BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020
11.6.2021 - (2020/2124(INI))
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Pedro Silva Pereira
Föredragande av yttrande (*): David Cormand, budgetutskottet
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 177, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och dess protokoll (nr 5) om Europeiska investeringsbankens (EIB) stadga,
– med beaktande av klimatstrategin och den nya utlåningspolitiken för energisektorn, som EIB antog i november 2019,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given (COM(2020)0021),
– med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 14 januari 2020 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (COM(2020)0022),
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[1],
– med beaktande av EIB:s resultatrapport för 2019 som offentliggjordes den 5 maj 2020,
– med beaktande av EIB:s verksamhetsberättelse för 2019 Den gröna tråden, som offentliggjordes den 7 maj 2020,
– med beaktande av den färdplan för en klimatbank som EIB:s styrelse antog den 11 november 2020 och av EIB:s nya klimatstrategi från november 2020,
– med beaktande av rapporten om EIB:s verksamhet inom EU under 2019 EIB Operations Inside the European Union, som offentliggjordes den 3 september 2019,
– med beaktande av rapporten om EIB-stödda projekt utanför EU under 2019 Global reach: the impact of the EIB beyond the European Union, som offentliggjordes den 10 december 2020,
– med beaktande av EIB:s finansiella rapport och statistiska rapport för 2019, som offentliggjordes den 5 respektive 7 maj 2020,
– med beaktande av årsrapporterna från EIB:s revisionskommitté, verksamhetsrapporten om bedrägeriutredningar och rapporten om mekanismen för klagomålshantering för 2019,
– med beaktande av EIB:s rapport om riskhantering på gruppnivå 2019 EIB Group Risk Management Disclosure Report for 2019, som offentliggjordes den 6 juli 2020,
– med beaktande av EIB:s godkännande av EU:s ratificering av Parisavtalet av den 7 oktober 2016,
– med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 mars 2020 om en samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet (COM(2020)0112),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset)[2],
– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[3],
– med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given[4],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 11 december 2020 om den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, covid-19, klimatförändringar, säkerhet och yttre förbindelser,
– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 03/2019 Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi): åtgärder krävs för att Efsi ska bli verkligt framgångsrik, som offentliggjordes i januari 2019,
– med beaktande av EIB:s verksamhetsberättelse för 2020 Crisis Solutions, som offentliggjordes den 20 januari 2021,
– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2020 Europeiska centrumet för investeringsrådgivning inrättades för att öka investeringarna i EU men effekten är fortfarande begränsad, som offentliggjordes den 12 maj 2020,
– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om institutioner och organ inom Ekonomiska och monetära unionen: förhindrande av intressekonflikter efter avslutad anställning i offentlig tjänst[5],
– med beaktande av skrivelsen av den 22 juli 2016 från ombudsmannen till EIB:s ordförande om intressekonflikter och svaret från EIB:s ordförande av den 31 januari 2017,
– med beaktande av ombudsmannens beslut i ärende 2168/2019/KR om Europeiska bankmyndighetens beslut att godkänna begäran från sin verkställande direktör om att bli verkställande direktör för en finansiell lobbygrupp,
– med beaktande av rapporten från Counter Balance 2019 Is the EIB up to the task in tackling fraud and corruption? Challenges for the EU Bank’s governance framework,
– med beaktande av artikel 57 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt artikel 309 i EUF-fördraget och i enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstol har EIB i uppdrag att bidra till att uppnå unionens mål, även via olika investeringsinstrument, såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.
B. Enligt artikel 18 i EIB:s stadga måste EIB säkerställa att dess medel utnyttjas på mest effektiva sätt i unionens intresse.
C. EIB är Europeiska unionens offentliga långivande organ och ett av världens största multilaterala finansinstitut. EIB är därmed EU:s naturliga partner när det gäller att genomföra finansieringsinstrument i nära samarbete med nationella och multilaterala finansinstitut.
D. EIB tog på sig en viktig roll när det gällde att mobilisera finansiering till ekonomin, särskild till små och medelstora företag, till följd av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin som bröt ut 2020.
E. EIB spelar en viktig roll i den av kommissionen definierade EU-strategin för att hantera klimat- och miljörelaterade utmaningar, där det behövs ytterligare investeringar på 350 miljarder euro årligen för att uppnå de uppdaterade klimat- och energimålen för 2030.
F. EIB åtog sig 2019 att stödja målen i den europeiska gröna given, anpassa all sin finansieringsverksamhet till målen i Parisavtalet och bli ”EU:s klimatbank”.
G. EIB:s styrelse har godkänt klimatbankens färdplan för perioden 2021–2025.
H. EIB har inlett översynen av sin utlåningspolicy för transportsektorn från 2011, med målet att stödja tillgängliga, effektiva, miljövänliga och säkra transporter.
I. Stöd till små och medelstora företag och midcap-företag (företag med ett medelstort värde) är ett grundläggande mål för EIB:s offentliga politik. Enbart under 2020 stödde EIB-gruppen över 425 000 små och medelstora företag och midcap-företag med ny finansiering. Stödet till små och medelstora företag stod för 40 % av EIB:s totala finansieringsavtal.
J. EIB:s investeringar har kapacitet att stödja den sociala sektorn, bland annat hälso- och sjukvård, utbildning och bostäder.
K. Under 2020 beviljade EIB lån till ett värde av 10,23 miljarder euro för projekt utanför unionen, däribland 2,3 miljarder euro i de minst utvecklade länderna.
L. Högnivågruppen av experter på europeisk finansiell arkitektur för utveckling offentliggjorde sin slutrapport den 7 oktober 2019, i vilken följande tre möjliga alternativ för att konstruera den framtida Europeiska banken för klimat och hållbar utveckling skisserades upp: a) bygga vidare på Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och EIB:s externa finansieringsverksamhet; b) sammanföra EU:s nuvarande finansinstituts externa verksamheter i ett nytt finansinstitut med blandat ägande; c) föra över alla EIB:s externa verksamheter till en EIB-filial med betydande andra aktieägare. I rådets slutsatser från december 2019 anges att endast alternativen a och c bör undersökas. Resultaten av genomförbarhetsstudierna om de olika alternativen skulle läggas fram hösten 2020 men har fortfarande inte kommit.
M. EIB-gruppen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för att anpassa motparterna till miljö- och hållbarhetsmålen.
Allmänna överväganden
1. Europaparlamentet uttrycker stor oro över de allvarliga makroekonomiska obalanser som orsakats av covid-19-krisen och deras inverkan på hållbar ekonomisk tillväxt, investeringar, resiliens, sysselsättning, utbildning och socioekonomiska ojämlikheter. Parlamentet betonar att den ekonomiska och sociala kris som orsakats av covid-19-pandemin har skadat den ekonomiska tillväxten i EU avsevärt och att ett av de största problemen är att investeringarna minskat till nivåer som för närvarande är otillräckliga för att uppfylla EU:s mål. Parlamentet understryker att minskningen av offentliga och privata investeringar har nått alarmerande nivåer.
2. Europaparlamentet understryker den grundläggande roll som EIB spelar i egenskap av EU:s offentliga bank – det enda internationella finansinstitut som helt och hållet ägs av EU:s medlemsstater och som fullt ut styrs av EU:s politik och standarder – när det gäller att stödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och rikta in investeringar för att förverkliga europeiska prioriteringar.
3. Europaparlamentet understryker EIB:s avgörande roll när det gäller att stödja den ekonomiska återhämtningen på kort och medellång sikt tillsammans med den europeiska gröna given, den europeiska klimatlagen, EU:s industristrategi, återhämtningsinstrumentet Next Generation EU, EU:s långtidsbudget, InvestEU och andra europeiska finansieringsinstrument. Parlamentet välkomnar EIB:s finansiella engagemang i InvestEU som ett sätt att bidra till att överbrygga investeringsgapet i EU, vars bakomliggande orsaker bör kartläggas vidare. Parlamentet välkomnar dessutom EIB:s centrala roll när det gäller att tillhandahålla rådgivningsstöd inom InvestEU:s rådgivningscentrum.
4. Europaparlamentet stöder Europeiska rådets slutsats att EIB bör ha det kapital som krävs för att genomföra unionens politik och uppmaningen till EIB:s styrelse att se över EIB:s kapitaltäckning mot bakgrund av de instrument som ingår i den fleråriga budgetramen och i Next Generation EU samt bankens bidrag till unionens ambitioner när det gäller att bekämpa klimatförändringar och digitalisera den europeiska ekonomin.
5. Europaparlamentet anser att en kapitalökning är motiverad för att banken ska kunna tillhandahålla långsiktig finansiering, främja hållbar tillväxt för alla samt social och regional sammanhållning och stödja viktiga investeringar i den reala ekonomin som annars inte skulle ha ägt rum, samtidigt som den nuvarande AAA-statusen, som är en viktig tillgång för banken, bibehålls.
6. Europaparlamentet noterar att EIB är ett högbelånat institut. Parlamentet uppmanar EIB:s andelsägare att reflektera över den optimala kapitalstrukturen och att komma överens om en kapitalökning, både när det gäller inbetalt och infordringsbart kapital. Parlamentet betonar att en kapitalökning bör gå hand i hand med ökad transparens, demokratisk ansvarsskyldighet, en effektivare förvaltningsstruktur och en mer miljömässig hållbarhet.
7. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att undersöka möjligheten att vara företrädd i EIB:s styrelse genom att teckna kapital i EIB med hjälp av medel från EU:s budget.
8. Europaparlamentet noterar att enligt kommissionens klimatmålsplan för 2030 kommer EU årligen behöva investera 350 miljarder euro mer under perioden 2021–2030 än under perioden 2011–2020. Parlamentet betonar att EIB måste spela en ännu större roll för att åtgärda detta klimatinvesteringsgap. Parlamentet uppmanar EIB:s råd att ta tillfället i akt och utnyttja de gynnsamma lånevillkoren för EIB för att öka emissionen av och löptiden för obligationer, samtidigt som man bevarar sin starka kapitalposition.
9. Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens kapitalökning för Europeiska investeringsfonden (EIF)[6].
10. Europaparlamentet uppmanar EIB att i egenskap av EU:s offentliga bank göra sitt yttersta för att åstadkomma en stark och policystyrd finansieringsverksamhet i linje med respektive rättsliga bestämmelser som bidrar till ekonomisk effektivitet, stöder hållbar tillväxt och som inte hämmar tillgången till offentliga tjänster av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera offentliga projekt som främjar EU-politiska mål och hållbar ekonomisk tillväxt, särskilt projekt som annars inte skulle vara finansiellt gångbara, både inom och utanför EU, i syfte att ta itu med de aldrig tidigare skådade globala utmaningarna under de kommande årtiondena, särskilt kampen mot klimatförändringar.
11. Europaparlamentet uppmanar EIB att stärka sin egen kapacitet och expertis för att säkerställa ett uppdragsorienterat, långsiktigt åtagande i sina partnerskap, främja samordning bland nationella och regionala aktörer och ytterligare utveckla förutsättningarna för högre risktagande inom innovation och tillväxtfrämjande investeringar.
12. Europaparlamentet betonar vikten av den additionalitetsfaktor som EIB ska tillhandahålla för investeringar i hela EU. Parlamentet understryker behovet av att samordna strategier med andra EU-institutioner och multilaterala och nationella utvecklingsbanker.
13. Europaparlamentet lovordar EIB:s insatser när det gäller att fastställa mål och uppmuntrar EIB att stärka genomförandet på fältet av sina miljömässiga och sociala normer och förbättra utvärderingarna av de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av de projekt som får stöd, samt av deras additionalitet och hållbarhet.
14. Europaparlamentet betonar att EIB måste försöka undvika att tränga undan privata investeringar genom sin verksamhet.
15. Europaparlamentet betonar vikten av att undvika ytterligare geografiska obalanser i EIB:s utlåningsverksamhet så att man säkerställer en bredare geografisk och sektoriell fördelning av investeringar, hanterar regionala skillnader, särskilt de som är en följd av långsiktiga investeringsunderskott och geografiska nackdelar, och ökar den ekonomiska och sociala konvergensen.
16. Europaparlamentet välkomnar de insatser som EIB redan gjort i detta avseende, men betonar att mer behöver göras eftersom rapporter nyligen påvisat en hög nivå av geografisk koncentration av projekt.
17. Europaparlamentet uppmanar EIB att bidra till att ta itu med systembrister som hindrar vissa regioner eller länder från att dra full nytta av EIB:s finansiella möjligheter, bland annat genom att öka sina insatser för att utöka sin låneverksamhet, tillhandahålla tekniskt bistånd och rådgivningsstöd, särskilt i regioner som har svårt att lockar till sig investeringar och som inte i någon större utsträckning omfattades av undantaget från reglerna om statligt stöd under pandemin på grund av det berörda landets bristande finansiella kapacitet eller manöverutrymme.
Mobilisering av medel för att hantera covid-19-pandemin
18. Europaparlamentet välkomnar EIB:s snabba mobilisering av upp till 40 miljarder euro i nödfinansiering för att bekämpa den kris som orsakats av covid-19-utbrottet genom lån, betalningsuppskov och åtgärder för att lindra likviditetsbristen för små och medelstora företag och midcap-företag.
19. Europaparlamentet välkomnar dessutom inrättandet av Europeiska garantifonden på 25 miljarder euro för att bemöta covid-19-krisen, inte minst fondens positiva effekter när det gäller att ge finansiellt stöd till små och medelstora företag och hälso- och sjukvårdssektorn. Parlamentet beklagar dock det långsamma genomförandet av fonden (de första medlen godkändes först i slutet av 2020), vilket är en följd av sent inlämnade ansökningar från medlemsstaternas sida och clearingprocesserna för statligt stöd. Parlamentet betonar att fonden inrättades för att vara tillfällig. Parlamentet föreslår att fonden fortsätter att vara i drift efter 2021, med tanke på de långvariga effekterna av covid-19-krisen och de upprepade nedstängningarna i många medlemsstater.
20. Europaparlamentet konstaterar att det stöd som garanteras via fonden till finansiella mellanhänder bör vara föremål för ett antal bedömningskriterier, såsom miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade policyer.
21. Europaparlamentet uppmanar EIB att överväga att föreslå ytterligare incitament för redan godkända projekt och krediter för att få igång projekten så snart som möjligt och säkerställa ett snabbt genomförande av medlen.
22. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett investeringsinstrument på 6 miljarder euro för att stödja finansieringen av hälso- och sjukvårdssektorn, närmare bestämt medicinsk infrastruktur, forskning och utveckling av vacciner. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera en förstärkning av de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen.
23. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att EIB i samband med insatserna mot covid-19-pandemin och sedan den 30 september 2020 har godkänt 84 transaktioner inom EU till ett totalt investeringsbelopp på 23,5 miljarder euro. Parlamentet noterar också att 88 % av de godkända transaktionerna tilldelades små och medelstora företag och midcap-företag samt hälso- och sjukvårdssektorn. Parlamentet framhåller vikten av att stödja små och medelstora företag, eftersom covid-19-pandemins konsekvenser är särskilt svåra för dessa företag.
24. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett riktat finansieringsinitiativ på upp till 5,2 miljarder euro som en åtgärd mot covid-19-pandemin för att stödja länder utanför EU.
25. Europaparlamentet välkomnar EIB:s deltagande i Covax genom investeringar på 400 miljoner euro i förhandsåtagandet om inköp för Covax.
26. Europaparlamentet understryker att mot bakgrund av de olika och oförutsägbara covid-19-infektionsvågorna kommer dessa instrument att behöva stärkas och utvidgas ytterligare. Parlamentet uppmanar EIB att vara redo att uppgradera befintliga instrument och vid behov lansera nya stödjande finansiella initiativ.
Att utvecklas till EU:s klimatbank
27. Europaparlamentet välkomnar att 40 % av EIB:s utlåning under 2020 var miljö- och klimatrelaterad.
28. Europaparlamentet välkomnar att EIB är världens största emittent av gröna obligationer och har under 12 år emitterat obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen och obligationer för hållbar utveckling till ett belopp på 34,6 miljarder euro. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta och utöka emissionen av gröna obligationer för att öka likviditeten på den marknaden och fortsätta att engagera sig i utvecklingen av en EU-standard för gröna obligationer.
29. Europaparlamentet välkomnar det nya system för klimatriskbedömning som inrättats för att bedöma den fysiska klimatrisken vid direktutlåning, och rekommenderar att EIB i sina handlingsplaner föreslår harmoniserade granskningsmetoder, när så är lämpligt med stöd av taxonomiförordningen[7].
30. Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande att stödja kommissionens handlingsplan för hållbar finansiering, särskilt genom att anpassa den till EU:s taxonomi för spårning av klimatåtgärder och finansiering för miljömässig hållbarhet, och genom att anta kriterierna om att inte orsaka betydande skada som en grund för bedömningen av projekt.
31. Europaparlamentet uppmanar EIB att stå fast vid sitt åtagande att snarast möjligt, och inom en tidsram som är i linje med EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050, anpassa all sin verksamhet till målen i Parisavtalet. Parlamentet framhåller att utvecklingen av avancerade alternativa och hållbara bränslen kommer att kräva betydande investeringar för att övervinna de nuvarande tekniska hindren. Parlamentet uppmanar EIB att införa och ingå avtal om grön omställning för sektorer med stora utsläpp för att säkerställa att de anpassar sina affärsmodeller till klimatneutralitetsmålen.
32. Europaparlamentet inser att EU och dess medlemsstater måste omdirigera kapitalflöden till åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar, så att våra ekonomier, företag och samhällen blir mer motståndskraftiga mot klimat- och miljöchocker och klimatrisker.
33. Europaparlamentet välkomnar att EIB:s styrelse antagit EIB-gruppens ambitiösa färdplan för en klimatbank 2021–2025 och även inkluderat mekanismen för skuggkoldioxidprissättning, vilken skapar en viktig ram för att stödja omställningen till och genomförandet av den europeiska gröna given och utgör ett avgörande steg mot att göra EIB till EU:s klimatbank, främja hållbara investeringar och skydda miljön under det kommande kritiska årtiondet.
34. Europaparlamentet välkomnar EIB:s ledarskap på klimatområdet och beslutet att öka EIB:s finansiering för klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet, inklusive förnybar energi, från omkring 30 % till minst 50 % senast 2025.
35. Europaparlamentet noterar att färdplanen innehåller planer på att införa en övergångsperiod fram till slutet av 2022, vilket orsakar dröjsmål i anpassningen till målen i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar EIB att sträva efter största möjliga efterlevnad av Parisavtalet i de pågående bedömningsförfarandena och fullständig efterlevnad senast 2023.
36. Europaparlamentet noterar att EIB kommer att strukturera det framtida arbetet med genomförandet av färdplanen kring tio nya handlingsplaner, som kommer att bygga på de första fem årens genomförande av EIB:s klimatstrategi från 2015. Parlamentet begär i detta sammanhang att få regelbunden och fullständig information om genomförandet av färdplanen.
37. Europaparlamentet uppmanar EIB att i sin investeringsstrategi, i egenskap av EU:s klimatbank och inom ramen för genomförandet av färdplanen, ta hänsyn till bidrag från relevanta intressenter, lokala myndigheter, fackföreningar och icke-statliga organisationer.
38. Europaparlamentet välkomnar EIB:s utveckling av ett system för riskbedömning avseende biologisk mångfald och antagandet av riktlinjerna Environmental, Climate and Social Guidelines on Hydropower Development. Parlamentet påminner om att skyddet av den biologiska mångfalden är grundläggande för EU:s hållbarhet, med avgörande effekter på Europas ekonomiska och hälsomässiga förhållanden samt livsmedelsförhållanden. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare utveckla komponenter för säkring av den biologiska mångfalden i sina finansiella instrument för att undvika negativa effekter för den biologiska mångfalden.
39. Europaparlamentet noterar utmaningarna och de framsteg som har gjorts under genomförandet av finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF). Parlamentet uppmanar EIB att överväga att tillhandahålla en bidragsdel inom ramen för NCFF för att stödja den inledande utökningen av lokala projekt och underlätta genereringen av intäkter. Parlamentet anser att en utvärdering av NCFF bör ingå i en bredare bedömning från EIB:s sida om hur man ska stödja återställandet av ekosystemen och den biologiska mångfalden i EU.
40. Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande i klimatbankens färdplan att rikta in stödet på hållbara djuruppfödnings- och mejerisektorer, och att särskilt uppmärksamma djurskyddet.
41. Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att använda sina nya verksamheter för att stödja målen i EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet, eftersom de skulle främja innovationer för säkra kemikalier, material och produkter som genom sin utformning är hållbara, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin baserad på giftfria materialkretslopp och den kommande handlingsplanen för nollföroreningar för vatten, luft och mark.
42. Europaparlamentet välkomnar den förestående översynen av EIB:s utlåningspolicy för transportsektorn och EIB:s åtagande att senast vid utgången av 2022 inte längre bevilja stöd för utbyggnader av flygplatser. Parlamentet betonar vikten av att snarast möjligt anpassa EIB:s transportportfölj och utlåningspolicy för transportsektorn till Parisavtalet.
43. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av en ny strategi för finansiering av transporter som syftar till att fasa ut fossila bränslen inom EU:s transportsektor senast 2050 och främja tillgängliga, effektiva, miljövänliga och säkra transportmedel. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EIB bör fortsätta sitt engagemang för att finansiera innovation och miljövänlig teknik för luftfarten. Parlamentet begär i detta sammanhang att den nya transportpolitiken också ska ta hänsyn till geografiska särdrag hos EU:s regioner, såsom öregioner, yttersta randområden eller bergsområden.
44. Europaparlamentet uppmanar EIB att öka stödet till trafikomställningar i riktning mot koldioxidsnåla transporter, såsom cykling och kollektivtrafik, särskilt för missgynnade samhällen och orter.
45. Europaparlamentet betonar EIB:s avgörande roll när det gäller att uppnå målen för mekanismen för en rättvis omställning, och efterlyser fler åtaganden och konkreta åtgärder i detta avseende, i synnerhet genom strukturprogramslån och via InvestEU och som finansieringspartner för lånefaciliteten för den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar EIB att utnyttja sin roll som finansieringspartner för lånefaciliteten för den offentliga sektorn som en möjlighet att stärka sin kapacitet att finansiera mindre projekt och lokalt ledda initiativ och att bygga partnerskap med kommuner och andra offentliga organ, så att ingen hamnar på efterkälken i den ekonomiska omställningsprocessen.
46. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna och regionerna har olika utgångspunkter. Parlamentet konstaterar att omställningen till en koldioxidneutral ekonomi måste vara inkluderande och rättvis och inte lämna någon på efterkälken. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda de medborgare och arbetstagare som kommer att påverkas mest av omställningen. Parlamentet föreslår att EIB proaktivt samarbetar med medlemsstaterna för att stödja regioner där arbetstillfällena i hög grad är beroende av industrier med stora utsläpp.
47. Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya energiutlåningspolicy och dess åtagande att sätta stopp för investeringar i fossila bränslen före utgången av 2021. Parlamentet uppmanar EIB att bedöma förenligheten mellan de investeringar som gjorts 2021 för koldioxidintensiva projekt och de uppdaterade klimatmålen för 2030. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra principen om energieffektivitet och fastställa målet att hantera energifattigdomen i all sin utlåning på energiområdet.
48. Europaparlamentet välkomnar initiativet smart finansiering för smarta byggnader, som underlättar investeringar i energieffektivitetsprojekt. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i bostäder för att främja energieffektivitet och bekämpa energifattigdom, och efterlyser ytterligare investeringar i subventionerade och överkomliga bostäder, även för att bidra till strategin för renoveringsvågen.
Stöd till innovation, små och medelstora företag, näringslivet och digitalisering
49. Europaparlamentet anser att tidigare misstag inte bör upprepas och att investeringar i innovation, infrastruktur, utbildning och kompetens är avgörande faktorer för att möjliggöra återhämtning från den ekonomiska och sociala krisen, säkra hållbar tillväxt för alla och skapa högkvalitativa arbetstillfällen och långsiktig konkurrenskraft. Parlamentet understryker dessutom att en regleringsmiljö som bygger på förutsägbara regler, lika spelregler och administrativ effektivitet även bidrar till att locka till sig privata investeringar.
50. Europaparlamentet välkomnar att EIB under 2020 stödde innovation och kompetens med 14,43 miljarder euro. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka sitt stöd till innovation och kompetens.
51. Europaparlamentet betonar vikten av EIB:s roll för InvestEU-programmets framgång i samband med återhämtningen efter pandemin. Parlamentet understryker att EIB kommer att fortsätta att vara den viktigaste investeringspartnern för genomförandet av InvestEU-programmet.
52. Europaparlamentet hoppas att det nya InvestEU-programmet kommer att möjliggöra ytterligare risktagande från EIB:s sida när det gäller projekt inom realekonomin och särskilt stöd till små och medelstora företag, även genom kapitalstöd.
53. Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag är ryggraden i Europas ekonomi och att dessa utgör 99 % av alla företag i EU och sysselsätter omkring 100 miljoner människor. Parlamentet välkomnar att EIB under 2020 tillhandahöll finansiering till små och medelstora företag och midcap-företag, som omfattade totala investeringar för ett belopp på 30,56 miljarder euro till stöd för 425 000 företag.
54. Europaparlamentet upprepar att stöd till mikroföretag, små och medelstora företag och midcap-företag måste förbli ett grundläggande mål för EIB och ett mål som ytterligare bör stärkas under den pågående ekonomiska krisen, särskilt för att hjälpa dem med finansiering, internationalisering, minskning av koldioxidutsläppen och tillgång till IKT-verktyg. Parlamentet betonar att små och medelstora företag ofta har begränsade administrativa resurser och därmed bör gynnas av lättillgängliga finansieringskanaler. Parlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att tillhandahålla stöd och rådgivning online till små och medelstora företag för att underlätta deras tillgång till EIB-lån, och anser att denna rådgivningskapacitet bör utvidgas.
55. Europaparlamentet uppmanar EIB att komplettera insatserna för att bygga upp ett datadrivet samhälle på ett transparent, tillförlitligt, driftskompatibelt och inkluderande sätt, med särskilt fokus på små och medelstora företags anpassning så att de kan öka sin konkurrenskraft.
56. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att de europeiska små och medelstora företagen släpar efter när det gäller att ta i bruk digital teknik, och att endast 66 % av tillverkningsföretagen i EU använder minst en digital teknik.
57. Europaparlamentet framhåller behovet av att öka utlåningen till små och medelstora företag som leds av kvinnor för att främja en mer jämställd återhämtning.
58. Europaparlamentet uppmanar EIB att mobilisera tillräckligt stöd till infrastruktur som bidrar till snabbare internethastighet i alla regioner i EU och till att överbrygga den befintliga digitala klyftan, och uppmanar också EIB att fortsätta sitt stöd för att främja digitala färdigheter, särskilt för anställda inom ekonomiska sektorer där det behövs anpassning och omskolning.
59. Europaparlamentet noterar att covid-19-utbrottet avslöjade bräckligheten i EU:s försörjningskedjor och bristen på it-nätverk. Parlamentet uppmanar EIB att anpassa sin investeringsstrategi för att bidra till att säkerställa större resiliens i den inre marknadens värdekedjor och stärka den europeiska industrisektorn, särskilt på strategiska områden.
60. Europaparlamentet uppmanar EIB att delta i arbetet med att stödja och finansiera skapandet av innovationsekosystem och kunskapsekonomier i hela EU och främja lokal industriell omvandling, där universitet, näringslivet, små och medelstora företag och uppstartsföretag kan utveckla långvariga partnerskap för det allmänna bästa och där man på ett meningsfullt sätt kan bidra till att uppnå målen i den gröna given och digitaliseringen av ekonomin.
61. Europaparlamentet betonar att EIB måste ha ett starkt fokus på projekt som riktar sig till ungdomar, särskilt för uppstartsföretag och projekt avsedda att åtgärda det allt större problemet med ungdomsarbetslöshet och ungdomar med otrygga anställningar.
Investeringar i social infrastruktur och välfärd
62. Europaparlamentet noterar att under den pågående covid-19-krisen har de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna utsatts för aldrig tidigare skådade påfrestningar. Parlamentet uppmanar EIB att samarbeta med kommissionen och medlemsstaterna för att öka investeringarna i den sociala sektorn.
63. Europaparlamentet uppmärksammar att covid-19-krisen har haft en oproportionerlig inverkan på vissa delar av samhället. Parlamentet uppmanar EIB att bistå medlemsstaterna i samband med projekt som syftar till att ta itu med ojämlikhet, inbegripet bristande jämställdhet mellan könen och ojämlikhet bland marginaliserade befolkningsgrupper.
64. Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande att investera i den sociala sektorn och därigenom främja välbefinnande, tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder samt förvärv av de färdigheter som krävs i en modern kunskapsbaserad ekonomi.
65. Europaparlamentet uppmanar EIB att stödja projekt i medlemsstaterna som bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s mål för hållbar utveckling och de sociala reformer som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
66. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har haft en negativ inverkan på barns utbildning och välbefinnande i hela världen, och att miljontals barn fortfarande saknar tillgång till utbildning på grund av nedstängningsåtgärder och därför riskerar regression och potentiellt livslånga konsekvenser. Parlamentet välkomnar EIB:s investeringar i utbildning, eftersom sådana investeringar bidrar till att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, främja ekonomisk tillväxt och förbättra jämställdheten. Parlamentet uppmanar EIB att öka sina investeringar i utbildning för att bidra till att mildra de allvarliga globala konsekvenserna av covid-19-krisen på utbildningssystemen.
Stöd till utveckling och hållbarhet utanför EU
67. Europaparlamentet gläder sig över att EIB är världens största multilaterala långivare som strävar efter att stödja EU:s externa samarbets- och utvecklingspolitik. Parlamentet noterar att EIB har varit verksam utanför EU i över 50 år med lån på 150,1 miljarder euro i 150 olika länder i slutet av 2020, varav lån på 10,23 miljarder euro undertecknades 2020.
68. Eftersom alla EIB:s aktieägare står bakom G20-ländernas åtagande att tillfälligt stoppa återbetalningarna av skulder för 77 länder, efter den skuldkris som är kopplad till covid-19-utbrottet, uppmanar Europaparlamentet EIB att tillfälligt stoppa återbetalningarna på sina utestående lån, att noggrant bedöma skuldeffekterna av framtida transaktioner och att uttrycka offentligt stöd för inrättande av en multilateral mekanism för skuldsanering för att hantera både krisens effekter och finansieringskraven i Agenda 2030.
69. Europaparlamentet betonar behovet av en fullständig anpassning av EIB:s investeringar i tredjeländer till EU:s prioriteringar för yttre åtgärder och hållbar utveckling.
70. Europaparlamentet uppmärksammar att EIB kommer att ytterligare stärka sitt stöd till gröna investeringar utanför EU. Parlamentet insisterar på att EIB bör tillämpa samma standarder och kriterier för att bedöma och utvärdera projekt inom och utanför EU, inbegripet de som nyligen överenskommits i klimatbankens färdplan.
71. Europaparlamentet anser i detta sammanhang att EIB bör förbättra sin övervakning och rapportering av projekt utanför EU och förbättra sin analys av deras ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser samt öka effektiviteten i ramen för resultatmätning, samtidigt som due diligence-granskningen av mänskliga rättigheter stärks i samband med projekt i tredjeländer.
72. Europaparlamentet anser att man även bör överväga skräddarsydda indikatorer för att mäta minskningen av ojämlikheter, genereringen av skatteintäkter för värdländerna och effekterna på en jämn könsfördelning och marginaliserade grupper.
73. Europarlamentet konstaterar att privata investeringar kommer att bli nödvändiga för att täcka finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om EIB:s viktiga roll när det gäller att minska riskerna för privata investerare, särskilt i instabila situationer. Parlamentet är dock bekymrat över användning av EU:s utvecklingsmedel för att minska riskerna för privata investerare, med tanke på att det saknas belägg för att denna finansieringsmetod kan skapa additionalitet och uppfylla utvecklingsmålen, vilket nyligen rapporterades i slutöversynen av EFHU samt i revisionsrättens yttrande nr 7/2020. Parlamentet betonar att givare måste prioritera bidragsbaserad finansiering som förstahandsalternativ, särskilt för de minst utvecklade länderna, och inte välja blandfinansiering, garantier eller lån framför bidrag, eftersom dessa former inte uppfyller målen för hållbar utveckling och skulle kunna öka ländernas skuldbörda.
74. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts mellan Europeiska rådet och parlamentet om förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet noterar särskilt den roll som EIB kommer att spela inom ramen för Europeiska fonden för hållbara investeringar.
75. Europaparlamentet framhåller att klimatförändringarna är en avgörande utmaning när det gäller att uppnå hållbar utveckling, eftersom de hotar att förvärra levnadsvillkoren och fattigdomen. Parlamentet uppmanar därför EIB att prioritera investeringar i projekt som hjälper tredjeländer att förverkliga FN:s mål för hållbar utveckling och som ger resultat i fråga om social och miljömässig rättvisa, livsmedelssäkerhet, offentliga tjänster och rättvisa ekonomiska möjligheter för medborgarna. Parlamentet uppskattar att EIB kommer att ytterligare stärka sitt stöd till gröna investeringar utanför EU, vilket kommer att bidra till att understryka EU:s roll som global ledare för klimat- och miljöhållbarhet.
76. Europaparlamentet uppmanar EIB att, samtidigt som det externa utlåningsmandatet respekteras, öka sitt engagemang i de minst utvecklade länderna och i konfliktdrabbade länder, stärka samarbetet med EU:s delegationer och öka bankens närvaro på plats med ytterligare personal som sysslar med utvecklingsfrågor.
Resultat i fråga om styrning, ansvarsskyldighet, transparens och integritet
77. Europaparlamentet påminner om sin begäran om ett interinstitutionellt avtal mellan EIB och parlamentet för att förbättra tillgången till EIB:s handlingar och uppgifter och öka den demokratiska ansvarsskyldigheten, inbegripet möjligheten att ställa frågor för skriftligt besvarande till EIB, och med preciseringar av parlamentets och dess ledamöters rättigheter när det gäller tillgång till dokument och uppgifter samt anordnandet av utfrågningar och ekonomiska dialoger.
78. Europaparlamentet föreslår dessutom att det under tiden upprättas ett protokoll för ett provisoriskt samarbetsmemorandum mellan EIB och parlamentet, som ska tillämpas med omedelbar verkan, i syfte att förbättra den interinstitutionella dialogen och öka EIB:s transparens och ansvarsskyldighet.
79. Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin rapportering till parlamentet om sina beslut, de framsteg som gjorts och effekterna av bankens utlåningsverksamhet, genom regelbundna strukturerade dialoger, och att tillämpa samma bestämmelser om rapportering och ansvarsskyldighet som anges i Efsi-förordningen[8].
80. Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sina ansträngningar när det gäller kommunikation. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att EU samarbetar med EU-medborgarna för att bättre förklara målen för sin politik och visa hur den bidrar till medborgarnas dagliga liv.
81. Europaparlamentet välkomnar att EIB inledde ett offentligt samråd om översynen av sin transparenspolicy i december 2020. Parlamentet konstaterar dock att det nuvarande förslaget inte uppfyller kraven från Europaparlamentet och det civila samhällets organisationer om att förbättra EIB:s transparenspolicy i linje med bästa praxis och standarder som tillämpas av andra finansinstitut.
82. Europaparlamentet uppmanar EIB att se till att mer omfattande information om all dess finansieringsverksamhet offentliggörs i tid och i överensstämmelse med internationell bästa praxis, inbegripet miljöbedömningar och sociala bedömningar, så att de görs lättillgängliga för potentiella stödmottagare, berörda grupper och lokala organisationer i det civila samhället.
83. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att agera på grundval av en presumtion om att information ska göras tillgänglig. Parlamentet efterlyser framför allt ett snabbt offentliggörande av dagordningarna och protokollen från direktionens sammanträden, och välkomnar offentliggörandet av dagordningarna och protokollen från styrelsens sammanträden. Parlamentet understryker att den framtida transparenspolicyn bör stärka transparenskraven för all verksamhet och kräva att projektansvariga gör miljökonsekvensbedömningar tillgängliga för allmänheten genom att införa strikta, men dock rimliga, transparenskrav i de särskilda avtalsklausuler som undertecknats med alla EIB:s kunder.
84. Europaparlamentet upprepar sin begäran om offentliggörande av de yttranden som kommissionen avgett inom ramen för förfarandet i enlighet med artikel 19 i EIB:s stadga om EIB:s finansieringstransaktioner i syfte att bedöma deras överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning och EU-politik. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att nå en överenskommelse för att säkerställa full transparens när det gäller sådana yttranden och deras underliggande motiv.
85. Europaparlamentet konstaterar att utnämningen av EIB:s tidigare vice ordförande till ledamot av Iberdrolas styrelse väckte allvarliga farhågor avseende risker för intressekonflikter, trots att bytet av tjänst hade anmälts på förhand i vederbörlig ordning och uppfyllde tillämpliga bestämmelser för före detta ledamöter av EIB:s direktion. Parlamentet noterar vidare att ett bindande yttrande från EIB:s etik- och efterlevnadskommitté, som hade utfärdats före nomineringen, inte innehöll några invändningar i fallet, och begär ytterligare klargöranden avseende detta yttrande. Parlamentet uppmanar EIB att bedöma om det finns ett behov av att ytterligare förbättra regler och praxis när det gäller hantering av intressekonflikter.
86. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att EIB:s åtta vice ordförande utöver sektorsansvaret övervakar projektförslag från sina hemländer, tillsammans med andra länders ansvarsområden. Parlamentet beklagar EIB:s underlåtande att följa parlamentets begäran att i direktionens uppförandekod inkludera en bestämmelse som utesluter möjligheten för deras medlemmar att övervaka utlåningen eller genomförandet av projekt i sina hemländer.
87. Europaparlamentet välkomnar EIB:s interna översyn och revidering av sin bedrägeribekämpningspolicy och dess avsikt att föra upp policyn till gruppnivå och därmed låta den gälla både EIB och EIF. Parlamentet uppmanar EIB att inta en ambitiös och bred hållning till denna översyn och att ta itu med de befintliga svagheterna i sina mekanismer för due diligence-granskning och intern kontroll och stärka sin politik mot bedrägerier och korruption, i linje med parlamentets upprepade krav.
88. Europaparlamentet betonar vikten av att EIB:s utredningstjänst för bedrägeribekämpning har gedigna befogenheter och tillräckliga resurser och kan verka oberoende. Parlamentet uppmanar EIB att, när så är lämpligt, öka samarbetet med Europeiska ombudsmannen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten, och att rapportera bedrägerifall till nationella myndigheter. Parlamentet uppmanar EIB att förbättra oberoendet och ändamålsenligheten hos avdelningen för klagomålshantering och avdelningen för bedrägeriutredningar.
89. Europaparlamentet påminner om att kommissionen bad EIB att lämna mer information om den konkreta tillämpningen av avtalsklausuler som gör det möjligt för EIB att stoppa eller dra in finansiering[9] och förväntar sig att parlamentet kommer att få fullständig tillgång till denna information.
90. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med genomförandet av EIB-gruppens strategi för jämställdhet och handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet noterar 2019 års framstegsrapport om mångfald och integration. Parlamentet noterar att kvinnor utgör 51,4 % av EIB:s arbetsstyrka.
91. Europaparlamentet beklagar att kvinnor fortfarande inte är tillräckligt representerade på chefsposter och på högre ledningsnivå. Europaparlamentet anser att mer behöver göras i detta avseende under genomförandet av handlingsplanens andra fas 2021, och uppmanar därför EIB att ytterligare uppmuntra kvinnors deltagande och aktivt främja en jämn könsfördelning på sina högre befattningar. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare främja alla former av mångfald och inkludering inom sin organisation och att fastställa ambitiösa mål.
92. Europaparlamentet uppmanar EIB att samla in, om möjligt, könsuppdelade uppgifter och utveckla verktyg och metoder för att genomföra jämställdhetsanalys och konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv för EIB-projekt och EIB-transaktioner både inom och utanför Europeiska unionen, och att samråda med oberoende experter i detta syfte.
93. Europaparlamentet uttrycker stor oro över de påstådda fallen av trakasserier och anklagelserna som rör arbetsmiljön vid EIB. Parlamentet erkänner att EIB nyligen gjort insatser för att hantera dessa och andra relevanta personalfrågor. Parlamentet uppmanar EIB att se till att en nolltoleranspolitik avseende alla typer av trakasserier verkligen införs, inbegripet förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder samt lämpliga och tillförlitliga mekanismer för klagomål och stöd till drabbade. Parlamentet uppmanar EIB:s ledning att inleda en uppriktig dialog med företrädare för personalen i syfte att ta itu med deras problem.
94. Europaparlamentet välkomnar att EIB kommer att se över sina miljörelaterade och sociala normer och efterlyser ett brett och inkluderande offentligt samråd om dessa frågor. Parlamentet framhåller EIB:s potential att inkludera ytterligare standarder för andra politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar EIB att ta med sociala hänsyn vid utvärderingen av potentiella investeringars negativa effekter.
95. Europaparlamentet upprepar att hållbarhet, enligt definitionen i EU-rätten[10], är ett brett begrepp och att investeringar endast är hållbara om de tar hänsyn till principen att ”inte orsaka betydande skada” tillsammans med sociala och miljömässiga hållbarhetsmål. Parlamentet välkomnar att EIB förbundit sig att till fullo anpassa sin klimatspårningsmetod för klimatåtgärds- och miljöhållbarhetsmål till den ram som fastställs i EU:s taxonomi, inbegripet införlivandet av principen om att inte orsaka betydande skada[11] i all sin verksamhet.
96. Europaparlamentet uppmanar EIB att ta tillfället i akt och stärka sin människorättspolitik. Parlamentet förväntar sig framför allt en förstärkning av skyldigheterna att kontrollera respekten för de mänskliga rättigheterna (due diligence) och att människorättsdimensionen ska betonas starkare i samband med projektplaneringen, i synnerhet i samband med projekt i tredjeländer.
97. Europaparlamentet förväntar sig att EIB genomför en grundlig övervakning som fullt ut beaktar de farhågor som uttryckts av berörda parter och intressenter, särskilt de som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
98. Europaparlamentet betonar att EIB:s investeringsobjekt bör följa principerna för god förvaltning, även i skattefrågor. Parlamentet välkomnar att EIB inte inleder nya eller förlängda transaktioner med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som förtecknats som icke samarbetsvilliga med hänsyn till bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och att en riskbedömning från fall till fall genomförs om de avtalsslutande motparterna är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som i allmänhet är samarbetsvilliga, men ännu inte har löst utestående brister i god förvaltning på skatteområdet (jurisdiktioner som förtecknas i bilaga II till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner).
99. Europaparlamentet betonar att det krävs omfattande kontroller för att säkerställa att motparter inte drar nytta av andra rättsliga kopplingar till sådana jurisdiktioner. Parlamentet uppmanar EIB att genomdriva förebyggande åtgärder och regelbundna bedömningar när det gäller utnyttjandet av icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner och skadlig skattepraxis från partnernas sida.
100. Europaparlamentet uppmuntrar EIB-gruppen att i framtiden uppdatera sin policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på grundval av den framtida utvecklingen av god skatteförvaltning i EU eller på internationell nivå. Parlamentet påminner om att policyn innehåller ett allmänt förbud mot att inleda transaktioner med avtalsslutande motparter som är registrerade eller etablerade i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, utom på strikta villkor.
101. Europaparlamentet noterar EIB:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism från december 2020. Parlamentet är bekymrat över att den beskrivna ramen inte är detaljerad om specifika förfaranden för att anpassa bankens verksamhet till EU-lagstiftningen, nämligen om kundkännedom och i synnerhet när skärpta åtgärder för kundkännedom vidtas.
102. Europaparlamentet upprepar sin tidigare oro över bristen på kontroll över de medel som förvaltas av finansiella mellanhänder och svårigheten att övervaka slutmottagarna och efterlevnaden av kriterierna för stödberättigande.
103. Europaparlamentet välkomnar att EIB för närvarande arbetar med att utarbeta riktlinjer för motpartsanpassning. Parlamentet uppmanar EIB att utarbeta en ambitiös handlingsplan för en ram för motpartsanpassning och se till att riktlinjerna bidrar till ökad transparens och striktare due diligence-granskning av EIB:s partner och deras rätt att betala ut EIB-stödda medel på strikta villkor, inbegripet etiska, integritetsmässiga, sociala och miljömässiga kriterier. Parlamentet upprepar att denna ram även bör inbegripa framtida krav på att alla finansiella mellanhänder och företagskunder snarast möjligt men senast 2025 ska ha en framåtblickande plan för minskade koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalet och på grundval av vetenskapligt baserade utsläppsmål, utan att det påverkar EIB:s förmåga att erbjuda tekniskt stöd för att utarbeta sådana planer för minskade koldioxidutsläpp.
104. Europaparlamentet uppmanar EIB att, med förbehåll för skyddet av kommersiellt känsliga uppgifter, offentliggöra mer regelbunden, djupgående och omfattande information om finansiella mellanhänder som ansvarar för att fungera som hävstång för EIB-medel, och att inkludera avtalsklausuler om obligatorisk information från dessa institut om utlåningsverksamheten.
105. Europaparlamentet betonar att EIB bör stärka och till fullo utnyttja de avtalsklausuler som gör det möjligt för den att avbryta utbetalningarna, eller andra riskreducerande åtgärder för att skydda integriteten och det goda ryktet i sin verksamhet, om projekten inte uppfyller normerna för miljö, sociala frågor, mänskliga rättigheter, beskattning och transparens.
106. Europaparlamentet efterlyser en strikt uteslutningspolicy som gör det möjligt att utesluta enheter som befunnits ägna sig åt bedrägeri, korruption, penningtvätt eller andra former av oegentligheter från EIB-finansiering.
107. Europaparlamentet välkomnar Europeiska revisionsrättens arbete med unionens budgetmedel som förvaltas av EIB och uppmanar institutionerna att komma överens om att stärka revisionsrättens revisionsrättigheter inom ramen för EU-fördragen.
108. Europaparlamentet noterar revisionsrättens kritik i dess särskilda rapport nr 12/2020 – Europeiska centrumet för investeringsrådgivning inrättades för att öka investeringarna i EU men effekten är fortfarande begränsad – och uppmanar EIB att dra de slutsatser som krävs för sitt fortsatta arbete.
109. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport med rekommendationer om resultatet av EIB:s verksamhet och dess anpassning till EU:s politik och mål.
110. Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2019 Europeiska fonden för strategiska investeringar: åtgärder krävs för att Efsi ska bli verkligt framgångsrik, i synnerhet synpunkterna om behovet av jämförbara prestations- och övervakningsindikatorer för alla EU:s finansieringsinstrument och budgetgarantier. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en lämplig uppföljning i samarbete med EIB, i dess egenskap av viktig verkställande instans när det gäller InvestEU.
°
° °
111. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas regeringar och parlament.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (16.3.2021)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020
Föredragande av yttrande: Charles Goerens
FÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
A. Under 2019 beviljade Europeiska investeringsbanken (EIB) lån till ett värde av 7,8 miljarder euro för projekt utanför unionen, däribland 1,1 miljarder euro i de minst utvecklade länderna (MUL) och i instabila stater. Under 2020 uppgick EIB:s finansiering till länder utanför unionen till 10,2 miljarder euro, och enbart utlåningen till afrikanska länder uppgick till 4,7 miljarder euro.
B. Högnivågruppen av experter på europeisk finansiell arkitektur för utveckling offentliggjorde sin slutrapport den 7 oktober 2019 med följande tre möjliga alternativ för att konstruera den framtida Europeiska banken för klimat och hållbar utveckling: a) bygga vidare på Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och EIB:s externa finansieringsverksamhet, b) sammanföra EU:s nuvarande finansinstituts externa verksamheter i ett nytt finansinstitut med blandat ägande eller c) föra över alla EIB:s externa verksamheter till en EIB-filial med betydande andra aktieägare. I rådets slutsatser från december 2019 anges att endast alternativ a och c bör undersökas. Resultaten av genomförbarhetsstudierna om de olika alternativen skulle läggas fram hösten 2020 men har fortfarande inte kommit.
1. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EIB kan spela för att bidra till unionens utvecklingspolitiska mål. EIB är världens största multilaterala långivare, även om endast omkring 10 % av de totala årliga utbetalningarna avsätts för verksamhet utanför Europeiska unionen. EIB kan i synnerhet göra insatser för att främja hållbar utveckling, ta itu med fattigdom och livsmedelskrisen, främja åtgärder för klimatet och en hållbar miljö och sociala och mänskliga rättigheter samt ge stöd till återhämtningen från chocker såsom covid-19.
2. Europaparlamentet anser att de projekt som EIB finansierar i utvecklingsländer måste ligga i linje med EU:s ambitioner om konsekvent politik för utveckling, främja FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet och den gröna given samt respektera ILO:s grundläggande konventioner.
3. Europaparlamentet betonar principen om att i första hand följa den politiska strategin och begreppet ”öppen arkitektur”, som ligger till grund för Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) – garantin för yttre åtgärder – och som syftar till att öka samstämmigheten och samordningen mellan EIB, EBRD, europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering, nationella utvecklingsorgan, kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att identifiera och genomföra investeringar som kan bidra till hållbar utveckling och möta de växande utmaningarna efter covid-19-pandemin.
4. Europarlamentet konstaterar att privata investeringar kommer att bli nödvändiga för att täcka finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om EIB:s viktiga roll när det gäller att minska riskerna för privata investerare, särskilt i instabila situationer. Parlamentet är dock bekymrat över användning av EU:s utvecklingsmedel för att minska riskerna för privata investerare, med tanke på att det saknas belägg för att denna finansieringsmetod kan skapa additionalitet och uppfylla utvecklingsmålen, vilket nyligen rapporterades i slutöversynen av EFHU samt i revisionsrättens yttrande nr 7/2020. Parlamentet betonar att givare måste prioritera bidragsbaserad finansiering som förstahandsalternativ, särskilt för MUL, och inte välja blandfinansiering, garantier eller lån framför bidrag, eftersom dessa former inte uppfyller målen för hållbar utveckling och skulle kunna öka ländernas skuldbörda.
5. Europaparlamentet uppmanar EIB att maximera additionaliteten och utvecklingseffekten av sin verksamhet utanför unionen genom att öka sitt engagemang i MUL, förbättra transparensen i transaktioner som utförs av finansiella mellanhänder, särskilt genom att uppge namnet på den slutliga stödmottagaren, det mottagna beloppet, typen av projekt och tillhörande miljöinformation, samarbeta med EU:s delegationer och öka bankens närvaro på plats med ytterligare personal som sysslar med utvecklingsfrågor i partnerskap med lokala institutioner, myndigheter och initiativ samt ge korrekt respons på lokala behov.
6. Europaparlamentet betonar att EIB endast bör finansiera klienter som har ambitionen att påverka den hållbara utvecklingen i positiv riktning, och kan påvisa erfarenhet av detta, och avstå från att stödja transnationella företag och finansiella mellanhänder som inte prioriterar utvecklingsprojekt utan i första hand strävar efter vinstmaximering, såsom investerings- och riskkapitalfonder.
7. Europaparlamentet understryker prioriteringen att stödja partnerländer, särskilt utvecklingsländer, i deras återhämtning efter pandemin genom att stärka offentliga tjänster och offentlig infrastruktur, särskilt utbildnings- och sjukvårdssystemen, stödja lokal utveckling och lokala aktörer samt mobilisering av inhemska resurser, fokusera på kampen mot växande ojämlikhet och göra det möjligt för framför allt de 40 % av befolkningen som har det sämst ställt att delta och bidra till en anständig och framtidsorienterad process för att bygga upp det egna samhället igen. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta att stödja särskilda investeringar för att garantera lika tillgång till utbildning, sysselsättning och finansiella tjänster för kvinnor och flickor, som ofta drabbas hårdare i samband med fattigdom, livsmedelskriser och ekonomiska kriser.
8. Europaparlamentet påpekar att jordbruks-, livsmedels-, skogsbruks- och fiskerisektorerna är viktiga aktörer för tillväxt och utveckling på landsbygden. Parlamentet uppmanar EIB att öka sina investeringar och stödja innovation i dessa relevanta sektorer, vilket kan bidra avsevärt till livsmedelstrygghet, sunda matvanor samt hållbara och motståndskraftiga globala livsmedelssystem. Parlamentet påminner om behovet av samarbete inom ramen för FN:s toppmöte om livsmedelssystem för att göra större framsteg för alla de 17 målen för hållbar utveckling.
9. Europarlamentet förväntar sig att EIB vidareutvecklar sina analytiska och operativa verktyg till stöd för FN:s hållbarhetsagenda 2030. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare stärka EIB:s befintliga övervakningssystem för att bättre bedöma och spåra olika projekts input och output, övervaka verksamheter för tekniskt bistånd och resultaten av dessa, underlätta finansiering samt stärka insatserna för teknisk rådgivning.
10. Europaparlamentet påminner om vikten av att på förhand göra robusta och offentliga konsekvensbedömningar för EIB:s transaktioner, i syfte att begränsa riskerna för mänskliga rättigheter och för miljömässiga, arbetsrättsliga och sociala normer, och behovet av att hålla regelbundna och meningsfulla samråd med berörda parter, inbegripet det civila samhällets organisationer. Parlamentet anser att förhandsbedömningar av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna bör genomföras för varje projekt som finansieras av EIB, särskilt när det genomförs av finansiella mellanhänder, och att kontinuerlig övervakning av verksamheten på plats bör säkerställas. Parlamentet betonar att EIB måste handlägga klagomål på ett öppet och effektivt sätt och se till att lokalsamhällena har möjlighet att vända sig till oberoende organ, såsom en förstärkt EIB-mekanism för effektiv klagomålsprövning och Europeiska ombudsmannen. Parlamentet efterlyser en översyn av EIB:s miljömässiga och sociala standarder under 2021 för att ta itu med dessa viktiga frågor.
11. Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtaganden för att motverka skatteflykt från de stödmottagande företagens sida i samband med utvecklingsprojekt. Parlamentet uppmanar EIB att förhindra att företag som kontrolleras av enheter i länder som är upptagna på EU:s svarta lista över förbjudna jurisdiktioner får tillgång till EIB-finansiering. Parlamentet uppmanar EIB att kräva att potentiella stödmottagande företag lämnar ut information om den skatt de betalar i varje land där de är verksamma, som en förutsättning för att få tillgång till EIB-finansiering.
12. Europaparlamentet upprepar sitt långvariga krav på att revisionsrätten ska ges befogenhet att granska alla EIB-transaktioner och att dessa revisioner ska offentliggöras.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet redovisa skälen till sina yttranden om EIB-finansierade projekt, eftersom ett offentliggörande av sådan information skulle klargöra beslutsprocessen för EIB-transaktioner som omfattas av EU-garantin och hur dessa transaktioner bidrar till unionens utvecklingspolitiska mål.
14. Eftersom alla EIB:s aktieägare står bakom G20-ländernas åtagande att tillfälligt stoppa återbetalningarna av skulder för 77 länder, efter den skuldkris som är kopplad till covid-19-utbrottet, uppmanar Europaparlamentet EIB att tillfälligt stoppa återbetalningarna på sina utestående lån, att noggrant bedöma skuldeffekterna av framtida transaktioner och att uttrycka offentligt stöd för inrättandet av en multilateral mekanism för skuldsanering för att hantera både krisens effekter och finansieringskraven i Agenda 2030.
15. Europaparlamentet uppmanar EIB att föra en tätare och mer transparent dialog med parlamentet, särskilt inom ramen för EFHU+ och de pågående diskussionerna om den framtida europeiska finansiella arkitekturen för utveckling, den framtida utvecklings- och klimatbanken och EIB:s roll i denna nya struktur.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
16.3.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 2 1 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Beata Kempa, Pierfrancesco Majorino, Erik Marquardt, Norbert Neuser, Janina Ochojska, Jan-Christoph Oetjen, Christian Sagartz, Marc Tarabella, Tomas Tobé, Miguel Urbán Crespo, Bernhard Zimniok |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Barry Andrews |
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
21 |
+ |
ECR |
Ryszard Czarnecki, Beata Kempa |
NI |
Antoni Comín i Oliveres |
PPE |
Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Janina Ochojska, Christian Sagartz, Tomas Tobé |
Renew |
Barry Andrews, Catherine Chabaud, Charles Goerens, Jan-Christoph Oetjen |
S&D |
Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Pierfrancesco Majorino, Norbert Neuser, Marc Tarabella |
The Left |
Miguel Urbán Crespo |
Verts/ALE |
Erik Marquardt |
2 |
- |
ID |
Gianna Gancia, Bernhard Zimniok |
1 |
0 |
ID |
Dominique Bilde |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET (4.2.2021)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020
Föredragande av yttrande: David Cormand
FÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast komma överens om en kapitalökning, både när det gäller kontant och infordringsbart kapital. Parlamentet välkomnar den roll som Europeiska investeringsbanken har spelat i den ekonomiska återhämtning som är kopplad till krisen orsakad av covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en expansiv investeringsstrategi på området grön och digital innovation för att katalysera den rättvisa och digitala omställningen, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EIB att upphöra med finansieringen av strandade tillgångar. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa investeringarnas additionalitet, särskilt genom sin utlåningspolitik och i samband med en kapitalökning, samtidigt som banken behåller sin höga kreditvärdighet (AAA), och att därför förhindra eventuella utträngningseffekter, särskilt när det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens.
2. Europaparlamentet noterar den allt större ekonomiska roll som EIB spelar, särskilt i samband med den ekonomiska återhämtningen från den chock som orsakades av covid-19-pandemin, och välkomnar dess insatser för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin genom att inrätta en stark Europaövergripande garantifond med nästan 25 miljarder EUR för att mobilisera upp till 200 miljarder EUR för att stödja företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet beklagar att endast 21 medlemsstater bidrog till fonden. Parlamentet begär att genomförandet av fonden sker snabbt och utan onödiga förseningar. Parlamentet understryker de små och medelstora företagens centrala roll som ryggraden i den europeiska ekonomin, eftersom de utgör nästan 99 % av alla företag och tillhandahåller ungefär tre fjärdedelar av alla arbetstillfällen, samtidigt som de är viktiga drivkrafter för innovation. Parlamentet påpekar att små och medelstora företag har drabbats hårt av covid-19-krisen och att många av dem står inför aldrig tidigare skådade utmaningar, särskilt likviditetsproblem. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka sitt stöd till små och medelstora företag och att ge kapitalstöd till små och medelstora företag enligt InvestEU-förordningen, förutsatt att de inte redan i slutet av 2019 befann sig i svårigheter enligt villkoren för statligt stöd. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera utlåning och därmed främja skapandet och bevarandet av sysselsättning samt att övervaka och mäta medlens konsekvenser för att säkerställa verkliga resultat i all sin utlåningspolitik, inbegripet InvestEU.
3. Europaparlamentet välkomnar EIB:s ökande stöd till hälso- och sjukvårdssektorn och understryker behovet av att förstärka de allmänna hälso- och sjukvårdssystemen och att inte bidra till deras privatisering. Parlamentet välkomnar EIB:s investering i kampen mot covid-19-pandemin, som för närvarande uppskattas till 770 miljoner EUR, och dess aktiva medverkan i finansieringen av utvecklingen av behandlingar och vaccin. Det finns dock ett stort behov av transparens i den här frågan, och parlamentet uppmanar EIB att fullt ut offentliggöra tidigare och kommande kontrakt med läkemedelsföretag, samtidigt som man respekterar relevanta rättsliga bestämmelser.
4. Europaparlamentet konstaterar att covid-pandemin har haft en mycket negativ inverkan på barns utbildning och välbefinnande i hela världen, och att miljontals barn fortfarande saknar tillgång till utbildning på grund av nedstängningsåtgärder och därför riskerar regression och potentiellt livslånga konsekvenser. Parlamentet välkomnar EIB:s investeringar i utbildning, eftersom investeringar i utbildning bidrar till att utrota fattigdom, främja ekonomisk tillväxt och förbättra jämställdheten. Parlamentet uppmanar EIB att öka sina investeringar i utbildning för att bidra till att mildra de allvarliga globala konsekvenserna av covid-krisen på utbildningssystemen.
5. Europaparlamentet påminner om behovet av att den geografiska fördelningen av EIB:s finansiering blir mer balanserad, särskilt eftersom covid-19-krisen har förvärrat skillnaderna inom EU. Parlamentet uppmanar EIB att hantera systembrister som hindrar vissa regioner eller länder från att fullt ut utnyttja EIB:s ekonomiska möjligheter, bland annat genom att stärka EIB:s arbete med att utvidga sin låneverksamhet genom att tillhandahålla tekniskt stöd och rådgivningsstöd, särskilt i regioner med låg investeringskapacitet och som inte gynnades väsentligt av undantaget till reglerna om statligt stöd under pandemikrisen på grund av statens brist på ekonomisk kapacitet, samt genom att ge råd om projektutveckling, i syfte att främja en inkluderande tillväxt och ekonomisk, social och territoriell konvergens och sammanhållning och med hänsyn till att EIB:s finansiering drivs av efterfrågan. Parlamentet anser att det aktuella årliga målet för sammanhållningsutlåning på 30 % av all ny verksamhet kan fungera som en solid språngbräda för ökad investeringsverksamhet, som därmed leder till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt bidrar till att minska det ekonomiska utvecklingsgapet mellan länderna.
6. Europaparlamentet upprepar att EIB-gruppens alla finansiella flöden bör vara fullt förenliga med målet att uppnå nettonollutsläpp senast 2050 och unionens nya klimatmål för 2030. Parlamentet påminner om att storskaliga förändringar endast kan uppnås om industrin medverkar, om nödvändiga incitament ges till innovativa klimatlösningar och – om det är socialt rättvist – stöd samtidigt ges till omställningen och den socioekonomiska utvecklingen. Parlamentet välkomnar antagandet av klimatbankens färdplan 2021–25 av den 11 november 2020, som på nytt bekräftar EIB:s varaktiga åtagande om att anpassa all sin verksamhet till målen i Parisavtalet, och välkomnar särskilt inkluderingen av mekanismen för skuggkoldioxidprissättning. Parlamentet understryker dock att klimatbankfärdplanens bestämmelser inte i sig kommer att räcka för EIB:s anpassning till målen i Parisavtalet. Parlamentet påminner om att EIB beslutade att de projekt som inte var anpassade till Parisavtalet men som redan inletts före november 2020 var godkända fram till slutet av 2022. Parlamentet uppmanar dock EIB att sträva efter största möjliga efterlevnad av Parisavtalet i de pågående bedömningsförfarandena. Parlamentet välkomnar EIB:s åtagande om att utarbeta årliga framstegsrapporter för att uppdatera sina styrande organ om genomförandet av klimatbankfärdplanen. Parlamentet anser att framstegsrapporterna bör offentliggöras i rätt tid och vara lättillgängliga. Parlamentet begär att EIB-gruppens alla finansiella mellanhänder och företagskunder så snart som möjligt och senast i slutet av 2025 ska ha en plan för minskning av koldioxidutsläpp, samt att EIB ska tillhandahålla stöd för att möjliggöra detta. Parlamentet varnar EIB för potentiella dubbla standarder när det gäller genomförandet av klimatbankfärdplanen både inom och utanför EU och uppmanar EIB att tillämpa samma ambitionsnivå för klimatet för alla sina lån[12]. Parlamentet ser fram emot genomförandedokumentet för klimatbankfärdplanen för att stärka EIB:s ambitioner. Parlamentet betonar att sådana nya krav inte får missgynna tillgången till finansiering för små och medelstora företag.
7. Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att använda sina nya verksamheter för att stödja målen i EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet, eftersom de skulle främja innovationer för säkra kemikalier, material och produkter som genom sin utformning är hållbara, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin baserad på giftfria materialkretslopp och den kommande handlingsplanen för nollföroreningar för vatten, luft och mark.
8. Europaparlamentet välkomnar EIB:s stöd till utvecklingen och utbyggnaden av förnybara energikällor, inklusive geotermisk energi. Parlamentet uppmanar dock EIB att avstå från att stödja projekt med större risk för att skada miljön och områden med stor biologisk mångfald samt att förbättra offentliggörandet av information och den tillbörliga aktsamheten för de projekt som den stöder.
9. Europaparlamentet uppmanar EIB att utnyttja sina verksamheter för att underlätta genomförandet av de mål som har fastställts inom den europeiska gröna given samt dess jord till bord-strategi och strategin för biologisk mångfald för 2030. Parlamentet uppmanar EIB och medlemsstaterna att följa försiktighetsprincipen, vidta nödvändiga skyddsåtgärder och stödja verksamheter som möjliggör omställningen till ett hållbart jordbruk och förvaltningen av naturresurser, samtidigt som hänsyn tas till planetens begränsningar.
10. Europaparlamentet noterar utmaningarna och de framsteg som har gjorts under genomförandet av finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF). Parlamentet uppmanar EIB att överväga att tillhandahålla en bidragsdel inom ramen för NCFF för att stödja den inledande utökningen av lokala projekt och underlätta genereringen av intäkter. Parlamentet anser att en utvärdering av NCFF bör ingå i en bredare bedömning från EIB:s sida om hur man ska stödja återställandet av ekosystemen och den biologiska mångfalden i EU.
11. Europaparlamentet förväntar sig att EIB följer artiklarna 11 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tillämpar försiktighetsprincipen och avbryter utbetalningarna och vid behov stoppar finansieringen om detta är möjligt inom de lagliga gränser som har fastställts för finansieringen, om det finns bevis eller en allvarlig risk för negativa konsekvenser för klimatet och/eller miljön och/eller lokalsamhällena. Parlamentet anser att finansieringen bör avbrytas inom de lagliga gränserna om de lokala myndigheterna har underrättats av en relevant domstol eller åklagare om, och/eller inlett rättsliga förfaranden mot, möjliga brott mot den relevanta lagstiftningen, åtminstone tills utredningarna och rättegångarna på nationell nivå har slutförts. Parlamentet förväntar sig att en skyldighet om att tillämpa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter inkluderas i alla projekt, och begär att EIB vidtar omedelbara och kraftfulla åtgärder så snart den har fått konkreta bevis från exempelvis människorätts- och miljöaktivister eller visselblåsare på bland annat att en klient eller verklig huvudman har varit involverad i repressalier mot människorätts- och miljöförsvarare, samt att EIB stoppar finansieringen när en sådan involvering har bevisats. Parlamentet påminner om att kommissionen bad EIB att lämna mer information om den effektiva tillämpningen av avtalsklausuler som gör det möjligt för EIB att stoppa eller dra in finansiering och förväntar sig att parlamentet kommer att få fullständig tillgång till denna information. Parlamentet efterfrågar en noggrann övervakning som fullt ut beaktar de farhågor som uttryckts av berörda parter och intressenter, särskilt i fråga om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och rättsatsprincipen. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra konsekvensbedömningar avseende mänskliga rättigheter på projektnivå och att kontinuerligt övervaka genomförandet av projekt på fältet för att förhindra missbruk, orättvis expropriering eller våld mot lokalbefolkningarna. Parlamentet uppmanar i detta avseende EIB att aktivt samarbeta med lokalsamhällena och se till att allmänheten känner till klagomålsmekanismerna, som ska vara tillgängliga, även för avlägsna eller marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet påminner om behovet av en fortsatt och fullständig tillämpning av principen om fritt och informerat samtycke på förhand för urbefolkningar, och efterlyser ett fullständigt och transparent genomförande av denna princip.
12. Europaparlamentet begär att EIB:s reviderade utlåningspolicy för transportsektorn ska utarbetas med deltagande av intressenter och i synnerhet parlamentet, fullt ut anpassas till målen i Parisavtalet och EU:s klimatmål, ta hänsyn till rekommendationerna från den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering[13], fullt ut tillämpa principen om att inte orsaka skada och komplettera den nyligen antagna klimatbankfärdplanen. Parlamentet begär att man inte beviljar några nya lån som hindrar utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn eller omställningen till en mer hållbar rörlighet utan utsläpp till ett överkomligt pris och välkomnar EIB:s åtagande att inte finansiera utbyggnaden av befintlig flygplatskapacitet och hamninfrastruktur för transport och lagring av fossila bränslen. Parlamentet anser att mer finansiering bör riktas till transporter med låga koldioxidutsläpp, särskilt cykling och utvecklingen och moderniseringen av kollektivtrafiken, även inom ramen för hållbara stadsbyggnadsprojekt, för att tillgodose behoven i obetjänade samhällen och kommuner.
13. Europaparlamentet välkomnar översynen av EIB:s miljörelaterade sociala normer och efterlyser ett brett och inkluderande offentligt samråd. Parlamentet konstaterar att EIB systematiskt rapporterar om ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och tillhandahåller både förhands- och efterhandsutvärderingar av undersökningen beträffande sociala och miljömässiga konsekvenser. Parlamentet förväntar sig att alla projekt ska omfatta mer omfattande jämställdhets- och människorättsaspekter samt skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet, samt ett sunt förebyggande av föroreningar och säkring av biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts i genomförandet av EIB:s jämställdhetsstrategi, och begär en uppdatering av dess nuvarande genomförande. Parlamentet ser fram emot en ambitiös version av den kommande andra handlingsplanen för jämställdhet 2021–2024. Parlamentet välkomnar EIB:s förbättrade mångfald när det gäller könsfördelningen, med en ökning av andelen kvinnor på högre befattningar och på chefsnivå till 33 respektive 30 procent under 2019. Parlamentet välkomnar EIB:s mål för 2021 att ytterligare öka andelen kvinnor i dessa befattningar. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta att främja alla former av mångfald och inkludering inom sin organisation och att fastställa ambitiösa mål. Parlamentet föreslår att EIB följer det exempel som tillämpats av den brittiska institutionen för utvecklingsfinansiering (CDC Group), som har inrättat en jämställdhetsstrategi och en verktygslåda. Parlamentet uppmanar EIB att samla in könsuppdelade data för att bedöma och ta itu med bristande jämställdhet i utlåning. Parlamentet uppmanar med kraft EIB att bedöma jämställdhetskonsekvenserna av projekt på plats, genomföra jämställdhetskonsekvensanalyser av projekt och rådgöra med oberoende experter i detta syfte. Parlamentet föreslår att jämställdhetsintegrering ska bli en permanent punkt på dagordningen för EIB:s styrelse. Parlamentet ber EIB att avsätta mer personal med ansvar för mänskliga rättigheter och jämställdhet för att fullt ut genomföra sina miljömässiga och sociala normer och sin jämställdhetsstrategi.
14. Europaparlamentet ser fram emot den kommande översynen av EIB:s transparenspolitik under 2021. Parlamentet anser att detta bör säkerställa ett systematiskt offentliggörande i rätt tid av innehållet från mötena i EIB:s alla styrande organ. Parlamentet efterlyser särskilt större transparens när det gäller styrelsemötena och deras resultat samt att protokollen från styrelsemötena offentliggörs direkt efter mötet och att information som bättre återspeglar diskussionerna vid dessa möten inkluderas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[14]. Parlamentet betonar vidare vikten av att offentliggöra information avseende direkta lån som ska godkännas av EIB:s styrelse, även genom att för varje projekt offentliggöra yttrandet från kommissionen och från den medlemsstat där projektet genomförs, samt dess trepelarbedömning, resultatmätningar och/eller resultattavlan från Europeiska fonden för strategiska investeringar, när det är tillämpligt, tillsammans med bedömningen av koldioxidavtrycket från utsläpp av växthusgaser och det övergripande bedömningsformuläret för miljörelaterade och sociala aspekter. Parlamentet förväntar sig att EIB ökar transparensen och förbättrar tillgången till information avseende upphandlings- och underleverantörssystemet, resultaten av interna utredningar samt urval, övervakning och utvärdering av dess verksamhet och program. Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra övervakningsrapporter och projektansvarigas rapporter på ett proaktivt sätt utan att röja kommersiellt känslig information.
15. Europaparlamentet konstaterar att EIB fortfarande ser över sin antibedrägeripolicy och uppmanar EIB att snabbt anta den uppdaterade policyn. Parlamentet begär att EIB ska inkluderas i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism[15]. Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra kundkännedomskontroller innan några projekt godkänns. Parlamentet anser att EIB bör försäkra sig om att dess finansiella mellanhänder har högsta möjliga integritetsnivå, och att dess lån bör omfattas av samma transparenskrav som andra typer av lån. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang nya ambitiösa standarder för finansiella mellanhänder, med specifika riktmärken som uppfyller stränga skatte-, transparens- och miljöstandarder och sociala standarder. Parlamentet uppmanar EIB att kräva att dess kunder tillämpar relevant EU-lagstiftning om offentliggörande av skatte- och redovisningsuppgifter och att övervaka att detta sker. Parlamentet uppmanar EIB att regelbundet offentliggöra fördelningsförteckningen över slutmottagare av mellanliggande finansieringstransaktioner för de projekt som har en betydande inverkan på miljön, inklusive information om huruvida projekten har varit föremål för miljökonsekvensbedömningar och en lämplig bedömning i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[16]. Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra mer omfattande aggregerade uppgifter om sina lån, uppdelade per land, sektor och finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar EIB att ändra EIB:s mall för avtalsklausuler i miljöfrågor och därigenom avtalen med de finansiella mellanhänderna så att det finns tydliga krav när det gäller vilken miljöinformation som måste samlas in av den finansiella mellanhanden och överlämnas till banken för offentliggörande. Parlamentet uppmanar EIB att sluta samarbeta med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster i fråga om transparens, bedrägeri, korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt, respekt för mänskliga rättigheter eller miljöfrågor. Parlamentet betonar att sådana nya krav inte får missgynna tillgången till finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet understryker vikten av oberoende revisioner för att avslöja eventuella brister i tillämpningen av standarderna för bekämpning av penningtvätt, och efterlyser större transparens, särskilt att EIB ska offentliggöra alla beslut som fattas för att hantera dessa brister. Parlamentet begär att Europeiska revisionsrätten ska beviljas fullständiga revisionsbefogenheter. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i framtiden bör ha mandat att väcka åtal i samband med kriminell verksamhet med koppling till EIB:s medel i de medlemsstater som också är medlemmar i Eppo.
16. Europaparlamentet betonar att under 2019 avsåg 12,5 % av EIB:s lån projekt utanför EU, vilket utgör ungefär en tredjedel av alla EU-institutionernas officiella utvecklingsstöd. Parlamentet påminner om kommissionens uttalande att EIB bättre bör anpassa insatserna inom det externa utlåningsmandatet till EU:s politik[17].
17. Parlamentet efterlyser mer ansvarsskyldighet gentemot EU-institutionerna, särskilt gentemot parlamentet, eftersom transparens är en av demokratins hörnstenar. Parlamentet anser att Europaparlamentets ledamöter bör ha rätt att lämna in frågor för skriftligt besvarande till EIB, i enlighet med vad som redan föreskrivs för Europeiska centralbanken. Parlamentet erkänner mervärdet av Europeiska ombudsmannens utredningar, som kan leda till en effektivare och mer transparent förvaltning. Parlamentet uppmanar i detta avseende EIB att genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer i god tid. Parlamentet påminner om att EIB:s medel är offentliga pengar och att de alltid bör vara föremål för offentlig granskning och ansvarsskyldighet. Parlamentet beklagar bristen på transparens avseende användningen av EIB:s lån, vilket betonades av Europeiska ombudsmannen i hennes beslut av den 28 november 2019, i vilket det uppges att ett ledande europeiskt företag allvarligt har missbrukat offentliga medel och lämnat felaktiga uppgifter när det gäller deras syfte[18]. Parlamentet uppmanar EIB att tillämpa striktare kontroller och tillbörlig aktsamhet för att undvika sådana fall i framtiden, och att särskilt lämna relevant information som rör fall av allvarligt missbruk av offentliga medel.
18. Europaparlamentet noterar att bristen på tillgång till finansiering för små och medelstora företag och midcap-företag, särskilt på innovationsområdet, fortfarande är ett strukturellt marknadsmisslyckande. Parlamentet uppmanar EIB att stärka samarbetet med finansiella mellanhänder och nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner för att nå ett brett spektrum av små och medelstora företag och midcap-företag. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera projekt som skapar hållbar sysselsättning och minskar ojämlikheten samt tillväxtkapital för att göra det möjligt för små och medelstora företag att utöka sin verksamhet.
19. Europaparlamentet konstaterar att EIB kommer att spela en nyckelroll i Europas återhämtning från covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar EIB att vara redo för en viktig rådgivande roll när det gäller investeringar i den rättvisa klimatomställningen och digitala omställningen, små och medelstora företag, sammanhållning och återhämtning. Parlamentet uppmanar EIB att maximera investeringsnivåerna för att stoppa de långsiktiga negativa konsekvenserna av pandemin.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
1.2.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
31 2 6 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Rasmus Andresen, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Damian Boeselager, Petros Kokkalis |
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
31 |
+ |
PPE |
Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig |
Renew |
Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds |
S&D |
Robert Biedroń, Paolo De Castro, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs |
The Left |
Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis |
Verts/ALE |
Rasmus Andresen, Damian Boeselager, David Cormand, Francisco Guerreiro |
2 |
- |
ID |
Joachim Kuhs |
NI |
Ioannis Lagos |
6 |
0 |
ECR |
Bogdan Rzońca, Johan Van Overtveldt |
ID |
Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Hélène Laporte |
NI |
Mislav Kolakušić |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
3.6.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
49 6 3 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Gilles Boyer, Francesca Donato, Engin Eroglu, Markus Ferber, Jonás Fernández, Raffaele Fitto, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Valentino Grant, Claude Gruffat, José Gusmão, Eero Heinäluoma, Michiel Hoogeveen, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, France Jamet, Othmar Karas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Aušra Maldeikienė, Pedro Marques, Fulvio Martusciello, Costas Mavrides, Jörg Meuthen, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoş Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Alfred Sant, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Manon Aubry, Eugen Jurzyca, Ville Niinistö |
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
49 |
+ |
ID |
Francesca Donato, Valentino Grant, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni |
PPE |
Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Markus Ferber, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Fulvio Martusciello, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Ralf Seekatz, Inese Vaidere |
Renew |
Gilles Boyer, Luis Garicano, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Caroline Nagtegaal, Dragoș Pîslaru, Stéphanie Yon-Courtin |
S&D |
Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Aurore Lalucq, Pedro Marques, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli |
The Left |
Manon Aubry, José Gusmão, Dimitrios Papadimoulis |
Verts/ALE |
Sven Giegold, Claude Gruffat, Stasys Jakeliūnas, Ville Niinistö, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Ernest Urtasun |
6 |
- |
ECR |
Michiel Hoogeveen |
ID |
Gunnar Beck, France Jamet, Jörg Meuthen |
NI |
Lefteris Nikolaou-Alavanos |
Renew |
Engin Eroglu |
3 |
0 |
ECR |
Raffaele Fitto, Eugen Jurzyca, Roberts Zīle |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
- [2] EUT L 99, 31.3.2020, s. 5.
- [3] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
- [4] Antagna texter, P9_TA(2020)0305.
- [5] Antagna texter, P9_TA(2020)0017.
- [6] https://www.eib.org/en/press/all/2021-060-capital-increase-for-eif-boosts-finance-for-covid-19-impacted-companies-and-strengthens-support-for-green-and-digital-transformation-of-the-eu-economy.
- [7] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.
- [8] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar. EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
- [9] Sammanfattning av bedömningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (SWD(2019)0333), 13 september 2019.
- [10] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, artikel 2. EUT L 317, 9.12.2019, s. 1.
- [11] EIB:s färdplan för en klimatbank, s. 55.
- [12] Klimatbankens färdplan 2021–2025 från EIB-gruppen, november 2020, punkt 4.61.
- [13] https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/business_economy_euro/banking_and_finance/documents/200309-sustainable-finance-teg-final-report-taxonomy_en.pdf
- [14] EUT L 145, 31.5.2001, s. 43.
- [15] EUT L 141 5.6.2015, s. 73.
- [16] EUT L 206 22.7.1992, s. 7.
- [17] Sammanfattning av bedömningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (SWD(2019)333 final av den 13 september 2019).
- [18] Ärende 805/2018/MIG om beslutet från Europeiska investeringsbanken att inte bevilja offentlig tillgång till handlingar avseende lånet till Volkswagen, den 28 november 2019.