BETÄNKANDE om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister

16.4.2021 - (2020/2272(ACI))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Danuta Maria Hübner

Ändringsförslag

• 001-002 (PDF - 96 KB)
• 001-002 (DOC - 72 KB)
• 003-003 (PDF - 93 KB)
• 003-003 (DOC - 20 KB)
• 004-004 (PDF - 96 KB)
• 004-004 (DOC - 70 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister (2020/2272(ACI))

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 9 december 2020 om godkännande av utkastet till det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister,

– med beaktande av utkastet till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister (avtalet),

– med beaktande av artikel 11.1 och 11.2 i fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av utkastet till politiskt uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen med anledning av antagandet av det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister (det politiska uttalandet),

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 april 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om ett ”öppenhetsregister” för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik (avtalet från 2014)[1],

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 28 september 2016 till ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister (COM(2016)0627),

–  med beaktande av Europaparlamentets förhandlingsmandat om kommissionens förslag av den 28 september 2016 till ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister, som antogs av talmanskonferensen den 15 juni 2017,

– med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner[2],

– med beaktande av det nya paketet med verktyg för öppenhet för ledamöterna, som godkändes av talmanskonferensen den 27 juli 2018,

– med beaktande av sitt beslut av den 31 januari 2019 om ändringar av arbetsordningen vilka påverkar avdelning I kapitlen 1 och 4, avdelning V kapitel 3, avdelning VII kapitlen 4 och 5 avdelning VIII kapitel 1, avdelning XII, avdelning XIV samt bilaga II[3], särskilt artiklarna 11 och 35,

– med beaktande av artikel 148.1 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9-0123/2021), och av följande skäl:

A. I artikel 11.2 i EU-fördraget föreskrivs följande: ”Institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.”

B. Det sanitära nödläget till följd av covid-19-pandemin har lett till att det uppstått nya former för kontakter mellan företrädare för intressegrupper och beslutsfattare.

C. Unionen kommer att betala ut ekonomiskt stöd till medlemsstaterna i olika former och i en omfattning som aldrig tidigare skådats i syfte att bekämpa konsekvenserna av pandemin, och alla beslut i samband med detta måste fattas med full insyn, så att fullständig ansvarsskyldighet för unionens beslutsfattare säkerställs.

D. Medborgarna bör ha största möjliga förtroende för unionens institutioner. För att detta förtroende ska kunna existera måste det bygga på en uppfattning om att intressebevakningen är bunden av stränga etiska normer och att medborgarnas valda företrädare på unionsnivå, kommissionsledamöterna och unionens tjänstemän är oberoende, transparenta och ansvarsskyldiga. Ett oberoende organ som är gemensamt för unionens institutioner skulle i framtiden kunna bidra till upprättandet av en gemensam etisk ram för unionstjänstemän som styr deras kontakter med företrädare för intressegrupper. Att sökande och registrerade sluter upp bakom unionens värderingar och allmänna etiska normer bör, när så är lämpligt, beaktas i samband med öppenhetsregistrets funktionssätt.

E. Institutionernas individuella åtgärder för att genomföra avtalet vidtas i Europaparlamentet på olika nivåer och sträcker sig från genomförandebestämmelser som antas av presidiet till ändringar av arbetsordningen.

F. I avtalet samtycker var och en av de tre undertecknande institutionerna till att anta enskilda beslut som ger registrets styrelse (styrelsen) och dess sekretariat (sekretariatet) befogenhet att fatta beslut på deras vägnar i enlighet med artiklarna 9 och 15.2 i avtalet.

Syfte och tillämpningsområde

1. Europaparlamentet välkomnar avtalet som ett ytterligare steg för att höja standarden för etisk intressebevakning. Parlamentet påminner dock om att institutionerna enligt artikel 295 i EUF-fördraget endast kan reglera formerna för sitt samarbete och därför måste förlita sig på sina befogenheter att organisera sig själva för att skapa de facto-skyldigheter som kräver av tredje parter att de ansluter sig till registret. Parlamentet har sedan länge helst sett att öppenhetsregistret upprättas genom en lagstiftningsakt, eftersom detta är det enda sättet att göra det rättsligt bindande för tredje parter.

2. Europaparlamentet insisterar på att institutionerna, i linje med det politiska uttalandet, ska förbinda sig att tillämpa en samordnad strategi för att stärka den gemensamma öppenhetskulturen i syfte att förbättra och ytterligare stärka en etisk intressebevakning. Enligt avtalet, liksom enligt artikel 13.2 i EU-fördraget, är institutionerna skyldiga att samarbeta lojalt med varandra när de utvecklar den gemensamma ramen, och de bör därför sträva efter att visa största möjliga engagemang. Parlamentet påpekar att de åtgärder som avses i avtalet utgör ett minimum och skulle kunna utökas ytterligare, förutsatt att det politiska stödet finns och med beaktande av de rådande konstitutionella och rättsliga begränsningarna för ett interinstitutionellt avtal.

3. Europaparlamentet bekräftar att den interinstitutionella dialogen behöver fortsätta i syfte att upprätta öppenhetsregistret på grundval av en rättsligt bindande akt i unionens sekundärlagstiftning.

4. Europaparlamentet föreslår att man vid konferensen om Europas framtid diskuterar möjligheten att fastställa en självständig rättslig grund som skulle göra det möjligt för medlagstiftarna att anta unionslagstiftningsakter i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i syfte att införa bindande etiska regler för företrädare för intressegrupper i deras kontakter med unionens institutioner.

5. Europaparlamentet välkomnar att Europeiska unionens råds status har ändrats från observatör till formell part i avtalet. Dess deltagande är dock begränsat till möten med de högsta tjänstemännen och, enbart inom ramen för frivilliga system, möten med de ständiga representanterna och de ställföreträdande ständiga representanterna under ordförandeskapet och sex månader dessförinnan.  För att den gemensamma ramen ska bli trovärdig måste alla ständiga representanter aktivt delta i den genom sina frivilliga system och fortsätta att tillämpa dessa efter att ordförandeskapet är över samt, i den mån det är möjligt, utvidga dem till andra tjänstemän.

6. Europaparlamentet påpekar att kommissionen under förhandlingsprocessen inte har gjort några påtagliga ytterligare åtaganden i förhållande till den gemensamma ramen. Parlamentet beklagar särskilt att ramen, när det gäller tillämpningsområdet för personalen, bara omfattar institutionernas högsta tjänstemän. En översyn av villkorlighetsarrangemangen med avseende på alla tre institutionerna måste inbegripa möten med annan personal på institutionerna, på enhetschefsnivå och däröver.

7. Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som parlamentet gjort under förhandlingsprocessen när det gäller villkorlighet och kompletterande öppenhetsåtgärder. Ändringen av artiklarna 11 och 35 i arbetsordningen har inneburit ett starkt åtagande i detta avseende. Parlamentet välkomnar att avtalet bevarar ledamöternas konstitutionella rätt att fritt utöva sitt mandat.

8. Europaparlamentet välkomnar möjligheten för unionens institutioner, organ, kontor och byråer att delta på frivillig grund. Parlamentet anser att ett sådant deltagande bör uppmuntras av de undertecknande institutionerna, i linje med deras skyldighet att främja användningen av registret och i största möjliga utsträckning använda det. Det kommer också att kräva att de undertecknande institutionerna tilldelar ytterligare resurser till registret.

Verksamhet som omfattas

9. Europaparlamentet framhåller att avtalet bygger på en verksamhetsbaserad strategi som inbegriper indirekt lobbyverksamhet. Det är viktigt att sådan verksamhet omfattas, i synnerhet med tanke på att det mot bakgrund av pandemin har uppstått nya former för kontakter mellan företrädare för intressegrupper och beslutsfattare i EU.

10. Europaparlamentet välkomnar klargörandena om vilken verksamhet som omfattas och inte omfattas, bland annat att spontana möten utesluts och att mellanhänder från tredjeländer utan diplomatisk status omfattas.

11. Europaparlamentet anser att det är viktigt att fastställa vilka möten med företrädare för intressegrupper som bör offentliggöras som möten som planerats i förväg. Parlamentet välkomnar kommissionens praxis att offentliggöra även de möten som äger rum under andra former än personliga möten, till exempel via videokonferens. Parlamentet insisterar på att ett inplanerat telefonsamtal också bör betraktas som ett möte.

Villkorlighet, årsrapport och översyn

12. Europaparlamentet anser att genomförandet av villkorlighetsåtgärderna och andra kompletterande öppenhetsåtgärder genom individuella beslut är ett sätt att respektera de tre undertecknande institutionernas respektive interna organisatoriska befogenheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende att årsrapporten har utvidgats till genomförandet av denna typ av åtgärder som antas av de undertecknande institutionerna.

13. Europaparlamentet föreslår att årsrapporten ska innehålla uppgifter om registrerade som har utretts och slutligen strukits ur registret på grund av bristande efterlevnad av uppförandekoden.

14. Europaparlamentet välkomnar den tidiga och regelbundna översynen av de genomförandeåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 5 i avtalet, i syfte att lägga fram rekommendationer för förbättring och förstärkning av dessa åtgärder.

15. Europaparlamentet uppmanar de undertecknande institutionerna att genomföra en analys av de effekter som nya öppenhetsregler har på beslutsförfarandena, inbegripet villkorlighetsåtgärder och kompletterande öppenhetsåtgärder som antas av institutionerna inom den gemensamma ramen, och hur dessa regler påverkar medborgarnas uppfattning om unionens institutioner, inför nästa översyn av registret.

16. Europaparlamentet framhåller att ett tydligt och snabbt offentliggörande av villkorlighetsåtgärderna och de kompletterande öppenhetsåtgärderna är avgörande för att säkerställa den öppenhet gentemot företrädare för intressegrupper och medborgare som gör att de kan känna förtroende för att den gemensamma ramen fungerar väl.

Europaparlamentets roll

17. Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som parlamentet gjort under förhandlingarna, särskilt när det gäller förslaget ”Att täppa till kryphålen – parlamentets förslag om villkorlighet”, och insisterar på att åtagandena fullt ut måste genomföras och offentliggöras utan otillbörligt dröjsmål, i enlighet med artikel 5.3 i avtalet.

18. Europaparlamentet betonar behovet att se till att det inom parlamentet finns ett stort politiskt egenansvar för genomförande- och översynsprocessen. Parlamentet föreslår också att underlaget till och utformningen av den översynsprocess som anges i artikel 14 i avtalet blir föremål för ett nära samarbete med Europaparlamentets vice talman med ansvar för öppenhetsregistret.

19. Europaparlamentet begär särskilt att presidiet och andra berörda organ skyndsamt ska genomföra följande åtgärder:

a) Upprätta en direkt koppling mellan offentliggörandet av mötena enligt artikel 11.3 i arbetsordningen och öppenhetsregistret samt införa väsentliga förbättringar för att göra detta verktyg fullständigt användarvänligt och sökbart.

b) Upprätta en direkt koppling mellan det avtryck i lagstiftningen som anges i artikel 4.6 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter i bilaga I till parlamentets arbetsordning och öppenhetsregistret. 

c) Införa en regel om att parlamentets tjänstemän, från enhetschefsnivå till generalsekreteraren, endast ska få träffa registrerade företrädare för intressegrupper.

d) Utfärda en rekommendation till parlamentets personal om att träffa enskilda eller organisationer som omfattas av öppenhetsregistret endast om dessa är registrerade och att systematiskt kontrollera detta före sina möten. 

e) Utveckla en övergripande strategi för att villkora deltagande som talare vid alla evenemang som anordnas av utskott eller av tvärpolitiska grupper, såsom workshoppar och seminarier liksom delegationssammanträden, med registrering för alla som omfattas av öppenhetsregistret.

f) Utveckla en övergripande och konsekvent strategi för gemensamt värdskap för evenemang i parlamentets lokaler och vid behov villkora det med registrering för alla som omfattas av öppenhetsregistret.

20. Europaparlamentet uppmanar särskilt utskottsordförandekonferensen att

a) anta riktlinjer för att stödja föredragandena, skuggföredragandena och utskottsordförandena så att de kan fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 11.3 i arbetsordningen,

b)  anta riktlinjer för utskottssekretariaten för att stödja ledamöterna genom att systematiskt påminna dem om möjligheten att, i enlighet med artikel 4.6 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter i bilaga I till arbetsordningen, offentliggöra förteckningen över företrädare för intressegrupper som har rådfrågats om frågor som behandlas i betänkandet.

21. Europaparlamentet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att i samband med översynen av parlamentets arbetsordning överväga införandet av ytterligare öppenhetsåtgärder för att stärka parlamentets engagemang för den gemensamma ramen.

Kriterier för anslutning, uppförandekod, upplysningar som ska lämnas av de registrerade

22. Europaparlamentet konstaterar att iakttagandet av uppförandekoden i bilaga I till avtalet är en del av kriterierna för anslutning och att registrerade ska beakta sekretesskrav och regler som är tillämpliga på före detta ledamöter och anställda vid institutionerna och som gäller för dessa ledamöter och anställda efter att de lämnat sina uppdrag.

23. Europaparlamentet välkomnar förtydligandet att registrerade inte befrias från skyldigheten att se till att samma etiska normer iakttas när de lägger ut en del av sin verksamhet på entreprenad till andra.

24. Europaparlamentet välkomnar att registrerade är skyldiga att offentliggöra finansiell information om både klienter och mellanhänder och att finansiell information krävs också av registrerade som inte företräder kommersiella intressen. Parlamentet välkomnar att registrerade är skyldiga inte bara att offentliggöra finansiell information en gång om året utan också att hålla denna information aktuell, särskilt när det sker en betydande förändring av detaljer som är föremål för genomförandebeslut.

25. Europaparlamentet betonar att de registrerade nu är skyldiga att upplysa om vilka lagstiftningsförslag, politikområden eller initiativ som de riktar in sig på. Parlamentet anser att detta kommer att bidra till ökad insyn i de intressen som de företräder.

Sekretariat och styrelse

26. Europaparlamentet välkomnar åtagandet att öka resurserna för underhåll, utveckling och främjande av registret samt rådets formella bidrag till sekretariatet. Parlamentet anser att sådana åtaganden gentemot den gemensamma ramen bör öka sekretariatets kapacitet att i god tid ge de registrerade vägledning och stödja dem i registreringen och uppdateringen av de begärda uppgifterna. Parlamentet påpekar i synnerhet att personalresurserna är mycket begränsade i förhållande till antalet registrerade i jämförelse med liknande nationella system och att denna begränsning hämmar registrets effektivitet. Parlamentet uppmanar institutionerna att se till att de resurser och den personal som behövs för att garantera att sekretariatet och styrelsen fungerar väl tillhandahålls.

27. Europaparlamentet anser att de lika villkor som gäller för alla de tre institutionerna i sekretariatets och styrelsens verksamhet bör säkerställa samförstånd, utveckla ett gemensamt ansvarstagande för ramen och främja en gemensam öppenhetskultur.

28. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av styrelsen och dess uppgift att utöva tillsyn över det övergripande administrativa genomförandet av avtalet och fungera som översynsorgan för de åtgärder som vidtas av sekretariatet. Parlamentet välkomnar att avtalet innehåller ett robust administrativt förfarande som säkerställer de registrerades processuella rättigheter.

Förfarandebestämmelser

29. Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet enligt bilaga A till detta beslut.

30. Europaparlamentet godkänner det politiska uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen enligt bilaga B till detta beslut, som tillsammans med avtalet kommer att offentliggöras i L-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

31. Europaparlamentet beslutar att styrelsen och sekretariatet, i enlighet med artiklarna 9 och 15.2 i avtalet, från och med avtalets ikraftträdande ska ha befogenhet att på Europaparlamentets vägnar anta individuella beslut som rör sökande och registrerade i enlighet med det interinstitutionella avtalet av [datum och hänvisning] om ett obligatoriskt öppenhetsregister.

32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets och kommissionens respektive ordförande underteckna avtalet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

33. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut med bilagor till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

BILAGA A: INTERINSTITUTIONELLT AVTAL MELLAN EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM ETT OBLIGATORISKT ÖPPENHETSREGISTER

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR INGÅTT DETTA AVTAL,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 295,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a, och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen (de undertecknande institutionerna) för en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället i enlighet med fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 11.1 och 11.2.

(2)  Den dialogen möjliggör för intressenter att framföra sina ståndpunkter om beslut som kan påverka dem och därmed verksamt bidra till att de politiska förslag som läggs fram är evidensbaserade. Samverkan med intressenter förbättrar kvaliteten på beslutsfattandet genom att tillhandahålla kanaler för att ge externa synpunkter och bidra med sakkunskap.

(3)  Öppenhet och ansvarsskyldighet är avgörande för att unionens medborgare ska ha fortsatt förtroende för legitimiteten i unionens politiska processer, lagstiftningsprocesser och administrativa processer.

(4) De undertecknande institutionerna erkänner betydelsen av att de samordnar sina strategier genom att anta en gemensam ram för sitt samarbete för att ytterligare främja en intressebevakning som är öppen och etisk.

(5)  Öppenhet avseende intressebevakning är särskilt viktig för att allmänheten ska kunna följa företrädare för intressegruppers verksamhet och vara medveten om deras potentiella inflytande, inbegripet inflytande som utövas genom ekonomiskt stöd och sponsring. Sådan öppenhet säkerställs bäst genom en uppförandekod med de regler och principer som ska iakttas av företrädare för intressegrupper som registrerar sig i ett öppenhetsregister (registret).

(6)  Med tanke på den positiva erfarenheten av öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik genom avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen av den 16 april 2014[4] (2014 års avtal), anser de undertecknande institutionerna att tillämpningsområdet för 2014 års avtal bör utvidgas.

(7)  Det är nödvändigt att göra registret obligatoriskt genom att var och en av de undertecknande institutionerna genom individuella beslut vidtar åtgärder med motsvarande effekt som innebär att registrering av företrädare för intressegrupper i registret blir en nödvändig förutsättning för att företrädarna ska kunna bedriva vissa typer av verksamhet rörande intressebevakning.

(8)  För att ytterligare stärka den gemensamma ramen och bygga vidare på de framsteg som gjorts med att upprätta en gemensam öppenhetskultur bör de undertecknande institutionerna på registrets webbplats offentliggöra de villkorade åtgärder och kompletterande åtgärder för öppenhet som de inför för att uppmuntra registrering, såsom särskilda e-postlistor, rekommendationen att vissa beslutsfattare endast träffar registrerade företrädare för intressegrupper eller att information om möten mellan vissa beslutsfattare och företrädare för intressegrupper offentliggörs.

(9) För att främja detta avtal utanför de undertecknande institutionerna bör det innehålla föreskrifter om arrangemang som gör det möjligt för unionens andra institutioner, organ och byråer, utöver de undertecknande institutionerna, samt för medlemsstaters permanenta representationer, som frivilligt vill tillämpa den gemensamma ramens användningsprinciper, att få stöd från registrets sekretariat och hjälpcentral.

(10) För att undvika onödig administrativ börda och i linje med gällande praxis vad gäller registrering bör verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper uteslutande på uppdrag av en sammanslutning eller ett nätverk som de tillhör, betraktas som det nätverkets eller den sammanslutningens verksamhet.

(11) Verksamhet som bedrivs av medlemsstaters offentliga myndigheter, liksom av sammanslutningar eller nätverk av sådana offentliga myndigheter som agerar för deras räkning på unionsnivå, nationell nivå eller subnationell nivå, bör inte omfattas av detta avtal, även om sammanslutningar och nätverk av offentliga myndigheter på unionsnivå, nationell nivå eller subnationell nivå som är involverade i intressebevakning bör få lov att registrera sig.

(12) Antagandet av en årsrapport om registrets funktionssätt bör bibehållas som ett verktyg för att säkerställa att den samordnade strategin för de undertecknande institutionerna synliggörs på lämpligt sätt och för att stärka medborgarnas förtroende. Omfattningen av årsrapporten bör utvidgas till att omfatta villkorade åtgärder och kompletterande åtgärder för öppenhet som införts av de undertecknande institutionerna.

(13)  Registrets funktionssätt bör inte inkräkta på någon av de undertecknande institutionernas befogenheter eller påverka deras respektive befogenhet att reglera den interna organisationen.

(14) Vid utövandet av deras respektive befogenhet att reglera den interna organisationen bör de undertecknande institutionerna delegera befogenheten att agera på deras vägnar till sekretariatet och styrelsen för registret för antagande av enskilda beslut som rör sökande och registrerade, i enlighet med detta avtal. De undertecknande institutionerna bör vara medsvarande vid varje talan som väcks vid Europeiska unionens domstol mot slutliga beslut av styrelsen för registret som går emot sökande eller registrerade.

(15)  De undertecknande institutionerna bör genomföra detta avtal genom att samarbeta lojalt med varandra.

(16)  En undertecknande institution bör kunna ha en annan politik för god styrning och öppenhet utanför ramen för detta avtal, så länge sådan politik inte påverkar genomförandet av och målen för detta avtal.

(17)  Detta avtal påverkar inte utövandet av rättigheter enligt artikel 11.4 i EU-fördraget, om det europeiska medborgarinitiativet, och artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om rätten att göra framställningar till Europaparlamentet.

PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE:

 

Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde

Genom detta avtal upprättas en ram och användningsprinciper för en samordnad strategi från de undertecknande institutionernas sida, avseende en öppen och etisk intressebevakning.

Genom individuella beslut som är baserade på deras befogenhet att reglera den interna organisationen ingår de undertecknande institutionerna härmed ett avtal att genomföra den samordnade strategi som avses i första stycket i fråga om verksamhet som omfattas av detta avtal (omfattad verksamhet) och att fastställa vilken omfattad verksamhet som ska vara villkorad av registrering i registret.

Artikel 2
Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

a)  företrädare för intressegrupp: fysisk eller juridisk person, eller formell eller informell grupp, sammanslutning eller nätverk, som bedriver omfattad verksamhet.

b)  sökande: företrädare för intressegrupp som ansöker om att införas i registret.

c)  registrerad: företrädare för intressegrupp som ingår i registret.

d) klient: företrädare för intressegrupp som har ingått ett avtalsförhållande med en mellanhand i syfte att den mellanhanden ska främja den företrädarens intressen genom att bedriva omfattad verksamhet.

e) mellanhand: företrädare för intressegrupp som främjar en klients intressen genom att bedriva omfattad verksamhet.

f) klient-mellanhands-förhållande: avtalsförhållande mellan en klient och en mellanhand som rör utförandet av omfattad verksamhet.

g) personal: personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, vilka fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68[5], och som är anställda av någon av de undertecknande institutionerna, oavsett vilken kategori de tillhör.

h) Villkorlighet: princip om att registrering i registret är en nödvändig förutsättning för att företrädare för intressegrupper ska kunna bedriva viss omfattad verksamhet.

Artikel 3
Omfattad verksamhet

1.  Detta avtal ska omfatta verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper i syfte att påverka utformningen eller genomförandet av politik eller lagstiftning, eller beslutsprocesserna för de undertecknande institutionerna eller unionens andra institutioner, organ och byråer (gemensamt kallade unionens institutioner), utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.

2.  Omfattad verksamhet enligt punkt 1 inbegriper i synnerhet bland annat:

a)  Anordnande av eller deltagande i möten, konferenser eller evenemang samt deltagande i liknande kontakter med unionens institutioner.

b)  Bidrag till eller deltagande i samråd, utfrågningar eller liknande initiativ.

c)  Anordnande av informationskampanjer, plattformar, nätverk och gräsrotsinitiativ.

d)  Utarbetande eller beställning av policy- och ståndpunktsdokument, ändringsförslag, opinionsundersökningar och enkäter, öppna brev och annat kommunikations- eller informationsmaterial, samt beställning och genomförande av forskning.

Artikel 4
Verksamhet som inte omfattas av avtalet

1.  Detta avtal omfattar inte följande verksamhet:

a)  Tillhandahållande av juridisk och annan professionell rådgivning, där

i) det handlar om att företräda klienter inom ramen för förlikning eller medling som sker i syfte att undvika att en tvist blir föremål för ett förfarande inför domstol eller förvaltningsmyndighet,

ii) det handlar om rådgivning till klienter i syfte att hjälpa dem att säkerställa att deras verksamhet överensstämmer med gällande rättslig ram, eller

iii) det handlar om att företräda klienter och skydda deras grundläggande eller processuella rättigheter, såsom rätten att bli hörd, rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvar vid administrativa förfaranden, vilket inkluderar verksamhet som utförs av advokater eller andra som yrkesmässigt företräder klienter och värnar deras grundläggande eller processuella rättigheter.

b)  Inlagor som en part eller tredje part lämnar inom ramen för ett rättsligt eller administrativt förfarande som fastställs i unionsrätten eller i internationell rätt som är tillämplig i unionen, och inlagor som baseras på ett avtalsförhållande med någon av de undertecknande institutionerna eller på ett bidragsavtal som finansieras med unionsmedel.

c)  Verksamhet som bedrivs av arbetsmarknadens parter inom ramen för dialog mellan arbetsmarknadens parter enligt artikel 152 i EUF-fördraget.

d)  Inlagor som svar på direkta och särskilda förfrågningar om fakta, uppgifter eller sakkunskap från någon av unionens institutioner, deras företrädare eller personal.

e)  Verksamhet som bedrivs av fysiska personer som agerar helt i egenskap av privatpersoner och inte i sammanslutning med andra.

f)  Spontana möten, möten som är av strikt privat eller social karaktär och möten som äger rum i samband med ett administrativt förfarande som fastställs i EU-fördraget eller EUF-fördraget eller unionsrättsakter.

2.  Detta avtal omfattar inte verksamhet som bedrivs av följande organ:

a)  Medlemsstaternas offentliga myndigheter, inbegripet deras permanenta representationer och ambassader, på nationell och subnationell nivå.

b)  Sammanslutningar och nätverk av offentliga myndigheter, på unionsnivå, nationell nivå eller subnationell nivå, på villkor att de endast agerar på de berörda offentliga myndigheternas vägnar.

c)  Mellanstatliga organisationer, inbegripet byråer och organ som härrör från dem.

d)  Tredjeländers offentliga myndigheter, inbegripet deras diplomatiska beskickningar och ambassader, utom då sådana myndigheter företräds av rättsliga enheter, kontor eller nätverk utan diplomatisk status eller företräds av en mellanhand.

e)  Politiska partier, med undantag för organisationer som bildas av eller är anslutna till politiska partier.

f)  Kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund, liksom filosofiska och konfessionslösa organisationer som avses i artikel 17 i EUF-fördraget, med undantag för kontor, rättliga enheter eller nätverk som inrättats för att representera kyrkor, religiösa samfund eller filosofiska och konfessionslösa organisationer gentemot unionens institutioner, samt deras sammanslutningar.

Artikel 5
Villkorade åtgärder och kompletterande åtgärder för öppenhet

1.  De undertecknande institutionerna förbinder sig att följa principen om villkorlighet, som de ska genomföra genom individuella beslut på grundval av sin befogenhet att reglera den interna organisationen.

2.  När de undertecknande institutionerna antar villkorade åtgärder eller kompletterande åtgärder för öppenhet för att uppmuntra registrering och stärka den gemensamma ram som inrättas genom detta avtal, ska de undertecknande institutionerna se till att sådana åtgärder är förenliga med detta avtal och att de stärker målet för den samordnade strategi som avses i artikel 1, nämligen att fastställa en hög standard för öppen och etisk intressebevakning på unionsnivå.

3.  Villkorade åtgärder och kompletterande åtgärder för öppenhet som antas av de undertecknande institutionerna ska offentliggöras på registrets webbplats, som ska uppdateras med jämna mellanrum.

Artikel 6
Rätt att vara införd i registret och uppförandekod

1.  Sökande som lämnar in en komplett ansökan ska ha rätt att införas i registret om de bedriver omfattad verksamhet och följer den uppförandekod som fastställs i bilaga I (uppförandekoden).

2.  De sökande ska lämna de uppgifter som förtecknas i bilaga II när de ansöker om registrering och ska samtycka till att de uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten.

3.  Sökande kan ombes att lämna handlingar som styrker deras rätt att införas i registret och att de uppgifter de lämnat är korrekta.

4.  Registrets sekretariat (sekretariatet) ska aktivera en sökandes registrering när det har fastställts att sökanden har rätt att införas i registret och registreringen anses uppfylla kraven i bilaga II.

5.  När en sökandes registrering har aktiverats ska den sökande betecknas som registrerad.

6.  Sekretariatet ska övervaka registreringarna och utvärdera om de registrerade har fortsatt rätt att vara införda i registret och om de följer uppförandekoden, i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga III.

7.  Sekretariatet får göra utredningar på grundval av klagomål om att en registrerad inte har följt uppförandekoden, samt på eget initiativ mot bakgrund av upplysningar om att den registrerade eventuellt inte längre uppfyller de krav som ger denne rätt att vara införd i registret enligt punkt 1.

8.  I samband med sekretariatets övervakning eller utredning ska de registrerade särskilt

a) på begäran uppvisa underlag som styrker att de uppgifter som lämnats angående deras registrering fortfarande är korrekta, och

b) samarbeta lojalt och konstruktivt i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga III.

Artikel 7
Styrelsen

1.  Registrets styrelse (styrelsen) ska bestå av generalsekreterarna vid de undertecknande institutionerna som enligt ett roterande system ska inneha ordförandeskapet för en period på ett år.

2.  Styrelsen ska

a)  övervaka det övergripande genomförandet av detta avtal,

b)  fastställa registrets årliga prioriteringar samt budgetberäkningar och vilka budgetandelar som krävs för att genomföra de prioriteringarna.

c)  utfärda allmänna instruktioner till sekretariatet,

d) anta den årsrapport som avses i artikel 13,

e)  utreda och fatta beslut avseende motiverade begäranden om omprövning av sekretariatets beslut i enlighet med punkt 9 i bilaga III.

3.  Styrelsen ska sammanträda minst en gång om året på initiativ av ordföranden. Den kan även sammanträda på begäran av en av dess ledamöter.

4.  Styrelsen ska fatta beslut med enhällighet.

Artikel 8
Sekretariatet

1.  Sekretariatet ska vara en gemensam operativ struktur som hanterar registrets funktionssätt. Det ska bestå av de enhetschefer, eller motsvarande, som är ansvariga för öppenhetsfrågor vid varje undertecknande institution (enhetschefer) och deras respektive personal.

2.  En av enhetscheferna ska utses till samordnare av styrelsen för en period på ett år som kan förnyas. Sekretariatets arbete ska samordnas av samordnaren.

Samordnaren ska representera sekretariatet och övervaka det dagliga arbetet med hänsyn till de undertecknande institutionernas gemensamma intresse.

3.  Sekretariatet ska

a) rapportera till styrelsen, förbereda dess möten och bistå den i dess uppgifter,

b) fastställa riktlinjer för registrerade för att säkerställa att detta avtal tillämpas på ett konsekvent sätt,

c) besluta vilka sökande som har rätt att införas i registret och övervaka registrets innehåll, för att uppgifterna i registret ska hålla optimal kvalitet, varvid dock ska gälla att de registrerade är ytterst ansvariga för att de uppgifter de lämnat är korrekta,

d) tillhandahålla en hjälpcentral för sökande och registrerade,

e) göra utredningar och tillämpa åtgärder i enlighet med bilaga III,

f) anordna kommunikations- och informationskampanjer som riktas till intressenter,

g) utarbeta utkast till den årsrapport som avses i artikel 13,

h) ansvara för it-utveckling och underhåll av registret,

i) utbyta god praxis och erfarenheter med liknande organ om öppenhet när det gäller intressebevakning,

j) utföra all annan verksamhet som krävs för genomförandet av detta avtal.

4.  Sekretariatet ska fatta beslut med enhällighet bland enhetscheferna.

Artikel 9
Bemyndigande

Styrelsen och sekretariatet ska utföra de uppgifter som tilldelats dem enligt artiklarna 7 och 8, och, då de utför dessa uppgifter, vara bemyndigade att anta beslut på de undertecknande institutionernas vägnar.

Artikel 10
Resurser

1.  De undertecknande institutionerna ska säkerställa att nödvändiga personalresurser och administrativa, tekniska och ekonomiska resurser görs tillgängliga, inbegripet en tillräcklig personalstyrka vid sekretariatet, för att säkerställa att avtalet kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

2.  De undertecknande institutionerna ska vidta de åtgärder som krävs för att finansiera underhållet, utvecklingen och främjandet av registret, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 7.2 b och med vederbörlig hänsyn till skillnaderna i storlek mellan institutionernas tjänsteförteckningar.

Artikel 11
Frivilligt deltagande av unionens andra institutioner, organ och byråer, utöver de undertecknande institutionerna

1.  Unionens andra institutioner, organ och byråer, utöver de undertecknande institutionerna, kan meddela styrelsen om åtgärder genom vilka de beslutar att viss verksamhet ska vara villkorad av registrering i registret, eller om kompletterande åtgärder för öppenhet som de vidtar.

2.  Om styrelsen anser att de åtgärder som avses i punkt 1 är förenliga med målen för detta avtal kan styrelsen komma överens med den berörda unionsinstitutionen, det berörda unionsorganet eller den berörda unionsbyrån om villkor för att den institutionen, det organet eller den byrån ska kunna få använda sekretariatets stöd och hjälpcentral. Åtgärder som meddelats enligt punkt 1 ska offentliggöras på registrets webbplats.

Artikel 12
Frivilligt deltagande av medlemsstaternas ständiga representationer

Medlemsstaterna kan meddela styrelsen om åtgärder som vidtagits, i enlighet med nationell rätt, genom vilka de beslutar att viss verksamhet som är riktad till deras ständiga representationer ska vara villkorad av registrering i registret, eller om kompletterande åtgärder för öppenhet som de vidtar. Åtgärder som meddelats på detta sätt ska offentliggöras på registrets webbplats.

Artikel 13
Årsrapport

1.  Styrelsen ska anta en årsrapport om registrets funktionssätt under föregående år.

2.  Årsrapporten ska omfatta

a)  ett avsnitt med faktauppgifter om registret, dess innehåll och eventuella förändringar i registret,

b)  ett avsnitt om gällande villkorade åtgärder och kompletterande åtgärder för öppenhet som avses i artikel 5.

3.  Styrelsen ska överlämna årsrapporten till de undertecknande institutionerna och se till att den offentliggörs på registrets webbplats.

Artikel 14
Översyn

1.  De undertecknande institutionerna ska bedöma genomförandet av de åtgärder som vidtas enligt artikel 5 senast den ... [ett år efter dagen för detta avtals ikraftträdande], och därefter regelbundet, för att vid behov lämna rekommendationer om förbättring och förstärkning av sådana åtgärder.

2.  Detta avtal ska ses över senast den... [fyra år efter dagen för detta avtals ikraftträdande].

 

Artikel 15
Slutbestämmelser och övergångsbestämmelser

1.  Detta avtal ska vara bindande för de undertecknande institutionerna.

2. Vid tillämpningen av artikel 9 förbinder sig varje undertecknande institution att anta ett beslut med följande lydelse:

”Styrelsen och sekretariatet ges befogenhet att på [ange: institutionens namn] vägnar anta individuella beslut som rör sökande och registrerade, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den [ange: datum och referens] om ett obligatoriskt öppenhetsregister.”

De besluten ska träda i kraft den dag då detta avtal träder i kraft.

3. Detta avtal ersätter 2014 års avtal, som ska upphöra att tillämpas från och med den dag då det här avtalet träder i kraft.

4. Detta avtal träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5. Registrerade som var införda i registret före den dag då detta avtal träder i kraft ska under en period på sex månader från och med den dag då detta avtal träder i kraft ha rätt att ändra sin registrering så att den uppfyller de nya krav som följer av detta avtal för att fortsätta vara anslutna till registret.

6. Utredningar av anmärkningar eller klagomål som inletts enligt 2014 års avtal ska genomföras i enlighet med förfarandet i det avtalet.

 

Utfärdat i [ort] den [datum].

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar  På kommissionens vägnar

Ordförande     Ordförande  Ordförande

BILAGA I

UPPFÖRANDEKOD

De registrerade ska agera i överensstämmelse med de regler och principer som fastställs i denna bilaga. De registrerade ska särskilt

a)  i sina förbindelser med någon av de undertecknande institutionerna och unionens andra institutioner, organ eller byråer (gemensamt kallade unionens institutioner), alltid identifiera sig med namn och registreringsnummer och genom att ange den eller de enheter de arbetar för eller företräder,

b) ange vilka intressen och mål de arbetar för, samt ange vilka klienter eller medlemmar de företräder och i tillämpliga fall dessa klienters eller medlemmars registreringsnummer,

c)  inte skaffa sig eller försöka skaffa sig information eller beslut på ett oärligt sätt eller genom att utöva otillbörliga påtryckningar, bete sig olämpligt eller använda ett kränkande språk,

d)  inte missbruka sin registrering för kommersiell vinst eller förvränga eller ge en missvisande bild av vad registreringen innebär,

e) inte skada registrets anseende eller unionens institutioners anseende eller använda deras logotyper utan uttryckligt tillstånd,

f)  svara för att de uppgifter de lämnar vid registreringen, och därefter hanterar inom ramen för sin omfattade verksamhet, är fullständiga, aktuella, korrekta och inte vilseledande, och ge sitt samtycke till att de uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten,

g)  respektera, och inte försvåra genomförandet och tillämpningen av, relevanta offentligt tillgängliga regler, uppförandekoder och riktlinjer som fastställts av unionens institutioner,

h)  inte försöka förmå ledamöter av Europaparlamentet, ledamöter av kommissionen eller personal vid unionens institutioner att bryta mot de regler och uppförandenormer som gäller för dem,

i)  om de anställer före detta ledamöter av Europaparlamentet, ledamöter av kommissionen eller personal vid unionens institutioner, ta vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och de regler som dessa personer är bundna av efter att ha lämnat sina respektive institutioner, i syfte att förebygga intressekonflikter,

j)  om de är involverade i ett klient-mellanhands-förhållande

i) säkerställa att parterna i ett sådant förhållande är införda i registret, och

ii) i egenskap av klienter eller mellanhänder, se till att relevanta uppgifter om förhållandet som införs i registret enligt bilaga II offentliggörs,

k) när de i avsikt att bedriva omfattad verksamhet lägger ut vissa uppgifter på tredje parter som inte själva är registrerade, se till att sådana parter följer etiska normer som åtminstone motsvarar de normer som gäller för registrerade,

l)  på begäran överlämna underlag till sekretariatet som styrker deras rätt att vara införda i registret och att de uppgifter de lämnat är korrekta, samt samarbeta lojalt och konstruktivt med sekretariatet,

m)  godkänna att de kan bli föremål för utredning och i tillämpliga fall åtgärder enligt bilaga III,

n)  vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att deras anställda som deltar i omfattad verksamhet känner till sin skyldighet som registrerade att följa denna uppförandekod,

o)  informera klienter eller medlemmar som de företräder inom ramen för omfattad verksamhet om deras skyldighet som registrerade att följa denna uppförandekod,

p)  respektera, och inte försvåra tillämpningen av, de specifika regler och rutiner för tillträde och säkerhet som fastställts av de undertecknande institutionerna.

 

BILAGA II

UPPGIFTER SOM SKA INFÖRAS I REGISTRET

I denna bilaga anges vilka uppgifter som ska finnas tillgängliga i registret. Dessa uppgifter ska lämnas av sökande eller allt efter omständigheterna registrerade, förutom då uppgifterna införs automatiskt.

I.  ALLMÄNNA UPPGIFTER

a)  Enhetens namn; huvudkontorets adress och adressen till det kontor som ansvarar för kontakterna med unionen, om den skiljer sig från huvudkontorets adress; telefonnummer; e-postadress[6]; webbplats.

b)  Enhetens form.

c)  Företrädda intressen.

d)  Bekräftelse på att den sökande bedriver verksamhet i enlighet med uppförandekoden.

e)  Namnet på den person som är juridiskt ansvarig för enheten och på den person som ansvarar för kontakterna med unionen.

f)  Årlig uppskattning av heltidsekvivalenter för de personer som deltar i omfattad verksamhet, angivet i en av följande procentandelar av heltidstjänst: 10 %, 25 %, 50 %, 75 % eller 100 %.

g)  Mål, ansvarsområde, intresseområden och geografisk nivå för engagemanget.

h)  Organisationer som den registrerade tillhör som medlem och enheter som den registrerade är ansluten till.

i)  Den registrerades medlemmar ocheller anslutning till relevanta nätverk och sammanslutningar.

II.  KOPPLINGAR TILL UNIONENS INSTITUTIONER

a)  Unionens lagstiftningsförslag, politik eller initiativ som är föremål för den omfattade verksamheten.

b)  Medlemskap i kommissionens expertgrupper[7] och andra unionsstödda forum och plattformar.

c)  Medlemskap, stöd till eller deltagande i tvärpolitiska grupper och annan inofficiell gruppverksamhet som anordnas i Europaparlamentets lokaler.

d)  Namnen på personer med tillstånd att vistas i Europaparlamentets lokaler[8].

III.  FINANSIELL INFORMATION

Registrerade, inbegripet mellanhänder, ska ange belopp och källa till eventuella unionsbidrag som bidrar till att täcka kostnaderna för deras verksamhet. Beloppen ska anges i euro.

a)  Registrerade som främjar sina egna intressen eller sina medlemmars kollektiva intressen gentemot någon av de undertecknande institutionerna ska lämna en aktuell uppskattning av de årliga kostnaderna för omfattad verksamhet enligt nedanstående uppställning. Uppskattningen av de årliga kostnaderna ska omfatta ett helt verksamhetsår och avse det senaste avslutade räkenskapsåret, räknat från dagen för registrering eller dagen för den årliga uppdateringen av registreringsuppgifterna.

Intervall för årliga kostnader, i euro:

< 10 000

10 000 – 24 999

25 000 – 49 999

50 000 – 99 999

100 000 – 199 999

200 000 – 299 999

300 000 – 399 999

400 000 – 499 999

500 000 – 599 999

600 000 – 699 999

700 000 – 799 999

800 000 – 899 999

900 000 – 999 999

1 000 000 – 1 249 999

1 250 000 – 1 499 999

1 500 000 – 1 749 999

1 750 000 – 1 999 999

2 000 000 – 2 249 999

2 250 000 – 2 499 999

2 500 000 – 2 749 999

2 750 000 – 2 999 999

3 000 000 – 3 499 999

3 500 000 – 3 999 999

4 000 000 – 4 499 999

4 500 000 – 4 999 999

5 000 000 – 5 499 999

5 500 000 – 5 999 999

6 000 000 – 6 499 999

6 500 000 – 6 999 999

7 000 000 – 7 999 999

8 000 000 – 8 999 999

9 000 000 – 9 999 999

≥ 10 000 000

Klienterna ska ange de mellanhänder som för deras räkning bedriver omfattad verksamhet samt kostnaden för varje enskild mellanhand, enligt nedanstående uppställning. Uppskattningen av de årliga kostnaderna ska omfatta ett helt verksamhetsår och avse det senaste avslutade räkenskapsåret, räknat från dagen för registrering eller dagen för den årliga uppdateringen av registreringsuppgifterna.

Nuvarande mellanhänder som inte omfattas av det senaste avslutade räkenskapsåret ska anges separat med namn.

Intervall för representationskostnader per mellanhand, i euro:

< 10 000

10 000 – 24 999

25 000 – 49 999

50 000 – 99 999

100 000 – 199 999

200 000 – 299 999

300 000 – 399 999

400 000 – 499 999

500 000 – 599 999

600 000 – 699 999

700 000 – 799 999

800 000 – 899 999

900 000 – 999 999

≥ 1 000 000

b)  Mellanhänderna ska ange den totala årliga intäkt som kan hänföras till omfattad verksamhet, enligt nedanstående uppställning. Uppskattningen av den totala årliga intäkten ska omfatta ett helt verksamhetsår och avse det senaste avslutade räkenskapsåret, räknat från dagen för registrering eller dagen för den årliga uppdateringen av registreringsuppgifterna.

Intäkter från enskilda klienter för omfattad verksamhet ska också anges enligt följande uppställning, samt åtföljas av uppgifter om vilka av unionens lagstiftningsförslag, politiska strategier eller initiativ som är föremål för den omfattade verksamheten:

Intervall för intäkter per klient, i euro:

< 10 000

10 000 – 24 999

25 000 – 49 999

50 000 – 99 999

100 000 – 199 999

200 000 – 299 999

300 000 – 399 999

400 000 – 499 999

500 000 – 599 999

600 000 – 699 999

700 000 – 799 999

800 000 – 899 999

900 000 – 999 999

≥ 1 000 000

Uppskattningen av den totala årliga intäkten för omfattad verksamhet ska beräknas automatiskt av registret på grundval av den sammanlagda beräknade intäkten per klient.

Mellanhänder ska i registret ange de klienter för vilkas räkning omfattad verksamhet bedrivs.

Nuvarande klienter som inte omfattas av det senaste avslutade räkenskapsåret ska anges separat i registret med namn.

c)  Registrerade som inte representerar kommersiella intressen ska tillhandahålla följande finansiella information:

i) Deras totala budget för det senaste avslutade räkenskapsåret.

ii)  Deras främsta finansieringskällor för varje kategori: unionsfinansiering, offentlig finansiering, bidrag, donationer, medlemsbidrag, osv.

iii)  Belopp för varje bidrag de mottagit som överstiger 10 % av deras totala budget, om bidragen överstiger 10 000 EUR, och bidragsgivarens namn.

 

BILAGA III

ÖVERVAKNING, UTREDNINGAR OCH ÅTGÄRDER

1.  Allmänna principer

1.1. Sekretariatet kan inleda en utredning på grundval av ett klagomål om att en registrerad inte har följt uppförandekoden (bristande efterlevnad), liksom på eget initiativ mot bakgrund av upplysningar om att den registrerade kan sakna rätt att vara införd i registret.

1.2. En utredning är ett administrativt förfarande som involverar sekretariatet och den berörda registrerade, samt den tredje part som lämnade in klagomålet (klagande) i de fall då utredningen inte har inletts på sekretariatets eget initiativ.

1.3. När en utredning har inletts kan sekretariatet som en försiktighetsåtgärd tillfälligt upphäva registreringen. Sekretariatet ska omedelbart informera den berörda registrerade om sitt beslut att tillfälligt upphäva registreringen och ge en motiverad förklaring till sitt beslut.

2. Tillåtlighet för klagomål

2.1. Alla fysiska eller juridiska personer får lämna in ett klagomål till sekretariatet om en registrerads påstått bristande efterlevnad. Klagomålen ska vara skriftliga. För att klagomålet ska vara tillåtligt gäller följande:

a) Den berörda registrerade ska identifieras och detaljerna i klagomålet ska tydligt beskrivas.

b) Den klagandes namn och kontaktuppgifter ska anges.

c) Klagomålet ska lämnas in inom ett år efter den påstått bristande efterlevnaden.

d) Klagomålet ska innehålla belägg för att det med rimlig sannolikhet föreligger bristande efterlevnad.

2.2. När ett klagomål inte är tillåtligt ska sekretariatet underrätta den klagande om detta och ge en motiverad förklaring till sitt beslut.

3. Klagomålsförfarande

3.1. Efter det att sekretariatet mottagit ett klagomål som är tillåtligt ska det inleda en utredning och underrätta den berörda klagande och den berörda registrerade.

3.2. Den berörda registrerade ska erhålla en kopia av klagomålet, inbegripet eventuella bilagor, och uppmanas att lämna ett motiverat svar inom 20 arbetsdagar.

3.3. Sekretariatet ska beakta motiverade svar som erhållits enligt punkt 3.2, samla in relevanta upplysningar och utarbeta en rapport om sina slutsatser.

3.4. Om rapporten visar att den berörda registrerade har underlåtit att följa uppförandekoden ska sekretariatet underrätta den registrerade om detta. Den underrättelsen kan även innehålla

a)  instruktioner om att åtgärda den bristande efterlevnaden inom 20 arbetsdagar från mottagandet av underrättelsen, och

b)  en formell varning om att åtgärder kan vidtas om den bristande efterlevnaden inte åtgärdas eller om den upprepas.

3.5. Sekretariatet ska förklara att den berörda registrerade har rätt att fortsätta vara införd i registret och avsluta utredningen, om något av följande är tillämpligt:

a)  Den påstått bristande efterlevnaden avser i första hand punkt f i uppförandekoden och åtgärdas inom 20 arbetsdagar från det att den registrerade mottagit underrättelsen enligt punkt 3.1.

b)  Rapporten visar att den registrerade har följt uppförandekoden.

c)  Den registrerade åtgärdar den bristande efterlevnaden efter att ha underrättats enligt punkt 3.4 a.

d)  En formell varning enligt punkt 3.4 b anses tillräcklig.

3.6. Sekretariatet ska förklara att den berörda registrerade inte har rätt att vara införd i registret och avsluta utredningen, om rapporten visar att den registrerade inte har följt uppförandekoden och något av följande är tillämpligt:

a)  Den registrerade har inte åtgärdat den bristande efterlevnaden efter att ha underrättats enligt punkt 3.4 a.

b)  En formell varning enligt punkt 3.4 b anses otillräcklig.

3.7. När sekretariatet har utarbetat sin rapport, ska den berörda registrerade på begäran erhålla en kopia av rapporten.

4. Övervakning och utredningar på eget initiativ

4.1. Sekretariatet kan begära att de registrerade ändrar sina registreringar om det har anledning att tro att dessa registreringar inte korrekt anger de uppgifter som anges i bilaga II.

4.2. Om en begäran enligt punkt 4.1 görs kan sekretariatet tillfälligt upphäva registreringen som en försiktighetsåtgärd.

4.3. Om den berörda registrerade inte samarbetar lojalt och konstruktivt kan sekretariatet stryka en registrering som är föremål för en begäran enligt punkt 4.1.

4.4. Sekretariatet kan inleda en utredning på eget initiativ mot bakgrund av upplysningar om att en registrerad kan sakna rätt att vara införd i registret.

4.5. När sekretariatet inleder en utredning på eget initiativ ska det underrätta den berörda registrerade och be den registrerade att lämna ett motiverat svar inom 20 arbetsdagar.

4.6. Sekretariatet ska beakta motiverade svar som erhållits enligt punkt 4.5, samla in relevanta upplysningar och utarbeta en rapport om sina slutsatser.

4.7. Om rapportens slutsats är att den berörda registrerade inte har rätt att vara införd i registret ska sekretariatet underrätta den registrerade om detta. Den underrättelsen kan även innehålla

a)  instruktioner om att åtgärda orsaken till att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret inom 20 arbetsdagar från mottagandet av underrättelsen, och

b)  en formell varning om att åtgärder kan vidtas om inte orsaken till att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret åtgärdas eller om den upprepas.

4.8. Sekretariatet ska förklara att den berörda registrerade har rätt att vara införd i registret och avsluta utredningen, om något av följande är tillämpligt:

a)  Utredningen gäller i första hand en misstanke om att ingen omfattad verksamhet bedrivs, och den berörda registrerade kan visa inom 20 arbetsdagar efter det att den registrerade underrättats enligt punkt 4.5 att omfattad verksamhet bedrivs.

b)  Rapporten visar att den registrerade har rätt att vara införd i registret

c)  Den registrerade åtgärdar orsaken till att den inte hade rätt att vara införd i registret efter att ha underrättats enligt punkt 4.7 a.

d)  En formell varning enligt punkt 4.7 b anses tillräcklig.

4.9. Sekretariatet ska förklara att den berörda registrerade inte har rätt att vara införd i registret och avsluta utredningen om utredningen huvudsakligen gäller en misstanke om att ingen omfattad verksamhet bedrivs, och den berörda registrerade inte kan visa inom 20 arbetsdagar efter det att den registrerade underrättats enligt punkt 4.5 att omfattad verksamhet bedrivs.

4.10. Sekretariatet ska förklara att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret och avsluta utredningen om den rapport som avses i punkt 4.6 visar att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret och något av följande är tillämpligt:

a)  Den registrerade åtgärdar inte orsaken till att den inte har rätt att vara införd i registret efter att ha underrättats enligt punkt 4.7 a.

b)  En formell varning enligt punkt 4.7 b anses otillräcklig.

4.11. När sekretariatet har utarbetat sin rapport, ska de berörda registrerade på begäran erhålla en kopia av rapporten.

5. Samarbete med sekretariatet under utredningar

5.1. Sekretariatet ska, om det krävs, begära att parterna i en utredning lämnar upplysningar som har relevans för utredningen inom 20 arbetsdagar från begäran. De berörda parterna kan ange om det finns känsliga uppgifter bland de upplysningar som lämnats.

5.2. Sekretariatet kan besluta att höra parterna i en utredning.

5.3. Sekretariatet kan besluta att förlänga de tidsfrister som fastställs i enlighet med denna bilaga, på begäran av de registrerade och om det är motiverat av rimliga skäl. Det beslutet kan också innebära att registreringen i fråga upphävs under den tid utredningen pågår.

5.4. Om sekretariatet anser att en registrerad som berörs av en utredning inte samarbetar lojalt och konstruktivt i utredningen kan det, efter att ha gett den registrerade möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter, avsluta utredningen och stryka registreringen från registret.

6. Rätten att bli hörd

Den registrerade ska ha möjlighet att skriftligen framföra sina synpunkter innan det fattas något beslut om att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret.

7. Beslut

7.1. Sekretariatet ska avsluta en utredning med ett motiverat beslut. Sekretariatet ska skriftligen underrätta de berörda parterna om det beslutet. I det beslutet ska det anges om det har fastställts att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret. I tillämpliga fall ska beslutet också närmare ange på vilket sätt den registrerade saknade rätt att vara införd i registret och vilken åtgärd som vidtagits av sekretariatet, samt relevanta rättsmedel.

7.2. Om sekretariatet fastställer att en registrerad inte har rätt att vara införd i registret i enlighet med punkt 7.1 ska sekretariatet stryka den berörda registreringen från registret.

7.3. Sekretariatet kan överväga en begäran om att återuppta en utredning upp till 20 arbetsdagar efter det att de berörda parterna har informerats om dess beslut.

7.4. En utredning får endast återupptas om upplysningar som fanns tillgängliga innan sekretariatet fattade sitt beslut inte beaktades när sekretariatet fattade beslutet, utan att detta berodde på fel eller förbiseende som kan tillskrivas den part som gjorde begäran enligt punkt 7.3.

8. Åtgärder

8.1. Om sekretariatet stryker en registrering enligt punkt 7.2 på grund av att det har fastställt att den registrerade inte har rätt att vara införd i registret av skäl som rör bristande efterlevnad, kan sekretariatet även när så är lämpligt och mot bakgrund av den bristande efterlevnadens allvar

a) förbjuda den berörda företrädaren för intressegruppen att registrera sig på nytt under en period på mellan 20 arbetsdagar och två år, samt

b) offentliggöra den åtgärd som vidtagits på registrets webbplats.

8.2. När sekretariatet beslutar om hur sträng åtgärden enligt punkt 8.1 ska vara ska det ta vederbörlig hänsyn till relevanta omständigheter i en utredning, mot bakgrund av de mål som eftersträvas i detta avtal.

8.3. Företrädare för intressegrupper som omfattas av ett förbud enligt punkt 8.1 a får inte registrera sig på nytt innan den fastställda tidsperioden för strykningen har löpt ut och den registrerade har åtgärdat orsakerna till att registreringen ströks på ett tillfredsställande sätt.

9. Omprövning

9.1. Registrerade som omfattas av åtgärder enligt punkt 8.1 kan lämna in en motiverad begäran om att styrelsen gör en omprövning.

9.2. Begäran om omprövning ska skickas till sekretariatet inom 20 arbetsdagar efter det att underrättelsen om den åtgärd som vidtagits av sekretariatet har mottagits.

9.3. Begäranden om omprövning som lämnas i enlighet med punkterna 9.1 och 9.2 ska vidarebefordras till styrelseordföranden, som kan hänskjuta ärendet till hela styrelsen om det är lämpligt eller på begäran av en av ledamöterna i styrelsen.

9.4. En begäran om omprövning innebär inte ett upphävande av den åtgärd som vidtagits av sekretariatet, om inte styrelsen fattar ett annat beslut på grundval av specifika skäl som anges i begäran om omprövning.

9.5. Styrelseordföranden ska underrätta de berörda registrerade om styrelsens beslut vad gäller omprövningen inom 40 arbetsdagar från den dag då begäran om omprövning mottogs.

10. Rättsmedel

Registrerade som inte är nöjda med ett beslut av styrelsen enligt punkt 9 får väcka talan vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget eller framföra ett klagomål till Europeiska ombudsmannen i enlighet med artikel 228 i EUF-fördraget.

 

ANNEX B: POLITISKT UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN MED ANLEDNING AV ANTAGANDET AV DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET OM ETT OBLIGATORISKT ÖPPENHETSREGISTER

 

Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen erkänner vikten av villkorlighetsprincipen som en grundbult i den samordnade strategi som de tre institutionerna har valt i syfte att stärka en gemensam öppenhetskultur och samtidigt fastställa höga standarder för en öppen och etisk intresserepresentation på unionsnivå.

 

Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen bekräftar att  vidtagna villkorlighets- och kompletterande öppenhetsåtgärder avseende följande frågor är förenliga med det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, stärker målet om deras samordnade strategi och utgör en fast grund för att bygga vidare på och förbättra strategin samt ytterligare stärka den etiska intresserepresentationen på unionsnivå:

–  Möten mellan beslutsfattare och registrerade intresseorganisationer, i förekommande fall[9].

–  Offentliggörande av möten med intresseorganisationer, i förekommande fall[10].

–  Möten mellan anställda, särskilt högre tjänstemän, och registrerade intresseorganisationer[11].

–  Inlägg vid offentliga utfrågningar i Europaparlamentet[12].

–  Medlemskap i kommissionens expertgrupper och deltagande i vissa evenemang, forum eller informationsmöten[13].

–  Tillträde till institutionernas lokaler[14].

–  Sponsring av evenemang för registrerade intresseorganisationer, i förekommande fall.

–  En politisk förklaring från medlemsstaterna om att i enlighet med nationell rätt och nationella befogenheter frivilligt tillämpa villkorlighetsprincipen för möten mellan deras ständiga representant eller deras ställföreträdande ständiga representant och intresseorganisationer under deras ordförandeskap i rådet och det föregående halvåret, och eventuella ytterligare frivilliga åtgärder från enskilda medlemsstaters sida i enlighet med nationell rätt och nationella befogenheter, vilka båda noteras.

 

 

MOTIVERING

Förhandlingsprocessen

Kommissionen antog sitt förslag till ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister den 28 september 2016. Den 27 oktober 2016 utsåg talmanskonferensen till sina två medförhandlare Sylvie Guillaume, i egenskap av vice talman med ansvar för öppenhet, och Danuta Hübner, i egenskap av ordförande för utskottet för konstitutionella frågor. Den 15 juni 2017 godkände talmanskonferensen det mandat som utarbetats av medförhandlarna i samarbete med kontaktgruppen. Coreper nådde sin ståndpunkt den 6 december 2017. Under förhandlingsprocessen godkände talmanskonferensen också en ny uppsättning åtgärder ”Nya verktyg för öppenhet för Europaparlamentets ledamöter – Att täppa till kryphålen” som parlamentets medförhandlare föreslagit till stöd för sin förhandlingsposition.  Sammanlagt tre omgångar av politiska förhandlingar har ägt rum under den åttonde valperioden, men processen har inte kunnat slutföras. Den 2 april 2020 utsåg talmanskonferensen på uppdrag av utskottet för konstitutionella frågor två nya parhästar som medförhandlare, vice talman Katarina Barley och Danuta Hübner, och bekräftade deras mandat på nytt. Förhandlingsprocessen återupptogs med det första politiska mötet under den nya valperioden den 16 juni 2020. Alla institutioner uttryckte sitt starka engagemang för att snabbt slutföra förhandlingarna. Denna beslutsamhet gjorde att de kunde nå en överenskommelse den 7 december 2020, med ett formellt trepartsgodkännande av avtalet den 15 december 2020.

Gränserna för den valda rättsliga grunden

I sitt senaste betänkande om ändringen av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret (2014/2010 (ACI)) insisterade parlamentet på att kommissionen före utgången av 2016 skulle föreslå ett obligatoriskt register på grundval av artikel 352 i EUF-fördraget. I förslagen till en omfattande reform av fördragen efterlystes också en särskild rättslig grund för öppenhetsregistret inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen lade slutligen fram sitt förslag i september 2016 på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget – återigen som ett nytt interinstitutionellt avtal. En sådan rättslig grund har vissa begränsningar, eftersom den endast gör det möjligt för institutionerna att organisera sitt samarbete, men inte medger någon särskild behörighet att vidta åtgärder som är bindande för tredje parter, det vill säga företrädarna för intressegrupper. Tillämpningen av ett sådant system på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget vilar på de befogenheter att organisera sig själva som varje institution åtnjuter självständigt och som, genom begränsningarna i deras interna organisation, gör det möjligt att skapa de facto-skyldigheter för företrädarna för intressegrupper att registrera sig för att få tillgång till beslutsfattarna. Varje institution har emellertid sina egna begränsningar med avseende på detta tillvägagångssätt.

För det första varierar de tre undertecknande institutionerna kraftigt i fråga om proportionen mellan antalet anställda och valda ledamöter med politiskt mandat. För det andra är de underställda specifika begränsningar av juridisk natur. Till exempel ger Lissabonfördraget i sin artikel 17 kommissionens ordförande stor myndighet över kommissionsledamöterna, men det finns inga liknande bestämmelser i sådana politiska organ som parlamentet eller rådet. Parlamentet insisterade på att avtalet till fullo måste respektera den konstitutionella friheten för dess ledamöters mandat. För att hantera dessa specifika juridiska begränsningar blev förhandlarnas beslut därför att ge varje institution möjlighet att engagera sig för särskilda villkorlighetsåtgärder och andra öppenhetsåtgärder på grundval av individuella beslut i institutionerna som fattas med full respekt för deras interna förfaranden och demokratiska processer som de vilar på.

Villkorlighet och individuella beslut

I enlighet med detta tillvägagångssätt åtföljs avtalet därför av ett politiskt uttalande som erkänner att de befintliga villkorlighetsåtgärderna och andra öppenhetsåtgärderna bidrar till att stärka målet med den samordnade strategin och grunden för att ”fortsätta att bygga upp och förbättra” för att stärka en etisk intressebevakning på unionsnivå.  De åtgärder som var och en av institutionerna vidtar i sina individuella beslut bör därför ses som ett golv för deras engagemang som de kan bygga vidare på. Artikel 14 i avtalet, med en särskild regelbunden översynsprocess för de befintliga villkorlighetsåtgärderna, liksom det separata kapitlet i årsrapporten om tillämpningen av dessa, bör göra det möjligt för varje institution att ytterligare öka sitt respektive engagemang.

Behovet av en stark politisk tillsyn

För att säkerställa en stark känsla av politiskt egenansvar i parlamentet för de öppenhetsåtgärder som det antar i syfte att genomföra avtalet och ge incitament åt en utveckling av åtgärderna anser föredraganden att en politisk tillsyn i parlamentet skulle gynna ett effektivt genomförande av avtalet. Denna tillsyn bör bygga på erfarenheterna från utskottet för konstitutionella frågor, som bör inrätta en övervakningsgrupp.  Den översynsprocess som föreskrivs i artikel 14 i avtalet skulle kunna utformas i nära samarbete med Europaparlamentets vice talman med ansvar för öppenhet.

Ytterligare engagemang från de undertecknande institutionernas sida

Det bör noteras att målet om den fortsatta utvecklingen av systemet vilar lika på alla de tre undertecknande institutionerna, och parlamentet bör också insistera på att de fortsätter att engagera sig för och bidrar till registrets utveckling genom införande av ytterligare öppenhetsåtgärder. Engagemanget i de båda andra institutionerna bör ökas, till exempel genom att tillämpningsområdet för villkorlighetsåtgärderna utvidgas till ytterligare kategorier av tjänstemän.  Parlamentet har under förhandlingsprocessen utvidgat sitt mandat och erbjudit sig att införa ytterligare öppenhetsåtgärder, som behöver genomföras korrekt. Det bör dock noteras att detta är en komplicerad genomförandeprocess eftersom ansvaret ligger hos olika parlamentsorgan – flera genomförandebestämmelser kräver antagande av presidiet, andra kräver ett beslut av tillsättningsmyndigheten, medan vissa i framtiden kan komma att kräva en ändring av parlamentets arbetsordning.

Ytterligare upplysningar som ska lämnas av de registrerade

I det nya avtalet klargörs också flera skyldigheter för de registrerade som syftar till att förhindra intressekonflikter, såsom skyldigheten att beakta sekretesskrav och regler som är tillämpliga på före detta ledamöter och personal vid institutionerna efter uppdraget, skyldigheten att offentliggöra finansiell information om både klienter och mellanhänder samt kravet på specifik finansiell information också från registrerade som inte företräder kommersiella intressen. En ytterligare åtgärd som syftar till att öka insynen i de intressen som de registrerade företräder är deras skyldighet att lämna mer upplysningar om vilka lagstiftningsförslag, politikområden och initiativ som de riktar in sig på.

Förstärkning av sekretariatet

Med rådets deltagande och en övergripande överenskommelse om finansieringsmekanismen bör sekretariatet få ytterligare resurser för att utföra sina uppgifter, säkerställa kvaliteten på de uppgifter som de registrerade lämnar, stödja dem i registreringsprocessen och uppdateringen, granska registreringarna, genomföra undersökningar och ge stöd till de deltagande institutionerna. I jämförelse med nationella system som har samma syfte (t.ex. HATVP i Frankrike, Register of Lobbying i Irland och Office of the Commissioner of Lobbying i Kanada) är dock resurserna begränsade. Om andra institutioner, organ eller byråer beslutar sig för att ansluta sig till systemet, som de uppmuntras att göra, kommer detta sannolikt att innebära ett ytterligare tryck på resurserna för registret.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	13.4.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	26 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Gabriele Bischoff, Damian Boeselager, Geert Bourgeois, Fabio Massimo Castaldo, Leila Chaibi, Włodzimierz Cimoszewicz, Gwendoline Delbos-Corfield, Pascal Durand, Charles Goerens, Esteban González Pons, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz-Wolski, Helmut Scholz, Pedro Silva Pereira, Sven Simon, Antonio Tajani, Mihai Tudose, Guy Verhofstadt, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Othmar Karas, Niklas Nienaß

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

26	+
ID	Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari, Antonio Maria Rinaldi
NI	Fabio Massimo Castaldo
PPE	Esteban González Pons, Brice Hortefeux, Othmar Karas, Paulo Rangel, Sven Simon, Antonio Tajani, Rainer Wieland
Renew	Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Guy Verhofstadt
S&D	Gabriele Bischoff, Włodzimierz Cimoszewicz, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa, Pedro Silva Pereira, Mihai Tudose
The Left	Leila Chaibi, Helmut Scholz
Verts/ALE	Damian Boeselager, Gwendoline Delbos Corfield, Niklas Nienaß

 

 

0	-

 

 

2	0
ECR	Geert Bourgeois, Jacek Saryusz-Wolski

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

 

• [1] EUT L 277, 19.9.2014, s. 11.
• [2] EUT C 337, 20.9.2018, s. 120.
• [3] Antagna texter, P8_TA(2019)0046.
• [4]  Avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik (EUT L 277, 19.9.2014, s. 11).
• [5]  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.
• [6]  Den e-postadress som anges kommer inte att offentliggöras.
• [7]  Medlemskap i expertgrupper ska infogas automatiskt i registret. Registrering ska inte ge automatisk rätt till ett sådant medlemskap.
• [8]  I slutet av registreringsförfarandet kan de registrerade begära tillstånd att få tillträde till Europaparlamentets lokaler. Namnen på de personer som får passerkort till Europaparlamentets lokaler ska införas automatiskt i registret. Registrering ska inte ge automatisk rätt till ett sådant passerkort.
• [9]  Artikel 11.2 i Europaparlamentets arbetsordning, artikel 7 i kommissionens beslut C(2018)0700 av den 31 januari 2018 om en uppförandekod för Europeiska kommissionens ledamöter (C(2018)0700) (EUT C 65, 21.2.2018, s. 7);  punkt V i kommissionens arbetsmetoder.
• [10]  Artikel 11.3 i Europaparlamentets arbetsordning, kommissionens beslut 2014/838/EU, Euratom  av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare (EUT L 343, 28.11.2014, s. 19), kommissionens beslut 2014/839/EU, Euratom av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare (EUT L 343, 28.11.2014, s. 22).
• [11]  Artikel 3 i rådets beslut om reglering av kontakter mellan rådets generalsekretariat och företrädare för intressegrupper,: punkt V i Europeiska kommissionens arbetsmetoder.
• [12]  Artikel 7 i beslutet av parlamentets presidium av den 18 juni 2003 om regler för offentliga utfrågningar.
• [13]  Artikel 35 i Europaparlamentets arbetsordning, artikel 8 i kommissionens beslut  av den 30 maj 2 016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper och för deras funktion (C(2016)3301): artiklarna  4 och 5 i rådets beslut om reglering av kontakter mellan rådets generalsekretariat och företrädare för intressegrupper.
• [14]  Artikel 123 i Europaparlamentets arbetsordning jämförd med generalsekreterarens beslut av den 13 december 2013 om bestämmelser om passerkort och tillstånd för tillträde till parlamentets lokaler: artikel 6 i rådets beslut om reglering av kontakter mellan rådets generalsekretariat och företrädare för intressegrupper.