Betänkande - A9-0062/2022Betänkande
A9-0062/2022

    BETÄNKANDE om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen

    24.3.2022 - (2021/2226(BUI))

    Budgetutskottet
    Föredragande: Nicolae Ştefănuță


    Förfarande : 2021/2226(BUI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A9-0062/2022
    Ingivna texter :
    A9-0062/2022
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen

    (2021/2226(BUI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

     med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

     med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget[1],

     med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027[2],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter[3],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om användning av återflöden från AVS-investeringsanslaget till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete[4],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet[5],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen 2021–2027[6],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget[7],

     med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en ny bedömning av budgetförordningens bestämmelser om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och upp- och utlåning[8],

     med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027[9],

     med beaktande av kommissionens förslag av den 22 december 2021 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2021)0569),

     med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel[10],

     med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel[11],

     med beaktande av kommissionens förslag av den 22 december 2021 om ändring av det beslutet (COM(2021)0570),

     med beaktande av rådets förordning (EU) nr 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen[12],

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[13],

     med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europeiska rådet, parlamentet och kommissionen i november 2017, kommissionens handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 4 mars 2021 och Portoförklaringen om sociala frågor som antogs av Europeiska rådets medlemmar i maj 2021,

     med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling,

     med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om utformning av politiken för digital utbildning[14],

     med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

     med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

     med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[15],

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet[16] (europeisk klimatlag)

     med beaktande av de särskilda rapporterna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, om klimatförändringar och mark och om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat,

     med beaktande av Parisavtalet, som antogs vid den 21:a partskonferensen (COP21) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) den 12 december 2015,

     med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[17],

     med beaktande av den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

     med beaktande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025,

     med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 10/2021 av den 26 maj 2021 Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling,

     med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022[18] och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

     med beaktande av rådets slutsatser av den 15 mars 2022 om budgetriktlinjerna för 2023 (07218/2022),

     med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

     med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

     med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

     med beaktande av skrivelserna från utskottet för utrikesfrågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling, fiskeriutskottet och utskottet för konstitutionella frågor,

     med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0062/2022), och av följande skäl:

    A. Parlamentet har i en rad resolutioner rekommenderat att alla medlemsstater anslår minst 2 % av sin finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens till de kulturella och kreativa sektorerna och minst 10 % till utbildning, samt  att de anslår minst 5 % av sina medel från Europeiska socialfonden+ inom ramen för delad förvaltning till stöd för verksamhet inom ramen för den europeiska barngarantin.

    Budgeten 2023: fortsättning på återhämtningen för alla

    1. Europaparlamentet noterar, trots de uppmuntrande signaler som har gett upphov till förväntningar på ytterligare tillväxt under 2022, att de ekonomiska utsikterna fortfarande är osäkra, mot bakgrund av faktorer såsom störningar i leveranskedjan, höga energipriser, stigande inflation och den fortsatta covid-19-pandemin, liksom konsekvenserna av invasionen av Ukraina. Parlamentet påminner därför om att unionens budget för 2023 kommer att spela en viktig roll för att stärka unionens ekonomi och konkurrenskraft samt för att bygga upp vår gemensamma motståndskraft, bidra till det framgångsrika genomförandet av den europeiska gröna given och en rättvis omställning, så att ingen hamnar på efterkälken, och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som en av hörnstenarna i återhämtningen, liksom att bemöta de geopolitiska utmaningarna.

    2. Europaparlamentet åtar sig därför att arbeta för att anta en framtidsinriktad budget som matchar unionens politiska prioriteringar när det gäller att säkerställa en starkare hälsounion, göra den gröna och digitala omställningen framgångsrik och främja en rättvis, inkluderande, hållbar och motståndskraftig återhämtning, inbegripet ökat stöd till små och medelstora företag, främja rättsstatsprincipen, EU:s värden och grundläggande rättigheter och deras tillämpning, bidra till större möjligheter för alla, bland annat ungdomar i hela unionen, och säkerställa en starkare union för sina medborgare och i världen.

    3. Europaparlamentet understryker den centrala roll som EU:s sammanhållningspolitik spelar som en viktig investeringspolitik för unionen och en av hörnstenarna i en hållbar och inkluderande återhämtning, och pekar på dess unika europeiska mervärde och bidrag till en övergripande harmonisk utveckling i EU och dess medlemsstater och regioner. Parlamentet påpekar att 2023 kommer att vara det sista året för genomförandet av EU:s program i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, särskilt de som omfattas av delad förvaltning inom sammanhållningen, samt det år då nya program kommer att genomföras snabbare. Parlamentet förväntar sig därför att detta återspeglas i en betydande ökning av betalningsbemyndigandena för EU:s budget för 2023.

    4. Europaparlamentet betonar att den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) kommer att träda i kraft från och med 2023. Parlamentet påminner om den centrala betydelsen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken för Europas livsmedelssystem, som ger alla EU-medborgare överkomliga och högkvalitativa livsmedel samt livsmedels- och nutritionstrygghet. Parlamentet påpekar också vikten av väl fungerande jordbruksmarknader, hållbar utveckling av landsbygdsområden, stabila och acceptabla inkomster för jordbrukare och fiskare, hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden samt generationsskifte för jordbrukare. Parlamentet vill att särskild uppmärksamhet ägnas åt småskaligt jordbruk, unga jordbrukare och små fiskeföretag genom att på bästa sätt utnyttja alla relevanta EU-program. Parlamentet påpekar att ett antal jordbrukssektorer har drabbats hårt av covid-19-utbrottet, stigande energipriser och andra kriser.

    5. Europaparlamentet understryker behovet av att medlemsstaterna ingår kontrakt om alla tillgängliga resurser i faciliteten för återhämtning och resiliens före utgången av 2023 och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstater och stödmottagare i detta avseende samtidigt som parlamentet involveras i övervakningen och den transparenta bedömningen av processen. Parlamentet påminner dessutom om vikten av att involvera lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet och övervakningen av relevanta EU-program.

    En starkare hälsounion

    6. Europaparlamentet påminner om att covid-19-krisen har inneburit aldrig tidigare skådade påfrestningar för de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen och har utökat de befintliga utmaningarna. Parlamentet välkomnar prioriteringen av unionens hälsopolitik och framhåller programmet EU för hälsa och klustret för hälsa inom Horisont Europa. Parlamentet noterar att budgeten för beredskapsåtgärder som vidtas av myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) kommer från dessa program och från EU:s civilskyddsmekanism, och uttrycker djup oro över att detta skulle kunna äventyra uppnåendet av andra viktiga hälsomål som lagstiftarna har beslutat om.  Parlamentet påminner därför om behovet av att förse Hera med nya resurser. Parlamentet understryker dessutom att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt parlamentets granskning av Hera. Parlamentet betonar vikten av att bygga upp den europeiska sjukvårdsstyrkan inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism och uppmanar alla medlemsstater att bidra till den med ytterligare resurser. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för planen mot cancer med starkt fokus på åtgärder som ger konkreta resultat för medborgarna, till exempel det europeiska initiativet för bilddiagnostik av cancer eller HPV-vaccinationsprogrammen.

    7. Europaparlamentet noterar vikten av andra unionsprogram, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller att tillhandahålla investeringar och stöd för att förebygga hälsokriser och stärka hälso- och sjukvårdssystemens och hälso- och sjukvårdsinfrastrukturens resiliens. Parlamentet betonar behovet av att anpassa dessa verksamheter till andra EU-finansierade program, däribland EU för hälsa, samtidigt som skillnaderna i tillgång till hälso- och sjukvård minskas. Parlamentet understryker behovet av att stärka informationskampanjer om vaccinering i alla medlemsstater och utanför unionen. Parlamentet påminner även om vikten av ett stadigt genomförande och tillgång till tekniskt stöd för medlemsstater med låg administrativ kapacitet. Parlamentet betonar att decentraliserade hälso- och sjukvårdsrelaterade myndigheter och organ bör få tillräcklig finansiering och personal och vid behov förstärkas.

    Se till att den gröna och digitala omställningen blir framgångsrik

    8. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av den europeiska gröna given och uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål senast 2050 och nollföroreningsambitionen kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar för att överbrygga det investeringsgap i den gröna omställningen som kommissionen identifierat och för att uppnå de bindande målen i Parisavtalet. Parlamentet betonar dock att kostnaden för att inte vidta åtgärder skulle bli mycket högre. Parlamentet betonar att unionens budget står i centrum för insatserna för en rättvis omställning till en grönare, hållbar, socialt inkluderande, mer motståndskraftig och konkurrenskraftig union och att det behövs ytterligare ekonomiska insatser. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser för att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden och samtidigt se till att ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet insisterar på att den europeiska gröna givens framgång också kommer att bero på dess finansiering, och kräver att unionens finansieringsinstrument ska användas med prioritet i de regioner, sektorer och områden som kommer att påverkas mest av den gröna omställningen, samtidigt som medlemsstaternas behov beaktas. Parlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för små och medelstora företag att fullt ut utnyttja möjligheterna i samband med den europeiska gröna given och omställningen av deras egen verksamhet till miljömässig hållbarhet och digitalisering.

    9. Europaparlamentet påminner om behovet av att tillhandahålla ambitiösa resurser för program som stöder klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald och miljöskydd, såsom Life, och behovet av att påskynda och fullt ut genomföra mekanismen för en rättvis omställning, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare tekniskt stöd för att stödja medlemsstaterna i denna uppgift. Parlamentet påminner också om behovet av att säkerställa att unionens utgifter bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att stärka beredskapen för naturkatastrofer, särskilt genom den europeiska civilskyddsmekanismen, samt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullgör sitt åtagande, som gjordes under förlikningen om budgeten för 2022, att stärka byrån på detta område, särskilt mot bakgrund av dess centrala roll i genomförandet av 55 % -paketet och den därmed sammanhängande rapporteringen. Parlamentet är dessutom djupt oroat över den långsiktiga personalbristen inom vissa av kommissionens avdelningar och upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att säkerställa tillräckligt med resurser och personal. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att respektera principen om att inte orsaka skada för att säkerställa den nödvändiga samstämmigheten mellan politiska mål och utgifternas maximala effektivitet under och efter omställningen.

    10. Europaparlamentet betonar behovet av investeringar i forskning och innovation avseende grön teknik, gröna processer och gröna färdigheter, bland annat i syfte att ge unionen en konkurrensfördel i den framtida ekonomin med nettonollutsläpp, och framhåller vikten av att säkerställa tillräckliga resurser för Horisont Europa i detta sammanhang. Parlamentet anser att tillhandahållandet av lämpligt stöd till små och medelstora företag är avgörande för att de ska få en viktigare roll inom forskning och innovation. Parlamentet anser att unionen fullt ut måste utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att modernisera och koppla samman sin transport- och energiinfrastruktur och för att öka dess hållbarhet, genom att stärka EU:s energisäkerhet och energioberoende och ytterligare utveckla energiunionen genom sammankoppling mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att tillräckliga resurser för FSE måste säkerställas. Parlamentet betonar även vikten av EU:s rymdprogram.

    11. Europaparlamentet noterar de lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram om en förordning om halvledare och ett program för säker konnektivitet. Parlamentet påminner om principen att nya program inte bör inrättas på bekostnad av befintliga program och upprepar sin långvariga ståndpunkt att nya initiativ bör finansieras med nya resurser. Parlamentet har för avsikt att noggrant undersöka förslagens budgetkonsekvenser och deras inverkan på budgetförfarandet för 2023.

    12. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens konkurrenskraft att man ytterligare digitaliserar ekonomin och den offentliga sektorn. Parlamentet anser att en framgångsrik digital omställning kräver betydande forsknings- och innovationsinsatser inom ramen för Horisont Europa, betydande investeringar i digital infrastruktur genom FSE:s digitala del och stöd på områden såsom artificiell intelligens, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem i EU genom programmet för ett digitalt Europa. Parlamentet pekar på behovet av att ta itu med den digitala kompetensklyftan genom att främja avancerad digital kompetens och inkluderande lärande. Parlamentet betonar behovet av verktyg för yrkesmässig omställning. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering och alinjering mellan EU-program för att skapa förutsättningar för spridningen på marknaden av banbrytande teknik och innovationer och göra det möjligt för Europas ekonomi och offentliga sektor att ligga i framkant när det gäller den digitala omställningen och konkurrenskraften.

    13. Europaparlamentet konstaterar att unionens finansieringsprogram bidrar till den ekonomiska återhämtningen samt till att bekämpa arbetslöshet och främja investeringar, och särskilt till att stödja små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag fortfarande utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet framhåller InvestEU och dess del för små och medelstora företag samt möjligheten för de små och medelstora företag som påverkas negativt av pandemin att få kapitalstöd inom ramen för programmet. Parlamentet framhåller behovet av att främja en välfungerande inre marknad genom tillräcklig finansiering för att garantera konsumentskydd, stärka småföretagens konkurrenskraft genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter, förbättra tillträdet till marknader, bygga vidare på Erasmus för unga företagare och ytterligare utöka möjligheterna att skapa och utöka nystartade företag.

    14. Europaparlamentet uttrycker solidaritet med dem som arbetar inom sektorer som drabbats hårt av pandemin, särskilt inom turism, hotell- och restaurangbranschen och de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet framhåller att dessa sektorer utgör en viktig pelare i unionens ekonomi och sysselsätter en betydande del av unionens arbetskraft, särskilt inom små och medelstora företag. Parlamentet anser att dessa sektorer bör få mer stöd från medlemsstaterna och unionen, bland annat genom faciliteten för återhämtning och resiliens, och efterlyser ytterligare åtgärder för dessa sektorer och tillräcklig finansiering för relaterade EU-program. Parlamentet insisterar på att om det nya Bauhausinitiativet skulle omvandlas till ett mer långsiktigt initiativ eller program, skulle det behöva nya resurser. Parlamentet upprepar sin besvikelse över att parlamentets långvariga begäran om ett särskilt EU-program för turism inte har tillmötesgåtts.

    Främja rättsstatsprincipen, EU:s värden och grundläggande rättigheter och deras tillämpning

    15. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens trovärdighet att säkerställa en korrekt användning av unionens medel och att vidta alla åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten bör tillämpas omedelbart och fullt ut, vilket Parlamentet har begärt upprepade gånger. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har genomfört förordningen, trots att den trädde i kraft den 1 januari 2021, och understryker att förordningen till fullo överensstämmer med EU-fördragen, vilket bekräftas i Europeiska unionens domstols domar av den 16 februari 2022[19]. Parlamentet förväntar sig att kommissionen utan dröjsmål ska utlösa artikel 6.1 i förordningen för medlemsstater där skriftliga underrättelser redan har skickats, i enlighet med artikel 6.4 i förordningen. Parlamentet anser att tillräckliga resurser bör göras tillgängliga för byråer och organ på detta område och för Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), särskilt med tanke på deras allt större arbetsbörda, bland annat när det gäller övervakning och kontroll av utgifter för faciliteten för återhämtning och resiliens.

    16. Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen skyddar de andra grundläggande värden som unionen bygger på och är nära kopplad till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter. Parlamentet uttrycker djup oro över den betydande försämringen av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inbegripet rättsväsendets oberoende, maktdelning, kampen mot korruption och mediernas oberoende och frihet i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar vikten av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, särskilt för att skydda och främja de rättigheter och värden som fastställs i EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna och för att upprätthålla och vidareutveckla medborgarnas engagemang och utbildning samt öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen. Parlamentet efterlyser därför att det anslås en ambitiös nivå av resurser för detta program. Parlamentet påminner om att rättsligt samarbete mellan nationella myndigheter är viktigt för att stärka rättsstatsprincipen i unionen. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för programmet för rättsliga frågor.

    Bättre möjligheter för alla och i synnerhet för ungdomar i hela unionen

    17. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har haft en allvarlig negativ inverkan på ungdomar, deras sysselsättningsutsikter, arbetsvillkor och psykiska hälsa, vilket har lett till förlorade möjligheter och sämre framtidsutsikter samt ökningen av utbildningsklyftan. Parlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning i detta sammanhang. Parlamentet är fast övertygat om att budgeten för 2023 bör innehålla ett fokus på ungdomar, för att bygga vidare på dynamiken från Europaåret för ungdomar 2022 med konkreta åtgärder och politik som ska fortsätta under 2023. Parlamentet betonar vikten av Erasmus+ och understryker den stora betydelsen av att säkerställa tillräckliga finansiella resurser för detta program, som otvetydigt har varit framgångsrikt för att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen och har gett konkreta resultat. Parlamentet anser att det bör bli mer inkluderande och erbjuda större möjligheter och lika tillgång för alla, särskilt för människor från missgynnade miljöer och från landsbygdsområden och avlägsna områden.

    18. Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade områden i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att blåsa nytt liv i och skapa högkvalitativa lokala arbetstillfällen i avfolkningsområden. Parlamentet betonar den avgörande roll som EU:s budget spelar för att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och för att stärka lokala och regionala sociala åtgärder, stärka den sociala dialogen och ge alla tillgång till nödvändiga och viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, tillräcklig näring och anständiga bostäder.

    19. Europaparlamentet pekar på behovet av att stärka den europeiska solidaritetskåren, som hjälper ungdomar att få praktisk erfarenhet i en annan medlemsstat och därigenom öka deras anställbarhet och chanser i livet. Parlamentet påminner om vikten av lämplig finansiering av EU:s åtgärder och verksamhet för ungdomar och barn, särskilt inom ramen för ESF+, ReactEU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner om att kommissionen regelbundet bör rapportera om genomförandet av rekommendationen om inrättande av en europeisk barngaranti och en förstärkt ungdomsgaranti.

    20. Europaparlamentet påminner om att pandemin också har drabbat äldre människor hårt. Parlamentet insisterar på att budgeten för 2023 bör ge tillräckligt stöd till de mest utsatta bland dem och skydda deras välbefinnande, värdighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar att Erasmus+ erbjuder möjligheter för vuxna och äldre och uppmanar kommissionen att se till att de i högre grad får nytta av programmet. Parlamentet pekar på EU-budgetens roll när det gäller att bidra till att säkerställa äldre personers tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, rörlighet och möjligheter att arbeta som volontärer. Parlamentet uppmanar EU att effektivisera och intensifiera sina åtgärder för äldre inom en sammanhängande ram som är kopplad till finansiering från EU-program.

     En starkare union för medborgarna och i världen

    21. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina och alla försök att destabilisera EU:s partner i det östra grannskapet samt Belarus inblandning i denna aggression. Parlamentet understryker att unionen måste förbli enad och efterlyser ökat samarbete och solidaritet mellan medlemsstaterna i denna svåra situation. Parlamentet uppmanar med kraft unionen att garantera betydande finansiering för att hantera de geopolitiska konsekvenserna av den nuvarande krisen, inbegripet stöd till humanitära åtgärder och beredskapsåtgärder för att ta emot flyktingar i medlemsstaterna och i det östra grannskapet. Parlamentet påminner om att unionens stabilitet också är beroende av stabiliteten i dess grannskap.

    22. Europaparlamentet påminner om sin resolution om Rysslands aggression mot Ukraina och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mobilisera alla tillgängliga finansiella medel för att stödja Ukraina. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för mobiliseringen av den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att förse parlamentet med tidiga och transparenta rapporter och information i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla ytterligare humanitärt katastrofbistånd till Ukraina i samarbete med FN:s humanitära organ och andra internationella partnerorganisationer. Parlamentet betonar behovet av att lägga särskild vikt vid utsatta grupper, minoriteter samt kvinnor och barn, eftersom de är särskilt drabbade i konfliktsituationer och behöver särskilt skydd och stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga alla tillgängliga medel för att säkerställa tillhandahållandet av stöd inom ramen för relevanta EU-program, särskilt när det gäller sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildning.

    23. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för suveräniteten och den territoriella integriteten för alla länder i det östliga partnerskapet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dem, särskilt Republiken Moldavien, i tillhandahållandet av tillfälligt skydd för flyktingar från Ukraina. Parlamentet upprepar behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna när det gäller att omplacera flyktingar från Ukraina, som har anlänt till Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien, till andra medlemsstater.

    24. Europaparlamentet noterar vikten av sanktioner och unionens enighet när det gäller att införa dem, och uppmanar kommissionen att identifiera och underlätta metoder och sätt att hantera deras ekonomiska och sociala konsekvenser för EU.

    25. Europaparlamentet understryker utvidgningspolitikens strategiska betydelse i länderna på västra Balkan och betonar behovet av att tillhandahålla tillräcklig finansiering till länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet, särskilt de som genomför associeringsavtal med EU, för att stödja omfattande politiska och socioekonomiska reformer och stärka det civila samhället och rättsstatsprincipen, samt för att bidra till återhämtningen från covid-19-krisen och dess långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Parlamentet betonar vikten av tillräckligt tekniskt stöd för att förbättra utnyttjandet av EU-medel i dessa regioner.

    26. Europaparlamentet förväntar sig att asyl och migration även efter den pågående krisen kommer att fortsätta att stå högt på EU:s dagordning. Parlamentet framhåller behovet av kontinuerligt ekonomiskt stöd för mottagande, registrering, prövning och integration av asylsökande, och av att säkerställa tillräcklig finansiering för de särskilda målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden, i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet. Parlamentet betonar att detta system måste bygga på solidaritet och delat ansvar, dvs. att vissa medlemsstater inte överbelastas på ett oproportionerligt sätt, respekt för de mänskliga rättigheterna, främjande av integration, inrättande av en ram för laglig migration, i enlighet med parlamentets begäran, kampen mot människohandel och förbättring av systemen för ett effektivt, säkert och värdigt återvändande av personer och frivilligt återvändande, i linje med EU:s värden och internationella åtaganden. Parlamentet efterlyser dessutom tillräcklig finansiering för instrumentet för gränsförvaltning och visering för att stärka gränsförvaltningssystemen.

    27. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att inga mottagare av EU-stöd (inbegripet uppdragstagare eller underleverantörer, deltagare i workshoppar eller utbildningar, eller tredje parter) finns med på förteckningen över personer eller enheter som är föremål för EU:s restriktiva åtgärder.

    28. Europaparlamentet betonar att unionen behöver tillräckliga resurser för att kunna reagera på större kriser och på de långsiktiga utmaningarna i sitt grannskap och i hela världen, samtidigt som man påminner om att taket i rubrik 6 i den fleråriga budgetramen redan är för lågt och att den befintliga fleråriga budgetramen måste ses över. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen, så att de kan fullgöra sin avgörande roll när det gäller att främja hållbar och demokratisk utveckling och politiska och ekonomiska reformer, skydda rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, stödja valprocesser och ta itu med sociala och klimatrelaterade utmaningar och de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet pekar på behovet av fortsatt stöd till flyktingar, särskilt i Turkiet och regionen i stort och av att reagera på utvecklingen i Afghanistan, samtidigt som man upprepar att unionens budget inte bör vara den enda finansieringskällan. Parlamentet begär att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) under 2023 ska få en ambitiös finansiering från EU:s budget så att den kan ge tillräckligt stöd till regional stabilitet och stärka de palestinska flyktingarnas motståndskraft. Parlamentet betonar vikten av programmet för humanitärt bistånd och konstaterar att resurserna inte ökar i linje med rekordstora behov. Parlamentet begär därför att det tilldelas mer medel och att medlemsstaterna ökar sitt humanitära bistånd.

    29. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att unionen bör ha tillräckliga medel för att reagera på oväntade händelser inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en djupgående analys av de olika konsekvenserna av de aktuella utmaningarna och deras inverkan på budgetförfarandet för 2023 och på hela den fleråriga budgetramen 2021–2027, och att bedöma när en översyn av den fleråriga budgetramen skulle vara lämplig.

    30. Europaparlamentet anser att den senaste tidens ökning av covid-19-infektioner är ytterligare ett bevis på att mer bör göras för att vaccinera hela världen. Parlamentet påminner om överenskommelsen mellan de tre institutionerna som en del av 2022 års budget om att se över utvecklingen av pandemiinsatserna senast i slutet av juni 2022, särskilt när det gäller internationella vaccinationer, och att vidta nödvändiga åtgärder utan ytterligare dröjsmål.

    31. Europaparlamentet betonar det allt större behovet av tillräckligt ekonomiskt stöd till unionens säkerhet och försvar, bland annat genom Europeiska försvarsfonden, som stöder forskning och utveckling i försvarssektorn. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att öka användningsbarheten och den operativa effektiviteten och för att förbättra den militära rörligheten, även i syfte att bidra till att stärka stabiliteten i och utanför EU:s grannskap, samt för att hantera hybrid- och cyberhot. Parlamentet anser att sådana insatser skulle öka unionens strategiska oberoende och stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för fonden för inre säkerhet.

    32. Europaparlamentet stöder helhjärtat EU:s insatser för att ta itu med ökande säkerhetshot, såsom spridning av desinformation, inbegripet desinformation online, falska nyhetskampanjer mot EU, terrorism, radikalisering och våldsam extremism inom EU och dess grannländer. Parlamentet anser att tilldelningen av medel bör återspegla hotens föränderliga karaktär och behovet av att ta itu med deras bakomliggande orsaker och säkerställa bättre samordning av unionens insatser på detta område.

    33. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att slutföra integreringen i Schengen av alla medlemsstater, särskilt Rumänien, Bulgarien och Kroatien, som uppfyller alla tekniska krav. Parlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, grundläggande rättigheter, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa tillräckligt med finansiering, personal och utbildning av personal för alla byråer som är verksamma inom områdena grundläggande rättigheter, asyl, säkerhet, rättvisa och integrerad gränsförvaltning. Parlamentet påminner om att Schengenområdet ger de deltagande länderna ekonomiska fördelar.

    Övergripande frågor

    34. Europaparlamentet påminner om att finansieringskostnaderna för EU:s återhämtningsinstrument ska bäras av unionsbudgeten, inbegripet genom tillräckliga intäkter från nya egna medel, och bör täckas av nödvändiga anslag i rätt tid. Parlamentet betonar att finansieringsramarna för utgiftsprogrammen inte bör användas för att hantera oförutsägbarheten i återhämtningsinstrumentets finansieringskostnader. Parlamentet anser att budgetmyndigheten har full befogenhet att besluta att förstärka alla EU-program, inbegripet när finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet är lägre än väntat. Parlamentet påminner om att det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet för 2022, som man enades om den 15 november 2021 under förlikningsperioden, avser budgetförfarandet för 2022 och skapar inte ett prejudikat. Parlamentet påminner om att alla framtida beslut endast får fattas under det årliga budgetförfarandet.

    35. Europaparlamentet påminner om att unionens institutioner i det interinstitutionella avtalet enades om en rättsligt bindande färdplan för införandet av en korg med nya egna medel för att säkerställa fullständig återbetalning av det huvudsakliga beloppet för EU:s återhämtningsplan och den därmed sammanhängande räntan, utan att minska programutgifterna eller investeringsinstrumenten inom ramen för den fleråriga budgetramen, samtidigt som universalitetsprincipen respekteras. Parlamentet välkomnar det finansiella paket som kommissionen föreslog den 22 december 2021, som innehåller en uppdatering av beslutet om egna medel, med tre nya egna medel: en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, handel med utsläppsrätter och en andel av de största och mest lönsamma multinationella företagens residualvinst. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att man går vidare med detta finansiella paket. Parlamentet begär därför att rådet respekterar den överenskomna tidsplanen och gör framsteg med den första korgen med egna medel innan budgetförfarandet för 2023 har slutförts. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag till den andra korgen med nya egna medel före december 2023 för att säkerställa tillräckliga resurser för återbetalningar i samband med Next Generation EU. Parlamentet påminner om att 2023 kommer att vara det andra tillämpningsåret för den programspecifika justeringen enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

    36. Europaparlamentet noterar att ett oväntat stort antal forskningsanslag har dragits tillbaka (över 469 miljoner EUR), på en nivå som inte förutsågs i, och därmed inte omfattas av, överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att alla tillbakadragna forskningsanslag bör göras tillgängliga enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet har för avsikt att inrikta de tillbakadraganden som tillkommer utöver de belopp som kommissionen ska inkludera i budgetförslaget på några få centrala områden.

    37. Europaparlamentet ser fram emot tillämpningen av den reviderade klimatspårningsmetoden på budgetförslaget för 2023 i enlighet med det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och rapporteringen om principen om att inte vålla någon betydande skada i resultatrapporten. Parlamentet förväntar sig att kommissionen så snart som möjligt antar en effektiv, transparent och heltäckande metod för spårning av biologisk mångfald, med beaktande av de mål som fastställts för 2024, 2026 och 2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta alla relevanta resultat och rekommendationer för att uppnå transparens vad gäller framtida utgifter och upprätta en tydligare koppling mellan utgifterna för klimat och biologisk mångfald och deras faktiska effekter, bland annat genom att tillämpa genomförande- och resultatindikatorer. Parlamentet begär att parlamentet full ut ska delta i utvecklingen av metoderna, i enlighet med vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen samråder med parlamentet om metoden för biologisk mångfald innan budgetförslaget för 2023 offentliggörs.

    38 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en metod för att spåra sociala utgifter i EU-budgeten utifrån principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

    39. Europaparlamentet upprepar att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av den ekonomiska och sociala krisen till följd av covid-19-pandemin, inbegripet av en ökning av det könsrelaterade våldet. Parlamentet begär därför betydande finansiering för Daphnedelen i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Parlamentet efterlyser ytterligare finansiering i EU:s budget i syfte att främja jämställdhet och bekämpa diskriminering, särskilt mot kvinnor och hbti+-personer, och uppmanar kommissionen att främja större synergier mellan EU-program på dessa områden. Parlamentet efterlyser också betydande resurser för att stödja skyddet och främjandet av samt den allmänna tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt att stödja kvinnliga människorättsförsvarare.

    40. Europaparlamentet påminner om att kommissionen senast den 1 januari 2023 måste införa en metod, åtföljd av systematisk insamling, rapportering och utvärdering av könsuppdelade uppgifter, för att mäta utgifter som är relevanta för främjandet av jämställdhet samt rättigheter och lika möjligheter för alla. Parlamentet betonar vikten av att jämställdhetsintegrering genomförs och införs som en övergripande princip i EU:s samtliga verksamheter, politikområden och program. Parlamentet understryker den viktiga roll som spelas av byråer och organ på detta område och behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering och personal för att utföra deras uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025.

    41. Europaparlamentet påminner om det viktiga arbete som utförs av de decentraliserade byråerna. Parlamentet anser att byråerna måste ha tillräckligt med personal och resurser för att kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet påminner om att byråernas uppgifter utvecklas i linje med de politiska prioriteringarna och betonar att nya ansvarsområden måste åtföljas av motsvarande nya resurser.

    42. Europaparlamentet anser att budgeten för 2023 bör innehålla tillräckliga nivåer av betalningsbemyndiganden för att täcka både nya program och för slutförandet av pågående program, bland annat för att säkerställa att unionens budget ger den nödvändiga ekonomiska stimulansen. Parlamentet betonar med beaktande av lärdomar från tidigare fleråriga budgetramar att det är nödvändigt att påskynda programgenomförandet för att undvika eftersläpningar i betalningar under den andra hälften av perioden för den fleråriga budgetramen.

    43. Europaparlamentet anser att nödvändiga anslag bör ställas till förfogande när rekommendationerna från konferensen om Europas framtid genomförs.

    44. Europaparlamentet understryker värdet av pilotprojekt och förberedande åtgärder när det gäller att testa nya politiska initiativ och lägga grunderna för framtida unionsåtgärder. Parlamentet avser därför att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder i linje med sina politiska prioriteringar och kommissionens bedömning. Parlamentet förväntar sig att kommissionen gör en opartisk utvärdering av förslagen till pilotprojekt och förberedande åtgärder på grundval av en rättslig och ekonomisk bedömning och förväntar sig att få exakta och detaljerade förklaringar när ett projekt anses ”omfattas” av EU:s program och politik, med konkreta exempel på de EU-åtgärder som anses omfattas av förslagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de pilotprojekt och förberedande åtgärder som antas i budgeten genomförs fullt ut, i god tid och i samarbete med parlamentet, och att de ges större synlighet för att maximera deras genomslagskraft.

    °

    ° °

    45. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

     


    YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (3.3.2022)

    till budgetutskottet

    över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    Föredragande av yttrande: Christian Ehler

     

     

    FÖRSLAG

    Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

    1. Europaparlamentet understryker vikten av att anpassa budgeten till målen för den europeiska gröna given och Parisavtalet genom att säkerställa tillräcklig finansiering för att bidra till de ekologiska och digitala omställningarna till klimatneutralitet senast 2050 och för att forma Europas digitala årtionde, samtidigt som motståndskraften i EU:s ekonomi och dess industriers konkurrenskraft stärks. Parlamentet påminner om den avgörande roll som strategisk framsynthet spelar och vikten av evidensbaserat och föregripande beslutsfattande. Parlamentet betonar att 2023 måste bli ett år präglat av social utveckling för Europa och att EU:s budget bör inriktas på social utveckling, arbetstillfällen av hög kvalitet för en hög levnadsstandard och hantering av de sociala och ekonomiska konsekvenserna av omställningen för EU:s medborgare, industrier och samhällen. Parlamentet påminner om att 2023 är sista året för NextGenerationEU. Parlamentet betonar att kommissionen bör se till att hela det belopp som öronmärkts inom ramen för NextGenerationEU för den digitala och gröna omställningen används.

    2. Europaparlamentet påminner om de mål som man enades om i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 för att uppnå utgiftsnivåer på 10 % för biologisk mångfald och 30 % för integrering av klimatåtgärder. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att fortsätta arbetet med metoder för spårning av klimatutgifter och utgifter kopplade till biologisk mångfald med hjälp av en mer robust, transparent och heltäckande metod. Parlamentet kräver att Europaparlamentet till fullo involveras i utvecklingen av dessa metoder och ser fram emot de årliga samråden om de klimatmål och mål för biologisk mångfald som fastställs i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[20].

    3. Europaparlamentet anser att nya initiativ, såsom Bauhausinitiativet och den europeiska rättsakten om halvledarchipp, bör åtföljas av nya budgetmedel som ska tilldelas de relevanta programmen inom den fleråriga budgetramen när nya utgiftsprioriteringar fastställs. Parlamentet erkänner att vissa aspekter av nya initiativ omfattas av befintliga utgiftsprioriteringar och insisterar på att synergieffekter främjas mellan befintliga program och politiska mål för att undvika dubbleringar. Parlamentet varnar dock för att överbelasta befintliga program med nya politiska prioriteringar, eftersom detta skulle kunna äventyra dessa program.

    4. Europaparlamentet noterar med oro att vissa EU-program som ingår i ansvarsområdet för utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) har inletts långsamt med relativt låga åtagandenivåer under 2021. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla de tillgängliga åtagandebemyndigandena används eftersom offentliga investeringar fortfarande är väsentliga för att bidra till att mildra vissa av effekterna av covid-19-krisen. Parlamentet begär att kommissionen rapporterar till ITRE om sina betalningsprognoser för det kommande året mot bakgrund av de ändrade åtagandena på grund av programmens långsamma start.

    5. Europaparlamentet påminner om att låga framgångsgrader var en stor utmaning för Horisont 2020. Parlamentet noterar att de första indikationerna tyder på att framgångsgraderna inom Horisont Europa skulle kunna bli ännu lägre än för Horisont 2020. Parlamentet noterar att extremt låga framgångsgrader kommer att avskräcka de bästa forskarna från att ansöka om finansiering. Parlamentet understryker behovet av att anslå tillräckliga medel till Horisont Europa och efterlyser större synergieffekter med andra EU-fonder och tillämpning av spetskompetensstämpeln som en kvalitetsmärkning när så är möjligt. Parlamentet uppmanar därför rådet att godkänna de maximala utgifterna för Horisont Europa inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och att utnyttja all den flexibilitet som erbjuds.

    6. Europaparlamentet kräver att budgetförordningens artikel 15.3 används fullt ut för att tilldela Horisont Europa alla tillgängliga tillbakadraganden. Parlamentet påminner om det gemensamma uttalandet om återanvändning av frigjorda medel i samband med forskningsprogrammet[21]. Parlamentet noterar i detta sammanhang den roll som spelas av de gemensamma företagen, som stimulerar privata investeringar i forskning för att uppnå offentliga politiska mål, inbegripet brådskande samhällsfrågor såsom att bygga upp en konkurrenskraftig, digital, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, utforska potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna, främja socioekonomiska omvandlingar som bidrar till inkludering och tillväxt och bekämpa klimatförändringarna, genom att göra energi- och transportsektorerna mer klimat- och miljövänliga, effektivare och mer konkurrenskraftiga, smartare, säkrare och mer motståndskraftiga, och genom att främja användningen av förnybara energikällor och energieffektivitet. Parlamentet noterar att tillbakadraganden utöver de utgifter som godkänts inom ramen för den fleråriga budgetramen kan användas som ny finansiering till stöd för nya politiska mål. Parlamentet varnar för tidigareläggande av forskningsmedel, inte minst med tanke på att 2023 är det sista året för NextGenerationEU.

    7. Europaparlamentet anser att Europeiska innovationsrådet (EIC) och framför allt dess nya strategi för finansiering av teknikintensiv innovation är ett viktigt instrument för Europas konkurrenskraft. Parlamentet betonar att denna nya strategi endast kan nå framgång om EIC-fonden kan ta risken att bli ledande investerare i projekt som betraktas som icke bankmässiga. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EIC-fonden är institutionellt inriktad på dessa typer av investeringar. Parlamentet upprepar att lagstiftningen om Horisont kräver att sökande till EIC:s acceleratorprogram ska få ett enda finansieringsbeslut.

    8. Europaparlamentet framhåller att akademisk frihet är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 13 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om skäl 72 i Horisont Europa-förordningen, där det fastställs att respekten för den akademiska friheten bör främjas i alla länder som mottar finansiering från programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en trovärdig strategi för att skydda den akademiska friheten i alla länder där EU-medel betalas ut genom Horisont Europa.

    9. Europaparlamentet betonar att Horisont Europa är ett centralt investeringsprogram för att uppnå EU:s politiska mål, bland annat genom de kluster som anges i den andra pelaren. Parlamentet betonar i synnerhet att forskningsinvesteringar i digital och hållbar innovation är avgörande för Europas framtid. Parlamentet påpekar att Horisont Europa utgör ett viktigt bidrag till EU:s utgifter för att förbli ledande inom strategiskt definierade prioriteringar, däribland civil säkerhet, kultur och kreativitet samt jordbruk.

    10. Europaparlamentet beklagar att budgetöverenskommelsen 2022 ändrade den tilldelning av tillbakadraganden som anges i det gemensamma politiska uttalandet om återanvändning av frigjorda medel inom Horisont Europa[22]. Parlamentet upprepar att den slutliga fördelning som fastställdes i uttalandet var en integrerad del av den budgetbalansöverenskommelse som nåddes under trepartsmötet om Horisont Europa. Parlamentet påminner om att tilldelningen av tillbakadragandena inte ingick i den grundläggande rättsakten endast på grund av att det inte var tekniskt möjligt. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa ömsesidigt förtroende mellan EU‑institutionerna och att ytterligare involvera Europaparlamentet och dess behöriga utskott när budgetändringar skulle kunna äventyra uppnåendet av EU:s politiska prioriteringar. Parlamentet begär därför att överenskommelsen om en balanserad budget återinförs med användning av ytterligare tillbakadraganden som är tillgängliga under 2023 och att det säkerställs att de fördelas över hela programmet på ett rättvist och proportionerligt sätt.

    11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya initiativ på områdena forskning, rymd, hälso- och sjukvård, mikrochips och global resiliens, men understryker att de bör finansieras med ytterligare medel utan att belasta befintliga centrala program såsom bland andra Copernicus, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och ett digitalt Europa. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att stödja Europas konkurrenskraft och industriella kapacitet. Parlamentet understryker vikten av att ytterligare stärka EU:s öppna strategiska oberoende. Parlamentet anser vidare att disruptiv teknik såsom blockkedjeteknik, kvantdatorteknik och artificiell intelligens (AI) bör prioriteras mycket högre och utrustas med egna finansieringsprogram för att säkra Europas globala roll.

    12. Europaparlamentet välkomnar den pågående utvecklingen av omställningsvägar för de 14 ekosystem som omfattas av den europeiska industristrategin. Parlamentet understryker att alla nya banbrytande innovationer som förväntas stödja dessa omställningsvägar bör betraktas som nya prioriteringar och därför finansieras utöver de befintliga budgetarna för de relevanta programmen. Parlamentet vill se synergier med befintliga EU-program när vägarna för innovation behöver anpassas till befintliga forskningsagendor.

    13. Europaparlamentet betonar att effekterna och konsekvenserna av covid‑19‑pandemin har förvärrat de bestående svagheterna i hälso- och sjukvårdssystemen och visat på behovet av offentliga investeringar i hälsoforskning. Parlamentet begär att tillräckliga resurser investeras i forskning om effektiv behandling i syfte att förbereda sig inför framtida kriser.

    14. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa betydande ekonomiskt stöd till de små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag som har drabbats och fortfarande är hårt drabbade av krisen.

    15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att stärka Europas halvledarindustris värdekedja och ekosystem. Parlamentet påminner om att både den digitala och den ekologiska omställningen i hög grad kommer att vara beroende av ny teknik, som i de flesta fall kommer att behöva mikrochips för att kunna fungera, och drar därför slutsatsen att tillgången till chips i Europa är avgörande för de båda omställningarna. Parlamentet inser att både EU och dess medlemsstater kommer att behöva göra betydande investeringar för att säkerställa ett öppet strategiskt oberoende inom denna viktiga sektor av ekonomin. Parlamentet påminner om att alla nya prioriteringar bör finansieras med nya medel i den fleråriga budgetramen och att befintliga medel inte bör överbelastas med nya politiska mål.

    16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för EU:s flaggskeppsinitiativ på rymdområdet, såsom Copernicus. Parlamentet noterar med oro att förseningen av Förenade kungarikets koppling till Copernicus kan leda till ekonomiska utmaningar för projektet. Parlamentet upprepar att lanseringen av nya och nödvändiga initiativ inte får innebära att befintliga initiativ underfinansieras.

    17. Europaparlamentet är bekymrat över den aktuella situationen på energimarknaden med en extrem höjning av energipriset, vilket får direkta socioekonomiska konsekvenser för EU‑medborgarna och förvärrar energifattigdomen. Parlamentet betonar vikten av tidiga och betydande investeringar i energi- och resurseffektivitetsåtgärder för att säkerställa att EU:s energi- och klimatmål snabbt uppnås. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av kraftfulla investeringar i en tekniskt, ekonomiskt och socialt hållbar energiomställning, renare energi, förnybar teknik och ett effektivt, sammanlänkat energisystem som kan säkra försörjningstryggheten. Parlamentet påminner om att EU:s energioberoende skulle göra energipriserna mer stabila och överkomliga för EU:s medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att nästa förteckning över energiprojekt av gemensamt intresse kommer att utarbetas under 2023 och uppmanar kommissionen att avsätta tillräcklig finansiering. Parlamentet välkomnar förslagen i kommissionens 55 %‑paket och framhåller behovet av tillräckliga resurser och lämpliga åtgärder för att stödja den ekologiska och hållbara digitala omställningen, samtidigt som det säkerställs att EU:s insatser för minskade koldioxidutsläpp samordnas på global nivå för att förhindra utsläppsexport.

    18. Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för EU:s egna medel[23] och välkomnar de lagstiftningsförslag som nyligen lagts fram om nästa generations egna medel för EU:s budget. Parlamentet betonar vikten av att framgångsrikt genomföra den nya färdplanen för egna medel.

    19. Europaparlamentet välkomnar det nya initiativet Global Gateway och kräver att det inom ramen för initiativet säkras tillräcklig finansiering för sammankopplingsprojekt på energi- och kommunikationsområdet samt till faciliteter som gör det möjligt för europeiska små och medelstora företag och framför allt mikroföretag att få tillgång till de möjligheter som det erbjuder.

    20. Europaparlamentet erkänner att EU:s finansieringsprogram bidrar till den ekonomiska återhämtningen och till att upprätthålla en hållbar tillväxt för alla som bidrar till att minska den digitala klyftan, säkra skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet och innovation, och särskilt till att stödja små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag. Parlamentet betonar behovet av att skapa ett företagsklimat som gynnar små och medelstora företag. Parlamentet noterar de svårigheter som mindre företag stöter på när det gäller att få tillgång till finansieringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet framhåller i detta sammanhang InvestEU:s roll, dess del för små och medelstora företag och möjligheten för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering inom ramen för denna del. Parlamentet påminner om vikten av offentligt och privat stöd för att öka investeringarna i forskning och innovation och därmed påskynda uppnåendet av de gröna och digitala målen. Parlamentet framhåller betydelsen av Horisont Europa-instrumenten, såsom EIC, EU:s uppdrag och de europeiska partnerskapen.

    21. Europaparlamentet påminner om att industrins konkurrenskraft och klimatpolitiken kan vara ömsesidigt förstärkande och att kostnader för en innovativ och klimatneutral återindustrialisering därför kommer att skapa arbetstillfällen lokalt och säkra den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

    22. Europaparlamentet förväntar sig att jämställdhet och lika rättigheter och möjligheter främjas, särskilt inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

    23. Europaparlamentet välkomnar Bauhausinitiativet, som kopplar samman vetenskap, teknik, konst och kultur för att effektivt ta itu med samhällsfrågor och skapa hållbar ekonomisk tillväxt, men noterar med oro att det fortfarande saknas ett konsekvent och strategiskt tillvägagångssätt för finansieringen av initiativet. Parlamentet anser att det kanske inte räcker att enbart använda befintliga medel för att uppnå målen i detta initiativ och betonar behovet av nya medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om inrättandet av ett särskilt EU-program är nödvändigt för att stödja initiativet.

    24. Europaparlamentet kräver tillräcklig finansiering och personal för EU:s byråer och organ som omfattas av ITRE:s ansvarsområde, särskilt Europeiska institutet för innovation och teknik, EU:s rymdprogrambyrå och EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    Antagande

    3.3.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    48

    7

    15

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Matteo Adinolfi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Pina Picierno, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Jakop G. Dalunde, Francesca Donato, Adriana Maldonado López

     


     

     

    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    48

    +

    ECR

    Zdzisław Krasnodębski, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský

    NI

    András Gyürk

    PPE

    François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

    Renew

    Nicola Beer, Nicola Danti, Martina Dlabajová, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen

    S&D

    Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Nicolás González Casares, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Adriana Maldonado López, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Pina Picierno, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

     

    7

    -

    ECR

    Robert Roos, Jessica Stegrud

    ID

    Matteo Adinolfi, Paolo Borchia, Markus Buchheit, Georg Mayer, Isabella Tovaglieri

     

    15

    0

    ID

    Thierry Mariani, Joëlle Mélin

    NI

    Francesca Donato, Clara Ponsatí Obiols

    The Left

    Manuel Bompard, Marc Botenga, Marisa Matias

    Verts/ALE

    Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Manuela Ripa, Marie Toussaint

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     


     

    YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (7.2.2022)

    till budgetutskottet

    Riktlinjer för budgeten 2023 – avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    Föredragande av yttrande: Vlad Gheorghe

     

    FÖRSLAG

    Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

    A. EU:s transportsektor är mycket viktig för unionens ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling, för dess hållbarhet och för att säkerställa territoriell tillgänglighet och konnektivitet i alla dess regioner, med särskild uppmärksamhet på randområden, landsbygdsområden, bergsområden, öar, yttersta randområden och andra eftersatta geografiska områden.

    B. Transporter måste göras hållbara om vi ska kunna uppnå klimatneutralitet senast 2050 och de mellanliggande målen i den europeiska klimatlagen. Det behövs tillräckliga och riktade investeringar för att påskynda övergången till hållbar och smart mobilitet i linje med målen i den europeiska gröna given.

    C. Unionen måste förverkliga hållbara transporter och samtidigt säkerställa den inre marknadens funktion och EU:s globala konkurrenskraft. Transportsektorn är en av de största arbetsgivarna i Europa, och de utmaningar den står inför bör hanteras på ett sätt som främjar skapandet av välbetalda jobb, säkerställer rättvisa och att ingen lämnas på efterkälken, samt förbättrar transportarbetares arbetsvillkor och ger dem större säkerhet. Ytterligare insatser krävs för att göra transportyrket mer attraktivt.

    D. Turismsektorn, som direkt eller indirekt sysselsätter omkring 27 miljoner arbetstagare, är en mycket viktig sektor för EU:s ekonomi och dess fjärde största exportindustri, och den spelar en viktig roll för EU:s ekonomi, konkurrenskraft och sysselsättning samt för främjandet av social välfärd. Det krävs en fortsatt och snabb övergång till mer hållbara, högkvalitativa och säsongsfria turismmodeller. Många företag i sektorn är små och medelstora företag och familjeägda företag, och de har svårt att få tillgång till banklån och finansmarknaderna.

    E. I många EU-regioner är den ekonomiska verksamheten och den sociala sammanhållningen starkt beroende av turism, och därför har dessa regioner drabbats särskilt hårt av covid-19-pandemin.

    F. Transport- och turismsektorerna är bland de sektorer som har drabbats hårdast av den pågående covid-19-krisen. Transporter har visat sig vara avgörande för att säkerställa ett kontinuerligt flöde av varor och distributionen av covid-19-vaccin i hela EU.

    1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av 55 %-paketet i juli 2021 och de kommande förhandlingarna, som kommer att bidra till genomförandet av strategin för hållbar och smart rörlighet och säkerställa en rättvis övergång till målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet upprepar att det behövs tillräcklig finansiering för strategins flaggskeppsprojekt, mål och initiativ, särskilt minskningen av koldioxidutsläpp och andra negativa externa effekter, produktionen och användningen av hållbara alternativa bränslen i kombination med laddningsplatser, främjandet av uppkopplad, driftskompatibel och automatiserad multimodal mobilitet och förbättrad transportsäkerhet. Parlamentet upprepar att lämplig finansiering av transportprojekt kommer att vara en viktig drivkraft för sektorns återhämtning och för en snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet.

    2. Europaparlamentet upprepar att den digitala och gröna omställningen bör vara rättvis, inkluderande och icke-diskriminerande för att säkerställa att arbetskraften, företagen och de små och medelstora företagen i transport- och turismsektorerna kan anpassa sig till denna omställning i det tempo som krävs, för att stödja de regioner och samhällen som påverkas mest genom att samarbeta med lokala myndigheter och utbyta bästa praxis, och för att säkerställa att de mest utsatta människornas mobilitetsbehov tillgodoses. Enligt parlamentet är det viktigt att anslå tillräckliga medel för denna anpassningsprocess och för att utbilda och utrusta sektorns arbetskraft med ny expertis och kompetens för framtida sysselsättningsmöjligheter och arbetskraftsbehov. Parlamentet betonar att detta kommer att bidra till att göra transportsektorn mer attraktiv, ta itu med den åldrande arbetskraften och bristen på arbetskraft samt locka fler kvinnor till sektorn. Parlamentet framhåller att man behöver få fler kvinnor att arbeta inom de olika delarna av transportsektorn, både som arbetstagare och i ledande positioner.

    3. Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att främja utbyggnaden och ett snabbt färdigställande av ett högpresterande transeuropeiskt transportnät (TEN-T) som är hållbart, säkert, multimodalt och driftskompatibelt och som länkar samman infrastruktur för transport, energi och digitala tjänster. Parlamentet upprepar att lämplig finansiering av transportprojekt, även sådana projekt som bidrar till uppnåendet av klimatutgiftsmålet i FSE på 60 % och är i linje med den europeiska gröna givens prioriteringar, kommer att vara en viktig drivkraft för sektorns återhämtning och för en snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet. Parlamentet beklagar att FSE:s åtagandebemyndiganden för transport har minskat för 2022 jämfört med 2021 och den föregående fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att man behöver lägga fram inbjudningar att lämna förslag som ger de yttersta randområdena specifika fördelar om de genomför de digitala och gröna omställningarna.

    4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en tydlig och kompletterande strategi för användningen av tillgängliga fonder (FSE, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och InvestEU) för att maximera deras effekt på återhämtningen och samtidigt säkerställa adekvat långsiktig finansiering av EU-projekt, samt ett snabbt genomförande av TEN-T.

    5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en översyn av TEN-T-politiken, som syftar till att framtidssäkra TEN-T-nätet och ytterligare anpassa utvecklingen av TEN-T-nätet till fullbordandet av den inre marknaden, inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde, målen i den europeiska given och klimatmålen i den europeiska klimatlagen.

    6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra de konsekvensbedömningar och kostnads-nyttoanalyser, inklusive livscykelanalyser, som behövs för utarbetandet av den nya lagstiftningen om utfasning av fossila bränslen för alla transportslag. Parlamentet understryker att insatser för att fasa ut fossila bränslen inte får leda till avsevärt ökade transportkostnader för passagerare.

    7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt leverera ett multimodalitetspaket för att säkerställa ett integrerat angreppssätt på transportpolitiken.

    8. Europaparlamentet noterar att Sammanhållningsfondens något förhöjda bidrag till FSE för transport för 2022 inte räcker för att kompensera för 2021 års minskning. Parlamentet begär att detta bidrag ska ökas ytterligare i 2023 års budget så att det återspeglar den avgörande roll som EU:s transport- och turismpolitik spelar för att stärka den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen. Parlamentet efterlyser en tydlig kalender med ytterligare åtgärder så att TEN-T kan fullbordas inom de överenskomna tidsfristerna, vilket kommer att underlätta gränsöverskridande anslutningar, stimulera ekonomisk tillväxt och social och territoriell sammanhållning i Europa, främja transportsäkerhet och skapa arbetstillfällen.

    9. Trots den drastiska sänkningen av ambitionerna för militär rörlighet i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen noterar Europaparlamentet den lilla ökning av budgeten för militär rörlighet för 2022 som syftar till att anpassa delar av TEN-T-näten till en transportinfrastruktur med dubbla användningsområden för att förbättra både civil och militär rörlighet.

    10. Europaparlamentet välkomnar den ökade finansieringen av InvestEU-programmet 2022 jämfört med 2021 med tanke på programmets viktiga roll för att främja hållbar och säker infrastruktur. Parlamentet betonar dock att denna ökning var nödvändig för att kompensera för den avsevärda minskningen 2021, och begär att programmet ska få tillräcklig finansiering under 2023.

    11. Europaparlamentet begär mer forskning och ytterligare investeringar i innovation och digitalisering som stöd för utbyggnaden av innovativa transportlösningar, trafikomställningen, lösningar för utsläppssnål mobilitet och hållbara alternativa bränslen.

    12. Europaparlamentet påminner om att EU:s finansiering av transportsektorn måste vara transparent. Parlamentet påminner om att offentliga investeringar i infrastruktur är särskilt utsatta för bedrägerier. Parlamentet betonar vikten av att garantera ett transparent och konkurrensutsatt anbudsförfarande för storskaliga transportinfrastrukturprojekt som finansieras av EU. Parlamentet anser att man måste införa adekvata mekanismer för kontroll av kvaliteten på material och konstruktionsteknik, så att inte säkerheten äventyras.

    13. Europaparlamentet välkomnar den roll som faciliteten för återhämtning och resiliens och tillhörande nationella planer spelar för att stimulera återhämtningen inom transport- och turismsektorerna och på samma gång främja unionens prioriteringar för en grön och digital omställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i genomförandet av relevanta projekt, bland annat med sakkunskap och tekniskt stöd, med särskild uppmärksamhet på gränsöverskridande projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att turismsektorn får en lämplig andel av stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens.

    14. Europaparlamentet anser att respekten för principen om att inte orsaka betydande skada bör förankras i all lagstiftning om transportrelaterad finansiering.

    15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder och mobilisera tillräckliga medel för att stärka transportsäkerheten, särskilt genom att förbättra underhållet av infrastruktur med särskild betoning på oskyddade trafikanter, inrätta säkra och trygga parkeringsplatser utmed motorvägar och andra vägar, i högre grad integrera trafiksäkerheten i riktlinjerna för planerna för hållbar rörlighet i städer, utfärda rekommendationer om trafiksäkerhet i bostadsområden och beakta den kommande utvecklingen på mobilitetsområdet, såsom drönare. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet granska medlemsstaternas framsteg i detta avseende och att på begäran av relevanta myndigheter tillhandahålla tekniskt stöd.

    16. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör underlätta ytterligare investeringar i infrastrukturella anläggningsarbeten och inrättande av säkra parkeringsplatser, exempelvis genom att minska den byråkratiska bördan och förkorta tiden för administrativa förfaranden.

    17. Europaparlamentet noterar de möjligheter till EU-finansiering som finns tillgängliga för turismsektorn (små och medelstora företag, mikroföretag och arbetstagare) och det ökade stödet för små och medelstora turistföretag i 2022 års budget. Parlamentet upprepar dock sin brådskande och upprepade begäran om inrättande av ett särskilt EU-program för hållbar turism och en särskild budgetpost för att återspegla sektorns betydelse och behov. Parlamentet påminner om Europaparlamentets begäran om inrättande av en europeisk byrå för turism.

    18. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder och mobilisera tillräckliga medel från 2023 års budget för att snabbt utarbeta en färdplan för hållbar turism. Parlamentet betonar att man genom att diversifiera utbudet och stimulera samarbete kan bidra till att locka fler turister och öka marknadsandelen, och samtidigt minska sektorns klimat- och miljöavtryck. Parlamentet framhäver attraktionskraften hos alleuropeiska turistprodukter och turisttjänster, såsom gränsöverskridande rutter. Parlamentet efterlyser ytterligare stöd till den digitala omställningen som en byggsten för en resilient turismsektor och EU-ekonomi.

    19. Europaparlamentet konstaterar att trots kommissionens intensifierade ansträngningar för att underlätta EU-finansiering för turismsektorn så är det väldigt svårt för företag att få tillgång till EU-finansiering. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inrätta en EU-mekanism för att övervaka tillhandahållandet av stöd till mikroföretag och små och medelstora företag i syfte att underlätta deras modernisering och genomförandet av innovativa och hållbara projekt, och att samtidigt säkerställa transparens, ansvarsskyldighet och administrativ förenkling.

    20. Europaparlamentet noterar att hållbar turism bör beakta de nuvarande och framtida ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av turist- och resesektorerna, och tillmötesgå besökarnas, näringens, miljöns och lokalsamhällenas behov. Parlamentet betonar att man behöver ta fram hållbara och flexibla lösningar för multimodala transporter och utveckla strategier för att bevara naturarvet och den biologiska mångfalden, respektera värdsamhällenas sociokulturella autenticitet, säkerställa hållbarhet och ge socioekonomiska fördelar till alla berörda parter, såsom lokala varaktiga jobb av hög kvalitet inom sektorn.

    21. Europaparlamentet begär att finansieringen av europeiska transportbyråer och gemensamma företag ska anpassas till hur stort ansvar de har. Parlamentet betonar att man särskilt behöver öka Europeiska unionens järnvägsbyrås budget för att ge byrån de medel som krävs för att den ska kunna vara en effektiv myndighet, särskilt i samband med genomförandet av det fjärde järnvägspaketet, och att ytterligare stödja målen för fullbordandet av TEN-T, särskilt det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg och gränsöverskridande sträckor. Parlamentet påminner dessutom om den roll som Europeiska unionens järnvägsbyrå, tillsammans med det gemensamma företaget Shift2Rail, spelar för en varaktig övergång från väg till järnväg.

    22. Europaparlamentet lovordar den vägledning som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) har utfärdat till luftfartssektorn under hela covid-19-krisen och begär att byrån ska anslås adekvata resurser med beaktande av dess ansvarsområden. Parlamentet lovordar de gemensamma företagen Sesar och Clean Sky 2, som har kunnat upprätthålla sin ambitionsnivå trots omständigheterna.

    23. Europaparlamentet upprepar att Easa, som klassificeras som en byrå för strategiska europeiska investeringar, under 2018 fick nya omfattande kärnuppgifter avseende cybersäkerhet inom luftfart, drönare och luftburen mobilitet i städer, miljöskydd, forskning och utveckling samt internationellt samarbete. Parlamentet efterlyser därför en adekvat budget för byrån. Parlamentet framhåller den roll som Easa spelar i den gröna given genom sitt arbete för att minska luftfartens miljöpåverkan, bland annat genom att ta fram nya koldioxidstandarder, övervaka förebyggandet av bedrägerier på miljöområdet, arbeta för konceptet med ett EU-miljömärke och livscykelanalyser, minska luftfartens icke-koldioxidrelaterade effekter och främja användningen av vederbörligen certifierat hållbart flygbränsle, samt arbeta för den miljövänliga förnyelsen av flygbolagens flottor.

    24. Europaparlamentet upprepar att med större resurser skulle Europeiska sjösäkerhetsbyrån kunna bidra till att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att minska sjöfartsrelaterade miljörisker, särskilt utsläpp av växthusgaser och stora havsföroreningar, göra sjöfartssektorn mer hållbar och bidra till sjöfartens övergripande effektivitet, i syfte att underlätta inrättandet av ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder.

    25. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det gemensamma företaget för ren luftfart, det gemensamma företaget för Europas järnvägar och det gemensamma företaget Sesar 3 samt partnerskapet för förnybar vätgas. Parlamentet begär att dessa satsningar ska ges tillräcklig finansiering så att de kan fylla sin funktion i fråga om att stimulera innovation och forskning och förbättra transportsektorns prestanda, säkerhet och hållbarhet. Parlamentet påpekar att EU:s finansieringsprogram, till exempel Horisont Europa, skulle kunna spela en nyckelroll när det gäller att främja partnerskap med EU-länder, den privata sektorn, stiftelser och andra intressenter. Parlamentet välkomnar 2022 års budgetökning för forskningsprogrammet Horisont Europa, och uppmanar kommissionen att behålla anslagen på en hög nivå även 2023.

    26. Europaparlamentet upprepar att man behöver reflektera över hur hållbara transportsätt kan främjas, inbegripet med budgetmässiga incitament, med beaktande av exemplet med Europaåret för järnvägen 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra samverkanseffekter mellan Europaåret för ungdomar 2022 och initiativet DiscoverEU för att främja hållbar och smart rörlighet bland unga.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    Antagande

    7.2.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    38

    1

    6

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Paolo Borchia, Karolin Braunsberger-Reinhold, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Karima Delli, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Carlo Fidanza, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Elsi Katainen, Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, István Ujhelyi, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Sara Cerdas, Clare Daly, Roman Haider, Ljudmila Novak, Jutta Paulus, Andreas Schieder, Marianne Vind

     

     


    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    38

    +

    ECR

    Carlo Fidanza, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

    NI

    Mario Furore

    PPE

    Magdalena Adamowicz, Karolin Braunsberger-Reinhold, Gheorghe Falcă, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Ljudmila Novak, Massimiliano Salini, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo

    RENEW

    José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet

    S&D

    Andris Ameriks, Sara Cerdas, Giuseppe Ferrandino, Isabel García Muñoz, Rovana Plumb, Andreas Schieder, István Ujhelyi, Marianne Vind

    The Left

    Clare Daly, Elena Kountoura

    VERTS/ALE

    Ciarán Cuffe, Karima Delli, Tilly Metz, Jutta Paulus

     

    1

    -

    ECR

    Peter Lundgren

     

    6

    0

    ID

    Paolo Borchia, Marco Campomenosi, Roman Haider, Julie Lechanteux, Philippe Olivier

    The Left

    Kateřina Konečná

     

     


     

    YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (2.3.2022)

    till budgetutskottet

    över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    Föredragande av yttrande: Andrea Caroppo

     

    FÖRSLAG

    Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

    1. Europaparlamentet påminner om behovet av att uppmuntra och främja generationsskifte inom jordbrukssektorn genom att underlätta för ungdomar och kvinnor att överta jordbruksföretag, eftersom detta är en av de huvudsakliga utmaningarna för det europeiska jordbruket. Parlamentet påminner om behovet av tillräckligt ekonomiskt stöd till unga jordbrukare inom ramen för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att förebyggande av nedläggning av jordbruksföretag är en viktig del av kommissionens långsiktiga vision för landsbygdsområden och understryker att jordbruk och landsbygdsutveckling är viktiga investeringspolitiska områden och avgörande för att uppnå EU:s mål om tryggad livsmedelsförsörjning, hållbar ekonomisk tillväxt, social delaktighet, territoriell balans, miljöskydd och djurskydd.

    2. Europaparlamentet betonar vikten av att finansiera forskning och innovation inom sektorn för jordbruksbaserade livsmedel via fonderna för landsbygdsutveckling, budgeten för Horisont Europa, europeiska innovationspartnerskap, pilotprojekt, förberedande åtgärder och införandet av teknik för stöd till utveckling för att förbättra konkurrenskraften, uppmuntra smarta lösningar och stödja en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet betonar i detta avseende att man måste ge jordbrukarna tekniskt stöd för genomförandet av ny teknik och att man måste se till att resultaten av forskning och innovation når jordbruksföretag och jordbrukare.

    3. Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens insatser för att påskynda den digitala omvandlingen inom jordbruket och på landsbygden. Parlamentet konstaterar att det är fortsatt viktigt att stödja investeringar i modernisering och innovation om jordbrukssektorn ska kunna bidra till att uppfylla målen i den europeiska gröna given, strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att identifiera ytterligare källor till ekonomiskt stöd till jordbrukare i syfte att säkerställa en rättvis och balanserad omställning när det gäller digitaliseringen av jordbrukssektorn, eftersom betydande skillnader kvarstår på regional, nationell och europeisk nivå.

    4. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att underlätta tillgången till krediter och andra finansiella instrument för jordbruksföretag, särskilt för små jordbruk och familjejordbruk.

    5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och ekonomiskt stödja projekt för vertikal integration som främjar hållbar produktion för att genomföra från jord till bord-strategin på ett effektivt sätt och fortsätta främja kunskap om och konsumtion av hållbart producerade, regionala och hälsosamma livsmedel från exempelvis Medelhavskosten eller andra nationella eller regionala kvalitetssystem, inklusive de frivilliga kvalitetstermerna ”bergsprodukt” och ”produkt från öjordbruk”, och även kvalitetsprodukter med ett högt mervärde, geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

    6. Europaparlamentet bekräftar på nytt betydelsen av EU:s skolprogram som syftar till att hjälpa barn att följa en hälsosam kost. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpligt stöd för skolprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja sina anslag och prioritera hållbar, lokal och högkvalitativ produktion.

    7. Europaparlamentet betonar att europeiska jordbrukare fortsätter att spela en strategisk roll under pandemin, och de har visat sin fortsatta motståndskraft genom att säkerställa en stabil och säker livsmedelsförsörjning för europeiska medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sina befogenheter säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning i Europa och minska beroendet av tredjeländer. Parlamentet betonar att kommissionen vid import från tredjeländer måste se till att de importerade produkterna uppfyller kvalitetsnormerna genom att särskilt säkerställa ömsesidighet mellan standarder för jordbruksprodukter från länder utanför unionen, i syfte att garantera säkra livsmedel för de europeiska konsumenterna.

    8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beredskapsplan för att säkerställa livsmedelsförsörjning och livsmedelstrygghet i kristider och inrättandet av den europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser (EFSCM). Parlamentet påpekar att bristen på samordning av nödförfaranden och medlemsstaternas olika tolkningar av de åtgärder som EU infört inte kan garantera att den inre marknaden fungerar smidigt. Parlamentet välkomnar därför EFSCM:s roll när det gäller att förbättra beredskapsnivån och samarbetet mellan sektorerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa åtgärder för att hantera jordbruks- och livsmedelssektorns sårbarhet vid kriser, inbegripet som en del av från jord till bord-strategin.

    9. Europaparlamentet anser att strängare kontroller av importkrav för växter, andra jordbruksprodukter, växtskyddsmedel och produkter avsedda för användning inom jordbruk som förs in på EU:s territorium kommer att bidra till att skydda konsumenternas hälsa, den biologiska mångfalden och de europeiska jordbrukarnas inkomster.

    10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram planer för sortomställning för regioner som redan drabbats av patogener och att göra relaterat ekonomiskt stöd och fritt tekniskt stöd tillgängligt för jordbrukare.

    11. Europaparlamentet fortsätter att insistera på att de inkomster i unionens budget som härrör från inkomster avsatta för särskilda ändamål eller återbetalningar till följd av oegentligheter på jordbruksområdet under tidigare år bör bibehållas inom detta område.

    12. Europaparlamentet påminner om att den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken, med en ny genomförandemodell, kommer att träda i kraft den 1 januari 2023, och betonar att det är nödvändigt att se till att de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs på ett smidigt sätt och att de omedelbart tillämpas, i syfte att snabbt göra en tillräcklig budget tillgänglig. Parlamentet understryker att det finns ett antal nya metoder och åtgärder inom ramen för de strategiska planerna, t.ex. jordbruksrådgivningstjänster och -metoder samt nya förbättrade ekosystem, vilka kommer att bidra till att de mål som fastställts inom ramen för från jord till bord-strategin, inklusive koldioxidjordbruk, skogsjordbruk och paludikultur, uppnås.

    13. Europaparlamentet påminner om de åtaganden som gjorts inom ramen för det interinstitutionella avtalet om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken om att bibehålla finansieringen av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei), och av programmet för de mindre Egeiska öarna, på samma nivå som för 2020 i budgeten för 2023. Parlamentet understryker Posei-programmets avgörande betydelse för upprätthållandet av jordbruksverksamheten och för försörjningen av livsmedel och jordbruksprodukter i de yttersta randområdena, och anser att programmet måste beviljas tillräckliga resurser. Parlamentet erinrar om dessa regioners särskilda socioekonomiska problem till följd av deras geografiska läge, särskilt deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek samt besvärliga terräng- och klimatförhållanden, vilket erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    14. Europaparlamentet understryker att EU:s jordbrukssektor för närvarande står inför stora utmaningar, särskilt till följd av covid-19-pandemin, energikrisen och de stigande priserna på gödselmedel och foder, och att detta gör behovet av hållbara investeringar i jordbrukssektorn större än någonsin, även från källor utanför den gemensamma jordbrukspolitikens budget, för att säkerställa produktionen av tillräckliga, överkomliga och högkvalitativa livsmedel för konsumenterna och hjälpa jordbrukarna att hantera framtida kriser.

    15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med den pågående krisen på fläskköttsmarknaden identifiera mekanismer för att stödja grisuppfödare och grisköttsproducenter, samtidigt som hänsyn tas till de negativa effekterna av afrikansk svinpest.

    16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de problem som påverkar många sektorer på grund av de ökande kostnaderna för insatsvaror, särskilt gödselmedel, foder och energi, genom riktade marknadsinterventioner, och efterlyser fortsatta och ökade riktade förstärkningar av de relevanta budgetposterna för marknadsstödjande åtgärder.

    17. Europaparlamentet välkomnar den nya jordbruksreserv som ingår i den nya gemensamma jordbrukspolitiken och som kommer att hjälpa jordbrukssektorn i händelse av marknadsutveckling eller kriser som påverkar produktionen eller distributionen av jordbruksprodukter, och som parlamentet starkt stödde under förhandlingarna om den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att denna reserv kommer att uppgå till minst 450 miljoner EUR per år och att den inledningsvis ska finansieras med anslag som är tillgängliga inom ramen för det särskilda utgiftstaket för Europeiska garantifonden för jordbruket och därefter, vid behov, genom outnyttjade krisreservmedel som finns tillgängliga i slutet av 2022. Parlamentet noterar att jordbruksreserven kommer att genomföras för första gången 2023 och betonar att resten av de outnyttjade krisreservmedlen för 2022 bör återbetalas till jordbrukarna. Parlamentet understryker att jordbruksreserven inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken bör bli ett effektivare verktyg för att över tiden hantera både små- och storskaliga kriser inom jordbrukssektorn, och att den utgör en lättillgänglig buffert för att hantera osäkerheter på marknaden. Parlamentet påminner om behovet av att till fullo utnyttja det ytterligare stöd som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling får genom NextGenerationEU-medel.

    18. Europaparlamentet betonar behovet av att hitta finansiering utanför den gemensamma jordbrukspolitiken för att ge ad hoc-stöd till sektorer som påverkas av externa politiska eller hälsorelaterade begränsningar.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    Antagande

    1.3.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    39

    7

    1

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Dino Giarrusso, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Hélène Laporte, Camilla Laureti, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Colm Markey, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Maria Noichl, Juozas Olekas, Eugenia Rodríguez Palop, Bronis Ropė, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Marc Tarabella, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener, Juan Ignacio Zoido Álvarez

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Zbigniew Kuгmiuk, Alin Mituța, Pina Picierno

     


    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    39

    +

    ECR

    Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel, Zbigniew Kuźmiuk, Veronika Vrecionová

    ID

    Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Hélène Laporte, Gilles Lebreton

    Grupplös ledamot

    Dino Giarrusso

    PPE

    Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Colm Markey, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Juan Ignacio Zoido Álvarez

    Renew

    Atidzhe Alieva-Veli, Asger Christensen, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Alin Mituța, Ulrike Müller

    S&D

    Clara Aguilera, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Paolo De Castro, Camilla Laureti, Maria Noichl, Juozas Olekas, Pina Picierno, Marc Tarabella

     

    7

    -

    The Left

    Luke Ming Flanagan, Eugenia Rodríguez Palop

    Verts/ALE

    Benoît Biteau, Francisco Guerreiro, Martin Häusling, Bronis Ropė, Sarah Wiener

     

    1

    0

    ID

    Ivan David

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     

     

     


     

    YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (7.2.2022)

    till budgetutskottet

    över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    Föredragande av yttrande: Morten Løkkegaard

     

    FÖRSLAG

    Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

    1. Europaparlamentet är mycket oroat över covid-19-pandemins fortsatta påverkan på utbildningen, de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, ungdomar, medier och idrotten. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att begränsa denna påverkan i syfte att säkerställa återhämtningen och fortsatt underlätta för den digitala och gröna omställningen inom dessa sektorer samt stödja dem som utnyttjar programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren, bl.a. genom att stärka de årliga resurser som anslås till dessa program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen.

    2. Europaparlamentet påminner om att programmet Kreativa Europa är det enda EU-program som är specifikt inriktat på att stödja de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Parlamentet förespråkar att särskilt stöd ska erbjudas för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, i synnerhet för att förenkla deras tillgång till EU-finansiering och för att hjälpa dem att överbrygga marknadshinder, i avsikt att göra det möjligt för dessa företag att på bästa möjliga sätt utnyttja den digitala omställningen.

    3. Europaparlamentet noterar att det avbräck i undervisningen utan tidigare motstycke som orsakats av covid-19-pandemin har ökat utbildningsklyftan och med den ojämlikheten i utbildningssystemen, i synnerhet vad gäller digital utbildning, distansundervisning och tillgång till internet och it-utrustning.

    4. Europaparlamentet beklagar i detta avseende att vissa medlemsstater inte investerar en tillräckligt stor del av sin bruttonationalprodukt (BNP) i utbildning, och uppmanar kommissionen att utforma särskilda stödåtgärder för att särskilt ta itu med följderna av ett sådant avbräck för det psykiska välbefinnandet och att utvärdera hur effektiva de olika strategier som medlemsstaterna genomför är för att bygga upp mer motståndskraftiga och inkluderande utbildningssystem.

    5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera exempel på medlemsstaternas bästa praxis redan 2023 och till sist i interimsutvärderingen av programmet Erasmus+.

    6. Europaparlamentet betonar behovet av att öka det ekonomiska stödet till kulturarvet med tanke på följderna av pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen till åtgärder som specifikt avser yrkesutövare inom kulturarvsområdet och nödvändigt bevarande- och underhållsarbete.

    7. Europaparlamentet efterlyser ytterligare stöd till de idrotter som har påverkats kraftigt av pandemin. Parlamentet understryker att ytterligare vikt måste fästas vid skolidrott, idrott på det lokala planet, idrottsutövare och tränare som påverkas av begränsningarna till följd av den rådande epidemiologiska situationen.

    8. Europaparlamentet förväntar sig att få se en betydande ökning av Erasmus+-finansieringen för idrottssektorn 2023 när individuella utbyten mellan idrottspersonal inom programområde 1 börjar äga rum.

    9. Europaparlamentet noterar bekymrat att det totala anslaget till Kreativa Europa förväntas minska med 20 % mellan 2022 och 2023 enligt kommissionens budgetplanering, även efter att man beaktat det uppskattade tilläggsbeloppet för 2023, som är ett resultat av den programspecifika justering som föreskrivs i artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Eftersom man inte kan räkna med en fullständig återhämtning inom de kulturella och kreativa sektorerna förrän 2024 anser parlamentet att det måste anslås ytterligare medel till detta program under 2023.

    10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att omfördela outnyttjade eller sparade resurser till kultur-, utbildnings-, ungdoms-, idrotts- och medieprogram.

    11. Europaparlamentet påminner om de möjliga synergierna och den kompletterande naturen mellan å ena sidan Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren och å andra sidan andra EU-program och finansieringskällor, såsom Europeiska socialfonden+ (ESF+), Fonden för en rättvis omställning, Horisont Europa, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden samt faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet beklagar att dessa synergier och kompletterande effekter i de flesta medlemsstater inte samordnas till fullo.

    12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, oaktat behovet av tillräcklig finansiering för de nämnda programmen, att ytterligare undersöka dessa synergier och kompletterande effekter och att hjälpa medlemsstaterna att samordna dem, bl.a. genom att bistå med vägledning på EU-nivå och genom att underlätta utbytet av god praxis.

    13. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att föreslå en utbildningsplan för att hjälpa nationella myndigheter att kommunicera effektivare med sina ansvariga ministerier för att använda ESF+-medel som extra tillskott till Erasmus+ för de studerande som inte har råd att delta i Erasmus+ och stödja programmet på andra sätt.

    14. Europaparlamentet påminner om att det finns betydande finansiering tillgänglig för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna inom ramen för programmet Horisont Europa, och uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja kluster 2 om kultur, kreativitet och inkluderande samhällen genom att publicera fler öppna anbudsomgångar, vilket kommer att hjälpa sektorn att återhämta sig och hantera den digitala omställningen.

    15. Europaparlamentet är övertygat om att förmågan att skapa synergier mellan olika EU-program är mycket viktig om man senast 2025 ska få till stånd ett europeiskt område för utbildning, genomföra handlingsplanen för digital utbildning och få initiativet för ett nytt europeiskt Bauhaus och Europeiska ungdomsåret 2022 att bli framgångsrika. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att se till att deras investeringar och åtgärder i största möjliga mån kompletterar varandra och säkerställa att dessa har stöd i samtliga EU-finansieringskällor.

    16. Europaparlamentet insisterar på att genomförandet av ovan nämnda initiativ inte får belasta de budgetresurser som har avsatts för programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren och deras kärnverksamhet.

    17. Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens är inriktad på unionens återhämtning och är djupt oroat över och att målet att avsätta 2 % av den totala budgeten till kultur endast har uppnåtts på övergripande EU-nivå. Parlamentet noterar att enbart 14 medlemsstater har inkluderat kultur i sina planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmärksammar även tidigare rekommendationer om att 10 % av faciliteten för återhämtning och resiliens ska anslås för att stödja utbildning.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en fullständig rapport om hur faciliteten för återhämtning och resiliens bidrar till de kulturella och kreativa sektorerna och utbildningen.

    19. Europaparlamentet välkomnar initiativet för ett nytt europeiskt Bauhaus, som bygger broar mellan å ena sidan forsknings- och teknikvärlden och å andra sidan konst- och kulturvärlden, för att på ett effektivt sätt ta itu med samhällsproblem och bygga hållbara och inkluderande bostadsområden. Parlamentet noterar dock bekymrat att det fortfarande saknas ett sammanhängande och strategiskt tillvägagångssätt för finansieringen av initiativet.

    20. Europaparlamentet anser att enbart användning av befintliga medel kanske inte räcker för att uppnå målen i detta initiativ och betonar behovet av nya medel.

    21. Europaparlamentet efterlyser en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen i samband med vilken man kan undersöka möjligheterna att inrätta långsiktig specifik finansiering för initiativet för ett nytt europeiskt Bauhaus liksom för det europeiska utbildningsområdet.

    22. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder för inkludering som kommissionen har lagt fram för att stärka programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren fram till 2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra konkreta inkluderingsåtgärder med avseende på programmet Kreativa Europa och att på ett transparent sätt bedöma genomförandet av dem och meddela parlamentet resultaten.

    23. Europaparlamentet efterlyser specifika inkluderingsåtgärder som riktar sig till människor med färre möjligheter och människor med funktionsnedsättning, inbegripet ungdomar. Parlamentet förespråkar också att särskild vikt ska fästas vid personer från landsbygdsområden, avlägsna områden och bergsområden som omfattas av sådana åtgärder.

    24. Europaparlamentet är tillfreds med att parlamentet har lyckats säkra ytterligare 8 miljoner euro till programmet Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för att finansiera Europaåret för ungdomar 2022 och säkerställa att de bägge programmens kärnverksamhet inte påverkas. Parlamentet beklagar att detta extra belopp fortfarande är långt ifrån tillräckligt för att täcka detta initiativs behov.

    25. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att göra gemensam sak med medlagstiftarna, som har förbundit sig att se till att Europaåret för ungdomar 2022 får bestående effekter genom att planera för uppföljningsaktiviteter och säkerställa tillräcklig finansiering för 2023 och genom att göra en grundlig utvärdering av detta Europaår. Parlamentet påminner i detta avseende om kommissionens åtagande att under hela året och inom den innevarande fleråriga budgetramen och EU:s program och instrument göra en kartläggning i syfte att identifiera extra finansiering för perioden efter 2022 och att regelbundet rapportera till parlamentet och rådet om framsteg på detta område.

    26. Europaparlamentet upprepar att kommissionen måste göra en noggrann utvärdering och i slutet av 2023 översända en rapport till parlamentet om genomförandet och resultatet av den verksamhet som finansierats av Europaåret för ungdomar.

    27. Europaparlamentet betonar konsekvenserna av den ekonomiska nedgången och upprepar med kraft sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att öka det tillgängliga stödet för nyhetsmedier och de audiovisuella sektorerna. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en permanent EU-fond för nyhetsmedier för att stärka den oberoende nyhetsbevakningen, skydda de europeiska journalisternas och journalismens oberoende och garantera pressfriheten.

    28. Europaparlamentet noterar Euronews ändrade ägarstruktur. Parlamentet är dock fortsatt oroat över att alla förutsättningar för att garantera det journalistiska oberoendet eventuellt inte är uppfyllda. Parlamentet anser att ett villkor för säkerställandet av en reservfond för Euronews måste vara att de största aktieägarna vidtar skriftliga, detaljerade och konkreta åtgärder för att effektivt garantera journalistiskt oberoende. Parlamentet insisterar på att dessa åtaganden måste kunna bedömas korrekt och regelbundet ses över av EU:s institutioner.

    29. Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökad transparens och en omfattande översyn av EU:s utgifter för multimedieåtgärder i syfte att säkerställa stabilitet, förutsägbarhet och kontroll vad gäller dessa åtgärder.

    30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur att fortsätta att förbättra sina it-system och it-verktyg och göra dem mer tillgängliga, och att föreslå ytterligare åtgärder för administrativ förenkling som krävs för ett smidigt och framgångsrikt genomförande av programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren, liksom pilotprojekt och förberedande åtgärder under 2023.

    31. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya interaktiva vägledning som kartlägger alla relevanta finansieringsmöjligheter för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna för att förbättra deras kunskaper och möjligheter att utnyttja tillgängligt EU-stöd, och efterlyser regelbunden rapportering om detta verktygs effektivitet.

    32. Europaparlamentet noterar att det fortfarande finns ett behov av att göra EU:s åtgärder för kultur, utbildning, ungdomar, medier och idrott mer synliga och öka förståelsen för dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka sin externa kommunikation och bättre synliggöra unionens finansiering, bl.a. genom att diversifiera de verktyg som för närvarande används.

    33. Europaparlamentet är bekymrat över medborgarnas bristande kunskap om det demokratiska livet i Europa och deras bristande deltagande i det. Parlamentet betonar att det behövs fler initiativ, utöver inrättandet av de europeiska universitetsnätverken, för att stärka medborgar- och medborgarskapsutbildningen på EU-nivå, inbegripet EU-politik och EU-program och, när så är möjligt, inrättandet av permanenta strukturer på medlemsstatsnivå med siktet inställt på att främja utvecklingen av medborgarskapsutbildning och mobilitet som drivkrafter för en större känsla av europeisk samhörighet bland unga människor.

    34. Europaparlamentet är bekymrat över situationen efter brexit för studerande från EU som vill delta i studieutbyten i Förenade kungariket. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga diplomatiska medel för att övertyga Förenade kungariket om fördelarna med att på nytt ansluta sig till Erasmus+ som fullvärdig medlem.

    35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja förhandla med Schweiz om dess fullständiga deltagande i Erasmus+-programmet, oberoende av förhandlingar om andra aspekter av förbindelserna mellan EU och Schweiz.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    Antagande

    7.2.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    24

    1

    3

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Asim Ademov, Ilana Cicurel, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Alexis Georgoulis, Catherine Griset, Sylvie Guillaume, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Monica Semedo, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Salima Yenbou, Theodoros Zagorakis

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Christian Ehler, Loucas Fourlas, Elżbieta Kruk, Viola Von Cramon-Taubadel

     


    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    24

    +

    ECR

    Dace Melbārde

    PPE

    Asim Ademov, Christian Ehler, Loucas Fourlas, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis

    Renew

    Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva, Monica Semedo

    S&D

    Sylvie Guillaume, Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Massimiliano Smeriglio

    The Left

    Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek

    Verts/ALE

    Viola Von Cramon-Taubadel, Salima Yenbou

     

    1

    -

    ID

    Catherine Griset

     

    3

    0

    ECR

    Elżbieta Kruk, Andrey Slabakov

    ID

    Gianantonio Da Re

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     

     

     

     


     

    YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN (10.2.2022)

    till budgetutskottet

    över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    Föredragande av yttrande: Monika Vana

    FÖRSLAG

    Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    A. Jämställdhet är ett av unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, och därmed fastställs principen om jämställdhetsintegrering som föreskriver att jämställdhet måste införlivas på alla nivåer i budgetprocessen.

    B. Medlemsstaterna och EU måste utrota och effektivt ta itu med diskriminering. En allt större andel av EU:s budget, inbegripet EU:s strukturfonder och investeringar i omsorgstjänster av hög kvalitet, måste utformas för att underlätta en bättre balans mellan arbete och privatliv för alla, med särskilt fokus på att förbättra jämställdheten, även för kvinnor, flickor och hbti+-personer.

    1. Europaparlamentet noterar att även om alla EU-institutioner vägleds av fördragen och EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 när det gäller att genomföra jämställdhetsintegrering i sitt beslutsfattande och i sina institutionella frågor, finns det för närvarande ingen konsekvent strategi eller något strukturerat samarbete. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och betonar behovet av ytterligare åtgärder.

    2. Europaparlamentet beklagar att trots att parlamentet vid upprepade tillfällen efterlyst ett främjande och genomförande av jämställdhetsintegrering, jämställdhetsbudgetering och könsspecifika konsekvensbedömningar inom alla unionens politikområden, bekräftas det i revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2021[24] att EU:s budgetcykel ännu inte tar tillräcklig hänsyn till jämställdhet och att kommissionen ännu inte har levt upp till sitt åtagande om jämställdhetsintegrering i EU:s budget. Parlamentet betonar att kommissionen på lämpligt sätt bör ta itu med denna situation i sitt budgetförslag för 2023. Parlamentet påminner i detta avseende om rekommendationerna i revisionsrättens rapport från 2021 om vikten av EU-budgetens bidrag till jämställdhet.

    3. Europaparlamentet understryker att ett jämställdhetsperspektiv bör integreras till fullo och på lämpligt sätt på alla nivåer i budgetprocessen, särskilt mot bakgrund av covid-19-pandemins könsrelaterade konsekvenser och det ökande bakslaget för kvinnors rättigheter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i flera medlemsstater. Parlamentet efterlyser jämställdhetsbudgetering och införande av jämställdhetsrelaterade mål i alla EU-program och fastställande av relevanta budgetposter, en effektiv övervakning av EU-budgetens bidrag till jämställdhet och en jämställdhetsmedveten översyn av programmen, varvid utgifterna ska anpassas i enlighet med slutsatserna.

    4. Europaparlamentet noterar att jämställdhet är allmänt erkänt som en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, och att Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) uppskattar att en förbättrad jämställdhet skulle kunna leda till en ökning av EU:s BNP per capita med mellan 6,1 % och 9,6 % fram till 2050.

    5. Europaparlamentet betonar behovet av systematisk insamling, rapportering och utvärdering av könsuppdelade uppgifter av hög kvalitet, som hittills inte samlats in på ett korrekt sätt och inte utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet efterlyser krav på att systematiskt samla in och rapportera dessa uppgifter i kommande lagstiftningsförslag om EU:s finansieringsprogram och som en del av prestationsrapporterna i den årliga budgeten, varvid hänsyn ska tas till att jämställdhetsstrategin för 2020–2025 betonar behovet av adekvat insamling av uppgifter och tillhörande åtaganden från kommissionens sida.

    6. Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har införlivat jämställdhetsintegrering på ett adekvat sätt i budgetprocessen, trots att detta är en övergripande princip i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att utveckla en metod för att mäta könsrelaterade utgifter och dess pågående bedömning av insamling av könsrelaterade uppgifter. Parlamentet förväntar sig att höras under hela bedömningsprocessen, även innan kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport offentliggörs. Parlamentet påminner om att den tredje handlingsplanen för jämställdhet och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden har könsrelaterade utgiftsmål. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullt ut uppfyller sina åtaganden och rapporterar specifikt om detta till budgetmyndigheten.

    7. Europaparlamentet betonar vikten av utbildning för att förse personalen med sakkunskap i syfte att genomföra jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering på ett effektivt sätt.

    8. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som EIGE spelar när det gäller att samla in uppgifter och tillhandahålla sakkunskap om bristande jämställdhet mellan kvinnor och män i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i lämplig utsträckning öka resurserna för EIGE, både i fråga om budget och personal, så att institutet kan utföra sina grundläggande uppgifter, särskilt mot bakgrund av covid-19-pandemins inverkan på jämställdheten och bakslaget för kvinnors rättigheter.

    9. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som investeringar i offentliga tjänster av hög kvalitet, inbegripet hälso- och sjukvård och social infrastruktur, spelar för att hantera sociala kriser och hälsokriser, bygga upp social resiliens och bekämpa ojämlikhet. Parlamentet betonar vikten av att skapa högkvalitativa arbetstillfällen inom dessa sektorer i syfte att uppnå en rättvis omställning till ett mindre koldioxidintensivt samhälle.

    10. Europaparlamentet upprepar att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av covid‑19‑pandemin, bland annat med tanke på en upptrappning av könsrelaterat våld och trakasserier, begränsad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, obetald och ojämlik fördelning av omsorgsansvar och hushållsansvar, samt sysselsättning, särskilt för dem som har otrygga anställningar, kvinnodominerade sektorer och den informella ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att minska den växande ojämlikheten, särskilt genom tillämpningen av jämställdhetsbudgetering i de återhämtnings- och resiliensplaner som finns i NextGenerationEU och sammanhållningspolitiken, och genom att säkerställa en jämställd digitalisering. Parlamentet betonar därför vikten av att främja digital utbildning och kunskap om digital teknik, och vikten av att beakta jämställdhetsaspekten i EU:s digitaliseringspolitik.

    11. Europaparlamentet beklagar könsklyftan när det gäller digitala färdigheter, karriärer inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, industriellt ledarskap och entreprenörskap. Parlamentet betonar vikten av att främja kvinnors ekonomiska egenmakt, bland annat genom att stödja kvinnligt företagande. Parlamentet upprepar att EU:s budget bör förses med verktyg för att uppmuntra kvinnors deltagande och intresse för sektorerna och yrkena inom den digitala ekonomin och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik genom unionsprogram på områden såsom forskning, innovation och teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå större resurser till dessa områden, stärka de tillgängliga instrumenten och utveckla samarbete mellan dessa instrument för att främja jämställdhet inom dessa sektorer, även för kvinnor på landsbygden.

    12. Europaparlamentet betonar vikten av tillräckliga och öronmärkta finansiella resurser till relevanta program, bland annat inom ramen för EU-instrument såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, mot bakgrund av det ökande bakslaget för jämställdhet och kvinnors rättigheter och en ökning av det könsrelaterade våldet under covid-19-krisen.

    13. Europaparlamentet efterlyser ökade, ambitiösa och specifika budgetanslag för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld inom ramen för Daphne.

    14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka budgetanslagen till civilsamhällesorganisationer som verkar för kvinnors rättigheter i Europa, inbegripet de som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, såsom de som underlättar gränsöverskridande samarbete mellan organisationer som tillhandahåller säker och laglig abort.

    15. Europaparlamentet påminner om kravet på att anslå minst 40 % av de medel som avsatts till delområdet jämlikhet, rättigheter och jämställdhet inom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och till delområdet Daphne, till verksamhet för att förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld och minst 15 % till verksamhet som främjar kvinnors fulla åtnjutande av rättigheter, kvinnors egenmakt, jämställdhetsintegrering och jämställdhet mellan könen, inbegripet balans mellan arbetsliv och privatliv.

    16. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som sammanhållningspolitiken spelar för att främja jämställdhet. Parlamentet välkomnar att ett jämställdhetsbaserat system för spårning av utgifter inkluderats i Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, vilket kommer att möjliggöra en bättre övervakning av investeringar som rör jämställdhet. Parlamentet beklagar bedömningen under förhandlingarna att en könsuppdelning i de flesta fall inte är relevant för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

    17. Europaparlamentet upprepar sin begäran om särskilda budgetposter i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden med särskild inriktning på åtgärder som rör könsrelaterat våld samt jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Parlamentet upprepar att alla program, som standardpraxis, bör innehålla mål och indikatorer som rör jämställdhet för att åstadkomma konkreta och mätbara effekter, och att de bör ha särskilda budgetposter när de inbegriper särskilda riktade åtgärder.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka de medel som avsätts för informationskampanjer och bekämpning av könsstereotyper.

    19. Europaparlamentet efterlyser större samordning mellan de instrument som finns tillgängliga i EU:s budget för att främja jämställdhet, förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv och stödja kvinnors tillträde till arbetsmarknaden, bland annat genom att säkerställa investeringar i omsorgstjänster.

    20. Europaparlamentet upprepar behovet av större insatser för att stödja kvinnor i mer utsatta situationer, däribland kvinnor med funktionsnedsättning, ensamstående mödrar, invandrarkvinnor, kvinnor som bor i avlägsna landsbygdsområden och kvinnor som utsätts för diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung samt hbti± personer.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    Antagande

    10.2.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    29

    4

    3

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Isabella Adinolfi, Simona Baldassarre, Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Annika Bruna, Margarita de la Pisa Carrión, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Lívia Járóka, Arba Kokalari, Alice Kuhnke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Radka Maxová, Andżelika Anna Możdżanowska, Maria Noichl, Sandra Pereira, Pina Picierno, Sirpa Pietikäinen, Samira Rafaela, Evelyn Regner, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Eugenia Rodríguez Palop, María Soraya Rodríguez Ramos, Christine Schneider, Sylwia Spurek, Jessica Stegrud, Isabella Tovaglieri, Hilde Vautmans, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Chrysoula Zacharopoulou, Marco Zullo

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Sylvie Brunet

     


    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

    29

    +

    PPE

    Isabella Adinolfi, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Arba Kokalari, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Sirpa Pietikäinen, Christine Schneider, Elissavet Vozemberg‑Vrionidi

    Renew

    Sylvie Brunet, Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos, Hilde Vautmans, Chrysoula Zacharopoulou, Marco Zullo

    S&D

    Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Radka Maxová, Maria Noichl, Pina Picierno, Evelyn Regner

    The Left

    Sandra Pereira, Eugenia Rodríguez Palop

    Verts/ALE

    Alice Kuhnke, Terry Reintke, Diana Riba i Giner, Sylwia Spurek

     

    4

    -

    ECR

    Andżelika Anna Możdżanowska, Margarita de la Pisa Carrión, Jessica Stegrud

    ID

    Annika Bruna

     

    3

    0

    ID

    Simona Baldassarre, Isabella Tovaglieri

    NI

    Lívia Járóka

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     

     


    STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR (3.2.2022)

    till budgetutskottet

    om riktlinjerna för budgeten 2023 – avsnitt III

    (2021/2226(BUI))

    För utskottet för sysselsättning och sociala frågor: Dragoş Pîslaru (ordförande)

     

    ÄNDRINGSFÖRSLAG

    Utskottet för sysselsättning och sociala frågor lägger fram följande ändringsförslag för budgetutskottet som ansvarigt utskott:

    Ändringsförslag  1

    Förslag till resolution

    Beaktandeled 8a (nytt)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

     med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen i november 2017, kommissionens handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 4 mars 2021 och Portoförklaringen om sociala frågor som antogs av Europeiska rådets medlemmar i maj 2021,

    Ändringsförslag  2

    Förslag till resolution

    Beaktandeled 9a (nytt)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

     med beaktande av sin resolution av den [......] om sysselsättning och social återhämtning efter pandemin för att ge unga människor i EU makt över sina liv,

    Ändringsförslag  3

    Förslag till resolution

    Punkt 1

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    1. Europaparlamentet pekar på den ekonomiska återhämtningen 2021 och den förväntade ytterligare tillväxten under 2022. Parlamentet noterar dock osäkerheten i de ekonomiska utsikterna, mot bakgrund av faktorer såsom störningar i leveranskedjan, höga energipriser, stigande inflation och den fortsatta covid-19-pandemin. Parlamentet påminner därför om att unionens budget för 2023 kommer att spela en viktig roll för att stärka unionens ekonomi, säkerställa att ingen hamnar på efterkälken och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

    1. Europaparlamentet pekar på den ekonomiska återhämtningen 2021 och den förväntade ytterligare tillväxten under 2022. Parlamentet noterar att 2023 också kommer att bli ett viktigt år för den sociala och ekonomiska återhämtningen från krisen efter covid-19-pandemin. Parlamentet noterar dock osäkerheten i de ekonomiska utsikterna, mot bakgrund av faktorer såsom störningar i leveranskedjan, höga energipriser, stigande inflation, betydande sociala utmaningar såsom ökad arbetslöshet och fattigdom och den fortsatta covid-19-pandemin. Parlamentet konstaterar att i detta sociala landskap med ökande ojämlikheter drabbas kvinnor, barn, ungdomar och äldre särskilt hårt av de olika otrygga socioekonomiska situationer som uppstår till följd av covid-19-pandemin, och de riskerar att hamna på efterkälken. Parlamentet betonar att de sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningar som är en följd av pandemin har drabbat vissa medlemsstater, regioner och sociala grupper på ett oproportionerligt sätt, särskilt de mest utsatta befolkningsgrupperna och arbetsmarknaderna. Parlamentet påminner därför om att unionens budget för 2023 kommer att spela en viktig roll för att stärka unionens ekonomi och konkurrenskraft, säkerställa en rättvis omställning och social rättvisa och resiliens så att ingen hamnar på efterkälken och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och en uppåtgående social konvergens

    Ändringsförslag  4

    Förslag till resolution

    Punkt 2

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    2. Europaparlamentet åtar sig därför att arbeta för att anta en framtidsinriktad budget som matchar unionens politiska prioriteringar, säkerställer en starkare hälsounion, gör den gröna och digitala omställningen framgångsrik och främjar återhämtningen, inbegripet ökat stöd till små och medelstora företag, främjar rättsstatsprincipen och dess tillämpning, bidrar till större möjligheter för ungdomar i hela unionen och säkerställer ett starkare Europa.

    2. Europaparlamentet åtar sig därför att arbeta för antagandet av en framtids- och investeringsinriktad budget med en stark social och ekonomiskt hållbar dimension som matchar unionens politiska prioriteringar och de sex pelarna i faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar att dessa prioriteringar innefattar en starkare hälsounion, där ingen hamnar på efterkälken i den gröna och digitala omställningen, en hållbar och resilient återhämtning för alla, inbegripet genom ökat stöd till små och medelstora företag, rättsstatsprincipen och dess tillämpning, investering i de yngre generationerna och större möjligheter för ungdomar och de sämst ställda och andra missgynnade grupper, såsom barn, hbtqi+-familjer, ensamförälderfamiljer, personer med funktionsnedsättningar, migranter och flyktingar och romer i hela unionen, anpassning till de förestående förändringarna på arbetsmarknaden med stöd av välutrustade offentliga arbetsförmedlingar, bevarande och skapande av hållbar sysselsättning av hög kvalitet med full respekt för arbetstagares rättigheter och anständiga sysselsättnings- och arbetsvillkor, vilket bidrar till kampen mot fattigdom och minskar socialt utanförskap, ojämlikhet och diskriminering, särskilt i fråga om barn och ungdomar, och en större social inkludering av äldre säkerställer ett starkare, mer motståndskraftigt och konkurrenskraftigt Europa på grundval av strategiskt oberoende och suveränitet.

    Ändringsförslag  5

    Förslag till resolution

    Punkt 2a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

     Europaparlamentet framhåller att eftersom covid-19-pandemin fortsätter att skapa ekonomisk osäkerhet är det viktigt att fortsätta att finansiera återhämtningen och ta itu med de sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningar som följer av pandemin, samt att stödja arbetstagare och företag i övergången till en mer solidarisk digital, grönare och mer klimatneutral ekonomi. Parlamentet betonar därför att EU-budgeten är ett tillfälle att ställa om till en hållbarhetsagenda som drivs av ett större åtagande att främja hållbar tillväxt, full sysselsättning och anständigt arbete genom att prioritera investeringar och politiska åtgärder som ger resultat för människor, skapar arbetstillfällen av god kvalitet, skyddar arbetstagare och bygger starkare EU-institutioner som förbundit sig till solidaritet och sociala framsteg.

    Ändringsförslag  6

    Förslag till resolution

    Underrubrik 1a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    Säkerställa fullständig social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och uppnå högsta möjliga standarder för sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter

    Ändringsförslag  7

    Förslag till resolution

    Punkt 2b (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

     Europaparlamentet anser att det, i ljuset av den fortsatta försämringen av arbetsvillkoren, de alarmerande siffrorna om fattigdom och social utestängning, de oroväckande arbetslöshetsnivåerna och de fortsatta diskrimineringsproblemen, krävs ambitiösa budgetåtgärder. Parlamentet efterlyser därför robusta anslag till ESF+.

    Ändringsförslag  8

    Förslag till resolution

    Punkt 3

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    3. Europaparlamentet välkomnar prioriteringen av unionens hälsopolitik och framhåller i detta sammanhang programmet EU för hälsa och klustret för hälsa i Horisont Europa. Parlamentet noterar att budgeten för beredskapsåtgärder som vidtas av myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser kommer från dessa program och från unionens civilskyddsmekanism, och uttrycker djup oro över att detta skulle kunna äventyra uppnåendet av andra viktiga hälsomål. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för planen mot cancer.

    3. Europaparlamentet välkomnar prioriteringen av unionens hälsopolitik och framhåller i detta sammanhang programmet EU för hälsa och klustret för hälsa i Horisont Europa. Parlamentet tar del av de senaste uppgifterna1a som visar att det psykiska välbefinnandet hos européer i alla åldersgrupper har nått sin lägsta nivå sedan pandemins början. Parlamentet noterar att budgeten för beredskapsåtgärder som vidtas av myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser kommer från dessa program och från unionens civilskyddsmekanism, och uttrycker djup oro över att detta skulle kunna äventyra uppnåendet av andra viktiga hälsomål. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för planen mot cancer, och lyfter fram vikten av EU-lagstiftning som fastställer miniminormer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och för att säkerställa högsta tekniskt möjliga skydd för arbetstagare. Parlamentet betonar att kommissionen behöver säkerställa att det finns tillräckligt med personal som kan fullgöra sina uppgifter på området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och framför allt utarbeta en handlingsplan som omfattar minst 25 ytterligare yrkeshygieniska gränsvärden och utan dröjsmål säkerställa en lagstiftningsmässig uppföljning.

     

    __________________

     

    1a https://www.eurofound.europa.eu/publications/report/2021/living-working-and-covid-19-update-april-2021-mental-health-and-trust-decline-across-eu-as-pandemic

    Ändringsförslag  9

    Förslag till resolution

    Punkt 4

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    4. Europaparlamentet noterar vikten av andra unionsprogram, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller att tillhandahålla investeringar i hälsoåtgärder och hälsoinfrastruktur, och betonar behovet av synergier mellan dessa verksamheter och EU för hälsa. Parlamentet påminner också om vikten av ett stadigt genomförande och tillgång till tekniskt stöd för medlemsstater med låg administrativ kapacitet. Parlamentet betonar att de decentraliserade hälso- och sjukvårdsmyndigheterna bör få tillräcklig finansiering.

    4. Europaparlamentet noterar vikten av andra unionsprogram, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller att tillhandahålla investeringar i förebyggande hälso- och sjukvård och motståndskraftiga system och infrastrukturer för hälso- och sjukvård, och betonar behovet av synergier mellan dessa verksamheter och EU för hälsa. Parlamentet påminner också om vikten av ett stadigt genomförande och tillgång till tekniskt stöd för medlemsstater med låg administrativ kapacitet. Parlamentet betonar att de decentraliserade hälso- och sjukvårdsmyndigheterna bör få tillräcklig finansiering för att kunna fullgöra de uppgifter och ansvarsområden som de har tilldelats och efterlyser transparens i offentliga investeringar.

    Ändringsförslag  10

    Förslag till resolution

    Punkt 4a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

     Europaparlamentet påminner om att den dubbla omställningen till en grön och digital ekonomi med anständiga arbetsvillkor och respekt för arbetstagares rättigheter kommer att kräva adekvata resurser och investeringar för att klara av anpassningen till den infrastruktur och konnektivitet och de produktionsanläggningar som krävs och ge arbetstagare lämpligt stöd.

    Ändringsförslag  11

    Förslag till resolution

    Punkt 5

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    5. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av den gröna given och uppnåendet av unionens utsläppsminskningsmål kommer att kräva omfattande investeringar, men betonar samtidigt att kostnaden för uteblivna åtgärder skulle bli mycket högre. Parlamentet betonar att unionens budget står i centrum för insatserna för en rättvis omställning till en grönare och mer motståndskraftig union där ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att fullt ut genomföra mekanismen för en rättvis omställning.

    5. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av den gröna given och uppnåendet av unionens utsläppsminskningsmål kräver brådskande och omfattande investeringar, även för anpassning av industriella produktionsanläggningar och förbättring av tillhörande infrastruktur, men betonar samtidigt att kostnaden för uteblivna åtgärder skulle bli mycket högre. Parlamentet betonar att klimatåtgärder bör åtföljas av lämpliga sociala åtgärder, inbegripet social infrastruktur, inte minst för att stödja skapandet av anständiga och varaktiga arbetstillfällen och omskolning och kompetensutveckling för arbetstagare, för en rättvis omställning till en grönare och mer motståndskraftig union. Parlamentet framhåller att man snarast behöver anta instrument som förhindrar att utsatta grupper drabbas av negativa sociala konsekvenser som kan uppstå till följd av genomförandet av klimatåtgärderna i den europeiska gröna given. Parlamentet insisterar på att man vid utformningen av politik som förändrar spelreglerna för kommande generationer måste ge strategier och mål på det sociala området och miljöområdet samma tyngd som man ger ekonomiska strategier och mål. Parlamentet betonar att unionens budget är avgörande för en rättvis omställning till en grönare och mer motståndskraftig union där ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet betonar vikten av strategier och åtgärder som stöder övergången på arbetsmarknaden, och att våra ekonomiers konkurrenskraft behöver stärkas mot bakgrund av den gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att fullt ut genomföra mekanismen för en rättvis omställning så att den till fullo kompletterar andra instrument, såsom Europeiska socialfonden+ (ESF+) och den kommande sociala klimatfonden, för att bistå de mest utsatta i denna omställning, oavsett om det gäller inkludering på arbetsmarknaden eller i fråga om deras möjligheter att investera i effektivare energienheter.

    Ändringsförslag  12

    Förslag till resolution

    Punkt 5a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    5a. Europaparlamentet förespråkar en starkare samverkan mellan det nya 55 % -paketet och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, eftersom alla lagstiftningsförslag om klimatet bör åtföljas av lämpliga sociala åtgärder för att garantera en rättvis omställning och skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om en social klimatfond för att mildra de negativa sociala konsekvenserna av en utvidgning av handeln med utsläppsrätter till byggnads- och vägtransportsektorerna. Parlamentet varnar för att det föreslagna instrumentet är klart otillräckligt både när det gäller dess syften och dess finansiering, och anser att instrumentet också bör användas för att främja sysselsättning av hög kvalitet och anständiga arbetsvillkor. Parlamentet insisterar på att man vid utformningen av politik som förändrar spelreglerna för kommande generationer måste ge strategier och mål på det sociala området och miljöområdet samma tyngd som man ger ekonomiska strategier och mål.

    Ändringsförslag  13

    Förslag till resolution

    Punkt 6

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    6. Europaparlamentet betonar behovet av investeringar i forskning och innovation avseende grön teknik och gröna processer, bland annat i syfte att ge unionen en konkurrensfördel i den framtida ekonomin med nettonollutsläpp, och framhåller Horisont Europa i detta sammanhang. Parlamentet anser att unionen fullt ut måste utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att modernisera och koppla samman sin transport- och energiinfrastruktur.

    6. Europaparlamentet betonar behovet av investeringar i forskning och innovation avseende grön teknik, gröna processer, och färdigheter, bland annat i syfte att ge unionen en konkurrensfördel i den framtida ekonomin med nettonollutsläpp, och framhåller Horisont Europa i detta sammanhang. Parlamentet anser att unionen fullt ut måste utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att modernisera och koppla samman sin transport- och energiinfrastruktur.

    Ändringsförslag  14

    Förslag till resolution

    Punkt 8

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    8. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens konkurrenskraft att ytterligare digitalisera ekonomin och den offentliga sektorn. Parlamentet anser att en framgångsrik digital omställning kräver forsknings- och innovationsinsatser inom ramen för Horisont Europa, betydande investeringar i digital infrastruktur genom FSE:s digitala del och stöd på områden såsom artificiell intelligens och cybersäkerhet genom programmet för ett digitalt Europa. Parlamentet pekar på behovet av att ta itu med den digitala kompetensklyftan genom att främja avancerad digital kompetens,

    8. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens konkurrenskraft att ytterligare digitalisera ekonomin och den offentliga sektorn och att komma till rätta med fragmentering, samtidigt som man säkerställer lika villkor för alla ekonomiska aktörer, garanterar arbetstagarrättigheter och anständiga arbetstillfällen för alla arbetstagare, inbegripet arbetstagare på plattformar och med atypiska anställningar, och till fullo respekterar den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet värdesätter de fördelar som den digitala omvandlingen och artificiell intelligens (AI) för med sig i fråga om att skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar dock att automatisering och AI också kan leda till en förlust av arbetstillfällen och störningar på arbetsmarknaden, och påminner om att arbetstagare som påverkas av dessa förändringar behöver ges ett adekvat skydd, och att anständiga arbetsvillkor och rätten att inte vara uppkopplad bör garanteras, särskilt i samband med den ökade användningen av AI och distansarbete. Parlamentet betonar att mekanismer för att förebygga arbetslöshet och verktyg för yrkesmässig omställning behöver göras tillgängliga för arbetstagare för att på ett hållbart sätt stödja den digitala omställningen, och framhåller att det krävs investeringar för förbättring av tillhörande infrastruktur, konnektivitet, nätsäkerhet och den framtida organisationen av arbete. Parlamentet anser att en framgångsrik digital omställning kräver forsknings- och innovationsinsatser inom ramen för Horisont Europa, betydande investeringar i digital infrastruktur genom FSE:s digitala del och stöd på områden såsom artificiell intelligens och cybersäkerhet genom programmet för ett digitalt Europa. Parlamentet pekar på behovet av att ta itu med den digitala kompetensklyftan genom att främja avancerad digital kompetens och lika tillgång till utbildningsprogram på detta område, inte minst genom att se till att EU-medel som inriktas på avancerad digital kompetens överensstämmer med de socioekonomiska behoven på framtidens arbetsmarknad. Parlamentet noterar att det behövs investeringar i digitala färdigheter även för äldre och personer som bor i avlägsna områden.

    Ändringsförslag  15

    Förslag till resolution

    Punkt 8a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    8a. Europaparlamentet påpekar att det behövs framtida kompetensstrategier och åtgärder för att stödja övergången på arbetsmarknaden och en bättre anpassning till demografiska förändringar, automatisering och digitalisering, särskilt genom att förbättra den politiska ramen för högkvalitativ och inkluderande utbildning och vidareutbildning, och även genom att garantera rätten till vuxenutbildning och tillgång till kompetenshöjning och omskolning, betald studieledighet, fullständiga kvalifikationer, validering av informellt och icke-formellt lärande samt vägledning och rådgivning.

    Ändringsförslag  16

    Förslag till resolution

    Punkt 9

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    9. Europaparlamentet konstaterar att unionens finansieringsprogram bidrar till den ekonomiska återhämtningen, och särskilt till att stödja små och medelstora företag. Parlamentet framhåller i detta sammanhang InvestEU och dess del för små och medelstora företag samt möjligheten för små och medelstora företag som påverkas negativt av pandemin att inom ramen för programmet få kapitalstöd. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för programmet för den inre marknaden.

    9. Europaparlamentet konstaterar att unionens finansieringsprogram bidrar till den ekonomiska återhämtningen, och särskilt till att stödja små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet framhåller i detta sammanhang InvestEU och dess del för små och medelstora företag samt möjligheten för små och medelstora företag som påverkas negativt av pandemin att inom ramen för programmet få finansiellt och tekniskt stöd. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för programmet för den inre marknaden. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och erkänner deras roll i skapandet av kvalitativa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd.

    Ändringsförslag  17

    Förslag till resolution

    Underrubrik 3a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    Främja stark social återhämtning från pandemin

    Ändringsförslag  18

    Förslag till resolution

    Punkt 9a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9a. Europaparlamentet anser att det bör vara centralt för EU:s återhämtningsstrategi att med hjälp av EU:s budget och offentliga budgetar ta itu med de sociala klyftorna genom sociala investeringar på viktiga politikområden, och förbättra levnads- och arbetsvillkoren för personer som påverkas både av krisen till följd av pandemin och en påskyndad grön och digital omställning. Parlamentet betonar att till dess att de ekonomiska effekterna av pandemin är kända måste sådana åtgärder kompletteras med den allmänna undantagsklausulen med stöd av en sammanhängande ECB-politik samt stabilitets- och tillväxtpakten vars syfte är människors allmänna välbefinnande, en inkluderande arbetsmarknad och skydd för arbetstagarna.

    Ändringsförslag  19

    Förslag till resolution

    Punkt 9b (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9b. Europaparlamentet anser att sociala risker och olika sysselsättningseffekter och långtidsarbetslöshet inom särskilda branscher till följd av pandemin bör angripas på lämpligt sätt och förhindras i så stor utsträckning som möjligt. Parlamentet betonar i detta avseende att det behövs investeringar i åtgärder för att ta itu med risker förbundna med otrygga arbetsförhållanden, arbetstidens förläggning, balansen mellan arbete och privatliv, övergången mellan arbeten och arbetskraftens rörlighet.

    Ändringsförslag  20

    Förslag till resolution

    Punkt 9c (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9c. Europaparlamentet erkänner den avgörande betydelsen av alla europeiska fonder och program på det sociala området, särskilt Europeiska socialfonden+, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF), React-EU med sina ytterligare resurser för Europeiska socialfonden (ESF), ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och faciliteten för återhämtning och resiliens m.fl. Parlamentet insisterar därför på att alla program inom det sociala området och i synnerhet ESF+ och Fead under de kommande årens återhämtningsinsatser ska få tillräckliga medel för att ta itu med den stigande arbetslösheten och fattigdomen i Europa.

    Ändringsförslag  21

    Förslag till resolution

    Punkt 9d (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9d. Europaparlamentet anser att principerna om konvergens uppåt och sociala framsteg måste vara vägledande vid antagandet av Portomålen om sysselsättning, fattigdom och utbildning och antagandet av delmål på nationell nivå. Kommissionen uppmanas att lägga fram en metod för att spåra utgifterna i EU-budgeten avseende målen för hållbar utveckling, som också kan användas för att bedöma de nationella återhämtningsplanernas investeringar.

    Ändringsförslag  22

    Förslag till resolution

    Punkt 9e (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9e. Europaparlamentet erkänner att ESF+ och faciliteten för återhämtning och resiliens måste bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att pelarens principer och sociala mål förverkligas och integreras i all lagstiftning, politik och genomförandeplaner med anknytning till NextGenerationEU. Parlamentet betonar att tillräckliga resurser bör tilldelas för att finansiera och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter som antogs i Porto och för att uppnå de överordnande målen i Portoförklaringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende säkerställa tillräckligt med personal för denna uppgift. Parlamentet anser att Portomålen avseende fattigdom bör vara mer utförliga i alla nationella återhämtnings- och resiliensplaner och på EU-nivå med en handlingsplan och en kraftfull strategi mot fattigdom med hjälp av avsevärda investeringar som angriper alla aspekter av fattigdom, inbegripet fattigdom bland förvärvsarbetande.

    Ändringsförslag  23

    Förslag till resolution

    Punkt 9f (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9f. Europaparlamentet menar att den sociala resultattavlan och välbefinnandeindikatorer bör användas för att mäta de övergripande effekterna av olika fonder, instrument och faciliteter som finansieras inom ramen för den fleråriga budgetramen och NextGenerationEU. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en metod för att spåra sociala utgifter i EU-budgeten utifrån principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

    Ändringsförslag  24

    Förslag till resolution

    Punkt 9g (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9g. Europaparlamentet kräver fortsatt stöd till system för korttidsarbete och arbetstagares inkomster samt andra former av sysselsättnings- och inkomststöd till dess att pandemin och dess ekonomiska konsekvenser klingar av. Parlamentet uppmanar kommissionen att med de positiva erfarenheterna av Sure-instrumentet som utgångspunkt införa ett permanent instrument i form av ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring för att skydda sysselsättningen och bekämpa arbetslöshet, bland annat genom att bevara arbetstillfällen och arbetstagares inkomster i situationer som uppstår till följd av externa chocker.

    Ändringsförslag  25

    Förslag till resolution

    Punkt 9h (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    9h. Europaparlamentet betonar att dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektiva avtalsförhandlingar är avgörande för att säkerställa jämlikhet, social sammanhållning, social rörlighet och hållbar tillväxt. Parlamentet påminner om att arbetsmarknadens parter och dialogen mellan dem måste vara en hörnsten i återhämtningsplanen och att de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna bör anpassas till handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och de överordnade målen i Portoförklaringen. Parlamentet betonar vikten av principen om partnerskap för att säkerställa arbetsmarknadsparternas medverkan i alla skeden av planeringen, utformningen, genomförandet och övervakningen av projekt som finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder samt i övriga relevanta EU-fonder, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens och React-EU.

    Ändringsförslag  26

    Förslag till resolution

    Punkt 10

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    10. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens trovärdighet att säkerställa en korrekt användning av unionens medel och att vidta alla åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget bör tillämpas omedelbart och fullt ut. Parlamentet anser att tillräckliga resurser bör göras tillgängliga för unionsorgan på detta område, såsom Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och Eurojust.

    10. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens trovärdighet att säkerställa en korrekt användning av unionens medel och att vidta alla åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget bör tillämpas omedelbart och fullt ut. Parlamentet anser att tillräckliga resurser bör göras tillgängliga för unionsorgan på detta område, såsom Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Eurojust.

    Ändringsförslag  27

    Förslag till resolution

    Punkt 11

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    11. Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen skyddar de andra grundläggande värden som unionen bygger på och är nära kopplad till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar vikten av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden för att upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen.

    11. Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen skyddar de andra grundläggande värden som unionen bygger på och är nära kopplad till respekten för demokrati, grundläggande rättigheter och mediefrihet. Parlamentet påminner om att främjandet av europeiska värden och kulturer spelar en aktiv roll när det gäller att stödja demokrati, icke-diskriminering och jämställdhet samt bekämpa desinformation och falska nyheter. Parlamentet betonar vikten av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden för att upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen. Parlamentet framhåller att programmet måste få tillräcklig finansiering och att resurserna till stöd för offer för könsrelaterat våld måste förstärkas genom Daphne-programmet.

    Ändringsförslag  28

    Förslag till resolution

    Punkt 12

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    12. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har haft en allvarlig negativ inverkan på ungdomar och har lett till förlorade möjligheter och sämre framtidsutsikter. Parlamentet är fast övertygat om att budgeten för 2023 bör innehålla ett fokus på ungdomar, med utgångspunkt i dynamiken från Europaåret för ungdomar 2022. Parlamentet betonar vikten av Erasmus+, som bör bli mer inkluderande och erbjuda fler möjligheter för människor från missgynnade förhållanden.

    12. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har haft en allvarlig negativ inverkan på ungdomar, särskilt på deras psykiska hälsa, och har lett till förlorade möjligheter, sysselsättningshinder, otrygga arbetsförhållanden, ekonomisk osäkerhet och sämre framtidsutsikter. Parlamentet är fast övertygat om att budgeten för 2023 bör innehålla ett fokus på ungdomar, bedöma konsekvenserna för ungdomar inom olika politikområden och erbjuda möjligheter för att stödja dem att klara av de nya utmaningar som pandemin fört med sig, särskilt när det gäller mental hälsa, med utgångspunkt i dynamiken från Europaåret för ungdomar 2022 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet betonar vikten av den förstärkta ungdomsgarantin och Erasmus+, som bör bli mer inkluderande och tillgänglig och erbjuda större mångfald och fler möjligheter för människor från minoriteter, såsom romer, personer med migrantbakgrund, hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättningar och personer från missgynnade ekonomiska förhållanden.

    Ändringsförslag  29

    Förslag till resolution

    Punkt 12a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    12a. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att reformera nationella utbildningsprogram och stärka EU:s åtgärder på detta område för att säkerställa att utbildningssystemen och utbildningsprogrammen och arbetstagarnas kvalifikationer är anpassade till näringslivets och samhällets behov. Parlamentet understryker att beslutsfattare på både EU-nivå och nationell nivå måste säkerställa hållbar och god utbildning och underlätta och stödja ungas (åter)inträde och möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden, tillträde till bra bostäder och genomgång av utbildning och kompetensutveckling, inbegripet digital och grön kompetens.

    Ändringsförslag  30

    Förslag till resolution

    Punkt 12b (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    12b. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att prioritera bekämpningen av ungdomsarbetslöshet, särskilt som en del av den europeiska återhämtningsinsatsen, att anslå tillräckliga medel till genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin och se till att de finansieringsinstrument som finns tillgängliga inom ramen för NextGenerationEU utnyttjas till fullo. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater, inte endast de som är värst drabbade av ungdomsarbetslöshet, att fortsätta att investera i faciliteten för återhämtning och resiliens, och att avsätta tillräckliga ESF+-resurser till åtgärder och reformer som syftar till att stödja sysselsättning av hög kvalitet för ungdomar, inbegripet kompetensutveckling och livslångt lärande.

    Ändringsförslag  31

    Förslag till resolution

    Punkt 12c (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    12c. Europaparlamentet understryker att kopplingen mellan socioekonomiska faktorer, såsom arbetslöshet, otrygga boendeförhållanden, skolstress samt psykisk hälsa och välbefinnande måste diskuteras för att säkerställa att man på EU-nivå intar en helhetssyn på psykisk hälsa. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att göra psykisk hälsa till en integrerad del av EU:s socioekonomiska återhämtning från pandemin och en arbetsmiljöprioritering, särskilt i utbildningsmiljöer och på arbetsplatser, och att ta itu med ojämlikheter i hälsa genom att tillhandahålla lämpligt stöd till utsatta grupper av ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att ungdomars psykiska hälsa är en strategisk prioritering av största vikt i EU:s kommande vårdstrategi.

    Ändringsförslag  32

    Förslag till resolution

    Punkt 13

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    13. Europaparlamentet pekar också på behovet av att stärka den europeiska solidaritetskåren, som hjälper ungdomar att skaffa sig praktisk erfarenhet i en annan medlemsstat och därigenom öka deras anställbarhet och chanser i livet. Parlamentet påminner om vikten av verksamhet för ungdomar inom ramen för Europeiska socialfonden+, särskilt när det gäller utbildning, och faciliteten för återhämtning och resiliens.

    13. Europaparlamentet pekar också på behovet av att stärka den europeiska solidaritetskåren, som hjälper ungdomar att skaffa sig praktisk erfarenhet i en annan medlemsstat och därigenom öka deras anställbarhet och chanser i livet och känsla för EU.

    Ändringsförslag  33

    Förslag till resolution

    Punkt 13a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    13a. Europaparlamentet betonar att man i samband med återhämtningen från den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-utbrottet måste bekämpa barnfattigdom och social utestängning för att förhindra en förlorad generation. Parlamentet välkomnar antagandet av den europeiska barngarantin, som syftar till att alla barn i Europa som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning ska ha tillgång till fri hälso- och sjukvård, utbildning, förskoleverksamhet och barnomsorg, samt anständiga bostadsförhållanden och tillräcklig näring. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att verkligen genomföra den europeiska barngarantin i hela unionen genom att integrera garantin inom alla relevanta politikområden.

    Ändringsförslag  34

    Förslag till resolution

    Punkt 13b (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    13b. Europaparlamentet beklagar djupt att mer än en fjärdedel av alla barn i EU drabbas eller löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Att bekämpa barnfattigdom kommer att bli än viktigare under de kommande åren i samband med återhämtningen efter covid-19-utbrottet. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av den europeiska barngarantin, som syftar till att alla barn i Europa som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning ska ha fri och faktisk tillgång till de mest grundläggande rättigheterna, såsom god hälso- och sjukvård, utbildning, förskoleverksamhet och barnomsorg, tillräcklig näring och anständiga bostadsförhållanden. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillgängliggöra och medlemsstaterna att utnyttja alla möjliga resurser för att genomföra barngarantin, däribland EST+, ReactEU, faciliteten för återhämtning och resiliens m.fl.

    Ändringsförslag  35

    Förslag till resolution

    Punkt 13c (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    13c. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det nya Alma-initiativet når ut till ungdomar, särskilt missgynnade ungdomar i åldern 18–29 år som varken arbetar eller studerar, genom att det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter deltar på plats. Parlamentet påminner om att för de mest missgynnade grupperna av ungdomar kommer handledning att vara avgörande när det gäller att få arbetslivserfarenhet från ett tillfälligt arbete i en annan medlemsstat, liksom stöd före, under och efter deltagandet i programmet, i syfte att leda ungdomar till sysselsättningsmöjligheter av god kvalitet. Parlamentet insisterar på att placeringar som genomförs genom Alma måste uppfylla minimikvalitetsstandarder, som upprätthåller ungdomars arbetstagarrättigheter, såsom skälig ersättning och tillgång till socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa Almas mervärde utöver de befintliga möjligheterna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Parlamentet efterlyser en inkluderingsstrategi för att säkerställa lika tillgång till Alma för alla ungdomar, förhindra diskriminering och ta itu med eventuella hinder som kan uppstå.

    Ändringsförslag  36

    Förslag till resolution

    Punkt 14

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    14. Europaparlamentet påminner om att pandemin också har drabbat äldre människor hårt. Parlamentet noterar att Erasmus+ erbjuder möjligheter för vuxna och äldre och uppmanar kommissionen att se till att de i högre grad drar nytta av programmet. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa rörlighet och frivilligarbete för äldre, liknande det som ungdomar åtnjuter inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

    14. Europaparlamentet påminner om att pandemin också har drabbat äldre människor hårt, vilket återigen visar på avsaknaden av politiska svarsåtgärder mot effekterna av demografiska förändringar i EU, såsom bristen på lämpliga och rimligt prissatta bostäder, vårdinrättningar av god kvalitet och tillräckliga omsorgs- och stödtjänster. Parlamentet betonar att man i budgeten bör understryka vikten av att skydda och främja de äldres värdighet och grundläggande rättigheter i EU genom att införa ett kriterium för åldrande med värdighet. Parlamentet efterlyser dessutom tillräcklig finansiering för att stödja investeringar i bostäder för att på ett effektivt sätt råda bot på de allt större problemen med brist på bostäder till överkomliga priser, undermåliga bostäder, utestängning från bostadsmarknaden och hemlöshet. Parlamentet noterar att Erasmus+ erbjuder möjligheter för vuxna och äldre och uppmanar kommissionen att se till att de i högre grad drar nytta av programmet. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa rörlighet och frivilligarbete för äldre, liknande det som ungdomar åtnjuter inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

    Ändringsförslag  37

    Förslag till resolution

    Punkt 19a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    19a. Europaparlamentet betonar att man måste anta ambitiösa strategier för att ta itu med social utestängning och bekämpa fattigdom, inbegripet barnfattigdom, och säkerställa anständiga arbetsvillkor och den faktiska efterlevnaden av dessa, anställningstrygghet, fullgott socialt skydd och könsbalanserade möjligheter samt främja en säker miljö och välbefinnande för alla i unionen, utan att någon lämnas utanför.

    Ändringsförslag  38

    Förslag till resolution

    Punkt 22a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    22a. Europaparlamentet understryker att parlamentet och övriga EU-institutioner bör föregå med gott exempel och skydda samhällsviktiga arbetstagare och deras jobb under pandemin. Parlamentet uttrycker i detta avseende stor oro över avtalen och arbetsvillkoren för arbetstagare som utför viktiga och strukturella tjänster åt EU-institutionerna, såsom städning och servering. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU-institutionerna att säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla anställda, inklusive arbetstagare i underleverantörskedjan och extern personal, och att undersöka möjligheten att använda egen personal för att utföra arbetsuppgifter och tjänster som tidigare lagts ut på entreprenad.

    Ändringsförslag  39

    Förslag till resolution

    Punkt 24

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    24. Europaparlamentet påminner om att kommissionen, senast den 1 januari 2023 och för vissa centralt förvaltade program, måste införa en metod för att mäta utgifter som är relevanta för främjandet av jämställdhet samt rättigheter och lika möjligheter för alla.

    24. Europaparlamentet menar att jämställdhetsbudgetering måste integreras för att bättre anpassa politik och verksamhet som främjar kvinnors lika deltagande på arbetsmarknaden och se till att det finns omfattande system för att övervaka och mäta anslagen till jämställdhetsbudgetering, kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och tillträde till ledande befattningar samt skillnaderna i sysselsättning och lön. Parlamentet efterlyser ett genomförande av jämställdhetsbudgetering i 2023 års allmänna budget genom tilldelning av budgetanslag, med beaktande av en jämställdhetsorienterad utvärdering av den föregående budgetperioden och säkerställande av lika deltagande i budgetprocessen. Parlamentet påminner om att kommissionen, senast den 1 januari 2023 och för vissa centralt förvaltade program, måste införa en metod för att mäta utgifter som är relevanta för främjandet av jämställdhet samt rättigheter och lika möjligheter för alla. Parlamentet påminner om vikten av en ambitiös finansiering och andra instrument till stöd för genomförande av lagstiftning och politik mot diskriminering. Parlamentet begär i detta sammanhang ökad finansiering av Daphne-programmet. Parlamentet betonar den viktiga roll som Europeiska jämställdhetsinstitutet spelar och att det måste tillförsäkras tillräcklig finansiering och bemanning för sina uppgifter.

    Ändringsförslag  40

    Förslag till resolution

    Punkt 24a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    24a. Europaparlamentet påminner om att kvinnor har drabbats särskilt hårt av pandemin i fråga om hälsorisker, arbetslöshet, redan förekommande ojämlikheter i arbetslivet, osäkra arbetsvillkor och vård- och omsorgsansvar, och löper större risk att drabbas av krisens sysselsättningsmässiga och sociala följder eftersom skillnaderna mellan könen ökade ytterligare under pandemin. Parlamentet betonar att det överordnade målet för sysselsättning som antogs i Porto endast kan uppnås genom att ambitiösa mål antas på nationell nivå för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet förordar starkt lösningar för att stoppa direkt och indirekt diskriminering av kvinnor, och kräver att tillräckliga medel anslås till åtgärder som främjar jämlikhet och lika tillgång till arbetsmarknaden.

    Ändringsförslag  41

    Förslag till resolution

    Punkt 25

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

    25. Parlamentet påminner om det viktiga arbete som utförts av de decentraliserade byråerna. Parlamentet anser att byråerna måste ha tillräckligt med personal och tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter.

    25. Parlamentet påminner om det viktiga arbete som utförts av de decentraliserade byråerna. Parlamentet anser att byråerna måste ha tillräckligt med personal och tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet insisterar särskilt på att den nya europeiska arbetsmyndigheten ska ha tillräcklig bemanning och finansiering.

    Ändringsförslag  42

    Förslag till resolution

    Punkt 25a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    25a. Europaparlamentet upprepar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och politik när det gäller sysselsättning och social delaktighet, och att flera av idéerna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor tidigare har genomförts framgångsrikt som pilotprojekt/förberedande åtgärder. Parlamentet anser vidare att genomförandet av pilotprojekt/förberedande åtgärder måste vara transparent och i linje med de mål och rekommendationer som antagits för dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att av effektivitetsskäl låta dessa projekt och åtgärder företrädesvis genomföras via EU-byråer när de ligger inom dessa byråers expertområden.

    Ändringsförslag  43

    Förslag till resolution

    Punkt 26a (ny)

     

    Förslag till resolution

    Ändringsförslag

     

    26a. Europaparlamentet stöder helhjärtat sammanhållningsfonden som det främsta finansieringsinstrumentet i EU:s budget som möjliggör ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och som en av hörnstenarna i återhämtningen. Parlamentet framhåller dess roll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom sysselsättning, fattigdomsbekämpning, jämställdhet, klimatneutral ekonomi och innovation, och som en drivkraft för en mer inkluderande och hållbar union. Parlamentet framhåller att regionalpolitiken måste spela en central roll för att främja lika sysselsättningsmöjligheter för alla kön och stödja omskolning av arbetstagare genom att tillhandahålla livslångt lärande i tillräcklig omfattning.


     

    SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR (28.2.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande

    Budgetutskottet

    Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III (2021/2226(BUI))

    Till ordföranden

    Utskottet för utrikesfrågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 25 januari 2022 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse. AFET-utskottet behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 28 februari 2022 och antog yttrandet vid detta sammanträde[25].

    Med vänlig hälsning

    David McAllister

    FÖRSLAG

     

     

    1.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös budget för 2023 på området för yttre åtgärder och försvar så att EU kan bemöta växande yttre utmaningar och hot.

     

    2.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av EU:s globala svar på covid-19-krisen. Parlamentet välkomnar EU:s ledande roll i internationella vaccinationsinsatser och efterlyser rättvis tillgång till vacciner för de mest sårbara länderna.

    3. Europaparlamentet påminner om utvidgningspolitikens strategiska betydelse på västra Balkan. Parlamentet understryker det viktiga bidraget från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) för att främja demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, politiska och ekonomiska reformer, fredsbyggande, försoning, medling och hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser i detta avseende tillräcklig finansiering för västra Balkan och för det turkiska civila samhället samt länderna i det östra och södra grannskapet under rubrik 6.

    4.  Europaparlamentet påminner om att EU:s instrument för stöd inför anslutningen (IPA III) är föremål för strikta villkor och att finansieringen måste anpassas eller till och med avbrytas vid en betydande tillbakagång eller bestående brist på framsteg på området för de så kallade grundläggande principerna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

    5.  Europaparlamentet anser att budgetpoststrukturen för det europeiska grannskapet för den fleråriga budgetramen 2021–2027 är alltför förenklad, eftersom den endast omfattar två budgetposter för det södra grannskapet respektive det östliga partnerskapet. Parlamentet beklagar att en sådan förenklad struktur inte gör det möjligt för budgetmyndigheten att korrekt utföra sin beslutsfattande och granskande roll inom ramen för det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet anser att de finansiella behoven i båda dessa geografiska områden bör tillgodoses genom minst tre budgetposter som är inriktade på politiska frågor, utvecklingsfrågor och säkerhetsfrågor.

    6. Europaparlamentet betonar att skyddet och främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter på global nivå är ett centralt mål på EU:s utrikespolitiska agenda. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av budgeten för valobservatörsuppdrag, med tanke på deras roll när det gäller att konsolidera demokratiska institutioner och skapa stabilitet i instabila länder, samt förstärka budgetarna för att bevara de mänskliga rättigheterna och stödja det civila samhällets organisationer, inbegripet de organisationer som åtagit sig att stärka kvinnors egenmakt.

    7.  Europaparlamentet efterlyser ökad och förutsägbar finansiering av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) under 2023, i syfte att fortsätta att konsekvent och oavbrutet tillhandahålla livsviktiga tjänster till miljontals palestinska flyktingar och som ett erkännande av dess viktiga roll när det gäller att bidra till regional stabilitet i en tid av politisk osäkerhet i regionen.

    8.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beredvillighet att ta itu med de mest akuta globala utmaningarna genom att investera i en hållbar utveckling av den globala infrastrukturen, särskilt i grön teknik och digital konnektivitet genom EU:s Global Gateway. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för en effektiv styrning av EU:s Global Gateway, i syfte att förbättra den interna samordningen, samarbetet med den privata sektorn och samordningen med Team Europa samt med Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen involvera parlamentet i besluten om investeringsprogrammen inom ramen för Global Gateway och att regelbundet hålla parlamentet informerat om respektive programs utveckling, inbegripet budgetkonsekvenserna, allteftersom de utvecklas.

    9. Europaparlamentet understryker det akuta behovet av att stärka och påskynda EU:s ekonomiska bidrag till de globala åtgärderna mot klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald med tanke på de katastrofala följderna av de pågående klimatförändringarna.

    10.  Europaparlamentet framhåller vikten av ökad finansiering för att inkludera och effektivisera kampen mot skadlig inblandning och desinformation och en effektiv institutionell struktur inom EU, bland annat till genomförandet av de strukturer som identifierats i det nyligen antagna INGE-betänkandet, inbegripet en särskild arbetsgrupp för Fjärran Östern inom utrikestjänstens StratCom, en arbetsgrupp från kommissionen och ett europeiskt centrum för hot mot inblandning och informationsintegritet.

    11.  Europaparlamentet efterlyser jämställdhetsintegrering i 2023 års budget och betonar behovet av lämpliga och mätbara indikatorer och en särskild metod samt regelbunden övervakning för att analysera EU-budgetens inverkan på jämställdheten och ett effektivt genomförande av jämställdhetsbudgetering i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga resurser för att finansiera genomförandet av EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet.

    12. Europaparlamentet betonar behovet av samstämmighet, ansvarsskyldighet och effektivitet i finansieringen av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser ökad transparens och demokratisk kontroll av finansieringen av de externa finansieringsinstrumenten genom strategisk styrning från parlamentets sida och en förstärkt geopolitisk dialog mellan parlamentet och kommissionen.

    13.  Europaparlamentet betonar vikten av tillräckligt ekonomiskt stöd till det europeiska försvaret från medlemsstaterna och genom Europeiska försvarsfonden för att genomföra en stark europeisk gemensam försvarspolitik (GSFP), särskilt civila GSFP-uppdrag och militära GSFP-insatser, och öka EU:s säkerhet och strategiska autonomi. Parlamentet anser att sådana insatser skulle öka unionens förmåga att bidra till internationell stabilitet, säkerhet och fred, särskilt när det gäller främjande av och respekt för internationell rätt, i nära samarbete med FN, Nato, OSSE och allierade länder, eller vid behov på egen hand.

     


     

    SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET (22.2.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande

    Budgetutskottet

    BRYSSEL

    Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III 2021/2226(BUI)

    Till ordföranden

    Budgetkontrollutskottet (CONT) uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande vid utarbetandet av Europaparlamentets riktlinjer för budgetförfarandet för 2023.

    Utestående åtaganden och finansiell exponering

    1. CONT-utskottet noterar med oro att de utestående åtagandena fortsatte att öka under 2020 och uppgick till 303,2 miljarder EUR vid utgången av 2020 (jämfört med 298 miljarder EUR 2019). CONT-utskottet understryker att ett belopp för utestående åtaganden som motsvarar två hela år av betalningsbemyndiganden kan utgöra en risk för en väl fungerande budget i framtiden.

    2. CONT-utskottet noterar att enligt kommissionens långsiktiga prognoser, som inte omfattar instrumentet Next Generation EU, bör beloppet för utestående åtaganden förbli relativt stabilt på denna höga nivå fram till 2027. CONT-utskottet betonar att de utestående åtagandena kommer att öka om, liksom under 2016–2020, åtagandena förblir höga och betalningsansökningarna är lägre än väntat på grund av förseningar i genomförandet.

    3. CONT-utskottet uppmärksammar att EU-budgetens totala exponering för ansvarsförbindelser ökade från 90,5 miljarder EUR i slutet av 2019 till 131,9 miljarder EUR i slutet av 2020, dvs. en ökning med 46 %. CONT-utskottet betonar att detta nästan helt berodde på införandet av det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE-instrumentet).

    4. CONT-utskottet noterar att instrumentet Next Generation EU avsevärt kommer att öka EU-budgetens totala exponering med upp till 750 miljarder EUR (i 2018 års priser) under de kommande åren. CONT-utskottet betonar att på grund av införandet av instrumenten Next Generation EU och SURE kommer EU-budgetens exponering att öka avsevärt, med så mycket som omkring 940 miljarder EUR. CONT-utskottet anser att den finansiella exponeringen, på grund av att den är så omfattande, bör kontrolleras noggrant av revisionsrätten och av parlamentet under ansvarsfrihetsförfarandet.

    Villkorlighetsmekanismen

    5. CONT-utskottet är bekymrat över den ekonomiska förlust som har orsakats av generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i ett antal medlemsstater, vilket gör befintliga klagomåls- och skyddsmekanismer ogiltiga eller ineffektiva. CONT-utskottet påminner om att alla instrument för att skydda EU:s budget, som inbegriper tekniskt stöd, avdragssatser, avbrott och betalningsinställelser samt överträdelseförfarandet, måste tillämpas konsekvent och i god tid. CONT-utskottet påminner om att förseningar i deras tillämpning har lett till rättsliga problem. CONT-utskottet uppmanar kommissionen att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen i alla dimensioner och utan dröjsmål, och att omedelbart aktivera villkorlighetsmekanismen för att förhindra ytterligare negativa konsekvenser för EU:s budget.

    6. CONT-utskottet påminner om att skyddet av budgeten i hög grad är beroende av tillförlitligheten hos de nationella förvaltnings- och revisionsmyndigheterna för att säkerställa ansvarsskyldighet och sund ekonomisk förvaltning. CONT-utskottet betonar att kvalitet och fullständighet hos insamlade och aggregerade uppgifter från medlemsstaterna utgör grunden för en stor majoritet av kommissionens finansiella beslut.

    Utnyttjande i tid av ESI-fonderna

    7. CONT-utskottet noterar att utnyttjandetakten för ESI-fonderna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 släpar efter i förhållande till den föregående fleråriga budgetramen, eftersom det genomsnittliga kumulativa utnyttjandet endast hade nått 55 % i slutet av 2020 och 65 % i slutet av oktober 2021. CONT-utskottet betonar att det finns stora skillnader i utnyttjandet mellan medlemsstaterna. CONT-utskottet noterar med oro att det i slutet av 2020 fanns åtaganden för 209 miljarder EUR från ESI-fonder som ännu ska utnyttjas före slutet av 2023 och att tidspressen utgör en risk för att inte all denna finansiering kommer att utnyttjas. CONT-utskottet uppmanar kommissionen att på nytt inleda arbetsgruppen för bättre genomförande för att öka utnyttjandegraden och utveckla bästa praxis bland medlemsstaterna.

    8. CONT-utskottet påminner om att 2023 kommer att vara den sista n+3-referensperioden för ESI-fonderna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 och att kommissionen kommer att behöva kontrollera och fastställa summan av annullerade åtagandebemyndiganden inom sammanhållningsprogrammen. CONT-utskottet understryker behovet av en tydlig översikt över motsvarande betalningsbemyndiganden för att återspegla behoven i EU:s budget för 2023. CONT-utskottet betonar behovet av att noggrant analysera utnyttjandekapaciteten för vanliga fonder med delad förvaltning parallellt med utnyttjandekapaciteten för anslag som tillhandahålls inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för att bedöma medlemsstaternas faktiska behov av betalningar. 

    Digitalisering, datautvinning och bedrägeribekämpning

    9.  CONT-utskottet noterar behovet av att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen är transparenta och effektiva, att räkenskaperna är godtagbara och att de underliggande utgifterna är lagliga och korrekta. CONT-utskottet betonar behovet av ett driftskompatibelt digitalt övervaknings- och rapporteringssystem för att systematiskt och i realtid spåra utgifter som härrör från unionens budget och de slutliga mottagarna av finansiering (fysiska personer) för att säkerställa efterlevnad av standarderna för sund ekonomisk förvaltning. CONT-utskottet betonar att systemet måste göra det möjligt att slå samman alla enskilda betalningar som avser samma slutliga stödmottagare eller verkliga huvudman till ett totalbelopp.

    10. CONT-utskottet understryker sina kraftfulla och upprepade uppmaningar till kommissionen att säkerställa skyddet av unionens budget genom en global och systematisk användning av digitala och automatiserade system för rapportering, övervakning och revision. CONT-utskottet påpekar att detta bör inbegripa, men inte begränsas till, inrättandet av en enda obligatorisk och driftskompatibel databas över mottagare av medel från alla unionsprogram. CONT-utskottet betonar att ett sådant integrerat och driftskompatibelt system bör bygga på enhetliga identifieringskoder för alla mottagare, inbegripet upplysningar om deras slutliga stödmottagare, och bör även automatiskt säkerställa användningen av system såsom datautvinningsverktyget Arachne, för att säkerställa bästa möjliga skydd av unionens finanser.

    11. CONT-utskottet noterar att denna digitalisering borde ha gjorts för länge sedan och är oumbärlig med tanke på den gränsöverskridande karaktären av missbruk av medel, bedrägeri, förskingring, intressekonflikter, dubbelfinansiering och andra systemrelaterade problem.  CONT-utskottet begär att detta enda datautvinningsverktyg ska vara enkelt sökbart och tillgängligt för Olaf, Eppo och kommissionen, i syfte att stärka skyddet av unionens budget och Next Generation EU mot oriktigheter, bedrägerier och intressekonflikter.

    12. CONT-utskottet upprepar behovet av att öka insatserna i kampen mot bedrägerier både på EU-nivå och medlemsstatsnivå, i nära samarbete med Eppo och Olaf. CONT-utskottet betonar Eppos roll i utredningen och lagföringen av bedrägerier och andra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. CONT-utskottet påminner om vikten av att förse Eppo och Olaf med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser.

    13. CONT-utskottet uppmanar kommissionen att utveckla en metod och mångfaldiga efterhandskontrollerna och besöken på plats när det gäller användningen av medel från Next Generation EU och deras inverkan på medlemsstaternas återhämtning.

    Övergripande frågor

    14. CONT-utskottet upprepar behovet av att förenkla regler och förfaranden, utveckla obligatoriska utbildningstillfällen och praktisk information för sökande, särskilt nya sökande, och förbättra stödet och riktlinjerna för små och medelstora företag, spinoff-företag, startup-företag, administrations- och betalningsorgan och alla andra relevanta intressenter.

    15. CONT-utskottet påminner om att parlamentet begärde att tillbakadraganden på forskningsområdet på 486 miljoner EUR under 2022 skulle göras tillgängliga för återanvändning i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen. CONT-utskottet förväntar sig att liknande belopp kommer att finnas tillgängliga och bör begäras för att på så sätt tillhandahålla ytterligare medel för att finansiera bland annat verksamhet för att främja hälsoforskning.

    16. CONT-utskottet betonar den ökade betydelsen av rapportering och granskning av resultat, inbegripet val av koncisa och meningsfulla indikatorer, tydligt fastställande av mål och delmål samt konkret övervakning och rapportering, särskilt mot bakgrund av de nya genomförandemodellerna för faciliteten för återhämtning och resiliens och den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

    17. CONT-utskottet uppmanar kommissionen att fortsatt främja en jämn könsfördelning och tillämpa jämställdhetsbudgetering vid tilldelningen av medel. CONT-utskottet välkomnar kommissionens framsteg med att utveckla en metod för jämställdhetsintegrering för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla relevanta politikområden.

    18. CONT-utskottet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera hur unionens medel används av tredje parter, deras anknutna enheter och/eller fysiska personer för att säkerställa att inga medel tilldelas eller är kopplade till någon form av terrorism och/eller religiös och politisk radikalisering, samt se till att enskilda personer eller grupper som har anknytning till, är kopplade till eller stöder terroristorganisationer utesluts från unionsfinansiering, och säkerställa att dessa unionsmedel återkrävs proaktivt och de berörda mottagarna exkluderas från framtida finansiering från unionen.

    Med vänlig hälsning

    Monika Hohlmeier  Olivier Chastel

    CONT-utskottets ordförande Föredragande för ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen


     

    SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (15.2.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande

    Budgetutskottet

    BRYSSEL

    Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III (2021/2226(BUI))

    Till ordföranden

    Johan Van Overtveldt

    Samordnarna för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) beslutade den 30 november 2021 att ENVI-utskottet skulle avge ett yttrande över riktlinjerna för 2023 års budget – avsnitt III (2021/2226 (BUI)) i form av en skrivelse. Därför vill jag, både som ENVI-utskottets ordförande och som ständig föredragande för budgeten, lämna ENVI:s bidrag i form av resolutionspunkter, som antogs av ENVI-utskottet vid dess sammanträde[26] den 10 februari 2022 och som jag skulle vilja att ditt utskott beaktar:

      Europaparlamentet understryker att covid-19-pandemins andra år har på nytt visat oss att unionen måste hålla fast vid sitt åtagande att uppnå en rättvis, resilient, hållbar och socialt rättvis återhämtning för alla genom en budget för unionen för 2023 som påskyndar den dubbla omställningen samt slutför den reviderade ramen för unionens klimat-, energi- och miljömål fram till 2030, inbegripet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, ta itu med energifattigdomen och målet att göra EU klimatneutralt senast 2050.

     Europaparlamentet betonar att unionens budget för 2023 bör anpassas till unionens skyldigheter enligt Parisavtalet och beakta resultaten från FN:s klimatkonferens 2021 (COP26) och klimatpakten från Glasgow, särskilt i förbindelse med målet att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, vilket världens ledare betonade i Glasgow, och med överläggningarna om 55 % -paketet, som behövs för att stärka unionens ambitioner enligt den europeiska klimatlagen och säkerställa social inkludering och regional sammanhållning för att uppnå en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar alla parter i UNFCCC att höja klimatambitionerna inför COP 27. Parlamentet betonar att unionens budget för 2023 också bör anpassas till målen för 2030 och den långsiktiga visionen för 2050 om att leva gott inom planetens gränser som fastställs i det 8:e miljöhandlingsprogrammet.

     Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå målen för integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald[27]. Parlamentet betonar att stöd bör ges till verksamhet som är i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet påminner om att ENVI-utskottets ståndpunkt av den 5 september 2019 var att fastställa ett mål på 40 % för integrering av klimatåtgärder i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet stöder målet för klimatrelaterade utgifter på minst 30 % av utgifterna i unionens totala budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och insisterar på att åtminstone detta mål ska uppnås och vill se effektiva insatser från och med det första året av den fleråriga budgetramen för att nå upp till denna utgiftsnivå. Parlamentet understryker att det 8:e miljöhandlingsprogrammet kräver att en tidsfrist fastställs för utfasningen av subventioner för fossila bränslen, i linje med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

     Europaparlamentet insisterar på behovet av att på ett transparent sätt spåra klimatrelaterade utgifter och utgifter för biologisk mångfald och förväntar sig att kommissionen tar fram robusta, transparenta och heltäckande metoder i detta avseende. Parlamentet noterar den nya ”klimatanpassningsmekanismen” som kan aktiveras för att ändra utgifterna om framstegen inte är tillräckliga. Parlamentet välkomnar meddelandet om resultatramen för EU:s budget inom den fleråriga budgetramen 2021–2027, där EU:s klimatmarkörer fastställs. Parlamentet ser fram emot de årliga samråden om klimatmålen enligt vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet[28].

     Europaparlamentet betonar behovet av fortsatt arbete för att anslå 7,5 % av utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen för målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % från och med 2026, och begär att målet på 10 % för biologisk mångfald ska uppnås så snart som möjligt från och med 2021, vilket redan krävdes i parlamentets betänkande från juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030: Ge naturen större plats i våra liv och av ENVI-utskottet i februari 2021.

     Europaparlamentet påminner om behovet av att i unionens budget för 2023 avsätta tillräckliga resurser, inbegripet personalresurser, för genomförandet av strategin för biologisk mångfald 2030, från jord till bord-strategin, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, kemikaliestrategin för hållbarhet och handlingsplanen för nollförorening. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett ökat budgetstöd till det nya Life-programmet och Fonden för en rättvis omställning och till alla andra program till stöd och skydd för naturskyddsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2021[29] när den utarbetar och genomför den framtida metoden för klimatrelaterade utgifter och utgifter för biologisk mångfald samt miljösystem.

     Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna utformar och anslår lämpliga resurser till miljösystem i de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa att den gröna ambitionen uppnås inom ramen för den europeiska gröna given och i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöstruktur.

     Europaparlamentet anser att för att unionen ska kunna reagera på nödsituationer som den senaste tidens översvämningar, bränder, pandemin och andra oförutsedda händelser bör tillräcklig finansiering av unionens civilskyddsmekanism säkerställas.

     Europaparlamentet betonar att Covid-19-pandemin belyser hur viktig folkhälsan och överkomliga och tillgängliga omsorgstjänster är. Parlamentet betonar vidare vikten av att öka stödnivån till den europeiska hälsounionen utöver programmet EU för hälsa i unionens budget för 2023. Parlamentet betonar vikten av att stärka hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet och resiliens och samtidigt minska skillnaderna när det gäller lika och rättvis tillgång till hälso- och sjukvård. Parlamentet beklagar att 2,8 miljarder euro från programmet EU för hälsa redan har anslagits till Hera, vilket leder till en mindre andel för andra viktiga åtgärder och initiativ. Parlamentet betonar att hälso- och sjukvårdsutgifterna bör följa modellerna ”One health” och ”Hälsa inom alla politikområden”. Parlamentet betonar att tillräckliga resurser bör anslås för att öka investeringarna i forskning och utveckling på hälsoområdet, bland annat för att förbättra beredskapen och hanteringen av pandemier, och att nya eller framväxande hälsoinitiativ, däribland EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), bör finansieras med ytterligare medel och inte från befintliga program. Parlamentet kräver att transparens säkerställs i förhandsåtagandena om inköp av vacciner och tillhörande utgifter.

     Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen mellan medlagstiftarna om att förbättra mandatet för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), vilket kommer att göra det möjligt för centrumet att övervaka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet och anordna besök för att ge ytterligare stöd till den nationella beredskaps- och insatsplaneringen. Parlamentet påminner, som en lärdom av covid-19-pandemin, om behovet av att öka centrumets personal och resurser för att säkerställa förbättrad beredskap och hantering av pandemier.

     Europaparlamentet välkomnar dessutom den överenskommelse som nåtts av parlamentet och rådet om att utvidga Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) mandat för att bättre reagera på folkhälsokriser och förebygga brister på läkemedel och medicintekniska produkter. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökade resurser för genomförandet av byråns nya uppgifter, särskilt personalresurser

     Europaparlamentet påminner om att andra unionsbyråer inom ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (Echa, EEA och Efsa) måste få tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna fullgöra sina huvudsakliga uppdrag, samtidigt som en kostnadseffektiv samordning säkerställs av de olika byråernas arbete. Parlamentet understryker att en framgångsrik hantering av covid-19-pandemin och uppnåendet av målen i den europeiska gröna given inte kan säkras om dessa byråer inte har tillräckligt med personal.

     Europaparlamentet kräver att unionens budget för 2023 stöder kommissionen, medlemsstaterna och globala partner med att säkerställa snabb, jämlik och ekonomiskt överkomlig tillgång för alla människor över hela världen till vacciner och behandlingar mot covid-19 så snart de blir tillgängliga. Parlamentet betonar att ett av de bästa sätten att hantera nya covid-19-varianter är att utvidga vaccineringen över hela världen och stärka de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen. Parlamentet betonar vikten av en långsiktig, konsekvent och samordnad strategi för nya oroande covid-19-varianter. Parlamentet upprepar behovet av att säkerställa lika tillgång till läkemedel till överkomliga priser inom EU och stöder kollektiva förhandlingar om läkemedelspriser med läkemedelsindustrin.

     Europaparlamentet betonar vikten av ett system med egna medel som kan bidra till unionens mål för hälsa, miljö och klimat.

     

    Jag har sänt en liknande skrivelse till Ştefănuță, huvudföredragande för 2023 års budget.

    Med vänlig hälsning

     

    Pascal Canfin

     


     

    SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING (2.3.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande för budgetutskottet

    WIE 05U012

    BRYSSEL

     

     

    Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen

    (2021/2226(BUD))

    Till ordföranden

    Utskottet för regional utveckling (REGI) har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. REGI-utskottet beslutade att avge detta yttrande i form av en skrivelse. REGI-utskottet uppmanar budgetutskottet (BUDG) att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

     

    * * *

     

    1. Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska unionen, för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, utveckla och fullfölja sin verksamhet i syfte att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. I de berörda regionerna bör särskild uppmärksamhet ges åt landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, som till exempel öar, yttre randområden och gräns- och bergsområden.

    2. Investeringar inom sammanhållningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken har visat sig ge ett betydande mervärde när det gäller andelen finansiering i hela Europeiska unionen, och bidrar till att uppnå alla övergripande EU-mål, såsom lika utveckling för alla europeiska regioner och medlemsstater, hållbara lösningar för ekonomisk tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, den gröna given, främjande av innovation, lika möjligheter och stöd till omställningen till den digitala ekonomin.

    3.  Europaparlamentet påminner om att det uttalade målet för EU:s sammanhållningspolitik är att stärka det ekonomiska och sociala välståndet i EU:s regioner och samtidigt minska de regionala skillnaderna. Parlamentet påminner dessutom om att sammanhållningspolitiken är inriktad på alla regioner, städer och landsbygdsområden i Europeiska unionen för att stödja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet, företagens konkurrenskraft, särskilt när det gäller små och medelstora företag, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och en förbättring av medborgarnas livskvalitet, inbegripet utbildning. Parlamentet påminner dessutom om att sammanhållningspolitiken är en av hörnstenarna i återhämtningen från covid‑19 pandemin och återuppbyggnaden av resiliensen.

    4.  Europaparlamentet kräver med hänsyn till de två överlappande programperioderna (2014–2020/n + 3 och 2021–2027) att det säkerställs att medlemsstaterna fortfarande utnyttjar de maximala belopp som finns tillgängliga i deras anslag från den senaste programperioden 2014–2020. Parlamentet kräver i detta sammanhang att största möjliga flexibilitet och förenkling samt högsta medfinansieringssats medges inom den nuvarande rättsliga ramen för att hjälpa medlemsstaterna och regionerna att säkra en ansvarsfull utnyttjandegrad för de fonder som ännu inte har utnyttjats.

    5. Europaparlamentet anser att budgeten för 2023 bör innehålla tillräckliga betalningsbemyndiganden, särskilt för sammanhållning, för att undvika en ackumulering av obetalda betalningsansökningar under den fleråriga budgetramens andra hälft.

    6.  Europaparlamentet anser att det är en mycket stor utmaning att säkra konsekvens, komplementaritet och synergier mellan sammanhållningspolitiken och NextGenerationEU. Parlamentet menar därför att det är mycket viktigt att undvika överlappningar och inkonsekvenser i programplaneringen av projekten på plats genom att rikta in sig på samma mål. Parlamentet upprepar behovet av samordning på budgetnivå mellan alla finansieringsinstrument som stöder sammanhållningspolitiken, såsom Eruf, ESF+, React-EU, FRO, CRII och CRII+, vilket innebär att det är viktigt att se till att programmen inte försvagar varandra. Parlamentet anser att minskad uppmärksamhet och kapacitet att hantera programplaneringen och genomförandet av sammanhållningspolitiska medel för 2021–2027 dessutom bidrar till ytterligare förseningar, som kan leda till underutnyttjande och icke genomförda projekt till följd av trycket på ett snabbt utnyttjande och prioriteringen av faciliteten för återhämtning och resiliens framför finansieringen av sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken fortfarande är EU:s viktigaste investeringsinstrument för att uppnå territoriell, social och ekonomisk konvergens på lång sikt inom unionen.

    7.  Europaparlamentet efterlyser djärva sammanhållningspolitiska åtgärder för att skapa starkare, sammanlänkade, resilienta och framgångsrika landsbygdsområden och samhällen, särskilt när det gäller konceptet ”smarta byar”, där digital teknik och innovationer kan stödja livskvalitet, högre levnadsstandard, tillgång till kultur, offentliga tjänster för medborgarna, utbildning av hög kvalitet, bättre resursanvändning och mindre miljöpåverkan och nya möjligheter för små och medelstora företags värdekedjor på landsbygden när det gäller produkter, e-handel och förbättrade processer.

    8.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken, som är EU:s viktigaste investeringspolitik, tillsammans med andra mekanismer för återhämtning och resiliens, också kommer att bidra avsevärt till att säkerställa en framgångsrik digital och grön omställning och hållbar tillväxt där ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet understryker också i detta sammanhang vikten av nödvändiga investeringar i infrastruktur och offentliga tjänster så att omställningskostnaderna inte belastar våra medborgare, jordbrukare, arbetstagare och små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att Fonden för en rättvis omställning (FRO) måste ges tillräckliga finansiella resurser för att garantera att den kan genomföras effektivt i medlemsstaterna och skydda medborgarna i landsbygdsområden, industriområden, avlägsna områden, öområden och EU:s yttersta randområden, som är de mest sårbara för klimatförändringarna och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av omställningen.

    9. Europaparlamentet påminner om att innovation spelar en allt större roll i EU:s ekonomi, vilket gagnar både konsumenter och arbetstagare i EU och är avgörande för att skapa bättre arbetstillfällen, bygga ett digitalt och grönare samhälle och förbättra vår livskvalitet, men också för att upprätthålla EU:s hållbarhet och konkurrenskraft på den globala marknaden. Parlamentet anser dock att vissa medlemsstater och regioner inte har kapacitet att genomföra innovationsprojekt på ett korrekt sätt och det är därför i detta sammanhang viktigt att ställa mer EU-medel till förfogande för små och medelstora företag, som är ryggraden i den europeiska ekonomin.

    10.  Europaparlamentet anser att covid-19-pandemin är en bra utgångspunkt för investeringar i hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påpekar att covid-19-krisen har visat att det behövs hållbara långsiktiga investeringar i adekvata hälso- och sjukvårdssystem samt i deras beredskap, reaktionsförmåga och resiliens, samtidigt som gränsöverskridande samarbete säkerställs i hela EU. Parlamentet påminner om att det finns stora skillnader i hur hälso- och sjukvårdssystemen fungerar och kvaliteten på deras tjänster och resultat i EU. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken därför är ett av de viktigaste instrumenten för att minska skillnaderna när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård av god kvalitet, hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, tillräcklig hälso- och sjukvårdspersonal och tillgången till medicinsk utrustning.

    11. Europaparlamentet framhåller problemet med budgeten för programmet EU för hälsa, som främst verkar vara öronmärkt för EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), och är därför oroat över att tillräckliga medel inte kommer att finnas för andra hälsoprioriteringar, såsom minskade skillnader när det gäller europeiska referensnätverk, vilket är avgörande för tillhandahållandet av gränsöverskridande hälso- och sjukvård, särskilt i de mindre utvecklade områdena där patienterna inte har tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

    12. Europaparlamentet understryker behovet av att lägga stor vikt vid synergier och komplementaritet mellan programmet EU för hälsa, sammanhållningspolitiken och andra EU-program, såsom Horisont, i syfte att minska de regionala skillnaderna i Europa.

    13. Europaparlamentet kräver ökade medel till Europeiskt territoriellt samarbete, mer känt som Interreg, för att genomföra gemensamma åtgärder och politiska utbyten mellan nationella, regionala och lokala aktörer från olika medlemsstater. Parlamentet påminner om att Interreg visade sig vara ett värdefullt och effektivt EU-instrument under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag om en europeisk gränsöverskridande mekanism.

    14.  Europaparlamentet noterar att höga energipriser, stigande inflation och den fortsatta covid-19-pandemin tyder på att detta sannolikt kommer att leda till nya perioder av recession i mer än en medlemsstat, och därför bör ökad flexibilitet och extraordinära finansiella resurser anslås för detta ändamål i EU:s budget för 2023.

    15.  Europaparlamentet bekräftar att nationella, regionala, lokala, urbana och andra myndigheter måste samarbeta och utveckla en dialog med det civila samhällets organisationer och alla berörda parter, inbegripet universitet och innovationscentrum, för att uppnå sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet upprepar dessutom att det är nödvändigt att stärka de lokala, regionala och nationella myndigheternas administrativa förmåga och kapacitet, vilket är en viktig del i en korrekt planering och ett korrekt genomförande av initiativ och projekt på fältet.

    16. Europaparlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionens budget i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i enlighet med budgetförordningen.

    17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att unionens resurser används på ett transparent, rättvist och ansvarsfullt sätt.

    Med vänlig hälsning

    Younous Omarjee


    SKRIVELSE FRÅN FISKERIUTSKOTTET (17.2.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande

    Budgetutskottet

    BRYSSEL

    Ärende: Yttrande över riktlinjerna för budgeten 2023 – Avsnitt III (2021/2226(BUI))

    Till ordföranden

    Inom ramen för det aktuella förfarandet har fiskeriutskottet fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott. Fiskeriutskottet har beslutat att översända sina synpunkter i form av en skrivelse. Yttrandet antogs av samordnarna genom skriftligt förfarande den 16 februari 2022.

    Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

    Med vänlig hälsning

    Pierre Karleskind

     

     


    FÖRSLAG

    1. Europaparlamentet betonar behovet av en tillräckligt finansierad budget för EHFVF för 2023. Parlamentet upprepar att om den hållbara fiskerisektorn, inbegripet småskaligt fiske, och den hållbara vattenbrukssektorn ska fortsätta att vara livskraftiga och konkurrenskraftiga måste de få lämplig finansiering.

    2. Europaparlamentet anser att budgeten för dessa sektorer måste tillgodose de behov som identifierats av medlemsstaterna, beakta sociala, miljömässiga och ekonomiska mål och bidra till EU:s mål, särskilt målen i den gröna given, den nya industristrategin, Från jord till bord-strategin, den nya strategin för en hållbar blå ekonomi och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Parlamentet anser att upprätthållandet av fiskeri- och vattenbrukssektorernas konkurrenskraft måste gå hand i hand med uppnåendet av dessa mål, och alla förslag måste därför bli föremål för en konsekvensbedömning.

    3. Europaparlamentet betonar att generationsskifte är en av den europeiska fiskerisektorns prioriteringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja EHFVF för att finansiera införandet av program som särskilt syftar till att hjälpa ungdomar att arbeta inom fiskerisektorn, till att göra sektorn mer diversifierad och till att uppmuntra underrepresenterade grupper, särskilt kvinnor, att börja arbeta inom sektorn.

    4. Europaparlamentet påminner om att Europaparlamentet antog en resolution den 16 september 2021 om fiskare för framtiden: locka en ny generation arbetskraft till fiskerinäringen och skapa sysselsättning i kustsamhällen (2019/2161(INI)).

    5. Europaparlamentet betonar ånyo att det vill se att en förening för unga europeiska fiskare bildas för att främja generationsskiftet inom fiskerisektorn samt representera och ena unga fiskare och deras organisationer från hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en mobilisering av budgetmedel för att genomföra projekt i detta syfte.

    6. Europaparlamentet betonar vikten av kontroll för att säkerställa den gemensamma fiskeripolitikens mål. Parlamentet betonar vikten av tidigare ytterligare medel som tilldelats Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA). Parlamentet begär att verksamheten ska utföras för att bidra till uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt mot bakgrund av den ökade komplexiteten och de allt större utmaningarna till följd av brexit.


     

    SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR (28.2.2022)

    Johan Van Overtveldt

    Ordförande

    Budgetutskottet

    BRYSSEL

    Ärende: Yttrande över de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen (2021/2226(BUI))

    Till ordföranden

    Utskottet för konstitutionella frågor har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 26 januari 2022 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse. Vid sitt sammanträde den 28 februari 2022 behandlade utskottet ärendet och antog yttrandet vid detta sammanträde[30] och uppmanade budgetutskottet att infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

    Utskottets ledamöter betonar att unionens budget för 2023 måste vara tillräcklig för att finansiera utövandet av de befogenheter som unionen tilldelas genom fördragen, fokusera på det gemensamma europeiska intresset och göra det möjligt för unionen att åstadkomma de resultat som är viktiga för EU-medborgarna.

    Utskottets ledamöter påminner om att unionens institutioner enades om en färdplan för införandet av nya egna medel för att säkerställa återbetalning av återhämtningsplanen. Det är viktigt att de tre institutionerna håller fast vid den överenskomna tidsplanen.

    Utskottets ledamöter underströk vidare att budgeten för 2023 bör ha de resurser som krävs för att genomföra slutsatserna från konferensen om Europas framtid (konferensen), bland annat i form av lagstiftningsförslag eller fördragsändringar.

    Effektiv kommunikation och samråd med medborgare bör vara en av de främsta prioriteringarna för budgeten i syfte att säkerställa ett effektivt och meningsfullt deltagande av medborgarna. I synnerhet bör finansiella medel säkerställas för att anordna regelbundna medborgarsamråd om unionens politiska mål, utmaningar och prioriteringar som en uppföljning av konferensen.

    Utskottets ledamöter påminner om behovet av tillräcklig finansiering av unionens program, verksamheter och initiativ som är avgörande för att intensifiera deltagandedemokratin i EU, bygga upp medborgarnas förtroende och öka deras förståelse för EU:s politik, särskilt det europeiska medborgarinitiativet och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Parlamentet påminner i detta avseende om behovet av att införa en budgetpost för utarbetandet av en vägledande och frivillig läroplan för grundskolan och gymnasiet som omfattar utbildning i EU-medborgarskap och världsmedborgarskap. Även om dessa bidrar till att ytterligare utveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen, bör respekten för demokrati och grundläggande rättigheter, inbegripet icke‑diskriminering och jämställdhet, prioriteras ytterligare.

    Parlamentet påminner också om att lämpliga finansieringsnivåer måste säkerställas för de strukturer inom EU:s institutioner och organ som ansvarar för kommunikationen med medborgarna och för att motverka desinformation, bland annat kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor, så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

    Utskottets ledamöter påminner om vikten av att öka deltagandet av unionens lokala myndigheter, städer och byar, utanför medlemsstaternas huvudstäder, i unionens demokratiska liv. Utskottet välkomnar i detta avseende genomförandet av projektet ”Att bygga Europa tillsammans med lokala myndigheter”.

    Utskottet påpekar dessutom behovet av att tillämpa förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen.

    Sist men inte minst föreslår utskottets ledamöter att tillräckliga budgetmedel bör säkerställas för verksamheten inom myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i syfte att utvidga dess uppgifter när det gäller kontroll av politisk reklam och politiska donationer på grundval av kommissionens förslag av den 25 november 2021 till omarbetning av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Om en europeisk valmyndighet inrättas senast 2023 bör dessutom tillräcklig finansiering planeras för denna enhet.

    Jag är övertygad om att budgetutskottet kommer att beakta dessa förslag vid utarbetandet av riktlinjerna för 2023 års budget.

     

    Med vänlig hälsning

     

     

    Antonio Tajani


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

    Antagande

    16.3.2022

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    32

    4

    4

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Rasmus Andresen, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, Andor Deli, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Johan Van Overtveldt, Rainer Wieland, Angelika Winzig

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Elisabetta Gualmini, Henrike Hahn, Petros Kokkalis

     


    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

    32

    +

    ECR

    Johan Van Overtveldt

    PPE

    Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland, Angelika Winzig

    Renew

    Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds

    S&D

    Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs

    The Left

    Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis

    Verts/ALE

    Rasmus Andresen, David Cormand, Francisco Guerreiro, Henrike Hahn

     

    4

    -

    ID

    Joachim Kuhs, Hélène Laporte

    NI

    Andor Deli, Lefteris Nikolaou­Alavanos

     

    4

    0

    ECR

    Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca

    ID

    Anna Bonfrisco, Valentino Grant

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     

     

     

     

    Senaste uppdatering: 1 april 2022
    Rättsligt meddelande - Integritetspolicy