BETÄNKANDE om begäran om upphävande av Włodzimierz Cimoszewicz immunitet
22.3.2022 - (2021/2256(IMM))
Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Gilles Lebreton
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
om begäran om upphävande av Włodzimierz Cimoszewicz immunitet
Europaparlamentet fattar detta beslut
– med beaktande av den begäran om upphävande av Włodzimierz Cimoszewicz immunitet som översändes den 14 juli 2021 av riksåklagaren i Republiken Polen med anledning av det brottmålsförfarande som Białystoks distriktsåklagare vill inleda mot honom, och som tillkännagavs i kammaren den 24 november 2021,
– med beaktande av att Włodzimierz Cimoszewicz i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen avsade sig rätten att höras,
– med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,
– med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011, 17 januari 2013 och 19 december 2019[1],
– med beaktande av artiklarna 105.2 och 108 i Republiken Polens författning och artiklarna 7b.1 och 7c.1 i Polens lag av den 9 maj 1996 om utövandet av mandatet som ledamot av sejmen eller senaten,
– med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0057/2022), och av följande skäl:
A. Republiken Polens riksåklagare har lämnat in en begäran från riksåklagaren i distriktet Białystok om upphävande av immuniteten för Włodzimierz Cimoszewicz, ledamot av Europaparlamentet, för att få tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot honom för ett brott i den mening som avses i artikel 177.1 jämförd med artikel 178.1 i den polska strafflagen. Denna begäran om upphävande av den parlamentariska immuniteten översändes av den straffrättsliga myndigheten i enlighet med artikel 9.12 i arbetsordningen, dock med hänvisning till att det i artikel 9.1 i arbetsordningen föreskrivs att varje begäran om upphävande av immuniteten ska göras av ”en i en medlemsstat behörig myndighet”, eftersom de två begreppen inte är identiska.
B. Den 4 maj 2019 kl. 8.50 i Hajnówka (Polen) påstås Włodzimierz Cimoszewicz ha kört in framdelen av sitt fordon i en person som befann sig på ett övergångsställe. Efter olyckan försökte Włodzimierz Cimoszewicz övertyga den skadelidande om att låta sig transporteras till sjukhus, men den skadelidande vägrade och bad att istället föras tillbaka till sitt hem med sin cykel. För att i bil ta med den skadelidande till dennes bostad lämnade Włodzimierz Cimoszewicz därefter olycksplatsen utan att ha underrättat vare sig räddningstjänsten eller polisen om olyckan, vilket påstås strida mot den lagstadgade skyldighet som föreskrivs i artikel 44.2 i lagen av den 20 juni 1997 om vägtrafik. Omkring kl. 9.30, när den skadelidande kommit hem, gick hon slutligen med på att låta sig föras till sjukhuset i Hajnówka. På sjukhuset informerade den skadelidande personalen om att hon hade råkat ut för en trafikolycka, varpå sjukhuset omedelbart per telefon underrättade den brottsbekämpande myndigheten om olyckan, som sedan vidarebefordrade informationen till polisstationen i Hajnówka-distriktet. Den skadelidande lämnade sjukhuset samma dag efter att ha genomgått erforderliga läkarundersökningar och fått nödvändig medicinsk behandling. Włodzimierz Cimoszewicz genomgick alkoholtest, och de analyser som utförts har inte påvisat förekomsten av alkohol.
C. Det påstådda brottet har inget direkt eller uppenbart samband med Włodzimierz Cimoszewicz utövande av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet, och det utgör inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utförandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
D. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.
E. Enligt artikel 105.2 och artikel 108 i Republiken Polens författning av den 2 april 1997 samt artikel 7.1, 7.2 och 7.4, artikel 7b.1 och artikel 7c.1 i lagen av den 9 maj 1996 om utövande av ämbetet som parlamentsledamot och senator[2] får en ledamot inte höras som misstänkt och inte ställas till straffrättsligt ansvar utan Europaparlamentets tillstånd.
F. Å ena sidan kan parlamentet inte likställas med en domstol, och å andra sidan kan parlamentsledamoten, inom ramen för ett förfarande för att upphäva immunitet, inte betraktas som ”anklagad”[3].
G. Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden som rör verksamhet som bedrivs inom ramen för utövandet av det parlamentariska ämbetet och som inte kan skiljas från detta.
H. I detta fall har parlamentet inte funnit några bevis för fumus persecutionis, dvs. fakta som tyder på att avsikten med det rättsliga förfarandet kan vara att skada en ledamots politiska verksamhet och därmed Europaparlamentet.
1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Włodzimierz Cimoszewiczs immunitet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Polen och till Włodzimierz Cimoszewicz.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
15.3.2022 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
22 0 0 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pascal Arimont, Manon Aubry, Gunnar Beck, Ilana Cicurel, Geoffroy Didier, Pascal Durand, Jean-Paul Garraud, Gilles Lebreton, Sabrina Pignedoli, Jiří Pospíšil, Franco Roberti, Raffaele Stancanelli, Marie Toussaint, Adrián Vázquez Lázara, Axel Voss, Marion Walsmann, Tiemo Wölken, Lara Wolters, Javier Zarzalejos |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Patrick Breyer, Daniel Buda, Caterina Chinnici, Heidi Hautala, René Repasi, Nacho Sánchez Amor, Stéphane Séjourné |
|||
- [1] Domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23, domstolens dom av den 19 december 2019, Junqueras Vies, C-502/19, ECLI:EU:C:2019:1115.
- [2] Republiken Polens officiella tidning 2018.1799, kodifierad version.
- [3] Tribunalens dom av den 30 april 2019, Briois/parlamentet, T-214/18, ECLI:EU:T:2019:266.