BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030
16.3.2022 - (COM(2021)0571 – C9‑0325/2021 – 2021/0202(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande av yttrande: Cyrus Engerer
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030
(COM(2021)0571 – C9‑0325/2021 – 2021/0202(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0571),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0325/2021),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 8 december 2021[1],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0045/2022).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Skäl 1
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)3. Parisavtalets parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna. |
(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Parisavtalets parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att om ökningen av den globala genomsnittstemperaturen begränsades till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna skulle detta avsevärt minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, och de åtog sig att förstärka sina mål för 2030 senast i slutet av 2022, för att få ambitioner och mål att stämma överens med varandra, i enlighet med vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har kommit fram till. Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om deras gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, och med hänsyn tagen till att förhållandena är olika i olika länder. Översynen av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet dess reserv för marknadsstabilitet, är ett unikt tillfälle att bidra till att intensifiera unionens klimatåtgärder före den 27:e partskonferensen (COP27) för UNFCCC, avsedd att hållas i Egypten. |
__________________ |
__________________ |
3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4). |
3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4). |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1a) Behovet av att hålla vid liv Parisavtalets mål om 1,5 °C har framstått som ännu mer akut efter vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) kommit fram till i sin rapport av den 7 augusti 2021: ”Climate Change 2021: The Physical Science Basis”. IPCC kom fram till att den globala temperaturen kommer att uppnå eller överskrida gränsvärdet på 1,5 °C tidigare än man förut väntat sig, nämligen inom de kommande 20 åren. IPCC kom också fram till att utan omedelbara och ambitiösa minskningar av växthusgasutsläppen kommer man inte längre att kunna begränsa den globala uppvärmningen så att den hålls nära 1,5 °C eller ens 2 °C. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1b) I sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget1a uppmanade Europaparlamentet kommissionen att vidta omedelbara och ambitiösa åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och undvika en massiv förlust av biologisk mångfald, bland annat genom att åtgärda bristen på enhetlighet i EU:s rådande politik som rör klimat- och miljönödläget och genom att se till att alla relevanta framtida lagstiftnings- och budgetförslag är helt och hållet i linje med målet om att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än 1,5 °C och att de inte bidrar till förlust av biologisk mångfald. |
|
__________________ |
|
1a EUT C 232, 16.6.2021, s. 28. |
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 1c (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1c) Behovet av brådskande åtgärder accentueras ytterligare av att extrema väderförhållanden blivit allt vanligare och intensivare, såsom en direkt följd av klimatförändringarna. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har både antalet katastrofer som rapporterats över hela världen och omfånget av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de 20 år som nyligen gått, och mycket av denna ökning motsvarar den avsevärda ökningen av antalet klimatrelaterade katastrofer. |
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 1d (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1d) Unionen bör därför åtgärda denna krissituation genom att intensifiera sina insatser och bli en internationell ledare i kampen mot klimatförändringarna, samtidigt som principerna om rättvisa, gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga återspeglas, i enlighet med artikel 2.2 i Parisavtalet. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 2
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 20194. |
(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står därför i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 20194. |
__________________ |
__________________ |
4 COM(2019) 640 final. |
4 COM(2019) 640 final. |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 3
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar samtidigt kvinnor och män på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med minoritetsbakgrund eller etnisk bakgrund. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande och att ingen får lämnas utanför. |
(3) Den europeiska gröna given bildar utgångspunkten för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och målet om att uppnå negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11191a. Den fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ingen lämnas utanför, i en rättvis omställning som också åtgärdar energifattigdomen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar arbetstagare från olika sektorer och vartdera könet på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade och utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med minoritetsbakgrund eller etnisk bakgrund samt personer och hushåll med låga eller medellåga inkomster. Den innebär också större utmaningar för vissa regioner, särskilt strukturellt missgynnade regioner och randområden, jämte öar. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande. |
|
_______________ |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 4
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(4) Nödvändigheten och värdet av den europeiska gröna given har stärkts ytterligare mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på EU-medborgarnas hälsa, levnads- och arbetsvillkor och välbefinnande, vilket har visat att vårt samhälle och vår ekonomi måste förbättra sin motståndskraft mot externa chocker och agera tidigt för att förhindra eller mildra dem. EU-medborgarna fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta i synnerhet gäller klimatförändringen5. |
(4) Nödvändigheten och värdet av en väl genomförd europeisk grön giv har stärkts ytterligare mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på EU-medborgarnas hälsa, levnads- och arbetsvillkor och välbefinnande, vilket har visat att vårt samhälle och vår ekonomi måste förbättra sin motståndskraft mot externa chocker och agera tidigt för att förhindra eller mildra dem på rättvist sätt där ingen lämnas utanför, inte heller de som löper risk för energifattigdom. EU-medborgarna fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta i synnerhet gäller klimatförändringarna5. |
__________________ |
__________________ |
5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringen, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv). |
5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringarna, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv). |
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 4a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4a) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin rapport av den 29 oktober 2020 om biologisk mångfald och pandemier att de bakomliggande orsakerna till pandemier är samma globala miljöförändringar som leder till förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. Klimatförändringarna måste därför begränsas för att vår biologiska mångfalds hälsa ska kunna upprätthållas och förbättras, något som i sin tur kommer att skydda människors hälsa. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 6
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(6) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 har unionen lagstiftat om målet om klimatneutralitet för hela ekonomin senast 2050. Genom den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om att senast 2030 minska unionens inhemska utsläpp av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. |
(6) I förordning (EU) 2021/1119 har unionen i lagstiftning förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter. Genom den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om att senast 2030 minska unionens inhemska utsläpp av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Detta bör genomföras i form av en rättvis omställning där ingen lämnas utanför. |
__________________ |
|
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). |
|
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 7
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(7) Alla sektorer inom ekonomin behöver bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen med EU:s utsläppshandelssystem, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG8, anpassas så att det överensstämmer med åtagandet om minskning av nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2030. |
(7) Alla sektorer inom ekonomin behöver bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen med EU:s utsläppshandelssystem, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG30, anpassas så att det överensstämmer med åtagandet om minskning av nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2030, unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter, enligt artikel 2.1 i förordning (EU) nr 2021/1119. |
__________________ |
__________________ |
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32). |
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32). |
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 8
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18149 2018 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019. |
(8) För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden, en obalans som försvagade EU:s utsläppshandelssystem genom sänkta koldioxidpriser, så att systemet inte kunde ge tillräckliga incitament för utsläppsminskningar, inrättades under 2018 genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18149 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019. Inrättandet av reserven bidrog till att minska överskottet av utsläppsrätter i omlopp med 29 % under 2019 jämfört med rekordnivån 2013. Enligt rapporten om koldioxidmarknaden 2021 ökade emellertid det totala antalet utsläppsrätter i omlopp under 2020 åter till 1,579 miljarder utsläppsrätter 2020, jämfört med 1,385 miljarder utsläppsrätter 2019. Denna kraftiga ökning av det totala överskottet hänger samman med minskad efterfrågan till följd av covid-19-krisen. Enligt kommissionens uppskattningar kommer det att ta upp till fyra år att absorbera det ytterligare överskottet för 2020. Detta betyder att det går ännu trögare att absorbera det historiska överskottet och göra EU:s utsläppshandelssystem ändamålsenligt. Därför, och utan att det påverkar ytterligare översyner av reserven som en del av den allmänna översyn av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 vilken ska göras 2022, bör kommissionen kontinuerligt övervaka hur reserven fungerar och säkerställa att den förblir ändamålsenlig vid framtida oförutsedda externa chocker. |
__________________ |
__________________ |
9 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1). |
9 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1). |
Ändringsförslag 13
Förslag till beslut
Skäl 8a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8a) En robust och framtidsinriktad reserv är nödvändig för att säkerställa integriteten hos och effektivt styra EU:s utsläppshandelssystem för att systemet ska kunna bli ett politiskt verktyg som bidrar till unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119. EU:s utsläppshandelssystem, och därmed reserven, bör också anpassas till arbetet med att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna, med erkännande av att detta avsevärt skulle minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, samtidigt som det är rättvist och följer principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden, enligt vad som fastställs i artikel 2 i Parisavtalet. |
Ändringsförslag 14
Förslag till beslut
Skäl 10
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Om antalet utsläppsrätter i omlopp överstiger det fastställda övre tröskelvärdet dras ett antal utsläppsrätter som motsvarar en viss procentandel av dessa utsläppsrätter av från de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut och placeras i reserven. Under tiden frigörs ett motsvarande antal utsläppsrätter från reserven till medlemsstaterna och läggs till de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp understiger det fastställda nedre tröskelvärdet. |
(10) I dagens läge, där antalet utsläppsrätter i omlopp överstiger det fastställda övre tröskelvärdet dras ett antal utsläppsrätter som motsvarar en viss procentandel av dessa utsläppsrätter av från de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut och placeras i reserven. Under tiden frigörs ett motsvarande antal utsläppsrätter från reserven till medlemsstaterna och läggs till de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp understiger det fastställda nedre tröskelvärdet. |
Ändringsförslag 15
Förslag till beslut
Skäl 11
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41010 ändrades beslut (EU) 2015/1814 genom att den procentsats som ska användas för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven fördubblades från 12 % till 24 % till och med 31 december 2023. |
(11) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41010 ändrades beslut (EU) 2015/1814 genom att den procentsats som ska användas för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven fördubblades från 12 % till 24 % till och med 31 december 2023, såsom ett sätt att snabbt absorbera det historiska överskottet för att ge en starkare prissignal för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Beslutet fattades inom ramen för unionens tidigare klimatmål för 2030 om att minska växthusgasutsläppen i hela ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990 års nivåer. |
__________________ |
__________________ |
10 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3). |
10 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3). |
Ändringsförslag 16
Förslag till beslut
Skäl 14
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) Av den analys som gjordes i samband med översynen av reserven och den förväntade utvecklingen av koldioxidmarknaden framgår att en andel på 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven efter 2023 inte räcker till för att förhindra en betydande ökning av överskottet av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Efter 2023 bör procenttalet därför fortsatt vara 24 %, och det minsta antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven bör även fortsättningsvis vara 200 miljoner. |
(14) Av den analys som gjordes i samband med översynen av reserven och den förväntade utvecklingen av koldioxidmarknaden framgår att en andel på 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven efter 2023 inte räcker till för att förhindra en betydande ökning av överskottet av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Om den andel av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett avsevärt och skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem komma att störa marknadsstabiliteten och få till följd att systemet inte fungerar ordentligt, så att växthusgasutsläppen inte nödvändigtvis kan minskas med vad som krävs för att rättsligt bindande klimatmål ska uppnås, vilket framgår av den konsekvensbedömning som kommissionen gjorde inför detta beslut. |
Ändringsförslag 17
Förslag till beslut
Skäl 15
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som varje år ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett potentiellt skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem störa marknadsstabiliteten. Dessutom bör nivån på 24 % efter 2023 fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa förutsägbarhet på marknaden. |
(15) Det är därför viktigt att säkerställa att andelen inte återgår till under 24 % efter 2023 och att det minsta antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven inte understiger 200 miljoner. Detta bör göras skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa att det hinner träda i kraft i rätt tid och således skapa förutsägbarhet på marknaden genom att avlägsna risken för att andelen på nytt kommer att understiga 24 %. Att en andel på 24 % får finnas kvar i det här beslutet bör inte påverka ytterligare översyner av reserven, inbegripet, om det är lämpligt, av andelen utsläppsrätter som ska placeras i reserven, som en del av den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 som kommer att göras 2022. |
Ändringsförslag 18
Förslag till beslut
Skäl 15a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Andelen på 24 % efter 2023 bör fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa förutsägbarhet på marknaden. |
Ändringsförslag 19
Förslag till beslut
Skäl 15b (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15b) Eftersom målet för detta beslut, nämligen att fortsätta med de nuvarande parametrarna för reserven för marknadsstabilitet i enlighet med direktiv (EU) 2018/410, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
MOTIVERING
Klimatförändringarna är ett globalt nödläge som drabbar länder i alla världsdelar med ekonomiska störningar, extrema väderförhållanden och stigande havsnivåer. Enligt IPCC:s aktuella rapport[2] från augusti 2021 ser vi nu vårt klimat förändras som aldrig förut under tusentals, om inte rentav hundratusentals år. Klimatförändringarna påverkar redan livet för flera miljoner människor i hela världen och hotar var och en av oss.
Det behövs insatser på global nivå för att vi ska kunna begränsa de förödande konsekvenserna av detta fenomen. Att försöka begränsa konsekvenserna med hjälp av ambitiösa minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt säkerställa en rättvis omställning och fortsatt konkurrenskraft för våra ekonomier, det är våra dagars största politiska projekt. Det kan lyckas endast med stöd av en internationell insats.
Europeiska unionen är en global ledare i kampen mot klimatförändringarna. Den har intensifierat sina insatser och försett sig med de verktyg som är nödvändiga för att det ska framgå vilken ambition som behövs för att man ska kunna bemöta de aktuella globala utmaningarna. Genom att anta meddelandet om den europeiska gröna given har EU slagit in på en väg i riktning mot en grön omställning, baserad på en resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi som säkerställer att ingen lämnas på efterkälken. EU har sänt en tydlig global signal i och med sitt åtagande om att Europa senast 2050 ska bli den första klimatneutrala världsdelen.
Den omställning som håller på att inledas genom den europeiska gröna given står också i ett intimt samband med återhämtningen från covid-19-pandemin. Pandemin har tvingat världen att ompröva sina prioriteringar och gjort det ännu tydligare att det råder ett intimt samband mellan människors hälsa, miljöhälsan och den biologiska mångfalden och att alla dessa är beroende av varandra. Den har lett till ett förnyat åtagande om bevarande av vår miljö och insikt om att vi måste rekonstruera våra ekonomier på ett sådant sätt att vår framtid styrs in på en annorlunda och mera hållbar utvecklingsbana för vår planet och, till följd av detta, också vår hälsa. Detta förnyade åtagande har tillkommit och framträtt genom NextGenerationEU, som är ett av de finansieringsinstrument med vilkas hjälp den europeiska gröna given kommer att förverkligas.
Genom att anta sin klimatlag fortsatte EU att visa sin vilja att skrida från ord till handling genom att tillförsäkra sig om ett rättsligt bindande åtagande för att världsdelen Europa ska bli klimatneutral senast 2050. Samtidigt måste utsläppen minskas med minst 55 % fram till 2030, jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Dessa höjda klimatambitioner måste nu omsättas i praktisk handling och EU måste nu lägga om sin politik och sina befintliga mekanismer för att de nya målen ska framgå av dem. EU måste säkerställa att alla ekonomiska sektorer bidrar till de här ambitionerna och en av huvudprioriteringarna är därför ett starkare bidrag från EU:s utsläppshandelssystem. Detta är i själva verket en av de största nyheterna som håller på att förverkligas inom 55 %-paketet, där EU:s klimat- och energipolitiska ram för 2030 ses över för att den ska börja överensstämma med de nya mål som fastställts i klimatlagen.
För att söka undvika att EU:s utsläppshandelssystem försvagas till följd av att det anhopats ett överskott av utsläppsrätter sedan 2009 fastställde kommissionen under 2018 en reserv för marknadsstabilitet, såsom en långsiktig lösning som använts sedan 2019. Efter att ha inrättat reserven under 2018 har kommissionen också, med hjälp av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410, justerat bestämmelserna om placering av utsläppsrätter i reserven och om tillfälligt frisläppande av dem till och med 2023. Kommissionen fördubblade den procentandel av det sammanlagda antalet utsläppsrätter i omlopp (intagsnivån) som ska placeras i reserven från 12 % till 24 %, och det minsta antalet utsläppsrätter som ska placeras där från 100 till 200 miljoner.
Både införandet av reserven och de därpå följande justeringarna av bestämmelserna för hur den ska fungera var viktiga steg på väg mot att upprätthålla ett utsläppshandelssystem som är ändamålsenligt och anpassar sig till de dynamiska behoven inom de ekonomiska sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, exempelvis till följd av covid-19-pandemins inverkan på dessa sektorer. Det yttersta målet var att komma till rätta med överskottet på utsläppsrätter och göra systemet mera motståndskraftigt mot större chocker. Detta har blivit ännu mera relevant i dag, eftersom vi måste kunna leva upp till de höjda klimatambitionerna och undvika att EU:s utsläppshandelssystem försvagas genom sänkta koldioxidpriser, vilket minskar incitamenten till utsläppsminskningar.
Meningen med det kommissionsförslag som vi har framför oss är att de tillfälliga justeringarna av reserven, vilka antogs genom direktiv (EU) 2018/410, ska få förbli i kraft till och med utgången av EU:s utsläppshandelssystems fjärde fas den 31 december 2030. Att en sådan förlängning behövs ligger i öppen dag. Om vi inte hinner få till stånd den här förlängningen kan detta leda till en skadlig ökning av överskottet av utsläppsrätter och detta kommer att motverka de höjda ambitioner som framlades i den gröna given och som det lagstiftades om i klimatlagen.
Europa måste se framåt på sin utvecklingsbana i fråga om klimatet genom att stärka sina nuvarande verktyg och göra dem mera motståndskraftiga mot faktorer utifrån. Det här är inte rätta tillfället att försvaga EU:s utsläppshandelssystem genom att göra avkall på våra klimatambitioner. Den av kommissionen föreslagna förlängningen av de tillfälliga justeringarna är därför tvingande nödvändig och fullständigt i linje med EU:s globala roll i kampen mot klimatförändringarna.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (4.3.2022)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030
(COM(2021)0571 – C9‑0325/21 – 2021/0202(COD))
Föredragande av yttrande: Claudia Gamon
KORTFATTAD MOTIVERING
Klimatförändringarna är den största och viktigaste globala utmaningen för oss och för kommande släktled. Det behövs verkliga reformer mot klimatförändringarna, i form av att vårt samhälle görs hållbarare, varaktigare och klimatvänligare. Det behövs en helhetssyn på ekonomin och miljön, där dessa både betraktas sammantagna med varandra och som nyckelfaktorer för uppnående av klimatneutralitet.
Den europeiska klimatlagen bildar ett centralt inslag i den europeiska gröna given och uppställer det bindande målet om att EU:s växthusgasutsläpp ska minskas med 55 % senast 2030 och att Europa i slutänden ska bli den första klimatneutrala världsdelen senast 2050.
EU:s utsläppshandelssystem har visat sig effektivt för EU:s arbete med att minska sina växthusgasutsläpp, i och med att systemet ger en klar bild av hur EU ska uppnå sina klimatmål. För att säkerställa att utsläppshandelssystemet förblir ett effektivt, kraftfullt och belastningståligt verktyg inrättade Europeiska unionen år 2018 reserven för marknadsstabilitet, som trädde i funktion 2019. Inrättandet skedde med stöd av beslut (EU) 2015/1814. I beslutet ingår klara regler för hur ett överskott av utsläppsrätter ska hanteras. Detta ska ske genom att en mekanism tas i bruk där utsläppsrätter placeras i reserven och vid behov tas ut från den. För att utsläppshandelssystemet inte ska försvagas till följd av låga koldioxidpriser fördubblades den mängd utsläppsrätter som ska placeras i reserven. Denna fördubbling skedde vid Europaparlamentets och rådets översyn av utsläppshandelssystemet med stöd av direktiv 2018/410/EU. Minimiantalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven höjdes från 100 miljoner till 200 miljoner och dessa utsläppsrätters procentuella andel av det sammanlagda antalet utsläppsrätter i omlopp höjdes från 12 % till 24 %. Dessa åtgärder kommer att gälla till och med 2023.
Kommissionen drog vid sin konsekvensbedömning i samband med översynen av beslutet om reserven för marknadsstabilitet en slutsats om att det är fördelaktigast, för att ett överskott av utsläppsrätter ska undvikas och utsläppshandelssystemet inte ska försvagas, att de nuvarande åtgärderna får fortsätta till och med 2030 (alltså att 24 % av utsläppsrätterna placeras i reserven och att minst 200 miljoner utsläppsrätter finns med bland dem). Noteras bör ytterligare att överskottet av utsläppsrätter riskerar att öka på ett skadligt sätt om man inte antar dessa åtgärder i rätt tid.
Föredraganden föreslår därför att åtgärderna får förbli i kraft, såsom det föreslagits, för att reserven för marknadsstabilitet snabbt ska kunna genomföras och fungera friktionsfritt.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Skäl 1
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)25. Parisavtalets parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna. |
(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)25. I sina särskilda rapporter som offentliggjordes mellan 2018 och 2021 belyste den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) behovet av att snabbt minska utsläppen av växthusgaser inom alla sektorer av ekonomin för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och för att inte riskera att nå eller överskrida denna tröskel. Utan omedelbara och ambitiösa utsläpp av växthusgaser kommer det inte längre att vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen i linje med målen i Parisavtalet. Genom att anta klimatpakten från Glasgow har Parisavtalets parter erkänt att en begränsning av ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer avsevärt skulle minska de risker och konsekvenser som klimatförändringarna medför, och åtagit sig att stärka sina mål för 2030 för att minska ambitionsgapet. Översynen av EU:s utsläppshandelssystem, också av dess reserv för marknadsstabilitet, är ett enastående tillfälle att bidra till en intensifiering av unionens klimatåtgärder före COP27 i Egypten. |
__________________ |
__________________ |
25 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4). |
25 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4). |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1a) Behovet av brådskande åtgärder accentueras ytterligare av att extrema väderförhållanden blivit allt vanligare och intensivare, såsom en direkt följd av klimatförändringarna. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har både antalet katastrofer som rapporterats över hela världen och omfånget av de globala ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de 20 år som gått, och mycket av denna ökning motsvarar den avsevärda ökningen av antalet klimatrelaterade katastrofer. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1b) Unionen bör därför åtgärda denna krissituation genom att intensifiera sina insatser och bli en internationell ledare i kampen mot klimatförändringarna. |
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 3
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar samtidigt kvinnor och män på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med minoritetsbakgrund eller etnisk bakgrund. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande och att ingen får lämnas utanför. |
(3) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar samtidigt arbetstagare från olika sektorer, liksom också kvinnor och män, på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med bakgrund i raslig eller etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande och att ingen får lämnas utanför. |
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 3a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3a) Forskning och innovation kommer att ge ett stort bidrag till att den europeiska gröna givens ambitiösa mål uppnås, alltså att EU senast 2050 blir världens första klimatneutrala ekonomiska område och att utmaningarna för klimatet och miljön omvandlas till möjligheter. Det måste ovillkorligen investeras i innovation, så att industrilösningar och teknik utan koldioxidutsläpp kan komma ut på marknaden och göra EU fossilbränslefritt och stödja dess omställning till klimatneutralitet. Innovationsfonden bör framför allt inrikta sig på höginnovativ teknik och på stöd till företag, framför allt små och medelstora företag, för att skapa lokala, anständiga och framtidssäkra arbetstillfällen och stärka EU:s ställning som en teknisk ledare i världsomfattande skala. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 8
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/181431 2018 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019. |
(8) För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden, en obalans som hotade att försvaga EU:s utsläppshandelssystem genom sänkta koldioxidpriser som ledde till färre incitament till långsiktiga investeringar utsläppsminskningar, inrättades under 2018 genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18149 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019. |
__________________ |
__________________ |
31 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1). |
31 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1). |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 8a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8a) För att effektivt avpassa utsläppshandeln efter klimatmålen för 2030, göra EU:s utsläppshandelssystem motståndskraftigare mot prischocker och öka planeringssäkerheten för utveckling av och investeringar i teknik för utfasning av fossila bränslen bör tillfälliga ingripanden i reserven för marknadsstabilitet noggrant prövas och i mån av möjlighet undvikas. |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 11a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11a) Man nödgades justera procentandelen utsläppsrätter som årligen ska placeras i reserven för att säkerställa ett fortsatt ändamålsenligt utsläppshandelssystem för EU, med motståndskraft mot yttre faktorer som skulle kunna hindra unionen i dess kamp mot klimatförändringarna. |
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 12a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12a) Varje översyn och anpassning av reserven för marknadsstabilitet bör syfta till enklaste möjliga lagstiftning och minsta möjliga marknadsspekulation, och samtidigt säkerställa att marknaden blir så förutsägbar som möjligt och att EU får ett ändamålsenligt utsläppshandelssystem, i linje med unionens ökade klimatambition för 2030. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 15
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som varje år ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett potentiellt skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem störa marknadsstabiliteten. Dessutom bör nivån på 24 % efter 2023 fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa förutsägbarhet på marknaden. |
(15) Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som varje år ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett potentiellt skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem störa marknadsstabiliteten. Dessutom bör nivån på 24 % efter 2023 fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa att det hinner träda i kraft i rätt tid och således skapa förutsägbarhet på marknaden genom att avlägsna risken för att nivån på nytt kommer att understiga 24 %. Detta påverkar inte eventuella översyner av reserven, vilka vid behov också kan innefatta en översyn av andelen utsläppsrätter som ska placeras i reserven och genomföras som en del av den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 under 2022. |
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 15a (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Kommissionen bör fortlöpande övervaka reservens funktion. Om kommissionen märker att det totala antalet utsläppsrätter i omlopp har ökat jämfört med de senaste tre åren bör kommissionen, om så är lämpligt, utarbeta ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning för att säkerställa att reserven fungerar ordentligt, genom att snabbt och oavbrutet korrigera den strukturella obalansen mellan utbudet av och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden. |
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 15b (nytt)
|
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15b) Eftersom målet för detta beslut, nämligen att fortsätta med de nuvarande parametrarna för reserven för marknadsstabilitet i enlighet med direktiv (EU) 2018/410, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030 |
|||
Referensnummer |
COM(2021)0571 – C9-0325/2021 – 2021/0202(COD) |
|||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.9.2021 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.9.2021 |
|||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Claudia Gamon 7.10.2021 |
|||
Behandling i utskott |
26.1.2022 |
|
|
|
Antagande |
3.3.2022 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
52 13 5 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Matteo Adinolfi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Pina Picierno, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jakop G. Dalunde, Francesca Donato, Adriana Maldonado López |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
52 |
+ |
NI |
Clara Ponsatí Obiols |
PPE |
François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss |
Renew |
Nicola Beer, Nicola Danti, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen |
S&D |
Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Nicolás González Casares, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Adriana Maldonado López, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Pina Picierno, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho |
Verts/ALE |
Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Manuela Ripa, Marie Toussaint |
13 |
- |
ECR |
Zdzisław Krasnodębski, Robert Roos, Jessica Stegrud, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský |
ID |
Matteo Adinolfi, Paolo Borchia, Markus Buchheit, Thierry Mariani, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Isabella Tovaglieri |
NI |
Francesca Donato |
5 |
0 |
NI |
András Gyürk |
Renew |
Martina Dlabajová |
The Left |
Manuel Bompard, Marc Botenga, Marisa Matias |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030 |
|||
Referensnummer |
COM(2021)0571 – C9-0325/2021 – 2021/0202(COD) |
|||
Framläggande för parlamentet |
15.7.2021 |
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.9.2021 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.9.2021 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Cyrus Engerer 16.9.2021 |
|
|
|
Behandling i utskott |
9.9.2021 |
13.1.2022 |
|
|
Antagande |
15.3.2022 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
65 20 1 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Mathilde Androuët, Nikos Androulakis, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Hildegard Bentele, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Malte Gallée, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Dan-Ştefan Motreanu, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Nicola Procaccini, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Ivan Vilibor Sinčić, Linea Søgaard-Lidell, Maria Spyraki, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Maria Arena, Marlene Mortler, Susana Solís Pérez |
|||
Ingivande |
16.3.2022 |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
65 |
+ |
NI |
Athanasios Konstantinou, Edina Tóth |
PPE |
Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Hildegard Bentele, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Esther de Lange, Peter Liese, Liudas Mažylis, Marlene Mortler, Dan-Ştefan Motreanu, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Maria Spyraki# |
Renew |
Pascal Canfin, Andreas Glück, Martin Hojsík, Jan Huitema, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Susana Solís Pérez, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner, Michal Wiezik |
S&D |
Nikos Androulakis, Maria Arena, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Günther Sidl, Tiemo Wölken |
The Left |
Malin Björk, Anja Hazekamp, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Mick Wallace |
Verts/ALE |
Margrete Auken, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Malte Gallée, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus |
20 |
- |
ECR |
Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Joanna Kopcińska, Nicola Procaccini, Rob Rooken, Alexandr Vondra, Anna Zalewska |
ID |
Mathilde Androuët, Simona Baldassarre, Aurélia Beigneux, Marco Dreosto, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Silvia Sardone |
PPE |
Fulvio Martusciello, Dolors Montserrat, Luisa Regimenti |
1 |
0 |
NI |
Ivan Vilibor Sinčić |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster