BETÄNKANDE om klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga

10.3.2021 - (2020/2134(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: María Soraya Rodríguez Ramos

Ändringsförslag

• 001-006 (PDF - 134 KB)
• 001-006 (DOC - 81 KB)

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga

(2020/2134(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s relevanta fördrag och konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, särskilt FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling den 13 september 2007, samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), där det anges att alla människor har rätt att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utan diskriminering,

– med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

– med beaktande av resolution A/RES/53/144 från FN:s generalförsamling om antagande av förklaringen om försvarare av de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, som antogs i Rio 1992 och undertecknades av 168 länder, samt av sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald[1],

– med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, och målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som trädde i kraft den 21 mars 1994, Kyotoprotokollet av den 11 december 1997 och Parisavtalet av den 22 april 2016,

– med beaktande av resolution 40/11 av den 21 mars 2019 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om erkännande av bidraget från människorättsförsvarare inom miljöområdet till åtnjutandet av mänskliga rättigheter, miljöskydd och hållbar utveckling,

– med beaktande av rapporterna 31/52 av den 1 februari 2016 och A/74/161 från 2019 från FN:s särskilda rapportör om skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter som rör åtnjutandet av en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö,

– med beaktande av resolution 41/21 av den 12 juli 2019 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om de mänskliga rättigheterna och klimatet,

– med beaktande av rapporten av den 10 december 2015 från FN:s miljöprogram (Unep) om klimatförändringar och mänskliga rättigheter och Uneps definition av människorättsförsvarare inom miljöområdet, Who are environmental defenders? (Vilka är miljöförsvararna?),

– med beaktande av rapporten av den 17 juli 2019 från FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter om klimatförändringar och fattigdom,

– med beaktande av 2019 års särskilda rapport från FN:s klimatpanel (IPCC) om klimatförändringar, ökenspridning, markförsämring, hållbar markförvaltning, livsmedelstrygghet och flöden av växthusgaser i landbaserade ekosystem,

– med beaktande av FN:s rapport från juni 2020 om köns-, klimat- och säkerhetsrelaterade frågor och upprätthållande av en inkluderande fred i klimatförändringarnas frontlinje (Gender, Climate & Security: Sustaining Inclusive Peace on the Frontlines of Climate Change), med Unep, UN Women, FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s avdelning för politiska frågor och fredsbyggande (UNDPPA) som medförfattare,

– med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

– med beaktande av artikel 37 i stadgan, som ålägger EU att integrera en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet i unionens politik,

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt femte delen (Unionens yttre åtgärder) avdelningarna I–V,

– med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande av den 25 mars 2020 EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 (JOIN(2020)0005),

– med beaktande av rådets slutsatser av den 15 maj 2017 om urbefolkningar och det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna av den 17 oktober 2016 Implementing EU External Policy on Indigenous Peoples (om att genomföra EU:s yttre politik för urbefolkningar) samt rådets slutsatser av den 19 november 2018 om diplomati i vattenfrågor, av den 17 juni 2019 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilateralism och av den 20 januari 2020 om klimatdiplomati,

– med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – säkert dricksvatten och sanitet, som antogs av rådet den 17 juni 2019, och EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen,

– med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer[2],

– med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019 The European environment ‒ state and outlook 2020: knowledge for transition to a sustainable Europe (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020: Kunskap för omställningen till ett hållbart Europa),

– med beaktande av genomförandeprincip nr 10 i Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, som syftar till att säkerställa att varje individ har tillgång till information, ges möjlighet att delta i beslutsprocessen och har tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, för att värna rätten till en hälsosam och hållbar miljö för nuvarande och kommande generationer,

– med beaktande av kommissionens meddelanden av den 20 juni 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380), av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352),

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[3],

– med beaktande av 2019 års rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation The State of the World’s Biodiversity for Food and Agriculture (situationen för den biologiska mångfalden i världen på området för livsmedel och jordbruk),

– med beaktande av det oerhört stora hot om förlust av biologisk mångfald som beskrivs i den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019 från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

– med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi[4],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[5],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0039/2021), och av följande skäl:

A. Alla människor, lokalsamhällen och befolkningsgrupper har rätt att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

B. Konsekvenserna av klimatförändringarna och den fortsatta miljöförstöringen för färskvattentillgångar, ekosystem och befolkningsgruppers försörjningsmöjligheter inverkar redan nu i praktiken negativt på åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna, däribland rätten till liv, livsmedelstrygghet, säkert dricksvatten och sanitet, hälso- och sjukvård, bostäder, självbestämmande, arbete och utveckling, enligt vad som beskrivs i resolution 41/21 från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Även om vi uppnår det internationella målet att den globala uppvärmningen ska begränsas till 2 °C över de förindustriella nivåerna kommer dessa konsekvenser att intensifieras dramatiskt under de kommande årtiondena. Länderna bidrar på olika sätt till klimatförändringarna och har gemensamt men differentierat ansvar. Klimatförändringarna utgör ett omedelbart och omfattande hot mot alla människor i världen, men främst mot de fattiga, som är särskilt utsatta, enligt vad som beskrivs i resolution 7/23 från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

C. FN efterlyser, tillsammans med andra internationella organisationer och experter, ett globalt erkännande av rätten till en hälsosam och säker miljö som en allmän rätt.

D. Insatserna för att ta itu med klimatförändringarna ger upphov till frågor om rättvisa och jämlikhet på både internationell och nationell nivå och mellan olika generationer. Tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, tillgång till information och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser har förankrats inom ramen för genomförandeprincip nr 10 i Riodeklarationen om miljö och utveckling, Århuskonventionen[6] av den 25 juni 1998 och Escazúavtalet[7] av den 4 mars 2018.

E. Miljöförstöring, klimatförändringar och ohållbar utveckling utgör några av de mest akuta och allvarliga hoten mot nuvarande och kommande generationers förmåga att åtnjuta åtskilliga mänskliga rättigheter. Parterna i UNFCCC är skyldiga att vidta effektiva åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, öka sårbara befolkningsgruppers anpassningsförmåga och förhindra förutsebara förluster av människoliv.

F. Parterna i UNFCCC är skyldiga att samla in och sprida information om miljöpåverkan och att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet.

G. När klimatförändringarna hanteras ur ett människorättsperspektiv framstår principerna om universalitet och icke-diskriminering särskilt tydligt, med en betoning på att alla människor i världen – även utsatta grupper, utan åtskillnad av något slag, exempelvis på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, förmögenhet, börd eller annan status – garanteras rättigheter.

H. Regeringar, samhällen och enskilda personer har ett etiskt och generationsöverskridande ansvar för att vara alltmer proaktiva när det gäller politik och samarbete med målet att komma överens om internationella normer för att skydda och bevara planeten för nuvarande och kommande generationer, i syfte att garantera att dessa till fullo kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter samt begränsa klimatförändringarnas negativa effekter.

I. Det är allmänt erkänt att länders och den privata sektorns skyldigheter och ansvar i fråga om de mänskliga rättigheterna får konkreta konsekvenser när det gäller klimatförändringarna. Underlåtenhet att skydda miljön och dem som försvarar den strider mot ländernas rättsligt bindande skyldigheter på människorättsområdet och kan utgöra en kränkning av vissa rättigheter, såsom rätten till en hälsosam miljö eller rätten till liv. Alltmer företags- och affärsverksamhet i tredjeländer får allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljön.

J. Parisavtalet är det första internationella fördrag där kopplingen mellan klimatåtgärder och mänskliga rättigheter uttryckligen erkänns, vilket gör det möjligt att använda befintliga människorättsrelaterade rättsliga instrument för att med kraft uppmana länder och privata företag att minska utsläppen. Det finns inga konkreta instrument inom ramen för Parisavtalet för att ställa länder och företag till svars för deras inverkan på klimatförändringarna och utövandet av mänskliga rättigheter.

K. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har tydligt slagit fast att olika typer av miljöförstöring kan leda till kränkningar av faktiska mänskliga rättigheter, exempelvis rätten till liv, privatliv och familjeliv och rätten till ett fredat hem samt förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling.

L. Arbetet med klimaträttvisa syftar till att ta itu med klimatkrisen med hjälp av människorättslagstiftning med målet att avhjälpa bristen på ansvarsskyldighet i fråga om klimatstyrning, genom att tillämpa rättsliga förfaranden för att ställa länder och företag till svars och därigenom motverka klimatförändringarna, så att man ser till att länderna och företagen tar ansvar för sina handlingar när det gäller att bevara naturen för dess egen skull, samt möjliggör ett värdigt och hälsosamt liv för såväl nuvarande som kommande generationer.

M. Inom ramen för flera pågående rättsliga förfaranden har man fastställt människorättskränkningar och banat väg för ansvarsskyldighet till följd av att enskilda personer, länder och företag utan framgång har vidtagit, eller helt underlåtit att vidta, åtgärder för att ta itu med klimatförändringarnas konsekvenser.

N. Den allt hårdare konkurrensen om naturtillgångar, vilken drivs på av privata företag, i en del fall under medverkan från statligt håll, har satt de miljöförsvarare och urbefolkningar som försöker skydda sina traditionella landområden i förgrunden för miljörörelsen och gjort dem till måltavlor för förföljelse.

O. Klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna kommer att drabba inte bara de mest utsatta människorna, utan hela världens befolkning. De samhällen och länder som är mest utsatta och orsakar minst nedsmutsning och miljöförstöring är de som lider mest av klimatförändringarnas direkta konsekvenser. Antalet sjukdomar och förtida dödsfall till följd av miljöföroreningar är redan tre gånger större än för aids, tuberkulos och malaria sammantaget. Detta utgör ett hot mot rätten till liv, en hälsosam miljö och ren luft. Naturkatastrofer såsom översvämningar, tropiska stormar och långa perioder av torka blir allt vanligare och får negativa konsekvenser för livsmedelstryggheten i länderna på södra halvklotet och för åtnjutandet av ett antal mänskliga rättigheter.

P. Miljörättvisa är en del av den sociala rättvisan, samtidigt som klimatförändringarnas konsekvenser är asymmetriska och deras negativa följder är ödeläggande för nuvarande och kommande generationer, särskilt i utvecklingsländerna. Klimatförändringarna påverkar kraftigt utvecklingsländerna och förvärrar befintliga sociala och ekonomiska ojämlikheter, vilket leder till att sårbara grupper drabbas oproportionerligt hårt av deras negativa följder.

Q. Klimatförändringarna utgör en allt viktigare drivkraft bakom tvångsförflyttningar och migration, både inom och mellan länder. Tvångsförflyttning är ett överhängande scenario för vissa befolkningsgrupper, exempelvis de som lever i områden som hotas av ökenspridning eller de som bor i ett snabbt smältande Arktis, i lågt liggande kustområden och på mindre öar eller andra känsliga ekosystem och riskområden. Sedan 2008 har i genomsnitt 24 miljoner människor tvångsförflyttats på grund av förödande väderkatastrofer varje år, främst inom tre av de mest utsatta regionerna – Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika. Enligt UNDP är 80 procent av de människor som tvingats flytta på grund av klimatförändringarna kvinnor. Den växande företeelsen klimatrelaterade tvångsförflyttningar kan utgöra ett direkt hot mot mänskliga rättigheter, kultur och traditionell kunskap för den berörda befolkningen och kan ha en betydande inverkan på lokalsamhällena i de länder och territorier dit människorna kommer för att bosätta sig.

R. Restriktioner och nedstängningar med anledning av covid-19-pandemin har minskat insynen i och övervakningen av människorättskränkningar och intensifierat de politiska hoten och den digitala övervakningen, samtidigt som de begränsat tillgången till rättslig prövning och miljöförsvarares, lokala aktörers, urbefolkningars och andra parters möjligheter att i praktiken delta i beslutsprocesserna. Urbefolkningarnas möjligheter att patrullera och skydda sina territorier har minskat till följd av nedstängningar och sanitära åtgärder. Dylika begränsningar bör bygga på motiverade och demokratiska lagar. Det internationella samfundets förmåga att iaktta och utreda påstådda kränkningar har avsevärt minskat på grund av pandemin.

S. Människors förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna är till stor del kopplad till deras tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter och till hälsotillståndet hos de ekosystem som deras försörjning och välbefinnande är beroende av. Begränsnings- och anpassningsåtgärder, exempelvis avseende tillgång till och användning av naturtillgångar såsom mark, vatten och skogar, och befolkningsomflyttningar, kan även få negativa effekter för utövandet av mänskliga rättigheter. Utvecklingsländer och utvecklingsregioner beräknas få stå för 75–80 procent av klimatförändringarnas kostnader enligt rapporten om klimatförändringar och fattigdom av den 17 juli 2019 från FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter.

T. Klimatförändringarna kan komma att vända den mänskliga utvecklingen genom att minska jordbruksproduktiviteten, öka osäkerheten i livsmedels- och vattenförsörjningen, öka exponeringen för extrema naturkatastrofer, ge upphov till kollapser i ekosystem samt bidra till ökade hälsorisker.

U. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) förväntas klimatförändringarna 2030 bidra till cirka 250 000 ytterligare dödsfall per år på grund av undernäring, malaria, diarré och värmestress. Enligt Världslivsmedelsprogrammet är klimatchocker en av de tre främsta orsakerna till osäker livsmedelsförsörjning i världen. Under 2019 led uppemot 750 miljoner människor – nästan en tiondel av jordens hela befolkning – i allvarlig utsträckning av osäker livsmedelsförsörjning.

V. Klimatkrisen ökar klyftan mellan könen, eftersom extrema väderhändelser, naturkatastrofer och långsiktig miljöförstöring hotar hem, försörjningsmöjligheter och sociala nätverk och infrastruktur i samhället med oproportionerliga konsekvenser för kvinnor och flickor, inbegripet ökat obetalt omsorgs- och hushållsarbete för kvinnor, ökad utbredning av könsrelaterat våld och marginalisering av kvinnors utbildning, delaktighet och ledarskap.

W. Våld mot miljöaktivister, i synnerhet kvinnor, och försvarare av miljörättigheter samt deras advokater har kommit att bli en väldokumenterad trend, även genom bevakningen hos massmedier och sociala medier. Kvinnliga aktivister utsätts för könsspecifika former av våld och hot, vilket utgör en stor källa till oro.

X. Miljöförsvararna står i främsta ledet när det gäller klimatåtgärder och ansvarsskyldighet. Människorättsorgan har i allt högre grad uppmärksammat behovet av att särskilt skydda miljöförsvarare. Det krympande utrymmet för det civila samhället är en global företeelse som oproportionerligt påverkar människorättsförsvarare som arbetar med miljö- och markfrågor och som ofta befinner sig på landsbygden och i isolerade områden med begränsad tillgång till skyddsmekanismer. De allra flesta människorättskränkningar mot människorättsförsvarare och miljöförsvarare begås i ett klimat av nästan fullständig straffrihet. Främjande och skydd av mänskliga rättigheter och miljörättsförsvarare ingår bland de angivna prioriteringarna i EU:s yttre åtgärder runt om i världen och i dess grannskap. Unionen måste använda alla instrument som står till dess förfogande i detta avseende.

Y. Under de senaste åren har miljöförsvarare allt oftare mördats, kidnappats, torterats och utsatts för könsrelaterat våld, hot, trakasserier, hotelser, smutskastningskampanjer, kriminalisering, rättsliga trakasserier, tvångsvräkningar och tvångsförflyttningar.

Z. FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarares situation har uttryckt oro över människorättsförsvarare i alla länder, eftersom de utsätts för restriktioner när det gäller rörelsefriheten, mötesfriheten, yttrandefriheten och föreningsfriheten och blir föremål för falska anklagelser, orättvisa rättegångar, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, tortyr och avrättningar.

AA. 2020 års rapport från Global Witness visar att 212 mark- och miljöaktivister dödades under 2019, vilket motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med 2018. Omkring 40 procent av offren kom från urbefolkningar och var traditionella markägare, och mer än två tredjedelar av morden ägde rum i Latinamerika.

AB. Urbefolkningarna åtnjuter särskilda rättigheter när det gäller skydd för miljö, mark och resurser i enlighet med artikel 7 i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder från 1989. I artikel 29 i FN:s deklaration om urfolks rättigheter från 2007 fastställs att urfolk har rätt till bevarande och skydd av miljön och den produktionskapacitet som deras mark eller territorier samt resurser medför.

AC. Escazúavtalet är det första regionala avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien. Escazúavtalet har varit öppet för ratificering sedan den 1 september 2019 och är det första fördrag där rätten till en hälsosam miljö fastställs (artikel 4). Escazúavtalet – i vilket vikten av regionalt samarbete framhålls på nytt – kan tjäna som inspiration för andra regioner som står inför liknande utmaningar. I Århuskonventionen fastställs ett antal rättigheter för enskilda individer och organisationer i det civila samhället vad gäller miljön, bland annat tillgång till miljöinformation, allmänhetens deltagande i miljöbeslut och tillgång till rättslig prövning. Konventionens parter är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att offentliga myndigheter (på nationell, regional och lokal nivå) bidrar till verkställandet av dessa rättigheter.

Klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna

1. Europaparlamentet betonar att åtnjutandet, skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter som bygger på människans värdighet samt målet om en sund och hållbar planet är beroende av varandra. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att agera som en trovärdig och tillförlitlig partner på den globala arenan genom att anta, stärka och genomföra lagstiftning som är anpassad till en övergripande människorättsbaserad strategi för klimatåtgärder, för att vägleda strategier och åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt säkerställa att de är adekvata, tillräckligt ambitiösa, icke-diskriminerande och förenliga med skyldigheter avseende grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att de principer och normer som härrör från internationell människorättslagstiftning bör vägleda all politik och programplanering kopplad till klimatförändringar i alla skeden av processen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra länder, företag och lokala myndigheter utanför EU att genomföra och anta lösningar och åtgärder som kommer att bidra till att skydda miljön samt ta itu med klimatförändringarnas konsekvenser.

2. Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att konsekvent stärka kopplingen mellan mänskliga rättigheter och miljön i sina yttre åtgärder samt bistå och stödja internationella, regionala och lokala mekanismer för mänskliga rättigheter när miljöutmaningar hanteras, framför allt klimatförändringarnas konsekvenser för ett fullständigt åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att klimatförändringar och mänskliga rättigheter är aspekter som integreras i all relevant EU-politik och att säkerställa en konsekvent politik på dessa områden. Parlamentet noterar vikten av att stödja verksamhet som ökar medvetenheten om konsekvenserna av klimatförändringarna, miljöförstöringen och förlusten av biologisk mångfald för de mänskliga rättigheterna. Vidare uppmanar parlamentet unionen att stödja och stärka samarbetet med tredjeländer för att integrera en människorättsbaserad strategi i miljölagstiftningen och miljöpolitiken.

3. Europaparlamentet betonar att möjligheter till mänsklig utveckling för alla är oumbärligt. Parlamentet betonar riskerna med kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom internationella försörjningskedjor för råvaror för såväl konventionell energi som energi från grön teknik och förnybar energi, till exempel barnarbete i koboltgruvor som försörjer den globala litiumjonbatterikedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna vid bedömningen av unionens energi- och transportteknik.

4. Europaparlamentet betonar att vattenbrist, som är en av följderna av klimatförändringarna, påverkar många människor runt om i världen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta itu med vattenbristen som en huvudprioritering på sin lagstiftningsmässiga och politiska dagordning. Parlamentet noterar att den dåliga förvaltningen av marken och naturtillgångarna bidrar till nya konflikter och försvårar en fredlig lösning av befintliga konflikter. Parlamentet påminner om att konkurrensen om minskande resurser ökar och att detta förvärras ytterligare av miljöförstöring, befolkningstillväxt och klimatförändringar.

5. Europaparlamentet påminner om den rättsliga skyldigheten att respektera rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö, som bland annat utgör en förutsättning för hållbar ekonomisk verksamhet som bidrar till enskilda personers och samhällens välbefinnande och försörjning. Parlamentet påminner om att internationell människorättslagstiftning tillhandahåller rättsmedel för att avhjälpa de skador som klimatförändringarna orsakar för enskilda personer, urbefolkningar och människorättsförsvarare inom miljöområdet, genomföra åtgärder för att bekämpa klimatförändringar samt ställa länder, företag och enskilda personer till svars för de delar av deras verksamhet som får konsekvenser för klimatförändringarna och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att göra kampen mot straffrihet till en av sina huvudprioriteringar genom att inrätta instrument som möjliggör ett fullständigt, effektivt och hållbart genomförande av människorätts- och miljölagstiftningen samt verkställande av den.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de konkreta åtaganden om mänskliga rättigheter, miljö och klimatförändringar som redan fastställts i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 genomförs och övervakas på ett effektivt sätt, och att planens genomförande inbegriper ett jämställdhetsperspektiv.

7. Europaparlamentet stöder mandatet för FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö, nämligen att verka för ett globalt erkännande av rätten att leva i en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö såsom en mänsklig rättighet. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att vid nästa möte i FN:s generalförsamling stödja ett globalt erkännande av denna rättighet. Parlamentet anser att ett sådant erkännande bör fungera som en katalysator för en kraftfullare miljöpolitik och förbättringar vad gäller brottsbekämpning, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet, tillgång till information och rättslig prövning samt bättre resultat för alla människor och för planeten.

8. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att fortsatt övervaka situationen för mänskliga rättigheter och klimatförändringar och att bedöma framstegen när det gäller att inbegripa och integrera mänskliga rättigheter i alla aspekter av klimatåtgärder på nationell och internationell nivå, i nära samarbete med FN:s råd för mänskliga rättigheter/FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta avseende unionen att vidta åtgärder för att införa rätten till en säker och hälsosam miljö i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med full respekt för artikel 37 i stadgan. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av ett nära samarbete med länder och alla berörda institutionella aktörer för att säkerställa ett korrekt genomförande av de mänskliga rättigheterna och miljöbestämmelserna.

9. Europaparlamentet betonar att alla människor bör beviljas den grundläggande rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö och till ett stabilt klimat, utan diskriminering, och att denna rätt måste tillgodoses genom ambitiös politik och vara fullt verkställbar genom hela rättssystemet på all nivåer.

10. Europaparlamentet anser att integrering av människans rätt till en hälsosam miljö i viktiga miljöavtal och miljöprocesser är avgörande för att ta ett helhetsgrepp i kampen mot covid-19, vilket inbegriper en förnyad syn på förhållandet mellan människan och naturen som kommer att minska risken för, och förhindra framtida skada på grund av, miljöförstöring.

11. Europaparlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att ta ett djärvt initiativ med aktivt stöd från EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter för att bekämpa straffrihet för dem som gjort sig skyldiga till miljöbrott på global nivå och bana väg för nya förhandlingar mellan parterna inom Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i syfte att erkänna ”miljömord” som ett internationellt brott inom ramen för Romstadgan. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att inrätta ett program för att bygga upp kapacitet inom de nationella jurisdiktionerna i medlemsstaterna på dessa områden.

12. Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att regelbundet bedöma hur den externa dimensionen av den europeiska gröna given bäst kan bidra till en holistisk och människorättsbaserad strategi med avseende på klimatåtgärder och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar EU att utnyttja den breda uppsättning externa strategier, verktyg och politiska och finansiella instrument som står till dess förfogande för att genomföra den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar EU att se över sina klimatfinansieringsmekanismer och föreslå ändringar av dem där så är lämpligt för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna och införa kraftfulla skyddsåtgärder för detta ändamål. Parlamentet uppmanar till inrättande av kontaktpunkter för klimatfrågor inom de relevanta avdelningarna vid kommissionen och utrikestjänsten, som bland annat skulle ha till uppgift att säkerställa en klimatsäkring av EU:s alla yttre förbindelser. Parlamentet efterlyser transparent och informativ kommunikation om dessa frågor i EU:s utvecklingssamarbete med tredjeländer.

13. Europaparlamentet uppmanar till integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik och program för hållbar utveckling för att säkerställa att kvinnors och flickors rättigheter – inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster – och främjande av jämställdhet och klimaträttvisa integreras genom de strategiska programmen.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det ekonomiska och tekniska stödet och kapacitetsuppbyggnaden för att stödja tredjeländer i integreringen av mänskliga rättigheter i deras nationella klimatåtgärder och klimatprogram och i efterlevnaden av internationell miljölagstiftning för att se till att klimatförändringsmålen inte påverkar utövandet av mänskliga rättigheter i dessa länder. Parlamentet noterar det interinstitutionella avtalet om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), enligt vilket 30 procent av finansieringen kommer att stödja klimat- och miljömål. Parlamentet insisterar på att all verksamhet som europeiska finansinstitut, i synnerhet Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), bedriver i tredjeländer ska vara förenlig med EU:s klimatåtaganden och ska följa en människorättsbaserad strategi. Parlamentet förespråkar att deras respektive klagomålsmekanismer[8] ska stärkas och fördjupas för enskilda eller grupper som anser att deras rättigheter har kränkts av sådan verksamhet och att de skulle kunna komma i fråga för gottgörelse.

15. Europaparlamentet stöder helhjärtat integreringen av mänskliga rättigheter i den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 i linje med kommissionens nyliga meddelande EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv. För att kunna integrera mänskliga rättigheter i den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 anser parlamentet att man genom nya mål bör ta itu med frågan om att, nationellt och globalt, erkänna och genomföra rätten till en ren, hälsosam, säker och hållbar miljö.

16. Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av att skydda Arktis mot klimatförändringarna och nödvändigheten av en EU-politik för Arktis.

17. Europaparlamentet erkänner de konsekvenser som kopplingen mellan klimatförändringar, miljöförstöring och naturkatastrofer får som en drivkraft för migration och klimatrelaterade tvångsförflyttningar, och beklagar bristen på människorättsliga skyddsåtgärder på internationell nivå för enskilda som lider till följd av detta. Parlamentet anser att frågan om sådana tvångsförflyttningar bör hanteras på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att utveckla en internationell ram i syfte att ta itu med klimatrelaterade tvångsförflyttningar och migration både i internationella forum och i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att öka sitt stöd till resiliensåtgärder i regioner som är benägna att drabbas av klimatförändringarnas skadliga konsekvenser och att stödja människor som har tvångsförflyttats på grund av klimatförändringarna och som inte längre kan leva på sin hemort. Parlamentet understryker att FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna har slagit fast att länder måste ta hänsyn till klimatkrisens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i ursprungslandet när de överväger utvisning av asylsökande. Parlamentet välkomnar att man tagit med klimatrelaterad migration och tillhörande tvångsförflyttningar i Cancunramverket för anpassning.

18. Europaparlamentet stöder en människorättsbaserad strategi för migrationsstyrning i tredjeländer och beaktande av eventuella brister i skyddet av de mänskliga rättigheterna i samband med migration. Parlamentet påminner i detta sammanhang om befintliga verktyg för lagliga vägar, och anser att sådana verktyg bör inrättas i ytterligare utsträckning för personer i behov av skydd. När det gäller skyldigheter och åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter stöder parlamentet fastställande och främjande av god praxis som stöder och stärker utformningen av miljöskyddspolitiken på europeisk och internationell nivå.

19. Europaparlamentet insisterar på att alla människors rättigheter ska respekteras utan diskriminering på grund av var de lever eller deras sociala situation, särskilt med avseende på dem som är mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet betonar vikten av att i sådana utsatta grupper säkerställa och underlätta allmänhetens deltagande i beslut som påverkar deras försörjningsmöjligheter.

20. Europaparlamentet påminner om att den ojämlikhet, det våld och den diskriminering som kvinnor utsätts för förstärks av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utforma och genomföra politik med ett övergripande jämställdhetsperspektiv på områdena handel, samarbete, klimat och yttre åtgärder, så att man främjar kvinnors egenmakt och deltagande i beslutsprocessen och erkänner de särskilda begränsningar som flickor och kvinnor ställs inför.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka regionala människorättsorgans och andra mekanismers roll och kapacitet för att hantera kopplingen mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter, främja miljörättigheter och skydda miljörättsförsvarare. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att inleda ett program till stöd för Escazúavtalet, bland annat med målet att hjälpa partsstaterna att ratificera och genomföra avtalet, hjälpa det civila samhället att engagera sig i avtalet och bidra till genomförandet samt tillhandahålla stöd till den frivilliga fond som inrättats i enlighet med avtalet.

Åtgärder med anledning av covid-19-pandemin

22. Europaparlamentet betonar att den globala covid-19-pandemin på ett mycket tydligt sätt belyser miljöförstöringens följder när det gäller att skapa förutsättningar för ökade zoonoser med allvarliga hälsomässiga, sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åta sig att inkludera miljörättigheter, och försvara dem som skyddar dessa rättigheter, i alla åtgärder med anledning av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och andra berörda parter att beakta kommissionens Global Monitor of COVID-19’s Impact on Democracy and Human Rights (övervakning av covid-19-pandemins globala konsekvenser för demokrati och mänskliga rättigheter).

23. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att en global recession orsakad av covid-19-pandemin kan komma att begränsa, försena eller förändra de olika ländernas åtaganden när det gäller internationella klimatmål och människorättsnormer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att den politik som planeras för den ekonomiska återhämtningen till fullo överensstämmer med främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna enligt artikel 21 i Lissabonfördraget samt med miljöskyddet och en hållbar utveckling.

24. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att förespråka ett effektivt svar på covid-19-krisen där man fullt ut beaktar vikten av att respektera, skydda och förverkliga rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö, som ett försvarsverk för att förebygga framtida miljö- och hälsokriser som skulle kunna äventyra de grundläggande mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att höja sina klimat- och miljöambitioner mot bakgrund av covid-19-krisen och att utforma en ambitiös strategi för klimatdiplomati.

25. Europaparlamentet uttrycker oro över att nöd- och nedstängningsåtgärder som vidtagits med anledning av covid-19-pandemin kan ha missbrukats av politiska myndigheter, säkerhetsstyrkor och icke-statliga väpnade grupper i flera delar av världen för att sätta gränser för, avskräcka och mörda människorättsförsvarare, inbegripet miljö- och markförsvarare. Parlamentet påminner i detta sammanhang om hur försvarare av urbefolkningar också har varit oproportionerligt sårbara för covid-19-pandemin till följd av bristfällig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur i avlägsna områden samt vanstyre.

26. Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin hotar livsmedelstryggheten och näringstillförseln för miljontals människor runt om i världen eftersom de globala livsmedelskedjorna har påverkats, i en tid då livsmedelstryggheten och livsmedelssystemen redan är påfrestade av klimatförändringar och naturkatastrofer. Parlamentet framhåller att pandemikrisen skulle kunna fungera som en vändpunkt för att ombalansera och omvandla livsmedelssystemen och göra dem mer inkluderande, hållbara och resilienta.

Människorättsförsvarare inom miljöområdet och urbefolkningars roll

27. Europaparlamentet påminner om att länder i enlighet med gällande människorättslagstiftning är skyldiga att skydda miljöförsvarare och deras anhöriga mot trakasserier, hot och våld samt att garantera deras grundläggande friheter, och att de är ålagda att erkänna urbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter och deras bidrag i form av erfarenheter och kunskaper till kampen mot förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöringen. Parlamentet understryker deras särskilda roll och expertis när det gäller markförvaltning och markskydd och efterlyser ökat samarbete med och integrering av urbefolkningarna samt insatser för att stärka deras demokratiska deltagande i relevanta beslutsprocesser, däribland sådana som rör internationell klimatdiplomati. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att stödja urbefolkningars deltagande genom sitt särskilda stöd till flera projekt, såsom Indigenous Peoples’ Centre for Documentation, Research and Information (Docip). Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att främja dialog och samarbete mellan urbefolkningar och Europeiska unionen samt med internationella forum, särskilt i samband med klimatförändringar.

28. Europaparlamentet framhåller att attacker och hot förekommer överallt i världen, men att FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarares situation påpekar att situationen är särskilt allvarlig i Latinamerika och Asien, där en del internationella investerare, företag och lokala myndigheter ignorerar befolkningarnas legitima intressen. I många fall inträffar konflikter och kränkningar i en miljö präglad av ekonomisk ojämlikhet och social utestängning. Parlamentet tar starkt avstånd från den rättsliga förföljelsen och kriminaliseringen av miljöaktivister i Amazonas, där förekomsten av attacker mot, mord på och förföljelse av miljöaktivister ökar. Parlamentet fördömer det ökade antalet attacker mot, och förföljelsen av, miljöaktivister i Honduras och den senaste tidens mord på Guapinolmiljöaktivister. Under de senaste tre åren har 578 mord på försvarare av miljön, av markrättigheter och av urbefolkningars rättigheter registrerats. Parlamentet framhåller att Filippinerna konsekvent står högst upp på listan över de farligaste länderna för miljörättsförsvarare. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att inleda det förfarande som skulle kunna leda till ett tillfälligt upphävande av förmåner inom ramen för det allmänna preferenssystemet plus (GSP+), med tanke på hur allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är i landet och eftersom man inte gjort några påtagliga förbättringar eller visat någon samarbetsvilja från de filippinska myndigheternas sida.

29. Europaparlamentet rekommenderar att de EU-medlemsstater som ännu inte har ratificerat ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder gör det.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU inte stöder initiativ och projekt som skulle leda till olagligt markrofferi eller olaglig skogsavverkning och avskogning eller få annan liknande skadlig inverkan på miljön. Parlamentet fördömer alla försök att avreglera miljö- och människorättsskyddet i samband med covid-19-pandemin och andra kriser.

31. Europaparlamentet fördömer skarpt det ökade antalet mord och kränkande angrepp samt fall av förföljelse, kriminalisering, fängslande, trakasserier och hot mot urbefolkningar, människorättsaktivister inom miljöområdet och markförsvarare runt om i världen, och kräver att de ansvariga ställs till svars.

32. Europaparlamentet betonar att kvinnliga människorättsförsvarare inom miljöområdet ställs inför ytterligare utmaningar i sitt arbete, sina samhällen och sina hem eftersom de utsätts eller exponeras för könsspecifika hot och könsspecifika former av våld. Parlamentet noterar att kvinnliga försvarare löper större risk att utsättas för vissa former av våld eller andra kränkningar, fördomar eller former av utestängning eller avvisande än deras manliga motparter.

33. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja alla människorättsförsvarare, särskilt miljörättsförsvarare och deras rättsliga företrädare, och att vid behov uppmärksamma deras fall. Parlamentet är övertygat om att stödet till miljörättsförsvarare bör ökas och att eventuella repressalier eller angrepp mot miljörättsförsvarare från företags eller länders sida bör fördömas av EU genom offentliga uttalanden och lokala åtgärder när så är lämpligt. Parlamentet ger på nytt uttryck för sin ståndpunkt att Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna måste investera i och stärka särskilda, tillgängliga jämställdhetsintegrerande skyddsmekanismer och tillhörande program för miljörättsförsvarare, inbegripet lokala försvarare och försvarare från urbefolkningar, samt involvera dessa i alla utredningar av kränkningar.

34. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den allt sämre situationen för miljöförsvarare, visselblåsare, journalister och jurister specialiserade på miljöfrågor runt om i världen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda yttrandefriheten, mediefriheten, mediemångfalden och mötesfriheten samt att garantera journalisters och visselblåsares säkerhet och skydd, inom EU men även i de yttre förbindelserna. Parlamentet uttrycker djup oro över de övergrepp, brott och dödliga attacker som fortfarande riktas mot journalister och mediearbetare på grund av deras verksamhet. Parlamentet påminner om att visselblåsning utgör en aspekt av yttrande- och informationsfriheten och spelar en central roll när det gäller att visa på och förebygga överträdelser av unionsrätten samt stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och öppenheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka införlivandet och garantera en fullständig tillämpning från medlemsstaternas sida av direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten[9]. Informationsfriheten är ett viktigt hjälpmedel för människor som kan påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser, för att de tidigt ska kunna få kännedom om de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna och om anpassningsåtgärder. Parlamentet kräver att informationsfriheten respekteras.

35. Europaparlamentet erkänner att de åtgärder som vidtas av miljöförsvarare är avgörande eftersom dessa söker, utformar och informerar om hållbara lösningar och mekanismer för de människor som bor i de drabbade områdena så att de kan förebygga, bygga upp motståndskraft mot och anpassa sig till klimatförändringarna.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de annorlunda skyddsbehov som kvinnliga människorättsförsvarare har och erkänna dessas roll som kraftfulla drivkrafter för förändring, särskilt när det gäller klimatåtgärder. Parlamentet betonar i detta avseende behovet att stödja kapacitetsuppbyggnad och kvinnors roll som utbildare och drivkrafter för förändring samt att säkerställa adekvat finansiering för dessa organisationer. Parlamentet påminner om hur ofta kvinnliga lokala ledare och miljöaktivister förtrycks och till och med mördas, som i fallet med de modiga aktivister som nominerats till och slutlistats för Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet, närmare bestämt Marielle Franco från Brasilien, mördad 2018, och Berta Cáceres från Honduras, mördad 2016.

37. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att kräva, och se till, att rätten till fritt och informerat förhandssamtycke från urbefolkningar respekteras utan tvång i alla avtal och utvecklingsprojekt som kan påverka urbefolkningars mark, territorier eller naturtillgångar. Parlamentet betonar att åtgärder för att främja urbefolkningars rättigheter och deras traditionella sedvänjor är viktiga för att uppnå en hållbar utveckling, bekämpa klimatförändringar och bevara och återställa den biologiska mångfalden, samtidigt som man garanterar adekvata skyddsåtgärder.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att använda alla instrument som står till deras förfogande, liksom bestämmelserna för genomförande och upprätthållande av mänskliga rättigheter inom ramen för EU:s utrikespolitik och associeringsavtal, för att på ett effektivt sätt stödja och skydda försvarare av mänskliga rättigheter och miljörättigheter i länder i EU:s grannskap och för att uppmuntra EU:s kandidatländer att i praktiken uppnå konvergens med europeiska värden och normer.

39. Europaparlamentet vill att man antar en bilaga till EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare ägnad åt miljöförsvarares särskilda utmaningar och behov samt EU:s politik i detta avseende. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en fortsättning på projektet ProtectDefenders.eu, med högre finansieringsnivåer, och på andra befintliga EU-verktyg till stöd för människorättsförsvarare.

40. Europaparlamentet vill att man antar en EU-förteckning över prioriterade länder där utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna skulle intensifiera sina insatser till stöd för miljörättsförsvarare och föra en dialog med lokala myndigheter för att införa eller förbättra skyddsmekanismer och särskild lagstiftning som definierar miljöförsvarare, erkänner deras arbete och garanterar att de skyddas. Parlamentet insisterar på att denna förteckning över prioriteringar utarbetas av utrikestjänsten, i nära samråd med berörda parter och Europaparlamentet, och att den uppdateras årligen. Parlamentet uppmanar även vice ordföranden/den höga representanten att årligen tillhandahålla en offentlig rapport om de åtgärder som vidtagits i de prioriterade länderna och om skyddet av miljöförsvarare världen över.

41. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen FN att anta en större roll för att skydda globala ekosystem och miljöförsvarare, i synnerhet i de fall där klimatförändringarna får allvarliga konsekvenser för urbefolkningar och lokalsamhällen. Parlamentet uppmanar därför EU att främja ett initiativ på FN-nivå för att internationella observatörer ska övervaka allvarliga miljöskador, allvarliga miljökriser eller situationer där miljörättsförsvarare löper störst risk samt föra en dialog med och bistå myndigheterna när det gäller att få till stånd en skyddande miljö för sådana försvarare.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med hjälp av politisk dialog främja antagande av nationella handlingsplaner som garanterar en trygg och fri miljö för miljöförsvararna genom att integrera ett bredare perspektiv av kollektivt skydd, inbegripet politiska åtgärder för att legitimera olika typer av grupper som arbetar med miljöskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen ta upp urbefolkningars och lokalsamhällens mänskliga rättigheter inom ramen för frivilliga partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog.

43. Europaparlamentet påminner om att länder, i enlighet med FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna, är skyldiga att skydda försvarare av den biologiska mångfalden som försvarare av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över utformningen av internationella fördrag såsom Escazúavtalet, som är ett centralt instrument för Latinamerika och Västindien – den region där flest registrerade mord på människorättsförsvarare inom miljöområdet ägt rum.

UNFCCC, rättvisa och ansvarsskyldighet

44. Europaparlamentet beklagar att de nuvarande nationellt fastställda bidragen, även om de genomförs fullt ut av samtliga länder, skulle leda till en katastrofal global temperaturökning på 3 °C över de förindustriella nivåerna, i strid med Parisavtalet. Parlamentet varnar för att ett sådant scenario skulle få extrema klimat- och miljökonsekvenser och omfattande negativa inverkningar på de mänskliga rättigheterna.

45. Europaparlamentet välkomnar införandet av de mänskliga rättigheterna i ingressen till Parisavtalet och efterlyser effektiva åtgärder för att respektera och främja skyldigheterna i fråga om mänskliga rättigheter när avtalet genomförs och klimatåtgärder vidtas. Parlamentet beklagar dock att det inte finns några konkreta bestämmelser för att ställa länder och företag till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med klimatförändringarna.

46. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen parterna i UNFCCC att fortsatt höja sina begränsnings- och anpassningsambitioner i linje med målen i Parisavtalet och integrera människorättsdimensionen i sina nationellt fastställda bidrag och i sina anpassningsrapporter. Parlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att i samarbete med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ta fram riktlinjer för hur skydd för de mänskliga rättigheterna kan integreras i nationellt fastställda bidrag och anpassningsrapporter. Parlamentet uppmuntrar parterna att se över planerade nationellt fastställda bidrag och nationellt fastställda bidrag och att utveckla övervakningsmekanismer för nationellt fastställda bidrag, med fullständigt och effektivt deltagande av urbefolkningar.

47. Europaparlamentet understryker behovet att stärka synergierna mellan rapporteringsskyldigheterna i fråga om klimat och mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att riktlinjerna om transparensramverket i Parisavtalet (artikel 13) bör uppmana parterna att tillhandahålla information inte bara om utsläppen av växthusgaser utan även om huruvida klimatpolitiken genomförs i linje med andra samhällsmål och befintliga rättsliga ramar och således inkludera information om god praxis, inbegripet rättighetsbaserade strategier för begränsnings- och anpassningsåtgärder, och stöd.

48. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s institutioner att samarbeta aktivt för att främja en människorättsstrategi i de pågående internationella klimatförhandlingarna, särskilt inom ramen för mekanismen för hållbar utveckling och andra riktlinjer för mekanismer enligt artikel 6.4 i Parisavtalet som säkerställer ett meningsfullt och välinformerat deltagande av rättsinnehavare, adekvata miljömässiga och sociala skyddsåtgärder samt oberoende prövningsmekanismer. Parlamentet betonar att mekanismen för hållbar utveckling bör syfta till att finansiera projekt som gynnar dem som är mest sårbara för effekterna av klimatförändringar och att projekt som finansieras inom ramen för mekanismen för hållbar utveckling bör genomgå en bedömning av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, varvid endast projekt med positiva effekter ska vara berättigade till registrering.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta kriterier för stödberättigande för EU-bidrag som skulle göra det möjligt för icke-statliga miljöorganisationer, som annars kanske inte är berättigade till finansiering på grund av sin storlek, att få mer inkluderande tillgång till finansiering.

50. För att säkerställa ansvarsskyldighet för alla aktörer betonar Europaparlamentet att nya mekanismer såsom mekanismen för hållbar utveckling måste integrera institutionella skyddsåtgärder och klagomålsmekanismer för att garantera ett effektivt skydd av rättigheter.

51. Europaparlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att tillsammans med parterna i konventionen utarbeta en gemensam rättslig ram för klimaträttvisa.

52. Europaparlamentet betonar att den globala översyn som avses i artikel 14 i Parisavtalet bör användas för att göra en bedömning av framstegen i riktning mot en integrering av de mänskliga rättigheterna och andra principer i klimatåtgärder. Parlamentet noterar att den bör inkludera möjligheter för organisationer i det civila samhället och mellanstatliga organisationer att ge sina synpunkter. Parlamentet anser att utvärderingen av genomförandet av Parisavtalet bör bidra till att identifiera såväl god praxis som hinder för avtalets genomförande och samtidigt bör ligga till grund för framtida nationellt fastställda bidrag och internationellt samarbete.

53. Europaparlamentet betonar att alla ändamålsenliga rättighetsbaserade klimatåtgärder bör garantera ett fritt, aktivt, meningsfullt och informerat deltagande. Parlamentet anser att begränsnings- och anpassningsplaner bör vara offentligt tillgängliga, finansieras på ett transparent sätt och utvecklas i samarbete med drabbade och/eller potentiellt drabbade grupper, särskilt de mest sårbara.

54. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna inte ensamma kan hantera klimatförändringarnas konsekvenser och att de ofta är beroende av internationellt bistånd när det gäller deras förmåga till krishantering samt anpassning till och förebyggande av klimatförändringarnas konsekvenser.

55. Europaparlamentet understryker sin uppfattning att människorättslagar och människorättsinstitutioner som i allmänhet används för att eliminera brister i fråga om ansvarsskyldighet i samhällsstyrningen på intet sätt kan ersätta ändamålsenliga åtgärder för att förebygga och avhjälpa skador som orsakas av klimatförändringar. Parlamentet anser att nationella människorättsinstitutioner och det civila samhället kan spela en effektiv roll inom ramen för nationella ansvarsskyldighets- och tillsynsmekanismer som är utformade för att säkerställa tillgång till rättsmedel för dem som till följd av klimatförändringarna lider skada med avseende på de mänskliga rättigheterna.

56. Europaparlamentet anser att EU måste inta en aktiv, stark och ambitiös ledarroll i förberedelserna inför FN:s 26:e klimatkonferens (COP26), genom att sätta inkluderingen av människorättsprinciper i centrum för den internationella klimatförändringspolitiken för att undvika oåterkalleliga skador på den mänskliga utvecklingen nu och framöver och på nuvarande och kommande generationer.

57. Europaparlamentet erkänner det civila samhällets – inbegripet icke-statliga organisationers och miljöförsvarares – aktiva roll och engagemang när det gäller att förespråka människorättsbaserade strategier för klimatåtgärder, och uppmanar EU att stödja sådana verksamheter. Parlamentet betonar behovet att garantera det civila samhällets deltagande i transparensramverket enligt artikel 13 i Parisavtalet.

58. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1367/2006 (den så kallade Århusförordningen), som bör förbättra genomförandet av Århuskonventionen på EU-nivå. Parlamentet uppmuntrar vidare medlemsstaterna att säkerställa ett adekvat införlivande av relevanta EU-rättsakter (till exempel direktiv 2011/92/EU) och internationella rättsligt bindande bestämmelser (Århuskonventionen) i sina rättsordningar för att garantera inkluderande tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

59. Europaparlamentet betonar att miljöaktivisternas åtgärder definitivt ligger i linje med målen för hållbar utveckling och att ett genomförande av dessa mål på systemnivå bör främjas lokalt, nationellt och internationellt.

60. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är skyldiga att reglera företagen för att säkerställa att dessa inte ger upphov till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att privata aktörer och företag åläggs att hantera klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

61. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vara aktiva aktörer när det gäller att utforma, inrätta och främja skyddsåtgärder och processer för ansvarsskyldighet inom internationellt erkända organ för att se till att de strukturella förändringar som görs för att man ska uppnå målet om en drastisk utsläppsminskning till 2030 – i enlighet med den förda klimatpolitiken – utformas, genomförs och övervakas på ett sätt som skyddar rättigheterna för drabbade människor och befolkningsgrupper, däribland rätten att arbeta och främja rättvisa och skäliga arbetsvillkor. Parlamentet betonar att den gröna omställningen måste vara rättvis och att ingen får lämnas utanför.

62. Europaparlamentet betonar vikten av tillbörlig aktsamhet och hållbar, vederbörlig ansvarsskyldighet för företag som ett betydande och oumbärligt medel för att förhindra – och få till stånd ett skydd mot – allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och miljöbrott. Parlamentet uppmanar EU att stödja en hållbar företagsstyrning som inbegriper ansvarsskyldighet, som ett viktigt inslag i den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra effektiva lagstiftningsåtgärder för att fastställa, bedöma, förebygga, få stopp på, begränsa, övervaka, kommunicera, redogöra för, hantera och åtgärda potentiella och/eller faktiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ställa företag till svars när det gäller att se till att dessa uppfyller de krav på tillbörlig aktsamhet som de omfattas av med avseende på klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

63. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att utarbeta ett lagstiftningsförslag om obligatorisk tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljöhänsyn för företag längs hela deras leveranskedjor. Parlamentet anser att detta lagstiftningsförslag bör stödja och underlätta utvecklingen av gemensamma effektmätningsmetoder för miljöpåverkan och klimatförändringarnas konsekvenser. Parlamentet betonar vikten av effektiva, meningsfulla och välinformerade samråd och motsvarande kommunikation med alla berörda eller potentiellt berörda parter, inbegripet miljöförsvarare. Parlamentet uppmanar med kraft EU att stödja och på ändamålsenligt sätt delta i de pågående förhandlingarna om ett bindande FN-fördrag om företag och mänskliga rättigheter för att reglera transnationella företags och andra företags verksamhet. Parlamentet anser att alla sådana instrument måste uppmuntra företagen och investerare att ta sitt ansvar när det gäller människans rätt till en hälsosam miljö. Parlamentet anser att alla sådana instrument måste inbegripa robusta miljöskyddsbestämmelser och uppmuntra företag och finansinstitut, men även institutioner för regionala investeringar eller regional utveckling, att ta sitt ansvar när det gäller människans rätt till en hälsosam miljö.

64. Europaparlamentet understryker vikten av att bekämpa korruption på global nivå eftersom korruptionen skadar åtnjutandet av mänskliga rättigheter samt har specifika negativa återverkningar för, och i oproportionerlig utsträckning påverkar de mest missgynnade, marginaliserade och sårbara grupperna i samhället, såsom kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning, äldre personer, fattiga, urbefolkningar eller personer som tillhör minoriteter, till exempel genom att utestänga dem från lika tillgång till naturtillgångar, inklusive mark.

65. Europaparlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att inkludera korruptionsrelaterade brott bland straffbelagda handlingar enligt det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, den så kallade Magnitskijlagen för EU, och se till att detta antas och genomförs utan dröjsmål.

66. Europaparlamentet anser att den pågående översynen av EU:s handelspolitik bör ses som ett tillfälle att omdefiniera, främja och stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna inom ramen för handelspolitiken. Parlamentet betonar att kapitlen om hållbar utveckling i framtida handelsavtal måste omfattas av tvistlösningsmekanismerna i avtalen i fråga.

°

° °

67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 74:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (14.1.2021)

till utskottet för utrikesfrågor

över klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga

(2020/2134(INI))

Föredragande av yttrande: Miguel Urbán Crespo

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Under de senaste åren har miljöförsvarare allt oftare mördats, kidnappats, torterats och utsatts för könsrelaterat våld, hot, trakasserier, hotelser, smutskastningskampanjer, kriminalisering, rättsliga trakasserier, tvångsvräkningar och tvångsförflyttningar.

B. Miljöförsvarare kriminaliseras rutinmässigt i många länder, och strategiska stämningar mot dem från offentliga förvaltningars sida gör att miljöförsvararnas resurser, energi och fokus läggs på att vinna utdragna och ofta ogrundade domstolsförfaranden istället för på deras arbete.

C. Den ekonomiska kris som förväntas uppstå till följd av covid-19-pandemin kan få stater att ta medel från miljöskyddet för att stimulera kortsiktig ekonomisk tillväxt. Detta kommer att leda till ökat våld för att tvinga lokalsamhällen bort från sin mark så att den kan exploateras.

1. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna, däribland små östater under utveckling, är de länder som är mest utsatta för klimatförändringarna och att deras människorättsaktivister och miljöförsvarare – som i många fall kommer från ursprungsbefolkningar eller traditionella samhällen – utsätts för olika former av våld, från psykiska och fysiska hot till frihetsinskränkningar, rättslig förföljelse och rentav mord, för att de försvarar sin mark, sitt arv och sin miljö mot de konsekvenser som exploateringen av naturresurser får. Parlamentet erkänner att de åtgärder som vidtas av miljöförsvarare är avgörande eftersom dessa söker, utformar och informerar om hållbara lösningar och mekanismer för de människor som bor i de drabbade områdena så att de kan förebygga, bygga upp motståndskraft mot och anpassa sig till klimatförändringarna.

2. Europaparlamentet påminner om att den fortsatta förstörelsen och försämringen av den biologiska mångfalden kommer att innebära att en rad olika mänskliga rättigheter undermineras. Parlamentet beklagar djupt att staterna har misslyckats totalt med att uppnå målet att minska förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet påminner om att de fattiga drabbas oproportionellt hårt av de skadliga effekter som förstörelsen av ekosystem medför, och som ibland utgör den främsta orsaken till fattigdom och sociala konflikter. Parlamentet upprepar att staterna är skyldiga att effektivt ta itu med orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald, bland annat genom att i den bredare utvecklingspolitiken införa skyldigheter att bevara resurser och använda dem på ett hållbart sätt. Mer allmänt betonar parlamentet att staterna är skyldiga att skydda inte bara miljöförsvarare, utan även de ekosystem som så många människors mänskliga rättigheter är beroende av.

3. Europaparlamentet betonar att människor i utvecklingsländerna är direkt beroende av biologisk mångfald för sin livsmedelsförsörjning, hälsa och ekonomiska säkerhet. Parlamentet beklagar djupt att den försämrade biologiska mångfalden till följd av klimatförändringarna och den därav följande förlusten av resurser förvärrar dessa människors utsatthet och undergräver deras grundläggande rättigheter och värdighet.

4. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna inte ensamma kan hantera klimatförändringarnas effekter och ofta är beroende av internationellt bistånd när det gäller deras förmåga till krishantering samt anpassning till och förebyggande av klimatförändringarnas effekter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att de länder som anslutit sig till Parisavtalet har åtagit sig att mobilisera minst 100 miljarder US-dollar per år för att vidta åtgärder för begränsning av klimatförändringarna och för anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländerna i syfte att stärka motståndskraften hos de drabbade befolkningarna.

5. Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att vid nästa möte i FN:s generalförsamling stödja det globala erkännandet av rätten till en säker, ren, sund och hållbar miljö.

6. Europaparlamentet betonar att miljöaktivisterna spelar en viktig roll för att skydda de grundläggande rättigheterna och värdigheten hos de befolkningsgrupper som påverkas av klimatförändringarnas effekter. Parlamentet betonar deras grundläggande roll när det gäller att främja och skydda våra kollektiva nyttigheter, särskilt de områden som hör till ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens kulturarv.

7. Europaparlamentet konstaterar att miljöaktivisterna ofta är verksamma i farliga miljöer som kännetecknas av väpnade sammandrabbningar, överexploatering och tjuvjakt, samtidigt som miljöförstöring och resursutarmning bara förvärrar dessa spänningar.

8. Europaparlamentet är djupt oroat över den ökande kriminaliseringen och förföljelsen av miljöaktivister i utvecklingsländer, som angrips av ett antal aktörer, till exempel väpnade grupper och miliser eller enskilda privatpersoner, och skrämseltaktik från vissa regeringar och multinationella företag som på vissa platser investerar i projekt som bidrar till exploatering av naturresurser som inte är förnybara, vilket orsakar avskogning, förlust av biologisk mångfald och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilket främst drabbar kvinnor, lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar. Parlamentet påminner i detta avseende om att ursprungsbefolkningarna spelar en mycket viktig roll när det gäller hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar EU att inte finansiera projekt som skulle kunna driva ursprungsbefolkningar ut ur deras hemländer. Parlamentet rekommenderar att de EU-medlemsstater som ännu inte har ratificerat Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk gör det. Parlamentet uppmanar särskilt EU och dess partnerländer att erkänna och skydda urbefolkningars rätt till sedvanerättsligt ägande och kontroll av sin mark och sina naturresurser i enlighet med FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter och ILO:s konvention nr 169 och att följa principen om frivilligt och informerat samtycke på förhand genom att möjliggöra kollektiv registrering av mark. Parlamentet fördömer alla försök att avreglera miljö- och människorättsskyddet i samband med covid-19-pandemin och andra kriser. Parlamentet uttrycker oro över situationen för miljöförsvarare och visselblåsare i hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja miljöförsvarare runt om i världen och att säkerställa en handlingsplan mot det ökade våld som används för att tvinga lokalsamhällen bort från sin mark på grund av covid-19-pandemin.

9. Europaparlamentet framhåller att attacker och hot förekommer överallt i världen, men att FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarares situation påpekar att situationen är särskilt allvarlig i Latinamerika och Asien, där en del internationella investerare, företag och lokala myndigheter ignorerar befolkningarnas legitima intressen. I många fall inträffar konflikter och kränkningar i en miljö präglad av ekonomisk ojämlikhet och social utestängning. Parlamentet tar starkt avstånd från den rättsliga förföljelsen och kriminaliseringen av miljöaktivister i Amazonas, där attacker, mord och förföljelse av miljöaktivister ökar. Parlamentet fördömer det ökade antalet attacker mot, och förföljelsen av, miljöaktivister i Honduras och den senaste tidens mord på Guapinolmiljöaktivister. Under de senaste tre åren har 578 mord på försvarare av miljön, av markrättigheter och av ursprungsbefolkningars rättigheter registrerats. Parlamentet betonar att Filippinerna hela tiden är högst upp på listan över de farligaste länderna för miljörättsförsvarare. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att inleda det förfarande som skulle kunna leda till ett tillfälligt upphävande av förmåner inom ramen för det allmänna preferenssystemet plus (GSP+), med tanke på hur allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är i landet och eftersom det inte förekommit några påtagliga förbättringar eller någon vilja att samarbeta från de filippinska myndigheternas sida.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera oberoende konsekvensbedömningar innan handels- och samarbetsavtal ingås och utvecklingsprojekt genomförs, med särskilt fokus på att mäta och förebygga deras effekter på lokalbefolkningars rättigheter. Parlamentet insisterar på att det civila samhället och lokalsamhällena i stor utsträckning deltar i dessa konsekvensbedömningar, och att resultaten beaktas på lämpligt sätt i ekonomiska avtal och utvecklingsprojekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny bedömning av projektens genomförande om de mänskliga rättigheterna kränks.

11. Europaparlamentet betonar att miljöförsvarare i utvecklingsländerna spelar en avgörande roll för att skydda skogar och ekosystem, och att mark som förvaltas av ursprungsbefolkningar har lägre avskogningstakt och bättre bevaranderesultat än de skyddade zoner som utesluter ursprungsbefolkningar.

12. Europaparlamentet är mycket oroat över att klimatförändringarna kommer att leda till förstörelse av beboelig mark, ödelagda ekosystem och ökad ökenspridning i vissa områden, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet är av uppfattningen att klimatförändringarnas effekter under de närmaste åren kommer att tvinga många att flytta eftersom deras mark inte längre är beboelig, och att det i sin tur kommer att ge upphov till fler miljöflyktingar från utvecklingsländer och utvecklade länder. Av detta skäl och för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna och värdigheten bevaras betonar parlamentet att ett internationellt erkännande av statusen som miljöflykting måste övervägas. Parlamentet noterar i detta sammanhang att 1951 års flyktingkonvention inte omfattar skydd av personer som fördrivits av miljöskäl. Parlamentet efterlyser ett förtydligande av den gemensamma terminologin på internationell och europeisk nivå när det gäller villkoren för förflyttning av människor till följd av klimatförändringarna. Parlamentet uppmärksammar i detta avseende det viktiga beslut som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fattade i fallet Teitiota mot Nya Zeeland, där man erkände att människor som flyr klimatrelaterade katastrofer och naturkatastrofer har rätt att begära internationellt skydd enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att granska detta beslut som ett incitament för att förtydliga den gemensamma terminologin på internationell och europeisk nivå när det gäller villkoren för klimatrelaterad migration samt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett fullgott skydd för klimatflyktingar enligt unionsrätten, och att tillhandahålla ett adekvat asylsystem och samtidigt skapa möjligheter för säker och laglig migration. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, som en del av reformen av unionens migrations- och asylpolitik, utarbeta och anta lämpliga åtgärder såsom utbytesprogram, kompetensutveckling och omskolning för arbetstagare från tredjeländer som är särskilt drabbade av klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet efterlyser användning av humanitära visum och tillfälligt skydd för personer som fördrivits till följd av plötsliga katastrofer, samt åtgärder för att långsiktigt tillåta inresor för personer från länder som håller på att bli eller har blivit obeboeliga på grund av klimatförändringarna.

13. Europaparlamentet anser att ett införande av EU-lagstiftning om bindande, harmoniserad och obligatorisk tillbörlig aktsamhet för företag skulle kunna bidra dels till att förbättra försvaret av de mänskliga rättigheterna och efterlevnaden av miljönormer i kampen mot straffrihet och klimatförändringar i utvecklingsländerna, dels till genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet och målen i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att den framtida lagstiftningen bör ta hänsyn till de särskilda behoven och rättigheterna för kvinnor och utsatta grupper, till exempel barn och ursprungsbefolkningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt arbeta för ett godkännande av FN:s bindande människorättsfördrag för transnationella företag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens planer på att utarbeta ett lagstiftningsförslag på detta område där man säkerställer tillgång till rättslig prövning för offer för människorättskränkningar och tillhandahåller mekanismer för gottgörelse och ansvarsutkrävande för de berörda samhällena. Parlamentet betonar den privata sektorns och dess investeringars stora betydelse i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet betonar de bevisade fördelarna för företagen med att tillämpa effektiva ansvarsfulla affärsmetoder. Parlamentet upprepar att EU:s investerings- och handelsavtal bör innehålla bindande och verkställbara bestämmelser för att ta itu med klimatförändringar, avskogning, förlust av biologisk mångfald och skydd av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter, genom en effektiv mekanism för övervakning och kontroll av efterlevnaden. Parlamentet anser, utifrån ett utvecklingsperspektiv, att man vid översynen av EU:s handelspolitik bör omdefiniera, främja och stärka skyddet av miljön och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att skyldigheten att tillämpa tillbörlig aktsamhet i sociala frågor, miljöfrågor och människorättsfrågor bör upprätthållas i nya handelsmekanismer såsom frihandelsavtal, avtal om ekonomiskt partnerskap, allmänna preferenssystem och investeringsavtal.

14. Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarnas negativa konsekvenser undergräver ett lands utvecklingsmöjligheter och förvärrar redan befintliga ojämlikheter såsom skillnader mellan könen. Parlamentet understryker att klimatförändringarnas effekter är värre för de mer utsatta, såsom kvinnor och flickor, och att 80 procent av de människor som tvingats flytta på grund av klimatförändringar är kvinnor. Parlamentet välkomnar de åtaganden som gjorts av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans för att åtgärda bristen på jämställdhet – en situation som förvärras av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att integrera jämställdhets- och klimaträttviseperspektivet vid utarbetandet och genomförandet av all politik som påverkar situationen för kvinnor och flickor, och att främja deltagandet av kvinnor från ursprungsbefolkningar, kvinnorättsförsvarare och alla marginaliserade genusgrupper inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera att de infrastruktur- och energiprojekt som finansieras genom de olika instrumenten för utvecklingssamarbete och utrikespolitiska åtgärder, bland annat genom Europeiska investeringsbanken, upprätthåller och inte äventyrar de mänskliga rättigheterna, målen för hållbar utveckling, målen i Parisavtalet om att bekämpa klimatförändringar eller den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att verksamhet som finansieras av institutioner för utvecklingsfinansiering utan samtycke från eller meningsfullt samråd med lokalsamhällen och marginaliserade grupper kan ge upphov till hot riktade mot människorätts- och miljöförsvarare. Parlamentet efterlyser i detta avseende en noggrann utvärdering av huruvida de föreslagna projekten har utarbetats i samråd med ursprungsbefolkningar och lokalbefolkningar och huruvida deras erfarenheter och kunskaper om lokal ekologi, mänskliga rättigheter och utvecklingsbehov har inkluderats. Parlamentet betonar att ett antal miljökonflikter skulle kunna undvikas genom förhandssamråd med och aktivt deltagande av lokalsamhällen, ursprungsbefolkningar och miljöaktivister. Parlamentet påminner mer allmänt om att en rättighetsbaserad strategi bör göras operativ, tillämpas strikt och respekteras i alla projekt som finansieras av det offentliga utvecklingsbiståndet, särskilt när det gäller boskapsskötares och ursprungsbefolkningars rättigheter, vilket inbegriper tillhandahållande av effektiva klagomåls- och prövningsmekanismer, i enlighet med kommissionens rekommendation 2013/396/EU av den 11 juni 2013, i synnerhet om klimatåtgärder kränker deras rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka stödet till utvecklingsländer för att uppnå hållbara lösningar för miljöflyktingar, inbegripet ursprungsbefolkningar, boskapsskötare och annan landsbygdsbefolkning vars traditionella försörjningsmöjligheter har förstörts av klimatförändringarnas negativa effekter, och för att hitta nya försörjningsmöjligheter som är bättre anpassade till ett föränderligt klimat.

16. Europaparlamentet betonar att miljöaktivisternas åtgärder definitivt ligger i linje med målen för hållbar utveckling och att ett genomförande av dessa mål på systemnivå bör främjas lokalt, nationellt och internationellt.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra ramen för skydd av människorättsförsvarare och miljöaktivister genom att göra det möjligt för dem att bättre förstå sina rättigheter och det skydd de omfattas av, och att stärka nätverket och förbättra förbindelserna mellan de organisationer som deltar i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald i utvecklingsländerna och runt om i världen. Parlamentet uppmanar med kraft staterna att erkänna att försvarare av biologisk mångfald, som bidrar till en säker, ren, hälsosam och hållbar utveckling, också är människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar i detta syfte EU och dess medlemsstater att undersöka möjligheten att ge naturen status som juridisk person och därigenom stärka det rättsliga skyddet för miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de annorlunda skyddsbehov som kvinnliga människorättsförsvarare har och erkänna dessas roll som kraftfulla drivkrafter för förändring, särskilt när det gäller klimatåtgärder. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att stödja kapacitetsuppbyggnad och kvinnors roll som utbildare och drivkrafter för förändring samt att säkerställa lämplig finansiering för dessa organisationer. Parlamentet påminner om hur ofta kvinnliga lokala ledare och miljöaktivister förtrycks och till och med mördas, som i fallet med de modiga aktivister som nominerats till och slutlistats för Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet, närmare bestämt Marielle Franco från Brasilien, mördad 2018, och Berta Cáceres från Honduras, mördad 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva att detta utreds ingående och att de ansvariga för mord på miljöaktivister ställs till svars. Parlamentet framhåller de bestämmelser som uppnåtts genom Escazú-avtalet på området internationell miljölagstiftning, särskilt när det gäller kopplingen mellan miljö och mänskliga rättigheter och behovet av att skydda miljöaktivister. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ingå liknande avtal med andra makroregioner runt om i världen.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga lämpligt stöd till lokala, regionala och internationella nätverk för miljöförsvarare i syfte att underlätta deras samarbete och göra det möjligt för dem att intensifiera sin verksamhet och bidra till att skydda naturliga ekosystem. Parlamentet uppmuntrar till mobilisering av ekonomiska resurser för miljöförsvarare så att de kan investera i bättre utrustning och effektivare kan observera områden som hotas av klimatförändringar, samt till stöd för insamling av vetenskapliga data och bästa praxis, utveckling av miljöutbildningsprogram om anpassning till miljöförändringar samt utvecklingsprojekt för att förbättra miljöförhållandena och livskvaliteten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen partnerländer att anta åtgärder för att på ett effektivt sätt involvera ursprungsbefolkningar i åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna och att i detta syfte ge tekniskt och ekonomiskt stöd som direkt når ursprungsbefolkningar för att stödja självstyre, territoriell kontroll och förvaltning.

19. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja en regional strategi för att hantera klimatförändringarnas effekter i utvecklingsländerna i syfte att ge decentraliserade lokala myndigheter, lokala organisationer i det civila samhället och miljöaktivister en starkare roll när det gäller att hantera klimatförändringarnas miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser.

20. Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten att stärka tillämpningen av sina riktlinjer för stöd till människorättsförsvarare, att systematiskt överväga åtgärder för skydd av människorättsförsvarare och att, utöver att reagera i enskilda fall, utarbeta en långsiktig strategi för att skydda människorättsförsvarare så effektivt som möjligt.

21. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja stater i införandet av skyddsmekanismer och lagstiftning som definierar miljöförsvarare, erkänner deras arbete och garanterar deras skydd.

22. Europaparlamentet anser att rådet och utrikestjänsten årligen bör förelägga Europaparlamentet en rapport om EU:s åtgärder för att skydda människorättsförsvarare.

23. Europaparlamentet efterlyser ökat politiskt och ekonomiskt stöd till miljörättsförsvarare och fördömer systematiskt repressalier mot dem.

24. Europaparlamentet uppmanar EU att, i enlighet med resolution 40/11 av den 21 mars 2019 från FN:s råd för mänskliga rättigheter, främja information till och deltagande från allmänheten i beslutsfattandet på miljöområdet, bland annat från det civila samhället, kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, landsbygdssamhällen och lokalsamhällen, inte bara i utvecklingsländer utan globalt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	14.1.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	12 3 8
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Pierfrancesco Majorino, Erik Marquardt, Norbert Neuser, Janina Ochojska, Jan-Christoph Oetjen, Michèle Rivasi, Christian Sagartz, Tomas Tobé, Miguel Urbán Crespo, Bernhard Zimniok
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Barry Andrews

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

12	+
S&D	Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Pierfrancesco Majorino, Norbert Neuser
Renew	Barry Andrews, Catherine Chabaud, Charles Goerens, Jan-Christoph Oetjen
Verts/ALE	Pierrette Herzberger-Fofana, Erik Marquardt, Michèle Rivasi
Vänstern	Miguel Urbán Crespo

 

3	-
ECR	Ryszard Czarnecki
ID	Gianna Gancia, Bernhard Zimniok

 

8	0
PPE	Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Janina Ochojska, Christian Sagartz, Tomas Tobé
ID	Dominique Bilde

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (17.12.2020)

till utskottet för utrikesfrågor

över klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga

(2020/2134(INI))

Föredragande av yttrande: Pascal Canfin

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

- med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och av följande skäl:

A. Alla människor har rätt att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utan diskriminering, så som stadgas i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B. Klimatförändringarna sker globalt, men har större påverkan på de länder och samhällen som bidrar minst till den globala uppvärmningen. Konsekvenserna är större för de befolkningsgrupper som är mest beroende av naturresurser för sin försörjning och/eller som har minst förmåga att hantera naturkatastrofer såsom torka, jordskred, översvämningar och orkaner. De med begränsade ekonomiska resurser för anpassning kommer att drabbas hårdast och lida mest av effekterna av klimatförändringarna.

C. Ökad medvetenhet om och oro över konsekvenserna av klimatförändringar och miljöförstöring bland befolkningen i stort i världen ger kraft åt miljöaktivism i allmänhet och det aktiva deltagandet av miljöförsvarare i synnerhet.

D. Världssamfundet tillkännagav vid den första FN-konferensen om miljö år 1972 att det finns ett ömsesidigt beroende mellan människan och miljön, varför en hälsosam miljö är väsentlig för det fulla åtnjutandet av en stor mängd mänskliga rättigheter. Det klimat- och miljömässiga nödläge som Europaparlamentet utlyste i november i fjol utgör ytterligare en utmaning i detta avseende.

E. Mänskliga rättigheter har en nära koppling till klimatförändringar, eftersom de förödande effekterna på miljön påverkar det fulla åtnjutandet av rätten till liv, hälsa, vatten, bostad, mat och en tillfredsställande levnadsstandard. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har tydligt slagit fast att olika typer av miljöförstöring kan leda till kränkningar av faktiska mänskliga rättigheter, såsom rätten till liv, privatliv och familjeliv, förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling och rätten till ett fredat hem.

F. I ingressen till Parisavtalet erkänns att klimatförändringar är ett gemensamt problem för mänskligheten och att avtalsparterna, när de vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringarna, bör respektera, främja och beakta sina respektive skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter.

G. Den ökade globala efterfrågan på tillgång till naturresurser resulterar ofta i ohållbart utnyttjande av den naturliga och den av människan skapade miljön, så att vanliga människor hamnar i främsta ledet när det gäller att skydda ekosystem, mark, livsmedel, kulturarv, samhällen och människor mot effekterna av klimatförändringarna och mot den ohållbara utvinningen av råvaror, inbegripet fossila bränslen, avskogning, olaglig skogsavverkning och markrofferi.

H. En ökande förekomst av mord på miljöförsvarare runt om i världen har rapporterats. Antalet mördade miljöförsvarare har fyrdubblats under de senaste tio åren[10], och dödligheten har ökat till i genomsnitt fler än fyra aktivister i veckan under 2019[11]. Det övervägande antalet (90 %) mord har rapporterats i Central- och Sydamerika samt i Sydostasien. I dessa regioner finns några av de platser i världen som har den största biologiska mångfalden.

I. Enligt Europeiska miljöbyråns fallstudie[12] förekommer trakasserier av miljöförsvarare även i EU, med 13 rapporterade incidenter 2018, och enligt rapporten saknar vissa medlemsstater lagstiftning om trakasserier av miljöförsvarare och många medlemsstater ansåg att de själva saknar kunskaper om påföljder för trakasserier.

J. I mars 2019 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter resolution A/HRC/40/L.22/Rev.1, där bidraget från människorättsförsvarare inom miljöområdet till åtnjutandet av mänskliga rättigheter, miljöskydd och hållbar utveckling erkänns.

K. Sårbarheten hos miljöförsvarare förvärras ytterligare av avsaknaden av effektiva rättsstatsmekanismer, eftersom det leder till att förövarna går ostraffade.

L. Erfarenheterna av klimatförändringar skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor är underrepresenterade i institutioner som fattar beslut rörande miljön och klimatförändringarna. Det finns könsskillnader när det gäller följderna av klimatförändringarna samt i strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Kvinnor är mer sårbara och utsätts av olika anledningar för större risker och bär en större börda, bl.a. beroende på ojämlik tillgång till resurser, utbildning, sysselsättningsmöjligheter och markrättigheter, men även på grund av sociala och kulturella normer och roller och deras olika intersektionella erfarenheter.

M. De negativa effekterna av klimatförändringarna undergräver länders utvecklingsmöjligheter och förvärrar redan befintliga klyftor mellan könen som har flera socioekonomiska, institutionella, kulturella och politiska orsaker.

N. Århuskonventionen ålägger stater att skydda dem som utövar sina miljömässiga rättigheter från trakasserier, bestraffning eller förföljelse.

O. Medborgarna i industriländer kan släppa ut mer än hundra gånger så mycket koldioxid jämfört med medborgarna i de minst utvecklade länderna. Detta kräver att det i koldioxidbudgeteringen säkras en rättvis fördelning av den kvarvarande koldioxidbudgeten.

P. Klimatförändringarna är en möjlig källa till konflikter och ett potentiellt hot mot vår globala säkerhet, i synnerhet i regioner där stater är bräckliga och inte styrs demokratiskt. Miljöförändringarna kan även driva på konflikter om mark eller resurser, vilket i sin tur kan leda till att människor tvingas flytta. Situationen för internflyktingar som drivits på flykt av miljörelaterade skäl och för klimatflyktingar är värst för mer utsatta människor såsom kvinnor och flickor, vars grundläggande rättigheter kränks, då de ofta faller offer för människohandel och sexuellt utnyttjande.

Q. Inga nödlägen får någonsin utnyttjas för att urholka demokratiska institutioner eller undergräva grundläggande rättigheter. Alla beslut om åtgärder bör antas genom ett demokratiskt förfarande.

1. Europaparlamentet anser att klimatförändringarna hotar åtnjutandet av en mängd mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till liv, vatten och sanitet, livsmedel, hälso- och sjukvård, bostad, självbestämmande, kultur och utveckling. Parlamentet betonar att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer. Parlamentet betonar att demokrati, som skyddar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är det enda statsskick som är förenligt med hållbar utveckling och effektivt miljö- och klimatskydd. Parlamentet påpekar att korruption och bristande insyn riskerar att undergräva miljöskyddet och klimatåtgärderna. Parlamentet betonar behovet av ett gott och strukturerat samarbete med lokala myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället.

2. Europaparlamentet betonar att det finns starka bevis för att de hälsomässiga konsekvenserna av klimatrelaterade förhållanden, såsom undernäring och förekomsten av infektionssjukdomar, skiljer sig mellan könen. Parlamentet noterar med oro den höga dödligheten bland kvinnor i katastrofsituationer. Parlamentet uppmanar till integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik och program för hållbar utveckling för att säkerställa att kvinnors och flickors rättigheter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, samt nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster, främjande av jämställdhet och klimaträttvisa integreras i de strategiska programmen.

3. Europaparlamentet uttrycker oro över de kränkningar av lokalsamhällens mänskliga rättigheter som härrör från fenomenet med ”markrofferi” som bl.a. drivs på av privata spekulativa intressen, även med koppling till EU-baserade företag, och av statliga myndigheters och internationella aktörers passivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och företagen att i detta avseende respektera och främja FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande i syfte att förhindra, minska och avhjälpa skada på miljön och den biologiska mångfalden, genom att ha meningsfulla och inkluderande samråd med lokalsamhällen, miljöförsvarare och alla berörda parter avseende sin verksamhet. Parlamentet välkomnar kommissionens planer att föreslå lagstiftning för tillbörlig aktsamhet och företagens ansvarsskyldighet på EU-nivå, och noterar att flera länder redan har sådan lagstiftning på plats. Parlamentet efterlyser ett ökat internationellt stöd för urfolks markrättigheter, vilket skulle bidra till att begränsa den globala uppvärmningen.

4. Europaparlamentet insisterar på en gemensam strategi för genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling i inre och yttre politik och med den största respekt för de mänskliga rättigheterna.

5. Europaparlamentet betonar att möjligheter till mänsklig utveckling för alla är oumbärligt. Parlamentet betonar riskerna för kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom internationella försörjningskedjor för råvaror till såväl konventionell energi som till energi från grön teknik och förnybar energi, till exempel barnarbete i koboltgruvor som försörjer den globala litium-jon-batterikedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna vid bedömningen av unionens energi- och transportteknik.

6. Europaparlamentet betonar vikten av konceptet ”klimaträttvisa” vid åtgärder för att motverka klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser en aktiv europeisk klimatdiplomati som införlivar ett rättighetsbaserat förhållningssätt. Parlamentet anser att kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna, vilket speglar det faktum att de löper högre risk att marginaliseras och missgynnas i många länder. Parlamentet betonar vikten av jämställdhet och kvinnors roll som beskyddare av miljön på södra halvklotet och uttrycker särskild oro över det sexuella och könsrelaterade våldet mot kvinnliga människorättsförsvarare.

7. Europaparlamentet påminner om den europeiska gröna givens princip om att inte vålla skada, och uppmanar med kraft kommissionen att snabbt säkerställa att befintliga och framtida handels- och investeringsavtal och förordningar är helt förenliga med internationella bestämmelser om mänskliga rättigheter och de internationella miljö- och klimatmålen, särskilt Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

8. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att integrera anpassning till och begränsning av klimatförändringarna djupare i nationella strategier för hållbar utveckling genom att sammanlänka strategier för katastrofriskreducering, katastrofriskhantering och klimatanpassning, samt att överväga att inkludera människorättsliga dimensioner i de befintliga verktygen.

9. Europaparlamentet betraktar principen om klimatneutralitet som överenskommits i Parisavtalet som en utmärkt möjlighet till en kvalitativ utveckling av både industriländer och länderna på södra halvklotet med avseende på en tillnärmning av globala levnadsvillkor.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna med kraft att inte sänka nivån på sina nationella miljöskyddsnormer som en åtgärd för ekonomisk återhämtning med anledning av den rådande covid-19-krisen eller andra, framtida kriser. Parlamentet upprepar i detta avseende att hållbarhet, som en grundläggande förutsättning för åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter utan någon diskriminering, bör vara en nödvändig strategi inom beslutsfattandet för att säkerställa att allmänintresset och de drabbade lokalsamhällenas sociala, miljömässiga och ekonomiska välstånd skyddas.

11. Europaparlamentet betonar att EU måste vara redo för klimatorsakad fördrivning och erkänner att man behöver vidta lämpliga åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna för de befolkningsgrupper som hotas av klimatförändringarnas effekter.

12. Europaparlamentet understryker att miljörelaterade beslut måste bygga på, och ta full hänsyn till, medborgardeltagande som baseras på de tre pelarna tillgång till information, allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning. Parlamentet begär i detta avseende att internationella instrument antas för att stärka dessa grundläggande principer.

13. Europaparlamentet understryker att EU bör främja deltagandet av många olika aktörer, i synnerhet sociala organisationer, lokala myndigheter och den privata sektorn, i syfte att ta itu med utmaningen med migration till följd av miljöproblem på ett heltäckande och hållbart sätt som skyddar de mänskliga rättigheterna.

14. Europaparlamentet erinrar om att mänskligheten som helhet och EU har överskridit fyra av planetens nio gränser vilket ålägger unionen och medlemsstaterna ett särskilt ansvar att minska sin ekologiska inverkan i syfte att återgå till att respektera dessa gränser.

15. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den massiva förstörelsen av Amazonas regnskog som orsakats av människan. Parlamentet betonar den roll som miljöförsvarare spelar i skyddet av Amazonas regnskog och fördömer i starka ordalag det ökade våldet mot beskyddare av Amazonas och mot urfolkssamhällen. Parlamentet oroas över att trakasserier av och attacker på miljöförsvarare ökar även i Europa. Parlamentet beklagar djupt morden år 2019 på två skogsvaktare som bekämpade olaglig skogsavverkning i Rumänien och andra attacker på skogsarbetare i Rumänien de senaste åren. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera resolut för att bekämpa denna ökning och för att säkerställa att brottsutredningar och åtal rörande brott mot miljöförsvarare drivs på ett juridiskt säkert sätt genom att säkerställa tillhandahållande av effektiva rättsmedel.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera obligatoriska, rättsligt bindande miljönormer i framtida internationella handelsavtal som kommer att hejda avskogningen och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna.

17. Europaparlamentet erinrar om att FN:s miljöprograms globala rapport om miljörättsstaten fann att trots en 38-faldig ökning av antalet miljölagar som inrättats sedan 1972 är underlåtenhet att till fullo genomföra och verkställa dessa lagar en av de största utmaningarna för att begränsa klimatförändringarna, minska föroreningarna och förhindra förlust av arter och livsmiljöer. Parlamentet understryker att en förstärkning av miljörättsstaten, såväl i EU som i övriga världen, måste prioriteras. Parlamentet noterar kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1367/2006 (den så kallade Århusförordningen), som bör förbättra genomförandet av Århuskonventionen på EU-nivå. Parlamentet uppmuntrar vidare medlemsstaterna att säkerställa ett adekvat införlivande av relevanta EU-rättsakter (till exempel direktiv 2011/92/EU) och internationella rättsligt bindande bestämmelser (Århuskonventionen) i sina rättsordningar för att garantera inkluderande tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsfattandet och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

18. Europaparlamentet erkänner att organisationer i det civila samhället är viktiga aktörer på området för opinionsbildning, medvetenhetshöjande åtgärder och utbildning med anknytning till konsekvenserna av klimatförändringar och miljöförstöring. Parlamentet erkänner vidare deras roll som värdefulla informella aktörer inom EU:s yttre klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av lokala nätverk i samarbete med lokala eller globala icke-statliga organisationer för att hjälpa de som befinner sig i omedelbar fara och för att få information om situationen på plats. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta kriterier för stödberättigande för EU-bidrag som skulle göra det möjligt för icke-statliga miljöorganisationer, som annars kanske inte är berättigade till finansiering på grund av sin storlek, att få mer inkluderande tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördöma alla typer av stigmatisering med anknytning till icke-statliga miljöorganisationers arbete och det arbete som personer som är aktiva inom opinionsbildning på klimat- och miljöområdet utför. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en EU-strategi för att stödja miljöförsvarare på EU-nivå och i hela världen, med beaktande av bland annat möjligheten att inrätta en mekanism för snabba insatser.

19. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vid nästa möte i FN:s generalförsamling stödja det globala erkännandet av rätten till en hälsosam miljö. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft de stater som är parter i COP26 att fullt ut integrera mänskliga rättigheter och de sociala och miljömässiga principer som bekräftas i ingressen till Parisavtalet, som en del av den så kallade regelboken för Parisavtalet.

20. Europaparlamentet välkomnar det viktiga beslut som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fattade i fallet Teitiota mot Nya Zeeland, där man erkände att människor som flyr klimatrelaterade katastrofer och naturkatastrofer har rätt att begära internationellt skydd enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

21. Europaparlamentet anser att integrering av människans rätt till en hälsosam miljö i viktiga miljöavtal och miljöprocesser är avgörande för att ta ett helhetsgrepp i kampen mot covid-19, vilket inbegriper en förnyad syn på förhållandet mellan människan och naturen som kommer att minska risken för och förhindra framtida skada på grund av miljöförstöring.

22. Europaparlamentet uttrycker oro över att urfolk, inbegripet barn, personer som tillhör minoriteter, personer på landsbygden och marginaliserade grupper, av stora företag utsätts för omfattande och systematisk diskriminering och förföljelse världen över, med godtyckliga gripanden, tvångsförflyttningar, markrofferi och kränkningar av urfolkens rättigheter, i synnerhet av företag som är verksamma inom jordbruket samt olje-, gas- och gruvbolag.

23. Europaparlamentet påminner om att även miljöjournalister och miljöjurister hotas. Parlamentet understryker att tio miljöjournalister har dödats och 53 kränkningar av pressfriheten har registrerats under de senaste fem åren. Parlamentet är oroat över situationen för Steven Donziger, advokat för de ecuadorianska målsägande i Lago Agrio-målet.

24. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa alla människors rättigheter, skydd och säkerhet, inbegripet människorättsförsvarare på miljöområdet, som bl.a. utövar sin rätt till åsikts-, yttrande-, mötes- och föreningsfrihet, online och offline, som är oumbärliga för främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna och skyddet och bevarandet av miljön.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	15.12.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 36 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurelia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Ryszard Antoni Legutko, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Manuel Bompard, Catherine Chabaud, Karin Karlsbro, Ondřej Knotek

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38	+
S&D	Nikos Androulakis, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken
RENEW	Martin Hojsík, Jan Huitema, Karin Karlsbro, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds
GREENS/EFA	Margrete Auken, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus
EUL/NGL	Manuel Bompard, Anja Hazekamp, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Mick Wallace

 

36	-
EPP	Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Esther de Lange, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Edina Tóth, Pernille Weiss, Michal Wiezik
RENEW	Catherine Chabaud
ID	Simona Baldassarre, Aurelia Beigneux, Marco Dreosto, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Joëlle Mélin, Luisa Regimenti, Silvia Sardone
ECR	Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Ryszard Antoni Legutko, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Anna Zalewska

 

2	0
RENEW	Pascal Canfin, Ondřej Knotek

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR (2.12.2020)

till utskottet för utrikesfrågor

över klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga

(2020/2134(INI))

Föredragande av yttrande: Lena Düpont

 

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Europeiska unionen har sin grund i värden som respekt för frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden bör också vara vägledande för EU:s yttre åtgärder.

B. Studier har visat att klimatförändringarna och miljöförstöringen i allt högre grad kommer att hota utsatta människors grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätten till liv, vatten, mat, sanitet, hälso- och sjukvård, privatliv, familjeliv och utbildning samt rätten att inte utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. En ren och hälsosam miljö är av grundläggande betydelse för människors liv. Antalet människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatkrisen ökar. EU måste fortsätta att intensifiera kampen mot klimatförändringarna och förstärka sitt miljöskydd i enlighet med de skyldigheter som följer av fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, genom en ambitiös och övergripande politik som bygger på mänskliga rättigheter på hemmaplan och i nära samarbete med internationella partner, samt främja bättre samordning och informationsutbyte mellan medlemsstaterna. I den särskilda rapporten för 2018 från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (FN:s klimatpanel IPCC) avslöjades vissa mycket oroväckande resultat och ändringar rekommenderades.

C. Under de senaste åren har miljöförsvarare allt oftare mördats, kidnappats, torterats och utsatts för könsrelaterat våld, hot, trakasserier, skrämseltaktik, smutskastningskampanjer, kriminalisering, rättsliga trakasserier, tvångsvräkningar och tvångsförflyttningar. Bara under 2019[13] dödades över 300 miljö- och rättighetsförsvarare runt om i världen på grund av sin verksamhet, varav fyrtio procent arbetade med markrättigheter, urbefolkningars rättigheter och miljömässiga rättigheter. Markrättigheter, miljömässiga rättigheter och urbefolkningars rättigheter var fortfarande den farligaste sektorn inom arbetet med försvar av de mänskliga rättigheterna på grund av exploatering av naturresurser i kombination med korruption, svag samhällsstyrning och en fattigdom som är inbyggd i systemet. Kvinnliga försvarare, som ofta inte har möjlighet att äga mark eller delta i beslutsprocesser, utsätts för systematisk och strukturell diskriminering och våld och är särskilt utsatta för risker. Enligt internationell rätt och unionsrätten har varje person som flyr förföljelse rätt till internationellt skydd, inbegripet människorättsförsvarare som arbetar med miljöfrågor.

D. FN:s generalförsamling antog 1999 en förklaring om människorättsförsvarare. Denna förklaring gör gällande att staterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de behöriga myndigheterna skyddar var och en, enskilt och tillsammans med andra, mot våld, hot, repressalier, rättslig eller faktisk diskriminering, påtryckningar eller andra godtyckliga handlingar till följd av hans eller hennes legitima utövande av sina rättigheter[14] enligt deklarationen.

E. Enligt de ramprinciper för mänskliga rättigheter och miljö som FN:s särskilda rapportör för miljöfrågor utarbetat avseende staters skyldigheter enligt människorättslagstiftningen när det gäller åtnjutande av en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö, måste staterna övervaka och effektivt verkställa efterlevnaden av normerna genom att förebygga, utreda, bestraffa och åtgärda överträdelser av normerna som begås av privata aktörer såväl som av statliga myndigheter (ramprincip 12)[15].

F. I en resolution 2019 erkände FN:s råd för mänskliga rättigheter den positiva, viktiga och legitima roll som människorättsförsvarare spelar när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, och uttryckte djup oro över att människorättsförsvarare som arbetar med miljöfrågor tillhör de människorättsförsvarare som är mest utsatta för risker[16].

G. Klimatförändringarnas negativa effekter drabbar i oproportionerligt hög grad personer och samhällen som redan befinner sig i ogynnsamma situationer på grund av geografisk belägenhet, fattigdom, ålder, funktionsnedsättning eller kulturell eller etnisk bakgrund, samtidigt som dessa personer historiskt sett är de som har bidragit minst till utsläppen av växthusgaser. De särskilda kännetecken som karakteriserar urbefolkningar och deras lokalsamhällen kan göra att utsattheten förvärras ytterligare, eftersom dessa människor ibland bor och vistas i mycket isolerade områden.

H. Företagen bör respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter[17].

I. Den ekonomiska kris som förväntas uppstå till följd av pandemin kan få staterna att prioritera bort miljön för att stimulera kortsiktig ekonomisk tillväxt.

1. Europaparlamentet erkänner den ofrånkomliga kopplingen mellan miljöförändringar och mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner den avgörande roll som människorättsförsvarare och deras rättsliga ombud spelar. Parlamentet beklagar djupt det ökande antalet mord och våldsamma handlingar som miljöaktivister utsätts för, med könsrelaterat våld, hot, trakasserier, skrämseltaktik, smutskastningskampanjer, kriminalisering, rättsliga trakasserier, tvångsvräkningar och tvångsförflyttningar. Parlamentet framhåller särskilt det arbete som utförs av kvinnliga miljöförsvarare och fördömer de risker de utsätts för.

2. Europaparlamentet upprepar att staternas skyldighet att skydda sina medborgares rättigheter är tydligt fastställd i internationell rätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda rättigheterna för människorättsförsvarare som arbetar med miljöfrågor i EU och runt om i världen, och att vidta särskilda åtgärder för att skydda yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald inom ramen för miljörättigheter samt att säkerställa säkerhet och skydd för journalister.

3. Europaparlamentet efterlyser omedelbara åtgärder mot trakasserierna, hoten, de våldsamma angreppen mot och fängslandena av miljöförsvarare, inbegripet könsrelaterat våld, och efterlyser snabba insatser för att skydda dem mot alla former av trakasserier, förföljelse och våld. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen alla stater att garantera skydd för miljöförsvarare genom att anta lagar och vidta heltäckande skyddsåtgärder, bland annat genom att inleda utredningar av och säkerställa ansvarsutkrävande för alla attacker och hot mot dem. Parlamentet efterlyser ökat ekonomiskt stöd till miljörättsförsvarare. Parlamentet erkänner vidare de mångfaldiga och överlappande former av våld och diskriminering som kvinnliga människorättsförsvarare som arbetar med miljöfrågor utsätts för, däribland sexuellt och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar med kraft staterna att vidta effektiva åtgärder för att skydda kvinnliga människorättsförsvarare och att överväga att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina insatser för att utreda hot och angrepp mot människorättsförsvarare.

4. Europaparlamentet uppmanar EU att i enlighet med resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter underlätta allmänhetens kännedom om och deltagande i beslutsfattandet avseende miljöfrågor, inklusive civilsamhället, kvinnor, barn, ungdomar, urbefolkningar, landsbygd och lokalsamhällen, och inte bara i utvecklingsländer utan globalt.

5. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den allt sämre situationen för människorättsförsvarare, visselblåsare, journalister och jurister specialiserade på miljöfrågor i hela världen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda yttrandefrihet, mediefrihet, mediemångfald och mötesfrihet samt att garantera journalisters och visselblåsares säkerhet och skydd, inom EU men även i de yttre förbindelserna. Parlamentet uttrycker djup oro över de övergrepp, brott och dödliga attacker som fortfarande begås mot journalister och mediearbetare på grund av deras verksamhet. Parlamentet erinrar om att visselblåsning är en grundläggande aspekt av yttrandefriheten och spelar en central roll för att visa på och förebygga överträdelser av unionsrätten och för att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och öppenheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kontrollera införlivandet och garantera ett fullständigt genomförande från medlemsstaternas sida av direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten[18]. Rätten till information är ett viktigt hjälpmedel för människor som kan påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser, för att de tidigt ska kunna få kännedom om de negativa effekterna av klimatförändringarna och om anpassningsåtgärder. Parlamentet kräver att informationsfriheten respekteras.

6. Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att stärka demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i EU:s yttre åtgärder, särskilt när det gäller klimatet, med tanke på att EU måste spela en nyckelroll när det gäller att främja skyddet av de mänskliga rättigheterna och utarbeta och främja initiativ för att bekämpa organiserad brottslighet, olagligt markrofferi och avskogning, eftersom dessa är viktiga inslag för att skydda dem som försvarar de mänskliga rättigheterna på miljöområdet. Parlamentet stöder helhjärtat arbetet för att skapa stabila institutioner och verkställbar rättvisa, bättre tillgång till rättsmedel för dem som utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter till följd av klimatförändringar och för människorättsförsvarare inom miljöområdet, samt främjande av mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning.

7. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att miljöaktivister i utvecklingsländerna i allt högre grad kriminaliseras och förföljs till följd av en exploatering av naturresurser som bidrar till avskogning, förlust av biologisk mångfald[19] och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som främst drabbar urbefolkningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU inte stöder initiativ och projekt som kan leda till olagligt markrofferi, olaglig skogsavverkning och avskogning eller få annan liknande skadlig inverkan på miljön. Parlamentet fördömer alla försök att avreglera miljö- och människorättsskyddet i samband med covid-19-pandemin och andra kriser. Kommissionen uppmanas att stödja miljöförsvarare i hela världen. Parlamentet understryker att säkerheten för människorättsförsvarare inom miljöområdet har ett mycket nära samband med säkerheten för de samhällen som de försvarar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur ursprungsbefolkningarna har bidragit till föreslagna projekt och hur deras erfarenheter och kunskaper om lokal ekologi har beaktats.

8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att anta ett lagstiftningsförslag om EU-omfattande krav på tillbörlig aktsamhet för företag, och lyfter fram de särskilda behoven och rättigheterna hos kvinnor och utsatta grupper såsom barn och ursprungsbefolkningar. Parlamentet betonar att förslaget bör innehålla möjligheter till utkrävande av ansvar och rättslig prövning. Parlamentet framhåller vikten av att se över och förstärka EU:s rättsliga ram för miljöansvar och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, efter en grundlig konsekvensbedömning.

9. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att all relevant EU-politik, alla relevanta EU-instrument och EU-verktyg, inbegripet handelsavtal, liksom utvecklingsbiståndet och viseringspolitiken, alltid måste utgå från EU:s och det internationella samfundets högsta normer avseende miljö och mänskliga rättigheter, och bör kopplas till respekt för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och människans värdighet samt jämlikhet och solidaritet och principerna om god samhällsstyrning. Parlamentet anser att detta samarbete för att försöka få ett slut på trakasserier, förtryck och våld mot ursprungsbefolkningar och miljöförsvarare bör leda till en minskning eller indragning av det externa biståndet och stödet, utan att det humanitära biståndet påverkas och utan att slutmottagarna drabbas. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ansvarsskyldighet för att garantera att medlen inte används till projekt som skadar miljön eller de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer i tredjeländer att skapa kontakter med företrädare för ursprungsbefolkningar och miljöförsvarare och att stödja dem genom lämpliga åtgärder. Parlamentet stöder rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö och människorättsförsvararnas arbete, deras skydd och utveckling av en kultur som gör det möjligt för dem att bedriva sin verksamhet.

10. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att beakta urbefolkningarnas rättigheter i klimatpolitiken och att tillhandahålla särskilt ekonomiskt och tekniskt stöd för att genomföra stödprogram för dem som är mest sårbara och utsatta för klimatförändringarnas konsekvenser eller för dem som har tvingats att flytta på grund av klimatförändringarna, såsom urbefolkningar och flyktingar samt fördrivna personer i värdsamhällen och miljöförsvarare. Parlamentet välkomnar det viktiga beslut som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fattade avseende målet Teitiota mot Nya Zeeland[20].

11. Europaparlamentet stöder en människorättsbaserad strategi för migrationsstyrning i tredjeländer och beaktande av eventuella brister i skyddet av de mänskliga rättigheterna i samband med migration. Parlamentet påminner i detta sammanhang om befintliga verktyg för lagliga vägar, och anser att sådana verktyg bör inrättas ytterligare för personer i behov av skydd. Parlamentet poängterar behovet av en förstärkning av staternas kapacitet och samarbete och en fortlöpande dialog med det civila samhällets organisationer, inbegripet organisationer som företräder urbefolkningar och andra personer i utsatta situationer samt FN-partner i genomförandet av denna strategi. När det gäller skyldigheter och åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter stöder parlamentet fastställande och främjande av god praxis som stöder och stärker utformningen av miljöskyddspolitiken på europeisk och internationell nivå.

12. Europaparlamentet menar att klimatförändringarna kommer att tvinga allt fler människor att migrera. Parlamentet påminner om att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna undergräver nationella utvecklingsmöjligheter och förvärrar redan befintliga ojämlikheter såsom klyftorna mellan könen. Parlamentet understryker att klimatförändringarnas inverkan är värre för mer utsatta människor, såsom kvinnor och flickor. Parlamentet välkomnar de åtaganden som kommissionens vice ordförande Timmermans har gjort för att åtgärda jämställdhetsbrister som förvärras av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att beakta kvinnors och flickors särskilda situation och att identifiera könsspecifik diskriminering och utsatthet, samt lyfta fram god praxis där kvinnor fungerar som drivkrafter för förändring när det gäller att trygga en hållbar miljö. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete med internationella partner för att i miljöpolitiken integrera människorättskränkningar som orsakas av miljöförstöring och vidta människorättsbaserade klimatåtgärder. Parlamentet erkänner det ovärderliga arbete som människorättsförsvarare utför för att skydda och främja mänskliga rättigheter och grundläggande värden. Parlamentet uppmanar EU att hantera klimatkrisen som en människorättskris och att genomföra effektiva åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och gå i spetsen för att skydda framtida generationers rättigheter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	1.12.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	51 13 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Adamowicz, Katarina Barley, Pietro Bartolo, Nicolas Bay, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Jorge Buxadé Villalba, Damien Carême, Caterina Chinnici, Marcel de Graaff, Anna Júlia Donáth, Lena Düpont, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Andrzej Halicki, Balázs Hidvéghi, Evin Incir, Sophia in ‘t Veld, Patryk Jaki, Lívia Járóka, Marina Kaljurand, Assita Kanko, Fabienne Keller, Peter Kofod, Łukasz Kohut, Moritz Körner, Alice Kuhnke, Jeroen Lenaers, Juan Fernando López Aguilar, Nuno Melo, Nadine Morano, Javier Moreno Sánchez, Maite Pagazaurtundúa, Nicola Procaccini, Emil Radev, Paulo Rangel, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Ralf Seekatz, Michal Šimečka, Birgit Sippel, Martin Sonneborn, Tineke Strik, Ramona Strugariu, Annalisa Tardino, Tomas Tobé, Dragoş Tudorache, Milan Uhrík, Tom Vandendriessche, Bettina Vollath, Jadwiga Wiśniewska, Elena Yoncheva, Javier Zarzalejos
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Beata Kempa, Leopoldo López Gil, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Sira Rego, Franco Roberti, Miguel Urbán Crespo, Hilde Vautmans

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

51	+
EPP	Magdalena Adamowicz, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Lena Düpont, Andrzej Halicki, Jeroen Lenaers, Leopoldo López Gil, Nuno Melo, Kris Peeters, Emil Radev, Paulo Rangel, Ralf Seekatz, Tomas Tobé, Javier Zarzalejos
S&D	Katarina Barley, Pietro Bartolo, Caterina Chinnici, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Marina Kaljurand, Łukasz Kohut, Juan Fernando López Aguilar, Javier Moreno Sánchez, Franco Roberti, Birgit Sippel, Bettina Vollath, Elena Yoncheva
RENEW	Anna Júlia Donáth, Sophia In ‘T Veld, Fabienne Keller, Moritz Körner, Maite Pagazaurtundúa, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
GREENS/EFA	Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Damien Carême, Alice Kuhnke, Terry Reintke, Diana Riba I Giner, Tineke Strik
EUL/NGL	Cornelia Ernst, Anne-Sophie Pelletier, Sira Rego, Miguel Urbán Crespo
NI	Laura Ferrara, Martin Sonneborn

 

13	-
ID	Nicolas Bay, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Marcel De Graaff, Peter Kofod, Tom Vandendriessche
ECR	Jorge Buxadé Villalba, Patryk Jaki, Assita Kanko, Beata Kempa, Nicola Procaccini, Jadwiga Wiśniewska
NI	Milan Uhrík

 

4	0
EPP	Balázs Hidvéghi, Lívia Járóka, Nadine Morano
ID	Annalisa Tardino

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	4.3.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	53 10 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Kinga Gál, Giorgos Georgiou, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Sandra Kalniete, Karol Karski, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Jérôme Rivière, María Soraya Rodríguez Ramos, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Isabel Wiseler-Lima, Salima Yenbou, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Angel Dzhambazki, Raffaele Fitto, Marisa Matias
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Janina Ochojska

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

53	+
The Left	Giorgos Georgiou, Marisa Matias, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz
NI	Fabio Massimo Castaldo
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, Antonio López-Istúriz White, Lukas Mandl, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Janina Ochojska, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko
Renew	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Kati Piri, Giuliano Pisapia, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev
Verts/ALE	Alviina Alametsä, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Salima Yenbou

 

10	-
ECR	Angel Dzhambazki, Raffaele Fitto, Anna Fotyga, Karol Karski, Jacek Saryusz-Wolski, Hermann Tertsch
ID	Thierry Mariani, Jérôme Rivière, Harald Vilimsky
NI	Kostas Papadakis

 

4	0
ID	Anna Bonfrisco
PPE	Kinga Gál, David Lega, Miriam Lexmann

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] Antagna texter, P9_TA(2020)0015.
• [2] EUT C 337, 20.9.2018, s. 82.
• [3] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
• [4] EUT C 118, 8.4.2020, s. 15.
• [5] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
• [6] Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
• [7] Det regionala avtalet av den 4 mars 2018 om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien.
• [8] EBRD:s oberoende mekanism för projektansvar och EIB-gruppens klagomålsmekanism.
• [9] EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.
• [10] https://eeb.org/library/the-harassment-of-environmental-defenders-in-the-european-union-a-case-study-report/
• [11] https://www.globalwitness.org/documents/19938/Defending_Tomorrow_EN_high_res_-_July_2020.pdf
• [12] https://eeb.org/library/the-harassment-of-environmental-defenders-in-the-european-union-a-case-study-report/
• [13] Front Line Defenders, Global Analysis 2019.
• [14] https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Defenders/Declaration/declaration.pdf
• [15] https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Environment/SREnvironment/FrameworkPrinciplesUserFriendlyVersion.pdf
• [16] Resolution av den 21 mars 2019 om erkännande av hur människorättsförsvarare inom miljöområdet bidrar till åtnjutandet av mänskliga rättigheter, miljöskydd och hållbar utveckling, https://digitallibrary.un.org/record/3804641?ln=en
• [17] https://www.ohchr.org/documents/publications/guidingprinciplesbusinesshr_en.pdf
• [18] EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.
• [19] Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), rapport från ett seminarium om biologisk mångfald och pandemier, https://ipbes.net/pandemics.
• [20] https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CCPR/C/127/D/2728/2016&Lang=en