Betänkande - A9-0275/2021Betänkande
A9-0275/2021

BETÄNKANDE med rekommendationer till kommissionen om skydd av arbetstagare mot asbest

1.10.2021 - (2019/2182(INL))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Nikolaj Villumsen
(Initiativ – artikel 47 i arbetsordningen)


Förfarande : 2019/2182(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0275/2021
Ingivna texter :
A9-0275/2021
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med rekommendationer till kommissionen om skydd av arbetstagare mot asbest

(2019/2182(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

 med beaktande av artiklarna 152 och 154 i EUF-fördraget om arbetsmarknadsparternas roll och samrådet med dem,

 med beaktande av artikel 153.1 och 153.2 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artikel 192.1, 192.3, 192.4 och 192.5 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artikel 194.2 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artikel 114.1 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artikel 168 i EUF-fördraget,

 med beaktande av artikel 169.3 i EUF-fördraget,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning)[2],

 med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet[3],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG)[4],

 med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (pelaren), som Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt proklamerade den 17 november 2017,

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 mars 2021 om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest[5],

 med beaktande av kommissionens praktiska riktlinjer om information till och utbildning av arbetstagare som arbetar med asbestsanering och underhållsarbete (2012),

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 6 juni 2014 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 (COM(2014)0332),

 med beaktande av utvärderingen av det praktiska genomförandet i medlemsstaterna av EU:s direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, offentliggjord av kommissionen,

 med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 maj 2019 Working with asbestos in energy renovation,

 med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 februari 2015 Freeing the EU from Asbestos,

 med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 om genomförande av förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (förordningen om byggprodukter)[6],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en kemikaliestrategi för hållbarhet1a,

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 14 oktober 2020 Kemikaliestrategi för hållbarhet. På väg mot en giftfri miljö (COM(2020)0667),

 med beaktande av rådets slutsatser Unionens strategi för hållbara kemikalier: hög tid att leverera av den 12 mars 2021,

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 14 oktober 2020 En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020)0662),

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 3 februari 2021 Europas plan mot cancer (COM(2021)0044),

 med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

 med beaktande av Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) vetenskapliga rapport av den 1 februari 2021 om utvärdering av asbestgränsvärden på arbetsplatsen,

 med beaktande av rapporten Conquering Cancer – Mission Possible inom ramen för Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (2021–2027),

 med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO:s) rekommendationer som fastställs i faktabladet Elimination of asbestos-related diseases från mars 2014,

 med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 om rätten till god hälsa och välbefinnande,

 med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen

 med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9‑0275/2021), och av följande skäl:

A. En hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.

B. Asbest vållar varje år mellan 30 000 och 90 000 dödsfall i EU.

C. Den vanligaste formen av arbetsrelaterad cancer är lungcancer, som står för mellan 54 % och 75 % av all sådan cancer. Asbest är huvudorsaken till lungcancer (45 %)[7]. Asbestexponering tillsammans med tobaksbruk ökar avsevärt risken att utveckla lungcancer[8].

D. Internationella centret för cancerforskning (IARC) har erkänt asbest som en bevisad carcinogen (grupp 1) som ligger bakom såväl asbestos, lungcancer och mesoteliom som cancer i struphuvudet och äggstockarna. Forskning kring andra asbestframkallade cancerformer bör främjas, liksom också kring asbestframkallade hälsoproblem av annat slag än cancer[9]. Ökad cancerrisk har observerats i populationer som exponerats för mycket låga nivåer av asbestfibrer, inklusive krysotilfibrer. Asbest kan också förorsaka andra icke-maligna lungsjukdomar och sjukdomar i lungsäcken, bland annat pleuraplack (lungsäcksförtjockningar) och godartade fall av pleuravätska (”vatten i lungsäcken”).

E. Asbest har varit förbjudet i unionen sedan 2005. En del medlemsstater förbjöd asbest redan på 1980-talet. Medlemsstaterna måste se till att asbestfibrer fasas ut totalt så fort som möjligt. Asbestanvändningens karaktär och omfattning är högst olika i olika medlemsstater.

F. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006[10] (Reach) anges att det är förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och använda asbestfibrer och sådana varor som medvetet tillsatts sådana fibrer, och kommissionens förordning (EU) 2016/1005[11] om ändring av bilaga XVII till Reach syftar till att säkerställa en fullständig utfasning av asbestprodukter i medlemsstaterna senast den 1 juli 2025.

G. Asbest är en livsfarlig carcinogen som används världen över i byggnader och andra material på många områden i vår vardag. Många olika grupper löper risk att exponeras för asbest, däribland arbetstagare inom byggnads- och renoveringssektorn, gruvdrift, avfallshantering och brandbekämpning, plus bostadsägare och hyresgäster. Det kan ta upp till 40 år innan de värsta hälsoskadorna av inandade asbestfibrer kommer till synes. Antalet fall i unionen förväntas kulminera omkring 2025[12].

H. Trots gällande bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå erkänns i vissa medlemsstater många asbestrelaterade sjukdomar inte som arbetssjukdomar och offren för dem kan således inte få arbetsrelaterad ersättning, vilket medför ytterligare lidande utöver det fysiska lidande som sjukdomen medför. Fackföreningar och andra föreningar spelar en viktig roll med att hjälpa offer för arbetssjukdomar att få sjukdomarna erkända och begära ersättning.

I. I samband med EU:s plan för att förbättra värmeisoleringen i sin bebyggda miljö för att kunna spara energi och bli den första klimatneutrala världsdelen fram till 2050 måste fullständig hänsyn tas till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen vid hantering och säker sanering av asbest i byggnader, också i övergivna byggnader. Energieffektivitetshöjande byggnadsrenoveringar inbegriper ofta hantering av material i till exempel tak, väggar eller elektriska installationer som kan innehålla asbest, om byggnaderna uppförts innan regler om eller förbud mot asbestanvändning tillkommit på unionsnivå och nationell nivå. Dagens bebyggda miljö i unionen är till avsevärd del äldre än 50 år. I och med att unionens byggnadsbestånd försämras ökar risken för miljöexponering, vilket innebär ett hot mot många olika befolkningsgrupper och framför allt kan leda till flera fall av mesoteliom. Asbestrelaterade sjukdomar har konstaterats bland dem som bor i närheten av industrianläggningar. Miljöexponeringens hälsoeffekter har kraftigt underskattats[13]. Miljöexponering för asbest kan nå samma nivåer som exponering för asbest i arbetet. Det behövs mera forskning kring riskerna med sådan miljöexponering för asbest.

J. Att anlägga avfallsdeponier för asbest är inte en lösning som har framtiden för sig på längre sikt, eftersom kommande generationer då nödgas ta hand om avfallet. Asbestfibrer är ju nästan oförstörbara under tidens lopp. Man bör undvika att asbestfibrer kommer ut i miljön. Man måste utarbeta kostnadseffektiva metoder för inert konvertering av asbesthaltigt avfall, så att aktiva asbestfibrer kan inaktiveras och omvandlas till material som inte är folkhälsofarliga.

K. Mera allmänt taget bör forskning och innovation främjas för att förbättra asbestundersökningarna, identifieringen av andra asbestrelaterade cancerformer än lungcancer och mesoteliom, säkra saneringsmetoder, avfallshantering och säkerheten för personer som vistas i byggnader och för exponerade arbetstagare, också med hjälp av teknik för varning om och upptäckt av asbest i realtid.

L. Enligt artikel 191.1 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik bidra till att uppnå vissa mål såsom att skydda medborgarnas hälsa, skydda och förbättra miljön, främja ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna samt främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

M. Enligt artikel 191.2 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.

N. Artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kräver att en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet ska integreras i unionens politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling.

O. Rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö är på väg att bli allmänt erkänd i och med att allt fler stater (i dagens läge 155) under de senaste åren börjat erkänna denna rätt, eller delar av den, i sina nationella rättssystem.

P.  Enligt Echa är asbest en carcinogen utan tröskelvärde. I dag uppgår det bindande yrkeshygieniska gränsvärdet för asbest till 0,1 fibrer/cm3 såsom ett vägt medelvärde över åtta timmar. Echas riskbedömningskommitté har tagit fram ett yttrande över sänkta bindande yrkeshygieniska gränsvärden för asbest. Exponeringen bör alltid minskas så mycket som det är tekniskt möjligt, i synnerhet när det inte finns något säkert tröskelvärde. Av detta följer att det yrkeshygieniska gränsvärdet bör ses över så att det tas hänsyn till vetenskapens och teknikens senaste utveckling, och ändras utgående från denna översyn.

Q. 80 % av de cancerfall som erkänns i medlemsstaterna såsom arbetsrelaterade har samband med asbest. 98 % av de mänskliga kostnaderna, också i form av konsekvenser för livskvaliteten och arbetstagarnas familjer, drabbar arbetstagare. Årskostnaderna för arbetsrelaterad cancer inom unionen uppskattas till mellan 270 och 610 miljarder euro, alltså mellan 1,8 % och 4,1 % av BIP[14]. Åtgärder till förmån för bättre strategier mot ohälsa är utslagsgivande för att arbetstagarna och deras familjer ska kunna leva hälsosammare liv.

R.  Asbest har ofta använts i bostäder och innebär risker för hälsan. Rätten till en dräglig bostad, definierad bland annat som att bostaden ska skydda mot hälsohot, har erkänts, dels som en mänsklig rättighet, dels som en central faktor för internationella organisationers och medlemsstaternas åtgärder mot ojämlikhet i hälsa. Säker asbestsanering kommer att bidra till kvalitetsboende för alla, i synnerhet för låginkomsttagare bland bostadsägare och bland hyresgäster, vars boendeförhållanden har försämrats de senaste årtiondena.

S.  Säker asbestsanering bör inte tas som förevändning exempelvis för att avhysa hyresgäster, under föregivande av att deras bostäder måste renoveras.

T.  Införda krav på säker asbestsanering måste vara socialt rättvisa och åtföljas av lämpliga åtgärder till stöd för fastighetsägarnas finansiering av de renoveringar som behövs, och även åtgärder för kapacitetsuppbyggnad bland små och medelstora företag som utför arbetena. Samtidigt bör unionens anslag med stöd av den europeiska renoveringsvågen i kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020, vara förbehållna för mottagare som rättar sig efter unionslagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av arbetstagare mot asbestexponering.

U. Asbest förekommer fortfarande i många administrativa byggnader, skolor, bostäder, infrastruktur, kollektivtrafik och vattenledningsnät. Med tiden har kunskaperna om användningen och förekomsten av detta ämne minskat. Förekomsten av asbest och avsaknaden av kunskap om detta utgör en fara för alla boende och användare av byggnader.

V. I Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar[15] uppmanades medlemsstaterna att utrota arbetsrelaterade dödsfall och minska arbetsrelaterade hälsoproblem senast 2030, varjämte kommissionen uppmanades att se över direktiv 2004/37/EG.

W. I kommissionens meddelande av den 3 februari 2021 Europas plan mot cancer står det att 52 % av de årliga arbetsrelaterade dödsfallen i EU kan hänföras till arbetsrelaterad cancer. Bättre tidig diagnos, behandling och rehabilitering prioriteras i EU:s plan mot cancer och bör gynna patienter som lider av asbestrelaterade sjukdomar. Kommissionen avser att, såsom ett led i sin plan, lägga fram ett lagstiftningsförslag under 2022 för att ytterligare minska arbetstagares asbestexponering

X. Den sociala pelaren antogs för att bemöta samhällsutmaningar i unionen. Pelaren innehåller 20 principer som delas in i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering. I princip 10 föreskrivs en hög skyddsnivå för arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet, vilket bör inbegripa skydd mot exponering för carcinogener och mutagena ämnen på arbetsplatsen.

Y. Krisen har belyst vikten av att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och investera i ekonomiskt överkomlig folkhälsa för alla. Yrkesinspektioner, fackföreningar och skyddsombud spelar en viktig roll för ändamålsenlig inspektion och verkställande av asbestrelaterade regler och föreskrifter. Effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner är centrala dels för att arbetsgivarna ska avhållas från brott mot regelverken om arbetsmiljö, dels för att rättvis konkurrens på den inre marknaden ska säkerställas.

Z. Den bebyggda miljön har stor inverkan på många ekonomiska sektorer, lokala arbetstillfällen och människors livskvalitet. I sin nya strategi för en hållbar bebyggd miljö syftar kommissionen bland annat till att främja principerna för en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. I kommissionens nya handlingsplan av den 11 mars 2020 för den cirkulära ekonomin ingår fokuserade initiativ som berör viktiga produktvärdekedjor som byggande och byggnader. I kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274) erkänns det att byggsektorn behöver investera i kompetensutveckling för sin arbetskraft för att klara behoven för den gröna omställningen, med avseende på miljövänlig design, teknik och miljövänliga material, energieffektivitet, cirkularitet och renovering. Tillgång till kompetenta byggnadsarbetare är nyckeln till framgång för renoveringsvågen.

AA. Det är fortfarande lagligt att producera, bearbeta, importera och exportera asbest och asbesthaltiga material och produkter i över 100 länder runtom i världen, också i länder som strax gränsar till unionen. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012[16] fastställs genomförandet av Rotterdamkonventionen om förhandsgodkännande sedan information lämnats om vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, varigenom det krävs särskilt godkännande från ett land före export av en produkt innehållande giftiga kemikalier. Ytterligare insatser i arbetet med att hålla produkter som inte uppfyller kraven borta från EU:s marknad identifierades som en prioritering i kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550). Trots förbud på unionsnivå och nationell nivå och befintliga bestämmelser kommer asbest fortfarande in på den europeiska marknaden[17]. Så länge asbest produceras och marknadsförs lagligt globalt finns det alltid en risk att asbest kommer in på EU:s inre marknad.

AB.  Gedigna register över personer som tidigare varit eller för närvarande är exponerade för asbest är viktigt för att säkerställa hälsokontroll och underlätta erkännande av arbetssjukdomar, varvid samtidigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 ska följas[18]. Medlemsstaterna har olika sätt att organisera sina nationella socialförsäkringssystem när det gäller arbetsrelaterade skador eller sjukdomar, däribland sett till kollektivavtalens kompletterande roll. Principerna bakom dessa system och arbetsmarknadens parters oberoende behöver respekteras.

AC. I sitt yttrande av den 18 februari 2015 Ett asbestfritt EU fastställer Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att man på medlemsstatsnivå bör se till att samtliga fall av asbestos, mesoteliom och andra besläktade sjukdomar registreras genom systematisk insamling av uppgifter om asbestrelaterade sjukdomar, antingen de sammanhänger med de sjukdomsdrabbades yrkesutövning eller inte, att lungsäcksförtjockningar (pleural plaques) klassificeras och officiellt registreras som en asbestrelaterad sjukdom, att en tillförlitlig kartläggning av förekomsten av asbest genomförs med hjälp av särskilda övervakningscentrum för ändamålet, samt att sjukvårdspersonalen måste få lämplig utbildning så att den kan ställa säkra diagnoser.

AD. Den gällande lagstiftningen i vissa medlemsstater ålägger endast ägare eller förvaltare av byggnader som innehåller asbest vissa skyldigheter när de börjar använda byggnaden eller avser att påbörja rivningen av den, och inte när de säljer en byggnad som är utrustad med produkter som innehåller asbest.

Europeisk strategi för sanering av all asbest

1. Europaparlamentet påpekar att säker asbestsanering är ett exempel på det som sägs i artikel 168.1 i EUF-fördraget, nämligen att principen om hälsa behöver tillämpas inom alla politikområden, då det har ett direkt samband med följande nytillkomna eller kommande initiativ inom unionspolitiken, nämligen unionens nya ram för hälsa och säkerhet, den gröna given med renoveringsvågen, Next Generation EU och den fleråriga budgetplanen, Europas plan mot cancer, EU:s avfallsstrategi och paketet för den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar att försiktighetsprincipen bör tillämpas fullt ut vid behandling av asbestavfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en motsvarande ändring av unionens relevanta avfallslagstiftning.

2. Europaparlamentet understryker att säker asbestsanering är en svår och brådskande uppgift och uppmanar än en gång till en allomfattande och integrerad strategi där flera olika politikområden sammanförs. Parlamentet betonar att säkra arbetsförhållanden bör prioriteras högst.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för sanering av all asbest, med följande inslag:

a) En europeisk ram för nationella strategier för säker sanering av all asbest i medlemsstaterna. I den ramen bör det ingå ett lagstiftningsförslag om införande av miniminormer för offentligt tillgängliga nationella asbestregister.

b) Ett förslag om uppdatering av direktiv 2009/148/EG för att unionens arbetarskyddsåtgärder mot asbesthotet ska få ökad kraft och för att vi inte ska få en ny våg av asbestoffer i samband med unionens byggnadsrenoveringsvåg.

c) Ett lagstiftningsförslag om

i) erkännande av arbetssjukdomar, bland annat alla kända asbestrelaterade sjukdomar, med miniminormer för erkännandeförfarandena, och

ii) miniminormer för ersättning till offren för asbestrelaterade arbetssjukdomar.

 

d) Ett förslag om uppdatering av direktiv 2010/31/EU, så att det införs ett krav på obligatorisk asbestundersökning med därpå följande sanering av asbest och andra farliga ämnen innan renoveringsarbeten kan påbörjas, av omsorg om skyddet av byggarbetares hälsa.

e) Ett lagstiftningsförslag om obligatorisk asbestundersökning av byggnader innan de säljs eller hyrs ut, och om införande av asbestintyg för byggnader som uppförts före 2005 eller före året för det nationella asbestförbudet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att allomfattande saneringsstrategier kommer att få ekonomiska och administrativa konsekvenser för fastighetsägare, offentliga myndigheter och företag, särskilt små och medelstora företag, bland dem också mikroföretagen, och leda till en tung arbetsbörda för certifieringsorganen. Parlamentet betonar därför att det bör medges lämpliga övergångsperioder och ges lämpligt lagstiftningsstöd och ekonomiskt stöd.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att sätta in varje finansieringsmekanism som finns tillgänglig på unionsnivå och medlemsstatsnivå, och framhåller att kommissionen redan har gjort klart att medlemsstaterna kan avsätta medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) till hantering och sanering av asbest[19]. Parlamentet uppmanar här till insats av ESI-medel för att asbestundersökningar samt mätning, sanering och säker avfallshantering ska bli mera pålitliga och gå snabbare, såsom det förutsätts i målen för de relevanta nationella eller regionala programmen. Parlamentet betonar den avgörande betydelsen av stöd till forskning och utveckling, särskilt när det handlar om att utveckla och förbättra möjligheterna för arbetarskyddsteknik att komma ut på marknaden, bland annat i form av system för mätning av och varning för asbest i realtid, samt kostnadseffektiva metoder och teknikformer för inert konvertering av asbest. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda alla verktyg för att stödja investeringar i hållbar behandlingsteknik, däribland genom särskilda viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

6.  Europaparlamentet betonar att unionens anslag med stöd av den europeiska renoveringsvågen bör vara förbehållna för mottagare som rättar sig efter unionslagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av arbetstagare mot asbest. Parlamentet efterlyser ett system som säkerställer att unionsmedel återkrävs från stödmottagare som ertappats med att inte följa gemenskapens regler eller nationella regler för skydd av arbetstagare från asbest.

7. Europaparlamentet uppmanar till förstärkning av Europeiska arbetsmiljöbyrån, för att vi ska få effektiva verktyg, exempelvis tekniskt och vetenskapligt stöd, som kan förbättra det förebyggande arbetet, bättre övervaka registreringen av arbetsplatser där asbest förekommer och spårningen av arbetstagare som har eller kan ha varit i kontakt med asbest, samt förbättra den utbildning och skyddsutrustning som tillhandahålls till arbetstagare. Parlamentet vill att det som ett led i Europeiska arbetsmiljöbyråns verksamhet inrättas en europeisk plattform där det förevisas sådan god praxis för asbestsanering och säkert bortskaffande av asbest som redan förverkligats i flera medlemsstater och ordnas med utbyte av sådan god praxis.

8.  Europaparlamentet påminner om att yrkesinspektionsverken har mycket stor betydelse för förebyggandet och övervakningen av asbestexponering, och att de även bidrar till att förbättra sakkunskapen och informationstillhandahållandet på företagsnivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anställa flera yrkesinspektörer, förbättra yrkesinspektionsverkens och inspektionernas kvalitet samt att oftare utföra inspektioner. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör gå åtskilligt längre än till Internationella arbetsorganisationens (ILO) minimimål om en yrkesinspektör per 10 000 arbetare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att påföra effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för företag som inte fullgör sina skyldigheter, framför allt på arbetsmiljöns område.

9. Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av effektiv tillgång till rättslig prövning och ersättning för alla hälsoskador, inte bara ångestrelaterade, för alla asbestoffer. Parlamentet understryker att arbetsgivarna bör betala alla sjukvårdskostnader som föranletts av asbestexponering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det behöver lagstiftas om inrättande av en generell ordning för ersättningsansvar för diffus förorening, i syfte att ge ersättning till offren för alla skador från diffus förorening, inklusive sådana orsakade av asbest.

Ett europeiskt ramdirektiv om nationella strategier för asbestsanering

 

10. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv, där det eftersträvas att 35 miljoner byggnader ska renoveras fram till 2030. Parlamentet instämmer med meddelandets åsikt om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skydd mot asbestexponering för arbetstagare som renoverar gamla byggnader och ingriper i räddningsinsatser.

11. Europaparlamentet betonar att bättre förebyggande åtgärder och riskhantering av asbestrelaterade risker kräver tillgång till relevant information som är anpassad efter de direkt berördas behov.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja spridningen av information om de olika systemen för ett säkert och ordnat saneringsarbete eller bortskaffande av asbestprodukter baserat på bästa tillgängliga teknik.

13. Europaparlamentet understryker att risker som är förknippade med att befolkningsgrupper exponeras för naturligt förekommande asbestmaterial också är ett område där det behövs information.

14. Europaparlamentet vidhåller att alla unionsinitiativ till stöd för energirenovering bör vara socialt rättvisa och innefatta åtgärder för skydd av hälsan såväl för personer som vistas i byggnaderna som för arbetstagare, och även handla om identifiering av byggnader där asbest förekommer, för att sanering av asbest och andra farliga material ska kunna ske under betryggande former.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att tillgång till drägliga, överkomligt prissatta och hälsosamma bostäder är en av hörnstenarna i pelarens handlingsplan.

16. Europaparlamentet välkomnar att åtskilliga medlemsstater och regioner i dagens läge har ambitiösa planer för asbestsanering i den bebyggda miljön med tydliga tidsgränser, däribland Nederländerna, Polen och Flandern.

17. Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att lägga fram en rättslig ram för bedömning, i samråd med relevanta berörda parter, bland dem också arbetsmarknadens parter, av all asbest som finns i medlemsstaternas byggnader och infrastruktur och att göra en uppskattning av de respektive kostnaderna i varje medlemsstat för säker sanering av denna asbest.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett ramdirektiv med föreskrifter om att medlemsstaterna ska utarbeta nationella planer för asbestsanering med tydliga och realistiska tidsgränser och med prioriteringar och mellanliggande mål samt stadganden om upptäckt och registrering av asbest, finansiering och stöd till bostadsägare och små och medelstora företag, åtgärder i enlighet med direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risken för asbestexponering, jämte säkert bortskaffande av asbest för att asbesten inte ska komma in i materialåtervinningsprocesser.

19. Europaparlamentet vidhåller att det behövs långsiktig epidemiologisk övervakning för bedömning av de vidtagna åtgärdernas ändamålsenlighet. Parlamentet framhåller att mesoteliom är en sjukdom vars största riskfaktor är asbest och att antalet diagnostiserade mesoteliom är en relevant indikator för epidemiologisk övervakning. Parlamentet vill därför att det ska bli obligatoriskt att rapportera mesoteliom till behöriga myndigheter.

20. Europaparlamentet påpekar att icke arbetsrelaterad exponering för asbest enligt aktuella studier kan förklara runt 20 procent av fallen av mesoteliom i industrialiserade länder[20].

21. Europaparlamentet påminner om den förväntade ökningen av byggnadsarbeten med tanke på renoveringsvågen som kommer att medföra ökad exponering för asbestfibrer på arbetsplatser och i miljön, och understryker behovet av att ersätta asbest med energieffektiva material i samband med renoveringsvågen.

22. Europaparlamentet uppmanar än en gång till att det inrättas offentliga nationella asbestregister. Parlamentet uppmanar kommissionen att, såsom en del av förslaget till ett ramdirektiv, införa miniminormer för offentligt tillgängliga digitala nationella register över asbest och andra farliga ämnen i offentligägda och privatägda byggnader. Parlamentet betonar att register över asbest bör kunna samköras med databaser och sådana register som registren över energieffektivitet och fyllas på via gemensamma verktyg (t.ex. byggnadsrenoveringspass), varvid förordning (EU) 2016/679 ska följas.

23. Europaparlamentet uppmanar Europeiska miljöbyrån att forska mera om förekomsten av asbest i floder och deras bifloder och dess effekter på växtlighet och vilda djur, efter modell av den forskning som utförts av Förenta staternas miljövårdsverk (Environmental Protection Agency)[21].

24. Europaparlamentet betonar att man i alla medlemsstater bör övervaka och mäta bakgrundskoncentrationerna av asbest i atmosfären, att informationen om detta bör göras tillgänglig och att gränsvärden bör införas för asbestexponering i boendemiljön.

25. Parlamentet påminner om att italienska forskare i en studie har aktualiserat den viktiga frågan om huruvida intag av vatten som innehåller asbestfibrer ökar risken för magcancer och kolorektal cancer[22]. Parlamentet betonar att potentiella asbestrelaterade sjukdomar som möjligen orsakats av intag av vatten som innehåller sådana fibrer från asbeströr skulle kunna ge sig till känna först efter flera årtionden. Parlamentet betonar att, även om den italienska analysen i sig inte är tillräcklig för att man i detta skede ska kunna dra en definitiv slutsats om kopplingen mellan intag av asbest via dricksvatten och uppkomsten av cancersjukdomar i mag-tarmkanalen, bör försiktighetsprincipen tillämpas, med tanke på den osäkerhet som råder, och anser att mer forskning behövs i denna viktiga fråga. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utföra regelbundna kontroller av kvaliteten på det vatten som används för uttag av dricksvatten, och att vidta nödvändiga förebyggande och riskreducerande åtgärder i händelse av att det föreligger risk för människors hälsa.

26. Europaparlamentet oroas över tillståndet för det europeiska dricksvattennätet och förekomsten av asbestcementrör, som i takt med att de försämras släpper ifrån sig asbestfibrer i vattnet. Parlamentet påminner vidare om att asbestcementrör enligt WHO:s rekommendationer inte längre bör användas eller godkännas för dricksvatten[23]. Parlamentet anser att en övergripande plan för renovering och asbestsanering av det europeiska dricksvattennätet bör upprättas och genomföras inom ramen för den europeiska strategin för utplåning av all asbest och genom den europeiska återhämtningsplanen och medlemsstaternas egna planer.

Uppdatering av direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet

 

27. Europaparlamentet påminner om att asbest fortfarande är en av de största utmaningarna på arbetsmiljöområdet och att 125 miljoner människor världen över har exponerats för asbest på arbetsplatsen[24], trots att hälsoriskerna har varit kända i årtionden.

28. Europaparlamentet påpekar att omkring 250 000 människor i hela världen dör varje år till följd av asbestexponering[25]. Parlamentet påpekar att dödligheten till följd av asbestfibrer till och med har ökat under de senaste åren.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen dels att uppdatera direktiv 2009/148/EG, med hänsyn tagen till nyaste vetenskapliga kunskaper och teknikens senaste utveckling, och därvid även utvärdera olika typer av asbestfibrer och deras skadliga effekter på hälsan, dels att inleda samrådsprocessen för att uppdatera direktivets förteckning över fibrösa silikat, och därvid överväga att ta med riebeckit, winchit, richterit, fluoro-edenit och erionit i förteckningen som redan innehåller aktinolit, antofyllit, tremolit och grunerit.

30. Europaparlamentet understryker att direktiv 2009/148/EG gäller alla verksamheter där arbetstagare under sitt arbete är eller kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material. Parlamentet efterlyser skärpta bestämmelser till skydd för alla arbetstagare på platser där det asbestsaneras, inklusive arbetstagare som kommer till en arbetsplats efter saneringen. Parlamentet efterlyser starkare tonvikt på behovet av att inkludera samtliga riskutsatta yrken, däribland renoverings- och rivningsarbetare, avfallshanterare, gruvarbetare och brandpersonal, i det nationella genomförandet av detta direktiv.

31. Europaparlamentet oroar sig över konstaterandena vid och rekommendationerna från vetenskaplig medicinsk forskning på sista tiden, nämligen att det inte finns något lägsta gränsvärde under vilket halter av asbestfibrer i luften är ofarliga[26]. Parlamentet anser här att inga undantag från skyddsåtgärderna i direktiv 2009/148/EG kan motiveras med hänvisning till det yrkeshygieniska gränsvärdet. Parlamentet vill att direktiv 2009/148/EG helt ska återspegla principen om att lämpliga personliga skyddsåtgärder alltid bör vidtas vid verksamheter där arbetstagare under sitt arbete exponeras eller kan komma att exponeras för damm från asbest eller asbesthaltiga material. Parlamentet anser att man vid riskbedömningen bör beakta att icke spröda asbesthaltiga material är farliga. Parlamentet vill att det görs en individuell riskbedömning av det planerade arbetsförloppet så att man kan avgöra vilka skyddsåtgärder som krävs.

32. Europaparlamentet vidhåller att sanering och bortskaffande av asbesthaltiga delar och material under betryggande former måste prioriteras, eftersom reparation, underhåll, inkapsling eller förseglad kapsling bara leder till att saneringen uppskjuts så att riskerna för de boende och för arbetstagarna kvarstår i åratal. Parlamentet vill ha ett förbud mot inkapsling och förseglad kapsling av asbesthaltiga material som det är tekniskt möjligt att sanera. Parlamentet vidhåller att man bör undvika att det här förbudet försätter de minst bemedlade hushållen i en situation där de inte har råd med nödvändig renovering. Parlamentet betonar därför att det behövs lämpliga stödåtgärder. Parlamentet vidhåller betydelsen av att asbesthaltiga delar som inte kan avlägsnas på kort sikt (såsom betongväggar i byggnader) utpekas, registreras och övervakas regelbundet.

33. Europaparlamentet uppmuntrar till synergier med den databas som Echa håller på att upprätta för att samla information och öka kunskapen om ämnen som inger betänkligheter i produkter, och i produkter när de blir till avfall.

34. Europaparlamentet påminner om arbetarskyddslagstiftningens grundläggande princip om att modernaste teknik alltid måste användas för att nivån på skyddet ska bli högsta möjliga. Parlamentet vill ha skärpta tekniska minimikrav för att halterna av asbestfibrer i luften ska bli så låga som tekniskt möjligt, bland annat med hjälp av dammskydd och dammbortsugning vid källan, kontinuerlig sedimentering och olika saneringsmetoder. Parlamentet efterlyser minimikrav för tryckskillnaden mellan avspärrade saneringsområden med asbest och deras omgivning, samt friskluftstillförsel och HEPA‑filter.

35.  Europaparlamentet betonar att de tekniska minimikraven måste uppdateras så att de innehåller sådana föreskrifter att det går att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Parlamentet betonar att obligatorisk användning av robotar och annan avancerad teknik bör utredas ytterligare, däribland genom forskning och ett mer systematiskt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att kontinuerligt utarbeta nya standarder för skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet. Parlamentet noterar att optisk mikroskopi inte är den senaste tillgängliga tekniken för att räkna asbestfibrer i andningsluften och att överföringselektronmikroskop är mer känsliga och gör det möjligt att urskilja och räkna asbestfibrer. Parlamentet uppmanar till att överföringselektronmikroskop eller liknande avancerade metoder för fiberräkning används närhelst så är möjligt.

36.  Europaparlamentet påminner om att provtagningen måste vara representativ för arbetstagarens individuella exponering, vilket innebär att prov måste tas i situationer som representativt och realistiskt återger arbetstagarnas exponering för asbestdamm genom upprepad mätning med jämna mellanrum under de olika arbetsmomenten. Parlamentet anser att om provtagningen inte kan bli representativ för den enskilde arbetstagarens personliga exponering, bör alla lämpliga skyddsåtgärder tillämpas.

37.  Europaparlamentet anser att anmälan bör innefatta allt som ingår i bilaga II till denna resolution, såsom uppgifter om på vilka områden arbetet kommer att utföras, vilken utrustning som kommer att användas för skydd och dekontaminering av arbetstagare samt en plan för bortskaffandet av avfall. Parlamentet anser att nationella behöriga myndigheter bör lagra uppgifterna i minst 40 år.

38.  Europaparlamentet vidhåller att arbetsgivarna, särskilt små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, behöver tillräckligt och fokuserat administrativt stöd för att kunna genomföra skyddsåtgärder och uppfylla anmälningskrav, så att det inte uppstår situationer där lagen inte följs. Parlamentet framhåller att man med hjälp av standardiserade processer för verksamheter med asbestmaterial skulle kunna bidra till lägre nivåer av asbestfiberdamm och mindre kostnader för dessa verksamheter, samt göra det lättare att uppfylla anmälningskraven.

39. Europaparlamentet konstaterar att unionens nuvarande miniminorm för yrkeshygieniskt gränsvärde för asbest är 100 000 fibrer per m3 (0,1 fibrer/cm3), och att flertalet medlemsstater tillämpar den aktuella miniminormen. Parlamentet framhåller att vissa medlemsstater av arbetarskyddsskäl tillämpar mycket lägre yrkeshygieniska gränsvärden. Till exempel Nederländerna har ett yrkeshygieniskt gränsvärde på 2 000 fibrer/m3 (0,002 fibrer/cm3).

40. Europaparlamentet understryker att ledande medicinska forskare från Internationella arbetsmiljökommissionen kommit fram till att gränsvärdena för exponering inte erbjuder något ordentligt skydd mot cancer och föreslår ett yrkeshygieniskt gränsvärde på 1 000 fibrer/m3 (0,001 fibrer/cm3). Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att under 2022 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ytterligare minskning av arbetstagares exponering för asbest, och uppmanar kommissionen att prioritera en uppdatering av dessa gränsvärden för exponering, vilka bör fastställas till 0,001 fibrer/cm3 (1 000 fibrer/m3). Därvid gäller det för kommissionen att beakta rekommendationerna från olika berörda parter och först samråda med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor. Parlamentet betonar att det behövs en lämplig övergångsperiod för att genomföra den nya metodiken och de nya gränsvärdena för exponering.

41.  Europaparlamentet framhåller att arbetsgivare, men också ägare, huvudentreprenörer och upphandlande myndigheter som beställer arbete bör åläggas göra en asbestdiagnos innan några arbeten påbörjas i byggnader, ombord på fartyg och luftfarkoster samt på utrustning eller produkter. Parlamentet kräver att en kvalificerad och certifierad verksamhetsidkare utför en heltäckande undersökning för att upptäcka förekomst av asbesthaltiga material innan arbete påbörjas i fastigheter som byggts före 2005 eller före året för ett likvärdigt nationellt asbestförbud, beroende på vilket som kom tidigare. Parlamentet anser att undersökningarna alltid bör innefatta en diagnos anpassad efter den specifika arbetsplatsen och att antingen förekomsten eller frånvaron av asbest ska anges i en rapport, varvid i förekommande fall typen av asbestfiber ska anges och en detaljerad beskrivning ges av föroreningens karaktär, den exakta platsen för den och en uppskattning av kvantiteterna. Parlamentet anser att kraven i artikel 14 i direktiv 2009/148/EG bör utökas med att bilagan till direktivet byggs ut med krav på minimilängd för utbildningen, som ska bekräftas med en examen och anpassas efter de olika typerna av arbete. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av en sammanhängande metodik för riskbedömning för att säkerställa lika villkor i unionen och undvika fragmentering av den inre marknaden.

42.  Europaparlamentet oroar sig över att medlemsstaterna fortfarande har högst olika krav på utbildningen och certifieringen av den, vilket innebär en stor hälso- och säkerhetsrisk i samband med arbetstagares gränsöverskridande rörlighet. Parlamentet efterlyser en ny bilaga till direktiv 2009/148/EG med obligatoriska minimikrav för utbildning för dem som ska arbeta med asbest, bland annat särskilda krav för arbetstagarna i företag som specialiserat sig på asbestsanering samt för arbetstagare som kan komma i kontakt med asbesthaltiga material i sitt arbete. Parlamentet anser att kraven i artikel 14 i direktiv 2009/148/EG bör utökas med att bilagan till direktivet byggs ut med krav på minimilängd för utbildningen för respektive typ av arbete, lämplig dokumentation av sådan utbildning och uppgifter om med vilka regelbundna mellanrum en enskild arbetstagare måste delta i utbildningen.

Erkännande av och ersättning för asbestrelaterade sjukdomar

 

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin rekommendation av den 19 september 2003 om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar[27] till att omfatta senaste medicinvetenskapliga rön om arbetssjukdomar, särskilt när det gäller asbestrelaterade sjukdomar.

44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra förfarandena för erkännande lättare genom att tillämpa omvänd bevisbörda, framför allt om de nationella registren över personer som arbetat med asbest upprättats helt nyligen, och att fastställa lämplig ersättning till arbetstagare som lider av asbestrelaterade sjukdomar.

45. Europaparlamentet påpekar att fri rörlighet gör asbestrelaterade sjukdomar till en gränsöverskridande utmaning, och uppmärksammar därvid särskilt den roll som mobila arbetstagare har i detta avseende. Parlamentet erinrar om att arbetssjukdomar, och arbetsrelaterade hälsorisker alltid har en koppling till något visst yrke eller någon viss yrkesverksamhet, arbetsplats eller tidpunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med arbetsmarknadens parter och på grundval av artikel 153.1 a och b i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag till direktiv om unionens miniminormer för erkännande av och ersättning för arbetssjukdomar, bland dem också asbestrelaterade sjukdomar.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att medlemsstaterna ska inrätta en nationell instans eller en ombudsperson för att hjälpa offer för arbetssjukdomar, och i synnerhet asbestrelaterade sjukdomar, som har en lång latenstid, med att få dessa sjukdomar erkända. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja grundandet av patientföreningar och fackliga arbetsgrupper för offren för asbestrelaterade sjukdomar och deras anhöriga och håller fast vid att samråd måste bedrivas med dessa föreningar för att det ska gå enklare och lättare att få sjukdomarna erkända. Parlamentet uppmanar till ökade nationella anslag för ersättning till offer för asbestrelaterade sjukdomar, för att säkerställa tillräcklig täckning av de direkta, indirekta och mänskliga sjukdomskostnaderna.

47.  Europaparlamentet påminner om att synergismen mellan rökning och asbestexponering avsevärt ökar risken att utveckla lungcancer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda alla arbetstagare som exponeras för asbest ett rökavvänjningsprogram. Parlamentet upprepar att rökning aldrig får vara ett skäl att inte erkänna en arbetstagares asbestrelaterade arbetssjukdom, eller förvägra arbetstagaren ersättning för sjukdomen och medicinsk behandling av den.

48.  Europaparlamentet efterlyser en bättre bedömning av riskerna kopplade till icke‑arbetsrelaterad sekundär exponering, särskilt för familjemedlemmar som bor på samma ställe som asbestarbetare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta erkännande av och ersättning till dokumenterade offer för sekundär exponering genom icke-arbetsrelaterad kontakt med asbest, och att använda sig av bästa praxis från sådana medlemsstater som Danmark. Parlamentet upprepar att sekundär exponering också är en jämställdhetsfråga.

49. Europaparlamentet betonar att det finns olika typer av icke-arbetsrelaterad asbestexponering som kan få betydande konsekvenser för människors hälsa, till exempel exponering som är sekundär till yrkesexponering (bland annat exponering för asbestdamm som arbetstagare rapporterat i hemmet), i hemmet (exempelvis hushållsföremål som innehåller asbest) eller i omgivningen (i form av material som finns i industribyggnader och industrianläggningar).

50.  Europaparlamentet betonar att kvinnor som utsätts för asbestrelaterade risker är särskilt sårbara för vissa typer av asbestexponering . Parlamentet vill att jämställdhetsperspektivet ska erkännas bättre i alla arbetsmiljöfrågor och integreras i medlemsstaternas alla lagstiftningsinstrument och andra instrument, för att inga könsfördomar ska påverka arbetet med att spåra, känna igen och behandla asbestrelaterade sjukdomar eller att bedöma en sjukdom såsom arbetsrelaterad, med de stora konsekvenser detta har för nivån på ersättningen till offren. Parlamentet vill att man vid sjukdomsdiagnostisering ska ta ökad hänsyn till att arbete med städning och rengöring kan vara en riskfaktor. Parlamentet vill att riskerna ska bedömas bättre och exponeringen ska identifieras bättre för personer som arbetar med städning och rengöring, särskilt kvinnor, liksom för personer som utför obetalt hushållsarbete, till exempel rengöring av asbestkontaminerade produkter.

51. Parlamentet betonar att principen om att förorenaren måste betala bör beaktas i så stor utsträckning som möjligt vid fördelningen av kostnaderna för asbestsanering.

Asbestundersökning före energirenoveringsarbeten och försäljning eller uthyrning av en byggnad

 

52. Europaparlamentet erinrar om att skäl 14 i direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31/EU innehåller en uppmaning till medlemsstaterna att stödja förbättringar av befintliga byggnaders energiprestanda, bland annat genom asbestsanering och avlägsnande av andra skadliga ämnen, genom att olagligt avlägsnande av skadliga ämnen förhindras och genom att underlätta efterlevnaden av befintlig lagstiftning.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ändring av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU inom ramen för ”en renoveringsvåg för Europa” och införa krav på obligatorisk undersökning, registrering och sanering av asbest och andra farliga ämnen innan några renoveringsarbeten kan påbörjas, samtidigt som man beaktar artikel 153.1 a i EUF-fördraget om förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om obligatorisk asbestundersökning av byggnader före försäljning eller uthyrning av dem, och om införande av asbestintyg för byggnader som uppförts före 2005 eller före året för det nationella asbestförbudet, beroende på vilket som kommit först.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta skyddsåtgärder för hyresgäster om asbest påträffas före energirenoveringsarbeten. Parlamentet framhåller att det inte bör vara hyresgästerna som ska betala undersöknings- och saneringskostnaderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till hyresgästerna får fullständiga upplysningar om asbest i byggnader och att de får ta del av asbestintyget.

Unionen som världsledande mot asbest

56.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 12 mars 2021 där det betonas att den nationella kapaciteten för marknadskontroll och tullmyndigheternas roll behöver stärkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka kontrollerna och marknadskontrollen och att samarbeta med andra medlemsstaters gräns- och tullmyndigheter för att förebygga att olagliga asbesthaltiga byggnadsmaterial kommer in på den inre marknaden. Parlamentet betonar vikten av stöd till och utveckling av hållbara lösningar för upphuggning av fartyg inom unionen på ett sätt som motsvarar den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, för att inte hälsan hos dem som arbetar med upphuggningen ska ta skada till följd av asbestexponering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa strikta normer för skyddet av arbetstagare mot asbestexponering vid anläggningar som är belägna i tredjeländer, arbetar med att materialåtervinna fartyg och godkänts av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en undersökning för kartläggning av omfånget på den olagliga importen av asbesthaltiga produkter och material till unionen och att göra ett utkast till vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att skärpa marknadskontrollen, till exempel att begränsa tillträdet till hamnar, hamnanläggningar och tillfällig lagring i unionen för fartyg som fraktar asbesthaltiga produkter eller material i transittrafik.

57.  Europaparlamentet uppmanar EU att högprioritera dels införandet av krysotil i bilaga III till Rotterdamkonventionen, dels ett världsomfattande förbud mot asbest. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med internationella organisationer för att ta fram instrument som stämplar asbestmarknaden som en handel med gift. Parlamentet uppmanar EU att införliva kampen mot asbest och asbestrelaterade sjukdomar i EU:s externa politik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd, däribland ekonomiskt, till globala aktörer som arbetar mot asbest och asbestrelaterade sjukdomar, däribland WHO. Parlamentet fördömer ekonomiska investeringar i globala asbestindustrier.

58. Europaparlamentet påminner om att en tredjedel av alla människor i WHO:s Europaregion bor i länder som ännu inte har förbjudit användningen av alla former av asbest[28]. Parlamentet påpekar att 16 europeiska länder fortfarande använder asbest, främst som byggmaterial, och fortsätter att producera och exportera asbest.

Finansiella aspekter

59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av parlamentets begäran i enlighet med punkterna 6 och 7 och led 3 i bilaga I.


o

o o

 

60. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.


 

 

BILAGA I TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Ett europeiskt ramdirektiv om nationella strategier för asbestsanering

Europaparlamentet anmodar kommissionen att, efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154 och på grundval av artiklarna 152.2 och 192.1–192.5 i EUF‑fördraget, lägga fram ett ramdirektiv med minimikraven för nationella strategier för asbestsanering, där minst följande ska ingå:

1. En bedömning av vilka mängder och vilka dominerande typer av asbesthaltigt material som ska avlägsnas från byggnader och infrastruktur i en medlemsstat eller region.

2. En tidsgräns för asbestsaneringen, med prioriteringar av vissa byggnader – t.ex. skolor, anläggningar inom hälso- och sjukvård, idrottscentrum eller subventionerat boende – med delmål och regelbundna framstegsutvärderingar minst vart femte år.

3. En ekonomisk ram, som ska grunda sig på användning av medel ur ESI-fonderna och tjäna till stöd för fastighetsägare och, av omsorg om effektivitet och samverkansvinster, anknyta asbestsanering till andra offentliga strategier och program (såsom energieffektivitet, förbättringar i boendemiljön, subventionerat boende, förebyggande hälsovård).

4. Minimikriterier för nationella digitala asbestregister, som bör kartlägga all befintlig asbest i en medlemsstat eller region och innefatta minst följande krav:

a)  Registret ska vara gratis tillgängligt för allmänheten, också för arbetstagare och företag som arbetar i en byggnad eller infrastruktur, samt för ägare, invånare, brandpersonal och andra räddningstjänster jämte användare, varvid förordning (EU) 2016/679 ska följas.

b) Där ska finnas uppgift om vilket år byggnaden eller infrastrukturen uppförts (före eller efter det nationella asbestförbudet).

c)  Där ska finnas uppgifter om vad slags byggnad eller infrastruktur som asbesten befinner sig i (bostadshus, offentlig byggnad eller affärsfastighet).

d) Där ska anges exakt var de skadliga ämnena befinner sig och vilka delar av byggnaden som har undersökts efter asbest.

e) Där ska anges var någonstans arbetena kommer att utföras eller har utförts (inomhus/utomhus) och vilka delar av byggnaden (golv, väggar, innertak, yttertak) eller infrastrukturen som kommer att beröras av dem.

f) Där ska anges vilka typer av material det är frågan om (asbestcement, isolering, fogmassa etc.) och ges en uppskattning av materialens respektive andelar.

g) Där ska anges vilka slags arbeten som måste utföras och vilka arbetsmetoder som kan innebära störning av asbesthaltigt material (borrning, skärning etc.) samt hur länge arbetena förväntas pågå.

h) Där ska anges en tidsgräns för saneringen och en plan för handhavandet av den.

5. En länk till alla tillämpliga nationella arbetsmiljöbestämmelser, i enlighet med direktiv 2009/148/EG.

6.  En plan för säkert, övervakat och dokumenterat bortskaffande av asbesthaltigt avfall, där det säkerställs tillgång till lämpliga avfallsanläggningar, i enlighet med nationell praxis. I planen bör ingå en lösning dels för fullständigt åtskiljande av avfallscykler, i enlighet med principen om att inga asbestföroreningar får komma in i avfallscyklerna och göra det omöjligt att återanvända byggmaterial, dels för säkerställande av maximalt arbetarskydd inom den cirkulära ekonomin och miljösäker uppbevaring av asbestavfall i enlighet med bästa tillgängliga teknik.

7. En strategi för övervakning och verkställande av de åtgärder som planeras inom ramdirektivet, också i form av informationskampanjer, stödåtgärder för kapacitetsuppbyggnad inom små och medelstora företag, inspektioner och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för den händelse att gällande bestämmelser inte följs.

8. Införlivandet, genomförandet och övervakningen av direktiv 2009/148/EG ska ske under nära medverkan av arbetsmarknadens parter och andra relevanta berörda parter, såsom föreningar för asbestoffer och nationella institutioner som utför förebyggande arbete inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.


 

BILAGA II TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Uppdatering av direktiv 2009/148/EG

Europaparlamentet anmodar kommissionen att, efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154 och på grundval av artikel 153.2 b i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, på basis av följande rekommendationer:

1. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande[29]:

”1.  Detta direktiv ska tillämpas på alla verksamheter i vilka arbetstagarna i arbetet är eller kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material.”

b)  Punkt 3 ska utgå[30].

c)  Punkt 4 ska ersättas med följande[31]:

”4.  Medlemsstaterna ska efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis utarbeta praktiska riktlinjer för att fastställa vad som är sporadisk exponering av låg intensitet. De ska också utarbeta svarsåtgärder specifikt för varje sektor för att skydda arbetstagare från exponering för asbestdamm, däribland vid verksamheter inom renoverings- och rivningssektorn, avfallshantering, gruvdrift och brandbekämpning.

2. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande[32]:

”1. Med förbehåll för artikel 3 [...] ska de åtgärder som avses i punkterna 2-5 vidtas.2

b) Punkt 3 ska ersättas med följande[33]:

”3. Den anmälan som avses i punkt 2 ska göras av arbetsgivaren till behörig myndighet i medlemsstaten, innan arbetet påbörjas, i överensstämmelse med bestämmelser i nationella lagar och andra författningar.

Denna anmälan ska minst innefatta en kort beskrivning av

a) arbetsplatsens läge och de specifika områden där arbetet kommer att utföras,

b)  typer och kvantiteter av asbest som används eller hanteras,

c)  verksamheter och tillverkningsprocesser,

d)  antal berörda arbetstagare, förteckningen över vilka arbetstagare som sannolikt kommer att arbeta på platsen, de enskilda intygen över deras färdigheter och vilken utbildning de fått samt tidpunkterna för deras obligatoriska läkarbesök,

e) datum när arbetet ska påbörjas, hur länge det kommer att pågå och planerade arbetstider,

f)  åtgärder som vidtagits för att begränsa arbetstagarnas exponering för asbest,

g) egenskaperna hos den utrustning som används för skydd och dekontaminering av arbetstagare,

h) egenskaperna hos den utrustning som används för bortskaffande av avfall,

i) förfarandena för dekontaminering av arbetstagare och utrustning, med uppgifter om tidslängd och arbetstimmar,

j) en provisorisk aeraulisk balansräkning för arbete som utförts på avspärrade områden,

k) en plan för säkert och hållbart avfallsbortskaffande, som också ska handla om vart någonstans asbesthaltigt avfall ska föras.

Anmälningar ska uppbevaras av medlemsstatens ansvariga myndighet under minst 40 år, i enlighet med nationella lagar och praxis.

3. Artikel 5 ska ersättas med följande[34]:

”Artikel 5

[...]

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om saluföring och användning av asbest, ska sådan verksamhet som exponerar arbetstagare för asbestfibrer vid utvinning av asbest, framställning och bearbetning av asbestprodukter eller framställning och bearbetning av produkter som innehåller asbest som har tillförts avsiktligt vara förbjuden, med undantag för behandling och deponi av produkter som härrör från rivningsarbete och asbestsanering.

Asbesthaltiga delar och material som redan används ska avlägsnas och bortskaffas under betryggande former och får inte repareras, underhållas, förseglas eller täckas över. Asbesthaltiga material som inte kan avlägsnas på kort sikt ska identifieras, registreras och övervakas regelbundet.

4. I artikel 6 ska led b ersättas med följande[35]:

”b) Arbetsprocesserna ska vara utformade så att de inte ger upphov till asbestdamm eller, om detta visar sig omöjligt, så att spridning av asbestdamm i luften undviks, varvid åtminstone följande åtgärder ska vidtas:

i) Dammskydd.

ii) Dammbortsugning vid källan.

iii) Kontinuerlig sedimentering av luftburna fibrer.

iv) Lämplig dekontaminering.

v) En tryckskillnad på minst minus 10.

vi) Friskluftstillförsel från en plats längre borta.

vii) Kontroll av prestandan hos negativa tryckenheter och bärbara dammutsugningsenheter i lokala avluftningssystem efter byte av HEPA-filter och innan asbestsanering inleds eller minst en gång om året, genom mätning av filtrens borttagningseffektivitet med hjälp av en direktavläsande partikelräknare.”

5. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande[36]:

”1. Beroende på resultaten av den första riskbedömningen, och för att säkerställa att bestämmelsen om gränsvärde i artikel 8 följs, ska halten av asbestfibrer i luften på arbetsplatsen mätas regelbundet med hjälp av mätningar under de olika arbetsmomenten och med jämna mellanrum under arbetsprocessen.”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande[37]:

”2. Provtagningen ska vara representativ för arbetstagarens faktiska individuella exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.”

c) Punkt 5 ska ersättas med följande[38]:

”5. Varaktigheten på provtagningen ska vara sådan att en representativ exponering kan fastställas för alla arbetsmoment under alla deras olika faser som genomförts under arbetsprocessen.”

d) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande[39]:

”6. Fiberräkning ska där så är möjligt utföras med hjälp av analys med överföringselektronmikroskop

eller annan metod som ger likvärdiga resultat.”

6. Artikel 8 ska ersättas med följande[40]:

”Artikel 8

”Arbetsgivarna ska säkerställa att inga arbetstagare exponeras för en asbesthalt i luften som överskrider 0,001 fibrer per cm3, (1 000 fibrer per m3) under samtliga moment av arbetsprocessen.”

7. Artikel 10.1 ska ersättas med följande[41]:

”1. 

Om det gränsvärde som fastställs i artikel 8 överskrids eller det finns anledning att tro att asbesthaltiga material, som inte identifierats innan arbetet inleddes, har rubbats så att de bildar damm, ska arbetet omedelbart inställas. Anledningen till detta ska klarläggas och lämpliga åtgärder för att lösa problemet ska vidtas så snart som möjligt.

Arbetet får inte fortsätta på det berörda området så länge lämpliga åtgärder inte har vidtagits för att skydda de berörda arbetstagarna.”

8. Artikel 11 ska ersättas med följande[42]:

 

”Artikel 11

Innan rivnings- eller underhållsarbete eller renovering av fastigheter uppförda före 2005 eller före året för motsvarande nationella asbestförbud påbörjas, ska fastigheten undersökas så att allt asbesthaltigt material kan identifieras i enlighet med kraven i del 6 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och bilaga I till förordning (EU) nr 305/2011. Undersökningen ska göras av en yrkeskunnig och certifierad verksamhetsidkare eller myndighet, under hänsynstagande dels till artiklarna 14 och 15 i detta direktiv, dels till nationell bygglagstiftning.

Medlemsstaterna ska i enlighet med sina nationella byggföreskrifter i detalj reglera kartläggnings- och undersökningsarbetet för upptäckt av asbest. När det inte går att garantera fullständig frånvaro av asbest ska arbeten utföras enligt de förfaranden som ska följas när asbest förekommer.”

9. I artikel 12 ska första stycket ersättas med följande[43]:

 

”När det gäller viss verksamhet, såsom rivningsarbete eller asbestsanering, [...] där det går att förutsäga att det fastställda gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas trots samtliga möjliga tekniska förebyggande åtgärder för att begränsa halterna av asbest i luften, ska arbetsgivaren vidta särskilt följande åtgärder för att säkerställa skydd av arbetstagarna medan de är sysselsatta i sådan verksamhet:

a)  Arbetstagarna ska förses med lämpligt andningsskydd och annan personlig skyddsutrustning, som de ska bära.

b)  Varningsskyltar ska sättas upp, av vilka det framgår att det kan förutsägas att gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas.

c)  Spridning av damm från asbest eller asbesthaltiga material utanför lokalerna/platsen där arbetet utförs ska förhindras och luft från asbestsaneringsplatser får inte ledas in i avspärrade områden. samt

d) En mätning av koncentrationen av asbestfibrer i luften ska utföras efter att de verksamheter som avses i denna punkt har slutförts, för att säkerställa att arbetstagare tryggt kan återvända till arbetsplatsen.

10. Artikel 13.1 ska ersättas med följande[44]:

”1. En arbetsplan ska upprättas innan man påbörjar något som helst arbete som berör asbest.”

11. I artikel 14 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande[45]:

”2. Utbildningens innehåll bör vara lättförståeligt för arbetstagarna. Det bör ge dem möjlighet att förvärva de kunskaper och kvalifikationer som behövs i fråga om förebyggande åtgärder och skydd, såsom det förutsätts i gällande lagar och andra författningar i den medlemsstat där arbetet utförs,

3.  Obligatoriska minimikrav på utbildningens innehåll och längd samt utbildningsintervall och dokumentering av utbildningen återfinns i bilaga 1a.”

12. Artikel 15 ska ersättas med följande[46]:

”Artikel 15

1. Företag som avser att utföra rivnings- eller asbestsaneringsarbeten ska åläggas att från den behöriga myndigheten innan arbetet påbörjas utverka ett förnybart tillstånd. De behöriga myndigheterna får utfärda sådana tillstånd till sökande företag som styrker dels sin förmåga att använda lämplig teknisk utrustning av modernaste slag för utsläppsfria eller, om detta inte är tekniskt möjligt, utsläppssnåla arbetsförfaranden som följer kraven i artikel 6, dels att deras enskilda arbetstagare innehar utbildningsbevis i enlighet med artikel 14 och bilaga 1a.

2. De behöriga myndigheterna får utfärda tillstånd till företag endast om de fullständigt litar på att företaget och dess förvaltning sköts seriöst. Tillstånden ska kunna förnyas vart femte år i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis.

3. Medlemsstaterna ska upprätta offentliga register över de företag som i enlighet med punkt 1 bemyndigats att utföra asbestsanering.”

13. Artikel 16.1 ska ersättas med följande[47]:

”1. Vid alla typer av verksamhet som avses i artikel 3.1[...], ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:

a)  De platser där ovanstående verksamhet ska äga rum

i) ska vara klart avgränsade och försedda med varningsskyltar,

ii)  ska inte vara tillgängliga för andra arbetstagare än de som i sitt arbete ska gå in där,

iii)  ska omfattas av rökförbud.

b)  Områden ska finnas tillgängliga där arbetstagarna kan äta och dricka utan att riskera förorening från asbestdamm.

c) Arbetstagarna ska förses med lämpliga arbets- eller skyddskläder. Skyddsutrustningen och framför allt andningsutrustningen måste genomgå en obligatorisk kontroll där det ses efter att den passar sin användare. Alla arbets- eller skyddskläder ska bli kvar på företaget. De kan dock tvättas på inrättningar utanför företaget, vilka har utrustning för sådant arbete, om inte tvätten görs inom företaget. I så fall ska kläderna transporteras i slutna behållare.

ca) Regelbundna obligatoriska raster med tillräcklig återhämtningstid måste föreskrivas för arbetstagare som är iförda andningsutrustning.

d) Separata förvaringsplatser ska finnas för arbets- eller skyddskläder och för gångkläder.

e) Arbetstagarna ska genomgå ett obligatoriskt dekontamineringsförfarande.

f) Skyddsutrustningen ska placeras på en bestämd plats och den ska kontrolleras och rengöras efter varje användning. Man ska vidta lämpliga åtgärder för att reparera eller ersätta defekt utrustning innan man använder den igen.”

14. I artikel 17.2 ska den inledande delen ersättas med följande[48]:

”2. ”Utöver de åtgärder som avses i punkt 1[...], ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:”

15. Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande[49]:

”1. Med förbehåll för artikel 3 [...] ska de åtgärder som avses i punkterna 2‑5 vidtas.

b) Punkt 2 ska ersättas med följande[50]:

”2.  En bedömning av hälsotillståndet för varje arbetstagare ska finnas tillgänglig innan arbetstagaren exponeras för damm från asbest eller asbesthaltiga material på arbetsplatsen.

Denna bedömning ska omfatta en särskild undersökning av bröstet. I bilaga I finns praktisk vägledning som medlemsstaterna kan använda beträffande den kliniska undersökningen av arbetstagarna. Denna vägledning ska anpassas till de tekniska framstegen i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.

[...]

Bedömningen ska upprepas åtminstone vart tredje år så länge exponeringen fortsätter.

En individuell hälsojournal ska upprättas och uppbevaras i minst 40 år i överensstämmelse med nationella bestämmelser och/eller praxis för varje arbetstagare som avses i första stycket.

16.  Följande artikel ska införas:

”Artikel 18c

Senast ... [fem år efter dagen för detta ändringsdirektivs ikraftträdande] och därefter vart femte år ska kommissionen, efter samråd med arbetsmarknadens parter, gå igenom det tekniska och vetenskapliga läget för tekniken för identifiering av, mätning av eller varning för asbest och utfärda riktlinjer för när sådan teknik bör användas för att skydda arbetstagare från exponering för asbest.”

17. I artikel 19 ska punkt 1 ersättas med följande[51]:

”1. Med förbehåll för artikel 3 [...]ska de åtgärder som avses i punkterna 2, 3 och 4 vidtas.”

18. Artikel 21 ska ersättas med följande[52]:

”Artikel 21

1. Medlemsstaterna ska föra ett register över alla erkända fall av asbestrelaterade sjukdomar.

2. Begreppet ”erkända fall” i punkt 1 ska inte omfatta endast fall för vilka ersättning beviljats utan avse samtliga fall av medicinskt diagnostiserade asbestrelaterade sjukdomar.

3. Medlemsstaterna ska föra ett register över alla erkända fall av asbestrelaterade arbetssjukdomar. I bilaga 1b finns en vägledande förteckning över sjukdomar som, enligt vad man vet i dag, kan orsakas av asbestexponering.”

19. Följande artikel ska införas:

”Artikel 21a

I händelse av brand ska all befintlig information om förekomsten av asbest och var den finns delges brandpersonalen.”

20. Följande bilagor ska införas:

”Bilaga 1a

OBLIGATORISKA MINIMIKRAV FÖR UTBILDNING

Samtliga arbetstagare som är eller sannolikt kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material ska genomgå obligatorisk utbildning som uppfyller åtminstone följande minimikrav:

1.  Utbildningen ska ges när anställningsförhållandet inleds och med högst fyra års intervall mellan utbildningstillfällena.

2.  Varje utbildningstillfälle ska ha en minimilängd på tre arbetsdagar.

3. Utbildningen ska anordnas av kvalificerad och certifierad institution och utbildare och utföras av myndighet eller erkänt behörigt organ i medlemsstaten i enlighet med nationella lagar och praxis.

4.  Varje arbetstagare som genomgått utbildningen med tillfredsställande resultat och klarat det prov som krävs ska få ett utbildningsbevis med uppgifter om

a) tidpunkten för utbildningen,

b) utbildningens längd,

c) utbildningens innehåll,

ca) utbildningsspråket,

d) namn på, behörighet för och kontaktuppgifter till utbildare och institution som anordnat utbildningen.

5.  Samtliga arbetstagare som är eller sannolikt kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material ska genomgå åtminstone följande utbildning med en teoretisk och en praktisk del om:

a)  gällande lag i den medlemsstat där arbetet utförs,

b) asbestens egenskaper och dess effekter på hälsan, synergism med rökning samt riskerna kopplade till sekundär exponering och miljöexponering,

c)  de produkt- eller materialtyper som sannolikt innehåller asbest,

d)  verksamhet som kan medföra exponering för asbest och vikten av förebyggande kontroller för att minimera exponeringen,

e)  säkra arbetsrutiner, bland annat förberedelse av arbetsobjektet, val av arbetsmetoder och planering av arbetets utförande, ventilation, punktutsugning, mätning och kontroll, samt regelbundna raster,

f)  det avsedda syftet med skyddsutrustningen samt valet av utrustning, utrustningens begränsningar och riktiga användning, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas andningsutrustningen,

g)  nödfallsåtgärder,

h)  dekontamineringsåtgärder,

i)  avfallshantering,

j)  bestämmelser om hälsokontroll.

Utbildningen ska anpassas så noggrant som möjligt efter yrkets egenskaper och de särskilda arbetsuppgifter och arbetsmetoder som ingår i det.

6.  Arbetstagare som arbetar med rivning eller asbestsanering ska, förutom om det som förtecknas i punkt 4, också genomgå utbildning om:

a) användningen av teknisk utrustning och maskiner för att asbestfibrer inte ska frigöras och spridas under arbetsskedena, i enlighet med direktiv 2009/104/EG,

b) modernaste tillgängliga tekniska utrustning för utsläppsfria eller, om detta inte är tekniskt möjligt, utsläppssnåla arbetsförfaranden för att asbestfibrer inte ska frigöras och spridas.

 


 

Bilaga 1b

FÖRTECKNING ÖVER ASBESTRELATERADE SJUKDOMAR

Aktuell kunskap tyder på att exponering för asbestfibrer åtminstone kan ge upphov till följande asbestrelaterade arbetssjukdomar som medlemsstaterna därför ska införa i sin nationella lagstiftning:

 Asbestos.

 Mesoteliom efter inandning av asbestdamm.

 Asbestorsakade godartade lungsäckssjukdomar, såsom fibrösa lesioner, rundatelektas och godartade fall av vätska i lungsäcken.

 Lungcancer, också bronkialcancer, efter inandning av asbestdamm.

 Struphuvudscancer efter inandning av asbestdamm.

 Asbestorsakad äggstockscancer.

 

Internationella centret för cancerforskning har noterat positiva samband mellan asbestexponering och följande sjukdomar:

 

 Cancer i svalget.

 Kolorektal cancer.

 Magcancer.”


BILAGA III TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Erkännande av och ersättning för asbestrelaterade sjukdomar

Europaparlamentet anmodar kommissionen att, efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154 och på grundval av artikel 153.2 b i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag till ett direktiv om minimikrav för erkännande av arbetssjukdomar, bland annat alla asbestrelaterade sjukdomar och adekvat ersättning till de personer som berörs av dem. I kommissionens förslag bör åtminstone följande övervägas:

1. En förteckning över ersättningsberättigade arbetssjukdomar som är föremål för förebyggande åtgärder och ska erkännas av medlemsstaterna, utan att detta hindrar mer gynnsam nationell lagstiftning, varvid förteckningen ska bygga på kommissionens rekommendation av den 19 september 2003 om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar och uppdateras utgående från senaste tillgängliga vetenskapliga rön.

2. Inrättande av gemensamma kontaktpunkter för de berörda personerna och för handläggning av alla frågor med anknytning till arbetssjukdomar.

3. Inrättande av en nationell instans, såsom en ombudsperson, för att hjälpa offren för arbetssjukdomar med att få sjukdomarna erkända och även utöka stödet för och utbytet av bästa praxis med bland annat fackföreningar och offerföreningar som ger offer stöd med erkännandeförfarandena.

4. Omvänd bevisbörda för erkännandet av arbetssjukdomar, eller åtminstone en effektiv förenkling av erkännandet av arbetssjukdomar, till exempel genom att ombesörja att om asbestexponering rimligtvis kan konstateras föreligga på en arbetsplats kan det förutsättas ett samband mellan exponering och efterföljande symptom.

5. Bestämmelser om adekvat ersättning för erkända arbetssjukdomar.


BILAGA IV TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Uppdatering av direktiv 2010/31/EU - asbestundersökning före energirenoveringsarbeten

Europaparlamentet anmodar kommissionen att, på grundval av artikel 194.2 i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, utgående från följande rekommendation:

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Befintliga byggnader

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att byggnader som genomgår en större renovering får bättre energiprestanda, antingen i byggnaden som helhet eller den renoverade delen av den, så att de uppfyller minimikrav avseende energiprestanda som ska fastställas i enlighet med artikel 4, i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.

Kraven ska tillämpas på den renoverade byggnaden eller den renoverade byggnadsenheten i dess helhet. Kraven får dessutom, eller alternativt, tillämpas på de renoverade byggnadselementen.

Medlemsstaterna ska dessutom vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att energiprestandan för ett byggnadselement som utgör en del av ett klimatskal och som i betydande grad påverkar klimatskalets energiprestanda, när detta byggnadselement utrustas med nya delar eller byts ut, uppfyller minimikraven avseende energiprestanda, i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.

Medlemsstaterna ska fastställa dessa minimikrav avseende energiprestanda i enlighet med artikel 4.

Avseende byggnader som genomgår större renoveringar ska medlemsstaterna främja högeffektiva alternativa system, i den mån detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart, och ta hänsyn till frågor som rör hälsosamma inomhusklimatförhållanden, brandsäkerhet och risker i samband med intensiv seismisk aktivitet.

Medlemsstaterna ska föreskriva obligatoriska undersökningar av om det förekommer asbest och andra farliga material i byggnader innan renoveringsarbeten påbörjas. Undersökningsresultatet ska rapporteras i ett intyg över förekomst av asbest eller andra farliga material. Om asbest förekommer ska det anges i intyget vilka typer av asbesthaltigt material som påträffats och exakt var de finns. Om man efter utforskningarna och undersökningarna inte kan utesluta att asbest förekommer i ett material, ska försiktighetsprincipen tillämpas. Material som kommer att beröras av renoveringen ska avlägsnas och bortskaffas under ordnade och betryggande former i enlighet med direktiv 2009/148/EU, förordning (EU) nr 305/2011 och andra relevanta rättsakter.


BILAGA V TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Asbestundersökning av byggnader avsedda att säljas eller uthyras

Europaparlamentet anmodar kommissionen att, på grundval av artiklarna 169.3 och 114.1 i EUF-fördraget lägga fram ett direktiv med minimikrav för asbestintyg för byggnader som uppförts före 2005 eller före året då ett likvärdigt nationellt asbestförbud utfärdats, beroende på vilket som inträffar först, och som är avsedda att säljas eller uthyras. I kommissionens förslag bör åtminstone följande övervägas:

1. Ägare till byggnader (offentliga och privata) byggda före 2005 eller året för ett likvärdigt nationellt asbestförbud, beroende på vilket som kommit först, ska vara skyldiga att beställa en undersökning där förekomsten eller frånvaron av asbesthaltigt material i en byggnad lokaliseras och identifieras innan byggnaden (eller en del därav) säljs eller hyrs ut.

2. Undersökningarna ska göras av behöriga och certifierade verksamhetsidkare, i enligt med direktiv 2009/148/EG, nationell lagstiftning och praxis samt under överinseende av ett behörigt nationellt organ.

3. För att så effektivt som möjligt skydda användare eller boende ska undersökningen och vid behov saneringen eller, om detta inte är tekniskt möjligt på kort sikt, inkapslingen utföras av kvalificerade och certifierade verksamhetsidkare i enlighet med direktiv 2009/148/EG och nationell lagstiftning och praxis och under tillsyn av ett nationellt behörigt organ.

4. Den certifierade verksamhetsidkaren ska underrätta ägaren om undersökningsresultaten, och ett behörigt nationellt organ (en gemensam kontaktpunkt) bör utfärda ett intyg, avsett att införas i ett nationellt register, enligt vad som avses i punkt 5, och ge ägarna upplysningar och råd om gällande lagar och föreskrifter, bland annat om korrekt och säkert avlägsnande av asbest som påträffats samt om vilket ekonomiskt stöd som finns att tillgå ur de av frågan berörda ESI-fonderna.

5. Asbestintygen ska innehålla undersökningsresultatet samt en förteckning över vilka typer av asbesthaltigt material som påträffats, tillsammans med uppgifter om var exakt de befinner sig, deras aktuella bevarandestatus och en anmälan om vilka arbeten och vilken övervakning som krävs för att undvika skador på hälsan för dem som vistas i byggnaden, och ett koncept för säker asbestsanering, tillsammans med information om vilka delar av byggnaden som eventuellt inte kunnat undersökas eller där man vid undersökningarna inte kunnat utesluta förekomsten av asbest.

6. Intyget över förekomst av asbest bör ha en tillräckligt lång giltighetsperiod som låter det framgå vilken övervakning som behövs, för att det inte ska behövas en mångfald av undersökningar.

7. Intygen ska integreras i befintliga asbestregister, göras tillgängliga för företag och arbetstagare som utför arbete i byggnaden, bifogas alla säljavtal som berör fastigheten och göras tillgängliga för alla hyresgäster i fastigheten.

8. Effektiva, proportionella och avskräckande böter ska införas för personer som säljer och hyr ut byggnader, utan att dessförinnan ha beställt en undersökning av det slag som föreskrivs och rapporterat om den till det behöriga organet.

9. Adekvata system för ansvarsskyldighet ska upprättas i händelse av bristande efterlevnad.

Det behöriga nationella organet ska offentliggöra en förteckning över certifierade verksamhetsidkare, enligt vad som avses i punkt 2 i första stycket.


MOTIVERING

Enligt senaste tillgängliga uppgifter från vetenskapshåll (tidskriften The Lancet, oktober 2020) uppgick antalet asbestrelaterade dödsfall under 2019 till 90 730. Asbest är och förblir en av de huvudsakliga orsakerna till arbetsrelaterad cancer. Över 300 000 personer inom EU väntas avlida i mesoteliom fram till 2030, och det överväldigande flertalet av dessa fall beror på asbestexponering i arbetet. Det är fortfarande vanligt med asbest i byggnader och infrastruktur som uppförts före 2005, då EU slutligen förbjöd asbest. Asbestexponering förekommer fortfarande bland arbetskraften i EU, framför allt inom byggsektorn, men inte enbart där.

 

Den gröna given med den nya renoveringsvågen kommer att leda till energirenovering av flera miljoner byggnader inom EU. Betongväggar, golv, innertak, yttertak, rör, isoleringar och många andra material som tillverkats före asbestförbudet kan innehålla ytterst farliga asbestfibrer. Europas plan mot cancer ger EU och medlemsstaterna en möjlighet att ha i åtanke vilket gränsöverskridande hot asbest utgör och se till att det asbestsaneras så effektivt som möjligt, såväl när det gäller människors hälsa och säkerhet som i organisatoriskt och finansiellt hänseende.

 

I detta betänkande ingår förslag om att det ska utvecklas en allomfattande strategi för sanering av all asbest i EU genom att samverkansvinster mellan olika områden inom politiken används för att asbest en gång för alla ska fås bort från hela den bebyggda miljön, till skydd för arbetstagare och invånare nu och framgent. De här politikområdena innefattar den gröna given med renoveringsvågen för byggnader, genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Europas plan mot cancer, EU:s fleråriga budgetplan, jämte återhämtningsplanen, EU:s nya strategiska ram för arbetsmiljö, översynen av direktiv 2009/148/EG om asbest i arbetet och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, till den del den berör byggande och byggnader.

 

Betänkandet eftersträvar att ge rekommendationer om vissa viktiga inslag som bör tas med i en sådan allomfattande strategi.

 

Ramen för en allomfattande strategi för sanering av all asbest i EU bör utgöras av ett ramdirektiv för nationella asbestsaneringsstrategier, som ska omfatta bland annat bedömning av befintlig asbest i den bebyggda miljön, tydliga tidsgränser och delmål för säker asbestsanering, miniminormer för offentliga digitala asbestregister som kartlägger all befintlig asbest i ett land eller en region, kampanjer med information till allmänheten, och en budgetram för stöd till byggnadsägare, säkert och dokumenterat bortskaffande av asbestavfall och ordentliga kontroll- och verkställighetsåtgärder, såsom förstärkt yrkesinspektion. Asbestregistren bör finnas tillgängliga för arbetstagare och företag, samt för dem som äger, bebor och använder byggnader, och regelbundet uppdateras. Att asbesten i den bebyggda miljön registreras är viktigt också för den cirkulära ekonomin och för avfallsstrategin. För dessa är det av grundläggande vikt med identifiering, registrering och dokumenterat bortskaffande av riskmaterial.

 

Hälsorisker från asbest berör arbetstagare, men också dem som bebor och använder asbestförorenade byggnader eller asbestförorenad infrastruktur, liksom också de kringboende till dessa. I direktiv 2009/148/EG (”direktivet om asbest i arbetet”) har det fastställts europeiska miniminormer för vidtagandet av åtgärder för säkerställande av skydd för arbetstagare i samband med rivnings-, asbestsanerings- och underhållsarbete. Nu har det gått tolv år sedan det direktivet senast sågs över. På en del punkter har direktivet hunnit föråldras, så att det inte längre motsvarar vetenskapens senaste rön eller teknikens senaste utveckling. Uppdateringen av direktivet bör inriktas på vissa av dess förfarandemässiga och tekniska krav, och det också bör fastställas bättre och mer likvärdiga förutsättningar inom EU för utbildningen av arbetstagare och för företagens kompetens. Det yrkeshygieniska gränsvärdet bör sänkas i enlighet med den medicinska forskningens senaste tillgängliga rön.

 

Offer för asbestrelaterade sjukdomar måste erkännas på ett snabbt och obyråkratiskt sätt och få adekvat ersättning. Arbetssjukdomar har alltid en direkt koppling till någon viss arbetsplats och verksamhet, och rätten att få sin arbetssjukdom erkänd och ersättning för den bör därför bilda ett fast inslag i skyddet av arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt i arbetstagarens arbetsvillkor. Eftersom rörligheten bland arbetskraften är stark och ökar och asbestrelaterade sjukdomar har långa latenstider blir detta dessutom en fråga av europeiskt intresse. Ny lagstiftning med europeiska miniminormer för erkännande av arbetssjukdomar och skälig ersättning till offren för dem, också i samband med alla kända asbestrelaterade sjukdomar, borde bli till hjälp för de arbetstagare som drabbats av en sådan sjukdom. I betänkandet föreslås en uppdatering av rekommendationen av den 19 september 2003 om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar, så att den får bli sakunderlag för ett nytt direktiv som bland annat bör innefatta sådant som omvänd bevisbörda vid förfarandena för erkännande, inrättandet av nationella gemensamma kontaktpunkter för alla frågor om arbetssjukdomar och ombudsmannaämbeten för att hjälpa offren för arbetssjukdomar med att få sjukdomarna erkända.

 

I direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda fastställs ramen för energirenoveringar och direktivet bör också genomdriva kravet på obligatorisk asbestundersökning, med därpå följande sanering av asbest och andra farliga ämnen innan renoveringsarbetena påbörjas. I betänkandet föreslås en målinriktad ändring i detta avseende.

 

Att byggnadsägare åläggs att låta utföra en undersökning för lokalisering och identifiering av asbesthaltiga material innan en byggnad säljs eller hyrs ut är viktigt med tanke på att det ska införas asbestintyg, som bör tas med i offentliga arbetsregister, tillgängliggöras för arbetstagare som utför renoverings- eller rivningsarbeten, och dessutom skydda köpare och hyresgäster mot skada, såväl för deras hälsa och säkerhet som i ekonomiskt hänseende. I betänkandet efterlyses ett lagstiftningsförslag om obligatorisk asbestundersökning av byggnader före försäljning eller uthyrning av dem, och om införande av asbestintyg för byggnader som uppförts före 2005. Asbest är ett nedärvt problem som drabbar hela samhället i Europa och därför bör byggnadsägare som utför asbestsanering få lämpligt ekonomiskt stöd både med EU-medel och nationella medel.


 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (15.7.2021)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

med rekommendationer till kommissionen om skydd av arbetstagare mot asbest

(2019/2182(INL))

Föredragande av yttrande: Manuel Bompard

(Initiativ – artikel 47 i arbetsordningen)

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

 Infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. En budgetram som bygger på användning av unionens struktur- och investeringsfonder bör fastställas för att stötta fastighetsägare och knyta asbestsanering till andra offentliga politiska strategier och program (såsom energieffektivitet, förbättring av levnadsvillkor och subventionerade bostäder) för att effektivisera och tillämpa synergier.

B. Artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kräver att en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet ska integreras i unionens politik och säkerställas i enlighet med principen om hållbar utveckling.

C. Enligt artikel 191.1 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik bidra till att uppnå vissa mål såsom att skydda medborgarnas hälsa, skydda och förbättra miljön, främja ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna samt främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

D. Enligt artikel 191.2 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.

E. Rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö är på väg att bli allmänt erkänd då antalet stater som erkänner denna rätt, eller delar av den, i sina nationella rättssystem blivit allt fler under de senaste åren och nu uppgår till mer än 155 länder.

1. Europaparlamentet påminner om att man i den europeiska pelaren för sociala rättigheter uppmanar till en hög skyddsnivå för arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet, inbegripet skydd mot exponering för carcinogener och mutagena ämnen på arbetsplatsen. Parlamentet betonar att unionen måste säkerställa rätten för alla människor som bor i unionen till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Parlamentet betonar att den europeiska gröna given har en nollutsläppsambition, som ska uppnås genom en övergripande strategi för att skydda medborgarnas hälsa mot miljöförstöring och föroreningar, samtidigt som omställningen är rättvis och inte lämnar någon på efterkälken. Parlamentet understryker att unionens handlingsplan Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark syftar till att minska föroreningar ”till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen och som respekterar de gränser som vår planet kan klara, vilket leder till en giftfri miljö”.

2. Europaparlamentet betonar att unionen måste säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.

3. Europaparlamentet påminner om att asbest fortfarande är en av de största utmaningarna på arbetsmiljöområdet och att 125 miljoner människor världen över har exponerats för asbest på arbetsplatsen[53], trots att hälsoriskerna har varit kända i årtionden.

4. Europaparlamentet påpekar att omkring 250 000 människor dör varje år till följd av asbestexponering[54]. Parlamentet påpekar att dödstalen orsakade av asbestfibrer till och med har ökat under de senaste åren. Parlamentet betonar att sårbara grupper, som är de som är värst drabbade av dessa hälsokonsekvenser och ofta har begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, bör få särskilt ekonomiskt stöd.

5. Europaparlamentet påminner om att Internationella centret för cancerforskning (IARC) har erkänt asbest som en carcinogen (grupp 1) som ligger bakom såväl lungcancer och mesoteliom som cancer i struphuvudet och äggstockarna. Parlamentet betonar att alla typer av asbestrelaterade sjukdomar, såsom lungcancer och lungsäcksmesoteliom – som orsakas av inandning av luftburna asbestfibrer som är tillräckligt tunna för att tränga in i alveolerna och tillräckligt långa för att vara större än makrofagerna – liksom andra typer av cancer som inte orsakas bara av inandning av luftburna fibrer, har erkänts som en hälsorisk, och det kan ta flera årtionden och i vissa fall över 40 år att upptäcka dem. Parlamentet betonar att asbest är ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde, det vill säga att alla exponeringsnivåer, hur låga de än är, medför en risk för att utveckla cancer. Parlamentet understryker att forskning om andra cancertyper som förorsakas av asbest bör främjas.

6. Europaparlamentet påminner om att förutom arbetstagarnas aktiva, kontinuerliga eller icke-kontinuerliga exponering för asbest förekommer även passiv yrkesrelaterad exponering av personer som arbetar i närheten av arbetstagare som utför asbestarbeten.

7. Europaparlamentet betonar förekomsten av olika typer av icke yrkesrelaterad asbestexponering med potentiellt betydande konsekvenser för människors hälsa, till exempel exponering i yrkesmässiga sammanhang (bland annat exponering för asbestdamm som arbetstagare rapporterat i hemmet), i hemmet (exempelvis hushållsföremål som innehåller asbest) eller i omgivningen (i form av material som finns i industribyggnader och industrianläggningar).

8. Europaparlamentet påpekar att icke yrkesrelaterad exponering för asbest enligt aktuella studier kan förklara runt 20 procent av fallen av mesoteliom i industrialiserade länder[55].

9. Europaparlamentet påminner om en studie[56] från Världshälsoorganisationen (WHO) som visar en betydande ökning av risken för lungcancer till följd av exponering för både tobaksrök och asbestfibrer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda alla arbetstagare som exponeras för asbest ett rökavvänjningsprogram. Parlamentet upprepar att rökning aldrig får vara ett skäl att inte erkänna en arbetstagares asbestrelaterade arbetssjukdom, eller förvägra arbetstagaren ersättning och medicinsk behandling mot sjukdomen.

10. Europaparlamentet påminner om att asbestrelaterade sjukdomar har observerats i befolkningsgrupper som bor eller har bott i närheten av industriområden eller lokaler med spröd asbest, däribland befolkningsgrupper som bor nära byggarbetsplatser, järnvägar, varv och kraftverk, och detta ibland över 30 år efter direkt eller indirekt exponering. Parlamentet betonar att försämringen av byggnadsbeståndet i unionen ökar risken för exponering i miljön, vilket i synnerhet skulle kunna leda till fler fall av mesoteliom.

11. Europaparlamentet understryker att risker som är förknippade med att befolkningsgrupper exponeras för naturligt förekommande asbestmaterial också är ett område där det behövs mer information.

12. Europaparlamentet påpekar att många studier, trots svårigheten att göra en korrekt bedömning, tenderar att underskatta asbestexponeringen i miljön[57] [58]. Parlamentet påminner om att beroende på exponeringskällan kan nivåerna av exponering för asbest i miljön nå samma nivåer som den yrkesrelaterade exponeringen[59]. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna i detta sammanhang att stödja forskning om riskerna med olika typer av exponering för asbest i miljön.

13. Europaparlamentet anser att exponering för asbest är en form av ojämlikhet när det gäller miljö och hälsa som främjar känslor av orättvisa och ”att lämnas på efterkälken” bland sårbara grupper, särskilt (men inte uteslutande) i länder som inte har förebyggande åtgärder eller system för stöd till offren.

14. Europaparlamentet uppmanar Europeiska miljöbyrån att bedriva ytterligare forskning om förekomsten av asbest i floder och bifloder och dess effekter på växtlighet och vilda djur, såsom den som utförs av Förenta staternas miljövårdsmyndighet (Environmental Protection Agency)[60] [61].

15. Europaparlamentet betonar att bakgrundskoncentrationer av asbest i atmosfären bör övervakas och mätas i alla medlemsstater.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för utplåning av all asbest. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta nationella handlingsplaner för att genomföra denna strategi med finansiella medel och särskilda färdplaner på lokal, regional och nationell nivå. Parlamentet anser att kommissionen bör samordna de nationella handlingsplanerna, närmare bestämt genom att anta ett ramdirektiv i denna fråga. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av en enhetlig metod för riskbedömning, för att säkerställa lika villkor.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en europeisk ram för offentliga register för identifiering av förekomsten av asbest i EU samt en plattform för bästa praxis i fråga om asbestsanering. Parlamentet betonar vikten av att upprätta offentliga register avseende asbest och miniminormer för deras genomförande, och påminner om att sådana miniminormer avseende offentliga register behöver kopplas till arbetsmiljöpolicyer och till miljö- och folkhälsobestämmelser.

18. Europaparlamentet insisterar på att omställningen till en asbestfri union bör vara socialt rättvis, undvika fragmentering av den inre marknaden och inbegripa tillräckligt och riktat stöd till privata ägare, arbetsgivare, mikroföretag och små och medelstora företag vid införlivandet av dessa skyddsåtgärder, i syfte att underlätta en korrekt efterlevnad. Parlamentet konstaterar att denna strategi bör inriktas på områden med särskilda risker eller grupper av sårbara personer. Parlamentet betonar att principen om att förorenaren betalar bör beaktas i så stor utsträckning som möjligt vid fördelningen av kostnaderna för asbestsanering. Parlamentet påminner om vikten av adekvat ekonomiskt stöd från relevanta befintliga unionsmedel för att säkerställa tillräckligt stöd och uppmuntra till korrekt och säker sanering av all asbest som upptäcks. Parlamentet betonar att åtgärder för bättre förebyggande utgör viktiga folkhälsoinvesteringar för människors liv men även för balansen mellan kostnader och intäkter i förvaltningen av hälso- och sjukvårdssystem.

19. Europaparlamentet understryker behovet av att till fullo involvera arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, såsom asbestoffrens grupper, på unionsnivå, nationell och regional nivå, i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av den europeiska strategin och de nationella planerna.

20. Europaparlamentet påpekar att säker asbestsanering är ett exempel på principen om hälsa inom alla politikområden och är direkt kopplad till unionens nya och kommande politiska initiativ såsom den europeiska gröna given med En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv, som anges i kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 (renoveringsvågen) och Europas plan mot cancer, som beskrivs i kommissionens meddelande av den 3 februari 2021. Parlamentet påminner om att tidigare diagnoser, bättre behandling och rehabilitering är prioriterade områden inom Europas plan mot cancer, och borde gynna patienter som lider av asbestrelaterade sjukdomar.

21. Europaparlamentet vidhåller att det behöver utövas långsiktig epidemiologisk övervakning för att bedöma hur ändamålsenliga de vidtagna åtgärderna är. Parlamentet framhåller att mesoteliom är en sjukdom vars största riskfaktor är asbest och att antalet diagnostiserade mesoteliom är en relevant indikator för epidemiologisk övervakning. Parlamentet vill därför att det ska bli obligatoriskt att rapportera mesoteliom till behöriga myndigheter.

22. Europaparlamentet erkänner WHO:s rekommendationer[62] att det inte är nödvändigt att ta med asbestfibrer i bilaga I till dricksvattendirektivet[63]. Där drogs slutsatsen att asbestfibrer i dricksvatten inte utgör någon hälsorisk. Parlamentet påminner om att italienska forskare i en studie har lyft den viktiga frågan om huruvida intag av vatten som innehåller asbestfibrer avsevärt ökar risken för magcancer och tjock- och ändtarmscancer[64]. Parlamentet betonar att potentiella asbestrelaterade sjukdomar som möjligen orsakats av intag av vatten som innehåller sådana fibrer från asbeströr skulle kunna ta flera årtionden att upptäcka. Parlamentet betonar att, även om den italienska analysen i sig inte är tillräcklig för att man i detta skede ska kunna dra en definitiv slutsats om kopplingen mellan intag av asbest via dricksvatten och utvecklandet av cancersjukdomar i mag-tarmkanalen, bör försiktighetsprincipen tillämpas, med tanke på den osäkerhet som råder, och anser att mer forskning behövs i denna viktiga fråga. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utföra regelbundna kontroller av kvaliteten på det vatten som används för uttag av dricksvatten, och att vidta nödvändiga förebyggande och riskreducerande åtgärder i händelse av att det föreligger risk för människors hälsa.

23. Europaparlamentet oroas över tillståndet för det europeiska dricksvattennätet och förekomsten av asbestcementrör, som i takt med att de försämras släpper ifrån sig asbestfibrer i vattnet. Parlamentet påminner vidare om att asbestcementrör enligt WHO:s rekommendationer inte längre bör användas eller godkännas för dricksvatten[65]. Parlamentet anser att en övergripande plan för renovering och asbestsanering av det europeiska dricksvattennätet bör upprättas och genomföras inom ramen för den europeiska strategin för utplåning av all asbest och genom den europeiska återhämtningsplanen och medlemsstaternas egna planer.

24. Europaparlamentet välkomnar den möjlighet som renoveringsvågen ger att utplåna all asbest från byggnader.

25. Europaparlamentet påminner om den förväntade ökningen av byggnadsarbeten med tanke på renoveringsvågen som kommer att medföra ökad exponering för asbestfibrer på arbetsplatser och i miljön, och understryker behovet av att ersätta asbest med energieffektiva material i samband med renoveringsvågen.

26. Eftersom efterfrågan på asbestrelaterat arbete sannolikt kommer att växa avsevärt i och med renoveringsvågen betonar Europaparlamentet att det finns ett kritiskt behov av att stödja forskning och utveckling i syfte att säkerställa högsta möjliga skydd av de arbetstagare och den lokalbefolkning som exponeras för asbest vid renoverings- och rivningsarbeten, liksom få till stånd en snabbare och mer tillförlitlig besiktning, mätning och sanering av asbest och en säker avfallshantering.

27. Europaparlamentet är oroat över att en stor andel av de allmänna skolor som byggdes före 2005 eller året för det nationella asbestförbudet fortfarande innehåller asbest, vilket innebär en exponeringsrisk för barn eller elever samt för skolpersonal. Parlamentet kräver att det görs en inventering av skolor med asbest i alla medlemsstater och att renovering av skolbyggnader därmed ska betraktas som en prioritering.

28. Europaparlamentet påminner om att trots förbudet mot användning av asbest förekommer det fortfarande i många vardagsprodukter som fortfarande används, liksom i många fartyg, tåg, maskiner, bunkrar, tunnlar, gallerier, rörledningar i allmänna och privata vattenledningsnät och särskilt i byggnader, inklusive många offentliga och privata byggnader.

29. Europaparlamentet påminner om att det behövs mer information om befolkningens exponering genom kontakt med kommersiella produkter som innehåller asbest, såsom byggnadsmaterial, och hur dessa produkter påverkas av normal aktivitet.

30. Europaparlamentet betonar att osäkra arbetsförhållanden för arbetstagare kan utsätta hela samhället för risk för exponering för asbest, särskilt anhöriga till de berörda arbetstagarna, inte minst i samband med handhavandet av arbetskläder. Parlamentet insisterar därför på att en hög skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet behöver säkerställas, till exempel genom att förse dem med adekvat skyddsutrustning och genom att förhindra att deras anhöriga exponeras för asbest från deras arbetskläder och arbetsverktyg, i synnerhet genom lämpliga dekontamineringsåtgärder.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka antalet, frekvensen av och kvaliteten på sina inspektioner. Parlamentet anser att unionen och medlemsstaterna bör åstadkomma långt mer än det minimimål som Internationella arbetsorganisationen (ILO) har satt upp om en inspektör per 10 000 arbetstagare.

32. Europaparlamentet betonar att vissa arbetstagare är mycket mer exponerade för asbest än andra, och att denna situation av miljömässig ojämlikhet förstärker den redan existerande ekonomiska ojämlikheten. Parlamentet betonar särskilt att byggnadsarbetare är mycket exponerade för asbest. Parlamentet understryker att i händelse av brand ska all information om förekomst av asbest och var den är lokaliserad delas med brandkåren.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om skydd av personer som rapporterar förekomst av asbest, antingen genom interna eller externa rapporteringskanaler.

34. Europaparlamentet betonar att även kvinnor utsätts för asbestrelaterade risker och att kvinnor är särskilt sårbara för vissa typer av asbestexponering[66] [67] [68], bland annat i arbetet[69] [70]. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om den relevanta lagstiftningen behöver ses över för att bättre skydda kvinnor mot exponering för asbest[71].

35. Europaparlamentet anser att medborgarna bör få samma skydd mot exponering för asbest i sina bostäder. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att säkerställa skyddet av alla medborgare genom att införa regelbunden besiktning och gränsvärden för exponering av asbest i bostäder.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast den 31 december 2022 uppdatera direktivet om asbest i arbetet[72] i syfte att ändra det rådande bindande gränsvärdet för yrkesrelaterad exponering för asbest, med hänsyn till de senaste vetenskapliga och tekniska rönen, däribland en utvärdering av olika typer av asbestfibrer och deras skadliga effekter på hälsan, samt inleda arbetet med att uppdatera listan över fibrösa silikat inom ramen för direktivet, och i detta sammanhang överväga att inkludera riebeckit, winchit, richterit, fluoro-edenit och erionit i listan som redan innehåller aktinolit, grunerit, antofyllit, krysotil, krokidolit och tremolit.

37. Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av effektiv tillgång till rättslig prövning och ersättning för alla hälsoskador, inte bara ångestrelaterade, för alla asbestoffer. Parlamentet understryker att alla sjukvårdskostnader med koppling till asbestexponering bör täckas av arbetsgivarna om de inte har vidtagit alla lämpliga åtgärder och gjort ansträngningar inom ramen för sina resurser för att förhindra exponering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det behövs lagstiftning om inrättandet av en generell ordning för ersättningsansvar för diffus förorening, i syfte att ge ersättning till offren för alla skador från diffus förorening, inklusive sådana orsakade av asbest.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja spridningen av information om de olika systemen för ett säkert och ordnat saneringsarbete eller bortskaffande av asbestprodukter baserat på bästa tillgängliga teknik.

39. Europaparlamentet betonar att bortskaffande av asbestavfall till deponier endast är en tillfällig lösning som leder till att asbestfibrer släpps ut i miljön, till skada för folkhälsan.

40. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att behandling av asbestavfall och säker hantering, sanering och ersättning av denna substans i avfallsflöden utgör kärnan av den strategi som kommissionen ska utarbeta.

41. Europaparlamentet betonar behovet av synergier mellan den strategi som kommissionen ska utarbeta, den cirkulära ekonomins mål, inklusive märkningssystemet, och strategin för en hållbar byggd miljö. Parlamentet betonar också behovet av att skapa synergier mellan strategin och befintliga initiativ för att utveckla en kunskapsbas när det gäller ersättande av farliga ämnen som inger betänkligheter.

42. Europaparlamentet påminner om behovet av transparens när det kommer till förekomst och sammansättning av asbestfibrer i avfallsflöden, i syfte att förbättra rivnings- och saneringstekniker för att underlätta avfallsåtervinningen. Parlamentet uppmuntrar till att skapa synergier med den databas som Europeiska kemikaliemyndigheten håller på att upprätta för att samla information och öka kunskapen om farliga ämnen i produkter, och i produkter när de blir till avfall.

43. Europaparlamentet påminner om behovet av mer cirkularitet i byggsektorn och vikten av att förhindra asbestavfall från att komma in i den cirkulära ekonomin. Parlamentet trycker på behovet av att säkerställa tillgången till adekvata avfallsanläggningar för säkert och hållbart bortskaffande av asbestmaterial.

44. Europaparlamentet betonar att asbestavfall bör göras inert innan det kan bortskaffas på ett miljöriktigt sätt, och uppmanar kommissionen att föreslå en motsvarande revidering av EU:s avfallslagstiftning.

45. Europaparlamentet betonar att avfallshantering av asbest är en utmaning av strategisk betydelse för unionen med tanke på den mängd asbest som fortfarande ska saneras och som redan finns på deponier. Parlamentet betonar att försiktighetsprincipen bör tillämpas fullt ut vid behandlingar av asbest.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna, främja uppbyggnaden i hela unionen av anläggningar för behandling och inert konvertering av asbestavfall, i kombination med att bortskaffandet av denna typ av avfall till deponier gradvis upphör. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att överväga alla verktyg för att stödja forskning och investering i behandlingsteknik för inert konvertering av asbesthaltigt avfall.

47. Europaparlamentet anser att organiserad och strukturerad asbestsanering bidrar till målen för regional utveckling och därför bör få fullt stöd av unionens strukturfonder.

48. Europaparlamentet understryker att unionen måste kämpa i internationella forum mot dumpning av asbest i utvecklingsländer.

49. Europaparlamentet anser att en fullständig utplåning av kvarvarande asbest och alla asbesthaltiga produkter i hela världen bör vara ett viktigt mål för unionen.

50. Europaparlamentet uppmanar unionen att samarbeta med WHO, ILO, FN:s miljöprogram, andra internationella organisationer och tredjeländer och vidta alla åtgärder för att uppnå ett globalt förbud mot asbest, främja högre arbetsmiljöskydd i hela världen och förbättra informationen och stödet till offer för de sjukdomar som orsakas av asbest. Parlamentet uppmanar eftertryckligen unionen att tillsammans med asbestexporterande länder ta initiativ för att stänga asbestgruvor. Parlamentet betonar att det behövs kontroller av import av föremål från tredjeländer som fortfarande tillåter användning av asbest och att avfall av asbest inte bör exporteras till tredjeländer.

51. Europaparlamentet påminner om att en tredjedel av alla människor i WHO:s Europaregion bor i länder som ännu inte har förbjudit användningen av alla former av asbest[73]. Parlamentet påpekar att 16 europeiska länder fortfarande använder asbest, främst som byggmaterial, och fortsätter att producera och exportera det. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken i syfte att uppnå ett förbud och att utplåna all asbest i hela Europa samt i länderna kring Medelhavet.

52. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen unionen att göra det till en topprioritering och ta alla nödvändiga initiativ för att inkludera krysotilasbest i bilaga III till Rotterdamkonventionen.

53. Europaparlamentet betonar att farliga ämnen som är förbjudna i unionen, såsom asbest, inte bör produceras och användas av unionens företag i tredjeländer. Parlamentet anser att antagandet av ett aktsamhetskrav för unionens företag skulle kunna utgöra ett verktyg för att tillförsäkra att unionens företag medverkar till den globala utplåningen av asbest och garantera att offer för asbestrelaterade sjukdomar i tredjeländer får tillgång till rättslig prövning. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen mandat att inleda förhandlingar om ett FN-fördrag för företag och mänskliga rättigheter, med beaktande av utnyttjandet av farliga föroreningar såsom asbest.

 Infoga följande rekommendationer i bilagan till förslaget till resolution:

1. Utveckling av modeller för att upptäcka, registrera, övervaka och kontrollera asbest i privata och offentliga byggnader, mark, infrastruktur, logistikanläggningar och rör.

2. Fastställande av modeller för att övervaka asbestfibrer i luften på arbetsplatser, i bebyggda områden och deponier, övergivna och förfallna industriområden (tidigare exploaterad mark) som ska saneras, samt förekomsten av fibrer i dricksvatten som leds genom asbestcementrör.

3. Registrering av alla fall av mesoteliom.

4. Utarbetande av unionsomfattande informationskampanjer om asbest för att ge arbetstagare och deras familjer samt arbetsgivare, ägare, hyresgäster, användare av byggnader och infrastruktur, liksom allmänheten relevant information om risker, inklusive den synergistiska effekten av exponering för både tobaksrök och asbest, särskilt dess fördröjda och kumulativa effekter på människors hälsa, och om befintliga kompletterande åtgärder för säker sanering av asbest och rättsliga skyldigheter i fråga om asbest.

5. Främjande av forskning och integrering av en unionstäckande plan i den strategi som kommissionen ska utarbeta, för behandling av asbestavfall och säker hantering, sanering och ersättning av denna substans i avfallsflöden.

6. Uppbyggnad av anläggningar för behandling och inert konvertering av asbestavfall med sikte på att bortskaffandet av denna typ av avfall till deponier och annan skadlig praxis, såsom deponering i vattenområden, gradvis upphör.

7. Utarbetande av en strategisk plan för att unionen ska öka sin verksamhet och sitt inflytande på global nivå när det kommer till kampen mot dumpning av asbest i utvecklingsländer.

8. Inrättande av en unionsram för nationella strategier för asbestsanering, inklusive ett lagstiftningsförslag för offentliga och tillgängliga asbestregister, med miniminormer för deras genomförande, baserade på asbestintyg som utfärdats efter besiktningen av byggnader för att kartlägga var exakt det förekommer asbest på offentliga och privata platser och tillhandahålla korrekt information om de deponier som innehåller asbestavfall för att förhindra att det sker en okontrollerad spridning av asbestfibrer i luften, att någon ovetandes gräver i mark där sådant material finns nedgrävt och att allmänheten utsätts för hälsorisker.

9. En färdplan för att upprätta asbestfria arbetsplatser och en asbestfri miljö, som skulle kunna fastställa prioriterade sektorer, omfatta stöd till säker sanering, och regelbundet utvärderas vart femte år i fråga om vilka framsteg som gjorts av nationella och regionala myndigheter.

10. Övervakning, mätning och tillgång till information om bakgrundskoncentrationer av asbest i atmosfären i medlemsstaterna, och införande av gränsvärden för asbestexponering i bostäder.

11. Identifiering av finansieringsinstrument, däribland både unionsmedel och nationella medel, för genomförandet av den strategi som kommissionen ska anta.

12. Behovet av att inkludera asbestrelaterade sjukdomar som en viktig fråga inom det förebyggande folkhälsoarbetet.

13. Aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, såsom asbestoffrens grupper, hyresgäster och miljöorganisationer, företrädare för de nationella hälso- och sjukvårdstjänsterna och företrädare för verksamhetsutövarna, i utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av färdplanen för asbestfria arbetsplatser och miljöer.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

13.7.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

77

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Annalisa Tardino, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Manuel Bompard, Antoni Comín i Oliveres, Martin Häusling, Kateřina Konečná, Ulrike Müller

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

77

+

EPP

Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Esther de Lange, Peter Liese, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Pernille Weiss, Michal Wiezik

S&D

Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken

Renew

Pascal Canfin, Martin Hojsík, Jan Huitema, Ulrike Müller, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner

Greens/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Martin Häusling, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan

EPP

Simona Baldassarre, Aurelia Beigneux Marco Dreosto, Catherine Griset, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Silvia Sardone, Annalisa Tardino

ECR

Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Giuseppe Milazzo, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Anna Zalewska

The Left

Malin Björk, Manuel Bompard, Anja Hazekamp, Petros Kokkalis, Kateřina Konečná

NI

Antoni Comín i Oliveres

 

 

1

0

ID

Teuvo Hakkarainen

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

 : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD (2.9.2021)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över skydd av arbetstagare mot asbest

(2019/2182(INL))

Föredragande av yttrande (*): Anne‑Sophie Pelletier

(Initiativ – artikel 47 i arbetsordningen)

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

 Infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Användningen av asbestfibrer och produkter som innehåller dessa fibrer som tillsatts avsiktligt har förbjudits från och med januari 2005[74], och medlemsstaterna måste säkerställa en fullständig utfasning av asbestfibrer senast 2025[75].

B. Asbest har erkänts, vilket är väl etablerat och dokumenterat, som en orsak till cancer i lungorna, struphuvudet och äggstockarna samt mesoteliom, med en latenstid på 20‑55 år efter exponering. Enligt en studie som publicerats i International Journal of Environmental Research and Public Health beräknar man att cirka 250 000 människor dör varje år till följd av asbestexponering[76].

C. Trots EU-förbudet mot användning av asbest är abestexponering den främsta orsaken till mesoteliom och drabbar även personer utanför arbetsmiljön genom en kontinuerlig ökning av cancer och mesoteliom, liksom andra icke-maligna lung- och lungsäckssjukdomar, kopplade till en passiv, begränsad exponering. Många fall av asbestrelaterade sjukdomar erkänns inte som arbetssjukdomar, och det behövs mer data.

D. I förordning (EG) nr 1907/2006 (Reachförordningen) anges att det är förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och använda asbestfibrer och sådana varor som medvetet tillsatts sådana fibrer, och förordning (EU) 2016/1005 om ändring av bilaga XVII till Reachförordningen syftar till att säkerställa en fullständig utfasning av asbestprodukter i medlemsstaterna senast den 1 juli 2025.

E. Asbest förekommer fortfarande i många administrativa byggnader, skolor, bostäder, infrastruktur, kollektivtrafik och vattenledningsnät. Med tiden har kunskaperna om användningen och förekomsten av detta ämne dalat. Förekomsten av asbest och avsaknaden av kunskap om detta utgör en fara för alla boende och användare av byggnader.

F. En betydande andel av den befintliga bebyggda miljön i unionen är äldre än 50 år, och enligt EU:s observatorium för byggnadsbeståndet byggdes hälften av bostadshusbeståndet i de flesta medlemsstater före 1970 när asbest användes i stor utsträckning. Asbestrester i byggnader och konstruktioner som innehåller asbest utgör ett hot mot många olika grupper av befolkningen, däribland husägare, byggnadernas användare, boende och arbetstagare, bland annat när den är spröd, vilket leder till att damm eller fibrer släpps ut i luften där de kan inandas eller förtäras av människor som passivt exponeras för dem.

G. Livslängden för byggnader med asbesthaltiga komponenter, nedbrytningen av material och den energirelaterade renoveringsvågen kommer att leda till komplexa renoveringar med omedelbara exponeringsrisker för personer som befinner sig på och i närheten av byggarbetsplatser samt framtida risker för byggnadernas användare och boende på grund av den långsamma spridningen av asbestdamm.

H. Europaparlamentet[77] och arbetsmarknadens parter[78] har erkänt nyttan av offentliga register över förekomsten av asbest samt av tekniska intyg som upprättats i flera EU‑länder. En del medlemsstater har upprättat register över byggnader som innehåller asbest. Detta är en bra utgångspunkt för att införa ett sådant krav i alla medlemsstater. Strategin för renoveringsvågen, som syftar till att fördubbla renoveringstakten för byggnader under de kommande tio åren för att öka energi- och resurseffektiviteten inom byggsektorn, är en möjlighet att skapa och genomföra nationella register över förekomsten av asbest.

I. Asbestsanering utan ekonomisk hjälp innebär en betydande ekonomisk börda för byggnadernas ägare, vilket i vissa fall också indirekt kan drabba hyresgästerna. Krav som införs på säker asbestsanering måste vara socialt rättvisa och därmed åtföljas av lämpliga åtgärder till stöd för ägarna med att finansiera de renoveringar som behövs, och även åtgärder till stöd för små och medelstora företag som utför arbetena. Konsumenterna bör skyddas genom att man bekämpar bedrägerier och förstärker marknadskontrollen.

J. Den gällande lagstiftningen i vissa medlemsstater ålägger endast ägare eller förvaltare av byggnader som innehåller asbest vissa skyldigheter när de börjar använda byggnaden eller avser att påbörja rivningen av den, och inte när de säljer en byggnad som är utrustad med produkter som innehåller asbest.

K. Kommissionens åtagande att 2022 lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ytterligare minska arbetstagarnas exponering för asbest, och dess plan för att förhindra att antalet offer för asbestrelaterade problem ökar, välkomnas. Renoveringsvågen, som erbjuder ett unikt tillfälle att modernisera bostadsinfrastrukturen till förmån för alla konsumenter i unionen, måste göras under säkrast möjliga förhållanden för alla.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av artikel 169.3 och artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och med beaktande av befintliga nationella bestämmelser och en konsekvensbedömning av de mest effektiva modellerna, lägga fram ett lagstiftningsförslag om obligatorisk besiktning för att upptäcka asbest i byggnader som byggts före 2005 eller det år då det nationella förbudet mot asbest infördes, före försäljning eller uthyrning, som samtidigt ska vara socialt rättvist och ta hänsyn till byggnadernas ägare. Parlamentet kräver att man i detta förslag fastställer minimikrav för lokalisering, identifiering och rapportering av förekomsten av asbest i byggnader som byggts före 2005 eller året för det nationella förbudet mot asbest, på följande villkor:

a. Besiktningen ska bestå av en ytundersökning av förekomsten av asbest, utförd av en professionell enhet med lämpliga kvalifikationer och med de tillstånd som föreskrivs i nationell rätt och i unionsrätten, och åtföljas av ett förslag till åtgärder för att minska den risk som den upptäckta asbesten utgör med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Detta ska inte påverka tillämpningen av skyldigheterna enligt direktiv 2009/148/EG[79].

b. Besiktningen ska valideras genom utfärdande av ett intyg om asbestrisken, med angivande av vilka delar som besiktigats, koncentrationen av asbestfibrer, den uppskattade mängden och lokaliseringen av asbesthaltigt material och, i förekommande fall, vilka åtgärder som föreslås för att minska asbestrisken.

c. Resultatet av besiktningen ska meddelas ett behörigt nationellt organ via ett snabbt förfarande och en gemensam kontaktpunkt. Detta organ ska föra ett nationellt register över intygen om minskning av asbestrisken, medan den gemensamma kontaktpunkten ska ge ägarna information och råd om

– den gällande lagstiftningen,

– det korrekta och säkra sättet att sanera asbest som upptäcks, om detta är tekniskt möjligt,

– hur man på ett säkert sätt kapslar in, bevarar, märker och övervakar asbesthaltiga delar som inte kan avlägsnas på kort sikt,

– en förteckning över certifierade aktörer och information om vilket ekonomiskt stöd som finns.

d. Kommissionen ska ge medlemsstaterna vägledning om utformningen av nationella asbestregister för att den inre marknaden ska kunna fungera smidigt. Tillgången till detta register ska vara kostnadsfri för ägare, köpare och hyresgäster av byggnader samt för arbetstagare och små och medelstora företag. Intyget ska bifogas till försäljningsavtalet och ska göras tillgängligt för hyresgästerna.

e. För att så effektivt som möjligt skydda användare eller boende ska besiktningen och vid behov saneringen eller, om detta inte är tekniskt möjligt på kort sikt, inkapslingen utföras av kvalificerade och certifierade aktörer i enlighet med direktiv 2009/148/EG och nationell lagstiftning och praxis och under tillsyn av ett nationellt behörigt organ.

f. Intyget ska skickas till köparen och göras tillgängligt för uthyraren samt på begäran av yrkesmän som utför arbete i byggnaden eller boende/användare.

g. Intyget ska förnyas senast fem år efter utfärdandet för att de resultat som återfinns där ska hållas uppdaterade.

h. Effektiva, proportionerliga och avskräckande böter skulle kunna åläggas ägare som saknar giltigt intyg när de säljer en byggnad. Säljare eller uthyrare av byggnader ska vara ansvarsskyldiga, och ansvarsperioden ska fastställas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna skulle kunna avsätta böterna till särskilda fonder för att finansiera asbestsanering och stödja offer för asbestrelaterade problem.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grunda den konsekvensbedömning som den ska utarbeta för sitt lagstiftningsförslag på

– de bästa och effektivaste metoderna för besiktning av byggnader för att upptäcka asbest,

– säkra och kostnadseffektiva metoder för att asbestsanera byggnader (obligatorisk utbildning för arbetstagare, användning av den senaste tekniken, förflyttning av boende i området under dammande arbeten) som omfattar både rättsliga skyldigheter och incitament, i syfte att minska risken för asbestexponering för byggnadernas användare och boende,

– kompletterande åtgärder för små och medelstora företag för att underlätta genomförandet av asbestrelaterade bestämmelser, inbegripet ekonomiska incitament och adekvat ekonomiskt stöd till ägare av byggnader, inklusive övergivna byggnader, för identifiering och sanering av asbest.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka medvetenheten om asbest i byggnader som byggts före 2005, eller året för det nationella förbudet mot asbest, och att införa ett rättsligt förfarande för asbestsanering med hänsyn till de boendes respektive ägarnas perspektiv. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inleda informationskampanjer och åtgärder till stöd för små och medelstora företag. Parlamentet vidhåller att omställningen till en europeisk union fri från asbest bör vara socialt rättvis och innefatta stöd till privata ägare och små och medelstora företag. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övergivna byggnader och anläggningar, som även de kan innehålla asbest, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hitta en rimlig lösning för att dessa ska ingå i de nationella asbestregistren.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja informationskampanjer till allmänheten för att öka medvetenheten om riskerna i samband med alla former av asbest och alla nivåer av exponering, inklusive sekundär exponering.

5. Europaparlamentet noterar de ytterligare administrativa skyldigheterna i sådana nya krav. Parlamentet understryker att det krävs lämpligt stöd ur unionens budgetmedel till den obligatoriska asbestbesiktningen och asbestsaneringen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att bevilja potentiell finansiering och ekonomiskt stöd till byggnadernas ägare så att de kan klara av de betydande kostnader som asbestbesiktningen innebär och för att undvika risken att byggnader överges.

6. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna för närvarande kan anslå medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för hantering och sanering av asbest i linje med målen i de respektive nationella eller regionala programmen. Parlamentet betonar i detta sammanhang de unika möjligheter som den gröna given, Next Generation EU och den fleråriga budgetramen 2021–2027 erbjuder i detta avseende. Parlamentet understryker att byggnadernas ägare direkt eller indirekt bör få tillgång till dessa mekanismer för ekonomiskt stöd för finansiering av underhålls-, renoverings- och rivningsarbeten med anknytning till asbestsanering.

7. Europaparlamentet insisterar på behovet av att utveckla en standardiseringsprocess för avlägsnande av asbestfibrer, för att göra förfarandet mindre tungrott och förenkla de administrativa uppgifterna för företagen, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på hur skadlig asbest är för människors hälsa och hur dyrt det är att upptäcka den och få bort den, ta fram ett paraplyprogram för allt ekonomiskt stöd som finns tillgängligt för ägarna och för medlemsstaternas arbete med asbestsanering och säker asbesthantering, och därvid också stödja upplysnings- och utbildningsåtgärder.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för nationella asbestsaneringsplaner, enligt vilka medlemsstaterna bör fastställa och genomföra asbestsaneringsmål för offentliga och privata byggnader, inrätta gemensamma kontaktpunkter för att centralisera åtgärder och information om asbestsaneringsplanerna. Den gemensamma kontaktpunkt som inrättas av medlemsstaterna skulle också kunna fungera som en nationell kontaktpunkt för att bistå offren och deras anhöriga, och medlemsstaterna bör överväga att införa tydliga och effektiva kompensationsmekanismer för offren för asbestrelaterade sjukdomar.

9. Europaparlamentet understryker att de europeiska riktlinjerna för nationella asbestsaneringsplaner bör omfatta upprättandet av en europeisk plattform för nationella myndigheter där de kan rapportera förekomsten av asbest i syfte att kartlägga och utbyta bästa praxis om sanering och säkert bortskaffande av den. Parlamentet tillägger att denna plattform bör vara fullt tillgänglig för allmänheten och inbegripa data som rapporterats i de nationella registren.

10. Europaparlamentet betonar att de nationella asbestsaneringsplanerna bör prioritera vissa byggnader, såsom skolor, idrottslokaler och subventionerade boenden, och genomgå regelbundna utvärderingar och översyner.

11. Europaparlamentet betonar att unionsrättens bestämmelser om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter bör användas för att förhindra användningen och det olagliga utsläppandet av asbest på den inre marknaden, och understryker i detta avseende vikten av förstärkt marknadskontroll. Parlamentet påminner om att ytterligare insatser i arbetet med att hålla produkter, även asbesthaltiga sådana, som inte uppfyller kraven borta från EU:s marknad identifierades som en prioritering i kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 ”Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag”.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alex Agius Saliba, Andrus Ansip, Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Hynek Blaško, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Andrea Caroppo, Anna Cavazzini, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Carlo Fidanza, Evelyne Gebhardt, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Marcel Kolaja, Kateřina Konečná, Andrey Kovatchev, Jean-Lin Lacapelle, Maria-Manuel Leitão-Marques, Morten Løkkegaard, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Anne-Sophie Pelletier, Miroslav Radačovský, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Tom Vandenkendelaere, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Salvatore De Meo

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

ECR

Adam Bielan, Carlo Fidanza, Eugen Jurzyca, Beata Mazurek

ID

Alessandra Basso, Hynek Blaško, Markus Buchheit, Virginie Joron, Jean-Lin Lacapelle

NI

Miroslav Radačovský

PPE

Pablo Arias Echeverría, Andrea Caroppo, Deirdre Clune, Salvatore De Meo, Andrey Kovatchev, Antonius Manders, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Tom Vandenkendelaere, Marion Walsmann

Renew

Andrus Ansip, Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Sandro Gozi, Svenja Hahn, Morten Løkkegaard, Marco Zullo

S&D

Alex Agius Saliba, Brando Benifei, Biljana Borzan, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Christel Schaldemose

The Left

Kateřina Konečná, Anne-Sophie Pelletier

Verts/ALE

Anna Cavazzini, David Cormand, Alexandra Geese, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak

 

0

 

 

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

 : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.9.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

0

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Atidzhe Alieva-Veli, Abir Al-Sahlani, Dominique Bilde, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Brglez, Jordi Cañas, David Casa, Leila Chaibi, Margarita de la Pisa Carrión, Jarosław Duda, Estrella Durá Ferrandis, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Nicolaus Fest, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Helmut Geuking, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, France Jamet, Agnes Jongerius, Radan Kanev, Ádám Kósa, Stelios Kympouropoulos, Katrin Langensiepen, Miriam Lexmann, Elena Lizzi, Kira Marie Peter-Hansen, Dragoş Pîslaru, Dennis Radtke, Elżbieta Rafalska, Guido Reil, Daniela Rondinelli, Mounir Satouri, Monica Semedo, Vincenzo Sofo, Beata Szydło, Eugen Tomac, Romana Tomc, Marie-Pierre Vedrenne, Nikolaj Villumsen, Marianne Vind, Maria Walsh, Stefania Zambelli, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alex Agius Saliba, Konstantinos Arvanitis, Johan Danielsson, Gheorghe Falcă, Lina Gálvez Muñoz, Sara Matthieu, Beata Mazurek, Eugenia Rodríguez Palop, Véronique Trillet-Lenoir

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

47

+

ID

Dominique Bilde, France Jamet, Elena Lizzi, Stefania Zambelli

NI

Ádám Kósa, Daniela Rondinelli

PPE

David Casa, Jarosław Duda, Gheorghe Falcă, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Helmut Geuking, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Miriam Lexmann, Dennis Radtke, Eugen Tomac, Romana Tomc, Maria Walsh, Tomáš Zdechovský

Renew

Atidzhe Alieva-Veli, Abir Al-Sahlani, Jordi Cañas, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Dragoş Pîslaru, Monica Semedo, Véronique Trillet-Lenoir, Marie-Pierre Vedrenne

S&D

Alex Agius Saliba, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Brglez, Johan Danielsson, Estrella Durá Ferrandis, Lina Gálvez Muñoz, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, Agnes Jongerius, Marianne Vind

The Left

Konstantinos Arvanitis, Leila Chaibi, Eugenia Rodríguez Palop, Nikolaj Villumsen

Verts/ALE

Katrin Langensiepen, Sara Matthieu, Kira Marie Peter-Hansen, Mounir Satouri

 

0

 

 

 

7

0

ECR

Beata Mazurek, Margarita de la Pisa Carrión, Elżbieta Rafalska, Vincenzo Sofo, Beata Szydło

ID

Nicolaus Fest, Guido Reil

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

 : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 18 oktober 2021
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy