BETÄNKANDE om utnämning av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

12.1.2022 - (C9‑0405/2021 – 2021/0802(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Ryszard Czarnecki

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C9‑0405/2021 – 2021/0802(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0405/2021),

– med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0002/2022), och av följande skäl:

A. I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

B. Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C. Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

1. Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

 

BILAGA 1: JAN GREGORS MERITFÖRTECKNING

Anställningar
	Sedan 2/2020 Vice ordförande för Intosais kommitté för yrkesmässig standard Sedan 05/2016  Europeiska revisionsrätten, ledamot, ordförande i kommittén för kontroll av revisionskvaliteten
	6/2014–6/2016 Böhmisk-mähriska garanti- och utvecklingsbanken Vice ordförande i tillsynsnämnden 2/2014–4/2016 Allmänna sjukförsäkringen i republiken Tjeckien Styrelseledamot, finanskommittén
	5/2013–4/2016 Europeiska investeringsbanken Styrelseledamot, ersättningskommittén
	4/2012–4/2016 Tjeckiska exportbanken Vice ordförande i tillsynsnämnden
	9/2010–4/2016 Finansministeriet Biträdande minister, avdelningen för offentliga sektorns budgetar Statsbudget, lokala och kommunala budgetar, skuldförvaltning, statens finanser och deras redovisning, EU-medel, EU-budget, fleråriga budgetramen
	2/2001–8/2010 Finansministeriet Avdelningen nationella fonden Direktör, biträdande nationell utanordnare Finansiell förvaltning och certifiering av EU-medel, behörig myndighet för den gemensamma jordbrukspolitiken, budgetplan och EU-budget, egna medel
	10/1998–1/2001 Finansministeriet Avdelningen för europeisk integration, enheten för horisontella förbindelser Enhetschef Samordning av finans- och ekonomifrågor i samband med anslutningsförhandlingarna, huvudsakligen rörande regionalpolitik, den gemensamma jordbrukspolitiken och EU-budgeten
	6/1998–9/1998 Finansministeriet Avdelningen för europeisk integration, enheten för horisontella förbindelser Administratör
	4/1998–5/1998 Finansministeriet Avdelningen för finanspolitik, enheten för europeiskt samarbete Administratör
	3/2007–11/2007 Ministeriet för regional utveckling Medlem i regeringens förhandlingsteam (nationella strategiska referensramen – finansiella frågor)
Främmande språk
	Förståelse Muntlig färdighet Skriftlig färdighet Engelska (CAE) avancerad avancerad avancerad Slovakiska avancerad självständig självständig Franska självständig självständig självständig Tyska självständig baspresterande baspresterande Italienska baspresterande baspresterande baspresterande

 

Utbildning

10–12/1998 Joint Vienna Institute, CERGE-EI Prag, makroekonomi, mikroekonomi, internationell handel, redovisning och finansiell analys (på engelska) 1996–1998 Ekonomihögskolan i Prag huvudämne: internationell handel, biämne: europeisk ekonomisk integration 1993–1996 Ekonomihögskolan i Prag kandidatstudier, internationell handel, forskarassistent (matematik). 1989–1993 Sekundärskola, Žďár nad Sázavou 1982–1989 Primärskola, Žďár nad Sázavou

 

Yrkesverksamhet
	Sedan 2020 Revisionskvalitet, oberoende kvalitetsgranskningar 2016–2021 Samordning av frågor som rör brexit 2016–2021 Årliga revisioner av EU:s prestationsram, prestationsrapporter (kontorslokaler, bekämpning av radikalisering, tull), granskningar (Framtiden för EU:s finanser, den fleråriga budgetramen 2021–2027) 2004–2015 Förberedelse av EU-budgeten, Ekofin/budget, huvudsakligen som delegationschef 2011, 2014 och 2016 Undersökning av den tjeckiska ekonomiska utvecklingen, delegationschef, EDRC, OECD 2011–2013 Förhandling om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 2009 Partnersamverkansexpert för en kortare tid (övervakning av ackrediteringen av GJP-utbetalningsstället), jordbruksministeriet, Bulgarien 2008 Expertgranskning av det kroatiska förvaltnings- och kontrollsystemet (EU-medel), Sigma, OECD, Kroatien 2007 Förvaltning av EU-medel, egna medel, OECD, Makedonien 2007 Medlem i regeringens förhandlingsteam för den nationella strategiska referensramen med ansvar för finansiella frågor 2006 Förberedelser inför införandet av euron, ledare för arbetsgruppen offentliga finanser och offentlig förvaltning 2004–2005 Förhandling om EU:s budgetplan 2007–2013 2001–2004 Förberedelse av systemet för ekonomisk förvaltning och kontroll av EU-medel (Phare, Ispa, Sapard, struktur- och sammanhållningsfonder) 2000–2002 EU-anslutningsförhandlare (EU-budget – förhandlingskapitlen regionalpolitik, jordbruk, budget och finansiella frågor) 2000–2001 Förhandling om internationella överenskommelser för föranslutningsstöd 1999 Granskning av lagstiftningen inför anslutningen (regionalpolitik, egna medel, finansiell kontroll, delvis GJP) 1998–1999 Granskning av den ekonomiska utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa, EDRC, OECD 1998 Kortare vistelse, Europeiska kommissionen, Taiex

 

 

 

BILAGA 2: JAN GREGORS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor för förnyelse av revisionsrättens ledamöter

Fullgörande av arbetsuppgifter: lärdomar och framtida åtaganden

1. Vad är det viktigaste du har åstadkommit som ledamot av revisionsrätten? Vilka har varit de största motgångarna?

Det viktigaste jag åstadkommit som ledamot av revisionsrätten är bland annat att jag introducerat och utvecklat rapporten om EU-budgetens prestation. Den högt uppskattade årliga rapporten är en del av ansvarsfrihetsförfarandet och offentliggjordes för första gången för budgetåret 2019. Den är innovativ eftersom det är första gången som revisionsrätten tittar på prestationer på återkommande basis. Jag inledde de metodologiska förberedelserna för den här rapporten 2017 när jag var delaktig i ordförandeskapet under ledamöternas seminarium, som till största delen fokuserade på revision av prestation. I rapporten undersöks delarna inom ramen för revision av prestation, och uppföljningar av föregående särskilda rapportrekommendationer. Här bedöms även de uppgifter om prestation som finns tillgängliga under de huvudsakliga posterna i den fleråriga budgetramen. Prestationsrapporterna ger revisionsrätten möjlighet att granska prestationerna inom EU:s budget på högre nivå.

Som ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten sedan februari 2020 har jag påbörjat och lett viktiga metodologiska utvecklingar, som den webbaserade metoden för revisionsrätten (AWARE), effektivare justering av resultat tillsammans med våra revisionsobjekt, förtydligande av regler för att säkerställa kvaliteten på rekommendationerna och en förbättrad metod för den oberoende kvalitetsgranskningen. Jag har även i hög grad varit delaktig i kvalitetsgranskningen av mer än 100 uppgiftsplaner och särskilda rapporter. Detta innebar att jag personligen kunde bidra till kvaliteten på många revisionsrapporter.

När det gäller motgångar beklagar jag att vi ännu inte har kunnat utöka revisionsrättens revisionsmandat. Jag kommer att fortsätta att arbeta hårt för att revisionsrätten ska få mandat att granska samtliga EU:s institutioner och organ enligt fördragen, men även samtliga mellanstatliga strukturer som har stor betydelse för EU:s funktionssätt.

2. Vilka är de viktigaste lärdomarna inom ditt ansvarsområde/resultat som uppnåtts i samband med dina arbets- och granskningsuppgifter?

Jag har varit föredragande ledamot för olika typer av rapporter:

• Årliga rapporter för budgetåren 2016–2018, kapitel 3 – EU-budgeten: att uppnå resultat. Inom detta ansvarsområde förtydligade jag inriktningen på mer horisontella delar av ramen för prestationsmätning. Jag utvecklade även uppföljningen av revisionsrättens rekommendationer mot fullständig täckning.

• Rapporten om EU-budgetens prestation för budgetåret 2019 (se föregående fråga).

• Särskild rapport 34/2018 ”EU-institutionernas kontorslokaler – några exempel på god förvaltningspraxis men också vissa brister”. Med hjälp av den här rapporten kunde principerna och förvaltningen kring stora byggprojekt rationaliseras.

• Särskild rapport 13/2018 ”Bekämpning av radikalisering som leder till terrorism: kommissionen har tillgodosett medlemsstaternas behov, men det finns vissa brister i samordningen och utvärderingen”. Jag tog över den här uppgiften på revisionsrättens begäran. Den togs emot väl av revisionsrätten och tilldelades revisionsrättens pris för klarspråk 2019.

• Särskild rapport 4/2021 ”Tullkontroller: otillräcklig harmonisering skadar EU:s ekonomiska intressen”. Rapporten välkomnades av kommissionen och presenterar vad som bör göras för att göra tullunionen mer harmoniserad och ändamålsenlig, i linje med EU:s ekonomiska intresse. Efter offentliggörandet av den här rapporten och för att kunna föreslå förbättringar inrättade kommissionen en expertgrupp för att diskutera utmaningarna i tullunionen, som ökningen av e-handeln, tullens allt viktigare roll vid kontroll av risker utanför skatterätten, framtidens riskhantering och förvaltningsmässiga aspekter.

• Briefingdokumentet ”Framtiden för EU:s finanser: reform av hur EU-budgeten fungerar”, februari 2018 och briefingdokumentet om kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027, juli 2018. Dessa granskningar gav objektiva siffror och jämförelser och uppskattades av Europaparlamentet och det hänvisas ofta till dem.

Jag har även ansvarat för revisionsrättens arbetsgrupp om brexit, som övervakade utvecklingen, förberedde rådgivning och briefingdokument om olika ämnen samt en genomgång av politiken. Dessutom identifierade gruppen revisionsidéer i frågor som rörde brexit. Arbetet inkluderade även inrättande av ett utträdesavtal för att garantera en lämplig roll för revisionsrätten.

När det gäller lärdomar kan jag nämna behovet av ständig rapportering av prestationer, fördelarna med en öppen dialog med olika intressenter och en tydlig samverkan med revisionsobjekten.

3. Vilket mervärde skulle du kunna tillföra revisionsrätten under din andra mandatperiod och/eller särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad skulle du vilja ändra inom ditt ansvarsområde? Vad sporrar dig?

Jag har ett treårigt mandat som ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvalitet (till den 23 januari 2023). I mitt ordförandeskap vill jag fortsätta att arbeta med inrättandet av standarder (Insosai), kvalitetskontroller och fortsätta framåt med flera viktiga frågor som rör metoder och förfaranden:

• Tillhandahålla offentlig tillgång på flera språk till revisionsrättens förnyade metodologi.

• Nå ett avtal med kommissionen om de praktiska arrangemangen kring kontradiktoriska förfaranden.

• Förbättra kommunikationen med revisionsobjekten.

• Förbättra kvaliteten på revisionsdokumentationen.

• Granska genomförandet av den förnyade oberoende kvalitetsgranskningen.

I slutet av min mandatperiod som ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvalitet kommer jag att vara tillgänglig för ytterligare en period som ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvalitet eller för att fortsätta med andra ansvarsområden inom revisionsrätten.

Som ledamot i förvaltningskommittén kommer jag att upprätthålla ett tydligt fokus på att förbättra institutionens budgetförvaltning och resurshantering. Jag kommer även i fortsättningen att arbeta mycket med allmänna rättsfrågor, såsom revisionsrättens strategi, politik, reformer, personalens motivation etc.

Det som motiverar mig är min pliktkänsla och vetskapen om det mervärde som revisionsrättens arbete tillför och den bekräftelse som jag får från kollegor, revisionsobjekt och andra aktörer.

4. Hur ser du till att nå de planerade revisionsmålen för en granskningsuppgift? Har du någonsin befunnit dig i en situation där du inte kunde genomföra granskningsuppgiften, och vad var i så fall skälet till detta? Hur agerar du i sådana kontroversiella situationer?

Under de revisioner som jag ansvarat för kunde vi nå de planerade revisionsmålen tack vare god planering och genom att följa tydliga metoder för revisionsobjektet, inklusive återkoppling om den planerade revisionen innan den påbörjades. En annan sak som bidragit till att uppnå de planerade revisionsmålen har varit möjligheten att förlita oss på vår revisionspersonal, som har hög kompetens och som är mycket engagerade. Den här tillgången har byggts upp med tiden med hjälp av noggranna urvalsprogram, omfattande fortbildning, genom att skapa lockande karriärmöjligheter och initiativ för att öka personalens motivation.

Under pandemin har det dock varit en utmaning att fortsätta arbetet i normal takt och följa våra tidsfrister eftersom det inte varit möjligt att genomföra revisioner på plats och att tillgången på revisionsobjekt var begränsad. Tack vare kreativa lösningar, såsom anpassade förfaranden för att åtgärda granskningsresultat och upprätthålla nära kontakt med revisionsobjekten i samtliga skeden av revisionsprocessen kunde förseningarna begränsas.

5. Om ditt mandat skulle bekräftas för en andra period och om du, hypotetiskt sett, skulle väljas till doyen för en avdelning inom revisionsrätten, hur skulle du då leda arbetet för att fastställa avdelningens prioriteringar? Kan du ge oss två eller tre exempel på områden som man bör fokusera på i framtiden?

Som ordförande i kommittén för kontroll av revisionskvalitet leder jag arbetet och fastställer prioriteringarna tillsammans med de andra ledamöterna i kommittén. För extra viktiga frågor arbetar jag tillsammans med samtliga ledamöter i revisionsrätten. Jag värderar även synpunkter från personalen i direktoratet för kvalitetskontroll och revisionspersonalen i avdelningarna. Det är genom utbyte av synpunkter som vi når ändamålsenliga och effektiva lösningar på de utmaningar som vi ställs inför.

I kommittén för kontroll av revisionskvalitet strävar jag efter att vidareutveckla och finjustera revisionsrättens metod samtidigt som jag vill tillhandahålla offentlig åtkomst till metoddatabasen. Jag vill också fortsätta att stärka mervärdet hos de oberoende kvalitetsgranskningarna av uppgiftsplaner och rapporter. Särskilt viktigt i det sammanhanget är kvaliteten på revisionsrekommendationerna (som säkerställer att de alltid baseras på övertygande revisionsbevis, som skapar en uppsättning rekommendationer och kopplar dem till uppföljningen av rekommendationernas genomförande). Jag vill även fortsätta att stärka samarbetet med GD BUDG. Där har vi redan kommit överens om att skapa en arbetsgrupp för att fastställa samarbetsavtal för kontradiktoriska förfaranden.

6. Om du skulle ha till uppgift att välja ut granskningsuppgifterna inför utarbetandet av revisionsrättens årliga arbetsprogram, på vilken grund skulle du göra ditt val bland parlamentets och/eller budgetkontrollutskottets prioriteringar?

Vad skulle du göra om en politisk prioritering inte motsvarar revisionsrättens riskbedömning av unionens verksamhet?

Planering av granskningsuppgifter är en viktig och komplex process där revisionsrätten använder ett välutvecklat förfarande. Det inkluderar flera steg och beaktar olika kriterier, såsom fullständig täckning, risker som identifierats vid revisionsrättens riskbedömning, väsentlighet och relevans enligt vad som angetts av våra intressenter. Vi strävar efter att granska alla betydande risker och/eller riskfyllda områden vid någon tidpunkt och prioriterar dem baserat på de uppgifter som våra intressenter lämnar.

För att uppnå detta mål på bästa möjliga sätt har revisionsrätten börjat utveckla ett flerårigt program. Principen ingår i revisionsrättens strategi för 2021–2025. I varje steg av den årliga förberedelseprocessen beaktas förteckningen med prioriteringar från Europaparlamentet och rådet. Revisionsrätten har stärkt dessa överväganden sett till de förslag som inkommit. Jag anser att om intressenternas prioriteringar inte beaktas under ett visst år bör man i stället ta hänsyn till dessa i ett senare skede.

Portföljförvaltning, arbetsmetoder och resultat

7. Det är avgörande att ta fram tillförlitliga rapporter av hög kvalitet inom föreskriven tid.

– Hur skulle du se till att de uppgifter som används i en granskning är tillförlitliga och att granskningsresultaten inte är inaktuella?

Vi bedömer tillförlitligheten hos de revisionsbevis som används. Tillförlitligheten beror på källan (t.ex. om det är originaldokument eller inte, om källan är oberoende eller inte), typen (elektroniska uppgifter, styrkande handlingar, intervjuer etc.), sättet som uppgifterna samlats in på (t.ex. direkt från revisorn eller inte), om uppgifterna kommit in i tid och i vilken utsträckning som de redan har kontrollerats (t.ex. om de genomgått omfattande interna kontroller i revisionsobjektets verksamhet). Vi genomför även särskilda granskningar av uppgifternas tillförlitlighet. Jag har till exempel personligen övervakat arbetet för att kontrollera uppgifters tillförlitlighet när det gäller EU-budgetens prestation.

Våra oberoende kvalitetskontroller av utkast till rapporter inkluderar urvalskontroller av bevis för viktiga observationer. Detta inkluderar även bedömning av kvalitet och aktualitet för de uppgifter som används.

– Hur skulle du förbättra rekommendationernas kvalitet och relevans?

I rapporterna som jag var föredragande ledamot för (se ovan) begränsade jag antalet rekommendationer för att säkerställa kvalitet, fokus och effekt. Jag kontrollerade att rekommendationerna var tydliga, konstruktiva, att de gav mervärde samtidigt som de var kostnadseffektiva och hade en nära koppling till revisionsobservationer som vi hade övertygande bevis för.

Som ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvalitet har jag arbetat mycket för att främja rekommendationernas kvalitet och relevans. Jag har till exempel arbetat för att vidareutveckla och förtydliga revisionsrättens metoder för att utarbeta rekommendationer. Processen underbyggs av vår årliga kvalitetsbedömning inom ämnet.

Ända sedan jag valdes till ledamot av kommittén för kontroll av revisionskvalitet för fyra år sedan har jag uppmärksammat våra oberoende kvalitetsgranskningar och särskilt dess effekter på kvaliteten på rekommendationerna. Jag kände att det fanns ett behov av att skapa/formulera många av rekommendationerna som gjorts i utkasten till rapporterna. Jag ledde även utvecklingen av vår metod för oberoende kvalitetsgranskningar med fokus på kvalitet. Detta inkluderade införande av kontroller av revisionsbevisens existens och kvalitet för viktiga observationer.

8. Syftet med reformen av revisionsrätten är att förstärka redovisningsansvaret mellan granskningsteamet och den föredragande ledamoten.

– Med tanke på din erfarenhet – tror du att en ledamots roll kommer att förändras så att ledamoten blir mer delaktig i revisionsarbetet?

Som föredragande ledamot anser jag att det är min plikt att vara delaktig i revisionsprocessens olika skeden: programplanering, planering, genomförande och rapportering. Detta inkluderar deltagande i arbetsmöten, hantering av risker, att agera vid svårigheter, upprätthålla en nära kontakt med revisionsobjektet samt presentera resultaten för våra intressenter och i offentliga forum.

– Skulle du vilja förändra ditt sätt att arbeta med ett granskningsteam? Om ja, hur?

Jag kommer att fortsätta interagera med granskningsteamen för att på så sätt främja ett öppet arbetssätt och bistå med vägledning vid behov. Jag kommer även i fortsättningen att arbeta för att motivera personalen, till exempel genom att göra den delaktig i alla viktiga beslut som rör revisionerna och genom att inkludera den i olika utbyten på hög nivå under granskningsprocessen. Jag värderar revisionsrättens personal högt och de är verkliga experter inom många olika områden.

9. Vilka åtgärder skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra och modernisera revisionsrättens funktionssätt, programplanering och arbete (revisionscykeln)? Kan du efter din första mandatperiod nämna en positiv aspekt av revisionsrättens arbete och en negativ?

Jag skulle vilja fortsätta arbeta för en vidareutveckling av revisionsrättens fleråriga program. Jag anser att det skulle vara gynnsamt att på ett bättre sätt säkerställa att de så småningom kan omfatta alla väsentliga och riskfyllda områden. Dessutom anser jag att revisionsrätten bör försöka inrätta fleråriga program för att möjliggöra övergripande slutsatser inom viktiga övergripande aspekter som rör budgethanteringen (t.ex. bedrägeribekämpning, tillförlitligheten hos prestationsuppgifterna etc.) vid vissa tillfällen baserat på resultaten från olika granskningsuppgifter. Dessa övergripande slutsatser skulle kunna presenteras i rapporterna som beskriver EU-budgetens prestation.

En mycket positiv del av revisionsrättens funktion är kollegialiteten. Det är en verklig styrka vid bedömningar av komplexa frågor. En negativ aspekt är upptäcktsrisken vid revision. En särskild del som bör beaktas i detta avseende är våra granskningsuppdrag. Revisionsrätten har under det senaste årtiondet gradvis minskat det totala antalet dagar för granskningsuppdrag. Detta förlängdes nyligen på grund av covid-19-restriktioner. Jag anser att kontroller på plats krävs för att säkerställa att vår institution kan fungera ändamålsenligt, både när det gäller identifiering och förebyggande arbete sett till vikten av vår närvaro.

10. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och ge mer valuta för pengarna.

– Med utgångspunkt i den erfarenhet du fått under din första mandatperiod – vad skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) när det gäller granskningen av EU:s budget?

För att skapa ett bra samarbete är det viktigt att upprätthålla nära kontakter. Därför är de årliga sammanträdena med budgetkontrollutskottet och revisionsrätten mycket användbara. Dessutom kan sammanträden där särskilda ämnen avhandlas vara väldigt värdefulla. Ett bra exempel på detta är samrådet om rapporten om EU-budgetens prestation. Andra liknande samråd kan genomföras i framtiden, även om kvalitetsfrågor.

– Hur skulle förbindelserna mellan revisionsrätten och nationella revisionsorgan kunna stärkas?

Kontaktkommitténs ramar tillhandahåller en solid grund för samarbete mellan revisionsrätten och de högsta nationella revisionsorganen. Ramarna inbegriper årliga möten och diverse arbetsgrupper, nätverk och specialgrupper som inrättats för att ta upp frågor av gemensamt intresse. Jag anser att det här upplägget är tillräckligt flexibelt för att utreda alla aktuella frågor.

En annan del av samarbetet är inrättandet av och delaktigheten i expertgranskningar. De är en mycket viktig del för att säkerställa revisionsorganens funktion. Vi har nyligen genomgått en expertgranskning av genomförandet av vår strategi och vår etiska ram. Jag anser att vi skulle kunna anordna en ny expertgranskning om genomförandet av vår it-strategi.

Jag har även visat mitt stöd för att välkomna utstationerade nationella experter från de högsta revisionsorganen och andra organ att arbeta hos revisionsrätten. För närvarande arbetar 15 experter i olika direktorat.

11. Hur kommer du att stödja parlamentet för att förkorta ansvarsfrihetsförfarandet? Vilka åtgärder skulle du kunna vidta?

Det är en utmaning att förkorta ansvarsfrihetsförfarandet. Revisionsrätten har alltid respekterat rättsliga tidsfrister. Vi är beroende av tidpunkten för kommissionens offentliggörande av paketet för ansvarsskyldighet. Särskilt tidpunkten för den årliga förvaltnings- och resultatrapporten är en stor utmaning för oss. Vi förstår att kommissionen är beroende av information som kommuniceras från medlemsstaterna. Det skulle kunna vara ett ämne för särskilda samrådsmöten (se fråga 10).

Oberoende och självständighet

12. På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera ditt personliga oberoende, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom revisionsrätten ifrågasätts?

Jag följer uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter. Jag har inga externa aktiviteter. Jag har aldrig haft någon politisk tillhörighet och har inte heller haft någon politisk tjänst eller politisk position. Jag har dessutom fått mitt säkerhetsgodkännande förlängt för nivån Secret (nationell nivå och EU-nivå). Detta inger i min mening en stark försäkran om personlig integritet.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller till och med bedrägeri med EU-medel och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Har du befunnit dig i denna situation under din nuvarande mandatperiod?

När det gäller bedrägerier tillämpar revisionsrätten och jag principen om nolltolerans, oavsett var de inträffar. I samband med mina granskningsuppgifter har jag ännu inte ställts inför några misstankar om bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen. Om detta inträffar kommer jag att säkerställa att dessa ärenden vidarebefordras till den europeiska åklagarmyndigheten och/eller till europeiska byrån för bedrägeribekämpning enligt revisionsrättens aktuella praxis.

Revisionsarbetet för revisionsförklaringen kan identifiera risker för bedrägeri. Som ledamot av revisionsrätten deltar jag i kollegiala beslut som rör revisionsförklaringen. Beslut som rör vidarebefordran av ärenden till Eppo/Olaf hanteras däremot på operativ nivå. Våra revisorer utbildas i hur de kan upptäcka och rapportera potentiella fall av bedrägeri.

Revisionsrättens strategi för perioden 2021–2025 inbegriper en intensifiering av åtgärderna på detta område. Vi har nyligen antagit en handlingsplan för samtliga delar inom revisionsarbetet och samtliga ansvarsområden inklusive Next Generation EU. Inom kommittén för kontroll av revisionskvalitet har vi lanserat och övervakat kvalitetssäkringsgranskningar av risken för bedrägerier samt skapat flera vägledningar och rekommendationer inom området. Dessutom har jag lett flera sammanträden och fortbildningar, ibland i samarbete med Eurojust, Olaf eller Eppo, för att förbättra EU-institutionernas åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

14. Intressekonflikter kan medföra risk för att revisionsrättens anseende ifrågasätts. Hur skulle du hantera en intressekonflikt?

Enligt uppförandekoden för ledamöter av revisionsrätten skulle jag meddela revisionsrättens ordförande och försöka åtgärda intressekonflikten. Jag skulle inte åta mig arbetet som föredragande ledamot för en uppgift där jag upplever att det finns en intressekonflikt.

15. Är du inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet, vilken typ av rättsprocess?

 Nej, det är jag inte.

16. Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad transparens, fördjupat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om granskningar?

Som ledamot av revisionsrätten arbetar jag hårt för transparens och samarbete med Europaparlamentet för att stötta och stärka parlamentets demokratiska roll och för att förbättra EU-institutionernas ansvarsskyldighet. Jag har för avsikt att fortsätta med detta arbete. För att garantera transparens inom det område som jag för närvarande ansvarar för skulle jag vilja rapportera om verksamheten inom kommittén för kontroll av revisionskvalitet till budgetkontrollutskottet. När det gäller parlamentets önskemål om granskningar ställer jag mig positiv till mer detaljerad återkoppling på området. Jag stöttar även en utökad uppföljning av revisionsrättens rekommendationer som parlamentet anser vara viktiga.

Övriga frågor

17. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur till ett förnyat mandat om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Det är svårt att föreställa sig att arbeta i revisionsrätten utan att ha Europaparlamentets stöd. Om parlamentet inte stöder min nominering är jag beredd att föreslå för ledningen att min kandidatur dras tillbaka.

18. En utnämning till ledamot av revisionsrätten kräver full uppmärksamhet och fullständigt engagemang i institutionen och att man skapar förtroende for unionen bland medborgarna.

– Hur anser du att man på bästa sätt kan tillgodose dessa yrkeskrav?

Jag är helt inriktad på mina arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten. I det dagliga arbetet fäster jag stor vikt vid kunskapsutveckling och främjande av lagandan i samarbete med andra ledamöter och i våra granskningsteam. Det främjar en öppen och inkluderande arbetsmiljö. När jag representerar institutionen externt gör jag mitt bästa för att lyfta fram kvaliteten på våra rapporter och rekommendationer och säkerställa optimal inverkan till fördel för EU:s budget och unionsmedborgarna. Detta inkluderar även presentation av revisionsrättens rapporter för nationella myndigheter och parlament.

– Hur stor del av din arbetstid uttryckt i dagar tillbringar du i Luxemburg? Överväger du några förändringar när det gäller din närvaro i Luxemburg?

När jag påbörjade mitt arbete i början av maj 2016 lyckades jag hitta ett hus i mitten av juni samma år, vilket innebar att min familj och jag steg för steg flyttade till Luxemburg. Våra barn började i Europaskolan i Luxemburg. Sedan dess tillbringar jag mycket tid i Luxemburg och arbetet på revisionsrätten får min odelade uppmärksamhet.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Delvis förnyelse av revisionsrättens ledamöter – den tjeckiska kandidaten
Referensnummer	12535/2021 – C9-0405/2021 – 2021/0802(NLE)
Samråd / begäran om godkännande	5.11.2021
Ansvarigt utskott  Antagande	CONT 10.11.2021
Föredragande  Utnämning	Ryszard Czarnecki 17.11.2021
Behandling i utskott	10.1.2022
Antagande	10.1.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Isabel García Muñoz, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Pierre Karleskind, Joachim Kuhs, Claudiu Manda, Alin Mituța, Younous Omarjee, Tsvetelina Penkova, Markus Pieper, Sabrina Pignedoli, Michèle Rivasi, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Vincenzo Sofo, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Durand, Maria Grapini, Mikuláš Peksa, Elżbieta Rafalska, Sándor Rónai, Viola Von Cramon-Taubadel
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Robert Roos
Ingivande	12.1.2022