Förfarande : 2021/2011(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0280/2021

Ingivna texter :

A9-0280/2021

Debatter :

PV 22/11/2021 - 18
CRE 22/11/2021 - 18

Omröstningar :

PV 23/11/2021 - 6
PV 24/11/2021 - 10
CRE 24/11/2021 - 10

Antagna texter :

P9_TA(2021)0468

<Date>{12/10/2021}12.10.2021</Date>
<NoDocSe>A9-0280/2021</NoDocSe>
PDF 276kWORD 99k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om en europeisk strategi för råvaror av avgörande betydelse</Titre>

<DocRef>(2021/2011(INI))</DocRef>


<Commission>{ITRE}Utskottet för industrifrågor, forskning och energi</Commission>

Föredragande: <Depute>Hildegard Bentele</Depute>

Föredragande av yttrande (*):
Sara Matthieu, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Roman Haider, utskottet för internationell handel

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET


PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 



 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk strategi för råvaror av avgörande betydelse

(2021/2011(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2, artikel 173, som rör EU:s industripolitik, och som bland annat avser konkurrenskraften för unionens industri, och artikel 208, som bekräftar att EU måste ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna,

 med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3.3, som avser den inre marknaden, hållbar utveckling och den sociala marknadsekonomin, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 5.3, som avser subsidiaritetsprincipen,

 med beaktande av protokollet (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, 

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar[1] (taxonomiförordningen),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall[2] (förordningen om avfallstransporter),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av krav på tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionens importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden[3] (förordningen om konfliktmineraler),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen[4], (EU:s antisubventionsförordning),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE)[5],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall[6] (ramdirektivet om avfall),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin[7] (direktivet om avfall från utvinningsindustrin),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp[8] (direktivet om industriutsläpp),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[9] (direktivet om miljökonsekvensbedömning),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar[10] (fågeldirektivet),

 med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[11] (habitatdirektivet),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy[12] (direktivet om icke-finansiell rapportering),

 med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, däribland mål 12 om ansvarsfull konsumtion och produktion, och mål 15 om livet på land,

 med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

 med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

 med beaktande av OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande,

 med beaktande av riktlinjerna från FN:s miljöprogram 2009 för bedömning av varors sociala livscykelkostnader,

 med beaktande av den särskilda rapporten från Internationella energiorganet (IEA) från maj 2021 The Role of Critical Minerals in Clean Energy Transitions,

 med beaktande av IEA:s särskilda rapport från maj 2021 Net zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector,

 med beaktande av Europeiska miljöbyråns briefing av den 13 januari 2021 Growth without economic growth,

 med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 30 augusti 2021 Improving the climate impact of raw material sourcing,

 med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) av den 25 mars 2021 Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet,

 med beaktande av kommissionens slutrapport från september 2020 Study on the EU’s list of Critical Raw Materials 2020, och de åtföljande faktabladen om råvaror av avgörande betydelse,

 med beaktande av kommissionens framtidsstudie av den 3 september 2020 Critical Raw Materials for Strategic Technologies and Sectors in the EU,

 med beaktande av kommissionens rapport av den 5 november 2018 om råvaror av avgörande betydelse och den cirkulära ekonomin,

 med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 med rekommendationer till kommissionen om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet[13],

 med beaktande av sin resolution av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag[14],

 med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för EU[15],

 med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin[16],

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[17],

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[18],

 med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en ny EU-Afrika-strategi – ett partnerskap för hållbar och inkluderande utveckling[19],

 med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om genomförandet av gruvavfallsdirektivet[20],

 med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 december 2020 om batterier och förbrukade batterier, om upphävande av direktiv 2006/66/EG och om ändring av förordning (EU) 2019/1020 (COM(2020)0798),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 september 2020 Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet (COM(2020)0474),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2020 Kommissionens arbetsprogram 2021 Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld (COM(2020)0690),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098), och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Leading the way to a global circular economy: state of play and outlook (SWD(2020)0100),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2021 Översyn av handelspolitiken — En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

 med beaktande av OECD:s publikation av den 12 februari 2019 Global Material Resources Outlook to 2060, Economic Drivers and Environmental Consequences,

 med beaktande av Världsbankens publikation från 2020 Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 17 december 2020 om en cirkulär och grön återhämtning,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2020 om en återhämtning som främjar omställningen till en mer dynamisk, motståndskraftig och konkurrenskraftig europeisk industri,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 28 november 2019 om cirkulär ekonomi i byggsektorn,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 4 oktober 2019 om ökad cirkularitet – övergången till ett hållbart samhälle,

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för internationell handel,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0280/2021), och av följande skäl:

A. Råvaror av avgörande betydelse är utgångspunkten för industriellt värdeskapande och har därför en betydande inverkan på sektorer i efterföljande led. Det är av strategisk betydelse att EU minskar sitt beroende, säkerställer kontrollen över sina flöden samt sina värde- och leveranskedjor, och stöder, främjar och digitaliserar ekosystem eftersom detta är den nya kärnkapaciteten i internationell (industriell) konkurrens. En övergripande strategi för råvaror av avgörande betydelse bör inbegripa höga miljömässiga och samhälleliga standarder.

B. Den växande befolkningen och omställningen till digitala, mycket energieffektiva och klimatneutrala ekonomier leder i alla scenarier till en betydligt högre efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse[21].

C. Teknik som kräver råvaror av avgörande betydelse kommer att ha en central roll när det gäller att säkerställa att EU och hela världen kan nå sina mål enligt Parisavtalet.

D. En omfattande EU-strategi för råvaror av avgörande betydelse bör grundas på höga miljömässiga, sociala och människorättsliga normer, och även ta hänsyn till de knappa mineralresurserna i naturen.

E. För närvarande tillhandahåller EU endast 1 % av råvarorna för vindkraft, mindre än 1 % av litium-jonbatterierna, mindre än 1 % av bränslecellerna, endast 2 % av de råvaror som är relevanta för robotteknik och endast 1 % av de kiselbaserade solcellsanläggningarna[22].

F. I sitt meddelande om en uppdatering av den nya industristrategin 2020 identifierar kommissionen 137 produkter och råvaror (motsvarande 6 % av det totala värdet av de varor som importeras till EU) som används i känsliga ekosystem, som EU är starkt beroende av, främst i energiintensiva industrier och ekosystem för hälsa, samt andra produkter som behövs för att stödja den gröna och digitala omställningen. 52 % av dessa produkter importeras från Folkrepubliken Kina.

G. Covid-19 påverkade de globala leveranskedjorna negativt och ledde till brist på råvaror av avgörande betydelse i Europa.

H. En av de stora utmaningarna för råvaror av avgörande betydelse i Europa är återvinning. Sektorn för återvinning av råvaror av avgörande betydelse har stor potential att skapa arbetstillfällen. Enbart sektorn för återvinning av drivbatterier beräknas skapa omkring 10 500 arbetstillfällen i EU senast 2035.

I. Återvinning, ersättning och förändrade beteende- och konsumtionsmönster kan plana ut efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse.

J. Enligt FN-universitetet beräknades det totala värdet av sekundära råvaror i avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) uppgå till cirka 55 miljarder euro 2016[23]. Enligt samma studie har upp till 90 % av världens elektroniska avfall blivit föremål för olaglig handel eller deponerats.

K. Också med tanke på de planerade nya kraven på tillbörlig aktsamhet är det uppenbart att ny hållbar anskaffning av råvaror behövs, och att potentialen för att anskaffa råmaterial med höga hållbarhetsstandarder i EU och dess grannskap bör utnyttjas, samtidigt som man tar full hänsyn till den cirkulära ekonomins möjligheter såsom återvinning, produktdesign, ersättning och minskad användning av material.

L. I EESK:s yttrande av den 25 mars 2021 betonas ”vikten av att utvidga definitionen av och paradigmet för råvaror av avgörande betydelse. Konventionellt sett har råvaror av avgörande betydelse förståtts som material som huvudsakligen kommer från gruvsektorn. Detta är ett alltför snävt tillämpningsområde och begränsar den gröna energins tillväxt. I dag kan träbaserade material användas effektivt inom många fler tillämpningsområden än tidigare. Från textilier till ny lättare och miljövänligare batteriteknik är detta ett område som utvecklas mycket snabbt. Bioekonomin har unika möjligheter att öka resiliensen i EU:s ekonomi och den geopolitiska stabiliteten för vår kontinent. Att använda förnybara material skulle samtidigt också bidra till att begränsa klimatförändringarna, eftersom det gör det möjligt att hålla kvar de fossila utsläppen i marken och skapa grön resiliens gentemot fossila sektorer.”

M.  Såsom det sägs i yttrandet finns det ”ytterst få exempel på råvaruexport i utvecklingsländer som leder till en hållbar ekonomisk och social utveckling som stora delar av befolkningen gynnats av. Snarare leder situationen ofta till social exploatering och miljöföroreningar med vanligtvis bara ett fåtal profitörer på den vinnande sidan.”

N. Försörjningen av många råvaror av avgörande betydelse är starkt koncentrerad till länder utanför EU. Kina står för 98 % av EU:s försörjning av sällsynta jordartsmetaller, Turkiet står för 98 % av EU:s försörjning av borat och Sydafrika står för 71 % av EU:s platina, 92 % av dess iridium, 80 % av dess rodium och 93 % av dess rutenium[24].

O. Enligt framtidsscenarier skulle EU behöva, för batterier till elektriska fordon och energilagring, upp till 18 gånger mer litium och 5 gånger mer kobolt 2030, och nästan 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt 2050 jämfört med den nuvarande försörjningen till EU:s hela ekonomi[25].

P. Fyra hållbara projekt för utvinning av litium med ett totalt värde på 2 miljarder euro, som förväntas tas i bruk 2022–2024, håller för närvarande på att utvecklas i EU. De förväntas täcka upp till 80 % av EU:s behov av litium i batterisektorn senast 2025, och bidrar på detta sätt direkt till EU:s strategiska oberoende.

Q.  Brist på råvaror av avgörande betydelse leder till en ökad industriell och säkerhetsrelaterad oro, vilket beror i synnerhet på den förväntade exponentiella produktionsökningen, och särskilt då produktionen av batterier, som är avgörande för att ställa om till att producera energi från förnybara källor.

R. EU måste förbättra sitt strategiska oberoende på nyckelområden såsom försörjningen av råvaror av avgörande betydelse, som också är viktig för EU:s kapacitet på försvars- och rymdområdet.

S. Med tanke på att EU kommer att fortsätta att vara beroende av internationella leveranskedjor för att uppfylla sina behov av råvaror av avgörande betydelse kommer åtgärder för att göra de globala handelsmarknaderna mer transparenta, effektiva och förutsägbara också att spela en viktig roll.

T. Råvarusektorn sysselsätter omkring 350 000 personer i EU, och mer än 30 miljoner personer i tillverkningsindustrier nedströms är beroende av den[26]. En övergång till en mer cirkulär ekonomi skulle kunna medföra en nettoökning på 700 000 arbetstillfällen i EU senast 2030[27].

U. Gruvdrift kan exponera arbetstagare för skadliga och farliga förhållanden. Arbetstagares rättigheter och skydd varierar stort över hela världen och i olika gruvanläggningar.

V. Råvaror av avgörande betydelse förekommer inte separat, utan de är blandade i malmen med basmetaller, och bearbetningen av dem kräver en betydande mängd energi. Konkurrenskraften och lönsamheten för produktionen beror därför på tillgången till stabil och överkomlig energi samt identifieringen och utvecklingen av relevanta metoder och tekniker.

W. Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om tillväxt utan ekonomisk tillväxt (Growth without economic growth) är ekonomisk tillväxt nära kopplad till ökad produktion, konsumtion och användning av resurser, med negativa effekter på naturen, klimatet och människors hälsa, och att aktuell forskning tyder på att det är osannolikt att ekonomisk tillväxt helt kan åtskiljas från sin miljömässiga inverkan.

Utmaningar och möjligheter

1. Europaparlamentet anser att ett integrerat tillvägagångssätt längs hela värdekedjan, från insamling av avfall till produktdesign för resursåtervinning, är en viktig strategi för att öka tillgången på råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet beklagar dock att insamlingen av avfall och produktdesign har en låg teknisk mognadsgrad. Parlamentet betonar, att för att uppfylla den ökande efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse kommer det inte att räcka att bara fokusera på återvinning. Parlamentet konstaterar att även om ersättning av råvaror av avgörande betydelse på grund av höga priser och beroende innebär begränsningar för produkteffektiviteten, är den ett naturligt mål för de berörda industrierna och därtill anknutna forskningsprojekt, och kan bidra till att hantera utmaningar när det gäller att se till att det finns tillräckligt med råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar att det behövs fortsatta ansträngningar och stöd till forskning och innovationer om återvinning och ersättning av råvaror av avgörande betydelse, och produktdesign.

2. Europaparlamentet betonar att anskaffningen av råvaror av avgörande betydelse är knuten till det geografiska läget, och att den hittills i hög grad varit beroende av tillgången på fossil energi och riskerar indirekt eller direkt koldioxidläckage och att utsättas för illojal konkurrens. Parlamentet konstaterar att anskaffningen av råvaror av avgörande betydelse ofta är förbunden med potentiellt betydande miljöpåverkan såsom förlust av biologisk mångfald eller förorening av luft, jord och vatten, och möjliga konflikter med lokalsamhällen. Parlamentet betonar behovet av en omställning till förnybar energi i gruv- och förädlingssektorerna. Parlamentet konstaterar därför att det behövs en aktiv industripolitik för att stödja sektorn under omställningen, med tillgång till källor till ren energi till rimliga kostnader. Parlamentet noterar vidare de gynnsamma förhållandena för hållbar gruvdrift med låga utsläpp i EU, och begär att man ytterligare utforskar anskaffningsmöjligheterna i de medlemsstater som har rikligt med råvaror av avgörande betydelse.

3. Europaparlamentet varnar för att EU:s omställning till klimatneutralitet inte bör leda till att beroendet av fossila bränslen ersätts med ett beroende av råvaror. Parlamentet betonar att omställningen bör minska EU:s beroende av importerade råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar också den roll som innovation, ny teknik, minimering av resursförbrukning och underhåll och återanvändning av värdefulla råvaror i EU kan spela för att minska beroendet av råvaror av avgörande betydelse.

4. Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen och den framtida storskaliga användningen av teknik, inbegripet nya digitala tillämpningar, produktion av förnybar energi och batterier för elektriska fordon och lätta transportmedel kommer att öka efterfrågan på vissa råvaror av avgörande betydelse och andra råvaror. Parlamentet begär att man tar hänsyn till att ländernas stigande klimatmässiga och digitala ambitioner ökar konkurrensen på de globala marknaderna och leder till ytterligare påfrestningar när det gäller tryggad försörjning av råvaror av avgörande betydelse i Europa.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant se över metoden för kriticitetsbedömning senast 2023, innan nästa förteckning över råvaror av avgörande betydelse offentliggörs, för att bedöma om förteckningen behöver utvidgas, med beaktande av utvecklingen av den internationella situationen rörande råvaror av avgörande betydelse, scenarier för den framtida efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse och andra råvaror, och de sociala och ekologiska kriterierna utifrån FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och målen för hållbar utveckling, för att få en bredare bild av utvinningsförhållandena i hela världen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att vederbörligen beakta alla externa miljöeffekter av utvinningen och bearbetningen i sin försörjningsriskanalys. Parlamentet efterlyser också en övergripande debatt med alla berörda parter.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över metoden för kriticitetsbedömning senast 2023, innan nästa förteckning över råvaror av avgörande betydelse offentliggörs.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid sidan av råvaror av avgörande betydelse även fästa avseende vid den eventuella kritiska situationen för andra råvaror, som är nödvändiga för starka leveranskedjor, kontinuiteten i produktionen och den dubbla omställningen, samt tillgången till dem från EU-källor, och även ta hänsyn till knappheten på naturligt förekommande mineraler. Parlamentet understryker att utöver specialmineraler håller även situationen för allmänt producerade mineraler, såsom koppar, helium och nickel, på att bli kritisk, eftersom efterfrågan på dem ökar i ett koldioxidneutralt samhälle

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en helhetssyn när den bedömer konsekvenserna av flera koldioxidsnåla, förnybara och digitala tekniker som konkurrerar om samma råvaror av avgörande betydelse och att undersöka kritiska leveranskedjor, även med tanke på enskilda sektorers behov. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att företräde ges åt principen om energieffektivitet först, nollutsläpp och resurseffektiva lösningar.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att nationella planer för resiliens och återhämtning under Next Generation EU tar itu med de utmaningar som är kopplade till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar försörjning av råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i återvinning av råvaror av avgörande betydelse och inbegripa krav, försörjningskällor och kostnader för dessa råvaror i sina strategiska återhämtningsplaner.

10. Europaparlamentet efterlyser investeringar i utbildning och omskolning av arbetstagare, bland annat genom mekanismen för en rättvis omställning, eftersom färdigheter inom gruvbrytning kan överföras till exploateringen, bearbetningen och återvinningen av metaller och mineraler, helst i samma regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa medel också inriktas på de sociala, sysselsättningsmässiga och miljömässiga effekterna av denna omställning i gamla gruvområden.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att så snart som möjligt skapa ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse om råvaror av avgörande betydelse, som omfattar krav, försörjningskällor och (sociala, miljömässiga och ekonomiska) kostnader, för att på ett strategiskt och hållbart sätt kunna planera för våra behov för den dubbla omställningen. Parlamentet betonar att detta viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse bör omfatta alla relevanta ämnen såsom återvinning, återanvändning, ersättning, minskad användning av material och gruvdrift, i syfte att minska den avgörande betydelsen och beroendet. Parlamentet framhåller att alla dessa projekt bör utnyttja den ouppfyllda potentialen i de EU-länder som har stora tillgångar av råvaror av avgörande betydelse som ännu inte har utnyttjats.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja forskning, utveckling, färdigheter och kompetens avseende råvaror av avgörande betydelse för små och medelstora företag, som en tillväxtstrategi för avancerad teknik i EU, t.ex. litium‑jonbatterier, bränsleceller, vindturbiner, elmotorer, solcellsteknik, robotteknik, drönare, 3D-skrivare och en stor mängd av digital teknik och medicinsk utrustning.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande, vetenskaplig och evidensbaserad konsekvensbedömning för att avgöra vilka minimimängder av råvaror av avgörande betydelse som är strategiskt betydelsefulla för den dubbla omställningen.

14. Europaparlamentet konstaterar att pålitliga och fullt fungerande värdekedjor, däribland prospektering och återvinning, spelar en viktig roll för EU och är en förutsättning för att uppnå målen i den europeiska gröna given, EU:s industristrategi och den dubbla omställningen, och för att säkra EU:s framtida industriella konkurrenskraft och innovationskapacitet.

15. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att det ordnas finansieringsmöjligheter för hållbar produktion, bearbetning och återvinning av alla de råvaror av avgörande betydelse som räknas upp i kommissionens meddelande om resiliens för råvaror av avgörande betydelse.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram vetenskapligt baserade hållbarhetskriterier för att fastställa vad som utgör hållbara investeringar i gruvbranschen enligt taxonomiförordningen. Parlamentet betonar vikten av att göra det möjligt för den europeiska utvinningsindustrin att bidra till den dubbla gröna och digitala omställningen.

17. Europaparlamentet efterlyser stöd och finansiering från EU för den tekniska utvecklingen av råvaror av avgörande betydelse för förbättrad effektivitet, ersättning och processer för återvinning och slutna materialkretslopp. Parlamentet understryker särskilt behovet av särskilda finansieringsinstrument och riktade medel till forskning och innovation för återvinningsprocesser, och välkomnar förslaget att 2021 främja forskning och innovation i avfallshantering, avancerade material och ersättning avseende råvaror av avgörande betydelse under Horisont Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden och nationella program för forskning och innovation. Parlamentet betonar vidare vikten av forskning och innovation för att öka förädlingsprocessernas genomförbarhet, särskilt i fråga om gruvavfall och småskaliga gruvor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa stödsystem som uppmuntrar innovation i ny gruvteknik och nya projekt inom småskalig gruvdrift. Parlamentet efterlyser utveckling av ny och innovativ teknik på området för hållbar utvinning av råvaror av avgörande betydelse i EU.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de andra EU-insitutionerna att samarbeta med internationella partner, för att ge tekniskt och strategiskt ekonomiskt stöd till långsiktiga strategiska investeringsprojekt för råvaror av avgörande betydelse, bland annat för att hitta nya verktyg för att dela riskerna i gruvsektorn, och för att främja och stödja investeringar i forskning om hållbar anskaffning och bearbetning av råvaror av avgörande betydelse och på förädlingsanläggningar, i syfte att göra dem förenliga med EU:s regler och höga sociala och miljömässiga standarder, och därigenom säkerställa lika villkor.

EU:s strategiska oberoende och resiliens

19. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den europeiska råvarualliansen och, mot bakgrund av den geopolitiska situationen i världen och de potentiella spänningarna i handeln med rika producentländer utanför EU, dess nuvarande fokus på de mest kritiska råvarorna av avgörande betydelse, nämligen sällsynta jordartsmetaller och magneter, och på de kvantitativa målen gällande anskaffningar från EU och tredjeländer, för att stödja långsiktiga försörjningsrelationer för ett stort antal små och stora tillverkare i EU och minska det nuvarande beroendet av ett fåtal tredjeländer. Parlamentet understryker den europeiska råvarualliansens roll som en investeringskanal och uppmuntrar den att engagera sig ytterligare i förhandsbedömningar för att frigöra offentliga och privata investeringar till miljömässigt bedömda och hållbara projekt för råvaror av avgörande betydelse.

20. Europaparlamentet anser att det är viktigt att vidareutveckla den europeiska råvarualliansen, främst när det gäller material som har stor betydelse för den dubbla omställningen, såsom sådana råvaror av avgörande betydelse som behövs för energilagring och energiomvandling.

21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inrätta ett övervakningssystem genom den kommande observationsgruppen för kritisk teknik, som gäller nuvarande beroenden och riskerna för framtida tekniska beroenden, och efterlyser ett nära samarbete mellan observationsgruppen och de aktörer som arbetar med att övervaka efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse.

22. Europaparlamentet beklagar att strategisk lagerhållning ännu inte ingår i handlingsplanen och uppmanar kommissionen att även fokusera på att trygga försörjningen av råvaror av avgörande betydelse i EU genom att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra strategisk lagerhållning som en del av en samordnad strategi, när det bedöms lämpligt. Parlamentet anser att strategisk lagerhållning i kombination med andra strategiska åtgärder bidrar till att minska beroendet av råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet understryker att en ökad tillgång bör gå hand i hand med en minskad efterfrågan genom att man ser på hela värdekedjan – utformning, drift och avveckling.

23. Europaparlamentet noterar att medvetenheten om möjliga problem med brist på råvaror av avgörande betydelse är för låg och bör förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga den europeiska råvarualliansen för att öka samarbetet mellan industriella aktörer längs hela värdekedjan, medlemsstater, regioner och tredjeländer, fackföreningar, civilsamhället, forsknings- och teknikorganisationer, investerare och icke-statliga organisationer inom de sektorer av EU:s ekonomi som påverkas mest av flaskhalsar i försörjningen av råvaror av avgörande betydelse, antingen genom användning av det ramverk som den europeiska råvarualliansens erbjuder eller genom att bilda specifika bransch- och aktörsallianser. Parlamentet betonar den sysselsättningsmässiga potentialen i inhemska projekt och efterlyser därför en övergripande social dialog. Parlamentet betonar i detta avseende det akuta behovet av närmare partnerskap mellan aktörer för råvaror av avgörande betydelse, särskilt i gruvregioner, och användare i senare led, i synnerhet andra branschallianser, och den gemensamma medvetenheten om och skyldigheten att säkerställa att värdekedjorna är hållbara och cirkulära.

24. Europaparlamentet anser att större samordning och gemensamma insatser behövs för att utveckla resilienta leveranskedjor för att möta efterfrågan på nuvarande och framtida råvaror av avgörande betydelse för EU:s industriella behov, för att undvika störningar i leveranskedjan, minska beroendet och behålla höga sociala och miljömässiga standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att bedömningen av importer och exporter och den globala tillgången och efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse, samordningen av lagerhållningen och övervakningen av anskaffningen av råvaror av avgörande betydelse genomförs på ett samstämmigt och enhetligt sätt i EU, till exempel genom att inrätta en arbetsgrupp för råvaror av avgörande betydelse.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att diversifiera leveranskedjorna för både primära och sekundära källor och efterlyser större öppenhet om information om leveranskedjor.

26. Parlamentet noterar att de ökande spänningarna mellan stormakterna har avslöjat strategiska sårbarheter för EU, särskilt när det gäller att säkra viktiga resurser, inbegripet råvaror av avgörande betydelse och bearbetade råvaror. Parlamentet noterar vidare att övervakning av råvaruberoendet och säkrad tillgång till råvaror av avgörande betydelse kan säkerställa större resiliens i hållbara leveranskedjor. Parlamentet noterar att man vid omställningen till en cirkulär ekonomi måste ägna särskild uppmärksamhet åt viktiga leveranskedjor där EU:s beroende av råvaror av avgörande betydelse är särskilt starkt.

27. Europaparlamentet understryker på nytt potentialen i den cirkulära ekonomin för att optimera användningen av produkter och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja nya hållbara och cirkulära affärsmodeller inom det nya initiativet för hållbara produkter, däribland ”produkter som tjänster” förutsatt att de sparar resurser, minskar miljöeffekterna och säkerställer konsumentskyddet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta dessa tillvägagångssätt genom att införa regelverk.

28. Europaparlamentet anser att det är viktigt att stödja en strategi med en cirkulär ekonomi längs hela värdekedjan, från utformning till materialåtervinning, av den viktigaste tekniken för energiomställningen, den digitala omställningen och rörlighetsomställningen, såsom vindkraftverk, solkraftverk, batteritillverkning, e‑mobilitet och smarta nät. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera omställningen till en cirkulär ekonomi, minska EU:s importberoende, förbättra resurseffektiviteten, optimera resursförbrukningen och behålla och återanvända värdefulla råvaror inom EU. Parlamentet påminner om sin uppmaning i sin resolution om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin att överväga att föreslå, utifrån en övergripande konsekvensbedömning, en tydlig och lättbegriplig harmoniserad märkning av hållbarhet, t.ex. i form av ett index, och reparerbarhet, t.ex. i form av en enhetlig reparationsskala.

29. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet med tredjeländer, särskilt med likasinnade partner, om en hållbar anskaffning av råvaror av avgörande betydelse, samt i sitt engagemang i Världshandelsorganisationen (WTO).

Stänga materialkretsloppen

30. Europaparlamentet understryker att man behöver bygga upp välfungerande sekundärmarknader för råvaror av avgörande betydelse för att garantera konstanta sekundära flöden av dessa råvaror, för att stärka EU:s industriella ekosystem och behålla arbetstillfällen i tillverkningssektorn. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att undersöka balansen mellan importer och exporter av sekundära råvaror av avgörande betydelse i EU och att snabbt inrätta en observationsgrupp för marknaden för viktiga sekundära råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar att behandlingen av råvaror av avgörande betydelse i tredjeländer måste uppfylla EU-standarderna. Parlamentet konstaterar att det inte finns någon universallösning. Parlamentet betonar att rena och säkra materialcykler är en förutsättning för att skapa en tillförlitlig marknad för sekundära råvaror i EU.

31. Europaparlamentet välkomnar förslaget att kartlägga den potentiella tillgången till sekundära råvaror av avgörande betydelse ur EU-lager, avfall och bearbetning av biprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera denna kartläggning och genomföra den tidigare än planerat. Parlamentet uppmanar kommissionen dessutom att utvidga den till aktuell tillgänglig teknik som används för att minska efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse och öka återanvändningen av råvaror av avgörande betydelse i leveranskedjan. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra samarbetsinstrument för marknaden för råvaror av avgörande betydelse, t.ex. en EU‑plattform för råvaror, som även skulle omfatta cirkulerande produktflöden och deras trender, för att utvärdera vilka sekundära råvaror som kan återvinnas.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja potentialen hos sekundära bearbetningsprojekt genom specifika incitament, inbegripet påskyndade tillståndssystem, och skapa incitament för att återvinna råvaror av avgörande betydelse för att säkerställa pålitlig, säker och hållbar tillgång till dem.

33. Europaparlamentet noterar att materialåtervinning är viktigt med tanke på att det finns en stor andel råvaror av avgörande betydelse i elektrisk och elektronisk utrustning. Parlamentet konstaterar att på lång sikt är den ökande mängden återvunna råvaror eventuellt otillräcklig för att minska gruvdriften. Parlamentet konstaterar vidare att genom att gå mot en mer cirkulär ekonomi kan 700 000 arbetstillfällen[28] skapas, i synnerhet nya arbetstillfällen i återvinningsanläggningar och reparationstjänster. Demontering och återvinning är en betydande möjlighet att återföra industriarbetstillfällen tillbaka till EU. Parlamentet understryker vidare att utveckling av återvinning kan användas för att reagera på framtida behov av råvaror.

34. Europaparlamentet noterar att andelen insamlade återvinningsbara litium-jonbatterier för elfordon förväntas öka kraftigt till mitten av 2030-talet, vilket skapar en betydande sekundär försörjningskälla.

35. Europaparlamentet konstaterar att för att industriella processer för återvinning av råvaror av avgörande betydelse ska vara framgångsrika krävs det fortfarande massiva privata och offentliga investeringar i sorterings-, förbearbetnings- och återvinningsinfrastruktur, i innovation, forskning och uppskalning av teknik samt i färdigheter, vilket kommer att skapa arbetstillfällen som förväntas öka avsevärt under kommande årtionden. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa incitament för materialåtervinning och annan återvinning av råvaror av avgörande betydelse från gruvdrift, bearbetning och kommersiella avfallsflöden för att säkerställa tillförlitlig, säker och hållbar tillgång till dem.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå minimimål för andelen återvunna råvaror av avgörande betydelse och särskilda mål för återvinning för varje produktkategori, som åtföljs av en robust övervakningsram som bygger på förslaget till förordning om batterier och förbrukade batterier, och utifrån en övergripande, vetenskaplig och evidensbaserad konsekvensbedömning för att avgöra vilka minimimängder av råvaror av avgörande betydelse som kommer att underlätta den dubbla omställningen, procentandelen av denna efterfrågan som kan täckas genom återvinning i enlighet med befintliga bedömningar, och tillgången till nödvändig teknik. Parlamentet konstaterar att målen för minskad användning av primära råvaror inte bör leda till att den totala avkastningen för råvaror sjunker under dessa minimivolymer.

37. Europaparlamentet erkänner att det ofta finns kasserade råvaror av avgörande betydelse, sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler och metaller som används i teknikprodukter i tidigare exploaterad mark (industriavfallsdeponier och gruvdammar). Parlamentet uppmuntrar därför att man dokumenterar, utvärderar och utvinner de värdefulla råvaror som finns i dessa tidigare exploaterade marker, där så är praktiskt möjligt. Parlamentet betonar vikten av förbättrad förädlingsteknik i de relevanta finansieringsmekanismerna för forskning, utveckling och innovation för att frigöra denna potential.

38. Europaparlamentet understryker att det behövs striktare kontroller av EU:s export av viktiga avfallsprodukter med råvaror av avgörande betydelse och att det måste skapas lika villkor för återvinningsföretag som uppfyller nödvändiga standarder för säker och effektiv återvinning. Parlamentet uppmanar kommissionen att när den ser över förordningen om transport av avfall förebygga olaglig export av avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet efterlyser krav på att avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse endast får exporteras om det kan garanteras att de i destinationslandet kommer att bearbetas enligt förhållanden som är likvärdiga med EU:s sociala och miljömässiga standarder.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anstränga sig mer för att säkerställa en omsorgsfull insamling och återvinning av uttjänta produkter som innehåller råvaror av avgörande betydelse, i stället för att lagra dem hemma i hushållen eller kassera dem genom avfallsdeponi eller förbränning.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för produktdesign som skräddarsys för olika produktkategorier, för att enkelt kunna identifiera och ta bort delar eller komponenter som innehåller material av avgörande betydelse, i synnerhet från avfall efter konsumentledet. Dessa krav ska införas i tillägg till ekodesignkraven för att kraftigt förbättra livslängden, hållbarheten, reparerbarheten, modulariteten, återanvändningen och återvinningsbarheten av uttjänta produkter som tillverkas eller säljs i EU. Parlamentet betonar att dessa åtgärder bör skapa konkurrensfördelar för EU‑företag, de bör inte lägga en oproportionerlig ekonomisk börda på dem och bör stimulera innovation.

41. Europaparlamentet anser att ersättning kan vara till hjälp om en råvara av avgörande betydelse kan ersättas med ett material som finns i stora mängder, men att den endast medför liten nytta om det ersättande materialet självt inte är hållbart, inte tar hänsyn till resursernas begränsade karaktär, är en råvara av avgörande betydelse eller kan bli det på grund av ersättningen. Parlamentet erkänner vikten av att bevara produkternas utförandekvalitet och deras ekonomiska lönsamhet. Kommissionens uppmanas att uppmuntra och öka forskning och innovation när det gäller ersättningar för råvaror av avgörande betydelse för olika användningsområden.

Anskaffning från EU

42. Europaparlamentet konstaterar att trots att smart produktdesign, återanvändning av material, ersättning med återvunnet material och främjande av minskad användning av material och minskade konsumtionsavtryck kan minska den primära efterfrågan avsevärt, och att dess potential bör utnyttjas till fullo, behövs det en ansvarsfull och hållbar anskaffning av råvaror av avgörande betydelse med en föregående konsekvensbedömning för att minska de eventuella sociala och miljömässiga effekterna, när försörjningen av råvaror av avgörande betydelse inte kan tillgodoses på ett ekonomiskt lönsamt sätt genom de åtgärder som nämnts, eller de skulle leda till produkter av lägre kvalitet.

43. Europaparlamentet framhåller att den primära och sekundära råvaruanskaffningen i EU omfattas av de högsta miljömässiga och sociala standarderna i världen, efterlevs korrekt, tillhandahåller tusentals högkvalificerade arbetstillfällen och är avgörande för den gröna och digitala omställningen. Parlamentet uppmanar därför alla aktörer att främja ansvarsfulla och hållbara projekt för anskaffning av råvaror av avgörande betydelse i EU, och stödja lokal produktion och höja medvetenheten om miljöavtrycken av importerade råvaror av avgörande betydelse från länder utanför EU. Parlamentet anser att detta måste fastställas genom en öppen, transparent och vetenskapligt baserad process, med tidigt deltagande från relevanta berörda parter och lokalsamhällen.

44. Europaparlamentet är övertygat om att ansvarsfull anskaffning i EU endast kan baseras på en effektiv social dialog som främjar arbetstagarnas hälsa och säkerhet, säkerställer anständiga arbetstillfällen och arbetsförhållanden och skyddar arbetstagarnas rättigheter genom att främja jämställdhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetstagare i denna sektor skyddas genom lämplig personlig skyddsutrustning.

45. Europaparlamentet noterar möjligheten att utveckla en ansvarsfull och hållbar batterivärdekedja genom att anskaffning råvaror av avgörande betydelse såsom grafit, kobolt och litium från nya anläggningar i EU.

46. Europaparlamentet noterar kommissionens plan att införa jordobservationsprogram och fjärranalys för resursutforskning samt verksamhet och miljöledning efter stängning. Parlamentet påpekar att driftsrelaterad tillsyn kan förbättras med användning av fjärranalys.

47. Europaparlamentet konstaterar att omställningen till en cirkulär ekonomi för många av EU:s branscher och tjänster kräver specifika färdigheter och kompetenser för att säkerställa hög miljöprestanda och arbetarnas säkerhet, och betonar den specifika roll som pionjärer, små och medelstora företag och uppstartsföretag spelar i denna omställning. Parlamentet noterar vidare att gruvsektorn i allt högre grad håller på att automatiseras, medan återvinning och återtillverkning fortfarande är mer arbetsintensiva. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla, utveckla och bygga upp relevant sakkunskap och kompetens inom gruvdrift och bearbetningsteknik samt i återvinning och annan relevant teknik i EU när det gäller både råvaror av avgörande betydelse och biprodukter, eftersom vissa av dem kan användas för produktion av högavancerade kemiska produkter. Parlamentet beklagar att de råvaror som för närvarande utvinns i EU ofta behöver exporteras till Asien för att förädlas, eftersom relevant know-how och teknik har gått förlorad i EU, vilket utgör ett annat beroende.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att industriella sidoströmmar som innehåller råvaror av avgörande betydelse ska användas effektivt. Parlamentet betonar att särskilt i gruvindustrin finns det en stor potential för återvinning och avskiljning av sällsynta jordartsmetaller.

49. Europaparlamentet noterar medlemsstaternas viktiga roll för att öka den hållbara inhemska försörjningen av råvaror av avgörande betydelse från primära och sekundära källor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra punktligheten, förutsägbarheten och transparensen i förfarandena för godkännande av prospekterings- och utvinningsprojekt utan att sänka de miljömässiga och sociala standarderna.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att en hållbar anskaffning av råvaror av avgörande betydelse grundas på principen om att noga balansera både EU:s ökande behov av hållbart anskaffade råvaror av avgörande betydelse och behovet av att skydda naturen och den biologiska mångfalden.

51. Europaparlamentet framhåller att förbättrad och mer flexibel förutsägbarhet och effektivitet, samt prioritering av viktiga möjliggörande faktorer, såsom en konkurrenskraftig förnybar och koldioxidsnål energiförsörjning under omställningen, kommer att bidra till att frigöra nödvändiga investeringar.

52. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ger ytterligare detaljer om genomförandet av projekt om råvaror av avgörande betydelse som en alternativ företagsmodell och en källa till regional sysselsättning i kolbrytningsregioner och andra omställningsregioner.

Diversifiering

53. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja sina relationer med EU:s alla nuvarande leverantörsländer av råvaror av avgörande betydelse, systematiskt och strategiskt bygga upp nya partnerskap för råvaror av avgörande betydelse, i samarbete med våra allierade, och där det är möjligt ta hänsyn till tredjeländers suveränitet över sina resurser, för att säkerställa att råvaror av avgörande betydelse blir en källa till välfärd för utvecklingsländer, främja små och medelstora företags deltagande och göra detta till en övergripande uppgift för sin externa och interna politik och lägga fram resultat under 2021. Parlamentet välkomnar kommissionens planer att upprätta starka och stödjande internationella partnerskap genom att ställa sig bakom en global agenda för råvaror med sikte på EU-partnerskap som säkerställer både försörjningssäkerhet och utvecklingsfördelar.

54. Europaparlamentet betonar att om den europeiska gröna given endast överför EU:s utsläpp av växthusgaser på dess handelspartner kommer den inte att ha någon inverkan alls på klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU att driva på genomförbara multilaterala avtal om begränsning av den globala uppvärmningen och export av sina miljöstandarder, även inom anskaffning och bearbetning. Parlamentet anser att EU kommer att behöva utveckla nya handels- och investeringsavtal, nya modeller för ekonomiskt och tekniskt bistånd och mer allmänt, en ny syn på internationell diplomati i syfte att säkerställa likvärdiga förutsättningar.

55. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande om ansvarsfull och hållbar anskaffning och uppmanar kommissionen att ta den standard för ansvarsfull gruvdrift som utarbetats av initiativet för ansvarsfull gruvdrift som utgångspunkt, med beaktande av små och medelstora företags behov. Parlamentet betonar behovet av att underbygga detta åtagande med konkret tekniskt stöd, kunskapsöverföring, utveckling av kompetens, institutioner och regelverk, institutionsbyggande och genom politisk dialog med partnerländerna. Parlamentet betonar behovet av en enhetlig politik för etiska standarder för anskaffning av råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar behovet av att mobilisera fler statliga och privata aktörer att också ansluta sig till och genomföra hållbarhetsstandarder.

56. Europaparlamentet välkomnar kommissionens offentliga åtagande att under 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet och insisterar på att denna lagstiftning bidrar till att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga standarder i värdekedjor. Parlamentet påminner i detta avseende om sin resolution av den 10 mars 2021 med rekommendationer till kommissionen om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet.

57. Europaparlamentet anser att internationella avtal bör bana väg för mer ansvarsfull och hållbar anskaffning globalt. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete för att utveckla internationella avtal för bättre övervakning, anmälan och genomförande av exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse, vilket främjar ansvarsfull anskaffning och ökad cirkularitet inom denna sektor.

58. Europaparlamentet påminner om sin uppmaning i sin resolution om en ny EU‑Afrika‑strategi för ett rättvist och hållbart utnyttjande av råvaror av avgörande betydelse i Afrika. Parlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att ingå nya partnerskap för råvaror av avgörande betydelse med afrikanska länder för att stärka värdekedjan i Afrika så att den blir mer etiskt, miljömässigt och tekniskt hållbar och möjliggör EU‑stöd för kapacitetsuppbyggnad.

59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka standardiseringsverksamheten avseende högkvalitativa komponenter som hänför sig till råvaror av avgörande betydelse i relevanta internationella forum, eftersom det är viktigt för EU-företag och särskilt små och medelstora företag.

60. Europaparlamentet vill se en uppskalning av hållbar jordbrukspraxis som främjar en hållbar fosforhantering. Parlamentet understryker synergieffekterna av sådan praxis med minskade avtryck på klimatet och den biologiska mångfalden.

61. Europaparlamentet begär att kommissionen föreslår effektiva EU-omfattande insamlingsregler för att öka insamlingstakten för avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheterna att, utöver andra alternativ för utökat producentansvar, införa pantsystem i EU:s avfallslagstiftning, i synnerhet i WEEE-direktivet, där man tar hänsyn till olika produkters särskilda egenskaper samtidigt som man ser till att systemen är jämförbara mellan alla medlemsstater, för att uppmuntra konsumenter att lämna in sina uttjänta elektriska och elektroniska produkter, särskilt små föremål, till specifika insamlings- och återvinningsanläggningar och dra nytta av de positiva erfarenheter man fått av pantsystem för glas och plast i många medlemsstater.

62. Europaparlamentet beklagar att den låga återvinningsnivån för en del användningsområden[29] och exporten av aluminiumavfall och aluminiumskrot[30] har lett till en lägre återvinningsgrad i slutet av livscykeln än vad som annars skulle ha varit fallet. Parlamentet betonar att EU bör sträva efter och införa åtgärder som ger en återvinningsgrad i slutet av livscykeln på 100 % för aluminium.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera utvinning av råvaror av avgörande betydelse från existerande inhemska gruvor, dvs. från bearbetningsavfall, gråberg, deponier och effektivare utvinning ur kommunalt avfall, framför att öppna nya gruvor, om effekterna på miljön, även från energi- och kemikalieanvändningen, blir lägre. Parlamentet betonar att denna utvinning och därpå följande återställande måste genomföras med hjälp av bästa tillgängliga teknik och garantera bästa möjliga ekologiska prestanda och ekonomiska bärkraft.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt fasen efter utvinningen i gruvdriftsprojekt och slutet av livscykeln för råvaror av avgörande betydelse, i enlighet med avfallshierarkin som finns i ramdirektivet om avfall, och i synnerhet när råvarorna av avgörande betydelse också är farliga ämnen.

65. Europaparlamentet anser att gruvtillstånd och gruvkoncessioner bör omfatta krav på en säker, effektiv och hållbar återvinning och bearbetning av alla råvaror av avgörande betydelse som det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att ta tillvara. Parlamentet ber kommissionen att snarast genomföra de förslag som parlamentet framförde i sin resolution om genomförandet av gruvavfallsdirektivet. Parlamentet upprepar att det frågeformulär som för närvarande används som rapporteringssystem enligt artikel 18 i direktivet inte är ändamålsenligt, och begär att kommissionen skapar ett harmoniserat, digitaliserat och öppet EU-registreringssystem som bygger på harmoniserade definitioner och behandlingskriterier för gruvavfall och som innehåller alla de relevanta uppgifterna om miljöpåverkan, inklusive koncentrationerna av innehållet i avfallsdeponier.

66. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa efterlevnadskontrollen och se till att EU:s miljölagstiftning verkställs fullt ut, samt att vid behov föreslå ändringar av lagstiftningen.

67. Europaparlamentet efterlyser en heltäckande bedömning av gruvbranschens integrering i tillämpningen av direktivet om industriutsläpp med tanke på gruvdriftens stora miljöpåverkan, den i genomsnitt stora omfattningen av gruvprojekt, skillnaderna i normerna för hantering av föroreningar inom olika gruvor i EU och den eventuella utvidgningen av brytningen av råvaror av avgörande betydelse i EU. Parlamentet föreslår att bästa tillgängliga teknik för återställande av gruvor, i synnerhet rörande mark och vatten, ska identifieras.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om miljökonsekvensbedömning för att se till att miljökonsekvensbedömningar genomförs för alla gruvprojekt oavsett storlek, och att dessa bedömningar utförs av en oberoende tredje part.

69. Europaparlamentet anser att de utsläpp som är kopplade till utvinningsverksamhet och import av råvaror av avgörande betydelse ska omfattas av den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna.

70. Europaparlamentet anser att EU:s lagstiftning och internationella konventioner bör förhindra att gruvdrift bedrivs i naturskyddsområden, dvs. Natura 2000-områden och Ramsarområden, andra statligt utsedda och överstatliga bevarandeområden (t.ex. Unescos världsarv), ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens bevarandeområden, djuphaven och Arktis. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att ändra de aktuella artiklarna i fågeldirektivet och habitatdirektivet för att nå detta mål.

71. Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att se till att havsmineraler på den internationella havsbotten inte får utvinnas eller användas innan effekterna av djuphavsutvinning på den marina miljön, på den biologiska mångfalden och på mänsklig verksamhet har utretts i tillräcklig grad, och innan man förstår riskerna och innan det har bevisats att tekniken och de operativa metoderna inte orsakar några allvarliga skador på miljön, vilket är i enlighet med försiktighetsprincipen, och uppmanar parlamentet och rådet att göra samma åtagande. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att omsätta detta åtagande i konkreta åtgärder för att skydda dessa mycket utsatta ekosystem.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga lagstiftning i linje med Esbo‑ och Århuskonventionerna för att se till att lokala myndigheter antar och respekterar lokalsamhällenas rätt till effektivt och inkluderande deltagande i tillståndsförfaranden för nya gruvprospekterings- och utvinningsprojekt. Detta ska gälla genom alla steg av gruvprojekten och även när tillståndsansökningar lämnas in för förlängning av befintliga gruvtillstånd. Dessutom ska man se till att lokalsamhällen har tillgång till effektiva prövningsmekanismer i oberoende domstolar och tillsynsorgan som är fria från intressekonflikter.

73. Europaparlamentet välkomnar tonvikten på råvaror av avgörande betydelse i kommissionens meddelande om översynen av handelspolitiken. Parlamentet efterlyser en beslutsam handelspolitik med tonvikt på diversifiering av och resiliens i leveranskedjorna, och med prioritering av förbättrade mekanismer i världen och i EU för att skapa en gynnsam handelsmiljö för EU-industrin.

74. Europaparlamentet betonar att EU-industrin står inför en hård internationell konkurrens om tillgången till råvaror och är utsatt för exportrestriktioner som införs av tredjeländer. Parlamentet inser att en ökad global efterfrågan troligen medför höjda priser och uppmuntrar kommissionen att lägga fram en analys i denna fråga.

75. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att diversifiera försörjningskällorna för råvaror av avgörande betydelse så mycket som möjligt, öka resurseffektiviteten och minska det nuvarande beroendet av ett fåtal tredjeländer genom att stödja investeringar som engagerar EU-partner och globala partner samt små och medelstora företag, som en del av en långsiktig internationell anskaffningsstrategi. Parlamentet betonar att detta mål bör nås genom att förstärka befintliga partnerskap och handelsavtal och skapa nya strategiska avtal eller EU-samriskföretag med resursrika länder och andra likasinnade ursprungsländer i enlighet med klart definierade prioriteringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den pågående dialogen med Kanada, Australien och Chile om en förstärkning av handelsförbindelserna inom området råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förstärka samarbetet under nästa EU-USA-Japankonferensen om kritiska material. Parlamentet betonar behovet av ett närmare samarbete med viktiga internationella leverantörer på västra Balkan, i Östeuropa, Latinamerika och Afrika samt med Kina och andra utvecklingsländer på södra halvklotet.

76. Europaparlamentet understryker att EU:s framtida frihandelsavtal och partnerskapsavtal inte bara kan ge större försörjningstrygghet, utan också en tillförlitlig politisk och ekonomisk ram, och att de bör innehålla särskilda bestämmelser om råvaror av avgörande betydelse, såsom kommissionen tillkännagett i sin strategi ”Handel för alla”, i syfte att främja samarbete, säkerställa efterlevnad av internationella åtaganden, undanröja och undvika exportrestriktioner och följa de nuvarande reglerna för utländska direktinvesteringar före och efter etablering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra övervakningen och efterlevnaden av frihandelsavtal, inbegripet kapitlen om handel och hållbar utveckling, för att säkerställa att åtaganden och bestämmelser om ansvarsfull anskaffning av råvaror av avgörande betydelse fastställs och uppfylls av handelspartner och att eventuella farhågor hos samhällen som påverkas av utvinningsverksamhet beaktas. Parlamentet understryker att detta bör vara en prioriterad uppgift för den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna.

77. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en diskussion inom WTO om de begränsningar som fastställts för uppgraderingen av den cirkulära ekonomin genom åtgärderna avseende kravet på lokalt innehåll, byggandet av ett starkare partnerskap med olika områden i världen, särskilt med Afrika, och säkerställandet att frihandelsavtalen återspeglar den cirkulära ekonomins höjda mål.

78. Europaparlamentet efterlyser en striktare användning av ursprungsregler för att skydda produktionen av råvaror och förebygga kringgående av reglerna i områden där mindre strikta krav på hållbarhet och industrisubventioner gäller för företagen. Parlamentet understryker att all ny anskaffningsverksamhet som bedrivs av företag som är verksamma på EU-marknaden måste vara förenliga med förordningen om konfliktmineraler, de regler om ansvarsfull anskaffning som beskrivs i direktivet om icke-finansiell rapportering och internationella standarder för ansvarsfull anskaffning av råvaror. Parlamentet efterlyser ett förbud mot import av sådana råvaror av avgörande betydelse som är kopplade till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter såsom tvångsarbete eller barnarbete.

79. Europaparlamentet understryker att ett fullt fungerande regelbaserat multilateralt handelssystem är avgörande för att säkerställa öppna och hållbara handelsflöden för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uttrycker oro över att vissa WTO‑medlemmar, bland annat Kina, använder exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse, och uppmanar med eftertryck alla medlemmar att avstå från att bedriva en sådan politik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att använda internationella forum för att begränsa sådana snedvridande exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i detta sammanhang att fördubbla sina ansträngningar att uppnå en ambitiös reform av WTO för att bekämpa snedvridningar av den internationella handeln och illojala handelsmetoder, tillhandahålla en stabil och förutsägbar internationell handelsmiljö och garantera rättvis och effektiv konkurrens runt om i världen.

80. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet vid trepartsmötet mellan Japans och USA:s handelsministrar och kommissionen, och stöder den föreslagna definitionen av industrisubventioner. Parlamentet välkomnar att denna definition sträcker sig utöver de som fastställdes i WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder och EU:s förordning om skydd mot subventioner och ger en bredare definition av subventioner. Parlamentet anser att dessa åtgärder är ytterst viktiga för att åstadkomma likartade internationella villkor inom området råvaror av avgörande betydelse, eftersom industrisubventioner, särskilt i Kina, utgör ett allvarligt hot mot EU:s industri och arbetstagare eftersom de snedvrider den internationella konkurrensen.

81. Europaparlamentet välkomnar EU:s och Förenta staternas gemensamma initiativ för att hantera den globala överkapaciteten av stål och aluminium och efterlyser heltäckande och snabba åtgärder för att ställa länder som Kina till svars för deras stöd till politik som snedvrider handeln. Parlamentet påminner dock kommissionen om att Förenta staternas tullar enligt avsnitt 232 fortfarande är i full kraft och att detta problem snarast måste få en lösning.

82. Europaparlamentet delar kommissionens bedömning att en övergång av betalningar av EU:s import av råvaror av avgörande betydelse från andra internationella valutor till euron skulle medföra vissa fördelar, till exempel lägre prisvolatilitet och bidra till att göra EU-importörerna och tredjelandsexportörerna mindre beroende av marknaderna för finansiering i US-dollar.

°

° °

83. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (30.6.2021)

<CommissionInt>till utskottet för industrifrågor, forskning och energi</CommissionInt>


<Titre>över en europeisk strategi för råvaror av avgörande betydelse</Titre>

<DocRef>(2021/2011(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Sara Matthieu</Depute>

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Den globala materialanvändningen beräknas mer än fördubblas, från 79 Gt 2011 till 167 Gt 2060, medan den globala användningen av metaller förväntas öka från 8 till 20 miljarder ton fram till 2060 (+150 %). Kommissionens och OECD:s prognoser visar att omställningen till digitala, mycket energieffektiva och klimatneutrala ekonomier kommer att leda till större efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse och primära råvaror.

B. Hälften av de totala växthusgasutsläppen beror på utvinning och bearbetning av resurser[31] och 2 % kommer från gruvbranschen[32]. Utvinning och bearbetning av naturresurser inom alla branscher är ansvarigt för över 90 % av förlusten av biologisk mångfald och vattenstress[33]. Utvinning och användning av metaller har en lång rad föroreningar som följd, inklusive påverkan av gifter på människor och ekosystem, såsom dålig luftkvalitet, förorenad mark, avskogning och förlust av livsmiljöer[34]. Sammantaget över alla branscher används cirka 10 procent av den globala primärenergin för att utvinna, transportera och raffinera metallresurser. Den relativa andelen av den globala primärenergin för metaller kommer att öka med 40 % till 2030[35].

C. Råvaror av avgörande betydelse är icke-förnybara resurser. Ökningen av materialanvändningen jämte miljökonsekvenserna av materialutvinningen, materialbearbetningen och materialavfallet kommer sannolikt att öka trycket på våra ekonomiers resursbaser[36].

D. Utvinning av råvaror i djuphavsbotten utgör ett hot mot det marina livet – inklusive arter och habitat – i hela Europa och medför kumulativa effekter som minskar de marina ekosystemens övergripande motståndskraft[37]. Det är osannolikt att målet med att uppnå god miljömässig status i de europeiska havsvattnen senast 2020 kunde uppnås[38]. På det globala planet hotas, försämras eller förstörs i allt högre grad oceaner, hav och marina resurser på grund av mänsklig verksamhet.

E. Gruvdrift medför flera risker för förorening av yt- och grundvatten. Sådan förorening kan kontaminera och rent av förstöra den akvatiska faunan långt utanför gruvanläggningarna. Dessutom påverkas även växternas tillväxt och de landlevande djur som dricker vattnet. Befolkningen i närheten utsätts för kontaminering genom att de konsumerar förorenat vatten, liksom växter och djur som har konsumerat sådant vatten.

F. Seismisk sondering och borrning till havs orsakar stora bullerföroreningar i oceanerna och haven, och många vattenlevande djur påverkas direkt av detta buller, vilket ibland leder till döden.

G. I dag antingen hämtas från eller bearbetas betydande mängder råvaror av avgörande betydelse i länder med mindre stränga sociala och miljömässiga regler än EU.

H. Det finns ett behov av att garantera hållbar och etisk anskaffning av råvaror, däribland råvaror av avgörande betydelse, för att metaller och mineraler ska kunna ge oss den teknik som krävs för målen i den gröna given.

I. Endast ett fåtal metaller återvinns i relativt hög grad och de flesta, i synnerhet sällsynta jordartsmetaller, återvinns dåligt. Avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning är en av de snabbast växande återvinningsgrenarna, men mindre än 40 % av detta avfall återvinns i EU i dag. Genom ökad återvinning av råvaror ur kommunalt avfall skulle man kunna begränsa beroendet av utländska leverantörer och minska skadorna på miljön. Avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning utgör betydande hälso- och säkerhetsrisker om det inte hanteras på rätt sätt av företagen i värdekedjan, eftersom de innehåller en komplex blandning av material där vissa ämnen är farliga. Det råder ofta brist på information om tillvaratagande- och återvinningspotentialen i enskilda råvaror av avgörande betydelse.

J. Upp till 90 procent av världens elektroniska avfall har blivit föremål för olaglig handel eller deponering[39], och tusentals ton elektroniskt avfall har felaktigt deklarerats som begagnade varor. Uppskattningsvis exporteras 352 474 ton elektroniskt avfall varje år från länderna i EU till länder på det södra halvklotet, som har mindre strikta sociala bestämmelser samt hälso- och säkerhetsbestämmelser än EU[40].

1. Europaparlamentet påminner om att i sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin krävdes vetenskapligt grundade, bindande EU-mål för 2030 för att avsevärt minska EU:s material- och konsumtionsavtryck till att ligga inom planetens gränser senast 2050, med användning av de indikatorer som ska antas senast i slutet av 2021 som en del av den uppdaterade övervakningsramen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera alla tänkbara alternativ för att minimera resursförbrukningen i sina efterfrågescenarier för råvaror av avgörande betydelse.

3. Europaparlamentet framhåller behovet av att främja lägre material- och konsumtionsavtryck för att minska trycket på leveranskedjorna för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar att detta också är avgörande för att minimera den ökade efterfrågan på sådana råvaror för användning i grön teknik, vilket underlättar genomförandet av den gröna given och övergången till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera övergången till en cirkulär ekonomi, minska EU:s importberoende, förbättra resurseffektiviteten, optimera resursförbrukningen och behålla och återanvända värdefulla råvaror inom EU.

4. Europaparlamentet anser att ersättning av en råvara av avgörande betydelse med en annan råvara som erbjuder liknande prestanda är ett viktigt sätt att begränsa beroendet av tredjeländer när det gäller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa långsiktigt stöd och incitament för forskning och utveckling på detta område. Parlamentet betonar dock att ersättning har sina begränsningar eftersom det endast innebär överföring av efterfrågan till andra metaller, vilket innebär att problemet med trycket på världens metaller och resursernas finita karaktär förblir olöst.

5. Europaparlamentet konstaterar att för vissa råvaror av avgörande betydelse, såsom fosfor, finns det inte någon ersättning. Parlamentet konstaterar dessutom att även om fosfatsten redan stod med på den andra förteckningen över råvaror av avgörande betydelse år 2014 eftersom EU är starkt beroende av detta, så har ingen konkret strukturell åtgärd införts för att förbättra effektiviteten av användningen av fosfor inom EU:s jordbruk, som står för 95 % av all fosforanvändning i unionen. Parlamentet understryker att den negativa fosforbalansen inom jordbruket bör åtgärdas genom ökad användning av återvunna fosformaterial istället för anskaffning av fosfatsten, och att det behövs fler initiativ för att förbättra cirkulariteten hos fosfor. Parlamentet vill se en uppskalning av hållbar jordbrukspraxis som främjar en hållbar fosforhantering. Parlamentet understryker synergieffekterna av sådan praxis med minskade avtryck på klimatet och den biologiska mångfalden.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för produktdesignen som skräddarsys till olika produktkategorier, i syfte att enkelt kunna identifiera och ta bort delar eller komponenter som innehåller material av avgörande betydelse, i synnerhet från avfall efter konsumentledet. Dessa krav ska införas i tillägg till ekodesignkraven för att kraftigt förbättra livslängden, hållbarheten, reparerbarheten, modulariteten, återanvändningen och återvinningsbarheten av uttjänta produkter som tillverkas eller säljs i EU.

7. Europaparlamentet upprepar sin efterlysning i sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin om en tydlig och harmoniserad märkning av produkters hållbarhet och reparerbarhet, i form av ett reparationsindex. Parlamentet uppmanar kommissionen att även utreda möjligheten att införa ett återvinningsbarhetsindex för alla elektriska och elektroniska produkter som tillverkas och säljs i EU, motsvarande EU:s energimärkning.

8. Europaparlamentet understryker på nytt potentialen i den cirkulära ekonomin för att optimera användningen av produkter och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja nya hållbara och cirkulära affärsmodeller inom det nya initiativet för hållbara produkter, däribland ”produkter som tjänster” förutsatt att de sparar resurser, minskar miljöeffekterna och säkerställer konsumentskyddet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta dessa nya strategier genom att skapa stödjande regleringsramar.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå effektiva EU-omfattande insamlingsregler för att öka insamlingstakten för avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheterna att, utöver andra alternativ för utökat producentansvar, införa pantsystem i EU:s avfallslagstiftning, i synnerhet i direktiv 2012/19/EU, där man tar hänsyn till olika produkters särskilda egenskaper samtidigt som man ser till att systemen är jämförbara mellan alla medlemsstater, i syfte att skapa incitament för konsumenter att lämna in sina uttjänta elektriska och elektroniska produkter, särskilt små föremål, till specifika insamlings- och återvinningsanläggningar i enlighet med de positiva erfarenheter av pantsystem för glas och plast som har gjorts i många medlemsstater.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ambitiösa minimimål för återvinning av råvaror av avgörande betydelse, vilka ska specificeras för varje produktkategori och åtföljas av en robust övervakningsram som bygger på förslaget till förordning om batterier och förbrukade batterier (COM(2020)0798). Parlamentet uppmanar kommissionen att framför allt lägga fram lagstiftningsförslag som bygger på heltäckande konsekvensbedömningar för att gradvis ersätta de inflödesbaserade återvinningsmål som finns i direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning, med utflödesbaserade återvinningsmål för olika produktkategorier i syfte att öka tillvaratagandet av råvaror av avgörande betydelse från sådant avfall. Parlamentet välkomnar kommissionens pågående bedömning av potentiella förbättringar av EU:s återvinningsstandarder för elektrisk och elektronisk utrustning i syfte att öka tillvaratagandet och återvinningen av innehåll som utgörs av råvaror av avgörande betydelse.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa förenligheten mellan EU:s strategi för råvaror av avgörande betydelse och kemikaliestrategin för hållbarhet, inklusive effektiva åtgärder för riskhantering för att säkerställa en säker användning och återvinning av väsentliga metaller för vilka det inte finns tekniskt eller ekonomiskt lämpliga ersättningar.

12. Europaparlamentet efterlyser obligatoriska miniminormer för processeffektivitet, miljöprestanda och säkerhet för reparatörer och återvinnare av viktiga produktgrupper, där man tar hänsyn till arbetstagarnas exponering för giftigt och radioaktivt material i avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Parlamentet betonar vikten av att utrusta arbetstagare inom reparations- och återvinningsanläggningar med personlig skyddsutrustning, även i den informella reparations- och återvinningsbranschen. Parlamentet upprepar i detta avseende sin ståndpunkt i det fjärde förslaget om ändring av direktivet om carcinogener och mutagena ämnen.

13. Europaparlamentet betonar att på 2020 års förteckning över råvaror av avgörande betydelse upptogs bauxit, vilket kan förädlas till aluminium. Parlamentet noterar att bauxit inte är återvinningsbart eftersom det förbrukas under alla dess användningar, men att aluminium kan återvinnas oändligt många gånger utan att kvaliteten försämras. Parlamentet beklagar att den låga återvinningsnivån för en del användningsområden[41], och exporten av aluminiumavfall och aluminiumskrot[42], har lett till en lägre återvinningsgrad i slutet av livscykeln än vad som annars skulle ha varit fallet. Parlamentet betonar att EU bör sträva efter och införa åtgärder som ger en återvinningsgrad i slutet av livscykeln på 100 % för aluminium.

14. Europaparlamentet påminner om sitt krav på en översyn av förordningen om transport av avfall, som framfördes i sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av förordningen om avfallstransporter införa krav som endast tillåter export av avfallsprodukter, i synnerhet sådana som innehåller råvaror av avgörande betydelse, om det finns garantier för att de kommer att hanteras enligt sociala och miljömässiga standarder som motsvarar dem som tillämpas i EU. Parlamentet efterlyser striktare verkställighet och marknadskontroll för att förhindra olaglig export av avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, som en del av den kommande översynen av förordningen av avfallstransporter och förordningen av återvinning av fartyg 2023, säkerställa att råvaror av avgörande betydelse från nedmontering av fartyg inte passerar unionens gränser som avfall.

15. Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att skapa en välfungerande marknad för sekundära råvaror. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att snabbt inrätta en observationsgrupp för marknaden för viktiga sekundära råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse.

16. Europaparlamentet påpekar att eftersom det huvudsakliga målet för resiliens för råvaror av avgörande betydelse är att bereda vägen för ytterligare hållbarhet och säkerhet bör dess omfattning utökas till att inkludera alla råvaror, däribland sekundära råvaror, som utgör en strategiskt viktig del i de viktigaste värdekedjorna.

17. Europaparlamentet erkänner behovet av kompetenshöjning och omskolning av människor för att främja omställningen från ”bruna” till ”gröna” färdigheter. Parlamentet konstaterar att omställningen till en cirkulär ekonomi för många av EU:s branscher och tjänster kräver specifika egenskaper och kompetenser för att säkerställa hög miljöprestanda och arbetarnas säkerhet, och betonar den specifika roll som pionjärer, små och medelstora företag och uppstartsföretag spelar i detta avseende. Kommissionen uppmanas att erkänna denna roll vid uppdateringen av EU:s industristrategi och strategi för små och medelstora företag. Parlamentet kräver att kommissionen prioriterar inkluderingen av utbildnings- och omskolningsprogram för den cirkulära ekonomin i EU:s kompetensagenda och i EU:s finansieringsprogram. Kommissionen uppmanas att se till att det finns tillräckliga medel för omskolning samt att ta att itu med de sociala, sysselsättningsrelaterade, ekonomiska och miljömässiga effekterna av denna övergång i tidigare gruvområden.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa strikta standarder för offentliggörande, öppenhet och rapportering inom utvinningsindustrierna.

19. Europaparlamentet betonar att offren för ekonomiska skador och miljö- och hälsoskador från gruvdrift och bearbetning av råvaror av avgörande betydelse bör garanteras effektiv tillgång till rättslig prövning. Parlamentet påminner i detta avseende om sin resolution av den 10 mars 2021 med rekommendationer till kommissionen om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt socialt och miljömässigt ansvarsfull anskaffning av alla råvaror av avgörande betydelse, både inom och utanför Europa, och längs hela deras livscykel. Parlamentet understryker vikten av att ta hänsyn till behoven hos aktörer i senare led och hos små och medelstora företag i EU i denna process. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt gruvbranschen i den kommande lagstiftningen om obligatorisk tillbörlig aktsamhet, eftersom den har en betydande inverkan på miljön.

20. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att konfliktmineralförordningen (EU) 2017/821 tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2021. Parlamentet anser dock att förordningen bör vara mer ambitiös, både när det gäller de mineraler som omfattas och de skyldigheter som införs, och uppmanar kommissionen att senast 2023 se över förordningen.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka den ständiga utmaning som utgörs av tredjeländers tillämpning av exportrestriktioner, och att finna en lösning på detta problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att även övervaka hur tredjeländer köper upp exporten av råvaror av avgörande betydelse och begränsar EU:s möjligheter att diversifiera anskaffningen. Parlamentet upprepar behovet av att använda befintliga handelsregler i så hög grad som möjligt genom att införa en övervakningsmekanism för exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse som ett politiskt verktyg i bilaterala och multilaterala förhandlingar och genom att främja en dialog om deras användning.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta forskningsprogram som ska bidra till att minska försörjningsriskerna, mot bakgrund av att råvaror av avgörande betydelse är direkt kopplade till försvars- och luftfartsindustrin och att deras roll är avgörande för utvecklingen av centrala försvarskapaciteter.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta alla externa miljöeffekter av utvinningen och bearbetningen i försörjningsriskanalysen när man upprättar förteckningen över råvaror av avgörande betydelse.

24. Europaparlamentet välkomnar ambitionen att bli en global ledare inom produktion av hållbara råvaror. Parlamentet understryker att detta kräver samstämmighet mellan alla relevanta politiska initiativ och EU:s lagstiftning.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och europeiska råvarualliansen att prioritera utvinning av råvaror av avgörande betydelse i existerande inhemska gruvor, dvs. från bearbetningsavfall, gråberg, deponier och mer effektiv utvinning ur kommunalt avfall, framför att öppna nya gruvor i de fall då miljöpåverkan, inklusive energi- och kemikalieanvändningen, blir lägre. Parlamentet betonar att denna utvinning och efterföljande återställande måste genomföras med hjälp av bästa tillgängliga teknik och garantera bästa möjliga ekologiska prestanda och ekonomiska bärkraft.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt fasen efter utvinningen i gruvdriftsprojekt och åt slutet av livscykeln för råvaror av avgörande betydelse, i enlighet med avfallshierarkin som finns i ramdirektivet om avfall, och i synnerhet när råvarorna av avgörande betydelse också är farliga ämnen.

27. Europaparlamentet anser att det bör ingå krav på att alla råvaror av avgörande betydelse som det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att ta tillvara, ska tas tillvara och bearbetas på ett säkert, effektivt och hållbart sätt för att få gruvtillstånd och gruvkoncessioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast genomföra de förslag som parlamentet framförde i sin resolution av den 27 april 2017 om genomförandet av gruvavfallsdirektivet. Parlamentet upprepar att det frågeformulär som för närvarande används som rapporteringssystem enligt artikel 18 i direktivet inte är ändamålsenligt, och begär att kommissionen skapar ett harmoniserat, digitaliserat och öppet EU‑registreringssystem som bygger på harmoniserade definitioner och behandlingskriterier för gruvavfall och som innehåller alla de relevanta uppgifterna om miljöpåverkan, inklusive koncentrationerna av innehållet i avfallsdeponier.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa maximigränsvärden för koncentrationen av svavel och tungmetaller i avfallsanläggningar i syfte att förbättra återvinningen av råvaror av avgörande betydelse från gruvavfall och minska de potentiella nivåerna av surt lakvatten och föroreningar, samtidigt som man ger tillräcklig tid att anpassa sig till dessa nya tröskelvärden.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att införliva och utveckla FN:s miljöprograms nya globala industristandard för säker hantering av gruvavfall i unionsrätten, och att sprida denna genom hela värdekedjorna hos företag som importerar och använder råvaror av avgörande betydelse och som är verksamma på den inre marknaden.

30. Europaparlamentet anser att av strategiska skäl bör inhemska råvaror av avgörande betydelse främjas framför importerade, men med tanke på målen i den europeiska gröna given och i synnerhet strategin för biologisk mångfald och handlingsplanen för nollutsläpp måste EU:s miljölagstiftning innehålla garantier för att gruvdriften i EU har minimal miljöpåverkan och för att eventuellt ny gruvdrift i Europa som behövs för den gröna given inte bara flyttar EU:s växthusgasutsläpp och miljöpåverkan till en annan del av ekonomin.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa efterlevnadskontrollen och se till att EU:s miljölagstiftning verkställs fullt ut, samt att vid behov föreslå ändringar av lagstiftningen.

32. Europaparlamentet efterlyser en heltäckande bedömning av gruvbranschens integrering i tillämpningen av direktivet om industriutsläpp med tanke på gruvdriftens stora miljöpåverkan, den i genomsnitt stora omfattningen av gruvprojekt, skillnaderna i normerna för hantering av föroreningar inom olika gruvor i Europa och den eventuella utvidgningen av brytningen av råvaror av avgörande betydelse i Europa. Parlamentet vill se en omfattande bedömning av gruvbranschens inordnande i direktivet om industriutsläpp. Parlamentet föreslår att bästa tillgängliga teknik om återställande av gruvor ska identifieras, i synnerhet rörande jord och vatten.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om miljökonsekvensbedömning för att se till att miljökonsekvensbedömningar genomförs för alla gruvprojekt oavsett storlek, och att denna bedömning utförs av en oberoende tredje part.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram vetenskapligt baserade och strikta hållbarhetskriterier för att fastställa vad som utgör hållbara investeringar i gruvbranschen inom taxonomiförordningen. Parlamentet betonar att alla subventioner som rör råvaror av avgörande betydelse ska följa principen om att inte vålla skada, i enlighet med åtagandena i den europeiska gröna given.

35. Europaparlamentet understryker behovet av att skyndsamt utarbeta forsknings- och innovationsprojekt inom ramen för Horisont Europa om avfallsbearbetning, återvinning, renovering, återtillverkning, avancerade material, ersättning, processer för utvidgning och bearbetning av råvaror av avgörande betydelse, inklusive från gruvrester, avfall och komplexa flöden, i syfte att avsevärt minska miljöeffekterna och förbättra klimatprestandan.

36. Europaparlamentet anser att de utsläpp som är kopplade till utvinningsverksamhet och import av råvaror av avgörande betydelse ska omfattas av den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna.

37. Europaparlamentet anser att åtgärder för att påskynda och främja gruvdriftsprojekt inom ramen för agendan för bättre lagstiftning inte på några villkor får vara skadliga för miljön eller det sociala skyddet och att de även bör säkerställa allmänhetens deltagande.

38. Europaparlamentet anser att EU:s lagstiftning och internationella konventioner bör förhindra att gruvdrift bedrivs i naturskyddsområden, dvs. Natura 2000-områden och Ramsarområden, andra statligt utnämnda och överstatliga bevarandeområden (t.ex. Unescos världsarv), ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens bevarandeområden, samt djuphaven och Arktis. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att ändra de aktuella artiklarna i fågeldirektivet och habitatdirektivet för att nå detta mål.

39. Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande om att havsmineraler på den internationella havsbotten inte får utvinnas innan effekterna av djuphavsutvinning på den marina miljön, på den biologiska mångfalden och på mänsklig verksamhet har utretts i tillräcklig grad, och innan man förstår riskerna och innan det har bevisats att tekniken och de operativa metoderna inte orsakar några allvarliga skador på miljön, vilket är i enlighet med försiktighetsprincipen och i linje med Europaparlamentets och rådets uppmaningar om detta. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att omsätta detta åtagande i praktiska åtgärder för att skydda dessa mycket utsatta ekosystem.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga lagstiftning i linje med Esbo- och Århuskonventionerna för att se till att lokala myndigheter antar och respekterar lokalsamhällenas rätt till effektivt och inkluderande deltagande i tillståndsförfaranden för nya gruvprospekterings- och utvinningsprojekt. Detta ska gälla genom alla steg av gruvprojekten och även när tillståndsansökningar lämnas in för förlängning av befintliga gruvtillstånd. Dessutom ska man se till att lokalsamhällen har tillgång till effektiva prövningsmekanismer i oberoende domstolar och tillsynsorgan som är fria från intressekonflikter.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

29.6.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

7

24

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Ryszard Antoni Legutko, Peter Liese, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Ivan Vilibor Sinčić, Linea Søgaard-Lidell, Maria Spyraki, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Manuel Bompard, Annika Bruna, Kateřina Konečná, Sara Matthieu

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

ID

Aurélia Beigneux, Annika Bruna, Catherine Griset

NI

Ivan Vilibor Sinčić

PPE

Stanislav Polčák, Michal Wiezik

Renew

Pascal Canfin, Martin Hojsík, Jan Huitema, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner

S&D

Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken

The Left

Manuel Bompard, Petros Kokkalis, Kateřina Konečná, Silvia Modig, Mick Wallace

Verts/ALE

Margrete Auken, Eleonora Evi, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Sara Matthieu, Tilly Metz, Ville Niinistö, Jutta Paulus

 

7

-

ECR

Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Ryszard Antoni Legutko, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Anna Zalewska

 

24

0

ID

Simona Baldassarre, Marco Dreosto, Teuvo Hakkarainen, Silvia Sardone

PPE

Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Nathalie ColinOesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Esther de Lange, Peter Liese, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Maria Spyraki, Pernille Weiss

Renew

Andreas Glück

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (14.7.2021)

<CommissionInt>till utskottet för industrifrågor, forskning och energi</CommissionInt>


<Titre>över en europeisk strategi för råvaror av avgörande betydelse</Titre>

<DocRef>(2021/2011(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande (*): <Depute>Roman Haider</Depute>

 

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar EU:s nya handlingsplan för råvaror av avgörande betydelse, inrättandet av den europeiska råvarualliansen och tonvikten på råvaror av avgörande betydelse i kommissionens meddelande om översynen av handelspolitiken. Parlamentet efterlyser en beslutsam handelspolitik med tonvikt på diversifiering av och resiliens i leveranskedjorna, och med prioritering av förbättrade mekanismer i världen och i EU för att skapa en gynnsam handelsmiljö för europeisk industri.

2. Europaparlamentet betonar att EU:s handelspolitik spelar en viktig roll för att förbättra EU:s tillgång till råvaror av avgörande betydelse, däribland basmetaller, industrimineraler, aggregat och biotiska material, samtidigt som man främjar hållbara standarder, god förvaltning och ansvarsfull anskaffning. Parlamentet noterar att EU:s reviderade förteckning för 2020 innehåller 30 råvaror av avgörande betydelse inklusive fyra som nyligen lagts till. Parlamentet noterar vidare att de ökande spänningarna mellan stormakterna har avslöjat strategiska sårbarheter för EU, särskilt när det gäller att säkra viktiga resurser, inbegripet råvaror av avgörande betydelse och bearbetade råvaror, som är avgörande och nödvändiga för att genomföra den gröna given och säkerställa den digitala omställningen av EU:s ekonomi. Parlamentet noterar att övervakning av råvaruberoendet och säkrad tillgång till råvaror av avgörande betydelse kan säkerställa större resiliens i hållbara leveranskedjor. Parlamentet noterar att detta bör vara ett av nyckelinslagen i genomförandet av EU:s öppna strategiska oberoende.

3. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av den uppdaterade nya industristrategin[43] och uppmaningen i denna att förstärka Europas öppna strategiska oberoende och nya partnerskap med industrin och med likasinnade internationella partner. Parlamentet välkomnar kommissionens pågående arbete med leveranskedjor av avgörande betydelse och understryker vikten av att anpassa dess olika strategier och politik. Parlamentet betonar att riskerna hos leveranskedjor av avgörande betydelse har blivit uppenbara genom covid-19-krisen och uppmanar kommissionen att anta en EU‑strategi för resiliens och hållbara leveranskedjor som uppföljning till EU:s industristrategi för att identifiera leveranskedjor som bygger på råvaror av avgörande betydelse och för vilka resiliensen och hållbarheten skulle öka genom diversifiering av försörjningen, återflyttning av bearbetningsanläggningar, utvinning där så är lämpligt och lageruppbyggnad. Parlamentet stöder att de rapporteringsbestämmelser som behövs för denna analys införs i texten till direktivet om företags hållbarhetsrapportering.

4. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang till ökat samarbete från investerares och alla relevanta aktörers sida, inbegripet industriella aktörer längs värdekedjan, medlemsstater och regioner, fackföreningar, civilsamhället, forsknings- och teknikorganisationer, investerare och icke-statliga organisationer inom de sektorer av EU:s ekonomi som påverkas mest av flaskhalsar i tillförseln av råvaror av avgörande betydelse, antingen genom användning av det ramverk som den europeiska råvarualliansen erbjuder eller genom att bilda specifika bransch- och aktörsallianser för att avhjälpa brister i tillförseln av råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet anser att ett sådant samarbete bör sikta mot att analysera flaskhalsar i leveranskedjor, den roll strategisk lagerhållning skulle kunna spela för att hantera sårbarheter och finansiering av forskning om utnyttjande av nya platser och ny teknik för anskaffningen.

5. Europaparlamentet anser att det är viktigt att öka omfattningen av den europeiska strategin för råvaror av avgörande betydelse, som har som slutligt mål att staka ut en väg mot större säkerhet och hållbarhet. Parlamentet betonar att denna ansträngning för att uppnå större resiliens bör omfatta inte enbart råvaror av avgörande betydelse utan också alla råvaror, inbegripet sekundära råvaror, som utgör en strategisk del av de viktigaste värdekedjorna.

6. Europaparlamentet noterar med oro Internationella energiorganets prognos för 2021 om att energisektorns globala behov av kritiska mineraler skulle kunna öka så mycket som sex gånger fram till 2040 på grund av deras användning i batterier, förnybar energiteknik och nätinfrastruktur[44] och är övertygat om att EU:s betydande beroende av import när det gäller råvaror av avgörande betydelse, inbegripet ett importberoende på 100 procent för vissa specialitetsmetaller och sällsynta jordartsmetaller, undergräver dess strategiska oberoende och geopolitiska mål. Parlamentet betonar att eftersom EU:s försörjnings- och investeringsplaner för många råvaror av avgörande betydelse inte når upp till vad som behövs för att tillgodose den interna efterfrågan, och eftersom priserna på råvaror av avgörande betydelse bestäms globalt, står industrin i EU inför en stark internationell konkurrens om tillgången till råvaror och är sårbar för exportrestriktioner som införs av tredjeländer. Parlamentet inser att en ökad global efterfrågan troligen medför höjda priser och uppmuntrar kommissionen att lägga fram en analys i denna fråga. Parlamentet anser att denna analys bör kompletteras med en kraftfull kommunikationsstrategi som förklarar eventuella fördelar för medborgarna.

7. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att – förutom att stärka den inhemska råvaruförsörjningen – diversifiera försörjningskällorna för råvaror av avgörande betydelse så mycket som möjligt, öka resurseffektiviteten och minska det nuvarande beroendet av ett fåtal tredjeländer genom att utveckla inte bara utvinningskapacitet utan även bearbetnings-, raffinerings- och återvinningsanläggningar och stödja investeringar som engagerar europeiska och globala partner samt små och medelstora företag som en del av en långsiktig internationell anskaffningsstrategi. Parlamentet betonar att detta mål bör nås genom att förstärka befintliga partnerskap och handelsavtal och bygga upp nya strategiska avtal eller EU-samriskföretag med resursrika länder och andra likasinnade ursprungsländer i enlighet med klart definierade prioriteringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den pågående dialogen med Kanada, Australien och Chile om förstärkning av handelsförbindelserna inom området råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka samarbetet inom ramen för konferensen mellan EU, Förenta staterna och Japan om råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet betonar behovet av ett närmare samarbete med viktiga internationella leverantörer på västra Balkan, i Östeuropa, Latinamerika och Afrika samt med Kina och andra utvecklingsländer på södra halvklotet.

8. Europaparlamentet betonar att utvinningen av råvaror i många fall är skadlig för miljön. Parlamentet anser därför att EU:s cirkulära ekonomi bör stärkas genom att förbättra resurseffektiviteten, öka återvinningen av primära och sekundära råvaror, främja cirkulära leveranskedjor, utveckla värdekedjor för uttjänta produkter och ersätta och minska användningen av råvaror av avgörande betydelse inom värdekedjorna där så är möjligt, t.ex. genom syntetiska alternativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av den osäkerhet som hänger samman med utvecklingen av den geopolitiska situationen i världen och de potentiella spänningarna i handeln med rika producentländer utanför EU på grund av miljömässiga och sociala risker, inbegripet strandade tillgångar och de högre kostnaderna för miljöåtgärder, även inrikta sig på att trygga försörjningen av råvaror av avgörande betydelse i Europa genom att inrätta strategisk lageruppbyggnad där det bedöms lämpligt.

9. Europaparlamentet understryker att EU:s framtida frihandelsavtal och partnerskapsavtal inte bara kan ge större försörjningstrygghet, utan också en tillförlitlig politisk och ekonomisk ram, och att de bör innehålla särskilda bestämmelser om råvaror av avgörande betydelse, såsom kommissionen tillkännagett i sin strategi ”Handel för alla”, i syfte att främja samarbete, säkerställa efterlevnad av internationella åtaganden, undanröja och undvika exportrestriktioner och följa de nuvarande reglerna för utländska direktinvesteringar före och efter etablering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra övervakningen och efterlevnaden av frihandelsavtal, inbegripet kapitlen om handel och hållbar utveckling, för att säkerställa att åtaganden och bestämmelser om ansvarsfull anskaffning av råvaror av avgörande betydelse fastställs och uppfylls av handelspartner och att eventuella farhågor hos samhällen som påverkas av utvinningsverksamhet beaktas. Parlamentet understryker att detta bör vara en prioriterad uppgift för den ansvarige för efterlevnaden av handelsbestämmelserna.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de andra EU-institutionerna att i samarbete med internationella partner främja och stödja investeringar i hållbara anläggningar för anskaffning, bearbetning och förädling av råvaror av avgörande betydelse som är förenliga med EU:s regler, och därigenom säkerställa lika villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet om hållbar anskaffning av råvaror av avgörande betydelse med länder utanför EU, särskilt med likasinnade partner såsom Förenta staterna, inom ramen för EU:s befintliga och framtida politik och instrument, inbegripet utvidgnings-, grannskaps-, utvecklings- och samarbetspolitik, samt i sitt engagemang i Världshandelsorganisationen (WTO), i linje med erkända internationella standarder (t.ex. de som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och FN:s vägledande principer) och globala branschinitiativ om ansvarsfull anskaffning. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent samordna sina åtgärder beträffande råvaror med andra hållbarhetsfrämjande EU-initiativ för att skapa lika villkor och strömlinjeforma regelboken så att politiken inte blir alltför betungande för industrin.

11. Europaparlamentet betonar att en förstärkning av den cirkulära ekonomin inom EU, och en förbättring av EU:s återvinningsgrad för råvaror av avgörande betydelse som behövs i grön och digital teknik, skulle kunna hjälpa Europa att förbättra sin resiliens i linje med strävandet efter ett strategiskt öppet oberoende. Parlamentet noterar i detta sammanhang att man vid övergången till en cirkulär ekonomi måste ägna särskild uppmärksamhet åt viktiga leveranskedjor där EU:s beroende av råvaror av avgörande betydelse är särskilt starkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja förbindelserna med våra partnerländer med sikte på en global cirkulär ekonomi genom att föreslå en global allians för cirkulär ekonomi, enas om en internationell överenskommelse för förvaltningen av naturresurser samt starta en diskussion inom WTO om de hinder som fastställts för uppgraderingen av den cirkulära ekonomin genom åtgärderna med avseende på kravet på lokalt innehåll, bygga ett starkare partnerskap med olika områden i världen, särskilt med Afrika, och säkerställa att frihandelsavtalen återspeglar den cirkulära ekonomins höjda mål. Parlamentet anser att det är viktigt att stärka tillgången till och en högre kvalitet på sekundära råvaror, bland annat järnhaltigt skrot och sällsynta jordartsmetaller, för att förbättra resiliensen och cirkulariteten när det gäller försörjningen av råvaror av avgörande betydelse.

12. Europaparlamentet betonar att hållbar handel och ansvarsfull gruvdrift och anskaffning samt tillbörlig aktsamhet i hela leveranskedjan fortfarande måste vara hörnstenar i genomförandet av EU:s handlingsplan för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet efterlyser en striktare användning av ursprungsregler för att skydda produktionen av råvaror och förebygga kringgående i områden där mindre strikta krav på hållbarhet och industrisubventioner gäller för företagen. Parlamentet understryker att all ny anskaffningsverksamhet som bedrivs av företag som är verksamma på EU-marknaden måste följa förordningen om konfliktmineraler, de regler om ansvarsfull anskaffning som beskrivs i direktivet om icke-finansiell rapportering och internationella standarder för ansvarsfull anskaffning av råvaror. Parlamentet efterlyser ett förbud mot import av råvaror av avgörande betydelse med anknytning till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter såsom tvångsarbete eller barnarbete.

13. Europaparlamentet understryker att striktare kontroller av EU:s export av avfallsflöden från viktiga råvaror av avgörande betydelse, bland annat elektronikavfall, batterier och utrangerade fordon, samt riskavfall från utvinning av resurser, behövs för att förhindra föroreningar på grund av informell återvinning i utvecklingsländer, och för att skapa lika villkor för återvinningsföretag som uppfyller erforderliga standarder för en säker och effektiv återvinning. Parlamentet begär att kommissionen agerar snabbt och effektivt för att se över och revidera förordningen om transport av avfall i syfte att genom ökade åtgärder och ett förstärkt inspektionssystem förebygga olaglig och tvivelaktig export av avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet efterlyser ett generellt krav på att avfallsprodukter som innehåller råvaror av avgörande betydelse exporteras med garanti för att de i destinationslandet kommer att bearbetas under förhållanden som är likvärdiga med EU-standarder, så att resurser inte går förlorade på grund av informell återvinningsverksamhet, och som stöder omställningen till den cirkulära ekonomin.

14. Europaparlamentet understryker att ett fullt fungerande regelbaserat multilateralt handelssystem är avgörande för att säkerställa öppna och hållbara handelsflöden för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet uttrycker oro över att vissa WTO‑medlemmar, bland annat Kina, använder exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse, och uppmanar med eftertryck alla medlemmar att avstå från att bedriva en sådan politik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att använda internationella forum för att begränsa sådana snedvridande exportrestriktioner för råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i detta sammanhang att fördubbla sina ansträngningar mot en ambitiös reform av WTO för att bekämpa snedvridningar av den internationella handeln och illojala handelsmetoder, tillhandahålla en stabil och förutsägbar internationell handelsmiljö och garantera effektiv konkurrens runt om i världen.

15. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet vid trepartsmötet mellan Japans och USA:s handelsministrar och kommissionen, och stöder den föreslagna definitionen av industrisubventioner. Parlamentet välkomnar att denna definition sträcker sig utöver WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder och EU:s förordning om skydd mot subventioner och ger en bredare definition av subventioner. Parlamentet anser att dessa åtgärder är ytterst viktiga för att åstadkomma lika internationella villkor inom området råvaror av avgörande betydelse, eftersom industrisubventioner, särskilt i Kina, utgör ett allvarligt hot mot EU:s industri och arbetstagare eftersom de snedvrider den internationella konkurrensen.

16. Europaparlamentet välkomnar EU:s och Förenta staternas gemensamma initiativ för att hantera den globala överkapaciteten för stål och aluminium och efterlyser heltäckande och snabba åtgärder för att ställa länder som Kina till svars för deras stöd till politik som snedvrider handeln. Parlamentet påminner dock kommissionen om att Förenta staternas tullar enligt avsnitt 232 fortfarande är i full kraft och att detta problem snarast måste få en lösning.

17. Europaparlamentet delar kommissionens bedömning att en övergång av betalningar av EU:s import av råvaror av avgörande betydelse från andra internationella valutor till euron skulle medföra vissa fördelar, till exempel lägre prisvolatilitet och bidra till att göra EU-importörerna och tredjelandsexportörerna mindre beroende av marknaderna för finansiering i US-dollar.

18. Europaparlamentet påminner om att EU:s handelspolitik består av multilaterala och bilaterala engagemang samt av autonoma åtgärder, varför parlamentet

 välkomnar kommissionens offentliga åtagande att under 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet och insisterar på att denna lagstiftning bidrar till att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga standarder i värdekedjor,

 uppmanar kommissionen att undersöka nya tekniska lösningar för förbättrad spårbarhet i globala värdekedjor och påminner om att blockkedjetekniken kan bidra till detta mål,

 också välkomnar det förberedande arbetet med en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som följer WTO:s regler och som när den införts kommer att bidra ytterligare till värdekedjors hållbarhet och skapande av lika villkor,

 välkomnar kommissionens planer att upprätta starka och stödjande internationella partnerskap genom att ställa sig bakom en global agenda för råvaror med sikte på EU-partnerskap som säkerställer både försörjningssäkerhet och utvecklingsfördelar,

 uppmanar kommissionen att säkra särskilda finansieringsinstrument för medel till forskning och innovation inriktade på följande områden: avfallsbearbetning och konkreta och betydande förbättringar av material utvunna ur avfall, teknik och processer för att utvinna värdefulla råvaror ur gruvrester, avfall och komplexa flöden.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

13.7.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Barry Andrews, Anna-Michelle Asimakopoulou, Tiziana Beghin, Geert Bourgeois, Saskia Bricmont, Jordi Cañas, Miroslav Číž, Arnaud Danjean, Paolo De Castro, Markéta Gregorová, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Herve Juvin, Karin Karlsbro, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, Margarida Marques, Gabriel Mato, Sara Matthieu, Carles Puigdemont i Casamajó, Samira Rafaela, Inma Rodríguez-Piñero, Massimiliano Salini, Helmut Scholz, Liesje Schreinemacher, Sven Simon, Dominik Tarczyński, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marek Belka, Markus Buchheit, Seán Kelly, Jean-Lin Lacapelle, Manuela Ripa

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

34

+

ECR

Geert Bourgeois, Dominik Tarczyński, Jan Zahradil

ID

Markus Buchheit, Herve Juvin, Maximilian Krah, Jean-Lin Lacapelle, Danilo Oscar Lancini

NI

Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó

PPE

Anna-Michelle Asimakopoulou, Arnaud Danjean, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Seán Kelly, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Renew

Barry Andrews, Jordi Cañas, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Liesje Schreinemacher

S&D

Marek Belka, Miroslav Číž, Paolo De Castro, Bernd Lange, Margarida Marques, Inma Rodríguez-Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt

 

2

-

Renew

Marie-Pierre Vedrenne

The Left

Helmut Scholz

 

4

0

Verts/ALE

Saskia Bricmont, Markéta Gregorová, Sara Matthieu, Manuela Ripa

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.9.2021

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

59

2

13

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Carlo Calenda, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Nicolás González Casares, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Joëlle Mélin, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Viktor Uspaskich, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Erik Bergkvist, Izaskun Bilbao Barandica, Cornelia Ernst, Valérie Hayer, Ioannis Lagos, Elena Lizzi, Jutta Paulus, Sandra Pereira, Ernő Schaller-Baross, Ivan Vilibor Sinčić, Angelika Winzig

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

59

+

ECR

Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Robert Roos, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský

ID

Paolo Borchia, Markus Buchheit, Elena Lizzi, Isabella Tovaglieri

NI

András Gyürk, Clara Ponsatí Obiols, Viktor Uspaskich

PPE

François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Andrius Kubilius, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Angelika Winzig

Renew

Nicola Beer, Izaskun Bilbao Barandica, Nicola Danti, Martina Dlabajová, Valter Flego, Claudia Gamon, Christophe Grudler, Valérie Hayer, Ivars Ijabs, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen

S&D

Erik Bergkvist, Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

The Left

Cornelia Ernst

 

2

-

The Left

Marc Botenga, Sandra Pereira

 

13

0

ECR

Jessica Stegrud

ID

Thierry Mariani, Joëlle Mélin

The Left

Marisa Matias,

Verts/ALE

Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Jutta Paulus, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa, Marie Toussaint

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

[1] EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.

[2] EUT L 190, 12.7.2006, s. 1.

[3] EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.

[4] EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.

[5] EUT L 197, 24.7.2012, s. 38.

[6] EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

[7] EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.

[8] EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[9] EUT L 124, 25.4.2014, s. 1.

[10] EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

[11] EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

[12] EUT L 330, 15.11.2014, s. 1.

[13] Antagna texter, P9_TA(2021)0073.

[14] Antagna texter, P9_TA(2020)0359.

[15] Antagna texter, P9_TA(2020)0321.

[16] Antagna texter, P9_TA(2021)0040.

[17] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

[18] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

[19] Antagna texter, P9_TA(2021)0108.

[20] EUT C 298, 23.8.2018, s. 132.

[21] Världsbanken, Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition, Europeiska kommissionens framtidsstudie, OECD, Global Material Resources Outlook to 2060: Economic Drivers and Environmental Consequences.

[22] Kommissionens framtidsstudie.

[23] Baldé, C.P., Forti V., Gray, V., Kuehr, R., Stegmann,P. The Global E-waste Monitor – 2017, FN-universitetet,

Internationella teleunionen och International Solid Waste Association, Bonn/Genève/Wien, 2017.

[24] Kommissionens meddelande Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet.

[25] Kommissionens meddelande Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet.

[26] EESK:s yttrande av den 25 mars 2021.

[27] Kommissionens meddelande från 2020 Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet.

[28] Kommissionens meddelande Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet.

[29] I Europa var återvinningsgraden i slutet av livscykeln för aluminium som användes i transport och byggnader över 90 %, men endast 60 % av det aluminium som används i förpackningar återvanns under 2013.

[30] Om EU hade haft en inhemsk bearbetning av det flöde av aluminiumavfall och aluminiumskrot som exporterades under 2015 skulle återvinningsgraden i slutet av livscykeln ha ökat till 16 procent (Passarini m.fl., 2018), kommissionens Study on the EU’s list of Critical Raw Materials.

[31] OECD Rapport, Global Material Resources Outlook to 2060.

[32] Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, Industry Sector Snapshot: Mining and Metals, 2018.

[33] FN:s miljöprograms internationella resurspanel, Global Resources Outlook, 2019.

[34] OECD Rapport, Global Material Resources Outlook to 2060.

[35] Norgate T och Jahanshahi S., Reducing the greenhouse gas footprint of primary metal production: Where should the focus be?, i Minerals Engineering, vol. 24, nr 14, november 2011, s. 1563–1570.

[36] OECD:s rapport, Global Material Resources Outlook to 2060.

[37] Europeiska miljöbyrån: The European Environment - State And Outlook 2020.

[38] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Key stages and progress up to 2019 - Accompanying the Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the implementation of the Marine Strategy Framework Directive (Directive 2008/56/EC), SWD(2020)0060.

[39] UNEP Waste Crimes, Waste Risks: Gaps and Challenges in the Waste Sector, 2015.

[40] Basel Action Network, Holes in the Circular Economy: WEEE Leakage from Europe, 2019.

[41] I Europa var återvinningsgraden i slutet av livscykeln för aluminium som användes i transport och byggnader över 90 %, men endast 60 % av det aluminium som används i förpackningar återvanns under 2013.

[42] I Study on the EU’s list of Critical Raw Materials (2020) uppger Passarini m.fl., 2018 att om EU hade haft en inhemsk bearbetning av det flöde av aluminiumavfall och aluminiumskrot som exporterades under 2015 skulle återvinningsgraden i slutet av livscykeln ha ökat till 16 procent.

[43] Kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020:

en starkare inre marknad för Europas återhämtning (COM(2021)0350).

 

[44] https://www.iea.org/reports/the-role-of-critical-minerals-in-clean-energy-transitions

 

Senaste uppdatering: 10 november 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy