BETÄNKANDE om revideringen av budgetförordningen inför ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027

28.10.2021 - (2021/2162(INI))

Budgetutskottet
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Nils Ušakovs, Monika Hohlmeier
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 58 i arbetsordningen)

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om revideringen av budgetförordningen inför ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027

(2021/2162(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen)[1],

– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027[2],

– med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom[3],

– med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen[4],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (förordningen om villkorlighet)[5],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens[6],

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel[7],

– med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om en ny bedömning av bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i budgetförordningen (den gemensamma förklaringen)[8],

– med beaktande av den färdplan för en riktad översyn av budgetförordningen som kommissionen offentliggjorde den 19 mars 2021,

– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027, det interinstitutionella avtalet, EU:s återhämtningsinstrument och förordningen om rättsstatsprincipen[9],

– med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2020/2092, den till rättsstaten kopplade villkorlighetsmekanismen[10],

– med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2021 om rättsstatssituationen i EU och tillämpning av förordningen om villkorlighet (EU, Euratom) 2020/2092[11],

– med beaktande av sin resolution av den 27 maj 2021 om översynen av budgetförordningen och kommissionens riktlinjer för upphandlingsförfaranden rörande politikrelaterade tjänstekontrakt,

– med beaktande av kommissionens tillkännagivande av den 9 april 2021 om vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen[12],

– med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015 och gäller från den 1 januari 2016,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 maj 2020 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2021 Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar (COM(2021)0219),

– med beaktande av den studie som begärts av budgetkontrollutskottet och som utarbetades av utredningsavdelningen för budgetfrågor vid generaldirektoratet för EU‑intern politik i maj 2021 om de 50 största stödmottagarna i varje EU-medlemsstat inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och Sammanhållningsfonden,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och budgetkontrollutskottet, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

– med beaktande av skrivelsen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A9‑0295/2021), och av följande skäl:

A. Efter ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 offentliggjorde kommissionen en färdplan och inledde ett offentligt samråd i syfte att, där så är lämpligt, anpassa budgetförordningen till de regler som lagstiftaren enats om som en del av paketet om den fleråriga budgetramen 2021–2027, och att föreslå begränsade och riktade förbättringar som krävs till följd av den föränderliga situationen, till exempel efter covid-19-krisen eller inom ramen för de växande digitaliseringsmöjligheterna.

B. Mot bakgrund av NextGenerationEU enades parlamentet, rådet och kommissionen i den gemensamma förklaringen om att bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, särskilt enligt artikel 21.5 i budgetförordningen, och bestämmelserna om rapportering av upp- och utlåningsverksamhet skulle utvärderas och vid behov revideras inom ramen för nästa revidering av budgetförordningen. De tre institutionerna konstaterade att de befintliga bestämmelserna om revisioner och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är tillämpliga på inkomster avsatta för särskilda ändamål.

C. Utnyttjandegraden inom den fleråriga budgetramen 2014–2020 var för låg och behöver förbättras, särskilt ur de små och medelstora företagens perspektiv, genom förfinade och förstärkta besluts- och tilldelningsförfaranden samt principer och förfaranden som styr fastställandet, genomförandet och övervakningen av EU:s budget.

D. Vid revideringen av budgetförordningen bör hänsyn tas till unionens säkerhetsintressen, inbegripet viktiga infrastruktur- och telekommunikationsprojekt, med fokus på kriterierna för rätten att ansöka om och motta EU-finansiering.

E. Respekt för rättsstatsprincipen är en nödvändig förutsättning för efterlevnad av principerna om sund ekonomisk förvaltning.

F. Någon konsekvensbedömning genomfördes inte trots att en sådan, såsom revisionsrätten påpekade, skulle ha kunnat ge medborgarna tydlig information om EU-medlens tillgänglighet inför revideringen av budgetförordningen.

1. Europaparlamentet noterar att den kommande revideringen av budgetförordningen behövs till följd av ikraftträdandet av paketet om den fleråriga budgetramen för 2021−2027, inbegripet NextGenerationEU, som inte bara uppdaterar rättsliga bestämmelser utan också innehåller betydande innovationer inom budgetsystemet, och för att säkerställa ett korrekt genomförande av det interinstitutionella avtalet.

2. Europaparlamentet anser att revideringen bör syfta till att modernisera reglerna för EU:s budget i linje med dess senaste utveckling och i linje med budgetprinciperna och respekten för unionens värden, och för att öka den parlamentariska kontrollen, den demokratiska ansvarsskyldigheten, transparensen, medborgerligt engagemang och förmågan att snabbt och effektivt tillgodose medborgarnas behov, särskilt i kristider.

3. Europaparlamentet anser att även om en övergripande översyn av de bestämmelser som är tillämpliga på budgeten för närvarande inte behövs, måste budgetförordningen bli föremål för riktade förbättringar och förenklingar, särskilt när detta innebär ökad transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll och ett förbättrat genomförande av EU:s budget.

4. Europaparlamentet anser att huvudmålen för revideringen av EU:s finansiella bestämmelser bör vara att stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen, säkerställa en anpassning till villkoret avseende rättsstatsprincipen, stärka reglerna för offentlig upphandling för att undvika eventuella intressekonflikter och öka transparensen, minska den administrativa bördan för stödmottagarna, öka utgifternas effektivitet i syfte att uppnå ett större europeiskt mervärde och öka tillgången till EU-finansiering för medborgare, små och medelstora företag samt lokala och regionala myndigheter.

5. Europaparlamentet anser att samma skyddsnivå i princip bör garanteras för hela EU‑budgeten, oavsett om den förvaltas direkt eller indirekt eller om förvaltningen är delad.

Demokratisk ansvarsskyldighet för en modern budget

6. Europaparlamentet noterar att antalet och omfattningen av instrument utanför budgeten har ökat betydligt under det senaste årtiondet, och att NextGenerationEU har tagit denna praxis till nästa nivå, genom att kraftigt, om än tillfälligt, öka storleken på EU:s budget i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för att unionen ska kunna möta en av de största utmaningarna under sin existens, och genom att skapa skulder fram till 2058 genom att låna upp och ut för direkta EU-utgifter. Parlamentet varnar för att denna utveckling äventyrar centrala budgetprinciper såsom enhet och riktighet i budgeten, jämvikt och universalitet.

7. Europaparlamentet noterar att EU har reagerat snabbt och beslutsamt på covid-19-krisen för att stödja de drabbade medlemsstaterna och begränsa pandemins socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet noterar att krishantering kräver snabba åtgärder. Parlamentet påminner dock om att detta aldrig får vara en ursäkt för att kringgå parlamentet och undergräva den demokratiska ansvarsskyldigheten. Parlamentet noterar med oro den ökande användningen av artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att skapa nya mekanismer och organ med budgetkonsekvenser för EU:s budget, enligt vilken parlamentets roll begränsas till enbart rätten till information. Parlamentet insisterar på en lämplig roll för parlamentet i budgetkontrollen av sådana initiativ. Parlamentet betonar dessutom vikten av att säkerställa en meningsfull roll i beslutsfattandet och granskningen av alla EU-program som bygger på nationella genomförandeplaner.

8. Europaparlamentet understryker att den samordnade insamlingen av nationella bidrag baserade på bruttonationalinkomsten i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och utanför budgetförfarandet inte enbart gäller NextGenerationEU, utan är den ordning som valts för faciliteten för flyktingar i Turkiet, avtalen om covid‑19‑vacciner och eventuellt, i framtiden, myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser. Parlamentet påminner om att upplåning på kapitalmarknaderna länge har varit aktuellt för unionens budgettransaktioner i så måtto att både kommissionen och parlamentet redan på 1970- och 1980-talet efterlyste att den skulle ingå i budgeten, långt innan inrättandet av den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, det tillfälliga stödet för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation eller NextGenerationEU.

9. Europaparlamentet är bekymrat över att de aldrig tidigare skådade belopp som gjorts tillgängliga inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilka medlemsstaterna endast behöver rapportera till kommissionen i grova drag om vilka framsteg som gjorts när det gäller delmålen, kommer att ställa revisionsrätten inför en mycket stor utmaning när det gäller att säkerställa att utgifterna är lagliga och korrekta.

10. Europaparlamentet är bekymrat över att mekanismer utanför budgeten och särskilt användningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål utgör en allvarlig utmaning för parlamentets förmåga att fullgöra sina besluts-, gransknings- och ansvarsfrihetsfunktioner och, mer allmänt, för allmänhetens och de offentliga eller privata institutionernas förmåga att förstå unionens budget och ställa kommissionen till svars. Parlamentet påminner om den gemensamma förklaringen och bekräftar sin förväntan att EU:s finansiella bestämmelser måste uppdateras när det gäller budgetmyndighetens roll och budgetstrukturen i förhållande till dessa mekanismer, för att de bättre ska motsvara de principer och ansvarsområden som fastställs i fördragen. Parlamentet anser att principen om demokratisk ansvarsskyldighet och tillsyn i beslutsfattandet måste återspeglas i budgetförordningen.

11. Europaparlamentet anser att parlamentet, som en del av budgetmyndigheten, på lämpligt sätt måste kunna granska och godkänna kommissionens användning och förvaltning av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och dess upp- och utlåning. Parlamentet föreslår att relevanta artiklar i budgetförordningen, inbegripet artiklarna 7, 46 och 56, ska revideras och kompletteras för att klargöra att externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, tillgångar och skulder i samband med upp- och utlåningstransaktioner, ingår i EU:s budget, så att de omfattas av revisionsrättens kontroll och rapportering och så att budgetmyndigheten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten kan få ordentlig information om anklagelser om missbruk, korruption, bedrägerier eller brott mot rättsstatsprincipen, även när medlemsstaterna saknar tillräckliga system för bedrägeribekämpning, särskilt, men inte uteslutande, med avseende på instrument utanför budgeten.

12. Europaparlamentet anser att externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med nuvarande artikel 21 i budgetförordningen och tillgångar och skulder som härrör från transaktioner utanför budgeten, inklusive upplåning på kapitalmarknader, bör fördelas till relevanta budgetposter, klassificeras i enlighet med kontoplanen och konsolideras i avdelningarna II och III i unionens budget. Parlamentet anser att de ska utgöra en integrerad del av EU:s budget och antas av budgetmyndigheten som en del av denna budget.

13. Europaparlamentet efterlyser en revidering av rapporteringskraven för kommissionens skuldförvaltningsstrategi, inklusive löptid, betalningsplan och rollen för nya egna medel vid återbetalningen av skulder, för att anpassa dem till den ökade komplexiteten och risken i samband med in- och utlåningstransaktioner för unionens budget.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla årsräkenskaperna och andra finansiella rapporteringskrav som är tillämpliga på unionens allmänna budget inom ramen för budgetförordningen för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i relevanta program som ingår i paketet om den fleråriga budgetramen för 2021−2027, inbegripet NextGenerationEU.

15. Europaparlamentet anser att på grund av budgetkonsekvenserna måste budgetförordningen fastställa ett förfarande för beslut om lokaliseringen av decentraliserade byråer. Parlamentet betonar att ett sådant förfarande bör baseras på objektiva kriterier, säkra parlamentets befogenheter som medlagstiftare och undvika godtyckliga former av beslutsfattande såsom slantsingling.

Rättsstatsprincipen

16. Europaparlamentet betonar att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten, inbegripet NextGenerationEU, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i enlighet med budgetförordningen. Parlamentet understryker att en sund ekonomisk förvaltning bygger på effektiv lagföring av fall av bedrägeri, inbegripet skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter, samt rättslig prövning av offentliga myndigheters beslut av oberoende domstolar. Parlamentet framhåller att med avseende på sparsamhet och effektivitet strider bedrägliga och korrupta metoder per definition mot sund ekonomisk förvaltning enligt definitionen i artikel 33.1 i budgetförordningen, eftersom sådana metoder står i direkt strid med att säkerställa bästa kvantitet och kvalitet till bästa pris och att uppnå ett optimalt förhållande mellan utnyttjandet av resurser och de mål som uppnås. Parlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen vid antagandet av villkorlighetsförordningen enades om att överväga att inkludera innehållet i villkorlighetsförordningen i budgetförordningen vid nästa revidering. Kommissionen uppmanas därför att lägga fram detta förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att ytterligare förbättra anpassningen av alla EU-instrument som syftar till att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens ekonomiska intressen, inbegripet kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande förhandsåtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar artikel 63.2 i budgetförordningen.

17. Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att unionens budget används för projekt eller organisationer som respekterar unionens värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram koncisa indikatorer som ska ingå i budgetförordningen och som bör tillämpas med hjälp av en riskbaserad metod och användas för riktade förhands- och efterhandskontroller för att upptäcka eventuell bristande efterlevnad av unionens värden vid användningen av EU-medel.

18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen, som syftar till att öka medvetenheten och främja en enhetlig tolkning och tillämpning av reglerna om intressekonflikter. Parlamentet beklagar dock att frågor om intressekonflikter fortfarande kvarstår på högsta nivå i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen är tillräckligt effektiva när det gäller att förebygga och hantera intressekonflikter i genomförandet och kontrollen av EU:s budget.

Digitala verktyg

19. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att veta hur EU:s medel används och vem som verkligen drar nytta av dem för att särskilt skydda EU:s ekonomiska intressen och upptäcka bedrägerier, korruption och intressekonflikter. Parlamentet noterar att en studie som hade beställts av budgetkontrollutskottet om de 50 största mottagarna av EU‑medel visade att uppgifter för att identifiera ekonomiska aktörer och deras verkliga huvudmän inte är lättillgängliga eller helt otillgängliga. Parlamentet anser att en obligatorisk centralisering av informationen i ett enda, interoperabelt rapporterings- och övervakningssystem, och i en användarvänlig offentlig EU-databas med uppgifter om direkta och slutliga stödmottagare och uppgifter som är tillgängliga i maskinläsbart format, skulle avhjälpa fragmenteringen och bristen på transparens som betonas i studien samt stärka allmänhetens granskning av och förtroende för EU:s offentliga utgifter. Parlamentet noterar att detta, tillsammans med en övergripande definition av ”intressekonflikt” på EU-nivå, kommer att öka det effektiva skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att det är angeläget att skapa transparens avseende verkliga huvudmän mot bakgrund av Pandoradokumenten. Parlamentet framhåller Europeiska åklagarmyndighetens roll och vikten av samarbete mellan myndigheten och EU-institutionerna, medlemsstaterna och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

20. Europaparlamentet betonar att budgetförordningen bör innehålla bestämmelser som ålägger de ansvariga aktörerna att samla in och föra enhetliga register över ekonomiska aktörer och verkliga huvudmän för att göra det möjligt att identifiera dem i alla EU‑program, oavsett vem som genomför dessa program och hur de förvaltas (direkt, indirekt eller delad förvaltning). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att detta sker genom digital, interoperabel och standardiserad insamling av information om mottagarna av unionsfinansiering, inbegripet dem som direkt eller indirekt gynnas av unionsfinansiering, och deras verkliga huvudmän. Parlamentet anser att dessa krav bör återspegla all relevant information för att förbättra kommissionens förmåga och kapacitet att upptäcka bedrägerier. Parlamentet betonar behovet av att undanröja alla tekniska och rättsliga hinder för insamling av uppgifter om företagsstrukturer och verkligt ägande.

21. Europaparlamentet understryker att uppgifter som allmän princip bör offentliggöras öppet, samtidigt som kraven på uppgiftsskydd och EU-domstolens gällande praxis respekteras. Parlamentet konstaterar att Europeiska datatillsynsmannen inte ser några generella dataskyddsproblem när det gäller att upprätta sådan interoperabilitet men understryker behovet av en tydlig rättslig grund. Parlamentet anser att obligatoriska uppgifter som samlas in för revisions- och kontrolländamål åtminstone måste omfatta registreringsnummer för juridiska personer, nationellt identifieringsnummer för fysiska personer, relevant kod eller unik identifierare för det specifika EU‑finansieringsprogrammet, uppgift om typ av stödmottagare, underleverantörer, verkliga huvudmän, huruvida stödmottagaren också får statligt stöd samt kontaktuppgifter. Parlamentet betonar att databasen inte uteslutande bör vara självreglerande, utan att dataset snarare bör skapas av kommissionen eller en extern myndighet för att säkerställa enhetliga uppgifter av hög kvalitet. Parlamentet begär att information om mottagare av EU-medel ska göras tillgänglig för allmänheten under en period på minst fem år.

22. Europaparlamentet understryker att systemet måste underlätta sammanläggning av enskilda belopp avseende samma direkta eller slutliga stödmottagare eller verkliga huvudmän och att det måste vara tillgängligt på samtliga EU-språk. Parlamentet anser att det allmänt tillgängliga systemet både bör underlätta enskilda sökningar med hjälp av ett webbaserat verktyg och systemanalyser genom bulknedladdningar i maskinläsbar form och i ett interoperabelt format. Parlamentet betonar att standardiserade, öppna data under hela upphandlingscykeln, inbegripet de kontrakterade företagens slutmottagare, kommer att ge civilsamhället och icke-statliga aktörer verktyg och nödvändig information för att övervaka integriteten, rättvisan och effektiviteten på marknaderna för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att garantera ökad interoperabilitet mellan befintliga databaser och datautvinningsverktyg, både EU:s och nationella.

23. Europaparlamentet noterar att Arachne används vid delad förvaltning. Parlamentet betonar att Arachne berikar de uppgifter som de förvaltande myndigheterna tillhandahåller med offentligt tillgänglig information för att identifiera de projekt, stödmottagare, kontrakt och entreprenörer som kan vara mottagliga inte bara för risken för bedrägeri utan även för intressekonflikter. Parlamentet anser att artikel 63 i budgetförordningen bör ändras så att Arachne införs som ett obligatoriskt riskbedömningsverktyg för allmänt bruk, oavsett förvaltningssätt, som kommissionen gör tillgängligt för medlemsstaterna och andra anförtrodda enheter, som ska vara skyldiga att mata in information i verktyget. Parlamentet anser att budgetförordningen bör ange vilka indikatorer Arachne kan använda för att fastställa de ekonomiska aktörernas riskpoäng. Parlamentet betonar behovet av att harmonisera sådana grundläggande indikatorer med grunderna för uteslutning i systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) och med pågående utredningar som utförs av Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för att se till att uteslutna ekonomiska aktörer också är synliga i Arachne. Parlamentet efterlyser maximal interoperabilitet mellan Arachne och annan programvara för att minska behovet av att flera gånger föra in uppgifter i olika it-system och den därav följande administrativa bördan. Parlamentet anser att Arachne bör förenklas och bli mer användarvänligt, även när det gäller standardiseringen av riskindikatorer, till exempel genom visualiseringar. Parlamentet betonar vikten av full äganderätt och operativa rättigheter för Arachne och uppmanar kommissionen att överväga att vid behov helt internalisera förvaltningen av verktyget.

24. Europaparlamentet påminner om att en högnivåpanel inrättades 2018 för att bedöma ärenden i databasen som lämnas in för tidig upptäckt eller uteslutning. Parlamentet vill se att Edes-panelens yttrande, mot bakgrund av dess erfarenheter av systemet, beaktas vid revideringen av budgetförordningen och delges parlamentet och kommissionen samtidigt. Parlamentet noterar att Edes för närvarande endast används inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. Parlamentet anser att ekonomiska aktörer som anses utgöra en risk för EU:s ekonomiska intressen vid direkt och indirekt förvaltning också bör betraktas som en risk vid delad förvaltning och vice versa. Parlamentet vill därför se att användningen av Edes görs obligatorisk vid delad förvaltning. Parlamentet noterar vidare att Edes inte gör någon åtskillnad mellan dotterbolag till större bolag. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra denna åtskillnad och att i reglerna för tidig upptäckt och uteslutning ange vilken enhet i ett multinationellt företag eller ett företag som omfattar flera företag, som är registrerad för tidig upptäckt eller uteslutning. Parlamentet efterlyser en skyldighet att uppdatera Edes så snart bedrägerier eller andra relevanta fakta har konstaterats av aktörer som deltar i genomförandet. Parlamentet anser att uteslutna juridiska eller fysiska personer (verkliga huvudmän) under den tid de är uteslutna inte längre bör kunna komma ifråga som slutliga mottagare eller stödmottagare av betalningar från EU:s budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att säkerställa att dessa juridiska eller fysiska personer även utesluts från eventuella bidrag från nationella budgetar under uteslutningsperioden. Parlamentet beklagar att databasen innehåller relativt få ekonomiska aktörer. Parlamentet ser detta som ett tecken på att Edes inte har genomförts korrekt. Parlamentet framhåller att Edes-panelen under 2020 behandlade 20 ärenden samtidigt som 28 ärenden väntade på att behandlas. Parlamentet betonar vikten av att anslå tillräckliga resurser till panelen i linje med en eventuell utvidgning av ansvarsområdena. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se över kriterierna i syfte att minska komplexiteten och öka Edes tillämplighet i praktiken.

25. Europaparlamentet betonar att samtidigt som det är av yttersta vikt att veta vilka de slutliga mottagarna av EU-medel är för att säkerställa en korrekt användning av medlen, spelar tillgängligheten och enkelheten hos digitala upphandlingsplattformar för EU‑medel också en viktig roll. Parlamentet påminner om att kommissionen har antagit konceptet ”digital by design” och principen att ”tänka småskaligt först” för att säkerställa att små och medelstora företag deltar i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att även beakta dessa principer vid revideringen av budgetförordningen i samband med genomförandet av paketet om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Jämställdhetsbudgetering

26. Europaparlamentet beklagar att endast 21,7 % av EU-programmen hade könsrelaterade indikatorer under den föregående fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på att integreringen av ett jämställdhetsperspektiv på ett bättre sätt ska återspeglas i utarbetandet och genomförandet av budgeten, bland annat genom riktade incitament. Parlamentet efterlyser en systematisk och heltäckande insamling av könsuppdelade uppgifter inom ramen för all EU-politik och alla EU-program för att mäta effekterna på jämställdheten. Parlamentet förväntar sig att kommissionen utvecklar en metod för att mäta de relevanta utgifterna på programnivå i den fleråriga budgetramen 2021–2027, i linje med det interinstitutionella avtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering i de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen.

Integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald

27. Europaparlamentet upprepar unionens åtagande att i enlighet med det interinstitutionella avtalet använda minst 30 % av de tillgängliga medlen inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och NextGenerationEU för att ta itu med klimatutmaningen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen tar fram en robust och tydlig metod för att spåra klimatutgifter och deras resultat, och konsekvent tillämpar den inom alla politikområden. Parlamentet betonar att bestämmelserna för genomförandet av budgeten måste återspegla denna metod för att göra det möjligt att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt spåra de medel som används för att hantera klimatförändringarna både när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera lämpliga hänvisningar till integrering av klimatåtgärder och klimatspårning i de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen i linje med det interinstitutionella avtalet för att säkerställa att unionens budget är klimatsäkrad.

28. Europaparlamentet understryker vikten av noggrann övervakning av utgifter som bidrar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, på grundval av en effektiv, transparent och heltäckande metod som fastställs av kommissionen i samarbete med Europaparlamentet och rådet. Parlamentet betonar att de regler för budgetgenomförande som fastställs i budgetförordningen också måste återspegla denna metod.

29. Europaparlamentet anser att budgetförordningen bör återspegla genomförandet av principen om att inte vålla någon betydande skada, i linje med den vägledning som offentliggjorts inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

 

30. Europaparlamentet anser att budgetförordningen bör möjliggöra ett korrekt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet anser att stödmottagarnas efterlevnad av grundläggande normer för anställningsvillkor för arbetstagare och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör säkerställas innan några utbetalningar görs från EU:s budget.

Tillbakadraganden

31. Europaparlamentet föreslår att återanvändningen av tillbakadragna anslag till följd av att projekt genomförts delvis eller inte alls i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen bör utvidgas till att omfatta mer än forskning och innovation, så att alla anslag omfattas. Parlamentet anser att tillbakadragna anslag bör göras tillgängliga i sin helhet året efter det år då de drogs tillbaka.

EU:s förvaltningsfonder

32. Europaparlamentet insisterar i detta avseende på att budgetförordningen ska revideras för att garantera en lämplig roll för parlamentet i inrättandet, övervakningen och granskningen av förvaltningsfonder, inbegripet vid utarbetandet av inrättandeavtalet och mobiliseringen av unionens bidrag, genomförandet, fortsättningen och en eventuell likvidation. Parlamentet upprepar att det åtminstone bör involveras som observatör och att det bör kunna övervaka verksamheten i en viss förvaltningsfonds styrande organ. Parlamentet betonar att fullständig, detaljerad kvantitativ och kvalitativ information i rätt tid om genomförandet av en förvaltningsfond är avgörande för att parlamentet ska kunna utöva sin demokratiska övervaknings- och granskningsroll på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner om att den omfattande användningen av förvaltningsfonder undergräver principen om enhet i EU:s budget.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att unionens förvaltningsfonder tydligt synliggör unionen och uppmanar den att öka medvetenheten om förvaltningsfondernas resultat genom att stärka bestämmelserna om effektiv kommunikation med medborgarna och starkare förbindelser mellan kommunikationsverksamheterna, såsom är fallet med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Offentlig upphandling

34. Europaparlamentet noterar att kommissionens handbok om offentlig upphandling senast uppdaterades i januari 2020, men att den varken har offentliggjorts eller delgetts parlamentet så att det har kunnat yttra sig. Parlamentet begär att parlamentet regelbundet ska höras om framtida revideringar och informeras om dess tillämpning.

35. Europaparlamentet noterar att den nuvarande definitionen av ”yrkesmässig intressekonflikt” är begränsad till en intressekonflikt som påverkar en ekonomisk aktörs förmåga att fullgöra ett kontrakt. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en tydligare definition och se till att dess genomförandebestämmelser för offentlig upphandling inte tillåter att politikrelaterade tjänstekontrakt tilldelas företag som står under ekonomisk kontroll av ett moderbolag eller en koncern som har intressen i verksamhet som inte är i linje med EU:s miljömässiga och sociala mål och målen för den gröna given.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra artikel 167.1 c i budgetförordningen för att inkludera en definition av ”yrkesmässiga intressekonflikter” för att säkerställa att EU-institutionerna kan vidta mildrande åtgärder när det gäller anbudsgivare med ett ekonomiskt intresse i ett politikrelaterat tjänstekontrakt, med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i den gemensamma undersökningen 853/2020/KR om kommissionens beslut att tilldela BlackRock Investment Management ett kontrakt för att genomföra en studie av mål som rör som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i EU:s bankbestämmelser. Parlamentet upprepar att de allmänna villkoren i kommissionens offentliga upphandlingskontrakt för tjänster innehåller standardbestämmelser om yrkesmässiga intressekonflikter med krav på uppdragstagarna att proaktivt anmäla situationer som skulle kunna utgöra en intressekonflikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera och stärka budgetförordningen för att ta itu med yrkesmässiga intressekonflikter och ytterligare öka korrektheten och fullständigheten i den frivilliga underrättelsen från sökande som lämnar anbud, till exempel genom att utarbeta lämpliga sanktioner om frivilliga anmälningar inte efterlevs, inbegripet ett tillfälligt förbud mot att delta i offentlig upphandling vid allvarliga överträdelser.

37. Europaparlamentet anser att alla EU-institutioner som genomför en offentlig upphandling på sina webbplatser bör offentliggöra tydliga regler om förvärv, utgifter och övervakning samt på ett så transparent sätt som möjligt offentliggöra alla kontrakt som tilldelats. Parlamentet noterar kommissionens vägledning om användningen av reglerna om offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in och utvärdera de upphandlande myndigheternas erfarenheter av ramen för offentlig upphandling i detta avseende, särskilt hur den påverkat små och medelstora företag, och att återspegla de lärdomar som dragits i budgetförordningen genom att fastställa kriterier för att definiera exceptionella/ovanliga omständigheter under vilka tillfällig/begränsad/nödvändig flexibilitet kan tillämpas vid genomförandet av reglerna för offentlig upphandling.

38. Europaparlamentet noterar att den kommande revideringen av budgetförordningen bör ta hänsyn till EU:s autonoma strategiska intressen, inbegripet rättvis konkurrens, och behovet av att stimulera skapandet av arbetstillfällen i EU inom en rad industrier som är centrala för att unionens framtida politiska mål ska uppnås, samtidigt som lika villkor för rättvis konkurrens säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att ambitiösa tilldelningskriterier fastställs, med särskild hänsyn till projektens mervärde för unionen och principen om ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”. Parlamentet vill se att skyddsåtgärderna införs i reglerna för offentlig upphandling för att utvärdera företagsverksamhet, som strider mot unionens sociala och miljömässiga mål, i beslut om tilldelning.

39. Europaparlamentet noterar att kommissionens förslag till förordning om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden behandlar potentiella snedvridande effekter av utländska subventioner på EU:s inre marknad och är avgörande för att genomföra EU:s uppdaterade industristrategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till industristrategin vid den kommande revideringen av budgetförordningen för att garantera rättvisa och konkurrenskraftiga villkor på den inre marknaden.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

40. Europaparlamentet noterar att det bland Europaparlamentets ledamöter finns ett betydande intresse av att föreslå pilotprojekt och förberedande åtgärder, och att kommissionen måste tillämpa ett rigoröst urvalsförfarande på förslagen för att matcha de begränsade finansiella resurser som finns tillgängliga för pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet anser att man med hänsyn till de tillgängliga finansiella resurserna och möjligheterna för förslag att godkännas kan dra fördel av större flexibilitet mellan de tre anslagen för pilotprojekt, förberedande åtgärder under första året samt förberedande åtgärder under andra och tredje året.

Revision, kontroll och beviljande av ansvarsfrihet

41. Europaparlamentet noterar att i enlighet med den nya kontoplan som antogs i samband med den fleråriga budgetramen 2021–2027 har överensstämmelsen mellan programmen och budgetkapitlen gjorts mer exakt, och kommissionen har därför större utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller autonoma överföringar inom programområdena. Parlamentet anser att lämplig kontroll av överföringar från budgetmyndighetens sida bör säkerställas.

42. Europaparlamentet kritiserar längden på revisions- och kontrollförfarandena vid delad förvaltning, inklusive längden på de efterföljande kontradiktoriska förfarandena, i enlighet med den sektorsspecifika lagstiftningen. Parlamentet understryker att utdragna förfaranden ökar risken för att konfidentiella handlingar läcker ut. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att kommissionen insisterar på att parlamentet ska vara föremål för sekretesskrav med avseende på revisioner och kontradiktoriska förfaranden även i fall där det finns ett legitimt allmänintresse som rör offentliga personer. Parlamentet förväntar sig att kommissionen stärker och förkortar revisions- och kontrollförfarandena vid delad förvaltning i linje med den tidsplan som gäller enligt villkorlighetsförordningen.

43. Europaparlamentet påminner om att de tre institutionerna erkänner att de befintliga reglerna för revisioner och ansvarsfrihetsförfaranden är tillämpliga på inkomster avsatta för särskilda ändamål, och begär att detta återspeglas korrekt i budgetförordningen.

44. Europaparlamentet anser det beklagligt att revisionsförfarandena och de kontradiktoriska förfarandena, och förfarandena för tillämpning av finansiell korrigering, för närvarande pågår i flera år. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över reglerna för revisionsförfarandena och förfarandena för finansiell korrigering så att det blir möjligt att lägga fram slutsatser tidigare och snabbare återkräva EU-medel som betalats ut på felaktiga grunder.

45. Europaparlamentet noterar att artikel 59 i budgetförordningen handlar om att övriga unionsinstitutioner ska ges de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten. Parlamentet välkomnar att denna princip understryker de övriga institutionernas självständighet när det gäller förvaltningen av sina medel. Parlamentet noterar dock att kommissionen gång på gång och konsekvent har intagit ståndpunkten att den inte kan utöva kontroll över genomförandet av den verksamhet som utförs av övriga institutioner. Parlamentet föreslår att man tar itu med denna fråga genom att ändra artikel 260 i budgetförordningen för att göra parlamentet uttryckligen ansvarigt för att granska de övriga institutionernas genomförande av budgeten i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

46. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att ändra artikel 2.67 i budgetförordningen så att Europeiska åklagarmyndigheten inkluderas som ”unionsinstitution”.

47. Europaparlamentet noterar att enligt artikel 262 i budgetförordningen ska de unionsinstitutioner och unionsorgan som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av beslutet om ansvarsfrihet. Parlamentet anser att detta krav skulle gynnas av att det fastställs en rimlig tidsfrist för rapportering om de åtgärder som vidtagits. Parlamentet uppmanar kommissionen att som tidsfrist i artikel 262 i budgetförordningen fastställa den 30 september året efter det år som är föremål för granskning inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet.

48. Europaparlamentet noterar att medlemsstaternas myndigheters förvaltnings- och kontrollsystem regelbundet utvärderas av kommissionen i enlighet med de sektorsspecifika reglerna. Parlamentet anser att de brister som konstaterats i en medlemsstat inte automatiskt förekommer i andra medlemsstater och att korrigerande åtgärder, antingen i form av justeringar av de rättsliga kraven eller av genomföranderiktlinjerna, bör vara proportionella och skräddarsydda för den medlemsstat där dessa resultat är tillämpliga.

49. Europaparlamentet anser att EU:s bedömningar strikt bör följa EU:s standarder. Parlamentet anser att om det finns striktare nationella standarder får användningen av dessa inte vara till nackdel för stödmottagaren. Parlamentet anser att artikel 126 i budgetförordningen om ömsesidig tillit till bedömningar bör ändras för att återspegla denna princip.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja möjligheterna till förenklade kostnadsalternativ. Parlamentet anser att kontrollerna bör inriktas på förhandskontroller av beräkningarna av de förenklade kostnadsalternativen, medan efterhandskontroller bör användas för att förbättra beräkningssystemet, utom i fall av misstänkt bedrägeri.

51. Europaparlamentet anser att skyldigheten enligt artikel 93 i budgetförordningen när det gäller en anställd persons handling eller försummelse är alltför allmän och snarare bör fokusera på grov oaktsamhet.

Jordbruk

52. Europaparlamentet anser att det fortfarande bör vara möjligt att göra undantag från regeln att utgifter från Europeiska garantifonden för jordbruket måste tas upp i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de återbetalningar som kommissionen gjort till medlemsstaterna senast den 31 december det året. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att anpassa budgetförordningen för att säkerställa att de finansiella bestämmelser som är tillämpliga på Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling fortsätter att gälla så snart de nödvändiga ändringarna har gjorts, även om fonden inte längre till fullo omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser[13].

°

° °

53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

 

Monika Hohlmeier

Ordförande

Budgetkontrollutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över översynen av budgetförordningen inför ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 (2021/2162(INI))

 

Inom ramen för det aktuella förfarandet har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för budgetutskottet och budgetkontrollutskottet. Vid utskottssammanträdet den 9 september 2021 beslutade utskottet att översända detta yttrande i form av en skrivelse.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling beslutade, efter ett skriftligt samråd med samordnarna den 19 oktober 2021, att uppmana budgetutskottet och budgetkontrollutskottet att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

Norbert Lins

 

FÖRSLAG

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen i informationssyfte beträffande Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) bör kunna erbjuda de organ som ansvarar för förvaltnings- och kontrollverksamhet en icke-bindande metodvägledning med kommissionens kontrollstrategier och kontrollmetoder, inklusive checklistor och exempel på bästa praxis. Vägledningen bör uppdateras när så är nödvändigt och med hänvisning till den framtida rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken som ska vara i kraft 2023.

2.  Europaparlamentet anser att EGFJ-utgifter ska tas upp i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det året, förutsatt att betalningsordern är räkenskapsföraren tillhanda senast den 31 januari påföljande budgetår. Detta undantag ska vara förutsebart även framöver. Parlamentet anser vidare att utgifter som genomförs inom ramen för delad förvaltning, med undantag av EGFJ, ska tas upp i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det året, inbegripet utgifter som belastar budgeten fram till den 31 januari påföljande budgetår.

3. Europaparlamentet noterar fördelarna med jordbrukskomponenten i utgiftsberäkningarna i ändringsskrivelsen till budgetförslaget och önskar fortsätta med denna praxis.

4. Europaparlamentet påminner om att EGFJ inte längre ingår i de europeiska struktur- och investeringsfonderna i sig och därför inte längre helt omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser. De nuvarande finansiella reglerna ska dock fortsätta att gälla och i tillämpliga delar anpassas till den rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken som ska vara i kraft 2023.

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	25.10.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	56 11 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Rasmus Andresen, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, David Cormand, Corina Crețu, Ryszard Czarnecki, Paolo De Castro, Andor Deli, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Daniel Freund, Isabel García Muñoz, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Pierre Karleskind, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Claudiu Manda, Margarida Marques, Alin Mituța, Silvia Modig, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis, Tsvetelina Penkova, Markus Pieper, Sabrina Pignedoli, Michèle Rivasi, Bogdan Rzońca, Petri Sarvamaa, Vincenzo Sofo, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Michal Wiezik, Angelika Winzig, Lara Wolters, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Herbert Dorfmann, Pascal Durand, Mario Furore, Martin Hojsík, Jeroen Lenaers, Aušra Maldeikienė, Elżbieta Rafalska, Viola Von Cramon-Taubadel

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

56	+
NI	Mario Furore, Sabrina Pignedoli
PPE	Lefteris Christoforou, Herbert Dorfmann, José Manuel Fernandes, Mircea-Gheorghe Hava, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Jeroen Lenaers, Janusz Lewandowski, Aušra Maldeikienė, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Petri Sarvamaa, Rainer Wieland, Michal Wiezik, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský
Renew	Olivier Chastel, Pascal Durand, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Martin Hojsík, Pierre Karleskind, Moritz Körner, Alin Mituța, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds
S&D	Robert Biedroń, Caterina Chinnici, Corina Crețu, Paolo De Castro, Isabel García Muñoz, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Claudiu Manda, Margarida Marques, Victor Negrescu, Tsvetelina Penkova, Nils Ušakovs, Lara Wolters
The Left	Luke Ming Flanagan, Silvia Modig, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis
Verts/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Daniel Freund, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro, Michèle Rivasi, Viola Von Cramon-Taubadel

 

11	-
ECR	Ryszard Czarnecki, Zbigniew Kuźmiuk, Elżbieta Rafalska, Vincenzo Sofo
ID	Matteo Adinolfi, Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Jean-François Jalkh, Joachim Kuhs, Hélène Laporte
NI	Andor Deli

 

1	0
ECR	Johan Van Overtveldt

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
• [2] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.
• [3] EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
• [4] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23.
• [5] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1.
• [6] EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
• [7] EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.
• [8] EUT C 444I, 22.12.2020, s. 6.
• [9] Antagna texter, P9_TA(2020)0360.
• [10] Antagna texter, P9_TA(2021)0103.
• [11] Antagna texter, P9_TA(2021)0287.
• [12] EUT C 121, 9.4.2021, s. 1.
• [13] EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.