Förfarande : 2020/2077(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0008/2021

Ingivna texter :

A9-0008/2021

Debatter :

CRE 08/02/2021 - 15

Omröstningar :

PV 09/02/2021 - 14
PV 10/02/2021 - 3

Antagna texter :

P9_TA(2021)0040

<Date>{28/01/2021}28.1.2021</Date>
<NoDocSe>A9-0008/2021</NoDocSe>
PDF 377kWORD 147k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>


<Commission>{ENVI}Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</Commission>

Föredragande: <Depute>Jan Huitema</Depute>

Föredragande av yttrande (*):

Patrizia Toia, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Anna Cavazzini, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098), och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Leading the way to a global circular economy: state of play and outlook (SWD(2020)100),

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, däribland mål 12, ”Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster”, och mål 15, ”Landekosystem”,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö (COM(2020)0667)[1],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en kemikaliestrategi för hållbarhet[2],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

 med beaktande av rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) med en global bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster från maj 2019,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 oktober 2018 En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön (COM(2018)0673),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 januari 2018 En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018)0028),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön,

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar[3],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[4],

 med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag[5],

 med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle (2014/2208(INI)[6],

 med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall (2018/2589(RSP))[7],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-strategi för energilagring (2019/2189(INI))[8],

 med beaktande av förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten,

 med beaktande av förslaget till det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som lades fram av kommissionen den 14 oktober 2020, i synnerhet det prioriterade målet att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi, i enlighet med artikel 2.2 c i förslaget,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av de särskilda rapporterna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om klimatförändringar, ökenspridning, markförsämring, hållbar markförvaltning, livsmedelstrygghet och flöden av växthusgaser i landbaserade ekosystem, och om havet och kryosfären i ett förändrat klimat, och IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport från september 2018,

 med beaktande av den första handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som lanserades 2015 (kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614)) och de åtgärder som vidtagits inom ramen för denna plan,

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en kemikaliestrategi för hållbarhet[9],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[10],

 med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi[11],

 med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall[12],

 med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 31 maj 2018 om genomförandet av ekodesigndirektivet[13],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön[14],

 med beaktande av översynen av EU:s avfallslagstiftning, som antogs 2018: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall[15], Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall[16], Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall[17], och direktiv (EU) 2018/849 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning[18],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen)[19],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2017 Avfallsenergins roll i den cirkulära ekonomin (COM(2017)0034),

 med beaktande av rapporterna Global Resources Outlook 2019[20] och Resource Efficiency and Climate Change[21] från den internationella resurspanelen,

 med beaktande av artikeln Evaluating scenarios toward zero plastic pollution[22], publicerad i tidskriften Science,

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för internationell handel, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0008/2021), och av följande skäl:

A. I sin rapport Global Resources Outlook 2019 uppskattar den internationella resurspanelen att hälften av de totala växthusgasutsläppen och mer än 90 % av förlusten av biologisk mångfald och vattenstressen beror på utvinning och bearbetning av resurser. Den globala ekonomin använder resurser till en mängd som motsvarar 1,5 planeter, och vi skulle redan nu behöva 3 planeter om alla konsumerade i samma takt som den genomsnittliga EU-invånaren, och en kraftig minskning av vår totala förbrukning av naturresurser och vårt avfall bör vara det övergripande målet för den cirkulära ekonomin. För att uppnå detta kommer vi att behöva bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning, med beaktande av skillnaden mellan en absolut och en relativ brytning.

B. Dessa siffror visar hur viktigt det är med en hållbar användning av resurser, särskilt primära råvaror, och att åtgärderna behöver trappas upp på alla nivåer och över hela världen. Konceptet cirkulär ekonomi är till sin natur horisontellt och kommer i hög grad att bidra till uppnåendet av andra miljömål, inbegripet målen i Parisavtalet.

C. Omställningen till en cirkulär ekonomi är avgörande för att minska EU:s växthusgasutsläpp och uppnå EU:s klimatmål för 2030 och målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, och den kräver en grundlig omvandling av värdekedjorna i hela ekonomin.

D. En omställning till en cirkulär ekonomi har potential att främja hållbara affärsmetoder, och europeiska företag och ekonomier förväntas gå i bräschen för en global kapplöpning mot cirkularitet tack vare EU:s välutvecklade affärsmodeller, vår kunskap om cirkularitet och vår expertis på materialåtervinning.

E. Principerna för en cirkulär ekonomi bör utgöra kärnan i all europeisk och nationell industripolitik och i medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

F. Den totala energiförbrukningen i EU är betydande och åtgärderna för den cirkulära ekonomin bör också inbegripa energieffektivitet och hållbar anskaffning av energikällor.

G. Att designa bort avfall är en av principerna i den cirkulära ekonomin.

H. Den cirkulära ekonomin är relevant för flera av målen för hållbar utveckling, däribland mål 12 om att ”garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster” och mål 13 om att ”bekämpa klimatförändringarna”.

I. Att designa bort avfall och föroreningar är en av principerna i den cirkulära ekonomin.

J. Enligt nya studier har den cirkulära ekonomin potential att öka EU:s BNP med ytterligare 0,5 % och skapa över 700 000 nya arbetstillfällen till 2030[23], och har även potential att förbättra kvaliteten på arbetstillfällena. Mellan 2012 och 2018 ökade antalet arbetstillfällen kopplade till den cirkulära ekonomin i EU med 5 % till omkring 4 miljoner. Genom stödpolitik och investeringar i industrin förväntar man sig att återtillverkningen i EU 2030 skulle kunna uppgå till ett årligt värde på mellan cirka 70 miljarder och 100 miljarder euro, med en tillhörande sysselsättning på mellan 450 000 och nästan 600 000 arbetstillfällen.

K. En hållbar och ansvarsfull anskaffning av primära råvaror är avgörande för att man ska kunna uppnå resurseffektivitet och uppfylla målen för den cirkulära ekonomin. Det behöver därför tas fram standarder för hållbar anskaffning av prioriterade material och råvaror.

L. Upp till 80 % av produkters miljöpåverkan avgörs i designfasen, och endast 12 % av de material som används av industrin i EU kommer från materialåtervinning[24].

M. Genom e-handelns snabba uppgång har förpackningsavfallet, till exempel engångsförpackningar av plast och kartong, ökat markant. Frakt av avfall till tredjeländer är alltjämt ett bekymmer.

N. I EU beräknas 88 miljoner ton matsvinn genereras varje år, och mer än 50 % av matsvinnet beräknas komma från hushåll och konsumenter. Matsvinn har en avsevärd miljöpåverkan och står för omkring 6 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

O. Plaster som inte hanteras på rätt sätt skapar miljöproblem, exempelvis nedskräpning, svårigheter att återanvända och återvinna, ämnen som inger betänkligheter, växthusgasutsläpp och resursanvändning.

P. Echa har antagit ett vetenskapligt yttrande om att begränsa användningen av mikroplaster som avsiktligt tillsätts till produkter på EU/EES-marknaden i koncentrationer på över 0,01 viktprocent.

Q. Enligt uppskattningar från Europeiska miljöbyrån (EEA) ökade mängden kläder som köptes per person i EU med 40 % mellan 1996 och 2012, samtidigt som över 30 % av kläderna i Europas garderober inte har använts på minst ett år. När kläderna väl kasseras går mer än hälften av dem inte till återvinning, utan hamnar i stället i blandat hushållsavfall och skickas sedan till förbränning eller deponi[25].

R. Europeiska företag och ekonomier förväntas ligga i topp bland dem som inför, men också drar nytta av, en global kapplöpning mot cirkularitet, tack vare EU:s välutvecklade affärsmodeller, vår kunskap om cirkularitet och vår expertis på materialåtervinning.

S. Det har gått över två år sedan IPCC lade fram sin särskilda rapport om effekterna av global uppvärmning på 1,5 °C, där det uppgavs att det för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C skulle krävas snabba, långtgående och tidigare oöverträffade förändringar av samhället ur alla aspekter.

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomin, i kombination med nollutsläppsambitionen för en giftfri miljö, är avgörande för att man ska kunna minska den europeiska konsumtionens och produktionens totala miljöavtryck, hålla sig inom planetens gränser och skydda människors hälsa, och samtidigt säkerställa en konkurrenskraftig och innovativ ekonomi. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomin i hög grad kan bidra till uppnåendet av målen i Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram alla initiativ inom ramen för handlingsplanen i linje med de datum som anges i bilagan till meddelandet och att grunda varje lagstiftningsförslag på en omfattande konsekvensbedömning, och understryker att man måste beakta kostnaderna för uteblivna åtgärder.

3. Europaparlamentet understryker att den cirkulära ekonomin kan tillhandahålla lösningar på de nya utmaningar som covid-19-krisen orsakar och belyser genom att stärka värdekedjorna inom EU och globalt och göra dem mindre sårbara, och genom att göra de europeiska industriella ekosystemen mer resilienta och hållbara samt konkurrenskraftiga och lönsamma. Parlamentet konstaterar att detta kommer att göra EU mer strategiskt oberoende och bidra till skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet understryker att covid-19-pandemin har visat att en gynnsam miljö behöver inrättas för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera den cirkulära ekonomin i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

4. Europaparlamentet anser att en cirkulär ekonomi är det som EU och de europeiska företagen behöver för att behålla sin innovationsförmåga och konkurrenskraft på en global marknad och samtidigt minska sitt miljöavtryck. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och medlemsstaterna att inrikta investeringar på att trappa upp initiativ för den cirkulära ekonomin och stödja innovation. Parlamentet anser att EU:s ekonomiska återhämtningsplan (Next Generation EU) liksom Fonden för en rättvis omställning och Horisont Europa bör användas för att införa och främja initiativ, metoder, infrastruktur och teknik för den cirkulära ekonomin.

5. Europaparlamentet understryker att en förbättring av hur den inre marknaden fungerar är en förutsättning för att uppnå en cirkulär ekonomi i EU. Parlamentet betonar särskilt hur viktigt det är för en välfungerande hållbar inre marknad att befintliga regler verkligen genomförs och efterlevs effektivt. Parlamentet påminner om att EU är både världens näst största ekonomiska makt och världens största handelsmakt. Parlamentet betonar att den inre marknaden är ett kraftfullt verktyg som måste användas för att utveckla produkter och teknik som är hållbara och cirkulära och som blir morgondagens norm, och som gör det möjligt för medborgarna att till ett överkomligt pris köpa säkra och hälsosamma produkter som är skonsamma mot vår planet.

6. Europaparlamentet understryker att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning måste brytas helt. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå vetenskapligt grundade bindande EU-mål på medellång och lång sikt för att minska användningen av primära råvaror och miljöpåverkan. Parlamentet begär att EU:s mål ska fastställas genom en backcasting-strategi för att se till att de politiska målen går i en trovärdig riktning mot att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och fullständigt cirkulär ekonomi inom planetens gränser senast 2050.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande EU-mål för 2030 för att avsevärt minska EU:s material- och konsumtionsavtryck till att ligga inom planetens gränser senast 2050, med användning av de indikatorer som ska antas senast i slutet av 2021 som en del av den uppdaterade övervakningsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på exempel från de mest ambitiösa medlemsstaterna och samtidigt ta vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas olika utgångsläge och kapacitet.

8. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att senast 2021 införa harmoniserade, jämförbara och enhetliga cirkularitetsindikatorer, bestående av material- och konsumtionsavtrycksindikatorer, och även ett antal underindikatorer som avspeglar resurseffektivitet och ekosystemtjänster. Dessa indikatorer bör mäta resursförbrukning och resursproduktivitet, inbegripa import och export på EU-, medlemsstats- och industrinivå och vara förenliga med harmoniserade livscykelanalyser och metoder för redovisning av naturkapital. De bör tillämpas på alla unionens politikområden, finansieringsinstrument och regleringsinitiativ.

9. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att uppdatera och se över övervakningsramen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet beklagar att den nuvarande övervakningsramen inte innehåller en omfattande och helhetsinriktad uppsättning indikatorer som gör det möjligt att mäta brytandet av sambandet mellan ekonomisk tillväxt, å ena sidan, och resursanvändning och miljöpåverkan, å andra sidan. Parlamentet framhåller att övervakningsramen bör omfatta ovannämnda cirkularitetsindikatorer och dessutom hela skalan av mål och konkreta åtgärder i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, i syfte att förfoga över ett effektivt instrument för att på ett övergripande sätt mäta cirkularitet och framsteg i uppnåendet av dess mål.

10. Europaparlamentet betonar även att det behövs vetenskapligt stabil mätning för att kartlägga synergier mellan den cirkulära ekonomin och begränsningen av klimatförändringar, inbegripet genom mätningar av koldioxidavtrycket.

11. Europaparlamentet framhåller de möjligheter som ligger i ett optimalt utnyttjande av produkter och tjänster, utöver de åtgärder som förlänger livscykler och materialanvändning. I detta sammanhang betonar parlamentet särskilt möjligheterna att kombinera lösningar för den cirkulära ekonomin och digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för att stödja nya hållbara och cirkulära affärsmodeller, såsom strategier för produkter som tjänster (PaaS), som sparar resurser och minskar miljöpåverkan samtidigt som konsumentskyddet säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta sådana PaaS-strategier i det nya initiativet för hållbara produkter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avskaffa orimliga rättsliga och skattemässiga hinder för dem och främja utvecklingen av infrastruktur som möjliggör cirkularitet och en hållbar digital ekonomi. Parlamentet påminner om att digitaliseringen också har betydande klimat- och miljökonsekvenser, såsom en växande efterfrågan på energi, råvaruutvinning och generering av elavfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och ta itu med dessa utmaningar genom att fastställa en metod för övervakning och kvantifiering av miljöpåverkan från digital teknik och digitala strukturer och tjänster inklusive datacentraler, och genom att föreslå åtgärder – inbegripet lagstiftningsåtgärder när så är lämpligt – för att säkerställa att digitala lösningar är miljömässig hållbara genom att sätta energieffektivitet, minskade växthusgasutsläpp och resursanvändning samt inrättandet av en cirkulär ekonomi i centrum för en hållbar digital omställning.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastslå vilka lagstiftningsåtgärder och andra insatser som skulle krävas för att avskaffa de administrativa och rättsliga hindren för en cirkulär delnings- och tjänsteekonomi och stimulera dess utveckling. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att undersöka lösningar på utmaningar såsom ansvarsfrågor och äganderätt som är kopplade till delnings- och tjänsteekonomin, eftersom ökad rättssäkerhet för både producenter och konsumenter är avgörande för att möjliggöra dessa koncept. Parlamentet föreslår att kommissionen ska överväga att utveckla en europeisk strategi för delnings- och tjänsteekonomin som behandlar dessa frågor, samtidigt som den även tar upp sociala frågor.

13. Europaparlamentet framhåller att det behövs en bättre förståelse av hur teknik för artificiell intelligens kan stödja en cirkulär ekonomi genom att främja tillämpningen av dem i design, affärsmodeller och infrastruktur. Parlamentet understryker att man behöver behandla digitalisering som en möjliggörande faktor för en cirkulär ekonomi, särskilt när det gäller produktpass och materialinformation inom ramen för ett EU-omfattande dataområde. Parlamentet betonar att bättre datatillgång och datadelning kommer att vara avgörande faktorer som samtidigt säkerställer dels ett aktivt samarbete mellan berörda parter för att säkerställa att nya strategier förblir rättvisa och inkluderande, dels integritet och datasäkerhet.

14. Europaparlamentet understryker att man behöver införa ekonomiska incitament och rätt sorts regelverk för innovation i cirkulära lösningar, material och affärsmodeller, och samtidigt avskaffa marknadssnedvridande och miljöskadliga subventioner, och efterlyser stöd för detta i den nya industristrategin för Europa och strategin för små och medelstora företag. Parlamentet betonar den särskilda roll som pionjärer, små och medelstora företag och uppstartsföretag spelar i omställningen till en cirkulär ekonomi. Parlamentet understryker att forskning om hållbara material, processer, teknik och produkter samt en industriell uppskalning av dem kan ge europeiska företag en global konkurrensfördel. Parlamentet betonar att det behövs strategier på EU-nivå och nationell nivå för att stödja pionjärerna i den cirkulära ekonomin och cirkulära affärsmodeller.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att engagera den europeiska industrin som en aktör i omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner om att åtgärder för en cirkulär ekonomi är avgörande för att uppnå en industriell utfasning av fossila bränslen. Parlamentet efterlyser cirkulära strategier inom industrin, på alla nivåer av produktdesign, anskaffning av material, återanvändning och materialåtervinning av produkter samt avfallshantering, och understryker att man behöver stimulera utvecklingen av pionjärmarknader för hållbara industrimaterial och industriprodukter.

16. Europaparlamentet uppmuntrar företagen att som en del av sin årliga rapportering utarbeta omställningsplaner som beskriver hur och när företagen avser att uppnå klimatneutralitet, en cirkulär ekonomi och hållbarhet.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera alternativ som medför minimala administrativa bördor och att stärka utvecklingen av offentlig-privata partnerskap för forskning och utveckling som tillhandahåller systemiska helhetslösningar.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett regelverk för certifiering av alla naturbaserade och tekniska lösningar för upptag av koldioxid, däribland avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

19. Europaparlamentet understryker att biomimetik är en viktig accelererande faktor för cirkularitet, genom att den främjar biomimetiska lösningar som till sin design minimerar materialanvändning, energi och giftiga föreningar och tillhandahåller hållbara, regenerativa och innovativa lösningar som hämtar inspiration från naturen och som kan tillämpas i många olika sektorer.

20. Europaparlamentet efterlyser tillräcklig personal och budget för de avdelningar inom kommissionen som har i uppdrag att se till att handlingsplanen genomförs framgångsrikt. Parlamentet understryker att resursfördelningen måste beakta både aktuella och långsiktiga politiska prioriteringar, och förväntar sig således, inom ramen för den europeiska gröna given, en betydande förstärkning av personalresurserna vid i synnerhet kommissionens generaldirektorat för miljö.

En policyram för hållbara produkter

21. Europaparlamentet betonar att man behöver omvandla den linjära ”utvinn-tillverka-kasta”-ekonomin (”take-make-dispos-economy”) till en verkligt cirkulär ekonomi som bygger på principerna minskad energi- och resursanvändning; bibehållande av värdet i ekonomin; förebyggande av avfall; principen att designa bort avfall, skadliga ämnen och föroreningar; fortsatt användning av produkter och material i slutna kretslopp; skydd av människors hälsa; främjande av konsumentfördelar, och återskapande av naturliga system. Dessa mål bör vägleda den nya policyramen för hållbara produkter såväl som strategin för den cirkulära ekonomin som helhet, och industristrategin. Parlamentet betonar att man till fullo behöver integrera ett hållbarhets- och cirkularitetssystemtänkande i all verksamhet, inbegripet politik, produkter, produktionsprocesser och affärsmodeller.

22. Europaparlamentet understryker att hållbara, cirkulära, säkra och giftfria produkter och material bör vara norm snarare än undantag på EU-marknaden, och bör ses som ett standardval som är attraktivt, överkomligt och tillgängligt för alla konsumenter. Parlamentet välkomnar därför kommissionens plan på att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om hållbara produkter för att fastställa horisontella principer för produktpolitiken och bindande krav på produkter som släpps ut på EU-marknaden.

23. Europaparlamentet stöder helhjärtat utvidgningen av ekodesigndirektivets tillämpningsområde till icke-energirelaterade produkter och till fastställande av övergripande hållbarhetsstandarder och produktspecifika standarder för prestanda, hållbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, giftfrihet, uppgraderbarhet, materialåtervinningsbarhet, återvunnet innehåll och resurs- och energieffektivitet för produkter som släpps ut på EU-marknaden, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om detta under 2021. Parlamentet erinrar samtidigt om sin uppmaning till kommissionen att vara ambitiös i genomförandet av ekodesign för alla energirelaterade produkter inom ekodesigndirektivets nuvarande tillämpningsområde, även när det gäller aspekter som rör cirkulär ekonomi.

24. Europaparlamentet betonar att man behöver bibehålla en enhetlig och tydlig EU-lagstiftningsram för hållbara produkter, och framhåller att man behöver stärka synergierna med andra politikområden, inbegripet EU:s miljömärke. Parlamentet understryker att man, i kombination med lagstadgade minimistandarder för produktdesign, måste tillhandahålla marknadsincitament för de mest hållbara företagen och för hållbara produkter och material.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande mål för material- och miljöavtryck för produkters hela livscykel för varje produktkategori som släpps ut på EU-marknaden, inbegripet de mest koldioxidintensiva halvfabrikaten. Parlamentet uppmanar också kommissionen att föreslå produktspecifika och/eller sektorsspecifika bindande mål för återvunnet innehåll, och samtidigt säkerställa de berörda produkternas prestanda och säkerhet och att de är designade så att de kan återvinnas. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inrätta stödjande tekniska, regleringsmässiga och marknadsmässiga villkor för att uppnå dessa mål, och att ta hänsyn till de industriella förändringar som krävs och investeringscyklerna i varje sektor. Samtidigt uppmanar parlamentet kommissionen med kraft att överväga obligatoriska krav för att göra tjänster mer hållbara.

26. Europaparlamentet stöder planen att införa digitala produktpass för att hjälpa företag, konsumenter och marknadskontrollmyndigheter att se en produkts klimatmässiga, miljömässiga, sociala och övriga påverkan utmed hela värdekedjan och tillhandahålla tillförlitlig, transparent och lättillgänglig information om produktens varaktighet och möjligheterna att underhålla, återanvända, reparera och ta isär den samt om hur den ska hanteras när den är uttjänt, dess sammansättning i fråga om material och kemikalier som använts och dess miljöpåverkan och andra effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma alternativen för märkning i detta avseende. Parlamentet anser att produktpassen bör införas på ett sätt som undviker onödiga regelbördor för företag, särskilt små och medelstora företag, och att de bör vara kompatibla med andra digitala verktyg, såsom det kommande byggnadsrenoveringspasset och SCIP-databasen.

27. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att få till stånd giftfria och återställande materialkretslopp för en framgångsrik cirkulär ekonomi och för att upprätta en hållbar inre marknad, och för att i slutändan säkerställa en giftfri miljö för Europas invånare. Parlamentet bekräftar därför sina ståndpunkter i resolutionen om en kemikaliestrategi för hållbarhet och resolutionen om gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall, och insisterar på snabba åtgärder för att genomföra kemikaliestrategin för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö.

28. Europaparlamentet betonar konsumenternas rätt till mer exakt, harmoniserad och korrekt information om produkters och tjänsters miljö- och klimatpåverkan under hela deras livscykel, inbegripet i fråga om hållbarhet och reparerbarhet, och efterlyser åtgärder mot grönmålning och falska miljöpåståenden om produkter som erbjuds online och offline. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionens avsikt att lägga fram förslag för att reglera användningen av miljöargument genom att inrätta solida och harmoniserade beräkningsmetoder som omfattar hela värdekedjan, på grundval av harmoniserade indikatorer och livscykelanalyser såsom miljöavtryck, inbegripet i fråga om förebyggande av avfall, råvaruanvändning, undvikande av skadliga ämnen, hållbarhet och livslängd samt design för reparerbarhet och återvinningsbarhet. Parlamentet framhåller dessutom att det nyligen ändrade direktiv 2005/29/EG behöver verkställas genom proaktiva åtgärder för att hantera miljöpåståenden.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av digitala verktyg för konsumentinformation för att öka konsumenternas inflytande i den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar vikten av digitala plattformar och marknadsplatser för att främja hållbara produkter och tjänster, och konstaterar att de skulle kunna ge konsumenterna tydligare och lättbegripligare information om hållbarheten och reparerbarheten hos de produkter som de erbjuder.

30. Europaparlamentet betonar att EU:s miljömärke behöver stärkas som ett riktmärke för miljömässig hållbarhet genom att man ökar marknadens och konsumenternas medvetenhet och erkännande, fastställer heltäckande standarder och ytterligare utvidgar systemet till relevanta produkter och gör det lättare att använda vid upphandling.

31. Europaparlamentet stöder de initiativ som planeras för att förbättra produkters hållbarhet och reparerbarhet i enlighet med principen om avfallsförebyggande i avfallshierarkin, samtidigt som konsumenternas rättigheter stärks, på marknader såväl mellan företag och konsument som mellan företag och företag. Parlamentet välkomnar därför varmt de planerade initiativen för att införa en ny ”rätt till reparation”, som bör omfatta åtminstone produkters förlängda livscykel, tillgång till reservdelar och omfattande information samt till överkomliga reparationstjänster för konsumenterna.

32. Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang åtgärder för att ge alla marknadsaktörer kostnadsfri tillgång till nödvändig reparations- och underhållsinformation, inklusive information om reservdelar och programvaruuppdateringar, med hänsyn tagen till kraven på konsumentsäkerhet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943, samt för att säkerställa tillgång till reservdelar utan orättvisa hinder för alla aktörer i reparationssektorn, inbegripet oberoende reparatörer och konsumenter, fastställa obligatoriska minimiperioder för tillgång till reservdelar och/eller uppdateringar och maximala leveranstider för fler produktkategorier med beaktande av deras särdrag, och bedöma hur reparationer kan uppmuntras inom ramen för den rättsliga garantin. Parlamentet betonar att säljare bör informera alla marknadsaktörer om möjligheten att reparera sina produkter.

33. För att göra det lättare för konsumenterna att fatta beslut vill Europaparlamentet se en tydlig och lättbegriplig harmoniserad märkning, som skulle kunna ta formen av ett index, av produkters hållbarhet (dvs. deras förväntade livslängd) och reparerbarhet samt att en enhetlig reparationsskala utarbetas och att slitagemätare införs för vissa produktkategorier. Parlamentet efterlyser minimikrav på information i enlighet med direktiven 2005/29/EU och 2011/83/EU, Parlamentet uppmanar kommissionen att, när den förbereder sin översyn av direktiv (EU) 2019/771, överväga att utvidga både rätten till rättsliga garantier och reglerna om omvänd bevisbörda för vissa produktkategorier med en längre förväntad livslängd och att införa direkt producentansvar.

34. Parlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder för att stoppa metoder som leder till planerat åldrande, även genom att man överväger att lägga till sådana metoder i förteckningen i bilaga I till direktiv 2005/29/EU.

35. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att införa lagstiftning för att förbjuda förstöring av osålda hållbara varor såvida de inte utgör ett hot mot säkerheten eller hälsan. Parlamentet understryker att materialåtervinning, återanvändning och omfördelning av andra varor än livsmedel bör vara norm och genomdrivas genom lagstiftning.

36. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka den inre marknaden för hållbara produkter och anser att den offentliga sektorn bör gå i täten. Parlamentet noterar att myndigheter fortfarande ofta endast tillämpar kriteriet lägsta pris som tilldelningskriterium när de väljer ut det bästa anbudet för varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten. Parlamentet stöder fastställandet av obligatoriska minimikriterier och mål för grön offentlig upphandling i sektorslagstiftningen.

37. Europaparlamentet betonar den roll som grön offentlig upphandling spelar för att påskynda omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi och vikten av att genomföra grön offentlig upphandling i samband med EU:s ekonomiska återhämtning.

38. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om grön offentlig upphandling. Parlamentet anser att återanvända, reparerade, återtillverkade, renoverade produkter och andra energi- och resurseffektiva produkter och lösningar som minimerar miljöpåverkan under hela livscykeln bör vara standardvalet i alla offentliga upphandlingar, i linje med målen i den europeiska gröna given, och om de inte ges företräde ska ”följ eller förklara”-principen tillämpas. Parlamentet uppmanar också kommissionen att tillhandahålla riktlinjer för att stödja hållbar upphandling i företagssektorn. Parlamentet vill se rapporteringsskyldigheter för kommissionen och medlemsstaterna avseende hållbarheten i deras upphandlingsbeslut, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

39. Europaparlamentet understryker behovet av att främja materialinsamlingsflöden, återanvändning och materialåtervinning av hög kvalitet, behålla det högsta värdet på material och uppnå rena, giftfria och hållbara slutna materialkretslopp. Parlamentet betonar behovet av att öka tillgången och kvaliteten på återvunna material, med tonvikt på materials förmåga att bibehålla sina inneboende egenskaper efter materialåtervinning och deras förmåga att ersätta primära råvaror i framtida tillämpningar. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att stimulera både ökad återvinningsbarhet i produktdesignen och åtgärder såsom effektiva system för separat insamling och retursystem. Parlamentet efterlyser stöd till inrättandet av anläggningar och kapacitet för materialåtervinning i enlighet med närhetsprincipen, där det inte redan finns.

40. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av infrastrukturer för insamling, sortering och materialåteranvändning och materialåtervinning av hög kvalitet, och att stödja forskning om utvecklingen av ny innovativ teknik som minimerar resursanvändning och generering av restavfall, förbättrar avkastningen och kvaliteten på återvinningsbara och återanvändbara sekundära material, dekontaminerar återvunna material och minskar det totala miljöavtrycket – inklusive energi- och klimatavtryck – i förhållande till annan teknik. Parlamentet anser att kemisk återvinning, om den uppfyller dessa kriterier, kan bidra till att sluta materialkretsloppet i vissa avfallsflöden.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att effekterna på hälsan, miljön och klimatet av nya materialåtervinnings- och återanvändningsteknikers processer och produktion utvärderas omsorgsfullt på industrinivå innan några incitament skapas för dem, och att insyn garanteras i hela utvärderingen.

42. Europaparlamentet anser att kemisk återvinning måste uppfylla definitionen av materialåtervinning i ramdirektivet om avfall för att säkerställa att upparbetning till material och ämnen som ska användas som bränsle inte betraktas som kemisk återvinning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge rättslig bekräftelse i detta avseende.

43. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att möjliggöra digital teknik, såsom blockkedjeteknik och digital vattenstämpling, och göra den driftskompatibel så att den kan stödja den cirkulära ekonomins utveckling genom spårning och kartläggning av resursanvändning och produktflöden i alla skeden av livscykeln.

44. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till finansiering för forsknings- och innovationsprojekt om den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att styra Horisont Europa-programmets verksamheter i riktning mot stöd till forskning och innovation för

 processer och tekniker inom materialåtervinning,

 resurseffektiviteten i industriella processer,

 innovativa och hållbara material, produkter, processer, tekniker och tjänster samt en industriell uppskalning av dem,

 bioekonomin, genom biobaserad innovation som omfattar utveckling av biobaserade material och produkter,

 jordobservationssatelliter, eftersom de kan spela en viktig roll i att övervaka utvecklingen av en cirkulär ekonomi genom att utvärdera trycket på nya råvaror och utsläppsnivåer.

45.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som hållbara, förnybara insatsvaror kan spela i cirkulära processer i riktning mot en utfasning av fossila bränslen och hur användningen av förnybar energi kan förbättra cirkulariteten i produkters livscykler, samtidigt som energiomställningen drivs framåt.

46.  Europaparlamentet betonar att lagstiftning för ”en policyram för hållbara produkter” bör stödjas av ett robust och transparent redovisningssystem för koldioxid och miljö som fungerar som en katalysator för investeringar i produkter och processer för den cirkulära ekonomin.

47. Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till en produkts hela livscykel, från vaggan till graven, och påverkan från anskaffning, halvfabrikat, reservdelar och biprodukter i hela värdekedjan vid fastställandet av produktstandarder för klimat- och miljöpåverkan. Parlamentet anser att dessa måste fastställas genom en öppen, transparent och vetenskapligt baserad process, med deltagande från relevanta berörda parter. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang fastställandet av gemensamma metoder för livscykelanalys och förbättrad datainsamling.

48. Europaparlamentet betonar att standardisering är avgörande för genomförandet av en policy för hållbara produkter genom att tillhandahålla tillförlitliga definitioner, parametrar och tester för egenskaper såsom hållbarhet och reparerbarhet.

49. Europaparlamentet insisterar på att EU-standarder ska utarbetas i god tid och i linje med verkliga användningsförhållanden, samtidigt som man undviker administrativa flaskhalsar för berörda parter som leder till ett försenat offentliggörande av standarder.

50. Europaparlamentet påminner om kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 om europeiska standarder för 2000-talet och det arbete som utförts med ett gemensamt initiativ för standardisering, och uppmanar kommissionen att ytterligare stärka det gemensamma initiativet och att anta nya åtgärder och projekt för att förbättra de europeiska standardiseringsorganisationernas funktion.

51. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU-lagstiftningen om produktsäkerhet och hållbarhetskrav verkligen genomförs och efterlevs för att säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden uppfyller sådana regler i enlighet med förordning (EU) 2019/1020. Parlamentet tillägger att ett mycket stort antal produkter som köps på nätet och importeras till EU inte uppfyller EU:s minimikrav på säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att säkerställa att produkterna uppfyller kraven, inklusive produkter som säljs på nätet, och att ta itu med de risker som förfalskade produkter utgör för konsumenternas säkerhet genom förbättrad marknadskontroll och likvärdiga standarder för tullkontroller, samt genom stärkt samarbete på detta område och ökade budgetar och personalresurser. Parlamentet efterlyser därför en effektivare tillsyn från EU:s sida, genom harmoniserade regler om minimiantalet kontroller och hur ofta de ska göras, och genom att kommissionen ges befogenhet att övervaka och granska de nationella marknadskontrollmyndigheternas verksamhet.

52. Europaparlamentet understryker att frivilliga avtal har visat sig vara ineffektiva när det gäller att uppnå en hållbar och gemensam laddningslösning för mobil radioutrustning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att skyndsamt genomföra bestämmelserna i direktiv 2014/53/EU om radioutrustning, och i synnerhet att införa en gemensam laddare för smarttelefoner och alla små och medelstora elektroniska apparater för att på bästa sätt säkerställa standardisering, kompatibilitet och interoperabilitet för laddningskapacitet, inklusive trådlös laddning, som en del av den globala strategin för att minska det elektroniska avfallet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast utarbeta en frikopplingsstrategi som säkerställer att konsumenter inte tvingas köpa nya laddare till nya apparater, vilket skulle leda till större miljöfördelar, kostnadsbesparingar och bekvämlighet för konsumenterna. Parlamentet upprepar att det är viktigt för konsumenterna att, genom harmoniserad märkning i ett lättläst format, få tillförlitlig och relevant information om relevanta egenskaper hos laddare såsom interoperabilitet och laddningsprestanda, inklusive uppfyllande av standarden USB 3.1 eller högre, så att de kan göra de mest praktiska, kostnadseffektiva och hållbara valen.

53. Europaparlamentet betonar behovet av en konsekvent politik i befintliga och framtida åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå för att säkerställa att handlingsplanens mål uppnås och för att skapa ekonomisk säkerhet och investeringssäkerhet för cirkulär teknik och cirkulära produkter och tjänster, vilket också kommer att främja EU:s konkurrenskraft och innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med eventuella befintliga inkonsekvenser eller hinder i lagstiftningen eller rättsliga oklarheter som står i vägen för ett fullständigt införande av en cirkulär ekonomi. Parlamentet efterlyser ekonomiska incitament såsom prissättning av koldioxid, utökat producentansvar med miljöanpassning av avgifter och skatteincitament, samt andra ekonomiska incitament som främjar hållbara konsumentval. Parlamentet anser att dessa åtgärder i förekommande fall bör vara i linje med de tekniska granskningskriterier för cirkulär ekonomi som fastställs i taxonomiförordningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta målen för den cirkulära ekonomin i all relevant nationell lagstiftning och se till att den är helt anpassad till målen och åtgärderna i EU:s strategi för den cirkulära ekonomin. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att inrikta sig på genomförandet av lagstiftning som rör den cirkulära ekonomin för att säkerställa lika villkor för cirkulära tillverkningsprocesser och affärsmodeller.

Viktiga produktvärdekedjor: elektronik och IKT

54. Europaparlamentet stöder kretsloppsinitiativet för elektronik, som bör ta itu med bristerna när det gäller hållbarhet, cirkulär design, förekomst av farliga och skadliga ämnen, återvunnet innehåll, reparerbarhet, tillgång till reservdelar, uppgraderbarhet, förebyggande av elavfall, insamling, återanvändning och materialåtervinning, och efterlyser en integrering av frågor som rör tidig föråldring, inbegripet föråldring av produkter som orsakas av programvaruändringar. Parlamentet vill se en harmonisering och förbättring av infrastrukturen för materialåtervinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning i EU.

55. Europaparlamentet anser att insamlingen av elektroniskt avfall måste bli mycket enklare för konsumenterna. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att undersöka möjligheter till ett EU-omfattande system för återlämnande av IKT-produkter och anser att ett sådant system bör omfatta ett så brett spektrum av produkter som möjligt. Parlamentet betonar vikten av att ett sådant system för återlämnande, och andra eventuella insamlingsmodeller, tas fram på ett sätt som garanterar att IKT-produkter kan återanvändas och ger aktörer inom återanvändning tillgång till återanvändbara varor.

56. Europaparlamentet understryker den potential som ekodesignåtgärder har och påminner om att ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet tillsammans stod för nästan hälften av det mål för energibesparingar som EU fastställt för 2020. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa ett snabbt slutförande av det pågående arbetet med ekodesign inom elektronik och IKT, särskilt för smarttelefoner, surfplattor, datorer, skrivare (inklusive patroner), basstationer och undersystem av basstationer för mobiltelefoni samt nätverksutrustning, i syfte att föreslå åtgärder senast 2021.

57. Europaparlamentet betonar vikten av att främja hållbarare konsumtions- och produktionsmönster för elektronik och IKT, och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att tillhandahålla information till konsumenterna om skillnaden mellan korrigerande uppdateringar och utvecklingsuppdateringar och om dataanvändningens koldioxidavtryck.

58. Europaparlamentet vill att ett obligatoriskt certifieringssystem upprättas för företag som arbetar med återvinning av elektronikavfall för att garantera en effektiv materialåtervinning och miljöskydd.

59. Förutom kretsloppsinitiativet för elektronik ber Europaparlamentet kommissionen att utarbeta ett initiativ för en plan för cirkulär och hållbar digitalisering, IKT och AI.

Viktiga produktvärdekedjor: batterier och fordon

60. Europaparlamentet understryker vikten av ett strategiskt, miljömässigt hållbart och etiskt tillvägagångssätt i de nya regelverken för batterier och fordon mot bakgrund av omställningen till utsläppsfri mobilitet och elnät som bygger på förnybar energi och behovet av att säkerställa en hållbar och etisk anskaffning av råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet vill att det inrättas konkurrenskraftiga och resilienta värdekedjor för produktion, återanvändning och materialåtervinning av batterier i EU.

61. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ny förordning om batterier och förbrukade batterier och anser att EU:s nya regelverk för batterier åtminstone bör omfatta följande: hållbar, etisk och säker anskaffning, ekodesign, inbegripet åtgärder för att ta itu med återvunnet innehåll, ersättning av farliga och skadliga ämnen där så är möjligt, förbättrad separat insamling, återanvändning, renovering, återtillverkning, användning för nya ändamål och materialåtervinning – inbegripet högre materialåtervinningsmål, återvinning av värdefulla material, utökat producentansvar och konsumentinformation. Lagstiftningen bör tackla miljöpåverkan under hela livscykeln, med särskilda bestämmelser om batterier med koppling till mobilitet och energilagring.

62. Europaparlamentet är oroat över att EU är kraftigt beroende av import av råvaror för tillverkning av batterier. Parlamentet är övertygat om att förbättrade återvinningssystem för batterier skulle kunna tillhandahålla en betydande andel av de råvaror som krävs för batteritillverkning i EU.

63. Europaparlamentet uttrycker oro över mineralindustrins, och särskilt koboltindustrins, socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna till ett genomförbart regelverk för att säkerställa en etisk anskaffning av material och införandet av en obligatorisk lagstiftning om tillbörlig aktsamhet för att ta itu med negativa effekter på miljö och mänskliga rättigheter i ett internationellt sammanhang.

64. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att se över direktivet om uttjänta fordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera direktivet så att det fullt ut avspeglar och respekterar den cirkulära ekonomins principer, däribland principen att designa bort avfall, uppgraderbarhet, modularitet, reparerbarhet, återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet på den högsta värdenivån, med återanvändning som första prioritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att säkerställa effektiva återanvändningskedjor med biltillverkare och system för utökat producentansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra rapporteringen av uttjänta fordon genom en europeisk databas. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga, stärka och övervaka principen att bildemontering och återanvändning av delarna alltid ska gå före skrotning av bilar.

65. Europaparlamentet understryker behovet av att främja ytterligare forskning och innovation avseende återvinningsprocesser och återvinningsteknik inom ramen för Horisont Europa i syfte att öka potentialen för cirkulär ekonomi när det gäller batterier. Parlamentet bekräftar den roll som små och medelstora företag spelar inom insamlings- och återvinningssektorn.

Viktiga produktvärdekedjor: förpackningar

66. Europaparlamentet upprepar målet att göra alla förpackningar återanvändbara eller materialåtervinningsbara på ett ekonomiskt lönsamt sätt senast 2030 och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett lagstiftningsförslag som omfattar åtgärder och mål för avfallsminskning och de ambitiösa grundläggande kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall för att minska onödiga förpackningar, inbegripet inom e-handeln, förbättra materialåtervinningsbarbeten och minimera förpackningarnas komplexitet, öka återvunnet innehåll, fasa ut farliga och skadliga ämnen och främja återanvändning. Parlamentet betonar att normerna för livsmedelssäkerhet och livsmedelshygien inte får äventyras. Parlamentet vill att dessa åtgärder ska syfta till att uppnå bästa övergripande miljöresultat i linje med avfallshierarkin och ett lågt koldioxidavtryck.

67. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som förpackningar spelar för produktsäkerheten, särskilt livsmedelssäkerheten och livsmedelshygienen, och när det gäller att minska matsvinnet, och uppmanar industrin att komplettera lagstiftningsåtgärderna med ytterligare frivilliga åtgärder för att i större utsträckning undvika onödiga förpackningar och avsevärt minska mängden förpackningar som släpps ut på marknaden, att utveckla resurseffektivare, cirkulära och klimatvänliga förpackningslösningar, såsom harmoniserade förpackningsformat och återanvändbara och påfyllningsbara förpackningar, och att underlätta användningen av återanvändbara transportförpackningar. Parlamentet uppmuntrar initiativ såsom alliansen för cirkulär plast och den europeiska plastpakten.

68. Europaparlamentet upprepar att materialåtervinning av hög kvalitet skapar faktisk efterfrågan på marknaden på återvunnet material och är en av de viktigaste faktorerna i det arbete som görs för att öka den totala mängden förpackningar som samlas in, sorteras och återvinns. Parlamentet uppmanar till att man använder modern och effektiv sorteringsutrustning och separationsteknik i kombination med en bättre ekodesign för förpackningar, och understryker behovet av att omforma förpackningslösningar på grundval av bättre livscykelanalyskriterier.

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera olika typer av förpackningar som används inom e-handeln för att fastställa bästa praxis när det gäller att optimera förpackningar för att minska överemballeringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja återanvändning av förpackningsmaterial för att tillhandahålla flera produkter som ett alternativ till förpackningsmaterial för engångsbruk.

70. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som försäljning i lösvikt kan spela för att minska användningen av förpackningar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till denna sorts åtgärder samtidigt som livsmedelssäkerheten och livsmedelshygienen säkerställs.

71. Europaparlamentet understryker att innovationsfonder och innovationsprogram spelar en viktig roll för materialminskning och återvinningsinnovationer.

72. Europaparlamentet konstaterar att onlineförsäljningen ökar och att detta leder till ökade paketleveranser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vidta åtgärder för att se till att alla onlineförsäljare, oavsett var de befinner sig, uppfyller de grundläggande kraven samt rapporterar och bidrar ekonomiskt till systemen för utökat producentansvar i de EU-medlemsstater där produkterna släpps ut på marknaden.

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja separat insamling och sortering av förpackningsavfall enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall och säkerställa att medlemsstaterna införlivar det i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att se över identifieringssystemet för förpackningsmaterial (beslut 97/129/EG) för att underlätta separat insamling för medborgare i enlighet med förpackningars materialåtervinningsbarhet.

74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och undersöka kompatibla nationella retursystems potential att uppnå insamlingsnivån för dryckesbehållare av plast på 90 % och som ett steg mot att inrätta en inre marknad för förpackningar, särskilt för angränsande medlemsstater. Kompatibla system skulle kunna förverkligas genom serialisering och kodifiering samt enhetlig märkning. Om en medlemsstat inte har ett system på plats eller planerar att omforma sitt system bör de uppmuntras att med hjälp av bästa praxis och relevanta vetenskapliga bevis välja ett system som liknar eller är kompatibelt med de som finns i en annan medlemsstat.

Viktiga produktvärdekedjor: plast

75. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, framför allt för att driva fram bättre design, cirkulära affärsmodeller och modeller för innovativa produkter och ”produkter som tjänster” som erbjuder mer hållbara konsumtionsmönster.

76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med plaster, inklusive mikroplaster, på ett heltäckande sätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att införa en allmän utfasning av avsiktligt tillsatta mikroplaster och att, genom nya obligatoriska lagstiftningsåtgärder, minska oavsiktliga utsläpp av alla mikroplaster vid källan, bland annat från exempelvis däck, textilier, konstgräs samt produktion av plastpellets. Parlamentet betonar behovet av att förbättra den vetenskapliga kunskapen om mikroplaster och nanoplaster och främja utvecklingen av säkrare alternativ och konkurrenskraftiga marknader med mikroplastfria produkter. Parlamentet insisterar samtidigt på att det är angeläget att vidta åtgärder på kort sikt. Parlamentet understryker att den största andelen mikroplastföroreningar kommer från nedbrytningen av makroplaster i miljön och stöder att alla plastprodukter bör omfattas av specifika åtgärder, såsom ekodesignkrav under produktionsfasen, för att förhindra att sekundära mikroplaster släpps ut i miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka källorna till och fördelningen av både makro- och mikroplast, samt vad det blir av dessa plaster och vilka effekter detta för med sig i samband med rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Parlamentet påminner om att 80 % av det marina skräpet kommer från land och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att göra något åt ansamlingsplatser av marint skräp i floder och flodmynningar.

77. Europaparlamentet betonar att när produkter för engångsbruk utgör en betydande börda för miljön och resurserna, och det finns återanvändbara och/eller varaktiga alternativ, bör engångsbruk ersättas med återanvändbara produkter på ett miljövänligt sätt, utan att göra avkall på livsmedelshygien eller livsmedelssäkerheten. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att överväga lagstiftningsåtgärder, inbegripet en utvidgning av direktivet om plast för engångsbruk i samband med översynen av det direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att utveckla standarder för återanvändbara förpackningar och ersättningsprodukter för förpackningar, bordsartiklar och bestick för engångsbruk.

78. Europaparlamentet erkänner den potentiella roll som biobaserad och biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast kan spela i den cirkulära ekonomin. Parlamentet varnar dock för att enbart biobaserad och/eller biologiskt nedbrytbar plast inte kommer att vara en lösning på de plastrelaterade miljöproblemen, och betonar vikten av att öka medvetenheten om en korrekt användning av biobaserad och biologiskt nedbrytbar plast.

79. Europaparlamentet uppmuntrar till att det föreslås tydliga globala standarder för material, produkter, design och materialåtervinning.

80. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en konsekvent ram för transparens och rapporteringsskyldigheter för alla aktörer i värdekedjan avseende produktion, handel, användning och hantering av uttjänt plast.

81. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utveckla system för utökat producentansvar som gör producenter ansvariga för att hantera uttjänta plastprodukter.

Viktiga produktvärdekedjor: textilier

82. Europaparlamentet understryker vikten av en ny övergripande EU-strategi för textilier för att främja dels hållbarhet och cirkularitet, dels spårbarhet och transparens i EU:s textil- och klädsektor, med hänsyn till värdekedjornas globala karaktär och dimensionen med den snabba modeväxlingen. Parlamentet vill att strategin ska presentera en enhetlig uppsättning politiska instrument och stödja nya affärsmodeller för att komma till rätta med alla typer av miljöpåverkan och social påverkan i hela värdekedjan och förbättra textiliernas design för att öka hållbarheten, återanvändbarheten och den mekaniska materialåtervinningsbarheten samt användningen av fibrer av hög kvalitet, framför allt genom en kombination av ekodesigntypkrav, system för producentansvar och märkningssystem.

83. Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av den nya policyramen för textilprodukter och betonar att den måste prioritera avfallsförebyggande och hållbarhet, återanvändbarhet och reparerbarhet liksom hantering av farliga och skadliga kemikalier, i enlighet med avfallshierarkin. Parlamentet efterlyser åtgärder på design- och produktionsstadiet mot förlust av syntetiska mikrofibrer och andra åtgärder, såsom utveckling av förebyggande kontrollerad och icke förorenande industriell förtvätt och standarder för att utrusta nya tvättmaskiner med mikrofiberfilter. Parlamentet efterlyser särskilda EU-omfattande kriterier beträffande textilier för när avfall upphört att vara avfall.

84. Europaparlamentet begär att tillämpningen av den nya policyramen för textilprodukter ska vara förenlig med andra politiska instrument, nämligen det kommande förslaget till EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljö, för att säkerställa att frågor som rör arbetstagarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och jämställdhet tas upp i alla skeden av textilvärdekedjan.

Viktiga produktvärdekedjor: byggnation och byggnader

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra initiativet ”renoveringsvåg” för byggsektorn helt och hållet i enlighet med den cirkulära ekonomins principer, samtidigt som hänsyn tas till mångfalden inom sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa övergripande och produktspecifika krav. Parlamentet betonar att man genom att förlänga byggnaders livslängd i stället för att riva dem kan uppnå minskade växthusgasutsläpp och miljövinster. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att fastställa minskningsmål för EU-byggnaders koldioxidavtryck och materialavtryck och att tillämpa Level(s)-ramen för hållbara byggnader som en bindande ram för prestanda inom byggsektorn. Parlamentet anser att det är nödvändigt att inkludera rättsliga minimikrav på byggnaders miljöprestanda för att förbättra byggnaders resurseffektivitet och energiprestanda.

86. Europaparlamentet påminner om kommissionens skyldighet enligt ramdirektivet om avfall att överväga en översyn av de materialåtervinningsmål som fastställs i EU-lagstiftningen för bygg- och rivningsavfall och dess materialspecifika fraktioner, och anser att detta bör inbegripa ett materialåtervinningsmål för uppgrävd jord. Parlamentet föreslår att man inkluderar återanvändnings- och återvinningsmål och användningen av returråvaror i byggtillämpningar, och att man gör dem lättare att spåra. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över förordningen om byggprodukter och välkomnar tillkännagivandet av en strategi för en hållbar byggd miljö 2021. Parlamentet anser att införandet av digitala lösningar i den byggda miljön, såsom spårning av avfall, skulle möjliggöra bättre energiprestanda i byggnader och större cirkularitet inom byggsektorn.

87. Europaparlamentet betonar vikten av att utforma en politik för högkvalitativ byggnadsplanering i vilken fokus ligger på renovering, ombyggnad och fortsatt användning av byggnader när detta är möjligt, snarare än på nybyggnation.

88. Europaparlamentet understryker att 90 % av den byggda miljön 2050 redan finns, och att särskilda krav bör fastställas för renoveringssektorn i syfte att ha fullständigt modulära, för olika användningsområden anpassningsbara och energipositiva byggnader senast 2050, inbegripet totalrenoveringar, produktion på plats och återanvändbarhet.

Viktiga produktvärdekedjor: livsmedel, vatten och näringsämnen

89. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att genomföra målet att halvera matsvinnet senast 2030, i linje med åtagandena i strategin från jord till bord och på grundval av uppgifter som medlemsstaterna rapporterat i enlighet med ramdirektivet om avfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera förebyggande av livsmedelsförluster och matsvinn längs hela livsmedelsvärdekedjan i relevant EU-politik, i enlighet med strategin från jord till bord, och påminner om att dessa åtgärder bör vara i linje med avfallshierarkin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder för att avsevärt begränsa matsvinnet och uppmuntra livsmedelsdonationer.

90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att sluta näringsämnenas kretslopp inom jordbruket, minska Europas beroende av import av vegetabiliskt protein för djurfoder och öka användningen av återvunnet stallgödsel och andra organiska näringsämnen, såsom kompost och rötrester, istället för konstgödsel, samtidigt som man säkerställer en hög skyddsnivå för hälsan samt miljön och ekosystemen.

91. Europaparlamentet efterlyser en cirkulär ekonomi som bygger på ett miljöriktigt regelverk, för att undvika eventuella skadliga effekter för akvatiska ekosystem. Parlamentet välkomnar den nyligen antagna förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten och översynen av dricksvattendirektivet och efterlyser ett fullständigt genomförande av dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut integrera sambandet mellan vatten och energi i EU:s politik, och påminner om att kvaliteten på och tillgången till vattenresurser är beroende av att principen om kontroll vid källan och om att förorenaren betalar genomförs på ett fullgott sätt. Parlamentet stöder en cirkulär strategi för rening och hantering av avloppsvatten i syfte att främja återvinning av avloppsvatten från tätbebyggelse. Parlamentet framhåller att resurser kan återvinnas ur avloppsvatten, alltifrån cellulosa och bioplaster till näringsämnen, energi och vatten, och genom att fortsätta med en analys av de potentiella återanvändningsmöjligheterna, samtidigt som energiförbrukningen minskas. Parlamentet stöder den planerade översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att vidta lagstiftningsåtgärder för att ta itu med vatteneffektiviteten i byggnader.

92. Europaparlamentet betonar att ökad tillgång till vatten för alla i EU avsevärt kan förbättra cirkulariteten och leda till mindre beroende av förpackat vatten. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av bestämmelserna om tillgång till vatten i dricksvattendirektivet.

93. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som hållbara biobaserade produkter spelar i omställningen till en cirkulär och klimatneutral ekonomi, särskilt genom en bättre återvinning av biologiskt avfall och användning av rest- och biprodukter.

94. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att separat insamling av bioavfall, som införts genom ramdirektivet om avfall, syftar till att producera kompost av hög kvalitet för att främja jordförbättring, ofarliga kemikalier och andra produkter och förnybar energi, där så är möjligt och gynnsamt för miljön.

95. Europaparlamentet betonar potentialen hos en hållbar bioekonomi och en hållbar skogsbaserad sektor. Parlamentet betonar vikten av att genomföra EU:s strategier för bioekonomi och biologisk mångfald för att förbättra cirkulariteten genom att ersätta fossila material med förnybara, när detta är miljömässigt gynnsamt och hållbart, även för den biologiska mångfalden, med beaktande av den ökande efterfrågan på biobaserade material.

Mindre avfall, mer värde

96. Europaparlamentet understryker vikten av att prioritera förebyggande av avfall först, i enlighet med EU:s avfallshierarki, både i produkt- och avfallspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande mål för den totala avfallsminskningen och minskningen av avfall i särskilda avfallsflöden och produktgrupper samt mål för att begränsa genereringen av restavfall, i samband med den översyn av ramdirektivet om avfall och direktivet om deponering av avfall som planeras till 2024. Parlamentet anser att ett utarbetande av återanvändnings- och materialåtervinningsmål bör ske separat, för att kunna ge utarbetande av återanvändningsmål prioritering i enlighet med avfallshierarkin.

97. Europaparlamentet uttrycker oro över det ojämna genomförandet av EU:s avfallsmål i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla medlemsstater verkligen genomför både de nuvarande avfallsmålen och ”avfallspaketet” från 2018 fullt ut, och uppmanar eftertryckligen samtliga medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål fullständigt införliva lagstiftningen från 2018.

98. Europaparlamentet anser att priser som inte är konkurrenskraftiga, brist på returråvaror av hög kvalitet och avsaknad av marknader för dem hör till hindren för en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera åtgärder för att göra returråvaror mer konkurrenskraftiga och samtidigt bidra till en giftfri miljö.

99. Europaparlamentet ser den privata sektorn som en stark partner när det gäller att öka efterfrågan på och konsumentintresset för cirkulära lösningar och produkter, och uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att stödja företag vars affärsmodeller, tjänster eller produkter minskar avfallet och resursanvändningen och att använda deras tjänster.

100. Europaparlamentet stöder helhjärtat ambitionen att inrätta en välfungerande EU-marknad för giftfria returråvaror av hög kvalitet – utan att det påverkar bestämmelserna i ramdirektivet om avfall och förordningen om transport av avfall – och understryker att detta kommer att kräva gemensamma kvalitetsstandarder. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har möjlighet att fastställa nationella kriterier för biprodukter och för när avfall upphört att vara avfall och uppmanar kommissionen att föreslå harmoniserade europeiska kriterier för när avfall upphört att vara avfall i viktiga avfallsflöden, i linje med ramdirektivet om avfall, för att avlägsna marknadshinder och säkerställa materialåtervinning av hög kvalitet. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har fastställt EU-specifika kriterier för papper, däck och textilier, vilket krävts enligt ramdirektivet om avfall.

101. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma bestämmelserna om gränsöverskridande förflyttningar av avfall mellan EU-medlemsstater för återvinning och överväga att anpassa dessa för att göra dem tydligare och mer lättförståeliga, ta bort administrativa hinder och ändå bibehålla en lagstiftning som utgör ett effektivt skydd för människors hälsa och för miljön, samt att harmonisera genomförandet av dessa bestämmelser i alla EU-medlemsstater, bland annat genom att inrätta ett gemensamt elektroniskt EU-system för registrering av avfallstransporter.

102. Europaparlamentet stöder kommissionens pågående arbete för att säkerställa lämplig behandling av spilloljor. Parlamentet uppmanar kommissionen att, enligt vad som fastställs i direktiv 2008/98/EG, lägga fram ett lagstiftningsförslag senast 2022 med ytterligare åtgärder för att främja regenerering av spilloljor, bland annat att införa kvantitativa mål.

103. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är skyldiga att se till att bioavfall senast den 31 december 2023 antingen separeras och återvinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att styra investeringarna för att skala upp insamlingen och komposteringen av organiskt avfall.

104. Europaparlamentet påminner om EU:s avfallsmål och understryker att EU och medlemsstaterna måste stärka avfallsförebyggandet och förberedandet av återanvändning, öka återvinning av hög kvalitet samt röra sig bort från deponiavfall och samtidigt minimera förbränningen, i enlighet med avfallshierarkin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en gemensam EU-omfattande linje för hanteringen av kommunalt icke-återvinningsbart restavfall för att säkerställa en optimal behandling och undvika att bygga upp en överkapacitet för avfallsförbränning på EU-nivå som riskerar att orsaka inlåsningseffekter och hämma utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att förbränning, när det används, bör ske i de mest avancerade avfallsenergianläggningarna med hög energieffektivitet och låga utsläpp inom EU.

105. Europaparlamentet understryker att separat insamling av avfall är en förutsättning för högkvalitativ återvinning och för att hålla kvar värdefulla material och produkter i återvinningskretsloppet. Parlamentet stöder kommissionens planer på att föreslå åtgärder för att förbättra och harmonisera befintliga separatinsamlingssystem, som bör beakta bästa praxis i medlemsstaterna samt de olikartade regionala och lokala förhållandena och som inte bör inverka negativt på välfungerande befintliga system. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att bestämmelserna i ramdirektivet om avfall genomförs ordentligt.

106. Europaparlamentet framhåller behovet av att avfallsstrategierna och avfallspolitiken bygger på robusta vetenskapliga uppgifter och metoder för att göra EU-statistiken mer tillförlitlig och jämförbar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare harmonisera avfallsstatistiken och samla in uppgifter om återvunnet material och avfall under tre punkter: insamling, ingångspunkt till återvinningsanläggning och andel effektiv återanvändning av återvunnet material.

107. Europaparlamentet beklagar att direktivet om deponering av avfall inte fokuserar på förebyggande av avfall och vill därför att direktivet anpassas till de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och att målet på 10 % deponering fastställs utifrån ett basår och kilogram avfall per person och år för att förebygga avledning från deponering till avfallsförbränning.

108. Europaparlamentet påminner om att industriell symbios är en viktig beståndsdel för att uppnå en cirkulär ekonomi genom att främja sammanlänkade nätverk där avfall från en industri blir till råvaror för en annan och där energi och material kan kretsa kontinuerligt, vilket håller resurser i produktiv användning så länge som möjligt. Parlamentet efterlyser därför ökade ansträngningar för att skala upp den industriella symbiosen på EU-nivå och göra den industriella värdekedjan mer effektiv och konkurrenskraftig.

109. Europaparlamentet betonar att utveckling av industriell symbios skulle tvinga territorierna till bättre förståelse och förvaltning av sina lokala resursflöden och få dem att genomföra nya strategier för fysisk planering i samarbete med industrier, berörda parter, lokalförvaltning och medborgare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att ålägga lokala och regionala myndigheter att identifiera möjligheter till industriell symbios genom en grundlig kartläggning av ekonomiska verksamheter och obligatorisk flödesanalys av resurser.

110. Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra artikel 8a.1 i ramdirektivet om avfall, där det tydligt anges att medlemsstaterna är skyldiga att exakt definiera ansvarsområden och roller för producentansvarsorganisationer.

111. Europaparlamentet rekommenderar att utvecklingen av lokala värdekedjor som bygger på återvinning av bioavfall för produktion av förnybar energi, såsom biometan, stöds för att skapa tätare band mellan landsbygd och tätbebyggelse, samtidigt som avfallshierarkin till fullo genomförs.

112. Europaparlamentet framhåller behovet av att inkludera produkters cirkularitet och resursintensitet i gränsöverskridande justeringsmekanismer.

En cirkulär ekonomi som fungerar för människor, regioner och städer

113. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som regionstyrelser, lokala myndigheter, lokalsamhällen och små och medelstora företag spelar i den cirkulära ekonomin, i avfallshanteringen och i genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja inrättande av och samarbete mellan cirkularitetsknutpunkter i alla europeiska regioner, industrikluster och lokalsamhällen i samma anda som det ”nya europeiska Bauhaus” som föreslagits, med stöd till utvecklingen av cirkulära modeller för design, upphandling och avfallshantering.

114. Europaparlamentet stöder idén om att uppdatera kompetensagendan för den cirkulära ekonomin och uppmanar kommissionen att skräddarsy denna agenda efter särskilda sysselsättningsbehov, t.ex. utbildningskrav och nya arbetstillfällen som behövs i omställningen till en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kopplas till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och jämställdhetsstrategin och att säkerställa en rättvis omställning. Parlamentet framhåller även arbetsmarknadsparternas avgörande roll i de arbetsrelaterade och sociala aspekterna av omställningen till en cirkulär ekonomi.

115. Europaparlamentet framhåller konsumenternas nyckelroll i avfallsförebyggande och avfallshantering och behovet av att underlätta för allmänheten att delta i separat avfallsinsamling. Parlamentet upprepar vikten av att medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter ökar allmänhetens medvetenhet om hållbar konsumtion, bland annat konsumtionsmodeller baserade på återanvändning, uthyrning och delning, och om förebyggande av avfall och effektiv sortering och effektivt bortskaffande av avfall.

116. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den cirkulära ekonomins principer byggs in i all praxis och att stödja medlemsstaterna med utbyte av kunskaper och bästa praxis från olika cirkulärekonomiska satsningar på regional och lokal nivå i EU.

117. Europaparlamentet framhåller betydelsen av samarbete mellan regeringar, lokala myndigheter, den akademiska världen och näringslivet, med både producenter och köpare inkluderade, för att stimulera och skala upp åtgärderna för en cirkulär ekonomi. Parlamentet understryker betydelsen av att utöka detta samarbete till andra berörda parter, såsom sociala företag, uppstartsföretag och icke-statliga organisationer.

118. Europaparlamentet konstaterar att reparations- och underhållstjänster är en sektor med stor potential att skapa arbetstillfällen och dess utveckling måste stödjas och främjas, särskilt initiativ, kooperativ och sociala företag för reparationer lokalt, på gräsrotsnivå och i närsamhället.

119. Europaparlamentet understryker vikten av avskiljning, lagring och användning av koldioxid för att nå målen för den europeiska gröna given och stödja den cirkulära ekonomin, utvecklingen av system för avskiljning av koldioxid och satsningar på att hantera klimatförändringarna. Parlamentet stöder ett integrerat system baserat på den politiska kontexten och på incitament för att stimulera användningen av miljösäkra tillämpningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid som leder till en nettominskning av växthusgasutsläppen.

Leda insatserna på global nivå

120. Europaparlamentet stöder kommissionens ambition att se över förordningen om transport av avfall för att säkerställa insyn och spårbarhet i avfallshandeln inom EU, hejda exporten till tredjeländer av avfall som skadar miljön eller människors hälsa och bekämpa olagligt beteende effektivare för att se till att allt avfall hanteras enligt den cirkulära ekonomins principer. Vidare stöder parlamentet kommissionen när det gäller att genomföra de nya ändringarna av Baselkonventionen om plastavfall och handla med full respekt för EU:s skyldigheter enligt den konventionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att även fokusera på att

 skapa ekonomiska incitament för att inrätta en verklig inre marknad och lika villkor för returråvaror av hög kvalitet,

 underlätta förfarandena för att främja återvinningskapaciteten och infrastrukturen för avfallshantering i EU,

 genomföra systemet för elektroniskt datautbyte (EDI) för att övervaka avfallsflödena bättre,

 genomföra översynen av förordningen om transport av avfall och ramdirektivet om avfall.

121. Europaparlamentet välkomnar den globala alliansen för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet som ett sätt att påskynda den globala omställningen till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi, och uppmanar kommissionen att gå före i insatserna för ett internationellt avtal om naturresursförvaltning för att hålla sig inom ”planetens gränser” för användningen av naturresurser.

122. Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar på internationell nivå för att nå ett globalt avtal om plast och för att främja ett globalt anammande av EU:s cirkulärekonomiska förhållningssätt till plast. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att de olika åtaganden som gjorts på både EU-nivå och global nivå kan spåras på ett integrerat och öppet sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att visa aktivt ledarskap för ett fortsatt arbete med internationella åtgärder mot plastavfall och mikroplast i haven.

123. Europaparlamentet understryker vikten av att kräva att primära och sekundära råvaror som importeras till EU är förenliga med mänskliga rättigheter och standarder för människors hälsa och miljöskydd som motsvarar EU:s standarder, bland annat genom kommissionens kommande lagstiftningsförslag om hållbar företagsstyrning och tillbörlig aktsamhet, och att säkerställa lika villkor i EU:s viktigaste leveranskedjor. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa samstämdhet mellan EU:s interna och externa politik vad gäller målen i den europeiska gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, bland annat i unionens yttre förbindelser och i utrikeshandelsavtal.

124. Europaparlamentet uppmanar de europeiska producenterna att ta ansvar när de säljer produkter i tredjeländer, och föreslår att berörda parter inom industrin ska förbinda sig att utöka sitt producentansvar till organisering eller finansiering av separat insamling av sina produkter när dessa blir avfall i tredjeländer. Parlamentet uppmanar även producenterna att ta itu med inkonsekvenser vad gäller kvaliteten på exporterade produkter och produkter som säljs på EU-marknaden.

125. Europaparlamentet stöder kommissionen när det gäller att främja multilaterala diskussioner om hållbara nivåer på resursanvändning och planetens gränser, bland annat utforskning av vetenskapligt baserade mål för resursanvändning.

126. Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att genomföra agenda 2030 i frågor om att stärka den internationella förvaltningen av och skyddet mot hälso- och miljöskador orsakade av kemikalier. Parlamentet framhåller i synnerhet vikten av den pågående processen inom ramen för strategin för internationell kemikaliehantering (SAICM) för att det ska fattas beslut om ett starkt ramverk för sund hantering av kemikalier och avfall efter 2020 vid den internationella konferensen om kemikaliehantering (ICCM 5) i Bonn i juli 2021.

127. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att främja användningen av resurseffektivitetsindikatorer genom internationella konvent för att möjliggöra jämförelser mellan olika industrier och ekonomier och säkerställa lika villkor, samt att stödja dialog och samarbete med tredjeländer.

128. Europaparlamentet anser, med beaktande av premissen att jordens resurser är ändliga, att ett internationellt konvent om resurstillräcklighet bör inrättas för att diskutera resurstillgång och konsekvenser av resursanvändning, med hållbarhet och rättvisa i centrum.

129. Europaparlamentet påminner om att man utöver att vidta åtgärder för att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050 även måste komma till rätta med koldioxidavtrycket i EU:s efterfrågan på importerade produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och undanröja hinder för grön tillväxt och miljöinnovation och sådana som förhindrar eller begränsar marknadstillträdet för cirkulära produkter och tjänster från länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna och fördelarna med att minska tullavgifterna och de icke-tariffära handelshindren för vissa produkter och tjänster i syfte att uppmuntra den cirkulära ekonomins utveckling, bland annat inom ramen för den pågående översynen av EU:s allmänna preferenssystem. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga till den cirkulärekonomiska dimensionen i förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor, som bör intensifieras. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de särskilda behoven hos EU:s små och medelstora företag, att hjälpa de små och medelstora företagen att integrera den cirkulära ekonomin i sina affärsmodeller, inbegripet genom incitament, och att stödja dem i genomförandet av affärsstrategier för export av cirkulära produkter, särskilt genom att införa ett riskbedömningsverktyg för ursprungsregler, som kommissionen för närvarande överväger. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa vägen inom WTO för att produkter ska behandlas utifrån sitt koldioxidinnehåll som ett sätt att skapa lika villkor i regelverket.

130. Europaparlamentet anser att det krävs rättsligt förnuftiga bestämmelser i handelsavtal för att skydda relevant EU-lagstiftning om den cirkulära ekonomin mot begreppet handelshinder.

131. Europaparlamentet betonar att en strategisk handelspolitik är ett viktigt verktyg för att främja omställningen till den cirkulära ekonomin och EU:s och FN:s agenda för hållbar utveckling globalt senast 2030, och understryker därför vikten av att säkerställa att handels- och investeringsavtal är anpassade till politiken för en cirkulär ekonomi.

132. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inleda öppna och transparenta dialoger och samarbeten med EU:s handelspartner för att ytterligare stödja målen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare insatser i internationella forum (Unctad, WTO, G20, G7) för att driva EU:s agenda för den cirkulära ekonomin och säkerställa lika villkor globalt med internationella partner genom möjligheten att utforska begreppet digitala pass för att främja tillgången till uppgifter om produkters innehåll, koldioxidavtryck och materialåtervinningsbarhet, möjliggöra bättre cirkularitet och främja utökat producentansvar och hållbara konsumentval. Parlamentet föreslår i detta avseende även att kommissionen ska samverka med relevanta multilaterala organisationer för att enas om en internationell märkning som är lätt att förstå för konsumenterna och som anger om en produkt kan materialåtervinnas. Parlamentet betonar dessutom att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt hur mindre utvecklade partnerländer kan delta i och dra nytta av den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet integrera den cirkulära ekonomins principer i sin ”övergripande strategi för Afrika”. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda Aid for Trade och GSP+ för att hjälpa utvecklingsländerna att införa cirkulärekonomiska metoder, inbegripet produktstandarder.

°

° °

133. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


 

MOTIVERING

År 2050 kommer vi att konsumera som om det fanns tre jordklot. Eftersom våra naturresurser är begränsade och vårt klimat förändras måste vi frångå vårt nuvarande utvinn-tillverka-kasta-samhälle (take-make-waste society) och sträva efter en cirkulär ekonomi. Europa håller just nu på att återhämta sig från en aldrig tidigare skådad hälsokris och ekonomisk kris som har visat hur bräckliga våra resurser och värdekedjor är. Vi borde bygga vidare på denna drivkraft och ta itu med hinder som hämmar cirkulära lösningar.

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin är förankrad i de klimatmål som man enats om i den gröna given och Parisavtalet. Den första handlingsplanen för den cirkulära ekonomin från 2015 var inriktad på möjligheten att materialåtervinna produkter, medan tonvikten i den andra planen ligger på förebyggande åtgärder, särskilt inom förebyggande av avfall och avfallshantering. Den nederländska regeringens riktmärke att minska resursanvändningen med 50 % fram till 2030 skulle kunna tjäna som inspirationskälla för EU[26].

En cirkulär ekonomi kommer inte bara att drastiskt minska EU:s koldioxidutsläpp, utan även stimulera den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen som Europa behöver för återhämtningen. Uppskattningar visar att den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin skulle kunna skapa 700 000 arbetstillfällen inom hela EU fram till 2030 och att EU:s BNP-tillväxt skulle öka med 0,5 %[27]. Den cirkulära ekonomin skulle kunna stödja ytterligare digitalisering av vårt samhälle och vidareutvecklingen av en fullvärdig uthyrningsekonomi med ”produkt som tjänst”-modellen som en av de viktigaste affärsmodellerna i handlingsplanen.

Produktionen av material som vi använder varje dag står för närvarande för 45 % av koldioxidutsläppen. För att i grunden omvandla vår ekonomi till en cirkulär ekonomi behöver vi en övergripande strategi som bygger på lämpliga bedömningar, för att få till stånd ett vetenskapligt baserat politiskt beslutsfattande. För att den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska bli en framgång måste man säkerställa att cirkularitets- och hållbarhetsprinciperna respekteras i alla steg i värdekedjan. Samtidigt är innovation avgörande, eftersom den cirkulära modellen bygger på ny, ofta digital, teknik.

En policyram för hållbara produkter

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin bör sträva efter att vända kurvan från en kapplöpning mot botten (återvinningsförsämring) till en kapplöpning mot toppen (återvinningsförädling). Vi måste söka efter ny teknik att investera i för att säkerställa att materialåtervunna produkter håller samma kvalitet som en produkt som framställts av nya råvaror.

Detta betänkande stöder fullt ut kommissionens mål att fokusera på produkters miljöavtryck, eftersom 80 % av produkternas miljöpåverkan avgörs i designfasen. Detta betänkande är därför inte bara inriktat på mål om resurseffektivitet per produktkategori, utan även på att införa produktspecifika mål om materialåtervunnet innehåll på grundval av tillförlitliga beräkningsmetoder, samtidigt som produkternas funktion och säkerhet säkerställs.

I ett digitaliserat samhälle kräver konsumenter och producenter aktuell och korrekt information om produkternas hållbarhet och ursprung. Betänkandet stöder kommissionens initiativ att tillhandahålla digitala produktpass. Miljökonsekvensbedömningen bör även ta hänsyn till en produkts reservdelar, halvfabrikat, materialåtervinningsbarhet och påverkan under hela livscykeln.

Ökad makt åt konsumenter och offentliga upphandlare

I nuläget motsvaras endast 14 % av EU:s BNP av de offentliga myndigheternas köpkraft. Kommissionen bör sätta standarden genom obligatoriska kriterier och mål för grön offentlig upphandling. I detta avseende skulle kommissionen och medlemsstaterna kunna fungera som ”lanseringskunder”. Ett annat viktigt inslag är stärkandet av konsumenternas rättigheter genom initiativet om ”rätten att få en produkt reparerad”.

Cirkularitet i tillverkningsprocessen

En cirkulär tillverkningsprocess bör vara central i EU:s industristrategi och är en viktig möjliggörande faktor för omställningen till en konkurrenskraftig, klimatneutral industriell bas. Material från hållbara källor har en enorm potential och stöder vidareutvecklingen av handlingsplanen för bioekonomi.

Skapandet av cirkulära tillverkningsprocesser kommer i hög grad att vara beroende av utvecklingen av ny teknik. Kommissionen och medlemsstaterna måste investera i innovativ utveckling och särskilt fokusera på förbättrad materialåtervinning och digital teknik för att stödja den cirkulära ekonomin och möjliggöra övervakning av resurserna.

Investeringarna bör inte bara vara inriktade på slutprodukterna, utan även riktas mot halvfabrikat, eftersom även de är viktiga möjliggörande faktorer.

Viktiga produktvärdekedjor

Detta betänkande stöder kommissionens förslag om att välja ut sju sektorer till de viktigaste värdekedjorna i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, nämligen elektronik och IKT, batterier och fordon, förpackningar, plast, textilier, byggnation och byggnader samt livsmedel, vatten och näringsämnen. Dessa sektorer har en enorm potential och kommer att ha stor effekt på inrättandet av en fullvärdig cirkulär ekonomi.

Vi ser en stark vilja från små och medelstora företag och branschaktörer att gå över till en cirkulär ekonomi, även om många av dem står inför administrativa eller rättsliga hinder. Den pågående pandemin har dessutom påverkat de utvalda sektorerna på djupet. Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kommer att leda till en motståndskraftig återhämtning och en ny period av ekonomiskt välstånd.

Elektronik och IKT

I den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin föreslås inrättandet av ett kretsloppsinitiativ för elektronik som kommer att främja längre produkthållbarhet genom återanvändbarhet, reparerbarhet och uppgraderbarhet. Ett korrekt genomförande av infrastruktur för materialåtervinning kommer att vara avgörande för utvecklingen av en cirkulär IKT-industri.

Batterier och fordon

I detta betänkande uttrycks förväntan inför kommissionens förslag till batteridirektivet och direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen, särskilt när det gäller aspekter såsom ekodesign, förbättrad insamling, återanvändning och materialåtervinning, återvinning av värdefulla material, konsumentinformation, miljöpåverkan under hela livscykeln och hållbar utvinning. Det finns ett behov av att införa ren mobilitet och politik för råvaror av avgörande betydelse.

Textilier

En ny omfattande EU-strategi för textilier kommer att vara avgörande för att ta itu med sektorns miljömässiga såväl som sociala påverkan. Kommissionen bör ta fram dels riktade åtgärder i policyramen för hållbara textilprodukter för att ta itu med förekomsten av mikroplaster i textilier, då siffrorna varierar mellan 1–35 % i marint skräp, dels harmoniserade mätsystem och förebyggande system för att kontrollera avsiktliga eller oavsiktliga utsläpp av mikrofiberförluster.

Plast

Plast är tillsammans med textilier, däck och pellets de största bidragande orsakerna till förekomsten av primära mikroplaster i miljön, och en ännu större andel av denna förorening kommer från nedbrytningen av makroplast som släpps ut i havsmiljön.

Förpackningar

Förpackningar är ett grundläggande krav för produktsäkerhet och hygien, särskilt inom livsmedels- och dryckessektorn. Med tanke på avfallshierarkin bör dock politikens fokus flyttas till återanvändning av förpackningar. Samtidigt bör förpackningarna vara minimala, men även garantera produkternas kvalitet och säkerhet. Detta betänkande uppmanar också industrin att åta sig att minska alla förpackningar med 50 % och att ha i åtanke att all plast ska ersättas med hållbara eller förnybara material senast 2030.

Byggnation och byggnader

Byggsektorn står inför två utmaningar samtidigt: snabb urbanisering och befolkningstillväxt kommer att leda till allt fler byggnader, samtidigt som de befintliga byggnaderna är i akut behov av renovering och förbättrad energieffektivitet och energianvändning[28]. Kommissionen måste prioritera sina lagstiftningsförslag inom ramen för renoveringsvågen och uttrycker sin förhoppning om att kommissionen ser över de största avfallsflödena, samtidigt som förslagets överkomlighet och genomförbarhet beaktas.

Livsmedel, vatten och näringsämnen

Detta betänkande stöder lagstiftningsinitiativen om att främja återanvändning av avloppsvatten i jordbruksprocesser. Återanvändning av renat avloppsvatten kan åtgärda vattenbristen genom att säkra detta återvunna vatten för bevattning inom jordbruket. Kommissionen bör utöver det även undersöka hur näringsämnenas kretslopp inom jordbruket kan slutas och hur målet om att halvera matsvinnet fram till 2030 kan uppnås.

Mindre avfall, mer värde

År 2035 har Europa strikta tidsfrister för målet om att 65 % av det kommunala avfallet ska materialåtervinnas och att max 10 % ska deponeras. EU bör fastställa mål för förebyggande av avfall och måste frångå deponering av avfall när det finns hållbar alternativ teknik för avfallshantering.

En cirkulär ekonomi som fungerar för människor, regioner och städer

Den cirkulära ekonomin kommer inte att blomstra med en top-down-strategi, och lokalsamhällena och de regionala myndigheterna måste vara föregångare i genomförandet av den nya handlingsplanen för en cirkulär ekonomi. Kommissionen bör dock främja utbyte av bästa praxis inom avfallsinsamling och ny sorteringsinfrastruktur.

Leda insatserna på global nivå

I skrivande stund finns det andra lagstiftningsförslag som kommer att spela en viktig roll i genomförandet av den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. För det första måste de senaste ändringarna av Baselkonventionen, om handel med plastavfall, genomföras. För det andra stöder betänkandet kommissionens ambition att se över förordningen om transport av avfall, där man överväger en begränsning av transport av avfall. Kommissionen bör överväga ekonomiska incitament för att stoppa exporten. I detta betänkande föreslås även en ny idé om att industrin ska förbinda sig till program för avfallsersättning för att säkerställa flödet av sekundära råvaror.


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (4.12.2020)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande (*): <Depute>Patrizia Toia</Depute>

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 


FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Principerna för en cirkulär ekonomi bör utgöra kärnan i all europeisk och nationell industripolitik såväl som i medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

B. Kommissionen bekräftade i sitt meddelande En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2020)0098) den ledande roll som sociala företag spelar i skapandet av arbetstillfällen kopplade till den cirkulära ekonomin.

C. Den cirkulära ekonomin har visat sig spela en avgörande roll under covid-19-pandemin, särskilt inom sektorer som rör livsmedels- och läkemedelsförpackningar samt insamling och behandling av avfall.

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin, som kommer att bidra till att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och som frikopplar ekonomisk tillväxt från resursanvändning. Parlamentet understryker att en verkligt cirkulär ekonomi bygger på nollföroreningsagendan och avfallshierarkin. Parlamentet understryker att prioritering av avfallsförebyggande, ”skapande utifrån avfall” (design out of waste), minskad resurs- och energianvändning samt fördelar för konsumenterna bör vägleda den nya policyramen för hållbara produkter och måste hjälpa unionen att ytterligare frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan. Parlamentet understryker att nästan hälften av de energieffektivitetsbesparingar som kommer att uppnås under 2020 sker tack vare tillämpningen av direktiv 2009/125/EG (ekodesigndirektivet). Parlamentet betonar att ett antal produkter – som är högst relevanta med avseende på deras energiförbrukning – ännu inte har blivit föremål för ekodesignreglerna. Parlamentet noterar vidare att ett antal andra produkter som omfattas av ekodesignreglerna är föråldrade eller bör uppdateras. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att se över ekodesigndirektivet. Parlamentet anser att en bredare ekodesignpolitik kan utgöra en av de viktigaste faktorerna i EU:s åtgärder när det gäller cirkulär ekonomi och spela en viktig roll i den gröna återhämtningen. Parlamentet betonar dock att en utvidgning av direktivets tillämpningsområde bör gå hand i hand med åtgärder som syftar till att uppnå ytterligare energieffektivitetsbesparingar genom energirelaterade produkter och tjänster. Parlamentet insisterar på att utvidgningen av tillämpningsområdet inte enbart ska omfatta produkter utan även strukturer såsom datacentraler och datatjänster, till exempel sådana som används för att tillhandahålla molntjänster, spel eller streaming. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa återanvändbarhetsmål.

2. Europaparlamentet understryker att forskning om säkra och cirkulära material, kemikalier, processer, tekniker och produkter och innovativa affärsmodeller, samt om en industriell uppskalning och samhällets utnyttjande av dem, kan ge europeiska företag en global konkurrensfördel, minska deras beroende av knappa naturresurser och generera nya inkomstflöden, samtidigt som den gynnar människor och miljön. Parlamentet anser att genom att så många värdekedjor som möjligt förstärks, diversifieras och görs hållbarare skulle de europeiska industriella ekosystemen bli mer motståndskraftiga, konkurrenskraftiga och lönsamma samt EU:s strategiska oberoende främjas. Parlamentet understryker den stora potentialen för komplementaritet mellan en verkligt ambitiös industristrategi för EU – särskilt vad gäller moderniseringen och stärkandet av en stark europeisk industriell bas – och upprättandet av en genuin cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar att avsevärda minskningar av växthusgasutsläppen skulle kunna uppnås genom en ökad materialeffektivitet, utveckling av materialåtervinning och användning av återvunna produkter och produktion av hållbara varor med ett högt mervärde. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att avsevärt stärka prioriteringen och finansieringen av forskning om avfallsförebyggande, återanvändning, reparerbarhet, uppgraderbarhet och återtillverkning av produkter och värdekedjor, liksom cirkulära affärsmodeller och produktinfrastrukturer.

Forskning

3. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till finansiering för forsknings- och innovationsprojekt om den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att styra Horisont Europa-programmets verksamheter i riktning mot stöd till forskning och innovation för

 processer och tekniker inom materialåtervinning,

 resurseffektiviteten i industriella processer,

 innovativa och hållbara material, produkter, processer, tekniker och tjänster samt en industriell uppskalning av dem,

 bioekonomin, genom biobaserad innovation som omfattar utveckling av biobaserade material och produkter,

 jordobservationssatelliter, eftersom de kan spela en viktig roll i att övervaka utvecklingen av en cirkulär ekonomi genom att utvärdera trycket på nya råvaror och utsläppsnivåer.

4. Europaparlamentet betonar den roll som kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) spelar genom att föra samman universitet, forskningsorganisationer och företag, särskilt små och medelstora företag, för att utveckla innovativa lösningar och initiativ för cirkulär ekonomi, som bör vara ett av de centrala verktygen för att uppnå målen i den europeiska gröna given.

5. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för att säkerställa att EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper är mer öppna för små och medelstora företag och för att förbättra deras möjligheter att delta i lokala innovationsekosystem till fördel för den digitala och gröna omställningen.

6. Europaparlamentet betonar vikten av mer forskningsinsatser på området klimat- och miljövänlig samt energieffektiv kemisk återvinning, som i kombination med organisk och mekanisk återvinning kommer att fullborda en teknikneutral ram. Parlamentet betonar att sådana insatser bör fokusera på återvinningsförädling och syfta till att förbättra energieffektiviteten, minska växthusgasutsläppen och avlägsna farliga ämnen, samt på att säkerställa icke-kontaminerat återvunnet material och adekvat behandling av restprodukter från kemisk återvinning. Parlamentet anser att processer som omfattar avfall-till-energi inte ska betraktas som kemisk återvinning.

7. Europaparlamentet noterar att å ena sidan är nästan en fjärdedel av de små och medelstora företagen i Europa igång med omställningen till mer hållbara verksamhetsmodeller, men å andra sidan uppger en tredjedel av dem att de tampas med komplexa administrativa och rättsliga förfaranden när de försöker göra sina verksamheter mer resurseffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att göra fler små och medelstora företag och mikroföretag rustade för den cirkulära ekonomin, genom att stödja dem med lämpliga incitamentssystem och finansieringsverktyg, kapacitetsuppbyggnad, även när det gäller ledarskap, utbyte av bästa praxis och tekniskt bistånd, samt genom att minska deras administrativa och rättsliga bördor. Parlamentet påpekar att bland annat nya cirkulära affärsmodeller och ”rätten till reparation” – som anges i kommissionens meddelande En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – kommer att innebära fördelar för konsumenter, förhindra produktion av produkter av nya material och sporra små och medelstora företag att ta sig in på reparationsmarknaden.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram och synliggöra en verktygslåda för hållbara företagsprinciper för små och medelstora företag, som inbegriper företagens sociala och miljömässiga ansvar, hållbar bokföring och redovisning samt verktyg för att genomföra avfallssnåla och cirkulära produktions- och konsumtionsmodeller, hållbara leveranskedjor och energibesiktningar.

9. Europaparlamentet anser att den positiva roll som den sociala ekonomins företag spelar, vilka banar väg för cirkulära ekonomiska modeller, bör tjäna som inspiration för andra företag och att sådan bästa praxis dels bör synliggöras mer, dels bör stödjas på ett adekvat sätt genom riktade incitament.

Digital omställning

10. Europaparlamentet erkänner att digitalisering spelar en viktig roll för en ökad tillämpning av principerna för cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att maximera och fullt ut utnyttja synergierna mellan digitaliseringen och den cirkulära ekonomin i sektorer där en digital ekonomi kan erbjuda lösningar för att minska deras miljöavtryck, samtidigt som man främjar den gröna omställningen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att fastställa en metod för att övervaka och kvantifiera den ökande miljöpåverkan som digital teknik och datacentraler har, och att föreslå åtgärder för att säkerställa digitala lösningars miljömässiga hållbarhet genom att sätta energieffektivitet och cirkulär ekonomi i centrum, samt för att hantera kostnaderna för den gröna och digitala omställningen på kort och medellång sikt och göra dem rättvisa och mer inkluderande. Parlamentet betonar betydelsen av sakernas internet (IoT), prediktivt underhåll, tjänstefiering och produktservicesystem för att påskynda nya cirkulära affärsmodeller. Parlamentet anser att en tidig utveckling av digitala verktyg inom ramen för den cirkulära ekonomin kommer att hjälpa EU att bli världsledande på att använda lösningar som bygger på digitala system. Parlamentet betonar att artificiell intelligens kan möjliggöra och påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi och bidra till att frigöra möjligheter till cirkulär ekonomi genom att förbättra design, utnyttja affärsmodeller och produkter och optimera infrastruktur.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en miljömässigt hållbar digital omställning som bygger på att man maximerar värdet av data, samtidigt som skyddet av personuppgifter säkerställs, och använder digitalt baserade lösningar för att möjliggöra en hållbar resursanvändning och bevara värdet, hållbarheten, användbarheten och reparerbarheten hos produkter och material så länge som möjligt.

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål att uppnå mycket energieffektiva, hållbara och klimatneutrala datacentraler fram till 2030 och att inrätta ett gemensamt europeiskt dataområde för smarta cirkulära tillämpningar. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram relevanta lagstiftningsåtgärder och andra nödvändiga åtgärder och att genomföra styrnings- och marknadsinstrument för att stödja skapandet av standardiserad dokumentation och transparens för datacentralernas och kommunikationsnätverkens cirkularitet och miljö- och klimatavtryck. Parlamentet insisterar på att dessa nya åtgärder och instrument bör främja energi- och resurseffektivitet och användningen av förnybar energi. Parlamentet rekommenderar att dessa åtgärder och instrument även bör syfta till att dämpa datacentralernas påverkan på elnätet och det växthusgasavtryck som överbelastningen av nätet orsakar.

13. Europaparlamentet vill att digitala produktpass införs, tillsammans med adekvata plattformar för insamling och upprätthållande av data inom ramen för det gemensamma europeiska dataområdet. Parlamentet betonar att sådana pass och plattformar bör innehålla data i driftskompatibla och återanvändningsbara format och att informationen bör vara tydlig, tillförlitlig och lättillgänglig för alla marknadsaktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa digitala produktpass som anger material- och kemikalieinnehåll, cirkularitetsprestanda, såsom produkternas livslängd, reparerbarheten och tillgången till reservdelar samt koldioxideffekterna och de miljömässiga och sociala effekterna hos produkter och material, däribland returråvaror, som släpps ut på EU:s marknad.

Returråvaror och råvaror av avgörande betydelse

14. Europaparlamentet betonar att tillgången till råvaror av avgörande betydelse och returråvaror är en strategisk fråga för den europeiska industrin och ett verktyg för att säkerställa unionens strategiska oberoende och konkurrenskraft och för att behålla arbetstillfällen inom tillverkningssektorn. Parlamentet stöder därför helhjärtat kommissionens ambition att upprätta en välfungerande EU-marknad för returråvaror. Parlamentet betonar att uppnåendet av rena och säkra materialcykler är en förutsättning för skapandet av en tillförlitlig marknad för returråvaror i EU. Parlamentet anser att databasen över ämnen som inger betänkligheter som ingår i varor eller komplexa föremål (SCIP-databasen), som upprättats av Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), kommer att stimulera innovation inom industrin.

Trä och bioekonomin

15. Europaparlamentet påminner om att den skogsbaserade sektorn i hög grad kan bidra till utvecklingen av cirkulära biobaserade ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika mekanismer, inbegripet marknadsbaserade mekanismer, för att uppmuntra användningen av förnybara råvaror, inklusive trä och träprodukter, och därigenom erbjuda klimatfördelar samtidigt som man främjar den effektivaste användningen av trä och respekterar kaskadprincipen. Parlamentet framhåller behovet av att stimulera investeringar i utvecklingen av en hållbar och lokal cirkulär bioekonomi. Parlamentet betonar därför betydelsen av att anpassa EU:s industriella och bioekonomiska strategier till handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

Byggnader

16. Europaparlamentet påminner om att mineralavfall, inklusive uppgrävd jord, från bygg- och rivningssektorn utgör den största kategorin av den totala avfallsvolym som genereras i Europa av alla ekonomiska verksamheter och hushåll. Parlamentet betonar att avfall från bygg- och rivningssektorn måste hanteras och minskas på ett adekvat sätt. Transparensen och spårbarheten för avfall som genereras vid bygg- och rivningsarbeten måste bli bättre om vi ska kunna förbättra avfallsidentifieringen, bygga upp förtroende när det gäller kvaliteten och säkerheten hos återanvända och återvunna material, säkerställa adekvat och säker hantering av allt byggavfall, och ersätta farliga ämnen i avfallsflödena i syfte att skydda de boendes och arbetstagarnas hälsa samt miljön. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall.

17. Europaparlamentet understryker även att byggindustrin är ett centralt område för komplementaritet mellan den cirkulära ekonomin och utsläppsminskningar. Parlamentet framhåller det övergripande behovet av omställning till en hållbar och mer cirkulär ekonomi när det gäller anskaffning och tillverkning av byggprodukter och byggmaterial och användningen av dessa i byggarbeten.

18. Europaparlamentet betonar att byggsektorn hör till de sektorer som är minst automatiserade och digitaliserade och att användningen av innovativa och framtidsorienterade tekniker på byggarbetsplatser skulle öka digitaliseringsnivån inom sektorn och samtidigt öka resurseffektiviteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka införlivandet av kriterier för effektivitet och återanvändbarhet i sin översyn av förordning (EU) nr 305/2011[29].

Miljöanpassad offentlig upphandling

19. Europaparlamentet understryker vikten av att agera för att stärka EU:s inre marknad genom att fastställa kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling, utan att detta leder till alltför stora administrativa bördor för företag och offentliga förvaltningar, så att användarna kan välja hållbara och klimatvänliga material. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att maximera och främja återanvändning, materialåtervinning och återinsamling av material, inklusive i sina upphandlingsstrategier och offentligt finansierade renoverings- och byggprojekt, genom att se över målen för miljöanpassad offentlig upphandling och genom att rationalisera kriterierna för energieffektivitet, miljö och de sociala kriterierna för byggnadsrenoveringar.

Batterier

20. Europaparlamentet är övertygat om att förbättrade återvinningssystem för batterier skulle kunna tillhandahålla en betydande andel av de råvaror som krävs för cirkulär batteritillverkning i EU. Parlamentet stöder kommissionens planer på lagstiftningsförslag för att säkerställa en säker, cirkulär och hållbar värdekedja för alla batterier, även om reglerna bör skilja mellan typ och/eller användning av batterier och inbegripa ekodesign för batterier för att förbättra deras utbytbarhet och återvinningsbarhet genom design samt omfatta socialt och miljömässigt ansvarsfull anskaffning. Parlamentet understryker behovet av att skapa ett starkt och hållbart batteri- och lagringskluster i Europa.

21. Europaparlamentet är bekymrat över att klassificeringen av förbrukade batterier som avfall i batteridirektivet, oberoende av återanvändning, kan utgöra ett hinder för sådan återanvändning. Parlamentet är medvetet om att återanvända batterier inte lämnas in för återvinning och att det inte kontrolleras att säkerhetsnormerna uppfylls när ett batteri återanvänds för användningar med andra egenskaper än de som de ursprungligen utformades för. Parlamentet kräver att kommissionen ålägger den återtillverkare som återinför batteriet på marknaden utökat producentansvar, med prestanda- och säkerhetsgarantier. Parlamentet uppmanar kommissionen att när den ser över batteridirektivet föreslå ambitiösa mål för insamling, återanvändning och materialåtervinning av batterier och, efter noggrann utvärdering, en utfasning av primärbatterier där det finns alternativ, och att upprätta ett EU-omfattande pantsystem eller återförsäljning av gamla batterier i syfte att öka batterivärdekedjans cirkularitet och hållbarhet.

22. Europaparlamentet understryker behovet av att främja ytterligare forskning och innovation avseende återvinningsprocesser och återvinningsteknik inom ramen för Horisont Europa i syfte att öka potentialen för cirkulär ekonomi för batterier. Parlamentet bekräftar den roll som små och medelstora företag spelar inom insamlings- och återvinningssektorn.

Industrin

23. Europaparlamentet påpekar att en strategi för en cirkulär ekonomi som eliminerar avfall och fortsätter att använda tillgångar, produkter och komponenter – samtidigt som resurser används på ett produktiv och effektivt sätt – skulle kunna minska de globala koldioxidutsläppen från de viktigaste industriella materialen såsom plast, stål och cement med 40 procent. Parlamentet insisterar således på att det införs långsiktiga färdplaner för minskning av avfall och för återanvändning av råvaror med tydliga mål för att förbättra cirkulariteten i koldioxidintensiva industrier och material såsom plast, stål och cement. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa mål för avfallsminskning för industriella och kommersiella avfallsflöden och att bedöma hur industriellt och kommersiellt avfall som skickas till deponier skulle kunna minskas, särskilt genom materialcirkularitet.

24. Europaparlamentet anser att genomförandet av en cirkulär ekonomi har stor potential för den europeiska stålindustrins framtid. Parlamentet betonar att det finns stor potential att öka stålets materialeffektivitet. Parlamentet insisterar på behovet av att förlänga stålbaserade produkters livslängd avsevärt när det gäller hushållsapparater, produkter inom fordonsindustrin och mekanisk och elektrisk utrustning. Parlamentet betonar att en utökad livslängd för dessa produkter skulle kunna leda till en minskad ståltillverkning och därmed minskade växthusgasutsläpp. Parlamentet påpekar att EU har en stor reserv av metallskrot som kan användas i en cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar att en bättre användning av denna skulle möjliggöra en minskad import av järnmalm och koks som behövs för tillverkning inom den primära sektorn.

25. Europaparlamentet betonar att genomförandet av en verkligt cirkulär ekonomi och bättre ekodesign skulle kunna bidra till utfasningen av fossila bränslen i cementindustrin genom att öka cementets materialeffektivitet, särskilt genom att optimera användningen av betong och dess sammansättning.

26. Europaparlamentet påminner om att resursvinsterna genom cirkularitet är särskilt stora när det gäller aluminium, då omsmältning av aluminium endast kräver 5 procent av den energi som behövs för ny produktion, vilket därmed minskar koldioxidutsläppen avsevärt. Parlamentet betonar att insamlingen av aluminium från byggnader och bilar redan är väldigt stor, men att den är betydligt lägre för konsumentprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka regleringsalternativ för att säkerställa en bättre separation av aluminiumkomponenter vid nedmontering.

Arbetstagarnas hälsa och säkerhet och konsumenternas medvetenhet

27. Europaparlamentet understryker att omställningen till en verkligt cirkulär ekonomi måste förhandlas med fackförbunden för att garantera att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas. Parlamentet betonar att om arbetstagarnas arbetsförhållanden inte är tillräckligt säkra kan det utsätta hela samhället för hälso- och säkerhetsrisker, och anser därför att strategier och metoder för cirkulär ekonomi måste utarbetas med riskbedömningar som tar hänsyn till arbetstagarnas hälsa.

28. Europaparlamentet understryker den avgörande roll som konsumenterna spelar i omställningen till en cirkulär ekonomi och betonar vikten av att öka medvetenheten bland dem, liksom konsumentupplysning. Parlamentet betonar att den produktinformation om materialåtervinning och reparation som tillhandahålls konsumenterna måste vara lätt att förstå.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

69

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Carlo Calenda, Andrea Caroppo, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Eva Maydell, Joëlle Mélin, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Jérôme Rivière, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cornelia Ernst, Gianna Gancia, Klemen Grošelj, Dace Melbārde, Csaba Molnár

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

69

+

EPP

François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, András Gyürk, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

S&D

Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Jens Geier, Lina Gálvez Muñoz, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Csaba Molnár, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Patrizia Toia

Renew

Nicola Beer, Nicola Danti, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen

ID

Paolo Borchia, Markus Buchheit, Gianna Gancia, Thierry Mariani, Joëlle Mélin, Jérôme Rivière, Isabella Tovaglieri

Verts/ALE

François Alfonsi, Michael Bloss, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa, Marie Toussaint

ECR

Izabela-Helena Kloc, Dace Melbārde, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski

GUE

Manuel Bompard, Marc Botenga, Cornelia Ernst

NI

Andrea Caroppo, Ignazio Corrao, Clara Ponsatí Obiols

 

0

-

 

 

 

4

0

Renew

Martina Dlabajová

ECR

Robert Roos, Jessica Stegrud, Evžen Tošenovský

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD (10.11.2020)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Anna Cavazzini</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Omställningen till en resurseffektiv och klimatneutral ekonomi som bygger på principerna om en cirkulär ekonomi respekterar planetens gränser genom att fasa ut beroendet av resurser och råvaror, masskonsumtion och avfallsproduktion.

B. En cirkulär ekonomi syftar till att stänga och bromsa kretsloppen för material, produkter och resurser genom återanvändning, delning, reparation, uppgradering, materialåtervinning, främjande av interoperabilitet och förlängning av produkternas livslängd.

C. Slutna materialkretslopp och kortare leveranskedjor kommer så småningom att skapa mervärde på EU:s inre marknad och främja innovation, sysselsättning och konkurrenskraft, samtidigt som en hög nivå av konsumentskydd och hållbarhet säkerställs.

D. Den inre marknaden är ett kraftfullt verktyg som måste användas för att utveckla hållbara och cirkulära produkter och tekniker och bör återspegla miljömässiga, ekonomiska, sociala och etiska överväganden.

E. Investeringar i cirkulära produktionsmönster och i återanvändnings- och reparationssektorn genererar ekonomiska och sociala möjligheter, skapar arbetstillfällen och driver på den industriella konkurrenskraften.

F. Covid-19-krisen har visat på behovet av en motståndskraftig ekonomi som bygger på hållbara och kortare leveranskedjor.

G. Den ambitiösa lagstiftning som presenteras i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin från mars 2020 inom ramen för den europeiska gröna given bör syfta till att minska det totala miljö- och resursavtrycket från produktionen och konsumtionen i EU, med resurseffektivitet, nollföroreningar, icke-exponering för skadliga och giftiga ämnen och förebyggande av avfall som huvudprioriteringar.

1. Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och kommissionens avsikt att föreslå särskilda åtgärder för att tillgodose behovet av att förbättra produkternas hållbarhet, materialåtervinningsbarhet återanvändbarhet, uppgraderbarhet och reparerbarhet, samt avsikten att ta itu med problemet med planerat åldrande. Parlamentet betonar att den inre marknaden måste fungera bättre för att EU:s omställning till en hållbar och giftfri cirkulär ekonomi ska lyckas, genom att konsumenterna får tillförlitlig och tydlig information om produkternas beräknade livslängd, reparerbarhet och miljöprestanda, på grundval av harmoniserade och forskningsbaserade standarder, så att de kan göra hållbara val. Parlamentet påminner om att strategin för den cirkulära ekonomin måste vara förenlig med EU:s klimat- och miljömål och säkerställa övergripande samstämdhet med annan EU-politik, i syfte att bidra till en hållbar ekonomisk återhämtning och stärka konkurrenskraften hos företagen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjliga synergier genom att se över den övergripande samstämdheten mellan de olika politiska verktygen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa ramvillkor som skulle påskynda utvecklingen av hållbara produkter, banbrytande teknik som maximerar resurseffektiviteten och affärsmodeller för den cirkulära ekonomin för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och förbättra leveranskedjornas hållbarhet och långsiktiga resiliens. Parlamentet understryker att EU:s återhämtningsplan utgör ett tillfälle att sätta i gång en ambitiös omställning av ekonomin till hållbara produktionsmetoder.

3. Europaparlamentet anser att produktion och utsläppande av hållbara produkter på den inre marknaden gradvis bör bli normen och välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en övergripande policyram för hållbara produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att fastställa obligatoriska minimikrav – och att då skilja mellan olika kategorier av produkter samt ta hänsyn till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen – på ökad energieffektivitet, hållbarhet, interoperabilitet, reparerbarhet, uppgraderbarhet, återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter och begär att åtgärder vidtas i god tid. Parlamentet betonar vidare hur viktigt det är för en välfungerande hållbar inre marknad att befintliga regler verkligen genomförs och efterlevs.

4. Europaparlamentet betonar att standardisering är avgörande för genomförandet av en policy för hållbara produkter genom att tillhandahålla tillförlitliga definitioner, parametrar och tester för egenskaper såsom hållbarhet och reparerbarhet, och att den skulle bidra till fastställandet av minimikrav på produktdesign för marknaden utifrån olika produktkategorier. Parlamentet insisterar på att EU-standarder ska utarbetas i god tid och i linje med verkliga användningsförhållanden, samtidigt som man undviker administrativa flaskhalsar för berörda parter som leder till ett försenat offentliggörande av standarder. Parlamentet betonar att man behöver ta fram snabba och genomförbara lösningar för att förbättra den nuvarande standardiseringsprocessen i syfte att säkerställa att alla berörda parter kan delta på ett mer inkluderande och transparent sätt, samtidigt som man värnar om företagens förmåga att vara innovativa och ta fram teknik på ett hållbart sätt, och betonar behovet av att, i förekommande fall, konsekvent integrera hållbarhet och reparerbarhet i fastställandet av standarder.

5. Europaparlamentet påminner om kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 om europeiska standarder för 2000-talet och det arbete som utförts med ett gemensamt initiativ för standardisering, och uppmanar kommissionen att ytterligare stärka det gemensamma initiativet och att anta nya åtgärder och projekt för att förbättra de europeiska standardiseringsorganisationernas funktion.

6. Europaparlamentet understryker att frivilliga avtal har visat sig vara ineffektiva när det gäller att uppnå en hållbar och gemensam laddningslösning för mobil radioutrustning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att skyndsamt genomföra bestämmelserna i direktiv 2014/53/EU om radioutrustning, och i synnerhet att införa en gemensam laddare för smarttelefoner och alla små och medelstora elektroniska apparater för att på bästa sätt säkerställa standardisering, kompatibilitet och interoperabilitet för laddningskapacitet, inklusive trådlös laddning, som en del av den globala strategin för att minska det elektroniska avfallet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast utarbeta en frikopplingsstrategi som säkerställer att konsumenter inte tvingas köpa nya laddare till nya apparater, vilket skulle leda till större miljöfördelar, kostnadsbesparingar och bekvämlighet för konsumenterna. Parlamentet upprepar att det är viktigt för konsumenterna att, genom harmoniserad märkning i ett lättläst format, få tillförlitlig och relevant information om relevanta egenskaper hos laddare såsom interoperabilitet och laddningsprestanda, inklusive uppfyllande av standarden USB 3.1 eller högre, så att de kan göra de mest praktiska, kostnadseffektiva och hållbara valen.

7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ge konsumenterna möjlighet att satsa ännu mer på hållbar konsumtion och använda cirkulära affärsmodeller för att undvika överkonsumtion. För att göra det lättare för konsumenterna att fatta beslut vill parlamentet se en tydlig och lättbegriplig harmoniserad frivillig märkning, som skulle kunna ta formen av ett miljöprestandaindex, av produkters hållbarhet (dvs. deras förväntade livslängd) och reparerbarhet samt att en enhetlig reparationsskala utarbetas på grundval av en konsekvensbedömning som visar på dess relevans och ändamålsenlighet. Parlamentet efterlyser minimikrav på information i enlighet med direktiven 2005/29/EU och 2011/83/EU, samt en förstärkt dialog med berörda parter för att utveckla sådana informationssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när den förbereder sin översyn av direktiv (EU) 2019/771, överväga att utvidga både rätten till rättsliga garantier och reglerna om omvänd bevisbörda för vissa produktkategorier med en längre förväntad livslängd och att införa direkt producentansvar efter att ha gjort en konsekvensbedömning. Parlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder för att stoppa metoder som leder till planerat åldrande, även genom att man överväger att lägga till sådana metoder i förteckningen i bilaga I till direktiv 2005/29/EU.

8. Europaparlamentet varnar för falska miljöpåståenden, bland annat avseende miljömärkning och produkter som erbjuds både på och utanför nätet. Parlamentet föreslår att det utarbetas tydliga riktlinjer och normer för miljöpåståenden som motsvaras av miljömärken. Parlamentet betonar behovet av att verkställa det nyligen ändrade direktiv 2005/29/EG genom proaktiva åtgärder för att hantera miljöpåståenden, och ser fram emot det planerade lagstiftningsförslaget om att underbygga miljöpåståenden för att ta itu med vilseledande information innan en produkt släpps ut på marknaden.

9. Europaparlamentet betonar vikten av digitala plattformar och marknadsplatser för att främja hållbara produkter och tjänster, och konstaterar att de skulle kunna ge konsumenterna tydligare och lättbegripligare information om hållbarheten och reparerbarheten hos de produkter som de erbjuder. Parlamentet efterfrågar proaktiva åtgärder för att ta itu med vilseledande metoder avseende produkter och tjänster som erbjuds på nätet, inbegripet falska miljöpåståenden.

10. Europaparlamentet betonar den roll som tjänstesektorn spelar för att öka konsumenternas tillgång till reparationer, leasing och ”produkter som tjänster” och behovet av att underlätta dess gränsöverskridande verksamhet genom att fullt ut genomföra och kontrollera efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden på dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de befintliga hinder som står i vägen för reparation, återförsäljning, donation och återanvändning av produkter och att föreslå åtgärder för att komma till rätta med dessa hinder, såsom bindande åtgärder för att förhindra förstöring av osålda varor i fungerande skick, kvantifierade mål för återanvändning och införande av slitagemätare för vissa produktkategorier på grundval av kostnadseffektivitetsanalyser. Parlamentet efterlyser kampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet och relevanta mekanismer som uppmuntrar till nya hållbara modeller som bygger på ändrade beteenden såsom att hyra och dela varor och tjänster och handla i förpackningsfria butiker, och efterlyser stöd till utveckling av reparations- och underhållstjänster och användning av renoverade eller begagnade produkter.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av att stärka den inre marknaden och harmonisera reglerna för returråvaror, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1013/2006, genom riktade insatser för att identifiera och undanröja handelshinder. Parlamentet uppmuntrar ökad standardisering av bearbetningen av returråvaror för att underlätta genomförandet av cirkulära affärsmodeller.

12. Europaparlamentet stöder införandet av en ny ”rätt till reparation” som säkerställer kostnadseffektiva och attraktiva reparationer för konsumenterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang åtgärder för att ge alla marknadsaktörer kostnadsfri tillgång till nödvändig reparations- och underhållsinformation, inklusive information om reservdelar och programvaruuppdateringar, med hänsyn tagen till kraven på konsumentsäkerhet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943, samt för att säkerställa tillgång till reservdelar utan orättvisa hinder för alla aktörer i reparationssektorn, inbegripet oberoende reparatörer och konsumenter, fastställa obligatoriska minimiperioder för tillgång till reservdelar och/eller uppdateringar och maximala leveranstider för fler produktkategorier med beaktande av deras särdrag, efter en konsekvensbedömning, och bedöma hur reparationer kan uppmuntras inom ramen för den rättsliga garantin genom adekvata incitament. Parlamentet betonar att säljarna alltid bör informera konsumenterna om möjligheten att få en produkt reparerad och om den tillhörande garantirätten.

13. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU-lagstiftningen om produktsäkerhet och hållbarhetskrav verkligen genomförs och efterlevs för att säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden uppfyller sådana regler i enlighet med förordning (EU) 2019/1020. Parlamentet tillägger att ett mycket stort antal produkter som köps på nätet och importeras till EU inte uppfyller EU:s minimikrav på säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att säkerställa att produkterna uppfyller kraven, inklusive produkter som säljs på nätet, och att ta itu med de risker som förfalskade produkter utgör för konsumenternas säkerhet genom förbättrad marknadskontroll och likvärdiga standarder för tullkontroller, samt genom stärkt samarbete på detta område och ökade budgetar och personalresurser. Parlamentet efterlyser därför en effektivare tillsyn från EU:s sida, genom harmoniserade regler om minimiantalet kontroller och hur ofta de ska göras, och genom att kommissionen ges befogenhet att övervaka och granska de nationella marknadskontrollmyndigheternas verksamhet.

14. Europaparlamentet understryker vikten av tydlig, transparent och tillförlitlig information om produktegenskaper för konsumenter, företag och marknadskontrollmyndigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ta fram ett digitalt produktpass. Parlamentet efterlyser i detta avseende förbättrad spårbarhet i hela värdekedjan och tillgång till information om produktionsvillkoren och om aspekter såsom hållbarhet, reparerbarhet och, i förekommande fall, energieffektivitet. Parlamentet begär att dessa krav utarbetas i nära samarbete med näringslivet och andra berörda parter och att de baseras på en konsekvensbedömning som tar hänsyn till proportionaliteten och kostnaderna för företagen, särskilt små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare.

15. Europaparlamentet noterar att de myndigheter fortfarande ofta endast tillämpar kriteriet lägsta pris som tilldelningskriterium när de väljer ut det bästa anbudet för varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa införandet av miljöanpassad, social och innovativ offentlig upphandling för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi genom att stödja efterfrågan på hållbara och cirkulära produkter. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens åtagande att föreslå ytterligare sektorsspecifika åtgärder och riktlinjer som inför hållbarhetskriterier och minimimål för offentlig upphandling för att främja hållbara inköpsval. Parlamentet vill dessutom se verklig ömsesidighet inom offentlig upphandling med tredjeländer och åtgärder för att förbättra små och medelstora företags, mikroföretags och egenföretagares tillträde till offentlig upphandling.

16. Europaparlamentet vill att begagnade, återanvända och materialåtervunna varor, programvara och utrustning med låg energiförbrukning, i förekommande fall, prioriteras i offentliga upphandlingar. Parlamentet uppmanar också myndigheterna att föregå med gott exempel genom att inte köpa engångsprodukter.

17. Europaparlamentet vill se rapporteringsskyldigheter för kommissionen och medlemsstaterna avseende hållbarheten i deras upphandlingsbeslut, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

9.11.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

4

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alex Agius Saliba, Andrus Ansip, Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Anna Cavazzini, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Carlo Fidanza, Evelyne Gebhardt, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Kateřina Konečná, Andrey Kovatchev, Jean-Lin Lacapelle, Maria-Manuel Leitão-Marques, Morten Løkkegaard, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Dan-Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Miroslav Radačovský, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marco Campomenosi

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37

+

GUE/NGL

Kateřina Konečná, Anne-Sophie Pelletier

ID

Alessandra Basso, Markus Buchheit, Marco Campomenosi, Virginie Joron, Jean-Lin Lacapelle

NI

Miroslav Radačovský, Marco Zullo

PPE

Pablo Arias Echeverría, Deirdre Clune, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, Antonius Manders, Dan-Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun Und Hohenstein, Marion Walsmann

RENEW

Andrus Ansip, Sandro Gozi

S&D

Alex Agius Saliba, Brando Benifei, Biljana Borzan, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Christel Schaldemose

VERTS/ALE

Anna Cavazzini, David Cormand, Alexandra Geese, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak

 

4

-

ECR

Eugen Jurzyca

RENEW

Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Morten Løkkegaard

 

4

0

ECR

Adam Bielan, Carlo Fidanza, Beata Mazurek

RENEW

Svenja Hahn

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (12.11.2020)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Svenja Hahn</Depute> 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet betonar att en strategisk handelspolitik är ett viktigt verktyg för att främja omställningen till den cirkulära ekonomin och EU:s och FN:s agenda för hållbar utveckling globalt senast 2030, och understryker därför vikten av att säkerställa att handels- och investeringsavtal är anpassade till politiken för den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att det krävs rättsligt hållbara bestämmelser i handelsavtal för att skydda relevant EU-lagstiftning om den cirkulära ekonomin från begreppet handelshinder. Parlamentet understryker att ökad återanvändning, reparation, återtillverkning och materialåtervinning kan minska EU:s beroende av import av råvaror. Parlamentet framhåller att man måste bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning för att säkerställa att de globala värdekedjorna är långsiktigt hållbara samtidigt som rättvis konkurrens upprätthålls, och påminner om behovet av avfallsminskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa EU:s råvarustrategi i enlighet med detta. Parlamentet understryker att omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi måste vara inkluderande och inriktad på samarbete i alla dess aspekter.

2. Europaparlamentet erkänner behovet av en omfattande rättslig ram om den cirkulära ekonomin som ger EU en fördel när det gäller att utveckla relevanta standarder, även på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka kontrollen av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall i enlighet med Baselkonventionen, inbegripet 2019 års ändringar av konventionen avseende gränsöverskridande transporter av plastavfall. Parlamentet beklagar att det saknas internationella och europeiska standarder för avfallskvalitet, returråvaror och materialåtervunna, återtillverkade och reparerade varor samt kriterier för när avfall upphör att vara avfall, eftersom detta hindrar en bärkraftig handelspolitik som främjar den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att harmonisering och standardisering av internationella och europeiska normer för detta i hög grad skulle bidra till att integrera målen för den cirkulära ekonomin i handelspolitiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram harmoniserade standarder för avfallskvalitet, återvunnet material, materialåtervinningsbarhet, reparerbarhet, kriterier för när avfall upphör att vara avfall och standarder för avfall som kan materialåtervinnas, och att införa dessa standarder på internationell nivå tillsammans med nya initiativ för lämplig infrastruktur som säkerställer separat insamling av hög kvalitet. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande inom ramen för EU:s gröna giv om att EU ska sluta exportera sitt avfall utanför EU. Parlamentet anser därför att en översyn av förordningen om transport av avfall skulle göra det möjligt att sätta stopp för exporten av EU:s avfallsproblem och välkomnar därför kommissionens aviserade översyn av denna förordning.

3. Europaparlamentet konstaterar att man vid omställningen till en cirkulär ekonomi måste ägna särskild uppmärksamhet åt de centrala leveranskedjor där EU har ett särskilt stort beroende av osäkra råvarukällor och de värdekedjor där EU:s miljöavtryck är betydande och bör minskas. Parlamentet anser att den cirkulära ekonomin skulle kunna bli ett verktyg för att maximera EU:s konkurrenskraft. Parlamentet påminner om att orimliga regelbördor bör undvikas och att lika konkurrensvillkor bör garanteras för EU-företag. Parlamentet betonar att en ökad materialåtervinning inom Europa av metaller och mineraler som krävs inom grön och digital teknik skulle kunna bidra till att förbättra Europas motståndskraft i enlighet med strävan efter öppet strategiskt oberoende.

4. Europaparlamentet understryker behovet av transparens och ökad spårbarhet i dessa centrala leveranskedjor och uppmanar kommissionen att i EU:s framtida strategi för textilier särskilt ta itu med effektiv resursanvändning och hållbar produktion och hållbara konsumtionsmönster i klädsektorn.

5. Europaparlamentet betonar i detta avseende att resiliensaspekten måste integreras i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och att vi tillsammans med våra handelspartner måste ta itu med frågor som ökad resiliens i produktionskedjor, en resilient arbetsmarknad och hur man kan öka resiliensen i vår miljö. Parlamentet efterlyser en strategi för offentlig upphandling i vår handelspolitik som ger företräde åt hållbara, reparerbara och återvunna eller återvinningsbara material i offentliga upphandlingar, och som tar hänsyn till decentraliseringsstrategier för deras bidrag till resiliensen.

6. Europaparlamentet välkomnar det planerade kretsloppsinitiativet för elektronik, och understryker att man i detta sammanhang måste fastställa hur elavfall kan exporteras för återanvändning och materialåtervinning. Parlamentet beklagar att elektroniskt avfall från Europeiska unionen ofta sorteras i utvecklingsländer där hälso- och säkerhetsnormer inte alltid respekteras. Parlamentet betonar att den europeiska cirkulära ekonomin i större utsträckning bör bidra till att förbättra arbetsförhållandena i andra delar av världen. Parlamentet betonar att förbättrad materialåtervinning inom EU:s gränser bör prioriteras om det råder osäkerhet om huruvida det exporterade avfallet materialåtervinns i tredjeländer som uppfyller höga sociala normer, hälsonormer och miljönormer.

7. Europaparlamentet påminner om att man utöver att vidta åtgärder för att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050 även måste komma till rätta med koldioxidavtrycket i EU:s efterfrågan på importerade produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och undanröja hinder för grön tillväxt och miljöinnovation och sådana som förhindrar eller begränsar marknadstillträdet för cirkulära produkter och tjänster från länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna och fördelarna med att sänka tullavgifterna och minska de icke-tariffära handelshindren för vissa produkter och tjänster i syfte att främja den cirkulära ekonomins utveckling, inbegripet inom ramen för den pågående översynen av EU:s allmänna preferenssystem. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga till dimensionen om den cirkulära ekonomin i förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor, som bör intensifieras. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de särskilda behoven hos EU:s små och medelstora företag, att hjälpa de små och medelstora företagen med integreringen av den cirkulära ekonomin i sina affärsmodeller, inbegripet genom incitament, och att stödja dem i genomförandet av affärsstrategier för att exportera cirkulära produkter, särskilt genom införandet av ett riskbedömningsverktyg för ursprungsregler, som kommissionen för närvarande överväger. Parlamentet uppmanar kommissionen att inta en ledande roll i WTO när det gäller att behandla produkter på grundval av deras koldioxidinnehåll som ett sätt att skapa lika konkurrensvillkor i lagstiftningen.

8. Europaparlamentet välkomnar att de olika aspekterna av den cirkulära ekonomin inkluderas i befintliga handelsavtal genom kapitel om hållbar utveckling och att den cirkulära ekonomin uttryckligen nämns i framtida avtal som för närvarande är under förhandling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa att alla tillgängliga handelsinstrument, inbegripet frihandelsavtalen, återspeglar målen för den cirkulära ekonomin genom att inkludera starka, bindande och verkställbara kapitel – med beaktande av att mekanismerna för konsekvensbedömning i fråga om hållbarhet är i överensstämmelse med WTO:s normer – och konkurrenskraftiga affärsmodeller som uppmuntrar handel med återvunna material i stället för med råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur man kan öka handel med materialåtervunna varor och samtidigt upprätthålla höga kvalitetsstandarder och ett högt konsumentskydd. Parlamentet föreslår att den cirkulära ekonomin bör behandlas på ett övergripande sätt i alla relevanta kapitel i frihandelsavtalen. Parlamentet understryker behovet av en effektiv kontroll av efterlevnaden av handelsavtal som en prioriterad uppgift för den ansvarige för efterlevnaden av handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med våra partner i befintliga frihandelsavtal om huruvida dessa avtal stöder omställningen till en cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar möjligheten att använda samarbetsmekanismerna i kapitlen om handel och hållbar utveckling i syfte att samarbeta med tredjeländer för att främja den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra framsteg i WTO när det gäller erkännandet av processer och tillverkningsmetoder som en faktor för att skilja mellan produkter, med särskilt fokus på cirkulära tillverkningsmetoder.

9. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inleda öppna och transparenta dialoger och samarbeten med EU:s handelspartner för att ytterligare stödja målen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare insatser i internationella forum (Unctad, WTO, G20, G7) för att fullfölja EU:s agenda för den cirkulära ekonomin och säkerställa lika villkor på global nivå med internationella partner genom möjligheten att utforska konceptet med digitala pass för att främja tillgången till uppgifter om produkters innehåll, koldioxidavtryck och materialåtervinningsbarhet, för att möjliggöra bättre cirkularitet och för att främja utökat producentansvar och hållbara konsumentval. Parlamentet föreslår även i detta avseende att kommissionen för en dialog med relevanta multilaterala organisationer för att komma överens om en internationell märkning som är lätt att förstå för konsumenterna och som anger om en produkt kan materialåtervinnas. Parlamentet betonar dessutom att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt hur mindre utvecklade partnerländer kan delta i och dra nytta av den cirkulära ekonomin. Parlamentet efterlyser en bedömning av effekterna av ökad materialåtervinning inom EU för länder som är starkt beroende av avfallsimport. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet integrera den cirkulära ekonomins principer i sin strategi ”Mot en övergripande strategi för Afrika”. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda Aid for Trade och GSP+ för att hjälpa utvecklingsländerna att införa metoder för cirkulär ekonomi, inbegripet produktstandarder.

10. Europaparlamentet betonar att det kan skapa möjligheter för tredjeländer när avfallsflöden exporteras från EU på ett socialt rättvist, rent och hanterbart sätt och att det kan uppstå ekonomiska effektivitetsvinster när tillverkningscentrum ligger i närheten av återvinningsanläggningar, vilket ger upphov till ”återvinningsmästare” med högsta klassens sorterings- och bearbetningsinfrastruktur och därmed ökar den globala materialåtervinningsvolymen och materialåtervinningskvaliteten.

11. Europaparlamentet betonar risken för miljödumpning vid handel med returråvaror eller andrahandsvaror på grund av högre miljöstandarder i Europa än i ett tredjeland, vilket skulle undergräva de globala klimat- och miljöinsatserna och hindra en hållbar omställning i tredjeländer.

12. Europaparlamentet framhåller vikten av att främja och underlätta konsumtion av jordbruks- och livsmedelsprodukter från det lokala jordbruket.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Barry Andrews, Anna-Michelle Asimakopoulou, Tiziana Beghin, Geert Bourgeois, Saskia Bricmont, Udo Bullmann, Jordi Cañas, Daniel Caspary, Miroslav Číž, Arnaud Danjean, Paolo De Castro, Emmanouil Fragkos, Raphaël Glucksmann, Markéta Gregorová, Enikő Győri, Roman Haider, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Danuta Maria Hübner, Herve Juvin, Karin Karlsbro, Maximilian Krah, Bernd Lange, Gabriel Mato, Sara Matthieu, Emmanuel Maurel, Carles Puigdemont i Casamajó, Samira Rafaela, Inma Rodríguez-Piñero, Massimiliano Salini, Helmut Scholz, Liesje Schreinemacher, Sven Simon, Dominik Tarczyński, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marek Belka, Jean-Lin Lacapelle

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

 

 

42

+

ECR

Geert Bourgeois, Emmanouil Fragkos, Dominik Tarczynski, Jan Zahradil

GUE/NGL

Emmanuel Maurel, Helmut Scholz

ID

Roman Haider, Herve Juvin, Maximilian Krah, Jean-Lin Lacapelle

NI

Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó

PPE

Anna Michelle Asimakopoulou, Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Enikő Győri, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler

Renew

Barry Andrews, Jordi Cañas, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Liesje Schreinemacher, Marie-Pierre Vedrenne

S&D

Marek Belka, Udo Bullmann, Miroslav Číž, Paolo De Castro, Raphaël Glucksmann, Bernd Lange, Inma Rodríguez Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt

Verts/ALE

Saskia Bricmont, Markéta Gregorova, Heidi Hautala, Sara Matthieu

 

0

-

 

 

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (10.11.2020)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Jutta Paulus</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Transport-, turist- och logistiksektorerna och deras försörjningskedjor har en hög potential för förbättrad resurseffektivitet, genom optimering av logistik- och värdekedjorna, bland annat genom utveckling av digitala lösningar och artificiell intelligens. En allt större andel av de transporterade varorna och de varor som används inom turistsektorn är förpackade i engångsmaterial.

B. Den cirkulära ekonomin spelar en viktig roll för uppnåendet av klimatmålen, även avseende mobilitet. En ekonomi med slutna kretslopp innebär bibehållande i så hög grad som möjligt av råvarors och produkters värde genom hela kedjan. Trots att en färsk undersökning[30] visar att det nuvarande mobilitetssystemet för persontrafik transporterar material snarare än människor finns det ännu inte någon politik för cirkulär mobilitet, och utvecklingen fortsätter linjärt.

C. Planerna för återhämtning och resiliens måste stödja omställningen till en cirkulär ekonomi, även inom transport.

D. Att införliva principerna om den cirkulära ekonomin och ekodesign i turistprodukter och turisttjänster kommer att förbättra kvaliteten på turistupplevelsen, minska dess miljöpåverkan och främja konsumenternas tillgång till hållbara ekodesignprodukter eller ekodesigntjänster.

E. Insamling av kvalitativa data är mycket viktig för en ordentlig övervakning och utvärdering av den bedrivna politiken.

F. Kommissionen fastställde i sin vitbok om transporter från 2011 ambitionen att minska växthusgasutsläppen från transporter med minst 60 % senast 2050 jämfört med 1990 års nivåer, och med 20 % senast 2030 jämfört med 2008 års nivåer. 2017 var utsläppen från transporter (inklusive internationell luftfart men exklusive internationell sjöfart) 28 % över 1990 års nivåer. Kommissionen bör, efter tillhörande konsekvensbedömningar och samråd med alla berörda parter, ta de initiativ som krävs för att minska växthusgasutsläppen i EU:s lagstiftning för transportsektorn som helhet, eftersom sektorn är avgörande för att uppnå EU:s mål om utfasning av fossila bränslen. Mer än hälften av växthusgasutsläppen är kopplade till utvinning och användning av råvaror, och en minskad användning av primära råvaror och material och en ökad materialåtervinning innebär en möjlighet att skydda vårt välstånd och upprätthålla vår ekonomi.

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar att varors koldioxid- och resursavtryck på grund av mobilitet och transport skulle kunna minskas med hjälp av en strategi för en cirkulär ekonomi, vilken särskilt främjar en optimering och standardisering som gör det möjligt att öka fordonens utnyttjandegrad, samt en ny utformning av effektivt och hållbart hanterade logistikprocesser. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomin erbjuder stora möjligheter för mobilitetssektorn, såsom initiativ inom delningsekonomin, utsläppsfria eller utsläppssnåla fordon och återanvändning av komponenter. Parlamentet betonar att multimodala transporter är viktiga för den cirkulära ekonomin, med tonvikt på dem som använder minst resurser.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera mer på transportsektorn i sina initiativ för den cirkulära ekonomin och att öka insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Parlamentet betonar att sambandet mellan BNP-tillväxten och ökade utsläpp från transporter och ökad resursförbrukning måste brytas, i enlighet med kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken, genom en övergång från vägtransporter till järnvägstransporter, sjötransporter och kollektivtrafik, tillsammans med en kombination av cirkulära alternativ, såsom samåkning, bilpooler och färre körda fordonskilometer. Parlamentet väntar också med särskilt intresse på den aviserade övergripande europeiska strategin för hållbar och smart mobilitet.

3. Europaparlamentet betonar att ekodesign i transportprodukter bör främjas och att transporttjänsternas miljöprestanda bör förbättras. Parlamentet betonar att en europeisk strategi bör utvecklas för att främja övervakningsteknik som byggs in i varor och fordon för att förbättra tillgången till information och tillämpa den på utformning, livscykelprognoser, ökad livslängd, återvinningsgrad samt antalet användningstillfällen de beräknas hålla.

4. Europaparlamentet uppmanar unionen att öka andelen förnybar energi inom de olika transportsätten, som 2017 utgjorde 7,2 % av energin, vilket är klart under det mål på 10 % som fastställts för 2020 i direktiv 2009/28/EG, och att uppnå minst det mål på 14 % som fastställts för 2030 i direktiv (EU) 2018/2001. Parlamentet betonar vikten av EU-omfattande mål för koldioxidutsläppen från passagerar- och godstransporter i syfte att ytterligare främja användningen av förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta ytterligare åtgärder i syfte att övergå till en elmix med lägre koldioxidutsläpp i EU, med tanke på att utsläppen under hela livscykeln från batteridrivna elfordon som i ett hypotetiskt scenario laddas med el uteslutande från vindkraft och andra förnybara källor skulle kunna vara avsevärt lägre än utsläppen från ett motsvarande fordon som drivs med förbränningsmotor. Parlamentet uppmanar unionen att vidta åtgärder för att förbättra utformningen av fordon, som leder till lägre efterfrågan på råvaror, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja skapandet av potentiella nya arbetstillfällen.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på effekterna av biobaserade alternativa bränslen, med särskilt fokus på markanvändning, för att förhindra att alternativa bränslen produceras på bekostnad av livsmedelsgrödor.

6. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att internalisera de externa transportkostnaderna, öka medvetenheten bland transportanvändarna, främja renare transportlösningar genom att inrätta certifieringssystem för växthusgaser, samt göra det möjligt för konsumenterna att välja klimatvänliga transportalternativ. Parlamentet uppmanar eftertryckligen unionen att vidta åtgärder för att göra produktionskedjorna mindre transportintensiva. Parlamentet betonar vikten av innovations- och skattepolitik, och påpekar att en europeisk märkning är ett viktigt verktyg för att hjälpa konsumenterna att särskilja och välja de mest hållbara tjänsterna. Parlamentet uppmuntrar aktivt producenterna att använda sin varumärkesidentitet och sitt marknadsinflytande för att främja en hållbar och cirkulär konsumtion och transport. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram indikatorer som gör det möjligt att analysera och säkerställa utvecklingen av den cirkulära ekonomin inom transport.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera olika möjligheter för transportentreprenörer och användare av datoriserade bokningssystem för hur de på bästa sätt kan tillhandahålla information om utsläpp i koldioxidekvivalenter, jämfört med data om bästa alternativa tåg-, fartygs- eller bussförbindelse. Parlamentet uppmanar unionen att minska växthusgasutsläppen från sjöfarten genom att främja ren och hållbar teknik, såsom användning av segelteknik, och åtgärder såsom nedsatt hastighet (slow steaming) och hastighetsoptimering. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att stödja de mest resurseffektiva transportsätten och att fastställa adekvata incitament och prissättningsmodeller, bland annat genom skatteincitament, och mervärdesskatt på biljetter.

8. Europaparlamentet påminner om att EU:s transportsektor fortfarande i hög grad är beroende av olja, och därmed av import, för att täcka sitt energibehov. Parlamentet insisterar därför på att unionen, förutom att inbegripa alternativa bränslen i den kommande övergripande europeiska strategin för hållbar och smart mobilitet, bör förbättra den relevanta lagstiftningen om hållbara och förnybara alternativa transportbränslen på grundval av livscykelanalyser och genom att optimera synergier på europeisk, nationell och regional nivå. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att främja en harmonisering av de skattepolitiska stimulansåtgärderna för förbrukningen av dessa typer av bränslen och för inköp av fordon som använder dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att för varje transportsätt säkerställa att alla alternativa bränslen – inklusive vätgas, hållbara biobränslen och använda stekoljor – utreds i fråga om deras utvecklingsmöjligheter och miljöpåverkan.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen genom att fastställa ambitiösare mål och se över relevant lagstiftning för att garantera tillgången till infrastruktur för laddning och underhåll av elfordon i hela Europa, och genom att utvidga detta direktiv till att omfatta alla transportsätt, samt garantera tillräcklig EU-finansiering och tillräckliga personalresurser för ett effektivt tillhandahållande och genomförande av dessa. Parlamentet påpekar att denna lagstiftning bör ta hänsyn till öarnas, de yttersta randområdenas, de perifera regionernas, bergsområdenas och de avfolkade områdenas särskilda behov.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens och inom de olika europeiska finansieringsinstrumenten, prioritera initiativ som rör den cirkulära ekonomin och användningen av förnybar energi inom transportsektorn, särskilt genom ett snabbt tillhandahållande och användning av lämplig infrastruktur.

11. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett sammanhängande europeiskt nätverk av terminaler för kombinerade transporter och intermodala logistikknutpunkter för att ytterligare främja den cirkulära ekonomin.

12. Europaparlamentet noterar behovet av att öka beläggningsgraden och belastningsfaktorerna. Parlamentet noterar att tjänster för delad mobilitet kan gynna den cirkulära ekonomin och minska transporternas miljöpåverkan. Parlamentet framhåller att det kunde finnas färre fordon som används mer intensivt, vilket skulle spara resurser i produktion, förutsatt att de ingår i en bredare cirkulär och multimodal strategi. Parlamentet efterlyser därför främjande av smarta transportsystem som bidrar till att främja intermodalitet, inbegripet ”den sista milen”, och vill att användarna förses med integrerad information för köp- och upphandlingsbeslut, med särskilt fokus på uppgifter om produkters och tjänsters ursprung, driftskostnader och deras förhållande till växthusgasutsläpp per alternativ.

13. Europaparlamentet anser att delad mobilitet kan leda till användning av mindre elfordon med kortare räckvidd och mindre energibehov, vilket möjliggör lättare batterier som tillverkas med lägre växthusgasutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja de mest hållbara tjänsterna och initiativen för delad mobilitet med hjälp av en långsiktig strategi, exempelvis genom att sänka fordonsregistreringsskatten. Parlamentet framhåller de potentiella fördelarna med att använda bilpoolsfordon, samtidigt som användarnas aktuella behov tillgodoses. Parlamentet efterlyser inrättandet av onlineplattformar för digitalisering och sammanförande av transportbegäranden. Parlamentet understryker behovet av att i EU:s terminologi skilja mellan icke-yrkesmässig delad mobilitet och kommersiella transporttjänster, för att minska hindren för delad mobilitet.

14. Europaparlamentet betonar att tjänster för delad mobilitet minskar trafikstockningar och bidrar till att lösa problem med stadstrafikens täthet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen städerna att ta initiativ till att se över sina transportsystem och transportflöden. Parlamentet uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att ta hänsyn till det civila samhällets och de viktigaste aktörernas (transportföretag, distributörer, anställda, forsknings- och utredningscentrum, universitet osv.) deltagande för att uppnå detta syfte. Parlamentet betonar att det behövs innovation och utveckling av ny teknik i transportsektorn. Parlamentet betonar vikten av att bevara den kunskap, det värde och de arbetstillfällen som skapas genom innovation inom unionen. Parlamentet kräver att det görs ytterligare forskning om fordonsanvändning, med hjälp av uppgifter från nationella reseundersökningar och periodiska trafiksäkerhetsprovningar, eftersom robusta bevis på årlig körsträcka, resans syfte och körsträcka under fordonets hela livscykel för närvarande är begränsade, vilket hindrar den fulla effektivitets- och koldioxidbesparingspotentialen.

15. Europaparlamentet anser att EU bör stödja cirkulära initiativ, innovativ teknik och cirkulära affärsmodeller som erbjuder hållbara tjänster – ofta på lokal nivå som genomförs av mikroföretag, små eller medelstora företag eller kooperativ inom mobilitet – som har stor potential för innovation och resursbesparande hållbara tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja efterlevnaden av den cirkulära ekonomin vid regleringen och tillhandhållandet av kollektivtrafiken och dess koncessioner, och inom koncessionsinnehavarnas fordonsparker, samt vid offentlig upphandling av transportinfrastruktur. Parlamentet betonar vikten av cirkulär upphandling i allmänhet och det potentiellt goda exempel den kan utgöra på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet betonar den effekt som denna politik kan ha på användarnas medvetenhet och på mobilitetsval.

16. Europaparlamentet noterar att de miljöeffekter som orsakas av utvinning och bearbetning av råvaror till fordon kan minskas genom korta försörjningskedjor och materialeffektivitet samt genom förbättrad ekodesign, en förlängning av fordonens livslängd, reparation, förberedelse för återanvändning, en övergång till mindre kritiska material, utfasningen av skadliga ämnen i fordonsutrustning och förbättrad materialåtervinning. Parlamentet betonar att utformningsfasen är avgörande för den efterföljande återanvändnings- och materialåtervinningspotentialen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt övervaka fordonens hela livscykel och begränsa exporten av uttjänta och begagnade fordon till tredjeländer för att förhindra att kritiska råvaror lämnar den europeiska ekonomin. Parlamentet uppmärksammar positiva projekt som innebär att uttjänta fordon i tredjeländer förs tillbaka till EU för materialåtervinning.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon undersöka möjligheten att inkludera lämpliga åtgärder för att förbättra avfallsinsamlingssystemen och skapa ett system för att garantera kvalitet och tillförlitlighet hos produkter som produceras inom den cirkulära ekonomin, samt att säkerställa att information om de material och potentiellt problematiska föreningar som används bevaras i hela värdekedjan med hjälp av tekniska metoder.

18. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att införa producentansvar, produktpass, längre garantiperioder och rätt till reparation av fordon, särskilt sådana som använder ny teknik. Parlamentet betonar att en betydande andel (15–50 %) av en bils växthusgasutsläpp genereras under dess tillverkning. Parlamentet uppmuntrar till undersökning av de potentiella fördelar som en effektiv kombination av skanning och 3D-utskrifter kan medföra för reparationsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effekterna av tillväxten av digital teknik och applikationer på fordonens livslängd, och att uppdatera digital utrustning och föråldrad programvara till ett rimligt pris.

19. Europaparlamentet välkomnar den ambitionsnivå som kommissionen ger uttryck för i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin i fråga om att snabbt göra batterier för elektromobilitet mer hållbara och säkerställa att de uppnår sin cirkulära potential samt att föreslå ett regelverk för batterier under 2020 som säkerställer cirkulär hantering av materialflöden och maximal återanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fasa ut icke-uppladdningsbara batterier som används i transportsystem, om det finns ett alternativ, och att fastställa en ökad andel återvunnet material i batterier, liksom längre livscykler, vilket kan minska växthusgasutsläppen i produktionen med upp till 50 %. Parlamentet understryker att en standardisering av utformningen av batterier kan vara avgörande för att möjliggöra framtida återanvändning och materialåtervinning av batterier, inbegripet marknadsbaserade system. Parlamentet framhåller potentialen i att återanvända batterier i enlighet med kaskadprincipen i alternativa tillämpningar, såsom för lagring och försörjning av energi. Parlamentet betonar behovet av mer forskning om dessa tillämpningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta batteriproduktionens koldioxidavtryck. Parlamentet betonar att frågan om i vilken utsträckning man kan använda regenerativ bromsning för att återvinna energi är en viktig faktor som påverkar batteridrivna elfordons och laddhybridfordons energiförbrukning, och gör det till ett annat mycket viktigt forskningsområde. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda utvecklingen av europeiska laddningsstandarder.

20. Europaparlamentet betonar vikten av batteridrivna elfordons laddningsmönster för sektorsintegration och prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp, eftersom laddning under perioder då tillgången på förnybar el överstiger efterfrågan kan bidra till att stabilisera nätet och därmed minska växthusgasutsläppen från energimixen som helhet, medan laddning under toppar inom annan energianvändning på kvällarna däremot kan förvärra efterfrågetopparna på el. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja smart laddningsteknik, som bör inbegripa EU-standarder och som kan styra laddningstidpunkten och på så sätt bidra till nätstabilitet, låga energikostnader och användning av förnybar energi. Parlamentet konstaterar att användare kan bli energiprosumenter genom att mata in energi från sina bilbatterier i nätet mot betalning eller genom att använda egenproducerad elektricitet från solpaneler för att ladda sina fordon.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begränsa exporten av avfall till tredjeländer och att se över förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall, såsom tillkännagavs i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet påpekar att avfallsexport ger negativa miljö- och hälsoeffekter i destinationsländerna, leder till förlust av värdefulla material, särskilt råvaror, och föreningar, och har negativa effekter på skapandet av arbetstillfällen i EU samt ökar produkternas livscykelutsläpp till följd av denna ytterligare transport. Parlamentet efterlyser en omlokalisering av återvinningsanläggningar för att man ska få full kontroll över kretsloppen i den cirkulära ekonomin, med tonvikt på materialåtervinning och återanvändning. Parlamentet kräver därför att det utvecklas resurser för att bekämpa olaglig export och bedrägerier, särskilt export av avfall som maskerats som begagnade fordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att direktivet om mottagningsanordningar i hamn genomförs.

22. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att göra det obligatoriskt med återanvändbara förpackningar och behållare för transport, men att denna lösning inte bör användas för livsmedel om den strider mot bestämmelserna om livsmedelssäkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning i fråga om harmoniseringen av retursystem för industriella standardförpackningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att göra det obligatoriskt att ta tillbaka även industriella standardförpackningar för återanvändning och materialåtervinning. Parlamentet begär att dessa åtgärder ska träda i kraft inom en rimlig tid.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera turistsektorn i sina ambitioner om en cirkulär ekonomi för att bättre främja sektorns innovation, liksom dess hållbarhet och resiliens. Parlamentet påminner om kommissionens meddelande från 2010 om en ny politisk ram för europeisk turism, i vilken en hållbar turism planeras och turistföretagen uppmanas att minska sin förbrukning av dricksvatten, sina växthusgasutsläpp och sitt miljöavtryck, att använda ren energi och att i allmänhet använda naturresurser på ett ansvarsfullt sätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stödja medlemsstaterna i genomförandet av EU:s miljölagstiftning och målen i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin i deras nationella strategier för turism och enskilda projekt. Parlamentet betonar att företag inom turistnäringen bör uppmuntras, stimuleras och ges incitament att delta i EU:s miljömärke och EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas). Parlamentet understryker vikten av att ge ytterligare incitament till och uppmuntra tillämpningen av ekodesignprinciper genom nya turisttjänster, både med tanke på de varor som används för att tillhandahålla tjänsterna och de processer och den miljöpåverkan som försörjningen av dem omfattar.

24. Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla en omfattande cirkulär infrastruktur som uppmuntrar turistföretag såsom hotell att producera och köpa förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för att öka användningen av återvunnet vatten. Parlamentet betonar betydelsen av en robust infrastruktur, särskilt för små och medelstora företag, som inte har de ekonomiska och organisatoriska medel som krävs för att själva utveckla sådan infrastruktur. Parlamentet uppmuntrar initiativ såsom det europeiska nätet av cykelvägar som stöder turistupplevelser som bygger på främjandet av hälsosamma aktiviteter och kontakt med miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra upprättandet av småskaliga turistnätverk som gynnar biologisk mångfald och är inkluderande, gynnsamma för lokalsamhället och kopplade till territoriella turistutvecklingscentrum, vilka gör det möjligt att föra samman aktörer inom turistnäringen, lokala producenter, offentliga myndigheter, lokala företag och hantverkare.

25. Europaparlamentet noterar att olika studier tyder på ett oproportionerligt stort matsvinn inom hotell- och restaurangbranschen, och den roll som turistsektorn måste spela i offentliga strategier mot matsvinn. Parlamentet uppmuntrar till integrering av yrkesverksamma inom sektorn i arbetet med att förbättra datainsamlingen om denna fråga och öka medvetenheten, sprida och genomföra åtgärder för att förebygga det. Parlamentet framhåller sektorns potential när det gäller att leda upprättandet av solidaritetsnätverk som omvandlar risken för matsvinn till en möjlighet till solidaritet och främjande av den cirkulära ekonomin. Parlamentet förespråkar utbildningsprogram för kockar i syfte att minska matsvinnet. Parlamentet efterlyser en större återanvändning av livsmedelsavfall som djurfoder eller för produktion av biogas. Parlamentet anser att små och medelstora företag inom hotell- och restaurangbranschen har stor potential för innovation och utveckling av nya cirkulära lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med medlemsstaterna för att undanröja institutionella hinder som står i vägen för cirkulära livsmedelstillämpningar, såsom föreskrifter mot utdelning av överskott av livsmedel från turistsektorn.

26. Europaparlamentet betonar vikten av att definiera och utforma innovativa utbildnings- och kompetenshöjningsprojekt om cirkulär ekonomi för arbetstagare inom alla sektorer, inbegripet transportsektorn, med beaktande av sektorns behov och de färdigheter som krävs. Parlamentet betonar vikten av samordning mellan kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter för att nå framsteg i uppnåendet av målen i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och att investera ytterligare i utbildnings- och upplysningskampanjer om fördelarna med åtgärder för den cirkulära ekonomin inom transport. Parlamentet efterlyser utbyte av god praxis och positiva projekt på alla nivåer.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Johan Danielsson, Andor Deli, Karima Delli, Gheorghe Falcă, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Sven Schulze, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Angel Dzhambazki, Roman Haider, Jutta Paulus, Anne-Sophie Pelletier, Kathleen Van Brempt

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37

+

ECR

Angel Dzhambazki, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

GUE/NGL

Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Anne-Sophie Pelletier

NI

Mario Furore

PPE

Magdalena Adamowicz, Andor Deli, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Sven Schulze, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Renew

José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet

S&D

Andris Ameriks, Johan Danielsson, Isabel García Muñoz, Rovana Plumb, Kathleen Van Brempt,

Verts/ALE

Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Tilly Metz, Jutta Paulus

 

4

-

ECR

Peter Lundgren

ID

Marco Campomenosi, Roman Haider, Lucia Vuolo

 

2

0

ID

Julie Lechanteux, Philippe Olivier

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (7.12.2020)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin</Titre>

<DocRef>(2020/2077(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Claude Gruffat</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet anser att jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna och landsbygdsområdena är viktiga delar av den cirkulära ekonomin och bioekonomin. Parlamentet anser att ett hållbart jordbruk, som direkt bygger på naturliga cykler och processer, är fullt förenligt med en väl fungerande cirkulär ekonomisk modell, då det bidrar till att producera hälsosamma livsmedel till ett överkomligt pris.

2. Europaparlamentet anser att för att bioekonomin ska nå sin fulla potential måste EU fortsätta att ha den som prioritering, och tillgängliga åtgärder och finansiering måste därför vara samstämda. Parlamentet understryker att den cirkulära ekonomin och bioekonomin kan erbjuda lösningar på de utmaningar som jordbrukssektorn står inför, inbegripet de utmaningar som framträtt under covid-19-krisen.

3. Europaparlamentet anser att strategin för den cirkulära ekonomin har potential att förbättra inte bara hållbarheten i vår jordbrukssektor utan också dess långsiktiga konkurrenskraft. Parlamentet betonar den viktiga roll som unga jordbrukare och generationsskifte inom jordbruket, liksom små och medelstora jordbruksföretag, kan spela och redan spelar i omställningen till en cirkulär ekonomi.

4. Europaparlamentet understryker att den cirkulära ekonomin och omställningen till en mer inkluderande, hållbar, miljö- och klimatvänlig livsmedelskedja kan främja nyföretagande och entreprenörskap bland små och medelstora företag.

5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin som återspeglar de nödvändiga förändringarna i en ekonomi som tillgodoser behoven av hållbar utveckling och gör det möjligt att skapa arbetstillfällen och samtidigt skydda klimatet, miljön och den biologiska mångfalden.

6. Europaparlamentet betonar att strategin för den cirkulära ekonomin skulle kunna erbjuda ökade möjligheter att göra hela värdekedjan för jordbruksbaserade livsmedel mer resurseffektiv, genom att minska mängden externa insatsvaror och läckaget av överskott av näringsämnen, och därmed bidra till att sluta näringsämnenas kretslopp, minska de negativa utsläppen i miljön, minska prisvolatilitet, sänka produktionskostnaderna och uppnå hållbarhet.

7. Europaparlamentet betonar att bioekonomin år 2015 utgjorde en marknad med ett beräknat värde på över 2,3 biljoner euro, tillhandahöll 20 miljoner arbetstillfällen och stod för 8,2 % av den totala sysselsättningen i EU.

8. Europaparlamentet anser att meddelandet är en verklig uppmaning till en kvalitativ förändring för att rikta om och optimera jordbruksföretagens produktionsmodeller till förmån för mer hållbara produktionsmetoder, nya koncept och system, såsom agroekologi, ekologiskt jordbruk, integrerad produktion, reducerad jordbearbetning och bevarande av matjorden, med hjälp av bland annat precisionsteknik och smart teknik för att hantera försämringen och bristen på naturresurser och därmed behovet att förbättra produktionen.

9. Europaparlamentet noterar att handlingsplanen visar vägen mot ett mer hållbart, resurseffektivt, självförsörjande och motståndskraftigt jordbruk. Parlamentet understryker att den cirkulära ekonomiska modellen och de förändringar som den medför även kommer att ha en inverkan på sektorerna för livsmedelsbearbetning och livsmedelshandel och hela den jordbruksbaserade bioekonomin.

10. Europaparlamentet anser att den cirkulära ekonomins principer bland annat omfattar följande:

 bättre användning av energiresurser, såsom bränsleanvändning och byggnaders termiska verkningsgrad,

 kvarhållande och besparing av vatten, t.ex. genom vattenbesparande bevattningssystem, genom återvinning och återanvändning av vatten från slutna system samt lagring och retention av vatten, särskilt i marken, biota i marken och vegetation,

 effektivare användning av de resurser som används för foder, t.ex. genom omlokalisering och rationalisering av foder och näring samt kortare transportsträckor,

 ökad användning av ekologiska biobaserade produkter som härrör från naturliga processer (biogödsel, växtbiostimulanter och biokontroll), som ersätter icke-förnybara kemiska insatsvaror (t.ex. konstgödsel och bekämpningsmedel) där så är möjligt,

 möjlighet för jordbrukare och grupper av jordbrukare att utveckla samarbete och synergier, så att utrustning och anläggningar ska kunna användas mer rationellt med undvikande av ”överutrustning”, som ofta hänger samman med en investeringspolicy som bygger på skatteplanering,

 ökat samarbete mellan berörda parter, bland annat genom att främja kooperativa modeller och eftersträva fler synergier på fältet, underbyggda av kollektiva och gemensamma åtaganden.

11. Europaparlamentet understryker att den cirkulära ekonomin kan erbjuda lösningar på de utmaningar som framträtt under covid-19-krisen, bland annat genom att minska sårbarheten i värdekedjorna för jordbruksbaserade livsmedel.

12. Europaparlamentet anser att EU:s ekonomiska återhämtningsplan – Next Generation EU – bör tillhandahålla stöd för att skapa och stärka lokala och regionala värdekedjor för jordbruksbaserade livsmedel och göra dem mer motståndskraftiga, och införa nya hållbara jordbruksmetoder samt initiativ för den cirkulära ekonomin.

13. Europaparlamentet begär att en strategisk EU-plan för försörjning med vegetabiliska proteiner genomförs så snart som möjligt genom medlemsstaternas strategiska planer, helst senast när nästa gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft.

14. Europaparlamentet anser att en sådan plan bör förespråka produktion och konsumtion av baljväxter, inklusive fröproteingrödor som kvävefixerande grödor, och av egenodlade foderproteingrödor, som innebär många fördelar för jordbruket och miljön och kan minska vårt beroende av import från avlägsna länder som i vissa fall inte respekterar vare sig miljön, den biologiska mångfalden eller de mänskliga rättigheterna.

15. Europaparlamentet understryker att denna plan bör förbjuda import av produkter som inte respekterar EU:s hälso-, miljö- och klimatnormer eller bidrar till avskogning. Dessutom skulle odling av mer proteingrödor i Europa kunna vara en möjlighet för jordbrukarna. Parlamentet understryker den viktiga roll som forskning och innovation spelar för att minska EU:s beroende av proteinimport, och uppmanar kommissionen att säkerställa tillräckligt stöd genom Horisont Europa och det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

16. Europaparlamentet anser att den cirkulära ekonomin och bioekonomin erbjuder jordbrukare och deras kooperativ potential i omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet påminner om möjligheten att göra det möjligt för jordbrukare att använda jordbruksavfall och restprodukter från jordbruket på gårdar och produktion av återvunna organiska gödselmedel som alternativ till importerad fosfor, där resurserna blir färre i världen, eller syntetiskt kväve.

17. Europaparlamentet anser att produktionen av dessa organiska gödselmedel måste uppfylla stränga hälso- och miljönormer och följa de spårbarhetsregler som fastställts på EU-nivå.

18. Europaparlamentet noterar det allmänna behovet av att jordbrukare, särskilt de som producerar för certifieringssystem såsom ekologiska system, säkerställer att sådana gödselmedel är fria från markförorenande ämnen[31].

19. Europaparlamentet framhåller behovet av att med ytterligare forskning undersöka mervärdet av att använda restprodukter från jordbruket och den potential som biobaserad innovation har när det gäller att leverera nya värdekedjor, tekniker och processer, ekonomisk verksamhet och sysselsättning, med potential att blåsa nytt liv i regionala ekonomier samt lokalsamhällen och landsbygdsområden.

20. Europaparlamentet noterar de möjligheter som gödselhantering erbjuder när det gäller att främja organiska gödselmedel, förbättra markens kolinnehåll och därmed bidra till koldioxidbindning.

21. Europaparlamentet betonar att produktionen av biobränslen i Europa endast är förenlig med den cirkulära ekonomins principer ifall dessa framställs av biprodukter och genom återvinning och användning av avfall eller restprodukter, ifall produktionen endast upptar en mycket liten andel av jordbruksmarken och inte leder till att livsmedelspriserna ökar.

22. I detta sammanhang noterar Europaparlamentet den potential som lokalt producerat jordbruksavfall, livsmedelsavfall och grönt kommunalt avfall som används i biogasanläggningar har för den regionala utvecklingen och sysselsättningen. Parlamentet framhåller betydelsen av hållbar, förnybar och klimatvänlig energiproduktion som en effektiv ersättning till fossila bränslen.

23. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att skogsbruket förvaltas hållbart så att träbaserade material kan fungera som kollager och ersätta material som härrör från fossila bränslen eller icke-förnybara material i industriella tillämpningar såsom byggprodukter, fiberprodukter, textilier, kompositmaterial, bioplast och kemikalier.

24. Europaparlamentet efterlyser främjande av hållbara träprodukter som lagrar koldioxid på lång sikt i syfte att ersätta växthusgasintensiva ämnen och produktionsprocesser. Parlamentet noterar dessutom att en ökning av skogsområdena under lämpliga förhållanden kan öka koldioxidbindningen, och samtidigt skapa arbetstillfällen och öka inkomsterna i landsbygds- och stadsområden. Parlamentet anser att uppnåendet av en hållbar skogsbrukssektor och kompensation för kollektiva nyttigheter och tjänster som tillhandahålls genom naturskydd kan bidra till att stärka bioekonomin i hela EU.

25. Europaparlamentet betonar att utvecklingen av cirkulära bioekonomier skulle kräva att incitamenten för företagen är i linje med de politiska målen och kräva nya färdigheter samt förvärvande, utbyte och tillämpning av kunskaper genom utbildning i syfte att tillgodose sektorns behov och säkerställa att kompetens och arbetstillfällen matchas bättre.

26. Europaparlamentet betonar att den cirkulära bioekonomin måste främjas med hjälp av kraftfull forsknings- och innovationspolitik. Parlamentet noterar att varje euro som investeras i bioekonomisk forskning och innovation inom ramen för Horisont 2020 skulle generera omkring 10 euro i mervärde.

27. Europaparlamentet noterar den cirkulära ekonomins potential att bidra till en effektivare resursanvändning, främja regionala och lokala livsmedelssystem som säkerställer ett rättvist pris för producenterna, stärka korta leveranskedjor och kopplingen mellan livsmedelsprodukter och deras ursprung, utveckla landsbygdsområden, landsbygdsekonomier och därmed social och territoriell sammanhållning samt stimulera diversifieringen av produktionen på gårdarna och komplementariteten mellan dem.

28. Europaparlamentet noterar dessutom den cirkulära ekonomins potential att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelssystemet och samhället. Parlamentet betonar de nationella, regionala och lokala myndigheternas roll när det gäller att bygga upp dessa korta leveranskedjor.

29. Europaparlamentet anser att den biologiska mångfalden och miljön måste respekteras fullt ut inom ramen för de bredare incitamenten för den cirkulära ekonomin när det gäller koldioxidbindning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka utarbetandet av ett regelverk som omfattar en robust och transparent koldioxidredovisning för att övervaka och kontrollera riktigheten hos rapporterade mängder avlägsnad koldioxid.

30. Europaparlamentet stöder kommissionens målsättning att bättre informera konsumenterna om näringspåståenden och miljöpåståenden och genom att förbättra ursprungsmärkningen. Parlamentet efterlyser frivillig märkning som belyser produkternas hållbarhet.

31. Europaparlamentet betonar EU-medborgarnas rätt till exakt och korrekt information om livsmedelsprodukters, foderprodukters, skogsbruksprodukters och andra biobaserade produkters miljöpåverkan. Parlamentet efterlyser solida, exakta och harmoniserade beräkningsmetoder för att utvärdera denna påverkan på grundval av tillförlitlig sakkunniggranskad forskning. Parlamentet understryker att dessa beräkningsmetoder/viktningar bör ge incitament till hållbara produktionsmetoder och ta hänsyn till de insatser som görs av pionjärer.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa på nya initiativ för den cirkulära ekonomin för att få till stånd bättre infrastruktur för den cirkulära ekonomin.

33. Europaparlamentet vill se en hierarki för de åtgärder som ska vidtas för att bekämpa matsvinn som först prioriterar förebyggande åtgärder, därefter undersöker möjligheterna till donation eller bearbetning av livsmedelsavfall och till sist utnyttjande som djurfoder eller bränsle.

34. Europaparlamentet vill se ett förstärkt förebyggande arbete i alla delar av livsmedelskedjan, både genom intensifierade informationskampanjer som riktar sig till EU:s allmänhet och genom adekvata åtgärder och initiativ för dem som producerar, bearbetar och handlar med livsmedel.

35. Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att hjälpa till att förkorta livsmedelskedjan och därmed minska antalet stadier där matsvinn uppkommer. Parlamentet betonar att matsvinn har stora miljömässiga konsekvenser, bidrar till klimatförändringarna och utgör ett slöseri med begränsade resurser såsom mark, energi, vatten och biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att använda strategin från jord till bord för att snabbt lägga fram förslag om genomförande av målet att halvera matsvinnet senast 2030.

36. Europaparlamentet betonar behovet av att hitta rätt balans mellan livsmedelsförpackningar som är skräddarsydda för individuella behov men som också förhindrar att livsmedel förfars och därmed att livsmedelsproduktionsresurser går förlorade.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta skillnaden mellan avfall som kan undvikas och oundvikliga förluster till följd av oförutsedda omständigheter.

38. Europaparlamentet efterlyser ett erkännande av de jordbrukssektorer som redan arbetar inom ramen för den cirkulära ekonomins principer, såsom de som använder sig av avfallsflöden från jordbrukssektorn och livsmedelsavfall.

39. Europaparlamentet påpekar att livsmedelsförpackningar fyller en viktig funktion då de förbättrar hygienen, kvaliteten och hållbarheten och ger användbar produktinformation.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ny lagstiftning för att ta itu med överemballering och avfallsgenerering och stödja skapandet av en integrerad inre marknad för returråvaror och biprodukter.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta livsmedelsförpackningarnas funktion när den ska förverkliga målen i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

42. Europaparlamentet noterar potentialen inom den cirkulära ekonomin när det gäller att optimera användningen av livsmedel som antingen går till spillo eller slängs samt biprodukter från livsmedelskedjan. Parlamentet betonar möjligheterna att minska svinnet i produktionsfasen genom att använda innovativ teknik för att omvandla produkter som inte uppfyller marknadsstandarderna till bearbetade varor.

43. Europaparlamentet noterar fördelarna med samarbete mellan producenter samt innovationer inom digitalisering som underlättar tillgång till uppgifter, efterfrågeprognoser och avancerade produktionsprogram för jordbrukare och därmed gör att de kan anpassa sin produktion till efterfrågan, förbättra samordningen med andra sektorer i livsmedelskedjan och minimera svinnet.

44. Europaparlamentet efterlyser en flerpartsstrategi för insamling av osålda, okonsumerade och oätliga livsmedel och omdirigering av dem till fodertillverkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att följaktligen analysera de rättsliga hindren för att använda gamla livsmedel i fodertillverkning och att främja forskning på detta område, och betonar samtidigt behovet av ökad spårbarhet och efterlevnad av standarder för biosäkerhet samt behovet av sorterings- och behandlingsprocesser som helt och hållet undanröjer livsmedelssäkerhetsrisken.

45. Europaparlamentet betonar vikten av forskning och utveckling inom hållbar jordbruksteknik, som bör anpassas till behoven hos jordbrukarna och samhället i stort. Parlamentet noterar i synnerhet de särskilda behoven hos små och medelstora jordbrukare och behovet av att inrikta forskning och utveckling på tillgång till teknik som är lämpad i skala och kostnad.

46. Europaparlamentet anser att alla innovationer inom den cirkulära ekonomin bör omfattas av EU-lagstiftningen och respektera den gröna givens principer, och de får inte skada miljön, den biologiska mångfalden eller hälsan, i enlighet med försiktighetsprincipen.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra konsekvensbedömningar för alla åtgärder som föreslås i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin i syfte att skydda företags befintliga och framtida ekonomiska intressen och säkerställa en strategi som går ut på att inte vålla någon skada, i alla EU-medborgares intresse.

48. Europaparlamentet framhåller den roll som kluster 6 i Horisont Europa spelar för att främja kunskap, bygga upp kapacitet samt utveckla och visa upp innovativa lösningar som kommer att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi och därmed skapa attraktiva arbetstillfällen i landsbygdssamhällen, öka värdeskapandet, hållbarheten och konkurrenskraften.

49. Europaparlamentet anser att jordbruksmark främst är avsedd för livsmedels- och foderproduktion och att biobaserade material för plast i första hand bör framställas av annat avfallsmaterial än livsmedel.

50. Europaparlamentet vill att det i hela Europa införs insamlings-, sorterings- och återvinningsanläggningar för jordbruksavfall, utgående från ett delat ansvar för alla aktörer, jordbrukare, distributörer och industrier.

51. Europaparlamentet anser i övrigt att kommissionens föreslagna strategi för plastavfall är särskilt relevant för jordbruket, som brottas med stora utmaningar när det gäller återvinning av jordbruksplast, eftersom detta ofta är svårt och dyrt.

52. Europaparlamentet kräver att plastfilm som fragmenteras genom oxidering fasas ut och förordar användning av biobaserade och biologiskt nedbrytbara material som på kort tid bryts ned till koldioxid och vatten under naturliga miljöförhållanden och uppfyller EU:s normer för begränsning av avfall, markföroreningar och bioackumulering i synnerhet. Parlamentet understryker behovet av tydlig märkning av plast som är fullt biologiskt nedbrytbar under normala förhållanden respektive plast som endast är biobaserad och inte biologiskt nedbrytbar.

53. Europaparlamentet välkomnar avsikten att ta fram en politisk ram för anskaffning, märkning och användning av biobaserad plast. Parlamentet framhåller att avfallsprodukter och biflöden inom jordbruksproduktionen och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin som inte kan användas som livsmedel, foder eller kompost bör vara den främsta källan till bioplast.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i ny återvinningsteknik i syfte att optimera och främja den tekniska utvecklingen av sorterings- och återvinningsanläggningar och deras infrastruktur samt förfaranden och teknik för återanvändning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta fram en enhetlig märkning för återvinningssystemen.

55. Europaparlamentet stöder alla initiativ för förebyggande och hantering av avfall i kravspecifikationerna för produkter med europeiska och nationella kvalitetsmärkningar.

56. Europaparlamentet påpekar de allvarliga problem som gamla nedlagda jordbruksbyggnader medför när det gäller kostnaderna för sanering (asbest osv.), innan det över huvud taget kan bli aktuellt med nya användningsområden för dem eller den plats de upptar. Parlamentet understryker dessutom det övergripande behovet av omställningen till en hållbar och mer cirkulär ekonomi när det gäller anskaffning och tillverkning av byggprodukter och byggmaterial som används inom jordbrukssektorn. Parlamentet betonar att alla insatser i detta avseende måste göras i enlighet med ISO-standard TC 323 om den cirkulära ekonomin.

57. Europaparlamentet anser att den blå bioekonomin bör integreras i medlemsstaternas strategier för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Cristian Ghinea, Dino Giarrusso, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Chris MacManus, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Juozas Olekas, Pina Picierno, Maxette Pirbakas, Bronis Ropė, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petros Kokkalis, Ruža Tomašić

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ECR

Mazaly AGUILAR, Krzysztof JURGIEL, Ruža TOMAŠIĆ, Veronika VRECIONOVÁ

GUE/NGL

Luke Ming FLANAGAN, Petros KOKKALIS, Chris MACMANUS

ID

Ivan DAVID, Gilles LEBRETON, Maxette PIRBAKAS

NI

Dino GIARRUSSO

PPE

Álvaro AMARO, Daniel BUDA, Salvatore DE MEO, Herbert DORFMANN, Jarosław KALINOWSKI, Norbert LINS, Marlene MORTLER, Anne SANDER, Petri SARVAMAA, Simone SCHMIEDTBAUER, Annie SCHREIJER-PIERIK, Juan Ignacio ZOIDO ÁLVAREZ

Renew

Atidzhe ALIEVA-VELI, Asger CHRISTENSEN, Jérémy DECERLE, Cristian GHINEA, Martin HLAVÁČEK, Elsi KATAINEN, Ulrike MÜLLER

S&D

Clara AGUILERA, Attila ARA-KOVÁCS, Carmen AVRAM, Adrian-Dragoş BENEA, Isabel CARVALHAIS, Paolo DE CASTRO, Juozas OLEKAS, Pina PICIERNO

Verts/ALE

Benoît BITEAU, Francisco GUERREIRO, Martin HÄUSLING, Bronis ROPĖ, Sarah WIENER

 

0

-

 

2

0

ID

Mara BIZZOTTO, Angelo CIOCCA

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.1.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

66

6

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurelia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Karin Karlsbro, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Hildegard Bentele, Manuel Bompard

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

66

+

PPE

Bartosz Arłukowicz, Hildegard Bentele, Traian Băsescu, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Peter Liese, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Jessica Polfjärd, Stanislav Polčák, Christine Schneider, Edina Tóth, Pernille Weiss, Michal Wiezik, Esther de Lange

S&D

Nikos Androulakis, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, César Luena, Javi López, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken

Renew

Pascal Canfin, Andreas Glück, Martin Hojsík, Jan Huitema, Karin Karlsbro, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Nicolae Ştefănuță

ID

Aurelia Beigneux, Catherine Griset, Joëlle Mélin

Verts/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus

The Left

Malin Björk, Manuel Bompard, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Mick Wallace

 

6

-

ID

Simona Baldassarre, Marco Dreosto, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Luisa Regimenti, Silvia Sardone

 

7

0

ECR

Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Anna Zalewska

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

[1] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0667&qid=1611242676734&from=SV

[2] Antagna texter, P9_TA(2020)0201

[3] Antagna texter, P8_TA(2019)0217.

[4] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

[5] EUT C 334, 19.9.2018, s. 60.

[6] EUT C 265, 11.8.2017, s. 65.

[7] EUT C 433, 23.12.2019, s. 146.

[8] Antagna texter, P9_TA(2020)0198.

[9] Antagna texter, P9_TA(2020)0201.

[10] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

[11] EUT C 433, 23.12.2019, s. 136.

[12] EUT C 433, 23.12.2019, s. 146.

[13] EUT C 76, 9.3.2020, s. 192.

[14] EUT L 155, 12.6.2019, s. 1.

[15] EUT L 150, 14.6.2018, s. 109.

[16] EUT L 150, 14.6.2018, s. 141.

[17] EUT L 150, 14.6.2018, s. 100.

[18] EUT L 150, 14.6.2018, s. 93.

[19] EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

[22] https://science.sciencemag.org/content/369/6510/1455

[24] https://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=cei_srm030&plugin=1 (citerat från den europeiska gröna given).

[25] Environmental Indicator Report 2014: Environmental Impacts of Production-Consumption Systems in Europe. Europeiska miljöbyrån 2014.

[28] The Built Environment, Ellen MacArthur Foundation, https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/The-Built-Environment.pdf, 2020, s. 2–3.

[29] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, EUT L 88, 4.4.2011, s. 5.

[31] Tungmetaller, läkemedelsrester, hormoner, patogena mikroorganismer, mikroplast, glas m.m.

Senaste uppdatering: 5 februari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy