BETÄNKANDE om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2020
16.11.2021 - (2021/2019(INI))
Utskottet för framställningar
Föredragande: Gheorghe Falcă
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar,
– med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),
– med beaktande av artiklarna 20, 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som återspeglar den vikt som fördraget lägger vid EU:s medborgares och invånares rätt att framföra sina problem till Europaparlamentet och göra det uppmärksamt på dem,
– med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget om Europeiska ombudsmannens roll och uppgifter,
– med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om rätten att göra framställningar till Europaparlamentet,
– med beaktande av bestämmelserna i EUF-fördraget om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,
– med beaktande av artiklarna 54 och 227.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A9-0323/2021), och av följande skäl:
A. Europaparlamentet mottog 1 573 framställningar 2020, vilket är en ökning med 15,9 % jämfört med de 1 357 framställningar som ingavs 2019 och med 28,9 % jämfört med de 1 220 framställningar som ingavs 2018.
B. Antalet användare som stödde en eller flera framställningar på parlamentets webbportal för framställningar uppgick 2020 till 48 882 stycken. Detta är en betydande ökning jämfört med de 28 076 användare som gav sitt stöd till framställningar under 2019. Antalet klick till stöd för framställningar ökade också 2020 och uppgick till totalt 55 129 stycken.
C. Det stora antal framställningar som handlar om medborgarnas oro över de folkhälsorelaterade och socioekonomiska kriser som uppstått till följd av covid-19-pandemin har bidragit avsevärt till det större antal framställningar som registrerades 2020 jämfört med tidigare år. Bland de framställningar som mottogs 2020 handlade 13,23 % om covid-19-pandemin.
D. Det stora antalet framställningar som lämnades in 2020 visar att medborgarna i kristider i hög grad sätter tilliten till sina folkvalda företrädare på EU-nivå genom att rikta sina farhågor och klagomål direkt till dem.
E. Det totala antalet framställningar är dock fortfarande blygsamt i förhållande till EU:s totala befolkning, vilket visar att man måste jobba ännu hårdare för att göra medborgarna mer medvetna om deras rätt att göra framställningar och uppmuntra dem att utöva den. När medborgarna utövar sin rätt att göra framställningar förväntar de sig att EU-institutionerna ska tillföra ett mervärde genom att finna en lösning på deras problem.
F. Kriterierna för framställningars tillåtlighet fastställs i artikel 227 i EUF-fördraget och i artikel 226 i parlamentets arbetsordning, där det föreskrivs att framställningar får lämnas in av EU:s medborgare eller invånare i en fråga som berör framställaren direkt och som hör till EU:s verksamhetsområde.
G. Av de 1 573 framställningar som ingavs 2020 förklarades 392 otillåtliga medan 51 drogs tillbaka. Den relativt stora andelen (24,92 %) otillåtliga framställningar under 2020 visar att det fortfarande råder stor oklarhet om omfattningen och gränserna för unionens ansvarsområden.
H. Rätten att göra en framställning till Europaparlamentet är en av unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter. För EU:s medborgare och invånare är rätten att göra framställningar en öppen, demokratisk och insynsvänlig mekanism som möjliggör för dem att vända sig direkt till sina folkvalda representanter. Denna rätt är därför grundläggande för att medborgarna ska kunna delta aktivt på EU:s verksamhetsområden.
I. Rätten att göra framställningar gör att parlamentet kan vara mer lyhört för klagomål och farhågor som avser respekten för EU:s grundläggande rättigheter och efterlevnaden av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Framställningar är därför en värdefull källa till information om fall av felaktig tillämpning eller överträdelser av unionsrätten, och de hjälper parlamentet och andra EU-institutioner att bedöma införlivandet och tillämpningen av unionsrätten och dess eventuella inverkan på EU-medborgares och EU-invånares rättigheter.
J. Europaparlamentet har länge gått i täten för utvecklingen av framställningsförfarandet internationellt sett, med det mest öppna och transparenta framställningsförfarandet i Europa som gör det möjligt för framställarna att delta i institutionens verksamhet.
K. Utskottet för framställningar granskar och behandlar noggrant varje framställning som inges till parlamentet. Alla framställare har rätt att inom rimlig tid få ett svar med information om det beslut om tillåtlighet och uppföljande åtgärder som utskottet har fattat. Svaret ska ges på deras eget språk eller på det språk som använts i framställningen. Alla framställare får begära att deras framställning ska tas upp på nytt på grundval av nya omständigheter.
L. Verksamheten i utskottet för framställningar bygger på information som lämnats av framställarna. Den information som lämnas av framställarna i deras framställningar och vid utskottssammanträden, tillsammans med kommissionens bedömning och svaren från medlemsstaterna och andra organ, är avgörande för utskottets arbete. Tillåtliga framställningar ger också värdefulla bidrag till de andra utskottens arbete, eftersom de översänds av utskottet för framställningar till andra utskott för yttrande eller för kännedom.
M. Utskottet för framställningar fäster stor vikt vid behandlingen av och den offentliga diskussionen om framställningar vid sina sammanträden. Framställarna har rätt att redogöra för sina framställningar och får ofta ordet i diskussionen. De bidrar därmed aktivt till utskottets arbete. Utskottet för framställningar höll 13 utskottssammanträden 2020, och vid dessa diskuterades 116 framställningar med 110 framställare närvarande, varav 78 framställare deltog aktivt genom att yttra sig. Det faktum att färre framställningar diskuterades vid sammanträdena 2020 jämfört med 2019 förklaras av att mindre tid avsattes för utskottssammanträden, särskilt från april till juli, på grund av de begränsade tolkningsmöjligheterna till följd av parlamentets försiktighetsåtgärder i samband med pandemin.
N. De flesta framställningar som ingavs 2020 handlar om grundläggande rättigheter (särskilt de covid-19-relaterade nödåtgärdernas konsekvenser för rättsstaten och demokratin, liksom för den fria rörligheten, rätten till arbete, rätten till information och rätten till utbildning, samt många framställningar om hbtqi-personers rättigheter i unionen), hälsa (särskilt frågor om den folkhälsokris som pandemin gett upphov till, om allt från skydd av medborgarnas hälsa, inklusive behandlingar och skyddsutrustning, till medlemsstaternas hantering av hälsokrisen och inköp och distribution av vacciner), miljön (i huvudsak gruvdrift och dess konsekvenser för miljön, kärnsäkerhet, luftföroreningar och försämring av naturliga ekosystem), rättsliga frågor (särskilt frågor som rör tillgång till rättslig prövning eller påstådda förfarandemässiga oegentligheter eller oro över rättsstaten, samt gränsöverskridande fall av bortförande av barn och vårdnadsfrågor), sysselsättning (särskilt tillträde till arbetsmarknaden och osäkra anställningar), utbildning (särskilt frågor som rör diskriminering i samband med tillgång till utbildning), och den inre marknaden (särskilt frågor som rör nationella reserestriktioner i samband med pandemin och deras inverkan på den fria rörligheten för personer inom och utanför EU), och genomförandet av avtalet om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen, såväl som många andra verksamhetsområden.
O. Av de framställningar som mottogs 2020 ingavs 79,7 % (1 254 stycken) via parlamentets webbportal för framställningar, jämfört med 73,9 % (1 003 stycken) 2019, vilket bekräftar att parlamentets webbportal för framställningar har blivit den överlägset mest använda kanalen för ingivande av medborgarnas framställningar till parlamentet.
P. Under 2020 utvecklades webbportalen för framställningar ytterligare till en säkrare och mer tillgänglig och användarvänlig portal för medborgarna. FAQ-sidan uppdaterades och ett antal dataskyddsförbättringar gjordes i enlighet med rekommendationerna från Europeiska datatillsynsmannen, och en ny mekanism för återställande av lösenord infördes. Sammankopplingen mellan webbportalen för framställningar, ePeti och PETIGREF vidareutvecklades och arbete utfördes för att säkerställa integrationen av den externa utvecklingen och Hermes. Ett stort antal individuella förfrågningar om tekniskt stöd hanterades med framgång.
Q. Under 2020 togs många framställningar om covid-19 upp på föredragningslistan genom det skyndsamma förfarandet.
R. Utskottet för framställningar genomförde endast en undersökningsresa under 2020. Inga andra undersökningsresor kunde göras på grund av pandemin och av parlamentets talmans beslut att ställa in parlamentariska evenemang, inklusive delegationer, som en av de nödvändiga försiktighetsåtgärderna för att minska spridningen av covid-19 och minimera hälsoriskerna för parlamentets ledamöter och personal.
S. Utskottet för framställningar anordnade, i egenskap av associerat utskott, tillsammans med de utskott som ansvarade för ärendet (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) och utskottet för kultur och utbildning (CULT)) en offentlig utfrågning om det europeiska medborgarinitiativet Minority Safepack – one million signatures for diversity in Europe den 15 oktober 2020. På grund av pandemin hölls utfrågningen i hybridformat och organisatörerna av medborgarinitiativet kunde delta på distans, medan allmänheten kunde följa mötet via webbsändningar.
T. Kommissionen, som är fördragens väktare, har en viktig roll i arbetet i utskottet för framställningar, och den information som lämnas av framställarna är användbar för att upptäcka eventuella överträdelser eller felaktig tillämpning av EU-rätten.
U. Kommissionens strategi för behandling av framställningar bygger på dess meddelande från 2016 EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning (C(2016)8600),
V. I kommissionens årsrapporter om kontroll av unionsrättens tillämpning hänvisas det till framställningar på ett mycket allmänt sätt, vilket visar att det saknas ett lämpligt system för att samla in information om framställningar och om hur de kopplas till överträdelseförfaranden eller EU-rättsakter.
W. Enligt arbetsordningen ansvarar utskottet för framställningar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannen, som undersöker klagomål om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ. Den nuvarande Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram sin årsrapport för 2019 för utskottet för framställningar vid dess sammanträde den 3 september 2020.
X. Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, som också omfattar Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och liknande organ i medlemsstaterna, kandidatländerna och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och som syftar till att främja informationsutbytet om unionsrätten och EU:s politik och att utbyta bästa praxis.
1. Europaparlamentet framhåller den grundläggande roll som utskottet för framställningar spelar för att skydda och främja EU-medborgarnas och EU-invånarnas rättigheter genom att se till att framställarnas problem och klagomål undersöks snabbt och effektivt och, i möjligaste mån, löses genom ett öppet, demokratiskt, snabbt och transparent framställningsförfarande. Parlamentet framhåller framställningars stora betydelse för att främja principerna om direktdemokrati och förbättra EU-medborgarnas aktiva deltagande.
2. Europaparlamentet betonar att medborgarnas deltagande i unionens beslutsprocess är avgörande för att uppnå en mer demokratisk, öppen och transparent union. Parlamentet understryker att utskottet för framställningar spelar en grundläggande roll när det gäller att involvera EU-medborgarna i unionens verksamhet och utgör ett diskussionsforum där medborgarna kan göra sin röst hörd i EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att i större utsträckning beakta medborgarnas problem i det politiska beslutsfattandet genom att ta hänsyn till de åsikter och klagomål som framförs i framställningarna.
3. Europaparlamentet upprepar vikten av en fortlöpande offentlig debatt om unionens verksamhetsområden för att se till att medborgarna får korrekt information om omfattningen av unionens befogenheter och de olika beslutsnivåerna. Parlamentet efterlyser i detta avseende effektiva informationskampanjer. Parlamentet betonar att ett aktivt deltagande av press- och kommunikationstjänster på både europeisk och nationell nivå och mer aktiva sociala medier skulle göra framställningsutskottets arbete mer synligt och lyhört för allmänhetens farhågor.
4. Europaparlamentet anser att denna insats också skulle bidra till att undvika desinformation om arbetet i utskottet för framställningar i linje med den av kommissionen främjade kampen mot desinformation, och till att öka medborgarnas kunskaper om deras rätt att göra framställningar samt om omfattningen av och gränserna för unionens ansvarsområden och befogenheterna för utskottet för framställningar, i syfte att minska antalet otillåtliga framställningar. Parlamentet anser att det också är viktigt att lyfta fram framgångsrika fall där en fråga som tagits upp av en framställare har lösts med stöd av utskottet för framställningar. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av EU:s flerspråkiga kommunikationsstrategi för att bättre kunna knyta kontakter med medborgare från alla medlemsstater.
5. Europaparlamentet betonar att konferensen om Europas framtid bör utnyttjas som ett tillfälle att förklara för EU-medborgarna vilken roll utskottet för framställningar spelar, i syfte att öka medvetenheten om rätten att inge framställningar och uppmuntra dem att aktivt delta och framföra sina farhågor och idéer till sina valda företrädare.
6. Europaparlamentet påpekar att framställningar fungerar som en dörr till EU-institutionerna för medborgarna och en unik möjlighet för parlamentet och de andra EU‑institutionerna att etablera direktkontakt med EU:s medborgare och invånare, förstå deras problem och upprätthålla en regelbunden dialog med dem, särskilt i fall där de drabbas av att unionsrätten tillämpas felaktigt. Parlamentet betonar att utskottet för framställningar och de ansvariga utskotten, unionens institutioner, organ och byråer samt nationella, regionala och lokala myndigheter i högre grad behöver samarbeta om frågor och förslag som avser genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten, inklusive nödvändiga svar till utskottet. Parlamentet anser att ett sådant samarbete är avgörande för att ta itu med och bemöta medborgarnas farhågor om tillämpningen av unionsrätten, och att det bidrar till att stärka unionens demokratiska legitimitet och ansvarsskyldighet. Parlamentet efterlyser därför ett mer aktivt deltagande från medlemsstaternas företrädare i utskottssammanträden och snabbare svar på begäranden om förtydliganden och information från utskottet för framställningar till de nationella myndigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att tolkningen av tillämpningsområdet i artikel 51 för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är så konsekvent och bred som möjligt.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att spela en aktivare roll i utskottet för framställningar för att se till att medborgarna får detaljerade och begripliga svar.
8. Europaparlamentet understryker behovet av att respektera den strategi och de synpunkter som kommissionen framför i sina svar till utskottet för framställningar samt kommissionens roll som fördragens väktare.
9. Europaparlamentet påminner om att framställningar bidrar avsevärt till kommissionens roll som fördragens väktare. Parlamentet betonar att ett förstärkt samarbete mellan utskottet för framställningar och kommissionen är avgörande för att säkerställa en framgångsrik behandling av framställningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avstå från allmängiltiga svar och att tillhandahålla snabba, exakta, tydliga och riktade insatser för att effektivt tillmötesgå framställarnas konkreta begäranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa transparens och tillgång till handlingar och information inom ramen för dels EU Pilot-förfaranden som har koppling till mottagna framställningar, dels EU Pilot-förfaranden och överträdelseförfaranden som redan har avslutats, och att beakta alla frågor som rör överträdelser av unionsrätten och som tas upp i framställningar som en prioriterad fråga när den överväger att inleda ett överträdelseförfarande, särskilt när frågorna rör miljölagstiftning.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga vilka befogenheter den har i fråga om framställningar, inbegripet framställningar som tar upp frågor som hör till ett av EU:s verksamhetsområden men inte till en politik där EU har lagstiftningsbehörighet.
11. Europaparlamentet uppmanar nationella myndigheter att proaktivt vidta de åtgärder som krävs för att bemöta de farhågor som medborgare ger uttryck för i sina framställningar i de fall då det råder systematisk brist på efterlevnad av unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet följa upp hur efterlevnaden av EU‑lagstiftningen fortskrider i de fall som undersöks.
12. Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar måste respektera de tillåtlighetskriterier som fastställs i artiklarna 226 och 227 i EUF-fördraget och i Europaparlamentets arbetsordning.
13. Europaparlamentet påminner om att samarbete med parlamentets övriga utskott är avgörande för att framställningarna ska behandlas på ett korrekt och grundligt sätt. Parlamentet konstaterar att under 2020 översändes 56 framställningar till andra utskott för yttrande och 385 för kännedom. Parlamentet välkomnar de 40 yttranden och 60 bekräftelser av beaktande av framställningar i utskottsarbetet som erhölls från andra utskott. Parlamentet noterar att de offentliga utfrågningar som anordnas tillsammans med andra parlamentsutskott underlättar för en grundlig behandling av framställningar. Parlamentet påminner om att framställarna informeras om beslut om att begära yttranden från andra utskott inom ramen för behandlingen av deras framställningar. Parlamentet uppmanar parlamentsutskotten att öka sina ansträngningar för att aktivt bidra till behandlingen av framställningar – genom att bidra med sin sakkunskap – och därmed göra det möjligt för parlamentet att reagera snabbare och mer heltäckande på medborgarnas farhågor. Parlamentet beklagar att nätverket för framställningar inte kunde sammanträda under 2020 på grund av covid-19-pandemin.
14. Europaparlamentet anser att nätverket för framställningar är ett användbart verktyg för att öka medvetenheten om de frågor som tas upp i framställningar och för att underlätta behandlingen av framställningar i andra utskott som har fått dem för yttrande eller för kännedom. Parlamentet konstaterar att man behöver säkerställa en adekvat uppföljning av framställningar i det parlamentariska arbetet och lagstiftningsarbetet. Parlamentet anser att nätverket bör stärka dialogen och samarbetet med kommissionen och andra EU-institutioner. Parlamentet är övertygat om att regelbundna möten i nätverket för framställningar är avgörande för att samarbetet mellan parlamentsutskotten ska kunna stärkas med informationsutbyte och utbyte av bästa praxis mellan nätverkets medlemmar. Parlamentet uppmanar parlamentet att utarbeta en mekanism som gör det möjligt för utskottet för framställningar att delta direkt i lagstiftningsprocessen.
15. Europaparlamentet uppmärksammar sin resolution av den 17 december 2020 om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2019[1].
16. Europaparlamentet understryker att utskottet för framställningar, trots kortare tider för utskottssammanträden 2020 på grund av parlamentets försiktighetsåtgärder för att undvika spridning av covid-19 i sina lokaler och de därpå följande begränsade tolkningsmöjligheterna, har yttrat sig om viktiga frågor som tagits upp i framställningar genom att bidra till ett betydande antal betänkanden, särskilt om ingående av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen[2], om kontrollen av unionsrättens tillämpning 2017 och 2018[3], om rekommendationer om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland[4], om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen – årsrapport för 2018–2019[5], om minskad ojämlikhet med särskilt fokus på fattigdom bland förvärvsarbetande[6], om Turkiet – den årliga framstegsrapporten 2019[7] och om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[8]. Parlamentet uppskattar verksamheten vid sekretariatet för utskottet för framställningar i allmänhet, och i synnerhet under pandemin, eftersom arbetsförhållandena då blev mer komplexa. Parlamentet betonar att utskottet behöver reflektera över de utmaningar som det har ställts inför under pandemin, och undersöka hur utskottets arbete kan förbättras, särskilt i kristider.
17. Europaparlamentet påpekar att ledamöterna i utskottet för framställningar i sina rekommendationer för förhandlingarna om ett nytt avtal med Förenade kungariket betonade att alla EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket har rätt att inge framställningar till Europaparlamentet i enlighet med artikel 227 i EUF-fördraget, att delta i ett europeiskt medborgarinitiativ och att vända sig till Europeiska ombudsmannen även efter det datum då övergångsperioden förväntas löpa ut (den 31 december 2020), och uppmanade Europeiska ombudsmannen att fortsätta sina ansträngningar, som inleddes under förhandlingarna om utträdesavtalet, för att säkerställa transparens i förhandlingarna inom ramen för det framtida partnerskapet mellan EU och Förenade kungariket.
18. Europaparlamentet uppmärksammar det stora antal framställningar om covid-19 som utskottet för framställningar behandlade och svarade på under 2020, främst genom tillämpning av sitt skyndsamma förfarande. Parlamentet betonar att de flesta av dessa framställningar efterlyste skydd av medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter mot nödåtgärderna, inklusive nedstängningar, samt transparens i framtagandet, inköpen och distributionen av covid-19-vaccin. Parlamentet understryker att framställningarna även innehöll frågor om behandlingar och skyddsutrustning samt om en bedömning av hanteringen av hälsokrisen i medlemsstaterna. Parlamentet påminner också om att många framställare uttryckte oro över de nationella nödåtgärdernas (bland annat nedstängningar) konsekvenser för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, och ifrågasatte rese- och arbetsrestriktioner samt den inledande bristen på samordning mellan medlemsstaterna av kontroller vid de inre gränserna, vilket ledde till att den fria rörligheten inom Schengenområdet förhindrades och var ett särskilt stort problem för många gränsöverskridande arbetstagare, studenter och par med olika nationaliteter, liksom hanteringen av inställda flyg och resor under pandemin och de berörda flygbolagens återbetalningspolicyer. Parlamentet påminner om att alla restriktiva åtgärder måste vara nödvändiga, proportionella och tillfälliga. Parlamentet påminner om att säkerställandet av en effektiv, jämlik och enhetlig tillämpning av unionsrätten är helt avgörande för att upprätthålla rättsstaten – som enligt artikel 2 i EU‑fördraget ett av de värden som unionen och medlemsstaterna bygger på – även under en kris såsom covid-19-pandemin. Parlamentet anser att en snabb och effektiv behandling av framställningar, särskilt i kristider, är en förutsättning för att EU‑institutionerna ska kunna vinna medborgarnas förtroende.
19. Europaparlamentet framhåller det beslut som fattades under pandemins första månader om att prioritera framställningar med anknytning till covid-19 i utskottet för framställningar, för att på ett korrekt sätt bemöta de brådskande krav som fördes fram av medborgarna under de första månaderna av 2020.
20. Europaparlamentet är allvarligt oroat över de folkhälsorelaterade och socioekonomiska skador som covid-19-pandemin orsakat. Parlamentet välkomnar det utmärkta arbetet i utskottet för framställningar, som genom att framföra medborgarnas oro över de folkhälsorelaterade och socioekonomiska kriserna i samband med covid-19-pandemin har bidragit till att säkerställa parlamentets lyhördhet för medborgarnas, särskilt de medborgare som har drabbats särskilt hårt av hälsokrisen, behov och förväntningar när det gäller unionens förmåga att hantera en sådan global utmaning. Parlamentet uppmärksammar i detta avseende de viktiga uppföljningsåtgärder som utskottet för framställningar har vidtagit för att besvara de frågor som tas upp i covid-19-relaterade framställningar, vilket ledde till antagandet i kammaren av resolutionerna om Schengensystemet och åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen[9], om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid‑19‑krisen[10] och om åtgärder mot antalet hemlösa i Europeiska unionen[11].
21. Europaparlamentet betonar det viktiga bidraget från utskottet för framställningar till skyddet av barns rättigheter, vilket framgår av dess behandling av ett antal framställningar om bortförande av barn i Japan. Parlamentet pekar i detta avseende på resolutionen om internationella och inhemska bortföranden av barn med EU‑medborgarskap i Japan, som antogs av utskottet för framställningar den 16 juni 2020 och i kammaren den 8 juli 2020[12].
22. Europaparlamentet uppmärksammar utfrågningen av den 29 oktober 2020 om unionsmedborgarskap: egenmakt, inkludering, deltagande, som utskottet för framställningar höll tillsammans med utskottet för rättsliga frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Parlamentet anser att detta evenemang utgjorde ett betydande bidrag från parlamentet till kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2020, och till det pågående arbetet i utskottet för framställningar om medborgardeltagande.
23. Europaparlamentet noterar att hälsa, tillsammans med grundläggande rättigheter, var den främsta anledningen till oro bland framställarna under 2020, och konstaterar att farhågor för hälsa i samband med covid-19-pandemin stod i centrum för arbetet i utskottet för framställningar. Parlamentet uppmärksammar resolutionen om ytterligare finansiering av biomedicinsk forskning om myalgisk encefalomyelit, som antogs i utskottet den 30 april 2020 och i kammaren den 18 juni 2020[13]. Parlamentet påminner om att parlamentets resolution har välkomnats varmt av forskarvärlden och patientgrupperna, eftersom den kräver att medlemsstaterna ska öka medvetenheten om denna typ av sjukdomar genom att anordna kurser som är skräddarsydda för myndigheter, vårdgivare och offentliga tjänstemän i allmänhet. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till samordnade och förstärkta forskningsinsatser och till ytterligare finansiering, inklusive inom ramen för Horisont Europa, för att stödja forskningsframsteg i syfte att ta itu med de mänskliga och socioekonomiska konsekvenserna av det växande antalet personer som lever och arbetar med kroniska och långvariga tillstånd som medför funktionsnedsättning.
24. Europaparlamentet noterar att miljöfrågor fortsatte att väcka allvarlig oro hos framställarna under 2020. Parlamentet beklagar att miljöreglerna inte alltid genomförs korrekt i medlemsstaterna, vilket beskrivs i många framställningar med klagomål om luftföroreningar, försämring av naturliga ekosystem, kärnsäkerhet samt gruvdriftens inverkan på miljön. Parlamentet betonar vikten av att tillmötesgå EU-medborgarnas förväntningar på miljöskydd. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa ett korrekt genomförande av EU‑lagstiftningen på detta område.
25. Europaparlamentet välkomnar den särskilda skyddande roll som utskottet för framställningar har i EU inom ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet lyfter fram utskottets viktiga pågående arbete i samband med framställningar som rör frågor om funktionsnedsättning. Parlamentet noterar att antalet framställningar om funktionsnedsättning nästan fördubblades 2020 jämfört med föregående år. Parlamentet betonar att diskriminering och tillgång till utbildning och sysselsättning fortfarande är några av de största utmaningarna för personer med funktionsnedsättning, och anser att kommissionen och medlemsstaterna måste göra mer för att göra grundläggande tjänster fullt tillgängliga. Parlamentet efterlyser konkreta förslag för att främja inkludering och underlätta erkännande och överföring av kompetens inom EU.
26. Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar 2020 särskilt uppmärksammade diskussionen om framställningar om svårigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-pandemin, i synnerhet när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, personlig assistans samt kontakt med familjer och vårdgivare. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang på den resolution som utskottet för framställningar lade fram om rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen, och som antogs i kammaren den 8 juli 2020. Parlamentet välkomnar resultatet av utskottets årliga workshop om skyddet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning – den nya strategin för funktionsnedsättning – som ägde rum vid utskottets sammanträde den 28 oktober 2020.
27. Europaparlamentet påminner om att förbindelserna med Europeiska ombudsmannen är ett av ansvarsområdena för utskottet för framställningar enligt parlamentets arbetsordning. Parlamentet välkomnar sitt konstruktiva samarbete med Europeiska ombudsmannen och sitt engagemang i Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet noterar Europeiska ombudsmannens regelbundna bidrag till arbetet i utskottet för framställningar under året. Det är parlamentets bestämda uppfattning att unionens institutioner, organ och byråer måste säkerställa en konsekvent och ändamålsenlig uppföljning av ombudsmannens rekommendationer.
28. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att medborgarna kan delta direkt i arbetet med att ta initiativ till lagstiftningsförslag. Parlamentet betonar att det europeiska medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för aktivt medborgarskap och ett unikt verktyg för europeisk deltagandedemokrati för utskottet för framställningar, och att det därför måste hanteras öppet och ansvarsfullt. Parlamentet understryker att den offentliga utfrågningen är en viktig möjlighet för organisatörerna att offentligt presentera sitt initiativ för EU-institutioner och experter, så att kommissionen och parlamentet verkligen kan förstå vilka resultat de önskar av medborgarinitiativet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ta initiativ till ett lagstiftningsförslag på grundval av innehållet i ett framgångsrikt medborgarinitiativ.
29. Europaparlamentet betonar att transparens och allmänhetens tillgång till EU‑institutionernas handlingar är avgörande för att säkerställa att medborgarnas demokratiska rättigheter skyddas på bästa sätt och att medborgarna har förtroende för EU-institutionerna. Parlamentet påpekar att nuvarande förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlaments, rådets och kommissionens handlingar inte längre återspeglar verkligheten. Parlamentet beklagar djupt att översynen av förordning (EG) nr 1049/2001 har avstannat sedan flera år tillbaka utan några framsteg. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till omarbetning av 2001 års förordning i syfte att öka transparensen och ansvarsskyldigheten genom att främja god administrativ praxis, i linje med kraven i Lissabonfördraget.
30. Europaparlamentet understryker att webbportalen för framställningar är ett viktigt verktyg för att säkerställa ett smidigt, effektivt och transparent framställningsförfarande. Parlamentet välkomnar i detta avseende förbättringarna av dataskyddet och säkerhetsegenskaperna, som har gjort portalen mer användarvänlig och säker för medborgarna. Parlamentet betonar att det krävs fortsatta insatser för att göra portalen mer känd genom sociala medier, enklare att navigera och fullt tillgänglig för alla, särskilt för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att göra det möjligt att inge framställningar på de nationella teckenspråken. Parlamentet begär att mer information ska offentliggöras på webbportalen för framställningar, bland annat om hur framställningar och utredningar fortskrider i andra institutioner. Parlamentet efterlyser en bedömning av hur man kan förhindra användning av stulna eller falska identiteter och betonar att det är angeläget att ändra eller uppdatera det datoriserade systemet för registrering och underskrifter så att det blir verkligt smidigt och så att medborgarna kan delta efter behov, i realtid. Parlamentet stöder inrättandet av en gemensam digital portal där medborgarna kan få tillgång till och information om alla framställningsförfaranden.
31. Europaparlamentet konstaterar att även om antalet personer som stöder en eller flera framställningar ökar väsentligt, så säger många framställare fortfarande att de steg som ska följas för att visa stöd för en framställning på parlamentets webbportal för framställningar är komplicerade. Parlamentet anser att en förenkling av förfarandet skulle göra det möjligt för medborgarna att bättre utöva sin rätt att inge framställningar.
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till dessa parlaments utskott för framställningar och deras ombudsmän eller liknande behöriga organ.
MOTIVERING
I enlighet med artikel 227.7 i Europaparlamentets arbetsordning ska utskottet för framställningar årligen rapportera om resultatet av sina överläggningar. Syftet med den här rapporten är att ge en omfattande översikt över arbetet i utskottet under 2020. Den innehåller statistiska analyser av de framställningar som utskottet tagit emot och behandlat samt en inventering av annan parlamentarisk verksamhet, t.ex. antagande av betänkanden och yttranden, anordnande av utfrågningar och utskottets förbindelser med andra EU‑institutioner. Det är värt att påminna om att det centrala arbetet i utskottet för framställningar härrör från rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, som utövas av EU-medborgare och EU-invånare enligt artikel 227 i EUF-fördraget, och att det inte är direkt kopplat till kommissionens arbetsprogram.
Under 2020 medförde covid-19-pandemin och de nödåtgärder som antogs i hela Europeiska unionen för att bemöta den aldrig tidigare skådade folkhälsokrisen och dess ekonomiska och sociala konsekvenser betydande utmaningar för den parlamentariska demokratin.
Redan i början av pandemin vidtog Europaparlamentet en rad åtgärder utan motstycke för att säkerställa parlamentets kärnfunktioner och samtidigt undvika hälsorisker för dess ledamöter och personal. I detta syfte har talmannen sedan mars 2020 utfärdat flera beslut där det bland annat krävs att evenemang och besök i parlamentets lokaler på alla tre arbetsorterna ställs in, inklusive delegationer och utskottsutfrågningar, samtidigt som den operativa kapaciteten i parlamentets styrande organ, plenarsammanträden samt ordinarie och extra utskottssammanträden upprätthålls. Kärnverksamheten minskades men upprätthölls för att se till att institutionens lagstiftnings-, budget- och kontrollfunktioner kunde utföras.
I syfte att låta ledamöterna delta i parlamentsverksamheten från sina hemländer gjorde parlamentets avdelningar stora ansträngningar för att utveckla digitala system för möten och omröstningar på distans, särskilt anpassade till parlamentets öppna, dynamiska och flerspråkiga miljö. Dessa distansförfaranden användes för första gången under det extra plenarsammanträdet den 26 mars 2020 – när parlamentet godkände viktiga EU-stödåtgärder för att ta itu med pandemin – och har använts sedan dess samtidigt som de successivt har uppgraderats och förbättrats.
Under dessa exceptionella omständigheter har utskottet för framställningar inte bara anpassat sig snabbt till detta nya arbetssätt, utan också spelat en nyckelroll för att se till att parlamentet snabbt reagerar på medborgarnas ökande farhågor om pandemin och dess allvarliga ekonomiska, sociala och demokratiska konsekvenser.
För det första beslutade samordnarna för utskottet för framställningar den 2 april 2020 att anpassa utskottets ordinarie förfarande för behandling av framställningar så att medborgarna kunde fortsätta att inge framställningar och ta emot utskottets beslut om tillåtlighet och uppföljningsåtgärder i normal takt. I detta syfte beslutade samordnarna att öka användningen av skriftliga förfaranden för att behandla och rösta om de ifrågasatta rekommendationerna samt tillkännage resultaten av dessa. För det andra beslutade samordnarna att behandla framställningar om covid-19 genom ett skyndsamt förfarande och att prioritera diskussionerna om dem.
Efter översynen av parlamentets arbetsplan höll utskottet därför ett extra sammanträde den 30 april 2020 för att diskutera medborgarnas farhågor om covid-19-utbrottet i ett stort antal framställningar till parlamentet. Vid detta sammanträde höll utskottet också sin första omröstning på distans för antagande av utkastet till yttrande över rekommendationer om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och utkastet till förslag till resolution om ytterligare finansiering av biomedicinsk forskning om myalgisk encefalomyelit.
Dessutom ägnades alla utskottssammanträden den 30 april–2 juli 2020 helt åt behandlingen av framställningar som tog upp frågor om hanteringen av covid-19-krisen och om de nationella nödåtgärdernas inverkan på de grundläggande rättigheterna. Formatet för alla dessa möten fram till september var två timmar långa sessioner med Interactio och begränsad tolkning på grund av att mindre tolkningsinfrastruktur fanns tillgänglig. Utskottssammanträdena ägde rum i parlamentets lokaler, men framställarna, företrädarna för Europeiska kommissionen och de flesta ledamöter deltog på distans.
Slutligen är det värt att påminna om att samordnarna vid sitt sammanträde den 13 juli 2020 enades om att sluta tillämpa det skyndsamma förfarandet och i stället följa det ordinarie förfarandet för eventuella nya covid-19-framställningar, med tanke på att antalet framställningar om detta ämne hade minskat något. Från och med september 2020 utökades dessutom de avsatta tiderna för ordinarie utskottssammanträden till fyra sammanträden à två timmar i månaden.
Statistisk analys av de framställningar som togs emot under 2020 jämfört med 2019
Enligt statistiken mottog Europaparlamentet 1 573 framställningar under 2020, vilket är en ökning med 15,9 % jämfört med de 1 357 framställningar som ingavs 2019 och en ökning med 28,9 % jämfört med de 1 220 framställningar som registrerades 2018. Det stora antalet framställningar om covid-19 bidrog avsevärt till denna ökning av antalet framställningar som registrerades 2020 jämfört med 2019 och 2018.
Användare av webbportalen för framställningar har möjlighet att stödja framställningar. Under 2020 stödde 48 882 användare framställningar, jämfört med 28 076 under 2019. Antalet användare som stöder framställningar på webbportalen ökade således avsevärt under 2020 jämfört med föregående år.
År 2020 undertecknades 48 framställningar av mer än en medborgare. Av de 48 framställningar som undertecknades av fler än en medborgare undertecknades 8 av fler än 1 000 medborgare och 2 av fler än 10 000 medborgare.
Framställningarnas format
Under 2020 ingavs nästan 80 % av framställningarna via webbportalen för framställningar, medan 20 % skickades in per post. Siffrorna i de två tabellerna visar att antalet framställningar som ingavs via webbportalen ökade med 25 % under 2020 jämfört med 2019. Även jämfört med 2018, då 863 framställningar lämnades in via portalen, ökade antalet med 45,3 %, vilket bekräftar att webbportalen för framställningar blivit den överlägset mest använda kanalen för att inge medborgarnas framställningar till Europaparlamentet.
2020
|
2019 |
||||||||||||||||||
|
|
Behandlingen av framställningar per kalenderår[14]
Nedanstående tabell illustrerar behandlingen av framställningar från 2003 till 2020. Det bör noteras att under 2020 avslutades de flesta framställningar inom ett år efter det att de mottagits och behandlats av utskottet. Om man jämför de uppgifter som finns om behandlingen av framställningar i årsrapporterna för åren 2010–2019 kan man dra slutsatsen att de flesta framställningar avslutas inom ett år efter att de mottagits och behandlats. Behandlingen av en mycket liten andel av framställningarna från 2004 till 2015 pågår fortfarande (från 0,3 % till 13,1 %). De flesta av dessa oavslutade framställningar har koppling till miljöfrågor och pågående överträdelseförfaranden vid Europeiska unionens domstol eller till frågor som utskottets ledamöter vill följa noga.
Behandling av framställningar
|
|||||
År |
Antal framställningar |
Oavslutade framställningar |
Avslutade framställningar |
||
2020 |
1 573 |
652 |
41,4 % |
896 |
57,0 % |
2019 |
1 357 |
363 |
26,8 % |
994 |
73,2 % |
2018 |
1 220 |
299 |
24,5 % |
921 |
75,5 % |
2017 |
1 271 |
256 |
20,1 % |
1 015 |
79,9 % |
2016 |
1 569 |
478 |
30,5 % |
1 091 |
69,5 % |
2015 |
1 431 |
187 |
13,1 % |
1 244 |
86,9 % |
2014 |
2 715 |
225 |
8,3 % |
2 490 |
91,7 % |
2013 |
2 891 |
296 |
10,2 % |
2 595 |
89,8 % |
2012 |
1 986 |
125 |
6,3 % |
1 861 |
93,7 % |
2011 |
1 414 |
71 |
5,0 % |
1 343 |
95,0 % |
2010 |
1 656 |
37 |
2,2 % |
1 619 |
97,8 % |
2009 |
1 924 |
14 |
0,7 % |
1 910 |
99,3 % |
2008 |
1 886 |
19 |
1,0 % |
1 867 |
99,0 % |
2007 |
1 506 |
23 |
1,5 % |
1 483 |
98,5 % |
2006 |
1 021 |
4 |
0,4 % |
1 017 |
99,6 % |
2005 |
1 016 |
3 |
0,3 % |
1 013 |
99,7 % |
2004 |
1 002 |
3 |
0,3 % |
999 |
99,7 % |
2003 |
1 315 |
0 |
0 % |
1 315 |
100,0 % |
Resultat av framställningar[15]
2020 |
|
|
|
2019 |
|
|
Resultat av framställningar |
Antal |
% |
|
Resultat av framställningar |
Antal |
%
|
Tillåtliga och avslutade
|
478 |
30,39 % |
|
Tillåtliga och avslutade |
575 |
42,37 % |
Tillåtliga och oavslutade
|
652 |
41,45 % |
|
Tillåtliga och oavslutade |
363 |
26,75 % |
Otillåtliga
|
392 |
24,92 % |
|
Otillåtliga |
406 |
29,9 % |
Tillbakadragna
|
51 |
3,24 % |
|
Tillbakadragna |
13 |
0,9 % |
Skickats till kommissionen för yttrande
|
794 |
52,90 % |
|
Skickats till kommissionen för yttrande |
557 |
48,27 % |
Skickats till andra organ för yttrande
|
44 |
2,93 % |
|
Skickats till andra organ för yttrande |
43 |
3,73 % |
Skickats till andra organ för kännedom |
663 |
44,17 % |
|
Skickats till andra organ för kännedom |
554 |
48,01 % |
Tabellerna visar att andelen framställningar som förklarades otillåtliga 2020 är något lägre än motsvarande andel 2019. Andelen tillåtliga framställningar som avslutades omedelbart genom att information översändes till framställaren (30,39 %) var också lägre 2020, jämfört med 42,37 % under 2019. Fler framställningar var således oavslutade 2020 (41,45 %) jämfört med 2019, då 26,75 % av framställningarna var oavslutade.
Det bör också noteras att 2020 översändes mer än hälften av de tillåtliga framställningarna till kommissionen för yttrande.
Slutligen var andelen framställningar som översändes till andra organ för yttrande mycket likartad under båda åren.
Antal framställningar per land
Följande två tabeller illustrerar, i siffror och i procent, förändringar i antalet framställningar per land mellan 2019 och 2020. Ett stort antal framställningar som inkom under båda åren handlade om EU. Dessa framställningar tar alltså antingen upp frågor som rör hela EU eller efterlyser gemensamma åtgärder för hela EU. Framställningar som berör EU kan också gälla en eller flera medlemsstater och är därför registrerade som att de handlar om både EU och den eller de berörda medlemsstaterna. Detta förklarar varför antalet framställningar om EU och antalet framställningar som endast berör medlemsstaterna är större än det totala antalet framställningar som ingavs under 2019 och 2020.
Dessutom är det värt att betona att de nio länder som berörs av flest framställningar förblev desamma under båda åren, med Frankrike som det enda undantaget. Under 2020 halverades nästan antalet framställningar om Frankrike jämfört med 2019 (21 framställningar 2020 jämfört med 40 framställningar 2019). Dessutom ändrades ordningen avsevärt för de mest berörda länderna. De flesta framställningar som ingavs 2020 gällde Spanien, med en betydande ökning (72,6 %) jämfört med 2019. Antalet framställningar om Tyskland och Italien minskade däremot med 15,3 % respektive 33 % jämfört med 2019.
En annan anmärkningsvärd skillnad gäller Förenade kungariket. Under 2020 mottog utskottet 38 framställningar om Storbritannien, vilket är mindre än hälften jämfört med 2019. Däremot ökade framställningarna om Polen avsevärt under 2020 (89 framställningar) jämfört med 51 framställningar 2019.
När det gäller länderna längst ner på listan är Slovenien och Estland fortfarande de minst berörda länderna under båda åren.
2020 2019
Berört land |
Framställningar |
% |
Europeiska unionen |
599 |
34,6 |
Tyskland |
203 |
11,7 |
Spanien |
164 |
9,5 |
Italien |
103 |
5,9 |
Förenade kungariket |
90 |
5,2 |
Rumänien |
80 |
4,6 |
Bulgarien |
52 |
3,0 |
Polen |
51 |
2,9 |
Grekland |
46 |
2,7 |
Frankrike |
40 |
2,3 |
Övriga EU-länder |
218 |
12,6 |
Länder utanför EU |
86 |
5,0 |
Berört land |
Framställningar |
% |
Europeiska unionen |
642 |
33,1 |
Spanien |
283 |
14,6 |
Tyskland |
172 |
8,9 |
Polen |
89 |
4,6 |
Italien |
69 |
3,6 |
Rumänien |
56 |
2,9 |
Bulgarien |
42 |
2,2 |
Förenade kungariket |
38 |
2,0 |
Grekland |
29 |
1,5 |
Österrike |
23 |
1,2 |
Övriga EU-länder |
187 |
9,3 |
Länder utanför EU |
130 |
6,7 |
Språk i framställningarna
Under 2019 och 2020 ingavs framställningar på 22 av EU:s officiella språk. Tyska och engelska var de mest använda språken under båda åren. Av tabellerna framgår det också att språken tyska, engelska, spanska och italienska användes i nästan tre fjärdedelar (76,5 %–71,8 %) av de framställningar som mottogs under båda åren.
Danska, maltesiska och slovenska var de språk som användes minst 2020, medan de språk som användes minst 2019 var slovakiska, lettiska och slovenska.
2020 2019
Framställningens språk |
Antal framställningar |
% |
Tyska |
386 |
24,5 |
Engelska |
379 |
24,1 |
Spanska |
334 |
21,2 |
Italienska |
106 |
6,7 |
Polska |
76 |
4,8 |
Rumänska |
52 |
3,3 |
Franska |
37 |
2,3 |
Övriga |
203 |
12,9 |
Summa |
1 573 |
100 |
Framställningens språk |
Antal framställningar |
% |
Tyska |
337 |
24,8 |
Engelska |
331 |
24,4 |
Spanska |
183 |
13,5 |
Italienska |
123 |
9,1 |
Rumänska |
60 |
4,4 |
Polska |
56 |
4,1 |
Franska |
53 |
3,9 |
Övriga |
214 |
15,8 |
Summa |
1 357 |
100 |
Framställarnas nationalitet
Sett till nationalitet ingavs flest framställningar av tyska medborgare under båda åren, med en ökning med 17,1 % under 2020.
Tabellerna nedan visar dessutom en betydande ökning av antalet framställningar från spanska och polska medborgare 2020 jämfört med 2019. Närmare bestämt ökade framställningarna från spanska och polska medborgare med 83,1 % respektive 45,8 % under 2020.
Däremot minskade antalet framställningar från brittiska medborgare med mer än hälften under 2020 (56,8 %). De vanligaste frågorna som togs upp av brittiska framställare under 2019 och 2020 handlade om förlusten av EU-medborgarskap och tillhörande rättigheter samt genomförandet av utträdesavtalet.
2020 |
|
|
|
2019 |
|
|
Framställarnas nationalitet |
Antal framställningar |
% |
|
Framställarnas nationalitet |
Antal framställningar |
% |
Tyskland |
404 |
13,8 |
|
Tyskland |
345 |
25,4 |
Spanien |
368 |
12,5 |
|
Spanien |
201 |
14,8 |
Italien |
127 |
4,3 |
|
Italien |
139 |
10,2 |
Polen |
105 |
3,6 |
|
Rumänien |
97 |
7,1 |
Rumänien |
89 |
3,0 |
|
Förenade kungariket |
88 |
6,5 |
Bulgarien |
47 |
1,6 |
|
Polen |
72 |
5,3 |
Grekland |
45 |
1,5 |
|
Grekland |
55 |
4,0 |
Finland |
40 |
1,4 |
|
Bulgarien |
52 |
3,8 |
Förenade kungariket |
38 |
1,3 |
|
Frankrike |
51 |
3,8 |
Annat EU-land |
262 |
8,8 |
|
Annat EU-land |
231 |
17,1 |
Annat land utanför EU |
51 |
1,7 |
|
Annat land utanför EU |
28 |
2,0 |
De vanligaste ämnena i framställningarna
Nedanstående tabeller visar de tio vanligaste ämnena i framställningarna. Av tabellerna kan man dra slutsatsen att grundläggande rättigheter och miljö rankades högt både 2019 och 2020.
Under 2020 ökade dock antalet framställningar som handlade om människors oro för hälsa och grundläggande rättigheter avsevärt. Utan tvekan gäller den stora ökningen främst hälsa. Närmare bestämt mottog utskottet 2020 221 framställningar som handlade om hälsa, medan motsvarande siffra för 2019 var 97 framställningar. Antalet mer än fördubblades 2020, vilket främst beror på det stora antalet framställningar om covid-19. I detta avseende är det värt att påminna om att mer än hälften av framställningarna om hälsa handlade om hotet mot folkhälsan i samband med utbrottet och spridningen av covid-19-viruset (122 av 221).
Antalet framställningar om grundläggande rättigheter ökade med 41,8 % 2020 jämfört med 2019. Det är också intressant att notera att 2020 handlade 72 av de 268 framställningar som registrerades för grundläggande rättigheter om farhågor för vilka konsekvenser de nationella nödåtgärderna i samband med covid-19-krisen skulle få för medborgarnas grundläggande fri‑ och rättigheter, inklusive den fria rörligheten, rätten till arbete, rätten till tillgång till information och rätten till utbildning.
Däremot minskade antalet framställningar som handlade om miljö och rättvisa med 20,6 % respektive 17,9 % 2020.
2020
|
2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Webbportalen för framställningar
Webbportalen för framställningar, som inrättades i slutet av 2014, har förbättrats ytterligare till att bli mer användarvänlig, säkrare och mer tillgänglig för medborgarna.
Under 2020 genomgick webbportalen tekniska uppgraderingar för att ge användarna en bättre upplevelse. Man gjorde två uppdateringar, en i augusti och en i november 2020, som innehöll ett antal korrigeringar och vidareutvecklingar som främst syftade till att åtgärda säkerhetsproblem. För det andra har FAQ-sidan uppdaterats och nya skärmdumpar har lagts till. I syfte att genomföra rekommendationerna från Europeiska datatillsynsmannen har man dessutom gjort ett antal förbättringar avseende uppgiftsskydd, och en ny mekanism för återställning av lösenord har införts. Dessutom har sammankopplingen mellan webbportalen för framställningar, ePeti och PETIGREF vidareutvecklats, vilket har lett till att användargränssnittet i hög grad har gjorts om. Slutligen har arbete utförts för att säkerställa integrationen av den externa utvecklingen och Hermes.
Samtliga förbättringar och uppdateringar presenterades och diskuterades i mötet för styrkommittén för webbportalen för framställningar den 16 oktober 2020.
Förbindelserna med kommissionen
Kommissionen är fortfarande framställningsutskottets naturliga partner i behandlingen av framställningar, eftersom kommissionen är den EU-institution som ansvarar för genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten. Utskottet och kommissionen har en väletablerad och oföränderlig samarbetsnivå. Den främsta kontaktpunkten i kommissionen är generalsekretariatet, som samordnar fördelningen av framställningar till de berörda avdelningarna inom kommissionen och vidarebefordrar kommissionens svar till utskottets sekretariat. Även om kommissionen har intensifierat sina insatser för att ge snabba svar så anser utskottet att kommissionen bör delta mer aktivt i utskottets arbete för att säkerställa att framställarna får exakta svar på sina förfrågningar och klagomål om genomförandet av unionsrätten.
Dessutom upprepar utskottet att det behövs regelbundna uppdateringar av hur överträdelseförfaranden fortskrider samt transparens och tillgång till handlingar i samband med överträdelser och EU pilot-förfaranden, som rör framställningar under behandling. Slutligen är utskottet fortfarande kritiskt till kommissionens nya policy för kontroll av efterlevnaden, som tillkännagavs 2016 i meddelandet EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning (C/2016/8600), och som syftar till att vägleda medborgarna till nationell nivå när de har klagomål eller framställningar som inte avser mer principiella frågor eller frågor om systematisk underlåtenhet att följa unionsrätten. I detta avseende anser utskottet att kommissionen bör kontrollera om de nationella myndigheterna vidtar de åtgärder som krävs för att bemöta de farhågor som medborgare tar upp i sina framställningar.
Med beaktande av att mindre tid avsatts för utskottssammanträden och utskottsverksamhet till följd av parlamentets försiktighetsåtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, beslutade utskottsordförandekonferensen (den 3 april 2020) undantagsvis att utskotten fick föra diskussioner med kommissionen i skriftlig form.
Till följd av detta beslut skickade utskottets ordförande den 21 april 2020 en skrivelse till kommissionens vice ordförande, Maroš Šefčovič. Skrivelsen innehöll huvudsakligen frågor om kommissionens planerade åtgärder för att ta itu med de hälsorelaterade, ekonomiska och sociala kriser som covid-19-pandemin lett till, frågor om kommissionens deltagande i utskottets arbete och dess strategi för framställningar som inte handlar om systematiska överträdelser av unionsrätten, samt en rad interinstitutionella frågor, om allt från konferensen om Europas framtid till rådets transparensskyldigheter. Med beaktande av de svar som kommissionens vice ordförande översände den 7 maj 2020 antog utskottet sina huvudpunkter för parlamentets sammanfattande rapport inom ramen för den strukturerade dialogen.
Som en del av den årliga cykeln för den strukturerade dialogen välkomnade utskottet för framställningar dessutom vice ordföranden, Maroš Šefčovič, som deltog på distans, till sammanträdet den 3 december 2020. Syftet med detta tillfälle var att följa upp det skriftliga förfarandet från april och maj 2020 samt att diskutera de relevanta initiativ som ingår i kommissionens nya arbetsprogram, särskilt genomförandet av den övergripande ambitionen ”En ny satsning på demokrati i Europa”. Kommissionsledamoten hyllade det givande samarbetet med utskottet för framställningar och lyfte fram några av de viktigaste punkterna i kommissionens arbetsprogram.
Slutligen höll utskottet den 2 december 2020 en diskussion med Salla Saastamoinen, tillförordnad generaldirektör för kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor, om resultatet av övervakningen av de covid-19-åtgärder som medlemsstaterna infört.
Förbindelserna med rådet
Medlemmar av rådets sekretariat deltar ibland i sammanträdena i utskottet för framställningar. Tyvärr har rådets deltagande i debatter varit mycket begränsat under 2020. Här anser utskottet att det behövs ett mer aktivt samarbete med medlemsstaterna för att gå vidare med de framställningar som kräver snabba svar och reaktioner från de nationella myndigheterna. Utskottet konstaterar samtidigt att vissa medlemsstater redan anstränger sig för att aktivt bidra till diskussioner om sådana framställningar i utskottssammanträdena. I detta avseende är det värt att påminna om deltagandet av Slovakiens ständiga representation vid utskottssammanträdet den 10 november 2020, i diskussionen om framställning nr 0194/2020 angående påstådd korruption i Slovakien.
Förbindelserna med Europeiska ombudsmannen
Utskottet för framställningar har upprätthållit konstruktiva arbetsrelationer med Europeiska ombudsmannens kontor.
År 2020 redogjorde ombudsmannen, Emily O’Reilly, för sin årsrapport för 2019 vid utskottets sammanträde den 3 september 2020. Ombudsmannen tackade parlamentet för att hon hade blivit omvald och betonade de särskilda förbindelserna med utskottet för framställningar. Hon höll också ett kort föredrag om hur hennes arbete hade fortskridit under det senaste året, gav exempel på enskilda fall som lösts av hennes institution och noterade institutionernas framsteg när det gäller att förbättra administrativ praxis. Dessutom välkomnade ombudsmannen parlamentets överväldigande stöd till Europeiska ombudsmannens särskilda rapport om rådets ansvarsskyldighet och insynen i dess lagstiftningsprocess.
Förbindelserna med Europeiska revisionsrätten
Under de senaste åren har utskottet för framställningar byggt upp konstruktiva arbetsförbindelser med Europeiska revisionsrätten och aktivt bidragit till revisionsrättens årliga arbetsprogram.
Under 2020 lade utskottet för framställningar fram följande förslag som bidrag till revisionsrättens arbetsprogram för 2021: – Bedömning av användningen av EU:s medel och program för att bekämpa fattigdom inom EU – Djurs välbefinnande under transport – Respekterar EU djurens välbefinnande under transport?.
I en skrivelse av den 11 maj 2020 gav revisionsrättens ordförande dessutom utskotten möjlighet att lämna ytterligare förslag till revisionsrättens arbetsprogram 2021 i syfte att inkludera frågor om covid-19-pandemin. Utskottet för framställningar lade fram ett antal kompletterande förslag, bland annat bedömningen av hur covid-19 inverkat på sök- och räddningsinsatserna i Medelhavet, om den fria rörligheten för gränsarbetare och migrerande arbetstagare och om könsrelaterat våld under nedstängningen samt bedömningen av behov och upphandling av varor och tjänster som betalas med EU-medel med avseende på covid-19-projekt.
Slutligen, den 20 januari 2020, tog utskottet för framställningar del av en redogörelse för revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2019: Kom med synpunkter!: kommissionens offentliga samråd engagerar medborgarna, men insatserna för att nå ut är otillräckliga från dess föredragande Annemie Turtelboom.
Förbindelser med andra EU-organ
Den 19 februari 2020 tog utskottet för framställningar del av en redogörelse för Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs informationsrapport Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet från dess föredragande Krzysztof Pater.
Undersökningsresor
Under 2020 genomförde utskottet för framställningar en undersökningsresa till Bulgarien den 24–26 februari 2020, i syfte att undersöka verkställighetsförfaranden enligt civilprocesslagen och den påstådda användningen av otillbörliga klausuler i landet. Förslaget till betänkande om undersökningsresan till Bulgarien behandlades vid utskottssammanträdet den 10 november 2020.
I januari 2020 beslutade samordnarna att utskottet skulle genomföra två undersökningsresor under andra halvåret 2020, nämligen till en tysk ungdomsvårdsbyrå (Jugendamt) och till Baskien i Spanien, men anordnandet av dessa resor avbröts efter beslutet från parlamentets talman att ställa in parlamentariska evenemang, inklusive delegationer, som en av försiktighetsåtgärderna för att minska spridningen av covid-19 och minimera hälsoriskerna för ledamöterna och personalen. Med anledning av detta beslut gjordes inga fler undersökningsresor under 2020.
Offentliga utfrågningar
Som nämns i de inledande kommentarerna avbröts anordnandet av utfrågningar åtminstone under första halvåret 2020 som en försiktighetsåtgärd för att begränsa spridningen av covid‑19 i parlamentets lokaler. Beslutet är förklaringen till varför så få utfrågningar anordnades 2020.
Närmare bestämt höll utskottet för framställningar den 29 oktober 2020, tillsammans med utskottet för rättsliga frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, en offentlig utfrågning om unionsmedborgarskap: egenmakt, inkludering, deltagande. Evenemanget representerade parlamentets bidrag till kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2020 och utgjorde ett forum för diskussion om resultatet av det offentliga samråd om unionsmedborgares rättigheter som kommissionen höll i juli–oktober 2020. Utfrågningen fokuserade på unionsmedborgarskapet som en konkret fördel i människors dagliga liv, även under covid-19-pandemin, och på att främja inkludering i demokratiska processer och medborgarnas egenmakt. Slutligen diskuterades framtida vägar för att förenkla och stärka unionsmedborgarnas rättigheter, främja unionsmedborgarskapets värden och medborgarnas demokratiska deltagande samtidigt som lärdom dras av hanteringen av covid-19-pandemin.
De viktigaste frågorna
Covid-19 och hälsa
Medborgare som drabbats av de hälsorelaterade och socioekonomiska kriserna i samband med covid-19-pandemin riktade sin oro till parlamentet via sin naturliga medborgarportal, dvs. utskottet för framställningar. Under 2020 mottog, behandlade och besvarade utskottet 209 framställningar om covid-19.
Det är värt att betona att 122 av dessa 209 framställningarna tog upp frågor om folkhälsa, allt ifrån skydd av medborgarnas hälsa mot spridningen av viruset, inklusive behandlingar och skyddsutrustning, till hanteringen av hälsokrisen i medlemsstaterna och inköp och distribution av vacciner.
De övriga 72 framställningarna om covid-19 handlade mer om konsekvenserna av nationella nödåtgärder, inklusive nedstängningar, för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. I synnerhet rese- och arbetsbegränsningar hamnade högt upp i listan över medborgarnas farhågor. Andra viktiga frågor som framställarna tog upp gällde transporter, särskilt hanteringen av inställda flyg och resor under pandemin samt kompensationsmekanismerna.
Som nämns i de inledande kommentarerna prioriterade utskottet vid sina sammanträden i april–juli 2020 diskussioner om medborgarnas följande stora farhågor om spridningen av covid-19 och dess konsekvenser: – reformera och ge EU befogenhet att bättre hantera globala utmaningar och utvidga EU:s finansieringsinstrument, – flygbolags och resebyråers hantering av inställda flyg och resor under covid-19-utbrottet, – konsekvenserna av åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen för Schengensystemet, – vaccinering mot covid-19, – den svåra situationen för hemlösa i Europa under covid-19-pandemin, – skyddet av flyktingar och lokalbefolkningen på de Egeiska öarna mot covid-19, – reserestriktioner som införts av vissa medlemsstater, – konsekvenserna av covid-19 för rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
När det gäller utfallet av utskottets beslut är det värt att påminna om att 135 framställningar om covid-19 hölls öppna för behandling 2020 medan 74 framställningar avslutades. Viktigast av allt är att utskottet också, som uppföljningsåtgärder, antog ett förslag till resolution om Schengensystemet och åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen, ett förslag till resolution om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen och ett förslag till resolution om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen.
Slutligen är det värt att påminna om att utskottet inom ramen för hälsa antog ett viktigt och mycket efterlängtat förslag till resolution om ytterligare finansiering av biomedicinsk forskning om myalgisk encefalomyelit, som särskilt välkomnades av forskar- och patientgrupper.
Grundläggande rättigheter
Under 2020 diskuterade utskottet ett stort antal framställningar om grundläggande rättigheter, bland annat om konsekvenserna av covid-19-nödåtgärder för rättsstaten och demokratin, samt för den fria rörligheten, rätten till arbete, rätten till information och rätten till utbildning. I detta avseende ägnade utskottet särskild uppmärksamhet åt medborgarnas oro över nationella reserestriktioner och deras inverkan på Schengensystemet. I detta sammanhang antog utskottet ovannämnda förslag till resolution om Schengensystemet och åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen. Som en uppföljning av diskussionen om en framställning där skarp kritik framfördes mot den svåra situationen för över 4 miljoner hemlösa i Europa under covid‑19-pandemin antog utskottet också ett förslag till resolution om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen.
Dessutom ägnade utskottet stor uppmärksamhet åt barns rättigheter genom att behandla en rad framställningar om bortförande av barn i Japan, enligt vilka Japan inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1980 års Haagkonvention och 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter. I detta sammanhang hörde utskottet också Ewa Kopacz, parlamentets samordnare för barns rättigheter. Som en uppföljningsåtgärd antog kommittén den 16 juni 2020 ett förslag till resolution om internationella och inhemska bortföranden av barn med EU-medborgarskap i Japan.
Den 7 september 2020 antog utskottet dessutom yttrandet över betänkandet om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen – årsrapport för 2018–2019 och yttrandet över betänkandet om minskad ojämlikhet med särskilt fokus på fattigdom bland förvärvsarbetande.
Slutligen höll utskottet för framställningar den 29 oktober 2020, tillsammans med utskottet för rättsliga frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för medborgerliga fri‑och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, ovannämnda offentliga utfrågning om unionsmedborgarskap: egenmakt, inkludering, deltagande.
Miljöaspekter
Under 2020 ägnade utskottet stor uppmärksamhet åt medborgarnas oro över miljöskyddet, som diskuterades vid alla utskottssammanträden, med undantag för de sammanträden mellan april och juli som helt ägnades åt behandlingen av framställningar om covid-19.
Utskottet tog främst upp följande frågor: gruvdrift och dess inverkan på miljön, kärnkraftssäkerhet, luftföroreningar och försämringen av naturliga ekosystem. Framställningar om gruvdrift diskuterades vid flera utskottssammanträden under 2020, medan utskottet vid sammanträdet i februari behandlade en rad framställningar om kärnkraftverk i olika medlemsstater, bland annat Tyskland, Bulgarien och Grekland, samt ett antal framställningar som belyste föroreningarna och det försämrade ekosystemet i lagunen Mar Menor i Murcia (Spanien).
Slutligen diskuterade ledamöterna även framställningar som tog upp frågan om giftiga ämnen och kemiska restprodukter i Östersjön som härrör från dumpade vapen från andra världskriget.
Frågor om funktionsnedsättning
Utskottet för framställningar har en särskild skyddande roll med avseende på efterlevnaden av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom policyskapande och lagstiftningsåtgärder på EU-nivå. Inom ramen för detta ansvar behandlar utskottet framställningar som tar upp frågor om funktionsnedsättning. Det är värt att betona att antalet framställningar om funktionsnedsättningar nästan fördubblades under 2020 jämfört med 2019 (20 framställningar 2020 och 12 framställningar 2019). Under 2020 fortsatte utskottet sin behandling av framställningar om funktionsnedsättningar, och det framgick av dessa att de största utmaningarna fortfarande är diskriminering, tillgång till utbildning och sysselsättning samt inkludering.
Utskottet tog till exempel del av en framställning som påvisar de svårigheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer möter under covid-19-pandemin, särskilt när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, personlig assistans och kontakter med familjer och vårdgivare. I detta avseende antog rådet också ovannämnda förslag till resolution om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen.
Utskottet för framställningar behandlade dessutom framställning nr 1056/2016 om ett nära förknippat ämne, nämligen ingivandet av framställningar till Europaparlamentet på nationella teckenspråk som används i EU. Enligt framställningen, som lämnades in på uppdrag av föreningen Europeiska unionen för döva, bör döva teckenspråksanvändare också ha rätt att kommunicera på sitt eget teckenspråk, på samma sätt som andra framställare kan lämna in sina framställningar på det EU-språk som de föredrar. Framställaren hänvisade till bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och avslutade med att framföra att EU:s institutioner bör ligga i framkant när det gäller tillgänglighet i Europa. Som en uppföljning beslutade utskottet att planera för genomförandet av åtgärder som ger framställare rätt att kommunicera på sitt eget teckenspråk, och uppmanade utskottet för konstitutionella frågor att bedöma om det krävs en översyn av parlamentets arbetsordning för att möjliggöra genomförandet. I detta syfte inrättades i oktober 2020 en generaldirektoratsövergripande arbetsgrupp för teckenspråk på administrativ nivå.
Vid sitt sammanträde den 19 februari 2020 fick utskottet dessutom ta del av redogörelsen för EESK:s informationsrapport Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet.
Den 2 december 2020 antog utskottet dessutom ett yttrande över betänkandet om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Slutligen stod utskottet för framställningar den 28 oktober 2020 värd för sitt årliga seminarium om skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning - ”Den nya strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som organiseras av utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor. Vid seminariet utbyttes åsikter om EU:s nya strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2020–2030. Tillfälle gavs att undersöka de olika aspekter som ska omfattas av den nya strategin och samla in förslag från och samordna åtgärder bland de olika deltagarna.
Betänkanden, förslag till resolutioner och yttranden
Med undantag av sammanträdena i januari och februari kortades PETI-sammanträdena ner, först till två timmar per tillfälle och sedan till fyra sammanträden à två timmar per månad. Trots det förkortade tidsspannet för utskottssammanträden arbetade utskottet för framställningar i en intensiv och påskyndad takt för att anta ett stort antal parlamentariska ärenden.
Utöver sin årsrapport om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar under 2019 (2020/2044 (INI)) antog utskottet följande förslag till resolutioner:
• Förslag till resolution om ytterligare finansiering av biomedicinsk forskning om myalgisk encefalomyelit (2020/2580(RSP)) (30.4.2020).
• Förslag till resolution om internationella och inhemska bortföranden av barn med EU‑medborgarskap i Japan (2020/2621(RSP)) (16.6.2020).
• Förslag till resolution om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen (2020/2680(RSP)) (16.6.2020).
• Förslag till resolution om Schengensystemet och åtgärder som vidtagits under covid‑19-krisen (2020/2801(RSP)) (10.11.2020).
• Förslag till resolution om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen (2020/2802(RSP)) (10.11.2020).
Utskottet antog också följande yttranden:
• Yttrande i form av en skrivelse över rådets beslut om ingående av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2018/0427(NLE)) (21.1.2020).
• Yttrande över kontroll av unionsrättens tillämpning 2017, 2018 och 2019 (2019/2132(INI)) (19.2.2020).
• Yttrande över rekommendationerna om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (2020/2023(INI)) (30.4.2020).
• Yttrande över betänkandet om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen – årsrapport för 2018–2019 (2019/2199(INI)) (7.9.2020).
• Yttrande över minskad ojämlikhet med särskilt fokus på fattigdom bland förvärvsarbetande (2019/2188(INI)) (7.9.2020).
• Yttrande över Turkiet – årlig framstegsrapport 2019 och 2020 (2019/2176(INI)) (29.10.2020).
• Yttrande över genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2020/2086(INI)) (3.12.2020).
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
9.11.2021 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 0 1 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Alex Agius Saliba, Andris Ameriks, Marc Angel, Margrete Auken, Markus Buchheit, Francesca Donato, Eleonora Evi, Gheorghe Falcă, Vlad Gheorghe, Peter Jahr, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Cristina Maestre Martín De Almagro, Dolors Montserrat, Ulrike Müller, Yana Toom, Loránt Vincze, Tatjana Ždanoka, Kosma Złotowski |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Karolin Braunsberger-Reinhold, Jarosław Duda, Angel Dzhambazki, Anne-Sophie Pelletier, Domènec Ruiz Devesa |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7) |
Adam Bielan, Ska Keller, Simone Schmiedtbauer |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
26 |
+ |
ECR |
Adam Bielan, Kosma Złotowski |
ID |
Markus Buchheit |
NI |
Francesca Donato |
PPE |
Karolin Braunsberger-Reinhold, Jarosław Duda, Gheorghe Falcă, Peter Jahr, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Dolors Montserrat, Simone Schmiedtbauer, Loránt Vincze |
RENEW |
Vlad Gheorghe, Ulrike Müller, Yana Toom |
S&D |
Alex Agius Saliba, Andris Ameriks, Marc Angel, Cristina Maestre Martín De Almagro, Domènec Ruiz Devesa |
THE LEFT |
Anne-Sophie Pelletier |
VERTS/ALE |
Margrete Auken, Eleonora Evi, Ska Keller, Tatjana Ždanoka |
0 |
- |
|
|
1 |
0 |
ECR |
Angel Dzhambazki |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] EUT C 445, 29.10.2021, s. 168.
- [2] Yttrande antaget den 21 januari 2020.
- [3] Yttrande antaget den 19 februari 2020.
- [4] Yttrande antaget den 30 april 2020.
- [5] Yttrande antaget den 7 september 2020.
- [6] Yttrande antaget den 7 september 2020.
- [7] Yttrande antaget den 29 oktober 2020.
- [8] Yttrande antaget den 3 december 2020.
- [9] EUT C 425, 20.10.2021, s. 7.
- [10] EUT C 371, 15.9.2021, s. 6.
- [11] EUT C 425, 20.10.2021, s. 2.
- [12] EUT C 371, 15.9.2021, s. 2.
- [13] EUT C 362, 8.9.2021, s. 2.
- [14] Statistiken över behandlingen av framställningarna hämtades den 19 maj 2021.
- [15] Statistiken över resultatet av framställningarna hämtades den 19 maj 2021.