BETÄNKANDE om utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten
1.7.2021 - (2021/2071(INI))
Budgetutskottet
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Eider Gardiazabal Rubial, Petri Sarvamaa
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 58 i arbetsordningen)
Föredragande av yttrande (*):
Terry Reintke, Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[1] (förordningen),
– med beaktande av artiklarna 2 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2021 om rättsstatssituationen i EU och tillämpning av förordningen om villkorlighet (EU, Euratom) 2020/2092[2],
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027, det interinstitutionella avtalet, EU:s återhämtningsinstrument och förordningen om rättsstatsprincipen[3],
– med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2020/2092, den till rättsstaten kopplade villkorlighetsmekanismen[4],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 2020 års rapport om rättsstatsprincipen – Rättsstatssituationen i EU (COM(2020)0580),
– med beaktande av kommissionens motiverade förslag till rådets beslut av den 20 december 2017 om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen, utfärdat i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen (COM(2017)0835),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[5] (budgetförordningen),
– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och budgetkontrollutskottet, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av skrivelsen från utskottet för konstitutionella frågor,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A9‑0226/2021), och av följande skäl:
A. Den villkorlighetsmekanism som fastställs i förordningen var en del av den övergripande politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2021–2027, återhämtningsplanen Next Generation EU och beslutet om egna medel[6], och dess tillämpning bör inte försenas, särskilt när det gäller tillämpningen av de ovannämnda instrumenten.
B. Volymen på den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Next Generation EU är så stor att EU:s budget saknar motstycke i historien. Budgeten syftar till att stödja EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter konsekvenserna av covid-19-pandemin i EU. Det krävs därför mer än någonsin en omedelbar och korrekt tillämpning av principerna om en sund ekonomisk förvaltning och skydd av EU:s ekonomiska intressen.
C. Enligt förordningen är respekten för rättsstaten en viktig förutsättning för efterlevnad av principen om sund ekonomisk förvaltning.
D. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2021 och har till alla delar varit bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater sedan dess för alla betalningar som gjorts sedan förordningens ikraftträdande.
E. Kommissionen beslutade att följa Europeiska rådets icke-bindande slutsatser från den 10 och 11 december 2020 och förklarade att den skulle utarbeta riktlinjer för tillämpningen av förordningen.
F. I sin resolution av den 25 mars 2021 om tillämpning av förordningen begärde parlamentet att kommissionen skulle anta riktlinjerna senast den 1 juni 2021 och efter att ha hört parlamentet.
G. På konferensen om Europas framtid kommer frågan ”Värden och rättigheter, rättsstatsprincipen, säkerhet” att diskuteras, vilket kommer att möjliggöra en grundlig reflektion över unionens verktyg för att övervaka, förebygga och hantera kränkningar av EU:s värden, däribland rättsstatsprincipen.
1. Europaparlamentet beklagar att kommissionen beslutade att utarbeta riktlinjer för tillämpningen av förordningen. Parlamentet upprepar än en gång sin åsikt att texten i förordningen är tydlig och att den inte kräver någon ytterligare tolkning för att kunna tillämpas, och att medlagstiftarna inte har delegerat några befogenheter till kommissionen när det gäller detta. Parlamentet noterar det utkast till riktlinjer som kommissionen har delat med parlamentet och medlemsstaterna.
2. Europaparlamentet betonar att riktlinjer inte är rättsligt bindande. Parlamentet är besviket över att kommissionen avviker från sin vanliga praxis att utarbeta riktlinjer för tillämpningen av en rättsakt endast i de fall då det faktiska genomförandet av rättsakten under en viss tidsperiod visar att vägledning behövs. Parlamentet understryker att utarbetandet av riktlinjer under inga omständigheter får försena tillämpningen av förordningen ytterligare.
3. Europaparlamentet påminner om att riktlinjerna inte kan ändra, utvidga eller begränsa texten i förordningen. Parlamentet betonar att riktlinjerna för att tillföra något mervärde måste klargöra hur förordningens rättsliga bestämmelser kommer att tillämpas i praktiken och därför i god tid beskriva det förfarande, de definitioner och den metod som kommissionen kommer att tillämpa.
4. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen inte har respekterat den tidsfrist som parlamentet har fastställt för att fullgöra, senast den 1 juni 2021, skyldigheterna enligt förordningen, inbegripet när det gäller utarbetandet av riktlinjerna. Parlamentet välkomnar att dess talman den 23 juni 2021 uppmanade kommissionen att vidta åtgärder på grundval av artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att fullgöra sina skyldigheter och säkerställa en fullständig och omedelbar tillämpning av förordningen.
5. Europaparlamentet anser att kommissionen inte har använt tiden sedan förordningen trädde i kraft på ett effektivt sätt. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att undvika ytterligare dröjsmål i tillämpningen av förordningen och att omgående och noggrant undersöka eventuella överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstaterna som påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt. Parlamentet upprepar att situationen i vissa medlemsstater redan motiverar omedelbara åtgärder enligt artikel 6.1 i förordningen genom att en skriftlig underrättelse utfärdas till dessa medlemsstater och genom att parlamentet informeras om detta.
6. Europaparlamentet påminner om att det i kommissionens politiska riktlinjer för 2019–2024 anges att ingen kompromiss kan accepteras när det gäller att försvara våra grundläggande värden och att det ska säkerställas att unionens verktygslåda används fullt ut på EU-nivå. Parlamentet påminner om att ”[k]ommissionen ska fullgöra sina uppgifter med fullständig oavhängighet”, och att dess ledamöter ”varken [ska] begära eller ta emot instruktioner från någon regering” enligt artikel 17.3 i EU-fördraget och artikel 245 i EUF-fördraget. Parlamentet påminner dessutom om att kommissionen enligt artikel 17.8 i EU-fördraget ”ska [...] vara ansvarig inför Europaparlamentet”.
7 Europaparlamentet begär att kommissionen regelbundet och proaktivt ska rapportera till parlamentet minst två gånger per år om nya och pågående fall som utreds, och börja med de första fallen så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i oktober 2021 inleda sin rapportering till parlamentet om de första fall som utreds.
8. Europaparlamentet åtar sig att noggrant granska genomförandet av förordningen när det uppstår farhågor om eventuella överträdelser av rättsstatens principer i de medlemsstater som omfattas av dess tillämpningsområde. Parlamentet strävar efter att anordna regelbundna möten i de ansvariga utskotten, under ledning av föredragandena, för att övervaka genomförandet av förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att reagera på de ansvariga utskottens övervakning i god tid genom att tillhandahålla grundlig information.
Överträdelser av rättsstatens principer
9. Europaparlamentet understryker att förordningen är tillämplig både på enskilda överträdelser av rättsstatens principer och på ”systematiska” överträdelser som är utbredda eller ett resultat av återkommande praxis eller försummelser från offentliga myndigheters sida, eller på allmänna åtgärder som antagits av sådana myndigheter.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riktlinjerna klargöra att överträdelser av rättsstatens principer i en medlemsstat till följd av beslut eller händelser som ägde rum före den 1 januari 2021 fortfarande omfattas av förordningens tillämpningsområde så länge de fortfarande pågår.
11. Europaparlamentet uppmärksammar särskilt uppräkningen av faktorer som kan tyda på överträdelser av rättsstatens principer i artikel 3 i förordningen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undersöka eventuella fall av överträdelser som ingår i denna uppräkning i medlemsstaterna, samtidigt som det bör påpekas att andra metoder eller försummelser från offentliga myndigheters sida också kan vara relevanta. Parlamentet noterar att kommissionens rapport om rättsstatsprincipen för 2020 redan innehåller indikationer på överträdelser i flera medlemsstater som kan vara relevanta för att utlösa mekanismen i förordningen.
12. Europaparlamentet påpekar att de typer av ageranden hos medlemsstaternas enheter som är relevanta för tillämpningen av villkorlighetsordningen i artikel 4 i förordningen inte utesluter att andra situationer eller ageranden hos myndigheter som är relevanta för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen kan vara relevanta.
13. Europaparlamentet betonar vikten av samarbete mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Parlamentet påminner om att ett ineffektivt och olämpligt samarbete med Eppo och Olaf kan utgöra grund för åtgärder inom ramen för förordningen. Parlamentet betonar att när det gäller Eppo innebär ett effektivt och snabbt samarbete inte bara en skyldighet för nationella myndigheter att aktivt bistå och stödja Eppos brottsutredningar och lagföring, utan även att den nationella regeringen ska se till att dess europeiska och delegerade åklagare utses i tid och på ett opartiskt sätt. Parlamentet anser också att den systematiska bristen på uppföljning av Olafs rekommendationer kan utgöra en underlåtenhet i den mening som avses i förordningen.
14. Europaparlamentet påminner om att identifiering av överträdelser av rättsstatens principer kräver en objektiv, opartisk, rättvis och grundlig kvalitativ bedömning från kommissionens sida, där hänsyn bör tas till relevant information från tillgängliga källor och erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol och relevanta nationella och internationella domstolar, såsom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, revisionsrättens rapporter, kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och resultattavla för rättskipningen i EU, rapporter från Olaf och Eppo, där så är relevant, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, inklusive Europarådets organ, t.ex. Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) och Venedigkommissionen, särskilt dess checklista för rättsstaten, och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur den kommer att samla in, analysera och utvärdera denna information när den sammanställer dokumentation.
15. Europaparlamentet anser framför allt att kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen – i dess egenskap av en objektiv, opartisk, rättvis och kvalitativ bedömning av överträdelser av rättsstatens principer – är en central informationskälla för kommissionens bedömning enligt förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen inkludera ett avsnitt om fall där överträdelser av rättsstatsprincipen i en medlemsstat skulle kunna påverka eller allvarligt riskera att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt och att i riktlinjerna klargöra hur årsrapporten kommer att användas systematiskt för kommissionens bedömning enligt förordningen.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett klart, tydligt och användarvänligt system för inlämning av klagomål, och att fastställa tidsfrister för kommissionens svar på klagomål. Parlamentet framhåller att det civila samhället, inklusive oberoende icke-statliga organisationer och medborgare, och faktabaserad undersökande journalistik och faktabaserade medier ligger i framkanten när det gäller att identifiera potentiella överträdelser av rättsstatsprincipen på lokal och nationell nivå och därför bör involveras i rapporteringen av sådana överträdelser. Parlamentet påminner om behovet av att förordningen tillämpas på ett sätt som säkerställer skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv (EU) 2019/1937[7].
17. Europaparlamentet påminner om att åtgärder i enlighet med förordningen ska vidtas om överträdelser av rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att allvarligt påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av EU:s budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt. Parlamentet understryker att detta förutsätter en omfattande, proaktiv och riskbaserad strategi från kommissionens sida för att skydda unionens utgifter redan innan de faktiska betalningarna görs.
18. Europaparlamentet påminner om att förordningens tillämpningsområde omfattar alla offentliga enheters verksamhet, inklusive organisationer i medlemsstaterna som i enlighet med budgetförordningen är etablerade som offentligrättsliga organ eller som privaträttsliga organ vilka har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter. Parlamentet påpekar att eventuella förändringar av typen av styrning av en enhet som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i en medlemsstat inte kan undanta denna enhet från skyldigheten att följa förordningen.
Skyddet av unionens budget
19. Europaparlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i enlighet med budgetförordningen. Parlamentet påminner om att det i artikel 5 i förordningen står att kommissionen ska ”kontrollera om tillämplig rätt har följts och vid behov vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda unionsbudgeten”.
20. Europaparlamentet påminner om att förordningen innehåller en tydlig definition av rättsstaten, vilken måste förstås i förhållande till andra värden och principer inom unionen, däribland grundläggande rättigheter och icke-diskriminering. Parlamentet anser att ihållande kränkningar av demokrati och grundläggande rättigheter, inbegripet statsunderstödd diskriminering av minoriteter och angrepp mot mediefriheten och förenings- och mötesfriheten, påverkar de projekt som medlemsstaterna beslutar att finansiera med unionsmedel och därför kan ha en tillräckligt direkt inverkan på skyddet av unionens ekonomiska intressen. Kommissionen uppmanas att beakta detta i sina riktlinjer.
21. Europaparlamentet påminner om att åtgärder enligt förordningen är nödvändiga i synnerhet, men inte bara, i fall där andra förfaranden som fastställs i budgetförordningen, förordningen om gemensamma bestämmelser och annan sektorspecifik lagstiftning inte skulle göra det möjligt att skydda unionens budget på ett mer effektivt sätt. Parlamentet betonar att detta inte innebär att förordningen ska betraktas som en ”sista utväg”, utan snarare att kommissionen kan använda ett brett spektrum av förfaranden för att skydda unionens ekonomiska intressen, inklusive förordningen. Dessa förfaranden ska väljas från fall till fall, och vid behov användas parallellt, beroende på deras effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tillvägagångssätt och de förfarandemässiga och tekniska standarder som den kommer att använda för att välja vilka instrument som ska tillämpas.
22. Europaparlamentet påpekar att förordningen omfattar alla unionsmedel och är tillämplig på ”systematiska” överträdelser samt fall av allvarliga risker för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget eller för skyddet av unionens ekonomiska intressen, som kan vara svåra att hantera genom andra unionsförfaranden som endast gäller specifika utgiftsprogram och som avser effekter på budgeten som redan uppstått. Parlamentet understryker att förordningen är den enda EU-rättsakt som kopplar respekten för rättsstatens principer till EU:s budget. Parlamentet anser därför att dess unika bestämmelser bör tillämpas fullt ut för att säkerställa ett kompletterande skydd av rättsstatens principer utöver EU:s finanser.
23. Europaparlamentet understryker att ”systematiska” överträdelser – till exempel sådana som påverkar rättsväsendets funktion, domares och rättsväsendets oberoende eller offentliga myndigheters neutralitet, eller funktionen för enheter med mandat att förebygga och bekämpa korruption, bedrägeri, skatteundandragande och intressekonflikter, eller kränkningar av principen om upprätthållande av skyddsnivå[8] – i allmänhet har en tillräckligt direkt inverkan på en korrekt förvaltning, användning och övervakning av unionens medel. Kommissionen uppmanas att klargöra kriterierna för att fastställa åtgärder vid systematiska överträdelser.
Antagande av åtgärder
24. Europaparlamentet påminner om att artiklarna 6 och 7 i förordningen fastställer alla steg och en exakt tidsplan för antagandet och upphävandet av åtgärder enligt förordningen. Parlamentet betonar att förfarandet för att anta och upphäva åtgärder bör respektera principerna om objektivitet, icke-diskriminering och likabehandling av medlemsstaterna och bör genomföras genom ett opartiskt och evidensbaserat tillvägagångssätt.
25. Europaparlamentet noterar att artikel 6.4 i förordningen ger kommissionen möjlighet att begära ytterligare information för sin bedömning både före och efter det att den har skickat den skriftliga underrättelsen. Parlamentet betonar att sådana begäranden före den skriftliga underrättelsen endast bör göras i undantagsfall och vara en engångsföreteelse, så att den exakta tidsfristen för antagande av åtgärder enligt förordningen inte äventyras.
26. Europaparlamentet påminner om att rådet är skyldigt att inom en månad följa upp eventuella förslag från kommissionen om att anta lämpliga åtgärder i enlighet med förordningen, en period som i undantagsfall kan förlängas med högst två ytterligare månader. Parlamentet anser att kommissionen bör se till att dessa tidsfrister respekteras fullt ut för ett snabbt beslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur den kommer att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt och en konsekvent tillämpning av budgetvillkorligheten i alla sina generaldirektorat.
27. Europaparlamentet anser att transparens är avgörande för att främja medlemsstaternas och medborgarnas förtroende för villkorlighetsmekanismen. Parlamentet betonar att bedömningen av enskilda och systematiska överträdelser av rättsstatens principer kräver en opartisk, rättvis och objektiv behandling av medlemsstaterna, inbegripet opartiska och evidensbaserade utredningar. Parlamentet påpekar att varje steg i det förfarande som anges i förordningen därför bör tas på ett sätt som medger full transparens. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta de regler och principer för transparens som den kommer att tillämpa när den utlöser villkorlighetsmekanismen.
28. Europaparlamentet påminner om att de åtgärder som vidtas enligt förordningen bör stå i proportion till den faktiska eller potentiella inverkan som överträdelserna av rättsstatens principer har på unionsbudgetens sunda ekonomiska förvaltning eller på unionens ekonomiska intressen, med hänsyn tagen till arten av överträdelserna av rättsstatens principer samt hur allvarliga och omfattande de är. Parlamentet anser att inverkans allvarlighetsgrad i allmänhet kommer att återspegla hur allvarliga överträdelserna är.
Skydd av slutliga mottagare och bidragsmottagare
29. Europaparlamentet påminner om att det enligt förordningen är mycket viktigt att på lämpligt sätt skydda de slutliga mottagarnas och bidragsmottagarnas legitima intressen.
30. Europaparlamentet påminner om att om inte annat anges i beslutet om antagande av åtgärder påverkar införandet av lämpliga åtgärder enligt förordningen inte medlemsstaternas skyldigheter gentemot slutliga mottagare eller bidragsmottagare, inbegripet skyldigheten att göra utbetalningar.
31. Europaparlamentet betonar att kommissionen i samband med allvarlig korruption, nepotism, systembedrägeri, olagliga band till politiska partier och intressekonflikter, och särskilt i fall som upptäcks genom budgetförordningens system för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) eller som är under utredning av Olaf eller Eppo, noggrant bör utvärdera från fall till fall om betalningar till slutmottagare och stödmottagare bör fortsätta eller inte.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra artikel 5.4 i förordningen och snabbt inrätta en webbplats eller internetportal med information och vägledning för slutliga mottagare eller bidragsmottagare och med lämpliga verktyg för att informera kommissionen om eventuella överträdelser av den rättsliga skyldigheten att fortsätta att göra utbetalningar efter det att åtgärder enligt denna förordning har antagits, såsom ett enkelt, användarvänligt och strukturerat klagomålsformulär. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur den kommer att genomföra en effektiv och ändamålsenlig efterlevnadsmekanism för sökande, slutliga mottagare och bidragsmottagare.
33. Europaparlamentet betonar att vid delad förvaltning kan åtgärder enligt förordningen inte anses påverka tillgången till finansiering för betalningar av legitima betalningsansökningar till bidragsmottagare. Parlamentet påminner även om att de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder regelbundet måste rapportera till kommissionen om hur de uppfyller sina skyldigheter gentemot de slutliga mottagarna eller bidragsmottagarna.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera all information som står till dess förfogande, bland annat med hjälp av digitala verktyg för spårning, och göra sitt yttersta för att se till att alla legitima betalningar från offentliga organ eller medlemsstater verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller bidragsmottagare, vilket kan innebära återkrav av utbetalningar som har gjorts eller finansiella korrigeringar genom en minskning av unionens stöd till program i enlighet med tillämpliga sektorsspecifika och finansiella bestämmelser.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med parlamentets förslag i den slutliga versionen av riktlinjerna.
°
° °
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR (29.6.2021)
till budgetutskottet och budgetkontrollutskottet
över utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten
Föredragande av yttrande (*): Terry Reintke
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen
FÖRSLAG
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet och budgetkontrollutskottet att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
1. Europaparlamentet beklagar Europeiska rådets slutsatser av den 10 och 11 december 2020 om förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen och anser att de strider mot artiklarna 15 och 17 i EU-fördraget och artikel 288 i EUF-fördraget, eftersom de skapar onödig rättsosäkerhet. Parlamentet beklagar att kommissionen har beslutat att inte föreslå några åtgärder enligt förordningen förrän den har utarbetat riktlinjer, vars färdigställande styrs av EU-domstolen dom i den talan om ogiltigförklaring som väckts av Ungern och Polen. Parlamentet påminner om att en talan som väcks vid EU-domstolen inte har suspensiv verkan i enlighet med fördragen.
2. Europaparlamentet betonar att åtgärderna inom ramen för denna förordning är nödvändiga, särskilt i de fall då andra förfaranden som fastställs i unionens lagstiftning inte gör det möjligt att skydda unionsbudgeten på ett effektivare sätt. Parlamentet påminner om att allvarliga, permanenta och systematiska överträdelser av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget äger rum i vissa medlemsstater och lämnas utan lämpliga åtgärder och undergräver EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om att kommissionen bör fortsätta att använda alla instrument i verktygslådan för rättsstatsprincipen, inbegripet överträdelseförfaranden enligt artikel 258 i EUF-fördraget och förfaranden i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget.
3. Europaparlamentet upprepar att förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, som antagits av medlagstiftarna, inte föreskriver att några riktlinjer ska utarbetas, och att dess rättsliga verkan från och med den 1 januari 2021 därför inte kan underställas antagandet av sådana riktlinjer, och beklagar förseningen efter det att kommissionen tog fram riktlinjer för tillämpningen av förordningen.
4. Europaparlamentet noterar att parlamentet, efter det att kommissionen beslutat att utarbeta riktlinjer, i sin resolution av den 25 mars 2021 om tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (den till rättsstaten kopplade villkorlighetsmekanismen) uppmanade kommissionen att lägga fram riktlinjerna senast den 1 juni 2021. Parlamentet beklagar att kommissionen har lagt fram förslaget till riktlinjer för tillämpningen av förordningen med två veckors försening. Parlamentet anser att utkastet till riktlinjer i sin nuvarande form endast upprepar bestämmelserna i förordningen, har litet eller inget mervärde och inte innehåller någon ytterligare information som skulle kunna bidra till en korrekt tillämpning av förordningen. Parlamentet drar därför slutsatsen att kommissionens riktlinjer är en del av dess förhalning av tillämpningen av förordningen. Parlamentet anser att kommissionen, under förevändning att undvika en eventuell ogiltigförklaring av de åtgärder som EU-domstolen har antagit i enlighet med förordningen, varken behandlar överträdelser av demokratiska och grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen eller bakslag i medlemsstaterna eller uppfyller förväntningarna när det gäller ibruktagandet av detta instrument. Parlamentet anser att kommissionen varje kvartal bör rapportera till alla behöriga parlamentsutskott som är verksamma på rättsstatsområdet om nya och pågående ärenden som utreds.
5. Europaparlamentet beklagar den tid som kommissionen har förspillt sedan förordningen trädde i kraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera skyndsamt och utan ytterligare dröjsmål i tillämpningen av förordningen och att omgående och noggrant undersöka eventuella enskilda eller systematiska överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstaterna som påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt. Parlamentet upprepar att situationen i vissa medlemsstater redan kräver en omedelbar utredning enligt förordningen och att förfarandet inleds i enlighet med artikel 6.1 i förordningen.
6. Europaparlamentet välkomnar den uppmaning till kommissionen att agera som talmannen skickade den 23 juni 2021. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att parlamentet måste fortsätta de nödvändiga förberedelserna enligt artikel 265 i EUF‑fördraget mot kommissionen. Parlamentet anser att uteblivna eller långsamma åtgärder från kommissionens sida är en stark politisk signal inte bara till EU‑institutionerna och medlemsstaterna utan även till EU-medborgarna.
7. Europaparlamentet påminner om att riktlinjer inte kan ändra, utvidga eller inskränka en förordning och att de måste respektera medlagstiftarnas avsikt. Parlamentet betonar att lagstiftarna inte förutsåg att kommissionen skulle anta riktlinjer, genomförandeakter eller verkställighetsakter för att klargöra villkoren för tillämpningen av förordningen. Parlamentet understryker att syftet med riktlinjerna är att beskriva förfarandet, definitionerna och metoden för kommissionens konkreta tillämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika strikta eller uttömmande definitioner av begreppen, eftersom detta skulle strida mot förordningen. Parlamentet anser att tolkningen av abstrakta begrepp är en dynamisk process som inte kan definieras på förhand i ett enda dokument. Parlamentet anser att riktlinjerna fullt ut bör respektera Europeiska unionens domstols och Venedigkommissionens tolkning av relevanta begrepp. Parlamentet framhäver skyldigheten att se till att det finns tillgång till EU-finansiering för slutmottagarna, i enlighet med förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekräfta att överträdelser av rättsstatens principer i en medlemsstat till följd av beslut eller händelser som ägde rum före den 1 januari 2021 omfattas av förordningens tillämpningsområde så länge de fortfarande pågår.
8. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i enlighet med förordningen ska ta hänsyn till relevanta uppgifter när den bedömer en medlemsstats eventuella överträdelser av rättsstatsprincipen från tillgängliga källor och erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter, revisionsrättens rapporter, kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och resultattavla för rättskipningen i EU, rapporter från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och i förekommande fall Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, inklusive Europarådets organ, t.ex. Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) och Venedigkommissionen, särskilt dess checklista för rättsstaten, och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer.
9. Europaparlamentet anser att kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen syftar till att säkerställa en objektiv, opartisk, rättvis och kvalitativ bedömning av överträdelser av rättsstatsprincipen och är en viktig kompletterande källa för förordningens syften. Parlamentet anser att om slutsatserna i de årliga rapporterna belyser enskilda eller systematiska överträdelser av rättsstatsprincipen som påverkar eller riskerar att allvarligt påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt, bör dessa ha en direkt koppling till utlösandet av villkorlighetsmekanismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen inkludera ett särskilt avsnitt med en analys av sådana fall. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra en metod för att skapa en tydlig och direkt koppling, när så är relevant, mellan de årliga rapporterna och villkorlighetsmekanismen.
10. Europaparlamentet framhåller att det oberoende civila samhället, inbegripet oberoende icke-statliga organisationer och medborgare, ligger i framkanten när det gäller att identifiera potentiella brott mot rättsstatens principer på lokal och nationell nivå, och att det därför bör involveras i rapporteringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i riktlinjerna inrätta en effektiv, användarvänlig och lättillgänglig gemensam kontaktpunkt online som gör det möjligt för medborgare och det civila samhället att rapportera både bedrägeri- och korruptionsfall som rör EU-medel, samt enskilda eller systematiska överträdelser i deras medlemsstat, som garanterar konfidentialitet och, om kommissionens avdelningar anser det vara relevant, leder till ytterligare utredningar av Olaf, Eppo eller kommissionen, och som är förenligt med direktivet om visselblåsning.
11. Europaparlamentet påminner om att förordningen innehåller en definition av rättsstatsprincipen, där det tydligt anges att den måste tolkas i förhållande till de andra värden och principer som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, inbegripet grundläggande rättigheter, såsom icke-diskriminering. Parlamentet anser att statligt understödd diskriminering av minoriteter har en direkt inverkan på de projekt som medlemsstaterna beslutar om att använda eller inte använda EU-medel för, och att detta därmed direkt påverkar unionens ekonomiska intressen.
12. Europaparlamentet anser att transparens är avgörande för att främja medlemsstaternas och medborgarnas förtroende för villkorlighetsmekanismen. Parlamentet betonar att bedömningen av enskilda eller systemiska överträdelser av rättsstatsprincipen kräver en opartisk, rättvis och objektiv behandling av medlemsstaterna, inbegripet opartiska och evidensbaserade utredningar. Parlamentet påpekar att varje steg i förfarandet i förordningen därför bör tas på ett sätt som medger full transparens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa de regler och principer för transparens som den kommer att tillämpa när den utlöser villkorlighetsmekanismen.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med parlamentets förslag i den slutliga versionen av riktlinjerna.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
29.6.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
52 12 2 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Magdalena Adamowicz, Konstantinos Arvanitis, Malik Azmani, Katarina Barley, Pernando Barrena Arza, Pietro Bartolo, Nicolas Bay, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Damien Carême, Caterina Chinnici, Marcel de Graaff, Anna Júlia Donáth, Lena Düpont, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Andrzej Halicki, Evin Incir, Sophia in ‘t Veld, Patryk Jaki, Marina Kaljurand, Fabienne Keller, Peter Kofod, Łukasz Kohut, Moritz Körner, Alice Kuhnke, Jeroen Lenaers, Juan Fernando López Aguilar, Lukas Mandl, Roberta Metsola, Nadine Morano, Maite Pagazaurtundúa, Nicola Procaccini, Emil Radev, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Ralf Seekatz, Michal Šimečka, Birgit Sippel, Sara Skyttedal, Martin Sonneborn, Tineke Strik, Ramona Strugariu, Annalisa Tardino, Tomas Tobé, Dragoş Tudorache, Milan Uhrík, Tom Vandendriessche, Bettina Vollath, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Elena Yoncheva, Javier Zarzalejos |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Tanja Fajon, Miguel Urbán Crespo |
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
52 |
+ |
NI |
Laura Ferrara, Martin Sonneborn |
PPE |
Magdalena Adamowicz, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Ioan-Rareş Bogdan, Lena Düpont, Andrzej Halicki, Jeroen Lenaers, Lukas Mandl, Roberta Metsola, Emil Radev, Paulo Rangel, Ralf Seekatz, Sara Skyttedal, Tomas Tobé, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Javier Zarzalejos |
Renew |
Malik Azmani, Anna Júlia Donáth, Sophia in ‘t Veld, Fabienne Keller, Moritz Körner, Maite Pagazaurtundúa, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache |
S&D |
Katarina Barley, Pietro Bartolo, Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Marina Kaljurand, Łukasz Kohut, Juan Fernando López Aguilar, Javier Moreno Sánchez, Birgit Sippel, Bettina Vollath, Elena Yoncheva |
The Left |
Konstantinos Arvanitis, Pernando Barrena Arza, Cornelia Ernst, Miguel Urbán Crespo |
Verts/ALE |
Patrick Breyer, Saskia Bricmont, Damien Carême, Alice Kuhnke, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Tineke Strik |
12 |
- |
ECR |
Joachim Stanisław Brudziński, Jorge Buxadé Villalba, Patryk Jaki, Nicola Procaccini, Jadwiga Wiśniewska |
ID |
Nicolas Bay, Nicolaus Fest, Jean-Paul Garraud, Marcel de Graaff, Annalisa Tardino, Tom Vandendriessche |
NI |
Milan Uhrík |
2 |
0 |
ID |
Peter Kofod |
PPE |
Nadine Morano |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
Johan Van Overtveldt Ordförande Budgetutskottet BRYSSEL |
Monika Hohlmeier Ordförande Budgetkontrollutskottet BRYSSEL |
Angående: Yttrande över utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten (2021/2071(INI))
Till ordförandena
Utskottet för konstitutionella frågor lägger fram ett yttrande för era utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 15 juni 2021 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse.
Vid sitt sammanträde den 22 juni 2021 behandlade utskottet för konstitutionella frågor detta ärende. Vid detta sammanträde[9] beslutade utskottet att uppmana budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (CJ13) att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.
Med vänlig hälsning
Antonio Tajani
FÖRSLAG
1. Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet den 1 januari 2021 av förordningen om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (förordningen), och påminner om att den är till alla delar bindande för alla åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i alla medlemsstater och för EU:s institutioner, inklusive Next Generation EU. Parlamentet anser därför att riktlinjerna för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten är överflödiga och dessutom riskerar att begränsa förordningens tillämpningsområde.
2. Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har använt detta verktyg trots de många överträdelser av rättsstatsprincipen som påtalas i den allra första rapporten från kommissionen om rättsstatsprincipen från 2020 och som påverkar en sund ekonomisk förvaltning av budgeten. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt fördragen är skyldig att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att se till att förordningen fullt ut, proaktivt och utan dröjsmål tillämpas när det gäller alla EU:s fonder och program.
3. Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet i enlighet med artikel 15.1 i EU-fördraget inte ska ha någon lagstiftande funktion. Parlamentet anser därför att en eventuell politisk förklaring från Europeiska rådet inte kan anses utgöra en tolkning av lagstiftningen, eftersom det är EU-domstolens uppgift att tolka lagstiftningen.
4. Europaparlamentet påminner om att den årliga rapporten om rättsstatsprincipen är ett separat verktyg som kompletterar förordningen om villkorlighet i samband med rättsstaten, men uppmanar samtidigt kommissionen att använda resultaten från den årliga rapporten i den bedömning som görs inom ramen för förordningen.
5. Europaparlamentet välkomnar att ”europeiska rättigheter och värden, inbegripet rättsstatsprincipen”, är ett av diskussionsämnena vid konferensen om Europas framtid. Parlamentet ser gärna att konferensen inleder en grundlig diskussion och reflektion om effektiviteten hos EU:s befintliga verktyg för att övervaka, förhindra och hantera kränkningar av EU:s värden, och att man lägger fram konkreta förslag för att stärka EU:s verktygslåda.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
1.7.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
53 11 2 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Matteo Adinolfi, Rasmus Andresen, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, David Cormand, Corina Crețu, Ryszard Czarnecki, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Daniel Freund, Isabel García Muñoz, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Pierre Karleskind, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Claudiu Manda, Margarida Marques, Alin Mituța, Silvia Modig, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis, Tsvetelina Penkova, Sabrina Pignedoli, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Petri Sarvamaa, Vincenzo Sofo, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Rainer Wieland, Michal Wiezik, Angelika Winzig, Lara Wolters, Tomáš Zdechovský |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Katalin Cseh, Herbert Dorfmann, Pascal Durand, Adam Jarubas, Georgios Kyrtsos, Marian-Jean Marinescu, Jörg Meuthen, Mikuláš Peksa, Elżbieta Rafalska, Viola Von Cramon-Taubadel |
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
53 |
+ |
NI |
Sabrina Pignedoli |
PPE |
Lefteris Christoforou, Herbert Dorfmann, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Adam Jarubas, Georgios Kyrtsos, Janusz Lewandowski, Marian-Jean Marinescu, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Karlo Ressler, Petri Sarvamaa, Rainer Wieland, Michal Wiezik, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský |
Renew |
Olivier Chastel, Katalin Cseh, Pascal Durand, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Pierre Karleskind, Moritz Körner, Alin Mituța, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds |
S&D |
Caterina Chinnici, Corina Crețu, Paolo De Castro, Isabel García Muñoz, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Claudiu Manda, Margarida Marques, Victor Negrescu, Tsvetelina Penkova, Nils Ušakovs, Lara Wolters |
The Left |
Luke Ming Flanagan, Silvia Modig, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis |
Verts/ALE |
Rasmus Andresen, David Cormand, Daniel Freund, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro, Mikuláš Peksa, Viola Von Cramon-Taubadel |
11 |
- |
ECR |
Ryszard Czarnecki, Zbigniew Kuźmiuk, Elżbieta Rafalska, Bogdan Rzońca, Vincenzo Sofo |
ID |
Matteo Adinolfi, Valentino Grant, Jean-François Jalkh, Joachim Kuhs, Hélène Laporte, Jörg Meuthen |
2 |
0 |
ID |
Anna Bonfrisco |
NI |
Mislav Kolakušić |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2021)0287.
- [3] Antagna texter, P9_TA(2020)0360.
- [4] Antagna texter, P9_TA(2021)0103.
- [5] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
- [6] Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).
- [7] EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.
- [8] Domstolens dom av den 20 april 2021, Repubblika mot Il-Prim Ministru, C-896/19, ECLI:EU:C:2021:311, punkterna 59–64.
- [9] Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Gabriele Bischoff (första vice ordförande), Charles Goerens (andra vice ordförande), Giuliano Pisapia (tredje vice ordförande), Loránt Vincze (fjärde vice ordförande), Gerolf Annemans, Damian Boeselager, Fabio Massimo Castaldo, Leila Chaibi, Włodzimierz Cimoszewicz, Gwendoline Delbos‑Corfield, Pascal Durand, Angel Dzhambazki (for Geert Bourgeois), Daniel Freund, Esteban González Pons, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Seán Kelly (for Antonio Tajani), Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz‑Wolski, Helmut Scholz, Pedro Silva Pereira, Sven Simon, Mihai Tudose, Guy Verhofstadt, Rainer Wieland.