BETÄNKANDE om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet

11.2.2022 - (2021/2003(INI))

Utskottet för utveckling
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Chrysoula Zacharopoulou

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet

(2021/2003(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt den allmänna rekommendationen nr 30 av den 18 oktober 2013 om kvinnor i konfliktförebyggande, under konfliktsituationer och situationer efter konflikter från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor,

– med beaktande av Pekingdeklarationen från 1995 och handlingsplanen från den fjärde internationella kvinnokonferensen samt resultaten från dess översynskonferenser,

– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[1],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 med titeln En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015, och dess mål för hållbar utveckling, särskilt nr 1, 4, 5, 8, 10 och 17,

– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 100 från 1951 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde,

– med beaktande av ILO:s konvention nr 111 från 1958 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning,

– med beaktande av ILO:s konvention nr 190 från 2019 angående våld och trakasserier,

– med beaktande av ILO:s rekommendation nr 202 från 2012 om nationellt socialt grundskydd,

– med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd av civilpersoner under krigstid,

– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2008), 1888 (2009), 1889 (2009), 1960 (2010), 2106 (2013), 2122 (2013), 2242 (2015), 2467 (2019) och 2493 (2019) om kvinnor, fred och säkerhet,

– med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

– med beaktande av Europarådets konventioner om bekämpande av människohandel (CETS nr 197) och om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (CETS nr 201),

– med beaktande av den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD), som hölls i Kairo 1994, samt dess handlingsplan samt slutsatserna från dess översynskonferenser och toppmötet i Nairobi 2019 (ICPD+25) med anledning av konferensens 25-årsdag,

– med beaktande av Addis Abeba-handlingsplanen, som antogs vid den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i juli 2015,

– med beaktande av det gemensamma EU- och FN-initiativet Spotlight, som syftar till att eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor,

– med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) samt artiklarna 8, 153.1 och 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 november 2020 med titeln EU Gender Action Plan (GAP) III – an ambitious agenda for gender equality and women’s empowerment in EU external action 2021-2025 (JOIN(2020)0017) och det åtföljande gemensamma arbetsdokumentet med titeln Objectives and Indicators to frame the implementation of the Gender Action Plan III (2021-25) (SWD(2020)0284),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014[2],

– med beaktande av FN:s generalsekreterares policydokument The Impact of COVID-19 on Women av den 9 april 2020,

– med beaktande av FN:s befolkningsfonds rapport Impact of the COVID-19 Pandemic on Family Planning and Ending Gender-based Violence, Female Genital Mutilation and Child Marriage, offentliggjord den 27 april 2020,

– med beaktande av WHO:s globala strategi för utrotning av livmoderhalscancer som ett folkhälsoproblem, vilken inleddes i november 2020,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 med titeln En jämlikhetsunion: Jämställdhetsstrategi 2020–2025 (COM(2020)0152),

– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

– med beaktande av EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2019–2024 av den 5 juli 2019,

– med beaktande av forumet Generation Jämställdhet, som hölls i Mexico City 29‑31 mars 2021 och i Paris den 30 juni–2 juli 2021 och de åtaganden som tillkännagavs för att påskynda framstegen med att uppnå jämställdhet i hela världen samt den globala handlingsplan för att skynda på uppnåendet av jämställdhet och den nya överenskommelse om kvinnor, fred, säkerhet och humanitära åtgärder som forumet utmynnade i,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen[3],

– med beaktande av sin resolution av den 31 maj 2018 om genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2015)0182) – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020[4],

– med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2020 om en EU-strategi för ett slut på kvinnlig könsstympning runt om i världen[5],

– med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2020 om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission[6],

– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik[7],

– med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om könsperspektivet under covid-19-krisen och tiden efter krisen[8],

– med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om överbryggande av den digitala klyftan mellan könen: kvinnors deltagande i den digitala ekonomin[9],

– med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 25-årsdagen för den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD25) (toppmötet i Nairobi)[10],

– med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om situationen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU, inom ramen för kvinnors hälsa[11],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och budgetutskottet,

– med beaktande av det gemensamma betänkandet från utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A9‑0025/2022), och av följande skäl:

A. Jämställdhet är ett av EU:s värden och en grundläggande och universell mänsklig rättighet.

B. Könsrelaterat våld i alla dess former, i synnerhet kvinnomord, är den mest extrema formen av ojämställdhet. Könsrelaterat våld ska ses som en extrem form av diskriminering och en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

C. Kvinnors rättigheter måste skyddas och alla former av utnyttjande, våld, förtryck och bristande jämställdhet mellan kvinnor och män måste motverkas. Bekämpningen av könsrelaterat våld kräver att man ifrågasätter könsnormer som vidmakthåller ojämlikhet och omsätter detta i bland annat antagande och genomförande av ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder och lagstiftningsreformer.

D. Könsrelaterat våld är både en orsak till och en följd av strukturell ojämlikhet och ojämlik maktfördelning. För att bekämpa våld måste man förstå dess orsaker och bidragande faktorer. Den bristande jämställdheten är djupt rotad i samhälleliga värderingar som bygger på könsstereotyper. Att engagera män och pojkar i jämställdhetsarbetet är både ett mål och en förutsättning för att uppnå hållbar och faktisk jämställdhet.

E. Våld mot kvinnor och flickor förekommer i olika men inte ömsesidigt uteslutande former och uttryck, inbegripet nätvåld. Det finns uppskattningar som visar att över hälften (58 %) av 14 000 kvinnor och flickor i 31 länder har utsatts för trakasserier och övergrepp på nätet.

F. Kvinnor med intersektionella identiteter och intersektionell utsatthet löper större risk för våld och trakasserier.

G. EU och FN har startat Spotlight-initiativet i syfte att bekämpa våld, inbegripet sexuellt våld, mot kvinnor och flickor.

H. Prostitution är en allvarlig form av våld och utnyttjande som huvudsakligen drabbar kvinnor och barn. Grundorsakerna till prostitution är kopplade till socioekonomiska fenomen som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och fattigdom. Medlemsstaterna måste öka finansieringen av socialt stöd och offentliga tjänster för personer som utsatts för människohandel och sexuellt utnyttjande, såsom psykologiskt och socialt specialiststöd, och utarbeta sociala och ekonomiska strategier för att hjälpa utsatta kvinnor och barn att lämna prostitutionen, framför allt genom att garantera dem arbeten som gör att de verkligen kan integreras i samhället.

I. Tillgången till vårdtjänster avseende sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter måste vara universell. Rättigheter på hälsoområdet, särskilt i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa, hör till kvinnors grundläggande rättigheter och bör stärkas och får inte på något sätt urvattnas eller dras in. Det förekommer allt oftare en viss argumentation som hotar upprätthållandet av sexuella och reproduktiva rättigheter såväl inom som utanför EU.

J. Kvinnor i all sin mångfald utsätts för intersektionell strukturell diskriminering på grund av ras, etnicitet, religion eller övertygelse, hälsa, födelsestatus, ålder, ålder, klass, flykting- eller migrantstatus, sexuell läggning och könsidentitet, vilket måste erkännas som ett hinder för ett fullt åtnjutande av de grundläggande rättigheterna.

K. Det är mycket viktigt för den övergripande kunskapsnivån och styrningen att samla in uppdelade och kvantifierbara uppgifter om ojämställdhet, med beaktande av intersektionella faktorer.

L. Kvinnors och flickors rättigheter hotas och utrymmet för det civila samhällets organisationer, särskilt kvinnorättsorganisationer, feministiska organisationer och gräsrotsorganisationer, krymper i många länder både inom och utanför EU. Det förekommer oroväckande bakslag för kvinnors och hbtqi+-personers rättigheter runtom i världen, där man inskränkt tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter samt förbjudit sex- och samlevnadsundervisning och genusforskning.

M. Att stärka och tillhandahålla tillräcklig finansiering till civilsamhällesorganisationer som försvarar kvinnors och flickors rättigheter i partnerländer är avgörande för att åstadkomma en attitydförändring i samhället och en enighet som underlättar jämställdhet. Ett aktivt deltagande av kvinnoorganisationer på fältet är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av den tredje handlingsplanen för jämställdhet.

N. Kvinnor och flickor drabbas i oproportionerligt hög grad av nödsituationer som uppstår till följd av till exempel väpnade konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar.

O. Covid-19-pandemin och de nedstängningar av samhället som den orsakat har fått allvarliga följder för kvinnor och flickor och förvärrat den befintliga ojämställdheten, med särskilda konsekvenser för tillgången till utbildning och hälso- och sjukvård, i synnerhet avseende sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter, och möjligheterna till en god balans mellan arbete och privatliv. Detta har lett till att det könsrelaterade våldet och de sociala och ekonomiska klyftorna har ökat.

P. Pandemin har påverkat kvinnorna i oproportionerligt hög grad. Omkring 70 % av den omsorgs- och vårdpersonal som bekämpat covid-19 i frontlinjen var kvinnor, oavsett om det var som sjuksköterskor, läkare eller lokalvårdare. Kvinnor som arbetat hemifrån, varit arbetslösa eller arbetat deltid har stått under ännu större press, eftersom de fortsatt att sköta merparten av hushållssysslorna och omsorgen inom familjen. De tillgängliga uppgifterna pekar på att antalet vålds- och/eller trakasseriutsatta kvinnor ökade under de nedstängningar som skett med anledning av covid-19.

Q. Det råder brist på kvinnliga studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

R. Mäns och kvinnors lika representation, delaktighet och inflytande i det politiska livet är en förutsättning för ett verkligt demokratiskt samhälle. Kvinnors och flickors konstruktiva deltagande i förebyggande och lösning av konflikter och i återuppbyggnadsarbete skapar en mer varaktig fred.

S. Åtgärderna mot ojämlikhet kommer att vara av grundläggande betydelse för återhämtningen efter pandemin. Flickors och kvinnors delaktighet, representation och ledarskap bör prioriteras vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av sådana åtgärder.

T. Det är fortfarande en utmaning att uppnå respekt för den mänskliga värdigheten och jämställdheten. Inget land i världen kommer att komma nära att uppnå jämställdhet före 2030.

U. Den tredje handlingsplanen för jämställdhet bör utgöra ramen för ett aktivt bidrag från EU:s yttre åtgärder i kampen mot bristande jämställdhet. Den bör genomföras till fullo, i egenskap av ett nyckelinstrument mot diskriminering och marginalisering och för kvinnors och flickors värdighet, genom att man förespråkar att jämställdhetsfrågor inlemmas i alla internationella samarbetsprogram och att jämställdhetsintegrering tillämpas i nationella planer och strategier, i samarbete med lokala partner och organisationer i det civila samhället.

V. Det behövs ett mer strategiskt, samordnat och systematiskt förhållningssätt till EU:s och medlemsstaternas samarbete kring jämställdhetsfrågor i partnerländer. EU:s uppdrag och delegationer befinner sig i första ledet vid genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet och expertisen hos delegationernas och uppdragens personal är mycket viktig för ett lyckat genomförande. Kommissionen bör ge delegationerna tekniskt stöd i arbetet med att komma i gång med genomförandeplanerna på landsnivå.

1. Europaparlamentet välkomnar EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet för 2021‑2025 och dess krav på en jämställd värld, som är en fortsättning på, och bygger på, arbetet, lärdomarna och framstegen från den andra handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts i handlingsplanen, särskilt att den omvandlats från ett arbetsdokument till ett gemensamt meddelande, i enlighet med parlamentets uppmaning i resolutionen av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

2. Europaparlamentet välkomnar den inkluderande karaktären på samrådet under utarbetandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet och det faktum att rekommendationerna från parlamentet, medlemsstaterna, EU:s kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor och, i synnerhet, kvinnorättsorganisationer i det civila samhället återspeglas i handlingsplanen.

3. Europaparlamentet beklagar att rådet inte lyckats uppnå enighet kring slutsatserna på grund av att fyra medlemsstater motsatt sig ordet ”genus”, vilket hindrat ett formellt antagande av handlingsplanen, och understryker att detta är ett tydligt tecken på bakslagen i fråga om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att det ska inrättas en ny rådskonstellation för jämställdhetsfrågor, där EU:s jämställdhetsministrar samlas i syfte att underlätta jämställdhetsintegrering inom all EU-politik, inbegripet utrikes- och säkerhetspolitiken och utvecklingspolitiken. Parlamentet efterlyser insatser för en gemensam EU-ståndpunkt och kraftfulla åtgärder för att entydigt fördöma bakslagen på jämställdhetsområdet.

4. Europaparlamentet påpekar att EU har en viktig roll att spela när det gäller att uppnå en jämställd värld genom att stödja partnerländer i arbetet med att motverka könsdiskriminering. Parlamentet begär att EU föregår med gott exempel och uppmanar eftertryckligen de sex medlemsstater som fortfarande inte har ratificerat och genomfört Istanbulkonventionen att göra det snarast möjligt. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att främja ratificeringen av Istanbulkonventionen i sin politiska dialog med Europarådets partnerländer.

5. Europaparlamentet fördömer å det kraftfullaste Turkiets tillbakadragande från Istanbulkonventionn. Parlamentet anser att Turkiets tillbakadragande från Istanbulkonventionen är ytterligare ett skäl att ifrågasätta landets status som kandidat till EU-medlemskap.

Effektivare unionsinsatser och ändamålsenligt genomförande

6. Europaparlamentet begär att den tredje handlingsplanen för jämställdhet genomförs till fullo och görs till en topprioritering i alla delar av unionens yttre åtgärder med hjälp av en genusförändrande och intersektionell ansats, sett både till handlingsplanens geografiska täckning och till dess åtgärdsområden, samt att jämställdhetsintegrering tillämpas i alla delar av unionens yttre åtgärder, vare sig det rör sig om handel, utvecklingspolitik, humanitärt bistånd, säkerhet eller områden såsom energi och jordbruk. Parlamentet upprepar att åtgärderna för att genomföra handlingsplanen måste ta avstamp i ambitionen att undanröja de bakomliggande orsakerna till bristande jämställdhet och möjliggöra ett meningsfullt deltagande av män, kvinnor och missgynnade grupper, samt att brist på ekonomiska medel och personal hör till de främsta hindren för genomförandet av EU:s mål om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Parlamentet upprepar även att alla insatser för att uppnå handlingsplanens mål måste beakta kvinnornas mångfald. Parlamentet påminner om att handlingsplanen bör säkerställa en konsekvent politik för utveckling med hjälp av systematiska konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att förhindra att EU:s politik påverkar kvinnors och flickors rättigheter och jämställdheten negativt. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla de praktiska och politiska verktyg som behövs för ett smidigt förverkligande av handlingsplanens principer. Parlamentet uppmanar EU att upprätthålla en hög ambitionsnivå när det gäller att verka för mål som leder till respekt för de mänskliga rättigheterna och verklig jämställdhet bland de externa partner som unionen önskar samarbeta med.

7. Europaparlamentet efterlyser omfattande och heltäckande utbildningar till stöd för genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet, med särskilt fokus på jämställdhetsintegrering, jämställdhetsbudgetering och konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv, liksom på könsrelaterat våld. Parlamentet betonar behovet av investeringar i kunskaper, resurser och intern expertkunskap om jämställdhet i EU:s delegationer, så att de kan genomföra handlingsplanen på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet efterlyser att dessa utbildningar i möjligaste mån anpassas till det lokala och nationella sammanhang där handlingsplanen ska genomföras. Parlamentet vill att dessa kurser och tillhörande verktyg görs fritt och enkelt tillgängliga för intresserade lokala partner.

8. Europaparlamentet framhåller behovet av regelbunden, extern och oberoende utvärdering av resultaten av den tredje handlingsplanen för jämställdhet, på alla nivåer och i alla stadier, utifrån de riktade och mätbara målen samt vikten av att på ett insynsvänligt och inkluderande sätt beakta synpunkterna från det civila samhället, icke‑statliga organisationer och andra relevanta berörda parter. Parlamentet efterlyser ett systematiskt genomförande av djupgående jämställdhetsanalyser och användning av indikatorer och statistik som tar hänsyn till jämställdhet och delas upp efter kön. Parlamentet insisterar på att man vid utvärderingen av handlingsplanen bör bedöma genomförandet av all EU-politik av relevans för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet begär att handlingsplanen inbegriper tydliga verktyg för att spåra de totala jämställdhetsutgifterna och utvärdera dessa initiativs kvalitativa effekt på jämställdhetsfrämjandet. Parlamentet förväntar sig att de specifika och mätbara utgångsvärden, indikatorer och mål som saknas utan ytterligare dröjsmål läggs till i arbetsdokumentet, liksom respektive färdplaner och tidsplaner för alla mål. Parlamentet framhåller vikten av programplaneringen för instrumentet Europa i världen, som utgör ett unikt tillfälle att förverkliga handlingsplanens mål.

9. Europaparlamentet uppmanar EU:s uppdrag och delegationer, medlemsstaterna, partnerländer och lokala och regionala förvaltningar att upprätthålla ett nära samarbete med varandra för att genomföra den tredje handlingsplanen för jämställdhet med hjälp av alla till buds stående diplomatiska verktyg och programverktyg samt med god vägledning som tas fram och sprids via delegationerna. Parlamentet erinrar om att kontaktpunkterna för jämställdhetsfrågor fyller en viktig funktion och uppmanar till en förstärkning av deras roll och synlighet. Parlamentet välkomnar införandet av genomförandeplaner på landsnivå och insisterar på att alla dessa planer ska offentliggöras och översättas så att de blir tillgängliga för det lokala civila samhället och gräsrotsorganisationer.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina samverkanseffekter med FN, partnerländer och internationella intressenter för att gemensamt föra fram och uppnå internationella mål för jämställdhet i Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling, Pekingdeklarationen och dess handlingsplan och handlingsplanen från den internationella konferensen om befolkning och utveckling och dess översynskonferenser.

11. Europaparlamentet begär att det upprättas närmare band till civilsamhällesorganisationer, särskilt sådana som försvarar kvinnors och flickors rättigheter, inklusive kvinnor och flickor som tillhör utsatta grupper, och till ministerier och regionala och lokala förvaltningar i partnerländerna i syfte att göra genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet och dess genomförandeplaner på landsnivå mer effektivt och öka ländernas egenansvar för det. Parlamentet efterlyser även en årlig strategi- och politikdialog med Europaparlamentet om handlingsplanens genomförande, med medverkan av berörda parter och, i synnerhet, lokala myndigheter, det civila samhället och kvinnoorganisationer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s uppdrag och delegationer att föra en meningsfull dialog med civilsamhällesorganisationer och att tillhandahålla och utbyta information om hur deras bidrag använts och omsatts i jämställdhetspolitik.

12. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen för jämställdhet fokuserar på ungdomar som drivkrafter för förändring. Parlamentet uppmanar EU att se till att kvinnor och flickor samt kvinnorätts- och gräsrotsorganisationer, särskilt flick- och ungdomsledda organisationer och kvinnoledda humanitära aktörer i frontlinjen, deltar på ett meningsfullt sätt och intar en ledande ställning i genomförandet av handlingsplanen i sina länder, tack vare finansiering och utbildning. Parlamentet framhåller åter vikten och mervärdet av expertkunskaperna hos, och ett långvarigt samarbete med, lokala aktivister, gräsrotsorganisationer och/eller andra experter och relevanta berörda parter på jämställdhetsområdet, så att jämställdhetsprojekten anpassas till de lokala samhällsekonomiska och kulturella förhållandena.

13. Europaparlamentet efterlyser ett starkare, systematiskt samarbete mellan de berörda parter som deltar i genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet, inbegripet mellan kommissionens olika generaldirektorat. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och EU-delegationerna att betrakta lokala och regionala förvaltningar som nyckelaktörer i utvecklingspolitiken, eftersom de är den demokratiska nivå som står närmast allmänheten och är bäst lämpade att främja jämställdhet och hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla ett nära samarbete med landsbygdssamhällena och ledare i lokalsamhällena för att jämställdhetsprogrammen ska nå ut överallt.

14. Europaparlamentet efterlyser införande av ett särskilt mål för finansiering av kvinnorättsorganisationer och det civila samhället. Parlamentet efterlyser flerårig, flexibel, direkt, adekvat och tillräcklig finansiering till lokala civilsamhällesorganisationer och nätverk i all deras mångfald, särskilt sådana som försvarar kvinnors, flickors och andra utsatta gruppers rättigheter, samt till människorättsorganisationer som försöker förbättra den rättsliga ramen i länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förenklade finansieringsmekanismer och finansieringsmetoder för att ge mindre gräsrotsorganisationer tillgång till EU:s jämställdhetsfinansiering. Parlamentet fördömer alla former av förtryck av feministiska aktivister, inklusive försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter, och uppmanar alla regeringar att skydda och stödja det civila samhället och att samarbeta med detta.

15. Europaparlamentet betonar att försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter befinner sig i en extremt sårbar situation, särskilt i konfliktområden och under konfliktsituationer och tiden efter konflikter. Parlamentet välkomnar uppmaningen att samarbeta med och främja en säker miljö för försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter och uppmanar kommissionen att skydda dem med hjälp av lämpliga åtgärder och mekanismer samt att anslå specifika resurser för EU:s delegationer.

16. Europaparlamentet uppmanar EU-delegationerna att strikt tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare i fråga om aktivister som försvarar kvinnors rättigheter, särskilt vad gäller skyldigheten att anmäla offentliga organ som gör sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att ge aktivister nödvändig rättslig hjälp vid behov. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) och att varje år avlägga rapport för parlamentet om tillämpningen av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

17. Europaparlamentet understryker att det krävs tillräcklig finansiering genom EU:s programplanering för ett effektivt genomförande av den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet är av den starka åsikten att handlingsplanen måste samordnas närmare med andra initiativ, till exempel Spotlight-initiativet, vars budget bör utökas samtidigt som det måste bli mer effektivt, i enlighet med den nyligen genomförda halvtidsutvärderingen, och genom att dra lärdom av den nya kontext som covid‑19‑pandemin gett upphov till. Parlamentet välkomnar Spotlight-initiativet och dess mål att eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet begär att de medel som anslagits till Spotlight-initiativet förnyas när det nuvarande programmet löper ut 2022 och att programmet förlängs så att det löper under hela den fleråriga finansieringsperioden och över delregionerna.

18. Europaparlamentet betonar att det femte målet för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt och att detta mål måste införlivas på samtliga områden där unionen har befogenhet att agera. Parlamentet beklagar att det femte målet för hållbar utveckling hör till de utvecklingsmål som får minst finansiering. Parlamentet noterar med uppskattning att man i den tredje handlingsplanen för jämställdhet betraktar jämställdhet som en övergripande prioritering inom unionens yttre åtgärder sett till det politiska arbetet och programplaneringen. Parlamentet framhåller återigen behovet av att det tillämpas adekvat jämställdhetsintegrering inom alla delar av unionens yttre åtgärder och att Europa i världen-prioriteringarna i partnerländerna, och alla Team Europe-initiativ, är genusförändrande, i enlighet med handlingsplanen, särskilt i samband med humanitärt bistånd.

19. Europaparlamentet gläds åt att 85 % av alla nya yttre åtgärder ska ha jämställdhet som ett viktigt eller huvudsakligt mål. Parlamentet välkomnar kommissionens mål att 5 % av dess nya program för yttre åtgärder ska ha jämställdhet som huvudsakligt mål. Parlamentet ser även positivt på att minst en åtgärd per land har jämställdhet som främsta mål. Parlamentet påminner om att målet på 5 % uppnåddes redan 2019 och begär att det i den tredje handlingsplanen för jämställdhet införs en högre ambitionsnivå, ökat stöd och konkret öronmärkt finansiering för jämställdhetsinriktade initiativ. Parlamentet begär att 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet i varje land anslås till program med jämställdhet som ett av de huvudsakliga målen. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett specifikt mål om att 85 % av EU:s finansiering för offentligt utvecklingsbistånd ska anslås till program som har jämställdhet som huvudsakligt eller viktigt mål. Parlamentet förväntar sig, och begär därför, att EU och medlemsstaterna utfäster sig att sörja för att inget offentligt utvecklingsbistånd går till projekt som kan motverka eller skada uppnådda framsteg på jämställdhetsområdet. Parlamentet understryker att de fastställda målen även bör kvantifieras med hjälp av särskilt avsatt finansiering och inte bara som en procentandel av programmen.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten eftertryckligen att föregå med gott exempel och att fokusera på sina egna interna strukturer. Parlamentet betonar vikten av ett jämställdhetsmedvetet ledarskap i jämställdhetsarbetet och ett korrekt genomförande av den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet välkomnar åtagandet att säkerställa en jämn könsfördelning vid Europeiska utrikestjänstens huvudkontor och kommissionens externa tjänsteavdelningar, EU‑delegationerna och uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet beklagar dock att utrikestjänsten har lång väg kvar till målet om 50 % kvinnor på ledande befattningar, och uppmanar den sittande vice ordföranden och höga representanten att fullt ut säkerställa jämställdhet på alla nivåer, i enlighet med vad som planerats. Parlamentet välkomnar utfästelsen att införa fortbildning om jämställdhet och handlingsplanen för alla chefer vid huvudkontor och EU-delegationerna, och begär att denna fortbildning ska vara obligatorisk och utökas till att gälla all personal som arbetar med EU:s yttre åtgärder.

21. Europaparlamentet noterar att Europeiska utrikestjänsten bör gå i täten för arbetet med att göra könsfrågan till en viktig del av de yttre åtgärderna och uppmuntra och politiskt bistå unionens delegationer att göra samma sak på partnerlandsnivå. Parlamentet poängterar att delegationschefernas uppdrags- och arbetsbeskrivningar måste innehålla specifika hänvisningar till jämställdhet och genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet, samt understryker vikten av att EU-delegationerna och medlemsstaterna systematiskt samarbetar och samråder med varandra i syfte att till fullo integrera handlingsplanen och dess genusförändrande, människorättsbaserade och intersektionella förhållningssätt i planeringen av de fleråriga vägledande programmen. Parlamentet välkomnar åtagandet i handlingsplanen att se till att alla externa tjänstavdelningar vid huvudkontoren och EU-delegationerna har jämställdhetsrådgivare/ kontaktpersoner/kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor, men betonar att det måste röra sig om heltidstjänster med tillräckliga resurser för fullgörandet av uppgifterna. Parlamentet begär åter att det tillsätts jämställdhetsrådgivare även i militära uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att samla in relevanta personaluppgifter, uppdelade per kön, för att analysera bland annat antalet tillsättningar, sökande som hamnar på slutlistan, urval, förlängningar av anställningskontrakt och utstationeringsperioder samt att mäta framstegen och genomföra systematiska intervjuer med kvinnor och personer från missgynnade grupper om varför de lämnat sina tjänster.

23. Europaparlamentet beklagar att den viktiga frågan om mångfald har inlemmats bland arbetsuppgifterna för Europeiska utrikestjänstens rådgivare i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, och uppmanar utrikestjänsten att lägga erforderlig vikt såväl vid jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet som vid mångfald och inkludering, och att inrätta en roll för vart och ett av dessa områden samt att stärka dessa roller och deras mandat, resurser och befogenheter. Parlamentet begär att det vid varje direktorat i Europeiska utrikestjänsten tillsätts en särskild jämställdhetsrådgivare, som ska vara direkt underställd utrikestjänstens rådgivare i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, och att personalen uppmuntras att samarbeta nära med Europeiska jämställdhetsinstitutet.

24. Europaparlamentet poängterar att jämställdhet är en mänsklig rättighet som är avgörande för en hållbar utveckling och smarta ekonomier samt gynnar både kvinnor och män i all deras mångfald, inbegripet hbtqi+-personer. Parlamentet konstaterar att ojämställdheten förvärras av andra former av ojämlikhet. Parlamentet betonar att ojämlikhet får omfattande samhällsekonomiska konsekvenser för hela samhället och att förändringsovilliga aktörer bör ta hänsyn till detta. Parlamentet understryker att alla EU:s åtaganden blir mer effektiva om unionen i sina åtgärder intar ett intersektionellt förhållningssätt till jämställdhet. Parlamentet upprepar att alla EU-insatser måste beakta överlappande identiteter och erkänna att inte alla kvinnor och flickor i all sin mångfald påverkas på samma sätt av bristande jämställdhet.

25. Europaparlamentet välkomnar införandet av intersektionalitet som en central princip i den tredje handlingsplanen för jämställdhet, men beklagar bristen på mål, indikatorer och särskilda åtgärder för att genomföra den. Parlamentet framhåller kommissionens och Europeiska utrikestjänstens åtagande att skydda hbtqi+-personer och göra det möjligt för dem att åtnjuta sina rättigheter världen över.

26. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen för jämställdhet hänvisar till EU-anslutningsprocessens potential att främja jämställdhet i kandidatländerna och potentiella kandidatländer. Parlamentet betonar att det behövs en stark politisk dialog och tekniskt stöd för att införliva jämställdhet i utvidgnings- och grannskapspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att i högre grad använda anslutningsförhandlingarna som hävstång med målet att sörja för att utvidgningen medför positiva konsekvenser för kvinnor.

27. Europaparlamentet välkomnar att man i den tredje handlingsplanen för jämställhet tar upp migrerande kvinnors och flickors extrema utsatthet. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen för kvinnor och flickor på flykt, längs migrationsvägar eller i läger, och begär i synnerhet att de får garanterad tillgång till vatten, sanitet och hygien, sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter samt mödravård.

Sju insatsområden

Utrotande av alla former av könsrelaterat våld

28. Europaparlamentet gläder sig över att det första åtagandeområdet i den tredje handlingsplanen för jämställdhet fokuserar på att utrota alla former av könsrelaterat våld. Parlamentet efterlyser starkare, samordnade och övergripande insatser mot kvinnomord och alla former av könsrelaterat våld på och utanför nätet, särskilt i konflikt- och nödsituationer, där kvinnor och flickor är mer utsatta, och med fokus på kvinnor och flickor som löper större risk att utsättas för våld, till exempel kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller vikten av att samarbeta med partnerländer för att kriminalisera alla former av könsrelaterat våld.

29. Europaparlamentet efterlyser omedelbara åtgärder för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till våld mot kvinnor och flickor, med ett genusförändrande och intersektionellt förhållningssätt, särskilt mot bakgrund av att förekomsten av kvinnomord och andra former av könsrelaterat våld har ökat avsevärt under pandemin. Parlamentet välkomnar kommissionens fokus på preventionsfrämjande insatser där man utmanar skadliga könsnormer. Parlamentet betonar i detta avseende att det är oerhört viktigt att samarbeta med partnerländer och civilsamhällesorganisationer för att bekämpa könsstereotyper i alla aspekter av det sociala livet. Parlamentet uppmanar EU‑delegationerna och medlemsstaterna att utnyttja alla tillgängliga diplomatiska medel för att främja antagandet av lagstiftning som medför strukturell jämställdhet i alla avseenden.

30. Europaparlamentet påminner om att obligatorisk fortbildning för all personal vid Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, EU-delegationerna och uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken bör inbegripa omfattande program för identifiering av personer som utsatts för konfliktrelaterat sexuellt och/eller könsrelaterat våld samt preventionsprogram, utöver fortbildningen för all EU-personal, inbegripet militär och polisiär personal. Parlamentet uppmanar EU eftertryckligen att använda alla tillgängliga påtryckningsmedel för att säkerställa att förövare av massvåldtäkter i krig anmäls, identifieras, åtalas och bestraffas i enlighet med internationell straffrätt. Parlamentet påminner om att Romstadgan ger en permanent rättslig ram för att på ett omfattande sätt hantera sexuellt och könsrelaterat våld som ett brott mot mänskligheten, och uppmanar därför EU att aktivt stödja Internationella brottmålsdomstolens oberoende och mycket viktiga verksamhet, både politiskt och ekonomiskt. Parlamentet välkomnar att sexuellt och könsrelaterat våld ingår i kriterierna för utdömande av sanktioner inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, och uppmanar medlemsstaterna att utnyttja denna möjlighet på ett effektivt sätt.

31. Europaparlamentet understryker att tvångs- och barnäktenskap är en människorättskränkning som gör flickor särskilt sårbara för våld och övergrepp. Parlamentet påpekar att kvinnlig könsstympning är en internationellt erkänd människorättskränkning, med 200 miljoner utsatta personer världen över och 500 000 drabbade enbart i EU, och att minst tre miljoner flickor varje år riskerar att utsättas för könsstympning. Parlamentet framhåller att kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap är en kränkning av kvinnors mänskliga värdighet. Parlamentet efterlyser integrerade åtgärder för att skapa medvetenhet om och förhindra kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, särskilt i konflikt- och nödsituationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en enhetlig långsiktig strategi för att stoppa kvinnlig könsstympning både inom och utanför EU med hjälp av bättre samverkan mellan interna och externa EU-program. Parlamentet upprepar sin begäran om att förebyggande åtgärder mot kvinnlig könsstympning införlivas i alla politikområden inom de yttre åtgärderna.

32. Europaparlamentet påminner om att kvinnor och flickor utgör majoriteten av alla som utsätts för människohandel och sexuellt utnyttjande. Parlamentet efterlyser ett starkare ledarskap och förbättrad övervakning från kommissionens och medlemsstaternas sida, liksom ett starkare internationellt samarbete, för att få ett slut på de ovannämnda skadliga handlingar som resulterar i denna form av förslavning. Parlamentet påminner om att kvinnors utsatthet för människohandel och sexuellt utnyttjande förvärras i tider av ekonomiska svårigheter, väpnade konflikter och nödsituationer. Parlamentet uppmanar till fortsatt integrering av kampen mot människohandel med kvinnor och flickor i målen för den tredje handlingsplanen för jämställdhet och till ökade samverkanseffekter med EU:s strategi mot människohandel (2021–2025).

Garanterad tillgång för kvinnor till hälso- och sjukvård och till sexuella och reproduktiva rättigheter

33. Europaparlamentet bekräftar återigen att sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter utgör mänskliga rättigheter och grundläggande aspekter av den mänskliga värdigheten och kvinnors egenmakt. Parlamentet uttrycker sin oro över bakslagen för jämställdheten och kvinnors rättigheter samt framväxten av misogyn konservativ retorik och organiserade religiösa och andra grupper som hotar respekten för bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter både inom och utanför unionen. Parlamentet betonar att en tillbakagång i abortlagstiftningen undergräver skyddet av kvinnors hälsa, rättigheter och värdighet och utsätter de socialt och ekonomiskt mest utsatta kvinnorna för större risk. Parlamentet konstaterar att EU bör vara ett ledande exempel på ett gott främjande av sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter, fritt från tvång, våld, diskriminering och övergrepp. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att säkerställa universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter inom sina territorier.

34. Europaparlamentet beklagar att tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet säker och laglig abort, har begränsats kraftigt och ofta kriminaliserats i många delar i världen. Parlamentet betonar även att kvinnor som är fattiga, lever på landsbygden eller tillhör minoriteter är de värst drabbade. Parlamentet betonar att man måste inrikta sig på alla åldersgrupper, inbegripet flickor och unga kvinnor, och tillhandahålla relevant information, utbildning och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter, inbegripet mödravård, säker och laglig abort och preventivmedel. Parlamentet poängterar vikten av att fortsätta att utmana diskriminerande normer som gör det svårt för kvinnor, flickor och hbtqi+-personer att åtnjuta sin sexuella och reproduktiva hälsa och tillhörande rättigheter, liksom stereotyper som leder till att marginaliserade kvinnor diskrimineras i samband med förlossningar.

35. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till preventivmedel i partnerländerna, särskilt för tonårsflickor. Parlamentet bekräftar att alla kvinnor och tonårsflickor har rätt att göra sina egna fria och informerade val i fråga om sin sexuella och reproduktiva hälsa. Parlamentet påminner om att kvaliteten på mödravården är en viktig indikation på utvecklingsnivån i ett land. Parlamentet anser att EU bör hjälpa partnerländerna att upprätthålla rätten till hälsa i samband med graviditet och förlossning genom inrättande av anständiga mödravårdstjänster som effektivt minskar spädbarnsdödligheten och dödsfall på grund av förlossningskomplikationer.

36. Europaparlamentet begär att man i den tredje handlingsplanen för jämställdhet högprioriterar jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter inom ramen för EU:s och medlemsstaternas humanitära bistånd samt ansvarighet, tillgång till rättvisa och möjligheter till överklagan vid kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter och könsrelaterat våld, i form av både utbildning som riktar sig till humanitära aktörer och finansiering.

37. Europaparlamentet begär att det läggs större vikt vid sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter i den tredje handlingsplanen för jämställdhet mot bakgrund av pandemins allvarliga konsekvenser för kvinnor och flickor i partnerländerna samt att tillräcklig, flexibel, kontinuerlig och riktad finansiering samordnas och tilldelas på detta område i samband med programplaneringen av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att betrakta sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter som ett prioriterat område i EU:s programplanering för yttre åtgärder, inbegripet i den gemensamma programplaneringen. Parlamentet framhåller den avgörande roll som icke-statliga organisationer spelar som tjänsteleverantörer och förespråkare av sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter.

38. Europaparlamentet påminner om den sexuella och reproduktiva hälsans och de tillhörande rättigheternas stora betydelse för kvinnors och flickors kroppar och självständighet, och begär eftertryckligen att denna hälsoaspekt och tillhörande rättigheter betraktas som en viktig folkhälsofråga som är tillgänglig för alla utan diskriminering. Parlamentet efterlyser universell tillgång till omfattande, åldersanpassad sexualundervisning, effektiva preventivmedel, förebyggande av hiv och sexuellt överförbara sjukdomar samt säker och laglig abort. Parlamentet begär att sex- och samlevnadsundervisningen behandlar frågor om mellanmänskliga relationer, sexuell läggning, jämställdhet, könsnormer, bekämpande av könsrelaterat våld samt samtycke och förmedlar information om puberteten, menscykeln, graviditet och förlossning, preventionsmetoder och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar.

39. Europaparlamentet framhåller att man måste åldersanpassa åtgärder som rör sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter, till exempel genom att ta fram lättillgängliga upplysningar och tjänster för unga. Parlamentet betonar att EU bör främja partnerländernas inbegripande av dessa frågor i sina nationella folkhälsoplaner. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förbinda sig till målen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter och att ta fram genomförandeplaner på landsnivå där man prioriterar sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter.

40. Europaparlamentet betonar behovet av att främja tillgång till utbildning på alla nivåer och alla områden för att minska förekomsten av barnäktenskap, tonårsgraviditeter och ekonomiskt beroende. Parlamentet efterlyser ökade insatser mot skolfrånvaro för att göra det möjligt för flickor som får barn att återvända till skolan, avsluta sin skolgång och komma in på arbetsmarknaden.

41. Europaparlamentet efterlyser insatser som syftar till att förhindra att flickor missar skolan när de har mens, tack vare bättre vattensanitet, hygientjänster och menshygieninrättningar i skolbyggnaderna samt åtgärder mot mensfattigdom och stigmatisering på detta område, bland annat genom att arbeta med kvinnor, flickor, män och pojkar. Parlamentet efterlyser ökade samverkanseffekter mellan programmen på områdena sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter samt vatten, sanitet och hygientjänster i skolorna och personligt stöd till flickor.

42. Europaparlamentet vill uppmärksamma de intersektionella ojämlikheterna och klyftorna mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård och vårdkvalitet, mot bakgrund av bristen på jämställdhetsanpassad hälso- och sjukvård. Parlamentet efterlyser universell tillgång till inrättningar för information om, och förebyggande, diagnos, vård och behandling av, kvinnosjukdomar såsom endometrios och livmoderhalscancer samt av sexuellt överförbara sjukdomar såsom hiv. Parlamentet uppmanar EU att stödja genomförandet av WHO:s globala strategi för utrotning av livmoderhalscancer.

43. Europaparlamentet uppmanar partnerländerna att i tillräcklig utsträckning finansiera och stärka sina offentliga hälso- och sjukvårdssystem samt att bedriva forskning kring kvinnors hälsa runt om i världen, i syfte att öka kunskaperna om genus- och könsrelaterade frågor i samband med förebyggande, diagnostik, behandling och forskning. Parlamentet efterlyser dessutom insatser för att öka allmänhetens medvetenhet om könsrelaterade hälsofrågor.

44. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste bedriva en folkhälsopolitik där man lägger särskild vikt vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande med hjälp av universell och högkvalitativ hälso- och sjukvård och tillräckliga resurser för bekämpning av de främsta folkhälsoproblemen.

Främja ekonomiska och sociala rättigheter och ekonomisk och social jämlikhet och säkerställa kvinnor och flickors självständighet

45. Europaparlamentet upprepar att krisen och de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin påverkar kvinnors tillträde till arbetsmarknaden i oproportionerlig grad. Parlamentet påminner om vikten och nödvändigheten av att EU stöder utvecklingen och integreringen av en intersektionell jämställdhetsdimension i alla planer för återhämtning efter covid-19 i partnerländer och i alla Team Europe-initiativ. Parlamentet betonar att genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet måste omfatta genusmedvetna covid-19-åtgärder för att ta hänsyn till kvinnors och flickors unika omständigheter och stimulera möjligheter efter krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera en jämställdhetsdimension och inbegripa genusförändrande insatser i alla åtgärder kopplade till covid-19-pandemin i partnerländerna, även i återhämtningsplaner och återhämtningsåtgärder, och att stödja projekt, inte minst ekonomiska, som har en jämställdhetsdimension. Parlamentet betonar att nya former av finansiering, såsom jämställdhetsobligationer, skulle kunna sätta fart på de nationella ekonomierna samtidigt som de bidrar till kvinnors egenmakt.

46. Europaparlamentet anser att arbete är av central betydelse för att åtgärda ojämlikhet. Parlamentet stöder kollektiva förhandlingar som ett sätt att inte bara förbättra arbetsvillkoren utan även åtgärda ojämlikhet mellan kvinnor och män.

47. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen avser att kräva efterlevnad av relevanta ILO- och FN-konventioner om jämställdhet i sin kommande översyn av förordningen om det allmänna preferenssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt inkludera jämställdhet i alla kapitel om handel och hållbar utveckling och att se till att handel och investeringar inte förvärrar ojämställdheten. Parlamentet betonar att civilsamhällesorganisationers synpunkter bör beaktas i alla konsekvensbedömningar som rör handel.

48. Europaparlamentet betonar att ekonomiskt stöd till kvinnor måste åtföljas av utbildning, tillgång till information, kompetensutveckling och ökad medvetenhet om kvinnors grundläggande rättigheter.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med partnerländer för att förebygga och bekämpa trakasserier mot kvinnor i arbetslivet och att främja ratificeringen av ILO:s konvention om våld och trakasserier (nr 190).

50. Europaparlamentet vill att den tredje handlingsplanen för jämställdhet ska främja kvinnors ekonomiska verksamhet och deras tillgång till nödvändiga ekonomiska och sociala verktyg samt resurser och socialt skydd, särskilt i nödsituationer. Parlamentet betonar vikten av att kvinnor deltar i den globala ekonomin för att vi ska uppnå en hållbar utveckling och en stadig och inkluderande ekonomisk tillväxt, vilket är nära kopplat till det globala målet om att utrota fattigdomen i enlighet med målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja jämställdhetsintegrerade sociala skyddsmekanismer, bland annat kontantöverföringar, för att stärka partnerländernas förmåga att hantera kriser och yttre påfrestningar.

51. Europaparlamentet vill att EU och partnerländerna antar åtgärder för att ge kvinnor bättre anställningsmöjligheter och anständiga arbetstillfällen, tillgång till finansiering och affärsmöjligheter, bland annat genom att stödja lokala kvinnoledda organisationer och uppmuntra deras deltagande i fackföreningar. Parlamentet betonar vikten av att öka tillgången till exempelvis mikrokrediter för att underlätta och stimulera kvinnors kreativitet och entreprenörskap i mindre skala.

52. Europaparlamentet understryker behovet av att beakta komplementariteten med andra insatser för att säkerställa åtgärdernas effektivitet, exempelvis frihet från könsrelaterat våld, tillgång till anständigt arbete och ekonomiskt överkomlig barn- och äldreomsorg. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka och skydda mammor och pappor i hela världen, och att arbeta med partnerländerna för att garantera adekvat mamma-, pappa- och föräldraledighet, samt att anta praktiska åtgärder för att säkerställa sådant skydd tillsammans med satsningar på barnomsorg och utbildning.

53. Europaparlamentet betonar att EU bör stödja inrättandet av ett bindande företags- och människorättsinstrument inom FN-ramen för att fullt ut garantera åtnjutandet av mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med partnerländerna för att finansiera och främja åtgärder för att ta itu med den oproportionerliga mängd oavlönat arbete som kvinnor tvingas utföra och att stödja åtgärder som hjälper kvinnliga arbetstagare att gå över från den informella till den formella ekonomin. Parlamentet understryker att kvinnor och män bör dela det oavlönade omsorgs- och hushållsansvaret lika. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att erkänna, minska och omfördela det oavlönade omsorgs- och hushållsarbetet.

55. Europaparlamentet vill se ett aktivt främjande av kvinnors roll i och bidrag till ekonomin och samhället och ett erkännande av deras medborgerliga och juridiska rättigheter, däribland rätten till egendom, tillgång till banklån och rätten att verka inom olika ekonomiska sektorer och i det politiska livet, särskilt genom främjande av en jämställdhetsintegrerad makroekonomisk politik. Parlamentet beklagar att rätten till lika lön för likvärdigt arbete inte är en självklarhet i många fall, vare sig inom eller utanför EU, även om den är inskriven i lagen. Parlamentet betonar att grundorsaken till denna diskriminering måste åtgärdas.

56. Europaparlamentet betonar att det är angeläget att den privata sektorn deltar i arbetet med att uppnå målen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet och hålls ansvarig för kränkningar av kvinnors rättigheter i företagsvärlden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera jämställdhetsperspektivet i sitt kommande lagstiftningsförslag om tillbörlig aktsamhet för företag.

57. Europaparlamentet betonar att kvinnors ekonomiska och sociala egenmakt är avgörande för en hållbar och inkluderande utveckling och tillväxt. Parlamentet vill se en övergripande insats för att ge flickor och kvinnor tillgång till högkvalitativ grundläggande och kompetenshöjande utbildning och ändamålsenliga verktyg som bidrar till deras tillgång till arbetsmarknaden, särskilt i nöd- och flyktsituationer. Parlamentet rekommenderar starkt partnerländerna att främja investeringar i inkluderande kvalitetsutbildning med stöd från EU-budgeten. Parlamentet understryker att EU:s budgetstöd, som har visat sin effektivitet på utbildningsområdet, förblir det främsta sättet att ge tillgång till inkluderande kvalitetsutbildning för alla i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar planerna på att öka den totala finansieringen av utbildning, enligt vilka 10 % av budgeten för humanitärt bistånd ska gå till finansiering av utbildning i nödsituationer.

58. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja betydande investeringar i vård och utbildning, överkomliga bostäder och säkra, överkomliga och tillgängliga offentliga transporter, både på landsbygden och i städer, i syfte att tillgodose allmänhetens behov och bidra till kvinnors oberoende, jämställdhet och frigörelse. Parlamentet påminner om att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt dessa frågor i bräckliga stater och i stater som genomgått konflikter, där EU också kommer att genomföra utvecklingsprojekt för att hjälpa till med att åtgärda avsaknaden av bostads-, mark- och äganderättigheter för kvinnor.

59. Europaparlamentet uttrycker farhågor om den växande digitala könsklyftan i många länder, vilken hämmar lika tillgång till information och digitala tjänster. Parlamentet betonar vikten av att främja digital kompetens och tillgång till ekonomiskt överkomliga digitala verktyg och tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser ökade och riktade finansieringsanslag och studiemedel för att ge flickor och kvinnor tillgång till högre utbildning och yrkesutbildning, i synnerhet för att främja digital och teknisk utbildning för flickor och kvinnors deltagande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), samt att stödja projekt som leds av kvinnor Parlamentet välkomnar föresatsen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet att överbrygga den digitala könsklyftan för en verkligt inkluderande digital omställning.

60. Europaparlamentet påminner om att kvinnor, särskilt de som utsätts för intersektionell diskriminering, kan ha svårt att komma åt digitala tjänster och tillhörande infrastruktur. Parlamentet begär att kvinnor och flickor, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden, ska få bättre, allmän, säker och trygg tillgång till digitala verktyg och utbildning i hur de används.

61. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster genom jämställdhetsintegrerade digitala kanaler, tekniker och tjänster (t.ex. e-förvaltning och digitala finansiella tjänster) som ökar kvinnors och flickors inkludering och deltagande i samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa det digitala utanförskapet bland alla utsatta grupper i samhället och att göra utbildning i informations- och kommunikationsteknik tillgänglig för dessa, med samtidigt beaktande av de olika faktorer som avgör kvinnors tillgång till utbildning, genom att inrätta kostnadsfria digitala accesspunkter.

62. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja modernisering och digitalisering av partnerländernas förvaltningar, i synnerhet för att se till att alla dessa länder har tillförlitliga folkbokföringssystem, där alla födslar registreras.

63. Europaparlamentet inser att nödsituationer, såsom väpnade konflikter och ekonomiska kriser, och flyktsituationer utgör en fara för kvinnors och flickors utbildning. Parlamentet upprepar att kvinnors försörjnings- och arbetsmöjligheter påverkas allvarligt i nödsituationer och betonar därför vikten av att nödvändiga medel anslås i sådana fall, särskilt för lokala kvinnoledda organisationer och befintliga strukturer, för att förbättra de strukturer som gör att deras utbildning, kompetens och tillgång till arbetstillfällen utvecklas i rätt riktning.

64. Europaparlamentet noterar att otrygg livsmedelsförsörjning drabbar kvinnor osymmetriskt och att de i oproportionerlig grad äger mindre mark, boskap och andra tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja målet att åstadkomma jämställdhet i livsmedels- och jordbrukssektorn, ekonomiska möjligheter och tillgång till utbildning för att stärka kvinnor i jordbruket. Parlamentet betonar vikten av att stödja partnerländernas insatser för rättsliga, politiska och institutionella reformer i syfte att ge kvinnor lika rättigheter till ekonomiska resurser, i synnerhet tillgång till och kontroll över mark och andra former av egendom.

65. Europaparlamentet uppmanar EU att främja en ekonomi- och handelspolitik som är förenlig med målen för hållbar utveckling och med målen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet påminner om sin tidigare ståndpunkt om handel och jämställdhet i enlighet med sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal[12]. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja och införa en handelspolitik som minskar de socioekonomiska klyftorna och säkerställer en hög skyddsnivå och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet.

66. Europaparlamentet välkomnar att främjande av jämställdhet genom EU:s handelspolitik är något som efterfrågas i den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och utrikestjänsten att främja och stödja införandet av ett särskilt jämställdhetskapitel i alla EU:s handels- och investeringsavtal, däribland åtaganden om att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera jämställdhetseffekterna av EU:s handelspolitik och handelsavtal i konsekvensbedömningarna på förhand och i efterhand.

67. Europaparlamentet betonar sin tidigare ståndpunkt som efterlyste ett särskilt kapitel om handel och jämställdhet och kvinnors egenmakt i den kommande moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Chile. Parlamentet noterar med intresse de framsteg som uppnåtts med ett handels- och jämställdhetskapitel i förhandlingarna.

68. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[13],

69. Europaparlamentet konstaterar att handelspolitiken inte är könsneutral och att det behövs bättre insamling av könsuppdelade uppgifter, och tydliga indikatorer, för att man på ett adekvat sätt ska kunna bedöma handelspolitikens olika effekter på kvinnor och män. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att låta sig inspireras av den verktygslåda som tagits fram av FN:s konferens om handel och utveckling och att i förhandsbedömningar och efterhandsutvärderingar ta med de landsspecifika och sektorsspecifika jämställdhetseffekterna av EU:s handelspolitik och handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med internationella partner, såsom WTO, och med lokala myndigheter och organisationer, för att samla in uppgifter, analysera handelns inverkan på kvinnor och omsätta data i konkreta förslag för att förbättra kvinnors roll i det internationella handelssystemet och främja ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet betonar att ett intensifierat samarbete mellan internationella organisationer, såsom WTO, Internationella handelscentrumet och FN, och inrättande av nätverk som involverar den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och parlament, kan leda till bättre utbyte av bästa praxis och metoder för insamling av uppgifter och till integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i handeln. Parlamentet insisterar på att jämställdhetsfrågor inte bör begränsas till kapitlet om handel och hållbar utveckling.

70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt engagera sig i WTO:s nyligen inrättade informella arbetsgrupp för handel och jämställdhet för att arbeta för en stark ministerförklaring vid den 12:e ministerkonferensen som skulle kunna tjäna som en färdplan för genomförandet av Buenos Aires-förklaringen från 2017. Parlamentet understryker att den informella arbetsgruppen för handel och jämställdhet är ett första steg mot en mer permanent plattform inom WTO för att diskutera frågor som rör handel och jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att proaktivt samarbeta med andra WTO-medlemmar för att bidra till arbetet i den informella arbetsgruppen, och att utforska möjligheten att inrätta en permanent arbetsgrupp.

71. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att se till att de inhemska rådgivargruppernas sammansättning är könsbalanserad, att deras övervakningsroll utvidgas ytterligare och att en handels- och jämställdhetskommitté inrättas inom ramen för varje frihandelsavtal för att identifiera brister.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga utvärdera handelsavtalens inverkan på sektorer med en hög andel kvinnliga arbetstagare, såsom konfektionsindustrin och det småskaliga jordbruket. Parlamentet påminner om att den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin har drabbat dessa sektorer hårt och förvärrat risken för ökad ojämlikhet samt diskriminering och exploatering av kvinnliga arbetstagare.

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tillräckliga resurser finns tillgängliga, samt offentliggöra resursfördelningen, för att främja jämställdhet som grundläggande värde i sin handels- och investeringspolitik och att, genom att utse kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i EU:s institutioner och delegationer, se till att sekretariaten för de EU-institutioner som ansvarar för handelspolitik och handelsförhandlingar har den kunskap och tekniska kapacitet som krävs för att integrera jämställdhetsperspektivet i hela processen för handelsförhandlingar och politikutformning.

74. Europaparlamentet begär att man i alla kapitel om handel och hållbar utveckling inkluderar verkställbara bestämmelser på grundval av respekt för ILO:s grundläggande arbetsnormer och relevanta konventioner, särskilt konvention nr 189 om hushållsarbetare, konvention nr 156 om arbetstagare med familjeansvar, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, konvention nr 111 om diskriminering (anställning och yrkesutövning), konvention nr 100 om lika lön och konvention nr 190 om våld och trakasserier, samt att man inkluderar dessa konventioner i förteckningen över konventioner i samband med översynen av GSP+.

75. Europaparlamentet välkomnar Internationella standardiseringsorganisationens internationella workshopavtal (ISO/IWA 34) om globala definitioner avseende kvinnors företagande, vilket syftar till att underlätta beslutsfattande, datainsamling och tillgång till kapacitetsuppbyggnad, finansiering och marknader för kvinnors ekonomiska egenmakt.

76. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts i fråga om jämställdhet i Europeiska investeringsbankens (EIB) långivningspolicy och uppmanar EIB att öka sina ansträngningar och i synnerhet att i största möjliga utsträckning beakta de politiska målen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet i sitt mandat för extern långivning.

77. Europaparlamentet betonar att EIB och andra relevanta europeiska finansinstitut för utveckling bör anpassas helt till handlingsplanen. Parlamentet uppmanar EIB att när banken ger stöd till företag i partnerländer ta hänsyn till målen i handlingsplanen genom konsekvensbedömningar för varje projekt som finansieras av EIB, och vill se kontinuerlig övervakning av insatserna på plats.

Främja kvinnors, flickors och unga kvinnors deltagande och ledarskap

78. Europaparlamentet framhåller att kvinnors och flickors ledarskap och deltagande är viktigt på alla beslutsnivåer och att jämlikt deltagande för kvinnor i det offentliga och politiska livet är väsentligt för ett gott samhällsstyre och beslutsfattande. Parlamentet understryker betydelsen av att kvinnor är representerade på båda sidor av förhandlingsbordet i yttre åtgärder på alla nivåer. Parlamentet upprepar att hela samhället gynnas av bättre och mer hållbara lösningar när kvinnor och flickor leder på jämställd fot. Parlamentet konstaterar att kvinnor är underrepresenterade på alla nivåer av det politiska och offentliga livet, och att utvecklingen går långsamt.

79. Europaparlamentet efterlyser finansiering av program som uppmuntrar utbildning, samhällsengagemang och delaktighet för kvinnor, inklusive stöd till deltagande på lokal nivå och särskild utbildningsverksamhet för flickor och unga kvinnor, eftersom de är bland de mest utsatta för diskriminering. Parlamentet begär att kvinnor ska inkluderas på alla besluts-, förvaltnings- lednings- och maktnivåer via offentligadministrativa reformer, program och verksamheter såsom nätverkande, utbyten, mentorskap och sponsring, och förordar att lokala kvinnorättsorganisationer och kvinnoledda humanitära aktörer i frontlinjen ska inbegripas i de humanitära samordnings- och beslutsstrukturerna.

Involvera kvinnor i freds- och säkerhetsprocesser

80. Europaparlamentet framhåller kvinnors och civilsamhällets viktiga bidrag till att främja dialog, bilda koalitioner, mäkla fred och föra fram olika perspektiv på vad fred och säkerhet innebär, särskilt inom konfliktförebyggande, konfliktlösning och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet uppmanar EU att verka för ökat kvinnligt deltagande i fredsbevarande och fredsbyggande processer och att stödja och erkänna kvinnor, unga kvinnor och flickor och kvinnliga människorättsförsvarare som viktiga drivkrafter för förändring samt att stödja och skydda dem. Parlamentet betonar att respekt för, och ett fullständigt förverkligande av, kvinnors mänskliga rättigheter utgör grunden för ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

81. Europaparlamentet välkomnar integreringen av EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet i den tredje handlingsplanen för jämställdhet och manar till ett effektivt genomförande av den. Parlamentet framhåller den viktiga rollen för befintliga, framgångsrika lokala fredsbyggande initiativ som leds av kvinnor och kvinnliga människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU att stödja, stärka och systematiskt inbegripa dessa initiativ i fredsbyggande samråds-, samordnings- och beslutsprocesser.

82. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att genomföra systematiska konfliktanalyser med ett integrerat jämställdhetsperspektiv baserat på jämställdhetsanalyser och jämställdhetsinkluderande konfliktanalys, särskilt avseende GSFP-uppdrag och GSFP-insatser samt verksamhet inom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga resurser för att bygga upp och stärka EU:s sakkunskap och kapacitet att utföra risk- och konfliktanalyser med ett integrerat jämställdhetsperspektiv, vari bör ingå att särskilt uppmärksamma jämställdhet och säkerställa ett meningsfullt deltagande av kvinnor och missgynnade grupper.

83. Europaparlamentet påpekar vikten av att koppla ihop begreppet människors säkerhet med jämställdhetsperspektivet. Parlamentet uppmanar EU att använda begreppet människors säkerhet såsom det anges i FN:s generalförsamlings resolution 66/290 och i dess agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet insisterar på att säkerheten måste vara inriktad på människoliv och på att skydda människor från hot såsom våld samt brist på utbildning, hälso- och sjukvård, livsmedel och ekonomiskt oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att utveckla och främja FN:s nedrustningsagenda, och insisterar på en feministisk utrikespolitik för nedrustning och icke-spridning.

84. Europaparlamentet påpekar att kvinnor drabbas oproportionerligt av konfliktrelaterat sexuellt våld och andra brott mot mänskliga rättigheter som begås utan bestraffning, t.ex. större risk för människohandel. Parlamentet understryker betydelsen av att se till att kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld i konfliktområden och konfliktdrabbade länder får lämplig och helhetsorienterad vård och behandling samt effektiv och snabb gottgörelse. Parlamentet konstaterar att detta system fungerar där det har införts och att det även hjälper de drabbade att återintegreras i samhället. Parlamentet påminner om vikten av att bekämpa stigmatiseringen av offer. Parlamentet efterlyser kontinuerligt stöd till åtgärder för att förse kvinnor i konflikt- och nödsituationer med omsorgspaket för sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter genom finansiering av och stöd till organisationer i frontlinjen och kvinnoledda organisationer.

85. Europaparlamentet påminner om att väpnade konflikter slår oproportionerligt hårt mot kvinnor. Parlamentet beklagar att sexuellt våld används som vapen i krig och understryker det akuta behovet av att motverka detta samt att motverka straffrihet genom att ställa förövarna inför rätta. Parlamentet betonar även att kvinnor ofta är de som först drivs på flykt i konfliktområden och att de ofta förlorar sin ekonomiska självständighet samt saknar tillgång till utbildning och tillförlitliga tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet understryker att människor som tvingats på flykt på grund av konflikter eller naturkatastrofer måste säkras tillgång till utbildning och arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med partnerländer och deras väpnade styrkor för att säkerställa ett korrekt genomförande av Genève-konventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid, med särskilt fokus på att förebygga och bestraffa sexuellt våld.

86. Europaparlamentet beklagar att den tredje handlingsplanen för jämställdhet inte beaktar kulturarvet runt om i länderna och kvinnors roll för att främja och utveckla det. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att utveckla program som syftar till att skydda och erkänna det kulturarv och de traditioner som utvecklats av kvinnor, och som ofta förblir ouppmärksammade, särskilt under hela konfliktcykeln.

Säkerställa jämställdhetsintegrerade humanitära insatser

87. Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande EU:s humanitära insatser: nya utmaningar, samma principer (COM(2021)0110) inte i tillräcklig utsträckning tar upp jämställdhetsperspektivet i humanitära sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla mer konkreta förslag om särskilda utgifter, program, spårning och bedömning av jämställdhetsrelaterade verksamheter i humanitära sammanhang och att ta fram åtgärder för att vidareutveckla anpassade och effektiva jämställdhetsintegrerade EU-humanitära åtgärder, med tanke på vilken möjlighet en sammanlänkning av humanitärt bistånd, utveckling och fred kan erbjuda för att skydda kvinnors och flickors rättigheter och främja jämställdhet i alla sammanhang.

Bygga ett grönt och digitalt samhälle

88. Europaparlamentet välkomnar att prioriteringsområdet klimatförändringar tagits med i den tredje handlingsplanen för jämställdhet med tanke på att klimatförändringarna inte är könsneutrala utan förstärker den befintliga ojämställdheten, särskilt bland fattiga, unga och ursprungsbefolkningar, i all synnerhet i sårbara miljöer. Parlamentet uppskattar EU:s beslutsamhet att arbeta med jämställdhetsfrågor i den gröna omställningen, med tanke på klimatförändringarnas intersektionella och oproportionerliga inverkan på kvinnor och flickor, särskilt i utvecklingsländer. Parlamentet betonar nödvändigheten av att inkludera, lyssna på och stärka kvinnor och flickor i utformningen och genomförandet av effektiva strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i partnerländer och därigenom säkerställa effektiva genusförändrande klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar EU att föregå med gott exempel genom att utan dröjsmål integrera ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsmål i den europeiska gröna given och tillhörande initiativ.

89. Europaparlamentet upprepar att jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling och för att åstadkomma en rättvis och jämlik omställning där ingen lämnas utanför. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att den europeiska gröna given snarast åtföljs av en ”gröna given-diplomati” som systematiskt inbegriper ett jämställdhetsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv och involverar kvinnor och flickor, inte minst kvinnor från ursprungsbefolkningar, i strategiska klimatanpassningsbeslut.

90. Europaparlamentet understryker att kvinnor och kvinnoorganisationer är i framkant när det gäller att hitta lösningar inom jordbruk, klimat, energi och bevarande av biologisk mångfald och att de ligger i frontlinjen i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet vill att de ska få stöd genom adekvat och flexibel finansiering, lagstiftning, tillgång till mark och resurser samt samarbete med den privata och den finansiella sektorn. Parlamentet upprepar vikten av jämställdhetsanpassning, inbegripet klimatsmart jordbruk, katastrofriskreducering, cirkulär ekonomi och hållbar förvaltning av naturresurser.

91. Europaparlamentet manar till insatser för att främja kvinnors och flickors tillgång till och utbildning i digitala verktyg och för att få fler kvinnor till STEM-yrken.

92. Europaparlamentet understryker att sociala medier bidrar till diskriminering och trakasserier på grund av kön. Parlamentet framhåller behovet av att regeringar ökar insatserna för att förbättra regleringen av sociala medier tillsammans med digitala plattformar för att bekämpa nätvåld och nätmobbning på grund av kön. Parlamentet konstaterar att detta är ett stort hinder för kvinnors och flickors tillgång till digitala miljöer och deltagande på nätet och allvarligt hämmar det politiska deltagandet för flickor och kvinnor, särskilt dem med intersektionella identiteter, som uppger högre grad av nätmobbning. Parlamentet efterlyser riktade skyddsmekanismer för kvinnor på nätet och större delaktighet för kvinnor vid utformning, tillverkning och utveckling av applikationer för artificiell intelligens för att inte könsrelaterade stereotyper och fördomar ska reproduceras. Parlamentet begär att lämpliga straffrättsliga bestämmelser ska verkställas för att motverka övergrepp på nätet, hotfulla meddelanden, sexuella trakasserier och delning av privata bilder utan samtycke.

93. Europaparlamentet konstaterar att e-handeln har potential att koppla fler kvinnliga företagare till internationella marknader. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att stödja kvinnor när det gäller att anta ny teknik såsom blockkedjeteknik, som på grund av sin peer-to-peer-karaktär, anonymitet och effektivitet kan hjälpa vissa kvinnor att övervinna en del diskriminerande rättsliga och kulturella handelshinder, förbättra deras tillgång till finansiering och hjälpa dem att integreras i globala värdekedjor.

Skapa en verkligt jämställd generation

94. Europaparlamentet pekar åter på den ledande roll EU måste spela på multinationell nivå till förmån för en feministisk diplomati för att genomföra internationella avtal om kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, kommissionen och utrikestjänsten att engagera sig för en feministisk utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitik som medför en genusförändrande vision och att göra jämställdhet till en central del av sina yttre åtgärder och prioriteringar.

95. Europaparlamentet välkomnar de 33 miljarder euro som utlovades av regeringar från hela världen, den privata sektorn och det civila samhället vid Generation Equality Forum i Paris. Parlamentet efterlyser ett internationellt och effektivt system för ansvarsutkrävande och uppmanar kommissionen att följa upp de beslutade åtagandena och deras konkreta genomförande årligen.

96. Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att anslå 4 miljarder euro ur den externa budgeten till kvinnor och flickor och att öka finansieringen av kvinnoorganisationer. Parlamentet vill att dessa åtaganden ska förtydligas, övervakas på adekvat sätt och omsättas i praktisk handling och att tydliga referensvärden och mål ska fastställas.

97. Europaparlamentet påpekar att dialog mellan generationerna samt inkludering av och engagemang bland män och pojkar i jämställdhetsarbetet är avgörande för att få till en samhällsförändring och skapa en verkligt jämställd generation.

98. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen för jämställdhet erkänner betydelsen av att aktivt engagera män och pojkar för att främja en social attitydförändring och därmed en större strukturell förändring. Parlamentet framhåller vikten av att skapa praktiska möjligheter så att män och pojkar kan engageras som drivkrafter för förändring genom att man fastställer ytterligare indikatorer och mål för mäns och pojkars engagemang så att den tredje handlingsplanen för jämställdhet får positiva resultat även för dem.

°

° °

99. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

MOTIVERING

Vägen mot jämställdhet är alltjämt mycket lång. Hinder mot att kunna leva ett självständigt liv, diskriminering av olika slag och än i dag ofta våld och exploatering är vardag för miljontals kvinnor och flickor.

Överallt i världen har covid-19-pandemin förvärrat ojämlikheten mellan kvinnor och män. Förutom våldet i nära relationer, som har rusat i höjden med de upprepade nedstängningarna – 1,4 miljoner oönskade graviditeter har fullföljts – har 47 miljoner kvinnor och flickor hamnat i extrem fattigdom. Ultrakonservativa och fundamentalister har dragit nytta av detta för att skärpa kontrollen ytterligare ett snäpp över kvinnors kroppar och självbestämmande, bland annat genom att begränsa abortmöjligheterna. Slutsatsen är klar: krisen och dess många återverkningar visar att kvinnors och flickors rättigheter aldrig kan tas för givna.

Samtidigt kan inget samhälle utvecklas eller återhämta sig efter en kris om det stänger ute, eller till och med trycker ner, hälften av sin befolkning. Samhällets välbefinnande och ekonomin gynnas avsevärt av kvinnors egenmakt. Till exempel lägger kvinnor globalt sett 90 % av sina inkomster på familjen.

Det finns ojämlikhet som är djupt rotad – exempelvis tillgång till utbildning, arbete, resurser och lån – men även nyare former. Där hittar vi bland annat diskriminering på det digitala området och sårbarhet för klimatförändringar.

Återhämtningen efter corona är ett tillfälle till en nystart med mänsklig utveckling i centrum. Nu är det dags att bygga ett mer rättvist och inkluderande samhälle där kvinnor intar sin rättmätiga plats.

EU bör genom sina yttre åtgärder vara en röst för en mer jämlik värld. Till vårt förfogande har vi ett kraftfullt verktyg som vi måste se till att utnyttja: den nya handlingsplanen för jämställdhet (GAP III).

GAP III är ett centralt politiskt instrument och får inte uppfattas som ett tekniskt program. Med GAP III ger vi den feministiska diplomatin en central plats genom att föra fram jämställdhetens värderingar.

Föredraganden har haft breda samråd med aktörerna ute på fältet. Hon har samtalat med engagerade personer, sakkunniga och experter från EU, Thailand, Mexiko, Rwanda, Indien, El Salvador, Moçambique, Senegal, Irak och Demokratiska republiken Kongo. Det är personer från det civila samhället, den akademiska världen, internationella organisationer och den politiska sfären, och dessutom två mottagare av Nobels fredspris: doktor Denis Mukwege och Nadia Murad.

Behoven och utmaningarna skiftar mellan olika länder, regioner, befolkningsgrupper och kulturer. Vidden av dessa samtal speglar samhällena i vår värld. Det gäller att ringa in de mest brännande frågorna i varje kontext och varje problemställning som rör kvinnor och flickor.

 

1) En plan förenlig med alla utmaningar som vuxit sig större under coronakrisen

Våld mot kvinnor och flickor

De många olika formerna av våld mot kvinnor är det mest extrema uttrycket för ojämlikheten mellan könen. Våld i nära relationer, våld inom familjen, sexuella övergrepp, trakasserier, våldtäkter och könsstympningar får dramatiska och varaktiga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa och måste bekämpas obevekligt av alla stater och alla samhällsaktörer.

Våld tillhör inte hemmets eller privatlivets domän: det är en fråga om rättigheter, om hälsa, men också ett säkerhetsproblem. Det har också stark inverkan på den offentliga sfären och arbetslivet. Narrativet om det könsrelaterade våldet måste skrivas om. Inget samhälle kan vara välmående när halva befolkningen riskerar fysiskt och/eller psykiskt våld.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Kvinnors och flickors egenmakt i världen kommer aldrig att uppnås utan den grundläggande och universella rätten att fritt förfoga över sin kropp.

Allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa är en folkhälsofråga och inte en religiös, politisk eller ideologisk debatt. Det gör det bl.a. möjligt att minska antalet tidiga graviditeter och mödra- och barnadödligheten och att bekämpa hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar, men även lättstoppade cancerformer som t.ex. livmoderhalscancer.

Vissa regeringar i Europa och världen har utnyttjat covid-19-krisen för att försvåra tillgången till säker och laglig abort, preventivmedel och sexualundervisning. Därför är det absolut nödvändigt att fortsätta finansiera aktörer i det civila samhället som kämpar för rätten att bestämma över den egna kroppen.

Utbildning och ekonomisk egenmakt

Tillgång till hälso- och sjukvård är en av grundpelarna för mänsklig utveckling. Den andra är utbildning. Men även här är flickorna diskriminerade, bland annat genom en vilja att ge pojkarnas skolgång företräde, tvångsäktenskap, tabun kring menstruation och begränsad tillgång till vatten och till lämpliga hygien- och sanitetsutrymmen samt mensskydd.

Till följd av pandemin riskerar 11 miljoner flickor att aldrig komma tillbaka till skolan, utöver de 130 miljoner flickor som är berövade skolgång sedan tidigare. Samtidigt leder varje extra utbildningsår till att fruktsamhetstalet minskar med 10 %, och ett extra skolår kan öka en kvinnas inkomster med 10–20 %.

Så att investera i flickors och kvinnors utbildning och garantera dem adekvat ekonomiskt understöd bidrar till deras egenmakt och inverkar positivt på ekonomin och arbetsmarknaden.

Världen efter corona behöver en feministisk ekonomisk återhämtning, med kvinnor som tänker, föreslår och leder.

2) Ett program som mobiliserar regeringar och civilsamhälle för fred och jämlikhet

Genomförande, utvärdering och finansiering

De nya genomförandemålen för GAP III visar på en vilja att integrera jämställdhetsperspektivet i de flesta program för EU:s yttre åtgärder. 85 % av de nya programmen måste framgent ha jämställdhet som delmål, och 5 % måste dessutom ha det som huvudmål. Men GAP III för även med sig en ny garanti, nämligen att det i varje partnerland kommer att finnas minst en åtgärd med jämställdhet som huvudmål. Visst skulle detta tillägg kunna vara mer ambitiöst, men det gör det ändå möjligt att se till att jämställdhetsperspektivet är närvarande i alla partnerländer. Intersektionalitet är också något som måste fångas upp bättre för att tillgodose kvinnors och minoriteters behov.

Det är av grundläggande betydelse att det görs en regelbunden uppföljning av åtgärdernas efterlevnad och att de kvantitativa målen förses med en ambitiös finansiering. Här måste man framhålla civilsamhällesorganisationernas väsentliga roll i programplaneringen, genomförandet och uppföljningen av GAP III. Programmen måste bygga på och anpassas utifrån erfarenheter som kommer in från hela världen.

Kvinnor, fred och säkerhet

Under konflikter är flickor och kvinnor mer utsatta för sexuellt våld, som används som krigsvapen och terrorstrategi. Sådant våld betraktas fortfarande inte i tillräcklig grad som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. De nationella strategierna för fred och rättvisa måste arbeta in jämställdhetsperspektivet och bekämpa straffrihet för förövarna för att få ett slut på dessa metoder. Det är en ofrånkomlig beståndsdel och en förutsättning för försoning och återupprättande av fred.

Vidare är situationen för kvinnor och flickor i läger för flyktingar och fördrivna ännu mer bekymmersam då de ofta mister möjligheterna till både utbildning och arbete.

Kvinnor saknas också i säkerhetsråd och i fredsprocesser i största allmänhet. Kvinnor måste utbildas på samma sätt som män i konfliktmedling och konfliktlösning och i hantering av folkomflyttningar och problem som är specifika för civilbefolkningar. De kan använda ”mjuk makt” genom att uppmärksamma ödet för civilpersoner, särskilt kvinnor och barn, och de kan göra det möjligt att bygga fred på ett annat sätt.

3) En ambition för kommande generationer

De omställningar som våra samhällen är igång med kommer inte att lyckas utan kvinnor.

De gröna och digitala omställningarna

Miljöförstörelse och klimatförändringar i form av allehanda föroreningar, torka, bränder och översvämningar slår oproportionerligt hårt mot kvinnor och flickor. Resursinsamling är exempelvis en uppgift som mestadels åvilar dem. Kvinnors erfarenheter och särskilda behov måste därför tas med i såväl förvaltningen av naturresurser som hanteringen och förebyggandet av katastrofer.

För att kunna driva en ekonomiskt och miljömässigt hållbar jordbruksomställning måste kvinnor dessutom åtnjuta samma rättigheter som män.

Till sist kan kvinnors egenmakt inte bli verklighet utan att man tar itu med utmaningarna kopplade till ekonomins digitalisering och samhällets automatisering. Kvinnor måste bli mer närvarande i STEM-sektorerna och i utbildning i ny teknik och artificiell intelligens för att bli centralgestalter i våra framtida samhällen.

Könsrelaterat nätvåld och i synnerhet nätmobbning är ett annat hinder i vägen för kvinnors och flickors tillgång till och deltagande i den digitala världen, bland annat sociala medier. De stora plattformarna har precis som regeringarna ett avgörande ansvar för att tillsammans bekämpa denna företeelse. Specialanpassad undervisning för flickor och pojkar i sociala medier, internet och tillhörande risker måste tillgodoses redan i mycket unga år och skulle kunna skötas av så kallade champions, äldre elever.

En jämställd generation

Generation Equality Forum i Paris i juni 2021 med ungdomen i centrum samlade alla jämställdhetsaktörer och lyckades dra in över 33 miljarder euro från regeringar, det civila samhället och den privata sektorn. EU-kommissionen åtog sig att anslå minst 4 miljarder euro till kvinnor och flickor ur unionens externa budget och att skjuta till mer pengar till kvinnoorganisationer i världen.

Nu är det oerhört viktigt att det görs en årlig uppföljning av åtagandena från samtliga aktörer de kommande fem åren. Utöver ekonomiska åtaganden måste även riktade och mätbara åtgärder uppmuntras och stödjas för att nå konkreta resultat.

 

Var de än bor i världen måste Europeiska unionen finnas där för kvinnor och flickor som vill göra sina röster hörda och själva välja sitt öde. För att kvinnor ska kunna bli aktörer i denna förändring måste de strukturella förutsättningarna bli bättre. EU måste bedriva en feministisk diplomati, men för att vara trovärdig i världens ögon måste unionen också respektera kvinnors rättigheter och kvinnors värdighet inom sina gränser.

Vi är skyldiga att gripa den möjlighet som krisen har erbjudit för att bygga en jämställd generation – med flickor och kvinnor som har tillgång till utbildning och till hälso- och sjukvård, som har kontrollen över sina egna kroppar, som är fullt delaktiga i den ekonomiska återhämtningen och som är drivande för fred, säkerhet och stabilitet.

För att förnya världen behöver vi att alla engagerar sig. Kvinnor kan inte på egen hand driva igenom en varaktig förändring av våra patriarkala samhällen som de så länge har varit utestängda från.

Att få med männen och pojkarna på tåget är en nödvändig förutsättning.

Som FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckt det: ”Makten ges sällan bort. Det gäller att ta den.” Vår ambition med det här betänkandet är att hjälpa kvinnor och flickor att ta makten för att skapa en rättvis, balanserad och humanistisk värld.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR (9.9.2021)

till utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet

(2021/2003(INI))

Föredragande av yttrande: Hannah Neumann

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvariga utskott infoga följande i sitt förslag till resolution:

1. Europaparlamentet välkomnar EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet och dess ambitiösa och omfattande mål, och insisterar på att den bör genomföras fullt ut och på politisk samstämmighet och institutionell kapacitet inom alla områden av EU:s yttre åtgärder och inom de institutionella strukturerna i kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s delegationer och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens uppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att vidta lämpliga åtgärder för en kontinuerlig övervakning av framsteg eller brist på framsteg, ansvarsskyldighet och öppenhet vid genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet och att rapportera och meddela framsteg och brister.

2. Europaparlamentet välkomnar att samrådsprocessen under utarbetandet av den tredje handlingsplanen varit inkluderande, och att rekommendationerna från medlemsstaterna, EU:s kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor och i synnerhet det civila samhällets kvinnorättsorganisationer återspeglas i handlingsplanen.

3. Europaparlamentet välkomnar den tredje handlingsplanen som ett viktigt bidrag till EU:s arbete för en jämställd värld och till att uppnå FN:s globala mål 5 för hållbar utveckling, och stöder att handlingsplanen har uppgraderats från arbetsdokument till gemensamt meddelande.

4. Europaparlamentet stöder ambitionen i handlingsplanen att jämställdhet ska göras till en huvudprioritering i all EU:s utrikespolitik och i EU:s externa åtgärder. Parlamentet förväntar sig att kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten systematiskt integrerar tredje handlingsplanen för jämställdhet i alla sina yttre åtgärder, på alla engagemangsnivåer och i alla relevanta verksamheter och koncept, inbegripet i policyramar och programplaneringsramar, strategier och den strategiska kompassen, samt i sitt engagemang på multilateral, regional och nationell nivå, i nära samarbete med partnerregeringar, det civila samhället, den privata sektorn och andra huvudintressenter. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att stärka synergierna med partner för att gemensamt främja och framgångsrikt uppnå internationella jämställdhetsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att dela med sig av bästa praxis från tredje handlingsplanen för jämställdhet med intresserade partner och därmed tillhandahålla EU:s sakkunskap på området.

5. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att använda den tredje handlingsplanen som grund för att stärka jämställdheten och jämställdhetsintegreringen i sina yttre åtgärder, att omsätta sin genusförändrande, människorättsbaserade och intersektionella strategi i praktiken, och att anta och genomföra en feministisk utrikespolitik.

6. Europaparlamentet betonar att kvinnors och flickors erfarenheter av flera och intersektionella former av diskriminering och marginalisering måste stå i centrum i det politiska beslutsfattandet, så att man stöder alla flickors och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, stärker deras frigörelse och självbestämmande globalt och ökar kvinnors deltagande i behovsbedömningar, planering, beslutsfattande och genomförandeprocesser samt stöder jämställdhet i tredjeländer. Parlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen framhåller jämställdhetsministeriernas arbete för att utrota könsrelaterat våld och bristande jämställdhet.

7. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att föregå med gott exempel och att fokusera på sina egna interna strukturer, och att börja med att avsevärt förbättra representationen av kvinnor och missgynnade grupper på alla nivåer, med målet att snarast uppnå jämställdhet i ledande befattningar (bland annat vid utrikestjänstens huvudkontor och bland cheferna för EU:s delegationer och EU:s särskilda representanter), utarbeta krav på ett jämställdhetsmedvetet ledarskap bland alla ledare och chefer i EU, och införa könsmedvetna rekryteringsprocesser där den interna rekryteringspolicyn anpassas genom en översyn av befattningsbeskrivningar (t.ex. antal års erfarenhet), könsmedveten arbetsvärdering, talangjakt, nätverksarbete, möjligheter till balans mellan arbetsliv och privatliv, utbildning och coachning för kvinnor i ledande befattningar och för kvinnliga chefsaspiranter och eventuellt mentorprogram för personer som övergår till nya tjänster – för att attrahera fler kvinnor. Parlamentet välkomnar att tre kvinnor helt nyligen utnämnts till EU:s särskilda representanter och uppmuntrar utrikestjänsten att fortsätta att gå i denna riktning. Parlamentet påpekar att ingen kvinna har sökt befattningen som generalsekreterare för utrikestjänsten, vilket visar i vilken omfattning EU måste förbättra sina åtgärder för att främja jämställdhet. Parlamentet anser att 100 % av EU:s nya externa åtgärder bör ha jämställdhet och kvinnors och flickors frigörelse som ett mål senast 2025. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse fler kvinnor och sökande från missgynnade grupper till utstationerade tjänster i utrikestjänsten och till GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och att främja kvinnors roll i diplomatin. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att sträva efter jämn könsfördelning på alla nivåer av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att samla in relevanta personaluppgifter, uppdelade efter kön, för att bedöma bland annat antalet tillsättningar, utvalda sökande, urval, förlängningar av anställningskontrakt och utstationeringsperiod och för att mäta framsteg, samt att genomföra systematiska intervjuer med kvinnor och personer från missgynnade grupper om deras motiv för att lämna sin tjänst.

9. Europaparlamentet beklagar att utrikestjänstens rådgivare i jämställdhets- och mångfaldsfrågor har fått den viktiga frågan om mångfald på sitt bord, och uppmanar utrikestjänsten att lägga erforderlig vikt vid både jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt mångfald och inkludering, och att inrätta en tjänst för var och en och dessa områden och att förstärka dessa tjänster, deras mandat, resurser och befogenheter. Parlamentet begär att en särskild jämställdhetsrådgivare utses i utrikestjänstens samtliga direktorat, som ska rapportera direkt till utrikestjänstens rådgivare i jämställdhets- och mångfaldsfrågor och att personalen uppmuntras att samarbeta nära med Europeiska jämställdhetsinstitutet.

10. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att driva igenom åtagandet i den tredje handlingsplanen att inrätta en kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor i samtliga EU:s delegationer och en jämställdhetsrådgivare i alla civila och militära GSFP-uppdrag, och att ge dem tillräckligt med tid och resurser och se till att de att rapporterar direkt till ledningen för EU:s delegationer eller respektive uppdrag/insatser, och att tillhandahålla utbildning om den tredje handlingsplanen vid medlemsstaternas ambassader och EU:s delegationer.

11. Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i hela världen och välkomnar att den tredje handlingsplanen kraftfullt lyfter fram detta. Parlamentet understryker att man måste inrikta sig på alla åldersgrupper, inbegripet flickor och unga kvinnor, och ge dem relevant information, utbildning och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inbegripet mödravård, säker och laglig abort och preventivmedel. Parlamentet framhåller att man i samband med åtgärder som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter måste ta hänsyn till ålder i linje med en intersektionell strategi, genom att säkerställa lättillgängliga upplysningar och tjänster för unga.

12. Europaparlamentet erkänner att humanitära kriser intensifierar utmaningarna kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och erinrar om att kvinnor och flickor i krisområden är särskilt utsatta för sexuellt våld, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt utnyttjande och oönskade graviditeter. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bör prioriteras i EU:s utvecklingspolitik.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta itu med problemet med den strukturella ojämlikheten över hela världen som fortfarande hindrar kvinnors och missgynnade gruppers utveckling och delaktighet, vilket ska utgöra grundvalen för ett effektivt genomförande av den tredje handlingsplanen för jämställdhet.

14. Europaparlamentet betonar behovet av en verklig genusförändrande strategi i EU:s alla yttre åtgärder. En utrikes- och säkerhetspolitik som inte behandlar pågående orättvisor förstärker obalansen ytterligare. För att få stopp på dessa orättvisor måste den ojämlika maktbalansen mellan könen erkännas. Parlamentet insisterar på behovet av att identifiera och ta itu med de strukturella bakomliggande orsakerna till ojämlikhet för att övervinna dem och möjliggöra meningsfullt deltagande och inkludering av män, kvinnor och missgynnade grupper. Parlamentet efterlyser insatser för att öka förståelsen för hur ojämlikhet har sin grund i ett specifikt sammanhang och hur den upprätthålls, bland annat genom samarbete med olika intressenter.

15. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen lägger fokus på ungdomar som drivkraft för förändring, och uppmanar till ett meningsfullt deltagande av unga kvinnor och män vid utformning och genomförande av åtgärder. Parlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen erkänner betydelsen av att aktivt engagera män och pojkar för att främja en social attitydförändring och därmed en större strukturell förändring. Parlamentet betonar vikten av att skapa praktiska möjligheter så att män och pojkar kan engageras som drivkrafter för förändring och så att sunda och positiva attityder och beteenden rörande diskriminerande sociala normer, könsstereotyper och könsbaserade orsaker till konflikter vid genomförandet av den tredje handlingsplanen kan stödjas genom att man fastställer ytterligare indikatorer och mål för mäns och pojkars engagemang så att den tredje handlingsplanen får positiva resultat även för dem.

16. Europaparlamentet efterlyser insatser för en gemensam EU-ståndpunkt och kraftfulla åtgärder för att entydigt fördöma bakslag för jämställdhet, hbtqi-personers rättigheter och åtgärder som undergräver kvinnors rättigheter, självständighet och frigörelse på alla områden. Parlamentet påminner om att ett viktigt sätt att bekämpa dessa bakslag är att proaktivt främja rättighetsbaserad jämställdhet och jämställdhetsintegrering på alla områden. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, utrikestjänsten och EU:s delegationer att offentligt fördöma dessa handlingar och vidta åtgärder mot den utbredda förekomsten av könsbaserade hatiska uttalanden och trakasserier på och utanför nätet av kvinnor och flickor i EU och tredjeländer.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att förebygga och motverka alla former av diskriminering på grund av kön, ras, etnicitet, nationalitet, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper, klass, religion, övertygelse, ekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning eller ålder som en del av EU:s yttre åtgärder, och att öka medvetenheten i tredjeländer. Parlamentet välkomnar det intersektionella perspektivet i den tredje handlingsplanen och definitionen av ojämlikhet som strukturell, social och kulturell. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att eftersträva intersektionell jämställdhet som den vägledande principen för EU:s yttre åtgärder.

18. Europaparlamentet förväntar sig att jämställdhetsintegrering i EU:s alla externa åtgärder står kvar överst på EU:s politiska agenda, även efter den tredje handlingsplanens livstid. Parlamentet betonar kommissionens och utrikestjänstens åtagande att skydda missgynnade grupper och göra det möjligt för dem att hävda sina rättigheter världen över. Parlamentet betonar att EU måste föregå med gott exempel när det gäller rättigheterna för kvinnor, hbtqi-personer och grupper som diskrimineras på grund av etnicitet eller ras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att stärka synergierna med EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet och dess handlingsplan för 2019–2024, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s strategi för romers jämlikhet, inkludering och deltagande och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024.

19. Europaparlamentet betonar att EU bör stödja inrättandet av det bindande instrumentet om affärer och mänskliga rättigheter inom FN:s ram, för att fullt ut garantera åtnjutandet av mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

20. Europaparlamentet efterlyser genomförandet av en grundlig jämställdhetsanalys, insamling av könsuppdelade uppgifter och jämställdhetsbudgetering, i kombination med ett lämpligt och enhetligt system för spårning, övervakning och utvärdering av EU:s utgifter som rör jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik samt könsspecifika konsekvensbedömningar, som ska ligga till grund för utformningen av all extern finansiering av EU och medlemsstaterna samt deras deltagande i politiska dialoger. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt utvärdera effekterna av de program som finansieras av EU-budgeten och att rapportera till parlamentet. Parlamentet noterar att man i större utsträckning genomför jämställdhetsanalyser vid utformningen av EU:s yttre åtgärder, men menar att resurser bör avsättas till att genomföra sektorsspecifika jämställdhetsanalyser där sådana inte föreligger, i linje med tredje handlingsplanen.

21. Europaparlamentet välkomnar specifikationerna för obligatorisk jämställdhetsutbildning för all EU-personal vid utrikestjänstens huvudkontor, i EU:s delegationer, vid medlemsstaternas ambassader eller GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, inbegripet utbildning före och efter stationering. Parlamentet betonar behovet av investeringar i kunskaper, resurser och intern expertkunskap om jämställdhet i EU:s delegationer så att den tredje handlingsplanen kan genomföras tillfredsställande. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utbildning av chefer på mellannivå och högre nivå och åt utbildning om trakasserier. Parlamentet uppmanar till nolltoleranspolitik beträffande sexuellt och könsbaserat våld. Parlamentet påminner om att detta åtagande ingår i den tredje handlingsplanen och att handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet redan innehåller ett åtagande om att utarbeta en EU-omfattande policy om sexuella trakasserier.

22. Europaparlamentet välkomnar den starka inriktningen i den tredje handlingsplanen på bekämpning av alla former av könsbaserat våld, vilket har förvärrats under covid‑19‑pandemin. Parlamentet vill att utrotandet av kvinnlig könsstympning, obstetriskt våld och könsaborter samt barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap och allt könsrelaterat våld systematiskt tas upp i EU:s politiska dialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka sina åtgärder i kampen mot könsbaserat våld, bland annat genom att inrätta kontaktpunkter för könsbaserat våld inom sina konsulatstjänster. Parlamentet upprepar sitt stöd till EU:s och FN:s Spotlight-initiativ. Parlamentet uppmanar med kraft alla EU:s medlemsstater att ratificera och genomföra Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att främja ratificeringen av Istanbulkonventionen i sin politiska dialog med Europarådets partnerländer. Parlamentet uppmuntrar andra länder att ansluta sig.

23. Europaparlamentet understryker att sexuellt och könsbaserat våld är ett krigsvapen och att kvinnor drabbas oproportionerligt av konfliktrelaterat sexuellt våld och andra människorättsbrott, som ofta sker utan bestraffning, och att de löper större risk för att bli offer för människohandel. Parlamentet betonar att EU bör inta en ledande roll i det internationella samfundet och intensifiera insatserna mot användningen av sexuellt och könsbaserat våld som vapen i väpnade konflikter, och efterlyser därför en omfattande handlingsplan för att förebygga och bekämpa alla former av sexuellt våld och könsbaserat våld mot kvinnor, inbegripet våldtäkt, våld i hemmet, verbala, psykiska och fysiska angrepp samt trakasserier på nätet.

24. Europaparlamentet påminner om att obligatorisk utbildning för all personal i utrikestjänsten, kommissionen, EU:s delegationer och GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser bör innehålla omfattande program för identifiering av offer för konfliktrelaterat sexuellt och/eller könsbaserat våld samt förebyggande program, utöver utbildningen för all EU-personal, inbegripet militär personal och polispersonal. Parlamentet uppmanar med kraft EU att använda alla tillgängliga påtryckningsmedel för att säkerställa att förövare av massvåldtäkter i krig blir anmälda, identifierade, åtalade och bestraffade enligt internationell straffrätt. Parlamentet påminner om att Romstadgan tillhandahåller ett permanent rättsligt ramverk för en omfattande bekämpning av sexuellt och könsbaserat våld som ett brott mot mänskligheten, och uppmanar därför EU att aktivt stödja den internationella brottmålsdomstolens oberoende och mycket viktiga verksamhet, både politiskt och ekonomiskt. Parlamentet välkomnar att sexuellt och könsbaserat våld ingår i kriterierna för utdömande av sanktioner inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, och uppmanar medlemsstaterna att på ett effektivt sätt använda sig av det.

25. Europaparlamentet beklagar att den tredje handlingsplanen knappt nämner människohandel och inte tar upp sexuellt utnyttjande, sexturism eller inneboende diskriminering och sexuellt våld mot kvinnor. Parlamentet betonar den mycket tydliga könsaspekten i människohandelsbrotten. Parlamentet anser att internationellt samarbete är ett grundläggande villkor för att nå någon som helst framgång i kampen mot människohandeln. Parlamentet uppmanar till fortsatt integrering av kampen mot människohandel i den tredje handlingsplanens mål och till ökade synergier med EU:s strategi mot människohandel (2021–2025). Parlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa partnerskapen med länder utanför EU och regionala och internationella organisationer för att stärka samarbetet och utbytet av kriminalunderrättelser och informationsutbyte samt underlätta internationellt rättsligt samarbete. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att bekämpa handeln med kvinnor och barn genom politisk dialog och genom att fullt ut utnyttja sina externa verktyg och samtidigt uppmuntra samarbete med icke-statliga organisationer och det civila samhället.

26. Europaparlamentet framhåller behovet av att ta itu med det krympande utrymmet för det civila samhället och kriminaliseringen och förföljelsen av försvarare av kvinnors rättigheter, hbtqi-personers rättigheter och mänskliga rättigheter, att stödja och stärka kapacitetsuppbyggnaden hos det civila samhällets kvinnorättsorganisationer, kvinnorättsförsvarare och fredsbyggare genom EU:s yttre åtgärder och att nära samråda med organisationer som kämpar särskilt för kvinnors, flickors och missgynnade gruppers rättigheter, inbegripet feministorganisationer, grupper och rörelser ledda av flickor och ungdomar, kvinnorättsförsvarare, människorättsförsvarare och religiösa och trosbaserade organisationer. Parlamentet uppmuntrar att de inkluderas i programplanerings-, genomförande- och rapporteringsprocessen samt i regelbundna och strukturerade utbyten, och uppmanar till en hållbar finansiering av det civila samhället, som är en av de huvudsakliga grupperna av aktörer som håller EU ansvarigt för genomförandet av den tredje handlingsplanen, och är en central drivkraft för att få till stånd förändring och en hållbar övergång till jämställdhet. Parlamentet understryker att finansiering av större eller väletablerade organisationer kan göra skillnad, men att det är mycket viktigt att säkerställa tillgång till finansiering för nya, lokala och mindre organisationer för innovativa och nya strategier på gräsrotsnivå. Parlamentet framhåller den oroande utvecklingen att välorganiserade och välfinansierade rörelser och organisationer arbetar för att försvaga kvinnors rättigheter, hbtqi-personers rättigheter och civilsamhällets deltagande för att underminera rättsstaten och förstärka eller öka sin makt.

27. Europaparlamentet kräver ett stopp på straffriheten för de förövare som attackerar kvinnorättsförsvarare, inbegripet kvinnliga miljöförsvarare, kvinnliga fredsbyggare och andra som arbetar för jämställdhet och för kvinnors och missgynnade gruppers rättigheter, och att sådana attacker måste utredas. Parlamentet begär att resurser, även ekonomiska, anslås för deras säkerhet för att säkerställa att de kan utöva sin verksamhet.

28. Europaparlamentet välkomnar integreringen av ramen för kvinnor, fred och säkerhet i den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet insisterar på att kvinnor, flickor och missgynnade grupper ska inkluderas på ett meningsfullt sätt och representeras mer balanserat på gräsrotsnivå i konfliktförebyggande, medling, konfliktlösning, politiska processer och fredsförhandlingar på alla områden, och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att utarbeta särskilda interna strategier för detta ändamål. Parlamentet välkomnar betoningen på bristande jämställdhet som en grundläggande orsak till och en drivkraft för konflikter och sårbarhet. Jämställdhetsperspektivet bör ingå i utformningen och planeringen av GSFP-uppdrag, och de lokala kvinnoorganisationernas rekommendationer bör beaktas. Parlamentet beklagar att ingen hänsyn tas till kvinnor i medlingsprocesser och uppmuntrar EU och dess medlemsstater att göra betydande politiskt och ekonomiskt stöd till fredsprocesser avhängigt av att kvinnor deltar på ett meningsfullt sätt som förhandlare och medlare samt att kvinnors och flickors rättigheter inkluderas. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att noga övervaka situationen för kvinnors rättigheter i områden efter konflikter och att ytterligare stödja kvinnors frigörelse som en viktig förutsättning för fortsatt ekonomiskt stöd.

29. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att genomföra systematiska konfliktanalyser med ett integrerat jämställdhetsperspektiv baserat på jämställdhetsanalyser och jämställdhetsinkluderande konfliktanalys, särskilt avseende GSFP-uppdrag och GSFP-insatser samt verksamhet inom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga resurser för att bygga upp och stärka EU:s sakkunskap och förmåga att utföra risk- och konfliktanalyser med ett integrerat jämställdhetsperspektiv, vari bör ingå att särskilt uppmärksamma jämställdhet och säkerställa ett meningsfullt deltagande av kvinnor och missgynnade grupper.

30. Europaparlamentet välkomnar införandet av genomförandeplaner på landsnivå och den förbättrade rapporteringsprocessen för EU:s delegationer. Alla genomförandeplaner på landsnivå bör offentliggöras och översättas till lokala språk för en effektivare övervakning av framstegen eller bristen på framsteg, och de bör fokusera mer på flickor och unga kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fullt ansvar för könsmedveten landsrapportering och jämställdhetsintegrering på alla program- och policynivåer, bland annat genom att använda jämställdhetsanalyser till underlag för de planerade genomförandeplanerna på landsnivå och genom att kräva att delegationerna fastställer tydliga indikatorer och mål inom ramen för genomförandeplanerna, inte lägger ut jämställdhetsarbetet på tredje parter och i stället inrättar nödvändig expertis och kapacitet inom sina avdelningar, och se till att de multilaterala EU-delegationerna också lägger fram sina planer för genomförandet av den tredje handlingsplanen.

31. Europaparlamentet uppmanar EU- delegationerna i relevanta länder att involvera andra aktörer i EU och medlemsstaterna i utarbetandet och genomförandet av genomförandeplaner på landsnivå och bygga upp koalitioner för lokala åtgärder för att proaktivt främja genomförandet av den tredje handlingsplanen och göra den till uppgift för hela EU.

32. Europaparlamentet förväntar sig att specifika och mätbara utgångsvärden, indikatorer, åtgärder och mål ska läggas till i det gemensamma arbetsdokumentet av den 25 november 2020 om mål och indikatorer som ram för genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet (SWD(2020)0284), och även färdplaner och tidsplaner för alla mål samt påföljder vid bristfälligt genomförande. Det bör i den tredje handlingsplanen införas ytterligare åtgärder, mångfaldsindikatorer och mål för att säkerställa att intersektionalitetsprincipen genomförs. Indikatorerna i den tredje handlingsplanen bör vara uppdelade efter kön och ålder. Det behövs en bättre samordning mellan EU:s institutioner, utrikestjänsten och medlemsstaterna angående rapporteringen om genomförandet av den tredje handlingsplanen. Det räcker inte med indikatorer baserade på procentandelen personal som fått utbildning om den tredje handlingsplanen för jämställdhet, kvinnor, fred och säkerhet, sexuell exploatering, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier för att avgöra om målen inom detta område har uppnåtts. Antalet klagomål om sexuell misshandel och sexuella trakasserier bör tas med vid utvärderingen av efterlevnad, och klagomålsmekanismerna och skyddet för offer och visselblåsare bör förstärkas. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att fastställa könsspecifika indikatorer som ska tillämpas vid projekturval, övervakning och utvärdering i samband med de åtgärder inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som får anslag från EU:s budget.

33. Europaparlamentet menar att fokus bör ligga på resultat och att ansvarsskyldigheten gentemot EU-medborgarna bör stärkas genom offentlig rapportering om den tredje handlingsplanens kvalitativa och kvantitativa resultat och bedömning av dess verkningar på nationell, regional och internationell nivå samt utvecklingen av en övervakningsstrategi som inte bara gör det möjligt att spåra vissa variabler utan också samhällsdynamiska faktorer och hur dessa kan ha förändrats till följd av de program som har genomförts inom ramen för den tredje handlingsplanen. Parlamentet uppmanar till en oberoende utvärdering, som eventuellt kan genomföras av det civila samhället. Parlamentet välkomnar åtagandet om en utvärdering efter halva tiden av den tredje handlingsplanen och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att föra en årlig debatt med parlamentet för att bedöma framstegen eller bristen på framsteg. Parlamentet begär att utrikestjänsten i landskapitlen i sin årliga rapport om mänskliga rättigheter och demokrati tar med en specifik uppdatering av åtgärderna för jämställdhetsintegrering.

34. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som parlamentarisk diplomati spelar för att främja jämställdhet, kvinnors deltagande i politiken och frigörelse samt för att bryta könsstereotyper. Parlamentet bör aktivt bidra till den tredje handlingsplanen genom sin parlamentariska diplomati och sina delegationer, och bör utarbeta en strategi och konkreta riktlinjer i detta syfte. EU och dess medlemsstater uppmanas att fortsätta att involvera Europaparlamentet och nationella parlament i de jämställdhetsstrategier som utgör en del av deras yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser ett erkännande av kvinnliga ledares konstruktiva bidrag till beslutsfattande, stöd till kvinnliga politiska kandidater och kvinnor i politiska institutioner i partnerländer samt inrättande av en dialog med nationella och lokala myndigheter i tredjeländer för att främja kvinnor som officiella företrädare och i ledande befattningar.

35. Europaparlamentet understryker att jämställdhetsintegrering måste säkerställas inom alla utrikespolitiska områden, särskilt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, EU:s handelspolitik, utvidgningspolitik, grannskapspolitik, utvecklingspolitik, biståndspolitik och GSFP. Parlamentet välkomnar att jämställdhetsprincipen tas med bland målen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och tredje instrument för stöd inför anslutningen, och understryker att EU:s externa finansieringsinstrument ska bidra till den tredje handlingsplanens mål.

36. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen hänvisar till EU‑anslutningsprocessens potential för att främja jämställdhet i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet betonar behovet av en stark politisk dialog och tekniskt stöd för att införliva jämställdhet i utvidgnings- och grannskapspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att i högre grad använda anslutningsförhandlingarna som hävstång, så att utvidgningen ger fördelar för kvinnor.

37. Europaparlamentet påpekar vikten av att koppla ihop begreppen människors säkerhet och könsperspektiv. Parlamentet uppmanar EU att använda begreppet människors säkerhet såsom det definieras i FN:s generalförsamlings resolution 66/290 och i dess agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet insisterar på att säkerheten måste fokusera på människoliv och på att skydda människor från hot såsom våld, brist på utbildning, sjukvård, mat eller ekonomiskt oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att utveckla och främja FN:s nedrustningsagenda, och insisterar på en feministisk utrikespolitik för nedrustning och icke-spridning.

38. Europaparlamentet välkomnar den tredje handlingsplanens mål om stöd till jämställdhet genom EU:s handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och utrikestjänsten att främja och stödja införandet av ett särskilt jämställdhetskapitel i alla EU:s handels- och investeringsavtal och att säkerställa att det specifikt föreskriver ett åtagande om att främja jämställdhet och kvinnors frigörelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera könskonsekvenserna av EU:s handelspolitik och handelsavtal i konsekvensbedömningarna i förväg och efteråt och att säkerställa att handelsavtalen inte förvärrar befintliga orättvisor eller skapar nya.

39. Europaparlamentet välkomnar den tredje handlingsplanens mål att arbeta för att säkerställa flickors och kvinnors frigörelse, utbildning och ekonomiska och sociala rättigheter, som är särskilt hotade till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet betonar att utbildning är en nyckelfaktor för att uppnå jämställdhet och för att bekämpa stereotyper och intersektionell och könsbaserad diskriminering. Parlamentet påminner om att utbildningsstrategier bör riktas mot både flickor och kvinnor. Parlamentet anser att tillgång till offentlig, högkvalitativ och inkluderande utbildning på alla nivåer är grundläggande för att uppnå jämställdhet och ekonomisk frigörelse. Parlamentet påminner om att tillgången till utbildning begränsas av olika faktorer, som inte enbart hänger samman med osäkra undervisningsmiljöer och bristen på lämplig sanitetsutrustning, utan också med en icke uttömmande förteckning som har upprättats av UNESCO, såsom barnäktenskap, tonårsgraviditeter, diskriminerade könsnormer i samhället, barnarbete och bristen på enkel och säker tillgång till skolor nära hemmet.

40. Europaparlamentet beklagar svagheterna i den tredje handlingsplanen när det gäller kvinnors tillträde till användning och åtnjutande av naturtillgångar. Trots att kvinnor bär den största bördan när det gäller att sköta mark och familjejordbruk är det få som äger mark eller är ekonomiskt frigjorda. Kvinnors roll och frigörelse är på grund av klimatnödläget, livsmedelsosäkerheten och undernäringen i stora delar av världen av yttersta vikt för att möta dessa utmaningar.

41. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen betonar jämställdhetsaspekter i samband med miljöförstöring och klimatförändringar och upprepar EU:s åtagande att handla på grundval av det. Parlamentet påminner om att kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt av konflikter och klimatförändringar till följd av kulturell och strukturell bristande jämställdhet, och påminner om att klimatförändringar och konflikter ökar de könsbaserade riskerna. Parlamentet uppmanar EU att erkänna kvinnors ledande roll i kampen mot klimatförändringarna och att främja deras deltagande både på EU-nivå och i internationella forum, och samtidigt öka synergierna med den europeiska gröna givens externa dimension. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten och kommission att säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i politiska dialoger och partnerskap med tredjeländer om minskning av katastrofrisker, förvaltning av naturtillgångar samt klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar, inbegripet genom att utse nationella kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor för klimatförhandlingar och övervakning av samspelet mellan jämställdhet och klimatförändringar.

42. Europaparlamentet beklagar att den tredje handlingsplanen inte beaktar kulturarvet i alla länder och den roll som kvinnor spelar för att främja och utveckla det. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att utveckla program som syftar till att skydda och erkänna det kulturarv och de traditioner som utvecklats av kvinnor, och som ofta inte uppmärksammas, särskilt inte under konfliktcykler.

43. Europaparlamentet välkomnar att den tredje handlingsplanen tar upp migrerande kvinnors och flickors extrema utsatthet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införliva ett jämställdhetsperspektiv och en intersektionell strategi i invandringspolitiken. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt situationen för kvinnor och flickor på flykt, på migrationsvägar eller i läger, och i synnerhet måste de få tillgång till vatten, sanitet och hygien, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och mödravård. Parlamentet betonar vikten av könsmedvetna återintegreringsprogram för internflyktingar och flyktingar efter att de har återvänt hem, och av ett könsmedvetet arbete med traumatiserade flickor och kvinnor.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	1.9.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	49 11 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Márton Gyöngyösi, Andrzej Halicki, Sandra Kalniete, Maximilian Krah, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Jaak Madison, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Thijs Reuten, Jérôme Rivière, María Soraya Rodríguez Ramos, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Salima Yenbou, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Robert Biedroń, Vladimír Bilčík, Andrea Cozzolino, Özlem Demirel, Assita Kanko, Hannah Neumann, Mick Wallace

 

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

49	+
ID	Anna Bonfrisco
NI	Fabio Massimo Castaldo
PPE	Vladimír Bilčík, Traian Băsescu, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Andrzej Halicki, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, Lukas Mandl, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Gheorghe‑Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler‑Lima
RENEW	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos
S&D	Maria Arena, Robert Biedroń, Włodzimierz Cimoszewicz, Andrea Cozzolino, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Thijs Reuten, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev, Nacho Sánchez Amor
THE LEFT	Özlem Demirel, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz
VERTS/ALE	Alviina Alametsä, Reinhard Bütikofer, Hannah Neumann, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon‑Taubadel, Salima Yenbou

 

11	-
ECR	Anna Fotyga, Jacek Saryusz‑Wolski, Hermann Tertsch, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers
ID	Maximilian Krah, Jaak Madison, Thierry Mariani, Jérôme Rivière, Harald Vilimsky
PPE	Miriam Lexmann

 

10	0
ECR	Assita Kanko
ID	Susanna Ceccardi
NI	Márton Gyöngyösi, Kostas Papadakis
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, David Lega, Antonio López‑Istúriz White, Francisco José Millán Mon, Željana Zovko
THE LEFT	Mick Wallace

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (13.7.2021)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för utveckling

över EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet

(2021/2003(INI))

Föredragande av yttrande: Inma Rodríguez-Piñero

 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för utveckling att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om sin tidigare ståndpunkt om handel och jämställdhet i enlighet med sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal[14]. Parlamentet understryker att handelspolitik kan bidra till utveckling och välstånd för kvinnor, minskning av de socioekonomiska klyftorna mellan kvinnor och män och förverkligande av kvinnors rättigheter genom att garantera anständiga arbetsvillkor för kvinnor och bidra till en hållbar och jämlik ekonomisk utveckling, samtidigt som kvinnors möjligheter till företagande och tillgång till lärlingsutbildningar, arbete och anställningar förbättras. Parlamentet konstaterar att kvinnors levnads- och arbetsvillkor påverkar sannolikheten för barnarbete och de allmänna utsikterna för fattigare länder.

2. Europaparlamentet betonar att handelspolitiken har potential att främja internationella standarder och rättsliga instrument när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, såsom handlingsplanen från Peking och målen för hållbar utveckling.

3. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja och införa handelspolitik som minskar de socioekonomiska klyftorna och säkerställer en hög skyddsnivå och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet. Parlamentet uppmanar EU att se till att jämställdhet är ett centralt begrepp i all EU‑handelspolitik.

4. Europaparlamentet välkomnar att EU:s nya handlingsplan för jämställdhet 2021–2025 (GAP III) efterlyser främjande av jämställdhet genom EU:s handelspolitik. Parlamentet välkomnar kommissionens och rådets införande av instrument såsom jämställdhetskapitel och jämställdhetsintegrering i EU:s handels- och investeringsavtal samt i alla aspekter av EU:s handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att anta övergripande riktlinjer för detta ändamål. Parlamentet understryker att inkluderandet av särskilda handels- och jämställdhetsåtgärder kan leda till att de problem som kvinnor tacklas med blir mer synliga, vilket kan bidra till att avlägsna de handelshinder som kvinnor ställs inför.

5. Europaparlamentet betonar sin tidigare ståndpunkt som efterlyste ett särskilt kapitel om handel och jämställdhet och kvinnors egenmakt i den kommande moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Chile. Parlamentet noterar med intresse de framsteg som uppnåtts med ett handels- och jämställdhetskapitel i förhandlingarna.

6. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[15],

7. Europaparlamentet konstaterar att handelspolitiken inte är könsneutral och att det behövs bättre insamling av könsuppdelade uppgifter, och tydliga indikatorer, för att man på ett adekvat sätt ska kunna bedöma handelspolitikens olika effekter på kvinnor och män. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att bygga vidare på den verktygslåda som tagits fram av Unctad och inkludera de landsspecifika och sektorsspecifika jämställdhetseffekterna av EU:s handelspolitik och handelsavtal i förhands- och efterhandsutvärderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med internationella partner, såsom WTO, och med lokala myndigheter och organisationer, för att samla in uppgifter, analysera handelns inverkan på kvinnor och omsätta data i konkreta förslag för att förbättra kvinnors roll i det internationella handelssystemet och främja ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet betonar att ett intensifierat samarbete mellan internationella organisationer, såsom WTO, ITC och FN, och inrättande av nätverk som involverar den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och parlamentet, kan leda till ett bättre utbyte av bästa praxis, metoder för insamling av uppgifter samt införande av ett jämställdhetsperspektiv i handeln. Parlamentet insisterar på att jämställdhetsfrågor inte bör begränsas till kapitlet om handel.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt engagera sig i WTO:s nyligen inrättade informella arbetsgrupp för handel och jämställdhet för att arbeta för en stark ministerförklaring vid den 12:e ministerkonferensen (MC12), vilken skulle kunna tjäna som en färdplan för genomförandet av Buenos Aires-förklaringen från 2017. Parlamentet understryker att den informella arbetsgruppen för handel och jämställdhet är ett första steg mot en mer permanent plattform inom WTO för att diskutera frågor som rör handel och jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att proaktivt samarbeta med andra WTO-medlemmar för att bidra till arbetet i den informella arbetsgruppen, och att utforska möjligheten att inrätta en permanent arbetsgrupp.

9. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att se till att de inhemska rådgivande gruppernas sammansättning är könsbalanserad, att deras övervakningsroll utvidgas ytterligare och att en handels- och jämställdhetskommitté inrättas inom ramen för varje frihandelsavtal för att identifiera brister.

10. Europaparlamentet erkänner covid-19-pandemins oproportionerliga inverkan på kvinnliga företagares och kvinnors deltagande i handeln. Parlamentet understryker att kvinnor påverkas negativt som företagare, anställda och ofta som den huvudsakliga omsorgsgivaren i sin familj. Parlamentet anser att strategierna för återhämtning efter covid-19-pandemin särskilt bör uppmärksamma mikroföretag och små och medelstora företag, som ofta drivs av kvinnor, och sektorer med högre kvinnligt deltagande (omsorgsekonomin, jordbruket, turismen, konfektionsindustrin och detaljhandeln).

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram bindande åtgärder för insyn i lönesättningen, vilket kan vara ett användbart verktyg för att upptäcka klyftor och diskriminering inom samma sektor och överbrygga löneklyftan mellan könen. Parlamentet beklagar dock förseningen med offentliggörandet av detta förslag och uppmanar kommissionen att lägga fram det så snart som möjligt och som utgångspunkt använda exempelvis Schweiz som modell för offentlig upphandling.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera handelsavtalens inverkan på sektorer med en hög andel kvinnliga arbetstagare, såsom konfektionsindustrin och sektorn för småskaligt jordbruk. Parlamentet påminner om att den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin har drabbat dessa sektorer hårt och ökat risken för ökad ojämlikhet, diskriminering och exploatering av kvinnliga arbetstagare.

13. Europaparlamentet noterar med oro den ihållande klyftan mellan könen när det gäller digital tillgång och digitala färdigheter. Parlamentet konstaterar att kvinnor har sämre tillgång till kompetensutveckling än män, vilket hindrar dem från att utveckla sina företag eller sina möjligheter som anställda. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja kvinnliga företagare, näringsidkare och arbetstagare att förvärva nödvändig kompetens genom handelspolitik, såsom det allmänna preferenssystemet, avtal om ekonomiskt partnerskap, utvecklingssamarbete och Aid for Trade.

14. Europaparlamentet uttrycker sin oro över risken för att den digitala klyftan mellan könen ytterligare kommer att öka i utvecklingsländer och utvecklingsregioner under den pågående covid-19-krisen. Parlamentet framhåller vikten av att främja digital kompetens, digital tillgänglighet och överkomligt prissatt digital teknik för kvinnor och flickor som instrument för ökad jämställdhet inom utvecklingsstrategierna. Parlamentet understryker att man måste kanalisera utvecklingsmedel till främjandet av digital utbildning för kvinnor och flickor samt stödja kvinnoledda projekt i den digitala sektorn, särskilt sådana som har en samhällspåverkan.

15. Europaparlamentet konstaterar att e-handeln har potential att koppla fler kvinnliga företagare till internationella marknader. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att stödja kvinnor att anta ny teknik såsom blockkedjeteknik, som på grund av sin peer‑to‑peer-karaktär, anonymitet och effektivitet kan hjälpa vissa kvinnor att övervinna vissa diskriminerande rättsliga och kulturella handelshinder, förbättra deras tillgång till finansiering och hjälpa dem att integreras i globala värdekedjor.

16. Europaparlamentet påminner om att kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor som tillhör etniska grupper och minoritetsgrupper, kvinnor med missgynnad socioekonomisk bakgrund, äldre kvinnor, kvinnor på landsbygden och kvinnliga flyktingar och migranter kan ha svårt att få tillgång till digitala tjänster och relaterad infrastruktur. Parlamentet betonar vikten av att det inom alla initiativ för jämställdhetsintegrering finns ett intersektionellt förhållningssätt till hur man ska öka kvinnors tillgång till och användning av digitala tjänster och deras tillgång till utbildning och sysselsättning inom den digitala ekonomin och det digitala samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot det digitala utanförskapet bland alla utsatta grupper i samhället och att göra IKT-utbildning tillgänglig för dessa genom att anpassa undervisningsmetoder och tidscheman med beaktande av de olika faktorer som påverkar kvinnors tillgång till utbildning.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tillräckliga resurser finns tillgängliga, samt offentliggöra resursfördelningen, för att främja det grundläggande värdet av jämställdhet i sin handels- och investeringspolitik och att, genom att utse kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i EU:s institutioner och delegationer, se till att sekretariaten för de EU-institutioner som ansvarar för handelspolitik och handelsförhandlingar har den kunskap och tekniska kapacitet som krävs för att integrera jämställdhetsperspektivet i hela processen för handelsförhandlingar och utformning av politik.

18. Europaparlamentet begär att man i alla kapitel om handel och hållbar utveckling inkluderar verkställbara bestämmelser som bygger på respekt för ILO:s grundläggande arbetsnormer och relevanta konventioner, särskilt konvention nr 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, konvention nr 156 om arbetstagare med familjeansvar, konventionen från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, konvention nr 111 om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, konvention nr 100 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde och konvention nr 190 om våld och trakasserier, samt att man inkluderar dessa konventioner i förteckningen över konventioner i samband med översynen av GSP+.

19. Europaparlamentet påminner om att tillgång till finansiering är avgörande för att man ska kunna utnyttja nya exportmöjligheter. Parlamentet understryker att kvinnor ofta saknar tillgång till finansiering jämfört med sina manliga kollegor, vilket påverkar kvinnliga företagare och kvinnoledda företag negativt. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda klyftan mellan könen när det gäller tillgång till finansiering för kvinnliga företagare och kvinnoledda företag.

20. Europaparlamentet välkomnar ISO:s internationella workshopavtal (ISO/IWA 34) om globala definitioner som hänför sig till kvinnors företagande, vilket syftar till att underlätta beslutsfattande, datainsamling och tillgång till kapacitetsuppbyggnad, finansiering och marknader för kvinnors ekonomiska egenmakt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	13.7.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 2 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Barry Andrews, Anna-Michelle Asimakopoulou, Tiziana Beghin, Geert Bourgeois, Saskia Bricmont, Jordi Cañas, Miroslav Číž, Arnaud Danjean, Paolo De Castro, Raphaël Glucksmann, Markéta Gregorová, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Herve Juvin, Karin Karlsbro, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, Margarida Marques, Gabriel Mato, Sara Matthieu, Emmanuel Maurel, Carles Puigdemont i Casamajó, Samira Rafaela, Inma Rodríguez-Piñero, Massimiliano Salini, Helmut Scholz, Liesje Schreinemacher, Sven Simon, Dominik Tarczyński, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marek Belka, Markus Buchheit, Seán Kelly, Jean-Lin Lacapelle, Manuela Ripa

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33	+
NI	Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó
PPE	Anna-Michelle Asimakopoulou, Arnaud Danjean, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Seán Kelly, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Renew	Barry Andrews, Jordi Cañas, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Marie-Pierre Vedrenne
S&D	Marek Belka, Miroslav Číž, Paolo De Castro, Raphaël Glucksmann, Bernd Lange, Margarida Marques, Inma Rodríguez-Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt
The Left	Emmanuel Maurel, Helmut Scholz
Verts/ALE	Saskia Bricmont, Markéta Gregorová, Sara Matthieu, Manuela Ripa

 

2	-
ECR	Dominik Tarczyński, Jan Zahradil

 

7	0
ECR	Geert Bourgeois
ID	Markus Buchheit, Herve Juvin, Maximilian Krah, Jean-Lin Lacapelle, Danilo Oscar Lancini
Renew	Liesje Schreinemacher

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET (22.6.2021)

till utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet

(2021/2003(INI))

Föredragande av yttrande: Alexandra Geese

 

 

 

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet, i synnerhet åtagandet att 85 % av EU:s offentliga utvecklingsbistånd (ODA) ska anslås till program inom alla olika sektorer där jämställdhet är ett delsyfte eller huvudsyfte och till minst ett särskilt handlingsprogram för varje land. Parlamentet anser att 20 % av ODA i varje land bör anslås till program där jämställdhet är ett av huvudsyftena. Parlamentet förväntar sig att inga ODA-pengar går till projekt som skulle kunna motverka eller skada den jämställdhet som redan uppnåtts. Parlamentet betonar vikten av samordning och koherens i EU:s åtgärder och uppmanar till nära samarbete med medlemsstater, partnerregeringar, multilaterala utvecklingsbanker, civilsamhället, den privata sektorn, fackföreningar och andra relevanta aktörer för att stödja jämställdhet och kvinnors egenmakt, se till att kvinnor och flickor inte hamnar på efterkälken och maximera utvecklingsarbetets genomslagskraft och effekter, bland annat genom användning av innovativa finansieringsinstrument som blandfinansiering. Parlamentet betonar behovet av intensifierade och målinriktade åtgärder för att främja jämställdhet och uppnå FN:s mål 5 för hållbar utveckling senast 2030.

2. För att EU:s åtgärder ska få maximalt genomslag understryker Europaparlamentet att finansiering måste vara tillgänglig för lokala och mindre civilsamhällesorganisationer, exempelvis kvinnorättsorganisationer och sociala rörelser, och andra relevanta lokala aktörer som arbetar närmast flickor, kvinnor och hbtqi-personer i olika sammanhang och olika livssituationer, med särskilt fokus på ensamstående föräldrar och kvinnor och flickor i utsatta situationer. Parlamentet betonar att dessa organisationer aktivt bör bidra till att se till att 85-procentsmålet kopplas till specifika regioners faktiska finansieringsbehov. Parlamentet understryker att instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete spelar en avgörande roll och betonar att administrativa stötestenar och hinder för genomförande bör undvikas eftersom de kan leda till att de mest relevanta aktörerna inte kan delta. Parlamentet påminner om det trängande behovet av betydande anslag för att stödja, skydda och öka den allmänna tillgången till hälsa och rättigheter på det sexuella och reproduktiva området. Parlamentet framhåller den avgörande betydelsen av tillgång till stöd för de drabbade och efterlyser särskilda skyddsprogram.

3. Europaparlamentet betonar att alla kriser har en starkt könsspecifik inverkan och att det i allra högsta grad gäller den nuvarande covid-19-pandemin. Parlamentet understryker att pandemin har påverkat olika sektorer och yrken på ett asymmetriskt sätt och att män och kvinnor har olika ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor har förlorat sina arbeten i större utsträckning än män, och kvinnor löper större risk att permitteras, samtidigt som de också har drabbats av den kraftiga ökningen av våld i hemmet och könsrelaterat våld. Parlamentet förväntar sig åtgärder för finansiering av grundläggande tjänster för att säkerställa att offer för könsrelaterat våld har tillgång till skyddade härbärgen, social trygghet, rättshjälp och bostäder, även de som befinner sig i instabila omständigheter och humanitära krissituationer. Parlamentet framhåller att lämpliga tjänster av hög kvalitet kan främja socioekonomisk integration och ge psykosocialt stöd till offer för alla former av könsrelaterat våld.

4. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts i fråga om jämställdhet i Europeiska investeringsbankens långivningspolicyer och uppmanar banken att öka sina ansträngningar och i synnerhet att i största möjliga utsträckning beakta de politiska målen i den tredje handlingsplanen för jämställdhet i sitt mandat för extern långivning.

5. Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet för jämställdhetsbudgetering, som kan vara av fundamental betydelse för att skapa social och ekonomisk tillväxt för alla, främja sysselsättning, minska fattigdomen och öka BNP. Parlamentet betonar att jämställdhetsbudgetering måste erkännas som ett grundläggande politiskt verktyg. Parlamentet gläder sig över framtagandet av särskilda jämställdhetsindikatorer, som måste vara tydliga, mätbara och tidsbundna, och välkomnar insamling av könsuppdelade och globalt jämförbara data av god kvalitet. Parlamentet välkomnar särskilt det stöd som kommissionen tillkännagett när det gäller att inkludera modulen om jämställdhetsintegrering i alla nya offentliga utgifter och i bedömningsrapporter om ekonomisk ansvarighet Parlamentet förväntar sig att kommissionen samråder med parlamentet om tillsynssystemet, i enlighet med artikel 16 f i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, så att den tredje handlingsplanen för jämställdhet kan följas och bedömas ordentligt vad gäller effektivitet, ändamålsenlighet, hållbarhet och mervärde. Parlamentet insisterar på att tillsynssystemet bör vara i linje med, men inte begränsas till, målen för hållbar utveckling. Det bör inbegripa EU-specifika indikatorer baserade på internationella människorättsnormer, såsom konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling och dess översynskonferenser, EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet samt relevanta ILO‑konventioner.

6. Europaparlamentet efterlyser ett omfattande och heltäckande utbildningsprogram till stöd för genomförandet av den tredje handlingsplanen, särskilt om jämställdhetsintegrering, jämställdhetsbudgetering, könsspecifika konsekvensbedömningar, jämställdhetsanalyser och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta tydliga och specifika jämställdhetsriktlinjer, att fastställa bindande mål för alla EU-aktörer som arbetar med genomförande av den tredje handlingsplanen och att, i synnerhet, tillsätta en heltidstjänst som kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor i varje EU-delegation, med tillräckliga resurser och tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter, samt jämställdhetsrådgivare i militära GSFP-uppdrag.

7. Europaparlamentet förväntar sig att den tredje handlingsplanens genusförändrande förhållningssätt respekteras helt och fullt och att man följer principen om icke-diskriminering på grundval av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper i samband med genomförande av all finansiering och tillgänglighet för projekt och sökande. Parlamentet anser att detta innebär proaktiv integrering av civilsamhällesorganisationer som arbetar intersektionellt med kvinnors rättigheter och hbtqi-rättigheter, i synnerhet för projekt som fokuserar på könsrelaterat våld och/eller våld i hemmet, utbildning, hälsa och rättigheter på det sexuella och reproduktiva området samt bekämpning av könsstereotyper.

8. Europaparlamentet påminner om att kvinnor och män bör ha lika möjligheter, lika tillgång till sysselsättning och lika lön för lika arbete för att vara ekonomiskt oberoende. Parlamentet understryker att kvinnor och män i lika hög grad bör dela omsorgsansvar och ha tillgång till adekvat socialt skydd, offentliga tjänster och ekonomiska möjligheter. Parlamentet förväntar sig konkreta åtgärder för att stödja allmänna sociala trygghetssystem och erkänna, minska och omfördela obetalt omsorgsarbete och hushållsarbete.

9. Europaparlamentet betonar vikten av att investera i kvinnligt företagande och kvinnoledda företag samt att finansiera projekt som erbjuder tjänster för företagsutveckling och stöd till sysselsättning, inbegripet för kvinnor i återhämtningssammanhang och i samband med tvångsförflyttningar.

10. Europaparlamentet påminner om behovet av att främja lika deltagande och ledarskap med tanke på att endast ett fåtal kvinnor innehar ledningsbefattningar på högsta nivå. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa all könsdiskriminering när det gäller tillsättning av ledande befattningar och betonar vikten av könsbalanserat ledarskap.

11. Europaparlamentet upprepar att akademiskt samarbete och utbildningssamarbete spelar en viktig roll för att stärka jämställdhetsrättigheterna i hela världen och understryker vikten av utvecklingsstudier och global medborgarutbildning för att uppnå jämställdhetsmålen. Parlamentet påminner om att utbildning och utbildningssystem av god kvalitet utgör grunden för att främja jämställdhet. Parlamentet betonar behovet av ökade investeringar i flickors skolgång för att uppnå lika tillgång till alla former av utbildning. Parlamentet välkomnar planerna på att öka den totala finansieringen av utbildning, med 10 % av budgeten för humanitärt bistånd till finansiering av utbildning i nödsituationer. Parlamentet betonar behovet av åtgärder som syftar till att komma till rätta med könsstereotyper och normer som leder till könsdiskriminering i skolorna. Parlamentet understryker att jämställdhetsbudgetering också bör innebära stöd till program som syftar till att stärka kvinnors kapacitet som politiska ledare och främja program för unga ledare. Europaparlamentet upprepar vikten av att utnyttja all tillgänglig know-how och sakkunskap i alla EU-länder för att främja jämställdhetsrättigheter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	22.6.2021
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 4 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Rasmus Andresen, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Mislav Kolakušić, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Petros Kokkalis

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32	+
ID	Anna Bonfrisco
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Renew	Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds
S&D	Robert Biedroń, Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs
The Left	Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis
Verts/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro

 

4	-
ECR	Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca
ID	Valentino Grant, Joachim Kuhs

 

3	0
ID	Hélène Laporte
NI	Mislav Kolakušić
PPE	Andrey Novakov

 

Teckenförklaring:

+: Ja-röster

–: Nej-röster

0: Nedlagda röster

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	26.1.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 5 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Barry Andrews, Eric Andrieu, Anna-Michelle Asimakopoulou, Simona Baldassarre, Hildegard Bentele, Robert Biedroń, Dominique Bilde, Vilija Blinkevičiūtė, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Margarita de la Pisa Carrión, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Gianna Gancia, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Lívia Járóka, Rasa Juknevičienė, Beata Kempa, Arba Kokalari, Alice Kuhnke, Karsten Lucke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Pierfrancesco Majorino, Erik Marquardt, Karen Melchior, Andżelika Anna Możdżanowska, Maria Noichl, Janina Ochojska, Pina Picierno, Sirpa Pietikäinen, Samira Rafaela, Evelyn Regner, Diana Riba i Giner, Michèle Rivasi, Eugenia Rodríguez Palop, María Soraya Rodríguez Ramos, Christian Sagartz, Christine Schneider, Sylwia Spurek, Jessica Stegrud, Tomas Tobé, Isabella Tovaglieri, Miguel Urbán Crespo, Hilde Vautmans, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Chrysoula Zacharopoulou, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Stéphane Bijoux, Annika Bruna, Maria-Manuel Leitão-Marques, Aušra Maldeikienė, Irène Tolleret
Slutomröstning: närvarande suppleanter enligt artikel 209.7	Ernest Urtasun

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48	+
ID	Gianna Gancia
NI	Antoni Comín i Oliveres
PPE	Isabella Adinolfi, Anna‑Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Frances Fitzgerald, Rasa Juknevičienė, Arba Kokalari, Aušra Maldeikienė, Janina Ochojska, Sirpa Pietikäinen, Christian Sagartz, Christine Schneider, Tomas Tobé, Elissavet Vozemberg‑Vrionidi, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Renew	Barry Andrews, Stéphane Bijoux, Catherine Chabaud, Karen Melchior, Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos, Irène Tolleret, Hilde Vautmans, Chrysoula Zacharopoulou, Marco Zullo
S&D	Eric Andrieu, Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Udo Bullmann, Heléne Fritzon, Mónica Silvana González, Lina Gálvez Muñoz, Maria‑Manuel Leitão‑Marques, Karsten Lucke, Pierfrancesco Majorino, Maria Noichl, Pina Picierno, Evelyn Regner
The Left	Eugenia Rodríguez Palop, Miguel Urbán Crespo
Verts/ALE	Pierrette Herzberger‑Fofana, Alice Kuhnke, Erik Marquardt, Diana Riba i Giner, Michèle Rivasi, Sylwia Spurek, Ernest Urtasun

 

5	-
ECR	Ryszard Czarnecki, Beata Kempa, Andżelika Anna Możdżanowska, Jessica Stegrud, Margarita de la Pisa Carrión

 

7	0
ID	Simona Baldassarre, Dominique Bilde, Annika Bruna, Isabella Tovaglieri
NI	Lívia Járóka
PPE	Rosa Estaràs Ferragut, György Hölvényi

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

 

• [1] EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
• [2] EUT L 107, 26.3.2021, s. 1.
• [3] EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.
• [4] EUT C 76, 9.3.2020, s. 168.
• [5] EUT C 294, 23.7.2021, s. 8.
• [6] EUT C 294, 23.7.2021, s. 58.
• [7] EUT C 404, 6.10.2021, s. 202.
• [8] EUT C 456, 10.11.2021, s. 191.
• [9] EUT C 456, 10.11.2021, s. 232.
• [10] Antagna texter, P9_TA(2021)0315.
• [11] Antagna texter, P9_TA(2021)0314.
• [12] EUT C 162, 10.5.2019, s. 9.
• [13] EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.
• [14] EUT C 162, 10.5.2019, s. 9.
• [15] EUT C 99E, 3.4.2012, s. 31.