BETÄNKANDE om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen

17.3.2021 - (2020/2265(BUI))

Budgetutskottet
Föredragande: Karlo Ressler

Ändringsförslag

• 001-004 (PDF - 107 KB)
• 001-004 (DOC - 77 KB)
• 005-013 (PDF - 130 KB)
• 005-013 (DOC - 89 KB)
• 014-017 (PDF - 112 KB)
• 014-017 (DOC - 78 KB)
• 018-025 (PDF - 115 KB)
• 018-025 (DOC - 80 KB)
• 026-026 (PDF - 105 KB)
• 026-026 (DOC - 71 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen

(2020/2265(BUI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) av den 8 oktober 2018 om global uppvärmning på 1,5 °C,

– med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från FN:s mellanstatliga plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[1],

– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027[2] och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang[3], samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna[4],

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel[5],

– med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) nr 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut (EU, Euratom) nr 2014/335[6],

– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen[7],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2020 Demografiska utmaningar – vägen framåt,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[8],

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021[9] och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som trädde i kraft den 1 januari 2016,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och sin resolution av den 19 januari 2017 om detta ämne[10],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[11],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 16 februari 2021 om budgetriktlinjerna för 2022,

– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna[12],

– med beaktande av kommissionens meddelande Tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (C(2020)1863),

– med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

– med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

– med beaktande av skrivelserna från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9 0046/2021).

På rätt spår igen: 2022 års budget för återhämtning från covid-19-krisen

1. Med tanke på den särskilda osäkerhet som råder om de ekonomiska utsikterna, som inte förväntas återhämta sig till nivån före pandemin under 2022, och det tvingande behovet av en snabb, rättvis och inkluderande återhämtning från de ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga skador som orsakas av covid-19-pandemin, anser Europaparlamentet att unionens budget för 2022 bör spela en ännu mer avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv och bidra till att stimulera den europeiska ekonomin, stimulera hållbara investeringar och stödja bevarandet av arbetstillfällen och skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet i hela unionen samt hantera utmaningarna när det gäller klimatförändringarna och den digitala omställningen och unionens ökade klimatambitioner för 2030, i syfte att nå klimatneutralitet senast 2050, och underlätta minskningen av ekonomiska, sociala, territoriella, utbildningsmässiga, generations- och könsrelaterade skillnader.

2. Europaparlamentet har därför för avsikt att upprätta en framåtblickande budget som kommer att vara avgörande för återhämtningsprocessen och göra det möjligt för unionen att främja investeringar och ta itu med arbetslösheten, främja den digitala och gröna omställningen, fokusera på en stark europeisk hälsounion, främja en inkluderande återhämtning med fokus på den unga generationen samt säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna. Parlamentet anser att dessa prioriteringar är avgörande för att upprätthålla återhämtningen och lägga grunden för en mer motståndskraftig union i linje med Parisavtalet.

En dynamisk ekonomi för att främja investeringar och bekämpa arbetslösheten

3.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, och att de utgör nästan 99 % av alla företag i medlemsstaterna samt står för omkring tre fjärdedelar av alla arbetstillfällen. Parlamentet understryker de små och medelstora företagens betydande bidrag till skapandet av arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och stabilitet. Parlamentet är bekymrat över krisens allvarliga och långvariga konsekvenser för små och medelstora företag och har för avsikt att säkra tillräcklig finansiering för dem genom olika EU-program.

4.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett tillräckligt finansierat program för den inre marknaden för att öka konkurrenskraften, främja entreprenörskap, förbättra marknadstillträdet och effektivt stödja småföretagen, bland annat genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter. Parlamentet understryker dessutom InvestEU-programmets potential när det gäller att mobilisera hållbara, innovativa och sociala investeringar, men även när det gäller att tillhandahålla kapitalstöd till små och medelstora företag som påverkats negativt av krisen. Parlamentet erkänner det akuta behovet av att skapa ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag och att stödja kluster och nätverk för små och medelstora företag samt att minska den administrativa bördan för företagen. Parlamentet understryker särskilt behovet av att stödja initiativ på EU-nivå som syftar till att underlätta skapandet av nya företag och förbättra deras tillgång till finansiering, som ett sätt att främja innovation, skapandet av arbetstillfällen och ungt företagande.

5.  Europaparlamentet betonar det fortsatta behovet av att i massiv omfattning främja investeringar i forskning, utveckling och innovation för att EU ska kunna vara en drivkraft när det gäller att genomföra den gröna given och den digitala omställningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de särskilda fördelarna med Horisont Europa, inbegripet Europeiska forskningsrådets verksamhet. Parlamentet anser att det är viktigt att ge små och medelstora företag, nystartade företag och universitet lämpligt och skräddarsytt stöd inom forskning och innovation så att de aktivt kan delta i dessa enorma utmaningar. Parlamentet påpekar vikten av att främja samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin tydligt har visat vikten av europeisk forskning om läkemedel och vacciner som ett sätt att stärka EU:s resiliens i händelse av en hälsokris.

6. Europaparlamentet betonar att unionens svar på utmaningarna till följd av covid-19-pandemin måste möjliggöras av snabba och riktade budgetbeslut. Parlamentet begär i detta hänseende att den oväntat höga summan för forskningsmedel som dragits tillbaka ska ställas till förfogande i sin helhet inom ramen för Horisont Europa, helt i linje med artikel 15.3 i budgetförordningen, som ett av de viktigaste sätten för att neutralisera de nya varianterna av viruset samtidigt som man förutser framtida hot med hänsyn till folkhälsan och för att rädda liv. Parlamentet betonar att denna nivå av tillbakadraganden inte förutsågs och följaktligen inte ingick i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen.

7. Europaparlamentet understryker den centrala roll som EU:s sammanhållningspolitik spelar som unionens främsta investeringspolitik och en av hörnstenarna i en hållbar och inkluderande återhämtning, och pekar på dess unika europeiska mervärde och bidrag till en övergripande harmonisk utveckling i EU och dess medlemsstater och regioner. Parlamentet betonar särskilt dess potential att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa fler arbetstillfällen av god kvalitet, som är centrala för återhämtningsprocessen. Parlamentet framhåller dess nyckelroll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens mellan och inom medlemsstaterna, rättvis omställning, sysselsättning av god kvalitet, en konkurrenskraftig, social, grön och cirkulär ekonomi samt innovation, och som en drivkraft för en rättvis, inkluderande och hållbar union.

8. Europaparlamentet påpekar de långsiktiga effekterna på den inre marknaden av att undantaget för reglerna om statligt stöd förlängs under den rådande krisen för medlemsstater med begränsade offentliga medel och begränsad finanspolitisk kapacitet. Parlamentet understryker att EU:s budget spelar en central roll för att säkerställa att medlemsstaterna och EU har ett nära samarbete för att mildra pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt som man hittar konkreta lösningar för att bevara likvärdiga förutsättningar på den inre marknaden och stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan EU-regionerna.

9. Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken är hörnstenar i den europeiska integrationen, som syftar till att säkerställa en trygg, överkomlig och högkvalitativ livsmedelsförsörjning och livsmedelssuveränitet för européerna, välfungerande jordbruksmarknader, hållbar landsbygdsutveckling och generationsskiften bland jordbrukarna. Parlamentet påminner om att denna politik spelar en central roll när det gäller att bidra till stabila och skäliga inkomster för jordbrukare och fiskare, särskilt i det rådande svåra läget. Parlamentet vill se att särskild uppmärksamhet ägnas åt småskaligt jordbruk, unga jordbrukare och små fiskeföretag och att man upprätthåller en stabil och säker livsmedelskedja för EU-medborgarna. Parlamentet påpekar att ett antal jordbrukssektorer har drabbats hårt av covid-19-utbrottet och andra kriser och stöder där så är lämpligt riktade förstärkningar av relevanta budgetposter för åtgärder för marknadsstöd. Parlamentet påminner om att dessa utmaningar måste hanteras samtidigt som man förbereder sig för en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som förväntas spela en mer avgörande roll för att uppfylla ambitionerna i den europeiska gröna given.

10. Europaparlamentet betonar behovet av att i synnerhet främja turismsektorn, särskilt hotell- och restaurangbranschen, som har upplevt en särskilt allvarlig nedgång till följd av covid-19-pandemin, med förödande konsekvenser, särskilt i de regioner som är starkt beroende av turism. Parlamentet framhåller att turismsektorn utgör en viktig pelare i unionens ekonomi och sysselsätter en betydande del av unionens arbetskraft, särskilt inom små och medelstora företag samt familjeföretag. Parlamentet förväntar sig att relevanta EU-program, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, regionalpolitiken, det digitala Europa och InvestEU, kommer att bidra avsevärt till sektorns långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet och att nödvändiga resurser kommer att göras tillgängliga genom EU-budgeten under 2022. Parlamentet upprepar sin besvikelse över att parlamentets begäran om ett särskilt EU-program för turism inte tillmötesgicks.

11. Europaparlamentet betonar behovet av en övergripande europeisk rymdstrategi och erkänner mervärdet av EU:s rymdprogram. Parlamentet betonar särskilt att unionen måste främja utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga sektorer i tidigare led (tung rymdindustri) och senare led (tillämpningar baserade på rymddata). Parlamentet påpekar den viktiga roll som EU:s rymdprogrambyrå spelar och behovet av att säkerställa den finansierings- och personalnivå som är nödvändig.

Hantera utmaningarna i samband med den digitala och gröna omställningen

12. Europaparlamentet betonar det akuta behovet, som förstärkts av covid-19-krisen, av att överbrygga den digitala klyftan, särskilt genom att fullborda det europeiska området för utbildning och genomföra handlingsplanen för digital utbildning för att uppnå målen om digital kompetens, främja inkluderande lärande och påskynda Europas digitala omvandling. Parlamentet påpekar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering och synergier mellan EU-program för att skapa förutsättningar som bidrar till att påskynda spridningen på marknaden av banbrytande teknik och innovationer och göra det möjligt för Europas ekonomi och offentliga sektor att gå i spetsen för den digitala omställningen. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är avgörande för att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet förväntar sig att detta program kommer att öka investeringarna i högpresterande datorsystem, etisk artificiell intelligens, 5G-teknik och it-säkerhet i EU samt främja avancerade digitala färdigheter i hela ekonomin och samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att respektera kriterierna om att minst 20 % av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens bör anslås till den digitala omställningen.

13. Europaparlamentet betonar EU-budgetens centrala roll för att säkerställa den europeiska gröna givens framgång, däribland strategin för biologisk mångfald, och tillämpningen av principen om att inte vålla skada, främja medlemsstaternas ekonomiska och sociala återhämtning från coronakrisen genom att omvandla gröna utmaningar till investeringar och möjligheter till strukturella reformer och underlätta en rättvis omställning till en mer hållbar, inkluderande och motståndskraftig ekonomi. Parlamentet påminner om att denna omställning kräver avsevärda strukturella förändringar och att inte alla medlemsstater, regioner och städer påbörjar omställningen från samma nivå eller har samma kapacitet att hantera den. Parlamentet betonar särskilt behovet av att se till att det finns tillräckliga resurser, däribland medlen för återhämtning samt mekanismen för en rättvis omställning, för den nya tillväxtstrategin, så att unionen kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som man ser till att ingen hamnar på efterkälken, och har för avsikt att noga övervaka genomförandet av strategin i budgeten för 2022. Parlamentet understryker i detta sammanhang att investeringar i energieffektivitet, cirkulär ekonomi, hållbar och överkomlig smart mobilitet och modern och motståndskraftig EU-infrastruktur är avgörande faktorer för att återställa konkurrenskraften, bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och bygga upp EU:s strategiska oberoende samt främja hållbara industrier. Parlamentet erkänner dessutom den viktiga roll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att sammankoppla unionen och alla dess regioner, även de yttersta randområdena, öregioner och glesbefolkade områden, i transportsektorn, den digitala sektorn och energisektorn.

14. Europaparlamentet understryker vikten av att stödja klimatåtgärder och miljöskydd genom att tillhandahålla ytterligare resurser för relevanta program och instrument i EU:s budget, särskilt Life-programmet. Parlamentet betonar dessutom att i en anda av integrering av klimatåtgärder bör insatserna ökas inom alla politikområden i syfte att uppnå det övergripande klimatutgiftsmålet för hela den fleråriga budgetramen 2021–2027 på minst 30 % av det totala beloppet för unionens budget och utgifterna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Parlamentet betonar dessutom behovet av fortsatt arbete för att anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen för målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % från och med 2026. Parlamentet begär att få delta fullt ut i utvecklingen av mer robusta, transparenta och heltäckande metoder för att genomföra och spåra sådana utgifter, och ser fram emot de årliga samråden med kommissionen och rådet i enlighet med det interinstitutionella avtalet.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering av genomförandet av EU:s kemiska strategi för hållbarhet, bland annat genom att främja forskning och innovation för omställningen till säkra och hållbart framtagna kemikalier, material och produkter samt genom att säkerställa adekvata och hållbara resurser för Echa, för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin på grundval av icke-giftiga materialcykler och för den kommande handlingsplanen för nollutsläpp för vatten, luft och mark.

En stark europeisk hälsounion

16. Europaparlamentet bekräftar på nytt betydelsen av och potentialen hos programmet EU för hälsa, som inom ramen för den nya fleråriga budgetramen blev det största hälsoprogrammet som någonsin finansierats genom EU:s budget. Parlamentet förväntar sig att synergierna kommer att stärkas mellan alla EU-program som deltar i stärkandet av kapaciteten i EU:s hälso- och sjukvårdssystem samt deras kapacitet för beredskap och förebyggande vid kriser, och de program som tillhandahåller ytterligare investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom ESF+, Eruf, Horisont Europa och det digitala Europa. Parlamentet anser att lagring av reserver bör förbli en prioritering i EU:s budget genom programmen rescEU och EU för hälsa. Parlamentet betonar vikten av EU:s civilskyddsmekanism för att säkerställa att EU kommer att vara bättre förberett på och i stånd att kunna reagera på alla typer av naturkatastrofer, pandemier och nödlägen.

17. Europaparlamentet påminner om att covid-19-krisen har utsatt medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem för aldrig tidigare skådade påfrestningar och blottlagt brister i produktionskapaciteten för vaccinationer och andra viktiga medicinska produkter i unionen. Parlamentet betonar därför att unionen behöver solidaritet och kollektivt ansvar, vilket leder till fler EU-befogenheter på hälsoområdet och fler konkreta steg mot en starkare europeisk hälsounion. Parlamentet understryker behovet av ökade investeringar i infrastruktur och kompetens inom hälso- och sjukvården, som den pågående krisen har avslöjat, samt behovet av återhämtning efter tidigare underinvesteringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande om HERA-inkubatorn (COM(2021)0078) som ett verktyg för att öka insatserna för att upptäcka covid-19-varianter, anpassa vacciner, förbättra de kliniska prövningarnas effektivitet, påskynda det rättsliga godkännandet och öka vaccinproduktionen. Parlamentet påpekar att en stor del av produktionskapaciteten finns utanför unionen, vilket komplicerar leveransen av läkemedel i tider av utsatthet och utgör ett hinder som måste övervinnas i samband med inrättandet av den europeiska hälsounionen. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräckliga medel för att bidra till att öka produktionskapaciteten för vacciner, antidoter och andra viktiga läkemedel i medlemsstaterna och göra det möjligt att i nödsituationer reagera snabbt inom ramen för EU:s budget för 2022.

18. Europaparlamentet beklagar djupt att 2,7 miljoner människor i EU diagnostiserades med cancer 2020 och att cirka 1,3 miljoner människor avled till följd av sjukdomen. Parlamentet välkomnar Europas plan mot cancer som är en viktig pelare för en starkare europeisk hälsounion. Parlamentet erkänner i linje med planen behovet av en förstärkt unionsstrategi för förebyggande, behandling och vård av cancer. Parlamentet begär ordentliga budgetmedel 2022 till de relevanta EU-programmen, såsom EU för hälsa, hälsoklustret inom ramen för den andra pelaren av Horisont Europa och det digitala Europa för att finansiera ny teknik, forskning och innovation som en del av unionens kamp mot cancer.

19. Europaparlamentet påpekar särskilt den avgörande roll som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) spelar under den pågående covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering i 2022 års budget för att dessa viktiga byråer ska kunna fortsätta sitt arbete. Parlamentet ser fram emot förslaget om att inrätta en EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) för att säkerställa en effektiv och samordnad beredskap och insatsförmåga för unionen i händelse av framtida hälsokriser. Parlamentet påminner om behovet av att tillhandahålla nya resurser till HERA för att se till att myndigheten inte inverkar negativt på befintliga program, strategier och byråer och för att säkerställa effektiva synergier med EMA och ECDC.

Inkluderande återhämtning med fokus på den unga generationen

20. Europaparlamentet understryker att ungdomarna, precis som i efterdyningarna av finanskrisen 2008, återigen drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen med ökad ungdomsarbetslöshet och negativa effekter på utbildning och psykisk hälsa, särskilt för dem som håller på att ta sig in på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller därför att alla finansieringsmöjligheter måste utforskas fullt ut för att på ett framgångsrikt sätt förbättra integrationen på arbetsmarknaden, särskilt genom yrkesutbildning, åtgärder för att förbättra den sociala integrationen, arbetsvillkoren och det sociala skyddet, även för personer med funktionsnedsättning, samt ungas utsikter till familje- och privatliv, med beaktande av direktivet om balans mellan arbete och privatliv.

21.  Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan hitta en hållbar väg till återhämtning utan en strukturerad strategi för sin unga generation. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det är oerhört viktigt att öka de ekonomiska resurserna till unionsprogram såsom Erasmus+, vars framgångar när det gäller att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen är odiskutabla. Parlamentet betonar att Erasmus+ är ett flaggskeppsprogram för unionen som är allmänt känt bland medborgarna och som har gett konkreta resultat. Parlamentet framhåller programmets potential när det gäller att främja spetskompetens och säkerställa ungdomars tillgång till innovation och entreprenörskap genom att tillhandahålla vägledning och utbildning på ett inkluderande sätt, samt behovet av utbildnings- och rörlighetsåtgärder inom vuxenutbildningen. Parlamentet beklagar djupt den negativa inverkan som covid-19-krisen har haft på Erasmus+-programmet, vilket har lett till en väsentlig minskning av antalet deltagare som kunnat dra nytta av denna erfarenhet. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av 2022 års budget för att kompensera för förlorade möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja utbildning i europeiskt medborgarskap och samhällsengagemang. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att avsätta minst 10 % av medlen inom ramen för sina planer för återhämtning och resiliens till högkvalitativ och inkluderande utbildning.

22. Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, öregioner, avlägsna områden och mindre utvecklade områden och regioner i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att blåsa nytt liv i regioner med en avtagande befolkning genom investeringar i socialpolitik och demografisk politik som stöder familjer och att bidra till att förse en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, rörlighet och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att inrätta lämpliga strukturer för att studera trender och föreslå åtgärder för att på lämpligt sätt ta itu med demografiska förändringar genom att till exempel i framtiden tillämpa särskilda kriterier vid tilldelningen av medel från strukturfonderna.

23. Europaparlamentet framhåller att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet understryker vikten av att tillämpa jämställdhetsbudgetering för att se till att kvinnor och män drar lika stor nytta av offentliga utgifter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda införandet av en effektiv, transparent och heltäckande metod, i nära samarbete med parlamentet, för att mäta relevanta könsrelaterade utgifter, i enlighet med det interinstitutionella avtalet, för att kunna visa konkreta resultat för budgeten för 2022 och i syfte att utvidga metoden till att omfatta alla program inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser dessutom ett snabbt genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi. Parlamentet betonar det oroande och allt större bakslaget för jämställdhet och kvinnors rättigheter samt vikten av att mobilisera alla EU:s instrument för att hantera denna situation. Parlamentet efterlyser ytterligare resurser för att stödja skyddet och främjandet av samt den allmänna tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt att stödja kvinnliga människorättsförsvarare.

24. Europaparlamentet understryker att återhämtningsprocessen inte får lämna någon på efterkälken och att unionen och medlemsstaterna därför måste ta itu med risken för fattigdom och social utestängning. Parlamentet betonar att unionens budget för 2022 och Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör bidra till genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling och förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att stödja livslångt lärande, stärka den sociala dialogen och garantera allas tillgång till viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, adekvat kost och anständiga bostäder. Parlamentet understryker i detta avseende mervärdet av Europeiska socialfonden plus (ESF+) och anser att tillräcklig finansiering bör anslås inom ramen för delad förvaltning till genomförandet av ungdomsgarantin och den kommande barngarantin. Parlamentet välkomnar fokuseringen på Europas sociala dimension vid nästa sociala toppmöte i Porto.

25. Europaparlamentet understryker att de kulturella och kreativa sektorerna samt kulturturismen tillhör och kommer att fortsätta att tillhöra de sektorer som drabbats allra mest av den kris som EU genomgår. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för dessa sektorer och ytterligare finansiering för relaterade EU-program, särskilt programmet Kreativa Europa. Parlamentet välkomnar det kreativa och tvärvetenskapliga initiativet till ett nytt europeiskt Bauhaus.

Säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna

26. Europaparlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, grundläggande rättigheter, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet betonar att ytterligare integration av Schengenområdet, på grundval av expertbedömningar, skulle ge medlemsstaterna vid unionens yttre gränser ökade ekonomiska möjligheter till gränsförvaltning. Parlamentet påminner om att Schengenområdet medför ekonomiska fördelar för de deltagande staterna. Parlamentet betonar att EU:s ekonomi skulle kunna stimuleras av att kandidatländer som redan uppfyller alla tekniska krav ansluter sig till Schengenområdet. Parlamentet betonar att dessa medlemsstaters anslutning till Schengenområdet skulle förstärka EU-budgetens och återhämtningsmedlens effekt och ha en direkt inverkan på en snabbare ekonomisk återhämtning. Parlamentet upprepar sitt krav på en snabb integrering av Rumänien, Bulgarien och Kroatien i Schengenområdet. Parlamentet understryker vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet i syfte att stärka EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande brottshot och främja informationsutbyte.

27. Europaparlamentet noterar att det i den fleråriga budgetramen 2021–2027 avsätts högre belopp än tidigare år för genomförandet av migrations-, asyl- och integrationspolitiken. Parlamentet förväntar sig att asyl och migration även i fortsättningen kommer att stå högt på EU:s dagordning. Parlamentet betonar att solidaritetsåtgärder, såsom program för omplacering, vidarebosättning eller inresetillstånd av humanitära skäl, fortfarande är avgörande i väntan på en meningsfull reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Parlamentet framhåller i detta avseende att medlemsstaterna kommer att fortsätta att kräva ekonomiskt stöd för mottagande, registrering och prövning av asylansökningar samt för återvändande och omplacering. Parlamentet efterlyser mer finansiering för samordning med transitländer och ursprungsländer för irreguljär migration i syfte att kontrollera och stoppa människohandel och människosmuggling. Parlamentet är djupt oroat över de fortsatta förlusterna av människoliv på Medelhavet och anser att sök- och räddningsinsatser är ett ansvar som inte uteslutande kan överlåtas till icke-statliga aktörer. Parlamentet tillägger att tredjeländer vid unionens yttre gränser som påverkas av migrationsflöden till EU även i fortsättningen kommer att ha behov av ekonomiskt stöd. Parlamentet framhåller den viktiga roll som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) spelar i detta avseende och dess nyligen utökade mandat, och efterlyser tillräcklig finansiering till Frontex så att byrån kan uppnå resultat inom alla ansvarsområden som omfattas av dess nya mandat. Parlamentet insisterar på att en effektiv förvaltning av de yttre gränserna måste vara förenlig med unionsrätten och internationell rätt, och särskilt respektera rätten till asyl och principen om ”non-refoulement”, särskilt i samband med den senaste tidens påståenden om inblandning i avvisningar. Parlamentet påminner därför om behovet av att rekrytera tjänstemän med ansvar för grundläggande rättigheter, i enlighet med artikel 110 i förordning (EU) 2019/1896, för att bidra till främjandet av grundläggande rättigheter som en del av den europeiska integrerade gränsförvaltningen. Parlamentet understryker att ökade budgetanslag till Frontex måste åtföljas av en motsvarande ökning av ansvarsskyldigheten och transparensen och villkoras av byråns åtagande att följa unionsrätten.

28. Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering, bemanning och personalutbildning för alla byråer som är verksamma på området säkerhet, rättvisa, brottsbekämpning, grundläggande rättigheter, asyl och migration samt gränskontroll för att de ska kunna fullgöra sitt ökade ansvar, samt påpekar vikten av samarbete dem emellan, behovet av tekniska innovationer och anpassning samt deras viktiga roll när det gäller att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vikten av ett korrekt genomförande och en operativ förvaltning av EU:s stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

29. Europaparlamentet stöder med eftertryck stärkta EU-insatser för att hantera växande säkerhetshot, såsom terrorism, radikalisering och våldsam extremism, människosmuggling, handel med människor, narkotikahandel, it-brottslighet och hybridhot inom Europa och i grannländerna, och desinformationskampanjer mot europeiska demokratier som styrs från tredjeländer, samt för att bättre samordna sådana program på EU-nivå. Parlamentet påminner om att de senaste terrorattackerna visar att förbättringar av informationssystemens interoperabilitet på området rättvisa och inrikes frågor är nödvändiga för att stärka unionens inre säkerhet. Parlamentet noterar att pandemin har medfört nya utmaningar på det straffrättsliga området. Parlamentet välkomnar därför den strategi för en säkerhetsunion som kommissionen presenterade den 24 juli 2020 och efterlyser tillräcklig finansiering av de handlingsplaner som ingår i denna.

30.  Europaparlamentet påminner om att respekten för rättsstatsprincipen är en central förutsättning för efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet välkomnar ikraftträdandet den 1 januari 2021 av förordningen om rättsstatsprincipen, i vilken det fastställs en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten, och är fast beslutet att säkerställa att den genomförs fullständigt, omedelbart och korrekt. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd förstärkning av de medel som anslås för att säkerställa skyddet av dessa grundläggande principer. Parlamentet betonar därför vikten av att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är välutrustad och har tillräckligt med finansiering och personal för att bekämpa brott mot unionens budget, och insisterar på att den måste ha möjlighet att följa upp eftersläpningar när det gäller oavslutade ärenden och ha kapacitet att se över och utreda alla nya ärenden.

31. Europaparlamentet påminner om att främjandet av europeiska värden och kulturer spelar en aktiv roll när det gäller att stödja demokrati, icke-diskriminering och jämställdhet samt bekämpa desinformation och falska nyheter. Parlamentet uttrycker oro över urholkningen av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna i vissa medlemsstater och understryker behovet av ekonomiska resurser för att stödja press- och mediefrihet samt konstnärlig frihet i unionen. Parlamentet framhåller att det nya programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden är av strategisk betydelse för att stärka EU-medborgarskapet och demokratin, jämlikheten och rättsstatsprincipen i EU samt ge stöd till offer för könsrelaterat våld. Parlamentet påminner vidare om att programmet Rättsliga frågor omfattar ett specifikt mål avsett att stödja och främja juridisk utbildning, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, juridiskt och rättsstatligt hänseende. Parlamentet vill se att finansieringen av dessa program spenderas jämnt under perioden för den fleråriga budgetramen och uppmanar till full användning av årliga medel för de särskilda mål som lyfts fram. Parlamentet välkomnar vidare det löpande och omfattande arbete som utförs av byrån för grundläggande rättigheter när det gäller medlemsstaternas lagstiftning och praxis på dessa områden. Parlamentet anser att konferensen om Europas framtid är ett av verktygen för att ta itu med ett antal utmaningar i fråga om demokrati och grundläggande rättigheter, och anser att det är av yttersta vikt att varje EU-institution som deltar i inrättandet och förvaltningen av den kommande konferensen förses med tillräckliga administrativa budgetar.

32. Europaparlamentet påminner om det viktiga bidraget från instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (NDICI) för att ta itu med de grundläggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning, främja hållbar utveckling, demokrati, politiska och ekonomiska reformer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter och att stödja valprocesser. Parlamentet understryker dessutom den strategiska betydelsen av utvidgningspolitiken i länderna på västra Balkan. Parlamentet efterlyser i detta avseende ytterligare medel till västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet samt till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) och humanitärt bistånd. Parlamentet understryker EU:s ansvar att se till att unionen har tillräckliga resurser för att hantera de geopolitiska konsekvenserna av covid-19-krisen, säkerställa en säker och stabil global miljö och visa solidaritet med hårt drabbade tredjeländer genom att mobilisera EU:s externa finansieringsinstrument för att hjälpa dessa länder att stärka kapaciteten i sina hälso- och sjukvårdssystem, bland annat genom att förbättra deras tillgång till vaccin, och att mildra krisens socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet betonar betydelsen av att respektera distributionssystemet för covid-19-vaccin, Covax, för att säkerställa lika tillgång till vaccin för de mest sårbara länderna. Parlamentet välkomnar dessutom att direkt stöd kommer att ges till EU:s grannskap, särskilt dess omedelbara grannskap.

33. Europaparlamentet upprepar betydelsen av att EU-budgeten förses med en tillräckligt detaljerad kontoplan för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt och för parlamentet i synnerhet att fullgöra sin roll avseende demokratisk tillsyn över och granskning av samtliga rubriker. Parlamentet insisterar därför på behovet av att kontoplanen till fullo och så snart som möjligt återspeglar överenskommelsen om NDICI-förordningen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram ett förslag till ändringsbudget till 2021 års EU-budget för genomförande av den överenskommelse som nåddes vid förhandlingarna om NDICI-förordningen om fem separata anslag för geografiska program i Asien, särskilt Mellanöstern, Sydasien, Centralasien, norra Asien och Sydostasien och Stillahavsområdet, genom inrättandet av motsvarande separata budgetposter. Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle kunna och bör göras före budgetförfarandet för 2022.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av tillräckligt ekonomiskt stöd till det europeiska försvaret, både från medlemsstaterna och genom Europeiska försvarsfonden för att genomföra en gradvis utformning av EU:s gemensamma försvarspolitik och öka EU:s säkerhet och strategiska autonomi. Parlamentet understryker dessutom behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovationen inom den europeiska försvarsindustrin, vilket kan bidra till att stimulera tillväxt och skapandet av arbetstillfällen, och behovet av att öka insatsförmågan och den operativa effektiviteten genom ökade insatser för gemensam militär och civil kapacitetsutveckling.

Särskilda och övergripande frågor i 2022 års budget

35. Europaparlamentet förväntar sig, inför antagandet av 2022 års budget, att den fulla potentialen i paketet med den fleråriga budgetramen kommer att omsättas i praktiken och avser att noga övervaka genomförandet av alla delar av den överenskommelse som nåtts. Parlamentet påminner om att 2022 kommer att vara det första tillämpningsåret för de programspecifika justeringarna enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen, bland annat när det gäller anslagen för EU:s flaggskeppsprogram som ska finansieras genom den nya bötesbaserade mekanismen.

36. Europaparlamentet påpekar de allvarliga förseningarna i genomförandet av EU-program och utnyttjandet av EU-medel, särskilt de som är föremål för delad förvaltning, under perioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda genomförandet av dessa program så att de nya EU-programmen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 samt de program som finansieras av återhämtningsinstrumentet kan inledas i tid. Parlamentet är bekymrat över risken för ytterligare förseningar i genomförandet av de nya programmen inom den fleråriga budgetramen, eftersom medlemsstaterna först måste iaktta den mycket snäva tidsplanen för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

37. Europaparlamentet beklagar dessutom det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och anser att konsekvenserna av denna försening kommer att märkas under hela den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att som en konsekvens av detta försenades lanseringen av alla EU:s flaggskeppsprogram, liksom finansieringen av den europeiska gröna given och digitaliseringsstrategin avsevärt. Parlamentet förväntar sig därför att alla ansträngningar görs för att se till att samtliga nya EU-program är fullt operativa under 2022. Parlamentet påminner i detta sammanhang om parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om hanteringen av effekterna av covid-19-krisen i de gemensamma slutsatserna om budgeten för 2021, där särskild uppmärksamhet ägnas åt de sektorer i ekonomin som drabbats hårdast av krisen, såsom turistbranschen och små och medelstora företag, samt de människor som drabbats hårdast av krisen.

38. Europaparlamentet förväntar sig dessutom en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2022 års budget så att de täcker både de nya programmen och slutförandet av tidigare program, särskilt mot bakgrund av de högre förväntade betalningsbehoven på områdena sammanhållning och landsbygdsutveckling, och för att säkerställa att unionens budget ger nödvändiga ekonomiska incitament. Parlamentet är fast beslutat att förhindra eventuella betalningskriser i framtiden, såsom den som inträffade i början av den föregående fleråriga budgetramen och har för avsikt att i detta hänseende noggrant övervaka nivån för utestående åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram varje förslag till ändringsbudget som anses nödvändigt för att öka betalningarna i samband med ett ytterligare påskyndande av EU-program.

39. Europaparlamentet betonar att EU:s budget kommer att stärkas avsevärt genom återhämtningsinstrumentet under 2022, och att minst 60 % av dess totala anslag kommer att anslås inom de olika programmen före utgången av 2022. Parlamentet betonar att det övergripande genomförandet av återhämtningsinstrumentet kommer att övervakas noga av parlamentet, samtidigt som särskild vikt kommer att läggas vid granskningen av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet är dock oroat över det försenade inledandet av upp- och utlåningstransaktionerna inom ramen för detta instrument, eftersom det nya beslutet om egna medel, som ger tillstånd för dessa transaktioner, ännu inte har trätt i kraft. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna snarast måste ratificera den nya förordningen om egna medel för att inte äventyra en snabb återhämtning, på bekostnad av kommande generationer.

40. Europaparlamentet påpekar färdplanens rättsligt bindande karaktär för införandet av nya egna medel inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket fastställs i det interinstitutionella avtalet, och bekräftar sitt starka engagemang för denna process. Parlamentet understryker att unionens budget för 2022 kommer att utgöra en bro mellan det första och det andra steget i denna färdplan. Parlamentet uppmanar särskilt rådet att utan dröjsmål inleda överläggningar så snart kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag om nya egna medel baserade på en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en digital avgift och EU:s utsläppshandelssystem, i syfte att fatta ett beslut senast den 1 juli 2022. Parlamentet förväntar sig dessutom att diskussionerna om skatten på finansiella transaktioner inom ramen för det fördjupade samarbetet kommer att avslutas på ett positivt sätt senast i slutet av 2022, vilket kommer att göra det möjligt för kommissionen att lägga fram ett förslag om nya egna medel. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ett smidigt genomförande så att nya egna medel åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet.

41. Europaparlamentet framhåller vidare att EU:s budget och de nationella budgetarna påverkas negativt av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet efterlyser bättre samordning på skatteområdet för att skydda EU:s och medlemsstaternas inkomstkällor.

42. Europaparlamentet understryker den avgörande roll som unionens decentraliserade byråer spelar när det gäller att tillhandahålla operativt stöd och expertis för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s politiska mål. Parlamentet påminner om att byråerna måste ha tillräckligt med personal och tillräckliga resurser så att de till fullo kan fullgöra sina skyldigheter och uppnå bästa möjliga resultat. Parlamentet understryker att byråernas uppgifter utvecklas i linje med politiska prioriteringar och betonar att nya ansvarsområden måste åtföljas av nya resurser.

43. Europaparlamentet understryker värdet av pilotprojekt och förberedande åtgärder när det gäller att testa nya politiska initiativ och lägga grunden för framtida EU-åtgärder. Parlamentet har därför för avsikt att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder i linje med sina politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att pilotprojekt och förberedande åtgärder som antas i budgeten genomförs fullt ut, i god tid och i samarbete med parlamentet, och att de ges större synlighet för att maximera deras genomslagskraft.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets politiska och budgetmässiga prioriteringar, som anges i denna resolution, när den utarbetar budgetförslaget för 2022. Parlamentet är dock berett att på bästa sätt utnyttja befintlig flexibilitet och andra bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen, för att stärka centrala EU-program i 2022 års budget och på lämpligt sätt reagera på brådskande behov som uppstår i samband med bland annat den hälsokris som orsakats av covid-19, och återhämtningsprocessen. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att instrumentet för krisstöd ska aktiveras i god tid och att särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen, såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, ska utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd när så behövs.

45. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (26.2.2021)

till budgetutskottet

över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III

(2020/2265(BUI))

Föredragande av yttrande: Christian Ehler

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet betonar att 2022 bör vara ett år med en snabb återhämtning för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt motståndskraftigt Europa. Unionens åtgärder bör inriktas på att lindra effekterna av den ekonomiska nedgången. Det är nödvändigt att återhämtningen främjar Europas dubbla omställning, och finansieringen av digitala och energirelaterade investeringar spelar därför en viktig roll för återhämtningen, samtidigt som hänsyn tas till de två skilda men ändå sammanlänkade faserna, såsom de definierats av parlamentet i dess betänkande om den nya industristrategin för EU. Unionens budget för 2022 bör stödja krisdrabbade företag, bidra till att skapa kvalitativa arbetstillfällen, stödja omskolning och kompetensutveckling för att förbättra anställbarheten och bidra till minskad energifattigdom. Det är viktigt med en effektiv användning av NextGenerationEU‑medel för att genomföra nationella återhämtningsplaner, och strategisk framsynthet spelar en avgörande roll.

2. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja forskning och innovation mot bakgrund av den rådande pandemin och EU:s miljöambitioner och digitala ambitioner. Parlamentet välkomnar därför de ytterligare 4 miljarder EUR (i 2018 års priser) till Horisont Europa, inbegripet 1 miljard EUR till Europeiska forskningsrådet, från konkurrensböter, marginaler och tillbakadraganden, i enlighet med den överenskomna kompromissen om den fleråriga budgetramen, samt de ytterligare 5 miljarder EUR (i 2018 års priser) från NextGenerationEU. Dessa ytterligare åtaganden bör användas i överensstämmelse med resultaten från det sista trepartsmötet om Horisont Europa som nåddes den 11 december 2020 och godkändes av utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE-utskottet) den 17 december 2020, inbegripet det gemensamma uttalandet från de tre EU‑institutionerna om återanvändning av frigjorda medel i Horisont Europa, och dessa åtaganden bör upprätthålla principen om budgetkontinuitet genom att stabilisera variationen i de årliga åtagandena, särskilt när det gäller ökningen av NextGenerationEU:s åtaganden under de första åren. För ITRE-utskottet är det mycket viktigt att aktivt involveras i de årliga besluten om strukturen på Horisont Europas budget för att säkerställa optimal verkan för Europas forskare.

3. Europaparlamentet kräver att artikel 15.3 i budgetförordningen utnyttjas fullt ut för att alla tillgängliga tillbakadraganden från EU:s tidigare ramprogram för forskning ska fördelas till Horisont Europa, utöver de ytterligare åtaganden som nämns i punkt 2, med beaktande av de framtida ytterligare behov som kommer att uppstå efter 2023 och efter att NextGenerationEU:s åtaganden har löpt ut.

4. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen fullt ut följer den gemensamma förklaringen om återanvändning av frigjorda medel för Horisont Europa genom att finansiera de tre nämnda klustren, och att hålla sitt löfte om att tillhandahålla finansiering för inrättandet av ett europeiskt samarbetsområde för kulturarv. Parlamentet efterlyser kontinuitet i finansieringen inom ramen för Horisont Europa för de projekt som inrättats som flaggskepp inom framtida och ny teknik (FET) inom Horisont 2020 och för genomförandet av de forskningsagendor som utvecklats med hjälp av instrumentets förberedande åtgärder för en ny generation av flaggskeppsinitiativ på området framtida och ny teknik, i överensstämmelse med skälen i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 maj 2020 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning (COM(2018)0459). Parlamentet framhåller att tillräckliga medel också bör göras tillgängliga så att den inledande verksamheten inom den nya kunskaps- och innovationsgruppen för kulturella och kreativa sektorer och branscher kan genomföras 2022.

5. Europaparlamentet välkomnar det nya europeiska rymdprogrammet med en total budget på 14,8 miljarder euro för perioden 2021–2027. Rymden är en nyckelsektor för unionen, med en betydande spridningseffekt till andra ekonomiska sektorer, och den främjar den digitala omställningen. Det europeiska rymdprogrammet kommer att spela en särskilt viktig roll för den europeiska gröna given genom det europeiska jordobservationsprogrammet, vilket kommer att leda till konkreta fördelar, såsom miljöövervakning.

6. Europaparlamentet understryker behovet av ett snabbt och fullständigt genomförande av Fonden för en rättvis omställning för att stödja en rättvis och socialt godtagbar energi- och klimatomställning, som kommer att mildra de negativa socioekonomiska effekterna i berörda territorier, samhällen och arbetsmarknader i omställning och stödja diversifieringen av lokal ekonomisk verksamhet, särskilt i de regioner i omställning som är starkt beroende av fossila bränslen för energianvändning – särskilt kol, brunkol, torv och oljeskiffer – eller växthusgasintensiva industrier. Den ekonomiska konkurrenskraften samt energitryggheten och överkomligheten måste upprätthållas. En rättvis klimat- och energiomställning får inte lämna någon utanför och måste innehålla åtgärder mot energifattigdomen.

7. Europaparlamentet påminner om parlamentets resolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel[13]. De nya egna medlen är avgörande för unionens budget för 2022.

8. Europaparlamentet förväntar sig att jämställdhet ska främjas vid genomförandet och övervakningen av samtliga program. Parlamentet framhåller vikten av jämställdhet i den dubbla omställningen och särskilt när det gäller kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

9. Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering för att bidra till den dubbla omställningen för uppfyllandet av energi- och klimatmålen för 2030 och klimatneutralitet senast 2050 och för att forma Europas digitala årtionde. Den digitala omställningen bör också underlätta och bidra till den gröna omställningen. Parlamentet noterar i detta avseende att det är avgörande att Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), särskilt FSE–Energi och FSE–Digitalt, det europeiska rymdprogrammet, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU och europeiska partnerskap samt Fonden för en rättvis omställning får tillräckliga medel, som när så är möjligt bör kombineras och stämmas av med ytterligare NextGenerationEU-finansiering.

10. Europaparlamentet påminner om betydelsen av forskning och innovation för den centrala utmaningen att hantera klimatförändringarna och säkra EU:s strategiska ledarskap. Den europeiska industrin och sektorer där det är svårt att minska utsläppen måste reformeras för att uppnå en hållbar, ren och konkurrenskraftig union och i slutändan våra klimat- och energimål. Unionens budget för 2022 bör finansiera projekt för att ge EU-medborgarna säker och överkomlig energiförsörjning i enlighet med Parisavtalet, målen i den europeiska gröna given och principen om att inte orsaka betydande skada.

11. Europaparlamentet betonar vikten av 55 %-paketet på politikområden såsom förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet framhåller den viktiga roll som genomförandet av EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin spelar för att uppnå ovannämnda politik. Parlamentet förväntar sig att unionsbudgeten för 2022 ska säkerställa en betydande och tidig mobilisering av finansiering och investeringar i energi- och resurseffektivitetsåtgärder, inbegripet påskyndande av genomgripande energirenovering av byggnader, utvidgning av decentraliserade förnybara energikällor och framtidssäkrad infrastruktur, så att man undviker inlåsningseffekter och strandade tillgångar.

12. Europaparlamentet påminner om att man inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kommit överens om målen att uppnå en utgiftsnivå på 10 % för den biologiska mångfalden och en utgiftsnivå på 30 % för klimatåtgärder. Parlamentet upprepar sin uppmaning att fortsätta arbetet med metoder för spårning av klimat- och biodiversitetsrelaterade utgifter med hjälp av en mer robust, transparent och heltäckande metod. Parlamentet bör delta fullt ut i utvecklingen av dessa metoder och ser fram emot de årliga samråden om de klimatmål och mål för biologisk mångfald som fastställs i det interinstitutionella avtalet.

13. Europaparlamentet välkomnar programmet Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern och efterlyser investeringar i digitalisering och digital konnektivitet, en tydlig definition av de digitala målen för 2030 och att man tar itu med utmaningar som rör cybersäkerhet, interoperabilitet, fritt flöde av data, säkerhet, ansvar och artificiell intelligens. För att skapa Europas digitala årtionde måste unionsprogrammen till stöd för den digitala omställningen få tillräcklig finansiering. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa kontinuiteten i investeringarna i högpresterande datorsystem och kvantteknik, och efterlyser en lämplig finansieringsnivå för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, med tanke på de stora resurser som kommer att behövas för att utveckla dess ekosystem, och för det fortsatta genomförandet av ambitionerna i kvantflaggskeppet.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att stärka EU:s strategiska oberoende och den europeiska ekonomins resiliens. EU:s konkurrenskraft och hållbarheten inom EU:s industri måste utvecklas för att EU ska bli en globalt konkurrenskraftig aktör och uppnå målen om grön och digital omställning, tekniskt oberoende, hållbar tillväxt för alla, skapande av kvalitativa arbetstillfällen och innovation.

15. Europaparlamentet betonar att det med tanke på det rådande ekonomiska läget är mycket viktigt att inrätta och stärka stödmekanismen för mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser i detta avseende tillräcklig och tillgänglig finansiering till stöd för små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag, som har drabbats hårt av krisen. Parlamentet välkomnar därför att man i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen anslog ytterligare medel till InvestEU, och anser att finansieringen bör inriktas på långsiktiga investeringar för att bidra till EU:s ekonomiska återhämtning. Mikroföretag och små och medelstora företag måste kunna dra full nytta av de möjligheter som följer av den gröna given och deras egen företagsmässiga omställning till miljömässig hållbarhet och digitalisering, och man måste förhindra diskriminering av företag i svårigheter som behöver hjälp med omställningen.

16. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att 2022 års budget på ett strategiskt sätt tar upp industriell återhämtning, särskilt i samband med den gröna och digitala omställningen. Parlamentet påminner om att industrins konkurrenskraft och klimatpolitiken bör vara ömsesidigt förstärkande och betonar därför att kostnader för en innovativ och klimatneutral återindustrialisering kommer att leda till skapande av arbetstillfällen inom EU och främja den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att den europeiska batterialliansen har lyckats skapa en konkurrenskraftig, cirkulär, hållbar och säker värdekedja för batterier i Europa. Parlamentet understryker vikten av att stärka EU:s strategiska oberoende och konstaterar i detta avseende betydelsen av program såsom Europeiska försvarsfonden.

17. Europaparlamentet betonar att covid-19-utbrottets verkningar och konsekvenser har visat på behovet av offentliga och privata investeringar i hälsorelaterad forskning. Parlamentet efterlyser därför tillräcklig finansiering i 2022 års budget till forskning och utveckling av produktionskapacitet för vacciner och läkemedel. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillgång till säkra, effektiva och överkomliga vacciner och läkemedel för alla.

18. Europaparlamentet kräver tillräcklig finansiering och personal för EU:s byråer, särskilt byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och den nya rymdprogrambyrån. Acer har varit underfinansierad och underbemannad under många år, med risk för dess funktion och förmåga att utföra sina uppgifter, inbegripet de ytterligare uppgifter som tilldelats den genom den senaste lagstiftningen, bl.a. paketet om ren energi.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.2.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	57 2 19
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Martin Buschmann, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Carlo Calenda, Andrea Caroppo, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Sira Rego, Manuela Ripa, Jérôme Rivière, Robert Roos, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jakop G. Dalunde, Marian-Jean Marinescu, Susana Solís Pérez, Tomas Tobé

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

 

57	+
PPE	François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria Da Graça Carvalho, Pilar Del Castillo, Christian Ehler, András Gyürk, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Marian-Jean Marinescu, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Maria Spyraki, Tomas Tobe, Henna Virkkunen, Pernille Weiss
S&D	Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho
RENEW	Nicola Beer, Nicola Danti, Martina Dlabajova, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen, Susana Solís Pérez
Verts/ALE	François Alfonsi, Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Jakop Dalunde, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa

 

2	-
ECR	Rob Roos, Jessica Stegrud

 

19	0
ID	Paolo Borchia, Markus Buchheit, Thierry Mariani, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Jérôme Rivière, Isabella Tovaglieri
ECR	Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský
The Left	Manuel Bompard, Marc Botenga, Marisa Matias, Sira Rego
NI	Martin Buschmann, Andrea Caroppo, Clara Ponsatí Obiols

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (26.2.2021)

till budgetutskottet

över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III

(2020/2265(BUI))

Föredragande av yttrande: Isabel García Muñoz

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. EU:s transportsektor är mycket viktig för unionens konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och sociala sammanhållning, för dess hållbarhet och för att säkerställa territoriell tillgänglighet och konnektivitet för alla regioner i unionen, med särskild uppmärksamhet på randområden, landsbygdsområden, öar, yttersta randområden och andra eftersatta geografiska områden.

B. Transporter är en avgörande faktor för uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050. Det krävs tillräckligt stora riktade investeringar för att man ska kunna främja den gröna omställningen av sektorn och påskynda övergången till hållbar och smart mobilitet i linje med målen i den gröna given och Parisavtalet, samt främja den digitala omställningen genom att säkerställa digital infrastruktur av högsta klass och prestanda, och se till att det finns digitala förutsättningar på plats.

C. Turism är en viktig sektor för EU:s ekonomi och är dess fjärde största exportindustri, och den spelar en viktig roll för EU:s ekonomi, konkurrenskraft, sysselsättning och främjande av social välfärd.

D. Transport- och turismsektorerna och de arbetstillfällen som de genererar hör till dem som har drabbats hårdast av den aktuella covid-19-krisen, särskilt på grund av de begränsningar av den fria rörligheten som infördes 2020 och som påverkade den inre marknadens funktion. Återhämtningen inom transport- och turismsektorerna är avgörande för den inre marknadens funktionssätt, och för konnektiviteten, konkurrenskraften och skapandet av sysselsättning i EU. Transporter har visat sig vara mycket viktiga för att säkerställa ett kontinuerligt varuflöde över hela EU under krisen, och kommer att vara ytterst viktiga för distributionen av covid-19-vaccinet.

E. EU:s nollvisionsmål innebär att antalet dödsolyckor i trafiken ska halveras fram till 2030 och förebyggas helt senast 2050. Investeringar i trafiksäkerhet är en viktig faktor i EU:s strategiska handlingsplan för trafiksäkerhet. Det kontinuerligt höga antalet dödsolyckor i trafiken visar att större investeringar bör göras för att säkerställa trafiksäkerheten och säkerheten för trafikanter.

1. Europaparlamentet begär att de åtgärder som krävs för att minska utsläppen och säkerställa en rättvis omställning till klimatneutralitet senast 2050 ska stärkas. Parlamentet begär därför tillräcklig finansiering för flaggskeppsprojekten, målen och initiativen i strategin för hållbar och smart mobilitet – i enlighet med den gröna givens lagstadgade krav och Parisavtalet –, och framför allt för att öka det ekonomiska stödet till åtgärder för smart och hållbar mobilitet, inbegripet en ökad produktion och utveckling av hållbara alternativa bränslen, i kombination med laddningsstationer, och fler projekt för hållbar infrastruktur, inbegripet infrastruktur som behövs för att övervaka luftföroreningar som orsakas av transportverksamhet, samtidigt som teknikneutralitet bibehålls. Parlamentet betonar att denna strategi bör bidra till att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och effektiv och till att utöka dess kapacitet, även genom innovativa biljettförsäljningssystem. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt att samråd hålls med relevanta berörda parter för att målen i strategin för hållbar och smart mobilitet ska kunna uppnås. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som omfattar ett enklare, mer effektivt och resultatinriktat system för egna medel som beaktar EU:s prioriteringar, särskilt dess miljömässiga och digitala ambitioner.

2. Europaparlamentet upprepar att den digitala och gröna omställningen bör vara rättvis, inkluderande och icke-diskriminerande för att säkerställa att arbetskraften, näringslivet och små och medelstora företag inom transportsektorn kan anpassa sig till denna omställning, och att de regioner och samhällen som påverkas mest bör stödjas. Parlamentet anser att man måste anslå tillräckliga medel för denna anpassningsprocess, samtidigt som högre sociala normer främjas i sektorn, och för kompetensutveckling, omskolning och yrkesutbildning för att förse sektorns arbetskraft med ny expertis och kompetens för nya sysselsättningsmöjligheter och arbetskrav. Parlamentet understryker att detta sistnämnda kommer att bidra till att göra sektorn mer attraktiv och hantera den åldrande arbetskraften, kvinnors representation och bristen på arbetskraft.

3. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös budget för EU:s transport- och turismsektorer. Parlamentet anser att finansieringen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som man beslutade om inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027, är otillräcklig för sektorns behov och utmaningar. Parlamentet understryker att FSE är det viktigaste instrumentet för finansiering av sådan infrastrukturutveckling som ger det största EU-mervärdet i form av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konnektivitet, särskilt i fråga om gränsöverskridande förbindelser och felande länkar, och för integrering av den gröna given och digitala mål i kombination med främjande av konkurrenskraften. Parlamentet upprepar att FSE är avgörande för främjandet av utvecklingen och ett snabbt slutförande av ett högpresterande transeuropeiskt nät (TEN-T) som är hållbart, säkert, multimodalt, driftskompatibelt och sammanlänkat på områdena för infrastruktur för transport, energi och tjänster. Parlamentet upprepar att lämplig finansiering av transportprojekt kommer att vara en viktig drivkraft för återhämtning och påskyndande av övergången till hållbar och smart mobilitet.

4. Europaparlamentet beklagar det kraftigt minskade anslaget från Sammanhållningsfonden till FSE för transporter för 2021. Parlamentet begär att anslaget i 2022 års budget ska vara lika stort som anslaget i 2020 års budget, så att det motsvarar den mycket viktiga roll som unionens politik och investeringar på transportområdet spelar för att stärka den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen i unionen, särskilt genom fullbordandet av det transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stomnät och övergripande nät. Parlamentet begär därför att finansieringen av TEN-T ska bibehållas som en del av sammanhållningspolitiken, inbegripet stödkomponenten för utveckling och modernisering av sekundära, regionala och lokala förbindelser. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av större investeringar i konnektivitet i perifera områden och i de yttersta randområdena.

5. Europaparlamentet beklagar att anslaget till InvestEU-programmet har minskats jämfört med parlamentets krav, mot bakgrund av hur viktigt programmet är för främjandet av hållbar och säker infrastruktur. Parlamentet beklagar vidare att anslaget till InvestEU:s årliga budget har minskats avsevärt, med mer än 40 % (åtagandebemyndiganden) från 2020 till 2021. Parlamentet välkomnar emellertid införandet av politikområdet hållbar infrastruktur, som erbjuder viktiga investeringsmöjligheter för hållbar och säker transportinfrastruktur, mobilitetslösningar och utrustning samt för spridning av innovativ teknik. Parlamentet begär att investeringar i transportsektorn, särskilt sådana som finansieras av EU:s budget, vederbörligen ska beakta dess tydligt fastställda miljöprioriteringar.

6. Europaparlamentet upprepar att man behöver främja såväl en rättvis omställning som en hållbar, smart och resilient mobilitet som är överkomlig och tillgänglig för alla regioner och alla resenärer. Parlamentet framhåller den mycket viktiga roll som en lånefacilitet för den offentliga sektorn inom ramen för mekanismen för en rättvis omställning spelar, som ett sätt att kompensera för kostnaderna för energiomställningen, genom att investera i säker och hållbar transport- och turisminfrastruktur i de regioner som drabbas hårdast av omställningsproblem, såsom landsbygdsområden och glesbefolkade områden, missgynnade regioner och miljömässigt sårbara områden, och för alla resenärer, inklusive personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet.

7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stimulera forskningen och utvecklingen av innovativ och hållbar teknik på transportområdet i syfte att bidra till hållbara mobilitetstjänster. Parlamentet framhåller EU:s forskningsprogram, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa, Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och InvestEU, som kommer att vara mycket viktiga för utvecklingen av denna teknik.

8. Europaparlamentet efterlyser en utvärdering av den potentiella effekten av en specifik fond som fokuserar på transportnäten i de yttersta randområdena – en POSEI Transportfond –, jämfört med den nuvarande finansieringsmodellen.

9. Europaparlamentet anser att man genom ett förbättrat underhåll av ett nät gör det mer effektivt och kontinuerligt, samt ökar hållbarheten, prestandan och därmed resiliensen i TEN-T-infrastrukturen, samtidigt som trafiksäkerheten förbättras, med särskild betoning på sårbara vägtrafikanter, såsom gångtrafikanter, cyklister, mopedförare och andra användare av mikromobilitet. Parlamentet noterar särskilt att man måste ta itu med och uppgradera befintlig högriskinfrastruktur, särskilt åldrande och underutvecklade nätavsnitt. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och stimulera investeringar i nätunderhåll och att genomföra en övervakningsplan för stomnätet för underhåll på europeisk nivå i syfte att säkerställa smidig konnektivitet i alla territorier i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera de regioner där särskilda problem har fastställts i nätunderhållet, och att tillhandahålla de berörda myndigheterna rådgivning och tekniskt och ekonomiskt stöd.

10. Europaparlamentet beklagar den drastiska nedskärningen med 75 % av anslaget till militär rörlighet inom transportpelaren jämfört med den ursprungliga handlingsplanen från mars 2018, vilket avsevärt sänker ambitionsnivån för detta nya politiska mål som syftar till att anpassa delar av TEN-T-näten så att transportinfrastrukturen fungerar för dubbla användningsområden i syfte att förbättra både den civila och den militära rörligheten.

11. Europaparlamentet upprepar att man behöver reflektera över hur hållbara transportsätt kan främjas, inbegripet genom budgetmässiga incitament, med beaktande av exemplet från initiativet Europaåret för järnvägen 2021. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende kommissionen att säkra kontinuitet i 2021 som Europaåret för järnvägen och att ytterligare främja återinförandet av bekväma europeiska nattåg som ett möjligt och hållbart alternativ till korta flygresor och långa bilresor, och att samtidigt säkerställa rättvis konkurrens mellan alla transportslag samt mellan offentliga och privata aktörer. Parlamentet påminner om sitt förslag om att utse 2022 till Europaåret för grönare städer, vilket skulle kunna vara ett tillfälle att främja hållbar och smart mobilitet i städer.

12. Europaparlamentet upprepar sin brådskande och upprepade begäran om inrättande av ett särskilt program för hållbar turism på europeisk nivå, och inrättandet av en särskild budgetpost med en budget som motsvarar sektorns behov. Parlamentet understryker att detta skulle hjälpa denna sektor, som har starka kopplingar till transportsektorn, att återhämta sig från covid-19-krisen, och det skulle vara ett första steg mot en bättre EU-turismpolitik, vilket gynnar EU:s mål för ekonomi, konkurrenskraft, sysselsättning, social utveckling och miljö, och stimulerar antalet lokala, högkvalitativa och fasta arbetstillfällen i sektorn. Parlamentet välkomnar i det avseendet att revisionsrätten har inlett en revision för att utvärdera turistprojekt som har medfinansierats med 6,4 miljarder EUR under 2007–2013 och med 4 miljarder EUR hittills under 2014–2020 från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden.

13. Europaparlamentet begär att anslagen till europeiska transportbyråer och gemensamma företag ska överensstämma med deras ansvarsnivå och roll som nyckelaktörer i omställningen till minskade koldioxidutsläpp från transportslag. Parlamentet beklagar särskilt den avsevärda budgetminskningen för Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), och påminner om den roll som byrån, tillsammans med gemensamma företaget Shift2Rails, spelar i arbetet med att få till stånd en varaktig övergång från väg till järnväg, och om framstegen i arbetet med att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Parlamentet begär i detta avseende att byråns budget för 2022 ska återgå åtminstone till dess nivå för 2020. Parlamentet påminner även om den betydande arbetsbörda som Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) har pålagts till följd av undersökningarna av Boeing 737 Max, och den roll som byrån, tillsammans med de gemensamma företagen Clean Sky 2 och Sesar, spelar för minskningen av koldioxidutsläpp per passagerare. Parlamentet noterar också Easas viktiga bidrag, i nära samordning med kommissionen, till arbetet med brexits omedelbara och mer långsiktiga effekter på luftfartsområdet, och dess bidrag till en säker och sund återgång till luftfartsverksamhet genom ingåendet av hälso- och säkerhetsprotokollet för luftfartsindustrin under covid-19-krisen. Parlamentet betonar att Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) med större resurser kan stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska sjöfartsrelaterade miljörisker och förbättra sjöfartssektorns hållbarhet.

14. Europaparlamentet upprepar att Easa, som klassificeras som en byrå för strategiska europeiska investeringar, fick nya omfattande kärnuppgifter under 2018 avseende cybersäkerhet inom luftfart, drönare och luftburen mobilitet i städer, miljöskydd, forskning och utveckling samt internationellt samarbete. Parlamentet efterlyser därför en budget för byrån som är tillräcklig för att utrusta den med de resurser som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Parlamentet framhåller den roll som byrån spelar för den gröna given genom sitt arbete för att minska luftfartens miljöpåverkan, bland annat genom utvecklingen av nya koldioxidstandarder, övervakningen av arbetet med att förebygga bedrägerier på miljöområdet och konceptet med ett miljömärkesprogram och med LifeCycle-projektet, hållbara bränslen och den miljövänliga förnyelsen av flygbolagens flottor.

15. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som europeiska partnerskap kan spela för att främja innovation och forskning, och för att förbättra transportsektorns prestanda och säkerhet, och samtidigt främja minskade utsläpp från transporter på grundval av tekniska framsteg, ett vetenskapligt grundat förhållningssätt och regler. Parlamentet påpekar att partnerskap som planeras för Horisont Europa, t.ex. Batteries, 2Zero och Clean Hydrogen, kan spela en nyckelroll i främjandet av partnerskap mellan EU:s medlemsstater, privata sektorn och alla berörda aktörer, och kan bidra till tillgången på innovativ fordonsteknik och till utarbetandet av en behövlig omfattande strategi för att stimulera efterfrågan på utsläppsfria och utsläppssnåla fordon i hela EU. Parlamentet begär därför att större finansiella medel ska göras tillgängliga för forskningsprogrammet Horisont Europa.

16. Europaparlamentet understryker att Europeiska investeringsbankens (EIB) översyn av sin utlåningspolicy bör möjliggöra privata investeringar för att öka resiliensen och påskynda utnyttjandet av hållbar och smart teknik i alla transportslag i enlighet med strategin för hållbar och smart mobilitet. Parlamentet betonar dessutom att den reviderade utlåningspolicyn bör stimulera offentliga och privata investeringar i mer hållbara multimodala transportslag, såsom järnväg, och i förnyelse av flottor inom luftfart och vattenburna transporter. Parlamentet välkomnar EIB:s avsikt att, tillsammans med myndigheter, stödja ambitiösa investeringsprogram som främjar hållbar mobilitet på lokal och regional nivå, såsom planer för hållbar mobilitet i städer och kollektivtrafikprojekt.

17. Europaparlamentet välkomnar den roll som den nya faciliteten för återhämtning och resiliens och tillhörande nationella planer spelar för att mildra de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin, och för att stimulera återhämtningen inom transport- och turismsektorerna och gå framåt mot den gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör fokusera på politikområden såsom grön omställning, digitalisering, ekonomisk sammanhållning, konkurrenskraft och social och territoriell sammanhållning. Parlamentet noterar den potential som dessa områden har för transport- och turismsektorernas återhämtning, och föreslår att faciliteten bör användas bland annat för att göra dem mer resilienta genom att öka krisberedskapen för att hantera kriser av en liknande omfattning i framtiden. Parlamentet stöder särskilt finansieringen av laddningsinfrastruktur med målet att installera 500 000 vätgastankstationer före 2025 och en miljon stationer före 2030.

18. Europaparlamentet betonar att EU:s finansiering av transportsektorn måste vara transparent. Parlamentet påminner om att offentliga investeringar i infrastruktur är särskilt utsatta för bedrägerier. Parlamentet betonar att man måste garantera ett transparent och konkurrensutsatt anbudsförfarande för storskaliga transportinfrastrukturprojekt som finansieras av EU.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	25.2.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 3 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Massimo Casanova, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Andor Deli, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, João Ferreira, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Dominique Riquet, Dorien Rookmaker, Massimiliano Salini, Sven Schulze, Vera Tax, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Petar Vitanov, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Clare Daly, Carlo Fidanza, Marianne Vind

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

41	+
ECR	Carlo Fidanza, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
NI	Mario Furore, Dorien Rookmaker
PPE	Magdalena Adamowicz, Andor Deli, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Sven Schulze, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg-Vrionidi
Renew	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet
S&D	Andris Ameriks, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Isabel García Muñoz, Bogusław Liberadzki, Rovana Plumb, Vera Tax, István Ujhelyi, Marianne Vind, Petar Vitanov
The Left	Elena Kountoura
Verts/ALE	Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Tilly Metz

 

3	-
ECR	Peter Lundgren
The Left	Clare Daly, João Ferreira

 

5	0
ID	Marco Campomenosi, Massimo Casanova, Julie Lechanteux, Philippe Olivier, Lucia Vuolo

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (5.3.2021)

till budgetutskottet

över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III

(2020/2265(BUI))

Föredragande av yttrande: Pina Picierno

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som både jordbruket och landsbygdens utveckling spelar när det gäller att uppnå unionens mål på områdena livsmedelssäkerhet, hållbar ekonomisk utveckling, social inkludering, miljömässig och territoriell balans, djurskydd, bevarande av biologisk mångfald och kampen mot klimatförändringar, i full överensstämmelse med den europeiska gröna given, EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och strategin Från jord till bord.

2. Europaparlamentet påpekar att den framtida gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), på grund av dess höga budgetandel och relevans för klimatmålen och målen för biologisk mångfald, kommer att spela en avgörande roll när det gäller att uppnå de ambitiösa målen i den europeiska gröna given, strategin för biologisk mångfald och strategin Från jord till bord. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att säkerställa en tillräcklig budget som ett effektivt och snabbt svar på de nya kraven för jordbrukssektorn genom genomförandet av dessa mål, inbegripet för strukturer som av medlemsstaterna betecknas som strategiska strukturer av allmänt intresse inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera i vilken utsträckning det nuvarande förslaget till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till dessa mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja åtgärder för landsbygdsutveckling som är inriktade på att hjälpa jordbrukare att genomföra den ekologiska omställningen och att uppfylla målen i den europeiska gröna given. Parlamentet anser att ett effektivt skydd mot olaglig import som är oförenlig med europeiska standarder kommer att bidra till att skydda konsumenternas hälsa och jordbrukarnas inkomster i unionen.

4. Europaparlamentet förespråkar stabilitet i jordbruksbudgeten. Parlamentet motsätter sig därför alla nedskärningar av jordbruket i 2022 års budget, särskilt med tanke på den allvarliga krisen och prisvolatiliteten inom jordbrukssektorn under de senaste åren, inte minst till följd av covid-19-krisen.

5. Europaparlamentet betonar att jordbruket har spelat en avgörande roll för att tillhandahålla livsmedel under hälsokrisen och att många jordbrukssektorer har drabbats hårt av de restriktioner som införts till följd av pandemin. Parlamentet efterlyser en plan för att stödja jordbrukssektorn med en särskild budget för att hantera pandemins effekter. Parlamentet betonar vikten av att använda medel från EU:s återhämtningsplan för att mildra de svårigheter som vissa jordbruks- och djurhållningssektorer står inför på grund av den utdragna pandemin och konsekvenserna av nedstängningen av hotell-, restaurang- och cateringsektorn för många produkter.

6. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den amerikanska regeringens fortsatta tullsanktioner mot europeiska produkter. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att jordbruks- och livsmedelssektorn står för en stor del av kostnaderna för handelstvisten mellan Airbus och Boeing, som har sitt ursprung i en helt orelaterad sektor.  Parlamentet framhåller särskilt att Förenta staternas tullar på vin och spritdrycker, som trädde i kraft den 12 januari, ytterligare kommer att undergräva stabiliteten för många producenter, som redan kämpar för att övervinna de inledande sanktionerna och covid-19-krisen. Parlamentet betonar att många jordbrukares förluster inom alla berörda sektorer går utöver de omedelbara effekterna på försäljningsmarginalerna, eftersom motåtgärderna också har en dominoeffekt som leder till att EU-viner med högt värde ersätts av produkter med annat ursprung. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en kompensationsfond för alla jordbrukare som berörs av de amerikanska sanktionerna i väntan på en diplomatisk lösning som bör utesluta jordbrukssektorn från tvisteförfarandena. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla fram ett moratorium med den nya amerikanska regeringen.

7. Europaparlamentet stöder en förlängning efter den 15 oktober 2021 av undantagsåtgärderna för vinsektorn för att hjälpa jordbrukarna att övervinna covid-19-krisen, med beaktande av den försämrade marknadssituationen på grund av ihållande nedstängningar och krisens ekonomiska konsekvenser, som hotar att i betydande grad ändra konsumenttrenderna. Parlamentet understryker att vinsektorn i hög grad drabbas dubbelt av pandemin och de amerikanska sanktioner som införts inom ramen för Airbus-Boeing-tvisten.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsätta lämplig finansiering för landsbygden inom ramen för jordbruks- och sammanhållningspolitiken, med beaktande av målen för dessa båda  politikområden, i enlighet med artiklarna 39 och artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i syfte att begränsa finansieringen med GJP-medel av investeringar som inte är direkt kopplade till jordbruket.

9. Europaparlamentet påpekar att över 31 % av jordbruksföretagen i unionen innehas av jordbrukare som är äldre än 65 år och att unga jordbrukare endast utgör 6 % av unionens jordbruksbefolkning. Parlamentet uppmärksammar fenomenet med avfolkning och åldrande befolkning i landsbygdsområden och betonar behovet av att vidta lämpligt finansierade åtgärder för att motverka dessa fenomen på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de befintliga stödåtgärderna och inrätta ytterligare åtgärder, såsom underlättande av tillgången till förmånliga krediter och expertrådgivning för unga jordbrukare och potentiella nya aktörer under 2022 och framåtblickande investeringar, till exempel i digitalisering och robottillämpningar, med tanke på avsaknaden av generationsskifte inom jordbruket, vilket för närvarande är en av de främsta utmaningarna för det europeiska jordbruket och för miljöns överlevnad. Parlamentet betonar behovet av att underlätta tillgången till mark och överlåtelse av jordbruksföretag som en viktig förutsättning för att unga och nya jordbrukare ska kunna etablera sig inom sektorn.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de ökade finansiella kraven för att uppnå målen i strategin Från jord till bord, särskilt när det gäller minskning av bekämpningsmedel, utvidgning av det ekologiska jordbruket, minskning av antimikrobiella medel och förbättring av djurens välbefinnande, och att föreslå en motsvarande ökning av budgeten.

11. Europaparlamentet insisterar på att alla inkomster i unionens budget från inkomster avsatta för särskilda ändamål eller återbetalningar till följd av oegentligheter på jordbruksområdet under tidigare år bör bibehållas under rubrik 3.

12. Europaparlamentet noterar ökningen av anslagen för bekämpning av djursjukdomar och skadegörare på växter och insisterar på att de handlingsplaner som samordnas av kommissionen för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter genomförs, med tanke på de betydande riskerna och ökade utbrotten i unionen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att nya växtskyddsrisker kan hindra eller äventyra uppnåendet av målen i unionens strategi för minskning av bekämpningsmedel. Parlamentet efterlyser samtidigt en fortsatt förstärkning av unionens importordning, samtidigt som bestämmelserna i den internationella växtskyddskonventionen respekteras.

13. Europaparlamentet begär en riktad finansiering för både forskning och innovation och för införandet av agroekologiska metoder för skadedjursbekämpning. Parlamentet upprepar dock att gränskontrollerna fortfarande är otillräckliga för att bekämpa införsel av skadegörare och invasiva arter, som är särskilt skadliga för citrusfruktsektorn.

14. Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet till forskning och innovation som syftar till att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet, särskilt i det bredare sammanhanget med strategin Från jord till bord. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att medel som har öronmärkts för forskning inom  jordbruks- och livsmedelssektorn, särskilt från den nya Horisont Europa-budgeten och via europeiska innovationspartnerskap, också till fullo förblir tillgängliga för jordbrukarna och boskapshållarna i syfte att förbättra konkurrenskraften och stimulera innovation och smarta lösningar inom jordbrukssektorn och sektorn för landsbygdens utveckling. Parlamentet insisterar på att tillgången till den senaste tekniken inom jordbruket måste underlättas för att öka jordbruksproduktionens effektivitet och hållbarhet och uppmuntra unga människor att investera i smart jordbruk.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att se till att resultaten av forskning och innovation når fram till jordbruksföretagen. Parlamentet uppmärksammar samtidigt att det förekommer ojämlikheter när det gäller medlemsstaternas deltagande i forsknings- och innovationsprogrammen, till nackdel för länder som inte ingår i EU-15. Parlamentet anser att Horisont Europa-projekt därför bör återspegla alla länders och regioners prioriteringar.

16. Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare rationalisera tillhandahållandet av stöd för att förenkla det och för att minska den enorma byråkratiska börda som det leder till för nationella förvaltningar och stödmottagare, särskilt under en övergångsperiod före tillämpningen av den nya gemensamma jordbrukspolitiken.

17. Europaparlamentet understryker vikten av pilotprojekt och förberedande åtgärder för innovation inom jordbrukssektorn och sektorn för landsbygdens utveckling. Parlamentet begär ett fortsatt stöd till pågående och nya pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet betonar särskilt behovet av att digitalisera landsbygdsområdena för att göra produktionen mer lönsam och förbättra livskvaliteten samt den lokala sysselsättningen och utvecklingen.

18. Europaparlamentet betonar att man för den långsiktiga visionen för unionens landsbygdsområden måste beakta demografiska aspekter och den växande avfolkningen av landsbygden när politiken samordnas och medlen fördelas på ett effektivare sätt.

19. Europaparlamentet ifrågasätter ännu en gång värdet av den nuvarande krisreserven och instrumentet för finansiell disciplin, som förblir outnyttjade trots efterfrågan på stöd under covid-19-pandemin, eftersom den när det gäller budgeten för 2022 på nytt endast kommer att utgöra en administrativ börda. Parlamentet upprepar därför sin ståndpunkt att man bör införa en flerårig reserv som är frikopplad från direktstödet.

20. Europaparlamentet välkomnar att återhämtningsmedlen stöder livsmedelsföretagarnas insatser för att anpassa sig till klimatförändringarna och förse de europeiska konsumenterna med hållbara och lokala produkter. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de kvalitetsprodukter från jordbruket som drabbats hårdast av covid-19-krisen.

21. Europaparlamentet betonar att trots att den gemensamma jordbrukspolitiken för 2022 ska genomföras i enlighet med reglerna för 2014–2020, måste det vidtas åtgärder som leder till mer positiva förändringar och säkerställer en hållbar omställning till förmån för jordbrukarna, miljön, klimatet och livsmedelstryggheten.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte koncentrera marknadsföringsmedlen till specifika produktionsmodeller och att fortsätta att främja kunskap om och konsumtion av medelhavskost och produkter av hög kvalitet med högt mervärde, geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

23. Europaparlamentet påminner om att livsmedelstrygghet och hållbarhet i livsmedelskedjan samt klimat- och miljömål för 2030 är prioriteringar som kräver investeringar och stöd till jordbrukare och små och medelstora företag i landsbygdsområden. Parlamentet betonar därför behovet av en stark Europeisk jordbruksfond för landsbygdsutveckling (Ejflu) och en snabb utbetalning av medlen för Next Generation EU under 2022, med beaktande av unionens åtaganden inom ramen för detta.

24. Europaparlamentet betonar vikten av att fullt ut utnyttja ersättningar av fossila material och förnybar bioekonomi för att bidra till att uppnå målen för den europeiska gröna given och för att skapa en resurseffektiv cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner därför om vikten av ökat stöd till forskning och innovation via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont Europa i enlighet med kommissionens bioekonomistrategi.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fatta beslut om nya egna budgetmedel för att påskynda genomförandet av Next Generation EU-initiativet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillåta medlemsstaterna att under tiden börja genomföra sina återhämtningsplaner inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen, i väntan på det formella beslutet.

26. Europaparlamentet hoppas att budgeten för 2022 kommer att bidra till bättre information om fördelarna med djurhållning i Europa, särskilt extensiv djuruppfödning och dess bidrag till miljön, den biologiska mångfalden och landsbygdens hållbarhet.

27. Europaparlamentet betonar att det finns en betydande efterfrågan på att anpassa den gemensamma jordbrukspolitikens sektorsprogram för att hantera marknadskrisen i vissa av unionens viktiga jordbrukssektorer och landsbygdsområden som har påverkats negativt av covid-19-krisen. Parlamentet insisterar på att vissa av covid-19-krisåtgärderna till stöd för jordbrukssektorerna borde fortsätta under 2022, med inriktning på att diversifiera och förkorta leveranskedjorna.

28. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med takten i utgifterna för anslag till landsbygdsutveckling för programmen för 2014–2020 och uppmuntrar de medlemsstater som inte fullt ut har använt sina anslag för 2014–2020 att fortsätta att följa denna trend under övergångsperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken.

29. Europaparlamentet framhåller vikten av små jordbruk på landsbygden, ekologiska jordbruk och unga jordbrukare som kräver särskild uppmärksamhet och ökade finansiella resurser.

30. Europaparlamentet anser att jordbruks- och livsmedelssektorn bör ingå bland mottagarna av den nya brexitjusteringsreserven, eftersom den drabbas hårdast av de negativa konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen och står inför en betydande ökning av de administrativa kostnaderna till följd av gränskontroller, vilket mest missgynnar små och medelstora företag.

31. Europaparlamentet betonar behovet av att motverka de negativa effekterna av andra handelsavtal och tulltaxeåtgärder som tillämpas av tredje parter, och begär tillräckliga budgetresurser för marknadsåtgärder för de berörda sektorerna. Parlamentet kräver att standarderna för import av jordbruksprodukter från länder utanför unionen borde vara likvärdiga med unionens standarder.

32. Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med förbättrade lagstiftningsstandarder och om fördelarna med bättre märkning och utbildning för att hjälpa medborgarna att ändra sina konsumtionsvanor till mer hållbara och lokalt producerade jordbruksprodukter. Parlamentet rekommenderar att frågor som rör hälsosamma livsmedel, näringsaspekter, ekologisk produktion och djurskydd återspeglas i reglerna för offentlig upphandling.

33. Europaparlamentet bekräftar på nytt betydelsen av unionens program för frukt, grönsaker och mjölk i skolan för att hjälpa barn att äta hälsosam mat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja sina anslag och prioritera hållbar, lokal och högkvalitativ produktion.

34. Europaparlamentet begär att unionsprogrammen inriktas på projekt som bevarar befintliga arbetstillfällen inom jordbruket, skapar arbetstillfällen av hög kvalitet med arbetstagarrättigheter och stabila och reglerade löne- och arbetsvillkor samt effektivt och beslutsamt bekämpar fattigdom och social utestängning på landsbygden.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	4.3.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 1 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Dino Giarrusso, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Colm Markey, Alin Mituța, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Maxette Pirbakas, Eugenia Rodríguez Palop, Bronis Ropė, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Anna Deparnay-Grunenberg, Petros Kokkalis

 

 

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET
RÅDGIVANDE UTSKOTTET

42	+
ECR	Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel, Bert-Jan Ruissen, Veronika Vrecionová
ID	Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Gilles Lebreton, Maxette Pirbakas
NI	Dino Giarrusso
PPE	Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Colm Markey, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Renew	Atidzhe Alieva-Veli, Asger Christensen, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Alin Mituța, Ulrike Müller
S&D	Clara Aguilera, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Isabel Carvalhais, Paolo De Castro, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno
The Left	Luke Ming Flanagan, Petros Kokkalis, Eugenia Rodríguez Palop

 

1	-
ID	Ivan David

 

5	0
Verts/ALE	Anna Deparnay-Grunenberg, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Bronis Ropė, Sarah Wiener

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (26.2.2021)

till budgetutskottet

över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III

(2020/2265(BUI))

Föredragande av yttrande: Romeo Franz

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att det aldrig tidigare skådade avbrottet i lärandet till följd av covid-19-pandemin har ökat utbildningsklyftan och med den ojämlikheten i våra utbildningssystem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra samordningen av strategier med hjälp av särskilda åtgärder för inkludering som syftar till att förhindra att personer med funktionsnedsättning, missgynnade barn och studerande från sårbara och marginaliserade grupper halkar ännu mer efter.

2. Europaparlamentet betonar att covid-19-krisen har lett till betydande förändringar och till en övergång till digital skolutbildning. Parlamentet framhåller att ett stort antal studerande inte har den utrustning och den webbinfrastruktur som krävs för att delta i digital utbildning och betonar att tillgången till läromedel för digital undervisning och digitalt lärande måste förbättras på alla nivåer, inom skolutbildning och akademisk utbildning samt i samband med livslångt lärande, så att all utbildningspersonal och alla studerande kan delta i eller få utbildning av hög kvalitet. Parlamentet betonar dessutom de hinder som utbildnings- och forskningsinstitutioner ställs inför i sitt dagliga arbete på grund av covid-19-pandemin.

3. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att öka sina insatser för att förse forskare, lärare och deras institutioner med lämplig infrastruktur och lämpliga verktyg, såsom digital teknik, programvara och ekonomiskt stöd till utbildningskurser för att tillhandahålla digitala kurser, överbrygga den ökade utbildningsklyftan och svårigheterna med att bedriva framgångsrik forskning till följd av pandemin. Parlamentet ser den nuvarande möjligheten att öka resiliensen och välståndet i framtiden genom ytterligare finansiellt stöd till utbildning och innovation.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att omfördela outnyttjade eller sparade resurser till kultur-, utbildnings-, ungdoms-, idrotts- och medieprogram.

5. Europaparlamentet noterar att övergången till digital skolutbildning gjordes av brådskande skäl på grund av pandemin, men också att förslag redan lagts fram om nya hybridmodeller för utbildning som kombinerar traditionell och digital utbildning. Parlamentet föreslår därför åtgärder för att säkerställa att digital utbildning inte sker på bekostnad av finansieringen av traditionella utbildningsmodeller. Parlamentet påminner om att det yttersta målet för skolundervisningen är att främja samhällsbyggande och sammanhållning, vilket främst uppnås genom traditionella utbildningsmodeller.

6. Europaparlamentet anser att utbildning är en av demokratins grundpelare. Parlamentet är oroat över att nationell populism, desinformation och polariseringen i samhället ökat sedan eurokrisen 2010. Parlamentet anser därför att kommissionen bör öka finansieringen på detta område, särskilt för att främja utbildning i EU-medborgarskap och medborgarengagemang i programmen Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Rättigheter och värden, för att främja en känsla av gemensam tillhörighet.

7. Europaparlamentet är även bekymrat över pandemins oproportionerligt allvarliga konsekvenser för de kulturella och kreativa sektorerna och branscherna samt för idrottsrelaterade sektorer, som spelar en avgörande roll för att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning, särskilt för små och medelstora företag, och för att främja sammanhållningen och välbefinnandet i samhället, där den nuvarande krisen har lett till allvarliga ekonomiska och sociala problem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att stödja unionsprogrammens stödmottagare på dessa områden och att öka antalet finansierade projekt, som ett erkännande av den särskilda roll som dessa sektorer spelar för att övervinna de samhällsutmaningar som vi står inför, och prioritera att återställa förlorade arbetstillfällen.

8. Europaparlamentet upprepar vikten av att genomföra den europeiska planeringsterminens särskilda rekommendationer för kultur, ungdom, utbildning, idrott och medier genom att anslå tillräckliga budgetanslag till berörda program.

9. Europaparlamentet har identifierat kultur och utbildning som prioriterade sektorer som förtjänar stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen medlemsstaterna att avsätta minst 2 % av de nationella återhämtnings- och resiliensplanernas samlade budget till de kulturella och kreativa sektorerna och branscherna, 10 % till investeringar i god, inkluderande utbildning, det vill säga utbildning som syftar till att uppnå spetskompetens och som tillhandahåller undervisning i framtidens färdigheter, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt problemet med tillgång när det gäller digital utbildning, samt 20 % till den digitala omställningen som delvis bör fördelas till särskilda behov, åtgärder och strategier som rör kultur-, utbildnings-, ungdoms-, medie- och idrottssektorerna.

10. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna också måste ge lämpligt och brett stöd till kultur och utbildning från de nationella budgetarna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att ändra fokus för strukturfondsmedlen och att stödja de berörda sektorerna även genom investeringsinitiativet för att hantera covid-19-krisen (CRII) och investeringsinitiativet plus för att hantera covid-19-krisen (CRII+) inom ramen för sammanhållningspolitiken.

11. Europaparlamentet beklagar djupt att Europeiska solidaritetskårens budgetanslag minskades avsevärt jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet har lyckligtvis säkrat betydande ökningar av anslagen till programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Rättigheter och värden för perioden 2022–2027, vilka ska hämtas från främst böter. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga tidpunkten för fördelningen av dessa böter. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare öka det ekonomiska stödet efter 2022 för att hjälpa utbildningssektorn och de kreativa och kulturella sektorerna och branscherna att växa och återhämta sig från covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att maximera synergieffekterna och utnyttja komplementariteten mellan dessa program och andra program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Tillräckliga medel bör anslås till de kulturella och kreativa sektorerna och branscherna genom InvestEU-fonden.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera kulturforskning i Horisont-programmet, eftersom kulturen står inför utmaningen att fullständigt återuppfinna sig själv för att hantera den digitala omställningen, som har påskyndats av covid-19-pandemin, utan att några förberedelser gjorts i förväg. Parlamentet anser att pandemin och åtgärderna i samband med de hygienrutiner som införts också har skapat ett akut behov av nya och innovativa former av kulturellt och konstnärligt skapande och konstnärlig produktion och presentation i alla led av kultursektorns försörjningskedja. Parlamentet betonar därför att det är mycket viktigt att ekonomiskt stödja relevant forskning inom de kulturella och kreativa sektorerna.

13. Europaparlamentet efterlyser ett genomförande av EU:s prioriteringar, agendor och politik inom utbildning, kultur, ungdom, medier och idrott. Parlamentet efterlyser ett fullständigt och snabbt genomförande av EU:s handlingsplan för digital utbildning och av det europeiska området för utbildning.

14. Europaparlamentet betonar att idrottsutbildningar till följd av covid-19-krisen oftast har avbrutits, och efterlyser fler insatser för att etablera och återuppta denna typ av utbildning i hela Europa, och samtidigt hjälpa till att digitalisera idrottsutbildningar utan att kvaliteten på den verksamhet som bedrivs påverkas.

15. Europaparlamentet är djupt oroat över covid-19-krisens konsekvenser för ungdomar när det gäller utbildning, psykiskt välbefinnande och sysselsättning. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av barngarantin och ett kraftfullt genomförande från medlemsstaternas sida av ungdomsgarantin.

16. Europaparlamentet betonar behovet av att öka det ekonomiska stödet till kulturarvet till följd av effekterna av pandemin på ett sätt som kompletterar de övergripande utmaningarna och hoten mot kulturarvet. Parlamentet påpekar att underhållsarbetet har upphört eller minskat avsevärt, att hygienrutinerna tar en stor del av den tillgängliga personalen och de tillgängliga ekonomiska resurserna i anspråk, och den olagliga handeln med kulturarvsföremål har ökat under nedstängningarna på grund av begränsningar när det gäller säkerhet och personal, samtidigt som klimatförändringarna och miljöförstöringen har fortsatt leda till att monument förfallit och skapat utmaningar för bevarandet av kulturarvet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka de ekonomiska stödåtgärderna särskilt för kulturarvet.

17. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att genomföra bestämmelserna om inkludering för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren genom att inrätta ett ramverk för inkludering inom sex månader efter det att de trätt i kraft och genom att hjälpa nationella programkontor att utforma handlingsplaner, inklusive kommunikationsplaner, öka medvetenheten bland EU-medborgarna och på ett effektivare sätt rikta in sig på potentiellt intresserade deltagare och stödmottagare. Detta kommer att kräva särskilda finansiella stödåtgärder.

18. Europaparlamentet förväntar sig en betydande ökning av Europeiska solidaritetskårens medel till volontärarbete, eftersom det är en erfarenhetsbaserad verksamhet som stärker den sociala sammanhållningen och solidariteten, och som är särskilt inriktad på ungdomar. Parlamentet betonar vikten av ett tak på 20 % för verksamhet inom landet och att behålla en vägledande budgetandel på 6 % inom den humanitära delen, samtidigt som kapacitetsuppbyggnaden inom denna del stärks.

19. Europaparlamentet välkomnar den lösning som antagits med en höjd åldersgräns på 35 år för volontärer inom den europeiska solidaritetskåren i den humanitära delen, särskilt möjligheten att anlita experter och handledare för utbildning utan att det finns någon åldersgräns, samt optimera utbildningsfördelarna för unga volontärer genom förbättrad kapacitetsuppbyggnad.

20. Europaparlamentet påminner om att den europeiska gröna given måste återspeglas i, integreras i och budgeteras för inom alla EU:s åtgärder, även inom utbildning och kultur och innovation inom dessa områden. En ökning av medborgarnas och framför allt ungdomars kunskaper, egenmakt och innovativa idéer kommer att bidra till att skydda ekosystemen och den biologiska mångfalden och påskynda omställningen till ett klimatneutralt Europa senast 2050.

21. Europaparlamentet är övertygat om att de kulturella och kreativa sektorerna och branscherna spelar en central roll när det gäller att främja de beteendeförändringar som krävs för att genomföra denna omställning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inkludera utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet i finansieringsprogrammen för den europeiska gröna given, eftersom de utgör de effektivaste verktygen för en övergång till hållbart förändrade konsumtions- och produktionsmönster, med särskilt fokus på ungdomar.

22. Europaparlamentet välkomnar det kreativa och tvärvetenskapliga nya europeiska Bauhaus-initiativet, som kommer att bidra till att forma och bygga en hållbar framtid. Parlamentet anser att de kulturella och kreativa sektorerna spelar en avgörande roll i utvecklingen och inrättandet av detta initiativ. Det nya europeiska Bauhaus-initiativet bör bidra till de kulturella och kreativa sektorernas och branschernas återhämtning efter covid-19-krisen. Finansieringen av initiativet bör inte tas från programmet Kreativa Europa. Initiativets framgång kommer att bygga på dess förmåga att skapa synergier mellan EU-program.

23. Europaparlamentet efterlyser en omfattande översyn av EU:s utgifter för multimedieåtgärder och en tydligare och mer förutsägbar strategi för engagemang för att förbättra medborgarnas kunskaper om och förståelse för EU-frågor.

24. Europaparlamentet åtar sig att noggrant granska de årliga arbetsprogrammen som en del av det årliga budgetförfarandet för att säkerställa att utgifterna genomförs korrekt, i enlighet med förordningarna, och att arbetsprogrammen inte används som politiska instrument. När det gäller Erasmus+ förväntar sig parlamentet att det i budgetposterna i budgetförslaget för 2022 görs en tydlig åtskillnad mellan direkt och indirekt förvaltade medel för utbildning.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en öppen och transparent utvärdering av de mål som uppnåtts när det gäller kultur-, utbildnings-, ungdoms-, medie- och idrottsåtgärder i samband med genomförandet av budgeten, och göra den tillgänglig för Europaparlamentet.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja de pilotprojekt som inletts av Europaparlamentet för att öka synligheten och säkerställa ett fullständigt genomförande och en fullständig utveckling av framgångsrika initiativ.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	25.2.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Andrea Bocskor, Ilana Cicurel, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Romeo Franz, Alexis Georgoulis, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Ryszard Antoni Legutko, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Monica Semedo, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marcel Kolaja

 

 

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25	+
ECR	Dace Melbārde
ID	Gilbert Collard
PPE	Asim Ademov, Andrea Bocskor, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis, Milan Zver
Renew	Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva, Monica Semedo
S&D	Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Massimiliano Smeriglio
The Left	Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek
Verts/ALE	Romeo Franz, Marcel Kolaja

 

2	-
ECR	Ryszard Antoni Legutko, Andrey Slabakov

 

1	0
ID	Gianantonio Da Re

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR (5.3.2021)

till budgetutskottet

om riktlinjer för budgeten för 2022 – avsnitt III

(2020/2265(BUI))

För utskottet för sysselsättning och sociala frågor: Lucia Ďuriš Nicholsonová (ordförande)

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor lägger fram följande ändringsförslag för budgetutskottet som ansvarigt utskott:

Ändringsförslag  1

Förslag till resolution

Beaktandeled 8a (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen i november 2017,

Ändringsförslag  2

Förslag till resolution

Skäl A (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	A. Pandemin och de restriktiva åtgärder som har införts för att begränsa den har väsentligt försämrat levnadsförhållandena i Europa och visat den ekonomiska sårbarheten hos många europeiska hushåll. När covid-19-krisen var som värst under 2020 hade hälften av Europas invånare det svårt att få ekonomin att gå ihop och fyra av tio européer uppgav att deras ekonomiska situation hade försämrats sedan pandemins början. 54 procent av de svarande uppgav att de inte kunde upprätthålla sin levnadsstandard i mer än tre månader utan inkomst, vilket visar på den avgörande vikten av socialt skydd och politiska initiativ för att utjämna krisens ekonomiska och sociala följder för de europeiska medborgarna1.
	_________________________
	1 Eurofound (2020), Living, working and COVID-19, COVID-19 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Ändringsförslag  3

Förslag till resolution

Skäl B (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	B. På grund av covid-19-pandemins ekonomiska konsekvenser är otrygga anställningar och rädslan för att förlora sin anställning vanligt förekommande och antalet hushåll med ansträngd ekonomi är fortsatt högt. 13 procent av de svarande som var egenföretagare utan personal och 8 procent av de svarande som var anställda hade blivit arbetslösa sedan covid-19-pandemin började2. Sannolikheten för att förlora sin anställning under pandemin var större för de svarande i den yngsta åldersgruppen (18–34) och för de med grundskoleutbildning och gymnasieutbildning3.
	_________________________
	2 Eurofound (2020), Living, working and COVID-19, COVID-19 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
	3 Eurofound (2020), Living, working and COVID-19, COVID-19 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Ändringsförslag  4

Förslag till resolution

Skäl C (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	C. Under den första fasen av covid-19-krisen gick ett stort antal personer från sysselsättning till inaktivitet, vilket överskred antalet personer som övergick till arbetslöshet. 4 procent av de kvinnor som arbetade före pandemins utbrott och som därefter förlorade sitt jobb blev inaktiva, jämfört med 1 procent av männen. Särskilda åtgärder kommer att behövas eftersom det har visat sig att det är svårare att återintegreras på arbetsmarknaden om man är inaktiv än om man är arbetslös.

Ändringsförslag  5

Förslag till resolution

Skäl D (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	D. De omedelbara sysselsättningseffekterna av covid-19-pandemin visar att arbetstagare med osäkrare anställningsvillkor, till exempel arbetstagare med tidsbegränsade anställningar, som utför tillfälliga uppdrag och har flera arbeten samt vissa arbetstagare på digitala plattformar är mer utsatta för att förlora jobbet. Dessa olika typer av arbetstagare brukar omfattas i mindre utsträckning av socialt skydd och har mer begränsad tillgång till offentligt stöd. För att på medellång till lång sikt säkerställa arbetsmarknadsintegration och för att undvika ojämlikhet och segmentering av arbetsmarknaden måste riktade åtgärder för dessa arbetstagares övergång från arbetslöshet eller inaktivitet vidtas och upprätthållas för att bidra till välfungerande och inkluderande arbetsmarknader4.
	__________________________
	4 Eurofound (2021), COVID-19: Some implications for employment and working life, (forthcoming) Eurofound (2020), New forms of employment: 2020 update.

Ändringsförslag  6

Förslag till resolution

Skäl E (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	E. Pandemin har belyst den inneboende kopplingen mellan rättvis och säker rörlighet. Många gränsarbetare och säsongsarbetare befinner sig i en särskilt utsatt situation när det gäller arbetsvillkor och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med covid-19-krisen. Oroväckande rapporter om överträdelser och bristande efterlevnad av gränsarbetares och säsongsarbetares rättigheter i fråga om arbets- och livsvillkor har kommit under krisen. Många gränsarbetare och säsongsarbetare är väsentliga för tillhandahållandet av kritiska varor och tjänster inom centrala ekonomiska sektorer såsom jordbruk och livsmedelsproduktion, transporter, logistik, byggverksamhet, sociala tjänster, inbegripet vård, socialt arbete och turism, men även bearbetning och förpackning av livsmedel, fiske, skogsbruk, hälso- och sjukvård, forskning, it, läkemedelsindustri, kritisk infrastruktur och andra sektorer, och är avgörande för alla insatser för ekonomisk återhämtning.

Ändringsförslag  7

Förslag till resolution

Skäl F (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	F. De kommande åren kommer utan tvekan att kännetecknas av en ekonomisk kris och en arbetsmarknadskris med hög arbetslöshet och den konstanta bristen på arbetskraft får inte negligeras, särskilt inom sektorer som traditionellt kännetecknas av brister som förvärras på grund av pandemin såsom hälso- och sjukvårdssektorn, men också av nya, framväxande brister relaterade till covid-19 samt övergången till den digitala tidsåldern och en klimatneutral ekonomi. Den gröna och den digitala omställningen är en prioritet och mot bakgrund av denna omställning bör rättviseskäl och prioriteringar vad gäller kontinuerligt lärande ingå i stödet för korttidsarbete, inklusive EU:s Sure-initiativ. Deltagandet i vidareutbildning under ledighet på grund av korttidsarbete och tillfällig arbetslöshet är fortfarande begränsat och möjligheten att utnyttja denna ledighet för att förbättra humankapitalet är kopplat till bristande planering för utbildningsbehov, begränsade resurser på grund av krisen, fortsatt brist på lämpliga utbildningserbjudanden, särskilt inom de sektorer som drabbats hårdast av pandemin och svårigheter med att förutsäga hur länge ledigheten varar.

Ändringsförslag  8

Förslag till resolution

Skäl G (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	G. Systemen för korttidsarbete måste kombineras med aktiveringspolitik för mottagarna när nödåtgärderna börjar upphöra. Det är viktigt att inte fasa ut inkomststödet för tidigt men samtidigt är det tydligt att många arbetstillfällen och företag har förvunnit till följd av krisen och därför måste det finnas en lämplig aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för dem som måste gå vidare så att de kan få bra arbeten. Sådan aktiveringspolitik kan leda till att arbetare tvingas in i otrygga anställningar utan framtidsutsikter och detta bör undvikas.

Ändringsförslag  9

Förslag till resolution

Skäl H (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	H. Covid-19-krisen och de oönskade konsekvenserna av nedstängningsåtgärderna riskerar att äventyra flera årtiondens framsteg inom jämställdhet med påtaglig risk för att kvinnor lämnar arbetsmarknaden och att denna utveckling förstärker könsrollerna. På grund av segregationen på arbetsmarknaden och inom sektorer där kvinnor är överrepresenterade i låglönejobb och deltidsarbete och sektorer som drabbats hårt av covid-19-pandemin, löper kvinnor större risk än andra att drabbas av krisens sysselsättningsmässiga och sociala följder. Detta kan leda till ännu större skillnader i sysselsättning mellan kvinnor och män, vilket kostar Europa mer än 320 miljarder euro, eller 2,4 procent av EU:s BNP5.
	_________________________
	5 Eurofound (2020), Women and labour market equality: Has COVID-19 rolled back recent gains?, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Ändringsförslag  10

Förslag till resolution

Skäl I (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	I. Med stängda skolor och distansarbete är risken för minskad jämställdhet påtaglig, eftersom småbarnsmammor ofta påverkas i större utsträckning av förändringen av balansen mellan privatliv och arbetsliv. Nästan en tredjedel av kvinnorna med små barn hade svårt att koncentrera sig på sitt arbete, jämfört med en sjättedel av männen, medan familjeansvar har hindrat fler kvinnor (24 %) än män (13 %) från att ägna den tid de önskat åt arbetet6. Politiska initiativ för att stödja kvinnor, deras deltagande på arbetsmarknaden och deras ekonomiska oberoende är angeläget i dessa utmanande tider för att trygga de senaste decenniernas framsteg på jämställdhetsområdet.
	_________________________
	6 Eurofound (2020), Women and labour market equality: Has COVID-19 rolled back recent gains?, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Ändringsförslag  11

Förslag till resolution

Skäl J (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	J. Pandemin har sannolikt påskyndat trenden med distansarbete trots att detta inte har varit ett alternativ för alla arbetstagare. 37 procent av anställningarna i EU kan för närvarande utföras på distans och distansarbete kommer sannolikt att bli mycket vanligare efter krisen baserat på anställdas och arbetsgivares allmänt positiva erfarenheter av distansarbetet under covid-19-pandemin. Ökat distansarbete kan fördjupa klyftorna på arbetsmarknaden och personer som distansarbetar upplever oftare konflikter mellan arbete och familj, utsuddade gränser mellan arbetsliv och privatliv, oroskänslor, trötthet samt huvudvärk och ögontrötthet7. Distansarbete kan också leda till fler arbetstimmar, kortare vilopauser mellan arbetsdagar och intensifierat arbete med konsekvenser för hälsan och välbefinnandet. Politiska åtgärder måste utarbetas och distansarbetares arbetsvillkor måste övervakas, till exempel genom harmoniserade EU-omfattande undersökningar som den europeiska undersökningen om arbetsvillkor, och underlag måste samlas in om gällande arbetsrättsliga föreskrifters ändamålsenlighet för att skydda distansarbetares hälsa och välbefinnande och åtgärda eventuella nya ojämlikheter8.
	_________________________
	7 Telework and ICT-based mobile work: Flexible working in the digital age, New forms of employment series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
	8 Eurofound (2020), Teleworkability and the COVID-19 crisis: a new digital divide.

Ändringsförslag  12

Förslag till resolution

Skäl K (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	K. Forskningen visar covid-19-krisens enorma inverkan på ungdomar, deras psykiska hälsa, deras möjligheter till anställning och utvecklingsmöjligheter. Ungdomar, som redan har drabbats av krisen 2008, påverkas mest av minskad sysselsättning och återfinns också i hög grad bland de permitterade efter covid-19-krisen. Pandemins inverkan på utbildningen begränsar också ungdomars möjligheter att utveckla humankapital och färdigheter, medan beslutet att stänga skolor och snabbt övergå till onlineundervisning avslöjade de olika beredskapsnivåerna mellan länder och utbildningsanstalter med risk för ökad ojämlikhet mellan de mest gynnade och missgynnade grupperna. Begränsningarna av sociala sammankomster och rörligheten har haft en skadlig inverkan på ungas psykiska hälsa. Under 2020 riskerade 55 % av ungdomarna att drabbas av depression och en av fem kände sig ensam och ängslig, vilket är en mycket större andel än resten av befolkningen, vilket lämnade synliga spår även när samhällena och ekonomierna öppnades på nytt9.
	_________________________
	9 Eurofound 2021, The impact of COVID-19 on Youth – forthcoming).

Ändringsförslag  13

Förslag till resolution

Skäl L (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	L. Covid-19-pandemin inverkar allvarligt på alla europeiska länder och det finns en påtaglig risk att medlemsstaterna kommer att påverkas olika av covid-19-krisen beroende på deras ekonomiska struktur och vilka åtgärder som de har vidtagit mot den. För att undvika nya skillnader mellan medlemsstaternas sociala resultat har regeringarna och EU tagit fram ett brett utbud av politiska initiativ och återhämtningspaket, såsom initiativen NextGenerationEU och Sure för att mildra de ekonomiska och sociala svårigheterna till följd av krisen. Effektiva sociala skyddssystem är avgörande för att förhindra fattigdom, arbetslöshet och svartarbete och är starkt ekonomiskt och socialt stabiliserande samtidigt som den totala efterfrågan stimuleras.

Ändringsförslag  14

Förslag till resolution

Skäl M (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	M. EU och medlemsstaterna har vidtagit ett brett spektrum av åtgärder för att minimera pandemins inverkan på företag, arbetstagare och medborgare. Åtgärdernas karaktär förändras och utökas, bland annat med ökat fokus på anpassning av arbetsplatser och arbetssätt, vilket kräver andra metoder för arbetsledning och arbetsorganisation. Instrument som samlar in och strukturerar information om tillvägagångssätt, såsom Eurofounds databas COVID-19 EU PolicyWatch eller de mer strukturerande instrumenten som är registrerade i EU:s omstruktureringsövervakares databas över stödinstrument, är väsentliga för att övervaka utvecklingen och tillhandahålla utvärderingsunderlag.

Ändringsförslag  15

Förslag till resolution

Skäl N (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	N. 2022 års budget måste ta itu med de många sociala och sysselsättningsmässiga utmaningarna till följd av covid-19-pandemin samt stödja arbetstagarna och företagen i omställningen till en mer solidaritetsbaserad digital, grönare och klimatneutral ekonomi. I en kris som saknar motstycke måste kommissionens nyckelmål för 2022 års budget vara att bidra till att utrota barnfattigdom, stödja ungdomar genom att ge dem den utbildning och de möjligheter som de behöver för att lyckas, bekämpa arbetslöshet och få in fler kvinnor på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag  16

Förslag till resolution

Skäl O (nytt)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	O. Sociala investeringar handlar om att investera i människor för att förbättra deras levnadsvillkor. Centrala politikområden för sociala investeringar omfattar social trygghet, hälso- och sjukvård, långtidsvård, utbildning, bostäder, sysselsättning, rättsväsende och sociala tjänster för missgynnade grupper. En väl utformad socialpolitik bidrar starkt till hållbar utveckling och tillväxt och till att skydda människor från fattigdom och fungerar som en ekonomisk stabilisator.

Ändringsförslag  17

Förslag till resolution

Rubriken

Förslag till resolution	Ändringsförslag
På rätt spår igen: 2022 års budget för återhämtning från covid-19-krisen	På rätt spår igen: 2022 års budget för återhämtning från covid-19-krisen och prioriteringar för att hantera pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och säkerställa en rättvis omställning och social resiliens

Ändringsförslag  18

Förslag till resolution

Punkt -1 (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	-1. Europaparlamentet betonar att effekterna av covid-19-pandemin är av en aldrig tidigare skådad vidd, omfattning och styrka som påverkar hälsan och de socioekonomiska förutsättningarna för miljoner människor i Europa och lett till en kris utan motstycke med katastrofala konsekvenser för människor och deras familjer, arbetstagare, och företag. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att 2022 kommer att fortsätta att vara ett kritiskt år och kräver därför svarsåtgärder som aldrig förr och en social och hållbar budget som inte lämnar någon på efterkälken, inbegripet atypiska hushåll som hbtqi-familjer eller familjer med ensamstående föräldrar, äldre, migranter och flyktingar, romer, barn och ungdomar, de som har det sämst ställt och andra missgynnade grupper.

Ändringsförslag  19

Förslag till resolution

Punkt 1

Förslag till resolution	Ändringsförslag
1. Med tanke på den osäkerhet som råder om de ekonomiska utsikterna, som inte förväntas återhämta sig till nivån före pandemin under 2022, och det tvingande behovet av en snabb återhämtning från de ekonomiska och sociala skador som orsakas av covid-19-pandemin, anser Europaparlamentet att unionens budget för 2022 bör spela en ännu mer avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv och bidra till att upprätthålla den europeiska ekonomin, stimulera investeringar och stödja skapandet av arbetstillfällen i hela unionen samt underlätta minskningen av ekonomiska, sociala, territoriella och generationsrelaterade skillnader.	1. Europaparlamentet anser att 2022 kommer att präglas av utmaningar till följd av den europeiska gröna given och den digitala omställningen som kraftigt påskyndats av covid-19-krisen och särskilt påverkat arbetsmarknaden genom den osäkerhet som råder om de ekonomiska utsikterna, som inte förväntas återhämta sig till nivån före pandemin under 2022, och det tvingande behovet av en snabb återhämtning från de ekonomiska och sociala skador som orsakas av covid-19-pandemin samt behovet av att bygga ett samhälle som är motståndskraftigt mot möjliga framtida kriser.

Ändringsförslag  20

Förslag till resolution

Punkt 1a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	1a. Europaparlamentet betonar särskilt att återhämtningsinsatserna bör leda till kvalitativa sysselsättningsmöjligheter som passar in i Europas digitala omställning och den europeiska gröna given och hållbar utveckling i en klimatneutral ekonomi, och att de bör kompletteras med en stark social dimension som griper sig an sociala och ekonomiska ojämlikheter och behoven hos dem som drabbats värst av krisen, särskilt nuvarande och potentiellt utsatta och missgynnade grupper.

Ändringsförslag  21

Förslag till resolution

Punkt 1b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	1b. Europaparlamentet framhåller därför att unionens budget för 2022 bör innehålla en stark social dimension och främja hållbar tillväxt, sammanhållning och uppåtgående social konvergens och främja en ekonomisk styrning. Den måste spela en avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv och deras socioekonomiska välbefinnande och bidra till att upprätthålla den europeiska ekonomin, stimulera investeringar och stödja bevarandet och skapandet av kvalitativa arbetstillfällen i hela unionen samt främja minskade ekonomiska, sociala, territoriella, intersektionella och generationsrelaterade ojämlikheter. Parlamentet betonar att krisens fulla konsekvenser ännu inte känns av, särskilt risken för ökande arbetslöshet och det är därför avgörande att säkerhetsnäten kan upprätthålla sin kapacitet under 2022.

Ändringsförslag  22

Förslag till resolution

Punkt 2

Förslag till resolution	Ändringsförslag
2. Europaparlamentet har därför för avsikt att upprätta en framåtblickande budget som kommer att vara avgörande för återhämtningsprocessen och göra det möjligt för unionen att stimulera investeringar och ta itu med arbetslösheten, främja den digitala och gröna omställningen, förbättra den unga generationens livsutsikter och ta itu med demografiska utmaningar samt säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna. Parlamentet anser att dessa prioriteringar är avgörande för att upprätthålla återhämtningen och lägga grunden för en mer motståndskraftig union.	2. Europaparlamentet betonar därför behovet av att upprätta en ambitiös ochframåtblickande hållbar budget för 2022 som kommer att vara avgörande för återhämtnings- och resiliensuppbyggnadsprocessen, och som ska fokusera på att prioritera och begränsa de sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna av covid-19-krisen, för att alla arbetstagare i Europa ska skyddas och ingen lämnas utanför och för att stödja företagens och medlemsstaternas återhämtning. Budgeten för 2022 bör göra det möjligt för unionen att stimulera investeringar och ta itu med arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten och omvandlingen av arbetsmarknaden, främja den digitala och gröna omställningen, förbättra den unga generationens livsutsikter och ta itu med demografiska utmaningar, bekämpa fattigdom och social utestängning, särskilt barnfattigdom, säkerställa anständiga arbetsvillkor och att dessa verkligen upprätthålls, långsiktig säkerhet, tillräckligt socialt skydd, möjligheter för alla utan diskriminering och en arbetsmiljö som är anpassad till personer med funktionsnedsättning samt främja en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna. Parlamentet anser att dessa prioriteringar är avgörande för att upprätthålla återhämtningen och lägga grunden för en mer motståndskraftig union.

Ändringsförslag  23

Förslag till resolution

Punkt 2a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2a. Europaparlamentet betonar i detta avseende att den överenskommelse som nåddes vid rådets möte i juli är viktig, både för att ge medlemsstaterna rätt instrument för att svara på denna nya situation och för att förhindra att krisen leder till en ny asymmetrisk chock, och betonar i detta avseende nödvändigheten av att effektivt identifiera och stödja dem som har behov av det och saknar både formellt som informellt stöd för att dämpa effekterna av de ekonomiska svårigheterna.

Ändringsförslag  24

Förslag till resolution

Punkt 2b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2b. Europaparlamentet framhåller partnerskapsprincipens betydelse för att säkra arbetsmarknadsparternas deltagande i planeringen, genomförandet och övervakningen av projekt som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Partnerskapsprincipen måste inkluderas i ESI-fonderna och andra relevanta EU-fonder, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens och React-EU. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att investera minst 0,25 % av ESF+-medlen under delad förvaltning i varje program till arbetsmarknadsparters och civilsamhällesorganisationers kapacitetsuppbyggnad, bland annat i form av utbildning, nätverkande och förstärkning av den sociala dialogen, samt till aktiviteter som genomförs gemensamt av arbetsmarknadens parter för genomförande av strategier för sysselsättning, utbildning och social integration.

Ändringsförslag  25

Förslag till resolution

Punkt 2c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2c. Europaparlamentet betonar att före covid-19-pandemin kämpade mer än 100 miljoner européer dagligen med fattigdom och materiell fattigdom och att situationen kommer att förvärras ytterligare till följd av pandemin. Parlamentet erkänner att alla europeiska fonder och program på det sociala området kommer att spela en viktig roll för de kommande årens återhämtning, särskilt Europeiska socialfonden+ (ESF+), sysselsättningsinitiativet för unga, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), React-EU samt faciliteten för återhämtning och resiliens. Alla program inom det sociala området och i synnerhet ESF+ och Fead måste därför finansieras tillräckligt för att möta den stigande arbetslösheten och fattigdomen i Europa.

Ändringsförslag  26

Förslag till resolution

Punkt 2d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2d. Europaparlamentet påminner om att ESF+ kommer att vara det huvudsakliga ekonomiska återhämtningsinstrumentet efter covid-19 och ett instrument som ska stärka Europas sociala dimension genom att omsätta principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i praktiken. Varje minskning av ESF+-budgeten äventyrar en effektiv återhämtning och genomförandet av dess huvudmål, särskilt att ta itu med långtids- och ungdomsarbetslöshet samt arbetslöshet bland äldre, barnfattigdom, risken för fattigdom och social utestängning, diskriminering, för att säkerställa en förstärkt social dialog, ta itu med långsiktiga strukturella demografiska förändringar och garantera tillgång för alla, särskilt för den åldrande befolkningen, till livsviktiga och centrala tjänster såsom hälso- och sjukvård, socialt skydd, rörlighet, tillräcklig näring och anständiga bostadsförhållanden.

Ändringsförslag  27

Förslag till resolution

Punkt 2e (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2e. Europaparlamentet noterar införandet av tillfälliga åtgärder inom ESF+ som en reaktion på de exceptionella omständigheterna. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att alltid behålla kraven på tematisk koncentration, även i händelse av exceptionella krav som skulle äventyra målen och investeringarna i ESF+ samt ESF+-investeringarnas goda användning och effektivitet, för i händelse av exceptionella omständigheter kan kommissionen anta genomförandeakter som utvidgar tillämpningsområdet för ESF+ och sänker kraven på tematisk koncentration. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att prioritera och utnyttja alla tillgängliga resurser inom återhämtningspaketet under det sista året då det är tillgängligt eftersom ESF+ inte är utformat för att vara ett nödinstrument och kommer att förbli det viktigaste europeiska instrumentet för att uppfylla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Ändringsförslag  28

Förslag till resolution

Punkt 2f (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2f. Europaparlamentet anser att system för korttidsarbete måste förstärkas och kompletteras med storskaliga investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra ökad strukturell arbetslöshet, särskilt bland yngre och arbetstagare över 55 år. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att utarbeta en gemensam strategi för aktiv arbetsmarknadspolitik på grundval av erfarenheterna från Sure och att utforma permanenta EU-återförsäkringsmekanismer för de offentliga utgifterna för anställning, socialt skydd och arbetslöshetsersättning. Kommissionen har åtagit sig att införa ett permanent instrument i form av ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring och uppmanar i detta avseende kommissionen att utan ytterligare dröjsmål införa det europeiska systemet för arbetslöshetsåterförsäkring.

Ändringsförslag  29

Förslag till resolution

Punkt 2g (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	2g. Europaparlamentet vidhåller att unionsstöd till system för korttidsarbete bör vara villkorat av att samma nivå på arbets- och anställningsvillkor och tillhörande rättigheter ska bibehållas, inbegripet skydd mot uppsägningar och sänkta löner, samt att mottagare av unionsstöd inte under några omständigheter får betala ut bonusar till chefer eller utdelningar till aktieägare, inte får vara baserade i skatteparadis eller undergräva kollektivförhandlingar, arbetstagarinflytande eller medbestämmande i beslutsprocesser inom företag.

Ändringsförslag  30

Förslag till resolution

Rubriken

Förslag till resolution	Ändringsförslag
En dynamisk ekonomi för att främja investeringar och bekämpa arbetslösheten	En dynamisk ekonomi för att främja investeringar och bekämpa arbetslösheten samt uppnå fullständig social, ekonomisk och territoriell sammanhållning

Ändringsförslag  31

Förslag till resolution

Punkt 3

Förslag till resolution	Ändringsförslag
3. Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag förblir ryggraden i den europeiska ekonomin och fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet understryker vikten av ett tillräckligt finansierat program för den inre marknaden för att öka småföretagens konkurrenskraft genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter. Parlamentet understryker dessutom InvestEU-programmets potential när det gäller att mobilisera hållbara, innovativa och sociala investeringar, men även när det gäller att tillhandahålla kapitalstöd till små och medelstora företag som påverkas negativt av krisen.	3. Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag förblir ryggraden i den europeiska ekonomin och arbetsmarknaden och fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet understryker vikten av ett tillräckligt finansierat program för den inre marknaden för att öka småföretagens konkurrenskraft genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter. Parlamentet understryker dessutom InvestEU-programmets potential när det gäller att mobilisera hållbara, innovativa och sociala investeringar, men även när det gäller att tillhandahålla kapitalstöd och investeringar i humankapital till små och medelstora företag som påverkas negativt av krisen. Parlamentet betonar särskilt att företag inom den sociala sektorn spelar en viktig roll och fyller en viktig social funktion genom att ofta tillhandahålla arbetstillfällen för utsatta och exkluderade grupper, och att det är viktigt att dessa företag får stöd.

Ändringsförslag  32

Förslag till resolution

Punkt 3a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3a. Europaparlamentet understryker små och medelstora företags sårbarhet i den rådande krisen, den pågående snabba omställningen av arbetsmarknaden och bristen på kvalificerad arbetskraft. Små och medelstora företag påverkas vidare särskilt av alltför stora administrativa bördor, vilket är särskilt relevant inom ramen för den ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin.

Ändringsförslag  33

Förslag till resolution

Punkt 3b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3b. Europaparlamentet konstaterar att löner som går att leva på är en nyckelfaktor för rimliga arbetsvillkor och för en blomstrande social marknadsekonomi, och att lönenivåerna bör ge arbetstagarna möjlighet att tillgodose sina och sina familjers behov. Parlamentet anser att alla arbetstagare i EU bör ha en lön som säkerställer åtminstone en skälig levnadsstandard. Parlamentet betonar att EU-budgeten bör understödja investeringar i kvalitativ sysselsättning och löner som går att leva på.

Ändringsförslag  34

Förslag till resolution

Punkt 3c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3c. Europaparlamentet upprepar att allt ekonomiskt EU-stöd till företag bör ges på villkoret att de uppfyller gällande arbets- och anställningsvillkor och/eller arbetsgivarens skyldigheter till följd av relevanta kollektivavtal.

Ändringsförslag  35

Förslag till resolution

Punkt 3d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3d. Europaparlamentet betonar att unionsbudgeten bör stödja medlemsstaterna så att de ska kunna uppfylla sitt åtagande avseende ILO:s konvention om yrkesinspektion när det gäller antalet yrkesinspektörer och så att de kan öka sin verkställighetskapacitet och uppfylla ILO:s rekommendation om en arbetsinspektör per 10 000 arbetstagare samt stärka rollen för fackföreningarnas skyddsombud på arbetsplatsen.

Ändringsförslag  36

Förslag till resolution

Punkt 3e (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3e. Europaparlamentet påpekar att ekonomiska medel bör göras tillgängliga för att säkerställa att arbetsmiljöregler tillämpas och upprätthålls korrekt och fullt ut, vilket är avgörande för att minska spridningen av SARS-CoV-2-viruset och för att den ekonomiska verksamheten ska återgå till det normala.

Ändringsförslag  37

Förslag till resolution

Punkt 3f (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	3f. Europaparlamentet upprepar att arbetsmiljöinspektörer i hög grad bör involveras, både för att kontrollera efterlevnaden av arbetsmiljöåtgärder som ska förhindra covid-19-infektioner och för att utarbeta vägledning och stöd till arbetsgivare och arbetstagare samt att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt högrisksektorer, såsom hälso- och sjukvård, tjänster, utbildning och transport.

Ändringsförslag  38

Förslag till resolution

Punkt 4

Förslag till resolution	Ändringsförslag
4. Europaparlamentet betonar det fortsatta behovet av att investera i forskning och innovation, särskilt för att EU ska vara en drivkraft i den gröna och digitala omställningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de särskilda fördelarna med Horisont Europa och anser att det är mycket viktigt att ge små och medelstora företag tillräckligt stöd till forskning och innovation så att de aktivt kan delta i dessa enorma utmaningar.	4. Europaparlamentet betonar det fortsatta behovet av att investera i utbildning, forskning och innovation, särskilt för att EU ska vara en drivkraft i den gröna och digitala omställningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de särskilda fördelarna med Horisont Europa och anser att det är mycket viktigt att ge små och medelstora företag tillräckligt stöd till utbildning, inklusive yrkesutbildning, forskning och innovation så att de aktivt kan delta i dessa enorma utmaningar.

Ändringsförslag  39

Förslag till resolution

Punkt 4a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	4a. Europaparlamentet välkomnar den ytterligare finansiering som finns tillgänglig under React-EU för år 2022, särskilt när det gäller ESF- och Fead-insatser, och uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt använda dessa resurser för att mildra de sociala effekterna av krisen.

Ändringsförslag  40

Förslag till resolution

Punkt 5

Förslag till resolution	Ändringsförslag
5. Europaparlamentet stöder helhjärtat regionalpolitiken som det främsta investeringsinstrumentet i EU:s budget som möjliggör ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och som en av hörnstenarna i återhämtningen. Parlamentet framhåller dess roll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom sysselsättning, grön ekonomi och innovation, och som en drivkraft för en mer inkluderande och hållbar union.	5. Europaparlamentet stöder helhjärtat de europeiska struktur- och investeringsfonderna som det främsta finansieringsinstrumentet i EU:s budget som möjliggör ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och som en av hörnstenarna i återhämtningen. Parlamentet framhåller deras roll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom sysselsättning, kampen mot fattigdom, klimatneutral ekonomi och innovation, och som en drivkraft för en mer inkluderande och hållbar union. Parlamentet understryker de nya utmaningar som regionalpolitiken står inför, i synnerhet den rättvisa omställningen, och behovet av att bibehålla och utveckla den industriella potentialen och humankapitalet i de berörda regionerna. Parlamentet framhåller att regionalpolitiken måste spela en central roll för att främja lika sysselsättningsmöjligheter för alla och stödja omskolning av arbetstagare genom att tillhandahålla lämplig livslång utbildning. Parlamentet betonar vikten av jämställdhet för förvaltningen av medlen, eftersom det är en nödvändig förutsättning för uppnåendet av EU:s mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.

Ändringsförslag  41

Förslag till resolution

Punkt 5a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	5a. Europaparlamentet betonar att prioriteringen under och efter pandemin är att bevara arbetstillfällen, och att EU-budgeten i detta syfte bättre bör återspegla och samordna fortsättningen och förlängningen av krisåtgärderna för att skydda alla arbetstagare, inklusive arbetstagare med otrygg anställning och egenföretagare, så länge det är nödvändigt tills ekonomin har återhämtat sig helt.

Ändringsförslag  42

Förslag till resolution

Punkt 5b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	5b. Europaparlamentet betonar att unionsprogrammen bör inriktas på projekt som främjar och stärker bevarandet av befintliga arbetstillfällen och skapandet av nya kvalitativa arbetstillfällen med tillhörande rättigheter och stabila och reglerade löne- och arbetsvillkor, samt en effektiv och verkningsfull bekämpning av fattigdom och social utestängning. Parlamentet understryker vidare vikten av att bekämpa fattigdom, även barnfattigdom, och att ta itu med social ojämlikhet och ungdomsarbetslösheten och ungas tillträde till arbetsmarknaden.

Ändringsförslag  43

Förslag till resolution

Punkt 5c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	5c. Europaparlamentet anser att det är viktigt att övervaka effekterna av arbetslösheten under pandemin, särskilt där den har ökat avsevärt, eftersom dessa effekter kan vara svårare att mildra med tillfälligt stöd, och framhåller vidare att en översyn av standarderna för arbetslöshetsskydd och en aktiv arbetsmarknadspolitik kommer att vara avgörande för att hantera de förväntade förändringarna i arbetsmarknadens struktur.

Ändringsförslag  44

Förslag till resolution

Punkt 5d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	5d. Europaparlamentet är fast övertygat om att alla arbetstagare, oavsett anställningsstatus eller arbetssektor, bör omfattas av skyddet i arbetslagstiftningen oavsett deras arbetsavtal eller arten av deras anställningsförhållande och bör skyddas mot alla former av diskriminering eller undantag som missgynnar unga arbetstagare eller andra utsatta grupper. Parlamentet konstaterar att de flesta av de sektorer som drabbats hårdast av covid-19-krisen var kvinnodominerade och samhällsviktiga sektorer, varav vissa präglas av otrygga arbetsvillkor, och att särskilda insatser bör göras och särskilda resurser bör anslås under återhämtningsperioden för att förbättra anställningsvillkoren och erkännandet av sådana sektorer.

Ändringsförslag  45

Förslag till resolution

Punkt 6

Förslag till resolution	Ändringsförslag
6. Europaparlamentet bekräftar betydelsen av och potentialen hos programmet EU för hälsa, som inom ramen för den nya fleråriga budgetramen blev det största hälsoprogrammet som någonsin finansierats genom EU:s budget. Parlamentet förväntar sig att synergieffekterna kommer att stärkas mellan alla EU-program som tillhandahåller ytterligare investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom ESF+, Eruf, Horisont Europa och det digitala Europa.	6. Europaparlamentet bekräftar betydelsen av och potentialen hos programmet EU för hälsa, som inom ramen för den nya fleråriga budgetramen blev det största hälsoprogrammet som någonsin finansierats genom EU:s budget. Parlamentet förordar att unionsmedel används för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård för alla genom att etableringen av läkare främjas och sjukhus på landsbygden upprätthålls. Parlamentet uppmuntrar med eftertryck att gemensamma standarder fastställs för att skydda arbetstagarnas hälsa liksom balanserade lösningar för att säkerställa tillgång till vaccin, till att börja med för de mest utsatta grupperna. Parlamentet förväntar sig att synergieffekterna kommer att stärkas mellan alla EU-program som tillhandahåller ytterligare investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom ESF+, Eruf, Horisont Europa och det digitala Europa.

Ändringsförslag  46

Förslag till resolution

Punkt 6a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6a. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka de allmänna och solidaritetsbaserade offentliga hälso- och sjukvårdssystemen som en del av EU:s sociala modell och åtagande om offentliga tjänster av hög kvalitet genom att investera i offentliga, icke vinstdrivande system för att säkerställa att det finns tillräckligt med kvalificerad, välutbildad och välavlönad personal som kan tillgodose befolkningens behov. Parlamentet rekommenderar starkt investeringar i utbildning och kompetens genom att förbättra specialiseringen av yrkesutbildningar och ge arbetstagare rätt till en aktiv marknadspolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal genom att investera i kompetens och genom att värdesätta och stödja hälso- och sjukvårdsyrkena samt se till att de blir mer attraktiva och tillgängliga, med särskilt fokus på landsbygdsområden och avlägsna områden.

Ändringsförslag  47

Förslag till resolution

Punkt 6b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6b. Europaparlamentet betonar att det finns en betydande risk för psykisk ohälsa och sämre psykiskt välbefinnande som skulle kunna förvärras av både förlust av jobb och otrygga anställningar, och att folk kommer att behöva extra stöd för att återgå till det normala och för att hantera de problem som orsakats av pandemin, och uppmanar medlemsstaterna att vara uppmärksamma på hur psykiska hälsorisker kan begränsas i händelse av ytterligare vågor av covid-19.

Ändringsförslag  48

Förslag till resolution

Rubriken (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	Social återhämtning och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Ändringsförslag  49

Förslag till resolution

Punkt 6c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6c. Europaparlamentet påminner om att för att skapa kvalitativ sysselsättning och större välstånd för alla är det avgörande att den europeiska pelaren för sociala rättigheter genomförs på grundval av hållbar tillväxt i en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi, som syftar till att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg, främja jämlikhet för alla och solidaritet mellan generationerna och skydda barnets rättigheter, i enlighet med fördraget om Europeiska unionen.

Ändringsförslag  50

Förslag till resolution

Punkt 6d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6d. Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till lika rättigheter såsom socialt skydd och inkomstskydd och att det måste vidtas brådskande åtgärder mot arbetslösheten, även ungdomsarbetslösheten, särskilt under covid-19-krisen. Parlamentet påminner om att tack vare genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter kommer dessa rättigheter att gälla för alla arbetstagare oberoende av deras anställningsförhållande, och att även atypiska arbetstagare och egenföretagare omfattas av samma rättigheter. Parlamentet anser att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör kompletteras med inrättandet av europeiska återförsäkringsmekanismer för att skydda sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten, så att arbetstillfällen och arbetstagarnas inkomster bevaras i händelse av externa chocker.

Ändringsförslag  51

Förslag till resolution

Punkt 6e (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6e. Europaparlamentet anser att den ambitiösa handlingsplanen för att genomföra de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter med åtaganden om uppåtgående konvergens kommer att bidra till en balanserad och hållbar ekonomisk tillväxt för EU, främja social och territoriell sammanhållning och fördjupa den ekonomiska och politiska integrationen i EU. Parlamentet är övertygat om att handlingsplanen kommer att fungera som ett verktyg för EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter för att möta de utmaningar som Europa står inför, såsom digitaliseringen, den gröna omställningen och demografiska förändringar, och att den kommer att bidra till att mildra covid-19-pandemins negativa inverkan på folkhälsan och arbetsmarknaden samt dess sociala och ekonomiska följder. Parlamentet betonar att tillräckliga resurser bör avsättas för att finansiera handlingsplanen och, till dess att de ekonomiska effekterna av pandemin är kända, kompletteras med den allmänna undantagsklausulen med stöd av en sammanhängande ECB-politik samt stabilitets- och tillväxtpakten vars syfte är människors allmänna välbefinnande, en inkluderande arbetsmarknad och skydd för arbetstagarna.

Ändringsförslag  52

Förslag till resolution

Punkt 6f (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6f. Europaparlamentet anser att faciliteten för återhämtning och resiliens måste bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter i syfte att skapa stabila arbetstillfällen av hög kvalitet samt social sammanhållning och inkludering, och betonar att de sociala målen bör integreras i all relevant lagstiftning och alla relevanta förordningar och genomförandeplaner som är kopplade till Next Generation EU.

Ändringsförslag  53

Förslag till resolution

Punkt 6g (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	6g. Europaparlamentet påminner om att den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter måste utgöra en hörnsten i återhämtningsplanen för att skapa egenansvar för reformer och investeringar och säkerställa att miljöomställningen och den digitala omställningen är socialt rättvis. Kollektiva förhandlingar är avgörande för att säkerställa effektiva sysselsättningsinsatser och sociala insatser och för att sociala rättigheter lagstadgas och ska genomföras bättre. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter, såväl på nationell nivå som på EU-nivå, bör bidra väsentligt till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och delta systematiskt i utformningen, genomförandet och övervakningen av nationella och europeiska återhämtnings- och resiliensplaner.

Ändringsförslag  54

Förslag till resolution

Rubriken

Förslag till resolution	Ändringsförslag
Hantera utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen	Hantera utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen och social rättvisa

Ändringsförslag  55

Förslag till resolution

Punkt 7

Förslag till resolution	Ändringsförslag
7. Europaparlamentet betonar att den digitala klyftan snabbt måste överbryggas och att Europas digitala omvandling måste skyndas på – ett behov som förstärkts av covid-19-krisen. Parlamentet påpekar vikten av synergier mellan EU-program för att skapa framgångsrika förutsättningar för att påskynda marknadsspridningen av banbrytande teknik och innovationer. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är avgörande för att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet förväntar sig att detta program kommer att öka investeringarna i högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och it-säkerhet i EU samt främja avancerade digitala färdigheter i hela ekonomin och samhället.	7. Europaparlamentet påminner om att omställningen till en digital och klimatneutral ekonomi bör gå hand i hand med social rättvisa, ökad välfärd, sociala framsteg, säkerhet, välstånd, jämlikhet och inkludering och bör leda till anständiga arbetsförhållanden och till fullo respektera arbetstagarrättigheter. Detta kommer att kräva investeringar för anpassning av industriella produktionsanläggningar och förbättring av relaterad infrastruktur, konnektivitet, nätsäkerhet och den framtida arbetsorganisationen samt investeringar i nya sätt att tillhandahålla socialt och organisatoriskt stöd till arbetstagare, såsom bättre arbetsförhållanden för distansarbetare och rätten att inte vara uppkopplad. Parlamentet betonar att den digitala klyftan snabbt måste överbryggas och att Europas digitala omvandling måste skyndas på – ett behov som förstärkts av covid-19-krisen. Parlamentet betonar dessutom behovet av att säkerställa att digitala investeringar och den digitala omställningen är inkluderande och inte lämnar någon utanför, i synnerhet missgynnade grupper och regioner. Det är i detta sammanhang viktigt att säkerställa omfattande tillgång för alla, även i avlägsna områden och landsbygdsområden, till internet och digitala verktyg samt till digital utbildning, särskilt för personer med funktionsnedsättning och äldre.

Ändringsförslag  56

Förslag till resolution

Punkt 7a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	7a. Europaparlamentet påpekar vikten av synergier mellan EU-program för att skapa positiva förutsättningar för att påskynda marknadsspridningen av banbrytande teknik och innovationer. Programmet för ett digitalt Europa är avgörande för att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet förväntar sig att detta program kommer att öka investeringarna i högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och it-säkerhet i EU samt främja avancerade digitala färdigheter i hela ekonomin och samhället. Den digitala omställningen måste bygga på en etisk princip som ställer människan i centrum eftersom människans värdighet och mänskliga rättigheter måste skyddas under alla skeden vid utvecklingen och användningen av digitala verktyg och artificiell intelligens.

Ändringsförslag  57

Förslag till resolution

Punkt 7b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	7b. Europaparlamentet betonar att kraftfulla svarsåtgärder behövs för de nya utmaningarna i gigekonomin med spridningen av allt fler digitala plattformar och bristen på skydd och rättigheter för arbetstagare på grund av den omfattande tillämpningen av falskt egenföretagande eller otrygga anställningar som i första hand berör unga arbetstagare och andra utsatta grupper. Det kommer att vara avgörande att på bästa sätt utnyttja 2022 års allmänna budget, inbegripet framtida kompetensstrategier och åtgärder för att stödja omställningar på arbetsmarknaden och en bättre anpassning till de demografiska förändringarna, automatiseringen och digitaliseringen, särskilt genom förbättrad integration av potentiellt sårbara och missgynnade grupper på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag  58

Förslag till resolution

Punkt 8

Förslag till resolution	Ändringsförslag
8. Europaparlamentet betonar EU-budgetens centrala roll för att säkerställa den europeiska gröna givens framgång och en rättvis övergång till en mer hållbar och motståndskraftig ekonomi. Parlamentet betonar särskilt behovet av att se till att det finns tillräckliga resurser för den nya tillväxtstrategin, så att unionen kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som man ser till att ingen hamnar på efterkälken, och har för avsikt att noga övervaka genomförandet av strategin i budgeten för 2022. Parlamentet understryker i detta sammanhang att en modern och motståndskraftig EU-infrastruktur är avgörande för att återställa konkurrenskraften och bygga upp EU:s strategiska oberoende. Parlamentet erkänner därför mervärdet av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och EU:s rymdprogram.	8. Europaparlamentet betonar EU-budgetens centrala roll för att säkerställa den europeiska gröna givens framgång och en rättvis övergång till en mer hållbar och motståndskraftig ekonomi genom att förbättra välbefinnandet för alla och minska sociala ojämlikheter, ekonomiska obalanser mellan medlemsstaterna och skillnader mellan kön och generationer. Parlamentet betonar särskilt behovet av att se till att det finns tillräckliga resurser för den nya tillväxtstrategin, så att unionen kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som man ser till att en rättvis omställning inte bör lämna någon person eller plats utanför och bör gripa sig an sociala och ekonomiska orättvisor och fokusera på framför allt arbetstagarskydd, och har för avsikt att noga övervaka genomförandet av strategin samt integreringen av klimatåtgärder och biologisk mångfald i budgeten för 2022. Parlamentet upprepar att omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett hållbart samhälle måste genomföras i samklang med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang att en modern och motståndskraftig EU-infrastruktur är avgörande för att återställa konkurrenskraften och bygga upp EU:s strategiska oberoende. Parlamentet erkänner därför mervärdet av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och EU:s rymdprogram.

Ändringsförslag  59

Förslag till resolution

Punkt 8a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	8a. Europaparlamentet välkomnar fonden för en rättvis omställning och understryker att fonden måste fokusera på enskildas behov och socialt välbefinnande samt leda till social hållbarhet genom att stödja skapande av anständiga och hållbara jobb, omskolning av arbetstagare och skapande av social infrastruktur så att ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet är övertygat om att åtgärderna för en rättvis omställning kommer att möjliggöra ett fullständigt genomförande av den gröna och digitala omställningen, samtidigt som arbetstagarna försäkras om att de kommer att fortsätta att ha fasta jobb eller en inkomst som är tillräcklig för att bevara en god levnadsstandard för dem och deras familjer, och stöder i detta avseende möjligheter till kvalitativa jobb, aktiv arbetsmarknadspolitik, med bland annat omskolnings- och utbildningspolitik och storskaliga investeringar i skapandet av arbetstillfällen och en styrning baserad på social dialog.

Ändringsförslag  60

Förslag till resolution

Rubriken

Förslag till resolution	Ändringsförslag
Bättre framtidsutsikter för den unga generationen och hantering av demografiska utmaningar	Bättre framtidsutsikter för den unga generationen och hantering av sociala och demografiska utmaningar

Ändringsförslag  61

Förslag till resolution

Punkt -9 (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	-9. Europaparlamentet förespråkar en EU-budget som främjar jämlikhet i alla livets skeden – från början till slut. Det bör därför inrättas ett program för att stödja medlemsstater som vill etablera eller stärka ett offentligt och allmänt nätverk av barn- och äldreomsorg, samt ett offentligt nätverk för vård- och omsorgsbehövande, såsom personer med funktionsnedsättning eller personer med behov av långvarig omsorg.

Ändringsförslag  62

Förslag till resolution

Punkt 9

Förslag till resolution	Ändringsförslag
9. Europaparlamentet understryker att ungdomarna, precis som i efterdyningarna av finanskrisen 2008, återigen drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet framhåller därför att alla finansieringsmöjligheter bör utforskas fullt ut för att på ett framgångsrikt sätt förbättra ungdomars integration på arbetsmarknaden och deras livsutsikter.	9. Europaparlamentet påpekar de förändringar i levnadsvanor och arbetsmönster som följer av covid-19-pandemin. Parlamentet understryker att ungdomarna, precis som i efterdyningarna av finanskrisen 2008, återigen drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen, särskilt ungdomar i utsatta grupper. Särskilt stöd bör ges till unga arbetstagare som hör till dem som drabbats hårdast av krisen också beroende på att de ofta har otrygga arbetsvillkor och tillfälliga anställningar.

Ändringsförslag  63

Förslag till resolution

Punkt 9a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	9a. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra kampen mot ungdomsarbetslösheten till en prioritering, särskilt i samband med insatserna för den europeiska återhämtningen, att till fullo utnyttja finansieringsinstrument som ungdomsgarantin och EU-program som Erasmus+ samt att vidta lämpliga åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

Ändringsförslag  64

Förslag till resolution

Punkt 9b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	9b. Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att alla finansieringsmöjligheter bör utforskas fullt ut för att på ett framgångsrikt sätt förbättra ungdomars integration på arbetsmarknaden och deras livsutsikter, och därmed skapa bättre möjligheter för dem. Parlamentet välkomnar i detta avseende stödpaketet för anställning av ungdomar, i synnerhet den utökade ungdomsgarantin, och betonar att medlemsstaterna måste genomföra detta genom att investera lämpliga EU-medel som görs tillgängliga genom ESF+, sysselsättningsinitiativet för unga, React-EU, Eruf och faciliteten för återhämtning och resiliens för ungdomars utbildning, yrkesutbildning, omskolning och anställbarhet. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att skapa övervakning- och utvärderingsprogram för sysselsättningsinitiativet för unga.

Ändringsförslag  65

Förslag till resolution

Punkt 9c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	9c. Europaparlamentet påminner om att en förstärkt och bindande ungdomsgaranti kan spela en viktig roll för att hjälpa medlemsstaterna att investera i samband med den europeiska gröna given för att skapa sysselsättningsmöjligheter i en klimatneutral, energieffektiv och cirkulär ekonomi och få en kompetent arbetskraft för dessa jobb där man ser till att inga unga, i synnerhet inte de som tillhör missgynnade grupper, hamnar på efterkälken vid omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Ändringsförslag  66

Förslag till resolution

Punkt 10

Förslag till resolution	Ändringsförslag
10. Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan hitta en hållbar väg till återhämtning utan sin unga generation. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det är oerhört viktigt att öka de ekonomiska resurserna till unionsprogram såsom Erasmus+, vars framgångar när det gäller att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen är odiskutabla. Parlamentet framhåller programmets potential när det gäller att främja kvalitet, innovation och entreprenörskap på ett inkluderande sätt.	10. Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan hitta en hållbar väg till återhämtning utan sin unga generation. Parlamentet påpekar vidare att det är oerhört viktigt att öka de ekonomiska resurserna till unionsprogram som ger unga möjligheter att följa en utbildning eller utföra volontärarbete utomlands såsom Erasmus+, vars framgångar när det gäller att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen är odiskutabla. Parlamentet framhåller programmets potential när det gäller att främja rörlighet, kvalitet, innovation, entreprenörskap och personliga kontakter på ett inkluderande sätt. Parlamentet betonar att offentliga medel bör inriktas på humankapital, utbildning och skapande av kvalitativa arbetstillfällen som anpassats till den nya verkligheten på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag  67

Förslag till resolution

Punkt 10a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	10a. Europaparlamentet beklagar djupt att mer än en fjärdedel av alla barn i EU är i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. Att bekämpa barnfattigdom kommer att bli än viktigare under de kommande åren i samband med återhämtningen efter covid-19-utbrottet. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till kommissionen att snarast inrätta en europeisk barngaranti för att bidra till att säkra att alla barn i Europa som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning har tillgång till de mest grundläggande rättigheterna, såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning, tillräcklig näring och anständiga bostadsförhållanden.

Ändringsförslag  68

Förslag till resolution

Punkt 10b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	10b. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater, inte endast dem som berörs mest av ungdomsarbetslösheten, att fortsätta investera tillräckliga ESF+-resurser i åtgärder som stöder ungdomars sysselsättning och att avsätta minst 12,5 procent av sina EFS+-resurser som omfattas av delad förvaltning till riktade åtgärder och strukturella reformer för att stödja kvalitativ sysselsättning för ungdomar.

Ändringsförslag  69

Förslag till resolution

Punkt 10c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	10c. Europaparlamentet upprepar yrkesutbildningens viktiga roll för att tillhandahålla de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ungdomar behöver för att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av att investera i yrkesutbildningens kvalitet och attraktivitet genom ESF+ och den förstärkta ungdomsgarantin.

Ändringsförslag  70

Förslag till resolution

Punkt 10d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	10d. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende alla medlemsstater, inte endast de som är värst drabbade av barnfattigdom, att avsätta minst 5 procent av de ESF+-medlen som omfattas av delad förvaltning till stöd för verksamhet inom ramen för den europeiska barngarantin. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillgängliggöra och medlemsstaterna att utnyttja alla möjliga resurser för att genomföra barngarantin, däribland ReactEU och faciliteten för återhämtning och resiliens.

Ändringsförslag  71

Förslag till resolution

Punkt 11

Förslag till resolution	Ändringsförslag
11. Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade områden i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att återuppliva områden med en avtagande befolkning och bidra till att förse en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, rörlighet och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att inrätta lämpliga strukturer för att studera trender och föreslå åtgärder för att på lämpligt sätt ta itu med de demografiska förändringarna.	11. Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten och bristen på arbetskraft och kompetens i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade områden i EU. Parlamentet understryker också potentialen hos digitala lösningar för att skapa möjligheter för distansarbete så att människor kan utföra sitt arbete utan att behöva flytta till storstäderna. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att återuppliva områden med en avtagande befolkning , till exempel genom att tillhandahålla bättre stöd till småbarnsfamiljer, bygga en tillgänglig omsorgsinfrastruktur av god kvalitet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning eller andra sårbara grupper och bidra till att förse familjer och en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, långtidsvård, rörlighet, livslångt lärande och offentliga tjänster och framför allt tillgång till arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller därför behovet av att inrätta lämpliga strukturer för att studera trender och föreslå åtgärder för att på lämpligt och övergripande sätt ta itu med de demografiska förändringarna.

Ändringsförslag  72

Förslag till resolution

Punkt 11a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	11a. Europaparlamentet betonar att de äldre är den grupp som drabbas hårdast av covid-19-pandemin i fråga om dödlighet, risk för social isolering och risk för allvarlig sjukdom, och att covid-19-risken ökar med åldern. Parlamentet betonar att 2022 års budget bör understryka vikten av att skydda och främja de äldres värdighet och grundläggande rättigheter.

Ändringsförslag  73

Förslag till resolution

Punkt 11b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	11b. Europaparlamentet efterlyser dessutom tillräcklig finansiering för att stödja investeringar i bostäder för att på ett effektivt sätt råda bot på de allt större problemen med brist på bostäder till överkomliga priser, undermåliga bostadsförhållanden, utestängning från bostadsmarknaden och hemlöshet.

Ändringsförslag  74

Förslag till resolution

Punkt 11c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	11c. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja medel ur ESF och Fonden för en rättvis omställning och att kombinera dessa medel med nationella och lokala investeringar för att ta itu med social utestängning, energifattigdom och materiell fattigdom, effektivt bekämpa den digitala klyftan och den digitala utestängningen, särskilt på landsbygden och bland unga, äldre och personer med funktionsnedsättning, och säkerställa tillgång till digitala verktyg och program och till rimligt prissatt kommunikationsinfrastruktur.

Ändringsförslag  75

Förslag till resolution

Punkt 12

Förslag till resolution	Ändringsförslag
12. Europaparlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet betonar att ytterligare integration av Schengenområdet, på grundval av expertbedömningar, skulle ge medlemsstaterna vid de yttre gränserna ökade ekonomiska möjligheter till gränskontroll. Parlamentet betonar vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet i syfte att stärka EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande hot och främja informationsutbyte.	12. Europaparlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet för arbetstagare och tjänsteleverantörer inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet betonar att ytterligare integration av Schengenområdet, på grundval av expertbedömningar, skulle ge medlemsstaterna vid de yttre gränserna ökade ekonomiska möjligheter till gränskontroll. Parlamentet betonar vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet i syfte att stärka EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande hot och främja informationsutbyte. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att bygga förtroende mellan medlemsstaterna, vilket är avgörande för ett välfungerande samarbete på området rättvisa och brottsbekämpning.

Ändringsförslag  76

Förslag till resolution

Punkt 13

Förslag till resolution	Ändringsförslag
13. Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering, bemanning och personalutbildning för alla byråer som är verksamma på området säkerhet, rättvisa och gränskontroll för att de ska kunna fullgöra sitt ökade ansvar, samt vikten av samarbete dem emellan, behovet av tekniska innovationer och anpassning samt deras viktiga roll när det gäller att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna.	13. Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering, bemanning och personalutbildning för alla byråer som är verksamma på området säkerhet, rättvisa, gränskontroll, arbete och hälsa för att de ska kunna fullgöra sitt ökade ansvar, samt vikten av samarbete dem emellan, behovet av tekniska innovationer och anpassning samt deras viktiga roll när det gäller att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag  77

Förslag till resolution

Punkt 15

Förslag till resolution	Ändringsförslag
15. Europaparlamentet understryker EU:s ansvar att se till att unionen har tillräckliga resurser för att hantera krisens geopolitiska konsekvenser och säkerställa en säker och stabil global miljö.	15. Europaparlamentet understryker EU:s ansvar att se till att unionen har tillräckliga resurser och i samarbete med internationella partner och tredje länder utforska effektiva tillvägagångssätt för att hantera krisens geopolitiska konsekvenser och säkerställa en säker och stabil global miljö.

Ändringsförslag  78

Förslag till resolution

Punkt 17

Förslag till resolution	Ändringsförslag
17. Europaparlamentet betonar att efter det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 försenades lanseringen av EU:s flaggskeppsprogram såsom Erasmus+, Horisont Europa samt finansieringen av den gröna given och digitaliseringsstrategierna avsevärt. Parlamentet förväntar sig därför att alla ansträngningar görs för att se till att samtliga nya EU-program är fullt operativa under 2022. Parlamentet påminner i detta sammanhang om parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om hanteringen av effekterna av covid-19-krisen i de gemensamma slutsatserna om budgeten för 2021, där särskild uppmärksamhet ägnas åt de sektorer i ekonomin som drabbats hårdast av krisen, såsom små och medelstora företag, turistbranschen och hotell- och restaurangbranschen, samt de människor som drabbats hårdast av krisen.	17. Europaparlamentet betonar att efter det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 försenades lanseringen av EU:s flaggskeppsprogram såsom Erasmus+ och Horisont Europa och medel som ESF+ samt finansieringen av den gröna given och digitaliseringsstrategierna avsevärt. Parlamentet förväntar sig därför att alla ansträngningar görs för att se till att samtliga nya EU-program är fullt operativa under 2022. Parlamentet påminner i detta sammanhang om parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om hanteringen av effekterna av covid-19-krisen i de gemensamma slutsatserna om budgeten för 2021, där särskild uppmärksamhet ägnas åt att ta itu med de sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin i de sektorer i ekonomin som drabbats hårdast av krisen, såsom små och medelstora företag, turistbranschen och hotell- och restaurangbranschen, samt de människor och arbetstagare, inbegripet äldre, arbetstagare som befinner sig nära pensionsåldern eller egenföretagare som drabbats hårdast av krisen, såsom utsatta grupper, särskilt de som har det sämst ställt.

Ändringsförslag  79

Förslag till resolution

Punkt 17a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	17a. Europaparlamentet upprepar vikten av att 2022 års budget och dess program och verksamhet överensstämmer helt med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att stödja alla berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer som tillhandahåller sociala tjänster, och bidra till att mildra pandemins negativa inverkan på de mest utsatta grupperna.

Ändringsförslag  80

Förslag till resolution

Punkt 17b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	17b. Europaparlamentet påminner om den allvarliga ekonomiska förlusten till följd av sysselsättnings- och löneklyftan mellan kvinnor och män och betonar det mervärde kvinnor tillför på EU:s arbetsmarknad, bland annat genom att fylla bristerna. Parlamentet påminner också om att kvinnor i större utsträckning påverkas av pandemin när det gäller hälsorisker, redan förekommande ojämlikheter i arbetslivet och vårdansvar och förordar starkt lösningar för att sätta stopp för direkt och indirekt diskriminering av kvinnor under krisen.

Ändringsförslag  81

Förslag till resolution

Punkt 17c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	17c. Europaparlamentet betonar vikten av ökad finansiering för att stödja åtgärder som främjar jämställdhet och lika tillgång till arbetsmarknaden för kvinnor och män. Parlamentet påminner om vikten av en ambitiös finansiering och andra instrument som främjar stöd till och genomförande av lagstiftning och politik mot diskriminering.

Ändringsförslag  82

Förslag till resolution

Punkt 17d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	17d. Europaparlamentet anser att en rättvis omställning som stöder den europeiska gröna given och främjar en digital omställning med människan i centrum måste underlätta smidiga omställningar och åtgärder inom jämställdhet. 2022 års budget bör ta hänsyn till jämställdhet och handikappfrågor för att bättre samordna politik och strategier som främjar kvinnors och funktionsnedsattas lika deltagande på arbetsmarknaden och system för att övervaka och mäta sådana budgetanslag bör övervägas.

Ändringsförslag  83

Förslag till resolution

Punkt 17e (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	17e. Europaparlamentet påminner om den viktiga rollen som den omarbetade Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetare kan spela för att stödja och omskola arbetstagare som sagts upp till följd av covid-19-krisens ekonomiska följdverkningar. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör utnyttja fonden och aktivt sprida information om möjligheten till stöd för arbetstagare och deras representanter.

Ändringsförslag  84

Förslag till resolution

Punkt 20

Förslag till resolution	Ändringsförslag
20. Europaparlamentet understryker att unionens budget för 2022 kommer att utgöra en bro mellan det första och det andra steget i färdplanen mot införandet av nya egna medel. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ett smidigt genomförande så att nya egna medel åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet.	20. Europaparlamentet understryker att unionens budget för 2022 kommer att utgöra en bro mellan det första och det andra steget i färdplanen mot införandet av nya egna medel. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ett smidigt genomförande som i överensstämmelser med subsidiaritetsprincipen säkerställer att nya egna medel åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet.

Ändringsförslag  85

Förslag till resolution

Punkt 20a (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	20a. Europaparlamentet uppmanar till att man i unionsbudgeten för 2022 särskilt uppmärksammar behoven i och förbindelserna med de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), eftersom de har drabbats särskilt hårt av covid-19-pandemins sociala och ekonomiska konsekvenser och är särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet betonar vidare att tillgången till finansiering för de utomeuropeiska länderna och territorierna måste förbättras eftersom de på grund av sin särskilda status och storlek har begränsade administrativa resurser och expertis.

Ändringsförslag  86

Förslag till resolution

Punkt 20b (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	20b. Europaparlamentet påminner om att 60 anställda som arbetade som extern personal i parlamentets restauranger tyvärr sagts upp i januari 2021 eftersom upphandlingen med cateringföretaget inte förnyades. Europaparlamentet bör föregå med ett gott exempel och hålla så många arbetstagare inom samhällsviktig verksamhet sysselsatta som möjligt under pandemin. Parlamentet uttrycker i detta avseende stor oro för avtalen och arbetsvillkoren för arbetstagarna som utför viktiga och strukturella tjänster åt parlamentet, såsom städning och catering. Parlamentet bör utforska möjligheten till att insourca dessa jobb och tjänster i parlamentet.

Ändringsförslag  87

Förslag till resolution

Punkt 20c (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	20c. Europaparlamentet upprepar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och politik inom sysselsättning och social inkludering, och att flera av idéerna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor tidigare framgångsrikt har genomförts som pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet är emellertid bekymrat över objektiviteten i kommissionens förhandsbedömningar som har stor betydelse för deras antagande i parlamentet. Genomförandet av pilotprojekt/förberedande åtgärder måste vara transparent och i linje med de mål och rekommendationer som antagits för dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att av effektivitetsskäl låta dessa projekt och åtgärder företrädesvis genomföras via EU-byråer när de ligger inom dessa byråers expertområden.

Ändringsförslag  88

Förslag till resolution

Punkt 20d (ny)

Förslag till resolution	Ändringsförslag
	20d. Europaparlamentet framhåller byråernas viktiga bidrag när det gäller hanteringen av ett stort antal sysselsättningsfrågor och sociala frågor, såsom levnads- och arbetsvillkor, rörlighet, hälsa och säkerhet, kompetens osv., samt insamling av uppgifter, särskilt genom undersökningar. Parlamentet betonar att byråernas uppgifter ständigt utvecklas och att de därför måste ges nödvändiga resurser för att fullgöra dem. Parlamentet insisterar särskilt på att den nya europeiska arbetsmyndigheten ska ha tillräckligt med personal och finansiering.

 

 

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR

Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265(BUI))

Till ordföranden

Utskottet för utrikesfrågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid sitt sammanträde den 25 januari 2021 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse och att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Vid sitt sammanträde den 23 februari 2021 behandlade utskottet för utrikesfrågor detta ärende. Vid detta sammanträde beslutade utskottet att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

David McAllister

 

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös budget för 2022 på området för yttre åtgärder och försvar så att EU kan bemöta de yttre utmaningarna, uppfylla sina prioriteringar och inta en globalt ledande roll.

2. Europaparlamentet kräver en förstärkning av EU:s globala insatser mot covid-19-krisen och ökade åtgärder för att bekämpa och återhämta sig från effekterna av covid-19-pandemin.

3. Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen till länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet för att stödja politiska och ekonomiska reformer och bekämpa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge budgetarna för demokrati och valobservatörsuppdrag tillräckliga finansiella resurser, så att unionen kan stödja valprocesser och stärka de demokratiska institutionerna i tredjeländer som behöver stabilitet, bl.a. initiativ med särskilt stöd till medborgarorganisationer för valövervakning. Parlamentet betonar vikten av att avsätta tillräckliga resurser för genomförandet av mekanismer som främjar respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på global nivå.

5. Europaparlamentet förväntar sig att en ny generation av instrument för finansiering av yttre åtgärder kommer att öka samstämmigheten, ansvarsskyldigheten och effektiviteten i finansieringen av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet vill se ökad transparens och demokratisk kontroll av finansieringen av instrumenten för finansiering av yttre åtgärder genom strategisk styrning från parlamentets sida och en förstärkt geopolitisk dialog mellan parlamentet och kommissionen, vilket skulle möjliggöra en ordentlig utvärdering av användningen av budgeten, inbegripet bufferten för nya utmaningar och prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet så snart som möjligt före en eventuell mobilisering av bufferten, och påminner om kommissionens skyldighet att fullt ut beakta parlamentets synpunkter. Parlamentet betonar vikten av villkorlighet och av att dra in  finansieringen från instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (NDICI) och IPA III vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna och allvarlig försämring av rättsstatsprincipen.

6. Europaparlamentet påminner om vikten av att förse EU-budgeten med en tillräckligt detaljerad kontoplan så att budgetmyndighetens två grenar kan utöva sin beslutsfattande roll korrekt när det gäller allokeringen av finansiella medel till politiska prioriteringar och sina kontrollbefogenheter när det gäller genomförandet av själva budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta olika budgetposter för västra Balkan och för Turkiet inom ramen för IPA III samt en mer detaljerad budgetplan för prioriteringarna för det östra och södra grannskapet inom ramen för NDICI, inbegripet en särskild budgetpost för UNRWA.

7. Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla lämpligt ekonomiskt stöd från medlemsstaterna och genom Europeiska försvarsfonden för att skapa en stark europeisk gemensam säkerhets- och försvarsunion (GSFP), och understryker vikten av att stärka det europeiska samarbetet i försvars- och säkerhetsfrågor för att öka insatsförmågan och den operativa effektiviteten genom ökade insatser för gemensam militär och civil kapacitetsutveckling.

8. Europaparlamentet kräver en ökning av budgetposterna för utrikespolitiska behov och prioriteringar, krishantering och civila akuta GSFP-åtgärder för att hantera de dramatiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

9. Europaparlamentet betonar vikten av att intensifiera insatserna för att uppnå målen för hållbar utveckling genom inkluderande åtgärder eftersom utsatta grupper riskerar att drabbas av den globala krisen.

 

 

Grupper	Närvarande ledamöter
EPP	David McAllister (Chair), Željana Zovko (Vice-Chair), Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Lukas Mandl, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe‑Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler‑Lima, Vladimir Bilcik (substitute), Deli Andor (substitute)
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Kati Piri, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev, Pierfrancesco Majorino (substitute)
Renew	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans
ID	Lars Patrick Berg, Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi, Thierry Mariani, Jérôme Rivière, Harald Vilimsky, Marco Zanni (substitute)
GREENS	Alviina Alametsä, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon, Thomas Waitz, Salima Yenbou
ECR	Witold Jan Waszczykowski (Vice-Chair), Anna Fotyga, Karol Karski, Jacek Saryusz‑Wolski, Hermann Tertsch, Charlie Weimers
The Left	Stelios Kouloglou, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz
NI	Fabio Massimo Castaldo, Márton Gyöngyösi, Kostas Papadakis

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265(BUI))

Till ordföranden

Utskottet för utveckling har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid sitt sammanträde den 25 februari 2021 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse och att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

Tomas Tobé

 

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet är fast övertygat om att unionens budget måste återspegla unionens externa ambitioner, bland annat att vara en ledande partner för utvecklingsländerna.

 

2. Europaparlamentet uppmärksammar covid-pandemins oroväckande effekter på utvecklingsländerna och det faktum att dessa länders framsteg mot FN:s mål för hållbar utveckling nu omintetgörs. Parlamentet betonar att det i denna situation är viktigare än någonsin att EU uppfyller sina åtaganden om utvecklingsfinansiering, bland annat genom att fullt ut utnyttja alla tillgängliga NDICI-medel för de avsedda ändamålen och genomföra artikel 25 i NDICI-förordningen om överföringar i enlighet därmed.

 

3. Europaparlamentet noterar det aldrig tidigare skådade globala behovet av humanitärt bistånd och det i hög grad otillräckliga tillhandahållandet av resurser för att tillgodose dem. Parlamentet välkomnar den riktade förstärkningen av det humanitära biståndet i samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, men efterlyser en omfattande mobilisering av reserven för solidaritet och katastrofbistånd, som i nominella termer inte ska vara mindre än mobiliseringen av reserven för katastrofbistånd inom den föregående fleråriga budgetramen och högst får nå upp till gränsen på 60 % för extern användning av reserven för solidaritet och katastrofbistånd.

 

4. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att kontoplanen måste göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt och för parlamentet att i synnerhet fullgöra sin roll avseende demokratisk tillsyn och granskning. Parlamentet insisterar därför på behovet av att kontoplanen till fullo och så snart som möjligt återspeglar överenskommelsen om NDICI-förordningen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram ett förslag till ändringsbudget för 2021 års EU-budget för genomförande av den överenskommelse som nåddes vid förhandlingarna om NDICI-förordningen om fem separata anslag för geografiska program i Asien, särskilt Mellanöstern, Sydasien, Centralasien, norra Asien och Sydostasien och Stillahavsområdet, genom inrättandet av motsvarande separata budgetposter. Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle kunna och bör göras före budgetförfarandet för 2022.

 

5. Europaparlamentet påminner om att det i NDICI-förordningarna föreskrivs att kommissionen ska informera parlamentet om sin planerade användning av NDICI-bufferten, särskilt inom ramen för den geopolitiska dialogen. Parlamentet ser fram emot att i rätt tid få information om detta, inbegripet om skälet till de föreslagna utgifterna, deras specifika ändamål, de planerade stödmottagarna och genomförandeformerna samt hur användningen skulle motsvara de övergripande principerna och målen i NDICI-förordningen.

 

 

YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III 2020/2265(BUI)

Till ordföranden

Budgetkontrollutskottet (CONT) uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande vid utarbetandet av Europaparlamentets riktlinjer för budgetförfarandet för 2022.

Utestående åtaganden

1. CONT är bekymrat över att

- de utestående åtagandena har fortsatt att öka under 2019 och uppgick till 298,0 miljarder EUR vid utgången av 2019 (jämfört med 281,2 miljarder EUR 2018); 2019 motsvarade de 2,7 år av åtagandebemyndiganden som gäller längre än ett år, en ökning från 2,3 år 2012, som är motsvarande år i den föregående fleråriga budgetramen,

- 2019 nådde de utestående åtagandena en rekordhög nivå på grund av att åtagandebemyndigandena systematiskt översteg betalningsbemyndigandena och att betalningsbehov senarelades till nästa fleråriga budgetram för 2021–2027.

2. CONT påpekar att nivån på betalningsbemyndigandena i de årliga budgetarna har varit betydligt lägre än taket i den fleråriga budgetramen under de senaste åren, vilket kan leda till högre betalningsbehov i framtiden och riskerar att sätta budgeten under press. CONT betonar att de utestående betalningsbemyndigandena till stor del kommer att regleras under nästa fleråriga budgetram.

3. CONT fäster uppmärksamheten vid att de huvudsakliga finansiella risker som EU:s budget exponerades för under 2019 var förknippade med finansiella transaktioner i form av lån som direkt täcktes av EU:s budget (53,7 %) och finansiella transaktioner som täcktes av en EU-garantifond (46,3 %). CONT konstaterar att när de eventuella framtida betalningarna enligt Efsi-garantin (Europeiska fonden för strategiska investeringar) också lades till uppgick beloppet för den totala risk som bärs av EU:s budget till 90,5 miljarder EUR i slutet av 2019.

4. CONT uppmanar därför kommissionen att presentera en fullständig bild av EU-budgetens exponering i den årliga rapporten om garantier som täcks av den allmänna budgeten, inbegripet den risk som genereras av Efsi-garantin, och av alla framtida berörda finansiella transaktioner.

5. CONT betonar att unionen under de senaste åren i ökande utsträckning har använt finansieringsinstrument och budgetgarantier till EIB-gruppen. CONT påminner om att revisionsrättens revisionsmandat för närvarande inte omfattar de av EIB-gruppens transaktioner som inte finansieras av unionsbudgeten men som bidrar till samma EU-mål. CONT uppmanar med kraft EIB att göra det möjligt för revisionsrätten att till fullo granska både korrektheten och EIB:s finansieringsverksamhet.

Covid-19-pandemin

6. CONT anser att parlamentet till fullo ska involveras i användningen av medlen från Next Generation EU.

7. CONT noterar de ökade utgifterna i EU:s budget till stöd för EU:s vaccinationsstrategi och andra åtgärder med anknytning till hälsoinsatser mot covid-19 med medel från instrumentet för krisstöd, men även till forskning, EIB och extern finansiering, inbegripet kommissionens initiativ att samla in ytterligare 750 miljoner EUR från medlemsstaterna. Det är därför av yttersta vikt att kommissionen säkerställer full transparens när det gäller inköp och distribution av vaccin. CONT betonar att tillbakadragandena på forskningsområdet uppgick till totalt 635 miljoner EUR under 2019 och är tillgängliga för vidareutnyttjande enligt artikel 15.3 i budgetförordningen till stöd för europeisk hälsoberedskap och krishantering.

8. CONT påpekar att för 2020 och de kommande åren kommer covid-19-utbrottet att få betydande globala effekter och betydande konsekvenser för EU:s budget, och i detta avseende kommer genomförandet av unionens initiativ för omedelbara insatser från och med 2020 att påverka erkännande, värdering och omklassificering av många tillgångar och skulder i unionens årsredovisning.

9. CONT uppmanar kommissionen att göra en ny bedömning, mot bakgrund av covid-19-krisen, av huruvida de befintliga mekanismerna för att minska EU-budgetens riskexponering är tillräckliga och lämpliga och se över målen för avsättningsnivåerna i de garantifonder som täcker garantierna från EU-budgeten. CONT uppmanar kommissionen att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen är transparenta och effektiva, att räkenskaperna är godtagbara och att de underliggande utgifterna är lagliga och korrekta. CONT betonar behovet av ett driftskompatibelt digitalt övervaknings- och rapporteringssystem för att systematiskt och i realtid spåra utgifter som härrör från unionens budget och slutliga stödmottagare (fysiska personer) för att säkerställa efterlevnad av standarderna för en sund ekonomisk förvaltning. CONT påpekar att den finansiella exponeringen noggrant bör kontrolleras av revisionsrätten och parlamentet i samband med ansvarsfrihetsförfarandet på grund av deras stora omfattning.

Utnyttjande av medel i tid

10. CONT noterar att den totala utnyttjandegraden för ESI-fonderna (Europeiska struktur- och investeringsfonderna) 2019 var lägre än under motsvarande år i den föregående fleråriga budgetramen, att endast nio medlemsstater hade högre utnyttjandegrad under den fleråriga budgetramen för 2014–2020 än under den föregående och att utnyttjandetakten 2019 totalt sett var nästan exakt densamma som under 2018.

11. CONT noterar vidare att i början av 2019, efter det att den fleråriga budgetramen 2014–2020 hade varit i kraft i fem år, hade endast omkring 17 % av de totala ESI-medel som anslagits genom finansieringsinstrument med delad förvaltning nått sin slutliga mottagare. CONT uppmanar kommissionen att förbättra rapporterings- och datahanteringssystemen för att öka transparensen och spårbarheten för dessa utgifter.

12. CONT uppmanar kommissionen att införa en handlingsplan, tillsammans med en översyn av EIB-gruppens färdplan, med tydliga incitament för ett effektivt utnyttjande av tillgängliga medel, och att hjälpa medlemsstaterna att hitta stödberättigade projekt med tydligt europeiskt mervärde.

Intressekonflikter och rättsstatsprincipen

13. CONT betonar att artikel 61 i budgetförordningen, sedan augusti 2018 har utvidgat definitionen av intressekonflikter. CONT framhäver kommissionens ansvar att se till att dessa bestämmelser genomförs med tillbörlig aktsamhet i hela unionen, och att alla former av intressekonflikter hanteras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt under hela genomförandet av unionens budget.

14. CONT är bekymrat över den ekonomiska förlust som orsakas av generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i ett antal medlemsstater, vilket gör befintliga klagomåls- och skyddsmekanismer ogiltiga eller ineffektiva. CONT uppmanar kommissionen att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen i alla dimensioner och utan dröjsmål, för att förhindra ytterligare negativa effekter på EU:s budget, med hjälp av villkorlighetsmekanismen.

15. CONT påminner om Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 där det betonas att medlagstiftarna har enats om att förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 och kommer att behöva tillämpas på alla åtaganden och betalningar. CONT uppmanar kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, att se till att förordningen är fullt tillämplig från och med det datum som medlagstiftarna fastställt, och påminner om att endast domstolen kan ogiltigförklara förordningen eller en del av den. CONT bekräftar att om en medlemsstat begär att förordningen eller delar av den ska ogiltigförklaras kommer parlamentet att försvara dess giltighet inför domstolen och förväntar sig att kommissionen ingriper till stöd för parlamentets ståndpunkt. CONT betonar i detta fall att parlamentet kommer att begära att domstolen inleder ett påskyndat förfarande. CONT påminner om artikel 265 i EUF-fördraget och förklarar sig beredd att använda den.

 

Egna medel

16. CONT noterar paradigmskiftet, dvs. att bemyndiga kommissionen att undantagsvis låna upp till 750 miljarder EUR på kapitalmarknaderna. CONT insisterar på att metoden för återbetalningarna måste vara transparent och begriplig och öppen för granskning. CONT insisterar på att återbetalningarna bör ske med hjälp av ett hållbart och transparent system med nya egna EU-medel och att de helt och hållet bör täckas av inkomsterna från nya genuint egna EU-medel, för att säkerställa återbetalningsplanens trovärdighet och genomförbarhet.

17. CONT påpekar också att redovisningen av inkomsterna från unionens upplåning i EU:s budget som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål bör kontrolleras noggrant av revisionsrätten och parlamentet i samband med ansvarsfrihetsförfarandet på grund av deras stora ekonomiska omfattning. CONT betonar att omfattningen av denna upplåningsverksamhet kräver ökad yrkesmässig expertis och administrativ kapacitet med avseende på effektiv upplåning och återbetalning, en särskild ram för riskhantering och kontroll för att garantera räkenskapernas tillförlitlighet och en korrekt värdering av de uppkomna skulderna. CONT understryker dock att kontrollen av förvaltningskostnader också ska övervakas strikt. CONT begär att lägesrapporten om upplåningsplanen i god tid ska överlämnas till budgetkontrollmyndigheten så att den kan granskas ordentligt som en del av ansvarsfrihetsförfarandet.

18. CONT insisterar i detta sammanhang på att det föreslagna systemet för egna medel inte bör öka den totala skattebördan för EU:s skattebetalare, att det bör förhindra att bördan av att finansiera återhämtningen hamnar hos de mest utsatta och att det bör leda till en minskad andel av de nationella BNI-baserade bidragen till finansieringen av EU:s budget. CONT anser att andelen nya genuint egna medel måste spela en viktig roll på inkomstsidan i EU:s budget och garantera främjandet av en rättvis inre marknad.

 

Med vänlig hälsning

Monika Hohlmeier  Joachim Kuhs

Ordförande för CONT Föredragande för ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen

 

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

KP/ab

D(2021) 446

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265(BUI))

Till ordförande

Johan Van Overtveldt,

På grund av den snäva tidsramen i BUDG-utskottet beslutade ENVI-utskottets samordnare den 11 januari 2021 att ENVI-utskottet skulle avge ett yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265 (BUI)) i form av en skrivelse. Både som ENVI-utskottets ordförande och ständig föredragande för budgeten vill jag därför överlämna ENVI-utskottets bidrag i form av resolutionspunkter, som ENVI-utskottet antog vid sitt sammanträde den 24 februari 2021 och som ditt utskott förhoppningsvis kommer att beakta:

– Europaparlamentet betonar att unionens budget för 2022 bör bidra till att säkerställa en snabb, motståndskraftig, socialt rättvis och jämlik återhämtning från covid-19-pandemin och dess effekter, samt främja en stark ekonomisk återhämtning och uppnå unionens reviderade klimat- och miljömål för 2030, inbegripet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, energimålen och målet att göra EU klimatneutralt senast 2050. Parlamentet betonar att en grön återhämtning är ett avgörande steg för att uppnå målen i Parisavtalet, samtidigt som det säkerställs att tillräckligt stöd ges till de medlemsstater som drabbats hårdast av pandemin och dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

– Europaparlamentet betonar att unionens budget för 2022 bör anpassas till unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, de mål som anges i [förordning (EU) 2020/XXX om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (den europeiska klimatlagen)], målen för den europeiska gröna given, den sociala delaktigheten och den regionala sammanhållningen och FN:s mål för hållbar utveckling, samtidigt som det säkerställs att tillräckligt stöd tillhandahålls för att uppnå en rättvis omställning som bygger på solidaritet och rättvisa.

– Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå målen för integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att stöd endast ges till verksamhet som är i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet stöder helhjärtat målet för klimatrelaterade utgifter på minst 30 % av utgifterna i unionens totala budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och insisterar på att detta mål ska uppnås och efterlyser effektiva insatser från och med det första året av den fleråriga budgetramen för att uppnå denna utgiftsnivå. Parlamentet påminner om ENVI-utskottets ståndpunkt av den 5 september 2019 att ett mål på 40 % för integrering av klimatåtgärder bör fastställas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet påminner om att 37 % av utgifterna inom ramen för [förordning (EU) nr 2020/XXX om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (faciliteten för återhämtning och resiliens)] bör gå till klimatmålen. Parlamentet betonar med eftertryck vikten av ett rättsligt bindande mål för utgifter som rör biologisk mångfald på 7,5 % från och med 2024 och 10 % från och med 2026 i den fleråriga budgetramen, och anser att en uppjustering bör övervägas i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att nå dessa årliga utgifter på 10 % för biologisk mångfald så snart som möjligt från och med 2021.

– Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att spåra utgifter som rör klimatet och den biologiska mångfalden med hjälp av en robust, transparent och heltäckande metod. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att nära samarbeta med parlamentet och rådet för att utveckla spårningsmetoder och uppnå de tillämpliga målen. Parlamentet insisterar på att metoden för klimatutgifter ska beakta effekterna av utfasningen av finansieringen av Next Generation EU, göra åtskillnad mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringarna när så är möjligt och inbegripa relevanta åtgärder vid otillräckliga framsteg. Parlamentet förväntar sig att man i detta arbete beaktar de högsta standarder som redan tillämpas för sådan spårning. Parlamentet välkomnar att befintliga överlappningar mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald kommer att beaktas. Parlamentet ser fram emot de årliga samråden om klimatmålen enligt vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet.

– Europaparlamentet insisterar på att tillräckliga resurser bör säkerställas i unionens budget för 2022 för att hantera och vända förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöringen, skydda, bevara och återställa förstörda ekosystem samt för att uppnå målen i strategin för biologisk mångfald 2030, strategin Från jord till bord, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och handlingsplanen för nollutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en tillräcklig personalstyrka för direktorat som bidrar till att säkerställa ett fullständigt genomförande av strategin för biologisk mångfald, den kemiska strategin för hållbarhet och övergången till en cirkulär och klimatneutral ekonomi senast 2050. Parlamentet är bekymrat över att personalstyrkan vid generaldirektoratet för miljö har minskat avsevärt under de senaste åren och att dess personalstyrka endast utgör 1,3 % av all personal vid kommissionen. Parlamentet anser att tillräckligt med kvalificerad personal är en förutsättning för att unionens politik ska kunna genomföras och verkställas på ett framgångsrikt sätt.

– Europaparlamentet betonar att unionens budget för 2022 bör vara säkrad när det gäller klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet anser att det behövs många ytterligare investeringar för klimatåtgärder och att klimatresiliens måste integreras i långsiktiga investeringar.

– Europaparlamentet betonar vikten av att upprätthålla nivån på stödet till EU:s flaggskeppsprogram och fonder, inbegripet EU för hälsa, det nya Life-programmet och Fonden för en rättvis omställning.

– Europaparlamentet betonar att unionens budget för 2022 bör innehålla tillräckliga resurser för utveckling och uppgradering av kapaciteten för att säkerställa en bättre beredskap och hantering av pandemier och för att stärka unionens åtgärder när det gäller viktiga hälsoaspekter, vilket ska leda till inrättandet av en europeisk hälsounion som bidrar till rättvis tillgång till hälso- och sjukvård och som bygger på fördragsstadgade befogenheter. Parlamentet betonar att tillräckliga resurser bör anslås, särskilt för att öka investeringarna i forskning och utveckling.

– Europaparlamentet begär att unionens budget för 2022 ska stödja parlamentets resolution av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19, särskilt uppmaningen till kommissionen, medlemsstaterna och globala partner att säkerställa snabb, jämlik och ekonomiskt överkomlig tillgång för alla människor över hela världen till vacciner och behandlingar mot covid-19 så snart de är tillgängliga. 

– Europaparlamentet pekar på behovet av att fortsätta att anslå tillräckliga medel till unionens civilskyddsmekanism för att bidra till att hantera hot mot folkhälsan, såsom den nuvarande pandemin, skogsbränder, översvämningar, jordbävningar och andra naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, vars effekter förväntas förvärras ytterligare av klimatförändringarna, samt för att stärka budgetåtgärderna vid oförutsedda händelser. Parlamentet välkomnar överenskommelsen inom den fleråriga budgetramen om att tillhandahålla ytterligare finansiering för civilskyddsmekanismen, inbegripet katastrofberedskap, förbättringar av prognosbaserade planeringssystem för tidig varning, kunskapsutbyte och tillvaratagna erfarenheter från tidigare erfarenheter.

– Europaparlamentet efterlyser genomförandet av färdplanen för nya egna medel och bekräftar på nytt sin ståndpunkt till stöd för i synnerhet egna medel som bidrar till unionens mål för hälsa, miljö och klimat, särskilt en betydande andel av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter, icke-återvunnet plastförpackningsavfall och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

– Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för de unionsbyråer som ingår i ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (Echa, ECDC, EEA, Efsa och EMA) så att de kan fullgöra sitt uppdrag, utföra sina uppgifter och bland annat på bästa möjliga sätt reagera på följderna av covid-19-utbrottet. Parlamentet betonar att ett adekvat ekonomiskt stöd till dessa byråer är avgörande för att man framgångsrikt ska kunna uppnå målen i den europeiska gröna given, säkerställa folkhälsan och ge bästa möjliga skydd för alla.

 

Jag har sänt en liknande skrivelse till Karlo Ressler, huvudföredragande för 2022 års budget.

 

Med vänlig hälsning

 

Pascal Canfin

 

 

 

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265)BUI)) – Föredragande för yttrandet: Eugen Jurzyca

Till ordföranden

Inom ramen för det aktuella förfarandet har utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd beslutat att lägga fram ett yttrande i form av en skrivelse för ditt utskott.

 

Vid utskottssammanträdet den 22 februari 2021 behandlade utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd detta ärende. Vid det sammanträdet beslutade utskottet att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga förslagen i enlighet med bilagan till denna skrivelse i det förslag till resolution som antas[14].

Med vänlig hälsning

Anna Cavazzini

Ordförande

 

Bilaga: Förslag

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar att covid-19-krisen har hindrat den fria rörligheten för personer, varor och tjänster i EU, som utgör en av unionens främsta landvinningar. Parlamentet efterlyser lämpliga och effektiva initiativ för att återupprätta, ytterligare fördjupa och fullborda den inre marknaden och samtidigt stödja omställningen till en digital och hållbar ekonomi, och för att åtgärda omotiverade hinder för den fria handeln.

 

2. Europaparlamentet noterar särskilt den stora potentialen för den fria rörligheten för tjänster, som fortfarande är underutvecklad, och efterlyser initiativ och åtgärder för att främja gränsöverskridande handel med tjänster, minska omotiverade administrativa bördor för företag och säkerställa korrekt genomförande och efterlevnad av befintlig lagstiftning, såsom tjänstedirektivet. Parlamentet betonar vikten av tjänster som underlättar en mätbar minskning av EU:s miljöavtryck.

 

3. Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare insatser för att stödja medlemsstaterna i digitaliseringen av den offentliga sektorn, särskilt när det gäller förfaranden som påverkar företag och konsumenter och gör det möjligt för dem att utföra administrativa förfaranden online.

 

4. Europaparlamentet betonar vikten av programmet för den inre marknaden, som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion, stödja företagens konkurrenskraft, även små och medelstora företag, och stärka konsumenternas inflytande. Parlamentet påminner om behovet av att skapa synergier mellan programmet för den inre marknaden och EU:s återhämtningsfond, Next Generation EU.

 

5. Europaparlamentet noterar att införandet av bästa praxis vid offentlig upphandling av projekt som finansieras av EU skulle kunna bidra till att undvika frekventa fel och säkerställa ett korrekt genomförande av investeringar.

 

6. Europaparlamentet betonar behovet av ökat samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter på EU-nivå för att säkerställa att produkter som säljs både online och offline är säkra och att konsumenternas förtroende säkerställs, särskilt för gränsöverskridande köp.

 

7. Europaparlamentet understryker att en effektiv förenkling av tullförfarandena och ett korrekt genomförande av tullsystemen är avgörande för att bekämpa bedrägeri och gränsöverskridande brottslighet, driva på konkurrensen och skydda konsumenterna. Parlamentet betonar vikten av en lämplig och effektiv nivå på åtagandebemyndigandena för att möjliggöra en modernisering av tullunionen till stöd för genomförandet av unionens tullkodex och utvecklingen av elektroniska och mer automatiserade tullsystem i syfte att öka effektiviteten för unionens företag och effektivisera konsumentskyddet. Parlamentet vill att denna modernisering ska ta hänsyn till förändringarna med anknytning till avtalet mellan EU och Förenade kungariket. Parlamentet kräver total efterlevnad av revisionsrättens rekommendationer om en mer effektiv budget, konsumentvälfärd och konsumentskydd och bättre värde för företagen.

 

8. Europaparlamentet understryker vikten av ansvar och öppenhet för de organ som erhåller finansiering från EU. Parlamentet upprepar att en effektiv användning och en ordentlig utvärdering skapar besparingar som skulle kunna finansiera ytterligare verksamhet.

 

9. Europaparlamentet betonar att alla budgetprogram måste bli föremål för löpande kostnads-nyttoanalyser för att säkerställa att unionens begränsade budget används så effektivt som möjligt, och att finansiering kan användas för de mest högkvalitativa projekten med maximal effekt och vars resultat överensstämmer med de avsedda målen, inbegripet önskat bidrag till hållbarhet. Parlamentet påpekar att EU-finansieringen bör åtföljas av mätbara resultatindikatorer snarare än enkla produktionsmått som gör det möjligt att jämföra och rangordna effektiviteten när det gäller enskilda unionsprogram.

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen (2020/2265(BUI))

 

 

 

Till ordföranden

 

Vid sitt sammanträde den 24 februari beslutade REGI-utskottets samordnare att skicka utskottets synpunkter på resolutionen om riktlinjerna för 2022 i form av en skrivelse.  Jag vore tacksam om dina medarbetare kunde integrera följande förslag i budgetutskottets omröstningslista:

 

* * *

 

Allmänna anmärkningar

 

1. I artikel 174 i EUF-fördraget anges behovet av att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen för att främja en harmonisk utveckling i hela unionen. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.

 

2 Investeringar som gjorts inom ramen för sammanhållningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken har visat sig utgöra ett betydande europeiskt mervärde och bidra till att uppnå EU:s politiska mål, såsom den gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, främjande av innovation och stöd till omställningen till den digitala ekonomin.

 

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s sammanhållningspolitik i hög grad bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt, investeringar och konkurrenskraft samt till trygga och säkra arbets- och levnadsvillkor, däribland lika möjligheter och icke-diskriminering,

 

4.  Europaparlamentet stöder helhjärtat regional- och sammanhållningspolitiken som är det främsta investeringsinstrumentet i EU:s budget för att möjliggöra ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och som är en av hörnstenarna i återhämtningen från covid-19-pandemin.

 

 

Försenat inledande av sammanhållningspolitiken för perioden  2021–2027

 

5.  Europaparlamentet konstaterar att ett försenat inledande av den nya generationen sammanhållningspolitiska program för perioden 2021–2027 är oundvikligt på grund av det mycket sena antagandet av rådets ståndpunkter om lagstiftningsförslagen i förbindelse med den fleråriga budgetramen.

 

6. Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att, med hänsyn till de två överlappande programperioderna (2014–2020/n +3 och 2021–2027) och till behovet av att blåsa nytt liv i ekonomin efter covid-19-pandemin, säkerställa tillräcklig likviditet i årsbudgeten för 2022 för att kunna tillmötesgå de inkommande betalningsansökningarna.

 

7. Europaparlamentet kräver ökade resurser för europeiskt territoriellt samarbete (ETS, Interreg) för att bättre kunna hantera covid-19-pandemin och säkerställa fortsatt nödvändigt interregionalt samarbete på lokal och regional nivå.

 

 

Behovet av budgetsamordning

 

8.  Europaparlamentet noterar spridningen av EU-instrument med politiska mål som gränsar till och kompletterar målen för sammanhållningspolitiken, såsom React-EU, FRO, faciliteten för återhämtning och resiliens, CRII och CRII+.  Parlamentet betonar behovet av en noggrann samordning av budgetaspekterna av införandet av dessa nya instrument för att deras effekt ska kunna maximeras, och uppmanar kommissionen att överväga om det i detta syfte behövs ytterligare administrativa resurser. 

 

9.  Europaparlamentet understryker att flernivåstyre och deltagande av regionala och lokala myndigheter och andra aktörer är förutsättningar för effektiva, transparenta och målinriktade investeringar.

 

 

Med vänlig hälsning

 

 

 

 

Younous Omarjee

 

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen (2020/2265(BUI))

Till ordföranden

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet.

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sina allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen.

Med vänlig hälsning

(undertecknat) Juan Fernando López Aguilar

 

FÖRSLAG

om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen

(2020/2265(BUI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[15],

– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027[16] och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang[17], samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna[18],

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel[19],

– med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) nr 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut (EU, Euratom) nr 2014/335[20],

– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen[21],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[22],

– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021[23] och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

– med beaktande av rådets slutsatser av den ... om budgetriktlinjerna för 2022 (00000/2021),

– med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9‑0000/2021), och av följande skäl:

På rätt spår igen: 2022 års budget för återhämtning från covid-19-krisen

1. Med tanke på den osäkerhet som råder om de ekonomiska utsikterna, som inte förväntas återhämta sig till nivån före pandemin under 2022, och det tvingande behovet av en snabb återhämtning från de ekonomiska och sociala skador som orsakas av covid-19-pandemin, anser Europaparlamentet att unionens budget för 2022 bör spela en ännu mer avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv och bidra till att upprätthålla den europeiska ekonomin, stimulera investeringar och stödja skapandet av arbetstillfällen, samtidigt som lika möjligheter garanteras för alla i hela unionen, samt underlätta minskningen av ekonomiska, sociala, territoriella och generationsrelaterade skillnader.

2. Europaparlamentet har därför för avsikt att upprätta en framåtblickande budget som kommer att vara avgörande för återhämtningsprocessen och göra det möjligt för unionen att stimulera investeringar och ta itu med arbetslösheten, främja den digitala och gröna omställningen, förbättra den unga generationens livsutsikter, med särskild uppmärksamhet på unga personer i utsatta situationer, och ta itu med demografiska utmaningar samt säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna. Parlamentet anser att dessa prioriteringar är avgörande för att upprätthålla återhämtningen och lägga grunden för en mer motståndskraftig union.

2a.  Europaparlamentet konstaterar att utöver de många fördelar som återhämtningsplanen kommer att medföra för medlemsstaterna och EU-medborgarna finns det alltid en risk för att brottslingar förskingrar medel som var avsedda till att rädda arbetstillfällen och stödja den lagliga ekonomin i Europa. Parlamentet anser att kampen mot bedrägerier mot EU:s budget, korruption, penningtvätt och kriminell finansiering bör stärkas under 2022.

En dynamisk ekonomi för att främja investeringar och bekämpa arbetslösheten

3. Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag förblir ryggraden i den europeiska ekonomin och fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet understryker vikten av ett tillräckligt finansierat program för den inre marknaden för att öka småföretagens konkurrenskraft genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter. Parlamentet understryker dessutom InvestEU-programmets potential att mobilisera hållbara, innovativa och sociala investeringar, men även att tillhandahålla kapitalstöd till små och medelstora företag som påverkats negativt av krisen.

4. Europaparlamentet betonar det fortsatta behovet av att investera i forskning och innovation, särskilt för att EU ska vara en drivkraft i den gröna och digitala omställningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de särskilda fördelarna med Horisont Europa och anser att det är mycket viktigt att ge små och medelstora företag tillräckligt stöd till forskning och innovation så att de aktivt kan delta i dessa enorma utmaningar.

5. Europaparlamentet stöder helhjärtat regionalpolitiken som det främsta investeringsinstrumentet i EU:s budget som möjliggör ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och som en av hörnstenarna i återhämtningen. Parlamentet framhåller dess roll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom sysselsättning, grön ekonomi och innovation, och som en drivkraft för en mer inkluderande och hållbar union.

6. Europaparlamentet bekräftar betydelsen av och potentialen hos programmet EU för hälsa, som inom ramen för den nya fleråriga budgetramen blev det största hälsoprogrammet som någonsin finansierats genom EU:s budget. Parlamentet förväntar sig att synergieffekterna kommer att stärkas mellan alla EU-program som tillhandahåller ytterligare investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom ESF+, Eruf, Horisont Europa och det digitala Europa.

Hantera utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen

7. Europaparlamentet betonar att den digitala klyftan snabbt måste överbryggas och att Europas digitala omvandling måste skyndas på – ett behov som förstärkts av covid-19-krisen. Parlamentet betonar vikten av synergier mellan EU-program för att skapa gynnsamma förutsättningar för att påskynda marknadsspridningen av banbrytande teknik och innovationer. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är avgörande för att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet förväntar sig att detta program kommer att öka investeringarna i högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet i EU samt främja avancerade digitala färdigheter i hela ekonomin och samhället. Parlamentet betonar i detta avseende att alla algoritmer eller applikationer som utvecklas eller används måste respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de uttrycks i stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till integritet och icke-diskriminering.

8. Europaparlamentet betonar EU-budgetens centrala roll för att säkerställa den europeiska gröna givens framgång och en rättvis övergång till en mer hållbar och resilient ekonomi. Parlamentet betonar särskilt behovet av att se till att det finns tillräckliga resurser för den nya tillväxtstrategin, så att unionen kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som man ser till att ingen hamnar på efterkälken, och har för avsikt att noga övervaka genomförandet av strategin i budgeten för 2022. Parlamentet understryker i detta sammanhang att en modern och resilient EU-infrastruktur är avgörande för att återställa konkurrenskraften och bygga upp EU:s strategiska oberoende. Parlamentet erkänner därför mervärdet av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och EU:s rymdprogram.

Bättre framtidsutsikter för den unga generationen och hantering av demografiska utmaningar

9. Europaparlamentet understryker att ungdomarna, i synnerhet unga personer i utsatta situationer, precis som i efterdyningarna av finanskrisen 2008, återigen drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet framhåller därför att alla finansieringsmöjligheter bör utforskas fullt ut för att säkerställa ungdomarnas integration på arbetsmarknaden och bättre livsutsikter för dem.

10. Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan hitta en hållbar väg till återhämtning utan sin unga generation. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det är oerhört viktigt att öka de ekonomiska resurserna till unionsprogram såsom Erasmus+, vars framgångar när det gäller att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen är odiskutabla. Parlamentet framhåller programmets potential att främja kvalitet, innovation och entreprenörskap på ett inkluderande sätt.

11. Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade områden i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att återuppliva områden med en avtagande befolkning och bidra till att förse en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, rörlighet och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att inrätta lämpliga strukturer för att studera trender och föreslå åtgärder för att på lämpligt sätt ta itu med de demografiska förändringarna.

Förvalta yttre gränser och migrationsströmmar, tillhandahålla internationellt skydd och säkerställa en säker och gynnsam miljö för alla

12. Europaparlamentet anser att enskildas grundläggande rättigheter, ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, förvaltning av EU:s yttre gränser, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra. Parlamentet insisterar på att en effektiv förvaltning av de yttre gränserna måste vara förenlig med unionsrätten och internationell rätt, och särskilt respektera rätten till asyl och principen om ”non-refoulement”. Parlamentet påminner om det brådskande behovet av att inrätta oberoende övervakningsmekanismer för att förhindra kränkningar av de grundläggande rättigheterna vid de yttre gränserna. Parlamentet noterar den viktiga roll som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) spelar och dess nyligen utökade mandat. Parlamentet noterar vidare Olafs och Europeiska ombudsmannens utredningar av Frontex och parlamentets beslut att inrätta en arbetsgrupp inom utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor för att övervaka och utreda förvaltningen av Frontex och dess verksamhet. Parlamentet understryker att ökade budgetanslag till Frontex måste åtföljas av en motsvarande ökning av ansvarsskyldigheten och transparensen och villkoras av byråns åtagande att följa unionsrätten. Parlamentet understryker att budgetanslagen till Frontex för 2022 måste överensstämma med dessa överväganden. Parlamentet betonar behovet av ytterligare integration av Schengenområdet på grundval av objektiva kriterier samt av att återupprätta den fria rörligheten och avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna. Parlamentet betonar vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet i syfte att säkerställa ökad respekt och efterlevnad av de grundläggande rättigheterna inom ramen för EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande brottshot och för att främja informationsutbyte.

12a. Europaparlamentet noterar att den fleråriga budgetramen 2021–2027 avsätter högre belopp än tidigare år för genomförandet av migrations- och integrationspolitiken. Parlamentet efterlyser effektiva nationella program och unionsprogram som stärker det gemensamma europeiska asylsystemet, främjar laglig migration och integration, inbegripet säkra och lagliga vägar, bekämpar människohandel och främjar både ett värdigt återvändande för personer och frivilliga återvändanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa ett stabilt finansiellt anslag för att garantera ett lämpligt mottagande och registrering av flyktingar och asylsökande, en snabb handläggning av asylansökningar och en effektiv integrering av migranter, asylsökande och flyktingar. Parlamentet noterar att gränspassagerna vid EU:s yttre gränser har minskat med 13 % jämfört med 2020, bland annat till följd av pandemin, medan antalet pågående asylansökningar, 876 200 i november 2020, fortfarande är mycket högt, vilket kräver större ansträngningar för att minska detta antal. Parlamentet framhåller de förändrade mönstren i migrationsrutterna, särskilt Atlantrutten, med en ökning på 889 % av antalet nyanlända till Kanarieöarna under 2020. Parlamentet begär utökade åtgärder för att hjälpa de medlemsstater där koncentrationen av migranter och asylsökande är större, såsom Grekland, Italien, Malta, Spanien och Cypern, och uppmanar kommissionen att avsätta ökade resurser för att garantera solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Parlamentet är djupt bekymrat över den fortsatta förlusten av människoliv på Medelhavet på grund av bristen på fungerande sök- och räddningskapacitet. Parlamentet anser att sök- och räddningsinsatser är ett statligt ansvar som inte kan överlåtas till enbart icke-statliga aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart inrätta en fond till stöd för inrättandet av ett EU-uppdrag för sök- och räddningsinsatser på Medelhavet. Parlamentet kräver att mer resurser avsätts för sök- och räddningsinsatser för att undvika tragiska förluster av människoliv till havs. Parlamentet betonar än en gång behovet av en detaljerad fördelning av budgetanslagen genom att budgetposter säkerställs för varje specifikt mål på området migration och asyl.

13. Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering, bemanning och personalutbildning för alla byråer och organ som är verksamma på området för grundläggande rättigheter, asyl, säkerhet, rättvisa och integrerad gränsförvaltning för att de ska kunna fullgöra sitt utökade ansvar och samtidigt säkerställa skyddet av enskildas grundläggande rättigheter, särskilt inom ramen för deras verksamhet. 

14. Europaparlamentet anser att EU måste öka sina insatser för att ta itu med säkerhetshot såsom terrorism, radikalisering, våldsam extremism, människosmuggling, narkotikahandel eller cyberbrottslighet och hybridhot inom Europa. Parlamentet anser att anslagen bör återspegla hotens föränderliga karaktär, såsom ökningen av högerextremism och hanteringen av de bakomliggande orsakerna, och möjliggöra en bättre samordning av dessa program på EU-nivå. Parlamentet välkomnar den strategi för en säkerhetsunion som kommissionen presenterade den 24 juli 2020 och kräver tillräcklig finansiering av dess handlingsplaner. Parlamentet konstaterar att pandemin har medfört nya brottsliga utmaningar.

14a. Europaparlamentet betonar vikten av ett korrekt genomförande och en operativ förvaltning av EU:s stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (in- och utresesystemet, Etias, Ecris-TCN, Eurodac, VIS, SIS).

15. Europaparlamentet understryker EU:s ansvar att se till att unionen har tillräckliga resurser för att hantera krisens geopolitiska konsekvenser och säkerställa en säker och stabil global miljö.

Främja demokratin, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter

15a. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den betydande försämringen av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inbegripet rättsväsendets oberoende, maktdelning, kampen mot korruption och konstnärlig och akademisk frihet samt mediefrihet i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd förstärkning av den finansiering som avsätts för att säkerställa skyddet av dessa grundläggande principer. Parlamentet välkomnar i detta avseende handlingsplanen för demokrati. Parlamentet välkomnar vidare det löpande och omfattande arbete som utförs av byrån för grundläggande rättigheter när det gäller medlemsstaternas lagstiftning och praxis på dessa områden. Parlamentet anser att budgetanslagen bör återspegla behovet av att säkerställa stöd för det civila samhällets deltagande i den offentliga debatten och beslutsfattandet, särskilt i samband med konferensen om Europas framtid, liksom behovet av att övervaka kränkningar av grundläggande rättigheter och garantera journalisters, konstnärers, lärares och akademikers säkerhet.

15b. Europaparlamentet påminner om att oberoende undersökande journalistik är en viktig del av en välfungerande demokrati, genom att den tillhandahåller faktabaserad information av god kvalitet, bekämpar desinformation, ökar medvetenheten bland medborgarna och avslöjar missförhållanden eller brott. Parlamentet betonar att journalistiken i Europa står inför allvarliga utmaningar, särskilt en brist på ekonomiska resurser, som därför hotar dess oberoende och överlevnad. Parlamentet efterlyser ambitiösa finansieringsprogram i EU-budgeten på detta område.

15c.  Europaparlamentet framhåller att det nya programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden är av strategisk betydelse för att stärka demokratin, jämlikheten och rättsstaten i EU och det europeiska medborgarskapet. Parlamentet noterar att det omfattar en ny del om unionens värden som ger ekonomiskt stöd till organisationer i det civila samhället som är verksamma på lokal, regional och transnationell nivå för att främja rättigheter och därigenom också stärka skyddet och främjandet av unionens värden och respekten för rättsstatsprincipen samt bidra till demokratisk dialog, transparens och god förvaltning, även vid krympande utrymme för det civila samhället. Parlamentet framhåller dessutom vikten av finansiering för att bättre främja jämställdhet, bekämpa könsrelaterat våld och främja kvinnors rättigheter, inbegripet sexuella och reproduktiva rättigheter och hbtqi-personers rättigheter i alla medlemsstater. Parlamentet påminner vidare om att programmet Rättsliga frågor omfattar ett specifikt mål avsett att stödja och främja juridisk utbildning, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, juridiskt och rättsstatligt hänseende. Parlamentet påminner också om att juridisk utbildning även bör bidra till att öka medvetenheten om diskriminering och de effekter som digitaliseringen av straffrättsliga system har på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet begär att finansieringen av dessa program ska spenderas jämnt under perioden för den fleråriga budgetramen och uppmanar till full användning av årliga medel för de särskilda mål som lyfts fram.

Särskilda och övergripande frågor i 2022 års budget

16. Europaparlamentet förväntar sig, inför antagandet av 2022 års budget, att den fulla potentialen i paketet med den fleråriga budgetramen kommer att omsättas i praktiken och avser att noga övervaka genomförandet av alla delar av den överenskommelse som nåtts. Parlamentet bekräftar vikten av en fungerande villkorlighetsmekanism för rättsstatsprincipen helt i linje med den nyligen antagna förordningen om den generella villkorlighetsordningen för skydd av EU:s budget och ett snabbt genomförande, som trädde i kraft den1 januari 2021. Parlamentet påminner om att 2022 kommer att vara det första tillämpningsåret för de programspecifika justeringarna enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen, bland annat när det gäller anslagen för EU:s flaggskeppsprogram som ska finansieras genom den nya bötesbaserade mekanismen.

17. Europaparlamentet betonar att efter det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 försenades lanseringen av EU:s flaggskeppsprogram såsom Erasmus+, Horisont Europa samt finansieringen av den gröna given och digitaliseringsstrategierna avsevärt. Parlamentet förväntar sig därför att allt görs för att se till att alla nya EU-program är fullt operativa under 2022 och insisterar på behovet av att säkerställa att inget EU-program möjliggör massiv övervakning och diskriminerande praxis. Parlamentet påminner i detta sammanhang om parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om hanteringen av effekterna av covid-19-krisen i de gemensamma slutsatserna om budgeten för 2021, där särskild uppmärksamhet ägnas åt de sektorer i ekonomin som drabbats hårdast av krisen, såsom små och medelstora företag, turistbranschen och hotell- och restaurangbranschen, samt de människor som drabbats hårdast av krisen. 

18. Europaparlamentet förväntar sig dessutom en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2022 års budget, både för de nya programmen och för slutförandet av tidigare program, särskilt mot bakgrund av de högre förväntade betalningsbehoven på sammanhållningsområdet, och för att säkerställa att unionens budget ger nödvändiga ekonomiska incitament.

19. Europaparlamentet betonar att EU:s budget kommer att stärkas avsevärt genom Europeiska unionens återhämtningsinstrument under 2022, och att minst 60 % av dess totala anslag kommer att anslås inom de olika programmen före utgången av 2022. Parlamentet är dock oroat över det försenade inledandet av upp- och utlåningstransaktionerna inom ramen för detta instrument, eftersom det nya beslutet om egna medel, som ger tillstånd för dessa transaktioner, ännu inte har trätt i kraft. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ytterligare påskynda ratificeringsprocessen för den nya förordningen om egna medel, så att inte återhämtningen försenas.

20. Europaparlamentet understryker att unionens budget för 2022 kommer att utgöra en bro mellan det första och det andra steget i färdplanen mot införandet av nya egna medel. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ett smidigt genomförande så att nya egna medel åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet.

20a. Europaparlamentet är djupt oroat över bristen på resurser till vissa av EU:s byråer och organ som är verksamma på området för rättsliga och inrikes frågor (RIF), vilket kommer att påverka deras förmåga att fullt ut uppfylla sina mandat. Parlamentet påminner om de utökade uppgifter som tilldelats dessa byråer och organ. Parlamentet efterlyser ordentlig finansiering och bemanning av EU:s byråer och organ på RIF-området. Parlamentet påpekar att ett antal av dessa byråer och organ kan behöva ökad finansiering och mer personal i lämpliga rekryteringskategorier under 2022 för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Parlamentet upprepar sitt krav på ytterligare åtgärder för att förbättra utbildningen inom brottsbekämpande myndigheter så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt, samt utbildning om strategier för att bekämpa rasism och diskriminering och för att förebygga, identifiera och förbjuda rasprofiler och etnisk profilering och våld. Parlamentet insisterar dock på att en effektiv, transparent och jämn könsfördelning i förvaltningen av RIF-byråerna är en förutsättning för ökad finansiering, särskilt full respekt för de grundläggande rättigheterna, och att alla RIF-byråer måste följa EU-rätten och internationell rätt och återspegla EU:s värderingar i sitt arbete.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen (2020/2265(BUI))

Till ordföranden

Utskottet för konstitutionella frågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 27 januari 2021 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse.

Vid sitt sammanträde den 25 februari 2021 behandlade utskottet för konstitutionella frågor detta ärende. Vid detta sammanträde[24] beslutade utskottet att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Först och främst vill utskottets ledamöter påminna om att unionens årliga budget, i en tid med aldrig tidigare skådade ekonomiska, hälsomässiga, utbildningsmässiga och sociala utmaningar till följd av covid-19-pandemin, utgör en viktig pelare i EU:s reaktion på de skador som viruset har orsakat. EU:s årliga budget för 2022 måste vara både ambitiös och solid för att säkerställa att unionens program kan fungera som en effektiv ekonomisk stimulans.

De understryker vidare vikten av att stärka EU:s budget genom Europeiska unionens återhämtningsinstrument och betonar behovet av att alla medlemsstater ratificerar beslutet om nya egna medel. De framhåller också behovet av att fortsätta genomförandet av färdplanen för införandet av nya egna medel, för att säkerställa att de nya egna medlen åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

Utskottets ledamöter betonar att unionens budget för 2022 också måste vara tillräcklig för att finansiera utövandet av de befogenheter som unionen tilldelas genom fördragen, fokusera på det gemensamma europeiska intresset och göra det möjligt för unionen att nå upp till de resultat som är viktiga för EU-medborgarna.

Effektiv kommunikation och samråd med medborgare i hela Europa bör vara en av de främsta prioriteringarna för budgeten i syfte att säkerställa ett brett, aktivt och effektivt deltagande av medborgarna. I synnerhet bör budgeten för 2021 ha de resurser som krävs för att genomföra konferensen om Europas framtid. Dessa resurser bör stå i proportion till de mål för konferensen som anges i Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid[25], bland annat anordnandet av tematiska forum (Medborgarnas Agora och Ungdomens Agora) under hela processen.

Utskottets ledamöter understryker behovet av tillräcklig finansiering av unionens program, verksamhet och initiativ, som är avgörande för att intensifiera deltagandedemokratins processer i EU, bygga upp medborgarnas förtroende och öka deras förståelse för EU:s politik samt utveckla och främja det europeiska medborgarskapet, särskilt det europeiska medborgarinitiativet och programmet för rättigheter och värden.

Lämpliga finansieringsnivåer måste också säkerställas för de strukturer inom EU:s institutioner och organ som ansvarar för kommunikationerna med medborgarna och för att motverka desinformation, bland annat kommissionens representationer och det framtida sekretariatet för konferensen om Europas framtid, så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Sist men inte minst påminner utskottsledamöterna om nödvändigheten av att anslå tillräckliga medel till kommissionens kommunikationstjänster för att främja medborgarutbildning och informera medborgarna om unionens verksamhet och politik och därmed bidra till ökad medvetenhet och motverka desinformation i medlemsstaterna och på nätet.

Jag är övertygad om att budgetutskottet kommer att beakta dessa förslag vid utarbetandet av riktlinjerna för 2022 års budget.

Med vänlig hälsning

Antonio Tajani

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2022 – Avsnitt III (2020/2265(BUI))

Till ordföranden

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet, vilket godkändes vid jämställdhetsutskottets sammanträde den 25 januari 2021.

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män antog yttrandet i form av en skrivelse vid sitt sammanträde den 25 februari 2021[26] och uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

Evelyn Regner 

FÖRSLAG

Jämlikhet i centrum för EU:s politik

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verkligen tillämpa den övergripande prioriteringen jämställdhetsintegrering i den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet är bekymrat över att en granskning som revisionsrätten gjort visade att jämställdhet inte har integrerats i unionens budget på samma sätt som till exempel klimatfrågan, och välkomnar revisionsrättens beslut att undersöka detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa jämställdhetsbudgetering för att kvinnor och män ska dra lika stor nytta av de offentliga utgifterna, även inom Next Generation EU, särskilt inom ramen för åtgärderna för ekonomisk återhämtning.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till jämställdhetsaspekter i återhämtningsplanerna för covid-19-krisen och dess efterverkningar, med beaktande av att covid-19-krisen i oproportionerligt hög grad påverkat kvinnor och ökat ojämlikheten mellan kvinnor och män, och att fokusera på åtgärder för sysselsättning och balans mellan arbetsliv och privatliv, inbegripet insamling av könsuppdelade uppgifter, konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv och andra specifika åtgärder för att bekämpa bristande jämställdhet.

3. Europaparlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld inom ramen för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, med beaktande av ökningen av könsrelaterat våld under covid-19-krisen. Parlamentet påminner om att enligt segmentet Jämställdhet, rättigheter och jämställdhet och segmentet Daphne ska minst 40 % av medlen avsättas till att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld och minst 15 % till att främja kvinnors möjlighet att till fullo utnyttja sina rättigheter och jämställdhet, inbegripet balans mellan arbetsliv och privatliv, kvinnors egenmakt och jämställdhetsintegrering. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt cybervåld mot kvinnor i detta program och andra relaterade övergripande program.

4. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att införa en oberoende budgetpost för alla åtgärder som är specifikt inriktade på jämställdhet, inbegripet könsrelaterat våld, där parlamentet bör spela en avgörande roll i egenskap av budgetmyndighet.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka budgetanslagen till civilsamhällesorganisationer som verkar för kvinnors rättigheter i Europa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

6. Europaparlamentet efterlyser en kvalitativ budgetrapportering om handlingsplanen för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 2021–2025, särskilt de 85 % av de yttre åtgärderna som ska bidra till jämställdhet.

7. Europaparlamentet beklagar könsklyftan när det gäller digitala färdigheter, karriärer inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, industriellt ledarskap och entreprenörskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka de tillgängliga instrumenten och att utveckla synergier mellan dessa för att främja jämställdhet inom dessa sektorer, även för kvinnor på landsbygden.

8. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) spelar när det gäller att samla in uppgifter och tillhandahålla sakkunskap för att förstå omfattningen av och orsakerna till ojämlikhet mellan kvinnor och män i EU. Parlamentet begär att EIGE:s budget ska ökas eller åtminstone bibehållas på nuvarande nivåer.

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	17.3.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 3 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Rasmus Andresen, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Silvia Modig, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Henrike Hahn

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

30	+
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig
S&D	Robert Biedroń, Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs
Renew	Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nils Torvalds, Nicolae Ştefănuță
Verts/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Francisco Guerreiro, Henrike Hahn
ECR	Johan Van Overtveldt

 

3	-
ID	Joachim Kuhs, Hélène Laporte
NI	Ioannis Lagos

 

7	0
ID	Anna Bonfrisco, Valentino Grant
ECR	Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca
The Left	Silvia Modig, Dimitrios Papadimoulis
NI	Mislav Kolakušić

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
• [2] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.
• [3] EUT C 444I, 22.12.2020.
• [4] Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Bilaga 2: Förklaringar. Antagna texter, P9_TA(2020)0357.
• [5] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.
• [6] EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
• [7] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23.
• [8] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1.
• [9] EUT L 93, 17.3.2021, s. 1.
• [10] EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.
• [11] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
• [12] EUT C 388, 13.11.2020, s. 18.
• [13] Antagna texter, P9_TA(2020)0220.
• [14] Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Eugen Jurzyca (föredragande av yttrande), Anna Cavazzini (ordförande), Andrus Ansip (vice ordförande), Maria Grapini (vice ordförande), Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Marco Campomenosi, Maria da Graça Carvalho, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Carlo Fidanza, Evelyne GebhardtAlexandra Geese, Sandro Gozi, Svenja Hahn, Krzysztof Hetman, Virginie Joron, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Kateřina Konečná, Andrey Kovatchev, Jean-Lin Lacapelle, Adriana Maldonado López, Morten Løkkegaard, Antonius Manders, Beata Mazurek, Sven Mikser, Leszek Miller, Dan-Ştefan Motreanu, Anne-Sophie Pelletier, Tsvetelina Penkova, Miroslav Radačovský, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Kim Van Sparrentak, Barbara Thaler, Edina Tóth, Tom Vandenkendelaere, Marco Zullo.
• [15] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
• [16] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.
• [17] EUT C 444I, 22.12.2020.
• [18] Antagna texter, P9_TA(2020)0357, bilaga II.
• [19] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.
• [20] EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
• [21] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23.
• [22] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1.
• [23] EUT L xx, ....
• [24] Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Antonio Tajani (ordförande och föredragande av yttrande), Gabriele Bischoff (vice ordförande), Charles Goerens (vice ordförande), Giuliano Pisapia (vice ordförande), Gerolf Annemans, Damian Boeselager, Geert Bourgeois, Fabio Massimo Castaldo, Włodzimierz Cimoszewicz, Gwendoline Delbos‑Corfield, Pascal Durand, João Ferreira (for Leila Chaibi), Daniel Freund, Esteban González Pons, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz‑Wolski, Helmut Scholz, Pedro Silva Pereira, László Trócsányi, Mihai Tudose, Guy Verhofstadt, Loránt Vincze, och Rainer Wieland.
• [25] Antagna texter, P9_TA(2020)0010 och P9_TA(2020)0153.
• [26] Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Evelyn Regner (ordförande), Simona Baldassarre, Robert Biedroń (vice ordförande), Annika Bruna, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Alice Kuhnke, Karen Melchior, Andżelika Anna Możdżanowska, Maria Noichl, Pina Picierno, Sirpa Pietikäinen, Samira Rafaela, Diana Riba i Giner, Eugenia Rodríguez Palop (vice ordförande), María Soraya Rodríguez Ramos, Christine Schneider, Sylwia Spurek (vice ordförande), Jessica Stegrud, Isabella Tovaglieri, Ernest Urtasun, Hilde Vautmans, Elissavet Vozemberg‑Vrionidi (vice ordförande), Chrysoula Zacharopoulou, Margarita de la Pisa Carrión, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska