Betänkande - A9-0026/2022Betänkande
A9-0026/2022
Europaparlamentet

BETÄNKANDE om sammanhållningspolitiken som ett instrument för att minska skillnader på hälso- och sjukvårdsområdet och förbättra det gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbetet

14.2.2022 - (2021/2100(INI))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Tomislav Sokol

Förfarande : 2021/2100(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0026/2022
Ingivna texter :
A9-0026/2022
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :


PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 



 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om sammanhållningspolitiken som ett instrument för att minska skillnader på hälso- och sjukvårdsområdet och förbättra det gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbetet

(2021/2100(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), enligt vilken en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna ska främjas för att förbättra komplementariteten i deras hälso- och sjukvård i gränsregionerna,

– med beaktande av artikel 174 i EUF-fördraget om att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen[1],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (direktivet om gränsöverskridande vård), särskilt artikel 168[2],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006[3],

– med beaktande av kommissionens studie om gränsöverskridande samarbete Capitalising on existing initiatives for cooperation in cross-border regions från mars 2018[4],

– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 14 oktober 2020 om genomförande av och utsikter för gränsöverskridande hälso- och sjukvård[5],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 november 2020 Skapande av en europeisk hälsounion – Förstärkning av EU:s resiliens mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa (COM(2020)0724),

– med beaktande av rapporten Health at a Glance: Europe 2020 av den 19 november 2020 från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,

– med beaktande av sin ståndpunkt, antagen vid första behandlingen den 9 mars 2021, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (programmet EU för hälsa)[6],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014[7],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013[8],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden[9],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder[10],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik[11],

– med beaktande av 2021 års studie om gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvård, en studie som beställts av Utskottet för regional utveckling[12],

– med beaktande av kommissionens riktlinjer för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0026/2022), och av följande skäl:

A. Bristen på grundläggande infrastruktur, välutbildad personal och kvalitetstjänster i Nuts 2-regioner (regioner med mellan 800 000 och 3 miljoner invånare) med en BNP per capita som är lägre än 75 % av genomsnittet i EU-27, och övergångsregioner med en BNP per capita på mellan 75 % och 90 % av genomsnittet i EU-27, hämmar allvarligt lika tillgång till hälso- och sjukvård och är det främsta skälet till att högkvalitativ hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och tillräcklig och välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal bör prioriteras av alla nationella och regionala myndigheter.

B. Utbrottet av covid-19-pandemin framhävde hälso- och sjukvårdssektorns avgörande betydelse och satte större press på hälso- och sjukvårdssystemen och vårdpersonalen. Därmed belystes svagheter och brister i vårdsystemen och skillnader och ojämlikheter i hälso- och sjukvården mellan och inom medlemsstaterna, särskilt i gränsregioner, i de yttersta randområdena, i perifera områden och på landsbygden, inbegripet i glesbygdsregioner.

C. Genom investeringsinitiativet mot coronaviruset (CRII) och investeringsinitiativet mot coronaviruset plus (CRII+) var sammanhållningspolitiken den första försvarslinjen mot covid-19-pandemin. Detta visar att denna politik avsevärt kan bidra till minskad hälsoojämlikhet genom att stödja framsteg inom e-hälsa, e-medicin och andra former av digitalisering, som är en källa till nya möjligheter men också kräver lämplig utrustning för att klara av varje specifik situation, liksom situationsspecifik utbildning för vårdpersonal.

D. Standarderna för hälso- och sjukvård i EU är fortfarande medlemsstaternas behörighet, och det råder stora skillnader mellan regionerna, vilket skapar ojämlikhet. Nuts 2- regioner med en BNP per capita under 75 % av genomsnittet i EU:s 27 medlemsstater kan inte avsätta alls lika stora resurser till hälso- och sjukvård per capita som mer utvecklade regioner.

E. De EU-instrument som syftar till att kompensera för vissa av dessa problem är för det mesta begränsade till icke-bindande bestämmelser, vilket orsakar generella brister. En mer strukturerad strategi på unionsnivå som kompletteras med en starkare och mer omfattande rättslig ram och rättsligt bindande åtgärder behövs för att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna, bättre skydda människors hälsa och på ett verkningsfullt sätt ta itu med de befintliga skillnaderna i fråga om hälso- och sjukvård.

F. Kommissionen ger stöd för gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete i ett stort antal studier och initiativ, bland annat Interreg, som finansieras av strukturfonderna.

G. Gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsrelaterat samarbete kräver stöd och deltagande av ett brett spektrum av parter, sociala och medicinska institutioner, sjukförsäkringsorgan och offentliga myndigheter, som bör ta itu med befintliga hinder för att korsa gränserna, på områden såsom fri rörlighet, information, olika skatte- och socialförsäkringssystem samt erkännande av kvalifikationer för hälso- och sjukvårdspersonal och hinder som hälso- och sjukvårdsinstitutionerna ställs inför.

H. Rätten till hälso- och sjukvård av god kvalitet, inbegripet förebyggande vård, är en del av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och bör vara tillgänglig för människor i gränsområden, som utgör 40 % av EU:s territorium och där nästan en tredjedel av EU:s befolkning bor. Dessa områden presterar i allmänhet sämre ekonomiskt än andra regioner i medlemsstaterna, särskilt gränsområden med lägre befolkningstäthet och sårbara ekonomier, såsom landsbygdsområden, avlägsna regioner, yttersta randområden och öar.

I. Det är nödvändigt att stärka sammanhållningspolitiken för att minska skillnaderna i hälso- och sjukvårdsstandarderna i EU.

J. Hälso- och sjukvårdsutgifterna står för nästan 10 % av BNP i EU, och 15 % av arbetskraften i EU arbetar inom vårdrelaterade områden. Det finns fortfarande stora skillnader mellan medlemsstater och regioner när det gäller hälso- och sjukvårdsutgifternas storlek och tillgången på läkare och annan vårdpersonal.

K. Omfattande avfolkning av gränsregioner, särskilt i fråga om ungdomar och kvalificerad arbetskraft, visar att det finns en brist på ekonomiska möjligheter i dessa regioner och gör dem mindre attraktiva när det gäller sysselsättning i hälso- och sjukvårdssektorn. Bristen på personal i en rättvis hälso- och sjukvård, oavsett om den beror på begränsningarna vad gäller antalet studenter eller avsaknaden av karriärmöjligheter, är ett av de största problemen för de europeiska vårdsystemens hållbarhet.

L. I de två senaste fleråriga budgetramarna tenderade investeringar på hälsoområdet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) att koncentreras till mindre utvecklade medlemsstater och regioner på Nuts 2-nivå med en BNP per capita under 75 % av genomsnittet i EU:s 27 medlemsstater, vanligtvis med inriktning på modernisering av hälso- och sjukvårdstjänster, medan Europeiska socialfondens (ESF) investeringar inriktades på tillgång till hälso- och sjukvård och tenderade att koncentreras till länder med särskilda utmaningar när det gäller tillgång till överkomliga och hållbara tjänster av hög kvalitet.

M. För närvarande ligger huvudansvaret för hälso- och sjukvården hos medlemsstaterna, eftersom de bestämmer hur hälso- och sjukvårdstjänster och utövande av läkarvård ska organiseras och finansieras.

N. NextGenerationEU-programmet prioriterar digitalisering och vårdsystemens resiliens.

O. Gränsöverskridande hälso- och sjukvård är ett av de politik- och insatsområden som berörs mest av rättsliga och icke-rättsliga hinder på grund av stora skillnader mellan nationella system.

P. En europeisk hälsounion bör både bidra till och stimulera närmare samarbete, samordning och kunskapsutbyte på hälsoområdet mellan medlemsstaterna och relevanta berörda parter samt öka EU:s kapacitet att bekämpa gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Minska skillnaderna i hälso- och sjukvård genom sammanhållningspolitiken

1. Europaparlamentet understryker att EU:s sammanhållningspolitik investerar i hälsa som en avgörande tillgång för regional utveckling, social konvergens och regional konkurrenskraft, i syfte att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna.

2. Europaparlamentet påpekar att tillgång till offentliga tjänster är avgörande för de 150 miljoner människor som bor i områden vid EU:s inre gränser, och att denna tillgång ofta hämmas av många rättsliga och administrativa hinder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att maximera sina insatser för att undanröja dessa hinder, särskilt de som avser hälso- och sjukvårdstjänster, transport, utbildning, arbetskraftens rörlighet och miljö.

3. Europaparlamentet anser att EU bör ta fram en strategisk och integrerad strategi när det gäller allvarliga sjukdomar genom att slå samman olika resurser från flera fonder, bland annat sammanhållningsfonderna. Parlamentet betonar behovet av att återanvända modellen för Europas plan mot cancer för att ta itu med andra hälsoproblem såsom psykisk hälsa och hjärt-kärlsjukdomar.

4. Europaparlamentet pekar på ökningen av psykiska sjukdomar och tillstånd, särskilt sedan covid-19-pandemin började. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt föreslå en ny europeisk handlingsplan för psykisk hälsa på grundval av modellen för Europas plan mot cancer, med hjälp av alla tillgängliga instrument, inklusive sammanhållningspolitiken, i form av en övergripande plan med åtgärder och mål som inte lämnar någon på efterkälken.

5. Europaparlamentet anser att återhämtningen från covid-19-pandemin är en möjlighet att bygga starkare och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem genom att använda de sammanhållningspolitiska instrumenten. Parlamentet stöder kommissionen i att inrätta en välfungerande europeisk hälsounion och i att frigöra den enorma samarbetspotential som finns på hälsoområdet.

6. Europaparlamentet betonar att många Nuts 2-regioner med BNP per capita under 75 % av genomsnittet i EU-27 och övergångsregioner med en BNP per capita på mellan 75 % och 90 % av genomsnittet i EU-27, landsbygdsområden och glesbygdsområden inte på ett enhetligt sätt uppfyller normerna för tillgång till hälso- och sjukvård jämfört med mer utvecklade delar av EU. Parlamentet framhåller att ytterligare konvergens och samarbete i detta avseende behövs mellan medlemsstaterna och EU, särskilt genom sammanhållningspolitiska investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att fastställa miniminormer för både infrastruktur och tjänster på hälso- och sjukvårdsområdet, och att använda EU-medel för att säkerställa lika tillgång till ett utbud som uppfyller miniminormerna för kvalitet i alla regioner, särskilt vad gäller akuta problem i gränsområdena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slå samman sina åtaganden och resurser för att uppnå detta mål.

7. Europaparlamentet påminner om sammanhållningspolitikens betydande bidrag till planerade investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn under den senaste programperioden (2014–2020) genom ESF och Eruf, med anslag på cirka 24 miljarder euro hittills för att förbättra tillgången till tjänster samt utveckla infrastrukturen och kapaciteten för specialiserad hälso- och sjukvård i avsikt att minska hälsorelaterad ojämlikhet.

8. Europaparlamentet anser att investeringar i innovation, system och tillräckligt med kvalificerad personal inom hälso- och sjukvården kommer att medföra minskad hälsorelaterad ojämlikhet och innebära betydande förbättringar av medborgarnas dagliga liv, som leder till ökad medellivslängd. Parlamentet betonar vikten av att europeiska, nationella och regionala myndigheter gör det möjligt för ett brett spektrum av hälso- och sjukvårdsinstitutioner att medverka på ett mer verkningsfullt sätt. Parlamentet understryker dessutom behovet av direkt samarbete, åtgärder och projekt, med användning av sammanhållningspolitiska instrument mellan och inom medlemsstaterna och deras regioner, för att fastställa förfaranden som är inriktade på att minska den byråkratiska bördan för patienterna och lösa så många problem som möjligt bland sjukförsäkringstjänsterna i gränsregionerna.

9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till den privata vårdsektorns positiva bidrag och att i planeringen av kommande sammanhållningsprogram se till att det finns tillräckliga medel för privata projekt inom vårdinfrastruktur och vårdtjänster.

10. Europaparlamentet rekommenderar att man vid utformningen av hälso- och sjukvårdspolitiken på regional och nationell nivå samt EU-nivå bör tillämpa skräddarsydda och flexibla metoder inom hälsopolitiken, socialpolitiken och den ekonomiska politiken, för att förbättra dialogen, synergin och planerade investeringar från strukturfonderna och andra relevanta EU-program, som Interreg, till exempel genom inledande leveranser av medicinsk utrustning, personalutbyten och överföring av patienter mellan sjukhus som kan tillgodose människors hälsomässiga och sociala behov.

11. Europaparlamentet understryker att de europeiska referensnätverken skulle kunna förbättra tillgången till hälso- och sjukvård i samband med sällsynta och komplexa sjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa fortlöpande stöd och bättre resurser till de europeiska referensnätverken och till nationella expertcentrum för sällsynta och komplexa sjukdomar samt att utvidga referensnätverkens verksamhetsområde till andra områden, såsom program för allvarliga brännskador och organtransplantation. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inom ramen för sammanhållningspolitiken inrätta en särskild fond för att garantera rättvis tillgång till godkända behandlingar för sällsynta sjukdomar.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utformningen av hälso- och sjukvårdspolitiken ta hänsyn till gränsregionernas särskilda förutsättningar och patientens rätt att välja samt att använda sammanhållningsinstrumenten för att utveckla regional hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och förfaranden som gör det möjligt för patienterna att välja hälso- och sjukvårdstjänster i regionen från båda sidor av gränsen, oavsett var de är bosatta.

13. Europaparlamentet föreslår att kommissionen inrättar en europeisk rådgivande hälso- och sjukvårdsnämnd med deltagande av nationella, regionala och lokala myndigheter och andra berörda parter, i syfte att främja ett bättre utnyttjande av EU-anslag och med uppgift att utveckla effektiva och harmoniserade svar på vanliga folkhälsoproblem.

14. Europaparlamentet efterlyser bättre synergi och komplementaritet mellan de sammanhållningspolitiska programmen, i syfte att minska de regionala skillnaderna, särskilt i Horisont Europa, som bör generera ny kunskap, och programmet EU för hälsa, där denna nya kunskap på bästa sätt kan utnyttjas till förmån för medborgarna och hälso- och sjukvårdssystemen.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja sin behörighet inom hälso- och sjukvårdspolitiken och stödja nationella och regionala myndigheter i arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, främja uppåtgående konvergens av hälso- och sjukvårdsstandarden i syfte att minska hälsoklyftorna inom och mellan medlemsstaterna samt underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, bland annat genom att vid behov använda programmet EU för hälsa och Europeiska socialfonden+ (ESF+).

16. Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens betydelse för arbetet mot bristande jämställdhet inom hälso- och sjukvården och främjandet av jämställdhetsprioriteringar från EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja integrering av hälso- och sjukvård och medicinska behandlingar med hjälp av hälso- och vårdstrategier så att patienten sätts i centrum och så att dubbelarbete, luckor och vårdbrist kan undvikas, särskilt när det gäller vård av kroniskt sjuka patienter eller äldre människor, och därvid ta lärdom av erfarenheterna från gränsöverskridande program.

18. Europaparlamentet påpekar att det vid utvärderingen av de totala anslagen till finansierade strukturprojekt och riktmärken på hälsoområdet också är nödvändigt att se över hälsoeffekterna av enskilda projekt, för att spåra och regelbundet analysera resultaten, och dra korrekta slutsatser för att förbättra planeringen och genomförandet av dessa projekt i framtiden, bland annat för att fortsätta att ta fram kommissionsriktlinjer för god praxis.

19. Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta att bygga upp en heltäckande hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och att i största möjliga utsträckning minska de befintliga skillnaderna. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken kan ge ett betydande bidrag till uppbyggnaden av hälso- och sjukvårdsinfrastruktur i alla delar av EU, särskilt i Nuts 2-regioner med en BNP per capita under 75 % av genomsnittet i EU-27 och övergångsregioner med BNP per capita på mellan 75 % och 90 % av genomsnittet i EU-27, i syfte att skapa högkvalitativa, fullt utrustade och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem i hela EU som bättre skyddar människors hälsa. Parlamentet betonar dessutom behovet av att inrätta ett fungerande gränsöverskridande samarbetsnätverk mellan medlemsstaterna och deras regioner, som kan göra konkreta insatser vid nuvarande eller framtida hälsokriser.

20. Europaparlamentet efterlyser användning av sammanhållningspolitiska medel för att utveckla specialiserade kompetenscentrum för specifika sjukdomar i hela EU, som även skulle omfatta dess grannländer och bidra till gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete. Parlamentet upprepar i detta sammanhang behovet av att använda alla befintliga EU-instrument, såsom programmet EU för hälsa och Horisont Europa, i synergi, för att stödja utvecklingen av ett nätverk av sådana centrum jämnt fördelade över hela EU:s territorium.

21. Europaparlamentet betonar att människor i gränsområden, på landsbygden och i de yttersta randområdena ofta stöter på hinder för lika tillgång till hälso- och sjukvård, vilket begränsar deras möjligheter att få den vård de behöver, särskilt i form av grundläggande hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, kvalificerad och tillräcklig vårdpersonal samt tillgång till livsviktiga läkemedel. Parlamentet betonar att det bör säkerställas både att lämpliga vårdtjänster av god kvalitet finns och att de är tillgängliga inom rimlig tid för att dessa personer ska få tillräcklig tillgång till hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och till den vård de behöver. Parlamentet betonar dessutom de särskilda omständigheterna vad gäller tillgången till hälso- och sjukvård i gränsregioner vid EU:s yttre gränser och perifera regioner, där EU-medborgare redan har många utmaningar.

22. Europaparlamentet noterar att transportkostnader är ett av skälen till prisökningen på läkemedel och klinisk utrustning vid sjukhus och vårdinrättningar i de yttersta randområdena, i avlägset belägna områden och i glesbygden, där man också måste leva med långa leveranstider, vilket innebär att den regionala hälso- och sjukvården måste ha större kapacitet för stora lagervolymer så att bristsituationer kan förhindras. Parlamentet anser därför att EU bör ta fram en lösning på dessa problem.

23. Europaparlamentet betonar att lika tillgång till hälso- och sjukvård också medför bättre inkludering, också för personer med funktionsnedsättning eller andra svårigheter, och stärker den sociala tryggheten för dem. Parlamentet noterar att förbättrad tillgång till psykiatriska vårdtjänster också kan bidra till att öka sysselsättningen och eliminera fattigdomen i mindre utvecklade regioner.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av att mobilisera EU-medel för större investeringar i förebyggande av sjukdomar, främjande av en hälsosam livsstil och ett aktivt åldrande för att förhindra en tidig belastning av sjukvårdssystemen. Parlamentet betonar vikten av att stödja kampanjer för att höja allmänhetens medvetande, särskilt bland unga, om fördelarna med en hälsosam livsstil, och vikten av att stödja screeningprogram för tidig upptäckt av allvarliga sjukdomar.

25. Europaparlamentet anser att man, för att övervinna de stora hinder som finns när det gäller lika tillgång till hälso- och sjukvård på landsbygden, i stor utsträckning bör använda avancerad teknik, såsom e-hälsa, robotassisterad kirurgi och 3D-printing, som en del av konceptet ”smarta byar”, med målet att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård och öka effektiviteten och kvaliteten. Parlamentet betonar vikten av att använda EU:s sammanhållningsprogram för att förbättra utnyttjandet av digitala lösningar och för att tillhandahålla tekniskt stöd till offentliga förvaltningar, försäkringsbolag och andra hälso- och sjukvårdsaktörer som är involverade i gränsöverskridande samarbeten. Parlamentet framhåller därför behovet av att garantera tillgång till snabbt internet på landsbygden och i avlägset belägna områden, främja digital kompetens i alla åldersgrupper i sådana områden och utrusta deras sjukvårdsinrättningar med erforderliga resurser för att säkerställa effektiv hälso- och sjukvård online, exempelvis e-medicin, och lagra kliniska data säkert och harmoniserat. Parlamentet rekommenderar att man utvecklar en hållbar, jämförbar gränsöverskridande databas och kartlägger gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsaktörer för att synliggöra situationen i gränsområden och skapa nya möjligheter.

26. Europaparlamentet understryker fördelarna med en europeisk strategi för att ta itu med covid-19-pandemin genom gemensamma förvärv, lager och andra åtgärder. Parlamentet efterlyser en fortsättning och utveckling av denna strategi, med hjälp av de sammanhållningspolitiska instrumenten, för andra gemensamma EU-förvärv av medicinsk utrustning och behandlingar såsom cancerförebyggande vacciner, exempelvis HPV- och hepatit B-vacciner, och nödutrustning, för att göra dessa behandlingar mer överkomliga och tillgängliga.

27. Europaparlamentet efterlyser ambitiösa sammanhållningspolitiska åtgärder, i enlighet med EU:s gällande rättsliga bestämmelser, för att avhjälpa de stora bristerna vad gäller tillräcklig och kvalificerad vårdpersonal i gränsområden och på landsbygden, i synnerhet genom att hjälpa vårdpersonal och deras familjer att bosätta sig i dessa områden, ge dem möjlighet till fortlöpande yrkesutbildning och specialisering, samt säkerställa goda arbetsförhållanden, i syfte att motivera dem att börja eller återuppta sin verksamhet där.

28. Europaparlamentet påpekar att hållbara långsiktiga investeringar i vårdpersonal är mer brådskande än någonsin tidigare med tanke på de allvarliga ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet framhåller det särskilda behovet av investeringar i tillräcklig vårdpersonal, utbildning genom ESF+ och finansiering av specialiseringar och vidarespecialiseringar för vårdpersonal i de medlemsstater och regioner som riskerar kompetensflykt. Parlamentet uppmanar de medlemsstater där man ser en kompetensflykt inom vårdsektorn att prioritera sammanhållningspolitiska investeringar i att förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.

29. Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiska medel bör användas för att förbättra arbetsmiljön och göra vårdsektorn mer attraktiv för vårdpersonalen i syfte att bidra till strategier för att öka intresset och få personalen att stanna kvar i sektorn i Nuts 2-regioner där BNP per capita är lägre än 75 % av genomsnittet i EU-27 och i övergångsregioner med BNP per capita på mellan 75 % och 90 % av genomsnittet i EU-27 och landsbygdsområden med låg befolkningstäthet och mindre ekonomiskt välstånd, som ett komplement till nationell och regional politik som syftar till att tillhandahålla tillräcklig hälso- och sjukvårdspersonal i hela EU. Parlamentet efterlyser en större roll för lokala och regionala myndigheter, särskilt i gränsöverskridande områden, vid utformning och genomförande av sammanhållningspolitiska program och projekt med betydande effekt för att minska ojämlikheter i hälso- och sjukvården.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett genuint samarbete om gränsöverskridande hälso- och sjukvård för att se till att patienternas rättigheter respekteras, vilket föreskrivs i direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och att öka säkerställa större tillgång till och högre kvalitet på tjänsterna.

31. Europaparlamentet påpekar att covid-19-krisen har visat på behovet av att öka investeringarna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens beredskap, flexibilitet och motståndskraft, samtidigt som gränsöverskridande samarbete i hela EU säkerställs, och att solidaritet, hållbarhet och rättvisa därför är avgörande för att övervinna denna kris och dess förödande socioekonomiska konsekvenser.

32. Europaparlamentet påpekar att covid-19-krisen har visat vikten av offentlig-privata partnerskap inom patientbehandling, läkemedels- och vaccinforskning och vaccindistribution. Parlamentet anser att man bör notera kostnads-nyttoförhållandet vid användning av EU-medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård via offentlig-privata partnerskap.

33. Europaparlamentet betonar behovet av en onlineplattform med relevanta aktörer för att uppmuntra till utbyte av bästa praxis och diskussioner om gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

34. Europaparlamentet anser att covid-19-pandemin är ett historiskt omvandlingstillfälle för investeringar i hälso- och sjukvårdssystem och framtida arbetskraftsresurser. Parlamentet efterlyser en stark och tillräckligt finansierad europeisk hälsounion för att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna, stärka de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen, bättre skydda människors hälsa och nå konkreta resultat i arbetet med åtgärda de vårdskillnader som råder sedan länge.

Gränsöverskridande samarbete om hälsa – Interregprogrammens bidrag och andra möjligheter

35. Europaparlamentet uppmuntrar till användning av medel från NextGenerationEU och sammanhållningsfonderna för att radikalt förbättra hälso- och sjukvårdssystemens digitala kapacitet. Parlamentet betonar behovet av ökad interoperabilitet mellan it-system, eftersom detta är den viktigaste pelaren för att underlätta gränsöverskridande tillhandahållande av e-hälsotjänster, särskilt telemedicintjänster.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda de sammanhållningspolitiska instrumenten för att stödja digitaliseringen av sjukhusbehandlingar i EU, bland annat spårbarhetssystem, för att minska felbehandlingarna, förbättra kommunikationen mellan vårdenheter och förenkla byråkratin. Parlamentet efterlyser genomförande och utveckling av infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster, inbegripet en gemensam europeisk digital patientjournal, som säkerställer att medborgarna snabbt får tillgång till adekvata medicinska tjänster överallt i EU.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en europeisk förteckning över viktiga läkemedel och att se till att de är tillgängliga och prismässigt överkomliga med hjälp av permanenta lager, gemensamma prisförhandlingar och gemensam upphandling via EU-instrument, bland annat de sammanhållningspolitiska instrumenten.

38. Europaparlamentet betonar att många gränsregioner redan har både en historia av och strukturer för samarbete på hälsoområdet, vilket de i en anda av europeisk solidaritet bör utnyttja fullt ut.

39. Europaparlamentet framhåller vikten av patientrörlighet och gränsöverskridande tillgång till säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet i EU. Parlamentet betonar att patienter ofta inte kan utnyttja hälso- och sjukvården i grannländer eftersom länderna har olika system för kostnadsersättning, och att gränsarbetare måste hantera förvirring vad gäller beskattning och sociala förmåner eftersom medlemsstaterna har olika sociala trygghetssystem. Parlamentet uppmuntrar därför eftertryckligen främjandet av särskilda mellanhänder, såsom områden med organiserad tillgång till gränsöverskridande vård (Zoast-områden), europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), hälsoobservatorier eller andra nätverk, för att hjälpa till att samordna gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvård tillsammans med lokala, regionala och nationella myndigheter. Parlamentet betonar att förbättringar av den gränsöverskridande hälso- och sjukvården kan gynna patienterna genom att möjliggöra rättvis tillgång till tjänster och infrastruktur för hälso- och sjukvård i andra medlemsstater eller i angränsande regioner, inbegripet diagnosticering och kliniska prövningar, på grundval av principen om ”enklast, närmast, bäst och snabbast” tillgång. Parlamentet efterlyser effektivare lösningar för transport av patienter till de närmaste vårdinrättningarna i gränsområden, med hänsyn till att hanteringen av alla rättsliga och administrativa hinder fortfarande är en börda och bör åtgärdas genom en framtida förordning om en europeisk gränsöverskridande mekanism.

40. Europaparlamentet betonar vikten av de nyligen genomförda sammanhållningspolitiska åtgärderna för att ta itu med covid-19-pandemin, nämligen investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII), investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus (CRII+) och återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU). Parlamentet betonar vidare att liknande åtgärder finns i förordning (EU) 2021/1060.

41. Europaparlamentet rekommenderar starkt att man tar fram förenklad information till patienter och vårdpersonal i gränsområden och sprider den genom en patienthandbok eller regionala, gränsöverskridande kontaktpunkter.

42. Europaparlamentet noterar att det finns många lyckade gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsprojekt i hela Europa, och betonar att erfarenheterna från dessa bör användas för att, med utgångpunkt i en intelligent användning av befintliga sammanhållningspolitiska projekt, ytterligare stärka och underlätta det gränsöverskridande samarbetet på detta område, till förmån för alla människor i EU. Parlamentet framhåller även vikten av att dra lärdomar av och spinna vidare på framgångsrika exempel från vissa gränsregioner.

43. Europaparlamentet inser vikten av investeringar i gränsöverskridande samarbetsprogram som svarar mot de hälsorelaterade behov och utmaningar som identifierats i gränsregionerna, som en gränsöverskridande styrning som är viktig i nödsituationer, exempelvis nödtjänster som omfattar områden på båda sidor av gränsen. Parlamentet betonar vikten av investeringar i tjänster av hög kvalitet för att bygga upp social resiliens och hjälpa människor att klara av ekonomiska, hälsorelaterade och sociala kriser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn i gränsregionerna genom en ändamålsenlig mix av investeringar i infrastruktur, innovation, humankapital, god styrning och institutionell kapacitet.

44. Europaparlamentet betonar vikten av gränsöverskridande samarbete om hälso- och sjukvård i alla regioner i Europa och behovet av att hitta lösningar för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, särskilt i gränsområden där medborgarna dagligen korsar gränsen. Parlamentet påpekar att det krävs omfattande samarbete mellan gränsområdena för att erforderliga tjänster ska kunna erbjudas.

45. Europaparlamentet efterlyser ökat fokus på patienter i de projekt som ska finansieras genom Interregprogrammen under den nya programperioden och i projekt som särskilt inriktas på utsatta och marginaliserade grupper samt på könsrelaterade hälsoprioriteringar från EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025, bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

46. Europaparlamentet anser att de ekonomiska resurser som finns tillgängliga inom ramen för målet för europeiskt territoriellt samarbete bör användas för att skapa funktionella gränsöverskridande offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och inte enbart användas som ett verktyg för att upprätta hälsofaciliteter utan koppling till varandra. Parlamentet betonar dessutom att Interregprojekt bör ha en tydlig komponent för gränsöverskridande funktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja en omfattande gemensam fysisk planering för gränsområden när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster.

47. Europaparlamentet påminner om att Interregprogrammen har blivit ett viktigt verktyg för att lösa problem som är typiska för gränsområden, främja partnersamarbeten över gränser och utveckla potentialen i EU:s gränsområden.

48. Europaparlamentet betonar att det gränsöverskridande samarbetet på hälsoområdet under den senaste Interreg V-A-perioden bland annat syftade till att underlätta rörlighet över gränserna för vårdpersonal och patienter, öka innovationen och utveckla tillgången till hälso- och sjukvård av hög kvalitet genom användning av gemensam utrustning, gemensamma tjänster och gemensamma faciliteter i gränsområden, och omfattade projekt med åtgärder för utbildning (38 %), behandling och diagnos (22 %) och utrustning (17 %).

49. Europaparlamentet anser att finansiering bör ges till projekt som främjar gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsavtal, där patienter reser och får behandling på avtalsbasis och fritt kan välja vårdgivare.

50. Europaparlamentet påpekar att för att kunna utveckla framgångsrika, gränsöverskridande offentliga hälso- och sjukvårdstjänster bör kommissionen och medlemsstaterna samla in omfattande uppgifter om de rättsliga och icke-rättsliga hindren i varje gränsregion och stödja policyspecifika analyser av hur de kan övervinnas.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de befintliga samordningsorganen underlättar gränsöverskridande behandlingar baserade på avancerade terapiläkemedel (ATMP) och säkerställa att patienter i hela EU får jämlik tillgång till innovativa behandlingar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och effektivt godkänna tillgång till dessa innovativa behandlingar utomlands och snabba upp handläggningen av patienternas ersättningskrav.

52. Europaparlamentet anser att spetskompetenscentrum skulle kunna ytterligare stimulera och öka användningen av gränsöverskridande avtal och att sådana centrum därför skulle kunna vara av stor betydelse och nytta för att förbättra den övergripande hälsosituationen, och därmed öka EU-medborgarnas medellivslängd.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att främja bättre förvaltning av gränsöverskridande hälso- och sjukvård, eftersom patienter i EU fortfarande möts av stora svårigheter och hinder för att få tillgång till vård i andra medlemsstater, och endast ett fåtal potentiella patienter känner till att de har rätt att söka vård i andra länder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre sprida information och överväga en lämplig EU-omfattande kampanj för att informera allmänheten om deras rättigheter och om hur man kan få tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Parlamentet påminner om vikten av finansiering av digitalisering och investeringar i information till allmänheten och integrering av informations- och datasystem för att underlätta åtkomst och användning.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande studie om samarbetsramen mellan försäkringssystem i EU, och undersöka potentiella flaskhalsar och brister som de patienter som söker sjukvård på en annan medlemsstats territorium möter, samt administrativa barriärer som hindrar medborgarna från att utnyttja den gränsöverskridande hälso- och sjukvården, och att framhålla hur de sammanhållningspolitiska instrumenten skulle kunna användas för att lösa dessa potentiella problem.

55. Europaparlamentet betonar att avsaknaden av ett samordnat gränsöverskridande sjukförsäkringssystem avskräcker patienter från att söka behandling över gränserna om de inte har råd att betala vårdkostnaden i förväg innan deras försäkring ersätter dem.

56. Europaparlamentet anser att utbyte av kunskap och tillämpning av praxis i större skala via Interreg kommer att bidra till att stärka faciliteterna för beredskap och insatser över gränserna, något som har fått stor betydelse under pandemikrisen.

57. Europaparlamentet anser att gemensamma offentliga hälso- och sjukvårdstjänster kan tillhandahållas och andra gränsöverskridande initiativ kan tas inom ramen för Interregprogram, eftersom främjandet av en sådan närhet i hög grad är förenligt med målet om grön hållbarhet.

58. Europaparlamentet betonar att flera Interreg-projekt har bidragit till gränsregioners insatser mot covid-19 i hela EU, till exempel genom rörlighet för intensivvårdspatienter och vårdpersonal, tillhandahållande av medicinsk utrustning, personlig skyddsutrustning och PCR-test över gränserna samt informationsspridning och rättslig rådgivning. Parlamentet betonar därför vikten av småskaliga och gränsöverskridande projekt för att föra samman människor och på så sätt skapa nya möjligheter till hållbar lokal utveckling och gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete. Parlamentet noterar dock att stängningen av gränser inom EU under pandemin påverkade rörligheten för patienter och vårdpersonal, samtidigt som informationen om smittdata, vaccinationer eller villkor för patientöverföringar inte var tillräckligt harmoniserad mellan medlemsstaterna, vilket fördröjde de gemensamma epidemiologiska insatserna mot covid-19, skapade förvirring och bromsade det regionala samarbetet mellan de hårdast drabbade regionerna.

59. Europaparlamentet är fast övertygat om att skräddarsydda lösningar och lokala strategier behövs på grund av gränsregionernas olikheter och att dessa är en förutsättning för hållbar lokal utveckling.

60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att fullt ut utnyttja flexibiliteten i de sammanhållningspolitiska programmen, som fastställs i förordning (EU) 2021/1060, och Interregprogrammen, för att hantera den pågående covid-19-krisen.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, mot bakgrund av covid-19-pandemin, gemensamt, genom sammanhållningspolitiken och programmet EU för hälsa, stödja utvecklingen av insatsstrategier, riktlinjer och förfaranden på nationell och europeisk nivå för att möjliggöra bättre samarbete vid framtida folkhälsokriser.

62. Europaparlamentet anser att gränsöverskridande hälsosamarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken inte kommer att vara fullt möjligt utan ömsesidigt erkännande av examensbevis och kvalifikationer på sjukvårdsområdet i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ram som gör det möjligt att automatiskt erkänna nivån på examensbevis för högre utbildning på europeisk nivå, på grundval av det beslut som undertecknades 2015 av Beneluxstaterna.

63. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja bilaterala avtal bättre och att införa samarbetsformer som avlägsnar hindren för gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

°

° °

64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.



 

MOTIVERING

Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s viktigaste politikområden. Den bidrar ekonomiskt till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och främja tillväxt och sysselsättning i regioner i hela EU, men särskilt i regioner som släpar efter i utvecklingen. Ungefär en tredjedel av EU:s budget används för detta ändamål. Detta gör sammanhållningspolitiken inte bara till EU:s viktigaste investeringspolitik, utan också till ett uttryck för solidaritet mellan unionen och dess medlemsstater.

Ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård och de ödesdigra effekterna av detta står i direkt strid med solidariteten. Tillgång och rättvisa, kvalitet och prestanda samt effektivitet är centrala principer för de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen. Det finns dock stora skillnader inom EU vad gäller prestandan i systemen och kvaliteten på resultaten. Trycket och kraven på hälso- och sjukvårdssystemen och kravet att själv betala patientavgifter för vissa typer av vård är tyvärr verklighet för miljontals EU-medborgare, vilket även var fallet före covid-19-krisen.

Med tanke på att andelen äldre bland befolkningen i mindre utvecklade regioner och landsbygdsområden är högre, och att hälso- och sjukvårdstjänster är mindre lättillgängliga, kan vi konstatera att tillgången till hälso- och sjukvård inte är jämlik, vilket kan få betydande socioekonomiska konsekvenser. Befolkningens försämrade hälsa till följd av bristande tillgång till hälso- och sjukvård kan leda till betydande ekonomiska förluster, eftersom färre människor kan fortsätta att vara ekonomiskt aktiva. Det integrerade tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster i dessa regioner och områden är därför en fundamental och allmän uppgift.

Skillnader i hälso- och sjukvårdsinfrastrukturens kvalitet och tillgången till medicinsk utrustning påverkar direkt resultaten av medicinska behandlingar i mindre gynnade regioner. Det finns fortfarande skillnader mellan mindre och mer utvecklade regioner när det gäller viktiga hälsoindikatorer, och alla EU-instrument som syftar till att kompensera detta bör användas i största möjliga utsträckning för att tillhandahålla meningsfulla lösningar.

Detta initiativbetänkande har därför två mål. Det första är att undersöka möjligheterna att maximera effekterna av de sammanhållningspolitiska anslagen i syfte att minska skillnaderna i hälso- och sjukvårdssystemens kvalitet i EU, som ett komplement till investeringarna i det nya programmet EU för hälsa. Det andra är att analysera befintliga erfarenheter av gränsöverskridande hälsosamarbetsprojekt som stöds av Interregprogrammen och att fastställa långsiktiga rekommendationer för innovativa lösningar inom ramen för territoriellt samarbete, i syfte att omvandla de nationella gränserna från att vara ett hinder till att bli en möjlighet och därigenom förbättra EU-medborgarnas tillgång.

Sammanhållningspolitiska investeringar i hälso- och sjukvårdssystem har kanaliserats genom de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020, med Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) finansieringsområden i huvudsak under 053 (hälsoinfrastruktur) och 081 (IKT-lösningar för ett hälsosamt aktivt åldrande samt tjänster och tillämpningar för e-hälsa (inklusive e-vård och it-stöd i hemmet)), samt forskning och stöd till små och medelstora företag.

Sammanfattningsvis bör medlemsstaterna och regionerna under programperioden 2021–2027 sträva efter att avsätta bättre resurser för att matcha behoven genom strukturfonderna för att bland annat säkerställa en välfungerande hälso- och sjukvård; investeringar i infrastruktur, särskilt i mindre utvecklade områden och landsbygdsområden; hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar; e-hälsa och hälsofrämjande tjänster.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.1.2022

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Matteo Adinolfi, Mathilde Androuët, Pascal Arimont, Adrian-Dragoş Benea, Isabel Benjumea Benjumea, Tom Berendsen, Erik Bergkvist, Stéphane Bijoux, Vlad-Marius Botoş, Rosanna Conte, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Christian Doleschal, Raffaele Fitto, Chiara Gemma, Mircea-Gheorghe Hava, Krzysztof Hetman, Peter Jahr, Ondřej Knotek, Cristina Maestre Martín De Almagro, Nora Mebarek, Martina Michels, Alin Mituța, Andżelika Anna Możdżanowska, Niklas Nienaß, Andrey Novakov, Alessandro Panza, Tsvetelina Penkova, Caroline Roose, Marcos Ros Sempere, André Rougé, Susana Solís Pérez, Irène Tolleret, Valdemar Tomaševski, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Dimitrios Papadimoulis, Peter Pollák, Bronis Ropė, Tomislav Sokol

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

35

+

ECR

Raffaele Fitto, Andżelika Anna Możdżanowska, Valdemar Tomaševski

NI

Chiara Gemma

PPE

Pascal Arimont, Isabel Benjumea Benjumea, Tom Berendsen, Daniel Buda, Christian Doleschal, Mircea-Gheorghe Hava, Krzysztof Hetman, Peter Jahr, Andrey Novakov, Peter Pollák, Tomislav Sokol

Renew

Stéphane Bijoux, Vlad-Marius Botoş, Ondřej Knotek, Alin Mituța, Susana Solís Pérez, Irène Tolleret

S&D

Adrian-Dragoş Benea, Erik Bergkvist, Andrea Cozzolino, Cristina Maestre Martín De Almagro, Nora Mebarek, Tsvetelina Penkova, Marcos Ros Sempere

The Left

Martina Michels, Dimitrios Papadimoulis

Verts/ALE

Rosa D'Amato, Niklas Nienaß, Caroline Roose, Bronis Ropė, Monika Vana

 

2

-

ID

Mathilde Androuët, André Rougé

 

3

0

ID

Matteo Adinolfi, Rosanna Conte, Alessandro Panza

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 1 mars 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy