BETÄNKANDE om utnämning av Marek Opiola till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

12.1.2022 - (C9‑0406/2021 – 2021/0803(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Claudiu Manda

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Marek Opiola till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C9‑0406/2021 – 2021/0803(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0406/2021),

– med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0004/2022), och av följande skäl:

A. I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Marek Opiola till ledamot av revisionsrätten.

B. Europaparlamentets budgetkontrollutskott har därefter granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C. Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten då den nominerade kandidaten först höll ett inledande anförande, och därefter besvarade utskottsledamöternas frågor.

1. Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Marek Opiola till ledamot av revisionsrätten och uppmanar rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsmyndigheter.

 

 

BILAGA 1: MAREK OPIOLAS MERITFÖRTECKNING

Personuppgifter   Anställningsperiod Institution Befattning	1 februari 2021 → Europeiska revisionsrätten Ledamot av revisionsrätten Ledamot av avdelning V om EU:s finansiering och förvaltning    Föredragande ledamot för följande uppdrag: • Årsrapport 2020 – kapitel 9: Administration. • Yttrande nr 2/2021 över kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 för att förbättra förutsägbarheten för medlemsstaterna och förtydliga förfarandena vid tvistlösning när traditionella, momsbaserade och BNI-baserade egna medel tillhandahålls. • Årsrapport 2021 – kapitlen Administration, Intäkter. • Effektivitetsrevision: Har EU-institutionerna fått bukt med covid-19-krisen och blivit mer motståndskraftiga?)
Anställningsperiod Institution Befattning     Anställningsperiod Institution Befattning Utskottsledamot       Anställningsperiod Institution Befattning   Utskottsledamot	27 november 2019–1 februari 2021 Polens Riksrevision Vice direktör      12–27 november 2019  Polska sejmens nionde mandatperiod Parlamentsledamot – deputerad i sejmen • Utskottet för särskilda tjänster • Utskottet för regler, de deputerades affärer och immunitet • Försvarsutskottet     2015–2019 Polska sejmens åttonde mandatperiod Parlamentsledamot – deputerad i sejmen   • Utskottet för särskilda tjänster  Utskottsordförande (från 2015 till 2019) • Utskottet för regler, de deputerades affärer och immunitet  Vice utskottsordförande (från 2015 till 2019) • Försvarsutskottet
Permanent ledamot i parlamentarisk delegation	• Polska sejmens och senatens delegation  i Natos parlamentariska församling.   Delegationschef (från 2016 till 2019)
Anställningsperiod Institution Befattning   Utskottsledamot   Permanent ledamot i parlamentarisk delegation	2011–2015 Polska sejmens sjunde  mandatperiod Parlamentsledamot – deputerad i sejmen   • Utskottet för särskilda tjänster  Utskottsordförande (från februari 2013 till augusti 2013)  Vice utskottsordförande (från juli 2012 till februari 2013) • Försvarsutskottet   Underutskottet för internationellt samarbete och Nato    Underutskottsordförande (från 2011 till 2013)   • Polska sejmens och senatens delegation   i Natos parlamentariska församling.   Biträdande delegationschef (från 2012 till 2015)
Anställningsperiod Institution Befattning   Utskottsledamot   Permanent ledamot i parlamentarisk delegation	2007–2011 Polska sejmens sjätte mandatperiod Parlamentsledamot – deputerad i sejmen   • Utskottet för särskilda tjänster • Försvarsutskottet  Underutskottet för internationellt samarbete och Nato   Underutskottsordförande (från 2009 till 2011)   • Polska sejmens och senatens delegation i Natos parlamentariska församling  Biträdande delegationschef (från 2007 till 2011)
Anställningsperiod Institution Befattning   Utskottsledamot	2005–2007 Polska sejmens femte mandatperiod Parlamentsledamot – deputerad i sejmen   • Försvarsutskottet  Vice utskottsordförande (från 2006 till 2007) • Utskottet för särskilda tjänster • Utskottet för regler, de deputerades affärer och immunitet
Anställningsperiod Institution   Befattning	2002–2005 Partiet Lag och rättvisas huvudkontor • Presidentens kansli • Det verkställande kansliet Expert
Anställningsperiod Institution Befattning	1997–2002 Militär trupp, enhet nr 2420 Civilanställd
Utbildning   Utbildningsperiod Universitetets namn Fakultet Typ av examen   Utbildningsperiod Universitetets namn Fakultet Typ av examen	2003–2004 Warszawas universitet Doktorandstudier i nationell säkerhet Doktorandexamen   1995–2003 Warszawas universitet Fakulteten för journalistik och statsvetenskap  Masterexamen i statsvetenskap
Språkkunskaper   Engelska   Tillgång till konfidentiella uppgifter   Hobbyer och intressen	Språkkunskaper – goda   Tillgång till topphemlig information, sekretessbelagda EU- och Nato-uppgifter   Skytte, kanotpaddling, segling

 

 

 

BILAGA 2: MAREK OPIOLAS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor för förnyelse av revisionsrättens ledamöter

  Skriftliga svar på frågorna från Marek Opiola

Fullgörande av arbetsuppgifter: lärdomar och framtida åtaganden

1. Vad är det viktigaste du har åstadkommit som ledamot av revisionsrätten? Vilka har varit de största motgångarna?

Under mitt nio månader långa mandat i Europeiska revisionsrätten har jag kunnat konstatera att revisionsrätten, i egenskap av den institution som ansvarar för oberoende extern revision, är en verkligt professionell och välfungerande organisation där jag har fått tillfälle att träffa många högt kvalificerade och engagerade ledamöter och medarbetare. Mot denna bakgrund har jag därför försökt att själv bidra till revisionsrättens arbete. Jag anser att jag snabbt har lärt mig hur revisionsrätten arbetar och vad som är specifikt för den, vilket jag ser som min största bedrift under min korta ämbetsperiod. Min näst största bedrift anser jag vara att jag har tjänstgjort som ambassadör för de funktionsnedsatta, och arbetat för att skapa en verkligt inkluderande miljö. I revisionsrättens nya policy och handlingsplan för mångfald och inkludering förväntas revisionsrättens ledamöter vara ambassadörer för mångfald och inkludering genom att engagera sig i olika verksamheter på det området. Jag är hedrad över att mitt initiativ att sponsra åtgärder som syftar till att höja medvetenheten om funktionsnedsättning har blivit godkänt. För närvarande håller jag tillsammans med revisionsrättens personal på att förbereda ett evenemang som heter Disability Awareness Week, och som ska hållas från den 29 november till den 3 december 2021.

Med tanke på att jag inte varit ledamot i revisionsrätten särskilt länge har jag bara stött på enstaka utmaningar och inga bakslag. Den största utmaningen var att fullgöra mina uppgifter under pandemikrisen, då distansarbete var obligatoriskt. Med de verktyg som fanns tillgängliga kunde jag utföra mitt arbete utan avbrott, men att arbeta på plats skulle ha gett bättre förutsättningar att utbyta åsikter och diskutera komplicerade frågor med andra ledamöter av revisionsrätten.

2. Vilka är de viktigaste lärdomarna inom ditt ansvarsområde/resultat som uppnåtts i samband med dina arbets- och granskningsuppgifter?

Under mitt mandat har jag fått tillfälle att använda mina erfarenheter från min tid som vice direktör för polska Riksrevisionen, men jag har också fått erfarenheter och kunskaper om revisionsrättens arbete och den ram för ansvarsskyldighet inom vilken den är verksam. På relativt kort tid har jag kunnat genomföra och tillsammans med mitt team övervaka revisionsarbetet för att utarbeta kapitel 9 om administration i revisionsrättens årsrapport 2020. Jag har tagit på mig ett antal nya uppgifter och gjort upp uppgiftsplaner för två kapitel i årsrapporten 2021, om administration och intäkter, och även för effektivitetsrevisionen om EU-institutionernas funktion under covid-19-pandemin. Jag var även föredragande ledamot för revisionsrättens yttrande över ändringsförslag till förfarandet för att tillhandahålla egna medel. Just nu ska jag påbörja arbetet med digitaliseringen av EU:s fondförvaltning, där vi tänker undersöka hur EU använder data och teknik för att förvalta och kontrollera sina omkostnader. Jag är angelägen om att vara med och förbättra revisionsrättens produkter med hänsyn till våra främsta intressenters behov, i synnerhet Europaparlamentets, och även leverera relevanta och lägliga särskilda rapporter.

3. Vilket mervärde skulle du kunna tillföra revisionsrätten under din andra mandatperiod och/eller särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad skulle du vilja ändra inom ditt ansvarsområde? Vad är din drivkraft?

Jag skulle vara hedrad att få tjänstgöra i revisionsrätten som ledamot under en andra period, och att få vara med och föra vår institution närmare medborgarna. Jag skulle vilja använda den erfarenhet som jag hittills har fått till att ytterligare förbättra revisionsarbetet och förmedla användbara revisionsresultat till alla berörda parter, särskilt på de områden som omfattas av de kapitel i årsrapporten och de effektivitetsuppgifter som jag är ansvarig för. Vilka uppgifter jag än får i framtiden kommer jag att sträva efter att alla rapporter ska bli mer användbara och anpassade till de politiska beslutsfattarnas behov för att därmed bidra till att budgeten används mer effektivt och ger en starkare EU-ram för styrning, transparens och ansvarsskyldighet.

Under mitt första mandat har jag varit med och presenterat revisionsrättens arbete och EU:s roll i Polen. Jag har för avsikt att fortsätta med denna verksamhet och utöka den under nästa mandat. Dels drivs jag av det positiva arbetsklimat som råder mellan revisionsrättens ledamöter och av den engagerade personalen, dels av mitt intresse för hur vi påverkar med vårt arbete. Jag tänker fortsätta arbeta för att förbättra vårt sätt att kommunicera med Europaparlamentet, rådet och alla som är intresserade av resultaten av våra revisioner.

4. Hur ser du till att nå de planerade revisionsmålen för en granskningsuppgift? Har du någonsin befunnit dig i en situation där du inte kunnat genomföra granskningsuppgiften, och vad var i så fall skälet till detta? Hur agerar du i sådana kontroversiella situationer?

En ledamot i revisionsrätten har som sin roll att både övervaka revisionsprocessen och ge fortlöpande stöd till den. Jag anser att man genom ett kontinuerligt informationsutbyte med teamet och genom att noggrant planera revisionerna kan skapa en god grund för en revision och förebygga störningar. Genom ett nära samarbete med granskningsteamet går det att på ett rimligt sätt anpassa en revision till eventuellt förändrade omständigheter, eller i extremfall, då detta inte är möjligt, avbryta revisionen. Detta kräver förstås att avdelningen, eller i vissa fall också hela revisionsrätten, uppmärksammas på ärendet. Hittills har jag inte varit med om någon situation där jag inte har kunnat fullfölja en granskningsuppgift. Alla de granskningsuppgifter som jag har övervakat har slutförts eller fortskrider enligt tidtabell, och målen uppnås som planerat i respektive fas.

Erfarenheten från pandemiperioden visar att yttre omständigheter utanför granskningsteamets kontroll kan ha stora konsekvenser för revisionens genomförande. I varje sådan situation krävs det innovativa lösningar, där både revisionsprogrammet och genomförandet av det anpassas. Jag tycker att revisionsrätten har uppvisat flexibilitet och förmåga att fortsätta sitt arbete och fullgöra sitt mandat under denna svåra period.

5. Om ditt mandat skulle bekräftas för en andra period och om du, hypotetiskt sett, skulle väljas till doyen för en avdelning inom revisionsrätten, hur skulle du då leda arbetet med att fastställa avdelningens prioriteringar? Kan du ge oss två eller tre exempel på områden som man bör fokusera på i framtiden?

I allmänhet är en doyens uppgift att samordna arbetet på avdelningen på ett sådant sätt att allting fungerar ändamålsenligt och effektivt och att de antagna rapporterna håller god kvalitet. Det är nödvändigt att ha en strategi, att vara opartisk och att ha goda kunskaper om de relevanta förfarandena och dokumenten. Samtidigt får man inte förlora helhetsbilden vad gäller de problem som ska åtgärdas. Om jag skulle anförtros uppgiften som doyen, skulle jag koncentrera mig på att säkerställa en verksamhet inom avdelningen som fungerar smidigt i syfte att utarbeta rapporter av hög kvalitet. Det innebär att i god tid förbereda dokument som ska diskuteras och antas av ledamöterna.

När det gäller prioriteringar för arbetet på avdelningen skulle jag fokusera mer på en ökad användning av moderna it-verktyg för att digitalisera revisionsprocessen, samt ta med detta ämne på vår revisionsagenda. Att digitalisera rapporteringen och dataövervakningen är en av de viktigaste aspekterna för att verkligen se till att EU-medlen inom NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens används korrekt under kommande år.

Jag skulle också prioritera frågor som gäller NextGenerationEU. Det är ett innovativt instrument utan motsvarighet i Europeiska unionens nutida historia. Att genomföra det är en stor utmaning för hela EU. Europeiska revisionsrätten är som oberoende revisionsorgan central för att säkerställa ansvarsskyldighet när medlen ska användas under hela genomförandecykeln. 

6. Om du skulle ha till uppgift att välja ut granskningsuppgifterna inför utarbetandet av revisionsrättens årliga arbetsprogram, på vilken grund skulle du göra ditt val bland parlamentets och/eller budgetkontrollutskottets prioriteringar?

Vad skulle du göra om en politisk prioritering inte motsvarar revisionsrättens riskbedömning av unionens verksamhet?

Tack vare ett strukturerat förfarande för att inhämta granskningsförslag via utskottsordförandekonferensen införlivar vi varje år flera förslag från Europaparlamentets utskott i vårt arbetsprogram för kommande år. Beslut om att inkludera parlamentets förslag tas på grundval av ett antal kriterier, bland annat även möjligheten att genomföra en revision. Ledamöterna har naturligtvis ett visst mått av handlingsutrymme och individuellt omdöme i den här processen, vilket gör att vi kan överväga många olika granskningsförslag från parlamentet och budgetkontrollutskottet och där så är möjligt ta med dem i vår planering.

Om en politisk prioritering inte skulle motsvara revisionsrättens riskbedömning av Europeiska unionens verksamheter, och om detta skulle inverka på valet av granskningsuppgifter för revisionsrättens årliga arbetsprogram, skulle jag sätta mig in i de berörda parternas argument och analysera hur relevanta och användbara ämnesområdena är för EU och dess medborgare.

Portföljförvaltning, arbetsmetoder och resultat

7. Att utarbeta tillförlitliga rapporter av hög kvalitet i god tid är avgörande.

– Hur skulle du se till att de uppgifter som används i en revision är tillförlitliga och att resultaten inte är inaktuella?

Revisionsrättens revisioner utförs i enlighet med internationella revisionsnormer, och det är mycket viktigt att de görs i god tid. Jag tycker att hänsyn även bör tas till EU:s lagstiftningsförfarande när man planerar revisioner. Revisionsrätten har redan robusta förfaranden för att säkerställa att uppgifterna är tillförlitliga, t.ex. intern kontroll av uppgifternas kvalitet, i kombination med att resultaten bekräftas med revisionsobjekten genom ett kontradiktoriskt förfarande. Men vi behöver utveckla våra observationsdatabaser ytterligare och förbättra den digitaliserade plattformen för internt utbyte av revisionsresultat.

– Hur skulle du förbättra rekommendationernas kvalitet och relevans?

När det gäller rekommendationerna anser jag att de bör vara exakta, uppnåbara och förståeliga för revisionsobjekten, och att mottagaren och tidsfristen för genomförandet bör vara tydligt angivna. När vi formulerar rekommendationer bör vi också uppmärksamma hur kostnadseffektiva de är och begränsa onödiga byråkratiska hinder. Jag anser också att rekommendationerna bör vara relevanta. Det är därför av största vikt att de rekommendationer som förväntas ge störst mervärde prioriteras. De skulle få mer genomslag och revisionsrätten skulle kunna göra en mer meningsfull och grundlig uppföljning av de åtgärder som revisionsobjekten vidtar för att åtgärda de rapporterade bristerna.

Revisionsrätten har förfaranden för att validera våra rekommendationer. Innan rekommendationerna formuleras hålls en diskussion om resultaten inom granskningsteamet och med revisionsobjekten. Det bidrar till en bättre ömsesidig förståelse och leder till bättre rekommendationer, även om det inte betyder att man alltid når en överenskommelse. Det är dock viktigt med en sådan dialog, för när revisionsobjekten accepterar rekommendationer ökar chanserna för att tillräckliga åtgärder vidtas för att komma till rätta med de konstaterade bristerna.

8. Syftet med reformen av revisionsrätten är att förstärka redovisningsansvaret mellan granskningsteamet och den föredragande ledamoten.

– Med tanke på din erfarenhet – tror du att en ledamots roll kommer att förändras så att ledamoten blir mer delaktig i revisionsarbetet?

Revisionsrätten har fastställt uppgifterna för revisionschefer, förstechefer, direktörer samt naturligtvis för den ansvariga ledamoten av revisionsrätten och hans eller hennes kansli. Enligt min erfarenhet kan ledamoten spela en aktiv roll under hela revisionsprocessen, men ändå överlåta det specifika revisionsarbetet till dem som är bäst lämpade för det – granskningsteamen. Personligen ser jag mig själv som en lagspelare som kan lyssna, och jag kan inte tänka mig att tjänstgöra som ledamot av revisionsrätten utan ett nära samarbete med granskningsteamet. Jag respekterar självständighet vid fördelningen av uppgifter, och ser samtidigt ett informationsutbyte mellan alla inblandade och så stor samverkan med granskningsteamet som möjligt som högsta prioritet.

– Skulle du vilja förändra ditt sätt att arbeta med ett granskningsteam? Om ja, hur?

Jag tycker att jag har ett bra samarbete med granskningsteamen. Det bygger på en nära kontakt med teamen och regelbundna diskussioner om arbetet. Jag har respekt för personalens oberoende och överlåter granskningsarbetet till dem som är bäst kvalificerade att utföra det. På så sätt är man både tillräckligt motiverad och produktiv.

9. Vilka åtgärder skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra och modernisera hur revisionsrätten fungerar, planerar sina program och arbetar (revisionscykeln)? Kan du efter din första mandatperiod nämna en positiv aspekt av revisionsrättens arbete och en negativ?

Jag anser att revisionsrätten är en väl fungerande revisionsinstitution, även om det på vissa håll finns utrymme för förbättringar. 

När det gäller det positiva med hur revisionsrätten fungerar får man inte glömma hur ovanliga de senaste månaderna med pandemin har varit. Alla institutioner, även revisionsrätten, var tvungna att från en dag till en annan förändra hur de bedrev sin verksamhet och snabbt få till de arrangemang som behövdes för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och fullgörande av sina respektive uppdrag. De it-system som finns och personalens otroliga engagemang gjorde det möjligt att snabbt övergå till distansarbete. Erfarenheterna från det senaste året kommer utan tvivel att ändra det sätt på vilket revisorer och revisionsinstitutioner arbetar. Revisionsrätten håller nu på att arbeta för att bättre kunna utnyttja it-systemen och digitalisera revisionsprocessen. Genom dessa insatser kan vi bidra till bättre revisionsprocesser och minska den byråkratiska bördan för revisionsobjekten. Som en del i det revisionsarbete där jag är ansvarig för de två kapitlen i årsrapporten – kapitel 3 om intäkter och kapitel 9 om administration – arbetar jag ihop med granskningsteamen om lösningar för att digitalisera revisionsprocessen och förbättra tillgången till revisionsresultaten.

Under mitt första mandat var det roligt att se att revisionsrätten, som ett kollegialt organ, kunde arbeta intensivt och uthålligt med komplicerade frågor och nå konsensus även i svåra fall. För närvarande håller vi på att utveckla revisionsstrategin för NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens. De genomförda instrumenten är så pass innovativa att vi måste utveckla en helt ny strategi, samtidigt som viktiga inslag i genomförandesystemet ännu inte definierats helt och hållet av kommissionen utan håller på att utvecklas parallellt med genomförandeprocessen.

För att planera arbetet måste det finnas en stark koppling mellan revisionsrättens strategi och arbetsprogrammet. Jag anser att revisionsrättens programplanering skulle kunna förbättras ytterligare om man förbättrade den fleråriga aspekten. När vi väljer vilka revisionsuppgifter som borde utföras så tycker jag att vi inte bara borde se till hur relevanta revisionsområdena är utan även till tidpunkten och ordningsföljden för dem, så att revisionerna kan bygga på varandra. Genom att välja uppgifter utifrån strategiska överväganden och tänka på att de ska komplettera varandra, ger man revisionsrättens arbete maximal effekt och tillför mervärde.

Jag ser ett visst utrymme för förbättringar när det gäller att utnyttja resultaten från revisioner utförda av nationella myndigheter (parlament, regeringar, förvaltningar och nationella revisionsmyndigheter). Jag ser även ett behov av att skärpa kommunikationsarbetet i medlemsstaterna både om revisionsrättens roll och uppgifter och om resultaten av dess arbete. Revisionsrätten är viktig för att säkerställa att EU:s åtgärder är transparenta och att EU är ansvarsskyldigt, så att medborgarna kan få större förtroende för unionen. Här ser jag en roll för mig själv som ledamot av revisionsrätten. Under min relativt korta första period anordnade jag ett antal möten med nationella myndigheter i Polen (t.ex. Polens president, EU-ministern, talmännen och utskotten i sejmen och senaten) för att presentera revisionsrättens arbete. Sådana aktiviteter ger möjlighet att bättre nå fram till rådet. Jag har för avsikt att intensifiera denna verksamhet under min andra period och nå ut ännu längre, även på lokal nivå och medborgarnivå.

10. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förmågan att få mer valuta för pengarna.

– Med utgångspunkt i erfarenheterna från din första mandatperiod – vad skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) när det gäller granskningen av EU:s budget?

Revisionsrätten och Europaparlamentet har enligt mig ett mycket gott samarbete. Genom att optimera planeringen av arbetsprogrammet är revisionsrätten bättre rustad att få fram de relevanta rapporterna i tid, och genom förfarandet för att lägga fram särskilda rapporter kan budgetkontrollutskottet sätta sig in i dem så tidigt som möjligt. Jag har redan haft nöjet att två gånger för utskottet lägga fram kapitel 9 i årsrapporten, som jag är föredragande ledamot för. Nästa år kommer jag att lägga fram en särskild rapport om EU-institutionernas och EU-organens resiliens mot pandemin och två kapitel i årsrapporten, närmare bestämt om EU:s intäkter och administration.  Jag skulle vilja använda mitt andra mandat för att intensifiera denna dialog. Jag ställer mig helt bakom att revisionsrättens arbetsprogram brukar låta sig inspireras av Europaparlamentet. Vi bör också se till att vi offentliggör våra produkter då de är som mest användbara, t.ex. under debatten om nya lagstiftningsförslag. Vi bör fortsätta att undersöka möjligheten att intensifiera dialogen med särskilda utskott i parlamentet. Jag tror att gemensamma konferenser eller temapaneler med expertorganisationer och tankesmedjor (t.ex. med Europaparlamentets utredningstjänst) skulle vara ett bra tillfälle att utbyta sakkunskaper om EU-rättens genomförande och ändamålsenlighet och att stärka samarbetet.

– Hur skulle förbindelserna mellan revisionsrätten och nationella revisionsmyndigheter kunna stärkas?

Förbindelserna mellan Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna är enligt min mening bra. Det känns för mig som ett privilegium att ha fått arbeta i båda institutionerna. Jag tror att det är viktigt att fortsätta samarbeta med andra revisions- och kontrollmyndigheter. Jag välkomnar utbytet av erfarenheter, inklusive det med polska Riksrevisionen, inte bara på högsta nivå utan framför allt på operativ nivå revisorer emellan. I framtiden föreställer jag mig att det ordnas särskilda workshopar om sektorsspecifika frågor och om själva revisionsprocessen, med revisionsrättens direktörer och uppgiftsansvariga som deltagare. Jag skulle också vilja föreslå att det upprättas en gemensam databas om revisionsresultat för experterna, med början i faciliteten för återhämtning och resiliens. Med en sådan lösning skulle man kunna överföra kunskap om resultaten och rekommendationer från revisionerna i samband med att detta instrument utformas och genomförs.

11. Hur kommer du att stödja parlamentet när det gäller att korta ned ansvarsfrihetsförfarandet? Vilka åtgärder skulle du kunna vidta?

Jag tycker att vi borde sträva efter ett kortare ansvarsfrihetsförfarande. Men det nuvarande tidsupplägget beror i framför allt på bestämmelserna i lagstiftningen och vid vilken tidpunkt kommissionen och andra institutioner gör uppgifterna tillgängliga för revisionsrätten. Jag tror att de kommande diskussionerna om att se över budgetförordningen skulle kunna vara ett tillfälle att reflektera över hur ansvarsfrihetsförfarandet kunde kortas ned.

Oberoende och integritet

12. På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom revisionsrätten ifrågasätts?

Jag anser att transparens och etiskt uppförande är en förutsättning för att få allmänhetens förtroende. Jag har utfört mina uppgifter som vice direktör för polska Riksrevisionen, och just nu utför jag mitt uppdrag i revisionsrätten, med största aktsamhet och opartiskhet. Mitt oberoende har aldrig ifrågasatts, och man har alltid betraktat mig som opartisk, oavhängig och som att jag agerar etiskt gentemot EU-medborgarna. När jag fullgör mina skyldigheter är jag opartisk, ärlig och ansvarsfull, och jag följer principerna om engagemang för mitt arbete, kollegialt ansvar och konfidentialitet. Jag har inga ytterligare verksamheter och försäkrar att detta inte kommer att förändras under nästa mandat.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller till och med bedrägeri med EU-medel och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Har du befunnit dig i en sådan situation under din nuvarande mandatperiod?

Varje gång det konstateras allvarliga oegentligheter, bedrägerier eller korruption, kommer jag att använda ett gott omdöme och objektivitet när jag bedömer resultaten, oavsett vilken medlemsstat som är inblandad. Vid misstänkt bedrägeri skulle jag därför vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder för att hänskjuta ärendet till Olaf och/eller Eppo, i enlighet med de regler som revisionsrätten fastställt. Det får inte förekomma någon förmånsbehandling av varken land eller person. Ingen sådan situation avseende personer från min ursprungsmedlemsstat har inträffat under de revisioner jag har övervakat under min nuvarande period.

14. Intressekonflikter kan medföra risk för att revisionsrättens anseende ifrågasätts. Hur skulle du hantera en intressekonflikt?

I händelse av verkliga eller potentiella intressekonflikter skulle jag följa revisionsrättens regler i detta avseende. I enlighet med min juridiska skyldighet skulle jag informera revisionsrättens ordförande och etikkommittén. Jag skulle anmäla en intressekonflikt för granskningsuppgiften i fråga och avstå från att delta i revisionsarbetet. Jag anser att det i sådana fall krävs en ovillkorlig vilja att agera snabbt och korrekt för att slå vakt om revisionsrättens och dess produkters integritet.

15. Är du inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet, vilken typ av rättsprocess?

Jag är inte och har aldrig varit inblandad i en rättsprocess. Jag känner inte heller till några pågående förfaranden där jag skulle vara part.

16. Vilka specifika åtaganden är du beredd att göra för att öka transparensen, fördjupa samarbetet med Europaparlamentet och göra en effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och förfrågningar om granskning?

Jag är angelägen om fullständig transparens i revisionsrättens verksamheter och om att stärka de goda relationerna med parlamentet, i synnerhet med budgetkontrollutskottet. Revisionsrätten prioriterar granskningsförslag och förfrågningar om granskning från utskottsordförandekonferensen, liksom andra initiativ från Europaparlamentet. Förfarandet för att lägga fram våra rapporter inför parlamentets utskott är enligt min uppfattning ett bra exempel på detta konstruktiva samarbete.

Övriga frågor

17. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur till ett förnyat mandat om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag anser att förhållandet mellan Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet är oerhört viktigt och att det bygger på ömsesidig respekt och förmåga att lyssna på varandras åsikter och argument. Jag anser att jag, genom att uppvisa min yrkesmässiga kompetens, kommer att övertyga Europaparlamentet om att jag uppfyller kraven för att utses. Om Europaparlamentet emellertid inte skulle ha tillräckligt förtroende för mig, och i händelse av att min utnämning avstyrks, kommer jag att be den behöriga nationella myndighet som nominerande mig att vidta ytterligare åtgärder, däribland att ersätta mig med en annan kandidat.

 

18. Att bli utnämnd till ledamot av revisionsrätten kräver att man fullt ut uppmärksammar och engagerar sig i institutionen och att man skapar förtroende för unionen bland medborgarna.

– Hur anser du att man på bästa sätt kan tillgodose dessa yrkeskrav?

Ända från början har jag fullgjort mitt uppdrag i revisionsrätten med fokus på transparens och samarbete. Jag har för avsikt att fortsätta fullgöra mina ansvarsområden genom hårt arbete och engagemang.

– Hur stor del av din arbetstid uttryckt i dagar tillbringar du i Luxemburg? Planerar du att förändra något när det gäller din närvaro i Luxemburg?

Min familj och jag har flyttat permanent till Luxemburg, och jag har därför arbetat dagligen från mitt kontor på revisionsrätten i den mån det varit möjligt med de pandemirelaterade interna reglerna och restriktionerna. Jag har hittills inte missat ett enda möte med avdelningen eller revisionsrätten.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Delvis förnyelse av revisionsrättens ledamöter – den polska kandidaten
Referensnummer	13231/2021 – C9-0406/2021 – 2021/0803(NLE)
Samråd / begäran om godkännande	5.11.2021
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	CONT 10.11.2021
Föredragande:  Utnämning	Claudiu Manda 1.12.2021
Behandling i utskott	10.1.2022
Antagande	10.1.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	7 23 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Isabel García Muñoz, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Pierre Karleskind, Joachim Kuhs, Claudiu Manda, Alin Mituța, Younous Omarjee, Tsvetelina Penkova, Markus Pieper, Sabrina Pignedoli, Michèle Rivasi, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Vincenzo Sofo, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Durand, Maria Grapini, Mikuláš Peksa, Elżbieta Rafalska, Sándor Rónai, Viola Von Cramon-Taubadel
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Robert Roos
Ingivande	12.1.2022