 1967, med Jerusalem som huvudstad för båda staterna, där den säkra staten i Israel och en självständig, demokratisk, angränsande och livskraftig palestinsk stat lever sida vid sida i fred och säkerhet på grundval av rätten till självbestämmande och fullständig respekt för folkrätten.

27. Europaparlamentet noterar Abrahamavtalet som normaliserade de diplomatiska förbindelserna mellan Israel och Förenade Arabemiraten och Bahrain. Parlamentet lovordar i detta sammanhang Förenta staternas roll när det gäller att underlätta Abrahamavtalet. Parlamentet påpekar att arabstater som Egypten och Jordanien, som i åratal har upprätthållit diplomatiska förbindelser med Israel, har spelat en meningsfull roll för att främja dialogen om fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat i fråga om säkerhet och stabilitet. Parlamentet understryker den fortsatta betydelsen av att investera i meningsfulla förhandlingar mellan Israel och Palestina. Parlamentet välkomnar att en av premisserna för Abrahamavtalet var att stoppa planerna om annektering på Västbanken och uppmanar alla parter att respektera detta.

28. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nyligen träffats mellan palestinska politiska makter om att parlaments- och presidentval skulle hållas under de kommande sex månaderna, och betonar att demokratiska val förblir en central prioritering för unionen. Parlamentet betonar behovet av att stödja fredsprocessen i Mellanöstern och säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för det arbete som utförs av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), i nära samarbete med det internationella givarsamfundet.

29. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att bevara den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) och se till att den genomförs fullt ut av alla parter. Parlamentet betonar att detta multilaterala avtal är en avgörande framgång för den europeiska diplomatin och att det förblir en central pelare i den globala icke-spridningsstrukturen som utgör en hörnsten för regional fred, säkerhet och stabilitet, liksom att det ligger i EU:s intresse att se till att avtalet bevaras och genomförs fullt ut.  Parlamentet uppmanar Förenta staterna att avstå från ensidiga åtgärder och därigenom bidra till regional och global fred och säkerhet och till en regelbaserad världsordning. Parlamentet uppmanar enträget vice ordföranden/den höga representanten att använda alla tillgängliga politiska och diplomatiska medel för att skydda den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att med tanke på de befintliga rivaliteterna i Gulfregionen intensifiera den politiska dialogen med länderna i regionen i syfte att främja en nedtrappning och en inkluderande regional säkerhetsstruktur, i linje med rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 10 januari 2020. I detta avseende uppmanar parlamentet vice ordföranden/den höga representanten att överväga att utse ett särskilt sändebud för Gulfregionen för att underlätta denna uppgift.

30. Europaparlamentet uppmanar Frankrike, Tyskland och Storbritannien som undertecknare av handlingsplanen samt EU och dess medlemsstater att bygga upp enhet, avskräckningsförmåga och motståndskraft mot sekundära sanktioner från tredjeländers sida och att vidta åtgärder för att skydda EU:s legitima intressen, bland annat genom ett fullständigt ibruktagande av instrumentet till stöd för handelsutbyten (Instex). Parlamentet avvisar Förenta staternas ensidiga extraterritoriella återinförande av sanktioner efter landets utträde ur handlingsplanen, eftersom det undergräver EU:s legitima ekonomiska och utrikespolitiska intressen, i synnerhet genom att hindra humanitär handel med Iran under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att villkorslöst återansluta sig till handlingsplanen, vilket bör gå hand i hand med att man uppmanar Iran att återgå till fullständig efterlevnad av sina åtaganden enligt avtalet.

31. Europaparlamentet noterar rapporten från FN:s grupp med framstående internationella och regionala experter om Jemen, där det fastställs att Jemens regering, huthierna, det södra övergångsrådet samt medlemmar av den koalition som leds av Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt vilka räknas som krigsförbrytelser, såsom urskillningslösa angrepp på civila och civila strukturer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att de allvarligaste brotten inte förblir ostraffade, bland annat genom att stödja ett hänskjutande av Jemenproblemet till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa riktade sanktioner mot tjänstemän i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som har varit inblandade i påstådda krigsförbrytelser. Parlamentet upprepar än en gång sin uppmaning till medlemsstaterna att stoppa vapenförsäljningen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som bara får dem att medverka till att konflikten blir bestående och det jemenitiska folkets lidande förlängs.

32. Europaparlamentet anser att EU snarast måste fastställa en bättre geopolitisk och övergripande strategi för sina förbindelser på kort, medellång och lång sikt med Turkiet, särskilt mot bakgrund av den fortsatta demokratiska tillbakagången och den ökande beslutsamheten i Turkiets utrikespolitik, som bidrar till upptrappningen av spänningarna och har en destabiliserande inverkan som hotar den regionala freden och stabiliteten i östra Medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydkaukasien, och dess roll i konflikter i Syrien, Irak, Libyen och Nagorno-Karabach.

33. Europaparlamentet uppmanar EU att spela en viktig roll i Medelhavsområdet, eftersom unionen har blivit en aktör som kan garantera stabiliteten i regionen, bland annat när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och irreguljär invandring. Parlamentet framhåller att det pågående lagstiftningsarbetet med den nya migrations- och asylpakten utgör en viktig möjlighet för EU:s medlagstiftare att förbättra EU:s asyl- och migrationspolitik i syfte att bli mindre beroende av Turkiet.

34. Europaparlamentet upprepar att anslutningsförhandlingarna med Turkiet formellt har frusits mot bakgrund av människorättssituationen, den demokratiska tillbakagången och utmaningarna mot rättsstatsprincipen i Turkiet. Parlamentet anser att förbindelserna med Turkiet inte bör baseras på en illusorisk och föråldrad anslutningsprocess. Parlamentet betonar att det är av gemensamt strategiskt intresse för Europeiska unionen, dess medlemsstater och Turkiet att en stabil och säker miljö upprättas i östra Medelhavet. Parlamentet påminner dock om att den viktiga dialog som måste föras för att skapa denna stabila och säkra miljö endast kan existera om man undviker varje form av ensidig provokation, i ännu högre grad genom militära insatser, insatser till sjöss och flyginsatser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om EU:s fullständiga solidaritet med medlemsstaterna Grekland och Cypern.

35. Europaparlamentet upprepar att unionen är redo att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, inbegripet dem som föreskrivs i artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att försvara sina och medlemsstaternas intressen. Parlamentet påminner om rådets slutsatser av den 14 oktober 2019, där medlemsstaterna uppmanades att göra starka nationella ställningstaganden i fråga om sin politik för vapenexport till Turkiet, på grundval av bestämmelserna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, inbegripet en strikt tillämpning av kriterium 4 om regional stabilitet, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att överväga införande av ett initiativ som ålägger samtliga medlemsstater att stoppa licenser för vapenexport till Turkiet i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet påminner om rådets slutsatser av den 1 oktober 2020, där det betonas att EU kommer att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, inbegripet införandet av ett sanktionssystem mot Turkiet för att försvara sina och medlemsstaternas intressen. Parlamentet håller fast vid sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten så länge som Turkiet fortsätter med sitt nuvarande olagliga och ensidiga agerande i östra Medelhavsområdet i strid med EU-medlemsstaters suveränitet och folkrätten, och inte deltar i en dialog på grundval av folkrätten. Parlamentet uppmanar Natos ledning att i så kraftfulla ordalag som möjligt få Turkiet att förstå att man inte kommer att tolerera landets aggressiva agerande mot andra Natomedlemmar.

36. Europaparlamentet fördömer skarpt undertecknandet av de två samförståndsavtalen mellan Turkiet och Libyen om avgränsning av havsområden och om ett omfattande samarbete i säkerhets- och militärrelaterade frågor, vilka hänger ihop och uppenbart bryter mot både folkrätten och FN:s säkerhetsråds resolution om införandet av ett vapenembargo mot Libyen.

37. Europaparlamentet fördömer skarpt Turkiets destabiliserande roll, som ytterligare undergräver den bräckliga stabiliteten i hela Sydkaukasien. Parlamentet uppmanar Turkiet att avstå från all inblandning i konflikten i Nagorno-Karabach, inbegripet det militära stödet till Azerbajdzjan, och att upphöra med sina destabiliserande åtgärder och att aktivt främja fred. Parlamentet fördömer dessutom Turkiets överföring av utländska terroriststridande från Syrien och andra platser till Nagorno-Karabach, något som bekräftats av internationella aktörer, däribland medordförandeländerna för OSSE:s Minskgrupp. Parlamentet beklagar att landet är berett att destabilisera OSSE:s Minskgrupp i syfte att spela en mer avgörande roll i konflikten.

38. Europaparlamentet understryker att det ligger i EU:s och Storbritanniens gemensamma intresse, förstärkt av deras gemensamma principer och värderingar, deras geografiska närhet till varandra och deras långvariga gemensamma strategiska samarbete, att komma överens om gemensamma åtgärder för att ta itu med utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar, på grundval av principerna om multilateralism, konfliktlösning genom dialog och diplomati samt folkrätten, med tanke på att de flesta internationella hot påverkar bägge sidor med samma styrka. Parlamentet understryker vikten av att nå en lyckad överenskommelse om de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien som skyddar EU:s intressen.

39.  Europaparlamentet betonar att det transatlantiska samarbetet är och förblir avgörande och av största vikt i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet efterlyser ökade insatser för ett stabilt och förnyat transatlantiskt partnerskap och en fortlöpande dialog som bygger på ömsesidig respekt och konkreta åtgärder för att främja multilateralism, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, transatlantisk säkerhet och ekonomiskt samarbete samt kampen mot klimatförändringarna, och för att upprätthålla det regelbaserade internationella systemet för att hantera nuvarande och framtida utmaningar och kriser på utrikes-, säkerhets- och handelsområdet, med särskild inriktning på det aktuella hälsonödläget och de ekonomiska, sociala, säkerhetsmässiga och politiska utmaningar som det medför.

40. Europaparlamentet insisterar på att det transatlantiska partnerskapet bör återupplivas för att man mer effektivt ska kunna hantera pandemin och andra stora internationella utmaningar, såsom klimatförändringarna. Parlamentet erkänner behovet av att hitta en ny grund för samarbetet mellan EU och Förenta staterna mot nationalistiska, auktoritära och hegemoniska ambitioner, de expansionistiska spänningarna i Mellanöstern och Gulfstaterna, den multipolaritet hos ekonomiska aktörer som växer i dominans och den rådande ekonomiska krisen på bägge sidor av Atlanten. Parlamentet välkomnar EU:s initiativ att inleda en transatlantisk dialog om Kina.

41. Europaparlamentet anser att detta partnerskap endast kan blomstra om det bygger på förbindelser som utgår från gemensamma värderingar och intressen och respekt för internationell rätt och multilaterala institutioner, men också på förtroende, som under de senaste åren tyvärr har påverkats negativt av alltför långtgående ensidiga åtgärder som också har försvagat de multilaterala ramar som EU och dess medlemsstater ingår i. Parlamentet beklagar i detta avseende tendenserna till unilateralism inom den amerikanske presidenten Donald Trumps regering. Parlamentet framhåller att svagare band i väst gör att illiberala länder kan fylla ledarskapstomrummet på den internationella arenan. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att Förenta staterna ska överge den väg landet följt under senare år i form av tillbakadraganden från den multilaterala regelbaserade världsordningen, så att det blir möjligt att återupprätta en djupgående enighet om de transatlantiska insatserna som är fullständigt i linje med EU:s och Förenta staternas gemensamma värderingar och principer. Parlamentet upprepar att de europeiska Natomedlemmarna måste axla ett större ansvar för skyddet av det transatlantiska området och reagera på nya hybridhot. Parlamentet understryker att ett samarbete med Förenta staterna i fredsbyggande insatser i framtiden skulle skapa mer synergi och göra det möjligt att bättre ta itu med globala utmaningar.

42. Europaparlamentet efterlyser en fortsatt stark och enad hållning gentemot Ryska federationen, bland annat genom en översyn av EU:s fem grundläggande politiska principer. Parlamentet efterlyser en ny EU-strategi för Ryssland som skulle sända en tydlig signal till de prodemokratiska grupperna i det ryska samhället om EU:s fortsatta önskan om engagemang och samarbete. Parlamentet begär att sanktionssystemet ska stärkas, särskilt mot bakgrund av den pågående utvecklingen i samband med mordförsöket på Aleksej Navalnyj på ryskt territorium med hjälp av ett militärt nervgift av typen novitjok som utvecklats i Ryssland. Parlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) antagande av restriktiva åtgärder i samband med användningen av kemiska vapen i mordförsöket på Aleksej Navalnyj. Parlamentet upprepar sitt krav på en oberoende internationell utredning av förgiftningen av Navalnyj.

43. Europaparlamentet upprepar att respekt för Minskavtalen är ett nyckelvillkor för en betydande förändring i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet beklagar Rysslands negativa roll i desinformationskampanjer och andra former av hybridkrigföring mot EU och väst, som syftar till att försvaga vår interna sammanhållning och därmed vår förmåga att agera effektivt på den globala arenan. Parlamentet beklagar dessutom det riktade dödandet på EU:s territorium och användningen av kemiska vapen samt den svåra interna situationen när det gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet understryker behovet att utöva påtryckningar mot Ryska federationen för att landet ska följa folkrätten och internationella fördrag. Parlamentet är bekymrat över Rysslands upprepade överträdelser av avtalen och reglerna om vapenkontroll, som har lett till att avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet) kollapsat, samt landets kränkningar av konventionen om kemiska vapen genom användning av militära nervgifter, både inom dess egna gränser och på EU:s territorium.

44. Europaparlamentet understryker att Afrika är en viktig strategisk partner i det multilaterala systemet. Parlamentet välkomnar de pågående insatserna för att omforma och avsevärt uppgradera EU-Afrika-strategin på grundval av en modell som inte bygger på förbindelserna mellan givare och mottagare utan på ett gemensamt och samordnat partnerskap mellan jämlikar och upprättandet av ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med en tydlig förståelse av respektive och ömsesidigt intresse och ansvar, i syfte att utveckla ett rättvist, människocentrerat och hållbart partnerskap, bland annat när det gäller mänskliga rättigheter, säkerhet och samarbete i kampen mot terrorism. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt situationen i Sahelregionen, med tanke på den ökande instabiliteten och de betydande direkta och indirekta konsekvenserna för EU av utvecklingen i denna region. Parlamentet insisterar på en europeisk vision för solidaritet inför utvecklingen av situationen i Libyen, men också för mänskliga rättigheter, i utvecklingsbiståndspolitiken och befästandet av ekonomiska partnerskapsavtal. Parlamentet efterlyser en gemensam strategi och insats från EU för att stärka dess sammankoppling med, medvetenhet om och engagemang för Afrika. Parlamentet påminner om att unionens närvaro och trovärdiga engagemang är avgörande för att begränsa de humanitära och socioekonomiska utmaningarna.

45. Europaparlamentet konstaterar vikten av europeiska uppdrag för kapacitetsuppbyggnad och utbildning för att främja fred, säkerhet och stabilitet i Afrika. Parlamentet upprepar vikten av EU:s stabiliseringsuppdrag och -insatser i Afrika, särskilt i regionerna söder om Sahara och Sahel, och uppmanar Europeiska utrikestjänsten och rådet att se till att mandatet och medlen för GSFP-uppdragen i Afrika förstärks, så att de kan fortsätta att fungera effektivt för att bemöta de allvarliga utmaningar de står inför. Parlamentet framhäver EU:s ledarroll inom diplomatisk och fredlig konfliktlösning, bland annat genom medlingsinitiativ och program för avväpning, demobilisering och återanpassning.

46. Europaparlamentet anser att stärkta förbindelser med Latinamerika och Västindien är av central betydelse för EU:s geopolitiska strategi i världen. Parlamentet betonar att unionen måste stärka de band som förenar EU med länderna i Latinamerika och Västindien, som tillsammans utgör en tredjedel av FN:s medlemmar, på grundval av gemensamma värderingar och principer, särskilt när det gäller att försvara den multilaterala regelbaserade världsordningen, främja en grön agenda och bekämpa fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet uppmanar med kraft unionen att behålla sin ställning som den viktigaste partnern för latinamerikanska länder med tanke på utsikterna för att andra geopolitiska aktörer får allt större utrymme i regionen.

47. Europaparlamentet efterlyser i detta avseende ett målinriktat och mångfasetterat samarbete med regionen som backas upp av ett gemensamt EU-budskap vilket främjar strategier som hjälper oss att tillsammans ta itu med gemensamma utmaningar såsom att främja fred, säkerhet och välstånd, samtidigt som en gemensam front gentemot de hot som klimatförändringarna medför säkerställs. Parlamentet betonar Latinamerikas betydelse för EU och begär att man även i fortsättningen ska betrakta denna region som ett område av stort geostrategiskt intresse för Gusp och delta i främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter i regionen samt bidra till regionens ekonomiska utveckling. Parlamentet betonar att respekten för rättsstaten och stabila politiska och rättsliga ramar, inbegripet bekämpning av korruption och straffrihet, liksom framsteg i riktning mot demokrati samt respekt för mänskliga rättigheter och främjande av grundläggande friheter, utgör grundbultar för djupare integration och samarbete med länderna i Latinamerika och Västindien. Parlamentet understryker vikten av att främja och slutföra översynen av de övergripande avtalen med Chile och Mexiko samt associeringsavtalet EU-Mercosur och betonar att de är EU:s centrala allierade och partner. Parlamentet uttrycker sin stora oro över den bristande respekten för demokrati och rättsstatlighet och över angreppen mot demokratiskt valda oppositionsledare, journalister, studenter och människorättsförsvarare, särskilt de som arbetar med miljöfrågor och deras advokater.

48. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för fredsprocessen i Colombia och dess genomförande, som är avgörande för colombianernas framtid och för stabiliseringen i denna region. Parlamentet efterlyser en stark gemensam hållning gentemot regimen i Venezuela och de människorättskränkningar som president Nicolás Maduros regim gjort sig skyldig till, även när det gäller sanktionssystemet, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen och de anklagelser som nyligen framförts av olika organ, däribland FN.

49. Europaparlamentet understryker vikten av att EU följer en enhetlig, realistisk, effektiv, fast och mer beslutsam strategi som förenar alla medlemsstater och utformar förbindelserna med Folkrepubliken Kina i hela EU:s intresse, på så sätt att unionen proaktivt och beslutsamt bör eftersträva mer balanserade och ömsesidiga ekonomiska förbindelser på grundval av europeiska värden och intressen, med ett mycket starkt och särskilt fokus på respekten för de mänskliga rättigheterna och religions- och trosfriheten. Parlamentet betonar vikten av att eftersträva en gemensam strategi med Förenta staterna och andra likasinnade partner om Kina.

50. Europaparlamentet begär att EU:s politik gentemot Kina ska bygga på följande principer: samarbeta när det är möjligt; konkurrera när det behövs; konfrontera när det är nödvändigt. Parlamentet påminner om att Kinas målmedvetna offentliga diplomati har gjort ett antal länder beroende av landets investeringar och lån. Parlamentet betonar att EU aktivt bör öka sin närvaro och synlighet i partnerländer över hela världen som en viktig investerare och givare av utvecklingsbistånd.

51. Europaparlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att ta ett större ansvar för att hantera globala utmaningar, samtidigt som samarbete inom multilaterala ramar bibehålls när så är möjligt, vilket i synnerhet innebär ambitiösare åtgärder och bindande åtaganden för klimatet i linje med målen i Parisavtalet, liksom för biologisk mångfald, samt stöd till multilaterala åtgärder mot covid-19-pandemin, bland annat genom att man tillåter en internationell utredning av orsakerna till sjukdomen. Parlamentet beklagar djupt att Kina sprider desinformationen om covid-19-pandemins ursprung, manipulerar det multilaterala systemet samt sprider illasinnat inflytande, it-attacker och korrumperade investeringsprojekt. Parlamentet lovordar Taiwan för dess effektiva insatser för att begränsa spridningen av coronaviruset och för dess solidaritet med EU, som framgår av de av över sju miljoner kirurgiska munskydd som donerats till många medlemsstater under pandemin.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta att informera Folkrepubliken Kina om att EU inte kommer att tolerera landets fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Hongkong, Tibet och Xinjiang, eller dess behandling av personer som tillhör minoriteter, och att spela en avgörande roll på den internationella arenan för att säkra Hongkongs självständighet. Parlamentet fördömer kränkningen av modellen ”ett land, två system” genom antagandet av den nationella säkerhetslagen i Kina, som allvarligt undergräver den höga graden av autonomi för Hongkong och inverkar skadligt på rättsväsendets oberoende och yttrandefriheten i Hongkong. Parlamentet uttrycker oro över de konsekvenser som införandet av den nationella säkerhetslagen i Hongkong har för förbindelserna mellan Kina och Taiwan. Parlamentet understryker att Pekings pågående undergrävande av Hongkongs autonomi inte bara strider mot Kinas skyldigheter enligt bilaterala fördrag och internationell rätt, utan också ifrågasätter Pekings roll som en trovärdig partner. Parlamentet kommer att ta hänsyn till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Fastlandskina och Hongkong när det uppmanas att godkänna ett övergripande investeringsavtal och eventuella framtida handelsavtal med Kina. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra det åtgärdspaket som rådet (utrikes frågor) enades om den 28 juli 2020 samt parlamentets resolution av den 19 juni 2020[6]. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt sätta stopp för den brutala förföljelsen av uigurerna i Xinjiang och av andra etniska och religiösa minoritetsgrupper, särskilt kristna och tibetaner.

53. Europaparlamentet bekräftar att unionen kommer att fortsätta att vaksamt följa situationen i Taiwan och uppgraderingen av de politiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Republiken Kina (Taiwan). Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att uppnå en fredlig lösning av alla land- och sjögränstvister i enlighet med internationell rätt och att undvika alla provokativa militära åtgärder som syftar till destabilisering av Sydkinesiska havet. Parlamentet understryker att bevarandet av freden, stabiliteten och den fria sjöfarten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet fortfarande är av avgörande betydelse för EU:s och dess medlemsstaters intressen. Parlamentet noterar med stor oro den aktuella upptrappningen av spänningarna vid gränsen mellan Indien och Kina samt i Sydkinesiska havet och Taiwansundet, inbegripet Kinas alltmer provokativa militära åtgärder som riktas mot Taiwan. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att lösa sina meningsskiljaktigheter på fredlig väg genom en konstruktiv dialog och att avstå från att vidta ensidiga åtgärder för att ändra status quo. Parlamentet anser att förbindelserna över Taiwansundet bör utvecklas konstruktivt, utan destabiliserande initiativ eller tvång från någondera sidan, och att eventuella förändringar av förbindelserna över Taiwansundet inte får ske i strid med de taiwanesiska medborgarnas vilja. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se över sin engagemangspolitik gentemot Taiwan och att samarbeta med internationella partner för att bidra till att upprätthålla demokrati i Taiwan, fritt från utländska hot. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förespråka Taiwans deltagande som observatör i WHO, Världshälsoförsamlingen och andra internationella organisationer, mekanismer och verksamheter samt i det globala nätverket för förebyggande av sjukdomar.

54. Europaparlamentet understryker att EU måste ägna större uppmärksamhet åt strategiska regioner som i allt högre grad får internationell uppmärksamhet, bland annat Afrika, Arktis och regionen Indiska oceanen/Stilla havet, där Kina för en expansionspolitik som kräver att EU utarbetar ett enhetligt svar. Parlamentet påpekar behovet av att ytterligare utöka samarbetet med viktiga likasinnade partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom Japan, Indien, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang insatserna för att utveckla en europeisk strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet som bygger på EU:s principer och värden och som kan inbegripa gemensamma militärövningar mellan Australien och Nato i Stillahavsområdet. Parlamentet anser att EU – som en del av en enhetlig Kinastrategi där EU och medlemsstaterna vid behov gemensamt utövar påtryckningar – bör sträva efter ett närmare samarbete med länderna i regionen och andra demokratier, för vilka EU-strategin för förbindelserna mellan Europa och Asien bör användas fullt ut. Parlamentet varnar för Kinas åtgärder för att uppnå en starkare maktprojektion i regionen, särskilt i Taiwan, som leder till gränstvister med många av dess grannländer.

55. Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja möjligheterna att ytterligare förbättra förbindelserna mellan EU och Indien med beaktande av utvecklingen i regionen och Indiens viktiga roll i regionen och globalt.

56. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har inkluderat Arktis i sitt arbetsprogram för 2020. Parlamentet är dock medvetet om att kommissionen har inlett ett offentligt samråd för att få in synpunkter på den befintliga politikens styrkor och brister, i syfte att möjligen utarbeta en uppdaterad strategi. Parlamentet anser att EU måste ha en strategi för Arktis.

Stärka EU:s kapacitet och medel inom Gusp

57. Europaparlamentet betonar sitt stöd för det gradvisa utformandet och främjandet av en gemensam försvarspolitik som syftar till att stärka GSFP och dess mål och uppgifter i enlighet med fördragen, i riktning mot en fullfjädrad försvarsunion som erkänner neutrala länders specifika konstitutionella situation, som bygger på tydliga strategiska mål och är inriktad på människors säkerhet och hållbar fred. Parlamentet välkomnar i detta avseende målet att under 2022 anta en strategisk kompass. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka förbindelserna mellan EU och Nato, och understryker deras förenlighet och strategiska relevans för varandra. Parlamentet uppmanar de europeiska länderna att investera mer i sin försvarskapacitet, att omfördela ansvaret inom Nato och bli en mer jämlik partner med Förenta staterna. Parlamentet erkänner att uppdragen och insatserna inom ramen för GSFP bidrar till internationell fred, säkerhet och stabilitet. Parlamentet lovordar framstegen i riktning mot inrättandet av den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet framhåller behovet av att gå utöver avsiktsförklaringar och börja vidta åtgärder, särskilt genom att förse EU med en verkligt europeisk försvarsindustriell bas genom en europeisk försvarsfond med tillgång till de budgetmedel som krävs och säkerställa ett snabbare och mer enhetligt genomförande av det permanenta strukturerade samarbetet och arbeta för att förverkliga EU:s strategiska oberoende, varvid det blir möjligt för unionen att främja en mer integrerad inre marknad för försvarsmateriel. Parlamentet understryker vikten av att genomföra inkluderande flerpartssamråd i syfte att främja en gemensam strategisk kultur inom säkerhet och försvar.

58. Europaparlamentet påminner om att kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsprocesser kan spela en viktig roll i att avgöra fredsavtalens framgång och hållbarhet, liksom fredens varaktighet och kvalitet. Parlamentet betonar att åtaganden och förklaringar om att främja agendan för kvinnor, fred och säkerhet och en jämn könsfördelning i utrikes- och säkerhetspolitiken ofta är retoriska snarare än inriktade på faktiskt genomförande och säkerställande av detta, vilket medför begränsade framsteg när det gäller agendans mål globalt sett. Parlamentet påminner om den ökade framgången för konfliktlösning när jämn könsfördelning och jämställdhet respekteras under hela processen, och efterlyser ett ökat deltagande, särskilt i beslutsprocesser, och i ledande befattningar för kvinnor i GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser dessutom en mer systematisk integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sådana uppdrag, garantier för utbildning i jämställdhet och kvinnor, fred och säkerhet för all EU:s utstationerade militära och civila personal, inbegripet för utrikestjänstens chefer på medelhög och hög nivå och för befälhavare för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, samt aktiva bidrag till genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet efterfrågar specifika och mätbara mål när det gäller mångfald och kvinnors närvaro i ledande befattningar vid utrikestjänsten, inbegripet målet om 50 procent kvinnor i ledande befattningar, bland annat som delegationschefer, EU:s särskilda representanter samt chefer för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet begär att den kommande tredje handlingsplanen för jämställdhet och handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet omsätts i nationella handlingsplaner, inbegripet en halvtidsutvärdering, och att handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet bifogas den tredje handlingsplanen för jämställdhet.

59. Europaparlamentet betonar att EU måste ta på sig en global ledarroll när det gäller att hantera pandemins konsekvenser, vilket kräver tillräckliga ekonomiska resurser. Parlamentet betonar att det behövs en ambitiösare flerårig budgetram på området yttre åtgärder och försvar, inbegripet ökade anslag till Gusp, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), Europeiska försvarsfonden och militär rörlighet, och uppmanar rådet att säkerställa antagandet av den europeiska fredsfaciliteten på ett tidigt stadium. Parlamentet beklagar de av rådet föreslagna nedskärningarna av de externa finansieringsinstrumenten i den nya fleråriga budgetramen och bristen på finansiering genom återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Parlamentet understryker att dessa nedskärningar kan vara ett hinder för EU:s roll på global nivå och ett bakslag för unionens möjlighet att stabilisera och omvandla anslutningsländer. Parlamentet betonar att det måste vara delaktigt på ett meningsfullt sätt i den strategiska styrningen av de årliga och fleråriga arbetsprogrammen och kontrollen av de externa finansieringsinstrumenten. Parlamentet påminner om behovet av att avsevärt öka EU:s budgetresurser för civilt konfliktförebyggande i nästa fleråriga budgetram och utöka finansieringen för fredsbyggande, dialog, medling och försoning.

60. Europaparlamentet vill att försvarskapaciteten ska stärkas samtidigt som man prioriterar de kapacitetsluckor som upptäcktes genom förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, särskilt genom djupgående samarbetsverksamhet såsom sammanslagning och delning av resurser samt tillräcklig finansiering för meningsfulla projekt, liksom ökade ambitioner när det gäller permanent strukturerat samarbete (Pesco), Europeiska försvarsfonden, militär rörlighet och Europeiska rymdprogrammet. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder också bör gynna Nato och de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet understryker behovet av ytterligare samstämdhet mellan EU:s verktyg och mekanismer i unionens försvarssamarbete och efterlyser i detta sammanhang optimering av resurserna för att undvika onödig dubblering av utgifter och instrument. Parlamentet begär mer stöd och personal och tillräckliga permanenta budgetmedel för utrikestjänstens avdelning för strategisk kommunikation, under förutsättning att det görs en oberoende djupgående bedömning av dess tidigare och nuvarande verksamhet. Parlamentet efterfrågar en översyn av uppdraget för utrikestjänstens avdelning för strategisk kommunikation i syfte att inbegripa utländsk inblandning från nya aktörer såsom Kina.

61. Europaparlamentet upprepar sin begäran om starkare stöd till EU:s strategi för upprätthållande av sjöfartsskydd eftersom fri sjöfart utgör en allt större utmaning både internationellt och i grannskapet. Parlamentet understryker att fri sjöfart alltid bör respekteras. För att uppnå en effektiv förvaltning av den globala sjöfartsinformationen rekommenderar parlamentet att man stärker och stöder den strukturella samordningen mellan institutioner, organisationer och nationella myndigheter, särskilt genom att möjliggöra konvergens mellan de två viktigaste civila och militära komponenter som utgör grunden för kunskap om den maritima situationen.

62. Europaparlamentet betonar vikten av uppdrag och insatser inom ramen för GSFP. Parlamentet understryker att det finns ramavtal med tredjeländer om deras deltagande i EU:s krishanteringsinsatser. Parlamentet påpekar att dessa avtal framhäver den kollektiva karaktär som kännetecknar strävan efter fred och säkerhet.

63. Europaparlamentet framhåller de hot på medellång och lång sikt som Gusp kommer att behöva hantera i framtiden, inbegripet de säkerhetsrisker som följer av auktoritära regimer, icke-statliga aktörer, klimatförändringar, cyberhot, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära angrepp, hybridhot, inklusive den bredare användningen av artificiell intelligens, desinformationskampanjer, rymdkapplöpningen och militariseringen av rymden samt ny teknik, terrorism och okontrollerade migrationsströmmar, tillsammans med redan befintliga geopolitiska utmaningar. Parlamentet betonar att EU måste göra framsteg när det gäller att definiera och känna igen hybridhot. Parlamentet uppmanar EU att öka medvetenheten om dessa hot och bygga upp en gemensam motståndskapacitet. Parlamentet betonar att sådana hot enbart kan motverkas genom samordnade åtgärder samt snabba och lämpliga investeringar i europeisk forskning och innovation. Parlamentet välkomnar inrättandet av dess särskilda utskott för artificiell intelligens i den digitala eran såsom ett forum för att ta upp strategiska frågor om artificiell intelligens. Parlamentet anser det viktigt att säkerställa en bättre koppling mellan interna och externa aspekter av EU:s politik för att se till att EU:s politik, inbegripet energipolitiken, verkar i riktning mot gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål.

64. Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en enhetlig klimatpolitisk dimension av Gusp, eftersom klimatförändringarna i allt högre grad spelar en ekonomiskt, socialt och politiskt destabiliserande och riskmångfaldigande roll.

65. Europaparlamentet välkomnar den underrättelsebaserade hotbildsanalys som för närvarande utförs av vice ordföranden/den höga representanten som en utgångspunkt för den framtida strategiska kompassen, och efterfrågar en debatt i parlamentet om resultatet av denna analys. Parlamentet välkomnar kommissionens nya tillvägagångssätt för att integrera strategisk framsynthet i EU:s politik, även när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

°

° °

66. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till medlemsstaterna.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.12.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

10

11

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Lars Patrick Berg, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Kinga Gál, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Márton Gyöngyösi, Sandra Kalniete, Karol Karski, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Jérôme Rivière, María Soraya Rodríguez Ramos, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Salima Yenbou, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Arnaud Danjean, Özlem Demirel, Markéta Gregorová, Bart Groothuis

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48

+

NI

Fabio Massimo Castaldo, Márton Gyöngyösi

PPE

Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Kinga Gál, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López-Istúriz White, Lukas Mandl, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko

RENEW

Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans, Bart Groothuis

S&D

Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder

Verts/ALE

Reinhard Bütikofer, Markéta Gregorová, Viola Von Cramon-Taubadel

 

10

-

ECR

Hermann Tertsch, Charlie Weimers

GUE/NGL

Özlem Demirel, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz

ID

Lars Patrick Berg, Thierry Mariani, Jérôme Rivière, Harald Vilimsky

NI

Kostas Papadakis

 

11

0

ECR

Anna Fotyga, Karol Karski, Jacek Saryusz-Wolski, Witold Jan Waszczykowski

ID

Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi

S&D

Sergei Stanishev

Verts/ALE

Alviina Alametsä, Jordi Solé, Tineke Strik, Salima Yenbou

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

[1] EUT C 210, 3.8.2010, s. 1.

[2] Antagna texter, P9_TA(2020)0286.

[3] Antagna texter, P8_TA(2019)0172.

[4] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

[5] Rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater. EUT C 210, 17.5.2019, s. 13.

[6] Antagna texter, P9_TA(2020)0174.

Senaste uppdatering: 11 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy