BETÄNKANDE om jämställdhetsdimensionen i sammanhållningspolitiken

5.5.2021 - (2020/2040(INI))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Monika Vana

Förfarande : 2020/2040(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A9-0154/2021

Ingivna texter :

A9-0154/2021

Debatter :

PV 07/06/2021 - 20
CRE 07/06/2021 - 20

Omröstningar :

PV 08/06/2021 - 19
PV 09/06/2021 - 3

Antagna texter :

P9_TA(2021)0276

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhetsdimensionen i sammanhållningspolitiken

(2020/2040(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och artiklarna 6 och 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt dess principer 2, 3 och 9,

– med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979 [1],

– med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 5, som syftar till att uppnå jämställdhet och förbättra levnadsvillkoren för kvinnor senast 2030 [2],

– med beaktande av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå [3],

– med beaktande av EU-direktiven från 1975 och framåt om olika aspekter av likabehandling av män och kvinnor (direktiv 79/7/EEG [4], direktiv 86/613/EEG [5], direktiv 92/85/EEG [6], direktiv 2004/113/EG [7], direktiv 2006/54/EG [8], direktiv 2010/18/EU [9] och direktiv 2010/41/EU [10]),

– med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete [11],

– med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU [12],

– med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om kvinnors karriärer inom forsknings- och universitetsvärlden och de glastak som de stöter på [13],

– med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om externa faktorer som utgör hinder för kvinnligt företagande i Europa [14],

– med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern [15],

– med beaktande av studien Gender in regional cohesion policy från EIGE, som offentliggjordes den 25 januari 2017 [16],

– med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om främjande av jämställdhet inom psykisk hälsa och klinisk forskning [17],

– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015 [18],

– med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden [19],

– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män [20],

– med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om kvinnors ekonomiska egenmakt i den privata och den offentliga sektorn i EU [21],

– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa [22],

– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal [23],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om ökat inflytande för kvinnor och flickor med hjälp av den digitala sektorn [24],

– med beaktande av sin resolution av den 15 november 2018 om omsorgstjänster i EU för förbättrad jämställdhet [25],

– med beaktande av studien Gender budgeting - Mainstreaming gender into the EU budget and macroeconomic policy framework från EIGE som offentliggjordes den 10 april 2019 [26],

– med beaktande av yttrandet av den 19 december 2018 från Rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män The future of gender equality strategy after 2019: the battles that we win never stay won [27],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU [28],

– med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU [29],

– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 6 mars 2019 2019 Report on equality between women and men in the EU (SWD(2019)0101)[30],

– med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och andra åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld [31],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt [32],

– med beaktande av rapporten The Missing Entrepreneurs 2019: Policies for Inclusive Entrepreneurship, som offentliggjordes av OECD den 10 december 2019 [33],

– med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om allmän diskriminering och hatpropaganda som drabbar hbti-personer samt ”hbti-fria zoner”[34],

– med beaktande av studien Gender Dimension of the EU Cohesion Policy, som parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik offentliggjorde den 19 december 2019 [35],

– med beaktande av sin resolution av den 30 januari 2020 om lönegapet mellan kvinnor och män [36],

– med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2020 om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission [37],

– med beaktade av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

– med beaktande av kommissionens faktablad av den 17 juni 2020 Coronavirus Pandemic – Impact on Gender Equality [38],

– med beaktande av Europarådets meddelande av den 29 maj 2020 National minorities and COVID-19: inequality deepened, vulnerability exacerbated,

– med beaktande av diskussionsunderlag 129 av den 24 juli 2020 från kommissionen Gender Smart Financing Investing In & With Women: Opportunities for Europe [39],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2020 En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020)0565),

– med beaktande av EIGE:s jämställdhetsindex 2020, som offentliggjordes den 16 oktober 2020 [40],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0154/2021), och av följande skäl:

A. Principen om jämställdhet är ett av EU:s centrala värden som fastställs i fördragen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Jämställdhetsintegrering bör därför genomföras och integreras som en övergripande princip i EU:s samtliga verksamheter, åtgärder, insatser, program och EU-finansierade projekt och strategier, inbegripet sammanhållningspolitiken. Det krävs större ansträngningar för att ta itu med den diskriminering på flera olika grunder och bristande jämställdhet som kvinnor upplever. I artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser [41] för 2014–2020 slås det fast att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående ska beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering. Kvinnor och män som leder kampen för jämställdhet har visat engagemang, mod och ledarskap i fråga om att främja lika möjligheter i hela världen, särskilt där sådana ojämlikheter kvarstår, där kvinnor förföljs och deras rättigheter kränks av den enda anledningen att de är kvinnor. Som europeiska medborgare bör vi vara stolta över att ha uppnått rättigheter och skyldigheter, friheter och möjligheter för män och kvinnor, och i dag leder kvinnor några av de viktigaste institutionerna och innehar några av de mest framträdande politiska posterna i Europa. Dessa positiva exempel bidrar till att få igång arbetet med att ta itu med existerande stereotyper och främja förebilder.

B. Sammanhållningspolitiken behandlar skillnader mellan olika regioner och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna i syfte att främja en generell enhetlig utveckling för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och uppnåendet av jämställdhet är en avgörande del i detta. Sammanhållningspolitiken har demonstrerat sin relevans genom att uppnå betydande framsteg i riktning mot jämlikhet mellan medborgarna och territoriell balans.

C. Sammanhållningspolitiken är ett viktigt verktyg, inte bara för att aktivt och effektivt stödja uppnåendet av jämlikhet mellan medborgare, en hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning, utan även för att minska de skillnader som påverkar grupper som fortfarande utsätts för diskriminering, inbegripet på grund av deras sexuella läggning. Främjandet av jämställdhet är ett övergripande mål för alla sammanhållningspolitiska medel. Strukturfonderna är en mycket viktig resurs för att stödja medlemsstaterna i strävan efter framsteg på jämställdhetsområdet.

D. Att uppnå jämställdhet och jämlikhet mellan bland annat män och kvinnor, regioner eller generationer är avgörande för att minska lokala, regionala, ekonomiska och sociala skillnader samt för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i EU, dess medlemsstater och dess regioner. Framsteg har gjorts under de senaste årtiondena på jämställdhetsområdet, och jämställdheten i EU har förbättrats horisontellt i många avseenden. Kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden och tillgängliga indikatorer visar fortfarande på en vertikal och horisontell segmentering på arbetsmarknaden och på det socioekonomiska och politiska området. Redan i Romfördraget föreskrevs principen om lika lön för likvärdigt arbete, och sammanhållningspolitiken kan bidra till att möjliggöra de förutsättningar som ligger till grund för ekonomisk och social utveckling, och som också främjar en ytterligare minskning av denna klyfta och inkluderandet av kvinnor på arbetsmarknaden. Enligt EIGE skulle ett effektivt främjande av jämställdheten få starka positiva social och ekonomiska effekter, inbegripet en ökning av EU:s BNP per capita, miljontals ytterligare arbetstillfällen och en ökning av medlemsstaternas BNP.

E. Europeiska revisionsrätten håller för närvarande på att utvärdera jämställdhetsintegreringen i EU-budgeten. Denna revisionsrapport, som är planerad att offentliggöras under det första kvartalet 2021, kommer att ge användbara insikter i hur jämställdhetsdimensionen kan genomföras i de sammanhållningspolitiska åtgärderna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

F. Under programperioden 2014–2020 har de största svårigheterna i främjandet av jämställdhet genom sammanhållningspolitiken bland annat varit skillnaden mellan formella uttalanden i partnerskapsöverenskommelser och operativa program (som slår fast att principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering ska främjas) och det faktiska genomförandet av dem, samt det tämligen svaga politiska engagemanget på detta område. I partnerskapsöverenskommelser och operativa program fastställs iakttagande och främjande av principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering. Det krävs fortfarande större insatser för att få till stånd ett större kvinnligt deltagande i alla faser av den sammanhållningspolitiska cykeln, särskilt i utformningen av program och i beslutsprocesser samt i genomförandet av de utvalda projekten. Under programperioden 2014–2020 har genusrelaterade frågor främst hanterats genom Europeiska socialfondens (ESD) operativa program. Under samma period har Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) bidragit till främjandet av jämställdhet på ett väldigt begränsat sätt.

G. Könsuppdelade uppgifter som bygger på tillförlitliga och verifierade källor och indikatorer som är relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv är mycket viktiga för att enskilda sektorer eller regioner ska kunna använda EU-stöd effektivt, på grundval av de verkliga lokala förhållandena när det gäller ojämlikheter, för att förbättra beslutsprocessen och för att utvärdera resultatet av sammanhållningspolitikens direkta och indirekta åtgärder som syftar till att identifiera möjliga ojämlikheter eller orättvisor som bör åtgärdas och utforma ändamålsenliga strategier för att upprätthålla lika rättigheter och friheter bland medborgarna.

H. Det saknas politisk samstämmighet på jämställdhetsområdet och det finns ännu inget enhetligt system som kan underlätta en identisk förståelse och ett identiskt genomförande av jämställdhetsintegreringen i EU:s institutioner.

I. Än så länge vet man inte helt vilka ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser covid-19-pandemin kommer att få. Preliminära studier tyder på att covid-19-pandemin har förvärrat existerande ojämlikheter mellan män och kvinnor, särskilt i fråga om ett allt större obetalt omsorgsarbete, en större obalans mellan arbetsliv och privatliv samt ett ökat våld i nära relationer, och den har en oproportionerligt stor inverkan på flickor och kvinnor, särskilt de som tillhör marginaliserade grupper. Detta är också en följd av att kvinnor ofta utgör majoriteten inom de sektorer som utsätts för pandemin, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. Sammanhållningspolitiken, och närmare bestämt den kommande ESF Plus, bör ta detta i beaktande.

J. EU:s återhämtningsfond stöder sektorer som drabbats hårt av krisen. Effekterna på det europeiska samhället som helhet kommer därför att få långsiktiga konsekvenser för alla medborgares utbildning, anställbarhet och framtid, och EU-institutionernas snabba reaktion och vilja att stödja det europeiska samhället bör lovordas. De övergripande prioriteringarna för EU:s återhämtningsfond är inriktade på sektorer med en hög andel manliga arbetstagare, och kan därmed komma att öka ojämlikheterna mellan kvinnor och män i arbetslivet.

K. Kvinnor och män har inte samma resurser, behov eller preferenser. Många strategier tar ofta främst hänsyn till manliga perspektiv. Därför upplever kvinnor och män tjänster och infrastrukturer olika, och deras prioriteringar är ofta inte desamma när det gäller grundläggande tjänster.

L. Små och medelstora företag utgör ryggraden i regionala ekonomier. Främjandet av jämställdhet, balans mellan arbete och privatliv, inkluderande rekrytering och lika lön kommer att möjliggöra jämställdhet i små och medelstora företag.

M. Många investeringar påverkar kvinnor och män på olika sätt, vilket innebär att man måste tillämpa ett jämställdhetsperspektiv på investeringar.

Sammanhållningspolitikens roll i att främja jämställdhet till gagn för socioekonomisk tillväxt och hållbar utveckling

1. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är viktig för främjandet av jämlikhet mellan människor och mellan regioner, inbegripet jämställdhet, och för genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi, inbegripet dess könsrelaterade hälsoprioriteringar, såsom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet påminner om att alla politiska mål kräver lämpliga, tillräckliga och hållbara resurser för genomförandet av dem. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna tar jämställdhetsåtgärder i beaktande när de utformar och godkänner program.

2. Europaparlamentet hävdar bestämt att jämställdhet fortfarande huvudsakligen behandlas i allmänna ordalag och begränsas till ESF:s politikområden, samt i samband med analys- och programplaneringsfaser, men att större uppmärksamhet regelbundet behövs i genomförande-, övervaknings- och utvärderingsfaserna. Parlamentet påminner om att man för varje programplaneringsfas behöver kartlägga prioriterade områden som bidrar till jämställdhet och hållbar utveckling.

3. Europaparlamentet är fast övertygat om att EU:s regler bör skrivas på ett tydligt och uttryckligt sätt som underlättar tillämpningen av dem till förmån för medborgarna, inbegripet med beaktande av jämlikhet och jämställdhet. Parlamentet understryker att bristen på lämpliga resurser är en viktig orsak till diskriminering.

4. Europaparlamentet betonar att det behövs ett starkt politiskt åtagande att med hjälp av lagstiftning försvara jämställdhet för hela befolkningen och en rättvis, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och territoriell utveckling. Parlamentet påpekar att för att uppnå jämställdhet är det viktigt att man säkerställer en god balans mellan arbetsliv och privatliv, så att trycket på kvinnor minskar vid familjerelaterad ledighet. Parlamentet betonar därför att det behövs en starkare EU-strategi för balans mellan arbetsliv och privatliv som ett sätt att främja jämställdhet.

5. Europaparlamentet betonar att det behövs en samordnad styrningsram för jämställdhet, nationella riktlinjer och tekniskt stöd för övervakning av konsekvenser för jämställdheten som är tillgänglig på de officiella EU-språken, och striktare granskning på EU-nivå efter att de operativa programmen har antagits. Parlamentet begär dessutom att hänsyn ska tas till kopplingen till de nationella planer som följer av återhämtningsplanen för utvecklingen av dessa programs mål för ekonomisk och social utveckling.

6. Europaparlamentet betonar att det behövs en jämställdhetsstrategi med tydliga mål på nationell och regional nivå, och informationsprogram om fördelarna med att eftersträva jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män för en socioekonomisk tillväxt och hållbar utveckling på nationell och regional nivå.

7. Europaparlamentet anser att man behöver höja kompentensen och ytterligare utveckla utbildningen och kapacitetsuppbyggnaden i förvaltningsmyndigheter och hos genomförandepartner när det gäller jämställdhetsdimensionen i strukturfonderna, samt tillgodose behovet av samordnade övervakningsstrategier och enhetliga metoder och utvärderingssystem när det gäller hantering och uppdelning av användbara data som syftar till att kartlägga eventuella ojämlikheter mellan medborgare. Parlamentet betonar att man måste utvärdera resultatet av utbildningen för att bedöma hur effektivt den förbättrar genomförandet av jämställdhetsintegreringen.

8. Europaparlamentet betonar vikten av att respektera partnerskapsprincipen i den nationella programplaneringen inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i hög grad samordna med lokala och regionala myndigheter, sociala och ekonomiska partner, civilsamhället och den akademiska världen inom ramen för partnerskapsprincipen på ett övergripande sätt och vid utarbetandet av partnerskapsöverenskommelser, i syfte att beakta de utmaningar som hör samman med effektiva jämställdhetsstrategier på lokal och regional nivå, och uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra kampanjer för att främja jämställdhetsstrategier, särskilt i fråga om att förena arbetsliv och privatliv, avskaffa könsstereotyper i yrkesval och förbättra kvinnors ekonomiska oberoende.

9. Europaparlamentet anser att programmens berörda parter och övervakningskommittéer bör förses med tydligare indikatorer om programmens effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller genomförandet av ett könsperspektiv i konkreta projekt, särskilt i Eruf-insatser. Enligt parlamentet finns det fortfarande få riktlinjer, utbildningsprogram och konkreta exempel på god praxis för att hantera denna fråga. Parlamentet understryker i detta avseende Erufs/Sammanhållningsfondens potential att överbrygga den klyfta som kvinnor fortfarande ställs inför, med särskild hänvisning till kvinnligt företagande och den digitala sektorn, eftersom kvinnor utgör endast 34,4 % av egenföretagarna och 30 % av nyföretagarna i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att nå en överenskommelse om förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (direktivet om kvinnor i styrelser), eftersom det är ett mycket viktigt verktyg för att uppnå en jämnare könsfördelning i ekonomiskt beslutsfattande på högsta nivå. Parlamentet begär att en del av de sammanhållningspolitiska medlen ska gå till att stödja kvinnor som lever i fattigdom, kvinnor som är i riskzonen för fattigdom, ensamstående mödrar, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som är offer för våld. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras respektive myndigheter att tillhandahålla sådana program.

10. Europaparlamentet betonar att alla program som genomförs inom ramen för sammanhållningspolitiken bör säkerställa jämställdhet under hela förberedelsen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen samt lika möjligheter för alla, inbegripet, vid behov och i tillämpliga fall, genom positiv särbehandling, utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet understryker att de åtgärder som syftar till att överbrygga klyftan mellan könen inom sammanhållningspolitiken också bör inta ett intersektionellt helhetsperspektiv. Parlamentet anser att expertgrupper i de olika faserna av policycykeln bör ha en jämn könsfördelning.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras respektive myndigheter att följa rättsstatens principer, inbegripet principen om icke-diskriminering, och respektera grundläggande rättigheter i beslutsfattandet om vilka program eller regioner som ska finansieras, och att följa upp med övervakning, undersökning och lämpliga åtgärder vid överträdelser av dessa principer, och samtidigt alltid säkerställa att de slutliga stödmottagarna skyddas. Parlamentet anser att sammanhållningspolitikens stödmottagare inte bör anta diskriminerande strategier, i synnerhet inte gentemot de grupper som fortfarande utsätts för diskriminering, såsom hbti-personer. Parlamentet uppmuntrar till ett avslag av ansökningar från potentiella stödmottagare, inbegripet från regionala eller lokala myndigheter, som har antagit diskriminerande strategier gentemot hbti-personer, såsom upprättande av ”hbti-fria zoner”.

12. Europaparlamentet pekar på behovet av att förbättra synergierna mellan sammanhållningsfonderna, återhämtningsfonderna och andra befintliga program, såsom program som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för kvinnor, bland annat genom att bekämpa lönegapet mellan kvinnor och män och osäkra anställningar, investera i vård- och omsorgsinrättningar, bekämpa och förebygga könsrelaterat våld och säkerställa tillgång till bland annat tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

13. Europaparlamentet erkänner den börda som läggs på kvinnor såsom huvudsakliga omsorgsgivare i formella och informella sammanhang, samt den sociala betydelsen av detta, särskilt under covid-19-krisen. Parlamentet konstaterar att 80 % av all omsorg i EU tillhandahålls av i många fall obetalda informella omsorgsgivare, varav 75 % är kvinnor. Parlamentet framhåller därför sammanhållningspolitikens avgörande roll för att säkra adekvata investeringar i omsorgstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i första hand använda tillgängliga sammanhållningspolitiska medel för tillhandahållandet av vård och omsorg för att tillgodose inte bara den växande efterfrågan på vård- och omsorgsinfrastruktur, utan också för att verkligen ta itu med klyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, de resulterande löne- och pensionsklyftorna och yrkesmässig segregering, och som ett resultat förbättra arbetsvillkoren och säkerställa lika lön för ett likvärdigt arbete, bekämpa informell sysselsättning och otrygghet och skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet i denna sektor, samt att stödja en omställning mot en bättre vård- och omsorgsekonomi som är tillgänglig för alla. Parlamentet begär därför att kommissionen ska föreslå en vård- och omsorgsgiv för Europa som syftar till att stödja en sådan omställning. Parlamentet betonar dessutom att man behöver investera i det socioekonomiska skyddet av kvinnor, eftersom det är de som i de flesta fall tar ansvaret för obetalt vård- och omsorgsarbete och eftersom de ofta har ett mycket begränsat socialt skydd.

14. Europaparlamentet understryker att en stor digital klyfta fortfarande måste åtgärdas och att det krävs större investeringar i digitalisering, digital innovation och digital konnektivitet. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken måste stödja lika tillgång till utbildning och sysselsättning för kvinnor och män, genomföra positiv särbehandling för att överbrygga den digitala klyftan mellan könen och stödja den rättvisa omställningen, den gröna omställningen och den digitala omställningen, och samtidigt skydda de arbetstagare som kommer att påverkas av dessa omställningar, till exempel genom att öka andelen kvinnor med en universitetsexamen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och öka kvinnors deltagande i sektorer som är avgörande för miljöomställningen, såsom energisektorn. Parlamentet konstaterar att innovation är en viktig del av en hållbar utveckling och gröna jobb i EU, och att skräddarsydda strategier kan möjliggöra för varje region att identifiera och utveckla sina egna konkurrensfördelar.

15. Europaparlamentet understryker sammanhållningspolitikens avgörande roll när det gäller att investera i offentliga tjänster, inklusive hälso- och sjukvård, och social infrastruktur av hög kvalitet, både för att bekämpa olika ojämlikheter, särskilt bristande jämställdhet, och för att bygga upp social resiliens och hantera ekonomiska, sociala och hälsorelaterade kriser. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken syftar till en enhetlig utveckling av regionerna genom målet om social och ekonomisk konvergens, och därigenom bidrar till medborgarnas välbefinnande. Parlamentet anser därför att sammanhållningspolitiken bör ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnor i områden som påverkas av industriell omvandling och i regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de yttersta randområdena eller områden med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Parlamentet betonar att ett effektivt genomförande av jämställdhetsstrategier hjälper till att stoppa avfolkningen i konvergensregioner som är känsliga för detta fenomen.

16. Europaparlamentet pekar på möjligheten som erbjuds av de strategier för hållbar integrerad urban och territoriell utveckling som lokala och regionala myndigheter antar i linje med Agenda 2030, som säkerställer att alla dimensioner av hållbar utveckling, inbegripet mål 5 för hållbar utveckling, beaktas i utformningen av politik på lokal och regional nivå. Parlamentet framhåller den roll som spelas av de städer och regioner som länge gått i bräschen för jämställdhetsarbetet, liksom initiativ för europeisk stadsutveckling, såsom Leipzigstadgan. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör bidra till att minska omfattande ojämlikheter i städer genom att i högre grad integrera kvinnor i den politiska planeringen av regional utveckling och stadsutveckling i syfte att utforma könsinkluderande städer och samhällen som fungerar för alla. Parlamentet betonar att genusmedveten stadsplanering kan säkerställa en mer rättvis och jämlik tillgång till urbana nyttigheter. Parlamentet framhåller dessutom att regioner och lokala myndigheter har en avgörande roll att spela i främjandet av social inkludering, och att genusmedveten fysisk planering kan bidra till framsteg i denna process.

Jämställdhet i sammanhållningspolitiken efter 2020

17. Europaparlamentet efterlyser ett starkt politiskt engagemang för jämställdhet på EU-nivå och på nationell och regional nivå för att i högre grad fästa nationella, regionala och lokala aktörers uppmärksamhet på jämställdhet och jämställdhetsaspekter, både ur ett människorättsperspektiv och som en avgörande faktor för socioekonomisk utveckling, samt för att främja ytterligare engagemang på detta område.

18. Europaparlamentet begär att tydliga och konkreta mål och krav på jämställdhetsmål samt större möjligheter och jämställdhet mellan män och kvinnor ska införas i alla program för perioden efter 2020, med specifika och tvärvetenskapliga åtgärder som ska integreras i alla insatser.

19. Europaparlamentet stöder helhjärtat förhandskravet på att ta fram en nationell jämställdhetsstrategi med tydliga mål för att stödja sammanhållningspolitiska insatser i syfte att förbättra effektiviteten och mervärdet i fråga om jämställdhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att driva igenom en sådan strategi, inbegripet, när så är lämpligt, genom riktade åtgärder, skyldigheter och bindande riktlinjer.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sammanhållningspolitiska medel för att ytterligare minska de regionala ekonomiska och sociala skillnaderna, med särskilt fokus på att bekämpa feminiseringen av fattigdomen, arbetslösheten bland kvinnor och kvinnors utestängning från många ekonomiska möjligheter, att förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld och könsdiskriminering, samt att främja och verka för kvinnors egenmakt genom att förbättra deras tillträde till och återinträde på arbetsmarknaden, att gripa sig an de hälsorelaterade prioriteringarna i EU-strategin för jämställdhet 2020–2025, framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som en grundläggande mänsklig rättighet och en grundläggande aspekt av människors välmående, och att främja jämställdhet. Parlamentet begär dessutom att synergierna mellan sammanhållningsfonderna, återhämtningsfonderna och andra befintliga program ska förbättras i syfte att förbättra arbetsvillkoren för kvinnor, bland annat genom att bekämpa lönegapet mellan kvinnor och män, osäkra anställningar och informellt arbete, investera i vård- och omsorgsinrättningar, bekämpa och förebygga könsrelaterat våld och säkerställa tillgång till tjänster med anknytning till bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

21. Europaparlamentet betonar vikten av partnerskap med jämställdhetsorgan och stöder helhjärtat dessa organisationers deltagande i alla programfaser i syfte att garantera en bättre överensstämmelse mellan de genomförda åtgärderna och kvinnors och mäns behov genom att konsolidera institutionella ramverk och stärka samordningen av jämställdhetsinsatser samt stödja organ på alla politikområden.

22. Europaparlamentet begär att en förhands- och efterhandskonsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv ska införas som en del av medlemsstaternas utvärderingar, i samband med främjandet av jämställdhet, av hur medlen används och huruvida förenligheten med jämställdhetsmålen faktiskt respekteras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att det under halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken efter 2020 görs en bedömning av användningen av resurser för att utvärdera deras effektivitet, ändamålsenlighet, inverkan och, när så är tillämpligt, deras grad av inkludering och icke-diskriminering, inbegripet från ett genusperspektiv.

23. Europaparlamentet erinrar om behovet av att utvärdera fonderna på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav. Parlamentet betonar att när så är möjligt bör mätbara indikatorer också möjliggöra övervakning av stödet till jämställdhet.

24. Europaparlamentet välkomnar tillägget av jämställdhet och jämställdhetsintegrering som en av de övergripande prioriteringarna i den nya fleråriga budgetramen och som en övergripande princip i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet påminner om att jämställdhetsbudgetering är tillämpningen av jämställdhetsintegrering på alla nivåer i budgetförfarandet. Parlamentet betonar att övervakningen av programmen inte bara bör syfta till att mäta de relevanta utgifterna i alla budgetposter utan också, vilket är ännu viktigare, bedöma EU-budgetens resultat i fråga om att förbättra jämställdheten. Parlamentet understryker att alla konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv bör finnas tillgängliga på de officiella EU-språken. Parlamentet rekommenderar användningen av kriterier som inte bara bedömer nationell medianlön och medianbruttoinkomst i köpkraftspariteter, utan även icke-ekonomiska indikatorer, till exempel sådana som mäter subjektivt välbefinnande, eliminering av könsrelaterat våld, samhällsengagemang, balans mellan arbetsliv och privatliv och sociala kontakter. Parlamentet betonar att resultatet kan bedömas endast om det finns könsuppdelade uppgifter.

25. Europaparlamentet belyser bristen på könsuppdelade uppgifter på området för sammanhållningspolitik och stadsplanering i ett antal medlemsstater, och uppmanar medlemsstaterna att införa datainsamlingsmetoder som motsvarar könsuppdelade uppgifter så att skillnader mellan könen kan analyseras ordentligt. Parlamentet framhåller att i syfte att säkerställa jämställdhetsintegrering bör kommissionen göra en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv av alla politiska förslag och lagstiftningsförslag inom sammanhållningspolitiken, fastställa jämställdhetsorienterade indikatorer, samla in könsuppdelade uppgifter och göra jämställdhetsorienterade utvärderingar.

26. Europaparlamentet uppmanar alla institutioner att tillhandahålla vägledningsdokument och praktisk utbildning på regelbunden basis på alla administrativa nivåer för att sprida och införliva konkreta exempel på god praxis för integrering av ett jämställdhetsperspektiv, integrering av jämställdhet och sund förvaltning. Parlamentet betonar dessutom att kriterierna för integrering av ett jämställdhetsperspektiv bör stärkas i projekturvalsprocessen genom högre poäng för och krav på mer praktiska åtgärder. Parlamentet välkomnar EIGE:s roll i främjandet av jämställdhet och i kampen mot könsdiskriminering. Parlamentet betonar dess positiva bidrag till jämställdhetsintegreringen, inbegripet på det sammanhållningspolitiska området. Parlamentet begär att EIGE ska ges adekvat finansiering och rekommenderar att de befintliga verktyg som EIGE har utvecklat, till exempel dess verktygslåda för jämställdhetsbudgetering, ska användas i alla skeden av utvärdering, genomförande och övervakning i de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

27. Europaparlamentet betonar att oräkneliga kvinnor ställs inför de utmaningar som uppstår i samband med covid-19-pandemin, som har lett till en kraftig ökning av våld i nära relationer. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt slutföra EU:s ratificering av Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå medel till sammanhållningspolitiken och att genomföra program som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och hjälpa våldsoffer. Parlamentet belyser skillnaderna i kvantitet och kvalitet i fråga om tjänster för kvinnor och barn som utsätts för könsrelaterat våld, och sammanhållningspolitikens roll när det gäller att undanröja sådana ojämlikheter. Parlamentet understryker att lokala myndigheter måste involvera regionala arbetsgivare och icke-statliga organisationer i sitt arbete.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt meddelande om lanseringen av den nya sammanhållningspolitiken 2021–2027 inkludera de nödvändiga rekommendationerna om främjande av jämställdhetsperspektivet och jämställdhetsfrågor.

° °

29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s kärnvärden, och är tillämplig i hela EU:s verksamhet och politik.

Bland EU:s politiska instrument är sammanhållningspolitiken ett särskilt effektivt verktyg, både i fråga om finansieringens omfattning och karaktär. Tillämpningsområdet för en jämställdhetsdimension sträcker sig från åtgärder som är direkt inriktade på jämställdhet inom sysselsättning, social inkludering och utbildning inom Europeiska socialfonden (ESF) till investeringar och tjänster inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), såsom stöd till kvinnligt företagande, åtgärdande av könsklyftan inom forskning och innovation samt förbättrad tillgång till fysisk infrastruktur, IKT och social infrastruktur.

Ett genusperspektiv i sammanhållningspolitiken bidrar inte bara till jämställdhet utan även till en framgångsrik och effektiv regional utvecklingspolitik. Det bidrar till ett mer inkluderande beslutsfattande för alla medborgare, spelar en viktig roll för att minska regionala ekonomiska och sociala skillnader och stöder en långsiktigt hållbar utveckling i regionerna.

Under programperioden 2014–2020 användes en dubbel strategi för jämställdhetsdimensionen i sammanhållningspolitiken, som en övergripande princip i alla fonder och som en direktinvesteringsprioritering för ESF. I denna rapport påpekas att strategin visserligen har lett till avsevärda framgångar när det gäller vissa aspekter av sammanhållningspolitiken och betydande ansträngningar har gjorts för att förbättra inkluderandet av jämställdhetsdimensionen på andra områden, men att den fortfarande är långt ifrån att förverkliga sin fulla potential. Dessutom riskerar den senaste tidens utveckling att leda till bakslag snarare än förbättringar i den närmaste framtiden.

En av de största utmaningarna när det gäller att ytterligare förbättra de aspekter av jämställdhet som identifieras i denna rapport är avsaknaden av ett starkt politiskt engagemang för jämställdhet samt bristande medvetenhet om dess betydelse för hela befolkningen och dess bidrag till ekonomisk tillväxt och territoriell utveckling. I detta betänkande betonas därför tydligt behovet av ett politiskt engagemang för jämställdhet på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå, och av ökad uppskattning bland nationella och lokala aktörer av de många fördelarna med jämställdhet, vilket gör jämställdhet till en ekonomisk och social fråga.

En annan utmaning i den nuvarande tillämpningen av jämställdhetsintegrering är den ojämna inriktningen inom sammanhållningspolitikens olika dimensioner. Denna inriktning är till största delen begränsad till ESF, där en direkt koppling är lättare att identifiera, samtidigt som man hittills inte i tillräcklig utsträckning har beaktat den mer indirekta tillämpningen av en jämställdhetsdimension inom Eruf. En annan skillnad är den relativt starka fokuseringen på jämställdhetsaspekter i programplaneringsfasen, jämfört med en relativ brist på ett jämställdhetsperspektiv i genomförande-, övervaknings- och utvärderingsfaserna.

Sammanhållningspolitiken efter 2020 bör därför ta itu med denna fråga genom att öka medvetenheten, både när det gäller de olika fonderna och de olika stegen i policycykeln.

En bredare fråga som hindrar ett framgångsrikt genomförande av jämställdhet i EU:s beslutsfattande är bristen på politisk samstämmighet på jämställdhetsområdet inom EU. Det finns ännu varken någon gemensam förståelse för eller något gemensamt genomförande av jämställdhetsintegrering i EU-institutionerna, och nationella riktlinjer och tekniskt stöd för detta ändamål är begränsade, samtidigt som det saknas metoder för att spåra utgifter för jämställdhet. I denna rapport uppmuntras därför starkt arbetet med en övergripande ram och metod, utöver arbetet med mer specifika vägledningsdokument och utbildningstillfällen, samt utbyte av konkreta exempel på god praxis för integrering av ett jämställdhetsperspektiv på sammanhållningspolitikens område.

Detta är avgörande, eftersom bristande kunskap om hur man konkret kan stödja jämställdhetsintegrering, särskilt inom Erufs insatsområden, är en av de viktigaste faktorerna bakom minskad effektivitet i sammanhållningspolitiken när det gäller jämställdhet. I avsaknad av tillräckligt stöd uppfattas jämställdhetsmålen ofta som en extra administrativ börda, eller som att de, i stället för att komplettera, konkurrerar med andra sammanhållningspolitiska projektmål.

När det gäller den framtida utvecklingen måste man ta itu med ett antal ytterligare utmaningar. Den främsta utmaningen är faran att jämställdheten hamnar ytterligare i skymundan i den offentliga debatten och den politiska dagordningen på EU-nivå och nationell nivå inom sammanhållningspolitiken efter 2020.

Frågan om ojämlikhet har också förvärrats ytterligare av covid-19-krisen, som utgör ett hot mot jämställdhetsutvecklingen både med avseende på krisens direkta effekter och återhämtningsfasen.

Preliminära studier tyder på att covid-19-pandemin har haft en oproportionerligt stor inverkan på kvinnor och flickor, särskilt inom marginaliserade grupper. Denna fråga har dock inte behandlats tillräckligt i de pågående EU-insatserna för social och ekonomisk återhämtning. Ramen för EU:s återhämtningsfond är främst inriktad på ekonomiska stimulansåtgärder för sektorer med en hög andel manliga arbetstagare, medan många av de sektorer som i hög grad påverkas av covid-19-krisen har en hög andel kvinnliga arbetstagare. Detta riskerar att bidra till ökad ojämlikhet mellan könen när det gäller sysselsättning inom EU.

Covid-19-krisen har visat på den avgörande roll som offentliga tjänster och social infrastruktur samt vårdsektorn spelar för att säkerställa social och ekonomisk motståndskraft. Den har dessutom satt fokus på den roll som kvinnor spelar som primära vårdgivare i formella och informella sammanhang, liksom det värde som detta skapar för samhället.

Sammanhållningspolitiken kommer därför att spela en viktig roll när det gäller att motverka de negativa effekterna av denna mångskiktade kris på jämställdheten, samtidigt som den också spelar en viktig roll för att stödja en framgångsrik ekonomisk och samhällelig återhämtning.

Slutligen, eftersom Europeiska unionen är fast besluten att påskynda den gröna och digitala omställningen genom återhämtningsåtgärder, måste dessa åtgärder åtföljas av ett fokus på jämställdhet, till exempel genom att garantera tillgång till utbildning för kvinnor för att överbrygga den digitala klyftan mellan könen och stödja kvinnors sysselsättning, samtidigt som man också bör fokusera på att erkänna värdet av mer traditionella kvinnosektorer för att se till att återhämtningsåtgärderna blir lika kännbara bland de olika könen.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN (11.11.2020)

till utskottet för regional utveckling

över jämställdhetsdimensionen i sammanhållningspolitiken

2020/2040(INI)

Föredragande av yttrande: Lena Düpont

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden och finns inskriven i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och i artiklarna 8 och 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Jämställdhetsintegrering är därför ett viktigt redskap för att denna princip på ett övergripande sätt ska kunna integreras i EU:s politik, åtgärder och insatser, däribland sammanhållningspolitiken. Man måste ta kraftigare tag mot den diskriminering på flera olika grunder och bristande jämställdhet som kvinnor upplever. I artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser [42] för 2014–2020 slås det fast att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående måste beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program.

B. Sammanhållningspolitiken åtgärdar olikheter mellan olika regioner och eftersattheten för de minst gynnade regionerna med målet att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, varvid uppnåendet av jämställdhet är ett väsentligt inslag. Detta sker via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). För alla dessa fonder gäller principerna om icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa fonder bör ta särskild hänsyn till kvinnor i landsbygdsområden, regioner i industriell omvandling och i regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom regioner med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

C. Än så länge vet man inte fullständigt vilka ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser pandemin kommer att få, men preliminära studier ger vid handen att covid-19-pandemin tillspetsat rådande jämställdhetsbrister, exempelvis genom att omsorgsarbete och könsrelaterat våld ökar. Detta drabbar i oproportionerlig grad flickor och kvinnor och det bör man ta hänsyn till inom sammanhållningspolitiken. Sammanhållningspolitiken syftar visserligen till att minska klyftorna mellan olika regioner i EU men bör även vara jämställdhetsfrämjande och åtgärda klyftorna mellan könen för att principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete ska förverkligas och alla få lika möjligheter på arbetsmarknaden, oavsett kön. Kollektivförhandlingar är viktiga för att jämställdhetsbrister mellan män och kvinnor ska kunna motverkas och övervinnas. De negativa följderna av covid-19-krisen måste begränsas för att man ska kunna trygga tillräckliga anslag till genomförandet av jämställdhetspolitiken, bland annat till projekt mot diskriminering, våld i nära relationer och könsrelaterat våld.

D. Det är av yttersta vikt med bättre tillgång till och överkomliga priser för omsorgsinrättningar av hög kvalitet för att kvinnor ska kunna förbli arbetsmarknadsaktiva, eftersom dessa inrättningar blir till nytta för balansen mellan arbete och privatliv och bidrar bland annat till att täppa till pensionsklyftan mellan kvinnor och män, då ju kvinnor utför oproportionerligt mycket mer obetalt omsorgsarbete än män, till följd av seglivade könsstereotyper och strukturer med lönegap, vilket får långtgående konsekvenser för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande och deras resultat i arbetslivet. Av framväxande demografiska trender såsom åldrande samhällen, lägre födelsetal och en därmed sammanhängande nedgång i den arbetsföra befolkningen framgår det att behovet av omsorgstjänster blivit viktigare än någonsin förut. Covid-19 har avslöjat problem inom vård och omsorg i EU som funnits länge. Omsorgen måste ses som en fortlöpande helhet, från förskole- och skolbarnsomsorg till omsorg för personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg. Satsningar på vård- och omsorgssektorn kommer även att medföra möjligheter till sysselsättning i den formella ekonomin för informella vård- och omsorgsgivare.

E. Jämställdhetsfrämjande är väsentligt för uppnåendet av sammanhållningspolitikens huvudmål, dvs. långsiktig och hållbar regional ekonomisk och social utveckling i EU. Sammanhållningspolitiken är det lämpliga verktyget för åtgärder mot bristande jämställdhet på landsbygden, där kvinnor har mera begränsad tillgång till sysselsättning och sociala tjänster, särskilt i avfolkningsbygder och i områden med demografiska nackdelar. Sammanhållningspolitiken kan bidra dels till genomförandet av särskilda åtgärder med tyngdpunkten förlagd till förebyggande och bekämpning av könsrelaterat våld, dels till att främja och förbättra jämställdheten genom att rikta in sig på horisontell och vertikal segregering på arbetsmarknaden och seglivade könsklyftor i fråga om sysselsättning, social inkludering och utbildning genom att främja nyföretagande och entreprenörskap bland kvinnor, underlätta kvinnors tillträde till forskning och innovation och beakta kvinnors behov inom området transport och social infrastruktur.

F. Kvinnors deltagande är alltjämt begränsat i alla etapper av den sammanhållningspolitiska cykeln, särskilt i utvecklingen av operativa program, beslutsprocesserna och jämställdhetsintegreringen när de utvalda projekten ska genomföras.

1. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll Sammanhållningsfonden bör spela för jämställdhetsfrämjandet och genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inom sammanhållningspolitiken arbeta hårdare för jämställdhetsintegrering och icke-diskriminering, genom effektiv jämställdhetsintegrering i alla faser av policycykeln, också i form av jämställdhetsmål, riktade åtgärder och särskilda delteman, och på EU-nivå samt på nationell och regional nivå visa prov på ett kraftfullt politiskt åtagande för jämställdhetsfrämjande. Parlamentet uppmuntrar till ett nära samarbete med EIGE och nationella organ för främjande av likabehandling inom detta område, så att man får forskning och data av hög kvalitet till stöd för ett mera välgrundat och evidensbaserat beslutsfattande från politiska beslutsfattares sida, liksom från andra centrala intressenter som arbetar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet betonar att kunskapsutbyte mellan EU:s institutioner och byråer jämte stöd till kapacitetsuppbyggnad spelar en central roll för att inte administrationen ska bli kostnadstung och byråkratin öka i onödan. Parlamentet betonar vikten av nära samarbete med civilsamhällesorganisationer inom den sammanhållningspolitiska cykeln och yrkar på könsspecifika konsekvensbedömningar inom detta område och insamling av könsuppdelade data och könsmedvetna indikatorer för att man ska kunna mäta de sociala och ekonomiska jämställdhetsbristerna och säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i såväl utvärderingskriterierna som i systemet för genomförande och övervakning av fonden.

2. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inför den nya programplaneringsperioden inte lagt fram några nya jämställdhetsförbättrande åtgärder, utan i stället tagit bort såväl jämställdhetsvillkoret från förordningen om allmänna bestämmelser som delprogrammet för kvinnor på landsbygden.

3. Europaparlamentet poängterar att en väsentlig aspekt av sammanhållningspolitiken är att säkerställa social, territoriell och ekonomisk sammanhållning genom att bland annat bekämpa olikheter mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa principerna om jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering med riktade åtgärder för att bekämpa diskriminering på flera grunder, fattigdom och socialt utanförskap, och bygga in ett intersektionellt synsätt, som är nödvändigt för skyddet av utsatta personer och kvinnor från marginaliserade grupper. Parlamentet uppmanar här kommissionen att tillhandahålla riktlinjer för att underlätta tillämpningen av det ovannämnda i den sammanhållningspolitiska cykeln. Parlamentet framhåller att satsningar på arbetstillfällen måste vara jämställdhetsorienterade, så att de förbättrar kvinnors anställbarhet. Parlamentet understryker sammanhållningspolitikens avgörande betydelse för satsningar på högkvalitativa tjänster, vilket har positiva effekter för bekämpandet av jämställdhetsbrister Parlamentet yrkar därför på en integrering av jämställdhetsperspektivet i de politiska mål som fastställts i förordningen om gemensamma bestämmelser, för att kvinnor ska få bättre tillgång till infrastruktur och tjänster, jämte bättre möjligheter på arbetsmarknaden och inom ekonomin och för att sammanhållningspolitiken bättre ska kunna bidra till samhällsekonomisk tillväxt.

4. Europaparlamentet påpekar Sammanhållningsfondens betydelse för säkerställandet av investeringar i omsorgstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i första hand använda tillbudsstående sammanhållningspolitiska medel för vårdens och omsorgens behov, inte bara för att tillgodose den ökande efterfrågan på vård- och omsorgsinfrastruktur, utan också för att på ett effektivt sätt få bukt med könsklyftor när det gäller sysselsättning, segregeringen på arbetsmarknaden och, följaktligen, lönegapet och pensionsklyftan mellan könen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis på EU-nivå om effektiv användning av EU-medel för att bidra till utvecklingen av omsorgstjänster av god kvalitet.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna dels att öka medvetenheten om att jämställdhet behövs, dels att ta fram och erbjuda särskilda verktyg och riktlinjer för att medlemsstaterna ska få hjälp med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utformnings-, genomförande- och övervakningsfaserna genom att använda de befintliga verktyg som utvecklats av EIGE, såsom verktygslådan för jämställdhetsbudgetering i EU-fonderna, varvid kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU ska respekteras. Parlamentet betonar vikten av att koppla samman nationella jämställdhetsstrategier med sammanhållningspolitiken, eftersom ESI-fonderna är ett viktigt instrument för att främja strukturella förändringar i samhället. Parlamentet betonar vikten av att de tjänstemän som handhar de sammanhållningspolitiska medlen får utbildning om jämställdhetsintegrering på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

6. Europaparlamentet betonar rollen för städer och regioner som länge gått i bräschen för jämställdhetsarbetet. Parlamentet välkomnar att kommissionen i sin EU-strategi för jämställdhet 2020–2025 erkänner att könsstereotyper är en grundorsak till ojämställdhet och att de påverkar alla delar av samhället. Parlamentet framhåller att dessa könsstereotyper och den strukturella diskrimineringen av kvinnor måste åtgärdas överallt inom sammanhållningspolitiken och att de lokala och regionala myndigheterna måste medverka i kampen mot dem. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras respektive myndigheter att följa principerna för en rättsstat, också principen om icke-diskriminering och respekt för grundläggande rättigheter, vid beslutsfattandet om vilka program eller regioner som ska finansieras, och följa upp med övervakning, undersökning och lämpliga åtgärder ifall det bryts mot dessa principer, varvid skyddet av de slutliga stödmottagarna genomgående ska säkerställas. Parlamentet anser att överträdelseförfaranden skulle kunna inledas vid misstankar om överträdelser av unionsrätten och att en på kommissionens årliga övervakningsrapport baserad villkorlighetsordning för utbetalningen av EU-medel skulle kunna bli väsentlig i detta hänseende. Parlamentet anser att så kallade hbti-fria zoner undergräver dessa principer och välkomnar därför kommissionens beslut om att avslå sex ansökningar om vänortssamverkan från polska myndigheter som antagit resolutioner om hbti-fria zoner. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka klagomål om dessa myndigheters missbruk av EU-medel och att fortsätta avslå alla ansökningar om unionsfinansiering från myndigheter som har antagit sådana resolutioner.

7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras respektive myndigheter att komma med program som ska förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och hjälpa våldsoffren, i och med att både våld i nära relationer och könsrelaterat våld i de flesta medlemsstater ökat under covid-19-krisen. Parlamentet framhåller att lokala myndigheter måste ta med regionala arbetsgivare och icke-statliga organisationer i sitt arbete för att främja jämställdhet, öka den allmänna medvetenheten om både jämställdhetsbrister och våld i nära relationer, och skydda offren, varvid samtidigt riktat stöd bör ges. Parlamentet betonar betydelsen av Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att göra det. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att slutföra EU:s ratificering av Istanbulkonventionen.

8. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa att jämställdhet mellan män och kvinnor, tillsammans med integreringen av jämställdhetsperspektivet, främjas i alla skeden av utvärderingen, genomförandet och övervakningen av ESI-fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de förvaltande myndigheterna att dela med sig av bästa praxis i fråga om att tillämpa jämställdhetsintegrering, genom kunskapsutbyte, tekniskt bistånd, utbildning och medvetandehöjning. Parlamentet yrkar på att jämställdhetsexperter, jämställdhetsorgan, arbetsmarknadens parter och företrädare för civilsamhället ska få vara med vid utarbetandet, genomförandet och övervakningen av ESI-fondernas operativa program i enlighet med principen om partnerskap, och uppmuntrar till användning av lokalt ledda projekt genom befintliga instrument såsom lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar för att säkerställa en bottom-up-strategi vid utvecklingen av projekt. Parlamentet yrkar på en jämn könsfördelning inom de sammanhållningspolitiska organen för att beslutsfattandet ska bli mångsidigare och uppmanar medlemsstaterna och deras respektive myndigheter att stödja utnämningar som bidrar till en sådan jämn könsfördelning i beslutsorganen.

9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sammanhållningspolitiska medel för att ytterligare minska de regionala ekonomiska och sociala skillnaderna, med särskilt fokus på att bekämpa feminiseringen av fattigdomen, arbetslösheten bland kvinnor och kvinnors utestängning från många ekonomiska möjligheter, att förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld och könsdiskriminering samt att främja och verka för kvinnors egenmakt genom att förbättra deras arbetsmarknadstillträde och återinträde på arbetsmarknaden och att vidta åtgärder med anledning av de hälsorelaterade prioriteringarna i EU-strategin för jämställdhet 2020–2025, framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), eftersom dessa är en grundläggande mänsklig rättighet och en viktig del av både människors välmående och av jämställdhetsfrämjandet. Parlamentet yrkar dessutom på bättre synergier mellan Sammanhållningsfonden och återhämtningsfonden och andra befintliga program, bland annat för att förbättra kvinnors arbetsvillkor, också genom kamp mot lönegapet mellan kvinnor och män, samt mot osäkra anställningar och informellt arbete, samt för att investera i omsorgsinrättningar, förebygga könsrelaterat våld och säkerställa tillgång till tjänster inom området SRHR.

10. Europaparlamentet betonar vilken roll sammanhållningspolitiken spelar, mot bakgrund av covid-19-krisen med dess konsekvenser utan motstycke, för att stödja, underlätta och sälja in program där det tas hänsyn till de särskilda behov som kvinnor har, även kvinnor på landsbygden och kvinnor som bor i fattigare regioner, i bergstrakter, i de yttersta randområdena, i avlägsna områden och i gränsområden, med proaktiva åtgärder via Ejflu så att kvinnors sysselsättning och entreprenörskap på landsbygden uppmuntras, kvinnor lättare kan ägna sig åt barnomsorg, kvinnors balans mellan arbete och privatliv, jämte deras välbefinnande, förbättras, kvinnor överlag får en starkare roll, bättre tillgång till mark, krediter och finansieringsinstrument, kvinnors färdigheter och resultat förbättras genom tjänster för utbildning och rådgivning och kvinnors deltagande i beslutsfattandet på nationell och regional nivå och i lokala åtgärdsgrupper förbättras, varjämte det utvecklas lokala partnerskap och vidtas åtgärder mot brister i infrastrukturen, också i fråga om utbudet av olika slag av omsorg och vård. Parlamentet betonar att samarbete på europeisk nivå i kombination med en effektiv användning av EU-medel kan bidra till utarbetandet av ekonomiskt överkomliga och tillgängliga omsorgstjänster av god kvalitet, något som är oerhört viktigt för kvinnors fortsatta arbetsmarknadsdeltagande.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja kvinnors arbetsmarknadsdeltagande och entreprenörskap, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och artificiell intelligens. Parlamentet erinrar om att sammanhållningspolitiken i stödet till den digitala och gröna omställningen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa utbildningsmöjligheter för kvinnor för att överbrygga den digitala könsklyftan. Parlamentet betonar behovet av att stärka regionala, nationella och europeiska nätverk för kvinnor inom företagande, entreprenörskap, vetenskap och teknik, utbildning, medier samt medborgerligt och politiskt ledarskap, särskilt i avlägsna områden, landsbygdsområden och gränsområden. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa den vertikala och horisontella segregeringen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, med tanke på att de mest osäkra och lägst avlönade jobben domineras av kvinnor, vilket särskilt påverkar lönegapet och pensionsklyftan.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	9.11.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Simona Baldassarre, Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Annika Bruna, Margarita de la Pisa Carrión, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Alice Kuhnke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Karen Melchior, Maria Noichl, Sandra Pereira, Pina Picierno, Sirpa Pietikäinen, Samira Rafaela, Evelyn Regner, Diana Riba i Giner, Eugenia Rodríguez Palop, María Soraya Rodríguez Ramos, Sylwia Spurek, Jessica Stegrud, Isabella Tovaglieri, Ernest Urtasun, Hilde Vautmans, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Chrysoula Zacharopoulou
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria da Graça Carvalho, Jadwiga Wiśniewska

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29	+
PPE	Maria da Graça Carvalho, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Sirpa Pietikäinen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
S&D	Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Maria Noichl, Pina Picierno, Evelyn Regner
Renew	Karen Melchior, Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans, Chrysoula Zacharopoulou
GUE/NGL	Sandra Pereira, Eugenia Rodríguez Palop
Verts/ALE	Alice Kuhnke, Diana Riba i Giner, Sylwia Spurek, Ernest Urtasun
ID	Simona Baldassarre, Isabella Tovaglieri

4	-
ECR	Jessica Stegrud, Jadwiga Wiśniewska, Margarita de la Pisa Carrión
ID	Annika Bruna

0	0

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster