Betänkande - A9-0193/2021Betänkande
A9-0193/2021
Europaparlamentet

BETÄNKANDE om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna

3.6.2021 - (2020/2046(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Sven Giegold


Förfarande : 2020/2046(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0193/2021
Ingivna texter :
A9-0193/2021
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

I enlighet med sina skyldigheter enligt artikel 14 i EUF-fördraget har Europaparlamentet gjort sitt bästa för att bedöma efterlevnaden och genomförandet av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (2011/16/EU) och dess tre första ändringar (DAC2–4). Tyvärr har Europaparlamentet hindrats från att fullgöra sina politiska kontrollfunktioner enligt artikel 14 i EUF-fördraget, vilka också återspeglas i punkterna 20–24 i 2016 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning. Trots den uttryckliga överenskommelsen mellan de tre institutionerna i punkt 41 i det interinstitutionella avtalet i fråga om vikten av ett mer strukturerat inbördes samarbete för att bedöma unionsrättens tillämpning och effektivitet i syfte att förbättra den genom framtida lagstiftning, har Europaparlamentet inte beviljats tillgång till de handlingar och uppgifter som krävs för att korrekt bedöma genomförandet av unionslagstiftningen om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Inom ramen för detta betänkande om genomförandet skickade ECON-utskottets ordförande en skrivelse till kommissionen med en begäran om tillgång till handlingar om genomförandet av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC). Denna begäran avslogs slutligen den 19 november 2020 med motiveringen att en stor majoritet av medlemsstaterna hade invänt mot att kommissionen vidarebefordrade dessa handlingar till parlamentet. Enligt punkt 2.1 i bilaga II till 2010 års interinstitutionella avtal om ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska sekretessbelagda uppgifter från en medlemsstat, endast överlämnas till parlamentet med den berörda medlemsstatens samtycke. Bortsett från Sverige och Finland som anmärkningsvärda undantag, gav medlemsstaterna inte tillgång till de handlingar som var nödvändiga för den europeiska konsekvensbedömning som genomfördes inför detta förslag till betänkande om genomförandet.

Rådets rättsliga resonemang för detta avslag var att parlamentets begäran utgjorde ett otillbörligt intrång i en befogenhet som fördragen tydligt tilldelar kommissionen. Detta resonemang måste bestridas. När parlamentet ber kommissionen att få tillgång till medlemsstaternas uppgifter inom ramen för ett betänkande för att granska genomförandet utövar det sin politiska kontroll över kommissionen, för vilken det kan visa sig nödvändigt att granska medlemsstaternas handlingar. I detta sammanhang bör principen om lojalt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna enligt i artikel 4 i EU-fördraget tolkas som en skyldighet för medlemsstaterna att ge parlamentet tillgång till deras handlingar om införlivande och genomförande av EU-lagstiftning som innehas av kommissionen. Ett generellt avslag för handlingar från medlemsstaterna med hänvisning till ett interinstitutionellt avtal kan inte försätta Europaparlamentet i en svagare ställning än vanliga medborgare enligt förordning (EG) nr 1049/2001.

Eftersom Europaparlamentet inte fick den information det behövde för att utöva sin politiska kontroll är detta betänkande mycket begränsat i sin omfattning. En studie som utarbetades av Economici Associati i samband med kommissionens utvärdering av DAC 2019 var en huvudsaklig källa till uppgifter om genomförandet av direktivet. Eftersom denna studie endast omfattar perioden 2015–2017 kan Europaparlamentet dock inte utvärdera den senaste utvecklingen. Av de skäl som anges ovan fick den europeiska konsekvensbedömningen i stor utsträckning bygga på offentligt tillgänglig information, såsom relevanta handlingar som offentliggjorts av kommissionen, intervjuer med skattemyndigheter och tjänstemän vid kommissionen, en intressentundersökning och information om genomförandet av DAC som tillhandahållits av de nationella parlamenten.

Allmänt tillgängliga uppgifter om omfattningen av utbytet av upplysningar (automatiska och andra) och det värde som omfattas av dessa utbyten är mycket begränsade, särskilt när det gäller bilaterala informationsflöden mellan medlemsstaterna. På grundval av de begränsade tillgängliga uppgifterna fann Economisti Associati att volymen av utbyten enligt DAC1–3 har ökat markant sedan bestämmelserna trädde i kraft. Det finns dock ingen kvantitativ information om utbytet av uppgifter om landsspecifika rapporter enligt DAC4. Endast ett nationellt parlament (Tyskland) lämnade information om förekomsten av uppgifter om landsspecifika rapporter för åren 2016–2018 som svar på en undersökning som genomfördes i samband med den europeiska konsekvensbedömningen. Ytterligare information om genomförandet av DAC på medlemsstatsnivå tillhandahölls av de nationella parlamenten i Österrike, Belgien, Finland, Tyskland, Luxemburg och Portugal för att komplettera uppgifterna i Economisti Associati-studien. De offentligt tillgängliga uppgifterna om informationsutbyte på medlemsstatsnivå inom ramen för DAC är fortfarande knapphändiga och ofullständiga. På det hela taget är den information som finns tillgänglig om genomförandet av DAC1–4 mycket begränsad.

Föredraganden ber om ursäkt för att han inte kunnat lägga fram ett fullvärdigt betänkande om genomförandet. Europaparlamentet bör vara berett att använda alla rättsliga medel som står till dess förfogande för att få tillgång till alla de uppgifter som behövs för att bedöma genomförandet av detta viktiga direktiv. När Europaparlamentet väl har möjlighet att fullgöra sina kontrollfunktioner genom att det får tillgång till handlingar bör det börja arbeta med ett övergripande betänkande om genomförandet av DAC.

Bristen på uppgifter om effektiviteten för DAC1–4, liksom bristen på statistik om efterlevnadskostnader och administrativa bördor som kan minskas, är en källa till allvarlig oro utöver de mest olyckliga konsekvenserna för ett lojalt interinstitutionellt samarbete. EU-lagstiftningens kvalitet blir lidande om det inte är möjligt att utföra en meningsfull granskning av dess kostnader och mervärde samt av dess överensstämmelse med andra regler och förordningar.

Omfattningen av detta betänkande om genomförandet

I den mån detta var möjligt bedöms i detta betänkande genomförandet av skyldigheterna i fråga om utbyte av upplysningar enligt DAC1 och dess efterföljande ändringar, som syftar till att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt genom att underlätta utbytet av skatterelaterad information. Fokus ligger på det ursprungliga direktivet (DAC1) och de tre första ändringarna (DAC2–4), eftersom senare ändringar först nyligen har börjat tillämpas (DAC5–6) eller ännu inte hade antagits när detta betänkande utarbetades (DAC7–8).

DAC infördes för att fastställa regler och förfaranden för samarbete mellan medlemsstaterna om utbyte av upplysningar som kan antas vara relevanta för medlemsstaternas skattemyndigheter. Såsom parlamentet framhöll i sitt betänkande om förslaget till DAC7 syftar begreppet ”kan antas vara relevant” till att i största möjliga utsträckning möjliggöra utbyte av skatteupplysningar.

Det allmänna målet för DAC är att skydda medlemsstaternas och EU:s ekonomiska intressen och samtidigt säkerställa en väl fungerande inre marknad. I det ursprungliga direktivet, DAC1, fastställs regler och förfaranden för samarbete mellan medlemsstaterna om utbyte av upplysningar som kan antas vara relevanta för medlemsstaternas skattemyndigheter. Utvecklingen och utvidgningen av tillämpningsområdet för DAC kan sammanfattas på följande sätt:

• DAC1: Automatiskt utbyte av upplysningar om fem specifika kategorier av inkomst och kapital (inkomster från anställning, styrelsearvoden, pensioner, livförsäkringsprodukter och fast egendom). Ikraftträdande 2013. Bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar trädde i kraft i januari 2015.

• DAC2: Automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och relaterade inkomster (inklusive information om kontots saldo eller värde, utdelningar och räntor, andra finansiella inkomster och kapitalvinster). Ikraftträdande 2016.

• DAC3: Automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, med information som laddas upp på en central plattform som förvaltas av kommissionen. Ikraftträdande i januari 2017.

• DAC4: Automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter, som multinationella företag i EU är skyldiga att lämna in när deras totala konsoliderade intäkter uppgår till minst 750 miljoner euro. Ikraftträdande i juni 2017.

• DAC5: Skattemyndigheters tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap som samlats in enligt reglerna om bekämpning av penningtvätt. Ikraftträdande i januari 2018.

• DAC6: Automatiskt utbyte av upplysningar om gränsöverskridande arrangemang och regler om obligatoriskt utlämnande av uppgifter för mellanhänder. Ikraftträdande i juli 2020.

Slutsatser

Sedan 2011 har DAC kontinuerligt förbättrats för att utvidga tillämpningsområdet för det europeiska systemet för utbyte av upplysningar i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Vissa typer av inkomster och tillgångar är dock fortfarande undantagna från tillämpningsområdet, vilket innebär en risk för att skatteskyldigheter kringgås i gränsöverskridande situationer. För att ytterligare förbättra DAC bör följande inkomsttyper eller icke-finansiella tillgångar inkluderas i ramen för DAC: kapitalvinster i förbindelse med fast egendom och kapitalvinster i förbindelse med finansiella tillgångar, utdelningar ej kopplade till depåkonton, icke-finansiella tillgångar såsom kontanter, konst, guld eller andra värdeföremål som innehas i frihamnar, tullager eller bankfack samt ägande av fritidsbåtar och privata jetflyg. Medlemsstaterna bör också vara skyldiga att utbyta upplysningar om alla inkomstkategorier enligt DAC1 för att öka effektiviteten för DAC1. Dessutom bör DAC2-bestämmelserna om rapporteringsskyldiga finansiella institut och typer av konton ses över och vid behov utvidgas för att täppa till kryphål. När det gäller DAC3 måste man se till att de nödvändiga strängare reglerna för utbyte av förhandsbesked i skattefrågor utformas på ett sådant sätt att negativa effekter undviks, såsom en ökning av informella arrangemang som ännu en gång inte rapporteras. Det är beklagligt att tidigare uppmaningar från Europaparlamentet om att förbättra DAC-ramen i denna riktning hittills har ignorerats.

Alltför ofta är de upplysningar som utbyts av begränsad kvalitet och det görs endast en begränsad övervakning av systemets effektivitet. Kommissionens utvärdering från 2019 visade att medlemsstaterna ofta inte går längre än minimikraven i DAC när det gäller utbyte av upplysningar. Det finns för närvarande ingen gemensam EU-ram för övervakning av systemets prestation och resultat och endast ett fåtal medlemsstater utför systematiska kvalitetskontroller av de upplysningar som utbyts enligt DAC1 och DAC2. Detta ökar avsevärt risken för att de rapporterade upplysningarna är ofullständiga eller felaktiga, särskilt med tanke på att endast ett fåtal medlemsstater har infört och tillämpar förfaranden för att granska upplysningar som lämnas av finansiella institut enligt DAC2. I detta betänkande uppmanas därför kommissionen att utfärda ytterligare riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att analysera de mottagna upplysningarna och använda dem på ett effektivt sätt. Dessutom bör kommissionen och medlemsstaterna fastställa en gemensam ram för att mäta DAC:s inverkan och kostnadsfördelar samt göra DAC-utbytena fullt kontrollerbara. Denna insats bör kompletteras med ett årligt offentliggörande av en sammanfattning av de upplysningar som medlemsstaterna har fått av kommissionen.

Det bör noteras att DAC:s effektivitet i hög grad bygger på befintliga regler för bekämpning av penningtvätt på medlemsstatsnivå. Det otillräckliga införlivandet och genomförandet av AMLD4 och 5 i ett mycket stort antal medlemsstater är därför mycket oroande, liksom kryphålen i systemet. Det är också oroväckande att ingen medlemsstat uppnådde en ”hög” effektivitetsnivå vid FATF:s senaste bedömning. Utan stränga due diligence-krav och konsekvent rapportering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med AML-reglerna kommer DAC:s effektivitet att förbli mycket begränsad.

Slutligen, i ett internationellt sammanhang, visar den inbördes utvärdering som genomfördes under ledning av OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet (Global Forum) fortfarande oroande brister både när det gäller den gemensamma rapporteringsstandarden (CRS) och informationsutbyte på begäran (EOIR). Enligt den översyn som utförts av det globala forumet följer 10 medlemsstater inte fullt ut den gemensamma rapporteringsstandarden. När det gäller EIOIR-standarden konstaterades vid den inbördes utvärderingen att det fanns väsentliga brister i 18 medlemsstater och att Malta endast delvis uppfyllde standarden.

För att effektivt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, både internationellt och inom EU:s gränser, måste EU föregå med gott exempel. Även om ny lagstiftning för att stärka och ytterligare förbättra DAC är mycket välkommen och nödvändig, måste ett starkt fokus ligga på att säkerställa ett grundligt genomförande av befintliga regler och standarder, även på området för bekämpning av penningtvätt.

 


 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna

(2020/2046(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 4 och 14 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

– med beaktande av artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG[1] (DAC),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscalis 2020) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG[2],

– med beaktande av rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning[3],

– med beaktande av rådets direktiv 2015/2376/EU av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning[4],

– med beaktande av rådets direktiv 2016/881/EU av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning[5],

– med beaktande av rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt[6],

– med beaktande av rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang[7],

– med beaktande av kommissionens förslag av den 15 juli 2020 till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC7) (COM(2020)0314),

– med beaktande av rådets slutsatser av den 2 juni 2020 om den framtida utvecklingen av administrativt samarbete i fråga om beskattning i EU,

– med beaktande av sin ståndpunkt av den 10 mars 2021 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning[8],

– med beaktande av kommissionens inledande konsekvensbedömning av den 23 november 2020 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) nr 2011/16/EU vad gäller åtgärder för att stärka befintliga regler och utvidga ramen för utbyte av upplysningar i fråga om beskattning till att omfatta kryptotillgångar och e-pengar,

– med beaktande av kommissionens rapport av den 18 december 2017 om tillämpning av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning (COM(2017)0781),

– med beaktande av kommissionens rapport av den 17 december 2018 om en översyn över och bedömning av statistik och information om automatiskt utbyte av upplysningar på området för direkt beskattning (COM(2018)0844),

– med beaktande av arbetsdokumentet av den 12 september 2019 från kommissionens avdelningar om en utvärdering av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (SWD(2019)0327),

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 03/2021 Utbyte av upplysningar i skatteärenden i EU: solid grund men brister i genomförandet,

– med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt[9],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 maj 2020 om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (C(2020)2800),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

– med beaktande av studien Implementation of the EU requirements for tax information exchange, som offentliggjordes av generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys[10],

– med beaktande av OECD:s handlingsplan för att bekämpa urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) av den 19 juli 2013,

– med beaktande av OECD:s rapport av den 9 december 2020 Peer Review of the Automatic Exchange of Financial Account Information 2020,

– med beaktande av yttrandet av den 18 september 2020 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Effektiva och samordnade EU-åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri, skatteflykt, penningtvätt och skatteparadis[11],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0193/2021), och av följande skäl:

A. EU konfronteras med orättvisa eller aggressiva skattemetoder, t.ex. förlorar EU:s medlemsstater mellan 160–190 miljarder euro per år[12] till följd av skatteundandragande och överföring av vinster från multinationella företags sida. Denna förlust är betydande med tanke på den sanitära, sociala och ekonomiska kris som unionen för närvarande brottas med. EU:s skattebetalare innehade 1,5 biljoner euro i offshore-centrum 2016, vilket ledde till en genomsnittlig förlust av skatteintäkter på 46 miljarder euro i EU till följd av enskilda personers skatteundandragandet[13]. Dessa belopp är endast en del av det generella problemet med enskilda personers och företags skatteflykt, och detta värde dras olagligt från nationella budgetar och utgör därför en extra börda för laglydiga skattebetalare.

B. Samarbetet mellan skatteförvaltningarna har förbättrats avsevärt både på EU-nivå och globalt under de senaste åren med målet att mer effektivt bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägerier, särskilt tack vare den gemensamma rapporteringsstandarden G20/OECD, som godkändes 2014.

C. Upprepade avslöjanden från undersökande journalister, såsom LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisdokumenten, cum-ex- och cum-cum-skandalerna, och senast avslöjandena av OpenLux, har bidragit till ökad medvetenhet och drivit EU att vidareutveckla sina verktyg mot skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägerier. Avslöjandena av OpenLux har visat att utbytet av skatteupplysningar måste vara mer kvalitativt och ge resultat.

D. I DAC, som trädde i kraft i januari 2013 och ersatte rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område, fastställdes regler och förfaranden för samarbete mellan medlemsstaterna om utbyte av upplysningar mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar, särskilt automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster och tillgångar.

E. DAC ändrades därefter fem gånger för att gradvis utvidga tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar till att omfatta information om finansiella konton och relaterade inkomster (DAC2), förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning (DAC3) och landsspecifika rapporter som lämnas in av multinationella företag (DAC4), samt för att ge skattemyndigheterna tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap som samlats in enligt reglerna för bekämpning av penningtvätt (DAC5), och slutligen för att utvidga tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar till att omfatta gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang och införa regler om obligatoriskt utlämnande av uppgifter för mellanhänder (DAC6).

F. Bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar enligt DAC1–DAC4 trädde i kraft mellan januari 2015 och juni 2017, och deras första effekter kan utvärderas, men det är för tidigt att bedöma effekterna av bestämmelserna i DAC5 och DAC6, som trädde i kraft först i januari 2018 respektive juli 2020.

G. I juli 2020 föreslog kommissionen ytterligare en ändring för att utvidga tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar till att omfatta bland annat inkomster från digitala plattformar (DAC7). Kommissionen har aviserat ytterligare en ändring för att ge tillgång till information om kryptotillgångar (DAC8). En sådan översyn skulle kunna utgöra ett tillfälle att förbättra ramen för utbytet av upplysningar som helhet.

H. Rådet har avslutat förhandlingarna om flera DAC-översyner, däribland det senaste DAC7-förslaget, utan att ta hänsyn till Europaparlamentets synpunkter i strid med principerna om lojalt samarbete och Europaparlamentets roll i en samrådsprocess i enlighet med artikel 115 i EUF-fördraget.

I. Svårigheterna i rådet för att nå enighet om de förbättringar som kommissionen har föreslagit innebär att effektiva lösningar på globala skattefrågor inte kan uppnås.

J. Vissa inkonsekvenser mellan internationella och europeiska standarder kvarstår, särskilt när det gäller tidsfristen för att lämna skatteupplysningar. En majoritet av länderna offentliggör aggregerade uppgifter i de landsspecifika rapporterna enligt åtgärd 13 från handlingsplanen för urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS-handlingsplanen).

K. Unionen har undertecknat avtal med tredjeländer, däribland Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz, för att säkerställa att upplysningar som motsvarar DAC2-upplysningar delas med medlemsstaterna. Senare versioner av DAC har inte omfattats av liknande avtal.

L. Endast mycket begränsad information om genomförandet av DAC1 till DAC4 är offentligt tillgänglig, och det saknas nästan helt kvantitativa uppgifter om utbytet av upplysningar när det gäller landsspecifik rapportering enligt DAC4, och de kvantitativa uppgifterna om genomförandet av DAC på medlemsstatsnivå är begränsade.

M. Parlamentet respekterar till fullo principen om nationell skattesuveränitet.

N. Tillgänglig information visar att utbytet av upplysningar enligt de bestämmelser om automatiskt utbyte av upplysningar som fastställs i DAC1 och DAC2 har ökat betydligt sedan ikraftträdandet, och att medlemsstaterna utbytte omkring 11 000 meddelanden avseende närmare 16 miljoner skattebetalare och inkomster och/eller tillgångar till ett värde av över 120 miljarder euro i enlighet med bestämmelserna i DAC1 mellan 2015 och mitten av 2017, och omkring 4 000 meddelanden avseende omkring 8,3 miljoner konton med ett sammanlagt värde på nästan 2,9 biljoner EUR i enlighet med DAC2 från och med 2018.

O. Bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar enligt DAC3 har lett till en betydande ökning av rapporterade förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning jämfört med perioden före, då sådant utbyte endast skedde spontant och vid sällsynta tillfällen, trots ett rättsligt bindande krav på utbyte av upplysningar i fråga om många förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning sedan 1977. År 2017 rapporterades nämligen 17 652 förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor/förhandsbesked om prissättning jämfört med endast 2 529 under 2016, 113 under 2015 och 11 under 2014.

P. Det är parlamentets ansvar att tillsammans med rådet utöva politisk kontroll över kommissionen, i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen enligt artikel 14 i EU-fördraget, inbegripet dess verkställighets- och genomförandepolitik, och detta kräver tillräcklig tillgång till relevanta upplysningar. Kommissionen ska vara ansvarig inför Europaparlamentet i enlighet med artikel 17.8 i EU-fördraget.

Q. Kommissionen inledde totalt 73 överträdelseförfaranden, främst på grund av förseningar i medlemsstaternas införlivande av DAC, och två överträdelseförfaranden pågick fortfarande i januari 2021. Det försenade eller bristfälliga införlivandet av DAC i medlemsstaterna motiverade flera överträdelseförfaranden och detta scenario har gjort att parlamentet förespråkar en strikt kontroll från kommissionens sida av införlivandet av EU:s lagstiftning på skatteområdet, i synnerhet av DAC-bestämmelserna.

R. OECD har genom sin gemensamma rapporteringsstandard från 2014 inrättat en global standard för automatiskt utbyte av upplysningar, och över 100 jurisdiktioner i hela världen har förbundit sig att tillämpa automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton från och med 2021.

S. Parlamentet erkänner att det inte har någon lagstiftande befogenhet på området för direktbeskattning och endast en begränsad lagstiftningsmakt över den indirekta beskattningen.

T. DAC-ramen bör åtföljas av lika stor uppmärksamhet i fråga om skattemyndigheternas kapacitet och deras vilja att underlätta efterlevnaden och tjäna skattebetalarnas intressen.

U. Direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning måste vara ett instrument för att stärka de nationella skattemyndigheternas samordnade arbete, men måste beakta dimensioner såsom i) förstärkning av skatteförvaltningarnas resurser (när det gäller personal, ekonomi och infrastruktur – främst digital infrastruktur), ii) skydd av skattebetalarnas rättigheter, såsom skydd av personuppgifter, iii) skydd av yrkeshemligheter och industrihemligheter, med höga cybersäkerhetsstandarder i informationsutbytet, iv) minskning av den administrativa och byråkratiska bördan för skattebetalare och företag, v) främjande av högre resultatstandarder för skatteförvaltningarna, med snävare tidsfrister för att följa europeiska regler, och vi) skydd av våra företags konkurrenskraft, med enklare och snabbare sätt att garantera efterlevnad av de administrativa kraven.

V. Den ekonomiska kris som utlöstes av covid-19-pandemin krävde enorma finanspolitiska och budgetmässiga insatser från regeringarnas sida, bland annat i form av stöd till företag. Mottagarna av sådant stöd måste ta sitt sociala ansvar, såsom att på lämpligt sätt samarbeta med skattemyndigheterna för att garantera ett omfattande utbyte av skatteupplysningar.

W. Effektiviteten i utbytet av skatteupplysningar är mer beroende av uppgifternas kvalitet än av mängden utbytta uppgifter. Uppgifternas kvalitet och fullständighet är därför avgörande för att man ska kunna dra största möjliga nytta av DAC-ramen. Bristen på offentligt tillgänglig information när det gäller kvantitativa uppgifter om det utbyte av upplysningar som äger rum inom ramen för DAC1 till DAC4 gör det mycket svårt för de nationella parlamenten och Europaparlamentet att utöva demokratisk kontroll.

X. Den alltmer digitaliserade och globaliserade ekonomin har komplexa och utmanande dimensioner, såsom digitala tillgångar och kryptotillgångar, och det är därför viktigt att stärka samarbetet mellan nationella skatteförvaltningar på detta område. En tydlig definition av kryptotillgångar, i enlighet med det pågående arbetet inom OECD och arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), vore viktig för att stärka kampen mot skatteundandragande och främja rättvis beskattning. Spridningen av kryptovaluta är en aktuell fråga som på grundval av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör beaktas i alla insatser för att öka det administrativa samarbetet.

Y. Skattepolitiken utgör kärnan i den nationella suveräniteten på det finans- och skattepolitiska området och utgör en nationell befogenhet, och alla viktiga beslut på europeisk nivå måste därför grunda sig på en strikt respekt för den mellanstatliga logik som styr detta område av europeisk integration. Viktiga beslut om ytterligare integration i denna fråga måste alltid fattas med respekt för fördragen, nationella befogenheter och den nationella suveräniteten på det finans- och skattepolitiska området. Parlamentet stöder ambitionen att hitta innovativa lösningar i skattefrågor, med beaktande av den institutionella ram som vi vill bevara.

Z. Det administrativa samarbetet på skatteområdet måste vara ett instrument för att med stöd av förbättrade kommunikationskanaler och ett effektivt utbyte av information stärka kampen mot enskilda personers och företags skattebedrägeri och skatteundandragande.

AA. De successiva revideringarna av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning visar att detta är ett område av aktuellt intresse för medlemsstaterna och de europeiska beslutsfattarna, att de europeiska instrumenten gradvis och stegvis utvecklas till en logik med närmare samarbete och att medborgarna är medvetna om de europeiska lösningarnas mervärde när det gäller att hantera skatterelaterade frågor, i första hand kampen mot skatteflykt, skatteundandragande och skattebedrägeri.

AB. Utbytet av upplysningar om inkomster och kapitalvinster från enskilda personer, särskilt om fast egendom, hotas av användningen av skalbolag.

AC. Upplysningar om verkliga huvudmän när det gäller aktieinnehav i företag utbyts inte automatiskt inom den nuvarande ramen.

AD. Family offices innehar ofta stora tillgångar över gränserna genom direkt ägande av företag eller genom fåmansägda investeringsenheter[14]. Sådana finansiella institut kan vara föremål för motstridiga intressen som bidrar till otillförlitlig rapportering av skatteupplysningar. Orealiserade vinster på kapital som enskilda personer innehar i utomlands i lågbeskattade företag omfattas knappast alls av de nationella skattesystemen. Båda gör det möjligt för förmögna personer att ackumulera förmögenhet som bygger på lågbeskattade inkomster, medan medelklassen endast kan ackumulera förmögenhet på grundval av fullt beskattade inkomster.

AE. En välfungerande och effektiv ram för utbyte av upplysningar kan minska budgettrycket i alla medlemsstater.

Täcknings- och rapporteringskrav

1. Europaparlamentet gläder sig över att EU-institutionerna kontinuerligt har förbättrat och utvidgat tillämpningsområdet för utbytet av upplysningar i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, däribland det nyligen framlagda förslaget om DAC7, samt planerna för DAC8. Parlamentet noterar dock att även om tillämpningsområdet för DAC-ramen stadigt har utvidgats, har alltför lite uppmärksamhet ägnats åt att förbättra uppgifternas kvalitet och fullständighet.

2. Europaparlamentet betonar att utbytet av upplysningar mellan skatteförvaltningar har förbättrats avsevärt på både global nivå och EU-nivå. Parlamentet påminner om att DAC2, DAC3, DAC4, DAC6 och DAC7 är direkt kopplade till det arbete som utförs på OECD-nivå. Parlamentet anser att de åtgärder som man enats om på global nivå utgör en minimistandard för EU.

3. Europaparlamentet konstaterar att skatteförvaltningarna måste genomföra och tillämpa bestämmelserna bättre för att minimera risken för att inkomster inte deklareras, och uppmanar därför kommissionen att garantera bättre efterlevnad av bestämmelserna. Parlamentet noterar dock att vissa typer av inkomster och tillgångar fortfarande är undantagna från tillämpningsområdet, vilket innebär en risk för att skatteskyldigheter kringgås. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av och det lämpligaste sättet att inkludera följande uppgifter om ägande, inkomsttyper och icke-finansiella tillgångar i det automatiska utbytet av upplysningar, samt att lägga fram konkreta förslag i detta avseende: a) Verkliga huvudmän av fast egendom och bolag. b) Kapitalvinster relaterade till fast egendom och till finansiella tillgångar, inbegripet valutahandel, särskilt för att hitta sätt för skattemyndigheterna att bli bättre informerade för att kunna identifiera realiserade kapitalvinster. c) Utdelningar ej kopplade till depåkonton. d) Icke-finansiella tillgångar såsom kontanter, konst, guld eller andra värdeföremål som innehas i frihamnar, tullager eller bankfack. e) Ägande av fritidsbåtar och privata jetflygplan. f) Konton som innehas av större plattformar för person-till-person-lån, gräsrotsfinansiering och liknande plattformar.

4. Europaparlamentet konstaterar att DAC1:s effektivitet allvarligt begränsas av att medlemsstaterna endast är skyldiga att rapportera minst två inkomstkategorier. Parlamentet noterar den ändring som gjorts nyligen och som ålägger medlemsstaterna att utbyta alla tillgängliga upplysningar med andra medlemsstater för minst fyra inkomstkategorier för beskattningsperioder från och med 2024. Parlamentet uppmanar kommissionen att, efter en konsekvensbedömning, göra det obligatoriskt att rapportera om alla kategorier av inkomster och tillgångar som omfattas av tillämpningsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram effektiva och tillgängliga register för utbytet av upplysningar. Parlamentet konstaterar att sådana insatser också kommer att gynna den inhemska skatteuppbörden.

5. Europaparlamentet konstaterar att det är svårt att samla in information om e-pengar och/eller kryptotillgångar och att inkludera dem i det automatiska utbytet av upplysningar, eftersom de fungerar oberoende av mellanhänder. Parlamentet anser att det bör inrättas en övergripande ram för insamling av information om e-pengar och kryptotillgångar.

6. Europaparlamentet konstaterar att definitionen av rapporteringsskyldiga finansiella institut och typer av konton som ska rapporteras i DAC2 innebär en risk för kringgående och ökad byråkrati. Parlamentet vill att kommissionen gör en bedömning och vid behov lägger fram ett förslag om att utvidga rapporteringsskyldigheterna till andra relevanta typer av finansiella institut, utan att öka den byråkratiska bördan, att den överväger att klassificera fåmansägda investeringsenheter som finansiella institut, ser över definitionen av undantagna konton och avskaffar de tröskelvärden som gäller för befintliga enhetskonton. Parlamentet påminner om att genom lämpliga it-system kan en praxis med nollundantag och nolltrösklar bidra till mindre byråkrati. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera skyldigheten för finansiella institut att lämna in en nolldeklaration om de inte har några upplysningar att rapportera i syfte att minska byråkratin.

7. Europaparlamentet konstaterar att DAC3 innehåller vissa döda vinklar och kan ha oavsiktliga negativa effekter, såsom att skatteförvaltningarna inte lämnar ut förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor om dessa är alltför fördelaktiga eller att skatteförvaltningarna utnyttjar informella arrangemang för att undvika ett utbyte av upplysningar. Parlamentet beklagar förmånsbehandlingen av personer med stor nettoförmögenhet. Parlamentet begär därför att tillämpningsområdet för utbytet av upplysningar enligt DAC3 utvidgas till att omfatta informella arrangemang, förhandsbesked om prissättning och förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som inte ges ”på förhand” (t.ex. avtal efter transaktionen eller efter inlämning av skattedeklarationer), fysiska personer och avgöranden som fortfarande är giltiga, men som utfärdades, ändrades eller förnyades före 2012. Parlamentet beklagar att ingen hänsyn hittills tagits till Europaparlamentets tidigare uppmaningar i detta avseende. Parlamentet beklagar att kvaliteten på DAC3-uppgifterna är bristfällig och att uppgifterna ännu inte utnyttjas eller bearbetas i någon större utsträckning av medlemsstaternas skatteförvaltningar. Parlamentet rekommenderar att en särskild underrättelse ska skickas till skatteförvaltningarna om ett företag som beviljats ett förhandsbesked i skattefrågor inom ramen för DAC3 har en skattepliktig verksamhet.

8. Europaparlamentet beklagar att bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning undantas från kravet på utbyte av upplysningar enligt DAC3 om ett internationellt skatteavtal som hänför sig till dessa förhandsbesked inte tillåter att de offentliggörs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omförhandla alla befintliga – och inte godta några framtida – internationella skatteavtal som inte tillåter offentliggörande av förhandsbesked om prissättning.

9. Europaparlamentet beklagar att den sammanfattande informationen i den centrala katalogen avseende förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning ofta är för kortfattad för att kunna användas utan att behöva begära ytterligare information. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för vad skatteförvaltningarna bör tillhandahålla som en sammanfattning, vilken bör omfatta alla relevanta direkta och indirekta skattekonsekvenser såsom de effektiva skattesatserna.

10. Europaparlamentet välkomnar att ett stort antal länder, däribland många medlemsstater, offentliggör anonymiserade och aggregerade uppgifter som hämtats från de landsspecifika rapporterna i enlighet med kraven i DAC4 eller åtgärd 13 i BEPS-handlingsplanen. Parlamentet beklagar att en minoritet av medlemsstaterna inte offentliggör denna information i internationella databaser. Parlamentet efterlyser en harmoniserad strategi för detta och insisterar på att kommissionen integrerar detta krav i den framtida översynen av DAC.

11. Europaparlamentet rekommenderar att man ser över tillämpningsområdet för de upplysningar som tillhandahålls av multinationella företag som äger flera enheter inom samma jurisdiktion för att förbättra kvaliteten på upplysningarna och undvika alltför höga efterlevnadskostnader.

12. Europaparlamentet konstaterar att samstämmigheten mellan de upplysningar som ska offentliggöras enligt DAC6 påverkas negativt av enskilda medlemsstaters tvetydiga tolkning av kännetecken. Parlamentet efterlyser därför större tydlighet i utformningen av kriteriet om huvudsaklig nytta när det gäller kännetecknen i kategorierna A och B.

13. Europaparlamentet påminner om att DAC-bestämmelserna är tillämpliga på alla företag som omfattas av rapporteringsskyldigheterna. Parlamentet påminner dock om att det råder stora skillnader mellan multinationella företag och små och medelstora företag när det gäller deras efterlevnadspolicy, och att detta måste beaktas i framtida översyner av DAC. Parlamentet inser därför att de små och medelstora företagens efterlevnadskostnader och administrativa börda måste minskas.

14. Europaparlamentet påminner om att EU:s bestämmelser om administrativt samarbete inte ersätter nationella bestämmelser, utan snarare fastställer minimistandarder för utbyte av upplysningar och samarbetsåtgärder.

15. Europaparlamentet konstaterar att för att förbättra DAC-målen måste tonvikten ligga på att täppa till befintliga luckor i genomförandet och övervakningen snarare än på nya lagstiftningsbestämmelser.

Due diligence-skyldigheter och verkligt huvudmannaskap

16. Europaparlamentet noterar att de upplysningar som utbyts är av omfattande volym men av begränsad kvalitet. Parlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet konstaterar att gemensamma konton medför vissa svårigheter för de finansiella instituten och parlamentet är bekymrat över att felaktiga eller inaktuella uppgifter om skatterättslig hemvist hos de finansiella instituten och missbruk genom flera olika hemvister kan leda till att systemet för utbyte av upplysningar inte lever upp till sitt syfte när så krävs. Parlamentet beklagar användningen av guldvisum- och guldpassprogram för att kringgå systemet för utbyte av upplysningar och upprepar sin uppmaning om att fasa ut alla aktuella program. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sina överträdelseförfaranden till alla medlemsstater som erbjuder guldvisum. Parlamentet kräver kraftfullare verkställighetsförfaranden på medlemsstatsnivå och införandet av nationella sanktionssystem för felaktig eller ofullständig rapportering med en effektiv avskräckande effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera besök på plats i medlemsstaterna och att utvärdera effektiviteten i deras övervakningssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett system för kvalitets- och fullständighetskontroller av DAC-upplysningar, en regelbunden återkoppling om de mottagna upplysningarna och rapporter till kommissionen om nyttan med interventioner för att förbättra det framtida beslutsfattandet, samt förfaranden för granskning av rapporteringsskyldiga enheter när det gäller de översända uppgifternas kvalitet och fullständighet. Parlamentet erkänner att den information som utbyts mellan medlemsstaterna via DAC och de underliggande systemen är mycket konfidentiell.

17. Europaparlamentet påpekar att det inte finns några föreskrivna sanktioner för finansiella institut som antingen inte rapporterar eller som rapporterar falska eller felaktiga uppgifter, och att åtgärderna varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 25a i DAC bör införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för rapporterande enheter. Parlamentet beklagar att kommissionen inte bedömer sanktionernas omfattning eller avskräckande effekt i varje medlemsstat och att kommissionen inte har erbjudit några riktmärken för jämförelse eller vägledning i detta avseende. Parlamentet efterlyser mer harmoniserade och effektiva sanktioner med avskräckande effekt vid underlåtelse att följa reglerna.

18. Europaparlamentet rekommenderar att en markör införs för att signalera flera kontoinnehavares gemensamma ägande i syfte att undvika dubbelrapportering och underlätta en korrekt identifiering av kontosaldon. Parlamentet anser dessutom att enheterna skulle kunna registrera varje kontoinnehavares ägarandel och flagga när ett konto innehas av ägare från olika jurisdiktioner.

19. Europaparlamentet noterar att DAC5 gav skattemyndigheterna tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap som samlats in enligt reglerna om bekämpning av penningtvätt (AML-reglerna). Parlamentet konstaterar att det femte penningtvättsdirektivet (AMLD5) utvidgade tillämpningsområdet för samverkan mellan AML och DAC och att AMLD5 skulle ha införlivats av medlemsstaterna senast den 10 januari 2020. Parlamentet noterar vidare att DAC:s effektivitet därför i hög grad styrs av de befintliga AML-direktiven på medlemsstatsnivå. Parlamentet konstaterar att DAC:s effektivitet undergrävs av det felaktiga genomförandet av dessa direktiv, bristen på effektiv tillämpning och de kvarstående svagheterna i AML-ramen såsom i) att faktiskt huvudmannaskap inte fastställs för enskilda konton som innehas genom aktiva icke-finansiella enheter, ii) avsaknaden av upplysningar om verkliga huvudmän för fastigheter och livförsäkringskontrakt, iii) avsaknaden av sammankopplade nationella register, i synnerhet fastighetsregister som är kopplade till register över verkligt huvudmannaskap, och iv) avsaknaden av gemensamma definitioner av verkligt huvudmannaskap, due diligence och skattebrott.

20. Europaparlamentet beklagar det aktuella läget när det gäller införlivandet av AMLD4 i medlemsstaterna[15]. Parlamentet noterar att kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot åtta medlemsstater i december 2020 och tre medlemsstater i februari 2021[16]. Tidsfristen för införlivande av dessa bestämmelser var den 27 juni 2017. Parlamentet beklagar vidare att överträdelseförfaranden har inletts mot 16 medlemsstater när det gäller AMLD5[17], vars tidsfrist för införlivande var den 10 januari 2020[18].

21. Europaparlamentet noterar med oro att i den senaste bedömningen av ländernas AML-åtgärder som utfördes av FATF presterade de 18 medlemsstater som ingick i bedömningen[19] inte bra när det gäller centrala effektivitetsindikatorer, till exempel när de rangordnades avseende en korrekt tillämpning av AML-åtgärder bedömdes de flesta medlemsstater i fråga om tillämpningsområdet ha en ”måttlig” eller ”låg” effektivitetsnivå, endast Spanien bedömdes ha en ”betydande” effektivtetsnivå, och ingen medlemsstat uppnådde en ”hög” effektivitetsnivå[20].

22. Europaparlamentet konstaterar att allt mer komplexa strukturer används för att dölja de verkliga huvudmännen och därmed hindra ett effektivt genomförande av reglerna för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet noterar vidare de svagheter som påvisades genom OpenLux-avslöjandena. Parlamentet anser att det inte bör finnas någon tröskel för rapportering av de verkliga huvudmännen. Parlamentet erinrar om sin uppfattning att verkligt huvudmannaskap för truster bör ha samma nivå av transparens som företag inom ramen för AMLD5, samtidigt som lämpliga skyddsmekanismer säkerställs.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram en utvärdering av samspelet mellan AML och DAC.

Rättsliga och praktiska utmaningar

24. Europaparlamentet noterar att kommissionen övervakar genomförandet av DAC-lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar dock att kommissionen hittills varken har vidtagit direkta och effektiva åtgärder för att avhjälpa bristen på kvalitet på de uppgifter som skickas mellan medlemsstaterna eller genomfört besök i medlemsstaterna, och inte heller säkerställt effektiviteten i de sanktioner som medlemsstaterna har infört för överträdelser av DAC-rapporteringsbestämmelserna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera sina insatser i detta avseende och att vidta direkta och effektiva åtgärder för att ta itu med den bristande kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna skickar in, vidareutveckla sin vägledning för medlemsstaterna om genomförandet av DAC-lagstiftningen, utföra riskanalyser och använda de mottagna skatteupplysningarna, samt inleda överträdelseförfaranden, bland annat med hjälp av det globala forumet[21] och revisionerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera frågan om förbättring av uppgifternas kvalitet i kommande översyner av DAC-ramen.

25. Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens utvärdering från 2019 visade att medlemsstaterna ofta inte går längre än minimikraven i DAC när det gäller utbytet av upplysningar, och att detta bidrog till skandalen med cum-ex/cum-cum-skattesvindeln. Parlamentet konstaterar särskilt att medlemsstaterna inte samarbetade tillräckligt genom lämpliga mekanismer såsom spontant utbyte för att uppmärksamma andra berörda medlemsstater på sådana system. Parlamentet konstaterar vidare att endast en liten minoritet av medlemsstaterna har fullständig information om alla sex inkomst- och kapitalkategorier i DAC1. Parlamentet betonar behovet av mer effektiva, fullständiga och frekventa utbyten.

26. Europaparlamentet noterar med oro att det globala forumet nyligen har utvärderat det rättsliga genomförandet av den gemensamma rapporteringsstandarden (CRS)[22], som betecknas som DAC2 i EU, och konstaterar att tio medlemsstater inte följer reglerna full ut enligt det globala forumets granskning. Parlamentet betonar att Rumänien inte har infört den nationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka medlemsstaterna och inleda överträdelseförfaranden tills alla medlemsstater följer bestämmelserna fullt ut. Parlamentet ser fram emot det globala forumets granskning av den praktiska tillämpningen av den gemensamma rapporteringsstandarden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omsorgsfullt förbereda sig för denna process.

27. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna sällan kopplar de upplysningar de skickar till ett TIN-nummer utfärdat av skattebetalarens hemviststat. Parlamentet noterar att endast Litauen och Irland verkar inkludera ett skatteregistreringsnummer (TIN), som har erkänts av mottagarlandet[23]. Parlamentet noterar vidare att utbyte av giltiga skatteregistreringsnummer (TIN-nummer) är avgörande för effektiva processer för utbyte av upplysningar. Parlamentet noterar att även företagens TIN-nummer bör rapporteras för att ytterligare underlätta matchningen av skatterelevanta upplysningar. Parlamentet påminner om att varje åtgärd för att underlätta identifiering av skattebetalare måste respektera de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till integritet och dataskydd.

28. Europaparlamentet välkomnar kravet i DAC7 på att inkludera TIN-numret i bosättningsmedlemsstaten för DAC1 och DAC2 i syfte att förbättra matchningen och identifieringen av uppgifter i alla medlemsstater, eftersom korrekt identifiering av skattebetalare är avgörande för ett effektivt ömsesidigt utbyte av upplysningar mellan skattemyndigheter. Parlamentet är bekymrat över att ett stort antal uppgifter inte har matchats mot relevanta skattebetalare och är underutnyttjade, vilket leder till brister i beskattningen.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utforma ett valideringsredskap för TIN-nummer. Parlamentet noterar att ett detta valideringsredskap skulle öka de finansiella institutens rapporteringseffektivitet avsevärt och därmed minska efterlevnadskostnaderna för dessa institut. Parlamentet uppmanar kommissionen att efter en grundlig analys och konsekvensbedömning på nytt undersöka möjligheten att införa ett europeiskt TIN-nummer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en mer systematisk analys av icke-överensstämmande DAC1- och DAC2-upplysningar och att införa förfaranden för systematisk riskanalys av mottagna upplysningar.

30. Europaparlamentet noterar att de upplysningar som utbyts på begäran ofta har visat sig vara ofullständiga och krävt ytterligare klargöranden. Parlamentet beklagar att myndigheterna inom ramen för utbytet av upplysningar på begäran ofta tar upp till sex månader och längre från dagen för mottagandet av begäran för att lämna upplysningar. Parlamentet beklagar att det inte finns några tidsfrister för eventuella uppföljande utbyten vilket skapar potential för ytterligare förseningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra denna bestämmelse, även för uppföljande begäranden, till högst tre månader. Parlamentet föreslår att kommissionen ges mandat att systematiskt bedöma graden av samarbete från tredjeländers sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma indikationerna på att upplysningar som utbyts på begäran är otillfredsställande när det gäller flera tredjeländer, däribland Schweiz.

31. Europaparlamentet beklagar att en medlemsstat, Malta, fick det övergripande betyget ”partially compliant” för upplysningar som utbyts på begäran vid det globala forumets granskning, vilket innebär att standarden för utbyte av upplysningar på begäran endast delvis har genomförts och detta får betydande praktiska effekter[24]. Parlamentet noterar att 19 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller upplysningar om ägare och identitetsuppgifter[25]. Parlamentet noterar att 6 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller redovisningsuppgifter[26]. Parlamentet noterar att 5 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller bankuppgifter[27]. Parlamentet noterar att 7 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller tillgång till uppgifter[28]. Parlamentet noterar att 3 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller rättigheter och skyddsåtgärder[29]. Parlamentet noterar att 5 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller mekanismer för utbyte av upplysningar[30]. Parlamentet noterar att 3 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller konfidentialitet[31]. Parlamentet noterar att 3 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller rättigheter och skyddsåtgärder[32]. Parlamentet noterar att 9 medlemsstater inte till fullo iakttar kraven när det gäller kvalitet och svarstid[33]. Parlamentet noterar att sammanfattningsvis var det endast i 8 medlemsstater man inte konstaterade några väsentliga brister[34]. Parlamentet beklagar att väsentliga brister har identifierats i 18 medlemsstater[35]. Parlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater har låg rankning i specifika frågor såsom information om ägare och identitetsuppgifter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppnå betyget "compliant" vid nästa granskning. Parlamentet noterar att medlemsstaternas dåliga resultat allvarligt undergräver EU:s trovärdighet i kampen mot skatteundandragande och skatteflykt på det internationella planet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen använder alla rättsliga och icke-rättsliga medel för att säkerställa att lagstiftningen genomförs korrekt, utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden tills alla medlemsstater följer bestämmelserna fullt ut. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fullt ut uppfylla DAC:s mål och genomföra bästa praxis när det gäller utbyte av upplysningar.

32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag i DAC7 att förtydliga standarden ”kan antas vara relevant”, som måste uppfyllas inom ramen för utbyte av upplysningar på begäran, och uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för att säkerställa ett standardiserat tillvägagångssätt och en effektivare användning av bestämmelserna för utbyte av upplysningar på begäran.

33. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har ställt olika verktyg till förfogande för medlemsstaterna för att utveckla utbytet av upplysningar och ta fram bästa praxis och it-stöd, främst genom Fiscalis 2020-programmet. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare främja utbytet av bästa praxis och utveckla riktlinjer för användningen av upplysningar, särskilt när det gäller DAC3 och DAC4.

34. Europaparlamentet noterar att användningen av upplysningar inom ramen för DAC för andra frågor än skatteärenden kräver förhandstillstånd från den avsändande medlemsstaten, vilket inte alltid beviljas, trots att dessa upplysningar kan vara värdefulla för att effektivisera brottsutredningar och andra utredningar, och trots att begäran vanligtvis baseras på motiverade grunder. Parlamentet insisterar på att användningen av upplysningar som utbyts inom ramen för DAC alltid bör tillåtas för andra ändamål än skattefrågor om detta är tillåtet enligt lagstiftningen i den mottagande medlemsstaten för brottsbekämpning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att fullt ut åta sig att upprätthålla höga standarder när det gäller respekten för medborgarnas grundläggande rättigheter som skattebetalare.

35. Europaparlamentet beklagar att rådet har försvagat kommissionens föreslagna ändringar av DAC7, särskilt när det gäller gemensamma revisioner och gruppbegäranden. Parlamentet uppmanar rådet att se över sin nuvarande ståndpunkt och anta kommissionens föreslagna ändringar. Parlamentet noterar att antalet gruppbegäranden är mycket begränsat och att endast fem medlemsstater skickade en eller flera gruppbegäranden under 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett standardiserat formulär för gruppbegäranden och att inkludera det i den relevanta genomförandeförordningen[36]. Parlamentet påminner om att för att detta, liksom de samtidiga kontrollerna, ska kunna ge resultat krävs det nödvändig utbildning i utländsk skattelagstiftning, språk, specialisering och interpersonella färdigheter för anställda vid skattemyndigheterna.

36. Europaparlamentet erkänner mervärdet av utbyte av bästa praxis och permanent stöd från kommissionen för att stärka de nationella skattemyndigheterna. Parlamentet understryker den särskilda roll som Fiscalis 2020-programmet spelar i detta avseende. Parlamentet påminner dock om att de nationella skattemyndigheterna behöver en betydande förstärkning av sina mänskliga, finansiella och infrastrukturella resurser. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förbinda sig att säkra tillräckliga investeringsnivåer för nationella skattemyndigheter. Parlamentet ser fram emot slutsatserna från den nya Fiscalisprojektgruppen om användningen av avancerad analysteknik för att mäta upplysningarnas kvalitet inom en gemensam ram.

37. Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsatser[37] att mer kan göras när det gäller övervakning, säkerställande av uppgifternas kvalitet och användning av de mottagna upplysningarna för att göra utbytet av skatteupplysningar mer effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta revisionsrättens iakttagelser i det framtida arbetet med DAC-ramen.

Tillgång till uppgifter och övervakning

38. Europaparlamentet noterar med stor oro att det inte finns tillräckligt underlag för att bedöma kvaliteten på rapporteringen enligt DAC1- och DAC2-bestämmelserna, eftersom endast ett fåtal medlemsstater systematiskt utför kvalitetskontroller av de upplysningar som utbyts enligt DAC1 och DAC2. Parlamentet noterar med stor oro att upplysningarna är underrapporterade och att det som rapporteras är underutnyttjat. Parlamentet noterar vidare att det inte sker någon större övervakning av systemets effektivitet. Parlamentet beklagar att upplysningar som utbyts på begäran inom ramen för DAC:s bestämmelser, som är offentligt tillgängliga, är otillräckliga för att man på ett adekvat sätt ska kunna bedöma hur utbytet av upplysningar utvecklas och hur effektivt det är.

39. Europaparlamentet noterar att det inte finns någon gemensam EU-ram för övervakning av systemets prestation och resultat, vilket ökar risken för att rapporterade uppgifter är ofullständiga eller felaktiga. Parlamentet noterar dessutom att endast ett fåtal medlemsstater har infört och tillämpar förfaranden för att granska upplysningar som lämnas av finansiella institut inom ramen för DAC2.

40. Europaparlamentet beklagar att kommissionen enligt revisionsrätten inte proaktivt övervakar genomförandet av denna lagstiftning, ger tillräcklig vägledning eller mäter systemets utfall och effekter. Parlamentet är djupt oroat över att endast en av de fem medlemsstater som granskades av revisionsrätten utförde kontroller av uppgifternas kvalitet. Dessa bestod endast av manuella kontroller av ett begränsat urval av uppgifter och genomfördes inte som en systematisk process.

41. Europaparlamentet påpekar att matchningsgraden visar att stora mängder upplysningar inte används, eftersom de inte har matchats mot relevanta skattebetalare, och att medlemsstaterna inte gör ytterligare kontroller av upplysningar som inte har matchats. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa en gemensam ram för att mäta DAC:s inverkan och kostnadsfördelar och göra DAC-utbytena fullständigt kontrollerbara och spårbara från ursprunget till användningen av upplysningarna, genom att inkludera en identifierare i varje dataset. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen offentliggöra en sammanfattning av de upplysningar som mottagits av medlemsstaterna, med beaktande av skattebetalarnas rättigheter och rätten till sekretess. Parlamentet betonar dock att rapporten måste innehålla aggregerade och detaljerade uppgifter så att parlamentet kan utöva en verklig demokratisk kontroll. Parlamentet noterar att de upplysningar som lämnas till kommissionen inte bör betraktas som strikt konfidentiella om de inte kan tillskrivas enskilda skattebetalare. Parlamentet upprepar att kommissionen bör ha rätt att utarbeta och offentliggöra rapporter och handlingar med hjälp av de upplysningar som utbyts på anonymiserat sätt på ett sätt som tar hänsyn till skattebetalarnas rätt till sekretess och i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen offentliggöra anonymiserad och aggregerad statistik över land-för-land-rapporterna för alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att översända mottagna landsspecifika rapporter till kommissionens behöriga avdelningar.

43. Europaparlamentet betonar att kommissionens utvärdering från 2019 visade på behovet av en konsekvent övervakning av DAC-ramens effektivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till kommissionen årligen meddela statistik, skatteinkomstökningar och alla andra relevanta upplysningar så att en korrekt bedömning kan göras av effektiviteten i alla utbyten, och begär, när det gäller upplysningar som utbyts på begäran, att de upplysningar som lämnas delas upp på landsbasis, med respekt för bestämmelserna om skydd av personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka och utvärdera hur effektivt systemet för utbyte av upplysningar är, och begär därför en ny omfattande utvärdering senast i januari 2023.

44. Europaparlamentet betonar att skattemyndigheterna fullt ut bör ta till sig den digitala omvandlingen och dess potential att leda till en effektivare fördelning av uppgifterna och minska efterlevnadskostnaderna och onödig byråkrati. Parlamentet betonar att detta måste åtföljas av en lämplig ökning av ekonomiska, personella och it-relaterade resurser för skattemyndigheterna.

Överensstämmelse med andra bestämmelser

45. Europaparlamentet konstaterar att DAC-bestämmelserna till stor del överensstämmer med OECD:s gemensamma rapporteringsstandard och att det finns en stark överlappning, men också viktiga skillnader, med Förenta staternas Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA).

46. Europaparlamentet beklagar bristen på ömsesidighet i FATCA. Parlamentet konstaterar att Förenta staterna håller på att omvandlas till en betydande katalysator för finansiell sekretess för icke-amerikanska medborgare. Parlamentet noterar två huvudsakliga kryphål, nämligen att endast upplysningar om amerikanska tillgångar utbyts och att inga upplysningar om verkligt huvudmannaskap utbyts. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda nya förhandlingar med Förenta staterna inom ramen för OECD för att uppnå fullständig ömsesidighet inom en gemensamt överenskommen och förstärkt CRS-ram. Parlamentet betonar att detta skulle leda till betydande framsteg och lägre efterlevnadskostnader för de finansiella instituten och avsevärt minska den byråkratiska bördan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda förhandlingar om ett FN-skatteavtal.

47. Europaparlamentet beklagar de biverkningar som FATCA fortfarande har på så kallade ofrivilliga amerikaner, och beklagar att man hittills inte har hittat någon varaktig lösning på europeisk nivå.

48. Europaparlamentet noterar de möjliga motsättningarna mellan DAC-ramen och förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Parlamentet betonar att den databehandling som föreskrivs i DAC-bestämmelserna har som enda syfte att tjäna allmänintresset på skatteområdet i medlemsstaterna, nämligen att bekämpa skattebedrägeri, skatteflykt och skatteundandragande, skydda skatteinkomsterna och främja en rättvis beskattning.

49. Europaparlamentet stöder rådets uppmaning till kommissionen att undersöka i vilken utsträckning det skulle vara möjligt att ytterligare anpassa de verktyg som skattemyndigheterna har till sitt förfogande enligt rådets direktiv 2011/16/EU till specifika bestämmelser i rådets förordning (EU) nr 904/2010.

50. Europaparlamentet välkomnar avtalen av samma slag som direktiv 2014/107/EU om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton med tredjeländer, dvs. Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Parlamentet kräver en utvärdering av genomförandet av sådana avtal, och begär därför en utvärdering i ljuset av det befintliga avtalet om en gemensam rapporteringsstandard (CRS). Parlamentet efterlyser dessutom liknande avtal för DAC 3, DAC 5, DAC6 och DAC 7.

Slutsatser

51. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en omfattande översyn av DAC-ramen så snart som möjligt, på grundval av Europaparlamentets förslag och ett brett offentligt samråd. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att diskutera frågan med parlamentet. Parlamentet beklagar att rådet upprepade gånger har fattat beslut som försvagar kommissionens förslag om att stärka DAC-ramen.

52. Europaparlamentet beklagar djupt att alla medlemsstater – med undantag för Finland och Sverige – har vägrat att ge parlamentet tillgång till relevanta uppgifter för att kunna bedöma genomförandet av DAC-bestämmelserna. Parlamentet beklagar att kommissionen nekade parlamentet tillgång till relevanta uppgifter som den förfogar över. Parlamentet anser att detta i praktiken innebär att parlamentet hindras från att utöva sin politiska kontroll över kommissionen i enlighet med både artikel 14 och artikel 17.8 i EU-fördraget Parlamentet noterar att detta betänkande om genomförandet därför har betydande brister. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inte längre vägra att utbyta relevanta dokument i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001[38], som är direkt tillämplig, och att respektera principen om lojalt samarbete i artikel 13.2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanas att använda alla rättsliga medel som står till dess förfogande för att säkerställa att det får alla handlingar som behövs för en fullständig bedömning av genomförandet av DAC.

53. Europaparlamentet anser att DAC, eftersom det gäller skattefrågor, är en mellanstatlig dimension av den europeiska integrationen. Parlamentet påminner dock om att skattepolitiken är strukturell för uppfyllandet av EU:s strategiska mål, främst när det gäller bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism, bekämpning av skattebedrägeri och skatteundandragande osv. Parlamentet beklagar rådets ståndpunkt i samband med de på varandra följande DAC-översynerna, eftersom den baseras på en konstant urholkning av kommissionens förslag och bortseende från parlamentets ståndpunkter. Parlamentet uppmanar rådet att se över sin inställning till parlamentet i skattefrågor och särskilt när det gäller översyner av DAC. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att bevilja tillgång till relevanta upplysningar om genomförandet av DAC i syfte att garantera en verklig demokratisk kontroll från parlamentets sida.

54. Europaparlamentet inser att DAC har en dubbel effekt: att upptäcka bedrägeri genom utbyte av upplysningar och att avskräcka från bedrägeri genom att göra det mer sannolikt att bedragare identifieras och inte förblir ostraffade. Parlamentet inser att det är svårare att kvantifiera en avskräckande effekt, men uppmanar kommissionen att ytterligare överväga denna aspekt inom DAC i sina framtida utvärderingar.

°

° °

55. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

RESERVATION

I enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

Gunnar Beck

Detta betänkande behandlar en del viktiga brister avseende DAC:s tillämpningsområde och funktion och omfattar förslag till god praxis som kan förbättra DAC-ramen. Vi beklagar dock att föredraganden och de övriga politiska grupperna inte på lämpligt sätt behandlar vissa viktiga brister när det gäller rapporteringskraven för icke-finansiella enheter, såsom truster, stiftelser och ideella organisationer. Dessa organisationer undantas från många DAC- och AML-krav, vanligtvis på grund av avsaknaden av verklig huvudman. Enligt FATF, revisionsrätten och ett antal nationella tillsynsmyndigheter gör detta de icke-finansiella enheterna till användbara verktyg för penningtvätt, finansiering av terrorism och skatteundandragande. Vi noterar att de övriga politiska grupperna inte vill täppa till dessa viktiga kryphål i skattelagstiftningen och reglerna för transparens för sådana organisationer.


 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.5.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

6

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Gilles Boyer, Francesca Donato, Engin Eroglu, Markus Ferber, Jonás Fernández, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Valentino Grant, Claude Gruffat, Eero Heinäluoma, Michiel Hoogeveen, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Othmar Karas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Philippe Lamberts, Aušra Maldeikienė, Pedro Marques, Fulvio Martusciello, Jörg Meuthen, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoș Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Alfred Sant, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eugen Jurzyca, Hélène Laporte, Chris MacManus, Margarida Marques, Monica Semedo

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

46

+

ID

Hélène Laporte

PPE

Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Markus Ferber, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Fulvio Martusciello, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Ralf Seekatz, Inese Vaidere

Renew

Gilles Boyer, Engin Eroglu, Luis Garicano, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Dragoș Pîslaru, Monica Semedo, Stéphanie Yon-Courtin

S&D

Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Aurore Lalucq, Margarida Marques, Pedro Marques, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli

The Left

Chris MacManus, Dimitrios Papadimoulis

Verts/ALE

Sven Giegold, Claude Gruffat, Stasys Jakeliūnas, Philippe Lamberts, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Ernest Urtasun

 

6

-

ECR

Michiel Hoogeveen, Eugen Jurzyca, Johan Van Overtveldt, Roberts Zīle

NI

Lefteris Nikolaou-Alavanos

S&D

Alfred Sant

 

6

0

ID

Gunnar Beck, Francesca Donato, Valentino Grant, Jörg Meuthen, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 18 juni 2021
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy