BETÄNKANDE om en EU-strategi för att främja utbildning för barn i världen och mildra konsekvenserna av covid-19-pandemin

22.3.2022 - (2021/2209(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: David Lega
Föredragande av yttrande (*):
György Hölvényi, utskottet för utveckling
Sabine Verheyen, utskottet för kultur och utbildning
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

RESERVATION

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en EU-strategi för att främja utbildning för barn i världen och mildra konsekvenserna av covid-19-pandemin

(2021/2209(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

– med beaktande av artikel 26 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artiklarna 13 och 14 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och artikel 10 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

– med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling som antogs 2015 och FN:s rapport om målen för hållbar utveckling från 2021,

– med beaktande av de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för barnets rättigheter[1],

– med beaktande av FN:s riktlinjer för alternativ omvårdnad av barn av den 18 december 2009,

– med beaktande av FN:s globala studie om barn som frihetsberövats av den 11 juli 2019,

– med beaktande av FN:s policydokument av den 15 april 2020 om hur barn påverkas av covid‑19-pandemin, och det positiva svaret på detta, undertecknat av 173 länder, under ledning av EU och gruppen med latinamerikanska och västindiska stater,

– med beaktande av det politiska svaret från OECD av den 19 oktober 2020 om hur covid-19-pandemin påverkar invandrare och deras barn,

– med beaktande av Unescos konvention mot diskriminering inom undervisningen, som antogs den 14 december 1960,

– med beaktande av broschyren Mission: Recovering Education in 2021 från Unicef, Unesco och Världsbanken,

– med beaktande av artikel 49 i Amerikanska samarbetsorganisationens stadga från 1967,

– med beaktande av artikel 11 i Afrikanska stadgan om barnets rättigheter och välfärd från 1990,

– med beaktande av artiklarna 17 och 25 i den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981,

– med beaktande av artikel 31 i Sydostasiatiska nationers förbunds förklaring om de mänskliga rättigheterna från 2012,

– med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av artiklarna 3.5 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av rapporten från FN:s utvecklingsprogram från april 2021 Leaving No One Behind: Impact of COVID-19 on the Sustainable Development Goals (SDGs),

– med beaktande av den europeiska barngarantin,

– med beaktande av det internationella året för avskaffande av barnarbete 2021 och kommissionens nolltoleransstrategi för barnarbete,

– med beaktande av sin resolution av den 26 november 2019 om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter[2],

– med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten[3],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0058/2022), och av följande skäl:

A. Nästan fem miljoner människor i världen har dött på grund av covid-19-pandemin, vilket har fått regeringar över hela världen att vidta extraordinära åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19-viruset, bland annat genom att stänga skolor och begränsa tillträdet till utbildningslokaler.

B. Nya varianter intensifierar hälsokrisen med covid-19, medan konflikter och andra kriser, inbegripet klimatkrisen, fortsätter att utsätta barn runt om i världen för en ökad risk för att inte uppnå lägsta kunskapsnivåer.

C. Tillgång till utbildning är en internationellt erkänd grundläggande mänsklig rättighet som är absolut nödvändig för att utöva andra mänskliga rättigheter. Rätten till utbildning innebär att grundskolan är obligatorisk och universell och tillgänglig för alla.

D. Unicef uppskattar att över 168 miljoner barn har förlorat ett helt års utbildning i samband med skolstängningar på grund av åtgärder mot covid-19, medan uppgifter från Unesco gör gällande att utbildningen har påverkats avsevärt för 800 miljoner elever i hela världen som i genomsnitt förlorade två tredjedelar av ett skolår.

E. Sedan mars 2020 har omkring 194 länder tvingats stänga skolor i hela landet på grund av covid-19-pandemin, vilket har påverkat mer än 1,8 miljarder skolelever i världen och skurit av deras tillgång till utbildning och andra viktiga förmåner som skolor tillhandahållit. Skolor i vissa regioner är fortfarande stängda. Stängningen av skolor har i allt högre grad gjort att barn utsatts för våld, övergrepp och utnyttjande, även i hemmet. Partiella eller totala skolstängningar påverkar utsatta och marginaliserade barn främst genom att de ojämlikheter som finns inom utbildningssystemen ökar och alla aspekter av deras dagliga liv rubbas.

F. Enligt Unicef har en tredjedel av barnen i världen inte tillgång till internet, vilket skapar hinder för tillgången till distansundervisning/digitalt lärande. Behovet av distansutbildnings- och undervisningsprogram kommer att kvarstå efter covid-19-pandemin, särskilt i länder som drabbats av naturkatastrofer och konflikter. E‑lärande har skapat nya utmaningar för lärare när det gäller att underlätta elevernas lärande och upprätthålla sociala kontakter. Covid-19-pandemin och de påskyndade innovativa åtgärderna som vidtagits för att säkerställa kontinuerligt lärande för barn utgör en möjlighet att ställa om utbildningen och göra den mer framåtblickande, inkluderande, flexibel och motståndskraftig. Program för distansundervisning måste vara tillgängliga för alla barn, med beaktande av de socioekonomiska utmaningar som barn kan ställas inför, liksom deras bristande tillgång till internet, sändningar eller digitala medier.

G. De ekonomiska konsekvenserna som covid-19-pandemin innebär för föräldrar har i sin tur påverkat deras barns hälsa, välbefinnande och tillgång till utbildning. Skolstängningarna visade att föräldrarna inte var förberedda för distans- och hemundervisning. Vissa förvärvsarbetande föräldrar utan ekonomiska medel eller alternativ har tvingats lämna sina barn hemma ensamma, medan andra, främst kvinnor, har tvingats sluta arbeta, vilket har lett till att familjer hamnat i fattigdom.

H. Mer än 90 procent av länderna införde någon form av distansundervisning under de akuta skolstängningarna. Lärande på distans gynnade främst barn på grundskole- och gymnasienivå, medan barn på förskolenivå riskerar att inte vara förberedda inför grundskolan.

I. Skolbarn runt om i världen har redan gått miste om omkring 1,8 biljoner timmars skolundervisning sedan början av covid-19-pandemin, och över 39 miljarder skolmåltider har inte serverats globalt på grund av skolstängningar[4].

J. Långt före covid-19-pandemin stod världen redan inför en global inlärningskris som inte bara orsakades av begränsad tillgång till utbildning på grund av fattigdom, långt pendelavstånd till närmaste skola, skadliga könsnormer, diskriminering av utsatta grupper, miljörisker och konflikter, utan också på grund av skolundervisning som inte nödvändigtvis leder till inlärning. Pandemin har förvärrat barnens kritiska situation i ett antal konfliktregioner, vilken ofta kännetecknas bland annat av mindre trygghet, ökad utsatthet inför klimatförändringarnas effekter och angrepp på utbildningsanstalter, och det medför att barn löper större risk att rekryteras till konflikter, vilket utgör en allvarlig kränkning av barns rättigheter och internationell humanitär rätt. 617 miljoner barn och ungdomar världen över uppnår inte en miniminivå för färdigheter i läsning[5] och matematik, trots att två tredjedelar av dem går i skolan.

K. Covid-19 har raderat ut 20 års utbildningsframsteg. Ytterligare 101 miljoner barn – 9 procent av barnen i årskurserna 1–8 – låg under miniminivån för läskunnighet 2020[6].

L. Uppskattningsvis kommer ytterligare 825 miljoner barn inte att nå vuxen ålder med den gymnasiekompetens de behöver för arbete och livet senast 2030. Miljontals barn och ungdomar som regelbundet gått i skolan utvecklar inte de kunskaper och färdigheter de behöver för att framgångsrikt komma in på arbetsmarknaden, nå sin fulla potential och bidra till samhället.

M. Skolstängningar har en stor ekonomisk inverkan eftersom de hindrar barn och ungdomar från att utveckla nödvändiga färdigheter, uppnå sin fulla potential och förbereda sig inför livet, vilket ofta leder till arbetslöshet och därmed ökad ojämlikhet och färre möjligheter.

N. Enligt FN finns det 11 miljoner grundskole- och gymnasieelever i världen – varav 5,2 miljoner är flickor – som riskerar att inte återvända till skolan efter covid‑19‑relaterade skolstängningar.[7] Ju längre barn är borta från skolan, desto högre är sannolikheten att de hoppar av skolan helt. Denna situation riskerar att undergräva de resultat som uppnåtts när det gäller utbildning och resultaten för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt de som rör fattigdomsminskning, hälsa och välbefinnande och utbildning av god kvalitet.

O. Skolstängningar har tydliga könsspecifika effekter och för med sig en risk för växande ojämlikhet. Det uppskattas att skolstängningar under kriser kan leda till att tonårsgraviditeter ökar. Flickor som inte går i skolan löper oproportionerligt stor risk för tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och sexuellt utnyttjande. Det uppskattas att ytterligare två miljoner fall av kvinnlig könsstympning kan förekomma under det kommande årtiondet. Ett betydande antal flickor kan hindras från att återvända till skolorna när de väl öppnar igen, eftersom det råder en viss diskriminerande policy som förbjuder gravida flickor och unga mödrar att gå i skolan.

P. 129 miljoner flickor världen över går inte i skolan, däribland 32 miljoner under grundskolans sex första år, 30 miljoner på högstadiet och 67 miljoner på gymnasiet. Färre än hälften av länderna i världen har uppnått en jämn könsfördelning i deltagandet i grundskoleutbildning. Övergången till distansundervisning innebär att barn, särskilt flickor, från de fattigaste och mest utsatta hushållen löper stor risk att lämna skolan permanent eller under längre perioder.

Q. Nio av de tio länder där det är svårast för flickor att utbilda sig ligger i Afrika söder om Sahara och det tionde är Afghanistan, där talibanerna effektivt har berövat flickor utbildning efter grundskolans sex första år genom att beordra att högstadie- och gymnasieskolor ska öppnas igen endast för pojkar. Talibanernas otydliga politik samt vaga och oinfriade löften om utbildning för flickor får av förståeliga skäl miljontals afghanska flickor att oroas över sin utbildning. Med hjälp av flera internationella initiativ som tagits av universitet och privatpersoner erbjuds distansutbildning för afghanska flickor och kvinnor.

R. Enligt flera nationella och regionala brottsbekämpande myndigheter är barn som inte går i skolan – särskilt flickor och barn från mindre gynnade förhållanden, såsom barn som tillhör minoriteter, barn på landsbygden, barn till urinvånare och migrantbarn, inklusive flyktingar, barn med funktionsnedsättning, omhändertagna barn och barn som på grund av covid-19-pandemin har förlorat sina föräldrar och/eller far- och morföräldrar – oproportionerligt sårbara för exploatering, barnarbete, våld i hemmet – inbegripet bevittnande av våld, mobbning på nätet och andra brott, såsom sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp[8].

S. Utöver de enorma sociala kostnaderna uppskattar Världsbanken att en global skolstängning i fem månader kan leda till inlärningsförluster med ett nutidsvärde på 10 biljoner USD. Inlärningsförluster kan kosta ekonomier upp till 161 miljoner per dag.

T. Skolstängningar har tyvärr varit avgörande för att begränsa spridningen av covid-19. Skolorna är mer än bara platser där barn kan lära sig eftersom de också utgör mötesplatser och nav för psykisk hälsa och psykosocialt stöd. Enligt Unesco och Unicef påverkar skolstängningar inte bara rätten till utbildning utan även rätten till hälsa, eftersom mer än 80 miljoner barn saknar primärvaccination på grund av skolstängningar. Skolstängningar innebär att lärarna inte kan upptäcka tecken på övergrepp eller bristande omvårdnad från föräldrarnas sida. Enligt Unicefs forskningskontor – Innocenti och Världslivsmedelsprogrammet påverkar skolstängningar också rätten till en god kost och tillgången till ett dagligt mål mat. Skolmatsprogram kan ge de mest utsatta barnen incitament att återvända till skolan. Skolstängningar påverkar allvarligt barnens psykiska välbefinnande, eftersom barn kan utsättas för våld och stress i hemmet. Skolstängningar kan få akuta och långvariga psykosociala konsekvenser, inbegripet depression, ökad ångest och självmord, eftersom barnen berövas sociala kontakter.

U. Avhopp från skolan förstärker den sociala ojämlikheten och kan påverka ett lands stabilitet och välstånd, vilket därmed äventyrar framtiden för miljontals av världens barn och allvarligt påverkar en hel generation. Utbildning har visat sig vara avgörande för att motverka extremism och radikalisering av barn och ungdomar.

V. Enligt UNHCR:s utbildningsrapport 2021 går hälften av alla flyktingbarn inte i skolan. Flyktingbarn har inga möjligheter till lärande på distans. Trångboddheten för flyktingbarn, särskilt de som bor i flyktingläger, underlättar ofta spridningen av viruset och hindrar efterlevnaden av sanitära regler. Covid-19-situationen i lägren utgör en kris för barnen, eftersom många barn ofta redan har försvagade immunsystem eller underliggande hälsotillstånd under sina formativa år, vilket gör att de löper större risk att bli allvarligt sjuka när de kommer i kontakt med detta dödliga virus. De flesta flyktingläger saknar lämplig hälso- och sjukvård för att på ett adekvat sätt tillgodose barns och deras familjers behov.

W. Den ojämlika fördelningen av covid-19-vacciner över hela världen drabbar i oproportionerligt hög grad låginkomstländer.

1. Europaparlamentet erkänner och uttrycker sin uppskattning för det arbete som lärare, alla typer av pedagoger och stödpersonal utför samt för att de snabbt anpassade sig till covid‑19-pandemin och säkerställde att barn och ungdomar kunde fortsätta sin inlärningsprocess. Parlamentet lovordar de initiativ som tagits av internationella och lokala organisationer i det civila samhället, privatpersoner och företag för att förse barn med informations- och kommunikationsteknik, distansundervisning och andra läromedel, särskilt i länder där barnen har begränsad tillgång till lärande på distans eller ingen tillgång till lärande alls. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att främja en strategi för globala insatser som baseras på barnets rättigheter för att mildra effekterna av covid-19-pandemin på barns tillgång till utbildning och som bygger på principerna om icke-diskriminering, åtgärder för barnets bästa och barnets delaktighet.

2. Europaparlamentet konstaterar att utbildning är en övergripande fråga som är relevant för alla aspekter av hållbar utveckling.

3. Europaparlamentet välkomnar åtagandena från Unescos världskonferens 2021 om utbildning för hållbar utveckling samt antagandet av Berlinförklaringen. Parlamentet insisterar på säkerställandet av utbildning av god kvalitet för alla barn som en möjliggörande faktor för alla mål för hållbar utveckling samt understryker vikten av att integrera hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer, från förskolan till högre utbildning och vuxenutbildning, bland annat yrkesutbildning, icke-formell utbildning och informell utbildning.

4. Europaparlamentet insisterar på att EU måste visa vägen som en utbildningsstormakt som möjliggör för medlemsstaterna att dra full nytta av sin kapacitet att stödja utbildning för barn i världen och hävda sina övertygelser i denna fråga. Parlamentet understryker den nyckelroll som det framtida europeiska området för utbildning spelar för att ge en viktig möjlighet till mer internationellt samarbete och bygga synergier på utbildningsområdet bortom Europa i syfte att utveckla gemensamma tillvägagångssätt och lösningar på gemensamma utmaningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fördubbla sina insatser för att fastställa en strategi i det syftet, inbegripet en tydlig överblick och tydliga mål.

5. Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att alla barn garanteras rätten till utbildning och får möjlighet att gå tillbaka till skolan och uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer att prioritera återöppnande av skolor i sina återhämtningsplaner, inbegripet stöd till lärare att hjälpa barn att ta igen förlorad inlärning och stöd till barns välbefinnande, eftersom skolor är av avgörande betydelse för barns lärande, säkerhet, hälsa, kost och välbefinnande. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer så att alla barn kan få sin rätt till grundläggande skolutbildning tillgodosedd och att vidta åtgärder för att säkerställa att gymnasieutbildningen blir åtkomlig och tillgänglig. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer i samband med utvecklingen och genomförandet av digitala undervisnings- och lärandemetoder och underlätta tillgången till internet för alla.

6. Europaparlamentet anser att man måste prioritera att förbättra mobiliseringen av inhemska resurser, skydda och kraftigt öka de inhemska utgifterna för sociala sektorer, särskilt utbildning och hälsa, samt förbättra kvaliteten på dessa utgifter i de nationella återhämtningsplanerna och biståndsprogrammen som förvaltas av EU och internationella finansinstitut. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på en rättvis fördelning och finansiering så att missgynnade, fattiga och marginaliserade barn – med särskilt fokus på flickor – ungdomar och familjer inte hamnar på efterkälken. Parlamentet understryker att barnets bästa måste styra alla ansträngningar för att mildra effekterna av covid-19-pandemin på tillgången till utbildning samt att sådana åtgärder måste respektera barns rätt till information, inflytande och möjlighet att göra sig hörda.

7. Europaparlamentet understryker att föräldrars sociala situation måste beaktas och stöd ges till de familjer vars inkomster minskat på grund av covid-19-pandemins ekonomiska effekter.

8. Europaparlamentet påpekar att uppnåendet av utbildning av god kvalitet måste vara en prioritet för EU:s och medlemsstaternas offentliga utvecklingsbistånd.

9. Europaparlamentet noterar att tvångsförflyttningar leder till att allt fler människor lever som flyktingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utbildning i flyktingläger och ge starkt utbildningsstöd för flyktingar och fördrivna personer för att stödja deras integration och deltagande i inkomstgenererande verksamhet.

10. Europaparlamentet är bekymrat över pandemins bestående ekonomiska konsekvenser för finansieringen av utbildning, eftersom en majoritet av Unescos medlemsstater fortfarande inte har nått tröskelvärdet på 4–6 % av BNP eller 15–20 % av de offentliga utgifterna.

11. Europaparlamentet framhåller orättvisan i försöken att hantera pandemin på grund av ojämlik tillgång till vacciner och de ojämlika möjligheter till skydd som blir följden. Parlamentet betonar att vi endast kan få slut på pandemin genom en global insats och att vacciner måste vara tillgängliga för alla. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina bidrag till och effektivisera FN:s Covaxprogram överlag för att säkerställa tillräcklig tillgång till covid-19-vacciner för tredjeländer så att de kan anordna nationella covid-19-vaccinationskampanjer i enlighet med de riktlinjer som fastställts av behöriga nationella folkhälsomyndigheter och Världshälsoorganisationen, så att barnen snabbt kan återvända till skolorna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att samarbeta nära med sina transatlantiska allierade och internationella partner för att öka det globala utbudet av covid‑19‑vacciner, säkerställa en rättvis fördelning till länder och befolkningar med störst behov och sträva efter att förbättra den globala tillgången till covid-19-relaterade medicinska produkter till överkomliga priser och ta itu med globala produktionsbegränsningar och försörjningsbrister.

12. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att tillsammans med Förenta staterna och andra medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO) öka produktionen och utbudet av alternativ för att säkerställa rättvis tillgång till diagnostik, vacciner, behandlingar och andra relevanta hälsoprodukter som behövs för att begränsa, förebygga och behandla covid-19 och säkerställa dessa mål vid WTO:s tolfte ministerkonferens.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer att finansiera och genomföra insatser för ”säkra skolor”, bland annat genom att tillhandahålla hygienartiklar och sprida information om handtvätt och andra hygienåtgärder samt genom att upprätthålla kontinuiteten i skolbespisning för barn och ungdomar i skolåldern. Parlamentet betonar att skolmåltider och rent vatten är avgörande för att säkerställa barns näring, tillväxt och utveckling, eftersom de ger ett starkt incitament för barn – särskilt flickor och de från de fattigaste och mest marginaliserade befolkningsgrupperna – att återvända till skolan när restriktionerna upphävs. Parlamentet betonar i detta hänseende den nyckelroll som lärare och aktörer i det civila samhället, inbegripet trosbaserade organisationer, religiösa samfund och icke-statliga organisationer, kan spela för att främja hälsa och bekämpa covid-19-pandemin, samt för att stödja barn och deras familjer när det gäller att övervinna de utmaningar och svårigheter som hälsokrisen medför, förbättra deras välbefinnande och tillhandahålla utbildningsprogram.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer i arbetet med att upprätta planer för riskreducering och riskhantering genom resiliensplanering. Parlamentet understryker vikten av att redan nu utarbeta och garantera beredskapsplanering och krishanteringsplaner för att minska risken för spridning av covid-19 i skolor och för att minimera konsekvenserna av skolstängningar för barn och deras familjer, särskilt för de fattigaste och mest marginaliserade barnen samt för barn med allvarlig funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av att prioritera barn i konfliktdrabbade områden och deras tillgång till utbildning av god kvalitet.

15. Europaparlamentet understryker de effekter som skolstängningar kan få för föräldrarnas arbete samtidigt som de tar hand om sina barn. Parlamentet betonar vikten av att ge förvärvsarbetande föräldrar lämpliga resurser och vägledning om distansundervisning, fritidsaktiviteter och metoder för psykologiskt stöd för att åstadkomma balans mellan hemarbete och hemundervisning.

16. Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla utbildningsstöd och psykosocialt stöd till barn och familjer som måste isolera sig för att minimera risken för smitta, i syfte att minska stress och oro i hemmet.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer att proaktivt utfärda vägledning om bästa praxis för distansundervisning och se till att lämpliga och säkra verktyg, läroplaner och tekniker används och är tillgängliga för barn från låginkomstfamiljer, barn på landsbygden, barn till urinvånare och migrantbarn, marginaliserade barn och barn med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter, barn i alternativ omvårdnad, frihetsberövade barn samt barn som bor i avlägsna områden eller i miljöer där de är frihetsberövade eller där det inte finns tillgång till internet överallt. Parlamentet framhåller potentialen för digitalt lärande för att göra det möjligt för utbildningsinstitutioner att nå alla barn snabbt och i stor omfattning, samtidigt som man främjar partnerskap och arbetar med ett brett spektrum av aktörer från både det civila samhället och den offentliga och privata sektorn. Parlamentet insisterar dock på att investeringar i digitalt lärande måste syfta till att minska den digitala klyftan och måste vara kontextspecifika, förenliga med barnets bästa och inte ske på bekostnad av stöd till grundläggande utbildningsinfrastruktur och personal samt personlig inlärning. Parlamentet påminner dock om att tillgången till digital teknik fortfarande inte har varit rättvis eller utbredd under pandemin. Parlamentet anser att det behövs stora investeringar i denna sektor, både när det gäller utbildning och finansiering. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att tillhandahålla tillgängliga utbildningsresurser och öppen tillgång till digitala verktyg för lärare, föräldrar och elever. Parlamentet betonar i detta sammanhang att med tanke på alla digitala verktyg så måste barns privatliv och skyddet av personuppgifter garanteras och jämställt innehåll och barns olika livsrealiteter måste respekteras.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att upprätthålla en stabil finansiering för utbildning genom alla tillgängliga EU-finansieringsinstrument, i linje med riktmärket på 10 procent för utbildning i instrumentet Europa i världen, och att göra mer medel tillgängliga för att öka motståndskraften mot pågående och framtida kriser.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja myndigheterna i tredjeländer att säkerställa lämplig barnomsorg, bland annat genom att införa en beredskapsplan för vård av föräldralösa barn eller barn som lämnas utan lämplig omvårdnad på grund av allvarliga fall av covid-19 som kräver sjukhusvård av vuxna omsorgsgivare.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en koppling mellan möjlig riskreducerande verksamhet och ekonomiskt stöd till tillgång till utbildning och yrkesutbildning, särskilt för att inrätta lämplig infrastruktur och utbildning för lärare inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att stödja tredjeländers myndigheter att skapa och vidareutveckla starkare jämställdhetsinriktade och inkluderande utbildningssystem och utrota alla former av könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet påminner om att FN har fastställt kvinnors tillgång till utbildning som en grundläggande rättighet. Parlamentet anser att ett centralt politiskt mål för EU och det internationella utvecklingssamfundet bör vara att öka flickors utbildning och stödja kvinnors deltagande i utbildning och karriärer inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet insisterar i detta hänseende på att flickor måste kunna fullfölja sin utbildning samt få tillgång till åldersanpassade upplysningar och tjänster, utan diskriminering på grund av kön, och med lika möjligheter så att de kan uppnå sin fulla potential. Parlamentet understryker det akuta behovet av att ta itu med könsrelaterade hinder mot utbildning, såsom lagstiftning, politiska åtgärder och skadliga sociokulturella normer som hindrar flickor från att fortsätta sin utbildning i händelse av graviditet, äktenskap eller moderskap. Parlamentet uppmanar berörda parter att ta itu med könsstereotyper och skadliga sociokulturella normer genom utbildning samt förhindra våld genom jämställdhetsutbildning.

22. Europaparlamentet fördömer att miljontals flickor över hela världen inte har tillgång till utbildning, vilket gör att de riskerar att hamna i beroendeställning och löper större risk att utsättas för våld och utnyttjande, särskilt i fall där kvinnor och flickor systematiskt nekas tillgång till utbildning, arbete och offentligt liv av de myndigheter som har makten. Parlamentet tar bestämt avstånd från missbruk och användning av all praxis som diskriminerar i fråga om tillgång till utbildning och tvingar till nedläggning av skolor. Parlamentet anser att denna praxis måste upphöra och kräver att alla skolor för flickor och kvinnor öppnas på nytt.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att skydda och ytterligare stärka de senaste 20 årens resultat när det gäller utbildning för kvinnor och flickor i Afghanistan. Parlamentet kräver att nödvändiga medel anslås inom EU:s paket för humanitärt bistånd till Afghanistan för att internationella och lokala organisationer lättare på nytt ska kunna öppna utbildningsanstalter för kvinnor och flickor samt utveckla program för lärande på distans som en tillfällig åtgärd. Parlamentet anser att utbildning av afghanska barn och ungdomar i länder som tar emot afghanska flyktingar bör uppmärksammas på samma sätt.

24. Europaparlamentet understryker att rätten till utbildning och information om sexuell och reproduktiv hälsa, familjeplanering, moderna preventivmetoder, säkra och lagliga aborter samt mödravård och pre- och postnatal vård måste säkerställas för alla.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna samt nationella regeringar i tredjeländer att utveckla särskilda program för att hantera och minska covid-19-utbrottets psykiska och psykosociala konsekvenser för barn, lärare och deras samhällen, att utforma särskilda förebyggande kampanjer som riktar sig till barn, föräldrar och lärare om riskerna med att använda internet, såsom trakasserier, olaglig handel, sexuella övergrepp och nätmobbning samt att främja särskilda planer för att hjälpa utsatta barn och deras föräldrar.

26. Europaparlamentet understryker behovet av åldersanpassade, evidensbaserade och heltäckande program för sexualundervisning för att minska flickors och unga kvinnors utsatthet för tidigt barnafödande och oavsiktlig graviditet, barnäktenskap, prostitution, hiv-smitta och könsrelaterat våld.

27. Europaparlamentet noterar att andelen elever i förhållande till utbildad personal i regionen söder om Sahara fortfarande är hög, trots EU:s insatser och bistånd. Parlamentet framhåller det regionala genomsnittet på 58 elever per utbildad lärare på primärnivå och 43 elever per utbildad lärare på sekundärnivå. Parlamentet påpekar att många utvecklingsländer har svårt att använda resurser på ett effektivt sätt och att mycket ofta leder ökade utgifter för utbildning varken till mer inlärning eller ett förbättrat humankapital. Parlamentet betonar lärarnas roll på alla nivåer för att skapa förutsättningar för lärande och vikten av teknologi för lärande och effektiv förvaltning av skolor och utbildningssystem i dessa länder. Parlamentet påminner om att det enligt Unesco finns ett behov av minst 15 miljoner nya lärare för att nå de utbildningsrelaterade målen i Afrika söder om Sahara senast 2030, i linje med FN:s mål 4 för hållbar utveckling.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja partnerländernas myndigheter att ta itu med utmaningarna i utbildningssystemen i syfte att göra dem mer förmögna att klara av framtida kriser, och göra systemen mer motståndskraftiga och inkluderande, att genomföra program för återinhämtning av lärande och att skydda utbildningsbudgetar, med särskilda investeringar i högkvalitativ, överkomlig och inkluderande utbildning, inbegripet investeringar inom tekniska verktyg för utbildning, lärarutbildning och andra resurser för att se till att barn och ungdomar uppnår sin fulla potential, är förberedda inför livet och inte missar möjligheter att komma in på arbetsmarknaden senare i livet, samtidigt som varje barns utbildningsbehov och rättigheter respekteras. Parlamentet betonar att de program för lärande på distans som utformas för att hantera framtida kriser måste omfatta olika läromedel, inklusive tryckta sådana, för att vara tillgängliga för de mest missgynnade och marginaliserade barnen.

29. Europaparlamentet välkomnar Unescos Parisförklaring om en global uppmaning till investeringar i utbildningens framtid. Parlamentet uppmanar med kraft världens länder att betrakta utbildning som en investering snarare än en utgift. Parlamentet anser att adekvata och ändamålsenliga medel till utbildning är en förutsättning för att eliminera fattigdom och öka välbefinnandet, särskilt i en tid då de offentliga medlen blir alltmer begränsade och det finns konkurrerande behov i hårt drabbade, som inom hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka finansieringen till utbildning i sina internationella utvecklings- och biståndsstrategier.

30. Europaparlamentet understryker att de unga är den värdefullaste tillgången när det gäller att främja utvecklingsländernas ekonomiska utveckling.

31. Europaparlamentet påminner om att världssamfundet har åtagit sig att förbättra utbildningens kvalitet senast 2030 (mål 4 för hållbar utveckling).

32. Europaparlamentet efterlyser fler internationella utbildningsutbyten mellan ungdomar i Afrika och EU, exempelvis via program som Erasmus och Erasmus för unga företagare, som syftar till att hjälpa nya företagare att förvärva relevant kompetens för att driva företag.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till att covid-19-hälsokrisen har förvärrat situationen för dem som hålls frihetsberövade i läger i Syrien och att omedelbart hämta hem alla europeiska barn som hålls i dessa läger, för att säkerställa att barnets bästa kommer i främsta rummet.

34. Europaparlamentet betonar vikten av att inkludera yrkesutbildning och program för en andra chans i återhämtningsplanerna för att hjälpa barn och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten, medlemsstaterna och tredjeländer att erbjuda framtidsperspektiv att sträva efter för ungdomar.

35. Europaparlamentet betonar vikten av att investeringar i utbildning kompletteras med stöd till skapande av nya jobb för att skapa bättre framtidsutsikter för nästa generation ungdomar i Afrika och andra utvecklingsregioner. Parlamentet noterar den särskilda betydelsen av offentlig-privata partnerskap för att uppnå FN:s mål 8 för hållbar utveckling (tillgång till anständigt arbete). Parlamentet betonar vikten av gymnasieutbildning och yrkesutbildning, som är av stor betydelse för ungas anställbarhet och för hållbar utveckling. Parlamentet noterar också att den växande ungdomsbefolkningen i Afrika först och främst behöver stöd till utbildning av god kvalitet och främjande av yrkesutbildning för att öka rörligheten och tillgången till marknader och rättigheter.

36. Europaparlamentet uppmanar EU att främja investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande och att stärka utbildningsstrukturerna, i samarbete med den privata sektorn, för att tillvarata humankapital.

37. Europaparlamentet betonar vikten av kontinuerlig fortbildning och ökat ekonomiskt stöd till lärare så att de kan ta itu med inlärningsförluster bland sina elever, reagera på de personliga sociala förhållandena, familjesituationen samt psykiska hälsotillstånd och införliva digital teknik i undervisningen. Parlamentet understryker att det är angeläget att ta vara på och utnyttja coronakrisens återhämtningsfonder och de påskyndade innovativa åtgärderna för att säkerställa lärande på distans under pandemin till att förnya utbildningen och bygga upp system som är mer framåtblickande, inkluderande, flexibla och motståndskraftiga. Parlamentet anser att dessa nya strategier måste motverka inlärningsförluster, förebygga avhopp och säkerställa elevers, lärares och personalens sociala och känslomässiga välbefinnande.

38. Europaparlamentet framhåller betydelsen av icke-formell och informell utbildning, medborgarutbildning och volontärarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja tredjeländer när det gäller att förbättra erkännandet av mjuka färdigheter. Parlamentet lyfter fram främjandet av solidaritet mellan generationerna och mentorskap som ett sätt att minska ojämlikhet, utestängning och skolavhopp.

39. Europaparlamentet efterlyser ett globalt ökat kunskapsutbyte och mer rörlighet på alla utbildningsnivåer och mellan och inom länder och regioner, samtidigt som det erkänner de globala relationernas komplexa och omtvistade historia och framhåller vikten av att främja arv, kulturell identitet, historia, konst och världsmedborgarskap genom utbildning. Parlamentet noterar potentialen i att kombinera onlineutbyten och resor i detta syfte.

40. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att utveckla och stärka informationsinsatserna om klimatförändringar och miljöskydd och om konsekvenserna för barn och framtida generationer. Parlamentet vill att miljöutbildning ska göras till en central del i skolans läroplaner.

41. Europaparlamentet betonar vikten av idrott i skolan, eftersom fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är viktigt för att förbättra de studerandes hälsa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att stödja nationella myndigheter med att säkerställa tillräckliga och säkra idrottsanläggningar i skolor och utbildning av kvalificerade idrottslärare.

42. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot behovet av att utnyttja synergierna mellan kultur och utbildning för att utforma hållbara, inkluderande och motståndskraftiga samhällen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och utrikestjänsten att stödja de nationella myndigheterna när det gäller att inbegripa konst och kultur i skolornas läroplaner och icke-schemalagda verksamhet i syfte att skapa rikare erfarenheter av utbildning och lärande för studerande i tredjeländer.

43. Europaparlamentet anser att de nationella regeringarna – och deras behöriga nationella, regionala och lokala myndigheter – måste kommunicera med barn på ett barnvänligt sätt för att förklara de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19, för att informera om konsekvenserna, riskerna och farorna på grund av covid-19 och för att upplysa barn om deras rättigheter.

44. Europaparlamentet framhåller vikten av att tillägna sig färdigheter, särskilt genom undervisning på plats, såsom personliga relationer, studiefärdigheter, empati och samarbete, som kommer göra det möjligt för barn att utvecklas under hela livet. Parlamentet framhåller att barns möjligheter till att delta i lek och fritidsaktiviteter är en central beståndsdel i deras utveckling, vilket erkänns i artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Parlamentet begär att åtgärder vidtas för att förbättra barns deltagande i fritids- och kulturaktiviteter, både som rättigheter i sig och som ett sätt att förbättra deras psykiska hälsa och allmänna välbefinnande.

45. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla FN-medlemsstater som ännu inte har gjort det att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter, och betonar samtidigt vikten av att detta centrala instrument för mänskliga rättigheter verkligen tillämpas i hela världen.

46. Europaparlamentet betonar behovet av att korrekt utvärdera, följa upp och övervaka effekterna av de initiativ som infördes under krisen för att identifiera luckor och brister samt fastställa hur de kan åtgärdas.

47. Europaparlamentet åtar sig att göra utbildning till ett centralt diskussionsämne i parlamentsdelegationernas arbete, i synnerhet via gemensamma parlamentariska församlingar såsom den gemensamma parlamentariska AKS–EU-församlingen.

48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

RESERVATION

i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

Bernhard Zimniok

 

 

Detta betänkande förefaller gripa sig an utbildningsbrister i tredjeländer på grund av de covid‑19-sanktioner som införts. Betänkandet tar dock upp en mängd delvis relaterade och icke relaterade frågor. Betänkandet tappar därmed fokus och avleder uppmärksamheten från den viktiga frågan om barns utbildning, vilket gör att betänkandet bör omarbetas. Det andra och mer uppenbara problemet är att betänkandets syfte är att säkerställa att medlemsstaternas skattebetalare har som skyldighet att säkerställa utbildning för de flesta, om inte alla, barn i utvecklingsländerna. Trots att detta är ett hedervärt åtagande är det varken genomförbart i dag eller i framtiden på grund av de enorma ekonomiska konsekvenser det medför, med tanke på den explosiva befolkningstillväxten. I stället för att slösa bort resurser på värdesignalerande uppmanar jag mina kollegor i parlamentet att rösta nej till detta betänkande i kammaren. I stället kan vi tillsammans ta fram ett realistiskt förslag för att säkerställa vård och stöd för alla barn i EU:s medlemsstater som drabbats och fortfarande lider till följd av de oproportionerliga åtgärder som vidtagits under de senaste två åren, med covid-19 som förevändning, och säkerställa lämplig tillfällig skolgång för flyktingbarnen från Ukraina.

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (4.3.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över en EU-strategi för att främja utbildning för barn i världen och mildra konsekvenserna av covid-19-pandemin

(2021/2209(INI))

Föredragande av yttrande (*): György Hölvényi

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och måste garanteras. Parlamentet betonar att principen om barnets bästa alltid måste skyddas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att sätta barns rättigheter i centrum för sina insatser och strategier för att mildra covid-19-pandemins effekter globalt.

Hinder för tillgång till utbildning av god kvalitet

2. Europaparlamentet konstaterar att utvecklingsländerna, särskilt i regionen söder om Sahara, har många utmaningar av olika slag när det gäller att säkra tillgången till utbildning av god kvalitet, exempelvis brister i nationella bestämmelser och strategier, brist på utbildad personal och tillräcklig finansiering, avsaknad av nödvändig infrastruktur, utrustning, faciliteter och utbildningsmaterial, brist på stabilitet och säkerhet samt ojämlikheter, som utgör hinder för rätten till och tillgången till utbildning av god kvalitet på alla nivåer i flera utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att utveckla landsspecifika strategier för genomförandet av utbildningsfinansiering, med beaktande av regionalt och nationellt känsliga frågor. Parlamentet noterar med djup oro att covid-19 enligt Unesco har utplånat 20 års framsteg vad gäller utbildning.

Befolkningstillväxt och ungdomar

3. Europaparlamentet noterar att världens befolkning beräknas vara 9,7 miljarder år 2050, med en särskilt stor befolkningsökning i utvecklingsländerna. Parlamentet noterar att antalet ungdomar i världen beräknas öka till 1,3 miljarder fram till 2030 och att de flesta unga lever i centrala, södra och östra Asien samt i Afrika söder om Sahara. Parlamentet noterar att Afrikas befolkning kommer att fördubblas fram till 2050 och att en majoritet av dagens befolkning är under 25 år. Parlamentet beklagar att mindre än 10 procent av Afrikas befolkning under 25 år är inskriven i någon form av eftergymnasial utbildning.

4. Europaparlamentet är oroat över uppgifterna i Världsbankens och Unescos gemensamma rapport Education Finance Watch 2021 av den 22 februari 2021 om att två tredjedelar av låginkomstländerna och de lägre medelinkomstländerna har skurit ned sina offentliga utbildningsbudgetar sedan pandemin bröt ut.

Unga och ekonomiskt deltagande

5. Europaparlamentet noterar att 10–12 miljoner ungdomar kommer in i arbetskraften varje år men att endast 3,1 miljoner nya jobb skapas i Afrika. Den ekonomiska lågkonjunkturen till följd av covid-19-pandemin har gjort denna klyfta ännu större. Parlamentet understryker att de unga är de mest värdefulla tillgångarna för att stimulera utvecklingsländernas ekonomiska utveckling, men att det är av helt avgörande betydelse att undervisning och inlärning av färdigheter och kompetens inriktas på behoven i de lokala ekonomierna och motsvarar kraven i 2000-talets samhälle.

Skolor och covid-19

6. Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin har förvärrat utbildningskrisen och accentuerat de svaga punkter som redan finns på området för sociala tjänster i Afrika och i många utvecklingsländer, särskilt på utbildningsområdet. De studierelaterade effekterna på humankapitalet i denna generation kommer sannolikt att bli långvariga. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med partnerländerna för att öka skolsystemens resiliens i samband med nödsituationer och kriser, särskilt när det gäller att se till att alla barn får tillgång till utbildning online när det behövs. Parlamentet understryker med djup oro att skolstängningar påverkade omkring 250 miljoner elever i Afrika söder om Sahara, utöver de 100 miljoner barn som redan före pandemin inte gick i skolan. Parlamentet understryker att skolstängningar har haft förödande konsekvenser för elevers lärande, hälsa och välbefinnande och att återverkningarna på barn och deras familjer, samhällen och ekonomier skulle kunna förbli kännbara i åratal. Parlamentet upprepar att utbildning bör vara en hörnsten i partnerskapet mellan Afrika och EU.

Bygga upp bättre efter covid-19

7. Europaparlamentet understryker att krisen skulle kunna fungera som en möjlighet att bygga upp mer inkluderande, effektiva och resilienta utbildningssystem. Parlamentet betonar att investeringar i utbildning är en förutsättning för att skapa en hållbar framtid och påminner om att rätten till utbildning är en grundläggande rättighet och att det globala samfundet har åtagit sig att förbättra utbildningens kvalitet senast 2030 (FN:s mål för hållbar utveckling nr 4).

Utbildning som en övergripande fråga

8. Europaparlamentet konstaterar att utbildning är en övergripande fråga som är relevant för alla dimensioner av hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att utbildning också är ett primärt verktyg för att stärka ungdomars egenmakt och stödja hållbar ekonomisk tillväxt och människors utveckling i Afrika och i alla utvecklingsländer, och att utbildning på lång sikt ger ett direkt och kraftfullt bidrag till kampen mot fattigdom.

9. Europaparlamentet betonar att bristande tillgång till utbildning har konsekvenser på såväl kort som lång sikt, med både en högre andel studieavhopp och ökad risk för barnarbete, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande, och, på lång sikt, socioekonomiska följder, med ökad risk för fattigdom och ojämlikhet, och äventyrar uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling.

10. Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer barnarbete och efterlyser konsekventa strategier för att förebygga detta fenomen och rehabilitera före detta barnarbetare. Parlamentet understryker att tillgång till utbildning av god kvalitet till en rimlig kostnad respektive egenmakt för familjer genom anständigt arbete är grundläggande verktyg för att förhindra barnarbete.

Utbildning och icke-diskriminering

11. Europaparlamentet bekräftar att alla människor, om de ges rätt möjligheter, kan bidra till framsteg, hållbar utveckling och tillväxt. Parlamentet understryker i detta sammanhang att tillgång till utbildning av god kvalitet för alla måste säkerställas oberoende av socioekonomisk status, kulturell bakgrund, religion, kön, sexuell läggning, den geografiska situationen med klyftan mellan stad och landsbygd, och även säkerställas i instabila och konfliktdrabbade länder. Parlamentet konstaterar att det är särskilt viktigt att hjälpa flickor att få tillgång till utbildning av god kvalitet, med utgångspunkt i ett jämställdhetssynsätt, och att ta itu med frågan om flickor som hoppar av skolan i ett tidigt skede. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med hinder som hindrar flickor från att på ett effektivt sätt få tillgång till utbildning, såsom brist på vatten-, sanitets- och hygienfaciliteter (WASH) inom skolor. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt missgynnade grupper för att garantera rätten till utbildning för alla, bland annat genom stöd till de mest utsatta familjerna.

Utbildning, hälsa och nutrition

12. Europaparlamentet noterar med oro Världshälsoorganisationens och Unicefs uppgifter om att 40 procent av de barn som inte har tillgång till dricksvatten i skolan levde i Afrika söder om Sahara 2019. Parlamentet betonar att tillgången till vatten är nära knuten till hälsa och utbildning. Parlamentet betonar därför vikten av att säkra tillgång till grundläggande vatten-, sanitets- och avfallshanteringsfaciliteter i skolor. Parlamentet uppmanar därför EU att öka sitt tekniska och ekonomiska stöd. Parlamentet understryker att 17,7 miljoner barn för närvarande inte har tillgång till grundläggande vaccinationer, en ökning med 3,1 miljoner på grund av covid-19-pandemin och dess negativa konsekvenser, som utplånar framsteg som hade uppnåtts. Parlamentet efterlyser en integrerad och jämställdhetsbaserad strategi för att samordna utbildnings‑ och barnvaccineringspolitiken, som också tar hänsyn till att skolor, i vissa sammanhang, spelar en fundamental roll i strategin för distribution av grundläggande vacciner. Parlamentet betonar att skolrelaterade vaccineringsstrategier måste övervägas för att säkerställa skolgångskontinuiteten i utvecklingsländer med låga inkomster och lägre medelinkomster.

13. Europaparlamentet understryker att rätten till utbildning är nära kopplad till rätten till hälsa och nutrition, med tanke på att miljontals barn får mat via skolmatsprogram.

14. Europaparlamentet understryker att denna kris skulle kunna fungera som en möjlighet att bygga upp mer inkluderande, effektiva och resilienta utbildningssystem, och att hälso- och nutritionstjänster i skolor skulle kunna utökas på lämpligt sätt, med hjälp av sektorsövergripande partnerskap.

15. Europaparlamentet understryker vikten av att bygga upp resiliens och katastrofberedskap direkt i systemen för hälso- och sjukvård, social trygghet, WASH och utbildning, för att säkerställa att människor får ett bättre skydd, inte bara mot pandemier utan även mot effekterna av klimatförändring och miljöförstöring. Parlamentet framhåller att bättre resiliens i systemen för vatten, hälsovård och utbildning har potential att minska klimatrisken för över 400 miljoner barn.

16. Europaparlamentet understryker behovet av åldersanpassade, evidensbaserade och heltäckande program för sexualundervisning för att minska flickors och unga kvinnors utsatthet för tidigt barnafödande och oavsiktlig graviditet, barnäktenskap, prostitution, hiv-smitta och könsrelaterat våld.

17. Europaparlamentet betonar att för att säkerställa utbildning av hög kvalitet i utvecklingsländerna måste lösningarna involvera föräldrar, elever och lärare och tillgodose behoven hos lokalsamhället först och därefter i samhället i stort.

Bristande utbildningsfinansiering

18. Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang behovet av att öka de nationella och internationella ekonomiska resurserna för att hantera bristen på medel för att uppfylla mål 4 för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att regeringarna bör säkerställa att alla elever har tillgång till kostnadsfri utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Parlamentet noterar att covid-19-pandemin har förvärrat bristen på utbildningsfinansiering, där vi sett en ökning med upp till en tredjedel av det årliga finansieringsunderskottet, som nu uppgår till 200 miljarder US-dollar[9], och noterar att inkomstbortfall och studieavhopp blivit vanligare, vilket avsevärt har ökat risken för barnäktenskap, radikalisering och irreguljär migration.

19. Europaparlamentet påpekar att uppnåendet av utbildning av god kvalitet måste vara en prioritet för unionens och medlemsstaternas offentliga utvecklingsbistånd. Parlamentet efterlyser kraftiga investeringar i utbildningssystem, särskilt i infrastruktur och utbildning av lärare, och välkomnar kommissionens åtagande i detta avseende att öka finansieringen av utbildning från 7 procent till minst 10 procent av den totala utvecklingsfinansieringen.

Lärarutbildning

20. Europaparlamentet noterar att andelen elever i förhållande till utbildad personal i regionen söder om Sahara fortfarande är hög, trots EU:s insatser och bistånd. Parlamentet framhåller det regionala genomsnittet på 58 elever per utbildad lärare på primärnivå och 43 elever per utbildad lärare på sekundärnivå. Parlamentet påpekar att många utvecklingsländer har svårigheter att använda resurser på ett effektivt sätt och att ökade utgifter för utbildning mycket ofta inte leder till mer inlärning och ett förbättrat humankapital. Parlamentet betonar lärarnas roll på alla nivåer för att skapa förutsättningar för lärande och vikten av teknologi för lärande och effektiv förvaltning av skolor och utbildningssystem i dessa länder. Parlamentet påminner om att det enligt Unesco finns ett behov av minst 15 miljoner nya lärare för att nå de utbildningsrelaterade målen i Afrika söder om Sahara senast 2030, i linje med FN:s mål 4 för hållbar utveckling. Parlamentet anser att det i samband med återhämtningen från covid-19-pandemin behövs lämpliga åtgärder och resursstöd för lärare, utbildningssystem och utbildningsinfrastruktur, och att särskilda ansträngningar måste göras för att investera i välutbildade lärare som kan ge barn färdigheter som är relevanta för deras framtid och för arbetsmarknaden. Parlamentet betonar behovet av en mer flexibel strategi för individuell karriärutveckling och livslångt lärande under hela yrkeslivet.

Yrkesutbildning, annan utbildning och nya jobb

21. Europaparlamentet betonar vikten av att investeringar i utbildning kompletteras med stöd till skapande av nya jobb för att skapa bättre framtidsutsikter för nästa generation ungdomar i Afrika och andra utvecklingsregioner. Parlamentet noterar den särskilda betydelsen av offentlig–privata partnerskap för att uppnå FN:s mål 8 för hållbar utveckling (tillgång till anständigt arbete). Parlamentet betonar vikten av gymnasieutbildning och yrkesutbildning, som är av stor betydelse för ungas anställbarhet och för hållbar utveckling. Parlamentet noterar också att den växande ungdomsbefolkningen i Afrika först och främst behöver stöd till utbildning av god kvalitet och främjande av yrkesutbildning för att öka rörligheten och tillgången till marknader och rättigheter.

Digital kompetens

22. Europaparlamentet påminner om att bristen på tillgång till internet i dag mer än någonsin, i samband med covid-19-pandemin, är ett stort hinder för barns inlärning. Parlamentet understryker utmaningen med digitalt utanförskap, särskilt i samband med covid-19-pandemin, och efterlyser ökade insatser för utbildning i digitala färdigheter och för att underlätta användningen av informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet påpekar att den digitala omvandlingen har enorm potential att öka tillgången till utbildning, vilket kan hjälpa ungdomar och lärare att använda digitalt undervisningsmaterial och förbättra utbildningens kvalitet i de mest marginaliserade samhällena. Parlamentet betonar att digital kompetens och kompetensutveckling är avgörande för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa olika lösningar för distansundervisning i resursfattiga och isolerade miljöer.

Utbildning i instabila miljöer

23. Europaparlamentet noterar att tvångsförflyttningar leder till att allt fler människor lever som flyktingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utbildning i flyktingläger och ge starkt utbildningsstöd för flyktingar och fördrivna personer för att stödja deras integration och deltagande i inkomstgenererande verksamhet. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med partnerländer för att öka skolsystemens resiliens i samband med nödsituationer och kriser. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla stödundervisning för barn som inte kan följa distansutbildning, särskilt för barn med funktionsnedsättning, barn som lever i fattigdom, flykting- och migrantbarn, barn som arbetar och barn i landsbygdsområden, med särskild uppmärksamhet på flickor inom dessa grupper.

EU-insatser och EU-samarbete

24. Europaparlamentet påminner om att de nuvarande offentliga utgifterna i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer inte når upp till de nivåer som krävs för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för att tillhandahålla och öka sitt tekniska och ekonomiska stöd inom utbildningssektorn i utvecklingsländerna, tillsammans med medlemsstaterna, i syfte att utarbeta lämpliga nationella regelverk och strategier, inrätta effektiva datainsamlings- och förvaltningssystem, som möjliggör ett korrekt genomförande av strategierna, samt utbyta bästa praxis i detta sammanhang.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en koppling mellan möjlig riskreducerande verksamhet och ekonomiskt stöd till tillgång till utbildning och yrkesutbildning, särskilt för att inrätta lämplig infrastruktur och utbildning för lärare inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

26. Europaparlamentet efterlyser ökade internationella utbildningsutbyten mellan ungdomar i Afrika och EU, exempelvis via program som Erasmus och Erasmus för unga företagare, som syftar till att hjälpa nya företagare att förvärva relevant kompetens för att driva företag.

27. Europaparlamentet uppmanar EU att främja investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande och att stärka utbildningsstrukturerna, i samarbete med den privata sektorn, för att tillvarata humankapital.

28. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja utvecklingsländernas regeringar för att säkerställa att all teknik som de rekommenderar för onlinelärande skyddar barns integritet. Parlamentet betonar i synnerhet att regeringar och skolor bör inkludera dataskyddsklausuler i alla avtal som de ingår med leverantörer av utbildningsteknik (EdTech) och annan teknik.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till partnerländernas absorptionsförmåga i samband med ökad finansiering av utbildning, för att säkerställa utbildningskontinuitet och se till att alla elever återvänder när skolorna öppnas på nytt. Parlamentet betonar behovet av att involvera tillförlitliga lokala partner, särskilt civilsamhällesaktörer, icke-statliga organisationer och lokala trosbaserade organisationer, i genomförandet av utbildningsfinansiering och betonar vikten av att ta itu med övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor samt sociala frågor och utbildningsfrågor som påverkar inlärningskontinuiteten och återgången till skolan. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga och genomförbara riktmärken och indikatorer för att förbättra tillgången till högkvalitativ utbildning i utvecklingsländerna.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	28.2.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Barry Andrews, Eric Andrieu, Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Beata Kempa, Karsten Lucke, Pierfrancesco Majorino, Erik Marquardt, Janina Ochojska, Christian Sagartz, Tomas Tobé, Miguel Urbán Crespo, Bernhard Zimniok
Slutomröstning: närvarande suppleanter	María Soraya Rodríguez Ramos, Caroline Roose

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25	+
ECR	Ryszard Czarnecki, Beata Kempa
ID	Dominique Bilde, Gianna Gancia
NI	Antoni Comín i Oliveres
PPE	Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Janina Ochojska, Christian Sagartz, Tomas Tobé
Renew	Barry Andrews, Catherine Chabaud, Charles Goerens, María Soraya Rodríguez Ramos
S&D	Eric Andrieu, Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Karsten Lucke, Pierfrancesco Majorino
The Left	Miguel Urbán Crespo
Verts/ALE	Pierrette Herzberger-Fofana, Erik Marquardt, Caroline Roose

 

1	-
ID	Bernhard Zimniok

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (7.2.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över en EU-strategi för att främja utbildning för barn i världen och mildra konsekvenserna av covid-19-pandemin

(2021/2209(INI))

Föredragande av yttrande (*): Sabine Verheyen

(*) Associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar åtagandena från Unescos världskonferens 2021 om utbildning för hållbar utveckling samt antagandet av Berlinförklaringen. Parlamentet insisterar på säkerställandet av utbildning av god kvalitet för alla barn som en möjliggörande faktor för alla FN:s mål för hållbar utveckling samt understryker vikten av att integrera hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer, från förskolan till högre utbildning och vuxenutbildning, bland annat yrkesutbildning, icke-formell utbildning och informell utbildning.

2. Europaparlamentet understryker att covid-19-pandemin och de därpå följande tillfälliga skolstängningarna inte får hämma den grundläggande rätten till en högkvalitativ och livslång utbildning. Parlamentet betonar att alla barn måste få de kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som de behöver som medborgare och för att förverkliga sin socioekonomiska egenmakt och personliga utveckling, oavsett vilka de är, var de bor och vilken socioekonomisk bakgrund de har och oavsett om de har någon fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

3. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i länder utanför EU att göra öppethållande av skolor under pandemier till ett centralt mål, och samtidigt säkerställa kontinuiteten i undervisningen för alla barn, inbegripet genom hälso- och säkerhetsmässiga skyddsåtgärder, vaccinationsstrategier och kapacitet för distansundervisning. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utöka sin vägledning och sitt stöd för att möjliggöra för regeringar runt om i världen att uppfylla dessa mål, med prioritering av låginkomstländer och länder med lägre medelinkomst, genom att säkerställa att deras utbildningsinstitutioner har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdsinfrastruktur samt sanitär infrastruktur.

4. Europaparlamentet är bekymrat över pandemins bestående ekonomiska konsekvenser för finansieringen av utbildning, eftersom en majoritet av Unescos medlemsstater fortfarande inte har nått tröskelvärdet på 4–6 % av BNP eller 15–20 % av de offentliga utgifterna. Parlamentet uppmuntrar länder utanför EU att investera i utbildning bortom sina återhämtningsplaner inom hela för- och grundskolan. Parlamentet betonar att låg- och lägre medelinkomstländer, trots öronmärkt finansiering, har avsatt mindre än 1 % till utbildning i sina covid-19-stimulanspaket[10] och att 67 % av dem är beroende av externt stöd för covid-19-relaterade kostnader i utbildningssektorn[11].

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de nationella regeringarna i länder utanför EU att utarbeta strategier och riktlinjer för utbildningssektorn för att bemöta efterföljande vågor av pandemin på ett samordnat och organiserat sätt i syfte att minimera konsekvenserna för inlärningsprocessen.

6. Europaparlamentet välkomnar Unescos Parisförklaring om en global uppmaning till investeringar i utbildningens framtid. Parlamentet uppmanar med kraft världens länder att betrakta utbildning som en investering snarare än en utgift. Parlamentet anser att adekvat och ändamålsenligt studiemedel är en förutsättning för att eliminera fattigdom och öka välbefinnandet, särskilt i en tid då de offentliga medlen blir alltmer begränsade och det finns konkurrerande behov i hårt drabbade, som inom hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka finansieringen till utbildning i sina internationella utvecklings- och biståndsstrategier. Parlamentet efterlyser ett globalt partnerskap för utbildning och samtidigt ett fastställande av en uppsättning internationella standarder.

7. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra kostnads- och konsekvensanalyserna vid urvalet och övervakningen av utbildningsprojekt, av att säkerställa att projekten pågår tillräckligt länge för att tillgodose barns utbildningsbehov på ett adekvat sätt, av att undvika alltför stora administrativa bördor för de genomförande parterna och av att bemöta frågan om långsiktig hållbarhet inom projekt för kontantstöd till utbildning. Parlamentet efterlyser fler offentlig-privata partnerskap för materiella infrastrukturprojekt inom utbildning för barn.

8. Europaparlamentet vill se sträng utvärdering och kontroller av tilldelningen av EU‑medel till utbildningsprojekt i länder utanför EU för att säkerställa att stödet ges ändamålsenligt till strukturer och icke-statliga organisationer som går i linje med europeiska värden, säkerställer ordentlig utbildning för lärare och förser barn med läromedel som inte uppviglar till hat mot andra.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla tillvägagångssätt och riktlinjer för att förbättra stödprojektens förmåga att nå ut till alla studerande, särskilt de som kanske inte kan få tillgång till utbildning, som flickor, studerande från mindre gynnade förhållanden, studerande med särskilda undervisningsbehov och andra, genom att ta itu med hinder mot säker och inkluderande utbildning av god kvalitet på alla nivåer. Parlamentet betonar vikten av att involvera hela närsamhället, däribland familjer, i den här processen. Parlamentet ber kommissionen att stödja insamling och effektiv övervakning av jämförbara köns- och åldersuppdelade uppgifter för att bättre kunna skräddarsy åtgärder som riktar sig till olika undergrupper av studerande.

10. Europaparlamentet framhåller att covid-19-pandemin har haft förödande konsekvenser för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som har krävt särskild vård och omsorg under nedstängningarna och som nu ställs inför konsekvenserna.

11. Europaparlamentet understryker att studerade över hela världen till följd av pandemin har betalat ett högt pris i form av utbildnings- och kunskapsförluster, i kombination med en allvarlig metodpåverkan, som har påverkat deras utveckling av deras kritiska tänkande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att stödja de nationella myndigheterna med att stärka utbildningssystemen på både de nationell och regional nivå och investera i jämlikhet och färdigheter för framtiden.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga lagstiftningsåtgärder inom internationell handel och internationellt samarbete för att undvika att förvärra barnarbetet, med tanke på att varje barn har en grundläggande rätt att bli inskriven i utbildning av god kvalitet. Parlamentet uppmuntrar länder i hela världen att genomföra regelverk för inskrivning i offentlig skola och att fastställa en minimiålder för när skolplikten upphör.

13. Europaparlamentet belyser behovet av att ytterligare utveckla och stärka program i låg- och lägre medelinkomstländer i syfte att motverka desinformation, stilla föräldrars oro i spåren av pandemin och belysa fördelarna och de potentiella vinsterna med skolgång för att öka skolnärvaron och hjälpa barn att utvecklas i genom utbildning så mycket som möjligt.

14. Europaparlamentet framhåller att lärare måste placeras i centrum för utbildningssystemen och att läraryrket måste uppvärderas och få ett ordentligt erkännande. Parlamentet framhåller att arbetsvillkoren förbättras och att pedagoger och lärare måste få skälig ersättning för sitt arbete. Parlamentet belyser potentialen hos digitala plattformar, såsom eTwinning och lärarakademier inom Erasmus+, att ytterligare stärka lärare – även utanför EU – och ge dem möjlighet att kommunicera med sina kollegor, träna sina yrkeskunskaper och dra nytta av fortbildningsmöjligheter. Parlamentet efterlyser utökat stöd till fortbildning för lärare. Parlamentet påminner om vikten av att informera lärare om nationella förebyggande hälsoåtgärder. Parlamentet betonar behovet av att hantera utmaningen med lärarvikarier under en pandemi.

15. Europaparlamentet framhåller betydelsen av icke-formell och informell utbildning, medborgarutbildning och volontärarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja länder utanför EU med att förbättra erkännandet av mjuka färdigheter. Parlamentet lyfter fram främjandet av solidaritet mellan generationerna och mentorskap som ett sätt att minska ojämlikhet, utestängning och skolavhopp.

16. Europaparlamentet efterlyser ett globalt ökat kunskapsutbyte och mer rörlighet på alla utbildningsnivåer och mellan och inom länder och regioner, samtidigt som det erkänner de globala relationernas komplexa och omtvistade historia och framhåller vikten av att främja arv, kulturell identitet, historia, konst och världsmedborgarskap genom utbildning. Parlamentet noterar potentialen i att kombinera onlineutbyten och resor i detta syfte.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i brådskande ordning sammankalla till en internationell givarkonferens under ledning av EU och FN för att förstärka Covax-initiativet och fastställa ett gemensamt mål för att göra ett godkänt barnvaccin tillgängligt för alla barn, mot bakgrund av covid-19-pandemins förödande konsekvenser för utbildningen av unga människor världen över. Parlamentet anser att detta mål bör inbegripas i en global hälsopakt och finansieras via extra utfärdande av särskilda dragningsrätter från Internationella valutafonden och donationer från utvecklade länder.

18. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot behovet av att utnyttja synergierna mellan kultur och utbildning för att utforma hållbara, inkluderande och motståndskraftiga samhällen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och utrikestjänsten att stödja de nationella myndigheterna när det gäller att inbegripa konst och kultur i skolornas läroplaner och icke-schemalagda verksamhet i syfte att skapa rikare erfarenheter av utbildning och lärande för studerande i länder utanför EU.

19. Europaparlamentet betonar vikten av yrkesutbildning, icke-formell utbildning, mentorskap och praktik för alla studerande. Parlamentet anser att yrkesutbildning för studerande i länder utanför EU utgör ett grundläggande tilläggsval som skulle hjälpa dem att hantera sin övergång till arbetsmarknaden på ett lyckosamt sätt och ge dem och deras familjer en anledning till att de ska slutföra sin skolgång. Parlamentet vill att yrkesutbildning ska främjas som en kompetenshöjande väg till anställning. Parlamentet framhåller åter betydelsen av den externa dimensionen i det europeiska området för utbildning och motsvarande område för yrkesutbildning. Parlamentet insisterar på behovet av internationell rörlighet och utbyte av bästa praxis i sektorn, bland annat genom att främja erfarenheter av interkulturella möten och lärande bortom den formella utbildningen tillsammans med länder utanför EU. Parlamentet efterlyser ändamålsenliga åtgärder för att minska den bristande överensstämmelsen mellan utbildningssystem och efterfrågan från arbetsmarknaden.

20. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att utveckla och stärka informationsinsatserna om klimatförändringar och miljöskydd och om konsekvenserna för barn och framtida generationer. Parlamentet vill att miljöutbildning ska göras till en central del i skolans läroplaner.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja och stödja heltäckande sexualundervisning som är tillgänglig, anpassad och stigmatiseringsfri för alla barn, tonåringar och ungdomar i både formella och icke-formella utbildningssammanhang, inklusive information om tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa.

22. Europaparlamentet betonar vikten av idrott i skolan, eftersom fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är viktigt för att förbättra de studerandes hälsa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att stödja nationella myndigheter med att säkerställa tillräckliga och säkra idrottsanläggningar i skolor och utbildning av kvalificerade idrottslärare.

23. Europaparlamentet beklagar djupt att diskriminering av flyktingbarn, som har haft lite eller ingen tillgång till utbildning, har förvärrats av covid-19-krisen. Parlamentet menar att segregerade klasser i mottagningsläger, som ofta drivs av volontärer, inte kan fungera som ersättning för skolor. Parlamentet vill att obligatorisk utbildning för flyktingbarn i värdlandets skolsystem ska göras till en förutsättning för att få tillgång till EU-medel på migrationsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att stödja flyktingmottagande länder i arbetet med att stärka de lokala utbildningssystemen och att hjälpa värdsamhällena att underlätta flyktingars integrering på ett hållbart sätt. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att främja samordningen mellan utbildningstjänster, sociala tjänster och hälsotjänster. Parlamentet påminner om att skolan bör vara en fristad för barn och fungera som ett offentligt utrymme för åtnjutandet av demokratiska rättigheter och yttrandefrihet. Parlamentet framhåller på nytt att utbildningsavgifter inte får vara ett hinder mot utbildning av god kvalitet, inte minst eftersom pandemin har lett till att barn och deras familjer blivit fattigare.

24. Europaparlamentet vill att teknik, digitala verktyg och utbildningsresurser ska vara lättillgängliga, ekonomiskt överkomliga och åtkomliga för lärare, studerande och lärlingar över hela världen, och betonar behovet av ytterligare stöd till och utbyggnad av denna teknik och dessa verktyg. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att stödja myndigheter i länder utanför EU med att erbjuda digital utbildning för lärare och pedagoger för att hjälpa dem att förvärva digital kompetens eller förbättra denna kompetens och utveckla nödvändig medvetenhet för att kunna använda digitala läromedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja länder utanför EU genom bilaterala och multilaterala initiativ för att underlätta digital tillgång till läromedel och utveckla lösningar för att möjliggöra gränsöverskridande användning. Parlamentet påminner om betydelsen av att säkerställa att inget barn lämnas utanför digitaliseringen, och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att samarbeta nära med länder utanför EU och den privata sektorn för att tillhandahålla bredbandstillgång och internetanslutningar i klassrum. Parlamentet vill att utbildning i IKT och digital teknik ska ingå i läroplanen och att flickor ska uppmuntras att ägna sig åt ämnen som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik (STEAM). Parlamentet vill att digital undervisning ska erbjudas av världens skolsystem i nödlägen. Parlamentet betonar att , hybridundervisning kan erbjuda möjligheter i linje med den digitala omställningen, även om det inte får ersätta klassrumsundervisningen. Parlamentet uppmuntrar världens ledare att betrakta uppkoppling och tillgång till digital infrastruktur, t.ex. till ett ekonomiskt överkomligt nätverk av hög kvalitet, som en rättighet som ingår i den grundläggande rätten till utbildning.

25. Europaparlamentet insisterar på att EU måste visa vägen som en utbildningsstormakt som möjliggör för medlemsstaterna att dra full nytta av sin kapacitet att stödja utbildning för barn i världen och hävda sina övertygelser i denna fråga. Parlamentet understryker den nyckelroll som det framtida europeiska området för utbildning spelar för att ge en viktig möjlighet till mer internationellt samarbete för att bygga synergier på utbildningsområdet bortom Europa i syfte att utveckla gemensamma tillvägagångssätt och lösningar på gemensamma utmaningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fördubbla sina insatser för att fastställa en strategi i det syftet, inbegripet en tydlig överblick och tydliga mål.

26. Europaparlamentet erkänner att covid-19-krisen har gjort det allt mer brådskande att ta hårdare tag mot våld mot barn. Parlamentet lyfter fram behovet av att vidta alla lämpliga åtgärder för ett förbud mot alla former av kroppsstraff mot barn och ett uttryckligt fördömande och åtagande att upphöra med skadliga metoder, bland annat barnarbete, handel med barn, könsrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och tidiga och påtvingade barnäktenskap. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja utbildning av god kvalitet i konflikt- eller nödsituationer i överensstämmelse med minimistandarderna inom nätverket för utbildning i nödsituationer. Parlamentet framhåller betydelsen av att säkerställa att barns röster hörs i beslut som påverkar deras tillgång till säker och inkluderande utbildning av god kvalitet i linje med EU-strategin för barnets rättigheter och dess globala dimension. Parlamentet framhåller vikten av förvärvandet av färdigheter, särskilt genom undervisning på plats, som kommer göra det möjligt för barn att utvecklas under hela livet, som personliga relationer, studiefärdigheter, empati och samarbete. Parlamentet framhåller att barns möjligheter till att delta i lek och fritidsaktiviteter är en central beståndsdel i deras utveckling, vilket erkänns i artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Parlamentet begär att åtgärder vidtas för att stärka åtnjutandet av fritids- och kulturaktiviteter för barn, både som rättigheter i sig och som ett sätt att förbättra deras psykiska hälsa och allmänna välbefinnande.

27. Europaparlamentet åtar sig att göra utbildning till ett centralt diskussionsämne i parlamentsdelegationernas arbete, i synnerhet via gemensamma parlamentariska församlingar såsom den gemensamma parlamentariska AKS–EU-församlingen.

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	7.2.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 1 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Ilana Cicurel, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Alexis Georgoulis, Catherine Griset, Sylvie Guillaume, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Monica Semedo, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Salima Yenbou, Theodoros Zagorakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Christian Ehler, Loucas Fourlas, Elżbieta Kruk, Viola Von Cramon-Taubadel

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24	+
ECR	Dace Melbārde
PPE	Asim Ademov, Christian Ehler, Loucas Fourlas, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis
Renew	Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva, Monica Semedo
S&D	Sylvie Guillaume, Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Massimiliano Smeriglio
The Left	Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek
Verts/ALE	Viola Von Cramon-Taubadel, Salima Yenbou

 

1	-
ID	Catherine Griset

 

3	0
ECR	Elżbieta Kruk, Andrey Slabakov
ID	Gianantonio Da Re

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	15.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	65 2 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, François Alfonsi, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Giorgos Georgiou, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Márton Gyöngyösi, Sandra Kalniete, Peter Kofod, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, Jean-Lin Lacapelle, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Jaak Madison, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, Pedro Marques, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, María Soraya Rodríguez Ramos, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Bernhard Zimniok, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Özlem Demirel, Peter van Dalen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Alexandr Vondra

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

65	+
ECR	Anna Fotyga, Jacek Saryusz-Wolski, Alexandr Vondra, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers
ID	Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi
NI	Fabio Massimo Castaldo, Márton Gyöngyösi
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Peter van Dalen, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Lukas Mandl, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko
Renew	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Claudiu Manda, Pedro Marques, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev
The Left	Özlem Demirel, Giorgos Georgiou, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz
Verts/ALE	Alviina Alametsä, François Alfonsi, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz

 

2	-
ID	Bernhard Zimniok
NI	Kostas Papadakis

 

6	0
ECR	Hermann Tertsch
ID	Peter Kofod, Jean-Lin Lacapelle, Jaak Madison, Thierry Mariani, Harald Vilimsky

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] I synnerhet de allmänna kommentarerna nr 5 om allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter, nr 6 om behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, nr 10 om barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare, nr 12 om barnets rätt att bli hörd, nr 13 om barnets rätt till frihet från alla former av våld, nr 14 om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet, nr 15 om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, och nr 16 om statliga skyldigheter när det gäller företagssektorns inverkan på barnets rättigheter.
• [2] EUT C 232, 16.6.2021, s. 2.
• [3] EUT C 474, 24.11.2021, s. 130.
• [4] Unicefs forskningskontor, COVID-19: Missing More Than a Classroom - The impact of school closures on children’s nutrition, januari 2021.
• [5] Unesco, faktablad nr 46, More Than One-Half of Children and Adolescents Are Not Learning Worldwide, september 2017.
• [6] FN:s rapport om målen för hållbar utveckling 2021, 15 juli 2021.
• [7] Unesco, How many students are at risk of not returning to school?, 30 juli 2020.
• [8] Pressmeddelande av den 19 juni 2020 från Europol Exploiting Isolation: Sexual Predators Increasingly Targeting Children during COVID Pandemic.
• [9] https://en.unesco.org/news/unesco-warns-funding-gap-reach-sdg4-poorer-countries-risks-increasing-us-200-billion-annually
• [10] Unesco, UNESCO Member States unite to increase investment in education, 10 november 2021.
• [11] Bae, H., Costinot, M., Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Education and Skills Today, A long road to recovery: National education responses to COVID reveal key equity concerns, 13 juli 2021.