Förfarande : 2021/2006(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0277/2021

Ingivna texter :

A9-0277/2021

Debatter :

PV 20/10/2021 - 12
CRE 20/10/2021 - 12

Omröstningar :

PV 21/10/2021 - 2
PV 21/10/2021 - 10
CRE 21/10/2021 - 2

Antagna texter :

P9_TA(2021)0436

<Date>{04/10/2021}4.10.2021</Date>
<NoDocSe>A9-0277/2021</NoDocSe>
PDF 314kWORD 103k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om en EU-strategi för att minska metanutsläppen</Titre>

<DocRef>(2021/2006(INI))</DocRef>


<Commission>{ENVI}Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</Commission>

Föredragande: <Depute>Maria Spyraki</Depute>

Föredragande av yttrande (*):

Cristian-Silviu Buşoi, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Asger Christensen, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en EU-strategi för att minska metanutsläppen

(2021/2006(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

 med beaktande av det avtal som antogs vid 21:a partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)[2],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord‑strategin – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU‑strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663),

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[3],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[4],

 med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin[5],

 med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av luftkvalitetsdirektiven: Direktiv 2004/107/EG och direktiv 2008/50/EG[6],

 med beaktande av Internationella energiorganets rapport från oktober 2018 The Future of Petrochemicals: Towards more sustainable plastics and fertilisers,

 med beaktande av FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) av den 26 november 2019, samt dess första syntesrapport angående produktionen av fossilt bränsle av den 20 november 2019,

 med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 6 maj 2021 Global utvärdering av metan: fördelar och kostnader vid begränsning av metanutsläpp,

 med beaktande av Internationella energiorganets rapport av dem 18 maj 2021 Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector,

 med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport av den 23 november 2020 Air quality in Europe – 2020 report,

 med beaktande av års 2019 globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och rapporten från dess workshop 2020 om biologisk mångfald och pandemier,

 med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från gruppen av vetenskapliga rådgivare till kommissionen i mars 2020 Towards a Sustainable Food System Moving from food as a commodity to food as more of a common good,

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0277/2021), och av följande skäl:

A. Metan är en kraftfull växthusgas som är över 80 gånger mer potent än koldioxid (CO2) under en 20-årsperiod, vilket gör den till den näst viktigaste växthusgasen, såväl som en föregångare till marknära ozon (O3), som bidrar till runt en fjärdedel av dagens globala uppvärmning[7]. Metan står för 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser i EU. De modellerade scenarierna i den särskilda rapporten om 1,5 °C från FN:s klimatpanel (IPCC), IPCC:s sjätte bedömningsrapport och 2021 års globala metanbedömning från FN:s miljöprogram (Unep) som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan något eller med endast ett begränsat överskridande innefattar stora minskningar av metanutsläppen. Enligt Unep skulle en minskning av de metanutsläpp som orsakas av människan med så mycket som 45 % undvika en global uppvärmning med nästan 0,3 °C fram till 2040 och komplettera alla långsiktiga försök till begränsning av klimatförändringarna.

B.  I sin rapport Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector anger Internationella energiorganet att metanutsläppen från fossila bränslen bör minskas med 75 % mellan 2020 och 2030 i scenariot för nettonollutsläpp.

C. En stor del av de mest kostnadseffektiva besparingarna när det gäller metanutsläppen kan uppnås i energisektorn. Enligt den globala metanbedömningen från FN:s miljöprogram kan metanutsläppen minskas med 45 % till slutet av detta decennium och snabba och betydande minskningar av metanutsläppen kan göras med hjälp av befintlig teknik och till mycket låg kostnad. Internationella energiorganets metanspårare anger att omkring 40 % av de energirelaterade metanutsläppen kan minskas utan någon nettokostnad, framför allt genom att åtgärda metanläckor och ta bort ventilationsutsläpp från fossila bränslen.

D. Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys har konstaterat att metanutsläppen kommer från en lång rad olika branscher, såsom jordbruk, avfall och energi, och att metan när det väl kommer ut i atmosfären blandar sig väl med andra gaser, vilket gör det svårt att mäta och rapportera. Osäkerheten när det gäller data om metanutsläpp är vanligtvis mycket större än för koldioxidutsläpp när man undantar skogar och andra markanvändningsrelaterade utsläpp. I nya studier beräknas de globala antropogena fossila metanutsläppen vara underskattade med omkring 25 till 40 %[8].

E. Det finns inga politiska planer i EU som specifikt fastställer åtgärder för att minska metanutsläppen på ett sektorsövergripande sätt.

F. Metan är en föregångare för skadligt marknära ozon (O3) och bidrar till luftföroreningar. Luftföroreningar är den största enskilda miljöhälsorisken i Europa[9], med marknära ozon som bidrar till nästan 20 000 förtidiga dödsfall i Europa per år[10]. Att hantera metanutsläpp är därför inte bara en miljö- och klimatprioritet utan också nödvändigt för att skydda EU-medborgarnas hälsa.

G. Ökning av metanutsläpp påverkar den biologiska mångfalden och till och med livsmedelstryggheten. Minskning av metanutsläpp kan ge flera fördelar utöver dess nedkylande effekter, bland annat högre avkastning på skördar och ökad livsmedelstrygghet.

H. Det finns redan EU-lagstiftning som bidrar till att tillhandahålla information om metanutsläpp, däribland förordning (EC) 166/2006 om det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar[11] och direktiv 2010/75 om industriutsläpp[12], men det finns för närvarande inga politiska åtgärder i EU som är särskilt inriktade på att minska metanutsläppen.

I. EU:s klimatlag förbinder EU att uppnå klimatneutralitet senast 2050 med ökade utsläppsminskningar på minst 55 % fram till 2030 i enlighet med Parisavtalet. Hanteringen av energirelaterade metanutsläpp är en nyckelkomponent i den europeiska gröna given som den sektor där mer kostnadseffektiva minskningar av metanutsläpp kan uppnås. Åtgärder i jordbruks- och avfallssektorerna är också nödvändiga för att uppnå EU:s klimatmål. Enligt EU-strategin för att minska metanutsläppen bör EU också spela en ledande roll i att säkerställa minskade metanutsläpp på global nivå, med tanke på att EU är den största globala importören av fossila bränslen och en betydande aktör inom jordbrukssektorn. EU bör utveckla effektiva metoder för att övervaka, rapportera och minska dessa utsläpp inom lämpliga internationella forum, samtidigt som man använder importregler. Enligt Europeiska miljöbyrån och baserat på rapporterade uppgifter från medlemsstaterna till UNFCCC kommer 53 % av de antropogena metanutsläppen i EU från jordbruket, 26 % från avfallshanteringen och 19 % från energiindustrin.

J. Över 80 % av den fossila gasen, 90 % av oljan och 40 % av kolet som konsumeras i Europa importeras, och de flesta metanutsläpp till följd av EU:s förbrukning av fossila bränslen sker utanför EU, vilket gör EU till världens största importör av fossil gas och en viktig drivkraft för de globala metanutsläppen. Metanläckage under produktion och transport av fossil gas är en viktig bidragande faktor till metanutsläpp inom energisektorn; Att förbättra upptäckt och reparation av läckage och införa strikta regler om rutinmässig ventilering och fackling är viktiga åtgärder för att minska metanutsläppen från energisektorn;

K. Flyktiga utsläpp från läckande utrustning, infrastruktur eller stängda och övergivna anläggningar såväl som utsläpp från ventilering och ofullständig förbränning av metan står för huvuddelen av metanutsläppen i energisektorn.

L. Att minska metanutsläppen är oumbärligt i kampen mot klimatförändringarna och måste eftersträvas på global och europeisk nivå, vilket Europaparlamentet konstaterar i konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030[13], som tyder på att målet med en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 kräver att man åtgärdar metanutsläppen i linje med målen i Parisavtalet. Metanutsläppen bidrar till luftföroreningar, och därför behöver vi komma till rätta med dessa utsläpp för att skydda ekosystem och EU-medborgarnas hälsa och undvika negativa effekter på grödor och ekosystemens stabilitet. En omfattande administrativ börda i regleringen av metan som både växthusgas och luftförorening måste undvikas.

M. Deponier av kommunalt fast avfall har identifierats som betydande källor till metan. Graden av faktisk tillämpning av europeiska bestämmelser för deponier inom vissa medlemsstater är inte tillfredsställande, särskilt inte när det gäller kontroll av ackumulering och migrering av deponigaser.

N. Enligt Uneps globala metanbedömning är ”minskningen av metanutsläpp orsakade av människan [...] en av de mest kostnadseffektiva strategierna för att snabbt minska uppvärmningstakten och i hög grad bidra till det globala arbetet med att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C”. Att minska metanutsläppen kan ha en stor och snabbare effekt när det gäller att bromsa den globala uppvärmningen än att minska koldioxidutsläppen, eftersom metan är ett kortlivat klimatpåverkande ämne med en livslängd i atmosfären på cirka 12 år innan det i slutändan bryts ned till bland annat koldioxid. Att minska metanutsläppen kan producera den snabbaste nedkylningseffekten. Dessa åtgärder måste vara ett komplement till de ansträngningar som vi måste fortsätta att göra för att minska koldioxidutsläppen inom alla berörda sektorer för att uppnå en klimatneutral ekonomi fram till 2050.

O. Många av de metanminskandeåtgärder som kan vidtas på jordbruksnivå är också effektiva för att minska ammoniak och utgör således en dubbel vinst för luftkvaliteten.

P. Liksom hos CO2 föreligger ingen skillnad mellan molekylerna för biogen och fossil metan.

Q. Över hälften av de globala metanutsläppen härrör från mänsklig verksamhet i tre sektorer: fossila bränslen (35 %), avfall (20 %) och jordbruk (40 %). Inom sektorn för fossila bränslen svarar utvinning, bearbetning och distribution av olja och gas för 23 % och kolbrytning för 12 % av de globala antropogena metanutsläppen. I avfallssektorn utgör deponier och avloppsvatten cirka 20 % av de globala antropogena metanutsläppen. Inom jordbrukssektorn utgör boskaprelaterade utsläpp från gödsel och matsmältning cirka 32 % och risodling 8 % av de globala antropogena metanutsläppen[14].

R. Det finns planer på att inrätta ett internationellt observatorium för metanutsläpp i samarbete med Unep, koalitionen för klimat och ren luft och Internationella energiorganet.

S. Intensiteten i metanutsläppen i EU varierar kraftigt utifrån storleken på beroendet av fossila bränslen i energimixen. Gas är endast en övergångslösning med tanke på EU:s beroende av tredjeländer för sin energiförsörjning.

Sektorsövergripande åtgärder

1. Europaparlamentet välkomnar den sektorsövergripande strategi som beskrivs i EU‑strategin för att minska och begränsa metanutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett rättvist, omfattande och tydligt regelverk, som fastställer bindande åtgärder och mål för minskade metanutsläpp i alla sektorer och leder till en betydande minskning av metanutsläppen i EU före 2030, i enlighet med Parisavtalet och de modellerade scenarierna som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 °C från IPCC:s särskilda rapport, IPCC:s sjätte bedömningsrapport och Uneps globala metanbedömning, för att uppnå EU:s miljö- och klimatmål i synergi med europeiska och internationella företag.

2. Europaparlamentet framhåller vikten av att uppnå omedelbara och snabba minskningar av metanutsläppen under detta årtionde som en av de mest effektiva insatserna inom ramen för EU:s klimatåtgärder med uppmärksamhet på den ekonomiska och sociala hållbarheten. Parlamentet noterar att minskningarna av metanutsläppen kompletterar de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläppen och att många av de utsläppsminskningar som Parisavtalet kräver redan nu skulle kunna uppnås med billig och tekniskt genomförbar begränsning av metan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå ett globalt avtal om metanbegränsning vid COP26 i Glasgow i enlighet med de modellerade scenarierna som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 °C från IPCC:s särskilda rapport, IPCC:s sjätte bedömningsrapport och Uneps globala metanbedömning. Parlamentet noterar att Uneps globala metanbedömning (2021) beräknade de globala fördelarna av all marknadsrelaterad och icke-marknadsrelaterad inverkan till omkring 4 300 USD per ton minskade metanutsläpp och att omkring 1 430 förtida dödsfall per år skulle kunna undvikas per miljon minskat ton. Parlamentet anser att en konsekvensbedömning som medföljer det kommande lagstiftningsförslaget därför bör ta hänsyn till kostnaderna för de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för uteblivna eller försenade åtgärder.

3. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att alla sektorer som släpper ut metan minskar sina utsläpp. Parlamentet erkänner behovet av att säkerställa en rättvis omställning för sektorer där minskningar av metanutsläpp kan ha socioekonomiska effekter.

4. Europaparlamentet understryker vikten av att anta obligatorisk övervakning, rapportering och verifiering för alla sektorer som släpper ut metan, bland annat genom att anta regler, standarder och metoder. Parlamentet understryker vidare vikten av att anta obligatoriska program för detektion och reparation av läckage (LDAR) som omfattar hela leveranskedjan i energisektorn och den petrokemiska sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att söka effektiva verktyg för att förbättra kvaliteten på mätning och rapportering av dessa utsläpp i alla berörda sektorer. Parlamentet betonar att rapporteringen av data om metanutsläpp bör offentliggöras eller, när det gäller känslig information, vara tillgänglig för behöriga myndigheter och oberoende kontrollanter. Parlamentet betonar emellertid att en brist på data inte utgör grund för att inte gå vidare med en åtgärd för att minska och begränsa de antropogena metanutsläppen.

5. Europaparlamentet understryker behovet av att se över EU:s klimat- och miljölagstiftning på ett enhetligt sätt så att de höjda ambitionerna i linje med målen i Parisavtalet återspeglas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett övergripande och bindande regelverk om metanutsläpp, för att undvika onödig överlappning mellan lagstiftningen, för att säkerställa samstämmigheten hos direktivet om nationella utsläppstak[15] med uppnåendet av EU:s luftkvalitetsmål, klimatmål för 2030 och mål om klimatneutralitet senast 2050, i enlighet med vad som anges i EU:s klimatlag, och att snarast möjligt se över det utifrån utvärderingens resultat. Parlamentet understryker att de bindande målen om utsläppsminskning för medlemsstater i förordningen om ansvarsfördelning[16] är ett av de viktigaste lagstiftningsverktygen för att minska metanutsläppen som en del av de övergripande minskningarna av växthusgaser, tillsammans med den kommande översynen av direktivet om industriutsläpp[17] och annan lagstiftning.

6. Europaparlamentet anser att det är lämpligt att som en del av den övergripande översynen av den gällande lagstiftningen för att nå de mål som föreskrivs i EU:s klimatlag anta bindande EU-mål för minskning av metan. Parlamentet noterar förslaget i metanstrategin om att se över direktivet om nationella utsläppstak och välkomnar att metan inkluderas i förteckningen över reglerade föroreningar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ta upp metan i förteckningen över förorenande substanser som föreskrivs i bilaga II till direktivet om industriutsläpp för att omfatta de sektorer som släpper ut metan på ett bättre sätt. Parlamentet anser att nationella mål enligt förordningen om ansvarsfördelning vad gäller metanutsläpp måste utformas med full hänsyn till metanets större kortsiktiga konsekvenser för klimatet och till den potential som en minskning av det atmosfäriska metanet har när det gäller att bidra till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050.

7. Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en EU-förteckning över bästa praxis och tillgänglig teknik för att främja en mer utbredd användning av innovativa begränsningsåtgärder inom alla berörda sektorer. Parlamentet understryker att sådana metoder och tekniker bör kräva en robust vetenskaplig grund och ligga i linje med miljömålen och att skillnader i åtkomst mellan olika operatörer till dessa metoder och tekniker måste studeras.

8. Europaparlamentet påpekar att det enligt Uneps globala metanbedömning är möjligt att en minskning av livsmedelsavfall och matsvinn, tillsammans med övergången till förnybar energi och bättre energieffektivitet kan minska de globala metanutsläppen till 15 % fram till 2030, och att det även skull medföra kompletterande fördelar som att bidra till att minska belastningen på idisslare och på produktionen av grödor.

9. Europaparlamentet betonar att de kommande regleringsåtgärderna för metan bör syfta till att åstadkomma stora utsläppsminskningar så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt och ge företagen incitament och stöd för att nå prestationsstandarder på ett optimalt sätt, med full respekt för principen om att förorenaren betalar. Parlamentet understryker att enligt Uneps globala metanbedömning är cirka 60 % av de riktade åtgärder som är tillgängliga i sektorerna för energi, avfall och jordbruk lågkostnadsåtgärder, medan 50 % har negativa kostnader.

10. Europaparlamentet framhåller vikten och behovet av att stödja frivilliga branschinitiativ som syftar till att minska metanutsläppen. Parlamentet understryker dock att det finns gränser för vad som kan uppnås genom enbart frivilliga åtgärder och att lagstiftningsåtgärder nu behövs för att påskynda den minskning av metanutsläpp som behövs för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Parlamentet anser att lagstiftningsinitiativ bör beakta bästa praxis från befintliga frivilliga åtgärder och måste föregås av grundliga konsekvensbedömningar, involvera alla berörda parter för att säkerställa genomförbarheten och effektiviteten hos de föreslagna lagstiftningsinitiativen och ta hänsyn till den ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnaden för både handling och underlåtenhet, samt miljö, människors och djurs hälsa och att på ett effektivt sätt tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera vilka konsekvenser det får för de politiska strategierna och åtgärderna om man använder en tidsram på 20 år för faktorerna för global uppvärmningspotential, som ett komplement till den 100 år långa tidsramen som i dag används i enlighet med UNFCCC-riktlinjerna för inventering av växthusgaser. Parlamentet konstaterar att mer transparens kring metanutsläppens kortsiktiga konsekvenser för den globala uppvärmningen skulle bidra till ett bättre underlag för EU:s klimatpolitik. Parlamentet betonar att användningen av ett sådant kompletterande mått inte på något vis bör leda till att de åtgärder som krävs för att även koldioxidutsläppen drastiskt och snabbt ska minska fördröjs.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera metan i övervakningsramen för nollutsläpp.

13. Europaparlamentet framhåller att det saknas globalt ledarskap för minskningarna av metanutsläpp och att väldigt få åtgärder vidtas internationellt sett när det gäller metan. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra minskning av metanutsläpp till högsta prioritet i sin klimatdiplomati och att vidta åtgärder, främst genom en FN-baserad strategi, inom ramen för EU:s diplomatiska och yttre förbindelser för att gå i bräschen för ett internationellt avtal om begränsning av metanutsläpp, främja samordnade åtgärder för att minska metanutsläppen och uppdatera kraven när det gäller begränsning av metanutsläpp.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett oberoende internationellt observatorium för metanutsläpp, i partnerskap med FN:s miljöprogram, klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar och Internationella energiorganet, som bör få till uppgift att samla in, stämma av, verifiera och offentliggöra data om antropogena metanutsläpp på global nivå och utveckla ett metanutbudsindex. Parlamentet uppskattar kommissionens önskan att gå i bräschen för detta initiativ, bland annat genom mobiliseringen av finansiering. Parlamentet anser att oberoende, jämförbara, verifierbara och transparenta utsläppsdata är av central betydelse för att få kunskap om omfattningen av utsläppsproblemet och för att bekämpa underskattningen av läckornas storlek och mängd även från importerade fossila bränslen. Parlamentet anser att ett sådant observatorium bör undersöka metanutsläpp över alla relevanta sektorer. Parlamentet betonar att tillgången till detaljerade utsläppsdata bör leda till att regeringar och lagstiftare kan genomdriva principen om att förorenaren betalar.

Energi

15. Europaparlamentet välkomnar den nya EU-strategin för integrering av energisystemet[18].

16. Europaparlamentet noterar att nästan 20 % av EU:s metanutsläpp kommer från energisektorn, inklusive utvinning, produktion, bearbetning, transport, lagring, överföring och distribution av olja och gas. Parlamentet konstaterar att mer än 80 % av den olja och gas som förbrukas i EU kommer från import och att det mesta av metanutsläppen från olja och gas sker utanför EU. Parlamentet erkänner att fossila bränslen inte har någon roll i unionens energimix på lång sikt och uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen anta nationella planer för att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, tillsammans med en omställning till ett mycket energieffektivt energisystem som är starkt baserat på förnybara energikällor inom unionen. Parlamentet anser att detta bör vara kopplat till en översyn och uppdatering av de nationella energi- och klimatplanerna och att kommissionen bör utvärdera dessa planer som en del av bedömningsstadiet.

17. Europaparlamentet erinrar om sin uppmaning från resolutionen av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030[19], där den med kraft uppmanade medlemsstaterna att, i enlighet med försiktighetsprincipen och principen om att förebyggande åtgärder bör vidtas, och med hänsyn till de risker och de negativa konsekvenser för klimat, miljö och biologisk mångfald, som hydraulisk spräckning för utvinning av okonventionellt kolväte innebär, inte godkänna någon ny hydraulisk spräckningsverksamhet i EU och stoppa all befintlig verksamhet.

18. Europaparlamentet uppmanar till ett stopp för EU:s stöd till utbyggnaden av infrastrukturen för fossila bränslen. Parlamentet erinrar om att det enligt Internationella energiorganets senaste rapport om att uppnå nettonollutsläpp till 2050 inte finns något behov av investeringar i ny försörjning med fossila bränslen i dess nettonollstrategi, en slutsats som delas av kommissionen i dess förslag till förordning om ändring av riktlinjerna för transeuropeisk energiinfrastruktur[20].

19. Europaparlamentet konstaterar att ett stort antal gaskällor som inte längre används till produktion fortsätter att släppa ut metan till atmosfären. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att vidta politiska åtgärder för att se till att dessa källor, vars ägarskap kan dokumenteras, täcks eller fylls igen för att stoppa metanläckaget och att se till att de ansvariga för läckorna står för kostnaderna.

20. Europaparlamentet konstaterar att en del tredjeländer redan har infört ett förbud mot ventilering och fackling. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för energisektorn med bindande regler för övervakning, rapportering och verifiering med utgångspunkt i olje- och gasmetanpartnerskapet och obligatorisk upptäckt och reparation av läckor, inklusive för importer, som bygger på bästa praxis och tillämpas genom hela leveranskedjan. Parlamentet anser också att upptäckt av läckage bör åtföljas av god dokumentering och ett krav på att potentiella läckor repareras inom en tydlig tidsram. Parlamentet välkomnar beaktandet av regler som omfattar hela leveranskedjan för att förbjuda rutinmässig ventilering och fackling i energisektorn fram till produktionsstället, utom i undantagsfall som är nödvändiga av säkerhetsskäl. Parlamentet anser att användning av fossil gas och olja som råvaror, även då de inte används för energiändamål utan till exempel för att framställa petrokemiska produkter, bör ingå i ett sådant förslag.

21. Europaparlamentet noterar att fossil gas och olja används i energisektorn och den petrokemiska sektorn och att båda dessa sektorer därmed bidrar till det metan som släpps ut vid oljekällor och bearbetningsanläggningar. Parlamentet noterar att petrokemiska produkter enligt Internationella energiorganet står för 8 % och 14 % av den totala primära efterfrågan på fossil gas och olja och att dessa andelar kommer att öka. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att MRV- och LDAR-skyldigheter samt regler om rutinmässig ventilering och fackling i lika hög grad gäller den fossila gas och olja som används i den petrokemiska sektorn.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av kommande lagstiftning om metanutsläpp, verkligen ta hänsyn till att investeringar som görs av infrastrukturoperatörer för att tackla metanläckor ska erkännas inom ramen för reglerade verksamheter, som ett tecken på både vikten av säkerhet och av hållbara verksamheter, vilka bör kunna uppmuntras av tillsynsmyndigheterna.

23. Europaparlamentet betonar att produktionen och transporten av kondenserad naturgas inte bara är extremt ineffektiv på grund av energiförluster genom kondenseringen och nedkylningen, utan att den också i oproportionellt hög grad bidrar till metanutsläppen från olje- och gassektorn. Parlamentet konstaterar bekymrat att kondenserad naturgas mer och mer används som transportbränsle inom sjöfartssektorn.

24. Europaparlamentet konstaterar att mer än fyra femtedelar av den olja och gas som förbrukas i EU kommer från import och att det mesta av metanutsläppen från olja och gas sker utanför EU, och därmed bidrar till betydande metanusläpp i hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att villkora all import av fossila bränslen till unionen mot att man följer EU:s bestämmelser rörande övervakning, rapportering och verifiering, detektering och reparation av läckage samt ventilering och fackling i hela försörjningskedjan för fossila bränslen fram till och med produktionen. Parlamentet anser att ett trovärdigt system måste införas för att säkerställa att importer uppfyller EU:s krav och att kommissionen därför bör utveckla en robust oberoende metod för att bedöma importernas efterlevnad av EU:s krav. Parlamentet betonar att dessa regler bör träda i kraft så snart som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till energisäkerheten. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka inrättandet och användningen av ett system för tredjepartskontroll tillsammans med andra övervakningsmetoder som en möjlig lösning för att kontrollera utsläppsdata i hela leveranskedjan, även i förhållande till importer. Parlamentet stöder vidare införandet av ett certifieringssystem som granskas genom oberoende revision och är globalt tillämpbart, och som skulle tillhandahålla en trovärdig bedömning av metanutsläppsprestandan för all produktion av fossil gas i hela världen. Parlamentet anser att denna certifiering bör granskas och verifieras av en oberoende tredje part på grundval av en enhetlig strategi för mätning som bygger på detaljerad information från relevanta anläggningar, tillgångar och länder.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och hantera metanläckor från superutsläppare i alla sektorer, och inte begränsat till energisektorn, även genom att använda det internationella observatoriet för metanutsläpp.

26. Europaparlamentet betonar vikten av Copernicusprogrammet och dess atmosfärövervakningstjänst när det gäller att upptäcka och övervaka de allra största utsläppskällorna på det globala planet samt källor i mindre skala.

27. Europaparlamentet understryker att flygövervakning i lika hög grad hjälper till med ventilering, fackling och läckagedetektering. Parlamentet framhåller att satellitdata möjliggör en oberoende verifiering av ett företags fotavtryck och underlättar arbetet med minskningen. Parlamentet är mycket positivt till att dela information och teknik mellan intressenter i unionen och på global nivå, och med allmänheten, för att kunna öka insatserna för att minska utsläppen.

28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att begränsa metanutsläpp från kolgruvor, även stängda och övergivna anläggningar. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd för obligatorisk MRV och LDAR för metanutsläpp från kolgruvor, inbegripet kravet på företag som äger nedlagda anläggningar eller medlemsstater (för övergivna gruvor där ingen befintlig ägare kan hållas ansvarig) att effektivt stänga och försegla alla övergivna anläggningar i EU så snart som möjligt och att anta samma MRV- och LDAR-åtgärder som anläggningar i drift. Parlamentet vädjar till kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna fastställer ägarskapet för övergivna anläggningar och stöder begränsningen av metanutsläppen från kolgruvor. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta mätutrustningsstandarder och föreskriva ett mätkrav för alla gruvor. Parlamentet betonar att det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar bör följa den nya rapporteringen för att säkerställa en samstämmig politik.

29. Europaparlamentet betonar vikten av saneringsarbete i syfte att förhindra och slutligen eliminera metanutsläppen från stängda anläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt program för att åtgärda metanutsläppen från stängda och övergivna kolgruvor genom att skapa incitament till före detta kolgruvor för att ta itu med sina metanutsläpp, utan att detta leder till att fördelarna främjas eller att ansvarsskyldigheten förbises för de ägare som ansvarar för förseglingen, i enlighet med principen om att förorenaren betalar i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen uppmanas också att stödja en rättvis omställning i kolregioner genom utveckling av alternativ verksamhet som är i linje med målet om klimatneutralitet till 2050. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att överväga ett särskilt program eller andra åtgärder, inbegripet ekonomiskt stöd för övervakning, rapportering och verifiering på övergivna olje- och gasanläggningar utan känt ägarskap, med fullständigt beaktande av principen om att förorenaren betalar. Parlamentet betonar vikten av tillfredsställande avveckling av sådan infrastruktur.

Jordbruk

30. Europaparlamentet är bekymrat över att jordbruket står för den största delen av källorna till antropogena metanutsläpp i EU. Parlamentet understryker dock att EU:s utsläpp av växthusgaser från det europeiska jordbruket (inbegripet djurhållning) registrerade en minskning med 22,2 % mellan 1990 och 2018 i EU-28 tack vare att metanutsläppen från jordbruket minskat med 21 % (metanbildning i mag-tarmkanalen med 22 % och stallgödselhantering med 17 %). Parlamentet noterar dock att metanutsläppen har ökat något de senaste fem åren på grund av ökade besättningar. Parlamentet noterar att av alla sektorer är jordbruket den sektor som har den näst största potentialen när det gäller övergripande minskade metanutsläpp, vilket framgår i kommissionens meddelande om EU:s metanstrategi, men att källorna för metanutsläpp inom denna sektor kan vara diffusa vilket kan göra det utmanande att övervaka, rapportera och kontrollera dem. Parlamentet noterar dock att det befintliga övervakningssystemet som bygger på tier 2‑metoden gör att åtgärder kan vidtas. Parlamentet betonar att metanutsläpp i jordbruk främst drivs av mängden boskap, framför allt idisslare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella strategiska planer införa effektiva och hållbara åtgärder för att ta itu med dessa utsläpp och uppmanar kommissionen att göra noggranna analyser av dessa innan planerna godkänns i syfte att säkerställa politisk samstämmighet. Parlamentet betonar att en skärpning av ramvillkoren för jordbruket, i synnerhet för djurhållningen, beträffande metanutsläpp inte bör medföra att produktionen flyttar utomlands.

31. Europaparlamentet påpekar att en betydande andel av de globala metanutsläppen inom jordbruket härstammar från länder utanför EU och uppmanar kommissionen att säkerställa att livsmedel fortsätter att produceras på de miljömässigt mest hållbara platserna. Parlamentet betonar att EU måste gå i bräschen när det gäller utbyte av bästa praxis med sina tredjelandshandelspartner i syfte att minska metanutsläppen från jordbruket. Parlamentet betonar betydelsen av internationellt samarbete för att minska metanutsläppen.

32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål om multilateralt engagemang och stöder aktivt samarbete med internationella parter inom ramen för UNFCCC:s Koronivia Joint Work on Agriculture och koalitionen för ren luft och klimat, som tillhandahåller multilaterala plattformar för utbyte av bästa praxis och för att uppmuntra våra partner världen över att minska jordbruksproduktionen som släpper ut metan och som stöd för deras hållbara omställning.

33. Europaparlamentet erinrar om att en betydande andel av metanutsläppen i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn härrör från importer. Parlamentet uppmanar EU om att främja bästa praxis med sina handelspartner genom att uppmana dem att genomföra liknande regler som de som gäller för EU:s producenter.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppskatta bidraget från importerade jordbruksbaserade livsmedelsprodukter till EU:s antropogena metanutsläpp genom databasen EDGAR-FOOD.

35. Europaparlamentet betonar att framtida politiska beslut måste skapa en tydlig ram för djurhållningssektorn för att säkerställa en viss grad av förutsägbarhet.

36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie om nya genomiska metoder och stöder helhjärtat upptäckten att dessa tekniker har potential att bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. Parlamentet betonar även att studien innebär möjligheter och fördelar för boskapssektorn. Parlamentet anser att regelverket för denna bioteknik anpassas efter den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

37. Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som extensiv djurhållning kan leda till lägre metanutsläpp från jordbruk ökar det utsläppen per framställd enhet av den berörda produkten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till de begränsande strategiernas konsekvenser för metanutsläppen globalt sett.

38. Europaparlamentet understryker jordbrukets betydelse för avskiljning och lagring av koldioxid. Parlamentet noterar den viktiga roll som den bredare cirkulära ekonomin har och att införandet av ett progressivt avlägsnande av koldioxidutsläpp och koldioxidens ökade cirkularitet bör uppmuntras, samtidigt som man undviker ytterligare prispress på jordbruksmark till nackdel för unga jordbrukare. Parlamentet anser bestämt att de åtgärder som vidtas inte får hämma EU:s konkurrenskraft.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med EU:s klimatlagstiftning, undersöka möjligheterna att utveckla en regleringsram för certifiering av kolsänkor som bygger på en robust och transparent koldioxidredovisning och som tar hänsyn till skillnaderna mellan växthusgaser, samt att kontrollera riktigheten hos rapporterade mängder upptagen koldioxid och belöna jordbrukare för sitt omställningsarbete.

40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att upprätta en expertgrupp som syftar till att analysera livscykelmatrisen för metanutsläpp.

41. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna vid insamlingen av data om gräsmarkers potential för koldioxidbindning i syfte att möjliggöra en mer riktad strategi för klimatpolitiken.

42. Europaparlamentet erkänner att animalieproduktion är den viktigaste verksamheten på permanent gräsmark och gör det möjligt för jordbruksföretag på landsbygden i bergsregioner att överleva, ha ekonomisk stabilitet och existera, vilket förhindrar att sådana områden växer igen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina investeringar på att finansiera innovation inom metaninhibitorer, inbegripet sådana för betesmarksbaserade system, och att samarbeta med tredjeländer som bedriver liknande forskning.

43. Europaparlamentet noterar det metan som genereras från hydrologiskt restaurerade torvmarker. Parlamentet understryker dock att uppvärmningseffekten enligt forskning når en platå efter restaureringen eftersom utsläppen av koldioxid/lustgas avbryts från de restaurerade torvmarkerna och allt metan som släpps ut i atmosfären har en kort livslängd[21]. Parlamentet konstaterar att så inte är fallet för de fortsatta koldioxidutsläppen från torrlagda torvmarker, vilket leder till fortsatt uppvärmning. Parlamentet anser att torvmarker bör restaureras utan dröjsmål för att säkerställa en så gynnsam nedkylningseffekt som möjligt.

44. Europaparlamentet konstaterar att enligt strategin från jord till bord är de flesta européers kost inte i enlighet med rekommendationerna om hälsosamt ätande, och att en omställning i hela befolkningens konsumtionsmönster behövs mot mer hälsosamma livsmedel, kostvanor och livsstilar, inbegripet ökad konsumtion av hållbart framställda växter och växtbaserade livsmedel, exempelvis färsk frukt och färska grönsaker, fullkorn och legymer, och att överkonsumtion av kött och överprocessade produkter hanteras, vilket också kommer att gynna miljön, genom minskade metanutsläpp och ökat välbefinnande för djur, och säkerställa en mer motståndskraftig ekonomi. Parlamentet betonar att forskningsbaserade rekommendationer för hela E, inbegripet tydliga mål, för hållbara, hälsosamma och mer balanserade kostvanor, med beaktande av den kulturella och regionala mångfalden när det gäller europeiska livsmedel och kostvanor samt konsumenternas behov, skulle hjälpa och uppmuntra konsumenterna och ligga till grund för medlemsstaternas egna insatser för att integrera hållbarhetsaspekter i de nationella kostråden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta sådana rekommendationer och särskilda åtgärder för att effektivt främja hälsosamma, hållbara och mer balanserade kostvanor.

45. Europaparlamentet betonar att teknik och metoder för att begränsa metanutsläppen från jordbruket, inbegripet hållbara djurhållningsmetoder, utvecklas snabbt och bör tas fram och genomföras så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att beprövade och kostnadseffektiva innovationer som begränsar metanåtgärder i jordbruksproduktion genomförs snabbt i EU och att de som redan är tillgängliga utnyttjas av EU-producenter för att fortsätta att minska metanutsläppen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och de nationella strategiska planerna, bland annat genom särskilda, dedikerade ekologiska system och initiativ för koldioxidlagring inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och genom andra privata eller offentliga finansieringsströmmar. Parlamentet anser att jordbrukare bör få ekonomiska incitament att anta begränsningsåtgärder genom programmet Horisont Europa och ERI-medlen. Parlamentet erkänner dock att jordbrukare sannolikt inte kommer att lösa de utsläppsproblem som är förknippade med djurhållningen på egen hand. Parlamentet konstaterar att strukturella skillnader i jordbruk mellan medlemsstaterna och de nationella särdragen kommer att påverka kostnaden för att börja använda denna teknik.

46. Europaparlamentet framhåller att det redan finns väl beprövade metoder som bidrar till minskade utsläpp från gödselhanteringen. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder också minskar de halter av ammoniak som släpps ut från jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att dessa tekniker används, med realistiska och ambitiösa mål och tidsfrister. Parlamentet betonar vidare att kvävebaserade gödningsmedel ansvarar för en stor mängd metanutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att minska de tillhörande utsläppen som en del av strategin från jord till bord.

47. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som EU bör spela för att stödja forskning, innovation och utveckling, samt i uppskalningen av ny hållbar teknik och metoder för att bidra till att minska metanutsläppen från alla sektorer inbegripet djurhållning, även genom att förbättra övervakning, rapportering och verifiering av metanutsläpp i sektorn för att spåra framstegen mot dessa mål och genom att tillämpa teknik som redan är tillgänglig, exempelvis teknik som hör samman med övervakning, rapportering och verifiering. Parlamentet anser att åtgärder för att begränsa metanutsläpp bör utvecklas för betande djur för att respektera djurs hälsa och välbefinnande och i linje med försiktighetsprincipen. Parlamentet pekar särskilt på behovet av studier under flera generationer av fodertillsatser och uppmanar kommissionen att säkerställa en översyn i rätt tid av förordningen om fodertillsatser[22].

48. Europaparlamentet anser att användningen av jordbruksavfall och -restprodukter för produktion av biogas kan vara en drivkraft för den cirkulära ekonomin och betonar mervärdet av att använda restprodukter från jordbruk, förutsatt att kaskadprincipen följs och de lämpliga kriterierna för hållbarhet tillämpas. Parlamentet påpekar att biogasproduktion från restprodukter från jordbruk och annat organiskt avfall kan minska metanutsläppen i jordbrukssektorn och ge incitament för prosumentmodellen (producent och konsument). Parlamentet efterlyser bättre samordning och en förbättrad infrastruktur mellan jordbrukare och producenter av förnybar energi för att möjliggöra upptagning av produktion med lokal anknytning av hållbar biogas och anser at den gemensamma jordbrukspolitiken bör ge incitament för att begränsa och minska metanutsläppen och stödja åtgärder i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa en fullständig samstämmighet mellan EU:s klimatlag, den gemensamma jordbrukspolitiken och metanstrategin.

49. Europaparlamentet välkomnar erkännandet i metanstrategin att biogas från livsmedels- eller fodergrödor ökar metanutsläppen och därför kan undergräva eventuella utsläppsbegränsningar, och att biogasutvecklingen i första hand bör baseras på avfall eller restprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett gediget, oberoende system för ursprungscertifiering av biogasproduktionens metoder och råvaror. Parlamentet betonar att biogasproduktionen bör utgå från en modell med lokal, cirkulär ekonomi i syfte att undvika transportrelaterade utsläpp och kostnader. Parlamentet framhåller att inget stöd bör ge incitament till en intensifiering av djurhållningen.

50. Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av den cirkulära ekonomin och bioekonomin kan skapa fler arbetstillfällen inom primärproduktionen och betonar att bioekonomin kräver att ny kompetens, nya kunskaper och nya ämnesområden utvecklas och/eller integreras ytterligare i utbildningen inom denna sektor för att hantera bioekonomirelaterade samhällsförändringar, främja konkurrenskraft, tillväxt och nya arbetstillfällen, tillgodose sektorns behov och säkerställa att kompetens och arbetstillfällen matchas bättre.

Avfall

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att analysera metanutsläppen från slam och avloppsvatten och att se över direktivet om avloppsslam[23] och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse[24] under 2022, där man även bör ta itu med luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser, framför allt metan. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vara ambitiös och att ta med ett starkt fokus på metanutsläpp i 2024 års översyn av direktivet om deponering av avfall[25] och den kommande översynen av direktivet om industriutsläpp. Parlamentet understryker behovet av åtgärder för att kräva att deponierna använder det biometan som de producerar tills dess energiinnehåll sjunker under ett användbart värde och, när det inte längre går att använda biometan som produceras på deponierna i stället använda biooxidering och annan teknik på platser med höga utsläpp för att minska resterande utsläpp av metan. Parlamentet påminner i detta avseende om att metanutsläppen från avfallssektorn delvis kommer från läckor från biogasanläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer om de bästa byggnads- och driftsmetoderna för biogasanläggningar för att åtgärda läckor som uppstått på grund av dåligt underhåll samt dålig drift och utformning. Parlamentet påminner vidare om att direktivet om industriutsläpp successivt har bidragit till att minska föroreningarna från industrierna. Parlamentet understryker dock att avfallsdeponering inte omfattas av några referensdokument om bästa tillgängliga teknik.

52. Europaparlamentet understryker att avfallsdeponering, som finns längst ner i avfallshierarkin, är det mest förorenande sättet att hantera avfall när det gäller både utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar i luft, mark och vatten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut uppfylla de befintliga kraven i direktivet om deponering av avfall och anser att direktivet bör anpassas efter de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, inbegripet målet för 2016, då mängden biologiskt nedbrytbart avfall i deponier skulle minskas till 35 % eller mindre jämfört med 1995 års nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för att säkerställa att de medlemsstater som inte uppfyller detta mål vidtar korrigerande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras arbete för att röra sig bort från avfallsdeponier. Parlamentet uttrycker vidare sin oro över att 15 medlemsstater år 2017 inte fullt ut uppfyllde skyldigheten i direktivet om att behandla avfall före deponeringen. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning från resolutionen av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin att lägga deponeringsdirektivet i linje med de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och fokusera den framtida översynen av de relevanta direktiven på förebyggande och begränsning av produktionen av restavfall samt att förbättra deponeringsmålet på 10 % genom att definiera ett deponeringstak i kg per person och år för att uppnå de bästa miljöresultaten från de totala effekterna av minskning, återanvändning, återvinning och kompostering, samtidigt som deponeringen av restavfall minimeras. Parlamentet anser vidare att en viktig förbättring skulle vara att se till att metoden för att beakta växthusgaser från deponier är stabilare och mer samordnad i hela EU.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av det ovanstående

 fastställa bindande EU-mål för kommersiellt och industriellt avfall, eftersom det ännu inte finns några specifika mål för detta,

 föreslå mål för att begränsa produktionen av restavfall i den planerade översynen av ramdirektivet om avfall[26] och deponeringsdirektivet år 2024,

 anpassa deponeringsdirektivet efter EU:s övergripande mål för klimatförändringar och minskade utsläpp av växthusgaser, efter en djupgående analys för att hantera problem som rör växthusgaser på ett bättre sätt,

 framställa ett referensdokument om bästa tillgängliga teknik för deponering, inbegripet bestämmelser om metan.

54. Europaparlamentet ber kommissionen att övervaka medlemsstaternas framsteg när det gäller separat insamling av biologiskt avfall, en regel som ska genomföras senast 2023. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt hierarkin för avfallshantering enligt lag måste vidta åtgärder för att uppmuntra till återvinning av biologiskt avfall, vilket inkluderar kompostering och nedbrytning av biologiskt avfall mot bakgrund av att biologiskt avfall normalt samlas in och hanteras lokalt. Parlamentet understryker därför att kommissionen bör uppmuntra till ytterligare samarbete mellan regionerna och medlemsstaterna för att skapa samordning genom utbyte av bästa praxis.

55. Europaparlamentet upprepar målen i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin för att uppnå en förbättrad cirkularitet och undvika utsläpp av växthusgaser och särskilt metanutsläpp som passerar det slutna kretsloppet. Parlamentet förstår att en väl integrerad avfallshantering bör främjas för att på ett bra sätt genomföra avfallshierarkin och för att prioritera avfallshanteringen.

56. Europaparlamentet betonar att avslutnings- och efterbehandlingsförfaranden för deponiceller är avgörande för att minska läckage, med beaktande av deponiernas hela livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd som är anpassat till förhållandena i varje medlemsstat för att säkerställa att avfallshierarkin tillämpas fullt ut, med tonvikt vid förebyggande av avfall, att målet med källsortering uppnås senast den 31 december 2023 samt separat insamling av biologiskt avfall, bland annat genom att uppmuntra samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn för att säkerställa en hög grad av separat insamling, materialåtervinning och återvinning av biologiskt nedbrytbart avfall, för att säkerställa en effektiv övergång från deponering utan att tillhandahålla EU-medel för förbränning. Parlamentet betonar att det alltid bör finnas ett genomförbart biologiskt alternativ för bearbetning, exempelvis kompostering eller anaerob nedbrytning. I detta avseende erkänner parlamentet potentialen hos anaerob nedbrytning av biologiskt nedbrytbart avfall som möjliggör produktionen av biometan. Parlamentet betonar i linje med avfallshierarkin att förbränning endast är det näst understa steget i avfallshierarkin och påminner om dess inställningar om förbränning som anges i dess resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

57. Europaparlamentet betonar att vattenmagasin är en betydande källa till växthusgasutsläpp i världen, inklusive metan, vilket främst beror på ackumulering av sediment i uppdämningar, och att borttagning av dammar kan bidra till att avsevärt minska utsläppen i uppdämda områden. Parlamentet uppmanar Europeiska miljöbyrån att inhämta information om detta område som underlag för möjliga politiska åtgärder.

°

° °

58. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


 

MOTIVERING

Metan är den näst största källan till klimatförändringarna, efter koldioxid (CO2), och står för 10 % av de totala växthusgasutsläppen i Europa. Metan är kraftfullare än koldioxid och bidrar till ozonbildning i den lägre atmosfären. Marknära ozon är en potent lokal luftförorening som orsakar allvarliga hälsoproblem. Att minska metanutsläppen bidrar därför både till att bromsa klimatförändringarna och till att förbättra luftkvaliteten.

 

EU har redan ett mål för att minska växthusgasutsläppen fram till 2030 för alla växthusgaser, och metanutsläpp orsakade av människan omfattas av bindande nationella utsläppsminskningsmål enligt förordningen om ansvarsfördelning. Senast i juni 2021 kommer denna förordning att ses över som en del av genomförandet av det höjda utsläppsminskningsmålet för 2030. Att höja ambitionsnivån för att minska växthusgasutsläppen till minst 55 % fram till 2030 skulle också kräva en snabbare insats för att ta itu med metanutsläppen, där prognoserna visar att metanutsläppen måste minskas med upp till 35‑37 %. Politiska åtgärder för att minska metanutsläppen kommer att bidra både till EU:s insatser för utfasning av fossila bränslen för att uppnå den högre ambitionsnivån fram till 2030, klimatneutralitet till 2050 och till EU:s nollföroreningsambition för en giftfri miljö.

 

Den 14 oktober 2020 offentliggjorde kommissionen EU-strategin för att minska metanutsläppen med fokus på att ta itu med antropogena metanutsläpp, det vill säga utsläpp i samband med mänsklig verksamhet. I strategin identifieras sektorsövergripande åtgärder samt särskilda åtgärder inom sektorer såsom energisektorn, jordbrukssektorn och avfallssektorn, som står för 19 %, 53 % respektive 26 % av de antropogena metanutsläppen i EU. EU kan spela en viktig roll i att säkerställa minskade metanutsläpp på global nivå. Strategin innehåller i synnerhet flera internationella åtgärder, såsom att öka EU:s bidrag till arbetet i internationella forum, till exempel genom klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar, Arktiska rådet och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) i syfte att lyfta frågan om minskade metanutsläpp i alla relevanta sektorer med partnerländer.

 

Strategin innehåller bland annat följande åtgärder inom alla sektorer:

 

 Förbättringar av mätning, rapportering och verifiering (MRV) av metanutsläpp bland företag inom alla relevanta sektorer, bland annat genom sektorsspecifika initiativ.

 Inrättandet av ett oberoende internationellt observatorium för metanutsläpp som förankras i FN-regelverket, i samarbete med internationella partner, för att samla in, stämma av, verifiera och offentliggöra data om antropogena metanutsläpp på global nivå.

 Förstärkt satellitbaserad detektering och övervakning av metanutsläpp genom EU:s Copernicusprogram för att upptäcka och övervaka globala aktörer med mycket stora utsläpp.

 Se över EU:s relevanta klimat- och miljölagstiftning för att mer effektivt ta itu med metanrelaterade utsläpp, särskilt direktivet om industriutsläpp och det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar.

 Tillhandahålla riktat stöd för att påskynda utvecklingen av marknaden för biogas från hållbara källor, inbegripet det framtida regelverket för gasmarknaden, den kommande översynen av direktivet om förnybar energi och ett pilotprojekt för att stödja landsbygdsområden och jordbrukssamhällen när det gäller att bygga biogasprojekt och få tillgång till medel för biogasproduktion från jordbruksavfall.

Inom energisektorn tar strategin bland annat upp lagstiftningsförslag under 2021 om obligatorisk MRV för alla energirelaterade metanutsläpp och om en skyldighet att förbättra detektering och reparation av läckage (LDAR) i all infrastruktur för fossilgas. Man överväger också lagstiftning om eliminering av rutinmässig ventilering och fackling i energisektorn som omfattar hela försörjningskedjan fram till produktionsplatsen.

I jordbrukssektorn tar strategin bland annat upp inrättandet av en expertgrupp som ska analysera metanutsläppen under hela livscykeln genom att titta på djurhållning, gödsel- och foderhantering, foderegenskaper, ny teknik och nya metoder. Dessutom föreslås det att man senast i slutet av 2021 ska upprätta en förteckning över bästa praxis och tillgänglig teknik för att utforska och främja en mer utbredd användning av innovativa begränsningsåtgärder och tillhörande teknik genom en bredare användning av koldioxidlagring i medlemsstaterna och deras strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Slutligen innehåller strategin när det gäller avfallssektorn initiativ för att ta itu med olagliga metoder och ge tekniskt stöd till medlemsstater och regioner, i syfte att komma till rätta med deponier som inte uppfyller kraven och hjälpa medlemsstater och regioner att stabilisera biologiskt nedbrytbart avfall innan det bortskaffas och omdirigera detta avfall till biogasproduktion. Vid översynen av direktivet om deponering av avfall 2024 föreslås dessutom att man överväger ytterligare åtgärder för att förbättra hanteringen av deponigas, minimera dess skadliga klimateffekter och utnyttja eventuella energiöverskott.

Vikten av EU-åtgärder i hela försörjningskedjan

I EU-strategin för att minska metanutsläppen framhålls att de externa utsläppen av koldioxid eller metan kopplade till EU:s förbrukning av fossilgas och olja (det vill säga de utsläpp som sker utanför EU för att producera och leverera fossilgas till EU) är tre till åtta gånger större än de utsläpp som sker inom EU, för gas och möjligen ännu större för olja.

Spyraki anser således att EU har en oproportionerligt stor roll i fråga om att driva på de globala metanutsläppen och importera olja och gas efter det att de flesta metanutsläppen har skett. EU måste säkerställa att skyldigheterna i fråga om MRV, LDAR och förbud mot rutinmässig ventilering och fackling (BRVF) omfattar hela försörjningskedjan, eftersom bägge delar är nödvändiga för att hantera klimatkrisen och för att säkerställa lika villkor för EU:s olje- och gasproducenter.

Mätning, rapportering och verifiering (MRV)

Ett starkt, oberoende och vetenskapligt rigoröst system för övervakning, rapportering och verifiering är av central betydelse för att ta itu med metanutsläppen. Det behövs för att tillhandahålla trovärdiga data, identifiera problem och effektiva åtgärder samt bedöma de framsteg som gjorts. MRV som bygger på så kallad low bias och inexakthet hindrar antagandet och genomförandet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med miljö- och hälsoeffekterna av denna kraftfulla växthusgas. Ett obligatoriskt MRV-system skulle också förbättra medlemsstaternas rapportering till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC) och stödja internationella insatser för bedömning och begränsning av metanutsläpp.

En stabil MRV-ram kräver att EU frångår frivilliga strategier och antar bindande harmoniserade krav. Även om systemet i tre nivåer som utvecklats av metanpartnerskapet för olja och gas (OGMP 2.0) har lett till påtagliga förbättringar av rapporteringskraven, finns det ändå vissa luckor. Till exempel anges inte exakt mätteknik, och för de högsta rapporteringsnivåerna begränsar det sig till allmänna mätmetoder. Kommissionen bör därför successivt gå längre i sina MRV-krav.

Metanutsläpp är en global fråga, och för att komma till rätta med deras klimatpåverkan krävs internationellt samarbete, kunskapsbyggande och utbyte av bästa praxis. Med tanke på den snabba utvecklingen av övervaknings- och rapporteringsteknik skulle observatoriet kunna vara en central institution när det gäller att identifiera och sprida innovationer för MRV.

Detektering och reparation av läckage (LDAR)

Ett starkt LDAR-program är ett viktigt inslag i EU-strategin för att minska metanutsläppen och uppnå EU:s klimat- och miljömål. Tillämpningsområdet bör omfatta hela försörjningskedjan för fossilgas, olja och kol och bör även omfatta biogas och biometan för att säkerställa att allt metanläckage från energisektorn täcks in. Det bör vara tillräckligt flexibelt för att snabbt kunna anpassa sig och dra nytta av den kommande innovativa teknik som förväntas ge miljöfördelar och/eller kostnadsminskningar, såsom alternativ teknik som känner av metan och monteras på mobila plattformar till exempel på lastbilar, drönare och flygplan.

Utsläppsnormer, riktmärken och utsläppsgränser

Kommissionen har erkänt att EU kan spela en viktig roll i att säkerställa minskade globala metanutsläpp genom att utnyttja sin ställning som världens största importör av fossila bränslen. Förutom Norge, som redan har stränga bestämmelser för att hantera metan, har få åtaganden hittills gjorts när det gäller att minska metanutsläppen uppströms i de största ursprungsländerna för EU:s gasimport. EU bör därför visa sitt åtagande att minska sitt globala metanavtryck genom att undersöka bindande utsläppsnormer avseende metan för all gas som säljs på EU-marknaden.

Övergivna och oanvända olje- och gaskällor

Europa har många övergivna källor som fortfarande kan släppa ut metan. Ett separat program för MRV och begränsning av övergivna källor skulle göra det möjligt att hitta, försegla och övervaka dem, vilket skulle leda till betydande minskningar av metanutsläppen samt sysselsättningsmöjligheter i samband med sanering och övervakning av källorna. När det gäller detta program bör EU ta hänsyn till att källorna kan avvecklas på många olika sätt och att detta kan leda till att ägarskapet inte går att identifiera. Det kommer att behövas finansiering för övervakning och försegling av källor utan rättsligt ägarskap.

Internationella åtgärder

Metanutsläpp är ett globalt problem, och det kommer därför att krävas globala insatser och åtaganden för att begränsa dem. EU är världens största importör av naturgas och en av de största oljeimportörerna och har därför möjlighet att gå i spetsen för internationella normer och stödja det globala genomförandet av en stark MRV och LDAR. Kommissionen undersöker huruvida kommande lagstiftning om MRV och LDAR bör tillämpas på all gas som säljs eller förbrukas i Europa genom krav avseende metanutsläpp från importerad gas eller olja för att sprida begränsningsåtgärder globalt och säkerställa lika villkor för företag i EU och tredjeländer.

Metan från kolgruvor

Mätutrustning finns redan i de flesta kolgruvor. Men mätningen sker endast för säkerhetsändamål och representerar kanske inte utsläppens verkliga omfattning, eftersom mätutrustningen inte är tillräckligt exakt för att kvantifiera alla låga koncentrationer av utsläpp från ventilationschakten.

Övergivna och oanvända kolgruvor

Studier visar att nedlagda och övergivna gruvor släpper ut metan även efter det att gruvdriften har upphört. Eftersom utfasning av kol är oundviklig bör man i metanstrategin ägna särskild uppmärksamhet åt övergivna och nedlagda gruvor för att säkerställa att dessa utsläpp redovisas och begränsas när det är tekniskt möjligt.

Jordbruk

Det finns naturliga svårigheter med att med noggrannhet övervaka, verifiera och rapportera metanutsläppen från jordbrukssektorn, men åtgärder kan vidtas för att begränsa metanutsläppen innan ett exakt MRV-system genomförs.

Senast i slutet av 2021 bör EU – i samarbete med sektorsexperter och medlemsstaterna – upprätta en förteckning över bästa praxis och tillgänglig teknik för att utforska och främja en mer utbredd användning av innovativa begränsningsåtgärder. Dessa åtgärder bör särskilt inriktas på metanbildning i mag-tarmkanalen.

Avfall

EU bör fortsätta att ta itu med olagliga metoder och ge tekniskt stöd till medlemsstater och regioner. Detta stöd kommer att behandla frågor såsom undermåliga deponier. EU kommer också att hjälpa medlemsstaterna och regionerna att stabilisera biologiskt nedbrytbart avfall innan det bortskaffas och att öka användningen av det för produktion av klimatneutrala, cirkulära och biobaserade material och kemikalier, och att omdirigera detta avfall till biogasproduktion.

Vid översynen av direktivet om deponering av avfall 2024 bör EU överväga ytterligare åtgärder för att förbättra hanteringen av deponigas, minimera dess skadliga klimateffekter och utnyttja eventuella energiöverskott.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

<FootprintIntro>Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att betänkandet utarbetades, fram till dess att det antogs i utskottet:</FootprintIntro>

Enhet och/eller person

1. Environmental Defence

2. Copa Cogeca

3. Equinor

4. European Waste Management Association (FEAD)

5. Fortum Oslo Varme

6. Europeiska miljökontoret

7. Syctom

8. MIQ Methane Intelligence

9. European Biogas Association (EBA)

10. Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki

11. Helector

12. Honeywell

13. IOGP

14. Smiths Group PLC

15. Internationella energiorganet

16. Eurogas

17. Motor Oil

18. Clean Air Task Force

19. Veolia Environnement S.A

20. Internationella energiorganet

21. DESFA

22. Client Earth

23. Environnemental Investigation Agency

24. DSM

 


 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (16.7.2021)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över en EU-strategi för att minska metanutsläppen</Titre>

<DocRef>(2021/2006(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande (*): <Depute>Cristian-Silviu Buşoi</Depute>

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 


 

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Metanutsläppen är den näst största bidragande orsaken till den globala uppvärmningen, där omkring en tredjedel av de antropogena metanutsläppen kommer från energisektorn.

B. Koncentrationen av metan i atmosfären är för närvarande omkring två och en halv gånger högre än förindustriella nivåer och den ökar konstant. Enligt den globala metanbedömning som FN:s miljöprogram offentliggjorde 2021 är ”minskningen av metanutsläpp orsakade av människan [...] en av de mest kostnadseffektiva strategierna för att snabbt minska uppvärmningstakten och i hög grad bidra till det globala arbetet med att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C”.

C. Energiomställningen för att nå klimatneutralitet senast 2050 kommer att kräva en betydande minskning av växthusgasutsläppen från energisektorn, inklusive metanutsläppen. Konsekvensbedömningen i klimatmålsplanen för 2030[27] tyder på att målet med en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 kräver att man åtgärdar metanutsläppen. I sin rapport ”Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector” anger Internationella energiorganet att metanutsläppen från fossila bränslen bör minskas med 75 % mellan 2020 och 2030 i scenariot för nettonollutsläpp. 15 % av de utsläppsminskningar som Parisavtalet kräver skulle redan nu kunde elimineras med en billig och tekniskt genomförbar begränsning av metan.

D. En stor del av de mest kostnadseffektiva besparingarna när det gäller metanutsläppen kan uppnås i energisektorn. Enligt rapporten från FN:s miljöprogram kan metanutsläppen minskas med 45 % till slutet av detta decennium och snabba och betydande minskningar av metanutsläppen kan göras med hjälp av befintlig teknik och till mycket låg kostnad. Internationella energiorganets metanspårare anger att omkring 40 % av de energirelaterade metanutsläppen kan minskas utan någon nettokostnad, framför allt genom att åtgärda metanläckor och ta bort ventilationsutsläpp från fossila bränslen.

E. I EU är de största källorna till antropogena metanutsläpp gas- och oljesektorn (19 %), avfallssektorn (26 %) och jordbruket (53 %).

F. EU är den största importören av olja och gas. EU importerar upp till 85 % av sin gas, och metanavtrycket för gas som produceras i leverantörsländerna uppskattas vara mellan tre och åtta gånger större än de metanutsläpp som genereras inom EU.

G. Intensiteten i metanutsläppen i EU varierar kraftigt utifrån storleken på beroendet av fossila bränslen i energimixen. Gas är endast en övergångslösning med tanke på EU:s beroende av tredjeländer för sin energiförsörjning.

H. Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys[28] har konstaterat att metanutsläppen kommer från en lång rad olika branscher, såsom jordbruk, avfall och energi, och att metan när det väl kommer ut i atmosfären blandar sig väl med andra gaser, vilket gör det svårt att mäta och rapportera. Osäkerheten när det gäller data om metanutsläpp är vanligtvis mycket större än för koldioxidutsläpp när man undantar skogar och andra markanvändningsrelaterade utsläpp. I nya studier[29] beräknas de globala antropogena fossila metanutsläppen vara underskattade med omkring 25 till 40 %.

I. Flyktiga utsläpp från läckande utrustning, infrastruktur eller stängda och övergivna anläggningar såväl som utsläpp från ventilering och ofullständig förbränning av metan står för huvuddelen av metanutsläppen i energisektorn.

J. Det finns redan EU-lagstiftning som bidrar till att tillhandahålla information om metanutsläpp, däribland förordning (EC) 166/2006 om det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar[30] och direktiv 2010/75 om industriutsläpp[31], men det finns för närvarande inga politiska åtgärder i EU som är särskilt inriktade på att minska metanutsläppen.

K. Grunden för effektiva åtgärder för att minska metanutsläppen utgörs av utveckling och förbättring av ändamålsenlig och lämpligt inriktad teknik och praxis för att skapa bättre övervakning, rapportering och verifiering samt för att minska utsläppen.

1. Europaparlamentet framhåller vikten av snabba minskningar av metanutsläppen under detta årtionde som en av de mest effektiva insatserna inom ramen för EU:s klimatåtgärder. Parlamentet noterar att minskningarna av metanutsläppen kompletterar de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläppen. Parlamentet framhåller att minskade metanhalter inte bara ger avsevärda positiva effekter i form av minskade klimateffekter utan också ger bättre luftkvalitet eftersom metan även bidrar till bildandet av troposfäriskt ozon, vilket är en kraftfull lokal luftförorening som orsakar allvarliga hälsoproblem.

2. Europaparlamentet håller med om att en ökad ambition med en minskning av växthusgasutsläppen på 55 % senast 2030 kommer att kräva ytterligare arbete för att åtgärda alla växthusgaser. Parlamentet understryker att dessa insatser kommer att innebära att det behövs större investeringar i teknik för övervakning, rapportering och verifiering samt upptäckt och reparation av läckor.

3. Europaparlamentet efterlyser en EU-strategi för att minska metanutsläppen; Parlamentet stöder en tydlig väg och lagstiftningsram för att minska metanutsläppen på ett heltäckande sätt i hela Europa och internationellt genom att skapa synergieffekter mellan branscher och stärka affärsnyttan med att fånga in metan, vilket har ett kommersiellt värde och kan ge ekonomiska vinster direkt, och undvika metanutsläpp samt bidra till att uppnå EU:s mål med utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet välkomnar övervägandet av en lagstiftning om mål och standarder för att minska metanutsläppen från de fossila bränslen som konsumeras, däribland från importerade sådana. Parlamentet stödjer utformningen och införandet av lämpliga och kostnadseffektiva verktyg för att begränsa metananvändningen som gör det möjligt för industrin att, inom olika delar av värdekedjan, nå prestandanormer på ett optimalt sätt.

4. Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att fasa ut fossila bränslen från gassektorn för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet noterar den roll som naturgas spelar för att tillgodose dagens globala energibehov och understryker att dess andel av energiomställningen som endast en övergångskälla kommer att bero på hur framgångsrikt de relaterade metanutsläppen kan minskas.

5. Europaparlamentet erkänner det arbete som hittills utförts av gasindustrin för att minska metanutsläppen genom frivilliga initiativ, såsom olje- och gasklimatinitiativet, metanriktlinjerna och olje- och gasmetanpartnerskapet, och understryker det engagemang som visats för att vidta ännu kraftfullare åtgärder för att minimera metanutsläppen längs hela gasvärdekedjan.

6. Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av lagstiftning för energisektorn med bindande regler för övervakning, rapportering och verifiering med utgångspunkt i olje- och gasmetanpartnerskapet och obligatorisk upptäckt och reparation av läckor, inklusive för importer, som bygger på bästa praxis och tillämpas genom hela leveranskedjan, samt med hänsyn till regler som förbjuder rutinmässig ventilering och fackling i energisektorn, vilket ska omfatta hela leveranskedjan fram till produktionen, förutom i undantagsfall av säkerhetsskäl. Parlamentet insisterar på att detta förbud även ska gälla för importer och att kommissionen därför bör utarbeta en kraftfull oberoende metod för bedömning av importens förenlighet med EU:s krav.

7. Europaparlamentet understryker att ett välstrukturerat, ändamålsenligt system för övervakning, rapportering och verifiering, i enlighet med vad som beskrivs i strategin och som även gäller för importer, i syfte att säkerställa att alla metanläckor omfattas, lika villkor genomförs, minskningen av metanintensiv import främjas och koldioxidläckage undviks, samtidigt som man undviker överlappning av rapporteringsskyldigheten på unionsnivå och nationell nivå, kommer att utgöra kärnan i en mer exakt upptäckt och kvantifiering av metanutsläppen längs värdekedjan, samt att detta kommer att göra det möjligt att bättre utvärdera resultaten av de motåtgärder som har vidtagits. Parlamentet betonar att EU bör gå i bräschen för internationellt samarbete och insamling av data, rapportering och främjande av politiska åtgärder och tekniska lösningar för att ytterligare minska och eliminera metanutsläppen.

8. Europaparlamentet anser att ett korrekt system för övervakning, rapportering och verifiering måste förlita sig på detaljerade rapporter, en detaljerad studie av utrustningen och en tillämpning av de mest uppdaterade utsläppsfaktorerna genom hela försörjningskedjan. Parlamentet noterar att regler om övervakning, rapportering och verifiering bör ta hänsyn till respektive sektors särdrag. Parlamentet betonar att rapporteringen av data om metanutsläpp bör offentliggöras eller, när det gäller känslig information, vara tillgänglig för behöriga myndigheter och oberoende kontrollanter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett system för tredjepartskontroll för bedömning och kontroll av utsläppsdata längs hela försörjningskedjan.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta specifika uppgifter för att hantera metanläckor från aktörer med mycket stora utsläpp, däribland den petrokemiska sektorn.

10. Europaparlamentet anser att grunden för effektiva åtgärder utgörs av forskning, utveckling och innovation samt av att snabbt införa ändamålsenlig teknik och bästa tillgängliga praxis för att skapa en bättre övervakning, rapportering och verifiering, detektering och reparation av läckage, ventilering och fackling och för att motverka metanutsläppen. Parlamentet är positivt till att använda medel från Horisont Europa, bland annat till tekniska lösningar för hållbar produktion av biometan och till att inrätta ett internationellt observatorium för metanutsläpp. Parlamentet understryker att, i enlighet med principen om att förorenaren betalar, bör inte kostnaderna för föroreningarna överföras till medborgarna.

11. Europaparlamentet betonar vikten av Copernicusprogrammet och dess atmosfärövervakningstjänst när det gäller att upptäcka och övervaka de allra största utsläppskällorna på det globala planet samt källor i mindre skala. Parlamentet understryker att flygövervakning i lika hög grad hjälper till med ventilering, fackling och läckagedetektering. Parlamentet framhåller att satellitdata möjliggör en oberoende verifiering av ett företags fotavtryck och underlättar arbetet med minskningen. Parlamentet är mycket positivt till att dela information och teknik mellan intressenter i unionen och på global nivå, och med allmänheten, för att kunna öka insatserna för att minska utsläppen. Parlamentet anser att oberoende, jämförbara, verifierbara och transparenta utsläppsdata är av central betydelse för att få kunskap om omfattningen av utsläppsproblemet och för att bekämpa underskattningen av läckornas storlek och mängd.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta föra en nära dialog med tillsynsmyndigheterna i enlighet med kommissionens metanstrategi.

13. Europaparlamentet efterlyser en grundlig översyn över kostnadseffektiviteten i de åtgärder som föreslås inom energibranschen, inklusive en prioritering av deras sociala och miljömässiga fördelar, där man bör ta hänsyn till lokala förhållanden och de specifika aspekterna inom olika delar av värdekedjan samt skapa den nödvändiga flexibiliteten för genomförandet i branschen utan att underminera minskningsmålen för växthusgasutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ta fram en obligatorisk ram för detektering och reparation av läckage i hela leveranskedjan, även för importer, där det blir möjligt för branschen att i olika delar av värdekedjan nå prestationskraven på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt, i syfte att säkerställa att alla metanläckor täcks, en rättvis konkurrenssituation skapas, mindre metanintensiva importer främjas, och koldioxidläckage undviks.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av kommande lagstiftning om metanutsläpp, verkligen ta hänsyn till att investeringar som görs av infrastrukturoperatörer för att tackla metanläckor ska erkännas inom ramen för reglerade verksamheter, som ett tecken på både vikten av säkerhet och av hållbara verksamheter, vilka bör kunna uppmuntras av tillsynsmyndigheterna.

15. Europaparlamentet uppmanar till en förstärkning av mätningen av metanutsläpp i kolgruvor, och att då främja god praxis och spridning av bästa tillgängliga teknik för regelverk och skattemässiga ramar för att även främja utvecklingen av kommersiell insamling, vilket underlättar användningen av metan från övergivna anläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt program för att åtgärda metanutsläppen från övergivna och stängda kolgruvor och olje- och gaskällor genom att skapa incitament till före detta kolgruvor för att ta itu med sina metanutsläpp, utan att detta leder till att fördelarna främjas eller att ansvarsskyldigheten förbises för de ägare som ansvarar för förseglingen, i enlighet med principen om att förorenaren betalar i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen uppmanas också att stödja en rättvis omställning i kolregioner genom utveckling av alternativ verksamhet som är i linje med målet om klimatneutralitet till 2050.

16. Europaparlamentet välkomnar den nya EU-strategin för integrering av energisystemet[32] och dess förslag för att åstadkomma ett mer cirkulärt energisystem genom en hållbar användning av oundvikligt avfall och oundvikliga restprodukter för produktionen av biogas och biometan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut överväga att sätta cirkulariteten först, vilket innebär mindre avfall, en minskning av konsumtionen av resurser och energi, och ett genomförande av långsiktiga avfallsförebyggande åtgärder när de främjar utvecklingen av biogas och biometan. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder för att underlätta utvecklingen av hållbar biogas och biometan samtidigt som man effektivt minskar metanutsläppen, och att säkerställa att de mest kostnadseffektiva lösningarna införs i medlemsstaterna, genom att utnyttja synergierna mellan sektorer och undvika osunda incitament som skulle kunna leda till en ökning av utsläppen totalt sett.

17. Europaparlamentet välkomnar att man överväger lagstiftning om möjliga mål, normer eller andra incitament i samband med den fossila energi som förbrukas i och importeras till EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att villkora all import av fossila bränslen till unionen mot att man följer EU:s bestämmelser rörande övervakning, rapportering och verifiering, detektering och reparation av läckage samt ventilering och fackling i hela försörjningskedjan för fossila bränslen fram till och med produktionen.

18. Europaparlamentet påminner om att unionen är världens största importör av fossil gas, och att 90 % av den olja som konsumeras i unionen är importerad. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt aktiva deltagande i internationella initiativ och att främja samarbetet med tredjeländer för att åstadkomma minskningar av metanutsläppen genom spridning av bästa praxis för kostnadseffektiva minskningar av metanutsläppen i hela segment i värdekedjan, samt stöder EU:s diplomatiska informationskampanj för länder och företag som producerar fossila bränslen att aktivt engagera sig i olje- och gasmetanpartnerskapet.

19. Europaparlamentet påminner om vikten av att ta itu med cybersäkerhetsrisker i energisektorn för att säkerställa energisystemets motståndskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida ytterligare åtgärder behövs för att förebygga attacker mot informationssystem.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.7.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

16

11

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Carlo Calenda, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Robert Roos, Massimiliano Salini, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marek Paweł Balt, Damian Boeselager, Valérie Hayer, Othmar Karas, Jutta Paulus, Sandra Pereira

 

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

PPE

François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Othmar Karas, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

Renew

Nicola Beer, Nicola Danti, Martina Dlabajová, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Valérie Hayer, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen

S&D

Marek Paweł Balt, Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Lina Gálvez Muñoz, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Eva Kaili, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

 

16

-

ECR

Robert Roos

ID

Thierry Mariani, Joëlle Mélin

Vänstern

Manuel Bompard, Marc Botenga, Marisa Matias, Sandra Pereira

Verts/ALE

François Alfonsi, Damian Boeselager, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Jutta Paulus, Mikuláš Peksa, Marie Toussaint

 

11

0

ECR

Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský

ID

Paolo Borchia, Markus Buchheit, Georg Mayer, Isabella Tovaglieri

NI

Clara Ponsatí Obiols

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (14.7.2021)

<CommissionInt>till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</CommissionInt>


<Titre>över en EU-strategi för att minska metanutsläppen</Titre>

<DocRef>(2021/2006(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande (*): <Depute>Asger Christensen</Depute>

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 


 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon heltäckande EU-ram för övervakning av metanutsläpp, i synnerhet i jordbrukssektorn, som är den sektor som har den näst största potentialen när det gäller övergripande minskade metanutsläpp och där källorna till metanutsläpp ofta är diffusa och kan göra det svårt att mäta, rapportera och kontrollera utsläppen.

2. Europaparlamentet framhåller att vissa befintliga övervakningssystem redan gör det möjligt för oss att vidta åtgärder. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att tillsammans med internationella partner inrätta en internationell observationsgrupp för metanutsläpp i syfte att ta fram ett mer dynamiskt system för att mer exakt kunna mäta effekterna av metanutsläppen från bland annat idisslande boskap och revidera det potentiella bidraget till den globala uppvärmningen från metan, eftersom det nuvarande mätsystemet gör en statistisk beräkning av metangas som släpps ut under 100 år och därmed övervärderar den inverkan som kortlivade gaser som metan har.

3. Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att förbättra mätningen, rapporteringen och verifieringen av metanutsläppen i jordbrukssektorn där det är absolut nödvändigt att göra en tydligare vetenskaplig uppdelning mellan och bestämning av emissionsfaktorerna för samtliga produktionssystem inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och tillämpa tillgänglig teknik och praxis för begränsning som har potential att minska utsläppen, genom att dra full nytta av digitala verktyg och den senaste vetenskapliga utvecklingen, samtidigt som onödig byråkrati för jordbrukarna undviks.

4. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663) och ser det som en milstolpe i hanteringen av andra växthusgaser än koldioxid i EU. Parlamentet understryker att globala antropogena utsläpp utgör 59 % av alla metanutsläpp[33].

5. Europaparlamentet påminner om jordbrukssektorns betydande inverkan på metanutsläppen, med 53 % av alla antropogena metanutsläpp, och noterar att 26 % av de antropogena metanutsläppen härrör från avfall och 19 % från energi.

6. Europaparlamentet understryker dock att EU:s utsläpp av växthusgaser från det europeiska jordbruket (inbegripet djurhållning) registrerade en minskning med 22,2 % mellan 1990 och 2018 i EU-28[34] tack vare att metanutsläppen från jordbruket minskat med 21 % (metanbildning i mag-tarmkanalen med 22 % och stallgödselhantering med 17 %). Parlamentet noterar i detta avseende att det europeiska jordbruket sedan 2005 inte har bidragit till ökningen av den globala uppvärmningen.

7. Europaparlamentet betonar dessutom att de flesta metanutsläppen sker utanför EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa EU-jordbrukets bidrag till EU:s antropogena metanutsläpp och att skilja denna andel från det globala jordbrukets andel.

8. Europaparlamentet noterar att biogen metan är en kortlivad gas som skiljer sig från koldioxid vad gäller dess inverkan på den globala uppvärmningen och som tillfälligt kan vara kraftfullare när det gäller effekterna för den globala uppvärmningen. Parlamentet framhåller dessutom att påverkan av biogena metanutsläpp på den globala uppvärmningen kommer att vara neutral om utsläppen minskas med 0,33 % per år[35].

9. Europaparlamentet påpekar dessutom att metanutsläpp från jordbruket bör betraktas annorlunda än metanutsläpp från bearbetning av fossila bränslen.

10. Europaparlamentet anser därför att de inte bör redovisas på samma sätt, och konstaterar att biogena metankällors inverkan på den globala temperaturen enligt metoden för redovisning av utsläpp kan vara betydligt överskattad.

11. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att anta en modell som bygger på den faktiska globala uppvärmningen snarare än på utsläppsinsatserna, i linje med Parisavtalet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka möjligheterna att utveckla ett metaneffektivitetsindex som jämför kilon metan som genereras per producerad enhet för olika jordbruksprodukter. Parlamentet uppmanar även kommissionen att ta hänsyn till skillnaden mellan biogena och fossila metanutsläpp vid utformningen av metanstrategin. Parlamentet betonar att tillämpning av en koldioxidekvivalent är en olämplig metod för att mäta metanutsläppen.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa strategier och åtgärder med synergieffekter för att uppmuntra, stödja och ge incitament till bättre klimatprestanda inom jordbruks- och animalieproduktionen genom minskade metanutsläpp som skulle kunna leda till nedkylningseffekter.

13. Europaparlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder som baseras på nationella och regionala särdrag och produktionssystem för utsläpp från jordbruk och relaterad markanvändning som en del av paketet ”Fit for 55” för att uppnå en ambitiös minskning av alla växthusgasutsläpp i dessa sektorer i EU.

14. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens tillkännagivande om att se över förordningen om ansvarsfördelning så att den återspeglar de höjda målen för koldioxidminskning genom större incitament för minskade metanutsläpp, exempelvis genom specifika miljösystem och initiativ för koldioxidlagring inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken och genom andra finansieringskanaler, privata eller offentliga. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undvika dubbla bestämmelser genom att se till att skapa positiva synergieffekter mellan klimatförordningen, direktivet om industriutsläpp och direktivet om nationella utsläppstak. Parlamentet inser behovet av att fastställa tydliga referensvärden för utsläpp från jordbruket, Parlamentet betonar behovet av harmoniserade beräkningsmetoder för metan och ett regelverk som ger incitament till gradvisa minskningar av metanutsläppen i syfte att leva upp till klimatmålen.

15. Europaparlamentet noterar att användningen av en koldioxidekvivalent är en olämplig åtgärd för metanutsläpp.

16. Europaparlamentet framhäver jordbrukssektorns viktiga roll som bärare av många lösningar för att hantera klimatförändringar och till förmån för EU:s strategi för att minska och nyttiggöra metanutsläpp.

17. Europaparlamentet betonar vikten av att erkänna de framsteg som den jordbruksbaserade livsmedelssektorn har gjort för att kompensera utsläpp och återställa jordens bördighet. Parlamentet betonar att mer investeringar i och vetenskaplig forskning om praktiska förhållanden, avhjälpande åtgärder och teknik är av yttersta vikt.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och uppdatera en förteckning över bästa praxis för jordbrukssektorn, i linje med den senaste tekniken och i samarbete med jordbrukare, berörda parter, medlemsstater samt lokala, regionala och nationella myndigheter.

19. Europaparlamentet stöder spridningen av regenerativa jordbruksmetoder, förbättrad tillgång till teknik, uppgifter, utbildning och information samt diversifieringen av jordbrukarnas inkomst genom betalningar för ekosystemtjänster för att på så sätt öka deras motståndskraft.

20. Europaparlamentet anser att det finns stora möjligheter när det gäller avel, genetik, integrerad gödselhantering och behandling av utsläpp från flytgödsel, och även när det gäller att anpassa kosten och utveckla fodertillsatser för idisslare och nötkreatur, i linje med de senaste faktabaserade rönen och expertgranskad vetenskap samt med djurskyddsnormer, som kan minska metanutsläppen utan att minska animalieproduktionen, eftersom denna produktion är avgörande för att bevara landsbygdssamhällena och skapar en källa till sysselsättning.

21. Europaparlamentet betonar att framtida politiska beslut måste skapa en tydlig ram för djurhållningssektorn för att säkerställa en viss grad av förutsägbarhet.

22. Europaparlamentet betonar att minskad animalieproduktion skulle kunna vara oförenligt med målet att trygga den europeiska livsmedelsförsörjningen. Parlamentet erkänner att goda metoder för djurhållning kan leda till en minskning av växthusgasutsläppen med 30 %[36].

23. Europaparlamentet framhåller, med tanke på den ekonomiska hållbarheten i EU:s jordbruk, att vi bör fokusera på hållbar produktion av både vegetabiliska och animaliska produkter, eftersom de alla utgör en viktig del av en balanserad kost för människor.

24. Europaparlamentet understryker dessutom möjligheterna med åtgärder som har att göra med jordbruksdrift, t.ex. optimal uppfödning av ungdjur som har potential att minska metanutsläpp på gårdsnivå.

25. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att se över förordningen om fodertillsatser för att effektivisera dagens kostsamma och oflexibla godkännandeförfarande, och anser att tekniska begränsningsåtgärder kommer att komplettera andra betydande framsteg inom djurhållningssektorn på landsbygden i linje med EU:s strategi från jord till bord.

26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie om nya genomiska metoder och stöder helhjärtat upptäckten att nya genomiska metoder har potential att bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. Parlamentet understryker dessutom att studien lyfter fram möjligheter och fördelar för boskapssektorn, efterlyser att den rättsliga ramen för denna bioteknik ska antas i enlighet med den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, och anser att det i detta avseende krävs riktad forskning inom ramen för programmet Horisont Europa och ERI-medlen.

27. Europaparlamentet understryker vikten av tillgång till effektiva produktionsmetoder med låga utsläpp per produktenhet.

28. Europaparlamentet anser att mervärdesanvändning av restprodukter från jordbruket och andra biprodukter skulle kunna vara en viktig drivkraft för den cirkulära ekonomin och bioekonomin, samtidigt som livsmedelsproduktionen erkänns som en primär inkomstkälla för jordbrukarna.

29. Europaparlamentet erinrar i detta sammanhang om att balansen mellan växtodling och animalieproduktion bör bevaras för att nya miljömål ska kunna uppnås, vilket säkerställer en tillräcklig mängd näringsämnen och organiskt material i jordarna i EU och bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden.

30. Europaparlamentet vill se en ökning av den europeiska biogasproduktionen från jordbruksavfall då detta är ett viktigt verktyg för att minska metanutsläppen och öka cirkulariteten i jordbrukssektorn och även är en förnybar energikälla. Parlamentet anser att förnybar energi som erhålls genom restprodukter från jordbruket har en betydande potential och bör utforskas genom ytterligare forskning och investeringar och en stödjande politisk ram för att uppmuntra jordbrukare att installera teknik för restprodukter från jordbruket på gårdar och säkerställa tillgång till nationella energinät, inbegripet gemensamma centraler för gödsel- och flytgödselhantering.

31. Europaparlamentet betonar behovet av jordbruksstöd för att främja hållbar biogasproduktion och affärsverksamhet på gårdsnivå, till exempel genom att tillhandahålla energi till lokala kunder och minska förlusterna i överföring och distribution av energi, som båda bidrar till att förbättra det nationella energisystemet och minska dess driftskostnader.

32. Europaparlamentet betonar vikten av att ge jordbrukarna kontinuerlig tillgång till investeringsstödet för biogasproduktion.

33. Europaparlamentet efterlyser bättre samordning och förbättrad infrastruktur mellan jordbrukare och producenter av förnybar energi för att möjliggöra utnyttjande av lokalt ansluten produktion av biogas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande långsiktiga vision för landsbygdsområden inkludera sektorsövergripande samarbetsstrategier med och bland jordbrukare och lokalsamhällen. Parlamentet konstaterar att utvecklingen av den cirkulära ekonomin och bioekonomin kan skapa fler arbetstillfällen inom primärproduktionen och betonar att bioekonomin kräver att ny kompetens, nya kunskaper och nya ämnesområden utvecklas och/eller integreras ytterligare i utbildningen inom denna sektor för att hantera bioekonomirelaterade samhällsförändringar, främja konkurrenskraft, tillväxt och nya arbetstillfällen, tillgodose sektorns behov och säkerställa att kompetens och arbetstillfällen matchas bättre.

34. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att upprätta en expertgrupp som syftar till att analysera livscykelmatrisen för metanutsläpp.

35. Europaparlamentet anser att frivilliga och enkla certifieringssystem på gårdsnivå för ett klimateffektivt jordbruk, inbegripet gemensamma mät- och verifieringsuppgifter för metanminskningar, kommer att vara ett viktigt verktyg för att kontrollera och skapa incitament för metanminskningar på gårdsnivå. Parlamentet betonar att ett sådant system måste bygga på en bred uppsättning expertgranskad vetenskap och måste bedömas och godkännas av kommissionen.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om åtgärder för att stödja en klimateffektiv jordbruks- och livsmedelsproduktion genom tredje parters system för certifiering och att offentliggöra en förteckning över åtgärder för bästa praxis.

37. Europaparlamentet understryker behovet av att inte enbart bedöma konsekvenserna av metanutsläpp från specifika val för boskapshantering och djurskydd och val av intensiv djurhållning eller betesdjurhållning, utan även konsekvenserna av att komplettera djurens kost med fodertillsatser för djurens hälsa, motståndskraften mot skadedjur, livsmedelstryggheten (toxicitet), produktiviteten, produktkvaliteten och miljöpåverkan. Parlamentet erkänner skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller praxis för hantering av stallgödsel och framhåller fördelarna med rådgivningstjänster och utbyte av bästa praxis.

38. Europaparlamentet erkänner att betesdjur kan spela en central roll i begränsningen av utsläpp av växthusgaser, samtidigt som man tar hänsyn till de specifika egenskaperna hos metanutsläpp från tarmar i samband med idisslande djurs matsmältning av gräs och behovet av att mot bakgrund av den senaste forskningen skiljer biogen koldioxid med kort cykel från den koldioxid med lång cykel som bildas vid utnyttjande av fossila resurser[37]. Parlamentet framhåller den permanenta gräsmarkens roll för koldioxidbindning och erkänner skogsmarkens och gräsmarkernas fulla potential för klimatåtgärder. Parlamentet betonar att gräsmarkers lagring av koldioxid kompenserar upp till 45 %[38] av utsläppen av växthusgaser och understryker behovet av att integrera den koldioxid som lagras av gräsmarker och deras kapacitet att inte släppa ut koldioxid i syfte att bättre bedöma jordbrukets begränsningspotential.

39. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna vid insamlingen av data om gräsmarkers potential för koldioxidbindning i syfte att möjliggöra en mer riktad strategi för klimatpolitiken.

40. Europaparlamentet erkänner att animalieproduktion är den viktigaste verksamheten på permanent gräsmark och gör det möjligt för jordbruksföretag på landsbygden i bergsregioner att överleva, ha ekonomisk stabilitet och existera, vilket förhindrar att sådana områden växer igen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina investeringar på att finansiera innovation inom metaninhibitorer, inbegripet sådana för betesmarksbaserade system, och att samarbeta med tredjeländer som bedriver liknande forskning.

41. Europaparlamentet understryker att minskning av den europeiska djurhållningen för att bekämpa klimatförändringarna innebär en risk för att utsläppen av växthusgaser exporteras och att man godtar lägre standarder för djurhälsa och djurs välbefinnande, vilket leder till att produktionen flyttas till andra delar av världen och till att viss mark överges som enbart kan tillvaratas genom bete och som utgör en rik källa till biologisk mångfald med miljömässiga, sociala och ekonomiska återverkningar för landsbygdsregioner och landskap i EU.

42. Europaparlamentet understryker jordbrukets betydelse för avskiljning och lagring av koldioxid.

43. Europaparlamentet noterar den viktiga roll som den bredare cirkulära ekonomin har och att införandet av ett progressivt avlägsnande av koldioxidutsläpp och koldioxidens ökade cirkularitet bör uppmuntras, samtidigt som man undviker ytterligare prispress på jordbruksmark till nackdel för unga jordbrukare.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med EU:s klimatlagstiftning, undersöka möjligheterna att utveckla en rättslig ram för certifiering av koldioxidupptag, som bygger på robust och transparent koldioxidredovisning och som tar hänsyn till skillnaderna mellan växthusgaserna, kontrollerar riktigheten hos rapporterade mängder upptagen koldioxid och vägleder och belönar jordbrukare med incitament för deras omställningsarbete. Parlamentet påminner också om betydelsen av naturbaserade lösningar för att öka de naturliga kolsänkorna i enlighet med EU:s klimatlagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja införandet av begränsningsteknik och biogasproduktion med användning av jordbruksavfall genom en bredare tillämpning i deras nationella strategiska planer, men noterar att jordbrukare också bör kunna förlita sig på andra typer av stöd än från den gemensamma jordbrukspolitiken.

45. Europaparlamentet anser att man genom att ersätta dyrare men klimatkompatibel inhemsk produktion med billigare och icke kompatibel import upphäver den gröna omställningen i den gemensamma jordbrukspolitiken och ökar importen med lägre hållbarhetsstandarder och ett större koldioxidavtryck.

46. Europaparlamentet påpekar att en betydande andel av de globala metanutsläppen inom jordbruket härstammar från länder utanför EU och uppmanar kommissionen att säkerställa att livsmedel fortsätter att produceras på de miljömässigt mest hållbara platserna. Parlamentet betonar att EU måste gå i bräschen när det gäller utbyte av bästa praxis med sina tredjelandshandelspartner i syfte att minska metanutsläppen från jordbruket. Parlamentet betonar betydelsen av internationellt samarbete för att minska metanutsläppen.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppskatta bidraget från importerade jordbruksbaserade livsmedelsprodukter till EU:s antropogena metanutsläpp genom databasen EDGAR-FOOD.

48. Europaparlamentet understryker att samstämmigheten mellan vår handelspolitik och våra miljömål också är mycket viktig för att våra ansträngningar på detta område inte ska vara förgäves. Parlamentet framhåller att det i den övergripande strategin för att minska utsläppen från djurhållningen dessutom måste tas hänsyn till möjliga effekter på den internationella handeln med jordbruksprodukter och eventuell överföring av utsläpp till tredjeländer.

49. Europaparlamentet erkänner vikten av frivilliga branschinitiativ som syftar till att minska metanutsläppen och anser att eventuella lagstiftningsinitiativ bör bygga på bästa praxis från befintliga frivilliga åtgärder och vederbörligen måste föregås av grundliga konsekvensbedömningar.

50. Europaparlamentet påpekar att andelen utsläpp från länder utanför EU förväntas öka ytterligare. Parlamentet betonar att EU-åtgärder måste bäddas in i en global strategi.

51. Europaparlamentet anser bestämt att de åtgärder som vidtas inte får hämma EU:s konkurrenskraft.

52. Europaparlamentet påpekar att särskilt punktvisa och irreversibla metanutsläpp, till exempel från smältande permafrost i Sibirien, måste ägnas stor uppmärksamhet.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

13.7.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Colm Markey, Alin Mituța, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Eugenia Rodríguez Palop, Bronis Ropė, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anja Hazekamp, Pär Holmgren, Sylvia Limmer

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

36

+

ECR

Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel, Bert-Jan Ruissen, Veronika Vrecionová

ID

Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Gilles Lebreton

PPE

Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Colm Markey, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Renew

Atidzhe Alieva-Veli, Asger Christensen, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Alin Mituța, Ulrike Müller

S&D

Clara Aguilera, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Isabel Carvalhais, Paolo De Castro, Juozas Olekas, Pina Picierno

 

8

-

ID

Ivan David

S&D

Maria Noichl

Vänstern

Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp

Verts/ALE

Martin Häusling, Pär Holmgren, Bronis Ropė, Sarah Wiener

 

2

0

ID

Sylvia Limmer

Vänstern

Eugenia Rodríguez Palop

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

28.9.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

10

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Monika Beňová, Sergio Berlato, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Christine Schneider, Günther Sidl, Linea Søgaard-Lidell, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Annika Bruna, Rosanna Conte, Christophe Hansen, Danilo Oscar Lancini, Ulrike Müller, Maria Spyraki

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

61

+

ID

Simona Baldassarre, Annika Bruna, Catherine Griset, Joëlle Mélin

NI

Athanasios Konstantinou

PPE

Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Christophe Hansen, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Peter Liese, Fulvio Martusciello, Dolors Montserrat, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Christine Schneider, Maria Spyraki, Pernille Weiss, Michal Wiezik

Renew

Pascal Canfin, Martin Hojsík, Jan Huitema, Ulrike Müller, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Emma Wiesner

S&D

Nikos Androulakis, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Petar Vitanov, Tiemo Wölken

Vänstern

Malin Björk, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Mick Wallace

Verts/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Pär Holmgren, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus

 

10

-

ECR

Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Giuseppe Milazzo, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Anna Zalewska

ID

Rosanna Conte, Danilo Oscar Lancini, Sylvia Limmer

 

7

0

ID

Teuvo Hakkarainen

NI

Edina Tóth

S&D

Günther Sidl

Vänstern

Anja Hazekamp

Verts/ALE

Eleonora Evi, Yannick Jadot, Tilly Metz

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

[1] EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

[2] EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.

[3] EUT C 232, 16.6.2021, s 28.

[4] EUT C 270, 7.7.2021, s 2.

[5] Antagna texter, P9_TA(2021)0040.

[6] Antagna texter, P9_TA(2021)0107.

[7] Myhre, G., D. Shindell, F.-M. Bréon, W. Collins, J. Fuglestvedt, J. Huang, D. Koch, J.-F. Lamarque, D. Lee, B. Mendoza, T. Nakajima, A. Robock, G. Stephens, T. Takemura och H. Zhang, Anthropogenic and Natural Radiative Forcing, Climate Change 2013: The Physical Science Basis, bidrag från arbetsgrupp I till den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), kapitel 8, Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket, och New York, NY, Förenta staterna, 2013 s. 714.

[8] Hmiel, B., Petrenko, V.V., Dyonisius, M.N. et al, Preindustrial 14CH4 indicates greater anthropogenic fossil CH4 emissions, Nature,vol. 578, 2020, s. 409–412, med flera.

[9] Världshälsoorganisationen, Ambient Air Pollution: A global assessment of exposure and burden of disease, 2016.

[10] Europeiska miljöbyrån, Air quality in Europe – 2020 report (luftkvalitet i Europa – 2020 års rapport), s. 7.

[11] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar, EUT L 33, 4.2.2006, s. 1.

[12] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[13] Kommissionens arbetsdokument av den 17 September 2020 som medföljer dess meddelande Höjning av Europas klimatambition för 2030 Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (SWD(2020)0176).

[14] Uneps globala metanbedömning 2021.

[15] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

[16] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

[17] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[18] Kommissionens meddelande av den 8 juli 2020 Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet (COM(2020)0299).

[19] Antagna texter, P9_TA(2021)0277.

[20] Kommissionens förslag till förordning av den 15 december 2020 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (COM(2020)0824).

[21] Günther, A., Barthelmes, A., Huth, V., Joosten, H., Jurasinski, G., Kobesch, F. och Couwenberg, J., Prompt rewetting of drained peatlands reduces climate warming despite methane emissions, Nature Communications, 11, 1644 (2020).

[22] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

[23] Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).

[24] Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

[25] Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).

[26] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

[27] SWD(2020)0176.

[29] Hmiel, B., Petrenko, V.V., Dyonisius, M.N. et al, Preindustrial 14CH4 indicates greater anthropogenic fossil CH4 emissions, Nature,vol. 578, 2020, s. 409–-412, med flera, finns tillgänlgig på: https://www.nature.com/articles/s41586-020-1991-8

[30] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, EUT L 33, 4.2.2006, s. 1.

[31] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[33] https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/eu_methane_strategy.pdf

[34] Europeiska miljöbyrån – https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/data/data-viewers/greenhouse-gases-viewer

[35] Lynch, J. et al., ‘Demonstrating GWP*: ”Demonstrating GWP*: a means of reporting warming-equivalent emissions that captures the contrasting impacts of short- and long-lived climate pollutants”, Environmental Research Letters, volym 15, nummer 4, 2020. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab6d7e

[36] http://www.fao.org/3/ca7089en/ca7089en.pdf

[37] https://www.epa.gov/sites/default/files/2016-08/documents/biogenic-co2-accounting-framework-report-sept-2011.pdf;

https://clear.ucdavis.edu/explainers/biogenic-carbon-cycle-and-cattle;

https://clear.ucdavis.edu/explainers/why-methane-cattle-warms-climate-differently-co2-fossil-fuels

[38] https://webgate.ec.europa.eu/life/publicWebsite/index.cfm?fuseaction=search.dspPage&n_proj_id=5355

Senaste uppdatering: 14 oktober 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy