INTERIMSBETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
25.3.2021 - (COM(2020)0225) – (2020/0112R(APP))
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Lukas Mandl
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(COM(2020)0225) – (2020/0112R(APP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (COM(2020)0225),
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 352,
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter[1] (förordningen om byrån),
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artiklarna 2, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade byråer och den gemensamma ansatsen,
– med beaktande av studien Strengthening the Fundamental Rights Agency – The Revision of the Fundamental Rights Agency Regulation, som offentliggjordes i maj 2020 av utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor,
– med beaktande av artikel 105.5 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,
– med beaktande av interimsbetänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0058/2021), och av följande skäl:
A. Förslaget till rådets förordning är ett steg framåt i strävan att i stort effektivisera arbetet i Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (byrån) genom att göra det möjligt för byrån att fullt ut verka inom alla unionens behörighetsområden och genom att förtydliga dess uppgifter och arbetsmetoder, med respekt för proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. Det är beklagligt att den rättsliga grunden för detta i dag kräver enhällighet i rådet och parlamentets godkännande, vilket betyder att parlamentets deltagande i reformen är begränsat.
B. Byrån bidrar på ett avgörande sätt till upprätthållandet av de grundläggande rättigheterna, och bör, som en oberoende och fullvärdig EU-byrå och bevakare av de grundläggande rättigheterna, stärkas ytterligare i syfte att främja och försvara de grundläggande rättigheterna så effektivt som möjligt, och samtidigt eftersträva en dialog genom aktivt deltagande av det civila samhället, inbegripet advokatsamfund, yrkesorganisationer, domare och advokater.
C. EU:s ambitioner att utveckla en starkare yttre dimension bör återspeglas i byråns fortsatta deltagande i övervakningen och granskningen av unionens och dess medlemsstaters handlingar och verksamhet i alla aspekter av den gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitiken.
D. I en globaliserad värld är det mycket viktigt att man garanterar ett tillräckligt skydd av de grundläggande rättigheterna genom internationellt samarbete med tredjeländer.
E. EU-medborgarnas förtroende för de polisiära och rättsliga myndigheternas arbete kan endast byggas och stärkas om unionens och dess medlemsstaters handlingar och verksamhet noggrant, omsorgsfullt och konsekvent övervakas och granskas och snabbt bringas i samklang med skyldigheterna i fråga om grundläggande rättigheter. Byråns verksamhet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är därför av yttersta vikt, och dess mandat bör därför även omfatta polissamarbete och straffrättsligt samarbete.
F. Byråns arbete med att försvara grundläggande rättigheter och identifiera utmaningar, såsom barns rättigheter, migration (inklusive yttre gränser), användning av artificiell intelligens och ny teknik, jämställdhet, könsrelaterat våld och kvinnors rättigheter osv. är viktigt för byråns prioriteringar och behöver därför erkännas och stödjas.
1. Europaparlamentet anser att byråns mål att tillhandahålla relevanta institutioner, organ, kontor och byråer information, bistånd och expertis om grundläggande rättigheter och att försvara och skydda de grundläggande rättigheterna i EU är ytterst viktiga, eftersom byrån övervakar stadgans praktiska tillämpning på alla medborgare i medlemsstaterna, för att därigenom försöka säkerställa att varje person behandlas med värdighet, och att alla medlemsstater behandlas på samma sätt. Parlamentet framhåller byråns viktiga underlättande roll genom att den stöder unionen och medlemsstaterna när de vidtar åtgärder eller utarbetar handlingslinjer som rör grundläggande rättigheter. Parlamentet understryker att dessa stödåtgärder kan ta olika former, bland annat offentliggörande av rapporter som är faktabaserade och balanserade och som beaktar många olika källor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och rådet att systematiskt införliva de uppgifter som byrån tar fram i sitt beslutsfattande och att förbinda sig att uppnå samma mål.
2. Europaparlamentet understryker att hatbrott och hatpropaganda är en utbredd företeelse och en brådskande fråga, liksom diskriminering på alla grunder, bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet påminner om att ett övergripande och intersektionellt förhållningssätt är väsentligt för att skydda alla personers grundläggande rättigheter. Parlamentet varnar för den ökande förekomsten och normaliseringen av hatpropaganda och olika former av rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans, särskilt antiziganism, antisemitism, islamofobi och rasism mot personer som inte är vita i många medlemsstater, och att dessa företeelser har förvärrats av framväxten av extremistiska rörelser och ökat på nätet, särskilt under covid‑19‑pandemin. Parlamentet framhåller byråns engagemang i kampen mot alla sorters diskriminering och uppmanar byrån att fortsätta arbeta för att motverka hatpropaganda och hatbrott och att regelbundet rapportera om fallen och de senaste trenderna.
3. Europaparlamentet bekräftar sin vilja att ge byrån möjlighet att till fullo verka inom alla unionens behörighetsområden och fullgöra sin roll så som den har utformats av EU:s lagstiftare, och att därför fastställa vilka principer och villkor som krävs för att parlamentet ska kunna ge sitt godkännande. Parlamentet beklagar i detta sammanhang parlamentets begränsade deltagande i reformen av byrån, och understryker att det skulle föredra det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet uppmanar, i linje med andra RIF-myndigheter, kommissionen att tilldela byrån en tillräckligt stor budget för att den helt ska kunna fullgöra sin roll, och konstaterar att byrån behöver förses med tillräckligt specialiserad personal.
4. Europaparlamentet uppmanar rådet att beakta följande överväganden när det ändrar förordningen om byrån:
i) Förordningens tillämpningsområde
I linje med de ändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande bör ordet ”gemenskapen” ersättas med ordet ”unionen” i hela förordningen – detta innebär att unionens eller medlemsstaternas handlingar och verksamhet som rör eller som genomförs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt på området med frihet, säkerhet och rättvisa bör omfattas av byrån. I detta avseende bör det klargöras att byråns mandat omfattar polissamarbete och straffrättsligt samarbete och frågor som rör respekten för de grundläggande rättigheterna vid unionens yttre gränser (i enlighet med artikel 77 i EUF-fördraget), samt också fokuserar på frågor som rör ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden mellan medlemsstaterna. Parlamentet belyser byråns viktiga roll när det gäller att ge värdefulla synpunkter och bidrag i samband med förfaranden enligt artikel 7 i EU-fördraget och den årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att byrån i framtiden även bör bidra inom ramen för förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[2]. Parlamentet framhåller, i detta avseende, byråns roll som ett instrument för att försvara principerna demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, särskilt i tider som kännetecknas av oroväckande auktoritära tendenser.
ii) Samarbete med tredjeländer
Observatörsmedlemskap bör inte begränsas till kandidatländer eller länder med ett stabiliserings- och associeringsavtal, utan bör även vara öppet för andra tredjeländer, såsom länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet/Europeiska frihandelssammanslutningen, Förenade kungariket eller – när byråns styrelse anser att det är lämpligt – länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.
iii) Verksamhetsområden
Utöver kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans enligt artikel 5.2 b i förordningen om byrån, och utöver det mer allmänna engagemanget mot alla former av diskriminering och hatbrott, bör följande verksamhetsområden uttryckligen anges i den normativa delen av den nya förordningen:
Kampen mot antiziganism, antisemitism, islamofobi och rasism mot personer med en annan hudfärg än vit, skyddet av rättigheter för personer som tillhör minoriteter samt respekt för politiska eller andra åsikter.
iv) Årlig och flerårig programplanering
Kommissionens förslag att avbryta det nuvarande fleråriga ramprogrammet bör beaktas i syfte att överge införandet av tematiska begränsningar för varje femårsperiod så att byrån kan anpassa sitt arbete och sitt tematiska fokus till nya prioriteringar. Byrån bör utarbeta sin programplanering i nära samråd med byråns nationella sambandsmän, i syfte att samordna de viktigaste tematiska verksamhetsområdena med medlemsstaternas nationella myndigheter på bästa och effektivaste sätt. Utkastet till programplaneringsdokument bör översändas till rådets behöriga förberedande organ och Europaparlamentet för diskussion, och mot bakgrund av resultatet av dessa diskussioner ska byråns direktör överlämna utkastet till programplaneringsdokument till byråns styrelse för antagande.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en mer övergripande och ambitiös översyn av förordningen om byrån efter en grundlig konsekvensbedömning och samråd med berörda parter, i syfte att stärka byråns oberoende, effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet uppmanar rådet att överväga sådana förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att för den framtida revideringen särskilt beakta följande:
i) Styrelsen
Liksom för många andra EU-byråer bör utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ha rätt att utnämna ytterligare en ledamot till byråns styrelse. Styrelseledamöter bör kunna återutnämnas en gång. Ett krav på jämn könsfördelning i de organ som inrättas genom förordningen om byrån bör införas. Parlamentet uppmuntrar byrån att fortsätta sin praxis att ha minst en medlem i den vetenskapliga kommittén som har relevant sakkunskap om jämställdhet.
ii) Oberoende utvärdering och översyn av byråns verksamhet
Vart femte år bör byråns handlingar och verksamhet lämnas in för en oberoende extern utvärdering som inte har beställts av kommissionen. Målet för den oberoende externa utvärderingen bör vara att bedöma framför allt byråns arbetsmetoder samt hur verksamma, ändamålsenliga och effektiva byråns verksamhet och insatser är. Styrelsen ska granska slutsatserna av de utvärderingar som avses i artikel 30.3 i förordningen om byrån, och till kommissionen lämna sådana rekommendationer som kan behövas avseende förändringar av byrån, dess arbetsmetoder och räckvidden för dess uppdrag. Kommissionen ska översända utvärderingsrapporterna och rekommendationerna till parlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dem. Efter att ha bedömt utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag till sådana ändringar av förordningen som den anser nödvändiga.
iii) Uppgifter
På begäran av rådet, kommissionen eller parlamentet bör byrån kunna utföra framför allt oberoende vetenskaplig forskning, undersökningar och förberedande studier och genomförbarhetsstudier, samt utarbeta och offentliggöra slutsatser och yttranden om specifika tematiska ämnen, bland annat landsspecifika bedömningar och yttranden om lagstiftningsförslag i olika stadier i lagstiftningsprocessen och om förfaranden enligt artikel 7 i EU-fördraget. Detta bör också kunna göras på byråns initiativ, och inte enbart på begäran av en EU-institution. Dessutom bör enskilda medlemsstater eller en grupp medlemsstater ha initiativrätt. Byrån bör, i sin aktiva roll i EU:s framtida mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, inkluderas i förordningen som ett organ som, i samarbete med en panel av oberoende experter, identifierar den viktigaste positiva och negativa utvecklingen i varje medlemsstat på ett opartiskt sätt och som bidrar till bland annat utarbetandet av kommissionens årsrapport.
°
° °
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Byrån för grundläggande rättigheter spelar en mycket viktig roll genom att tillhandahålla information, bistånd och expertis i frågor om grundläggande rättigheter och genom att försvara och skydda de grundläggande rättigheterna i EU. Byrån ska underlätta för EU-institutionerna och medlemsstaterna när dessa vidtar åtgärder eller utarbetar handlingslinjer som rör grundläggande rättigheter.
För att byrån ska kunna fullgöra dessa viktiga uppgifter måste dess nuvarande mandat uppdateras, också i linje med de institutionella förändringar som har gjorts sedan antagandet av det nuvarande mandatet 2007. I detta avseende bör EU:s ambitioner att utveckla en starkare yttre dimension återspeglas i byråns fortsatta deltagande i övervakningen och granskningen av unionens och dess medlemsstaters handlingar och verksamhet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, också genom att möjligheterna till samarbete med tredjeländer, såsom EES-/Eftaländerna, Förenade kungariket efter brexit och de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, utvidgas. Dessutom bör byråns mandat också omfatta polisiära och rättsliga myndigheters handlingar och verksamhet på området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Eftersom byrån är en oberoende byrå bör dess styrelse årligen kunna besluta om programplaneringsdokumenten, och en oberoende extern utvärdering bör göras vart femte år för att man ska kunna bedöma byråns arbetsmetoder samt hur verksamma, ändamålsenliga och effektiva byråns verksamhet och insatser är.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN (10.2.2021)
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(COM(2020)0225 – 2020/0112R(APP))
Föredragande av yttrande: Evelyn Regner
PA_Consent_Interim
FÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt förslag till betänkande:
A. Jämställdhet är ett grundläggande värde som fastställs i fördragen, och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) bidrar på ett unikt sätt till att främja och skydda de grundläggande rättigheterna i EU.
B. Diskriminering på grund av kön och könsidentitet sammanfaller ofta med diskriminering på andra grunder, såsom ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, vilket ger upphov till diskriminering på dubbla eller flera grunder. Ett övergripande intersektionellt förhållningssätt är väsentligt för att skydda de grundläggande rättigheterna för alla.
C. FRA genomför sitt uppdrag genom att ständigt utveckla sin forskningskapacitet, ge expertråd och öka medvetenheten om olika frågor som rör grundläggande rättigheter, däribland jämställdhet.
D. Könsuppdelade och könsspecifika uppgifter av jämförbar karaktär är avgörande för att återge det könsrelaterade våldets omfattning, synliggöra ojämlikheter och skapa riktade strategier. Könsuppdelade och könsspecifika data saknas fortfarande inom olika områden av EU:s och medlemsstaternas politik. FRA:s undersökningar och dataanalyser syftar till att fylla dessa kunskapsluckor.
E. FRA håller också på att stärka sin roll i den operativa verksamheten genom att tillhandahålla information, stöd och rådgivning om frågor som rör grundläggande rättigheter i mottagningscentrum för migranter – där osäkra levnadsförhållanden kan leda till svårigheter att få tillgång till hälso- och sjukvård för kvinnor och flickor, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och där det finns en betydande risk för sexuellt och könsrelaterat våld – och genom att anordna utbildningstillfällen och samarbeta med andra berörda ansvariga myndigheter och organ, såsom Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). FRA och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har mycket goda erfarenheter och resultat avseende samarbete inom forskning, kommunikation och nätverksbyggande för att stärka främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet.
F. Sexuella och reproduktiva rättigheter utgör mänskliga rättigheter, och kränkningar av dessa rättigheter strider mot kvinnors och flickors rätt till jämställdhet, icke-diskriminering, värdighet och hälsa samt frihet från omänsklig och förnedrande behandling. Vi har nyligen bevittnat ett påtagligt bakslag på europeisk nivå när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter, däribland sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och en alltmer begränsad tillgång till hälso- och sjukvård. Rätten till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis lyfts fram i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. FRA har i samarbete med EIGE gett värdefulla bidrag till skyddet av dessa rättigheter.
G. FRA:s analys av konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna av covid-19 och åtgärder för att begränsa smittspridningen har avslöjat en oproportionerlig inverkan på kvinnor, i synnerhet kvinnor i en utsatt situation, såsom offer för könsrelaterat våld, kvinnor inom samhällsviktiga sektorer, kvinnor som riskerar fattigdom och kvinnor som utsätts för diskriminering på flera grunder.
H. Inrättandet av en särskild rådskonstellation för jämställdhet, vilket redan begärts av parlamentet, skulle möjliggöra ett omfattande samarbete med FRA i jämställdhetsrelaterade frågor och ytterligare stärka skyddet av kvinnors rättigheter och jämställdheten i EU.
1. Europaparlamentet anser att FRA:s nuvarande mandat är relevant, motsvarar EU:s behov och ger ett betydande EU-mervärde. Parlamentet uppskattar kvaliteten på FRA:s arbete, dess genomslagskraft och dess inverkan på EU-nivå, och uppmanar byrån att främja jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering i sitt arbete, i linje med prioriteringarna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
2. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa ett krav på jämn könsfördelning i de organ som inrättas genom förordning (EG) nr 168/2007 när man ändrar de relevanta bestämmelserna inom ramen för den pågående reformen och att kräva att minst en av ledamöterna i den vetenskapliga kommittén ska ha relevant sakkunskap om jämställdhet.
3. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa ett krav på en jämställdhetsmedveten utvärdering när man ändrar de relevanta bestämmelserna inom ramen för den pågående reformen.
4. Europaparlamentet berömmer FRA:s samarbete med EIGE kring alla de olika aspekterna av jämställdhet, bland annat på området könsrelaterat våld, och efterlyser en förstärkning av detta samarbete för att bättre ta itu med det allt större bakslaget när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter, politik och/eller lagstiftning som kan kränka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, intersektionell diskriminering, konsekvenserna av covid-19 för kvinnor och flickor, särskilt könsrelaterat våld, tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt ökat socialt utanförskap och nätvåld, som är ett allvarligt och växande problem som riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället och ekonomin i Europa. Parlamentet noterar med oro att det könsrelaterade våldet ökade betydligt under isoleringsperioden till följd av covid-19-pandemin, men fortfarande är underrapporterat i samtliga medlemsstater. Parlamentet efterlyser också ett utökat samarbete mellan FRA och EIGE för att utarbeta yttranden, bland annat i syfte att lämna synpunkter till de berörda myndigheterna för att förbättra säkerheten för kvinnor och flickor som vistas på mottagningscentrum för migranter genom att säkerställa anständiga levnadsvillkor och tillgång till hälso- och sjukvård, inbegripet tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och förhindra sexuellt och könsrelaterat våld.
5. Europaparlamentet uppmanar FRA att särskilt ta upp jämställdhetsaspekten av skyddet av brottsoffer inom ramen för sina utökade befogenheter inom samarbetet i straffrättsliga frågor.
6. Europaparlamentet uppmanar FRA att i samarbete med EIGE utarbeta en ny studie om könsrelaterat våld och våld mot kvinnor mot bakgrund av covid-19, en ny studie om skyddet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Europa samt en ny studie för att analysera EU:s jämställdhetslagstiftning och genomförandet av den i syfte att identifiera brister.
7. Europaparlamentet betonar att könsrelaterat våld är ett hinder för ett fullständigt förverkligande av jämställdhet mellan kvinnor och män och utgör diskriminering och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om bristen på jämförbara, aktuella och könsuppdelade uppgifter om könsrelaterat våld i medlemsstaterna.
8. Europaparlamentet beklagar att FRA:s senaste undersökning om våld mot kvinnor – som är en referens på EU-nivå – gjordes i början av 2014, vilket innebär att de tillgängliga uppgifterna varken är aktuella eller korrekta. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till FRA att tillhandahålla aktuella uppgifter som återspeglar den rådande situationen i medlemsstaterna.
9. Europaparlamentet framhåller de värdefulla bidrag på området kvinnors rättigheter som FRA hittills stått för, såsom byråns rapport från 2018 om invandrarkvinnor som exploateras i hushållsarbete Out of sight: migrant women exploited in domestic work, som avslöjade de fruktansvärda arbetsvillkor och kränkningar av de grundläggande rättigheterna som invandrarkvinnor utsätts för i privata hem i hela EU.
10. Europaparlamentet efterlyser mer riktad utbildning om jämställdhet, bland annat om könsrelaterat våld, för FRA:s anställda, särskilt när dessa ger stöd under sina besök vid mottagningscentrum för migranter, som ligger till grund för evidensbaserat stöd och råd i frågor som rör grundläggande rättigheter till nationella myndigheter, kommissionen och andra relevanta organ som arbetar på dessa mottagningscentrum, så att de genom detta stöd kan hjälpa de ansvariga myndigheterna att bättre bistå kvinnor och flickor, till exempel när det gäller deras vårdbehov, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, identifiera offer för könsrelaterat våld samt människohandel och sexuell exploatering och ge dessa den hjälp och det stöd de behöver.
11. Europaparlamentet välkomnar att räckvidden för FRA:s verksamhet kommer att täcka unionens behörighetsområde, inbegripet polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Parlamentet betonar kommissionens åtagande att förbättra och koncentrera insatserna för att utrota könsrelaterat våld, ge offren ett kraftfullt stödsystem, påskynda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen samt utnyttja de möjligheter som fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger att lägga till våld mot kvinnor i förteckningen över brott som erkänns av EU. Parlamentet välkomnar FRA:s bidrag till allt detta.
12. Europaparlamentet efterlyser en utökning av räckvidden för FRA:s uppgifter så att byrån på eget initiativ kan bidra till de pågående diskussionerna inom ramen för artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen inom kommissionen, parlamentet och rådet. Parlamentet begär att FRA, i samarbete med en panel av oberoende experter, på ett opartiskt sätt ska kartlägga den allmänna positiva och negativa utvecklingen i varje medlemsstat och bidra till utvecklingen av en metodik för den årliga övervakningsrapporten om unionens värden inom ramen för en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.
13. Europaparlamentet är medvetet om behovet att förse FRA, inom ramen för dess pågående arbetsprogram för 2020–2022, med tillräckligt specialiserad personal för att fortsätta att behandla jämställdhetsrelaterade tematiska frågor, såsom könsrelaterat våld.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
4.2.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
27 6 2 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Christine Anderson, Simona Baldassarre, Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Annika Bruna, Margarita de la Pisa Carrión, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Alice Kuhnke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Karen Melchior, Andżelika Anna Możdżanowska, Maria Noichl, Sandra Pereira, Pina Picierno, Sirpa Pietikäinen, Samira Rafaela, Evelyn Regner, Diana Riba i Giner, Eugenia Rodríguez Palop, María Soraya Rodríguez Ramos, Christine Schneider, Sylwia Spurek, Jessica Stegrud, Isabella Tovaglieri, Ernest Urtasun, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Chrysoula Zacharopoulou, Marco Zullo |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Alicia Homs Ginel, Radka Maxová |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
27 |
+ |
NI |
Marco Zullo |
PPE |
Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Sirpa Pietikäinen, Andreas Schieder, Elissavet Vozemberg-Vrionidi |
Renew |
Radka Maxová, Karen Melchior, Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos, Chrysoula Zacharopoulou |
S&D |
Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Heléne Fritzon, Alicia Homs Ginel, Maria Noichl, Pina Picierno, Evelyn Regner |
The Left |
Eugenia Rodríguez Palop |
Verts/ALE |
Alice Kuhnke, Diana Riba i Giner, Sylwia Spurek, Ernest Urtasun |
6 |
- |
ECR |
Margarita de la Pisa Carrión, Andżelika Anna Możdżanowska |
ID |
Christine Anderson, Simona Baldassarre, Annika Bruna, Isabella Tovaglieri |
2 |
0 |
ECR |
Jessica Stegrud |
The Left |
Sandra Pereira |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
16.3.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
52 13 2 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Magdalena Adamowicz, Malik Azmani, Katarina Barley, Pernando Barrena Arza, Pietro Bartolo, Nicolas Bay, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Damien Carême, Caterina Chinnici, Clare Daly, Marcel de Graaff, Anna Júlia Donáth, Lena Düpont, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Sophia in ‘t Veld, Patryk Jaki, Marina Kaljurand, Assita Kanko, Fabienne Keller, Peter Kofod, Moritz Körner, Alice Kuhnke, Jeroen Lenaers, Juan Fernando López Aguilar, Lukas Mandl, Nuno Melo, Roberta Metsola, Nadine Morano, Javier Moreno Sánchez, Maite Pagazaurtundúa, Nicola Procaccini, Emil Radev, Paulo Rangel, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Ralf Seekatz, Michal Šimečka, Birgit Sippel, Martin Sonneborn, Tineke Strik, Ramona Strugariu, Tomas Tobé, Dragoş Tudorache, Milan Uhrík, Tom Vandendriessche, Bettina Vollath, Jadwiga Wiśniewska, Elena Yoncheva, Javier Zarzalejos |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Sira Rego, Isabel Santos, Silvia Sardone, Tom Vandenkendelaere, Axel Voss, Isabel Wiseler-Lima |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
52 |
+ |
NI |
Laura Ferrara, Martin Sonneborn |
PPE |
Magdalena Adamowicz, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Lena Düpont, Jeroen Lenaers, Lukas Mandl, Nuno Melo, Roberta Metsola, Emil Radev, Paulo Rangel, Ralf Seekatz, Tomas Tobé, Tom Vandenkendelaere, Axel Voss, Isabel Wiseler-Lima, Javier Zarzalejos |
Renew |
Malik Azmani, Anna Júlia Donáth, Sophia in 't Veld, Fabienne Keller, Moritz Körner, Maite Pagazaurtundúa, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache |
S&D |
Katarina Barley, Pietro Bartolo, Caterina Chinnici, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Marina Kaljurand, Juan Fernando López Aguilar, Javier Moreno Sánchez, Isabel Santos, Birgit Sippel, Bettina Vollath, Elena Yoncheva |
The Left |
Pernando Barrena Arza, Clare Daly, Cornelia Ernst, Sira Rego |
Verts/ALE |
Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Damien Carême, Alice Kuhnke, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Tineke Strik |
13 |
- |
ECR |
Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Patryk Jaki, Nicola Procaccini, Jadwiga Wiśniewska |
ID |
Nicolas Bay, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Marcel de Graaff, Peter Kofod, Silvia Sardone, Tom Vandendriessche |
NI |
Milan Uhrík |
2 |
0 |
ECR |
Assita Kanko |
PPE |
Nadine Morano |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster