BETÄNKANDE om att stärka eurons internationella roll

12.3.2021  - (2020/2037(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Danuta Maria Hübner
PR_INI

Errata/AddendaSelectERR01

• ERR01 (PDF - 133 KB)
• ERR01 (DOC - 44 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att stärka eurons internationella roll

(2020/2037(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens bidrag till Europeiska rådet och eurotoppmötet den 5 december 2018 En stärkt internationell roll för euron (COM(2018)0796),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 12 juni 2019 med resultaten från utfrågningarna om en stärkt internationell roll för euron (SWD(2019)0600),

– med beaktande av kommissionens rekommendation av den 5 december 2018 om eurons internationella roll på energiområdet (C(2018)8111) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2018)0483),

– med beaktande av Parisavtalet om FN:s ramkonvention om klimatförändringar och målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1308 av den 21 september 2020 om fastställande, under en begränsad tid, av att den rättsliga ramen för centrala motparter i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är likvärdig i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012[1], särskilt skälen 5 och 6,

– med beaktande av Europeiska centralbankens årsöversikt av den 9 juni 2020 om eurons internationella roll The international role of the euro,

– med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ[2],

– med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om vidareutveckling av kapitalmarknadsunionen: bättre tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och större möjligheter för icke-professionella investerare att delta[3],

– med beaktande av sitt betänkande av den 18 september 2020 med rekommendationer till kommissionen om digitala finanser:  nya risker med kryptotillgångar – reglerings- och tillsynsutmaningar när det gäller finansiella tjänster, institut och marknader[4],

– med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given[5],

– med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om bankunionen – årsrapport 2019[6],

– med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2020 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2018[7],

– med beaktande av talet om tillståndet i unionen i september 2020[8],

– med beaktande av ECB:s rapport om en digital euro från oktober 2020 Report on a digital euro[9],

– med beaktande av kommissionens justerade arbetsprogram för 2020[10] (COM(2020)0440),

– med beaktande av den studie som begärdes av utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) i september 2020 Post-COVID-19 Global Currency Order: Risks and Opportunities for the Euro[11],

– med beaktande av arbetsdokument 26760 i NBER-serien av Ethan Ilzetzki (London School of Economics), Carmen M. Reinhart (Harvard University) och Kenneth S. Rogoff (Harvard Kennedy School) från februari 2020 Why is the euro punching below its weight?[12],

– med beaktande av blogginlägget från Bruegel av den 5 juni 2020 Is the COVID-19 crisis an opportunity to boost the euro as a global currency?[13],

– med beaktande av studien från sitt generaldirektorat för EU-intern politik (GD IPOL) av den 13 februari 2019 Euro at 20: Background reader – collection of studies and assessments[14],

– med beaktande av rådsordförande Charles Michels huvudanförande den 5 mars 2020 om eurons internationella roll vid Centre for European Policy Studies[15],

– med beaktade av rådsordförande Charles Michels kommentarer efter Europeiska rådets extra möte den 13 december 2019[16],

– med beaktande av den djupgående analys från juni 2020 som utskottet för ekonomi och valutafrågor beställt som ett av dokumenten inom ramen för den monetära dialogen The International Role of the Euro: State of Play and Economic Significance[17],

– med beaktande av det inledsanförande som ECB-ordförande Christine Lagarde höll den 8 juni 2020 vid utfrågningen i utskottet för ekonomi och valutafrågor[18],

– med beaktande av talet den 7 juli 2020 av Fabio Panetta, ledamot av ECB:s direktion Unleashing the euro’s untapped potential at global level[19],

– med beaktande av studien av Barry Eichengreen, University of California, Berkeley i april 2010 Managing a Multiple Reserve Currency World[20],

– med beaktande av offentliggörandet från Bruegel den 3 december 2016 om eurons internationella roll[21],

– med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) från januari 2020 Economic and budgetary Outlook for the European Union[22],

– med beaktande av EPRS-briefingen av den 2 juli 2019 Towards unified representation for the euro area within the IMF[23],

– med beaktande av briefingen från enheten för stöd till ekonomisk styrning vid GD IPOL från oktober 2020 Guidance by the EU Supervisory and Resolution Authorities on Brexit[24],

– med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) uppgifter om valutasammansättningen i de officiella valutareserverna (COFER)[25],

– med beaktande av Eurostats pressmeddelande 84/2020 av den 19 maj 2020 The 2017 results of the International Comparison Program[26],

– med beaktande av Eurostats pressmeddelande 137/2020 av den 16 september 2020 om överskottet i euroområdets handel Euro area international trade in goods surplus EUR 27.9 bn[27],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0043/2021), och av följande skäl:

A. Under sina hittills tjugo år har euron blivit en positiv symbol för Europas enhet, integration och ekonomiska styrka och för dess ställning i världen, liksom en kanal för att sprida europeiska värden avseende demokrati, fria marknader och internationellt samarbete.

B. Euron är den officiella valutan i euroområdet, där för närvarande 19 av EU:s 27 medlemsstater ingår, och en majoritet av medborgarna i alla medlemsstater i euroområdet stöder euron som gemensam valuta[28]. Bulgarien, Kroatien och Danmark har kopplat sina valutor till euron genom växelkursmekanismen ERM II, och euron är också den officiella valutan[29], eller ”de facto-valutan”[30] i vissa territorier utanför EU. Utvecklingsländers beslut att knyta sina valutor till euron kan påverka deras ekonomier och långsiktiga utsikter för hållbar utveckling

C. Trots euroområdets ekonomiska storlek och inflytande i världshandeln ligger euron fortfarande långt efter US-dollarn när det gäller dess användning som internationell reservvaluta[31] och faktureringsvaluta[32] och dess andel i internationella valutatransaktioner och obligationer[33], men den har i stort sett samma ställning som dollarn när det gäller andelen internationella betalningar. Euron är fortfarande den näst viktigaste valutan i det internationella monetära systemet.

D. Eurons globala potential har inte uppnåtts till fullo, och dess fördelar är ojämnt fördelade bland euroområdets medlemmar.

E. ECB:s sammanfattande index om eurons internationella roll tyder på att eurons uppgång som internationell valuta nådde sin topp 2005, att dess internationalisering därefter gick tillbaka och att euron sedan dess inte har återgått till sin tidigare ställning. Covid‑19‑krisen har på nytt lyft fram argumentet för en starkare internationell roll för euron.

F. En ökad internationell roll för euron kommer att göra det möjligt för EU att förbättra EU-medborgarnas välbefinnande enligt definitionen i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och främja ett internationellt system som bygger på ett starkare multilateralt samarbete och ett gott globalt styre enligt definitionen i artikel 21 i EU-fördraget. Den politik som införts för att stärka eurons internationella roll bör föras i linje med unionens allmänna mål, inbegripet hållbar utveckling, full sysselsättning och industripolitik, samt syfta till att förbättra den sociala resiliensen, den interna sammanhållningen och funktionssättet i euroområdet och främja globala ekonomiska förbindelser som är i linje med målen i den europeiska gröna given, Parisavtalet, målen för hållbar utveckling och EU:s pelare för sociala rättigheter.

G. De nuvarande geopolitiska omsvängningarna och de internationella handelsutmaningarna – bland annat störningar i värdekedjor, teknisk utveckling, digital omvandling, Kinas växande ekonomiska makt och den senaste tidens geopolitiska utmaningar för multilateralismen – kan leda till en multipolär världsekonomi, vilket banar väg för en potentiell övergång till ett reservsystem med flera valutor där euron erbjuder ytterligare ett valutaalternativ för marknadsaktörer globalt och möjliggör minskade globala finansiella risker.

H. En större internationell roll för euron och dess ökade användning som reservvaluta skulle ge euroområdet en större finansiell autonomi, skydda det från andra valutors användning som utrikespolitiska verktyg av andra nationella förvaltningar och öka EU:s förmåga att utforma sin egen politiska inriktning globalt.

I. EU bör skydda sin finansiella infrastrukturs integritet, marknadsaktörernas oberoende och de globala finanstransaktionsnätverkens oberoende gentemot utrikespolitisk unilateralism och potentiella extraterritoriella sanktioner från tredjelandsjurisdiktioner, och samtidigt säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s sanktionspolitik.

J. Beslutet att använda en viss valuta avgörs ytterst av marknadsaktörernas preferenser, men förtroendet för en valutas stabilitet är en avgörande faktor som påverkar deras valmöjligheter och utgör ett viktigt kriterium för centralbanker och regeringar när de bestämmer sammansättningen av sina internationella reserver. Den utsträckning i vilken en viss valuta används av externa aktörer är kopplad till integriteten för och sammanhållningen inom den jurisdiktion som ger ut valutan. En valutas stabilitet avgörs också av hur pass stabila institutionerna bakom den är, och det krävs mer europeisk integration för att skapa ytterligare institutionell och politisk stabilitet bakom euron.

K. Det är en bred kombination av faktorer som avgör internationella valutors roll. Historiskt sett har länder som ger ut dominerande valutor kännetecknats av en stor och växande ekonomi, fri rörlighet för kapital, beredvillighet att spela en internationell roll, stabilitet, förmåga att ge tillgång till ett omfattande och elastiskt utbud av säkra tillgångar, utvecklade finansmarknader och betydande geopolitisk och/eller militär makt. På lång sikt avgör även livskraften hos den utgivande jurisdiktionens ekonomi hur attraktiv en viss valuta är. Å ena sidan uppfyller storleken på euroområdets ekonomi och fria rörlighet för kapital de grundläggande förutsättningar som möjliggör en starkare internationell roll för euron, men å andra sidan är finans- och kapitalmarknaderna fortsatt fragmenterade och starkt bankbaserade, den finanspolitiska uppbyggnaden av euroområdet är ofullständig och den tillförlitliga tillgången till högkvalitativa tillgångar för globala investerare är otillräcklig.

L. En stark internationell valuta gör det möjligt för jurisdiktionen att dra fördel av att emittera stora mängder räntebärande värdepapper som på marknader runt om i världen betraktas som riskfria, gynnas av ”exorbitanta privilegier”, seignoragevinster och möjligheten att sälja statspapper till låga räntor, och gör det också möjligt för företag att åtnjuta den stabilitet som härrör från att kunna genomföra internationella transaktioner i sin egen valuta.

M. Eurons långsiktiga internationella roll kommer till stor del att bero på euroområdets attraktionskraft som affärsområde och sundheten i medlemsstaternas finanspolitik. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin kräver en sund penning- och budgetpolitik, både på EU-nivå och i euroområdets medlemsstater. Det behövs en riktig mix av penning- och finanspolitik behövs för att bygga upp en djupare och stabilare ekonomisk och monetär union (EMU), vilket är nödvändigt för att öka eurons inflytande och de fördelar som tillkommer euroområdets medlemmar.

N. Euroområdet står inför betydande utmaningar, särskilt de som rör klimatförändringar, cybersäkerhet, penningtvätt och finansiering av terrorism, liksom geopolitiska utmaningar, bland annat Förenade kungarikets utträde ur EU.

O. Förenade kungariket upphörde att vara en medlemsstat i EU den 31 januari 2020. Förenade kungarikets utträde ur EU medför strukturella förändringar av EU:s finansiella system och dess stabilitet, vilket ökar behovet av att fortsätta att utveckla och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader, i syfte att göra dem attraktiva, konkurrenskraftiga, resilienta och hållbara, och därigenom undvika marknadsfragmentering och göra det möjligt för dem att konkurrera globalt, baserat på ett globalt och samarbetsinriktat tänkesätt. Det måste ägnas stor uppmärksamhet åt att säkerställa att ett polycentriskt finans- och kapitalmarknadssystem som kan bli följden av Förenade kungarikets utträde inte leder till finansiell fragmentering. Att trappa ned EU:s beroende av brittiska marknadsinfrastrukturer är av yttersta vikt för att stärka eurons internationella roll.

P. Den globala återhämtningen är fortfarande ojämn, osäker och ofullständig, och smittbegränsningspolitiken som svar på covid-19-pandemin sätter ytterligare press på den ekonomiska återhämtningen, vilket kan påverka ställningen för världens olika valutor.

Q. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin kräver ett snabbt genomförande av återhämtningsplanen Next Generation EU, som är en europeisk finanspolitisk insats för att åtgärda strukturella svagheter och införa strategier för att stärka hållbar tillväxt och konkurrenskraft, med fokus på i) en rättvis grön omställning, ii) den digitala omvandlingen, iii) ekonomisk sammanhållning, produktivitet och konkurrenskraft, iv) social och territoriell sammanhållning, v) institutionell resiliens och vi) politik för nästa generation och förstärkt förtroende bland investerare. En sådan politik kan vara relevant både för att öka eurons stabilitet och attraktionskraft globalt och för att stärka Europas ekonomiska och finansiella autonomi. Meningsfulla finanspolitiska stimulanser, inklusive en gemensam europeisk insats, tillsammans med en penningpolitik som är inriktad på att bevara prisstabilitet, kommer att stärka EU: s kontracykliska utlåningskapacitet och följaktligen ha en positiv inverkan på eurons internationella ställning. Ett för tidigt tillbakadragande av de finanspolitiska stimulansåtgärderna och bristande samordning av finanspolitiska åtgärder skulle kunna undergräva unionens sociala och ekonomiska återhämtning, förvärra de befintliga skillnaderna i euroområdet, undergräva dess sammanhållning och integritet och också försvaga eurons attraktionskraft som internationell valuta.

R. Next Generation EU-planen på 750 miljarder euro utgör en historisk möjlighet att stärka eurons internationella roll genom att bidra till att öka den globala likviditeten, stödja kontracykliska utgifter och underlätta europeisk ekonomisk samordning. Emission av obligationer som är kopplade till återhämtningsfonden kommer att göra det möjligt för globala investerare att exponera sig mot euroområdet som helhet, och även etablera en verklig avkastningskurva för euroområdet.

S. ECB:s stödköpsprogram föranlett av pandemin är ett avgörande inslag för att upprätthålla prisstabiliteten och säkerställa stabila finansieringskällor för euroområdets ekonomi.

T. Ett effektivt och utvecklat finansiellt system som bygger på ett stort antal olika finansiella instrument, välutvecklade kapitalmarknader och likvida säkra tillgångar kan stärka valutans internationella roll.

U. På vissa strategiska marknader väljer många europeiska företag fortfarande inte euron som referensvaluta vid prissättning och handel.

V. Nya befogenheter att tillfälligt emittera återhämtningsskulder, inbegripet gröna och sociala obligationer, som skulle kunna göra EU till världens största emittent av sådana skulder, kräver lämplig genomförande- och verkställighetskapacitet samt stränga standarder för transparens och spårbarhet för intäkter från emissioner av gröna obligationer, så att eurons långsiktiga trovärdighet som säker tillgångsvaluta inte undergrävs.

W. Pandemin har påskyndat den digitala omvandlingen av finanssektorn. Utvecklingen av digitala finanser och betalningar, med starka europeiska aktörer i spetsen, skulle befästa eurons starka internationella roll. En digital euro kommer att göra den europeiska valutan bättre rustad för den digitala världen, vilket kommer att göra det möjligt för euron att expandera på området digitala betalningar, att bli lättare att använda och mindre kostsam och mer effektiv.

X. Studier som beställts av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor har visat att en mer utbredd användning av en internationell valuta har fördelar, men att den också medför globalt ansvar, beroendeförhållanden och kostnader, vilket bör beaktas vid utvecklingen av en ambitiös penningpolitik som syftar till att göra euron mer konkurrenskraftig.

Y. Marknadsdrivna förändringar i riktning mot att stärka eurons internationella roll kräver ett starkt åtagande om öppna och fria internationella marknader, underbyggt av riktade underlättande åtgärder som vidtas både på EU-nivå och medlemsstatsnivå och som är anpassade till detta mål och ingår i en övergripande färdplan.

Fördelar och utmaningar i samband med stärkandet av eurons internationella roll

1. Europaparlamentet påminner om det fördragsenliga kravet för varje medlemsstat, med undantag för Danmark, att anta den gemensamma valutan när de väl har uppfyllt Maastricht-konvergenskriterierna. Parlamentet välkomnar Bulgariens och Kroatiens inträde i ERM II i juli 2020 och stöder ett tidsnära måldatum för införande av euron i de båda länderna. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att bedöma den eventuella effekt som den ytterligare utvidgningen av euroområdet kan få på processen för att stärka eurons internationella roll.

2. Europaparlamentet bekräftar den gemensamma valutans oåterkallelighet. Parlamentet betonar att euron inte bara är ett monetärt projekt utan även ett politiskt.

3. Europaparlamentet anser att även om alla effekter av eurons internationalisering inte kan kvantifieras så lätt, kan dock en förstärkning av eurons internationella roll när det gäller dess funktion som internationell reserv- och faktureringsvaluta, och dess användning på valuta-, internationella obligations- och lånemarknader kan generera fördelar både på kort och lång sikt. Parlamentet noterar dock att det också medför risker och skyldigheter som måste beaktas i processen för att komplettera marknadskrafterna med policyåtgärder. Parlamentet understryker särskilt att en förstärkt internationell valutaställning för euron kan öka användningen av euron som reservvaluta, ge exorbitanta privilegier och lägre externa finansierings- och transaktionskostnader för valutaväxling samt minska kostnaderna och riskerna för europeiska företag och hushåll. Parlamentet betonar att en starkare internationell roll för euron gradvis kommer att skapa djupare, mer likvida och integrerade europeiska finansmarknader och göra dem mindre sårbara för växelkurschocker, vilket skulle ge europeiska företag och regeringar mer tillförlitlig tillgång till finansiering. Parlamentet understryker att en förstärkt ställning som internationell valuta för euron dessutom skulle kunna öka den penningpolitiska autonomin, stärka dess globala transmission och göra EU:s penningpolitik mindre beroende av externa ekonomiska och finansiella spridningseffekter, samt förbättra likviditeten i det monetära systemet, minska handelskostnaderna och öka marknadseffektiviteten och euroområdets resiliens mot finansiella chocker, vilket i sin tur skulle bidra till EU:s monetära och finansiella stabilitet, förutom en smidig anpassning av makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser att en stärkt internationell roll för euron kommer att stärka EU:s förmåga att utforma sin egen politiska inriktning oberoende av den globala utvecklingen. Parlamentet noterar dock att vissa studier pekar på att en starkare internationell roll för en valuta kan leda till seigniorageförluster, övervärdering av valutan, större volatilitet i kapitalflödet under perioder av global stress och ökat internationellt ansvar.

4. Europaparlamentet betonar att en mer framträdande roll för euron på internationell nivå kommer att stärka det internationella finanssystemets resiliens och erbjuda marknadsaktörer världen över fler valmöjligheter samt göra den internationella ekonomin mindre sårbar för chocker med tanke på att många sektorer nu förlitar sig på en enda valuta. Parlamentet anser att eurons internationalisering skulle kunna bli en nyckelfaktor när det gäller att lägga grunden till ett förnyat internationellt valutasystem, som kommer att fortsätta att bygga på ett begränsat antal valutor, vilket gör det mer balanserat och hållbart.

5. Europaparlamentet anser att det ligger i euroområdets och dess medlemsstaters strategiska intresse på lång sikt att dra största möjliga nytta av utgivningen av euron, särskilt dess stärkta internationella roll.  Parlamentet betonar att för att dessa fördelar ska kunna förverkligas krävs välorkestrerade politiska insatser på europeisk och nationell nivå, inbegripet bidrag från ECB, den gemensamma resolutionsnämnden, de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och Europeiska investeringsbanken (EIB).

6. Europaparlamentet påpekar att för att stärka eurons internationella roll måste unionen vidareutveckla och komplettera den ännu inte färdigställda infrastrukturen för den gemensamma valutan och göra större framsteg när det gäller dess kritiska funktioner.

7. Europaparlamentet upprepar behovet av att fördjupa och fullborda EMU, bankunionen och kapitalmarknadsunionen, i syfte att stärka de europeiska marknadernas internationella konkurrenskraft, eurons stabilitet och attraktionskraft och i slutändan unionens strategiska autonomi.

8. Europaparlamentet påminner om de framsteg som gjorts för att bygga upp bankunionen och noterar det avtal som nåtts inom Eurogruppen om reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen samt framstegen för ett ikraftträdande av den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden. Parlamentet välkomnar kommissionens pågående översyn av ramen för krishantering och insättningsgaranti i syfte att stärka ramens effektivitet, proportionalitet och övergripande samstämmighet för att hantera bankkriser i EU.

9. Europaparlamentet noterar uppmaningen till Eurogruppen vid eurotoppmötet den 11 december 2020 att utarbeta en stegvist uppbyggd och tidsbunden arbetsplan för alla de utestående delar som krävs för att fullborda bankunionen. Parlamentet påminner om att bankunionen fortfarande saknar ett insättningsgarantisystem och en mekanism för att säkerställa att likviditet kan tillhandahållas en bank som genomgår resolution. Parlamentet betonar därför att ett fullbordande av bankunionen, och framför allt ett införande av ett system för att garantera och skydda europeiska bankinsättningar och göra mekanismen för att hantera fallerande banker fullständig, kommer att stärka eurons internationella roll.

10. Europaparlamentet anser att en strategi för ”säkra portföljer” och stärkandet av den gemensamma resolutionsnämnden genom reformen av resolutionsramen och inrättandet av ett europeiskt insättningsgarantisystem kommer att bidra till utvecklingen av en inre marknad för europeiska banker och bryta återkopplingsloopen mellan en medlemsstat och dess eget finansiella system, vilket därmed skulle öka attraktionskraften hos eurodenominerade tillgångar och stärka eurons internationella roll.

11. Europaparlamentet understryker att eurons internationella roll även skulle gynnas av ett större utnyttjade av potentialen hos ett av EU:s viktigaste mervärden:  dess inre marknad. Parlamentet begär därför att den inre marknaden fullbordas.

12. Europaparlamentet påpekar att fullbordandet av kapitalmarknadsunionen skulle främja eurons roll på den internationella marknadsplatsen, eftersom djupa och likvida inhemska, finansiella och eurodenominerade kapitalmarknader är avgörande för att en valuta ska kunna uppnå och stärka sin internationella ställning. Parlamentet understryker att framsteg i utvecklingen av kapitalmarknadsunionen skulle öka både resiliensen mot och beroendet av den globala utvecklingen och attraktionskraften hos eurodenominerade tillgångar. Parlamentet beklagar underutvecklingen och den nationella segmenteringen av euroområdets kapitalmarknader, vilket har resulterat i små marknader. Parlamentet uppmuntrar till ett stärkt samarbete om beskattning av finansiella produkter, efterlyser en minskning av nationella valmöjligheter och handlingsutrymmen för att minska gränsöverskridande hinder och uppmanar till insatser för att inleda en gradvis och stegvis minimiharmonisering av nationella insolvensregler. Parlamentet anser att unionen efter Förenade kungarikets utträde ur EU bör göra sitt yttersta för att stärka sin globala konkurrenskraft och bygga vidare på sina starka sidor för att bli en attraktiv marknad för europeiska och internationella företag och investerare. Parlamentet erkänner i detta sammanhang eurons potentiella roll när det gäller att mildra effekterna av Förenade kungarikets utträde för ön Irland.

13. Europaparlamentet betonar behovet av en ekonomisk politik, en finanspolitik och en produktivitets- och tillväxtfrämjande strukturpolitik som är hållbar, rätt och sund, både på EU- och medlemsstatsnivå, och som bygger på ett åtagande om trovärdiga finanspolitiska regler för att upprätthålla eurons stabilitet och integritet. Parlamentet välkomnar i detta avseende den plan som beskrivs i EU:s återhämtningspaket Next Generation EU för att använda finanspolitiska stimulanser, särskilt genom att låna upp 750 miljarder euro genom kapitalmarknadsobligationer för att finansiera återhämtningen från covid-19-pandemin och stödja den gröna och digitala omställningen. Parlamentet anser att återhämtnings- och resiliensfonden kan förbättra funktionen hos den för närvarande fragmenterade marknaden för statspapper, bidra till fullbordandet av bankunionen och stödja framsteg mot fullbordandet av kapitalmarknadsunionen. Parlamentet välkomnar dessutom emissionen av obligationer på 100 miljarder euro inom ramen för det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Parlamentet noterar att den senaste tidens erfarenheter av SURE-emissioner bekräftar investerarnas stora intresse för europeiska obligationer. Parlamentet konstaterar att finansiering av återhämtningsplanen genom ett kollektivt svar på en gemensam chock är rätt tillvägagångssätt. Parlamentet betonar att användningen av olika skatter för att öka EU:s egna medel är ett steg i rätt riktning och därför stärker eurons roll. Parlamentet bör ges en starkare demokratisk roll i genomförandet av denna process genom politisk granskning.

14. Europaparlamentet betonar behovet av en trovärdig finanspolitisk ram som stärker eurons attraktionskraft genom att främja långsiktig tillväxt och säkerställa stabilitet för att förbättra hållbarheten i medlemsstaternas finanser och minimera risken för redenominering. Parlamentet efterlyser i detta avseende ytterligare diskussioner om den nuvarande stabilitets- och tillväxtpakten och dess genomförande mot bakgrund av de utmanande omständigheterna och de nedärvda problemen till följd av reaktionen på den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin, som kommer att kvarstå i årtionden framöver. Parlamentet konstaterar att även om vissa stödåtgärder automatiskt kommer att upphöra kommer det att vara avgörande att välja en lämplig tidsplan för tillbakadragandet av de återstående åtgärderna för att undvika att undergräva återhämtningen och tillväxten, vilket kommer att vara av grundläggande betydelse för att hantera skulderna efter krisen och få ner dem till hållbara nivåer.

15. Europaparlamentet betonar att ett tillräckligt utbud av säkra tillgångar är en förutsättning för en ställning som internationell valuta, och understryker den begränsade tillgången till eurodenominerade säkra tillgångar. Parlamentet anser att utvecklingen av lämpliga politiska verktyg skulle kunna underlätta tillgången till säkra tillgångar och anser vidare att den föreslagna emissionen av gemensamma skulder för att finansiera den ekonomiska och sociala återhämtningen kommer att ge ett referensvärde för reservtillgångar på EU-nivå och öka tillgången på eurodenominerade säkra tillgångar. Europeiska systemrisknämnden uppmanas att uppdatera sin rapport från 2018 från högnivågruppen för säkra tillgångar. EIB uppmanas att emittera ett större antal eurodenominerade obligationer, vilket skulle förbättra tillgången till riskfria tillgångar denominerade i euro.

16. Europaparlamentet konstaterar att euron redan är den viktigaste denomineringsvalutan för emissioner av gröna obligationer, eftersom mer än hälften av de gröna obligationerna i världen 2019 emitterades i euro, enligt uppgifter från ECB. Parlamentet anser att EU också bör bli världsledande när det gäller att fastställa standarder för emissioner av gröna obligationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att presentera en ambitiös ny åtgärdsplan för hållbara finanser och ett förslag om en robust EU-standard för gröna obligationer. Parlamentet anser att konsolideringen av EU:s roll som global ledare och standardsättare för grön finansiering skulle kunna stärka euron som främsta valuta för hållbara finansiella produkter och därmed också stärka dess internationella roll. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att emittera gröna obligationer som ett viktigt inslag i finansieringen av fonden för återhämtning och resiliens. Parlamentet upprepar att de gröna obligationerna är skuldinstrument vars intäkter syftar till att finansiera hållbara och miljövänliga investeringar. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med kraft att genom stränga standarder för transparens och spårbarhet av intäkter ge investerarna en hög grad av rättslig säkerhet om att deras investeringar kommer att användas för det angivna syftet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett snabbt fullbordande och genomförande av taxonomin för hållbara ekonomiska verksamheter. Parlamentet påpekar att man måste undvika risken för potentiella negativa likviditetseffekter som kan uppstå till följd av fragmenteringen av europeiska säkra tillgångar mellan gröna obligationer, sociala obligationer och vanliga obligationer.

17. Europaparlamentet noterar den roll som geopolitiken spelar för en valutas globala roll. Parlamentet efterlyser en förstärkning av EU:s geopolitiska roll för att stödja en förstärkt roll för euron och samtidigt dra full nytta av en sådan. Parlamentet betonar att internationaliseringen av euron skulle ge EU mer utrymme att påverka globala geopolitiska beslut, vilket i sin tur skulle kunna stärka eurons globala attraktionskraft. Parlamentet konstaterar att geopolitikens roll i dagens värld visserligen bör ingå i diskussionen om att stärka eurons internationella roll, särskilt när valutainternationaliseringen kan få positiva säkerhetseffekter, men att unionen bör ta hänsyn till sin kapacitet på området utrikes- och säkerhetspolitik och samtidigt främja ett internationellt system som tar hänsyn till multilateralt samarbete och god global styrning.

18. Europaparlamentet konstaterar att tredjeländers ensidiga tillämpning av sanktioner kan skapa en risk för extraterritoriella effekter och innebära utmaningar för EU:s och dess medlemsstaters beslutsautonomi och deras rätt att lagstifta. Parlamentet insisterar på att främjandet av en större internationell roll för euron är ett sätt att undslippa effekten av tredjeländers sanktioner. Parlamentet välkomnar i detta avseende de åtgärder som redan vidtagits av EU, såsom aktiveringen av EU:s ”blockerande stadga”[34] och inrättandet av instrumentet för stöd till handelsutbyten (Instex). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med både effektiviteten i sina egna sanktioner och de extraterritoriella effekterna av tredjeländers sanktioner på EU-aktörer.

19. Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s splittrade institutionella struktur och bristande förmåga att tala med enad röst inom internationella institutioner kan undergräva trovärdigheten i dess penning- och finanspolitik och hämma den fortsatta institutionella utvecklingen av euroområdet samt eurons internationella roll. Parlamentet upprepar behovet av en mer rationaliserad och kodifierad representation av EU i multilaterala organisationer och organ, framför allt euroområdets representation i IMF, för att bidra till att främja eurons globala räckvidd. Parlamentet anser att så länge representationsfrågan inte är löst skulle en effektivare samordning mellan EU:s olika företrädare kunna främja eurons internationella roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge detaljerade svar på de konkreta åtgärder som vidtagits för att följa upp de förslag som parlamentet lade fram i sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ.

Strategier för att stärka eurons internationella roll

20. Europaparlamentet understryker att en stärkt internationell roll för euron skulle kunna bidra till och stärka unionens öppna strategiska oberoende. Parlamentet rekommenderar därför åtgärder för att både utforma och genomföra politiska åtgärder som främjar eurons internationella roll och stöder marknadsdrivna förändringar i denna riktning, samtidigt som man också konsoliderar euroområdets funktion och sammanhållning internt och främjar uppnåendet av viktiga klimat- och hållbarhetsmål, med beaktande av randområdenas särdrag.

21. Europaparlamentet anser att politiken för att stärka eurons internationella roll, förutom att fördjupa och fullborda EMU, bland annat skulle kunna inriktas på finansiella tjänster och kapitalmarknader, arbetsmarknad, betalningssystem, internationell handel, energi, digital omvandling, kampen mot klimatförändringar samt utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet betonar att sådan politik måste föras i syfte att uppnå unionens allmänna mål.

22. Europaparlamentet noterar att starka och konkurrenskraftiga finansmarknader är avgörande för att stärka en valutas internationella roll och understryker därför behovet av effektiv, proportionerlig och förutsägbar reglering av dessa.

23. Europaparlamentet erkänner att marknaden för centraliserad clearing är starkt koncentrerad, särskilt för clearing av räntederivat denominerade i euro, som är starkt beroende av centrala motparter baserade i Förenade kungariket. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens tidsbegränsade beslut om likvärdighet och uppmuntrar branschen att följa kommissionens uppmaning att minska sina exponeringar och sitt beroende av centrala motparter från tredjeländer, särskilt OTC‑derivatexponeringar som är denominerade i euro och andra unionsvalutor. Parlamentet stöder i detta avseende de insatser som görs av centrala motparter i EU för att bygga upp sin clearingkapacitet, liksom de insatser som görs av kommissionen, den europeiska tillsynsmyndigheten och ECB för att bistå och uppmuntra branschen att under de kommande månaderna identifiera och åtgärda tekniska hinder för överföring av alltför stora exponeringar till EU. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av regleringssamarbete mellan EU och Förenade kungariket, baserat på en frivillig, icke-bindande ram utanför handels- och samarbetsavtalet som skulle möjliggöra en dialog om alla relevanta regleringsfrågor samtidigt som båda parters autonomi i fråga om reglering och tillsyn respekteras fullt ut.

24. Europaparlamentet noterar att en valutas globala betydelse är direkt kopplad till den roll som det utgivande landet har i den globala handeln. Parlamentet betonar att EU, som ett av världens största handelsblock med ett intresse för öppna och fria internationella marknader, skulle kunna dra nytta av en förstärkt internationell roll för sin valuta. Parlamentet understryker att uppmuntran att välja euron i handeln kommer att minska valutarisken och andra valutarelaterade kostnader, särskilt för europeiska små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar dock att de europeiska företagen trots sin ställning som stora köpare och producenter ibland väljer att handla i andra valutor på viktiga strategiska marknader eller ställs inför svårigheter med att handla i euro på grund av marknadsstrukturer och stigberoenden. Parlamentet har tagit del av studier som visar att i vilken utsträckning företag fakturerar i euro beror på många faktorer, inbegripet företagets storlek och i vilket land det ligger, varornas homogenitet och de befintliga leveranskedjorna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja användningen av euron vid prissättning och fakturering av handelstransaktioner och att utnyttja den stora potential som skapas genom finansiella instrument denominerade i euro, genom att aktivt samarbeta med privata aktörer och handelspartner och främja användningen av euron i EU-handelsavtal. Parlamentet pekar i detta sammanhang dessutom på potentialen hos leveranskedjor som uppfyller unionens klimat- och hållbarhetsmål samt andra relevanta standarder.

25. Europaparlamentet anser att kommissionen ytterligare skulle kunna främja användningen av euron i prissättning och fakturering inom handel samt främja eurodenominerade investeringar, genom att ha en öppen dialog med privata och offentliga aktörer, nationella myndigheter och institutionella investerare samt tillhandahålla omfattande kunskap och förståelse för dess initiativ och olika insatser som syftar till att stärka euroområdets och eurons attraktionskraft och resiliens. Parlamentet anser att det är bra att stärka effekterna av den europeiska ekonomiska diplomatin genom regelbundna utbyten med G20-partner och med grannskaps- och kandidatländer för att identifiera konkreta politiska åtgärder av ömsesidigt intresse i syfte att stärka eurons roll i tredjeländer.

26. Europaparlamentet poängterar att om en större andel energiavtal handlades i euro skulle det kunna stärka den gemensamma valutans internationella roll och stöder därför politik som främjar detta mål. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av gröna energi‑ och råvarumarknader som föregångare för globalt handlade varor denominerade i euro, där EU:s utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS) skulle bidra till att stärka eurons roll i den internationella handeln och till att uppnå EU:s klimatmål. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att underlätta nya innovativa kontrakt, i synnerhet avseende hållbara energikällor och framväxande energimarknader, vilket gör det möjligt att handla fler energikontrakt i euro och på så sätt stärka eurons internationella roll. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta samrådet och utarbetandet av studier som syftar till att fastställa potentialen att öka användningen av euron inom andra sektorer, särskilt inom transport och jordbruks- och livsmedelsprodukter, i syfte att ytterligare stödja och främja användningen av euron för denna typ av kontrakt. Parlamentet efterlyser därför ytterligare åtgärder för att se över finansmarknadsreglerna, inbegripet direktivet om marknader för finansiella instrument[35] och förordningen om marknader för finansiella instrument[36] (MiFID II/MiFIR), och för att förenkla och ytterligare harmonisera ramen för transparens på värdepappersmarknaderna i syfte att öka andrahandshandeln med eurodenominerade skuldinstrument, liksom referensvärdesförordningen, i syfte att stödja utvecklingen av euroriktmärken för råvarumarknader och stärka eurons roll som referensvaluta.

27. Europaparlamentet betonar den roll som ECB spelar för att upprätthålla förtroendet för euron och skydda den monetära autonomin i den globala kontexten och prisstabiliteten. Parlamentet betonar att en valuta som upprätthåller ett stabilt värde på lång sikt främjar ett sådant förtroende. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att målen för prisstabilitet uppnås och att penningpolitiken är trovärdig. Parlamentet noterar dock en systematisk tendens att inflationsmålet inte har uppnåtts.

28. Europaparlamentet betonar vikten av stabiliteten hos finansmarknaderna i euroområdet är en förutsättning för en ställning som internationell valuta. Parlamentet betonar effekterna av ECB:s penningpolitik på finansmarknadernas stabilitet. Parlamentet välkomnar ECB:s snabba och omfattande penningpolitiska svar på covid-19-krisen i en krissituation. Parlamentet erkänner de positiva effekterna av ECB:s snabba åtgärder för den ekonomiska situationen och den finansiella stabiliteten i euroområdet, liksom för eurons attraktionskraft, genom att stabilisera finansmarknaderna, trygga tillgången till likviditet i euro, stödja finansieringsvillkoren i euroområdets ekonomi och globalt och stärka marknadens förtroende.

29. Europaparlamentet understryker vikten av swapparrangemang och repor för att komma till rätta med bristen på eurofinansieringmarknader globalt, säkerställa ett tillräckligt utbud av eurolikviditet och indirekt stärka eurons internationella roll, signalera ett åtagande från Eurosystemets sida att stödja likviditeten och stabiliteten på finansmarknaderna i kristider samt en smidig transmission av dess penningpolitik. Parlamentet uppmanar ECB att i detta sammanhang ytterligare utöka sina swapplinor till grannländer utanför euroområdet och även till andra länder. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka ytterligare sätt att stärka eurons internationella roll i syfte att stärka dess oberoende politiska hållning i ett globalt sammanhang och stärka Europas ekonomiska och finansiella beslutsautonomi.

30. Europaparlamentet betonar att kravet på att uppfylla marginalsäkerhetskrav från europeiska centrala motparter efter stängningstiden för Target2 (euroområdets bruttoavvecklingssystem i realtid) med andra valutor än euron  missgynnar de europeiska bankerna rejält, särskilt i tider av marknadsstress, såsom de första veckorna av covid-19.  Parlamentet understryker att förlängda öppettider för Target2 för att matcha öppettiderna på valutamarknaden skulle stärka eurons roll och de europeiska kapitalmarknadernas autonomi, och göra det möjligt för europeiska banker att inte behöva använda icke-eurolikviditet för att uppfylla marginalsäkerhetskraven för centrala motparter. Parlamentet välkomnar konsolideringen av Target2-T2S genom förlängda öppettider, som planeras till november 2022. Parlamentet uppmanar ECB och andra intressenter att påskynda förlängningen av öppettiderna för Target2.

31. Europaparlamentet betonar att ECB, utöver dess primära mandat att upprätthålla prisstabilitet och dess sekundära mandat att stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen i syfte att bidra till att uppnå unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, har till uppgift att underlätta väl fungerande betalnings- och avvecklingssystem. Parlamentet understryker vikten av att ha autonoma europeiska betalningslösningar. Parlamentet uppmanar ECB att säkerställa en lämplig balans mellan finansiell innovation, stabilitet samt konsumentskydd. Parlamentet välkomnar initiativet från 16 europeiska banker att lansera det europeiska betalningsinitiativet, som syftar till att skapa en enhetlig betalningslösning för konsumenter och handelsidkare i hela Europa.

32. Europaparlamentet välkomnar ECB:s rapport om den digitala euron, där det understryks att en digital valuta kan bidra till att stärka eurons internationella roll,  inbegripet människors förtroende för den gemensamma valutan. Parlamentet noterar uttalandet från Fabio Panetta, ledamot av ECB:s direktion med ansvar för Eurosystemets högnivågrupp för den digitala centralbanksvalutan (CBDC), om att den digitala euron skulle komplettera kontanter och inte ersätta dem. Parlamentet uppmuntrar ECB att fortsätta sitt arbete med den digitala euron och ser fram emot ECB:s nästa steg i denna process, baserat på ECB-rådets beslut som ska utfärdas i mitten av 2021. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en hög nivå av cyberresiliens och cybersäkerhet och stöder ECB:s insatser att främja detta. Parlamentet efterlyser vidare en fortsatt utvärdering av fördelarna och nackdelarna med användningen av digital valuta, i syfte att uppnå en balans mellan global konkurrenskraft, innovation, säkerhet och personlig integritet.

33. Europaparlamentet understryker att en starkare roll för euron i den digitala tidsåldern måste stödjas av innovativa digitala finansieringslösningar och effektiva digitala betalningar i euro. Parlamentet begär att detta ska främjas genom genomförandet av övergripande strategier för digital finansiering och massbetalningar. Parlamentet anser att EU, med tanke på den digitala omvandlingen, bör inrätta en ram för att skydda den finansiella stabiliteten, i enlighet med de högsta standarderna för cybersäkerhet och konsumentskydd, inbegripet skydd av privatlivet och personuppgifter, samt för att skydda de mest utsatta grupperna, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna stöta på problem i samband med användningen av ny teknik. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta kampen mot penningtvätt genom att inrätta ett europeiskt tillsynsorgan och en finansiell underrättelseenhet och att överge den ekonomiska nationalism som präglar dagens decentraliserade tillsynssystem. Parlamentet erkänner här EBA:s ansträngningar att inrätta kollegier för bekämpning av penningtvätt så att tillsynsmyndigheterna kan komma överens om en gemensam strategi, inbegripet samordnade åtgärder, informationsutbyte och riskbedömning.

34. Europaparlamentet noterar framväxten av kryptotillgångar och betonar vikten av att övervaka deras utveckling och de risker som stablecoins innebär för den monetära suveräniteten. Parlamentet erkänner centralbankernas, andra myndigheters och organisationers övervakning av kryptotillgångar. Parlamentet betonar behovet av tydlig och konsekvent vägledning på EU-nivå om de nuvarande reglerings- och tillsynsprocesserna, vilket kommer att främja mer innovation, säkerställa finansiell stabilitet och upprätthålla konsumentskyddet. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag till förordning som syftar till att förbättra rättssäkerheten i samband med regleringen av kryptotillgångar.

35. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 19 januari 2021 Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet:  främja öppenhet, styrka och motståndskraft, med en övergripande strategi för att stärka Europas öppna strategiska oberoende på det makroekonomiska och finansiella området. Parlamentet stöder särskilt de nyckelåtgärder som kommissionen lagt fram för att främja den globala användningen av euron.

°

° °

36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

RESERVATION

4.3.2021

 

 

 

i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

Jörg Meuthen

 

 

Euron lyfts fram som en framgång och en positiv symbol för Europas enighet och integration. Euron håller också på att bli ett instrument för att finansiera programmen för att främja de europeiska värderingarna demokrati, fria marknader och internationellt samarbete. Enligt betänkandet är det enda som hindrar euron från att bli en internationell reservvaluta det bristande engagemanget från ECB:s sida för den gröna given, en europeisk insättningsgaranti och ett europeiskt insättningsgarantisystem, en finanspolitisk säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden och skuldemission på EU-nivå. Allt detta är vilseledande och utformat för att skapa dimridåer kring ECB:s politisering, som tjänar de sydeuropeiska regeringarnas och bankernas intressen på bekostnad av de nordeuropeiska ekonomierna genom dess ultraexpansiva penningpolitik, och den fortsatta integreringen av EMU utan tillräckliga finansiella garantier för att begränsa transfereringarna till de spendersamma. Betänkande visar att euron är ett sätt att avveckla den nationella suveräniteten. Enligt ECB:s bedömning rättfärdigar detta politiska mål betydande kollateralskador. Den ekonomiska skadan är dock ett tillräckligt skäl för att motsätta sig den gemensamma valutan.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	4.3.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 7 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Gilles Boyer, Francesca Donato, Derk Jan Eppink, Engin Eroglu, Markus Ferber, Jonás Fernández, Raffaele Fitto, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Valentino Grant, José Gusmão, Eero Heinäluoma, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, France Jamet, Othmar Karas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Aušra Maldeikienė, Pedro Marques, Costas Mavrides, Jörg Meuthen, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoș Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marc Angel, Gerolf Annemans, Manon Aubry, Henrike Hahn, Eugen Jurzyca, Eva Kaili, Chris MacManus, Margarida Marques

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

42	+
PPE	Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Markus Ferber, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Enikő Győri, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Ralf Seekatz, Inese Vaidere
Renew	Gilles Boyer, Engin Eroglu, Luis Garicano, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Caroline Nagtegaal, Dragoș Pîslaru, Stéphanie Yon-Courtin
S&D	Marc Angel, Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Eva Kaili, Margarida Marques, Pedro Marques, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli
Verts/ALE	Sven Giegold, Henrike Hahn, Stasys Jakeliūnas, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Ernest Urtasun

 

7	-
ECR	Derk Jan Eppink
ID	Gerolf Annemans, Jörg Meuthen
NI	Lefteris Nikolaou-Alavanos
The Left	Manon Aubry, José Gusmão, Chris MacManus

 

10	0
ECR	Raffaele Fitto, Eugen Jurzyca, Johan Van Overtveldt, Roberts Zīle
ID	Francesca Donato, Valentino Grant, France Jamet, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni
S&D	Aurore Lalucq

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT L 306, 21.9.2020, s. 1.
• [2] EUT C 58, 15.2.2018, s. 76.
• [3] Antagna texter, P9_TA(2020)0266.
• [4] Antagna texter, P9_TA(2020)0265.
• [5] Antagna texter, P9_TA(2020)0305.
• [6] Antagna texter, P9_TA(2020)0165.
• [7] Antagna texter, P9_TA(2020)0034.
• [8] https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/soteu_2020_en.pdf.
• [9] https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/Report_on_a_digital_euro~4d7268b458.en.pdf.
• [10] https://ec.europa.eu/info/publications/2020-commission-work-programme-key-documents_en.
• [11] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2020/652751/IPOL_STU(2020)652751_EN.pdf.
• [12] https://scholar.harvard.edu/files/rogoff/files/nber26760_why_is_euro_punching_below_its_weight.pdf.
• [13] https://www.bruegel.org/2020/06/is-the-covid-19-crisis-an-opportunity-to-boost-the-euro-as-a-global-currency/.
• [14] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2019/624431/IPOL_STU(2019)624431_EN.pdf.
• [15] https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/03/05/keynote-speech-at-europe-s-next-stage-at-the-centre-for-european-policy-studies-ideas-lab-2020/pdf.
• [16] https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/12/13/remarks-by-president-charles-michel-after-the-european-council-meetings-on-13-december-2019/.
• [17] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2020/648806/IPOL_IDA(2020)648806_EN.pdf.
• [18] https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2020/html/ecb.sp200608~4225ba8a1b.sv.html.
• [19] https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2020/html/ecb.sp200707~3eebd4e721.sv.html.
• [20] https://eml.berkeley.edu/~eichengr/managing_multiple_res_curr_world.pdf.
• [21] https://www.bruegel.org/2018/12/the-international-role-of-the-euro/.
• [22] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2020/646139/EPRS_STU(2020)646139_EN.pdf.
• [23] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2019/637969/EPRS_BRI(2019)637969_EN.pdf.
• [24] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/651369/IPOL_BRI(2020)651369_EN.pdf.
• [25] https://data.imf.org/?sk=E6A5F467-C14B-4AA8-9F6D-5A09EC4E62A4.
• [26] https://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/10868691/2-19052020-BP-EN.pdf/bb14f7f9-fc26-8aa1-60d4-7c2b509dda8e.
• [27] https://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/10569467/6-16092020-AP-SV.pdf/861498a9-16ca-3fd1-6434-aee64bfa7192.
• [28] Enligt kommissionens Flash Eurobarometer-undersökning 481 från november 2019 har stödet för euron ökat: Två tredjedelar av de svarande anser att euron är bra för deras land, vilket är en högre andel än 2018 i 13 länder (men lägre i fyra länder).
• [29] Euron används som officiell valuta på grundval av ett formellt arrangemang med Europeiska unionen av Furstendömet Monaco, Republiken San Marino, Vatikanstaten och Furstendömet Andorra, samt av Saint-Pierre-et-Miquelon och Saint-Barthélemy, som båda är franska utomeuropeiska territorier.
• [30] Euron har blivit den faktiska inhemska valutan i Kosovo och Montenegro där den ersatt den tyska D-marken.
• [32] Användningen av euro som faktureringsvaluta motsvarar 30 % av de globala handelstransaktionerna i varor, men den är fortfarande begränsad där transaktionerna inte inbegriper euroområdet, till skillnad från US-dollarn.
• [33] Enligt en rapport från ECB i juni 2020 om eurons internationella roll uppgick den andel som euron stod för avseende internationella skuldförbindelser till 22 % i slutet av 2019, efter att ha minskat sedan i mitten av 2000‑talet, samtidigt som den andel som US-dollarn stod för hade fortsatt att öka, och nu ligger på ca 64 %.
• [34] Rådets förordning (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning (EGT L 309, 29.11.1996, s. 1).
• [35] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
• [36] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).