Betänkande - A9-0027/2021Betänkande
A9-0027/2021

BETÄNKANDE om en EU-strategi för data

2.3.2021 - 2020/2217(INI)

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Miapetra Kumpula-Natri

Förfarande : 2020/2217(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0027/2021

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en EU-strategi för data

(2020/2217(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken handlar om EU-industrins konkurrensförmåga och bland annat tar upp åtgärder avsedda att främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i innovation och teknisk utveckling,

 med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artiklarna 2 och 16 i EUF-fördraget,

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

 med beaktande av meddelandet till kommissionen av den 21 oktober 2020 Open source software strategy 2020–2023 (C(2020)7149),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066) och slutrapporten från expertgruppen på hög nivå för datadelning från företag till myndigheter Towards a European strategy on business-to-government data sharing for the public interest,

 med beaktande av kommissionens inledande konsekvensbedömning av den 2 juli 2020 om en rättslig ram för styrningen av gemensamma europeiska dataområden,

 med beaktade av kommissionens meddelande av den 17 april 2020 Vägledning om appar till stöd för kampen mot covid-19-pandemin med avseende på dataskydd[1],

 med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2020/518 av den 8 april 2020 om en unionsgemensam verktygslåda för användningen av teknik och data för att bekämpa och komma ut ur covid-19-krisen, särskilt när det gäller mobilapplikationer och användning av anonymiserade rörlighetsdata[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[3] (direktivet om öppna data),

 med beaktande av kommissionens förslag av den 6 juni 2018 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 (COM(2018)0434),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 april 2018 Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2018)0125),

 med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/790 av den 25 april 2018 om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information[4],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2017 Halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden: En ansluten digital inre marknad för alla (COM(2017)0228) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2017)0155),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 Att skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2017)0002),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle(COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0110),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0106 och SWD(2016)0107),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG[5] (allmän dataskyddsförordning),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen[6],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF[7] (dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2014)0214),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag[8] (ITS-direktivet) och tillhörande delegerade akter,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation[9] (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation),

 med beaktande av den gemensamma europeiska färdplanen i riktning mot ett upphävande av åtgärderna mot covid‑19 av den 15 april 2020,

 med beaktande av medlemsstaternas gemensamma uttalande av den 15 oktober 2020 Building the next generation cloud for businesses and the public sector in the EU,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om att forma EU:s digitala framtid[10],

 med beaktande av rådets slutsatser av den 7 juni 2019 om framtiden för ett starkt digitaliserat Europa efter 2020: främjande av digital och ekonomisk konkurrenskraft i unionen och digital sammanhållning,

 med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 16 juli 2020 i mål C‑311/18 (Schrems II),

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[11],

 med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om en övergripande europeisk industripolitik för artificiell intelligens och robotteknik[12],

 med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin[13],

 med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2016 om en blomstrande datadriven ekonomi[14],

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem[15],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om självkörande bilar inom transportsektorn i Europa[16],

 med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande Att skapa en europeisk dataekonomi[17],

 med beaktande av resultaten i det årliga indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle 2020 av den 11 juni 2020,

 med beaktande av rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den 5 juni 2020 Building back better: a sustainable, resilient recovery after COVID-19,

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen, och av följande skäl:

 med beaktande av yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för kultur och utbildning,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0027/2021), och av följande skäl:

A. Digitaliseringen fortsätter att omvandla ekonomin, samhället och människors vardag. Data, som fördubblas var 18:e månad, står i centrum för denna omvandling. Mängden data som lagras i världen förväntas öka från 33 zettabyte 2018 till 175 zettabyte 2025[18]. Dessa processer kommer att accelerera i framtiden.

B. Digitaliseringen utgör en ekonomisk möjlighet, men är också relevant för unionens säkerhet, geopolitiska resiliens och strategiska autonomi.

C. EU behöver driftskompatibel, flexibel, skalbar och tillförlitlig it-arkitektur, som kan stödja de mest innovativa applikationerna. Artificiell intelligens (AI) är en av 2000-talets strategiska tekniker på såväl global nivå som i Europa[19]. Det behövs även lämplig infrastruktur i EU, särskilt högpresterande hårdvara för att använda applikationer och lagra data.

D. Data är en viktig källa till hållbar ekonomisk återhämtning, tillväxt och skapande av kvalitativa arbetstillfällen. Datadriven teknik kan utgöra en möjlighet att minska människors exponering för skadliga och farliga arbetsförhållanden och främja samhälleliga framsteg, och kan spela en viktig roll i omställningen till gröna och klimatneutrala samhällen och för att stärka Europas och dess företags globala konkurrenskraft.

E. EU-strategin för data bör vara i överensstämmelse med strategin för små och medelstora företag samt för industristrategin, eftersom den kommer att vara viktig för att bland annat uppnå målen för industripolitiken och kommer att vara till nytta för europeiska företag, däribland små och medelstora företag, genom att hjälpa dem att klara den digitala omställningen. Det råder fortfarande en klyfta mellan stora företag och små/medelstora företag när det gäller avancerad digital teknik. Att uppmuntra användningen av data och ökad åtkomst och tillgång till data, kombinerat med ökad rättssäkerhet, kan ge en konkurrensfördel för mikroföretag, små och medelstora företag samt uppstartsföretag så att de kan dra fördel av den digitala omställningen.

F. Data som genereras av myndigheter och den offentliga sektorn på nationell och lokal nivå är en resurs som kan fungera som en kraftfull motor för att främja ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen som kan utnyttjas i utvecklingen av AI-system och dataanalys och bidra till en starkare, konkurrenskraftigare och mer sammanlänkad industri.

G. Olika initiativ har tagits för att uppmuntra kvinnors deltagande och mångfald inom IKT. Det råder fortfarande en könsklyfta inom alla sektorer för digital teknik, där AI och it-säkerhet hör till områdena med störst klyftor. Denna könsklyfta har en konkret inverkan på utvecklingen av AI, som främst har utformats av män, vilket befäster och främjar stereotyper och fördomar.

H. Kommissionen anger i sitt meddelande om en EU-strategi för data att IKT-sektorns miljöavtryck uppskattningsvis står för mellan 5 % och 9 % av den globala elförbrukningen och över 2 % av de globala växthusgasutsläppen. Den digitala sektorn har betydande potential att bidra till minskade globala koldioxidutsläpp. Enligt en studie om AI från 2018 från kommissionens gemensamma forskningscentrum kan datacentraler och dataöverföring stå för mellan 3 % och 4 % av unionens totala elförbrukning. Kommissionen förväntar sig en ökning av datacentrumens förbrukning mellan 2018 och 2030 på 28 %[20]. Konsumentutrustning såsom datorer, smarta telefoner, surfplattor och andra anslutna föremål står för 47 % av de digitala koldioxidutsläppen. Det är nödvändigt att minimera den digitala teknikens ekologiska avtryck och i synnerhet mängden elektriskt och elektroniskt avfall.

I. Unionen måste agera å det snaraste för att utnyttja fördelarna med data genom att bygga ett konkurrenskraftigt, innovationsvänligt, etiskt hållbart, människocentrerat, pålitligt och säkert datasamhälle och en ekonomi som respekterar mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter, arbetstagarrättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen och som syftar till att skapa en ny öppen och inkluderande kunskapsekonomi, i samarbete med utbildningssystemet och kulturföretagen, som säkerställer rätten till utbildning av god kvalitet och företagande, särskilt bland de nya generationerna, och som främjar social innovation och nya affärsmodeller. Investeringar i färdigheter inom molntjänster och stordata kan hjälpa företag som ännu inte tagit till sig tekniken att komma igång med den digitala omställningen av sin verksamhet. Företag som anses ligga i teknisk framkant måste kontinuerligt uppdatera sig om de senaste tekniska innovationerna för att inte förlora sin konkurrensfördel.

J. Datamolnmarknaderna (dvs. infrastruktur, plattform och programvara som en tjänst – IaaS, PaaS och SaaS) kännetecknas av en hög grad av marknadskoncentration, vilket kan medföra en konkurrensnackdel för uppstartsföretag, små och medelstora företag och andra europeiska aktörer i dataekonomin. Kommissionen bör säkerställa konkurrenskraftiga marknader genom interoperabilitet, portabilitet och öppen infrastruktur, och vara vaksam på dominerande aktörers eventuella maktmissbruk.

K. EU:s jordobservationssystem Copernicus bör tjäna som ett exempel på de socioekonomiska fördelar som stora mängder fritt och öppet tillgängliga data kan innebära för europeiska medborgare och företag.

L. All användning av personuppgifter och blandade industriella data bör vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Enligt en Eurobarometerundersökning vill 46 % av européerna mer aktivt kunna kontrollera användningen av sina personuppgifter, däribland uppgifter om hälsa, energiförbrukning och köpvanor.

M. I enlighet med artikel 8.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i EUF-fördraget har var och en rätt till skydd av sina personuppgifter.

N. I stadgan föreskrivs också att var och en har rätt till yttrandefrihet, inbegripet åsiktsfrihet och frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

O. Behandlingen av arbetstagares data har blivit alltmer komplex. I ett ökande antal sammanhang kommer arbetstagare i kontakt med teknik, applikationer, programvara, spårningsutrustning, sociala medier eller utrustning i fordon som övervakar deras hälsa, biomedicinska data, kommunikationer och interaktioner med andra samt deras engagemangs- och koncentrationsnivå eller beteende. Arbetstagare och fackföreningar bör delta mer i utformningen av sådan databehandling. Endast artikel 88 i den allmänna dataskyddsförordningen ägnas åt sysselsättning.

P. Initiativ för datadelning mellan företag (B2B) och från företag till myndigheter (B2G) kan bidra till att hantera samhälls- och miljöutmaningar. Uppmuntran till datadelning kan bland annat inbegripa skälig kompensation, utbyte av bästa praxis och program för offentligt erkännande.

Q. Efterlevnaden bör kontrolleras, särskilt när det gäller ändamålsbegränsning och uppgiftsminimeringsaspekter. Skyddet av den personliga integriteten bör prioriteras. Det finns andra data än personuppgifter och data från den offentliga sektorn som är förenliga med förordningen om det fria flödet av andra data än personuppgifter och direktivet om öppna data.

R. Behandling av personuppgifter är särskilt känsligt när det gäller hälsa, och ingen personlig information om en patients hälsa får förmedlas utan patientens fullständiga och informerade samtycke. Det är särskilt viktigt att på hälsoområdet säkerställa en hög skyddsnivå när det gäller individers rättigheter och respektera principerna om uppgiftsbegränsning och uppgiftsminimering.

S. En gemensam EU-strategi för data bör ge fördelar för transport- och turismsektorn i Europa och bidra till omställningen till ett säkert, hållbart och effektivt transportsystem, samtidigt som tillräcklig interoperabilitet med andra sektorer säkerställs.

T. Datadelningen inom transportsektorn syftar till att förbättra trafikledningen och därmed säkerheten, hållbarheten, minimeringen av data och effektiviteten för både passagerar- och godstrafiken.

U. Unionen har redan börjat vidta åtgärder för att reglera hur data bör användas och lagras inom transportsektorn, bland annat genom förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation[21], direktiv (EU) 2019/1936 om förvaltning av vägars säkerhet[22], förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart[23], samt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja (COM(2019)0038).

V. Unionen bör vara en aktiv global aktör när det gäller att fastställa regler och standarder baserade på dess värden.

W. Minst 20 % av finansieringen inom faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att göras tillgänglig för digital infrastruktur och digital kapacitet, vilket kommer att främja unionens digitala omställning och därmed stödja dataekonomin.

Allmänt

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för data. Strategin kommer att vara en grundförutsättning för de europeiska företagens livskraft och deras globala konkurrenskraft och för framsteg för universitet, forskningscentrum och framväxande AI, och den kommer att utgöra ett viktigt steg i uppbyggnaden av ett datasamhälle som bygger på rättigheter och EU:s värden samt fastställa och konsolidera unionens ledande roll i dataekonomin, vilket kommer att leda till bättre tjänster, hållbar tillväxt och kvalitativa arbetstillfällen. Ett säkerställande av förtroendet för digitala tjänster och säkra smarta produkter är avgörande för att den digitala inre marknaden ska växa och blomstra, och detta säkerställande bör stå i centrum för både den offentliga politiken och affärsmodellerna.

2. Europaparlamentet noterar att covid-19-krisen har belyst betydelsen av och behovet av högkvalitativa databaser, som kan leverera information och datadelning i realtid, samt brister i infrastrukturen och interoperabilitet mellan lösningar i medlemsstaterna. Parlamentet betonar den effekt som den digitala omställningen och tillgången till en lång rad olika tekniker kommer att få för unionens ekonomi och samhälle. Parlamentet välkomnar åtagandet att inrätta sektorsvisa dataområden. Det är nödvändigt att påskynda inrättandet av ett gemensamt europeiskt hälsodataområde, bland andra initiativ.

3. Europaparlamentet understryker att framtida datalagstiftning måste utformas så att den underlättar teknisk utveckling, innovation, dataåtkomst, interoperabilitet och gränsöverskridande dataportabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende göra en grundlig utvärdering och kartläggning av befintlig lagstiftning för att bedöma vilka anpassningar och ytterligare krav som behövs för att stödja datasamhället och dataekonomin samt säkerställa rättvis konkurrens och klarhet angående rättsläget för alla berörda aktörer. EU bör vara ledande när det gäller att upprätta en internationell ram för data, samtidigt som internationella regler respekteras.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förhandskonsekvensbedömningar av huruvida den datadrivna digitala ekonomin kräver några ändringar eller justeringar av det nuvarande immaterialrättsliga regelverket för att främja innovation och spridning av ny digital teknik. Parlamentet välkomnar kommissionens föresats att se över databasdirektivet[24] och ytterligare förtydliga tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943 om skydd av företagshemligheter[25].

5. Europaparlamentet anser att det fria flödet av data i unionen måste fortsätta att vara den grundläggande principen och understryker dess avgörande roll för att tillvarata dataekonomins fulla potential. Parlamentet framhåller att den betydande ökningen av mängden tillgängliga data, huvudsakligen som en följd av smarta anslutna föremål, och bredare åtkomst till och användning av data, kan medföra utmaningar med avseende på datakvalitet, vinklade data och i fråga om dataskydd och datasäkerhet eller orättvisa handelsvillkor som måste åtgärdas. Uppnåendet av målen i datastrategin får inte medföra oskälig snedvridning av konkurrensen på marknaderna i unionen.

6. Europaparlamentet påminner om att behandlingen av personuppgifter, inbegripet överföring av dem, alltid måste vara förenlig med unionens regelverk om uppgiftsskydd och att all framtida sektorsspecifik eller ändamålsenlig lagstiftning måste respektera dem.

7. Europaparlamentet påminner om att alla framtida förslag som inbegriper behandling av personuppgifter omfattas av dataskyddsmyndigheternas tillsyn i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), i syfte att säkerställa att innovation också tar hänsyn till inverkan på medborgarnas rättigheter. Parlamentet kräver att rättsakterna bygger på och anpassas till den befintliga lagstiftningen, särskilt GDPR.

8. Europaparlamentet påpekar att befintliga direktiv, såsom ITS-direktivet, inte bör försvagas av en övergripande uppsättning regler, och att ett underlättande av en datadelningsmiljö kommer att vara avgörande för EU under de kommande åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera datadelning, särskilt inom biljett- och bokningssystem, i den kommande översynen av ITS-direktivet.

Värderingar och principer

9. Europaparlamentet anser att unionen måste sträva efter EU-omfattande dataförvaltning och ett människocentrerat datasamhälle och en ekonomi som bygger på EU-värden som integritet, öppenhet, respekt för grundläggande rättigheter och friheter, och som ger medborgarna möjlighet att fatta meningsfulla beslut om de data som produceras av eller rör dem.

10. Europaparlamentet understryker att enskilda personer bör ha full kontroll över sina uppgifter och få ytterligare hjälp med att genomdriva sina rättigheter i fråga om skydd av personuppgifter och integritet när det gäller de uppgifter de genererar. Parlamentet understryker den rätt till dataportabilitet och den registrerades rätt att få tillgång till, erhålla rättelse av eller radera uppgifter som föreskrivs i GDPR. Parlamentet förväntar sig att framtida förslag stöder åtnjutandet och ett meningsfullt utövande av dessa rättigheter. Parlamentet betonar att det fria utbytet av data enligt GDPR:s princip om ändamålsbegränsning måste begränsas till andra data än personuppgifter, såsom industriella eller kommersiella data, eller personuppgifter som har anonymiserats på ett säkert, ändamålsenligt och oåterkalleligt sätt, inbegripet när det gäller blandade dataset. Parlamentet betonar att missbruk av uppgifter, bland annat genom massövervakning, måste uteslutas.

11. Europaparlamentet konstaterar att ett välkonstruerat datasamhälle och en välbyggd dataekonomi bör utformas så att de gynnar alla konsumenter, arbetstagare, entreprenörer, uppstartsföretag och små och medelstora företag samt forskare och lokalsamhällen, och att de bör respektera arbetstagarrättigheter, skapa kvalitativa arbetstillfällen utan att försämra arbetsvillkoren och förbättra EU-medborgarnas livskvalitet, och bör minska befintliga digitala klyftor utan att skapa nya, särskilt för utsatta grupper och personer som är missgynnade i fråga om förmåga och tillgång till digitala verktyg.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka konsumenternas inflytande, med särskild uppmärksamhet på vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta. Industri- och medborgardata kan bidra till utvecklingen av innovativa digitala och hållbara lösningar för produkter och tjänster som skulle gynna europeiska konsumenter och företag.

13. Europaparlamentet betonar att den ökande volymen, utvecklingen, delningen, lagringen och behandlingen av industriella och offentliga data i unionen är en källa till hållbar tillväxt och innovation som bör utnyttjas, med iakttagande av unionens och medlemsstaternas lagstiftning om bl.a. dataskydd, konkurrens och immateriella rättigheter. Parlamentet noterar att data värderas allt högre av marknaden. Ekonomisk tillväxt kan uppnås genom en rättvis och konkurrenskraftig marknadsekonomi med lika spelregler och många olika aktörer, samtidigt som interoperabilitet och åtkomst till data säkerställs för aktörer i alla storlekar, i syfte att motverka obalanser på marknaden.

14. Europaparlamentet betonar att datastrategin måste stödja och bidra till hållbarhet, den gröna given och unionens klimatmål, inbegripet klimatneutralitet senast 2050, och en resilient återhämtning av unionens ekonomi och sociala sammanhållning. Parlamentet påpekar att IKT kan spela en positiv roll för att minska koldioxidutsläppen inom många sektorer. Parlamentet efterlyser åtgärder för att minska IKT-sektorns koldioxidavtryck genom energi- och resurseffektivitet, inte minst med tanke på databehandlingens exponentiella ökning och dess miljöeffekter, och påminner i detta avseende om unionens mål att minska växthusgasutsläppen fram till 2030.

Dataförvaltning och dataområden

15. Europaparlamentet stöder inrättandet av en dataförvaltningsram och gemensamma europeiska dataområden, som bör omfattas av EU:s regler och täcka in transparens, interoperabilitet, delning, åtkomst, portabilitet och säkerhet med avseende på data, för att stärka flödet och vidareutnyttjandet av icke-personuppgifter eller personuppgifter som är helt i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen och anonymiserade på ett säkert sätt i såväl industriell som offentlig miljö och både inom och på tvärs över specifika sektorer.

16. Europaparlamentet insisterar på att dataförvaltningsmodellen, inklusive gemensamma europeiska dataområden, måste bygga på en decentraliserad datadriftsmiljö för att stödja skapandet och framväxten av interoperabla och säkra dataekosystem. Parlamentet framhåller att dessa områden bör utnyttja potentialen hos befintliga och framtida dataområden eller datadelningssystem, som kan vara organiserade på ett distribuerat eller decentraliserat sätt.

17. Europaparlamentet anser att datahanteringstjänster och dataarkitektur som utformas för att lagra, utnyttja, vidareutnyttja och kuratera data är viktiga komponenter i värdekedjan i den europeiska digitala ekonomin. Parlamentet inser att en betydande del av databehandlingen kommer att gå i riktning mot behandling i utkanten (edge processing), t.ex. för smarta uppkopplade föremål. Parlamentet stöder ytterligare användning av decentraliserad digital teknik, som gör det möjligt för privatpersoner och organisationer att hantera dataflöden baserat på självbestämmande, t.ex. teknik för distribuerade liggare. Parlamentet betonar att kostnaderna och färdigheterna när det gäller åtkomst till och lagring av data avgör i vilken takt, omfattning och skala digitala infrastrukturer och produkter anammas, särskilt i små och medelstora företag och uppstartsföretag.

18. Europaparlamentet vill att det tillsätts en kommissionsledd expertgrupp som har kapacitet att hjälpa kommissionen och ge den råd vid fastställandet av gemensamma, EU-omfattande riktlinjer för dataförvaltning för att göra interoperabilitet och datadelning till verklighet i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet försöka involvera medlemsstater, berörda byråer och andra organ och intressenter, såsom medborgare, civilsamhälle och näringsliv, i ett försök att förbättra förvaltningsramen. Parlamentet betonar vikten av att samordna tillsynsmyndigheter som är inblandade i dataekonomin.

19. Europaparlamentet betonar att gemensamma europeiska dataområden bör prioritera viktiga ekonomiska sektorer, den offentliga sektorn och andra områden av allmänt intresse. Parlamentet stöder inrättandet av fler sådana områden i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda dels fragmenteringen av den inre marknaden, dels obefogade skillnader mellan reglerna i olika medlemsstater, för att säkerställa utvecklingen av gemensamma dataområden inom EU.

20. Europaparlamentet konstaterar att gemensamma europeiska dataområden behöver vara tillgängliga för alla marknadsaktörer, både kommersiella och icke-kommersiella, däribland uppstartsföretag och små och medelstora företag, och dra nytta av möjligheterna till samarbete med små och medelstora företag, forskningsinstitutioner, offentlig förvaltning och civilsamhälle, samtidigt som rättssäkerheten i dataanvändningsförfarandena måste stärkas för privata och offentliga aktörer i alla storlekar. Parlamentet anser det mycket viktigt att undvika all risk för obehörig åtkomst till gemensamma europeiska dataområden och att skapa verktyg för att motverka eventuell misskötsel. Parlamentet framhåller vikten av cybersäkerhet, bland annat samarbete med EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och EU:s kompetenscentrum för cybersäkerhet.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp interoperabla, sektorsspecifika dataområden som följer gemensamma riktlinjer, rättskrav och datadelningsprotokoll för att undvika att det uppstår vattentäta skott och möjliggöra sektorsövergripande innovation. Parlamentet betonar att förvaltningen av sektorsspecifika dataområden bör ske med beaktande av de krav och förfaranden som fastställs i den sektorsspecifika lagstiftningen. Parlamentet håller fast vid att alla aktörer som bedriver verksamhet i EU och drar nytta av europeiska dataområden måste följa EU-lagstiftningen.

22. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att använda gemensamma europeiska dataområden för att stärka tilliten, anta gemensamma standarder och bestämmelser och uppmuntra inrättandet av väl utformade applikationsprogrammeringsgränssnitt (API:er) tillsammans med robusta autentiseringsmekanismer, samt att överväga att använda på förhand överenskomna, tydligt specificerade och tidsbundna ”sandlådor” för att testa innovation och nya affärsmodeller samt nya verktyg för dataförvaltning och databehandling inom både offentlig och privat sektor.

23. Europaparlamentet anser att väl utformade API:er skulle ge väsentlig dataåtkomst och interoperabilitet inom dataområdena och möjliggöra automatiserad interoperabilitet i realtid mellan olika tjänster och inom den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra enskildas tillgång till effektiva rättsmedel enligt den allmänna dataskyddsförordningen, garantera digitala tjänsters interoperabilitet och dataportabilitet och i synnerhet utnyttja API:er för att göra det möjligt för användare att koppla samman plattformar och öka valmöjligheterna mellan olika typer av system och tjänster.

24. Europaparlamentet noterar behovet av att hjälpa privata och offentliga aktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att kartlägga och dra nytta av de data de genererar och har i sin ägo. Parlamentet efterlyser åtgärder som gör det lättare att hitta data att mata in i dataområden genom att underlätta, kuratera, katalogisera och utforma allmänt accepterade taxonomier och rensa ut rutindata. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla vägledning, verktyg och finansiering från befintliga program för att göra metadata inom dataområdena lättare att hitta. Parlamentet framhåller initiativ som programmet Nordic Smart Government, som syftar till att ge små och medelstora företag möjlighet att frivilligt dela data automatiskt och i realtid genom ett decentraliserat digitalt ekosystem.

25. Europaparlamentet påminner om nyckelrollen för ”dataförmedlare” som de aktörer som strukturellt möjliggör organisering av dataflöden. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på klassificering och certifiering av förmedlare för att skapa interoperabla och icke-diskriminerande dataekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa interoperabilitet genom att utveckla minimikriterier mellan dataförmedlare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att arbeta tillsammans med europeiska och internationella standardiseringsorgan i syfte att identifiera och åtgärda datastandardiseringsluckor.

26. Europaparlamentet framhåller behovet av att ta itu med särskilda frågor som kan uppstå i samband med åtkomst till och kontroll över konsumentdata, särskilt för vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta, såsom underåriga, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att alla konsumenträttigheter alltid respekteras och att alla konsumenter kan utnyttja fördelarna med inrättandet av den inre datamarknaden i lika utsträckning. Parlamentet understryker att man vid databehandling som inbegriper blandade dataset måste behandla dessa i enlighet med gällande lagstiftning, bland annat kommissionens vägledning om förordning (EU) 2018/1807 om det fria flödet av andra data än personuppgifter.

27. Europaparlamentet framhåller behovet av att inrätta gemensamma europeiska dataområden i syfte att säkerställa ett fritt flöde av icke-personuppgifter över gränser och mellan sektorer och därigenom öka dataflödena mellan företagen, den akademiska världen, berörda parter och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att fullständigt följa förordning (EU) 2018/1807 för att data ska kunna lagras och behandlas i hela EU utan omotiverade hinder och begränsningar.

28. Europaparlamentet erinrar om att personuppgifter och icke-personuppgifter, såsom industridata, inte alltid går att skilja åt och kan vara svåra och dyra att skilja åt, med följden att en stor mängd data i dag förblir outnyttjade. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att dataset där olika typer av data är oupplösligt sammanlänkade alltid behandlas som personuppgifter, även i fall där personuppgifterna endast utgör en liten del av datasetet. Parlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska dataskyddsmyndigheterna att tillhandahålla mer vägledning om laglig behandling av data och om rutiner för användningen av blandade dataset i industrimiljö, med full respekt för den allmänna dataskyddsförordningen och förordning (EU) 2018/1807. Parlamentet anser att användningen av integritetsskyddande teknik bör uppmuntras för att öka rättssäkerheten för företag, bland annat genom tydliga riktlinjer och en förteckning över kriterier för ändamålsenlig anonymisering. Parlamentet betonar att kontrollen över sådana data alltid ligger hos den enskilde och bör skyddas automatiskt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta ett regelverk för och en tydlig definition av horisontella och övergripande persondataområden vid sidan av andra dataområden och att ytterligare förtydliga utmaningen med blandade dataset. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka medborgarnas och företagens inflytande, t.ex. genom tillförlitliga förmedlare som MyData-operatörer som underlättar dataöverföring med ägarens samtycke och tillhandahåller en adekvat detaljnivå på tillstånden. Parlamentet lyfter fram behovet av att vidareutveckla digitala identiteter, som är en viktig grundval för en tillförlitlig dataekonomi med många olika aktörer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden[26] och att offentliggöra ett lagstiftningsförslag om ett betrott och säkert europeiskt e-ID. Vidare uppmanas kommissionen att analysera om organisationer och saker som t.ex. sensorer skulle behöva digitala identiteter för att underlätta gränsöverskridande användning av betrodda tjänster, som är väsentliga för en dataekonomi med många olika aktörer.

29. Europaparlamentet framhåller att det finns potential att förbättra brottsbekämpningens kvalitet och motverka eventuell partiskhet genom att samla in tillförlitliga data och göra dem tillgängliga för allmänheten, det civila samhället och oberoende experter. Parlamentet påminner om att all tillgång för brottsbekämpande myndigheter till offentliga eller privatägda personuppgifter i dataområden måste grunda sig på EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, strikt begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och kombineras med lämpliga skyddsåtgärder. Parlamentet understryker att offentliga myndigheters användning av personuppgifter endast bör tillåtas med strikt demokratisk tillsyn och med ytterligare skyddsåtgärder mot missbruk.

30. Europaparlamentet konstaterar att datautbyte mellan medlemsstaterna på området rättsliga och inrikes frågor är viktigt för att stärka EU-medborgarnas säkerhet och att lämpliga ekonomiska resurser bör anslås i detta avseende. Parlamentet betonar dock att det behövs kraftfullare skyddsåtgärder när det gäller hur byråerna för rättsliga och inrikes frågor behandlar, använder och hanterar personlig information och personuppgifter i de föreslagna dataområdena.

31. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att främja utvecklingen av nio gemensamma europeiska dataområden för industri (tillverkning), den gröna given, mobilitet, hälsa, finans, energi, jordbruk, offentlig förvaltning och färdigheter. Parlamentet vill att de ska utvecklas i brådskande ordning. Parlamentet är positivt till att konceptet med gemensamma europeiska dataområden ska kunna utvidgas till andra sektorer.

32. Europaparlamentet lyfter fram behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa sektorer såsom hälso- och sjukvård. Parlamentet delar kommissionens inställning att EU-medborgarna bör ha säker tillgång till ett omfattande elektroniskt register över sina hälsouppgifter och att de bör behålla kontrollen över sina personliga hälsouppgifter och kunna dela dem säkert med behöriga tredjeparter, samtidigt som all obehörig åtkomst är förbjuden i enlighet med dataskyddslagstiftningen. Parlamentet betonar att försäkringsbolag och andra tjänsteleverantörer som har rätt att komma åt information som lagras i e-hälsoapplikationer inte bör tillåtas använda data som erhålls från dessa applikationer i syfte att diskriminera, t.ex. i samband med prissättning, eftersom detta skulle strida mot den grundläggande rätten till tillgång till hälsa.

33. Europaparlamentet påminner om att behandling av särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen i princip är förbjuden, med vissa strikta undantag som medför särskilda behandlingsregler och alltid en skyldighet att göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Parlamentet framhåller de potentiellt katastrofala och oåterkalleliga konsekvenserna av felaktig eller osäker behandling av känsliga uppgifter för de berörda personerna.

34. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att skapa en inre europeisk datamarknad, med bl.a. ett gemensamt europeiskt dataområde för mobilitet, och inser dess enorma ekonomiska potential.

35. Europaparlamentet framhåller att ett sådant europeiskt dataområde skulle vara särskilt intressant för den europeiska transport- och logistiksektorn, eftersom det ger möjligheter att öka effektiviteten i organiseringen och förvaltningen av gods- och persontrafikflödena samt förbättra och effektivisera användningen av infrastruktur och resurser i hela det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

36. Europaparlamentet understryker att detta europeiska dataområde även skulle säkerställa ökad synlighet i försörjningskedjan, förvaltning av trafik- och godsflöden i realtid, interoperabilitet och multimodalitet samt en förenklad och minskad administrativ börda inom hela det transeuropeiska transportnätet, särskilt på gränsöverskridande sträckor.

37. Europaparlamentet framhåller att datadelning kan göra trafikledningen och trafiksäkerheten inom alla transportslag effektivare. Parlamentet betonar de potentiella fördelarna med datadelning, såsom realtidsnavigering för att undvika trafik och realtidsmeddelanden om förseningar i kollektivtrafiken, för att spara arbetstid, öka effektiviteten och undvika flaskhalsar.

38. Europaparlamentet föreslår att kommissionen i samband med att den skapar ett regelverk för driftskompatibelt datautbyte inom järnvägstransport ser över förordning (EU) nr 454/2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet[27] och förordning (EU) nr 1305/2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen[28].

39. Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till inrättandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruk. Parlamentet påminner om att jordbruksdata och omfattande åtkomst till sådana data har potential att förbättra hållbarheten, konkurrenskraften och resursanvändningen längs hela den jordbruksbaserade livsmedelskedjan samt skogsbrukskedjan, bidra till utvecklingen av innovativ och hållbar teknik, förbättra tillgången till relevant konsumentinformation och minska matsvinnet och sektorns ekologiska fotavtryck. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att förbättra och investera i utvecklingen av datainsamlings- och databehandlingsverktyg för jordbrukets undersektorer och för export- och importdata för bland annat jordbruksvaror och jordbruksprodukter.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de potentiella fördelarna med och det potentiella utrymmet för gemensamma europeiska dataområden för de kulturella och kreativa sektorerna och industrierna och för kulturarvet. Parlamentet påpekar att kultursektorn har en stor mängd data som kan vidareutnyttjas och som skulle kunna hjälpa kulturinstitutionerna i kombination med andra källor, däribland öppna datakällor och dataanalys.

41. Europaparlamentet vill att det inrättas ett europeiskt dataområde för turism med syftet att hjälpa alla aktörer i sektorn, särskilt små och medelstora företag, att dra fördel av stora mängder data i samband med politik och projekt på regional och lokal nivå för att underlätta återhämtningen och påskynda digitaliseringen.

42. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att skapa ett strikt definierat, EU-omfattande förhållningssätt till dataaltruism och att lägga fast en tydlig definition och regler för dataaltruism i enlighet med EU:s dataskyddsprinciper, i synnerhet ändamålsbegränsning, som innebär att data måste behandlas för ”särskilda, uttryckliga och berättigade ändamål”. Parlamentet stöder kommissionens förslag att dataaltruism alltid bör villkoras av informerat samtycke och när som helst bör kunna dras tillbaka. Parlamentet understryker att data som donerats med stöd av dataaltruism är avsedda att behandlas för ändamål av allmänt intresse och inte bör användas för rent kommersiella intressen.

43. Europaparlamentet framhåller att dataförvaltningsramen bör främja principen om data för det allmänna bästa och samtidigt alltid värna EU-medborgarnas rättigheter.

44. Europaparlamentet framhåller att enskilda inte bör pressas till att dela sina data och att beslut inte får vara kopplade till direkta förmåner eller fördelar för dem som väljer att tillåta att deras personuppgifter används.

Dataakt, åtkomst och interoperabilitet

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en dataakt för att uppmuntra och möjliggöra ett större, och rättvist, flöde av data i alla sektorer mellan företag (B2B), från företag till myndigheter (B2G), från myndigheter till företag (G2B) samt mellan myndigheter (G2G).

46. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att underlätta en datadelningskultur och frivilliga datadelningssystem, t.ex. genom tillämpning av bästa praxis, rättvisa modellavtal och säkerhetsåtgärder. Parlamentet konstaterar att frivillig datadelning bör möjliggöras av en solid rättslig ram som skapar förtroende och uppmuntrar företag att ställa data till förfogande för andra, särskilt över gränser. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra nyttjanderättigheterna, särskilt i B2B- och B2G-marknadsmiljöer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge företagen incitament att utbyta data – såväl originaldata som härledda och samgenererade data – eventuellt genom ett belöningssystem och andra incitament, och att samtidigt respektera företagshemligheter, känsliga uppgifter och immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla samarbetsinriktade strategier för datadelning och standardiserade dataavtal i syfte att förbättra förutsägbarheten och tillförlitligheten. Parlamentet betonar att avtalen måste innehålla tydliga skyldigheter och ett tydligt ansvar vid åtkomst till samt behandling, delning och lagring av data för att begränsa missbruk av sådana data.

47. Europaparlamentet konstaterar att marknadsobalanser till följd av koncentrationen av data begränsar konkurrensen, förstärker hindren för marknadstillträde och minskar en mer omfattande dataåtkomst och dataanvändning. Parlamentet konstaterar att B2B-avtal inte nödvändigtvis garanterar tillfredsställande åtkomst till data för små och medelstora företag på grund av skillnader i förhandlingsstyrka och sakkunskap. Parlamentet konstaterar att det finns särskilda omständigheter, såsom systematiska obalanser i B2B-datavärdekedjor, där dataåtkomst bör vara obligatorisk, t.ex. genom användning av väl utformade API:er som säkerställer lika åtkomst för aktörer oavsett storlek eller genom tillämpning av konkurrensregler för att motverka illojala eller olagliga B2B-metoder. Parlamentet framhåller att sådana obalanser förekommer i olika sektorer.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att granska aktörernas rättigheter och skyldigheter i fråga om att komma åt data som de varit med om att generera och att öka deras medvetenhet, särskilt om rätten att komma åt data, att portera data, att uppmana andra parter att sluta använda data eller att rätta eller radera data, samtidigt som man bör identifiera innehavarna och avgränsa rättigheternas art. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra aktörernas rätt att dra nytta av det ekonomiska värde som skapas av applikationer som har lärts upp med hjälp av data som de har varit med om att generera.

49. Europaparlamentet anser det viktigt att garantera att rättsligt och tekniskt stöd underlättas för företag, särskilt mikroföretag, små och medelstora företag och uppstartsföretag, på både nationell nivå och EU-nivå, t.ex. inom ramen för de europeiska digitala innovationsknutpunkterna i programmet för ett digitalt Europa, i syfte att öka användningen och delningen av data och förbättra efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet anser att åtkomst till samgenererade data bör ges på ett sätt som respekterar grundläggande rättigheter samt stöder lika villkor och arbetsmarknadsparternas delaktighet, även på företagsnivå. Parlamentet betonar att sådana åtkomsträttigheter måste möjliggöras tekniskt och beviljas genom standardiserade gränssnitt.

50. Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna samt lokala och regionala förvaltningar att föregå med gott exempel och införa realtidstjänster och en policy baserad på realtidsdata. Parlamentet betonar att digitaliseringen är en möjlighet för offentliga förvaltningar att minska onödig administration och åtgärda silor inom offentliga organ och myndigheter för att effektivisera hanteringen av icke-personuppgifter, vilket kommer att gynna utvecklingen och tillhandahållandet av offentliga tjänster.

51. Europaparlamentet efterlyser mer och bättre sekundär användning av säkert anonymiserade personuppgifter och användning av utvecklad integritetsförbättrande och integritetsbevarande teknik, särskilt i G2B/G2G-utbyten, för att främja innovation och forskning och förbättra tjänster i allmänhetens intresse. Parlamentet framhåller behovet av verktyg för att se till att sådan sekundär användning alltid är fullt förenlig med EU:s dataskydds- och integritetslagstiftning. Parlamentet betonar att åtkomst till data inte utesluter integritet.

52. Europaparlamentet understryker även att all användning av aggregerade personuppgifter från sociala medier antingen måste vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen eller vara verkligt och oåterkalleligt anonymiserad. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa praxis för anonymiseringsteknik och att ytterligare främja forskning kring processen att reversera anonymisering och hur det kan motverkas. Parlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) att uppdatera sin vägledning i detta avseende. Parlamentet varnar dock för att förlita sig på anonymisering som en teknik för att skydda integriteten, med tanke på att fullständig anonymisering i vissa fall är praktiskt taget omöjlig att uppnå.

53. Europaparlamentet framhåller den roll som den offentliga sektorn spelar för att främja en innovativ och konkurrenskraftig dataekonomi. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att undvika tjänsteleverantörs- eller teknikinlåsningar för offentligt insamlade data eller för data i allmänhetens intresse som samlas in av privata enheter. Parlamentet vill att offentliga upphandlingsförfaranden och finansieringsprogram ska säkra senare dataåtkomsträttigheter samt interoperabilitets- och portabilitetskrav baserade på gemensamma tekniska standarder. Parlamentet stöder användning av öppna standarder, program- och maskinvara med öppen källkod, plattformar med öppen källkod och i förekommande fall öppna, väl utformade API:er i ett försök att åstadkomma interoperabilitet. Parlamentet framhåller behovet av att värna och främja små och medelstora företags och särskilt uppstartsföretags tillträde till offentliga upphandlingsförfaranden i samband med digitaliseringen av offentliga förvaltningar för att främja inrättandet av en dynamisk och konkurrenskraftig europeisk digital sektor.

54. Europaparlamentet lyfter fram att datadelning bör vara konkurrensfrämjande och uppmuntrar kommissionen att säkerställa lika villkor på den inre datamarknaden.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med B2G-datadelning ytterligare fastställa vilka omständigheter, villkor och incitament som ska göra den privata sektorn skyldig att dela uppgifter med den offentliga sektorn, t.ex. att det behövs för att organisera datadrivna offentliga tjänster. Parlamentet framhåller att system för obligatorisk B2G-datadelning, t.ex. vid force majeure, bör ha en tydligt definierad räckvidd och tidsgräns och baseras på tydliga regler och skyldigheter för att undvika illojal konkurrens.

56. Europaparlamentet efterlyser ökad samordning mellan medlemsstaterna för att underlätta G2G-datadelning och gränsöverskridande dataflöden inom olika sektorer, genom en dialog mellan myndigheter och berörda aktörer, med målet att fastställa ett gemensamt förhållningssätt till data utgående från principerna om sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna till datakuratering i stor skala.

57. Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att genomföra direktivet om öppna data fullt ut, att förbättra genomförandet med avseende på datakvalitet och offentliggörande av data och att respektera direktivets mål när de förhandlar om genomförandeakten om dataset med högt värde. Parlamentet vill att dessa dataset bland annat ska inbegripa en förteckning över handels- och företagsregister. Parlamentet understryker samhällsfördelarna med att främja bättre åtkomst till data från den offentliga sektorn på sätt som stärker användbarheten i hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en stark koppling mellan dessa dataset med högt värde och den kommande datalagstiftningen och utbyggnaden av de gemensamma europeiska dataområdena.

58. Europaparlamentet framhåller betydelsen för både ekonomin och samhället av ett omfattande vidareutnyttjande av den offentliga sektorns data, vilka så långt möjligt bör vara i realtid eller åtminstone uppdaterade samt lätta att komma åt och behandla tack vare maskinläsbara och användarvänliga format. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att samordna sig med medlemsstaterna för att underlätta delning av icke-känsliga dataset genererade av den offentliga sektorn i maskinläsbara format, utöver vad som krävs i direktivet om öppna data, antingen gratis när detta är möjligt eller genom kostnadstäckning, och att ge vägledning om en gemensam modell för datadelning i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen. Samtidigt som flexibiliteten i uppdateringar av dataset med högt värde bör bevaras uppmuntrar parlamentet kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för direktivet om öppna data till att omfatta fler offentliga dataset och att tillämpa principen om underförstådd digital öppenhet för den offentliga sektorns data för att uppmuntra medlemsstaterna att offentliggöra befintliga digitala rådata i realtid.

59. Europaparlamentet påpekar att den snabba utvecklingen av moderna digitala lösningar för transport och turism, exempelvis självkörande fordon och intelligenta transportsystem, är omöjlig utan att man på europeisk nivå inrättar gemensamma, enhetliga och strukturerade maskinläsbara dataformat, som bör bygga på öppna standarder för registrering.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och inrätta ett frivilligt, öppet och interoperabelt dataregister för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) med uppgifter om företags hållbarhets- och ansvarsarbete, som är avgörande för att säkerställa hållbara investeringar och som skulle förbättra insynen i företagens hållbarhets- och ansvarsarbete så att de bättre kan visa vilka åtgärder de vidtar för att fullgöra målen i den gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilka dataset som är väsentliga för den ekologiska omställningen och stöder i synnerhet en öppning av privata data när det är motiverat för offentliga forskningsändamål.

Infrastruktur

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i syfte att stärka unionens tekniska oberoende främja forskning och innovation och arbeta på teknik som underlättar öppen samverkan, datadelning och dataanalys och att investera i kapacitetsuppbyggnad, projekt med stor genomslagskraft, innovation och spridning av digital teknik, med samtidig respekt för principen om teknikneutralitet.

62. Europaparlamentet betonar att det rådande covid-19-nödläget har blottlagt brister och sårbarheter på det digitala området på såväl unions- som medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att sätta in effektiva åtgärder mot den digitala klyftan, såväl mellan som inom medlemsstaterna, genom förbättrad tillgång till höghastighetsbredband, nät med mycket hög kapacitet och IKT-tjänster, även i de mest perifera och lantliga områdena, och därigenom främja sammanhållning samt ekonomisk och social utveckling. Parlamentet pekar på satellitkonnektivitetens potentiella roll i de mest avsides belägna områdena.

63. Europaparlamentet påminner om att framgången för unionens data- och AI-strategier hänger på det vidare IKT-ekosystemet, överbryggandet av den digitala klyftan och snabbare teknikutveckling inom bland annat sakernas internet, AI, cybersäkerhetsteknik, fiber, 5G, 6G, kvant- och kantdatorteknik, robotteknik, teknik för distribuerade liggare inklusive blockkedjeteknik, digitala tvillingar, högpresterande datorsystem, visuell processteknik och intelligent konnektivitet i kanten, t.ex. via storskaliga, öppna inbjudningar att lämna projektförslag som kombinerar kantteknik och sakernas internet. Parlamentet understryker att tekniska framsteg baserade på databehandling och sammankoppling av digitala produkter och tjänster måste backas upp av rättsligt bindande etiska standarder för att begränsa hoten mot integriteten och dataskyddet.

64. Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem är en framgång. Parlamentet anser att det är ett viktigt instrument för utbyte av information och data mellan vetenskapsmän, forskare och privata och offentliga aktörer mer allmänt. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att upprätthålla och stärka Europas ledande roll inom superdatorteknik och kvantdatorteknik.

65. Europaparlamentet framhåller att den digitala sektorn har betydande potential att bidra till minskade globala koldioxidutsläpp. Parlamentet konstaterar att sektorn står för uppskattningsvis över 2 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Parlamentet betonar att sektorns fortsatta expansion måsta åtföljas av en inriktning på energi- och resurseffektivitet för att motverka miljöeffekter. Parlamentet konstaterar att nya tekniska lösningar, exempelvis fiber (jämfört med koppar) och energieffektiv programmering, producerar ett mycket mindre koldioxidavtryck. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra kritiskt viktiga råmaterials användning och cirkularitet och att samtidigt minska och materialåtervinna elavfall.

66. Europaparlamentet framhåller att datacentraler står för en växande andel av världens elförbrukning och att denna andel kan öka ytterligare om ingenting görs. Parlamentet noterar kommissionens föresats att få till stånd mycket energieffektiva, hållbara och klimatneutrala datacentraler senast 2030. Parlamentet stöder främjandet av innovativa och bästa tillgängliga lösningar, avfallsminimering och grön datalagringsteknik, med särskilt fokus på synergierna mellan fjärrvärme och fjärrkyla och användning av spillvärme som genereras vid kylning av datacentraler, i syfte att mildra datacentralernas konsekvenser ur miljö- samt resurs- och energiförbrukningssynpunkt. Parlamentet efterlyser större konsumentinsyn i koldioxidutsläppen från datalagring och datadelning.

67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konkurrensutsatta marknader och samtidigt stärka europeiska företag och att stödja utvecklingen av europeiska molnerbjudanden. Parlamentet välkomnar initiativen från den europeiska molnfederationen, såsom den europeiska alliansen för industriella data och moln och finansieringsinitiativ, liksom Gaia-X-projektet, som syftar till att utveckla en federerad datainfrastruktur och skapa ett ekosystem som gör det möjligt att bygga in skalbarhet, interoperabilitet och självbestämmande för dataleverantörerna så att organisationer och enskilda kan ha kvar sitt självbestämmande och kontrollera sina egna data. Parlamentet stöder konkurrensutsatta EU-marknader inom IaaS, PaaS och SaaS och inom utveckling av specialiserade och nischade molntjänster och molntillämpningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på eventuellt maktmissbruk av dominerande aktörer på oligopolmarknader i unionen som kan hämma konkurrensen eller konsumenternas valfrihet. Parlamentet betonar att molninfrastruktur bör baseras på principerna om förtroende, öppenhet, säkerhet, interoperabilitet och portabilitet. Parlamentet betonar att dataportabilitetsprinciper så långt det är nödvändigt bör komma till rätta med skillnader i it-leverantörers infrastrukturer och metoder så att användarnas data kan porteras effektivt. Parlamentet konstaterar att användarna inte nödvändigtvis har exakt samma konfigurering och tjänst när de porterar sina data från en leverantör till en annan.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna skynda på utvecklingen av en ”regelbok för molnet” som fastställer principer för tillhandahållandet av konkurrenskraftiga molntjänster i unionen, utgör en gedigen ram för att förbättra tydligheten och underlätta följsamheten för molntjänsterna och bland annat ålägger tjänsteleverantörerna att avslöja var data behandlas och lagras, samtidigt som det säkerställs att användarna har bestämmanderätt över sina data. Regelboken bör dessutom låta användarna sömlöst migrera sina data via interoperabla gränssnitt till andra tjänsteleverantörer. Parlamentet anser att den bör syfta till att förhindra teknisk inlåsning, särskilt vid offentlig upphandling. Parlamentet anser att Europeiska standardiseringskommitténs workshopdokument (CWA) inom vissa områden, såsom molntjänster, vore ett sätt att effektivisera arbetet med att utveckla harmoniserade standarder. Parlamentet betonar att valet av molnoperatör visserligen ligger hos företagen och konsumenterna men att alla molnaktörer som är etablerade eller verksamma i EU måste följa EU:s regler, normer och standarder och att deras följsamhet bör övervakas. Om en EU-operatör använder molntjänster i länder utanför EU är det viktigt att säkerställa att ett starkt rättsligt skydd tillämpas på samma sätt i händelse av tvister, bland annat om immateriella tillgångar.

69. Europaparlamentet stöder kommissionens arbete med att använda översynen av de horisontella och vertikala konkurrensriktlinjerna till att införa nya verktyg för att stävja den överdrivna marknadskoncentration som är typisk för datamarknader, bland annat med kontinuerlig övervakning av riskmarknader och vid behov förhandsreglering.

70. Europaparlamentet framhåller vikten av tillit och en robustare cybersäkerhetsram för en stabil dataekonomi, utöver en säkerhetskultur hos enheter som hanterar stora datamängder. Parlamentet framhåller vikten av en toppmodern underliggande digital infrastruktur och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera tillsammans för att säkerställa dess fulla utbyggnad. Parlamentet efterlyser stöd till en vidareutveckling av teknik för säker datadelning, exempelvis genom säker flerpartsberäkning och krypteringsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lösningar och cybersäkerhetsstandarder avpassade för marknadsaktörer av alla storlekar, däribland mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet stöder den gemensamma och samordnade linjen för EU:s verktygslåda för 5G-säkerhet och säker 5G-utbyggnad i EU.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa på granskningar av datadelningsinfrastrukturens intrångskänslighet, sårbarhet och interoperabilitet. Parlamentet uppmärksammar de betydande och växande kostnader som orsakas av cyberattacker. Parlamentet påminner om att större konnektivitet kan öka cyberhoten och cyberbrotten, liksom cyberterrorismen och risken för naturliga och teknikrelaterade olyckor, t.ex. sådana som påverkar företagshemligheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om översyn av direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem[29] och ett nytt EU- kompetenscentrum för cybersäkerhet för att stärka cyberresiliensen och reagera effektivare på cyberattacker.

72. Europaparlamentet betonar att en säker användning av både produkter och tjänster i de europeiska ekosystemen för ett datadrivet, konsumentinriktat och industriellt sakernas internet bör inbegripa inbyggd säkerhet och integritet. Parlamentet uppmuntrar användningen av verktyg för att förbättra insynen. Parlamentet stöder kommissionens målsättning att ta fram ett digitalt ”produktpass”.

73. Europaparlamentet framhåller att de behöriga marknadskontrollmyndigheterna när de har skäl att misstänka olaglig verksamhet måste ha nödvändiga befogenheter att komma åt relevanta data, med fullständig respekt för förordning (EU) 2019/1020[30], för att skärpa sina åtgärder och säkerställa tillräcklig kontroll över produktsäkerheten. Parlamentet framhåller behovet av att slå vakt om säkerheten för och skyddet av de data som kontrollmyndigheterna har åtkomst till.

74. Europaparlamentet vill att genomförandet av transportlagstiftningen ska övervakas, särskilt förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation, direktiv (EU) 2019/1936 om förvaltning av vägars säkerhet och förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart, för att säkerställa stöd till företagen, främja digitalisering och förbättra datautbytet i B2A-, B2C-, B2B-, B2G- och G2B-miljöer.

Forskning, färdigheter, kompetens och AI

75. Europaparlamentet inser potentialen i dataåtkomst för att påskynda den vetenskapliga forskningen och utbildningsprogram. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att möjliggöra datadelning för forskningsändamål och utbildning. Parlamentet välkomnar utvecklingen av det europeiska öppna forskningsmolnet som en öppen, betrodd och samlande miljö i Europa för lagring, delning och vidareutnyttjande av forskningsdata över gränserna. Parlamentet förespråkar att offentligt finansierade forskningsdata bör främjas i enlighet med principen ”så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt”. Parlamentet framhåller värdet av strategiska partnerskapsavtal mellan universitet för att ytterligare främja samarbete inom olika datavetenskapliga områden.

76. Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå en hög nivå av övergripande digital kompetens och att främja åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet betonar att unionens tillväxtpotential kommer att avgöras av kompetensen hos dess befolkning och arbetstagare. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt programvaruutveckling som lockar talanger till IKT och datakunskaper för alla i syfte att bygga upp europeiskt kunnande med inriktning på nästa generations teknik och spetsteknik. Parlamentet betonar att brottsbekämpande personal och personal inom rättsväsendet måste ha lämpliga digitala färdigheter, eftersom dessa är avgörande för digitaliseringen av rättssystemet i alla medlemsstater. Parlamentet noterar att kommissionen har föreslagit ambitiösa mål för digitala färdigheter i EU genom handlingsplanen för digital utbildning, och betonar att genomförandet, utvecklingen och resultaten av handlingsplanen måste övervakas noggrant.

77. Europaparlamentet understryker att konkurrenskraftig tillgång till data och underlättande av gränsöverskridande användning av data är av yttersta vikt för utvecklingen av AI, som är beroende av högkvalitativ och ökad tillgång till data för att skapa datamängder som inte är personuppgifter och som kan träna algoritmer och förbättra deras prestanda.

78. Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU-strategin för data måste skapa balans mellan främjandet av en mer omfattande användning och delning av data och skyddet av immateriella rättigheter och företagshemligheter men även grundläggande rättigheter såsom integritet. Parlamentet understryker att data som används för att träna AI-algoritmer ibland förlitar sig på strukturerade data såsom databaser, upphovsrättsskyddade verk och andra produkter som åtnjuter immaterialrättsligt skydd och som kanske inte vanligtvis betraktas som data.

79. Europaparlamentet konstaterar att användningen av upphovsrättsskyddat innehåll som indata behöver bedömas mot bakgrund av de nuvarande reglerna och undantaget för ”text- och datautvinning” enligt upphovsrättsdirektivet[31] samt närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning om hur man ska göra förbehållande av rättigheter allmänt tillgängligt på ett centraliserat sätt.

80. Europaparlamentet menar att kommissionen ytterligare bör bedöma ändringar av de nuvarande civilprocessrättsliga regelverken för att minska de befintliga investeringshindren för privata investerare. Kommissionen uppmanas i detta avseende att snabbt och adekvat följa upp parlamentets resolution om gemensamma civilprocessrättsliga miniminormer[32].

81. Europaparlamentet betonar behovet av att förhindra att alla typer av snedvridningar, särskilt könsdiskriminering, oavsiktligt återspeglas i algoritmbaserade tillämpningar. Parlamentet uppmuntrar i detta syfte transparens inom algoritmer, AI-system och tillämpningsdesign.

82. Europaparlamentet påminner om att EU-medborgarna enligt den allmänna dataskyddsförordningen har rätt att få en förklaring av och att bestrida algoritmernas beslut i syfte att minska osäkerheten och oklarheten, samtidigt som särskild uppmärksamhet bör ägnas åt välbefinnande och öppenhet i arbetslivet.

83. Europaparlamentet anser att de nuvarande ansvarsprinciperna och teknikneutrala ansvarsreglerna generellt visserligen är lämpade för den digitala ekonomin och de flesta nya tekniker men att det ändå finns vissa fall, t.ex. med operatörer av AI-system, där nya eller ytterligare ansvarsregler är nödvändiga för att öka rättssäkerheten och sörja för ett adekvat ersättningssystem för de drabbade i samband med olaglig dataanvändning.

84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande bedömning av liknande potentiella luckor i lagstiftningen för dataansvar, t.ex. vid skador orsakade av AI eller ej till följd av bristfälliga eller felaktiga dataset, och att utvärdera eventuella justeringar av de nuvarande ansvarssystemen innan den lägger fram nya lagstiftningsförslag.

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa praxis inom utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med särskilt fokus på jämställdhet, samt kvinnors deltagande och sysselsättning inom teknik.

86. Europaparlamentet välkomnar programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rymdprogrammet och Fonden för ett sammanlänkat Europa samt de europeiska digitala innovationsknutpunkterna, som kommer att hjälpa företag i EU att hålla jämna steg med den digitala omställningens möjligheter. Parlamentet understryker vikten av de medel som öronmärkts för kvantforskning i Horisont Europa. Parlamentet påminner dessutom om den roll som faciliteten för återhämtning och resiliens bör spela när det gäller att bidra till den digitala agendan.

87. Europaparlamentet efterlyser offentlig och privat finansiering, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag, för att stödja den digitala omställningen och fullt ut utnyttja dataekonomins potential samt för att integrera digital teknik och digitala färdigheter. Parlamentet understryker att tryggandet av lika villkor för mikroföretag och små och medelstora företag inte bara inbegriper tillgång till uppgifter utan också omfattar den kompetens som krävs för att utföra analyser och utvinna insikter från sådan information.

88. Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att utforska potentialen hos digitalisering, data och AI för att öka den hållbara produktiviteten samtidigt som man respekterar arbetstagarnas rättigheter, förbättrar arbetskraftens välbefinnande och anställbarhet och investerar i kompetensutveckling, omskolning, utskolning (outskilling) samt investerar i system för livslångt lärande och digital kompetens. Parlamentet konstaterar att ökad medvetenhet, utbildning och öppenhet kring datadriven teknik är viktigt för att göra det möjligt för EU-medborgarna att förstå och delta i ett rättvist genomförande av denna teknik. Parlamentet understryker att anställda bör ha rätt att veta var och hur deras uppgifter samlas in, används, lagras eller delas. Parlamentet efterlyser förebyggande av oproportionerlig och otillbörlig övervakning på arbetsplatsen. Parlamentet anser att de nationella fackföreningarna i högre grad bör involveras i utarbetandet av rekommendationer och riktlinjer om uppgiftsskydd och personlig integritet på arbetsplatsen.

Globala regler

89. Europaparlamentet anser att de globala reglerna för dataanvändning är inadekvata. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en jämförande analys av regelverken om data i tredjeländer. Parlamentet konstaterar att europeiska företag som är verksamma i vissa tredjeländer i allt högre grad ställs inför omotiverade hinder och digitala begränsningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka insatserna tillsammans med likasinnade tredjeländer i internationella och multilaterala forum och i bilaterala diskussioner och handelsdiskussioner för att komma överens om nya internationella etiska och tekniska standarder för att styra användningen av ny teknik, såsom AI, sakernas internet, 5G och 6G, som bör främja unionens värderingar, grundläggande rättigheter, principer, regler och standarder och säkerställa att dess marknad förblir konkurrenskraftig och öppen för resten av världen. Parlamentet understryker vikten av internationella regler och standarder för att främja globalt samarbete i syfte att stärka uppgiftsskyddet och fastställa säkra och lämpliga dataöverföringar, med fullständig respekt för EU:s och medlemsstaternas lagar och standarder.

90. Europaparlamentet betonar att överföringar av personuppgifter till andra jurisdiktioner alltid måste följa bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, direktivet om brottsbekämpning och stadgan om de grundläggande rättigheterna samt beakta Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) rekommendationer och riktlinjer före varje överföring, och att sådana överföringar endast kan genomföras om det finns en tillräcklig skyddsnivå för personuppgifter.

91. Europaparlamentet efterlyser ett fritt dataflöde mellan unionen och tredjeländer på villkor att dataskydd, integritet, säkerhet och andra klart definierade, vederbörligen motiverade och icke-diskriminerande allmänpolitiska intressen tillgodoses, till exempel genom beslut om adekvat skyddsnivå. Parlamentet anser att det fria flödet av uppgifter över gränserna är nödvändigt för att man ska kunna utnyttja dataekonomins fullständiga potential och betonar att bevarandet av flödet av uppgifter måste förbli en grundval för Europas mål. Parlamentet stöder att det blir möjligt för berörda parter som till fullo följer all relevant unionslagstiftning att få tillgång till gemensamma europeiska dataområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna förhandla fram nya regler för den globala digitala ekonomin, bland annat ett förbud mot omotiverade datalokaliseringskrav. Parlamentet påminner om vikten av att göra framsteg i förhandlingarna om e-handel inom Världshandelsorganisationen och efterlyser ambitiösa och omfattande kapitel om digital handel i EU:s frihandelsavtal. Parlamentet stöder unionens aktiva roll och deltagande i andra internationella forum för internationellt samarbete om digitalisering, såsom FN, OECD, Internationella arbetsorganisationen och Unesco.

°

° °

92. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


MOTIVERING

1. Bakgrund och allmänna aspekter

 

Våra liv och samhällen som vi känner dem i dag kommer att förändras i grunden av den snabba utvecklingen av digital teknik, supersnabba anslutningar och den massiva mängden data som denna nya kapacitet producerar. Globalt sett fördubblas den totala datamängden var artonde månad och skapar möjligheter som vi ännu inte kan föreställa oss. Vem kommer att gynnas av denna utveckling? Kommer dessa data att skapa möjligheter för företag i alla former och storlekar eller kommer de att hamna i händerna på ett fåtal teknikjättar? Kommer de nya datapoolerna i framtiden att bidra till ett digitalt samhälle med människan i centrum och kommer medborgarna att ha kontroll över sina data? Kommer data verkligen att finnas tillgängliga för att förbättra samhällsservicen?

 

Den rådande covid-19-krisen har ytterligare understrukit betydelsen av digitalisering, digital infrastruktur, digitala verktyg och digitala färdigheter. Det står klart att Europa behöver använda alla tänkbara verktyg som kan hjälpa till med dess återhämtning. Pandemin har även tydliggjort att politiskt beslutsfattande baserat på traditionell statistik kan vara ohjälpligt ineffektivt. Den framväxande kapaciteten att samla in, analysera och använda data på ett mer sofistikerat sätt kan hjälpa beslutsfattarna att ställa om till beslut baserade på realtidsdata. Utvecklingen av ”realtidstjänster” kan även innebära mindre byråkrati, tids- och pengabesparingar och nya möjligheter för människor och företag, särskilt små och medelstora företag.

 

Den stora frågan är varför data för närvarande inte rör sig över Europa. Föredraganden anser att svaret i slutändan handlar om brist på förståelse, tillit och interoperabilitet.

 

Föredraganden framhåller att detta betänkande bör ses som en utgångspunkt i den omfattande diskussion som kommer att behövas för att bygga upp ett europeiskt förhållningssätt till dataekonomin. Föredraganden ser fram emot att få sektorsrelaterade bidrag från andra parlamentsutskott som är aktiva i denna fråga.

 

Föredraganden anser att Europa måste staka ut sin egen väg mot en dataekonomi och ett samhälle som bygger på europeiska värderingar.

 

2. De viktigaste frågorna och föredragandens ståndpunkt

 

2.1. Värderingar och principer

 

Föredraganden anser att den europeiska datastrategin måste ha målsättningen att göra dataekonomin genomblickbar, tillförlitlig och människocentrerad – med respekt för mänskliga rättigheter och demokrati och med nya möjligheter för enskilda personer att använda och dra nytta av sina data i stället för att data bara används som råmaterial.

 

Föredraganden anser vidare att digitaliseringen inte får öka orättvisorna i samhället eller skapa nya. Datastrategin måste bakas in i en vidare industristrategi som säkerställer social och miljömässig hållbarhet. Nya arbetsmodeller i dataekonomin måste resultera i ökad egenmakt för arbetstagarna i stället för en kapplöpning mot botten.

 

Föredraganden framhåller även att förmågan att samla in och behandla data kommer att ha stor betydelse för att hjälpa EU att nå sina miljömål. Här noterar föredraganden dock också att IKT-sektorns nuvarande miljöavtryck uppskattas till 5–9 procent av världens totala elanvändning och över 2 procent av alla utsläpp, varav en stor del beror på datorhallar, molntjänster och konnektivitet. EU måste vidta åtgärder för att säkra insyn i koldioxidutsläppen, minimalt med spill och främja grön datalagringsteknik.

 

2.2. Dataförvaltning och dataområden


Föredraganden anser att Europa för att lyckas med datadelning i hela ekonomin har ett prioriterat behov av ett regelverk för hur datadelningen ska förvaltas. Föredraganden håller med kommissionen om att sektorsdataområden är en bra utgångspunkt för att skapa tillit, alleuropeiska interoperabla standarder och väl utformade API:er (applikationsprogrammeringsgränssnitt) med maskinläsbar åtkomst som möjliggör dataflöden över hela EU och olika enheter i såväl offentlig som privat sektor.

 

Föredraganden lyfter dock fram betydelsen av sektorsöverskridande delning, som är nödvändig för innovation och nytt värdeskapande. Föredraganden rekommenderar starkt kommissionen att skapa europeiska dataområden med slutmålet att säkerställa friktionsfri delning av data inte bara inom utan även mellan sektorer.

 

Det finns i grund och botten fortfarande ett stort behov för organisationer, företag och offentlig sektor att bli bättre på att kartlägga och förstå de data de besitter. Föredraganden betonar att metadata – data om data – måste kunna hittas i maskinläsbar form.

 

Föredraganden ställer sig bakom kommissionens initiativ att skapa ett kommissionslett styrningsorgan som ska stå i spetsen för utformningen av denna europeiska dataförvaltningsram, och anser att denna dataförvaltningsmodell bör bygga på en decentraliserad datadriftsmiljö.

 

Föredraganden anser att ”dataförmedlare” kommer att spela en central roll i den framtida dataförvaltningen av dataekosystem där de flyttar data mellan aktörer via väl utformade API:er utan att behandla uppgifterna själva. Föredraganden välkomnar kommissionens initiativ att skapa ett konkret märknings-/certifieringssystem för sådana förmedlare. I detta sammanhang ställer sig föredraganden också bakom utvecklingen av trovärdiga flerpartsinitiativ, såsom MyData-operatörer eller andra ansvarsfulla dataförmedlare.

 

Föredraganden anser att det vore ett misstag att bara tala om industriella ”icke-personuppgifter” i datastrategin. Aggregerade dataset rymmer med stor sannolikhet personuppgifter, eller icke-personuppgifter som kan ge upphov till eller generera personuppgifter när de kombineras med andra data. Föredraganden är av den uppfattningen att personuppgifter och icke-personuppgifter inte alltid kan skiljas åt och att kommissionen därför bör fastställa vägledning och rutiner för hur blandade dataset ska styras och användas även i industrimiljö. Om den här frågan inte tas på allvar kommer Europa att lämna enorma mängder dataset oanvända.

 

I detta sammanhang föreslår föredraganden att kommissionen skapar ett horisontellt och övergripande persondataområde jämte de redan identifierade sektorsdataområdena. Uppbyggt helt och hållet kring respekten för data- och integritetsskydd skulle ett sådant övergripande persondataområde kunna användas för att stärka medborgarnas egenmakt och förbättra användningen av personuppgifter. En möjlighet vore att datarörelserna inom ett dataområde skedde via tillförlitliga förmedlare, såsom MyData-operatörer, som hanterar personuppgifterna med den enskildes fulla samtycke.


2.3. Åtkomst, interoperabilitet, portabilitet och äganderätt: B2B, G2B, B2G, G2G


B2B-datadelning

 

Föredraganden anser att utgångspunkten vid B2B-datadelning bör vara att man stöder och möjliggör frivillig datadelning. Icke desto mindre anser föredraganden att fullständigt lika villkor inte existerar i dagens digitala värld. De globala teknikjättarna, merparten icke-europeiska, har betydligt bättre möjligheter att använda data och är i en position där de egentligen inte behöver datadelning sinsemellan eller med andra företag. Mindre operatörer och små och medelstora företag är inte riktigt i position att förhandla med dem. Därför anser föredraganden att Europa i nödvändiga fall behöver reglera dataåtkomsten på obligatorisk väg, vilket särskilt gäller de värdekedjor och dataekosystem där mindre operatörer har deltagit i framställningen av dataseten men inte har åtkomst till de data de varit med och producerat.

 

G2B- och B2G-datadelning

 

Föredraganden framhåller att det första steget är att öppna upp offentliga dataset för användning, ett arbete som EU redan har påbörjat, t.ex. med direktivet om öppna data. Mer behöver dock göras. Offentligt insamlade data bör användas för det allmänna bästa och i slutändan för realtidstjänster. Till exempel måste offentliga upphandlingskontrakt utformas på ett sådant sätt att man undviker att en offentlig aktör blir beroende av en enda privat aktör. För att offentliga dataset ska utnyttjas bättre vill föredraganden att kommissionen undersöker olika sätt att förbättra den sekundära användningen av anonymiserade personuppgifter.

 

Precis som i fallet med B2B konstaterar föredraganden att det finns särskilda omständigheter då B2G-datadelning bör vara obligatorisk för det allmänna bästa.

 

När det gäller den kommande genomförandeakten om dataset med högt värde uppmanar föredraganden kommissionen och medlemsstaterna att inte undergräva andan i direktivet om öppna data och att se till att dataset med högt värde inbegriper handels- och företagsregister och att tillräckliga åtgärder vidtas för att göra de dataseten verkligt åtkomliga.

 

G2G

 

EU har redan börjat förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas offentliga tjänster, men i framtiden kommer detta absolut också att vara beroende av att ett tillräckligt dataflöde möjliggörs. Föredraganden anser att strävan bör vara att bygga upp en europeisk inre marknad där tjänster tillhandahålls i realtid och där beslutsfattandet vägleds av heltäckande, geografiskt representativa realtidsdata.

 

2.4. Infrastruktur och cybersäkerhet

 

Datastrategin är en bit i pusslet med att utveckla EU:s digitala framtid. Dess framgång kommer också att bero på tillståndet i hela IKT-ekosystemet, såsom bredbandsnät, 5G, 6G, molnlösningar, sakernas internet, kvantdatorer, blockkedjeteknik och högpresterande datorsystem.

 

När det gäller leverantörer av molntjänster uppmanar föredraganden kommissionen att i den framtida ”regelboken för molnet” ålägga tjänsteleverantörerna att visa var de lagrar data. Utöver det anser inte föredraganden att leverantörer av molntjänster bör ha åtkomst till data som lagras på deras servrar om det inte finns ett separat avtal mellan parterna.

 

Föredraganden lyfter fram stark cybersäkerhet som en grundförutsättning för en stabil dataekonomi. Säkra och tillförlitliga nät är en fråga om europeisk digital självständighet och vi har inte råd att vara naiva. Till exempel bör stark cybersäkerhet vara ett krav för alla dataförmedlare.

 

2.5. Utbildning, kunskap och kompetens

 

Föredraganden påminner om att Europa är en av de globala ledarna inom forskning och uppstartsföretag men ändå har utmaningar när det gäller att omvandla denna kapacitet till blomstrande företag. Därför vill föredraganden att Europa fokuserar på programvaruutveckling på hög nivå, något som är avgörande för värdeskapandet i datasektorn och för att locka till sig talanger.

 

Föredraganden uppmanar även arbetsmarknadens parter på företagsnivå och andra lämpliga nivåer att proaktivt utforska potentialen i digital teknik, data och AI för att öka företagets produktivitet och arbetsstyrkans välbefinnande, och uppmanar dem även att satsa tillräckligt på kompetensutveckling, omskolning och livslångt lärande, så att arbetstagarna kan förflyttas till nya jobb eller anpassa sig till jobb med ny profil även inom företaget. Kommissionen bör också fortsätta arbetet med att stödja kvinnors deltagande i teknikindustrin.

 

Föredraganden uppmanar kommissionen att investera i omställningen till dataåldern för de traditionella företagen, särskilt de små och medelstora.
 

2.6. Internationella aspekter

 

I ett globalt sammanhang anser föredraganden att vi inte får ta för givet att dataskydd, respekt för mänskliga rättigheter, rättvis konkurrens osv. kommer att vara ledstjärnorna för en datadriven ekonomisk utveckling. Föredraganden anser att de globala reglerna för dataanvändning är inadekvata och uppmanar därför EU att komma överens om nya grundläggande regler för den globala dataekonomin tillsammans med de medlemsländer i WTO som medverkar i initiativet med det gemensamma uttalandet om elektronisk handel och i bilaterala förhandlingar.

 

Det är viktigt för Europas medborgare, konsumenter och företag att de kan överföra data till och från tredjeländer med tillräckliga säkerhetsgarantier. Endast på det viset kan dataekonomins sanna potential förverkligas.

 

EU bör leda arbetet i nära samverkan med likasinnade tredjeländer för att, i linje med EU:s värden och EU:s intresse, enas om nya internationella standarder som ska styra användningen av ny teknik som AI. Annars riskerar den internationella digitala marknaden, och människors internationella samverkan, att fragmenteras mer än nödvändigt.

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att förslaget till betänkande utarbetades:

Enhet och/eller person

aNewGovernance

Aalto-universitetet

ACEA

Amazon

BEUC

Business Finland

Ceps

DigitalEurope

EDIMA

Etla (Näringslivets forskningsinstitut)

ETNO

Europeiska kommissionen

EuroCommerce

European Games Developer Federation

FEPS Europe

Finanssiala ry (Finance Finland)

Finnish Center for AI (FCAI)

Tjänstemannacentralorganisationen (STTK)

Jubileumsfonden för Finlands självständighet (Sitra)

Finska teknologiindustrin

Rådets tyska ordförandeskap

GSMA

Huawei

IBM

Italiens nationella innovationsfond

Kommunikationsministeriet i Finland

Finansministeriet i Finland – expertgruppen för forskning om artificiell intelligens och digitalisering

MyData Global

Nokia

Open Science Foundation

Open Data Institute

Finlands ständiga representation vid EU

Reaktor

SMEUnited

Trafikverket

Helsingfors universitet

Vasa universitet

Vodafone

Arbetsgruppen om Confederation Syndicate European Trade Union, Business Europe, SMEUnited och CEEP (ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om digitalisering)


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD (11.1.2021)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över EU-strategin för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande: Christel Schaldemose

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att skapa en verklig och innovativ inre marknad för data, eftersom den kommer att utgöra ryggraden för EU:s dataekonomi och konkurrenskraft, samtidigt som europeiska regler och standarder för databehandling främjas och skyddas i full överensstämmelse med unionslagstiftningen. Parlamentet anser att säkerställandet av förtroende för digitala tjänster och smarta produkter är avgörande för att den digitala inre marknaden ska växa och blomstra, och att detta säkerställande bör stå i centrum för både den offentliga politiken och affärsmodellerna. Parlamentet understryker att en inre marknad för data bör göra det möjligt för europeiska företag och medborgare att utveckla och dra nytta av innovativa och konkurrenskraftiga tjänster och produkter, och samtidigt bidra till att EU uppnår sina mål.

2. Europaparlamentet anser att säkerställd tillgång till data, utan att detta påverkar tillämpningen av dataskyddsreglerna, är avgörande både för medborgarnas grundläggande rättigheter och för företagens innovation och tillväxt, särskilt för uppstartsföretag och små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar därför de åtgärder som kommissionen planerar för i sitt meddelande för att motverka den nuvarande bristen på datatillgång. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt bedöma hur dataförvaltningsmodellen ska utformas och därvid ta hänsyn till befintliga modeller och de respektive fördelarna och riskerna med dem. Parlamentet betonar att man vid utvärderingen bör ta vederbörlig hänsyn till cybersäkerhetsaspekter. Parlamentet konstaterar att en decentraliserad modell kan ge fler garantier för skyddet av personlig integritet och att en sådan modell, beroende på omständigheterna, skulle kunna övervägas såsom dataförvaltningsmodell.

3. Europaparlamentet betonar att man måste ta fram lagstiftningsförslag som säkerställer en verklig inre marknad för data. Parlamentet understryker att dessa förslag måste bygga på ingående konsekvensbedömningar med bland annat bästa praxis, kostnads–nyttoanalyser och, när så är möjligt, jämförande undersökningar av regelverket på olika håll, även i tredjeländer, för att vi ska få ett lämpligt inriktat och evidensbaserat regelverk för den inre marknaden, och man trots detta ska hinna inleda eventuella projekt i tid. Parlamentet anser ytterligare att kommissionen skulle kunna överväga att låta datadelningsprogrammen och molninitiativen bygga på resultaten av pilotprojekt.

4. Europaparlamentet betonar att man måste gå konsekvent till väga så att det kan fastställas hur bestämmelserna om datadelning kommer att växelverka med befintliga och framtida lagstiftning, för att därigenom tillförsäkra konsekvens mellan till exempel dels datarättsakten och rättsakten om dataförvaltning, dels rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader.

5. Europaparlamentet betonar att man vid inrättandet av verkligt gemensamma europeiska dataområden måste nå fram till rätt balans mellan tydligt fastställda regler och samtidigt lämna utrymme för innovation och snabb respons på nya former av teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda dels fragmenteringen av den inre marknaden, dels obefogade skillnader mellan reglerna i olika medlemsstater, för att säkerställa utvecklingen av gemensamma dataområden inom EU.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den inre marknaden för data ger oss ett europeiskt sätt att hantera data, så att vi får fler data att tillgå för hantering av samhällsutmaningar och användning inom ekonomin, varvid gemensamma fördragsfästa europeiska värden, såsom grundläggande rättigheter och lojal konkurrens, ska respekteras och främjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka konsumenternas ställning, med särskild uppmärksamhet ägnad åt vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta, varvid målet ska bestå i att medge dem fortsatt kontroll över sina data och samtidigt möjliggöra en effektiv dataanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå försiktigt till väga för att fortsatt säkerställa att konsumenterna kan bestämma vem som får tillgång till deras personuppgifter och under vilka omständigheter sådan tillgång får komma på fråga. Parlamentet anser att data från näringslivet och medborgarna skulle kunna bidra till utvecklingen av innovativa digitala och hållbara lösningar för produkter och tjänster som skulle gynna europeiska konsumenter och företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjliga mekanismer och verktyg för att tillåta och underlätta donationer av data från företag och enskilda personer, vilket kan vara av allmänt intresse, samtidigt som gällande unionslagstiftning fullständigt efterlevs.

7. Europaparlamentet understryker att man måste nå fram till en gemensam definition av vad som ska anses vara dataaltruism, samt till tydligt kriterier för att fastställa när en donation av data är av allmänt intresse. Parlamentet betonar att det måste finnas klara regler för hur sådana data kan doneras och användas. Parlamentet understryker att data som donerats med stöd av dataaltruism är avsedda att behandlas för ändamål av allmänt intresse, och inte bör användas för rent kommersiella intressen.

8. Europaparlamentet understryker att man måste åtgärda särskilda frågor som kan bli aktuella i samband med tillgång till och kontroll över konsumentdata, framför allt när det gäller vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta, såsom underåriga, äldre människor eller personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att alla konsumenträttigheter alltid respekteras och att alla konsumenter kan utnyttja fördelarna med skapandet av den inre marknaden för data i lika utsträckning. Parlamentet understryker att man vid databehandling av blandade dataset måste behandla dessa dataset i enlighet med gällande lagstiftning, bland annat kommissionens vägledning om förordningen om en ram för fritt flöde av icke‑personuppgifter.

9. Europaparlamentet inser den potentiella nyttan av tillgång till vissa personuppgifter för forskning och politiskt beslutsfattande på områden som folkhälsa, läkemedel, sociala tjänster, utbildning med flera. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa tydliga mekanismer för enhetlig insamling av dessa uppgifter, i enlighet med de europeiska integritetsstandarderna och relevant gällande lagstiftning, med säkerställande dels av respekt för principen om uppgiftsminimering, dels av att dessa uppgifter inte kan kopplas till specifika personer.

10. Europaparlamentet framhåller att de behöriga marknadskontrollmyndigheterna och myndigheterna för cybersäkerhet måste ha tillräckliga befogenheter för att få komma åt relevanta data, varvid direktiv (EU) 2016/943 och förordning (EU) 2019/1020 fullständigt ska respekteras. Sådan åtkomst får bli aktuell om myndigheterna har skäl att misstänka olaglig verksamhet och ska tjäna ändamålet att stärka deras åtgärder och säkerställa tillräcklig kontroll över produktsäkerhet och datasäkerhet. Parlamentet betonar att man måste slå vakt om säkerheten för och skyddet av de data som tillsyns‑ och kontrollmyndigheterna berett sig åtkomst till.

11. Europaparlamentet framhåller att man måste få till stånd gemensamma europeiska dataområden i syfte att säkerställa ett fritt flöde av icke-personuppgifter över gränser och mellan sektorer, i syfte att öka dataflödena mellan företagen, den akademiska världen, berörda parter och den offentliga sektorn. Parlamentet anser att ramen för styrningen av de gemensamma europeiska dataområdena bör bygga på de principer som fastställs i förordningen om ett fritt flöde av icke-personuppgifter. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna att fullständigt följa den sistnämnda förordningen, för att data ska kunna lagras och behandlas överallt i EU utan omotiverade begränsningar. Parlamentet understryker att man måste skapa lika villkor för datadelning mellan berörda parter och se efter vad som utgör en lämplig och proportionerlig nivå av tillstånd för dataåtkomst, av omsorg om bättre övervakning av vilka som fått åtkomst till vissa data och för vilket ändamål, varvid särskild hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens behov för att de ska kunna expandera och arbeta på gränsöverskridande basis på den inre marknaden.

12. Europaparlamentet belyser att datarättsakten och rättsakten om dataförvaltning bör fastställa bestämmelser för användning av högkvalitativa och tillförlitliga dataset som är nödvändiga för att skapa välfungerande gemensamma europeiska dataområden samt för att hjälpa företagen att utveckla högkvalitativa produkter och tjänster till nytta för den inre marknaden. Parlamentet erkänner att privatföretag bör få välja en modell för öppna data och samarbete, till exempel med öppen teknik såsom programvara med öppen källkod, utan att detta påverkar gällande lagstiftning, såsom direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet föreslår att kommissionen utvecklar dataområden som bygger på tekniska och rättsliga ramar för datadelning för att hålla data säkra och säkerställa kontrollen över vem som kan komma åt data och för vilket ändamål.

13. Europaparlamentet anser att det behövs incitament till frivillig datadelning mellan företag (B2B) och från företag till myndigheter (B2G) och till deltagande i dataområden, samtidigt som det också skulle kunna bli aktuellt med obligatorisk åtkomst till data för att förebygga marknadsmisslyckanden. Parlamentet påpekar att datadelning bör vara konkurrensfrämjande och uppmuntrar kommissionen att säkerställa lika villkor på den inre marknaden för data. Parlamentet understryker att rättsakten om digitala marknader bör införa nya redskap och fastställa kriterier för identifiering av grindvakter och innefatta bestämmelser för att dessa ekonomiska enheter inte ska kunna skapa marknadshinder, inte heller för datadelningen med relevanta berörda parter. Parlamentet ber kommissionen att särskilt uppmärksamma frågorna om sekretess och skydd av affärshemligheter i samband med dataekonomin.

14. Europaparlamentet påminner om vikten av säkerhet och dataskydd som centrala delar i initiativ för datadelning och gemensamma framtida europeiska dataområden. Parlamentet framhåller att företagen måste följa den allmänna dataskyddsförordningen i dess helhet. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att åtgärda de nuvarande begränsningarna för dataportabilitet. Parlamentet påminner om att man måste säkerställa att det finns regler för att garantera framtidssäkrad integritet i elektronisk kommunikation. Parlamentet understryker här relevansen av de pågående förhandlingarna om förordningen om integritet och elektronisk kommunikation.

15. Europaparlamentet understryker samhällsfördelarna med att främja bättre tillgång till data från den offentliga sektorn på sätt som stärker datans användbarhet i hela unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (direktivet om öppna data), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en kultur med omfattande vidareutnyttjande av tillgängliga data. Parlamentet framhåller att alla relevanta institutionella aktörer och samhällsaktörer och ekonomiska aktörer, framför allt små och medelstora företag och uppstartsföretag, måste få enkel åtkomst till data och likaså, när det är relevant, till offentliga upphandlingskontrakt, med de undantag som fastställs i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, varvid man bör åtgärda obefogade hinder och främja användningen av moderna webbtjänster och programmeringsgränssnittstjänster.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en datadelningskultur, där de föregår med gott exempel, och dela sina data i en synlig, användarvänlig, öppen och enkelt automatiserad process. Parlamentet framhåller initiativ som Nordic Smart Government som har till syfte att ge små och medelstora företag möjlighet att frivilligt dela data automatiskt och i realtid genom ett decentraliserat digitalt ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att se efter hur man, i enlighet med den lagstiftning som i dag tillämpas inom EU, kan säkerställa att offentligfinansierade data blir till nytta för konsumenter, små och medelstora företag och andra företag som bedriver seriös verksamhet. Parlamentet håller fast vid att alla aktörer som bedriver verksamhet i EU och drar nytta av europeiska dataområden måste följa unionslagstiftningen.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera utgående från rekommendationerna i expertgruppens rapport[33], att genomföra studier om de makroekonomiska och sociala fördelarna med datadelning från företag till myndigheter av omsorg om allmänintresset. Parlamentet efterlyser här tydliga regler för G2B-datadelning (från myndigheter till företag) och B2G-datadelning (från företag till myndigheter), och anser att eventuella avgifter som föranleds av kostnaderna för handläggning av begäranden om vidareutnyttjande av data bör vara proportionerliga och icke-diskriminerande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att den offentliga sektorn iakttar tillräckliga nivåer av säkerhet och personlig integritet för lagring av, åtkomst till och behandling av data, för att förtroendet mellan företag eller organisationer inom det civila samhället och den offentliga sektorn ska öka.

18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens internationella strategi som syftar till att minimera fragmenteringen av de globala digitala marknaderna genom att driva på gemensamma standarder och främja datadelning mellan betrodda länder. Parlamentet framhåller att europeiska företag överallt i världen bör kunna bedriva verksamhet med förtroende och rättslig säkerhet och att man vid dataöverföringar till tredjeländer bör respektera EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och relevant unionslagstiftning.

19. Europaparlamentet anser att man bör bedöma miljöpåverkan av datadelning och den infrastruktur som då behövs, för att säkerställa att den europeiska datastrategin följer den gröna given. Parlamentet betonar här att möjliggörandet av datadelning och åtkomst till väsentliga och väldefinierade dataset kommer att spela en central roll. Parlamentet rekommenderar att man tar reda på vilka dataset som är väsentliga för omställningen till en mer hållbar inre marknad och bedömer om den förväntade genomförandeakten om värdefulla dataset inom ramen för direktivet om öppna data kan användas för detta ändamål.

20. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för smarta cirkulära tillämpningar och kommissionens ambition att utveckla ett digitalt ”produktpass”. Parlamentet håller fast vid att man bör utveckla verktyg för artificiell intelligens, robotteknik, automatiskt beslutsfattande och maskininlärning i nära samarbete med alla relevanta berörda parter, framför allt näringslivet, nationella offentliga myndigheter och det civila samhället, eftersom dessa verktyg kan bli utslagsgivande för att vi ska kunna få en mer hållbar digital marknad och minska den digitala sektorns nuvarande koldioxidavtryck.

21. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en europeisk molnfederation och ett europeiskt nätverk av molninfrastruktur. Parlamentet understryker dock att det behövs investeringar i europeiska företags lagringskapacitet. Parlamentet framhåller att man måste förbättra tillgången till europeiska molntjänster och, med hjälp av uppförandekoder, certifiering och standarder, i en ”molnregelbok” ta itu med interoperabilitetsproblem, som avsevärt hindrar effektiv datadelning. Parlamentet uppmanar här kommissionen att ta fram en konsekvent molnregelbok där det tas hänsyn till det arbete som gjorts av arbetsgruppen för byte av molnleverantörer och dataportering.

22. Europaparlamentet anser att proportionalitet ska vara ledstjärnan för kraven på datakvalitet och interoperabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att främja befintliga standarder för att komma till rätta med tekniska utmaningar, inlåsningseffekter och onödiga transaktionskostnader, och samtidigt göra det möjligt för användare att fritt välja sina lokala molntjänster och obesvärat migrera sina data till andra tjänsteleverantörer via standardiserade gränssnitt, om det går att få jämförbara och kompatibla molntjänster, och fastställa höga kvalitetsstandarder för sektorer och dataområden som har stor betydelse för betydande samhällsutmaningar. Parlamentet påminner dock om att friheten att välja en icke-europeisk molntjänsteleverantör bör kvarstå som öppen för europeiska företag och konsumenter utom av legitima skäl, exempelvis risker för den nationella säkerheten.

23. Europaparlamentet understryker att vi måste få ett europeiskt molnekosystem med säkra europeiska dataområden baserade på en tillförlitlig och betryggande infrastruktur med starka principer och verktyg för cybersäkerhet. Parlamentet erinrar om att ökad konnektivitet för med sig ökade cyberhot. Parlamentet välkomnar här den förväntade översynen av nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet (NIS-direktivet).

24. Europaparlamentet efterlyser en kostnadseffektiv och användarbehovsinriktad molninfrastruktur på unionsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det går att införa ett nytt infrastrukturprojekt för den europeiska inre marknaden för att lika villkor för tillträdet till den inre marknaden för data ska gälla i hela EU.

25. Europaparlamentet påpekar vilka hinder för dataåtkomst och datadelning som företagen möter, i all synnerhet små och medelstora företag och uppstartsföretag. Parlamentet föreslår att man ska utveckla en teknisk och rättslig ram för säkrad datadelningspraxis. Parlamentet anser att rättsakten om digitala marknader är en förutsättning för bättre dataportabilitet på rättvisa villkor. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att bedöma hur den förväntade översynen av databasdirektivet kan bidra till bättre dataåtkomst, med garantier för fullständig tillämpning av immateriella rättigheter.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram effektiva standarder, i nära samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna. Parlamentet anser att Europeiska standardiseringskommitténs workshopdokument (CWA) inom vissa områden, såsom molntjänster, vore ett sätt att effektivisera arbetet med att utveckla harmoniserade standarder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att börja ta fram standarder så fort som möjligt.

27. Europaparlamentet understryker att kommissionen, i sitt arbete med att fastställa standarder för sektorsöverskridande datadelning, bör vara särskilt uppmärksam på vilka standarder som gäller inom en given sektor för att säkerställa en enhetlig standard för sektorsöverskridande datadelning och för att inte en sektor ska gynnas på bekostnad av en annan.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det behövs riktlinjer för unionens förfaranden för offentlig upphandling och dess finansieringsprogram för att man i gällande lagstiftning ska kunna infoga krav på öppen dataåtkomst, interoperabilitet och portabilitet, om detta är påkallat och lämpligt. Parlamentet uppmanar här kommissionen att bedöma om det behövs ett ”europeiskt interoperabilitetslöfte”.

29. Europaparlamentet betonar att datatillgänglighet och data av hög kvalitet är utslagsgivande för utvecklingen av effektiva, välfungerande och opartiska system för artificiell intelligens. Parlamentet påminner om att rådata för system för artificiell intelligens kan reproducera olika former av samhällelig eller ekonomisk skevhet, diskriminering och ojämlikhet vid tillhandahållandet av digitala tjänster till konsumenter och företag.

30. Europaparlamentet understryker att skevheter i databaserade system effektivast kan minskas genom att man ser till att det finns dataset med hög kvalitet att tillgå för träningen av system för artificiell intelligens. Parlamentet konstaterar att allmänt tillgängliga data eller data med fria licenser ofta används av AI- och maskininlärningsutvecklare när de väljer ut träningsdata. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa åtkomsten till data av hög kvalitet, för att utvecklingen av system för artificiell intelligens ska förlöpa effektivt och i full överensstämmelse med gällande lagstiftning.

31. Europaparlamentet inser, särskilt mot bakgrund av den pågående 5G-utrullningen och de affärsmodeller som följt på den, att vi håller på att få ett paradigm för edge computing, och betonar att vi måste hitta tekniska och juridiska lösningar som ger ändamålsenlig åtkomst till kantdata. Parlamentet betonar att vi snabbt måste bemöta de framväxande utmaningarna med cybersäkerhet och datainteroperabilitet vilka den aldrig tidigare sedda omfattningen av och distribuerade karaktären hos edge computing medför, inbegripet de utmaningar som handlar om maskinautentisering, dataursprung, integritet och datatillförlitlighet.

32. Europaparlamentet inser att mängden data från självkörande fordon kan komma att öka, och vilken innovationspotential detta för med sig för industrin och ekonomin, men också vilka säkerhetsrisker som följer av det. Parlamentet uppmanar här kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt situationer där data genereras gemensamt, vilket kan försvåra dataidentifieringen och rättigheterna till uppgiftsskydd. Parlamentet ber kommissionen att se efter om det behövs någon ytterligare lagstiftning på området.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.1.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alex Agius Saliba, Andrus Ansip, Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Hynek Blaško, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Anna Cavazzini, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Carlo Fidanza, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Kateřina Konečná, Andrey Kovatchev, Jean-Lin Lacapelle, Morten Løkkegaard, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Dan-Ştefan Motreanu, Anne-Sophie Pelletier, Miroslav Radačovský, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marc Angel, Krzysztof Hetman, Sándor Rónai

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ECR

Adam Bielan, Carlo Fidanza, Eugen Jurzyca, Beata Mazurek

EPP

Pablo Arias Echeverría, Deirdre Clune, Krzysztof Hetman, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, Antonius Manders, Dan-Ştefan Motreanu, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Marion Walsmann

Verts/ALE

Anna Cavazzini, David Cormand, Alexandra Geese, Kim Van Sparrentak

ID

Hynek Blaško

NI

Marco Zullo

Renew

Andrus Ansip, Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Sandro Gozi, Svenja Hahn, Morten Løkkegaard

S&D

Alex Agius Saliba, Marc Angel, Brando Benifei, Biljana Borzan, Maria Grapini, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Sándor Rónai, Christel Schaldemose

THE LEFT

Kateřina Konečná, Anne-Sophie Pelletier

 

1

-

NI

Miroslav Radačovský

 

4

0

ID

Alessandra Basso, Markus Buchheit, Virginie Joron, Jean-Lin Lacapelle

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (27.1.2021)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande: Roman Haider

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag[34] (ITS-direktivet),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet[35],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen[36],

 med beaktande av kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen[37],

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem[38],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om självkörande bilar inom transportsektorn i Europa[39],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[40],

 med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt om förslaget till en europeisk klimatlag[41] som antogs den 8 oktober 2020, och av följande skäl:

A. En gemensam EU-strategi för data bör ge fördelar för transport- och turismsektorn i Europa och bidra till omställningen till ett säkert, hållbart och effektivt transportsystem, samtidigt som tillräcklig driftskompatibilitet med andra sektorer säkerställs, särskilt genom att underlätta utvecklingen av teknik som bygger på artificiell intelligens (AI). Man bör skapa och främja rättvisa villkor på marknaden för den europeiska ekonomin och företagssektorn, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag, och säkerställa en rättvis konkurrens mellan marknadsaktörer och alla transportslag.

B. En EU-strategi för data bör bidra till att anpassa EU:s transportsektor till den europeiska gröna given och förverkligandet av EU:s klimatmål. Strategin bör underlätta omställningen till ett hållbart, utsläppsfritt och smidigt multimodalt gemensamt europeiskt transportområde.

C. Små och medelstora företag som bedriver verksamhet inom transport- och turismsektorn drar inte full nytta av de data som de alstrar. Många små och medelstora företag är inte medvetna om värdet av sina data, saknar verktyg för att behandla dem och är inte tillräckligt förberedda för att verka inom den digitala ekonomin.

D. Principerna om integritet och säkerställande av konsumenters och passagerares rättigheter bör fortsätta att stå i centrum av alla europeiska lagstiftningsåtgärder på transportområdet, även – och framför allt – när det handlar om digitalisering.

E. Genomförandet av en EU-strategi för data bör syfta till att förbättra Europas digitala konkurrenskraft, uppnå transportsäkerhet, driftskompatibilitet, kompatibilitet, kontinuitet, säker dataanvändning, utfasning av fossila bränslen i transportsektorn och minskad påverkan av transporter på miljön, multimodalitet för transporter och vidareutveckling av digitaliseringen, särskilt elektroniska dokument, för att minska onödiga administrativa bördor och kostnader för företag och medborgare, och samtidigt också skapa sysselsättning av hög kvalitet.

F. Datadelningen inom transportsektorn syftar till att förbättra trafikledningen och därmed säkerheten, hållbarheten, minimeringen av data och effektiviteten för både passagerar- och godstrafiken. Det är ytterst viktigt att fokusera på känsliga frågor som dataskydd, integritet, konsumenträttigheter och säkerheten för känsliga data och personuppgifter.

G. Ett europeiskt dataområde inom transportsektorn kommer endast att vara framgångsrikt om EU lyckas investera tillräckligt i teknik och infrastruktur, vilket i sin tur kommer att stärka Europas tekniska oberoende inom dataekonomin.

H. Unionen har redan börjat vidta åtgärder för att reglera hur data bör användas och lagras inom transportsektorn, bland annat genom förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation[42], direktiv (EU) 2019/1936 om förvaltning av vägars säkerhet[43], förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart[44], samt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja ((COM(2019)0038).

I. EU-strategin för data bör öka säkerheten, hållbarheten och effektiviteten inom den europeiska transportsektorn. Data bör göras tillgängliga i enlighet med principen ”så öppen som möjligt, så begränsad som nödvändigt”. Insamling, delning och användning av data måste ske med iakttagande av EU:s grundläggande rättigheter och säkerställa skydd av personuppgifter, särskilt när det gäller ändamålsbegränsning och utesluta användning inom sektorer såsom reklam samt skydd av känsliga uppgifter och högsta standarder för it-säkerhet.

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att skapa en europeisk inre marknad för data, med ett gemensamt europeiskt dataområde för rörlighet, och erkänner dess enorma ekonomiska potential. Parlamentet betonar att ett sådant dataområde bör gagna hållbarheten inom europeiska transporter, och samtidigt ge fördelar för europeiska medborgare, konsumenter, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och företag, såväl sådana som genererar data som sådana som samlar in och behandlar data, med beaktande av deras konkurrenskraft, affärsmodeller och företagshemligheter, så att man samtidigt förhindrar obehörig tillgång till känsliga uppgifter och säkerställer it-säkerhet och fullständig efterlevnad av EU:s integritets- och dataskyddslagstiftning.

2. Europaparlamentet fastslår ambitionen att göra EU till världsledande inom digital innovation, företagsdigitalisering och smart dataanvändning inom transport, rörlighet och turism.

3. Europaparlamentet understryker att framtidens lagstiftning måste underlätta, snarare än hindra, teknisk utveckling, innovation och dataportabilitet samt ge konsumenter och passagerare egenmakt och öka deras medvetenhet om sina rättigheter och sitt digitala ansvar, så att de blir fullvärdiga aktörer i dataområdet för rörlighet.

4. Europaparlamentet framhåller att ett sådant europeiskt dataområde skulle vara särskilt intressant för den europeiska transport- och logistiksektorn, eftersom det ger möjligheter att öka effektiviteten i organiseringen och förvaltningen av gods- och persontrafikflödena samt förbättra och effektivisera användningen av infrastruktur och resurser i hela det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

5. Europaparlamentet understryker att detta europeiska dataområde även kommer att säkerställa en ökad synlighet i försörjningskedjan, förvaltning av trafik- och godsflöden i realtid, driftskompatibilitet och multimodalitet, samt en förenkling och minskning av den administrativa bördan inom hela det transeuropeiska transportnätet, särskilt på gränsöverskridande sträckor.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta frivilliga datadelningssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att uppmuntra företag att dela med sig av sina relevanta data, eventuellt genom ett belöningsbaserat system, i syfte att samla stora mängder transportdata och göra dem tillgängliga för alla EU-företag, särskilt för de företag som på grund av bristande resurser har svårt att samla in, lagra och använda sina egna data och få tillgång till de data som krävs för att dra nytta av tekniska framsteg. Parlamentet betonar att avtal måste innehålla tydliga skyldigheter och förpliktelser för datainsamlare när det gäller tillgång, lagring, delning och behandling av data, för att begränsa missbruk av sådana data.

7. Europaparlamentet framhåller behovet av att undvika tjänsteleverantörs- eller teknikinlåsningar för offentligt insamlade data. Parlamentet understryker behovet av offentliga finansieringsprogram och offentlig upphandling för att bygga upp en tillräcklig kapacitet för de offentliga myndigheternas datalagring och databehandling i medlemsstaterna, och därigenom ytterligare underlätta datadelning från företag till myndigheter (B2G), mellan myndigheter(G2G) och från myndigheter till företag(G2B).

8. Europaparlamentet noterar att ett litet antal digitala plattformar från tredjeländer har fått en stark ställning på EU-marknaden och kunnat samla in stora mängder data utan någon större formell, strukturerad statlig tillsyn, i ett lapptäcke av lagar om integritetsskydd och industrins självreglering i ursprungslandet. Parlamentet bekräftar mot bakgrund av denna situation att man måste utarbeta EU-lagstiftning för att underlätta digitala plattformars framväxt och tillväxt i EU, och därmed minska beroendet av utländska plattformar och öka den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet anser att det vid väldefinierade systemiska marknadsobalanser och om det motiveras av ett övervägande allmänintresse, är ytterst viktigt att EU fastställer obligatoriska skyldigheter beträffande datadelning och tillgång till data dels mellan företag (B2B) dels från företag till myndigheter(B2G), med fullständig respekt för unionens immaterialrättigheter och lagstiftning om företagshemligheter, för att säkerställa lika villkor och därmed stödja uppkomsten av EU-företag och små och medelstora företag i transportsektorn, och samtidigt skydda medborgarnas rätt till integritet. Parlamentet efterlyser ett korrekt genomförande av direktivet om öppna data[45], som inför nya regler om datadelning av offentliga företag inom transportsektorn.

9. Europaparlamentet påpekar att när det gäller data som genereras av transportsektorn måste äganderätten och nyttjanderätterna klargöras för att säkerställa offentliga och privata aktörers frihet att utbyta och behandla icke-personuppgifter och anonymiserade data. Parlamentet betonar behovet av lagstiftningsåtgärder för att undanröja hinder för utbyte och vidareutnyttjande av data.

10. Europaparlamentet noterar Europeiska dataskyddsstyrelsens[46] riktlinjer om behandling av personuppgifter för uppkopplade fordon, som understryker behovet av att skilja mellan personuppgifter och uppgifter som inte är personuppgifter i sådana fordon, och att upprätthålla den regel som finns i artikel 5.3 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation om att det krävs ett föregående samtycke från den registrerade för åtkomst, lagring och behandling av data i terminalutrustning. Parlamentet understryker vikten av att rättsligt skilja mellan personuppgifter och uppgifter som inte är personuppgifter för att uppnå rättssäkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda specifika riktlinjer för hur bestämmelserna i förordning 2016/679 ska tillämpas på blandade dataset i transportsektorn, med säkerställande av full respekt för dataskydd.

11. Europaparlamentet påpekar att den europeiska transportsektorn, däribland EU:s logistikvärdekedja och turismsektorn tillsammans genererar en stor mängd data av strategisk och ekonomisk betydelse. Parlamentet betonar att en ytterligare digitalisering av sektorerna, genom att skapa fler företagsmodeller och nya arbetstillfällen, ökar tillväxten, konkurrenskraften och välståndet i den europeiska transport- och turismsektorn. Parlamentet betonar att insamling, delning och användning av data bör syfta till att öka säkerheten och effektiviteten i transporter och minska utsläppen, och att utbytet av data bör främjas och samtidig vara förenligt med lämpliga garantier för integritet och säkerhet.

12. Europaparlamentet påpekar att den offentliga och privata sektorn och digitala plattformar genererar en stor mängd rådata, dvs. data som inte har behandlats för användning, och icke-personuppgifter som kan tjäna det allmänna bästa både inom och utanför transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa incitament till att lämna ut sådana data i form av öppna data och att utveckla en samarbetsmodell mellan berörda aktörer.

13. Europaparlamentet konstaterar att det finns fördelar med datadelning för transportsäkerheten och för en hållbar och effektiv transportförvaltning. Parlamentet betonar samtidigt vikten av att vidta starka och effektiva åtgärder för skydd av personuppgifter och it-säkerhet, för att förhindra missbruk vid databehandling och datadelning.

14. Europaparlamentet understryker att en korrekt tillämpning av AI-teknik inom transportsektorn kan erbjuda stora möjligheter när det gäller att uppnå driftskompatibel, effektiv, säker och utsläppsfri rörlighet, särskilt i fråga om passagerarsäkerhet, trafikledning, minskade utsläpp och minskade kostnader för sektorn.

15. Europaparlamentet varnar för att den nuvarande utvecklingen inom AI, såsom autonom körning, uppkopplade fordon och användaridentifiering i resesektorn utgör vissa avsevärda risker, som måste åtgärdas och hanteras effektivt, för att undvika negativa konsekvenser för de europeiska passagerarna och konsumenterna. Parlamentet understryker i detta sammanhang de eventuella riskerna och möjliga kränkningar av rätten till integritet i samband med användning av biometrisk teknik. Parlamentet betonar att användningen av offentliga och privata fordon och transportinfrastruktur samt turismtjänster även i fortsättningen måste vara möjliga för medborgare utan obligatorisk biometrisk identifiering, med undantag för fall där användning av biometrisk teknik är nödvändig av tvingande skäl av allmänintresse som tydligt definieras i EU:s eller medlemsstaternas lagstiftning.

16. Europaparlamentet framhåller att den mänskliga faktorn spelar en avgörande roll och understryker vikten av att säkerställa att AI, robotteknik och relaterad teknik fortsätter att ha människan i centrum och stärker såväl människors välbefinnande och säkerhet som samhällets och miljöns välbefinnande genom att minska de risker som automatiserade processer kan vara förknippade med. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i sitt kommande initiativ om artificiell intelligens och dess tillämpning ta hänsyn till de särskilda behoven inom transport- respektive turismsektorn, inbegripet de olika transportslagen.

17. Europaparlamentet understryker att konkurrenskraftig tillgång till data är av yttersta vikt för utvecklingen av AI, särskilt i transport- och turismsektorerna, och att fördelarna med AI-teknik endast kan utnyttjas om stora mängder data av hög kvalitet finns tillgängliga för forskare och företag i EU, utan alltför stora regelbördor, särskilt när AI‑tillämpningen för vilken data används inte medför stora risker.

18. Europaparlamentet betonar att utan en sektorspecifik transportdatastrategi för hur data ska behandlas, lagras och förbättras kvalitetsmässigt kommer EU att hamna på efterkälken när det gäller att sprida AI-teknik i hela sektorn och därmed förlora i konkurrenskraft.

19. Europaparlamentet betonar att man i regleringen måste göra en åtskillnad mellan AI med hög och låg risk, på grund av hur datan används. Parlamentet konstaterar att denna åtskillnad inte får ske på sektorsbasis, eftersom det kan komma att hindra den tekniska utvecklingen inom en hel sektor, utan bör i stället grundas på tillämpningssättet, för att säkerställa ett exakt tillämpningsområde inom regleringen och för att undvika onödiga administrativa bördor.

20. Europaparlamentet framhåller den påtagliga rättsliga osäkerhet som råder för företag och forskare som använder personuppgifter och den hämmande effekt som detta har på innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram vägledning om förfaranden för förhandsgodkänd dataanvändning, samt för pseudonymisering och anonymisering, för att öka den rättsliga säkerheten för aktörer som är beroende av dataanvändning inom transport- och turismsektorerna. Parlamentet anser att nationella myndigheter bör följa denna EU-vägledning när de utövar sina befogenheter, som ett sätt att säkerställa enhetlig reglering och smidiga dataflöden mellan medlemsstaterna.

21. Europaparlamentet understryker att rättslig säkerhet och en rimlig chans att övervaka utvecklingen och förstå dataregler är avgörande för att frigöra den innovativa potentialen hos europeiska företag och forskare.

22. Europaparlamentet betonar att bristen på driftskompatibilitet och enhetliga standarder avsevärt hämmar utbytet och samkörningen av transportdata och data om rörlighet från olika källor. Parlamentet påpekar att den snabba utvecklingen av moderna digitala lösningar för transport och turism, exempelvis självkörande fordon och intelligenta transportsystem (ITS), är omöjlig utan att man på EU-nivå inrättar gemensamma, enhetliga och strukturerade maskinläsbara dataformat, som bör bygga på öppna standarder för registrering. Parlamentet fäster uppmärksamhet vid den viktiga roll som det europeiska flerpartsforumet om standardisering på ikt-området har i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det utvecklas gemensamma datastandarder inom transportsektorn för att optimera driftskompatibilitet, kompatibilitet och kontinuitet för data i transportsystemet.

23. Europaparlamentet noterar att för att EU:s datastrategi ska vara framgångsrik, särskilt inom transportsektorn, måste den baseras på en hållbar industripolitik, med både offentliga och privata investeringar i ny datainfrastruktur och dataekonomi som inriktas på att bygga upp ett motståndskraftigt EU-nätverk som främjar snabb datakonsumtion och datadelning samt stärker driftskompatibilitet som gagnar alla berörda aktörer och samtidigt främjar Europas digitala ledarskap.

24. Europaparlamentet välkomnar förslaget i EU:s datastrategi om kompatibla applikationsprogrammeringsgränssnitt och dataformat, eftersom driftskompatibla format även garanterar rättvis konkurrens och lika villkor.

25. Europaparlamentet understryker transporternas centrala roll när det gäller att säkerställa oavbruten verksamhet inom andra sektorer såsom hälso- och sjukvårds-, livsmedels- och tillverkningsbranscherna. Parlamentet betonar därför behovet av att få till stånd synergieffekter mellan de olika dataområden som kommissionen avser att utveckla, genom att avlägsna flaskhalsar, öka produktiviteten och underlätta det fria flödet av gods och människor. Parlamentet efterlyser ökad samordning mellan medlemsstaterna för att underlätta gränsöverskridande dataflöden inom olika sektorer, genom en dialog mellan myndigheter och berörda aktörer, för att fastställa ett gemensamt sätt att samla in data på, som bygger på principerna om sökbarhet, tillgänglighet, driftskompatibilitet och återanvändbarhet.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) för tunga godstransporter, som ett effektivt verktyg för övervakning av lastbilar och säkerställande av spårbarheten av varor i realtid. Parlamentet betonar att detta skulle leda till lägre kostnader för vård och inläggning på sjukhus på grund av trafikolyckor, och ge bättre garantier för trafiksäkerheten, samtidigt som behandlingen av data i realtid (såsom uppgifter om tillgängliga parkeringsplatser) säkerställs. Parlamentet noterar att GNSS skulle kunna hjälpa brottsbekämpningen att förebygga olaglig verksamhet.

27. Europaparlamentet konstaterar att europeiska företag som är verksamma i vissa tredjeländer i allt högre grad ställs inför omotiverade hinder och digitala begränsningar. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ta upp sådana omotiverade hinder för internationella dataflöden i bilaterala diskussioner och internationella forum, inbegripet WTO.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att underlätta dataflöden med strategiskt viktiga tredjeländer, i full överensstämmelse med EU:s regelverk om dataskydd. Parlamentet noterar att man för detta ändamål bör undvika datalokaliseringskrav vid behov, att data måste omfattas av EU:s frihandelsavtal och att ansträngningar för att fatta beslut om en adekvat skyddsnivå med tredjeländer måste påskyndas.

29. Europaparlamentet betonar att datadelning kan göra trafikledningen och trafiksäkerheten inom alla transportslag effektivare. Parlamentet betonar de potentiella fördelarna med datadelning, såsom realtidsnavigering för att undvika trafik och realtidsmeddelanden om försenad kollektiv transport, för att spara extra arbetstimmar, öka effektiviteten och undvika flaskhalsar. Parlamentet betonar dock vikten av att vidta kraftfulla och effektiva it-säkerhetsåtgärder för att förhindra missbruk vid behandling och delning av data, och att finna en gemensam grund för att ta itu med relevanta tekniska och juridiska frågor, särskilt på gränsöverskridande sträckor.

30. Europaparlamentet påpekar att privata operatörer inom transportsektorn genererar en avsevärd mängd data i samband med tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse eller utförande av uppgifter som samfinansieras genom offentliga medel, exempelvis kollektivtrafik. Parlamentet betonar att sådana data, på grund av deras betydelse och höga värde för samhället, bör göras tillgängliga för återanvändning i allmänhetens intresse, samtidigt som man garanterar en hög nivå av skydd av personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en korrekt användning och skydd av personuppgifter som samlas in från transport- och turismrelaterade tillämpningar och tjänster som inbegriper spårbarheten för användare, passagerare och konsumenter.

31. Europaparlamentet noterar det arbete som utförs av Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) när det gäller att säkra kritisk transportinfrastruktur. Parlamentet understryker den enorma potentialen i sakernas internet för transportsektorn, som kan garantera bättre operativ prestanda, ökad säkerhet och effektiva realtidstjänster. Parlamentet påpekar att nästa generations teknik på transportområdet kommer att lagra data nära den plats där datan genereras (”data at the edge”), vilket ökar cyberriskerna. Parlamentet efterlyser en samordnad EU-strategi för att upprätta gemensamma protokoll för säker åtkomst, lagring och behandling av data i hela transportsektorn.

32. Europaparlamentet betonar att datadelning inom den europeiska transportsektorn kan underlätta gränsöverskridande TEN-T-infrastrukturprojekt, som ofta ställs inför särskilda utmaningar i fråga om samordningen av tillståndsförfaranden. Parlamentet understryker att ett europeiskt dataområde som tillhandahåller en ökad andel datadelning och digitalisering kan ha en positiv inverkan på genomförandet av direktivet om smarta TEN-T-regler och därmed även på genomförandet av EU:s rationaliseringsåtgärder i tillståndsförfaranden, gränsöverskridande upphandlingsförfaranden och andra administrativa förfaranden. Parlamentet framhåller att denna förenkling av förfaranden är avgörande för att förverkliga det transeuropeiska transportnätet på ett mer effektivt sätt, genom att minska tekniska hinder och administrativa bördor, och således även risken för förseningar och ökade kostnader i TEN-T-transportinfrastrukturprojekt.

33. Europaparlamentet understryker att europeiska partnerskap skulle kunna spela en viktig roll för att påskynda innovation och forskning i fråga om transportsektorns prestanda och säkerhet. Parlamentet betonar att datadelning kan vara av särskild betydelse för att stärka de europeiska partnerskapens roll. Parlamentet understryker att europeiska partnerskap inom de olika transportslagen i hög grad kan bidra till en säker, hållbar och smart utbyggnad av TEN-T.

34. Europaparlamentet betonar behovet av att reglera utbytet av data mellan offentliga aktörer (G2G) i gränsöverskridande transaktioner, särskilt beträffande information om användningshistoriken för begagnade fordon. Parlamentet noterar att bristen på ett enhetligt, gränsöverskridande utbyte av fordonsinformation har en negativ inverkan på trafiksäkerheten och konsumentskyddet mot bedrägerier.

35. Europaparlamentet betonar vikten av datautbyte för att skapa driftskompatibla multimodala biljettsystem. Parlamentet understryker särskilt behovet av direktbiljetter inom järnvägssektorn, och uppmanar kommissionen att möjliggöra datadelning mellan olika järnvägsoperatörer i syfte att underlätta internationella järnvägsresor.

36. Europaparlamentet betonar vikten av datautbyte för nya marknadsaktörer och innovation. Parlamentet framhåller fördelarna med datadelning inom transportsektorn, särskilt när det gäller biljettsystem, både för företag och konsumenter.

37. Europaparlamentet noterar vikten av datautbyte från fordon till fordon, från transportinfrastruktur till transportinfrastruktur och från fordon till transportinfrastruktur samt mellan medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa driftskompatibilitet mellan fordon och transportinfrastruktur.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt slutföra ibruktagandet av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i det europeiska järnvägsnätet, för att utnyttja fördelarna med ett driftskompatibelt signalsystem.

39. Europaparlamentet efterlyser en datastrategi som syftar till att skapa hållbarhet för alla transportslag. Parlamentet betonar järnvägarnas betydelse som ett transportslag som för närvarande har det lägsta koldioxidavtrycket för både passagerare och gods.

40. Europaparlamentet begär att genomförandet av transportlagstiftningen övervakas, särskilt förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation, direktiv (EU) 2019/1936 om förvaltning av vägars säkerhet[47] och förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart, för att säkerställa stöd till företag, främja digitalisering och förbättra datautbyte från företag till myndigheter (B2A), från företag till konsumenter (B2C), mellan företag (B2B), samt från företag till myndigheter (B2G) och från myndigheter till företag (G2B).

41. Europaparlamentet betonar behovet av ett EU-lagstiftningsförslag, som tillhandahåller en ram för styrning av tillgång till data för offentliga myndigheter och företag, som även är tillgänglig för teknikutvecklare. Parlamentet anser att om företag och allmänheten tillåts att återanvända data skulle detta kunna bidra till att lösa stora sociala utmaningar och få fart på den ekonomiska utvecklingen i Europa.

42. Europaparlamentet föreslår att kommissionen i samband med att den skapar ett regelverk för utbyte av driftskompatibla data på området järnvägstransport bör se över förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet[48] och förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen[49].

43. Europaparlamentet betonar behovet av att utforma intelligenta, hållbara och överkomliga lösningar för medborgare och offentliga myndigheter på området rörlighet i städer och mellan städer, såsom integrerade biljettsystem, och samtidigt skapa ett transportsystem som är allmänt tillgängligt, överkomligt, inkluderande, smart, hållbart, effektivt och icke-diskriminerande oavsett ras, identitet eller sexuell läggning. Parlamentet noterar i detta sammanhang vikten av rörlighet som en tjänst (MaaS) och logistiken som en tjänst (LaaS) och deras potentiella fördelar, i linje med Parisavtalet och klimatmålen i den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att upprätthålla principen om ”data för det allmänna bästa”, att ta full hänsyn till data som genereras av aktiva transportslag och underlätta utbyte av datamängder i syfte att understödja forskning och främja införandet av strategier för att öka rörligheten för alla EU-medborgare. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att underlätta användningen av alternativa transportmedel på digitala plattformar som syftar till att öka delningen av dessa transportslag, bland annat bildelning och cykeldelning.

44. Europaparlamentet betonar att digitaliseringen av dokument inom gods- och persontransporter bör syfta till att minska kostnader och administrativa bördor för företag, offentliga myndigheter och användare och bidra till att göra denna verksamhet mer effektiv och hållbar, samtidigt som man säkerställer att arbetstillfällen skyddas med hjälp av regelbunden utbildning, omskolning och kompetenshöjning och därmed skapar en datakunnig arbetskraft och sporrar den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet understryker vikten av digitala färdigheter och innovativ teknik för att öka effektiviteten och användarvänligheten inom den europeiska transportsektorn. Parlamentet begär att operatörer från alla medlemsstater, särskilt små och medelstora företag, ska få möjlighet att fritt tillhandahålla transporttjänster på den inre marknaden genom att enkelt kontrollera deras identitet och tillstånd.

45. Europaparlamentet betonar att traditionella anställningar i dagens transportsektor till stor del kommer att försvinna eller omvandlas till nya roller som kräver nya färdigheter. Parlamentet understryker behovet av program som syftar till kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare i transportsektorn, för att skapa en datakunnig arbetskraft samtidigt som arbetstagarnas rättigheter skyddas.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt beakta uppstartsföretagens och de små och medelstora företagens situation och att utforma framtida lagstiftning på ett sådant sätt att dessa företags villkor förbättras.

47. Europaparlamentet understryker att man måste undvika att införa krav som skapar hinder för uppstartsföretag och små och medelstora företag inom den digitala sektorn, i syfte att bevara en mångfald av aktörer, säkerställa en tillfredsställande konkurrens och förhindra att det uppstår monopol.

48. Europaparlamentet påpekar att befintliga direktiv, såsom ITS-direktivet, inte bör försvagas av en övergripande uppsättning regler, och att ett underlättande av en datadelningsmiljö kommer att vara avgörande för EU under de kommande åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa datadelning, särskilt inom biljett- och bokningssystem, i den kommande översynen av ITS-direktivet.

49. Europaparlamentet noterar vikten för turismbranschen att samla in och analysera ekonomiska, miljörelaterade och sociokulturella data, som stöd för offentliga och privata aktörers beslutsfattande, och att möjliggöra kundanpassning av produkter och tjänster genom att kombinera officiell statistik och realtidsdata och/eller stordata inom hela ekosystemet för turismbranschen.

50. Europaparlamentet efterlyser ett inrättande av ett europeiskt dataområde för turism, med syftet att hjälpa alla aktörer i sektorn, särskilt små och medelstora företag, att dra fördel av stora mängder data när man genomför politik och projekt på regional och lokal nivå, för att underlätta återhämtningen och påskynda digitaliseringen.

51. Europaparlamentet understryker de enorma fördelarna med data för turismsektorn, som i hög grad kommer att underlätta arbetet för nationella, regionala och lokala regeringar att utforma politiska åtgärder som säkerställer en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar turism. Parlamentet noterar fördelarna med att använda dataset för den cirkulära ekonomin, hantering av folkmassor, kundupplevelser och program för språktjänster inom turismen.

52. Europaparlamentet kritiserar att kommissionen inte har inkluderat turistnäringen i EU‑strategin för data, eftersom denna sektor i dag är starkt beroende av konsumenter som använder digitala plattformar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa turismbranschen i ramen för styrningen av gemensamma dataområden, för att göra det möjligt för hela ekosystemet för turismbranschen att helhjärtat satsa på innovation, digitalisering och hållbarhet.

53. Europaparlamentet påpekar att data kan vara ett effektivt inslag i kampen mot könsdiskriminering och uppmuntrar till användning av opartiska dataset för att förbättra säkerheten för kvinnor inom transportsektorn.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta politiska åtgärder i samarbete med medlemsstaterna för att främja utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, i syfte att utveckla talanger på dessa områden. Parlamentet understryker behovet av att hålla kvar sådana talanger genom att skapa yrkeskarriärer inom exempelvis programutveckling och datavetenskap, med särskild inriktning på jämställdhet mellan könen i sektorn, samtidigt som man finansierar forskning som leder till att det skapas sådant europeiskt kunnande som krävs för att utveckla nästa generations teknik.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.1.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Johan Danielsson, Andor Deli, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Dorien Rookmaker, Massimiliano Salini, Vera Tax, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Petar Vitanov, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Josianne Cutajar, Clare Daly, Roman Haider, Anne-Sophie Pelletier, Markus Pieper

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

44

+

ECR

Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

ID

Marco Campomenosi, Roman Haider, Julie Lechanteux, Philippe Olivier, Lucia Vuolo

NI

Mario Furore

PPE

Magdalena Adamowicz, Cláudia Monteiro de Aguiar, Andor Deli, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Giuseppe Milazzo, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Renew

Izaskun Bilbao Barandica, José Ramón Bauzá Díaz, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen

S&D

Andris Ameriks, Josianne Cutajar, Johan Danielsson, Giuseppe Ferrandino, Bogusław Liberadzki, Isabel García Muñoz, Vera Tax, István Ujhelyi, Petar Vitanov

The Left

Clare Daly, Elena Kountoura

Verts/ALE

Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Tilly Metz

 

2

-

NI

Dorien Rookmaker

Renew

Dominique Riquet

 

2

0

ECR

Peter Lundgren

The Left

Anne-Sophie Pelletier

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR (28.1.2021)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över EU-strategin för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande(*): Axel Voss

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 


FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

Allmänt

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En EU-strategi för data. Parlamentet betonar att inrättandet av ett europeiskt dataområde är centralt för att säkerställa EU:s globala konkurrenskraft, strategiska digitala oberoende och ekonomiska välstånd. Parlamentet påpekar att gemensamma databestämmelser kommer att göra det möjligt för EU att dra verklig nytta av åtkomst till och användning av data på olika sätt, t.ex. genom produktivitetsökning, utveckling av marknadens konkurrenskraft, förbättring av medborgarnas hälsa och välbefinnande, miljöskydd, öppenhet och insyn i förvaltningen och effektiva offentliga tjänster.

2. Europaparlamentet konstaterar att EU:s linje i digitaliseringen bör vara människocentrerad, värdeorienterad och baserad på idén om den sociala marknadsekonomin som respekterar de mänskliga rättigheterna och demokratin och bidrar till att hantera miljö- och klimatutmaningar. Parlamentet understryker att valet av en europeisk linje i digitaliseringen inte får innebära att EU blir protektionistiskt. Parlamentet betonar därför att varje marknadsaktör från ett tredjeland bör kunna verka i det europeiska dataområdet så länge den efterlever EU-rätten och uppfyller dess teknik-, integritets-, säkerhets- och etiknormer, t.ex. i fråga om öppenhet och insyn, ansvarsutkrävande, spårbarhet, hållbarhet, socialt ansvar, goda styrelseformer samt opartiskhet och icke-diskriminering, särskilt avseende personer som tillhör etniska minoritetsgrupper eller rasifierade grupper. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att skapa lika villkor mellan marknadsaktörer från EU och tredjeländer och av att EU arbetar nära tillsammans med tredjelandspartner för att inrätta säkra samarbetsområden på internationell nivå.

3 Europaparlamentet anser att datastrategin även kan hjälpa till att skapa den erforderliga rättsliga säkerheten och tekniska infrastrukturen och samtidigt ge den europeiska industrin incitament att dra bättre nytta av de stora mängderna tillgängliga men outnyttjade data. Parlamentet konstaterar att åtkomst till samt delning och vidareutnyttjande av data, liksom dataanalys, är viktigt redan i dag för många datadrivna produkter och tjänster men att det kommer att bli helt avgörande för utvecklingen och spridningen av framväxande teknik såsom artificiell intelligens (AI), sakernas internet, fiber, 5G, 6G, kvantdatorer, ”edge computing”, blockkedjeteknik och högpresterande datorsystem. Parlamentet understryker att särskilt AI-system skulle tjäna på den ökade tillgänglighet och åtkomst till data som skapas genom nedmontering av befintliga hinder och främjande av användningen av modern teknik och moderna tjänster, såsom webb- och API-baserade tjänster för bekväm och snabb hämtning, genomsökning och behandling av data.

4. Europaparlamentet betonar att ökat datautbyte mellan privata och offentliga enheter är en väsentlig faktor för att skapa nya produkter och tjänster och förbättra kvaliteten på offentliga tjänster på alla områden. Parlamentet understryker att covid-19-krisen är den senaste händelsen som belyser vikten av dataåtkomst, gränsöverskridande datautbyte och spårbara kvalitetsdata. Parlamentet påpekar att avsaknaden av gemensamma databaser och driftskompatibilitet mellan nationella system fortfarande försvårar en effektiv europeisk strategi mot viruset.

5. Europaparlamentet framhåller att det inte vore möjligt att dra full nytta av dataekonomins potential utan att säkerställa tillräckliga kunskaps- och kompetensnivåer i datahantering, t.ex. bland personal inom brottsbekämpande myndigheter och domstolsförvaltning och bland arbetstagare inom andra relevanta områden. Parlamentet konstaterar att digital kompetens spelar en avgörande roll i rättssystemens digitaliseringsprocess i alla medlemsstater. Parlamentet betonar att det i denna process finns många onödiga hinder för en säker och effektiv insamling, behandling och delning av digitala data.

Principerna om bättre lagstiftning

6. Europaparlamentet anser att den nya strategin bör genomföras med ett principbaserat och innovationsvänligt EU-regelverk, som bör vara proportionerligt och sträva efter att minska dagens onödiga administrativa bördor för forskning, civilsamhälle, små och medelstora företag och uppstartsföretag, och samtidigt värna EU-medborgarnas intressen och göra det möjligt för dem att gynnas och vara delaktiga. Parlamentet anser att denna ram även bör kombineras med konkreta åtgärder, offentlig-privata vägledningar, uppförandekoder och program, robusta investeringar, med optimal användning av befintliga lagstadgade undantag och förbehåll, samt om nödvändigt nya sektorsspecifika lagar. Parlamentet betonar att det för att frigöra den digitala teknikens potential även är viktigt att avlägsna dagens onödiga rättsliga hinder för att inte hämma vare sig tillväxt eller innovation i unionens framväxande datadrivna ekonomi.

7. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att undvika en fragmentering av lagsstiftningen, som kan utgöra en stor risk för inrättandet och utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde. Parlamentet konstaterar att ett antal medlemsstater redan har börjat anta regler för dataanvändning och databehandling. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att innan den tar några lagstiftningsinitiativ göra en grundlig utvärdering och kartläggning av befintlig lagstiftning på både nationell nivå och unionsnivå för att bedöma om det behövs några anpassningar eller ytterligare krav för att stödja EU:s dataekonomi, utvärdera och hantera dess ekologiska fotavtryck, särskilt koldioxidavtrycket, som väntas bli dubbelt så stort fram till 2025, och slå vakt om en rättvis konkurrens för alla berörda aktörer samt undvika rättsliga överlappningar med eventuell kommande lagstiftning om genomförande av datastrategin.

8. Europaparlamentet framhåller behovet av samråd och konsekvensbedömningar inför lagstiftningsförslag för att identifiera eventuella negativa konsekvenser för marknadsaktörer, framför allt små och medelstora företag och uppstartsföretag, och för civilsamhället. Eftersom många människor och företag, såsom små och medelstora företag och uppstartsföretag, ofta saknar det nödvändiga kunnandet och de nödvändiga mänskliga och ekonomiska resurserna, menar parlamentet att kommissionen bör fortsätta att utveckla initiativ såsom den europeiska dataportalen och stödcentrumet för datautbyte för att hjälpa dem att agera effektivt i fråga om åtkomst till och delning och användning av data.

Åtkomst till, delning av och rätt till data

9. Europaparlamentet framhåller den centrala betydelsen av att främja dataåtkomst och samtidigt till fullo respektera personuppgiftsskyddsbestämmelserna för EU:s företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, för att de ska kunna konkurrera globalt, och även för forskning och civilsamhälle. Parlamentet anser att ökad frivillig datadelning mellan aktörer baserad på rättvisa avtalsarrangemang som medger insyn skulle bidra till att uppnå detta mål. Parlamentet konstaterar att frivillig datadelning bör möjliggöras av en solid rättslig ram som skapar förtroende och uppmuntrar företag att ställa data till förfogande för andra, särskilt över gränser. Parlamentet tillägger att denna ram bör stödja satsningar på datadelningsprojekt, bland annat genom balanserade offentlig-privata partnerskap, och kunna kompletteras med incitament i form av subventioner och skattelättnader där detta är proportionerligt och i linje med reglerna för statligt stöd. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att dagens största digitala marknadsaktörer alla har dragit nytta av stöd från de tredjeländer som de är baserade i, såsom Förenta staterna och Kina, genom skatteincitament eller subventioner.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att den nya datastrategin bidrar till ett snabbt genomförande av direktivet om öppna data genom att göra data i den offentliga sektorn och offentligt finansierade data möjliga att vidareutnyttja. Parlamentet anser att medlemsstaterna för att underlätta detta bör uppmuntras att dela bästa praxis.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera konsekvenserna för forskningsinstitutioner av villkoret att kräva öppen åtkomst till offentligt finansierade forskningsdata.

12 Europaparlamentet menar att ömsesidigt fördelaktiga, rättvisa, enkla, begripliga, säkra, driftskompatibla och ekonomiskt överkomliga frivilliga datadelningsavtal mellan företag från samma leveranskedja och olika sektorer som efterlever befintliga regler om skydd av personuppgifter kommer att skynda på utvecklingen av EU:s dataekonomi ytterligare. Parlamentet påpekar att sådana avtal kan inbegripa olika sätt att belöna dataleverantörer, t.ex. genom ”ge-och-ta”-system eller incitament till deras deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att fundera vidare på idén om datavärde och belöningssystem och att bättre definiera, och bestämma räckvidden för, ”dataaltruism”. Parlamentet vill att medlemsstaternas offentliga upphandlingsförfaranden och finansieringsprogram ska omfatta dataåtkomst- och driftskompatibilitetskrav. Parlamentet erinrar om att datautbyte endast kan ske i enlighet med regelverket för personuppgiftsskydd och dataleverantörernas grundläggande rättigheter.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera möjligheten att fastställa rättvisa avtalsvillkor i syfte att hantera obalanser i marknadsstyrka och mellan berörda parter samt att övervaka eventuella marknadsmisslyckanden och vidta lämpliga åtgärder, om och när detta krävs, dvs. åtgärda eventuella fall av missbruk av dominerande ställning. Parlamentet understryker att ett europeiskt dataområde kommer att kräva att berörda aktörer tillåts samarbeta nära med varandra. Parlamentet anser därför att det behövs mer vägledning från kommissionen till företag i frågor om konkurrenskraft och konkurrensrätt och att s.k. safe harbours och gruppundantag skulle kunna övervägas som en möjlighet att främja åtkomst samt samarbete kring delning och samkörning av data för privata och offentliga ändamål.

14. Europaparlamentet anser att frågor om möjlig upphovsrätt, om och när de tas upp, och kontroll över dataåtkomst ofta är utom räckhåll för små och medelstora företag och uppstartsföretag samtidigt som de har stor ekonomisk betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till sådana överväganden, och för att lösa denna fråga bör offentliga och privata aktörer ha tillgång till plattformsmiljöer där de kan samköra sina data under villkor som är acceptabla för dataleverantörerna. Parlamentet understryker att sådana miljöer skulle minska riskerna med och kostnaderna för delning och samkörning av data, bland annat genom att man bär kostnaderna för rätts-, säkerhets-, teknik- och efterlevnadsfrågor i en centraliserad miljö.

15. Europaparlamentet välkomnar resultaten av kommissionens samarbete med medlemsstaterna om att öka tillhandahållandet av värdefulla dataset i det gemensamma europeiska dataområdet på grundval av direktiv 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att på grundval av en kostnads-/nyttoanalys utvidga förteckningen över dataset som ställs avgiftsfritt till vidareutnyttjarnas förfogande utan, eller med minimala, rättsliga begränsningar av användning och vidareutnyttjande utöver möjligheten att kräva erkännande av upphovsrätten, för att främja områden med störst användningspotential inom innovativ teknik, såsom AI. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa åtkomst till offentlig information och högkvalitativa data som innehas av offentliga myndigheter.

16. Europaparlamentet rekommenderar fortsatt förstärkt driftskompatibilitet och inrättande av samförståndsbaserade, industriledda, gemensamma sektorsövergripande standarder, särskilt för datakvalitet, dataautencitet och dataintegritet, för att garantera att flödet av data mellan olika maskiner och enheter kan ske på ett innovativt sätt. Parlamentet konstaterar att ekonomiska enheter med betydande marknadsstyrka och sektorsövergripande verksamhet inte bör kunna täppa till luckorna i fastställandet av standarder på egen hand. Parlamentet framhåller betydelsen av öppna standarder som inte är upphovsrättsligt skyddade för att säkerställa en hög grad av driftskompatibilitet och delaktighet för andra berörda aktörer, däribland internationella icke-vinstdrivande forum.

17. Europaparlamentet efterlyser europeiska riktlinjer för gemensamma och strukturerade dataformat, som bör vara maskinläsbara och bygga på öppna registreringsstandarder. Parlamentet noterar i detta sammanhang behovet av en enhetlig definition av kommunikation från maskin till maskin, som är väsentlig för att sprida, genomföra och utveckla lösningar som använder sig av teknik för sakernas internet och för att stärka potentialen hos ”edge computing”.

18. Europaparlamentet menar att teknik med öppen källkod även kan hjälpa till att befrämja ömsesidigt fördelaktigt samarbete mellan företag och samtidigt garantera insyn och offentlig kontroll och på så vis skapa den höga grad av tillit som man behöver för att delta i datadelning. Parlamentet uppmuntrar européerna att ta detta mer i beaktande i sina planer på att inrätta europeiska dataområden.

19. Europaparlamentet betonar att genomförandet och tillämpningen av den föreslagna nya ramen för tillförlitlig datastyrning, om en riskbedömning så anger, kan komma att kräva att behöriga myndigheter får åtkomst till kod och data, om detta är strikt nödvändigt och sker med full respekt för unionslagstiftningen om dataskydd, integritet, immateriella rättigheter och företagshemligheter, i samband med viss högriskteknik såsom tillämpningar som används av myndigheter gentemot medborgare.

20. Europaparlamentet menar att det är nödvändigt att göra åtskillnad mellan regelverken för personuppgifter och icke-personuppgifter, eftersom företag ofta ställs inför det enda valet att inte dela några kommersiella dataset på grund av komplexiteten i de nuvarande reglerna och den betydande rättsliga osäkerheten om huruvida personuppgifter har blivit tillräckligt avidentifierade. Parlamentet konstaterar att denna åtskillnad kan vara svår att göra i praktiken med tanke på förekomsten av blandade data, för vilka kommissionen därför bör komma med särskilda riktlinjer som förklarar hur denna typ av data ska behandlas lagenligt. Parlamentet framhåller samtidigt att den nuvarande unionslagstiftningen, när personuppgifter och icke-personuppgifter är nära sammankopplade, föreskriver att datasskyddsrättigheter och -skyldigheter gäller i sin helhet för hela datasetet oavsett mängden personuppgifter i förhållande till icke‑personuppgifterna. Parlamentet understryker att den allmänna dataskyddsförordningen inte är tillämplig på behandling av information som inte hänför sig till en identifierad eller identifierbar fysisk person, eller personuppgifter som anonymiserats. Parlamentet anser att kommissionen bör främja ytterligare forskning i anonymiseringsteknik, förtydliga dess rättsliga grund, fastställa särskilda kriterier för dess användning och uppmuntra dess spridning. Parlamentet konstaterar att kommissionen därvidlag även bör fundera på skiftet från delning av data till delning av databeräkningar och samtidigt säkerställa att inga personuppgifter, eller data som gör det möjligt att återskapa personuppgifter, delas om de innehåller databeräkningsresultaten, applikationsprogrammeringsgränssnitt (API) som ett sätt att abstrahera åtkomsten till personuppgifter utan att dela dem, användning av syntetiska data som har egenskaperna hos ett fullständigt dataset utan att innehålla verkliga personuppgifter samt datasandlådor som arbetar med separata databaser utan att innehålla verkliga personuppgifter.

21. Europaparlamentet vill se ökad tillgänglighet till rådata och anonymiserade data i kommunikation från företag till myndigheter och från företag till företag, särskilt när det gäller data som genererats i samband med tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse eller som är av allmänintresse eller har anknytning till utförandet av offentligt samfinansierade uppgifter. Parlamentet betonar att sådana data på grund av sin betydelse och sitt höga samhällsvärde bör göras tillgängliga och möjliga att vidareutnyttja för det allmänna bästa, med samtidig respekt för principerna om skydd av personuppgifter.

22. Europaparlamentet framhåller behovet av att rationalisera och reglera datautbytet mellan offentliga enheter (G2G, myndighet till myndighet) i gränsöverskridande förbindelser. Parlamentet konstaterar att en successiv utvidgning av datautbytets räckvidd och omfattning mellan offentliga institutioner, exempelvis på det rättsliga området, kan leda till en effektivare brottsbekämpning och hantering av gränsöverskridande tvister i överensstämmelse med personuppgiftsskyddsbestämmelser, grundläggande rättigheter och rättsstatliga principer.

23. Europaparlamentet framhåller vikten av att man förtydligar privatpersoners och företags avtalsenliga rättigheter när de bidrar till att skapa data genom användning av maskiner eller andra enheter, i synnerhet deras rätt att komma åt data, portera data och uppmana andra parter att sluta använda data eller att rätta eller radera data, samtidigt som man identifierar innehavarna och avgränsar rättigheternas art. Parlamentet konstaterar att man skulle kunna överväga möjligheten för gemenskapen för fri programvara att använda data och framställa programvara för allmänheten utan att automatiskt omfattas av skyldigheter som är särskilt utformade för företag som framställer och använder data yrkesmässigt.

24. Europaparlamentet framhåller betydelsen av molntjänster, som är ett viktigt verktyg för insamling och behandling av data, när den digitala ekonomins potential utnyttjas till fullo. Parlamentet understryker att de nya bestämmelserna bör säkerställa att data kan överföras mellan olika tjänsteleverantörer samt beakta problemet med att säkra och få tillbaka data från molnleverantören när denne upphör med sådan verksamhet.

25 Europaparlamentet erinrar om det nuvarande allmänna dataskyddssystemet enligt vad som fastställs i förordning 2016/679/EU om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Parlamentet lyfter fram behovet av att se över direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för att skapa lika villkor för EU-företag vad beträffar anskaffande och användning av data.

Dataansvar

26. Europaparlamentet anser att de nuvarande ansvarsprinciperna och teknikneutrala ansvarsreglerna rent generellt visserligen är lämpade för den digitala ekonomin och de flesta nya tekniker men att det ändå finns vissa fall, t.ex. med operatörer av AI-system, där nya eller ytterligare ansvarsregler är nödvändiga för att öka rättssäkerheten och sörja för ett adekvat ersättningssystem för de drabbade vid olaglig dataanvändning.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande bedömning av liknande potentiella luckor i lagstiftningen för dataansvar, t.ex. vid skador orsakade av AI eller ej till följd av bristfälliga eller felaktiga dataset, och att utvärdera eventuella justeringar av de nuvarande ansvarssystemen innan den lägger fram nya lagstiftningsförslag.

28. Europaparlamentet framhåller behovet av spårbara och, så långt det är möjligt enligt unionsrätten, allmänt tillgängliga träningsdata för algoritmer. Parlamentet anser att ansvaret i slutänden måste ligga hos en fysisk eller juridisk person inom områden som hälso- och sjukvård.

Intellektuella rättigheter, företagshemligheter och databasdirektivet

29. Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU-strategin för data måste skapa balans mellan främjandet av en mer omfattande användning och delning av data och skyddet av immateriella rättigheter och företagshemligheter men även grundläggande rättigheter såsom integritet. Parlamentet understryker att data som används för att träna AI-algoritmer ibland förlitar sig på strukturerade data såsom databaser, upphovsrättsskyddade verk och andra produkter som åtnjuter immaterialrättsligt skydd och som kanske inte vanligtvis betraktas som data.

30. Europaparlamentet vill att kommissionen gör föregående konsekvensbedömningar av huruvida den datadrivna digitala ekonomin kräver några ändringar eller justeringar av det nuvarande immaterialrättsliga regelverket för att främja innovation och spridning av ny digital teknik. Parlamentet välkomnar kommissionens föresats att se över databasdirektivet och ytterligare förtydliga tillämpningen av direktivet om skydd av företagshemligheter.

31. Europaparlamentet konstaterar att användningen av upphovsrättsskyddat innehåll som indata behöver bedömas i skenet av de nuvarande reglerna och undantaget för ”text- och datautvinning” enligt upphovsrättsdirektivet samt närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning om hur man ska göra förbehållande av rättigheter allmänt tillgängligt på ett centraliserat sätt.

Jurisdiktion, tillämplig lag och processrätt

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att tillämpningen av lagstiftning från utländska jurisdiktioner, såsom Förenta staternas CLOUD Act eller Kinas nationella underrättelselag från 2017, inte urholkar unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter eller leder till rättslig osäkerhet och nackdelar för företag i unionen. Parlamentet hänvisar till senaste rättspraxis från Europeiska unionens domstol i detta avseende.

33. Europaparlamentet betonar att det behövs gemensamma regler för laglig användning av, åtkomst till eller delning av data för att skynda på utvecklingen av innovativa dataområden inom EU och göra det möjligt för våra företag att konkurrera i hela världen.

34. Europaparlamentet menar att kommissionen ytterligare bör titta på ändringar av de nuvarande civilprocessrättsliga regelverken för att minska de befintliga investeringshindren för privata investerare. Kommissionen uppmanas i detta avseende att snabbt och adekvat följa upp parlamentets resolution om gemensamma civilprocessrättsliga miniminormer[50].


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

27.1.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Manon Aubry, Geoffroy Didier, Pascal Durand, Ibán García Del Blanco, Jean-Paul Garraud, Esteban González Pons, Mislav Kolakušić, Sergey Lagodinsky, Gilles Lebreton, Karen Melchior, Jiří Pospíšil, Franco Roberti, Marcos Ros Sempere, Ernő Schaller-Baross, Stéphane Séjourné, Raffaele Stancanelli, Marie Toussaint, Adrián Vázquez Lázara, Axel Voss, Marion Walsmann, Tiemo Wölken, Lara Wolters, Javier Zarzalejos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Caterina Chinnici, Heidi Hautala, Bettina Vollath

 


 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

22

+

PPE

Geoffroy Didier, Esteban González Pons, Jiří Pospíšil, Ernő Schaller‑Baross, Axel Voss, Marion Walsmann, Javier Zarzalejos

S&D

Ibán García Del Blanco, Franco Roberti, Marcos Ros Sempere, Lara Wolters, Tiemo Wölken

Renew

Pascal Durand, Karen Melchior, Stéphane Séjourné, Adrián Vázquez Lázara

ID

Jean‑Paul Garraud, Gilles Lebreton

Verts/ALE

Heidi Hautala, Marie Toussaint

ECR

Raffaele Stancanelli

NI

Mislav Kolakušić

 

1

-

The Left

Manon Aubry

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR (17.2.2020)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över EU-strategin för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande: Marina Kaljurand

(*) Associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning, GDPR)[51],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning, LED)[52],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)[53],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen[54],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (direktivet om öppna data)[55], och av följande skäl:

A. I enlighet med artikel 8.1 i stadgan och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har var och en rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne.

B. I stadgan föreskrivs att var och en har rätt till yttrandefrihet, inbegripet åsiktsfrihet och frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

Allmänna principer för dataförvaltning

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att basera sin datastrategi på principerna om att skapa välfärd för medborgarna, ge dem möjlighet att fatta meningsfulla beslut om de uppgifter som de genererar eller som rör dem och att sätta enskildas intressen och rättigheter i centrum för den politiska miljön, särskilt respekten för människans värdighet och integritet, samt skyddet av deras privatliv och personuppgifter. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att vara ytterst vaksam vid utformningen av dataförvaltning och åtkomststrukturer för Europa. Parlamentet begär att Europeiska datainnovationsrådet ska ha en lika representation från näringslivet, icke-statliga organisationer, konsumentgrupper och den akademiska världen.

2. Europaparlamentet betonar, särskilt i samband med dataflöden, att överföringar av personuppgifter till andra jurisdiktioner alltid måste följa bestämmelserna i GDPR eller LED, stadgan och annan relevant unionslagstiftning samt beakta Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) rekommendationer och riktlinjer före varje överföring, och att sådana överföringar endast kan äga rum om det finns en tillräcklig skyddsnivå för personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att garantera säkra dataflöden med likasinnade globala partner, på grundval av gemensamma värden och full respekt för de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uttrycker sin stolthet över att EU intagit en fast hållning genom att anta GDPR och stärka dataskyddsreglerna, som förstärker de grundläggande rättigheterna.

3. Europaparlamentet betonar att personuppgifter genereras i exponentiellt ökande omfattning och understryker det ekonomiska värdet av personuppgifter, som är viktigt för tillväxten och utvecklingen. Parlamentet påminner om att behandlingen av personuppgifter, inbegripet överföring av dem, alltid måste vara förenlig med unionens regelverk om uppgiftsskydd och att all framtida sektorsspecifik eller ändamålsenlig lagstiftning måste respektera dem. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att fastställa tydliga gränser mellan behandlingen av personuppgifter och icke-personuppgifter på de dataområden som beskrivs av kommissionen, särskilt när det gäller smarta uppkopplade produkter och kroppsburna enheter. Parlamentet konstaterar att denna åtskillnad kan vara svår att göra i praktiken med tanke på förekomsten av blandade dataset. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att dataset där olika typer av data är oupplösligt sammanlänkade alltid behandlas som personuppgifter, även i fall där personuppgifterna endast utgör en liten del av datasetet. Parlamentet anser att företag bör få mycket tydligare vägledning om användningen av blandade dataset, och att användningen av integritetsskyddande teknik bör uppmuntras för att öka den rättsliga förutsebarheten för företagen, bland annat genom tydliga riktlinjer och en förteckning över kriterier för ändamålsenlig anonymisering. Parlamentet betonar att kontrollen över sådana uppgifter alltid ligger hos den enskilda och bör skyddas automatiskt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sin datastrategi för att säkerställa att EU-medborgarna har möjlighet och rätt att dra nytta av sina personuppgifter.

4. Europaparlamentet varnar för risken för missbruk av personuppgifter eller av innehåll och metadata i elektronisk kommunikation som omfattas av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Parlamentet betonar att det fria utbytet av data enligt GDPR:s princip om ändamålsbegränsning måste begränsas till icke-personuppgifter, t.ex. industriella eller kommersiella data, eller personuppgifter som har anonymiserats på ett säkert, ändamålsenligt och oåterkalleligt sätt, inbegripet när det gäller blandade dataset. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till barn i sin datastrategi.

5. Europaparlamentet noterar att delningsmetoder, ekosystem och databehandling som är oansvariga, olagliga eller oetiska uppmuntrar till problematiskt beteende. Parlamentet är bekymrat över hur utbredda dessa metoder är och understryker hur den här typen av affärsmodeller kan få mycket inkräktande och negativa effekter, inte bara för enskilda och deras grundläggande rättigheter, utan även för samhällen som helhet. Parlamentet betonar att sådana metoder och strategier skulle undergräva medborgarnas förtroende för EU:s datasystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att den ledande roll som EU vill uppnå i dataekonomin bygger på den solida rättsliga grund som lagts genom unionens regelverk om uppgiftsskydd.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att begrepp såsom ”vidareutnyttjande” av uppgifter och ”dataaltruism” är förenliga med EU:s dataskyddsprinciper, i synnerhet principen om ändamålsbegränsning, som kräver att uppgifter behandlas för ”särskilda, uttryckliga och berättigade ändamål”.

7. Europaparlamentet framhåller den allt större betydelsen av de nationella dataskyddsmyndigheternas tillsynsarbete och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att deras dataskyddsmyndigheter är fullständigt oberoende och att de får tillräcklig finansiering och tillräckliga resurser. Parlamentet påminner om att alla åtgärder som tas fram i den föreslagna europeiska rättsakten om dataförvaltning och andra framtida förslag som inbegriper behandling av personuppgifter omfattas av dataskyddsmyndigheternas tillsyn i enlighet med GDPR, i syfte att säkerställa att innovation också tar hänsyn till inverkan på medborgarnas rättigheter. Parlamentet kräver att rättsakterna bygger på och anpassas till den befintliga lagstiftningen, särskilt GDPR.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja unionens tillgängliga medel för utvecklingen av produkter och tjänster för integritetsskydd i EU så att datastrategin ger fördelar för EU-medborgarna och främjar innovation som respekterar och främjar de grundläggande rättigheterna.

9. Europaparlamentet framhåller särskilt betydelsen av icke-personuppgifter som innehas och genereras av regeringar och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja skapandet av icke-personuppgifter på grundval av principen om inbyggd öppenhet och öppenhet som standard för att underlätta tillgången till och vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn.

Dataområden

10. Europaparlamentet understryker att enskildas förtroende endast kan vinnas genom trygga och säkra dataområden som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna och därigenom säkerställer rättslig förutsebarhet och användning av tjänsterna samt konkurrensfördelar och stabila affärsmodeller för företagen. Parlamentet understryker att sådana dataområden bör utvecklas, inrättas och användas i enlighet med principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard och att de bör genomföra kraftfulla säkerhetsåtgärder.

11. Europaparlamentet betonar att gemensamma europeiska dataområden för offentliga förvaltningar, särskilt när det gäller dataanvändning för att förbättra brottsbekämpande myndigheters tillgång till uppgifter i EU, fullt ut måste respektera EU-rätten, inbegripet nödvändighets- och proportionalitetsprincipen, integritetsskyddet och skyddet av personuppgifter, oskuldspresumtionen och förfarandereglerna. Parlamentet framhåller att det finns potential att förbättra brottsbekämpningens kvalitet och motverka eventuell partiskhet genom att samla in tillförlitliga uppgifter och göra dem tillgängliga för allmänheten, det civila samhället och oberoende experter. Parlamentet påminner om att all tillgång för brottsbekämpande myndigheter till offentliga eller privatägda personuppgifter i dataområden måste grunda sig på EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, strikt begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och kombineras med lämpliga skyddsåtgärder. Parlamentet understryker att offentliga myndigheters användning av personuppgifter och artificiell intelligens (AI) endast bör tillåtas med strikt demokratisk tillsyn och med ytterligare skyddsåtgärder mot missbruk.

12. Europaparlamentet påminner om att, oberoende av om dessa anses vara värdefulla dataset, är behandling av särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i GDPR (såsom biometriska uppgifter, genetiska uppgifter och uppgifter om hälsa), inbegripet inom ramen för det gemensamma europeiska hälsodataområdet, i princip förbjuden, med vissa strikta undantag, som inbegriper specifika behandlingsregler och alltid inbegriper en skyldighet att utföra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Parlamentet framhåller de potentiellt katastrofala och oåterkalleliga konsekvenserna av felaktig eller osäker behandling av känsliga uppgifter för de berörda personerna. Parlamentet påminner om att dataset kan återskapa och förstärka rådande fördomar i samhället. Parlamentet varnar för risken för diskriminering och missbruk.

13. Europaparlamentet påpekar att det effektivaste sättet att minska snedvridningen i datarika system är att säkerställa att det finns tillgång till så mycket icke-personuppgifter som möjligt för att träna systemen i fråga, varför alla onödiga hinder för text- och datautvinning måste begränsas och gränsöverskridande användning måste underlättas. Parlamentet efterlyser optimal användning av befintliga lagstadgade undantag och förbehåll vid användningen av upphovsrättsskyddade data för att göra AI och maskininlärning mindre snedvridna och mer förenliga med etiska normer, med det slutliga målet att bättre tjäna mänskligheten.

Datarättigheter – egenmakt åt individen

14. Europaparlamentet understryker begränsningarna med vissa typer av AI-tillämpningar som är utformade för rättsväsendet, så kallad legal tech. Parlamentet framhåller i detta sammanhang de potentiellt allvarliga negativa konsekvenserna, särskilt när det gäller brottsbekämpning och rättsliga frågor, när enskilda inte överväger möjligheten att AI-baserade resultat är felaktiga, ofullständiga, irrelevanta eller diskriminerande. Parlamentet påminner om att de slutliga rättsliga besluten måste fattas av domare utifrån deras egen suveräna rätt till skönsmässig bedömning från fall till fall. Parlamentet konstaterar att utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna på området rättsliga och inrikes frågor är viktigt för att stärka EU-medborgarnas säkerhet och att lämpliga ekonomiska resurser bör anslås i detta avseende. Parlamentet betonar dock att det behövs kraftfullare skyddsåtgärder när det gäller hur byråerna för rättsliga och inrikes frågor behandlar, använder och hanterar personlig information och personuppgifter i sina föreslagna dataområden.

15. Europaparlamentet framhåller asymmetrin mellan dem som tillämpar AI-teknik och dem som interagerar med den och som den tillämpas på. Parlamentet är bekymrat över plattformar och tjänster som låser sina användare till den specifika plattformen, vilket förstärker deras dominerande marknadsinflytande och deras förmåga att profilera sina användare och skapa extremt inkräktande profiler av sina användare. Parlamentet betonar att den tekniska kompetensen hos de allra flesta när det gäller att förstå och navigera de komplexa dataekosystem i vilka de är inbäddade är otillräcklig, liksom deras förmåga att identifiera vilka data, inbegripet metadata, som de faktiskt genererar, särskilt i realtid, t.ex. genom användning av uppkopplade apparater och kroppsburna enheter.

16. Europaparlamentet understryker att enskilda bör ha full kontroll över sina uppgifter och få ytterligare hjälp med att genomdriva sina rättigheter i fråga om skydd av personuppgifter och integritet när det gäller de uppgifter de genererar. Parlamentet understryker den rätt till dataportabilitet och den registrerades rätt att få tillgång till, erhålla rättelse av eller radera uppgifter som föreskrivs i GDPR. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra enskildas tillgång till effektiva rättsmedel enligt GDPR och garantera digitala tjänsters interoperabilitet och dataportabilitet och, i synnerhet genom gränssnitt för tillämpningsprogram (API), göra det möjligt för en användare att koppla samman plattformar och öka sina möjligheter att välja mellan olika typer av system och tjänster. Parlamentet förväntar sig att framtida förslag stöder åtnjutandet och ett meningsfullt utövande av dessa rättigheter.

17. Europaparlamentet anser att det finns stor potential för dataanvändning för forskningsändamål i allmänhetens intresse. Parlamentet efterlyser ändamålsenlig anonymisering och påpekar att pseudonymisering bör användas i fall där ett forskningsändamål inte medger anonymisering. Parlamentet betonar att enskilda inte bör pressas till att dela sina uppgifter och att beslut inte får vara kopplade till direkta förmåner eller fördelar för dem som väljer att tillåta användningen av sina personuppgifter.

18. Europaparlamentet understryker även att all användning av aggregerade personuppgifter från sociala medier antingen måste vara förenlig med GDPR eller vara genuint anonymiserad på ett oåterkalleligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa praxis för anonymiseringsteknik och att ytterligare främja forskning kring processen att reversera anonymisering och hur det kan motverkas. Parlamentet uppmanar EDPB att uppdatera sina riktlinjer i detta avseende. Parlamentet varnar dock för att förlita sig på anonymisering som en teknik för att skydda integriteten, med tanke på att fullständig anonymisering i vissa fall är praktiskt taget omöjlig att uppnå.

Cybersäkerhet och säker information

19. Europaparlamentet understryker vikten av it-säkerhet och it-systemens motståndskraft för att garantera säkerheten för personuppgifter och förhindra missbruk av uppgifter. Parlamentet betonar vikten av cybersäkerhet som bygger på EU-rätten och internationell rätt och på de överenskomna normerna för staters ansvarsfulla agerande i cyberrymden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med Europeiska unionens nyligen förstärkta cybersäkerhetsbyrå (Enisa) vidta samordnade åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga försiktighetsåtgärder, såsom krav på användning av den senaste it-säkerheten och krypteringen, användning av en strategi för inbyggd säkerhet och ett kraftfullt cybersäkerhetscertifieringssystem genom EU:s ram för cybersäkerhetscertifiering, för att öka förtroendet för samt säkerheten och tryggheten i dataområden.

20. Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser från oktober 2020 om utvecklingen av en unionsomfattande ram för säker offentlig elektronisk identifiering (e-identifiering). Parlamentet är övertygat om att en betrodd elektronisk identifiering är grundläggande för att garantera säker tillgång till digitala offentliga tjänster, genomföra elektroniska transaktioner på ett säkrare sätt och minska företagens överdrivna insamling av uppgifter. Parlamentet konstaterar att endast 15 medlemsstater för närvarande har anmält ett system för elektronisk identifiering för gränsöverskridande erkännande inom ramen för förordning (EU) nr 910/2014 (eIDA-förordningen)[56]. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga ramen för säker offentlig e-identifiering för att ge EU-medborgarna rätt verktyg för att få tillgång till tjänster där entydig identifiering krävs. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att tillåta anonymitet vid användning av onlinetjänster, när så är möjligt. Parlamentet anser att lagstiftningen inte i onödan bör kräva identifiering, eftersom anonymitet effektivt förhindrar obehörigt röjande, identitetsstöld och andra former av missbruk av personuppgifter som samlats in online, särskilt när utsatta grupper är beroende av anonymitet för skydd på internet.

21. Europaparlamentet konstaterar att det för vissa onlinetjänster – för att de ska vara helt likvärdiga med offlinetjänster – krävs otvetydig identifiering av användarna. Parlamentet konstaterar att sådan elektronisk identifiering kan förbättras genom verkställande av eIDA-förordningens gränsöverskridande interoperabilitet för elektronisk identifiering i hela Europeiska unionen.

22. Europaparlamentet understryker att alla inloggnings- eller verifieringsalternativ som bygger på e-identifiering måste utvecklas i enlighet med den princip om uppgiftsminimering som anges i GDPR, så att den tjänst eller plattform som tillämpar inloggning eller verifiering med e-identifiering inte får information om den tredjepart som användaren loggar in på och att övriga uppgifter som samlas in begränsas till det strikt nödvändiga. Parlamentet understryker att inloggnings- eller verifieringstjänster inte bör användas för att spåra användarna på olika webbplatser. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna och unionens institutioner måste garantera att elektronisk information förblir säker.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.2.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

60

3

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdalena Adamowicz, Malik Azmani, Pernando Barrena Arza, Pietro Bartolo, Nicolas Bay, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Damien Carême, Caterina Chinnici, Clare Daly, Marcel de Graaff, Anna Júlia Donáth, Lena Düpont, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Maria Grapini, Andrzej Halicki, Balázs Hidvéghi, Evin Incir, Sophia in ‘t Veld, Patryk Jaki, Lívia Járóka, Marina Kaljurand, Assita Kanko, Peter Kofod, Łukasz Kohut, Moritz Körner, Alice Kuhnke, Jeroen Lenaers, Juan Fernando López Aguilar, Lukas Mandl, Nuno Melo, Roberta Metsola, Nadine Morano, Javier Moreno Sánchez, Maite Pagazaurtundúa, Nicola Procaccini, Emil Radev, Paulo Rangel, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Ralf Seekatz, Michal Šimečka, Birgit Sippel, Martin Sonneborn, Tineke Strik, Ramona Strugariu, Annalisa Tardino, Dragoş Tudorache, Milan Uhrík, Tom Vandendriessche, Bettina Vollath, Jadwiga Wiśniewska, Elena Yoncheva, Javier Zarzalejos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anne-Sophie Pelletier, Domènec Ruiz Devesa, Isabel Santos, Tomáš Zdechovský

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

60

+

PPE

Magdalena Adamowicz, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Andrzej Halicki, Balázs Hidvéghi, Lívia Járóka, Jeroen Lenaers, Lukas Mandl, Nuno Melo, Roberta Metsola, Nadine Morano, Emil Radev, Paulo Rangel, Ralf Seekatz, Javier Zarzalejos, Tomáš Zdechovský

S&D

Pietro Bartolo, Delara Burkhardt, Caterina Chinnici, Maria Grapini, Evin Incir, Marina Kaljurand, Łukasz Kohut, Juan Fernando López Aguilar, Javier Moreno Sánchez, Birgit Sippel, Bettina Vollath, Elena Yoncheva

Renew

Malik Azmani, Anna Júlia Donáth, Sophia in ’t Veld, Moritz Körner, Maite Pagazaurtundúa, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache

Verts/ALE

Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Damien Carême, Alice Kuhnke, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Tineke Strik

ID

Nicolaus Fest, Peter Kofod, Annalisa Tardino

ECR

Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Patryk Jaki, Assita Kanko, Nicola Procaccini, Jadwiga Wiśniewska

The Left

Pernando Barrena Arza, Cornelia Ernst, Anne-Sophie Pelletier

NI

Laura Ferrara, Martin Sonneborn

 

3

-

ID

Marcel de Graaff

The Left

Clare Daly

NI

Milan Uhrík

 

4

0

S&D

Domènec Ruiz Devesa

ID

Nicolas Bay, Jean-Paul Garraud, Tom Vandendriessche

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (20.10.2020)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande: Juan Ignacio Zoido Álvarez

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande En europeisk strategi för data och sin vitbok om artificiell intelligens lyfter fram jordbruket som en strategisk sektor av allmänt intresse för den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar att den jordbruksbaserade livsmedelssektorn även har visat sig vara en viktig strategisk sektor under den pågående covid-19-pandemin. Parlamentet konstaterar att digital teknik erbjuder möjligheter för landsbygdsområden, och föreslår att det utvecklas ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruk. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på behovet av ökat ekonomiskt stöd för att främja användningen av digital teknik inom EU:s jordbrukssektor och för att öka användningen av denna teknik i kontrollsystemen. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete mellan medlemsstaterna om åtgärder för att digitalisera jordbruket.

2. Europaparlamentet lovordar 2019 års förklaring om samarbete om en smart och hållbar digital framtid för Europas jordbruks- och landsbygdsområden, som lyfter fram potentialen hos digital teknik och användningen av data i hanteringen av de stora och brådskande ekonomiska, sociala och klimat- och miljömässiga utmaningar som EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor och landsbygdsområden står inför.

3. Europaparlamentet påminner om möjligheterna att genom data öka hållbarheten och konkurrenskraften i hela livsmedels- och skogsbrukskedjorna och därmed minska riskerna inom jord- och skogsbruksproduktionen och riskerna för jordbrukarnas och skogsägarnas inkomster. Parlamentet betonar att en bred tillgång till data bidrar till utvecklingen av innovativ och hållbar teknik, såsom precisionsjordbruk och precisionsdjurhållning, som kommer att bidra till en effektivare resursanvändning och till ett förverkligande av målen för jord till bord-strategin. Parlamentet stöder forskning och utveckling inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn enligt riktlinjerna i Horisont Europa-programmet, och konstaterar att det är viktigt att alla nivåer inom sektorn har tillgång till innovativ och hållbar teknik.

4. Europaparlamentet framhåller betydelsen av data för att förbättra den information som görs tillgänglig för konsumenterna genom spårbarhet och användning av digitala märkningar för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Data har även en viktig roll när det gäller att minska matsvinnet och möjliggöra en effektiv och snabb användning av resurser inom jordbruks- och skogsproduktionen, vilket kan bidra till en mer motståndskraftig och hållbar jordbruksbaserad livsmedelssektor och i sin tur medföra stora fördelar för konsumenterna, producenterna och miljön. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som data spelar för ett framgångsrikt genomförande av jord till bord-strategin.

5. Europaparlamentet påminner om den betydelse som digital teknik har haft för att minska utsläppen av växthusgaser i EU:s jordbruk och samtidigt öka dess totala produktivitet. Parlamentet anser att innovation, ny teknik och i synnerhet stordata i hög grad kan bidra till den gröna given och har potential att överbrygga klyftan mellan nuvarande och framtida mål för miljömässig och social utveckling samtidigt som livsmedelstryggheten och den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft upprätthålls. Parlamentet konstaterar att data av hög kvalitet kan spela en roll för att minska den jordbruksbaserade livsmedelssektorns ekologiska fotavtryck och uppnå flera av de mål för hållbar utveckling som fastställts av FN:s generalförsamling.

6. Europaparlamentet uppmanar med kraft nationella och/eller regionala myndigheter att stärka utvecklingen av databehandling och databaserade verktyg för sektorer såsom biodling, som i hög grad är beroende av naturliga och människodrivna externa faktorer och för vilka exakta och aktuella data är av avgörande betydelse.

7. Europaparlamentet påminner om att EU är världsledande i fråga om djurskyddsstandarder, och uppmanar med kraft medlemsstaternas myndigheter att förbättra insamlingen och behandlingen av data i syfte att tillhandahålla snabbare och bättre medicinska diagnoser och behandlingar av boskap, bland annat nötkreatur, hästdjur, små idisslare, fjäderfä och bin, också för att minska den antimikrobiella resistensen bland dem.

8. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja åtgärder för att minska klyftan mellan stads- och landsbygdsområdens tillgång till affärsmöjligheter och tjänster, bland annat genom att säkerställa säker och utbredd åtkomst till höghastighetsbredband till ett överkomligt pris för alla landsbygdsområden. Parlamentet framhåller att dessa bredbandstjänster möjliggör användningen av datadriven teknik, inklusive utvecklingen av ”smart jordbruk” eller ”e-jordbruk”, som har potential att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och ytterligare ekonomiska möjligheter och som kommer att underlätta generationsskiftet i avfolkningsbygder och stärka jämställdheten. Parlamentet begär att stödet till jordbrukarnas egenmakt och jordbrukarnas tillgång till digitala tjänster ska prioriteras genom det framtida programmet för ett digitalt Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa, och stöder inrättandet av digitala innovationsnav på regional nivå som står nära slutanvändarna och som särskilt stöder små och medelstora företag, i syfte att påskynda utvecklingen och användningen av digitala innovationer och skapa ett regionalt innovationsekosystem. Parlamentet uttrycker sitt stöd för införandet av incitament och/eller åtgärder för smarta byar i nästa fleråriga budgetram genom program såsom programmen för landsbygdsutveckling.

9. Europaparlamentet ser det som mycket viktigt att kommissionen fortsätter att öka forskning och utveckling (FoU) avseende verktyg som använder artificiell intelligens, digital teknik, infrastruktur, affärsmodeller och korta leveranskedjor som är inriktade på livsmedels- och skogsbrukssektorer som stöds av EU-verktyg, inbegripet men inte begränsat till verktyg för jordobservation, såsom Copernicus och Galileos data- och informationstjänster och data- och informationsåtkomsttjänster.

10. Europaparlamentet understryker vikten av att främja utvecklingen av infrastruktur och utrustning som kan behandla jordbruksdata samt riktade investeringar för att främja ökad medvetenhet, förbättrad digital kompetens och digitala färdigheter för att stödja jordbrukare, särskilt småbrukare, små och medelstora företag inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn och landsbygdssamhällen i den digitala omställningen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att regelbundet utbilda jordbruksrådgivarna, så att jordbrukarna lär sig att utnyttja digital teknik på ett bättre sätt. Parlamentet betonar att ett stabilt system för utbildning av jordbrukare i smart teknik är av avgörande betydelse. Parlamentet ger sitt stöd till fastställande och utbyte av bästa praxis för att främja innovation.

11. Europaparlamentet begär att it-säkerheten ska stärkas, och betonar behovet av en solid rättslig ram som skyddar jordbrukarnas och skogsägarnas rätt till datasuveränitet och som förhindrar snedvridning av konkurrensen och en försämring av jordbrukarnas och skogsägarnas autonomi och samtidigt stöder utvecklingen av en data-agil ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en ram för utbyte och analys av jordbruksdata för att underlätta för jordbrukare och arbetstagare inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn att reducera risker och höja sin riskberedskap. Parlamentet betonar behovet av att sätta primärproducenterna i centrum för ramen och se till att alla, inbegripet jordbrukare med små och medelstora jordbruksföretag, kan få tillgång till och dra nytta av tekniken, samtidigt som de skyddas från oavsiktlig och oinformerad datadelning.

12. Europaparlamentet påminner om vikten av korrekta och aktuella data om import av varor och produkter, bland annat jordbruksrelaterade varor och produkter, från tredjeländer till EU. Parlamentet påminner också om att revisionsrätten i sin rapport från 2018 En rad förseningar av tullens it-system: vad har gått fel? fann att förseningar i genomförandet av det nya it-systemet för tullunionen bland annat berodde på otillräckliga resurser från EU och medlemsstaterna. Parlamentet är bekymrat över att denna försening kan stå i vägen för en fullständig modernisering av de relevanta tullförfaranden, vilket skulle kunna försvåra insamlingen och/eller användningen av tillförlitliga och korrekta data om export och import av varor och produkter. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att avsätta de resurser som krävs för att färdigställa det nya it-systemet på tullområdet, helst före men inte senare än den senarelagda tidsfristen 2025.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.9.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

5

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Cristian Ghinea, Dino Giarrusso, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Chris MacManus, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Maxette Pirbakas, Eugenia Rodríguez Palop, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Veronika Vrecionová, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Claude Gruffat, Michaela Šojdrová, Marc Tarabella

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37

+

EPP

Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer‑Pierik, Juan Ignacio Zoido Álvarez, Michaela Šojdrová

S&D

Clara Aguilera, Attila Ara‑Kovács, Carmen Avram, Adrian‑Dragoş Benea, Isabel Carvalhais, Paolo De Castro, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Marc Tarabella

RENEW

Atidzhe Alieva‑Veli, Asger Christensen, Jérémy Decerle, Cristian Ghinea, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel, Bert‑Jan Ruissen, Veronika Vrecionová

EUL/NGL

Luke Ming Flanagan, Chris MacManus, Eugenia Rodríguez Palop

 

5

-

ID

Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Gilles Lebreton, Maxette Pirbakas

NI

Dino Giarrusso

 

5

0

ID

Ivan David

GREENS/EFA

Benoît Biteau, Claude Gruffat, Francisco Guerreiro, Martin Häusling

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (27.1.2021)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för data

(2020/2217(INI))

Föredragande av yttrande: Radka Maxová

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en europeisk strategi för data (COM(2020)0066) och stöder dess mål att öka och få till stånd bättre dataanvändning i EU och att skapa en inre marknad för data i syfte att ta till vara ekonomisk tillväxt liksom social och territoriell sammanhållning genom att stödja jobbskapande, konkurrenskraft, hållbar utveckling, forskning, innovation och samhällsutveckling. Parlamentet betonar att för att säkerställa allmänhetens förtroende och främja datadelning är det viktigt att garantera datainteroperabilitet och interoperabilitet mellan databehandlingssystem som möjliggör dataflöden mellan kulturaktörer samtidigt som höga standarder för skydd av personuppgifter respekteras i enlighet med förordning (EU) nr 2016/679[57], direktiv (EU) 2019/790[58] och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8. Parlamentet understryker att personuppgifter därför måste behandlas lagenligt för bestämda ändamål på grundval av den berörda personens samtycke. Parlamentet efterlyser utbyte av bästa praxis, stöd till gemensamma genomförandeinitiativ samt gemensamt utarbetade uppförandekoder som kan vara nödvändiga komponenter för att förbättra datadelning.

2. Europaparlamentet påminner om att datakompetens och välinformerade medborgare i alla medlemsstater är en förutsättning för att skapa ett fritt och säkert dataflöde där personuppgifter och integritetsskydd står i centrum. Parlamentet påpekar att det för närvarande finns stora skillnader mellan och inom medlemsstaterna, beroende på socioekonomisk status, åldersgrupp och andra faktorer som rör medborgarnas digitala kompetens. Parlamentet noterar att kommissionen har föreslagit ambitiösa mål för digitala färdigheter i EU genom handlingsplanen för digital utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna betydande stöd för att hjälpa dem att uppnå dessa mål och betonar den roll som faciliteten för återhämtning och resiliens spelar. Parlamentet vill att lika tillgång till digital infrastruktur, internettäckning, adekvat it-utrustning och lämpliga digitala verktyg och resurser ges särskild uppmärksamhet, utan att det påverkar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet anser att ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna bör bidra till att stärka den digitala kompetensen. Parlamentet betonar att genomförandet, utvecklingen och resultaten av handlingsplanen för digital utbildning måste övervakas noggrant och löpande, med deltagande av Europaparlamentet, och uppmanar kommissionen att i sin europeiska planeringstermin bättre reflektera över i vilken utsträckning målen i handlingsplanen för digital utbildning uppnås.

3. Europaparlamentet betonar att den digitala sektorn måste sätta hållbarhet i centrum. Parlamentet erinrar sig i detta sammanhang om att den gröna och den digitala omställningen måste gå hand i hand och att investeringar i forskning och teknikutveckling behövs för att minska koldioxidavtrycket.

4. Europaparlamentet anser att EU bör ta med stärkandet av digital kompetens och digitala kunskaper bland prioriteringarna i sin sammanhållningspolitik för 2021 och därefter, med fokus på stöd till lärare, utbildningsinstitutioner och organisationer när det gäller att införa digital utbildning i hela läroplanen, och på utbyte av bästa praxis och know‑how, utan att skapa ytterligare administrativa eller ekonomiska bördor. Parlamentet betonar att skolorna bör lära ut digital mångsidighet och få eleverna att använda flera olika typer av programvara och utvecklande programvara. Parlamentet anser att syftet med utbildning bör vara att ge medborgarna större inflytande genom att förbereda dem på en alltmer datadriven ekonomi och utveckla deras förmåga att delta i den digitala omställningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kvalitativa modeller för hybridutbildning kan bidra till att säkerställa kontinuitet för utbildning i nödsituationer och oförutsedda omständigheter. Parlamentet anser att det i utbildningen bör tas hänsyn till långsiktiga trender och förändringar i arbetsmarknadsbehov och att de praktiska färdigheterna inför framtiden också bör förbättras. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utveckla en gemensam europeisk kompetensdatabas.

5. Europaparlamentet är mycket oroat över att det inte finns tillräckligt många högre utbildningsprogram i EU med särskild inriktning på AI och att det saknas AI-forskare som gör akademisk karriär vid europeiska universitet. För att förbli konkurrenskraftigt anser parlamentet att EU måste få fram och behålla en stor reserv av digitalt begåvade personer med avancerad digital kompetens.

6. Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att överbrygga EU:s digitala kompetensklyfta genom att genomföra och följa tydliga strategier och särskilda strategier på både nationell nivå och EU-nivå, och en genuin strategi för livslångt lärande, och anser att delning och analys av anonymiserade uppgifter om färdigheter, kompetenser, kvalifikationer, trender i yrken och anställning kommer att vara ovärderliga verktyg för att uppnå detta mål och överbrygga den digitala kompetensklyftan. Parlamentet anser att sådana uppgifter kan användas av blivande studenter för att fatta välgrundade beslut om sina utbildnings-, universitets- och karriärval. Parlamentet betonar vikten av att till fullo följa EU:s bestämmelser om skydd av personuppgifter när dessa verktyg används.

7. Europaparlamentet framhåller värdet av strategiska partnerskapsavtal mellan universitet för att ytterligare främja samarbete inom olika datavetenskapliga områden. Parlamentet understryker vikten av ett automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis på alla utbildningsnivåer och av studieperioder utomlands, och efterlyser ett främjande av den europeiska referensramen för kvalifikationer och en utveckling av det europeiska studentkortet. Parlamentet påpekar behovet av att stödja forskningsprogram och -nätverk genom dataanvändning och digital innovation. Parlamentet understryker behovet av att utbilda, anställa och behålla talanger i Europa som kan hantera och ledsaga den digitala omställningen och av att specialiserade program, moduler och kortare kurser med specialinriktning på avancerad digital teknik utvecklar digitala färdigheter inom viktiga yrken, särskilt inom de yrken som inbegriper datahantering, inbegripet känsliga uppgifter. Parlamentet betonar behovet av riktade strategier för att minska klyftan mellan kvinnor och män genom att säkerställa lika tillgång till digitala arbetsmarknader och läroplaner, genom att uppmuntra kvinnor och flickor att välja ett yrke inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik (STEAM) och genom att bekämpa könsstereotyper i utbildningen.

8. Europaparlamentet understryker att den ökade användningen av data och ny utbildningsteknik kommer att förändra och bidra till att förbättra våra utbildningssystem, till exempel genom bättre förståelse för de studerandes inlärningsmetoder och inlärningsstilar eller genom att identifiera inlärningssvårigheter. Parlamentet konstaterar att det samtidigt kommer att vara mycket viktigt att behålla en människocentrerad och individanpassad strategi för de studerande och deras behov, och att överföringen av kunskaper från lärare och utbildare till yngre generationer förblir avgörande för utbildningsprocessen. Parlamentet upprepar att färdigheter såsom mediekompetens och kritiskt tänkande kommer att vara avgörande för en framgångsrik digital utbildning. Parlamentet anser att öppen, icke-diskriminerande och lika tillgång till utbildning och vetenskapliga data och publikationer, baserade på FAIR-principerna (sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara), är avgörande för en framgångsrik innovation och vetenskap.

9. Europaparlamentet påminner om att uppgiftsskydd i skolor är en särskilt känslig fråga eftersom de berörda är minderåriga. Parlamentet upprepar att en hög skyddsnivå för elevers personuppgifter måste säkerställas och att dessa endast bör användas i utbildningssyfte, och under inga omständigheter i kommersiellt syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och bidra till utvecklingen och stärkandet av säkra, användarvänliga och tillgängliga utbildningsplattformar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att föra informations- och upplysningskampanjer i syfte att hjälpa föräldrar att bättre förstå hur uppgifter om deras barns kan användas.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att använda EU-medel och EU-program för att effektivt stödja livslångt lärande och utbildning så att kompetenser när det gäller dataanalys och dess etiska aspekter för människor i alla åldrar förbättras. Parlamentet anser att detta skulle främja människors utveckling, kreativitet och välbefinnande och säkerställa deras aktiva deltagande i samhället genom en verklig strategi för livslångt lärande med tydliga strategier på både nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet anser dessutom att detta skulle öka EU:s tekniska oberoende och motståndskraft. Parlamentet uppmanar EU att investera i säker och högkvalitativ databehandling och datalagring, teknisk kapacitet och strategisk infrastruktur.

11. Europaparlamentet betonar att digitala färdigheter är avgörande för att en person ska kunna delta fullt ut i den digitala ekonomin och det digitala samhället och i utformningen av demokratiska processer. Parlamentet begär att man vid genomförandet av den europeiska datastrategin bör ta hänsyn till olika gruppers särskilda behov, i synnerhet utsatta grupper och grupper som är missgynnade sett till förmåga och tillgång till digitala verktyg. Parlamentet konstaterar att människor som tillhör utsatta grupper löper större risk att utestängas från traditionella utbildnings- och kulturformer. Parlamentet påminner om att för nästan 100 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU är tillgången till digitala verktyg och utbildning av god kvalitet särskilt problematisk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper ska ha full tillgång till digital utbildning och till verktyg, resurser och infrastruktur av relevans i syfte att tillvarata digitaliseringens fulla potential och förhindra att klyftorna mellan olika delar av samhället ökar när det gäller tillgång till digital utbildning. Parlamentet betonar att lösningar med en miljövänlig design bör ges särskild uppmärksamhet, eftersom både den digitala och den gröna omställningen måste gå hand i hand.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka potentiella fördelar med och det potentiella utrymmet för ett gemensamt europeiskt dataområde för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna överlag. Parlamentet anser att en digitalisering av kulturarvet behövs både för att främja och skydda det, och att det skulle kunna vara till nytta och ha många olika fördelar, exempelvis genom att underlätta fysiskt skydd och bevarande, eller möjliggöra tredimensionella virtuella tillämpningar som skulle passa turismen. Parlamentet konstaterar att digitaliseringen av kulturarvet skulle kunna bidra till att kulturarvet fick en större publik som tidigare inte hade haft tillgång till det, samtidigt som det är medvetet om att digital tillgång inte fullt ut kan ersätta fysisk tillgång till kulturarvet. Parlamentet konstaterar att digitaliseringen av kulturarvet skulle kunna uppfylla andra syften inom flera olika sektorer, såsom forskning, utbildning och kulturell kunskapsutveckling. Parlamentet efterlyser ett gemensamt europeiskt dataområde för kulturarv, som skulle kunna bygga på Europeanas infrastruktur för digitala tjänster. Parlamentet begär ett stärkt skydd och ökat främjande av kulturarvet med digitala medel, till exempel genom samarbete och en gemensam databas över stulna skatter och kulturföremål.

13. Europaparlamentet påpekar att kultursektorn har en stor mängd återanvändningsbara data, som i kombination med andra källor, däribland öppna datakällor, och dataanalys skulle kunna hjälpa kulturinstitutioner att öka kunskapsutbytet, att bättre förstå sin publik och att få en ny publik, att identifiera brister som skulle kunna åtgärdas genom initiativ, och att stödja deras strategiska och operativa beslut. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten till gränsöverskridande virtuella datalager för kultursektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att tydligt anpassa sig till de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas mångfald vid utarbetandet av framtida lagstiftning om dataflöden.

14. Europaparlamentet uppmanar EU att ta ledningen på AI-området, både inom de offentliga och privata sektorerna. Parlamentet framhåller de möjligheter som användningen av AI ger i utbildningen. Parlamentet betonar att all ny lagstiftning på detta område måste iaktta grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till integritetsskydd och till skydd av personuppgifter, och bidra till att fastställa höga etiska normer.

15. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att ge medieföretagen tillgång till relevanta data, såsom uppgifter om publik och reklam, från marknadsdominerande plattformar för att hjälpa till att förhindra illojal konkurrens och för att sträva efter lika villkor.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare förbättra partnerskapen mellan teknikföretag och kulturinstitutioner som skulle kunna ge institutionerna tillgång till digitala talanger, rymden, data, utrustning, finansiering och möjligheter till ömsesidigt lärande. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till kulturella och kreativa sektorer och näringar och deras särskilda behov i den kommande europeiska strategin för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att framtida lagstiftning på dataområdet måste vara enkel och innehålla tydliga riktlinjer för att undvika överreglering. Parlamentet påminner om att mikroföretag samt små och medelstora företag, inbegripet kulturella och kreativa sektorer och näringar, kommer att behöva ytterligare stöd för att uppfylla framtida standarder för datadelning och uppgiftsskydd. Parlamentet betonar att dataanvändning blir allt viktigare för Europas kulturella och kreativa sektorer och näringar. Parlamentet påminner om att säker datadelning är avgörande för att möjliggöra en öppen tillgång till kulturellt innehåll, när så krävs, och bidrar till att garantera friheten att skapa och förhindra att datamarknaden snedvrids och att data koncentreras till några få, exempelvis plattformar. Parlamentet betonar behovet av att utveckla gemensamma, enhetliga och strukturerade dataformat som bygger på öppna standarder och ömsesidigt erkännande av regler om interoperabilitet, vilket skulle kunna vara lämpligt för maskininlärning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.1.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ademov, Isabella Adinolfi, Andrea Bocskor, Ilana Cicurel, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Alexis Georgoulis, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Salima Yenbou, Theodoros Zagorakis, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ibán García Del Blanco, Marcel Kolaja, Elżbieta Kruk, Radka Maxová, Diana Riba i Giner

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

27

+

ECR

Elżbieta Kruk, Dace Melbārde, Andrey Slabakov

NI

Isabella Adinolfi

PPE

Asim Ademov, Andrea Bocskor, Tomasz Frankowski, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis, Milan Zver

Renew

Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva, Radka Maxová

S&D

Ibán García Del Blanco, Hannes Heide, Petra Kammerevert, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Massimiliano Smeriglio

The Left

Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek

Verts/ALE

Marcel Kolaja, Diana Riba i Giner, Salima Yenbou

 

1

-

ID

Gilbert Collard

 

1

0

ID

Gianantonio Da Re

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.2.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

68

0

10

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Martin Buschmann, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Carlo Calenda, Andrea Caroppo, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Sira Rego, Manuela Ripa, Jérôme Rivière, Robert Roos, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop G. Dalunde, Marian-Jean Marinescu, Susana Solís Pérez, Tomas Tobé

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

68

+

PPE

François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria Da Graça Carvalho, Pilar Del Castillo, Christian Ehler, András Gyürk, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Marian-Jean Marinescu, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Maria Spyraki, Tomas Tobe, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

S&D

Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

RENEW

Nicola Beer, Nicola Danti, Martina Dlabajova, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen, Susana Solís Pérez

Verts/ALE

François Alfonsi, Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Jakop Dalunde, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa

ECR

Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Rob Roos, Beata Szydło, Tobiszowski Grzegorz, Evžen Tošenovský

The Left

Manuel Bompard, Marisa Matias, Sira Rego

NI

Martin Buschmann, Clara Ponsatí Obiols

 

0

-

 

10

0

ID

Paolo Borchia, Markus Buchheit, Thierry Mariani, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Jérôme Rivière, Isabella Tovaglieri

ECR

Jessica Stegrud

The Left

Marc Botenga

NI

Andrea Caroppo

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 16 mars 2021
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy