Förfarande : 2021/2010(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0103/2021

Ingivna texter :

A9-0103/2021

Debatter :

PV 28/04/2021 - 5
PV 28/04/2021 - 7
CRE 28/04/2021 - 5
CRE 28/04/2021 - 7

Omröstningar :

PV 28/04/2021 - 13
CRE 28/04/2021 - 13
PV 29/04/2021 - 4
CRE 29/04/2021 - 4

Antagna texter :

P9_TA(2021)0147

<Date>{30/03/2021}30.3.2021</Date>
<NoDocSe>A9-0103/2021</NoDocSe>
PDF 231kWORD 78k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om digital beskattning: OECD-förhandlingarna, digitala företags skatterättsliga hemvist och en eventuell europeisk digital skatt</Titre>

<DocRef>(2021/2010(INI))</DocRef>


<Commission>{ECON}Utskottet för ekonomi och valutafrågor</Commission>

Föredragande: <Depute>Andreas Schwab, Martin Hlaváček</Depute>

Föredragande av yttrande (*):

José Manuel Fernandes, Valérie Hayer, budgetutskottet

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om digital beskattning: OECD-förhandlingarna, digitala företags skatterättsliga hemvist och en eventuell europeisk digital skatt

(2021/2010(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 1–2 oktober 2020[1] och den 21 juli 2020[2],

 med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 27 november 2020[3],

 med beaktande av kommissionens förslag i avvaktan på antagande, i synnerhet om den gemensamma bolagsskattebasen, den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen[4] och paketet om digital beskattning[5], samt parlamentets ståndpunkter om dessa förslag,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2019 Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019)0008),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

 med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt[6], som föreslagits av dess särskilda utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE-utskottet),

 med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt[7], som föreslagits av dess andra särskilda utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 2-utskottet),

 med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt som genomförts av dess undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA-kommittén)[8],

 med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt[9], som föreslagits av det särskilda utskottet för frågor om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX 3),

 med beaktande av kommissionens uppföljning av var och en av de ovannämnda resolutionerna från Europaparlamentet[10],

 med beaktande av sin studie Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies[11],

 med beaktande av handlingsplanen från oktober 2015 inom ramen för G20:s och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), särskilt åtgärd 1 om de utmaningar på skatteområdet som följer av digitaliseringen,

 med beaktande av G20:s och OECD:s lägesrapport Tax Challenges Arise from Digitalisation, som antogs 2018, och dess arbetsprogram för att få fram en samförståndslösning på de skattemässiga problem som ekonomins globalisering medför, som antogs i maj 2019,

 med beaktande av uttalandet och rapporterna om planerna för den första och den andra pelaren, som antogs inom ramen för G20:s och OECD:s inkluderande ramverk i oktober 2020, samt de därtill bifogade resultaten av en ekonomisk analys och en konsekvensbedömning som genomförts av OECD:s sekretariat,

 med beaktande av resultaten från de olika G7-, G8- och G20-toppmöten som anordnats avseende internationella skattefrågor,

 med beaktande av det pågående arbetet i FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor om de skatteutmaningar som är kopplade till digitaliseringen av ekonomin,

 med beaktande av kommissionens inledande konsekvensbedömning av en digital skatt av den 14 januari 2021 (Ares(2021)312667),

 med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0[12],

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandet från budgetutskottet,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0103/2021), och av följande skäl:

A. De nuvarande internationella bolagsskattereglerna baseras på principer som utvecklades i början av 1900-talet och är inte längre anpassade till en alltmer globaliserad och digitaliserad ekonomi, vilket möjliggör flera skadliga skattemetoder som undergräver de offentliga finanserna och en sund konkurrens.

B. Dessa internationella skattereglers proportionalitet och praktiska genomförbarhet är nu föremål för en översyn inom ramen för OECD-förhandlingarna i syfte att säkerställa de europeiska företagens konkurrenskraft i en alltmer globaliserad och digitaliserad ekonomi.

C. Den digitaliserade ekonomin har förvärrat de befintliga problemen till följd av multinationella företags alltför stora beroende av immateriella tillgångar såsom upphovsrättsbaserade immateriella rättigheter.

D. Efter finanskrisen 2008–2009 och en rad avslöjanden om skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, skatteflykt och penningtvätt enades G20-länderna om att ta itu med dessa frågor globalt på OECD-nivå genom projektet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilket ledde till BEPS-handlingsplanen.

E. BEPS-handlingsplanen åstadkom ett globalt samförstånd om många frågor för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Ingen överenskommelse nåddes emellertid om hur man skulle hantera de beskattningsutmaningar som digitaliseringen av ekonomin ger upphov till, vilket ledde till antagandet av en separat rapport om åtgärd 1 i BEPS-handlingsplanen 2015.

F. Parlamentet har upprepade gånger efterlyst en reform av det internationella systemet för bolagsbeskattning för att åtgärda skatteundandragande och skatteflykt och ta sig an utmaningarna kring beskattningen av den digitala ekonomin.

G. Kommissionen lade 2018 fram två förslag om beskattning av den digitala ekonomin, med en tillfällig kortsiktig lösning där en skatt införs på digitala tjänster och en långsiktig lösning där betydande digital närvaro definieras som kopplingen (nexus) för bolagsbeskattning som skulle ersätta skatten på digitala tjänster. Kommissionen lade den 25 oktober 2016 fram ett förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683). Parlamentet stödde alla dessa förslag, men de antogs inte i rådet, vilket tvingade vissa medlemsstater att ensidigt införa en skatt på digitala tjänster.

H. Medlemsstaternas införande av icke samordnade och separata skatter på digitala tjänster, med olika beskattningsregler och skattekriterier, ökar fragmenteringen på den inre marknaden, skapar större skatteosäkerhet och är mindre effektivt än en gemensam lösning på EU-nivå.

I. Åtgärder som vidtas ensidigt av medlemsstaterna riskerar att leda till fler internationella handelstvister, vilket kan påverka både digitala och icke-digitala företag på den inre marknaden.

J. I enlighet med ett mandat från G20-ländernas finansministrar i mars 2017 och efter antagandet av ett arbetsprogram i maj 2019 har G20:s och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), genom sin arbetsgrupp för den digitala ekonomin, arbetat på en samförståndsbaserad global lösning som bygger på två pelare. Den första pelaren handlar om att dela upp beskattningsrätten genom nya regler för vinstfördelning och skattemässig koppling, och den andra pelaren är fokuserad på kvarstående BEPS-frågor och åtgärder för att säkerställa en minimiskattenivå.

K. Den 12 oktober 2020 offentliggjorde G20:s och OECD:s inkluderande ramverk ett paket bestående av ett uttalande och rapporter om planerna för den första och den andra pelaren, som återspeglar samstämmiga åsikter avseende ett antal politiska aspekter, principer och parametrar i båda pelarna, samtidigt som kvarstående politiska och tekniska frågor identifieras.

L. De ledande multinationella företagens vinster på det digitala området har ökat avsevärt under de senaste åren. Nedstängningarna till följd av covid-19-pandemin har ytterligare påskyndat denna trend mot en omställning till en ekonomi baserad på digitala tjänster, vilket ytterligare missgynnar fysiska företag och i synnerhet små och medelstora företag. Det finns ett akut behov av agera snabbt, med hänsyn till att G20:s och OECD:s inkluderande ramverk vill slutföra förhandlingarna i juli 2021 som ett konstruktivt första steg i riktning mot en mer rättvis fördelning av skattebördan.

M. En adekvat internationell skattelagstiftning är avgörande för att förebygga skatteundandragande och skatteflykt och för att utforma ett rättvist och effektivt beskattningssystem som åtgärdar ojämlikheter och garanterar säkerhet och stabilitet, vilket är förutsättningar för konkurrenskraft och för lika spelregler för företagen, särskilt för de små och medelstora företagen.

N. Digitaliseringen av ekonomin har gjort det möjligt för små företag över hela linjen och från olika sektorer att bli mer konkurrenskraftiga och nå ut till nya kunder. Mindre uppstarts- och uppskalningsföretag bör även fortsättningsvis slippa EU-åtgärder för digital beskattning.

O. Digitala företag är i hög grad beroende av immateriella tillgångar för att skapa innehåll, särskilt genom användning och monetarisering av användardata, och detta värdeskapande fångas inte upp av de nuvarande skattesystemen. Detta fenomen gör att platsen för värdeskapande inte sammanfaller med platsen för beskattning.

P. Avsaknaden av en internationell överenskommelse eller en EU-förordning om digital beskattning är ett hinder för ett mer konkurrenskraftigt och tillväxtvänligt företagsklimat på den digitala inre marknaden.

Q. Den allvarliga ekonomiska kris som unionen står inför kräver en modern skattepolitik som gör det möjligt för medlemsstaterna att på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt uppbära skatter för verksamhet som bedrivs på den inre marknaden.

R. Medlemsstaterna bör nära samarbeta och inta en enad, stark och ambitiös hållning i internationella skatteförhandlingar.

S. I rådets slutsatser av den 27 november anges att Europeiska rådet i mars 2021 kommer att bedöma situationen när det gäller arbetet med den viktiga frågan om digital beskattning.

T. G20-ländernas finansministrar ska träffas den 7–8 april 2021 och den 9–10 juli 2021 och utvärdera de båda pelarna i förhandlingarna om det inkluderande ramverket.

Möta utmaningarna som följer av digitaliseringen av ekonomin

1. Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande internationella skattereglerna går tillbaka till början av 1900-talet och att beskattningsrätten huvudsakligen bygger på företagens fysiska närvaro. Parlamentet påpekar att digitalisering och starkt beroende av immateriella tillgångar i hög grad har ökat företagens kapacitet att bedriva betydande affärsverksamhet i en jurisdiktion utan fysisk närvaro där, och att skatter som betalas i en jurisdiktion därför inte längre återspeglar det värde och den vinst som skapas där, vilket kan leda till urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

2. Europaparlamentet efterlyser en ny och mer rättvis fördelning av beskattningsrätten för högt digitaliserade multinationella företag och en översyn av det traditionella begreppet fast driftställe, eftersom det inte täcker den digitaliserade ekonomin. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen i fråga om att skapa ett virtuellt fast driftställe, som beaktar var värdet fångas upp och baseras på de värden och vinster som genereras av användarna. Parlamentet betonar att användare av onlineplattformar och konsumenter av digitala tjänster nu är centrala inslag i högt digitaliserade affärsverksamheter och att de inte kan flyttas utanför en jurisdiktion på samma sätt som kapital och arbetskraft, och att de därför bör beaktas vid definitionen av en ny skattemässig koppling för att på ett effektivt sätt komma till rätta med aggressiv skatteplanering.

3. Europaparlamentet delar oron för att en snäv definition av de aktuella problemen skulle leda till att man utformar riktade regler endast för vissa företag. Parlamentet påpekar att internpriser, definitionen av fast driftställe och skattegap till följd av olika alltför komplexa skattesystem måste ses över, särskilt när det gäller dubbelbeskattningsavtal.

4. Europaparlamentet betonar att nya lösningar för beskattning av den digitala ekonomin företrädesvis bör beskatta vinster, inte intäkter.

5. Europaparlamentet noterar den betydande utvecklingen av våra ekonomier till följd av digitalisering och globalisering. Parlamentet noterar digitaliseringens positiva effekter på vårt samhälle och våra ekonomier och dess stora potential för skatteförvaltningen, som ett instrument för att tillhandahålla bättre tjänster till medborgarna, öka allmänhetens förtroende för skattemyndigheterna och förbättra konkurrenskraften. Parlamentet beklagar bristerna i det internationella skattesystemet, som inte alltid lämpar sig för att hantera globaliseringens och digitaliseringens utmaningar. Parlamentet efterlyser en överenskommelse om ett rättvist och effektivt skattesystem som respekterar den nationella skattesuveräniteten.

6. Europaparlamentet efterlyser en reform av skattesystemet för att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt. Parlamentet betonar att unionen och dess medlemsstater bör ta ledningen när det gäller att åtgärda dessa brister.

7. Europaparlamentet betonar behovet av att beskatta multinationella företag på basis av en rättvis och effektiv formel för fördelningen av beskattningsrätten mellan länderna. Parlamentet påminner om kommissionens förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

8. Europaparlamentet framhåller behovet av att åtgärda underbeskattningen av den digitaliserade ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att beakta högt digitaliserade multinationella företags rörlighet, särskilt när det gäller värdeskapande, och att säkerställa en rättvis fördelning av beskattningsrätten mellan alla de länder där de bedriver ekonomisk verksamhet och där värdeskapande äger rum, inklusive FoU. Parlamentet konstaterar att vissa befintliga dubbelbeskattningsavtal kan förhindra en rättvis fördelning av beskattningsrätten och begär att de uppdateras. Parlamentet betonar den särskilda situationen för små perifera medlemsstater.

9. Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare undersökningar av det totala skattetrycket för olika affärsmodeller. Parlamentet beklagar att skatteflykt inte bara är till förfång för uppbörden av offentliga intäkter, som begränsar de offentliga tjänsterna och skiftar skattebördan mot den genomsnittliga medborgaren och därmed skapar mer ojämlikheter, utan också snedvrider marknaderna genom att vissa företag missgynnas, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som hinder skapas för nya lokala aktörer. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att ta hänsyn till eventuella hinder för små och medelstora företags inträde på marknaden för att undvika att skapa en sektor med endast ett fåtal stora aktörer.

10. Europaparlamentet påminner om att digitala företag har en effektiv skattesats på i genomsnitt endast 9,5 %, jämfört med 23,2 % för traditionella affärsmodeller.

11. Europaparlamentet betonar att efterfrågan på digitaliserade tjänster har exploderat under tiden på grund av att många uppgifter måste utföras på distans i samband med covid-19. Parlamentet konstaterar därför att leverantörerna av sådana digitaliserade tjänster har försatts i en mer gynnsam position än traditionella företag, särskilt små och medelstora företag.

12. Europaparlamentet betonar att man i OECD/G20:s slutrapport om åtgärdspunkt 1 i BEPS-handlingsplanen från 2015 drar slutsatsen att den digitala ekonomin i allt högre grad håller på att bli själva ekonomin.  Parlamentet erkänner den snabba digitaliseringen av de flesta ekonomiska sektorer och behovet av ett framtidssäkert skattesystem som inte avgränsar den digitala ekonomin, utan säkerställer en rättvis fördelning av intäkterna mellan de olika länder där värde skapas.

13. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att särskilja beskattningens och regleringens roll, och att framtidens digitala skattepolitik inte bör utformas för att korrigera brister i den digitala ekonomin, såsom intäkter från monopolmakt över information, eftersom regleringsåtgärder i stället skulle vara mer lämpliga.

En multilateral global överenskommelse: den föredragna men inte den enda vägen framåt

14. Europaparlamentet efterlyser en internationell överenskommelse om ett rättvist och effektivt skattesystem. Parlamentet välkomnar insatserna inom ramen för G20:s och OECD:s inkluderande ramverk för att nå ett globalt samförstånd om en multilateral reform av det internationella skattesystemet för att möta utmaningarna med den fortsatta överföringen av vinster i den digitaliserade ekonomin. Parlamentet beklagar dock att tidsfristen för en överenskommelse, som fastställts till slutet av 2020, inte hölls. Parlamentet konstaterar framstegen i diskussionerna om förslagen på teknisk nivå, trots de förseningar som orsakats av covid-19-pandemin, och efterlyser en snabb överenskommelse senast i mitten av 2021 inom ramen för en inkluderande förhandlingsprocess. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också aktivt engagera sig i skattefrågor i andra internationella forum såsom FN.

15. Europaparlamentet noterar att den tvåpelarstrategi som föreslås inom G20:s och OECD:s inkluderande ramverk inte avgränsar den digitaliserade ekonomin utan söker en övergripande lösning på de nya utmaningar som denna medför. Parlamentet noterar att det råder delade meningar bland medlemmarna i det inkluderande ramverket. Parlamentet anser dock att båda pelarna bör anses komplettera varandra och att de bör antas senast i mitten av 2021.

16. Europaparlamentet betonar att den andra pelaren syftar till att åtgärda kvarstående BEPS-utmaningar, särskilt genom att säkerställa att stora multinationella företag, inbegripet digitaliserade sådana, betalar en effektiv minimiskattesats oavsett var de är belägna. Parlamentet anser att en effektiv minimisats bör fastställas på en rättvis och tillräcklig nivå för att motverka överföring av vinster och förhindra skadlig skattekonkurrens.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att de framtida kompromisserna inom ramen för förhandlingarna i G20:s och OECD:s inkluderande ramverk tar hänsyn till EU:s intressen och undviker att öka komplexiteten och den byråkratiska bördan för små och medelstora företag och medborgare.

18. Europaparlamentet välkomnar OECD:s sekretariats insatser för att finna en lösning på frågan om hur våra nuvarande internationella skatteregler kan anpassas till en globaliserad och digitaliserad ekonomi. Parlamentet välkomnar förslaget inom den första pelaren om en ny skattemässig koppling och nya beskattningsrättigheter som skulle skapa en möjlighet att beskatta multinationella företag i marknadsjurisdiktioner, även om de inte har någon fysisk närvaro, på grundval av deras ekonomiska verksamhet. Parlamentet understryker att interaktionen med användare och konsumenter i hög grad bidrar till värdeskapande i digitaliserade affärsmodeller och därför bör beaktas vid fördelningen av beskattningsrätten. Parlamentet konstaterar att vissa politiska alternativ ännu måste fastställas på global nivå.

19. Europaparlamentet medger att det så kallade A-beloppet skulle skapa en ny beskattningsrätt för marknadsjurisdiktioner. Parlamentet betonar att tillämpningsområdet för dessa nya beskattningsrätter bör omfatta alla stora multinationella företag som skulle kunna använda BEPS-metoder, och åtminstone automatiserade digitala tjänster och konsumentinriktade företag, samtidigt som man inte skapar ytterligare och onödiga bördor för små och medelstora företag och undviker att göra tjänsterna dyrare för konsumenterna.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en överenskommelse som säkerställer att tillräckliga vinstbelopp omfördelas till marknadsjurisdiktionerna, vilket bör gå utöver distinktionen mellan sedvanliga och icke-sedvanliga vinster som endast kan leda till en artificiell åtskillnad.

21. Europaparlamentet är bekymrat över att ett alltför komplicerat system faktiskt skulle kunna skapa möjligheter att kringgå de nya överenskomna reglerna, och uppmanar OECD och de förhandlande medlemsstaterna att arbeta för en enkel och genomförbar lösning. Parlamentet begär att man tar hänsyn till de slutsatser som rör de administrativa konsekvenserna av OECD:s och G20:s BEPS-handlingsplan.

22. Europaparlamentet rekommenderar att de politiska alternativ som förespråkas av medlemsstaterna i förhandlingarna bör minska komplexiteten. Parlamentet stöder därför förenklade administrativa förfaranden för multinationella företag som omfattas av de nya beskattningsrätterna, även i syfte att minska genomförandebördan för medlemsstaterna, med beaktande av medlemsstater som inte är involverade i skattearrangemang som snedvrider konkurrensen, t.ex. genom fördelaktiga överenskommelser (”sweetheart deals”). Parlamentet anser att det vore lämpligt med en reform av armlängdsprincipen.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att intensifiera dialogen med USA:s nya regering om digital skattepolitik i syfte att före juni 2021 kunna utforma en gemensam strategi inom ramen för förhandlingarna i G20:s och OECD:s inkluderande ramverk. Parlamentet välkomnar förklaringen från USA:s nya regering om att den på nytt aktivt kommer att delta i OECD-förhandlingarna med avseende på att nå en överenskommelse och överge safe harbour-regeln. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att motsätta sig safe harbour-klausulen, som riskerar att allvarligt undergräva reformarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med ett eget förslag för att åtgärda utmaningarna med en digitaliserad ekonomi om en safe harbour-klausul införs i den första pelaren av reformen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens långsiktiga förslag med fokus på en betydande digital närvaro.

24. Europaparlamentet tar del av förslaget om en mekanism för förebyggande och lösning av tvister för att undvika dubbelbeskattning och öka acceptansen av de nya reglerna. Parlamentet framhåller den viktiga roll som denna mekanism spelar, särskilt under övergångsperioden fram till dess att det nya internationella skattesystemet har införts. Parlamentet understryker dock att skattesäkerhet bäst uppnås genom att man fastställer enkla, tydliga och harmoniserade regler som förhindrar att tvister över huvud taget uppkommer. Parlamentet framhåller att eventuella mekanismer för förebyggande och lösning av tvister inte får missgynna utvecklingsländerna.

25. Europaparlamentet inser att man med en internationell överenskommelse kan undvika skadliga handelstvister och motåtgärder med potentiellt negativa effekter för andra ekonomiska sektorer.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra sin egen konsekvensbedömning av effekterna av pelare ett och två på skatteuppbörden för medlemsstaterna och att informera rådet och parlamentet om sina slutsatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av denna konsekvensbedömning ge råd till och vägleda medlemsstaterna att inta ståndpunkter i förhandlingarna till stöd för EU:s intressen.

27. Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat och kommissionen att samordna sina ståndpunkter för att tala med en röst.

En uppmaning till omedelbara EU-åtgärder

28. Europaparlamentet beklagar att man inom G20:s och OECD:s inkluderande ramverk inte kunde finna en lösning i oktober 2020, vilket innebär att underbeskattningen av den digitaliserade ekonomin fortsätter. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin i hög grad har gynnat digitaliserade företag, främst de som har kunnat utöka sin verksamhet, medan många andra företag, särskilt små och medelstora företag, har drabbats negativt, och understryker att pandemin har påskyndat omställningen till en digitaliserad ekonomi och därigenom ytterligare framhävt behovet av att hitta multilaterala lösningar för att reformera det nuvarande skattesystemet i syfte att säkerställa att den digitaliserade ekonomin bidrar på ett rättvist sätt.

29. Europaparlamentet betonar att regeringarna måste samla in mycket omfattande resurser för att återhämta sig från covid-19-krisen och att det därför i hög grad är nödvändigt att mobilisera inkomster från underbeskattade sektorer.

30. Europaparlamentet anser att skatteutmaningar till följd av den digitaliserade ekonomin är en global fråga och att det finns ett akut behov av en överenskommelse på G20/OECD-nivå för att möjliggöra internationell samordning. Parlamentet anser att en ambitiös och harmoniserad internationell lösning är att föredra framför ett lapptäcke av nationella eller regionala digitala skatter med potentiella risker, och har betydligt större möjlighet att få enhälligt stöd i rådet.

31. Europaparlamentet insisterar därför på att EU, oberoende av hur förhandlingarna framskrider inom ramen för G20:s och OECD:s inkluderande ramverk, bör ha ett reservalternativ och vara redo att ta fram sitt eget förslag för beskattning av den digitala ekonomin senast i slutet av 2021, särskilt eftersom OECD:s förslag endast gäller en liten grupp av företag och kanske inte är tillräckligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att respektera det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 om samarbete i budgetfrågor genom att lägga fram sina förslag till en digital skatt senast i juni 2021, men att se till att de är förenliga med reformen av G20:s och OECD:s inkluderande ramverk, om en överenskommelse uppnås om den. Parlamentet rekommenderar kommissionen att senast i mitten av 2021 lägga fram en färdplan som beaktar olika scenarier, särskilt med och utan överenskommelse på OECD-nivå.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt överväga att införa en tillfällig skatt på digitala tjänster i EU som ett nödvändigt första steg. Parlamentet betonar att om en internationell överenskommelse nås inom ramen för G20:s och OECD:s inkluderande ramverk bör dessa europeiska lösningar anpassas därefter. Parlamentet påminner om att en skatt på digitala tjänster i EU endast kan övervägas som ett tillfälligt första steg.

33. Europaparlamentet uppmanar EU att genomföra den framtida överenskommelse som uppnås inom ramen för de internationella förhandlingarna på ett harmoniserat sätt, och ber kommissionen att lägga fram ett förslag i detta syfte.

34. Europaparlamentet påpekar att ett misslyckande i OECD-förhandlingarna kommer att leda till ytterligare fragmentering när det gäller digitala skatter, vilket också kan vara skadligt för europeiska företag som vill utvidga sina affärsmodeller till andra marknader. Parlamentet påminner om vikten av att nå en överenskommelse på OECD-nivå för att undvika eventuella handelskrig. Parlamentet betonar att trots att beskattning hör till medlemsstaternas behörighet krävs det en stark samordning.

35. Europaparlamentet betonar att digitala företag i EU som har sitt huvudkontor i en EU-medlemsstat och som omfattas av EU:s bolagsskatter missgynnas jämfört med utländska företag som inte har någon ”fysisk närvaro” i någon medlemsstat och därför kan undvika att betala bolagsskatt i EU även om de bedriver verksamhet med europeiska användare. Parlamentet betonar att lika spelregler måste skapas för leverantörer av traditionella tjänster och leverantörer av automatiserade digitaliserade tjänster samt konsumentinriktade företag i EU, genom att säkerställa att de sistnämnda beskattas där de gör sin vinst till en rättvis skattesats.

36. Europaparlamentet betonar att en skatt på digitala tjänster i EU inte får skapa onödiga ökningar av efterlevnadskostnaderna, måste tillhandahålla tydliga definitioner av beskattningsbar inkomst liksom transparenta bestämmelser som är enkla att följa och verkställa och måste främja rättssäkerhet.

37. Europaparlamentet efterlyser antagandet av proportionerliga regler för att undvika att skada små och medelstora företag, uppstartsföretag och företag som håller på att digitalisera sin verksamhet. Parlamentet betonar att skattepolitiken kan vara ett av verktygen för att stödja konkurrenskraften på den inre marknaden i detta avseende. Parlamentet betonar att det behövs en tillväxtvänlig skattepolitik som syftar till att stärka den inre marknadens internationella konkurrenskraft.

38. Europaparlamentet betonar behovet av att se över befintliga regler för dubbelbeskattning för att säkerställa att all vinst som lämnar EU beskattas.

39. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater betraktar beskattning av stora högt digitaliserade företag som en brådskande fråga och därför har infört skatt på digitala tjänster på nationell nivå. Parlamentet konstaterar att dessa nationella digitala skatter påverkar den internationella handeln och internationella förhandlingar. Parlamentet påpekar dock att ett ensidigt införande av nationella lösningar kan skapa en risk för fragmentering och skatteosäkerhet på den inre marknaden. Parlamentet understryker att de många nationella åtgärderna gör införandet av en samordnad europeisk lösning ännu viktigare. Parlamentet påminner om att dessa nationella åtgärder bör fasas ut om en effektiv multilateral lösning uppnås.

40. Europaparlamentet påminner om att, trots att beskattning i första hand är medlemsstaternas behörighet, måste staterna i största möjliga utsträckning respektera de gemensamma principerna i EU-lagstiftningen för att säkerställa samstämmighet mellan nationella ramar och därigenom möjliggöra rättvis konkurrens och undvika en negativ inverkan på den övergripande enhetligheten i EU:s beskattningsprinciper.

41. Europaparlamentet konstaterar att rådet inte enades om något av kommissionens relaterade förslag, dvs. skatt på digitala tjänster, betydande digital närvaro eller den gemensamma bolagsskattebasen och den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva sina ståndpunkter om dessa förslag om OECD-förhandlingarna misslyckas, i synnerhet i ljuset av de extrema omständigheterna till följd av covid-19-krisen, eller att överväga att införliva dem i ett eventuellt framtida genomförande av OECD-överenskommelser, samt att överväga alla möjligheter som föreskrivs i fördragen om ingen enhällig överenskommelse kan nås.

42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att återuppta en politisk dialog på hög nivå inom rådet för att bana väg för ett beslut om digital beskattning på den inre marknaden, oberoende av resultatet av internationella förhandlingar. Parlamentet uppmanar rådet att gå vidare med lagstiftningsärenden som redan har antagits av parlamentet för att ansluta sig till principen om lojalt samarbete mellan EU:s institutioner.

43. Europaparlamentet välkomnar kommissionens inledande konsekvensbedömning av den 14 januari 2021 av en digital skatt. Parlamentet konstaterar att digitaliseringen kan öka produktiviteten och konsumenternas välfärd, men att det också är av yttersta vikt att se till att stora och högt digitaliserade företag bidrar med sin skäliga andel till samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingående bedöma hur omfattningen, definitionen och segmenteringen av digitala verksamheter, transaktioner, tjänster eller företag kommer att ligga i linje med internationella insatser för att finna en global lösning.

44. Europaparlamentet tar del av de tre skattepolitiska alternativ som nämndes i den inledande konsekvensbedömningen, nämligen

a) ett bolagsskattetillägg som skulle vara förenligt med internationella förhandlingar och bilaterala skatteavtal,

b) en skatt som baseras på intäkter i avsaknad av en effektiv internationellt överenskommen lösning, men påpekar att en digital skatt helst bör beskatta vinster,

c) en skatt på digitala transaktioner som genomförs mellan företag i EU, varvid risken för att skattebördan förs över från stora digitala företag till mindre företag som är beroende av dessa tjänster måste beaktas.

45. Europaparlamentet efterlyser en detaljerad bedömning av de konsekvenser som varje alternativ skulle få för både EU:s digitala agenda och den inre marknaden, samt av eventuella handelstvister och motåtgärder från andra ekonomiska aktörers sida och eventuella spridningseffekter till andra ekonomiska sektorer.

46. Europaparlamentet efterlyser en starkare roll för parlamentet i lagstiftningsförfarandena på beskattningsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla möjligheter som erbjuds genom fördragen. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens förslag till färdplan för omröstning med kvalificerad majoritet i sitt meddelande av den 15 januari 2019 Mot ett effektivare och mer demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik.

En digital skatt som en ny källa till EU:s egna medel

47. Europaparlamentet välkomnar det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av en korg av nya egna medel[13], i enlighet med universalitetsprincipen, och påminner om kommissionens rättsligt bindande åtagande att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en digital skatt i EU som en källa till egna medel senast i juni 2021. Parlamentet betonar parlamentets, rådets och kommissionens rättsligt bindande åtagande att utan dröjsmål följa de steg som fastställs i färdplanen, i syfte att införa denna skatt senast den 1 januari 2023.

48. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i en rad betänkanden och resolutioner[14] med stor majoritet har bekräftat sitt åtagande att införa en digital skatt i EU som en källa till egna medel.

49. Europaparlamentet betonar att det interinstitutionella avtalet, inbegripet färdplanen för införandet av nya egna medel, förbinder rådet, parlamentet och kommissionen att oåterkalleligt gå vidare med en digital skatt i EU som ska föras in i EU:s långtidsbudget som egna medel och en långsiktig stabil inkomstkälla. Parlamentet understryker att oavsett om grundreglerna fastställs på OECD- eller EU-nivå så kan och ska de inkomster som genereras av den digitala beskattningen i medlemsstaterna bli egna medel. Parlamentet anser att samma strategi även bör följas för alla andra inkomster som genereras av en överenskommelse på OECD-nivå.

50. Europaparlamentet anser att intäkterna från en digital skatt i EU skulle vara nära kopplade till den inre marknadens öppna gränser och den ”digitala unionen” och skulle därför utgöra en mycket lämplig och genuin grund för EU:s egna medel. Parlamentet betonar att man genom att anslå detta nya tillflöde av offentliga inkomster till EU:s budget skulle bidra till att lösa flera problematiska frågor avseende skattemässig likvärdighet och sammanhang i skattesystemet.

51. Europaparlamentet kräver att skattesystemen och tillämpningsbestämmelserna utformas på ett sätt som strävar efter att minimera riskerna för att ekonomiska effekter förs över på EU:s medborgare och konsumenter. Parlamentet är övertygat om att en omvandling av intäkterna från den digitala skatten till egna medel för EU-budgeten skulle bidra till att sprida och omfördela sådana kostnader på ett rättvist sätt mellan EU:s medlemsstater.

52. Europaparlamentet påminner om att egna medel som baseras på en digitala skatt i EU och/eller OECD:s regler inte formellt ska öronmärkas för utgifter för ett särskilt program eller en särskild fond, i enlighet med universalitetsprincipen. Parlamentet påminner om att de kommer att utgöra en allmän inkomst tillsammans med andra nya egna medel vars totala belopp bör vara tillräckligt för att åtminstone täcka återbetalningskostnaderna för återhämtningsinstrumentet New Generation EU. Parlamentet påminner om att alla inkomster från nya egna medel som överstiger de faktiska behoven för återbetalningar även i fortsättningen kommer att anslås till EU-budgeten som allmänna inkomster.

53. Europaparlamentet påminner om att institutionerna, såsom anges i punkt G i bilaga II till det interinstitutionella avtalet, erkänner att införandet av en korg med nya egna medel bör stödja en adekvat finansiering av unionens utgifter i den fleråriga budgetramen.

54. Europaparlamentet vidhåller att inkomsterna från EU:s digitala skatt kommer att utgöra en del av en korg av nya egna medel vars intäkter kommer att vara tillräckliga för att genom EU:s budget täcka åtminstone de framtida återbetalningskostnaderna (kapital och räntor) för bidragsdelen i EU:s återhämtningsinstrument, som förväntas uppgå till omkring 15 miljarder euro per år i genomsnitt och högst 29,25 miljarder euro per år från 2028 till 2058, samtidigt som man undviker en minskning av utgifterna för EU-program. Parlamentet noterar att inkomsterna beräknas uppgå till mellan flera miljarder euro och tiotals miljarder euro beroende på en rad faktorer, inbegripet den exakta definitionen av skattebasen, den beskattningsbara enheten, platsen för beskattning, beräkningen och skattesatsen samt den ekonomiska tillväxttakten i de berörda sektorerna.

55. Europaparlamentet understryker att införandet av en korg av nya egna medel, i enlighet med färdplanen för det interinstitutionella avtalet, däribland EU:s digitala skatt, kommer att öka EU:s ekonomiska oberoende och dess förmåga att leva upp till EU-medborgarnas förväntningar när det gäller EU:s strategiska politiska mål, såsom en rättvis och stark europeisk inre marknad, den europeiska gröna given som bygger på en rättvis omställning, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den digitala omvandlingen samt skapandet av ett europeiskt mervärde med stora effektivitetsvinster jämfört med nationella utgifter.

56. Europaparlamentet påminner om att inkomsterna från EU:s digitala skatt måste bidra till återbetalningen av återhämtningsinstrumentet och till finansieringen av utgifter för unionens program och fonder. Parlamentet bekräftar i detta avseende att den del av inkomsterna från den digitala skatten som medlemsstaterna behåller bör stå i strikt proportion till de uppbördskostnader som de ådrar sig och bör inte i onödan missgynna EU:s budget.

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om en digital skatt i EU som egna medel och det reviderade beslutet om egna medel, och uppmanar rådet att snabbt anta förslaget i linje med färdplanen. Parlamentet uppmanar institutionerna att snabbt och i en konstruktiv anda inleda den regelbundna dialog som föreskrivs i färdplanen för egna medel. Parlamentet uppmanar bestämt Europeiska rådet att ge EU en beslutsam ledarroll i den globala strävan mot att uppnå en mer rättvis beskattning genom att vidta snabba och beslutsamma åtgärder för att införa en digital skatt som en källa till egna medel under 2021.

°

° °

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 


 

MOTIVERING

Vi står inför en viktig utveckling i våra ekonomier på grund av digitaliseringen och globaliseringen. Denna utveckling har haft positiva effekter på vårt samhälle och våra ekonomier, t.ex. billigare, kraftfullare och allmänt standardiserad teknik. Samtidigt skapar denna process nya utmaningar för det befintliga internationella skattesystemet, vilket kan leda till utebliven eller låg beskattning, snedvridningar av marknaden och osäkerhet på skatteområdet.

I detta avseende behöver det etablerade internationella skattesystemet ses över för att kunna anpassas till de nya digitala utmaningarna. Målet är i slutändan att uppnå ett rättvist och effektivt internationellt skattesystem som även täcker särdragen för en globaliserad digital ekonomi.

Den nuvarande covid-19-pandemin och dess inverkan på inhemska skattebaser visade på det akuta behovet av att snabbt slutföra de pågående förhandlingarna inom G20:s och OECD:s inkluderande ramverk. Inom EU har tidigare initiativ från kommissionen och parlamentet inte haft någon framgång i rådet. Efter inrättandet av den nuvarande fleråriga budgetramen har kommissionen fått i uppdrag att utarbeta ett förslag om beskattning av digitala företag.

Medföredragandena anser följande:

 Digitala företag och tjänster måste betala sin skäliga andel av skatterna på konsumentmarknaderna i samma utsträckning som traditionella företag. Vi måste åtgärda de kända begränsningarna av definitionen av fast driftställe, som också måste omfatta virtuella aspekter.

 Förhandlingarna inom ramen för det inkluderande ramverket måste slutföras så snart som möjligt och före mitten av 2021 för att skapa samförstånd bland de 137 deltagande staterna om en skälig beskattning av den digitala ekonomin (pelare 1) och för att enas om en global minimiskatt som skulle lösa de kvarstående frågorna om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) (pelare 2).

 Det är nödvändigt att införa en bredare definition av tillämpningsområdet, utan att skada de fysiska företagen, inbegripet små och medelstora företag. Det är nödvändigt att inte bara täcka högt digitala affärsmodeller utan även, mer allmänt, stora konsumentinriktade företag. Syftet är att skapa en ny modell för skattemässig koppling som främst baseras på försäljning i stället för fysisk närvaro.

 Kommissionen och rådet ska prioritera skattefrågor gentemot USA:s nya regering för att nå multilaterala lösningar på G20/OECD-nivå.

 Europeiska rådet och rådet ska skyndsamt gå vidare med kommissionens initiativ för att behandla förlusten av skatteintäkter till följd av att digitala affärsmodeller inte beskattas.


YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET (17.3.2021)

<CommissionInt>till utskottet för ekonomi och valutafrågor</CommissionInt>


<Titre>över digital beskattning: OECD-förhandlingarna, digitala företags skatterättsliga hemvist och en eventuell europeisk digital skatt</Titre>

<DocRef>(2021/2010(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande(*): <Depute>José Manuel Fernandes, Valérie Hayer</Depute>

(*) Associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av en korg av nya egna medel[15], i enlighet med universalitetsprincipen, och påminner om kommissionens rättsligt bindande åtagande att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en digital skatt i EU som egna medel senast i juni 2021. Parlamentet betonar parlamentets, rådets och kommissionens rättsligt bindande åtagande att utan dröjsmål följa de steg som anges i färdplanen, i syfte att införa den senast den 1 januari 2023.

2. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i en rad betänkanden och resolutioner[16] med stor majoritet har bekräftat sitt åtagande att införa en digital skatt i EU som ett eget medel.

3. Europaparlamentet betonar att det interinstitutionella avtalet, inbegripet färdplanen för införandet av nya egna medel, förbinder rådet, parlamentet och kommissionen att oåterkalleligt gå vidare med en digital skatt i EU som ska föras in i EU:s långtidsbudget som egna medel och en långsiktig stabil inkomstkälla. Parlamentet understryker att oavsett om grundreglerna fastställs på OECD- eller EU-nivå så kan och ska de inkomster som genereras av den digitala beskattningen i medlemsstaterna bli egna medel. Parlamentet anser att samma strategi även bör följas för alla andra inkomster som genereras av ett avtal på OECD-nivå.

4. Europaparlamentet beklagar att OECD:s misslyckande med nå enighet om digital beskattning före utgången av 2020, såsom man hade planerat, har förlängt underbeskattningen av den digitala ekonomin, eftersom digitala företag i genomsnitt endast har en effektiv skattesats på 9,5 %, jämfört med 23,2 % för traditionella affärsmodeller[17], samtidigt som båda gynnas av lokala icke-ekonomiska faktorer såsom infrastruktur och tillgången till högkvalificerade arbetstagare. Parlamentet konstaterar att den aktuella ekonomiska situationen, där många multinationella företag som är specialiserade på digitala tjänster fortsätter att generera vinster trots den allmänna recessionen, har fått allmänheten och företagen själv att i allt högre grad kräva lika spelregler och ett rättvist bidrag till den sociala och ekonomiska återhämtningen.

5. Europaparlamentet noterar dock med intresse de senaste tecknen på framsteg mot en gemensam strategi i vissa G20-stater, särskilt på teknisk nivå, med tanke på att en global lösning skulle vara den mest effektiva, även med hänsyn till en rättvis beskattning. Parlamentet efterlyser en snabb överenskommelse i OECD senast i mitten av 2021. Parlamentet anser dock att det är lägligt och nödvändigt att EU går i spetsen för konkreta, påtagliga och oåterkalleliga politiska och lagstiftningsmässiga åtgärder under de kommande månaderna för att driva på och stimulera internationella insatser, som en normgivare för ökad skatterättvisa, genom införandet av en digital skatt i EU, samtidigt som de internationella förhandlingarna på OECD-nivå fortsätter.

6. Europaparlamentet påpekar att de nuvarande bolagsskattereglerna inte längre passar de moderna globala, digitala och samhälleliga kraven på rättvis digital beskattning. Parlamentet konstaterar att även om reformerna av den digitala beskattningen är motiverade oberoende av den nuvarande krisen, står det klart att den sociala och ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin främjar den digitala omvandlingen och att många digitala och digitaliserade multinationella företag har registrerat vinster under pandemin och för närvarande inte betalar den skatt de borde betala. Parlamentet understryker behovet av att reformera och modernisera det aktuella skattesystemet för att stärka de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Parlamentet upprepar därför att EU:s digitala skatt kommer att motverka urholkning av skattebasen, skatteflykt, skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering genom att beskatta rörliga baser, skapa lika villkor, bidra till att återställa skatterättvisa och EU-medborgarnas förtroende för systemet och skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet anser att intäkterna från denna skatt skulle vara nära kopplade till den inre marknadens öppna gränser och den ”digitala unionen” och skulle därför utgöra en mycket lämplig och genuin grund för EU:s egna medel. Parlamentet betonar att man genom att anslå detta nya tillflöde av offentliga inkomster till EU:s budget skulle bidra till att lösa flera problematiska frågor avseende skattemässig likvärdighet och sammanhang i skattesystemet.

7. Europaparlamentet efterlyser en strategi som förebygger risken för dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning och minimerar efterlevnadskostnaderna för europeiska företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet kräver att skattesystemen och tillämpningsbestämmelserna utformas på ett sätt som syftar till att minimera riskerna för att ekonomiska effekter förs över på EU:s medborgare och konsumenter. Parlamentet är övertygat om att en omvandling av intäkterna från den digitala skatten till egna medel för EU-budgeten skulle bidra till att sprida och omfördela sådana kostnader på ett rättvist sätt mellan EU:s medlemsstater.

8. Europaparlamentet betonar att en enda uppsättning harmoniserade regler och genomförandeförfaranden som förankras i EU-lagstiftningen skulle leda till lägre administrativa omkostnader för de offentliga skattemyndigheterna i medlemsstaterna samt kraftigt minskade efterlevnadskostnader, särskilt för digitala skalbara affärsmodeller på EU:s inre marknad.

9. Europaparlamentet påminner om att egna medel som baseras på EU:s digitala skatt och/eller OECD:s regler inte formellt ska öronmärkas för utgifter för ett särskilt program eller en särskild fond, i enlighet med universalitetsprincipen. Parlamentet påminner om att de kommer att utgöra en allmän inkomst tillsammans med andra nya egna medel vars totala belopp bör vara tillräckligt för att åtminstone täcka återbetalningskostnaderna för återhämtningsinstrumentet New Generation EU. Parlamentet påminner om att alla inkomster från nya egna medel som överstiger de faktiska behoven för återbetalningar kommer att fortsätta att anslås till EU-budgeten som allmänna inkomster.

10. Europaparlamentet påminner om att institutionerna, såsom anges i punkt G i bilaga II till det interinstitutionella avtalet, erkänner att införandet av en korg med nya egna medel bör stödja en adekvat finansiering av unionens utgifter i den fleråriga budgetramen.

11. Europaparlamentet vidhåller att inkomsterna från EU:s digitala skatt kommer att utgöra en del av en korg av nya egna medel vars intäkter kommer att vara tillräckliga för att genom EU:s budget täcka åtminstone de framtida återbetalningskostnaderna (kapital och räntor) för bidragsdelen i EU:s återhämtningsinstrument som förväntas uppgå till omkring 15 miljarder euro per år i genomsnitt och högst 29,25 miljarder euro per år från 2028 till 2058, samtidigt som man undviker en minskning av utgifterna för EU-program. Parlamentet noterar att inkomsterna beräknas uppgå till mellan flera miljarder euro och tiotals miljarder euro beroende på en rad faktorer, inbegripet den exakta definitionen av skattebasen, den beskattningsbara enheten, platsen för beskattning, beräkningen och skattesatsen samt den ekonomiska tillväxttakten i de berörda sektorerna. Parlamentet konstaterar att för att återskapa en skattemässig rättvisa och lika spelregler mellan olika sektorer bör minimiskattesatsen eller minimiskattebeloppet fastställas på ett sätt som leder till en effektiv beskattning, som står i proportion till den genomsnittliga effektiva skattesatsen för traditionella internationella företags vinster i hela EU-27.

12. Europaparlamentet understryker att införandet av en korg av nya egna medel, i enlighet med färdplanen för det interinstitutionella avtalet, däribland EU:s digitala skatt, kommer att öka EU:s ekonomiska oberoende och dess förmåga att leva upp till EU-medborgarnas förväntningar när det gäller EU:s strategiska politiska mål, såsom en rättvis och stark europeisk inre marknad, den europeiska gröna given som bygger på en rättvis omställning, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den digitala omvandlingen samt skapandet av ett europeiskt mervärde med stora effektivitetsvinster jämfört med nationella utgifter.

13. Europaparlamentet påminner om att inkomsterna från EU:s digitala skatt måste bidra till återbetalningen av återhämtningsinstrumentet och till finansieringen av utgifter för unionens program och fonder. Parlamentet bekräftar i detta avseende att den del av inkomsterna från den digitala skatten som medlemsstaterna behåller bör stå i strikt proportion till de uppbördskostnader som de ådrar sig och bör inte i onödan missgynna EU:s budget.

14. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att skydda och utveckla nystartade företag och små och medelstora företag som erbjuder digitala tjänster, genom att garantera dem en rättvis skattemiljö och främja digital innovation och forskning om digitala aspekter. Parlamentet påminner om att det 2018 rekommenderade en utformning av EU:s skatt på digitala tjänster som inte skulle vara inriktad på små och medelstora företag och nystartade företag tack vare införandet av en hög tröskel för globala inkomster och beskattningsbara inkomster inom unionen. Parlamentet stöder andan i denna strategi och efterlyser en digital skatt som kommer att generera betydande inkomster från en bred rad av digitala tjänster, såsom reklam och försäljning av data.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om en digital skatt i EU som egna medel och det reviderade beslutet om egna medel, och uppmanar rådet att snabbt anta förslaget i linje med färdplanen. Parlamentet uppmanar institutionerna att snabbt och i en konstruktiv anda inleda den regelbundna dialog som föreskrivs i färdplanen för egna medel. Parlamentet uppmanar bestämt Europeiska rådet att ge EU en beslutsam ledarroll i den globala strävan mot att uppnå en mer rättvis beskattning genom att vidta snabba och beslutsamma åtgärder för att införa en digital skatt som ett eget medel under 2021.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

17.3.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Rasmus Andresen, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Silvia Modig, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Henrike Hahn

 

 



SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

34

+

ID

Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Hélène Laporte

NI

Mislav Kolakušić

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig

Renew

Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds

S&D

Robert Biedroń, Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs

The Left

Silvia Modig, Dimitrios Papadimoulis

Verts/ALE

Rasmus Andresen, David Cormand, Francisco Guerreiro, Henrike Hahn

 

2

-

ID

Joachim Kuhs

NI

Ioannis Lagos

 

4

0

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca, Johan Van Overtveldt

Renew

Moritz Körner

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

23.3.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

4

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Gilles Boyer, Francesca Donato, Derk Jan Eppink, Engin Eroglu, Jonás Fernández, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Valentino Grant, Claude Gruffat, José Gusmão, Eero Heinäluoma, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Othmar Karas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Aušra Maldeikienė, Pedro Marques, Jörg Meuthen, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoș Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Damien Carême, Hélène Laporte, Margarida Marques, Eva Maydell, Andreas Schwab, Mick Wallace

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48

+

ID

Francesca Donato, Valentino Grant, Hélène Laporte, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni

PPE

Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, José Manuel García-Margallo y Marfil, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Andreas Schwab, Ralf Seekatz, Inese Vaidere

Renew

Gilles Boyer, Engin Eroglu, Luis Garicano, Ondřej Kovařík, Dragoș Pîslaru, Stéphanie Yon-Courtin

S&D

Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Aurore Lalucq, Margarida Marques, Pedro Marques, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli

The Left

José Gusmão, Martin Schirdewan, Mick Wallace

Verts/ALE

Damien Carême, Sven Giegold, Claude Gruffat, Stasys Jakeliūnas, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Ernest Urtasun

 

4

-

ID

Gunnar Beck, Jörg Meuthen

NI

Lefteris Nikolaou-Alavanos

S&D

Alfred Sant

 

6

0

ECR

Derk Jan Eppink, Johan Van Overtveldt, Roberts Zīle

PPE

Frances Fitzgerald

Renew

Billy Kelleher, Caroline Nagtegaal

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

[4] Förslag till rådets direktiv av den 25 oktober 2016 om en gemensam bolagsskattebas, COM(2016)0685, och av den 25 oktober 2016 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, COM(2016)0683.

[5] Paketet består av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin (COM(2018)0146), förslaget av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147, förslaget till rådets direktiv av den 21 mars 2018 om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148), och kommissionens rekommendation av den 21 mars 2018 avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (C(2018)1650).

[6] EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.

[7] EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.

[8] EUT C 369, 11.10.2018, s. 123.

[9] Antagna texter, P8_TA(2019)0240.

[10] Den gemensamma uppföljningen av den 16 mars 2016 om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och TAXE-resolutionerna, uppföljningen av den 16 november 2016 av TAXE2 resolutionen, uppföljningen av PANA:s rekommendation från april 2018 och uppföljningen av den 27 augusti 2019 av TAX3-resolutionen.

[11] Hadzhieva, E., Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning A för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, februari 2019.

[12] Antagna texter, P9_TA(2019)0102.

[13] EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

[14] Framför allt resolutionerna av den 14 mars 2018 om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT C 162, 10.5.2019, s. 71), den 14 november 2018 med titeln ”Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt inför en överenskommelse” (EUT C 363, 28.10.2020, s. 179), den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar (antagna texter, P9_TA(2019)0032), den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen (antagna texter, P9_TA(2020)0124) och den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020 (antagna texter P9_TA(2020)0206), och lagstiftningsresolutionen av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (antagna texter, P9_TA(2020)0220).

[15] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.

[16] Framför allt resolutionerna av den 14 mars 2018 om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT C 162, 10.5.2019, s. 71), den 14 november 2018 med titeln ”Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt inför en överenskommelse” (EUT C 363, 28.10.2020, s. 179), den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar (antagna texter, P9_TA(2019)0032), den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen (antagna texter, P9_TA(2020)0124) och den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020 (antagna texter P9_TA(2020)0206), och lagstiftningsresolutionen av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (antagna texter, P9_TA(2020)0220).

[17] Beräkningar från kommissionens konsekvensanalys, med utgångspunkt i ZEW (2016, 2017) och ZEW et al. (2017). Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, SWD(2018)0081.

Senaste uppdatering: 16 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy