BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/EKSG, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet

4.4.2022 - (2020/2220(INL))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Domènec Ruiz Devesa

Ändringsförslag

• 001-003 (PDF - 101 KB)
• 001-003 (DOC - 75 KB)
• 004-010 (PDF - 115 KB)
• 004-010 (DOC - 78 KB)
• 011-011 (PDF - 99 KB)
• 011-011 (DOC - 20 KB)
• 012-018 (PDF - 122 KB)
• 012-018 (DOC - 31 KB)
• 019-024 (PDF - 116 KB)
• 019-024 (DOC - 30 KB)
• 025-026 (PDF - 101 KB)
• 025-026 (DOC - 72 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om reformen av vallagen i Europeiska unionen

(2020/2220(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av förklaringen av den 9 maj 1950, i vilken en europeisk kol- och stålgemenskap föreslogs, som ett första steg mot en europeisk federation,

– med beaktande av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (valakten), som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976, ändrat genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002[1], och genom rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018[2],

– med beaktande av fördragen, särskilt artiklarna 2, 3, 9, 10, 14 och 17.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 20, 22, 223.1 och 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt artikel 2 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

– med beaktande av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier,

– med beaktande av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare[3],

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europaparlamentets valordning, särskilt sin resolution av den 15 juli 1998 om utarbetandet av ett förslag till ett valsystem som omfattar gemensamma principer för val av Europaparlamentets ledamöter[4], sin resolution av den 22 november 2012 om valet till Europaparlamentet 2014[5], sin resolution av den 4 juli 2013 om förbättring av den praktiska organisationen i samband med valet till Europaparlamentet 2014[6] och sin resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen[7],

– med beaktande av sina resolutioner av den 13 mars 2013[8] och den 7 februari 2018[9] om Europaparlamentets sammansättning,

– med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om utvärdering av valet till Europaparlamentet[10],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, särskilt artiklarna 13, 21 och 31,

– med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, i dess ändrade lydelse av den 7 februari 2018,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rapport Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet, som antogs vid plenarsammanträdet den 20 mars 2019, och dess yttrande om behovet av att garantera verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet, som antogs den 2 december 2020,

– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerats av såväl EU (2010) som samtliga medlemsstater, och av artikel 29 om deltagande i det politiska och offentliga livet,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790),

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 11, 21, 23 och 39,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt princip 1,

– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 25,

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs informationsrapport från mars 2019 Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet[11],

– med beaktande av Interparlamentariska unionens arbete för jämställdhet, särskilt dess handlingsplan för jämställdhetsmedvetna parlament,

– med beaktande av talet om tillståndet i unionen 2021, där Ursula von der Leyen meddelade att 2022 kommer att utgöra Europaåret för ungdomar,

– med beaktande av kommissionens förslag om Europaåret för ungdomar 2022,

– med beaktande av artiklarna 46 och 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9-0083/2022), och av följande skäl:

A.  Sedan 1976, då den europeiska valakten för första gången banade väg för allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, har Europaparlamentet fortlöpande begärt en reform av den europeiska vallagen och efterlyst steg i riktning mot en mer äkta, enhetlig och europeisk valordning.

B.  Lissabonfördraget innebar ett positivt steg i rätt riktning genom att bekräfta Europaparlamentets rätt att lägga fram ett förslag om valakten och sin sammansättning.

C.  Andra viktiga förändringar i Lissabonfördraget gällde särskilt ordalydelsen i artikel 14 i EU-fördraget, där det anges att parlamentet ska vara sammansatt av företrädare för unionens medborgare och inte för folken i medlemsstaterna, samt hänvisningen till parlamentets roll i valet av Europeiska kommissionens ordförande, som bör väljas med beaktande av resultatet i valet till Europaparlamentet.

D.  Förfarandet i valet 2014 kom att utgöra ett prejudikat för parlamentets roll i valet av kommissionens ordförande. Det var inte möjligt för det förfarandet att bli en del av en övergripande reform av den europeiska vallagen, vilket bidrog till den politiska bakgrunden till att principen om toppkandidater oväntat nog inte tillämpades efter valet till Europaparlamentet 2019. Den toppkandidat vars europeiska politiska enhet sammantaget har fått det största antalet platser bör först få i uppdrag att bilda en koalitionsmajoritet i det nyvalda parlamentet när det gäller nomineringen av en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande. Om en koalitionsmajoritet inte kan uppnås bör uppdraget tilldelas nästa toppkandidat. Parlamentet förväntar sig att Europeiska rådets ordförande samråder med nämnda ledare för de europeiska politiska enheterna och parlamentsgrupperna för att underbygga nomineringsprocessen, och anser att denna process med toppkandidater skulle kunna formaliseras genom en politisk överenskommelse mellan de europeiska politiska enheterna och genom ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet och Europeiska rådet.

E.  Vissa befintliga gemensamma bestämmelser i den nuvarande europeiska valakten visar vägen mot nödvändiga förbättringar, inbegripet den bestämmelse som gör det möjligt för kandidater att väljas genom proportionell representation med hjälp av ett listsystem eller ett system med en enkel överförbar röst, samt de bestämmelser som föreskriver friheten att upprätta valkretsar på nationell nivå, införandet av en högsta valtröskel på 5 procent i de nationella valkretsarna som ett sätt att se till att parlamentet kan fungera och ett förbud mot att parlamentsledamöter innehar dubbla mandat i det nationella parlamentet och Europaparlamentet.

F.  Trots några steg i rätt riktning när det gäller att fastställa gemensamma normer för Europaparlamentets valordning styrs EU-valet fortfarande till stor del av nationella lagar, och därför behövs det fler förbättringar för att upprätta en verkligt enhetlig ordning för val till Europaparlamentet.

G.  Det valdeltagande som registrerades vid valet till Europaparlamentet 2019 var det högsta av alla val till Europaparlamentet under de senaste 20 åren. Deltagandenivån döljer samtidigt stora skillnader mellan medlemsstaterna. Ökat valdeltagande är en positiv signal som visar att unionsmedborgarna, särskilt de yngre generationerna, intresserar sig alltmer för utvecklingen av den europeiska integrationen, vilket också framgick av resultaten från den särskilda Eurobarometern den 9 mars 2021. Icke desto mindre innebär denna deltagandenivå att bara hälften av medborgarna deltog. Det ökade intresset för valet till Europaparlamentet tyder på att unionsmedborgarna kräver snabba åtgärder från unionens sida när det gäller klimatförändringar, ekonomisk återhämtning, skydd av mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, migration och Europeiska unionens roll i internationella förbindelser. Kommunikationsinsatser måste göras för att öka medborgarnas intresse för EU-frågor och de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas roll i detta avseende.

H.  Trenden med ett växande valdeltagande kan förstärkas om kopplingen och ansvarsskyldigheten mellan väljare och kandidater stärks och den EU-omfattande dimensionen främjas.

I.  Ett fungerande valsystem bygger upp förtroende och stöd hos befolkningen och ökar unionsmedborgarnas tro på sin egen förmåga att förändra samhället demokratiskt genom att rösta.

J.  Medlemsstaterna har ännu inte godkänt rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018, men detta utesluter inte de nödvändiga förändringarna i unionens valsystem.

K.  En växande politisk drivkraft runt om i Europa skulle kunna innebära en möjlighet att införa inslag och bestämmelser som stärker valets europeiska dimension.

L.  En lämplig metod för att reformera den europeiska vallagen bör baseras på respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och införandet av gemensamma miniminormer.

M.  Reformen av Europaparlamentets valordning bör ha som mål att stärka den demokratiska och transnationella offentliga debatten och dimensionen i valen till Europaparlamentet och den demokratiska legitimiteten i unionens beslutsprocess, stärka unionsmedborgarskapet, förbättra Europaparlamentets funktionssätt och unionens styrning, öka legitimiteten och lagstiftningskaraktären i Europaparlamentets arbete genom att ge parlamentet genuin initiativrätt, stärka principerna om likvärdig status i samband med val och lika möjligheter, särskilt i jämförelsen mellan kvinnor och män, effektivisera systemet för genomförande av val till Europaparlamentet och föra ledamöterna av Europaparlamentet närmare väljarna, särskilt de yngsta bland dem.

N. I rekommendation 16 från den europeiska medborgarpanelen nr 2 om europeisk demokrati/värden och rättigheter, rättsstatsprincipen och säkerhet inom ramen för konferensen om Europas framtid efterlyses en vallag för Europaparlamentet som harmoniserar valvillkoren (rösträttsålder, valdatum, krav på valdistrikt, kandidater, politiska partier och deras finansiering), och för att unionsmedborgarna ska ha rätt att rösta på olika partier på EU-nivå som vart och ett består av kandidater från flera medlemsstater, samt för att medborgarna under en tillräcklig övergångsperiod fortfarande ska kunna rösta på både nationella och transnationella partier.

O. I den ungdomsidérapport som offentliggjordes som ett resultat av det europeiska ungdomsevenemanget (EYE) den 22–23 oktober 2021 föreslås att man använder sig av transnationella listor, där väljarna skulle få en lista över nationella kandidater, och en ytterligare lista med kandidater från samtliga medlemsstater. Rapporten stöder också upprätthållandet av processen med toppkandidater.

P. I den tredje interimsrapporten från den flerspråkiga digitala plattformen för konferensen om Europas framtid ansåg man att ett av de förslag som diskuteras ofta, och en allmänt välkomnad idé, är upprättandet av EU-omfattande transnationella kandidatlistor.

Q. I den politiska halvtidsöverenskommelsen om våra prioriteringar för de europeiska medborgarna (Our priorities for Europeans), som godkändes den 17 januari 2022 av ledarna för PPE-, S&D- och Renew-grupperna, efterlystes en process med toppkandidater i kombination med transnationella listor med tillräckligt många platser för nästa val till Europaparlamentet.

R. Principerna om proportionalitet och lika möjligheter måste beaktas när det gäller minoriteter, som är underrepresenterade i Europaparlamentet. Omkring 20 av 705 ledamöter förklarar sig tillhöra en minoritet (= 2,8 procent)[12]. Venedigkommissionen erkänner betydelsen av garanterade reserverade platser för medlemmar av nationella minoriteter, lägre valtrösklar i proportionella valsystem för partier som företräder nationella minoriteter eller utnämning av valdistrikt i syfte att öka minoriteternas deltagande i beslutsprocessen[13].

S.  Möjligheten att utveckla en enhetlig valordning på grundval av allmänna direkta val har funnits med i fördragen sedan 1957.

T.  Rätten för alla unionsmedborgare att delta på lika villkor i unionens demokratiska liv skulle främjas genom en ökad harmonisering av förfarandet för val till Europaparlamentet i samtliga medlemsstater, vilket också skulle stärka den politiska dimensionen av europeisk integration.

U.  De europeiska politiska partierna bidrar ”till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande” och bör därför spela en större roll i kampanjerna inför valen till Europaparlamentet, så att de tydliggörs och kan visa på sambandet mellan en röst på ett visst nationellt parti och den verkan rösten får för storleken på en europeisk politisk grupp i Europaparlamentet och nomineringen av en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande.

V. Sammanslutningar av väljare eller valenheter som inte tillhör ett europeiskt politiskt parti uppmanas att spela en roll i kampanjerna inför valen till Europaparlamentet för att öka medborgarnas deltagande i valprocesserna.

W.  Processen för nominering av kandidater i valet till Europaparlamentet skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna och även mellan de olika partierna, i synnerhet i fråga om öppenhet och demokratiska och jämställdhetsrelaterade normer. Öppna, insynsvänliga och demokratiska förfaranden som respekterar vikten av jämställdhet när det gäller att välja ut kandidater är emellertid nödvändiga för att bygga upp förtroendet för det politiska systemet.

X.  Tidsfristerna för att färdigställa kandidatlistorna inför valet till Europaparlamentet varierar kraftigt mellan medlemsstaterna och sträcker sig för närvarande från 17 dagar till 83 dagar. Detta innebär att det inte råder likvärdiga förutsättningar för kandidater och väljare runt om i unionen när det gäller den tid de har till sitt förfogande för att genomföra kampanjer respektive reflektera över vem de ska rösta på.

Y.  Tidsfristerna för att färdigställa röstlängder inför val till Europaparlamentet varierar avsevärt mellan medlemsstaterna, vilket kan försvåra – eller rentav omöjliggöra – utbyte av information om väljare mellan medlemsstaterna (i syfte att förhindra dubbel röstning).

Z.  Inrättande av en unionsomfattande valkrets med listor som toppas av varje politisk familjs kandidat till befattningen som kommissionens ordförande skulle stärka den europeiska demokratin och ge ytterligare legitimitet åt valet av kommissionens ordförande och dennes ansvarsskyldighet. Detta skulle kunna bidra till att skapa ett europeiskt politiskt område och göra valet till Europaparlamentet i grunden baserat på EU-frågor och inte på frågor av uteslutande nationellt intresse.

AA. Vid sitt informella möte den 23 februari 2018 beslutade stats- och regeringscheferna att fortsätta diskussionerna, liksom det tekniska, rättsliga och politiska arbetet, i fråga om de transnationella listor som håller på att upprättas inför valet 2024.

AB.  Inte alla medlemsstater ger sina medborgare möjlighet att rösta från utlandet, och bland dem som erbjuder den möjligheten varierar villkoren för beviljande av rösträtt för medborgarna avsevärt. Om alla unionsmedborgare som är bosatta utanför unionen skulle beviljas rätt att delta i valen skulle det bidra till en likvärdig status i samband med val. Medlemsstaterna måste dock förbättra samordningen mellan sina administrativa system för att förhindra att väljare röstar i två olika medlemsstater.

AC.  Många personer med funktionsnedsättning vill rösta i en vallokal. I tolv medlemsstater möjliggör de nationella bestämmelserna inte något byte från den vallokal som anvisats på grundval av bosättningsorten till en annan vallokal som är lämpligare med tanke på väljarens funktionsnedsättning. I artikel 29 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning föreskrivs uttryckligen att konventionsstaterna förpliktigar sig att säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra. Alla hinder för rösträtten och valbarheten för personer med funktionsnedsättning – i synnerhet rättsliga hinder för vuxna med funktionsnedsättning som omyndigförklarats – bör elimineras så att man garanterar tillgänglighet under hela valprocessen även genom att tillhandahålla ytterligare deltagandesystem för utövande av rösträtten, särskilt via poströstning.

AD.  En valmyndighet som fungerar som ett oberoende organ för säkerställande av ett korrekt genomförande av den europeiska vallagen bör inrättas på EU-nivå i form av ett nätverk för medlemsstaternas gemensamma kontaktmyndigheter, eftersom en sådan skulle underlätta tillgången till information om bestämmelserna för val till Europaparlamentet, göra processen mer enhetlig, förvalta i synnerhet den unionsomfattande valkretsen och stärka den europeiska karaktären i dessa val.

AE. Poströstning skulle kunna göra det möjligt för fler väljare att delta och skulle kunna effektivisera valen till Europaparlamentet och göra dem mer tilltalande för väljarna, samtidigt som högsta möjliga nivå på uppgiftsskyddet säkerställs och röstning i vallokal förblir normen. För att öka deltagandet får medlemsstaterna tillhandahålla kompletterande röstningsverktyg, såsom fullmaktsröstning, elektronisk röstning eller röstning via internet, i enlighet med sina nationella traditioner. Många nationella organ för skydd av digitala friheter har uttryckt reservationer mot röstning via internet. Röstning via internet medför ökade svårigheter när det gäller de grundläggande principerna för val (valsekretessen, röstens personliga och fria karaktär, valets integritet, en effektiv övervakning av röstningen och valdomarens kontroll i efterhand). Dessa svårigheter kan lösas genom ett gemensamt regelverk och förfarande där högsta möjliga nivå på uppgiftsskyddet, valets integritet, öppenheten, tillförlitligheten och valsekretessen garanteras.

AF. I artikel 7.1 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976 fastställs att uppdraget som ledamöter i Europaparlamentet inte är förenligt med att vara ledamot av kommissionen.

1.  Europaparlamentet föreslår reformen av sin valordning med målet att på ett konkret sätt utforma ett europeisk offentlig rum genom att föreslå gemensamma miniminormer och lagändringar inför valet till Europaparlamentet 2024.

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att förbättra parlamentets öppenhet och demokratiska ansvarsskyldighet genom att stärka valets europeiska dimension, i synnerhet genom att omvandla valet till Europaparlamentet till ett enda europeiskt val, särskilt genom inrättande av en unionsomfattande valkrets, i motsats till samlingen av 27 separata nationella val, vilket är det sätt som valet till Europaparlamentet anordnas på i dag.

3.  Europaparlamentet anser att europeiska politiska partier, sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter bör spela en mer central roll i valet till Europaparlamentet, bör synliggöras för väljarna och bör ges adekvat stöd och finansiering så att de kan fullgöra sin roll.

4.  Europaparlamentet påminner om att olika valkulturer har lett till en rad olika valsystem och olika rösträtter runt om i unionen. Parlamentet anser att gemensamma demokratiska miniminormer i den europeiska vallagen kan främja en genuin offentlig europeisk debatt och garantera jämlikhet för unionsmedborgarna, bland annat när det gäller rösträtten, rätten att registrera ett parti, en sammanslutning av väljare eller andra valenheter och valbarheten, tillgången till valsedlar, rätten att ställa upp med kandidater, med respekt för vikten av jämställdhet, tillgängligheten i samband med röstning för alla medborgare, särskilt för personer med funktionsnedsättning, eller vad som sker på valdagen.

5.  Europaparlamentet efterlyser inrättande av en gemensam ram med riktmärken och miniminormer för valregler i hela EU och föreslår att man fokuserar på stark samordning med nationella åtgärder för att genomföra kärnan i sina förslag.

6. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta hänsyn till de prioriteringar som fastställts av unionsmedborgarna i samband med konferensen om Europas framtid.

7.  Europaparlamentet noterar kommissionens roll att underlätta de institutionella samtalen mellan Europaparlamentet och rådet i fråga om reformen av den europeiska vallagen. Parlamentet anser att det är viktigt att föra en konstruktiv dialog med kommissionen bland annat för att utvärdera och hämta inspiration från resultaten från det europeiska nätverket för valsamarbete, som inrättades 2019.

8.  Europaparlamentet framhåller kopplingarna mellan de föreslagna åtgärderna inför översynen av valakten, Europaparlamentets arbetsordning, förordningen om europeiska politiska partier och kommissionens handlingsplan för demokratin i Europa från december 2020, särskilt i fråga om inslag såsom

–  det sätt på vilket val styrs, dvs. av regler som gäller bara inom en viss jurisdiktion eller kanske inte har utformats med hänsyn till det gränslösa nätet,

–  samarbetet mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter, vilket behöver stärkas,

–  frågan om insyn i politisk reklam och kommunikation, som också bör återspeglas i vallagens bestämmelser.

9.  Europaparlamentet anser att jämställdhet är en mycket viktig faktor för att förbättra representationen vid val. Parlamentet välkomnar den övergripande förbättringen av jämställdheten vid det senaste valet, men betonar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna, där vissa inte har valt en enda kvinna till parlamentet. Parlamentet efterlyser åtgärder som garanterar lika möjligheter för kvinnor och män att väljas utan att man inkräktar på icke-binära personers rättigheter, genom användning av varvade listor eller kvoter.

10. Europaparlamentet beklagar att de flesta nationella och språkliga minoriteter vanligtvis inte är representerade i Europaparlamentet. Parlamentet framhåller i detta sammanhang det faktiska hinder som valtrösklarna utgör för partier som företräder minoritetsgrupper i en nationell valkrets eller i stora, tätbefolkade valkretsar. Parlamentet anser därför att den europeiska vallagen bör ge möjlighet till undantag från nationellt fastställda trösklar för enheter som företräder erkända nationella och språkliga minoriteter.

11.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att både europeiska och nationella politiska partier och sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter antar demokratiska, välgrundade och transparenta förfaranden för att välja ut kandidater till Europaparlamentet, däribland toppkandidaten, så att man säkerställer direkt medverkan av enskilda medborgare som är partimedlemmar, vad gäller även – men inte uteslutande – val av delegater. Parlamentet anser att ett sådant demokratiskt urval bör åtföljas av den information som krävs om de aspirerande kandidaternas kapacitet och tidigare resultat.

12.  Europaparlamentet anser att alla europeiska väljare bör ha rätt att rösta på sin önskade kandidat till befattningen som kommissionens ordförande och att toppkandidaterna bör kunna vara valbara i samtliga medlemsstater på unionsomfattande listor, nominerade av ett europeiskt politiskt parti, en europeisk sammanslutning av väljare eller någon annan europeisk valenhet, med ett gemensamt valprogram.

13.  Europaparlamentet uppmanar europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och europeiska valenheter att nominera sina kandidater till befattningen som kommissionens ordförande senast 12 veckor före valdagen. Parlamentet anser att bindande demokratiska förfaranden och transparens i urvalet bör säkerställas. Parlamentet förväntar sig att kandidaterna står på första plats på motsvarande lista för den unionsomfattande valkretsen.

14.  Europaparlamentet vill att de europeiska politiska partierna, de europeiska sammanslutningarna av väljare och de europeiska valenheterna ska synliggöras genom mediekampanjer, valsedlar och alla former av valmaterial. Parlamentet slår fast att de nationella partierna och sammanslutningarna av väljare i tillämpliga fall bör ange sin anknytning till de europeiska politiska partierna, eller andra europeiska valenheter, och till motsvarande toppkandidat under valkampanjen.

15. Europaparlamentet konstaterar att en samordnad mediestrategi på europeisk nivå för att säkerställa bevakning och övervakning av valen till Europaparlamentet skulle bidra till att öka medborgarnas intresse för dem.

16.  Europaparlamentet förväntar sig att ledarna för de europeiska politiska partierna och parlamentsgrupperna, på grundval av resultatet i valet till Europaparlamentet och en majoritet i det nyvalda parlamentet, kommer överens om ett gemensamt tillkännagivande till Europeiska rådet avseende nomineringen av en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande. Parlamentet förväntar sig att Europeiska rådets ordförande samråder med nämnda ledare för de europeiska politiska enheterna och parlamentsgrupperna som en grund för nomineringsprocessen. Parlamentet anser att denna process med toppkandidater skulle kunna formaliseras genom en politisk överenskommelse mellan de europeiska politiska enheterna och genom ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet och Europeiska rådet.

17.  Europaparlamentet föreslår att det för berörda parlamentsgrupper införs en praxis som innebär att de ingår ett ”lagstiftaravtal” både för att säkerställa en politisk uppföljning av valet till Europaparlamentet och som ett sätt att säkra en majoritet i parlamentet inför utnämningen av kommissionen.

18.  Europaparlamentet anser att upprättandet av en unionsomfattande valkrets – från vilken 28 ledamöter av Europaparlamentet ska väljas, utan att det påverkar antalet företrädare i Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat, och där listorna toppas av varje politisk familjs kandidat till befattningen som kommissionens ordförande – skulle medföra en möjlighet att stärka den demokratiska och transnationella dimensionen av valet till Europaparlamentet. Parlamentet anser att målet att upprätta en unionsomfattande valkrets skulle kunna uppnås om jämställdhet samt geografisk balans säkerställs genom att man garanterar att mindre medlemsstater inte missgynnas i förhållande till de större medlemsstaterna. Parlamentet föreslår i detta avseende att man inför bindande geografisk representation i listorna för den unionsomfattande valkretsen, och uppmuntrar europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter att utse kandidater på de unionsomfattande listorna från samtliga medlemsstater.

19. Europaparlamentet betonar att inrättandet av en unionsomfattande valkrets från vilken ledamöterna väljs på grundval av transnationella listor är förenligt med fördragen, i synnerhet artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet anser att stödet för en enhetlig europeisk vallag med unionsomfattande listor och ett bindande system med toppkandidater har fått ytterligare politisk genomslagskraft.

20.  Europaparlamentet anser att unionsomfattande listor utgör en hävstång som kan användas för att få till stånd representativitet och skapa effektiva europeiska politiska partier och sammanslutningar av väljare.

21.  Europaparlamentet föreslår att det införs gemensamma bestämmelser för utgifter i samband med valkampanjer inför val till Europaparlamentet för varje enhet som har rätt att lämna in listor med kandidater till ledamöter av Europaparlamentet i den unionsomfattande valkretsen. Parlamentet efterlyser stark samordning i denna fråga vid den kommande översynen av förordning (EU, Euratom) nr 1141/20214.

22. Europaparlamentet anser att finansiering av europeiska politiska partier och andra europeiska valenheter från Europeiska unionens allmänna budget eller någon annan källa ska få användas för att finansiera europeiska valenheters kampanjer i samband med val till Europaparlamentet i den unionsomfattande valkrets där de eller deras medlemmar deltar. Parlamentet anser att finansiering och begränsning av utgifterna i samband med val i de nationella valkretsarna ska ske enligt de nationella bestämmelserna i respektive medlemsstat.

23.  Europaparlamentet påminner om att minimiåldern för valbarhet i de 27 medlemsstaterna varierar mellan 18 och 25 år och att minimiåldern för rätten att rösta varierar mellan 16 och 18 år. Parlamentet efterlyser införande av en enda, harmoniserad ålder för passiva och aktiva valrättigheter i samtliga medlemsstater och rekommenderar medlemsstaterna att införa en minimiålder för rätten att rösta på 16 år, utan att det påverkar befintliga konstitutionella bestämmelser som fastställer minimiåldern för rätten att rösta till 18 eller 17 år. Parlamentet anser att rätten att rösta vid 16 års ålder skulle återspegla de nuvarande rättigheter och skyldigheter som de europeiska ungdomarna redan har i vissa medlemsstater.

24. Europaparlamentet föreslår att det införs en möjlighet till tillfälligt ersättande av ledamöter som är på mamma-, pappa- eller föräldraledighet eller är långtidssjukskrivna.

25.  Europaparlamentet anser att öppenhet i valprocessen och tillgång till tillförlitlig information är avgörande faktorer för att öka den europeiska politiska medvetenheten och säkra ett valdeltagande som är tillräckligt högt för att utgöra ett mandat från väljarna. Parlamentet betonar att medborgarna i god tid – närmare bestämt 12 veckor före valet – måste få information om de kandidater som ställer upp i val till Europaparlamentet och om anknytningen för nationella politiska partier eller sammanslutningar av väljare till ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk sammanslutning av väljare.

26. Europaparlamentet föreslår att åtgärder vidtas och skyddsåtgärder införs för att undvika utländsk inblandning i valprocessen.

27.  Europaparlamentet betonar att tidsfristerna för att färdigställa röstlängden inför valet till Europaparlamentet varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att en europeisk röstlängd upprättas och en gemensam norm fastställs för upprättande och färdigställande av den nationella röstlängden senast 14 veckor före valdagen, för att få till stånd precisare information om väljarna och underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna, samt göra det lättare att förhindra dubbel röstning, så att man säkerställer att sådan dubbel röstning, oavsett om den utgör resultatet av ett administrativt misstag eller av överträdelser av vallagen, blir föremål för effektiva, proportionella och avskräckande påföljder på nationell nivå, med korrigerande åtgärder från medlemsstaternas sida till följd.

28.  Europaparlamentet föreslår att det inrättas en europeisk valmyndighet med ansvar för samordning av informationen om valen till Europaparlamentet, övervakning av genomförandet av, och lösning av tvister i fråga om, de gemensamma normerna i den europeiska vallagen, förvaltning av den europeiska röstlängden, tillkännagivande av valresultat och övervakning av utbytet av information om unionsmedborgares röstande utanför det egna hemlandet. Parlamentet anser att ett sådant organ skulle kunna bidra till ett effektivt informationsutbyte mellan nationella organ, i synnerhet när det handlar om bästa praxis. Parlamentet föreslår att en av myndighetens huvudsakliga uppgifter skulle vara förvaltningen av registret över kandidatlistor för den unionsomfattande valkretsen. Parlamentet uppmanar budgetmyndigheterna att se till att myndigheten kommer att ha tillräckliga resurser för att fullgöra sina uppgifter.

29.  Europaparlamentet föreslår att gemensamma miniminormer fastställs i syfte att införa enhetliga krav för upprättande av kandidatlistor.

30.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att främja möjligheterna att rösta i val till Europaparlamentet och att garantera att alla som har rösträtt, däribland unionsmedborgare som är bosatta utanför sitt ursprungsland, personer utan fast bostad, personer som bor i slutna boenden, personer som drabbats av hemlöshet och intagna på fängelser, kan utöva denna rätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgång till information och röstning på lika villkor för alla medborgare, även för personer med funktionsnedsättning, genom att till exempel tillåta lösningar där man hyr anpassade lokaler när de offentliga strukturerna inte anpassats.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åtgärder för att göra valen så tillgängliga som möjligt för medborgare med funktionsnedsättning, genom till exempel – om lämpligt – information om val och registrering i röstlängden, vallokaler, valskärmar och andra valanordningar samt valsedlar. Parlamentet rekommenderar att man inför lämpliga arrangemang som är anpassade till de nationella röstningsförfarandena för att underlätta röstningen för medborgare med funktionsnedsättning, till exempel möjligheter att välja vallokal, slutna vallokaler på viktiga platser och användning av tekniska hjälpmedel, format och tekniker såsom blindskrift, storstil, ljudbaserad information, taktilt tryck, lättläst information och teckenspråkskommunikation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa personer med funktionsnedsättning att rösta via en person som de själva väljer, vid behov och på deras begäran.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa gemensamma krav som gör det möjligt för alla unionsmedborgare som är bosatta eller arbetar i ett tredjeland att beviljas rätten att rösta i val till Europaparlamentet.

33.  Europaparlamentet anser att poströstning behöver införas för väljare som inte kan ta sig till vallokalerna på valdagen, och att detta skulle kunna effektivisera genomförandet av val till Europaparlamentet och göra det mer tilltalande för väljarna under särskilda eller extraordinära förhållanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, som kompletterande verktyg till stöd för förfarandet, överväga möjligheten att införa exempelvis fysisk förtidsröstning och fullmaktsröstning jämte elektronisk röstning och röstning via internet, med respekt för sina egna nationella traditioner, med beaktande av Europarådets rekommendationer på dessa områden och med lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa tillförlitlighet, integritet, valsekretess, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, insyn i utformningen och användningen av elektroniska system och internetsystem, möjligheter till manuella eller elektroniska omräkningar utan äventyrande av valsekretessen samt skydd av personuppgifter i enlighet med tillämplig unionsrätt.

34. Europaparlamentet anser att införande av en gemensam valdag för valet till Europaparlamentet skulle bidra till att skapa ett mer sammanhängande europeiskt val, och föreslår därför att den 9 maj fastställs som dagen för val till Europaparlamentet, oavsett vilken veckodag detta datum infaller på. Det vore även möjligt att göra denna dag till en allmän helgdag. Parlamentet anser att det är viktigt att de första officiella prognoserna om valresultatet tillkännages samtidigt i samtliga medlemsstater, närmare bestämt kl. 21.00 (MET) på valdagen.

35.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att en genomföranderapport utarbetas efter varje val i syfte att utvärdera hur valet till Europaparlamentet fungerat och vid behov föreslå förbättringar.

36. Europaparlamentet föreslår en reform av fördragen för att göra ämbetet som ledamot av Europeiska kommissionen förenligt med ämbetet som ledamot av Europaparlamentet under perioden mellan parlamentets konstituerande sammanträde och valet av kommissionen.

37. Europaparlamentet efterlyser en reform av fördragen, särskilt artikel 223 i EUF‑fördraget om de nödvändiga bestämmelserna för val av Europaparlamentets ledamöter genom allmänna direkta val, så att man går från enhällighet och nationella förfaranden för ratificering till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet.

38.  Europaparlamentet antar det bifogade förslaget och lägger fram det för rådet.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och det bifogade förslaget till Europeiska rådet, rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

 

BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Förslag till

 

Rådets förordning

 

om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, om upphävande av rådets beslut (76/787/EKSG, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet och om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014

 

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 223.1,

med beaktande av Europaparlamentets förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande[14], och

av följande skäl:

(1)  Den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet[15] (valakten) som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom[16] trädde i kraft den 1 juli 1978 och ändrades därefter genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom[17] och rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018[18].

(2)  Enligt artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet, med enhällighet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter godkännande av Europaparlamentet, fastställa de nödvändiga bestämmelserna för val av Europaparlamentets ledamöter genom allmänna direkta val, på grundval av ett utkast som utarbetats av Europaparlamentet.

(3) I artikel 8 i EUF-fördraget fastställs principen om jämställdhetsintegrering, enligt vilken unionen i all sin verksamhet bör syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

(4)  Lissabonfördraget har inte bara gett Europaparlamentet initiativrätt när det gäller bestämmelserna om val av dess ledamöter, utan har också ändrat karaktären på mandatet för Europaparlamentets ledamöter, vilket har gjort dem till direkta företrädare för unionens medborgare. Dessa utgör grundläggande förändringar som bör återspeglas i en moderniserad europeisk vallag genom införande av nya element som syftar till att stärka den demokratiska legitimiteten och mer exakt återspegla vidden av Europaparlamentets roll och befogenheter.

(5)  Trots bestämmelserna i valakten anordnas valen till Europaparlamentet till stor del i enlighet med nationella bestämmelser, som skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna, vilket leder till en rad olika valsystem. Val till Europaparlamentet äger rum på olika dagar, och röster avges för nationella partier med nationella kandidater på grundval av nationella program. En tillnärmning av dessa olika valsystem genom antagande av en mer enhetlig europeisk vallag som bygger på tydliga gemensamma principer och regler skulle garantera jämlikhet för alla unionsmedborgare och stärka den europeiska offentliga sfären.

(6) Valtrösklar utgör en del av det politiska systemet i många medlemsstater och bidrar till utvecklingen av en stabil regerings- och oppositionsdynamik inom parlamenten. För att garantera en rättvis politisk konkurrens bör sådana trösklar inte överstiga 5 procent.

(7) Valtrösklarna bör inte påverka erkända nationella och språkliga minoriteters möjligheter att delta i unionens politiska liv och företrädas i Europaparlamentet. Erkända nationella eller språkliga minoriteter bör omfattas av undantag från eventuella trösklar som fastställs på nationell nivå. Undantag från nationella trösklar bör också gälla för politiska partier eller sammanslutningar av väljare som deltar i val till Europaparlamentet i en fjärdedel av medlemsstaterna och som på sina valsedlar inkluderar namn och logotyp för de europeiska enheter till vilka de är knutna.

(8)  Enligt artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska kandidaten till befattningen som kommissionens ordförande föreslås av Europeiska rådet, med hänsyn till valen till Europaparlamentet, och därefter väljas av Europaparlamentet. För att ge denna rätt ett lämpligt uttryck bör den europeiska offentliga sfären utvecklas på ett sådant sätt att alla europeiska väljare ges möjlighet att ange den kandidat som de föredrar till befattningen som kommissionens ordförande. För att detta ska ske måste de toppkandidater som nominerats av europeiska politiska partier, av europeiska sammanslutningar av väljare eller av andra europeiska valenheter kunna ställa sig bakom ett gemensamt valprogram i samtliga medlemsstater. I syfte att uppnå en majoritet i parlamentet före utnämningen av kommissionen bör berörda parlamentsgrupper införa en praxis som innebär att de ingår ”lagstiftaravtal” som säkerställer en politisk uppföljning av valet till Europaparlamentet. Genom en process som bör formaliseras på grundval av en politisk överenskommelse mellan de europeiska politiska enheterna bör den toppkandidat vars europeiska politiska enhet sammantaget har fått det största antalet platser först få i uppdrag att bilda en koalitionsmajoritet i det nyvalda parlamentet när det gäller nomineringen av en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande. Om en koalitionsmajoritet inte kan uppnås bör uppdraget tilldelas nästa toppkandidat. För att underbygga nomineringsprocessen bör Europeiska rådets ordförande samråda med nämnda ledare för de europeiska politiska enheterna och parlamentsgrupperna. Processen med toppkandidater skulle kunna formaliseras genom en politisk överenskommelse mellan de europeiska politiska enheterna och genom ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet och Europeiska rådet.

(9) Det bör, utöver de nationella valkretsarna, bildas en unionsomfattande valkrets med listor som toppas av varje politisk familjs kandidat till befattningen som kommissionens ordförande, i syfte att stärka den demokratiska och alleuropeiska dimensionen av valet till Europaparlamentet. Denna unionsomfattande valkrets bör omfattas av detaljerade och tydliga regler som säkerställer att kandidatlistan respekterar principerna om jämställdhet och geografisk proportionalitet och representativitet, och i synnerhet att små och medelstora medlemsstaters intressen beaktas fullt ut.

(10)  Europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter har en viktig roll att spela när det gäller att främja en verkligt europeisk politisk debatt. Enligt artikel 10.4 i EU-fördraget ska de politiska partierna på europeisk nivå bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja. Europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter bör därför spela en mer central roll i valet till Europaparlamentet. De bör följaktligen ges möjlighet att delta fullt ut i kampanjerna inför valet till Europaparlamentet och lämna in unionsomfattande listor, så att de blir kända av och mer synliga för väljarna, både på valsedlar, i kampanjmaterial och i publikationer.

(11)  Villkoren för att välja ut kandidater och lämna in förslag på kandidater bör vara rimliga, rättvisa, demokratiska och proportionella och bör respektera de principer som fastställs i Europarådets uppförandekod för valfrågor, från Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen). I EU:s handlingsplan för demokrati[19] har kommissionen dessutom åtagit sig att främja tillgången till demokratisk delaktighet, vilket innebär inkludering och jämlikhet i den demokratiska processen samt en jämn könsfördelning i politiken och beslutsfattandet. I sin jämställdhetsstrategi för 2020–2025[20] konstaterade kommissionen att lika möjligheter att delta är avgörande för den representativa demokratin på alla nivåer. Jämställdhet samt demokratiska och öppna förfaranden och välgrundade beslut för att välja ut kandidater till valet till Europaparlamentet, inbegripet toppkandidaten, är avgörande för att säkerställa lika villkor för alla europeiska valenheter och för att stärka representativiteten och demokratin. För att uppnå lika villkor bör dessa principer gälla för alla kandidatlistor i valen till Europaparlamentet, både i de nationella valkretsarna och i den unionsomfattande valkretsen.

(12)  Insyn i valprocessen och tillgång till tillförlitlig och aktuell information om väljare och kandidater är viktiga faktorer för att säkerställa valprocessens tillförlitlighet, för att öka den europeiska politiska medvetenheten och för att säkerställa ett stabilt valdeltagande. Det är viktigt att underlätta medlemsstaternas utbyte av information om väljarna för att undvika dubbel röstning. Dessutom bör unionsmedborgarna informeras om de kandidater som är valbara i valen till Europaparlamentet och, i förekommande fall, om de nationella politiska partiernas anknytning till ett europeiskt politiskt parti, i god tid före dessa val. Det är därför nödvändigt att upprätta en europeisk röstlängd och obligatoriska tidsfrister för upprättandet av röstlängden på europeisk och nationell nivå och av kandidatlistorna.

(13)  En europeisk valmyndighet med ett oberoende mandat och bestående av personer med nödvändig sakkunskap och erfarenhet är avgörande för att förvalta den unionsomfattande valkretsen. De viktigaste uppgifterna för den europeiska valmyndigheten bör inbegripa att övervaka genomförandet av denna förordning och lösa tvister om de gemensamma normerna i den europeiska vallagen, förvalta den europeiska röstlängden, tillkännage valresultaten och säkerställa ett effektivt utbyte av information och bästa praxis mellan nationella organ.

(14) För att säkerställa att de europeiska valenheterna har tillräckliga medel för att förmedla sina budskap och sina politiska program till unionsmedborgarna bör valkampanjen i den unionsomfattande valkretsen ges tillräcklig finansiering.

(15)  I syfte att uppmuntra valdeltagandet i val till Europaparlamentet bör medlemsstaterna erbjuda poströstning, och de skulle även kunna tillåta fysisk förtidsröstning och fullmaktsröstning. Med beaktande av rådets rekommendationer i detta avseende, och för att fullt ut utnyttja de möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder, skulle medlemsstaterna också kunna tillåta elektronisk röstning och röstning via internet, samtidigt som de säkerställer tillgängligheten till de elektroniska systemen och internetsystemen, resultatens tillförlitlighet genom en möjlighet till omräkning, valsekretessen, skyddet av personuppgifter, i enlighet med tillämplig unionsrätt, och full insyn i utformningen och tillämpningen av de elektroniska systemen och internetsystemen, och säkerställer tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och alla övriga medborgare.

(16)  Unionens medborgare har rätt att delta i dess demokratiska liv, särskilt genom att rösta eller vara valbara i val till Europaparlamentet. Rösträtten och valbarheten samt tillgången till information och röstning bör också säkerställas på lika villkor för alla medborgare, även för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt för alla unionsmedborgare att utöva sin rösträtt i val till Europaparlamentet, även de som är bosatta eller arbetar i länder utanför unionen, personer utan fast bostad, personer som drabbats av hemlöshet, intagna på fängelser runt om i unionen och personer som bor i slutna boenden såsom sjukhus, psykiatriska institutioner och andra vårdinrättningar, äldreboenden och vårdhem för äldre eller boenden för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna bör i synnerhet vidta lämpliga åtgärder för att personer som bor i slutna boenden ska kunna utöva sin rösträtt. De särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning bör beaktas när man säkerställer tillgång till information, valmaterial och röstningshjälpmedel.

(17)  Minimiåldern för utövande av rösträtten och rätten att vara valbar varierar mellan de 27 medlemsstaterna, från 16 till 18 år. En enhetlig harmoniserad ålder för rösträtten och rätten att vara valbar bör införas i hela unionen för att säkerställa jämlikhet och undvika diskriminering med avseende på tillgången till dessa allra mest grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter. Utan att det påverkar befintliga konstitutionella bestämmelser som fastställer minimiåldern för rätten att rösta till 18 eller 17 år, bör minimiåldern för rätten att rösta fastställas till 16 år. Minimiåldern för att vara valbar bör fastställas till 18 år. Oavsett rättskapacitet bör alla personer med funktionsnedsättning åtnjuta politiska rättigheter på samma villkor som andra.

(18) Tidsfristerna för att lämna in kandidatlistor för val till Europaparlamentet och för att upprätta röstlängderna inför valet till Europaparlamentet varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. För att säkerställa att kandidater och väljare i hela unionen har samma tid till förfogande för valkampanjer och reflektion, och för att underlätta utbytet av information mellan medlemsstaterna om väljare, bör tidsfristerna för inlämning av kandidatlistor och för upprättande av röstlängder vara desamma i hela unionen.

(19) För att säkerställa att europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter är tillräckligt synliga, behövs tydliga och transparenta regler för valkampanjer och officiellt valmaterial. Sådana regler bör göra det möjligt för de europeiska politiska partierna, de europeiska sammanslutningarna av väljare och andra europeiska valenheter att använda sig av alla möjliga former av offentlig kommunikation och valkampanjmaterial. Reglerna bör göra det möjligt för europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter att ange sin anknytning i alla former av offentlig kommunikation, valkampanjmaterial och officiellt valmaterial såsom valsedlar. Medlemsstaterna bör säkerställa att europeiska politiska partier, europeiska sammanslutningar av väljare och andra europeiska valenheter behandlas lika och ges likvärdiga möjligheter när det gäller valkampanjen för den unionsomfattande valkretsen.

(20)  I 1976 års valakt fastställdes en gemensam valrörelseperiod som gav medlemsstaterna befogenhet att fastställa exakt datum och tidpunkt för valet inom denna period. Ett verkligt alleuropeiskt val kräver en gemensam europeisk valdag. Valet till Europaparlamentet bör hållas på Europadagen, den 9 maj, dvs. på årsdagen av Schumanförklaringen, som undertecknades den 9 maj 1950. Valresultatet bör tillkännages av den europeiska valmyndigheten och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(21) I händelse av dödsfall, begäran om entledigande eller tillbakadragande av mandatet för en ledamot av Europaparlamentet som valts i de nationella valkretsarna, bör den vakanta platsen tillsättas i enlighet med nationell lagstiftning. Vakanta platser för ledamöter av Europaparlamentet som väljs i den unionsomfattande valkretsen bör tillsättas med nästkommande kandidat på de relevanta listorna. Tillfälliga ersättare vid mammaledighet, pappaledighet, föräldraledighet och allvarlig sjukdom för ledamöter av Europaparlamentet bör också vara möjliga.

(22) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförande av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på de tekniska kraven – inklusive format och uppgifter – för upprättandet av den europeiska röstlängden. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011[21].

(23) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa de nödvändiga bestämmelserna för val av Europaparlamentets ledamöter genom allmänna direkta val enligt en enhetlig valordning avseende den unionsomfattande valkretsen och i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs de nödvändiga bestämmelserna för val av Europaparlamentets ledamöter genom allmänna direkta val enligt en enhetlig valordning avseende den unionsomfattande valkrets som avses i artikel 15 och i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)  politiskt parti: en sammanslutning av medborgare som eftersträvar politiska mål och som antingen erkänns av eller upprättas i enlighet med rättsordningen i minst en medlemsstat i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, inbegripet dem som avser att bilda eller ansluta sig till en europeisk koalition av nationella politiska partier och/eller nationella sammanslutningar av väljare i syfte att lämna in en kandidatlista för, och bedriva valkampanj i, den unionsomfattande valkretsen.

(2)  sammanslutning av väljare: en sammanslutning av medborgare som eftersträvar politiska mål och som, i stället för att vara etablerad som ett politiskt parti, är registrerad som en sammanslutning av väljare i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser, inbegripet dem som avser att bilda eller ansluta sig till en europeisk koalition av nationella politiska partier och/eller sammanslutningar av väljare i syfte att lämna in en kandidatlista för, och bedriva valkampanj i, den unionsomfattande valkretsen.

(3)  europeisk koalition av nationella politiska partier och/eller sammanslutningar av väljare: en valallians av nationella politiska partier och/eller nationella sammanslutningar av väljare som är registrerade i minst en fjärdedel av medlemsstaterna, vid behov med avrundning upp till närmaste heltal; koalitionen lämnar in en kandidatlista till, och bedriver valkampanj för, den unionsomfattande valkretsen.

(4)  europeiskt politiskt parti: en politisk allians mellan nationella politiska partier som eftersträvar politiska mål och som är registrerad hos myndigheten för europeiska politiska partier och stiftelser i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014[22] i syfte att lämna in en kandidatlista för, och bedriva valkampanj i, den unionsomfattande valkretsen.

(5)  europeisk sammanslutning av väljare: en gränsöverskridande sammanslutning av medborgare som är registrerade i minst en fjärdedel av medlemsstaterna och som representerar minst 0,02 procent av den röstberättigade befolkningen i de berörda medlemsstaterna, som eftersträvar politiska mål, men som inte är etablerad som ett europeiskt politiskt parti, och som erkänns i syfte att lämna in en kandidatlista för, och bedriva valkampanj i, den unionsomfattande valkretsen.

(6)  europeisk valkoalition: en valallians mellan två eller flera europeiska politiska partier och/eller europeiska sammanslutningar av väljare som upprättar en kandidatlista för, och bedriver valkampanj i, den unionsomfattande valkretsen; nationella politiska partier och/eller nationella sammanslutningar av väljare kan också ansluta sig till en sådan valallians förutsatt att de inte är anslutna till ett europeiskt politiskt parti.

(7)  politisk allians: ett strukturerat samarbete mellan politiska partier och/eller medborgare i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(8)  europeisk valenhet: en europeisk koalition av nationella politiska partier och/eller sammanslutningar av väljare, ett europeiskt politiskt parti, en europeisk sammanslutning av väljare, en europeisk valkoalition eller en politisk allians.

(9)  unionsomfattande lista: den kandidatlista som upprättas i den unionsomfattande valkretsen av en europeisk valenhet.

Artikel 3

Nationella bestämmelser

Ordningen för val av Europaparlamentets ledamöter ska omfattas av denna förordning. Frågor som inte omfattas av denna förordning ska omfattas av de nationella bestämmelserna i respektive medlemsstat.

De nationella bestämmelserna i fråga ska inte påverka röstningssystemets proportionella karaktär.

De ska under alla omständigheter säkerställa respekten för demokratiska normer och följaktligen demokratiska och proportionella krav för registrering av ett politiskt parti eller en sammanslutning av väljare och för inlämning av en kandidatlista för de nationella valkretsarna och den unionsomfattande valkretsen.

Artikel 4

Rösträtten

1. Varje unionsmedborgare från 16 års ålder, inbegripet personer med funktionsnedsättning oavsett rättskapacitet, ska ha rösträtt i val till Europaparlamentet utan att det påverkar befintliga konstitutionella bestämmelser som fastställer minimiåldern för rösträtt till 18 eller 17 år.

2. Ingen unionsmedborgare med rösträtt får rösta mer än en gång vid val av ledamöter av Europaparlamentet i de nationella valkretsarna eller i den unionsomfattande valkretsen.

3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dubbel röstning i val till Europaparlamentet bemöts med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Artikel 5

Rätten att vara valbar

1. Varje unionsmedborgare från 18 års ålder ska ha rätt att vara valbar i val till Europaparlamentet antingen i en nationell valkrets eller i den unionsomfattande valkretsen, eller i båda.

2. Ingen unionsmedborgare med rätt att vara valbar får vara valbar i mer än en nationell valkrets eller ingå i mer än en lista för en nationell valkrets eller i mer än en unionsomfattande lista vid val till Europaparlamentet.

Artikel 6

Utövande av rösträtten

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla unionsmedborgare, däribland unionsmedborgare som är bosatta i ett tredjeland, personer utan fast bostad, personer som bor i slutna boenden, personer som drabbats av hemlöshet och intagna på fängelser runt om i unionen, kan utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet.

2. När det gäller intagna på fängelser runt om i unionen ska första stycket inte påverka nationell rätt eller domstolsbeslut som meddelats i enlighet med nationell rätt.

Artikel 7

Tillgänglighet

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla medborgare, inbegripet personer med funktionsnedsättning, har lika tillgång till relevant material, röstningshjälpmedel och vallokaler.

2. På grundval av sina nationella röstningssystem ska medlemsstaterna införa lämpliga arrangemang i syfte att underlätta oberoende utövande av rösträtten för personer med funktionsnedsättning, med respekt för valsekretessen.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning på egen begäran får hjälp med att rösta via en person som de själva väljer.

Artikel 8

Poströstning

1. Medlemsstaterna ska föreskriva en möjlighet till poströstning vid val till Europaparlamentet, även för medborgare som är bosatta i ett tredjeland, samt vidta åtgärder för att säkerställa att poströstningen är tillgänglig, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa valprocessens tillförlitlighet och valsekretessen samt skyddet av personuppgifter i enlighet med tillämplig unionsrätt.

2. Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare möjligheter till röstning genom fysisk röstning, fullmaktsröstning och röstning via elektroniska system och internetsystem.

I händelse av elektronisk röstning, röstning via internet och fullmaktsröstning ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa tillförlitlighet, integritet, valsekretess, insyn i utformningen och tillämpningen av elektroniska system och internetsystem, möjligheter till manuella eller elektroniska omräkningar utan äventyrande av valsekretessen samt skydd av personuppgifter i enlighet med tillämplig unionsrätt.

Artikel 9

Upprättande av de nationella röstlängderna och den europeiska röstlängden

1. I syfte att upptäcka och förhindra dubbel röstning i val till Europaparlamentet ska tidsfristen för upprättande av röstlängden i varje medlemsstat vara senast 14 veckor före valdagen enligt artikel 19.1. Fel i röstlängden får korrigeras fram till valdagen.

2. I syfte att upprätta den europeiska röstlängden ska de behöriga nationella myndigheterna förse den europeiska valmyndigheten med alla nödvändiga uppgifter i enlighet med artikel 18. Kriterierna för registrering i den nationella röstlängden ska omfattas av nationella bestämmelser.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på fastställande av de tekniska kraven – inklusive format och uppgifter – för upprättandet av den europeiska röstlängden i syfte att genomföra punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 29.

Artikel 10

Principer för att välja ut kandidater

1. Alla politiska partier, sammanslutningar av väljare, valallianser och europeiska valenheter som deltar i val till Europaparlamentet ska verka för demokratiska förfaranden, öppenhet och jämställdhet – genom åtgärder som syftar till att säkerställa att alla valbara personer har lika möjligheter att bli valda – och en sammansättning av Europaparlamentet som återspeglar mångfalden i Europeiska unionen när de väljer ut sina kandidater till val till Europaparlamentet. Jämställdhet ska uppnås beroende på medlemsstaternas valsystem och under alla omständigheter i den unionsomfattande valkretsen genom användning av varvade listor eller kvoter, utan att man inkräktar på icke-binära personers rättigheter.

2. En medlem av ett politiskt parti, en sammanslutning av väljare eller en europeisk valenhet får till den ansvariga nationella myndigheten eller den europeiska valmyndigheten lämna in ett motiverat klagomål om bristande efterlevnad av de demokratiska förfaranden, öppenhetskriterier och jämställdhetskriterier som fastställs i denna artikel.

Artikel 11

Inlämning av kandidatlistor

1. Tidsfristen för att lämna in kandidatlistor för val till Europaparlamentet ska vara 12 veckor före valdagen enligt artikel 19.1.

2. Senast 12 veckor före valdagen ska de europeiska valenheterna förse den europeiska valmyndigheten med ett dokument där det fastställs att samtliga kandidater samtycker till att de förs upp på den unionsomfattande listan. Detta dokument ska innehålla kandidaternas fullständiga namn och deras id-kortsnummer eller passnummer. Det ska undertecknas av kandidaterna och ska inbegripa datum och plats för undertecknandet.

Artikel 12

Valsystemet

1. Valen ska vara allmänna, direkta, jämlika, fria och hemliga. Varje väljare ska ha två röster, en för att välja Europaparlamentets ledamöter i de nationella valkretsarna och en för att välja Europaparlamentets ledamöter i den unionsomfattande valkretsen.

2. I de nationella valkretsarna och i den unionsomfattande valkretsen ska Europaparlamentets ledamöter väljas som företrädare för unionens medborgare genom proportionella val.

3. I de nationella valkretsarna ska Europaparlamentets ledamöter väljas med hjälp av nationella proportionella valsystem som allmänt tillämpas av medlemsstaterna.

4. I den unionsomfattande valkretsen ska Europaparlamentets ledamöter väljas genom systemet med sluten lista.

Artikel 13

Valtröskel

1. Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel för fördelning av mandaten. Denna tröskel får inte sättas högre än 5 procent av de giltiga avgivna rösterna på nationell nivå.

2. För nationella valkretsar med fler än 60 platser ska en tröskel fastställas som inte får vara lägre än 3,5 procent av de giltiga avgivna rösterna i den berörda valkretsen.

3. De trösklar som avses i punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av undantag i nationell rätt för politiska partier eller sammanslutningar av väljare som företräder erkända nationella eller språkliga minoriteter.

4. Ett undantag från de nationella trösklar som anges i punkt 2 ska göras för politiska partier eller sammanslutningar av väljare som är registrerade i en fjärdedel av medlemsstaterna, erhåller minst en miljon röster i hela unionen och på sina nationella valsedlar inkluderar namn och logotyp för de europeiska valenheter till vilka de är knutna, vid behov med anpassning till språken i de berörda medlemsstaterna.

5. Det får inte finnas någon lägsta tröskel för fördelningen av mandaten i den unionsomfattande valkrets som avses i artikel 15.

Artikel 14

Nationella valkretsar

Varje medlemsstat får, i enlighet med sin specifika nationella situation och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15, upprätta enskilda valkretsar för val till Europaparlamentet eller föreskriva annan indelning av sitt valområde, utan att detta inkräktar generellt på valsystemets proportionella karaktär.

Medlemsstaterna får bilda enmansvalkretsar som företräder språkliga eller etniska minoriteter, utomeuropeiska medborgare, yttersta randområden eller utomeuropeiska territorier i enlighet med nationella bestämmelser, utan att detta inkräktar på valsystemets proportionella karaktär.

Artikel 15

Unionsomfattande valkrets

1. Det ska finnas en valkrets bestående av hela Europeiska unionens territorium från vilken 28 ledamöter av Europaparlamentet ska väljas vid det första valet av Europaparlamentets ledamöter efter denna förordnings ikraftträdande.

För val av ledamöter av Europaparlamentet ska storleken på den unionsomfattande valkretsen därefter fastställas genom Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning.

2. Valet med avseende på den unionsomfattande valkretsen ska inte påverka de ledamöter av Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat.

3. Alla europeiska valenheter enligt artikel 2 får lämna in unionsomfattande listor till den europeiska valmyndigheten.

4. Ingen europeisk valenhet får lämna in mer än en unionsomfattande lista. Nationella partier och nationella sammanslutningar av väljare får inte stödja mer än en unionsomfattande lista.

5. De valsedlar som består av den unionsomfattande listan ska vara försedda med namn och logotyp för respektive europeisk valenhet.

6. Vid upprättandet av den unionsomfattande listan ska, för kandidater som är bosatta i ett tredjeland, bosättningsorten innan vederbörande lämnade unionen anges som kandidatens bosättningsort. För kandidater som är födda och bosatta i ett tredjeland ska bosättningsorten vid upprättandet av den unionsomfattande listan motsvara den medlemsstat där kandidaten är medborgare.

7. De unionsomfattande listorna ska innehålla samma antal kandidater som det antal mandat som avses i punkt 1.

8. De unionsomfattande listorna ska upprättas av de europeiska valenheterna i enlighet med principerna i artikel 10.1.

9. För att säkerställa geografisk balans ska de unionsomfattande listorna vara uppdelade i avsnitt med tre positioner. Var och en av dessa tre positioner ska fyllas med en kandidat från var och en av de tre grupper av medlemsstater som definieras i bilaga I och exemplifieras i bilaga II.

10. Ordningen på kandidaterna bosatta i någon av medlemsstaterna i var och en av de tre grupper av medlemsstater som anges i bilaga I ska variera i varje listavsnitt med tre positioner upp till positionen på listan motsvarande den siffra som utgör resultatet av det totala antalet platser delat med två, vid behov med avrundning upp till nästa heltal.

11. Medlemsstaternas totala befolkning ska beräknas av kommissionen (Eurostat) på grundval av de senaste uppgifterna från medlemsstaterna, i enlighet med en metod som fastställts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013[23].

12. Fördelningen av platser till de unionsomfattande listorna på grundval av de aggregerade resultaten i den unionsomfattande valkretsen ska genomföras i enlighet med d’Hondts metod, enligt följande:

a) Det antal röster som kandidaterna erhållit ordnas från största antal till minsta antal i en kolumn.

b) Det antal röster som varje kandidatur erhållit divideras med 1, 2, 3 osv., upp till en siffra motsvarande det antal platser som motsvarar valkretsen, och bildar en tabell lik tabellen i bilaga III. Mandaten tilldelas de kandidater som erhållit de högsta kvoterna i tabellen, i fallande ordning.

c) Vid sammanfall i kvotlistan av två mandat som motsvarar olika kandidaturer ska mandatet tilldelas listan med det största totala antalet erhållna röster. Om två kandidater erhållit samma antal röster löses det första oavgjorda resultatet genom lotteri, och därefter fördelas mandaten växelvis.

13. Europeisk och nationell radio och tv i allmänhetens tjänst ska tillhandahålla sändningstid i proportion till resultaten från föregående val för den unionsomfattande valkretsen, så att en minsta sändningstid säkerställs för varje unionsomfattande lista.

Artikel 16

Finansiering av europeiska valenheters valkampanjer

Bestämmelserna i kapitlen IV och V i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 ska i tillämpliga delar gälla för finansieringen av europeiska valenheters valkampanjer.

Artikel 17

Gemensamma bestämmelser för valkampanjerna

1. Valkampanjen får inte inledas förrän åtta veckor före valdagen.

 

2. Valkampanjen består av insatser för att värva väljarnas röster i valet till Europaparlamentet genom tryckt eller digitalt material och andra former av offentlig kommunikation, medieannonsering och offentliga evenemang. Valkampanjmaterialet ska innehålla logotypen och en hänvisning till valmanifestet eller programmet för den europeiska valenhet som det nationella partiet är knutet till.

 

3. Valkampanjmaterialet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

4. I de nationella valkretsarna ska de valsedlar som används vid val till Europaparlamentet vara enhetliga, i förekommande fall ge lika stor synlighet åt namn, akronymer, symboler och logotyper för nationella politiska partier och/eller nationella sammanslutningar av väljare – och åt motsvarande för europeiska valenheter när dessa är knutna till nämnda partier eller sammanslutningar – samt innehålla en förteckning över kandidaternas namn och, i tillämpliga fall, suppleanternas namn, i den ordning de förekommer på de relevanta kandidatlistorna.

5. Bestämmelserna om utsändning av valmaterial till väljare i samband med val till Europaparlamentet ska vara identiska med dem som gäller vid nationella, regionala och lokala val i den berörda medlemsstaten.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att europeiska valenheter omfattas av samma behandling och möjligheter som nationella politiska partier och nationella sammanslutningar av väljare när det gäller valkampanjen i samband med den unionsomfattande valkretsen.

7. Medlemsstaterna ska införa en undantagsperiod på 48 timmar i samband med val till Europaparlamentet under vilken det inte ska vara tillåtet att fråga väljarna om deras röstavsikter.

Artikel 18

Kontaktmyndigheter

1. Varje medlemsstat ska utse en kontaktmyndighet med ansvar för att med motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater och med den europeiska valmyndigheten, inrättad i enlighet med artikel 28, utbyta de uppgifter om väljare som krävs för upprättande av den europeiska röstlängden i enlighet med artikel 9.2 samt uppgifter om kandidaterna.

2. Den kontaktmyndighet som avses i punkt 1 ska senast sex veckor före valdagen, i enlighet med tillämplig unionsrätt avseende skydd av personuppgifter, inleda överföring – till nämnda motsvarande myndigheter och den europeiska valmyndigheten – av de uppgifter som anges i artiklarna 9 och 10 i rådets direktiv 93/109/EG[24] om unionsmedborgare som har blivit upptagna i de nationella röstlängderna och den europeiska röstlängden eller är valbara i en medlemsstat där de inte är medborgare.

Artikel 19

Valdagen

1. Val till Europaparlamentet ska hållas den 9 maj det sista året av valperioden enligt artikel 20 (valdagen).

2. Under den period som vallokalerna är öppna och från en halvtimme innan de öppnar ska all politisk verksamhet vid dessa lokaler eller i närheten av dem vara förbjuden, utan att det påverkar verksamhet som anordnas för att fira Europadagen i medlemsstaterna.

3. Valet ska i samtliga medlemsstater avslutas samma dag senast kl. 21.00 lokal tid. För att ta hänsyn till tidsskillnaden får val till Europaparlamentet hållas den 8 maj det sista året av en valperiod i unionens utomeuropeiska länder och territorier.

4. Medlemsstaterna får inte offentliggöra sina valresultat officiellt eller preliminärt förrän efter det att röstningen avslutats, i enlighet med punkt 3, i den medlemsstat vars väljare är sist att rösta.

5. Medlemsstaterna får göra valdagen till en nationell helgdag.

Artikel 20

Fastställande och offentliggörande av valresultatet

1. Valresultatet i den unionsomfattande valkretsen och i de nationella valkretsarna ska i nämnda ordning tillkännages av den europeiska valmyndigheten på grundval av den information som lämnas av kontaktmyndigheterna.

2. Det officiella valresultatet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 21

Valperiod och mandat

1. Den femårsperiod för vilken Europaparlamentets ledamöter valts ska börja då den första sessionen öppnas efter varje val (valperioden).

2. Mandatperioden för varje ledamot av Europaparlamentet ska inledas och avslutas i enlighet med valperioden (mandatperioden).

Artikel 22

Sammankallande av parlamentet

Utöver den skyldighet som anges i artikel 229 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Europaparlamentet, utan att kallelse krävs, sammanträda den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från valdagen.

Artikel 23

Valprövning

Europaparlamentet ska pröva behörigheten för Europaparlamentets ledamöter.

I detta syfte ska det beakta de resultat som officiellt tillkännagetts av medlemsstaterna och som tillkännagetts av den europeiska valmyndigheten.

Artikel 24

Oförenlighet

1. Uppdraget som ledamot av Europaparlamentet är inte förenligt med att vara

– ledamot av regeringen i en medlemsstat,

– ledamot av ett nationellt eller regionalt parlament eller en församling med lagstiftningsbefogenheter,

– ledamot av Europeiska kommissionen,

– domare, generaladvokat eller justitiesekreterare vid Europeiska unionens domstol,

– ledamot av Europeiska centralbankens direktion,

– ledamot av Europeiska unionens revisionsrätt,

– Europeiska ombudsmannen,

– ledamot av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

– ledamot av Regionkommittén,

– medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta unionens medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken,

– tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom den Europeiska unionens institutioner eller i särskilda organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken.

2. Varje medlemsstat får anta ytterligare, nationella bestämmelser om oförenlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

3. Ledamöter av Europaparlamentet för vilka punkterna 1 och 2 blir tillämpliga under valperioden ska ersättas i enlighet med artikel 27.

Artikel 25

Extern parlamentarisk verksamhet

I samband med valet ska Europaparlamentets ledamöter ange den kommun och i tillämpliga fall den region inom bosättningsmedlemsstaten från vilken de kommer att bedriva extern parlamentarisk verksamhet.

Artikel 26

Personlig och oberoende röst

1. Ledamöterna ska rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag.

2. Europaparlamentets ledamöter ska åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller för dem enligt protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, från den tidpunkt då de officiellt förklaras valda till Europaparlamentet.

Artikel 27

Vakanser

1. En plats blir vakant när mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphör på grund av att han eller hon begär sitt entledigande eller avlider, eller till följd av tillbakadragande av ledamotens mandat.

2. I händelse av dödsfall, begäran om entledigande eller tillbakadragande av mandatet för en ledamot av Europaparlamentet som valts i den unionsomfattande valkretsen, ska Europaparlamentets talman omedelbart underrätta den europeiska valmyndigheten.

Vakansen ska tillsättas med nästa kandidat i den kandidatlista där den ledamot som avlidit eller begärt entledigande eller vars mandat dragits tillbaka ursprungligen blivit vald.

3. Med förbehåll för övriga bestämmelser i denna förordning ska varje medlemsstat fastställa lämpliga förfaranden för att tillsätta varje plats som blir vakant under valperioden, för den resterande delen av den perioden.

4. Om lagstiftningen i en medlemsstat uttryckligen föreskriver att mandatet för en ledamot av Europaparlamentet ska dras tillbaka, ska mandatet upphöra i enlighet med de rättsliga bestämmelserna. De behöriga nationella myndigheterna ska underrätta Europaparlamentet om detta.

5. Om en plats blir vakant till följd av en begäran om entledigande eller dödsfall ska Europaparlamentets talman omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och den europeiska valmyndigheten om detta.

6. Om parlamentet förklarar en plats för en ledamot som valts från den unionsomfattande valkretsen vakant ska talmannen underrätta den europeiska valmyndigheten om detta och uppmana den att tillsätta platsen utan dröjsmål, för återstoden av mandatperioden.

Vakanta platser för ledamöter av Europaparlamentet som valts från den unionsomfattande valkretsen ska tillsättas med nästkommande kandidat på den relevanta listan, i enlighet med rangordningen.

7. Parlamentet får, på begäran av den berörda ledamoten och med samtycke från den berörda medlemsstaten eller den europeiska valmyndigheten, föreslå en tillfällig ersättare för den berörda ledamoten vid mammaledighet, pappaledighet eller föräldraledighet eller vid ledighet på grund av allvarlig sjukdom.

När en plats tillfälligt blir vakant av något av de skäl som anges i första stycket ska den berörda ledamoten tillfälligt ersättas för en period av 16 veckor med nästkommande kandidat på den relevanta listan, som får besluta huruvida han eller hon kommer att tillträda den vakanta platsen. Ett beslut att inte tillträda den vakanta platsen medför inte att positionen på den relevanta listan går förlorad för framtida vakanta platser. 16-veckorsperioden får förlängas.

Artikel 28

Europeiska valmyndigheten

1. En europeisk valmyndighet (Europeiska valmyndigheten) inrättas härmed i syfte att

a) säkerställa ett korrekt genomförande av denna förordning och genomföra och övervaka valprocessen i den unionsomfattande valkretsen,

b) fastställa det förfarande som är tillämpligt på klagomål enligt artikel 10.2 när det gäller den unionsomfattande valkretsen,

c) utföra alla uppgifter som rör valprocessen i den unionsomfattande valkretsen och samarbeta med de kontaktmyndigheter som avses i artikel 18,

d) kontrollera att de europeiska valenheterna uppfyller villkoren för inlämning av unionsomfattande listor i enlighet med artikel 15,

e) förvalta den europeiska röstlängden enligt artikel 9,

f) tillkännage valresultatet i enlighet med artikel 20,

g) avgöra tvister som kan uppstå till följd av bestämmelserna i denna förordning, med undantag av tvister som uppstår på grund av de nationella bestämmelser som denna förordning hänvisar till.

Europeiska valmyndigheten får också bistå vid svårigheter i samband med tolkningen av de listor som lämnats in av de nationella myndigheterna.

2. Europeiska valmyndigheten ska vara oberoende och utföra sina uppgifter i full överensstämmelse med denna förordning.

3. Europeiska valmyndigheten ska tillkännage de unionsomfattande listorna elva veckor före valdagen.

Den ska upprätta och förvalta ett register över de olika unionsomfattande listor som lämnats in av de europeiska valenheterna. Informationen i registret ska offentliggöras.

I sina beslut ska Europeiska valmyndigheten ta full hänsyn till de grundläggande rättigheterna att rösta och vara valbar.

4. Varje medlemsstat ska utse en medlem av Europeiska valmyndigheten bland professorer i juridik eller statsvetenskap och andra experter på valsystem på grundval av deras yrkesmässiga kvalifikationer och med respekt för vikten av en jämn könsfördelning. Europeiska valmyndighetens medlemmar ska genom särskilda omröstningar välja sin ordförande, vice ordförande och sekreterare med enkel majoritet. Europeiska valmyndigheten ska sträva efter att fatta beslut i samförstånd. Om det inte är möjligt att fatta ett beslut i samförstånd ska Europeiska valmyndigheten fatta beslut med enkel majoritet.

Europeiska valmyndighetens medlemmar ska vara oberoende i utförandet av sitt arbete. De ska varken begära eller ta emot instruktioner från någon institution eller regering eller från något annat organ eller någon annan byrå. De får inte vara ledamöter eller före detta ledamöter av Europaparlamentet, nationella parlament eller nationella regeringar. Vidare får de inte inneha något valmandat eller vara tjänstemän eller andra anställda vid någon EU-institution eller i något europeiskt politiskt parti, någon europeisk sammanslutning av väljare eller någon europeisk politisk stiftelse.

Europeiska valmyndighetens medlemmar ska utses för en femårsperiod som kan förlängas en gång.

5. Europeiska valmyndigheten ska företrädas av sin ordförande, som ska säkerställa genomförandet av Europeiska valmyndighetens alla beslut på dess vägnar.

Europeiska valmyndighetens ordförande ska avstå från varje handling som är oförenlig med hans eller hennes uppdrag.

Om en av Europeiska valmyndighetens medlemmar, däribland ordföranden, inte längre uppfyller villkoren för att utföra sina uppgifter kan han eller hon avsättas genom omröstning med stöd av minst tre femtedelar av Europeiska valmyndighetens medlemmar på grundval av en rapport med ett motiverat förslag om avsättning.

Europeiska valmyndighetens femåriga mandatperiod ska inledas två och ett halvt år efter början av valperioden. Europeiska valmyndighetens första mandatperiod ska inledas så snart som möjligt efter denna förordnings ikraftträdande.

En vakans vid Europeiska valmyndigheten på grund av avgång, pension, avsättning eller dödsfall ska tillsättas i enlighet med samma förfarande som vid den ursprungliga utnämningen.

6. Europeiska valmyndigheten ska vara en juridisk person och förfoga över de kontor, den personal, de tjänster och det administrativa stöd som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter.

7. Europeiska valmyndigheten ska inom nio månader efter valet till Europaparlamentet överlämna en rapport till parlamentet om anordnandet av valet samt om genomförandet av denna förordning och uppnåendet av dess mål.

8. Kostnaderna för Europeiska valmyndigheten, inbegripet ersättningen till dess medlemmar, ska finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget.

Budgetanslagen ska vara tillräckliga för att säkerställa att Europeiska valmyndigheten fungerar fullt ut och oberoende. Ett utkast till budgetplan för Europeiska valmyndigheten ska överlämnas av dess ordförande till Europaparlamentet, och det ska offentliggöras. Europaparlamentet ska delegera utanordnarens uppgifter med avseende på dessa anslag till Europeiska valmyndighetens ordförande.

Artikel 29

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 30

Upphävande

1. Akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och rådets beslut (76/787/EKSG, EEG, Euratom) om fastställande av den akten ska upphöra att gälla.

2. Hänvisningar till den upphävda akten ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 31

Översynsklausul

Senast ett år efter varje val till Europaparlamentet ska Europaparlamentet, efter samråd med Europeiska valmyndigheten, lägga fram en rapport om hur denna förordning fungerar i stort, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

Artikel 32

Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den första dagen i månaden efter det att den har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

2. Medlemsstaterna ska till rådets generalsekretariat anmäla när deras nationella förfaranden har slutförts.

BILAGA 1. TABELL – 27 MEDLEMSSTATER EFTER BEFOLKNINGSKATEGORIER

 

Kategorier	Medlemsstat	Befolkningsstorlek
Grupp A (37,9 miljoner–83,1 miljoner)	Tyskland	83 166 711
	Frankrike	67 320 216
	Italien	59 641 488
	Spanien	47 332 614
	Polen	37 958 138
Grupp B (6,9 miljoner–19,3 miljoner)	Rumänien	19 328 838
	Nederländerna	17 407 585
	Belgien	11 522 440
	Grekland	10 718 565
	Tjeckien	10 693 939
	Sverige	10 327 589
	Portugal	10 295 909
	Ungern	9 769 526
	Österrike	8 901 064
	Bulgarien	6 951 482
Grupp C (0,5 miljoner–5,8 miljoner)	Danmark	5 822 763
	Finland	5 525 292
	Slovakien	5 457 873
	Irland	4 964 440
	Kroatien	4 058 165
	Litauen	2 794 090
	Slovenien	2 095 861
	Lettland	1 907 675
	Estland	1 328 976
	Cypern	888 005
	Luxemburg	626 108
	Malta	514 564

 

Källa: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tps00001/default/table?lang=en

BILAGA II

Konkret exempel på unionsomfattande lista baserad på gruppen med tre kategorier och 28 platser

A1, A2, A3, A4, A5, B1, B2, B3, B4, B5, B7, B8, B9, B10, C1, C2, C3, C4, C5, C6, C7, C8, C9, C10, C11 och C12 är exempel på kandidater från medlemsstaterna efter befolkningskategori.

Exempel på transnationell lista
Avsnitt	Position	Kandidater från
Avsnitt 1	1	A1
	2	B7
	3	C7
Avsnitt 2	4	B10
	5	C5
	6	A3
Avsnitt 3	7	A2
	8	C3
	9	B7
Avsnitt 4	10	B5
	11	C3
	12	A4
Avsnitt 5	13	A5
	14	C12
	15	B9
Avsnitt 6	16	A4
	17	A2
	18	B2
Avsnitt 7	19	B3
	20	A1
	21	B8
Avsnitt 8	22	C1
	23	C2
	24	B4
Avsnitt 9	25	A5
	26	C8
	27	B1
Avsnitt 10	28	B7

 

BILAGA III

Konkret exempel – D’Hondts metod

Konkret exempel: 1 000 000 giltiga röster i en valkrets som väljer 5 ledamöter.

A (350 000 röster), B (300 000 röster), C (150 000 röster), D (100 000 röster), E (70 000 röster), F (30 000 röster)

Fördelning 1  2  3  4  5

A  350 000 175 000 116 666 87 500  70 000

B  300 000 150 000 100 000 75 000  60 000

C  150 000 75 000  50 000  37 500  30 000

D  100 000 50 000  33 333  25 000  20 000

E  70 000  35 000  23 333  17 500  14 000

F  30 000  15 000  10 000  7 500  6 000

Följaktligen får A två platser, B får två platser och C får en plats.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	28.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 9 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Gabriele Bischoff, Damian Boeselager, Leila Chaibi, Włodzimierz Cimoszewicz, Gwendoline Delbos-Corfield, Pascal Durand, Daniel Freund, Charles Goerens, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz-Wolski, Helmut Scholz, Sven Simon, Antonio Tajani, László Trócsányi, Guy Verhofstadt, Loránt Vincze, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Brando Benifei, Christian Doleschal, Angel Dzhambazki

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET OM UTKASTET TILL FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

19	+
PPE	Christian Doleschal, Sven Simon, Antonio Tajani, Rainer Wieland
Renew	Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Guy Verhofstadt
S&D	Brando Benifei, Gabriele Bischoff, Włodzimierz Cimoszewicz, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa
The Left	Leila Chaibi, Helmut Scholz
Verts/ALE	Damian Boeselager, Gwendoline Delbos-Corfield, Daniel Freund

 

 

9	-
ECR	Angel Dzhambazki, Jacek Saryusz-Wolski
ID	Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari, Antonio Maria Rinaldi
NI	László Trócsányi
PPE	Brice Hortefeux, Paulo Rangel, Loránt Vincze

 

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET OM UTKASTET TILL FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

19	+
PPE	Christian Doleschal, Sven Simon, Antonio Tajani, Rainer Wieland
Renew	Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Guy Verhofstadt
S&D	Brando Benifei, Gabriele Bischoff, Włodzimierz Cimoszewicz, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa
The Left	Leila Chaibi, Helmut Scholz
Verts/ALE	Damian Boeselager, Gwendoline Delbos-Corfield, Daniel Freund

 

 

9	-
ECR	Angel Dzhambazki, Jacek Saryusz-Wolski
ID	Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari, Antonio Maria Rinaldi
NI	László Trócsányi
PPE	Brice Hortefeux, Paulo Rangel, Loránt Vincze

 

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

• [1] EGT L 283, 21.10.2002, s. 1.
• [2] EUT L 178, 16.7.2018, s. 1.
• [3] EGT L 329, 30.12.1993, s. 34.
• [4] EGT C 292, 21.9.1998, p. 66 ,
• [5] EUT C 419, 16.12.2015, s. 185.
• [6] EUT C 75, 26.2.2016, s. 109.
• [7] EUT C 366, 27.10.2017, s. 7.
• [8] EUT C 36, 29.1.2016, s. 56.
• [9] EUT C 463, 21.12.2018, s. 83.
• [10] Antagna texter, P9_TA(2020)0327.
• [11] https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/information-reports/real-right-persons-disabilities-vote-european-parliament-elections-information-report
• [12] Baserat på uppgifter från Europaparlamentets tvärpolitiska grupp Etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk.
• [13] Sammanställning av Venedigkommissionens yttranden och rapporter om valsystem och nationella minoriteter CDL-PI (2019)004, särskilt dess rapport om vallagar och nationella minoriteter CDL-INF (2000).
• [14] Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den … .
• [15] EGT L 278, 8.10.1976, s. 5.
• [16] Rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 (EGT L 278, 8.10.1976, s. 1).
• [17] Rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).
• [18] Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018 om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976, inte gällande.
• [19] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790).
• [20] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152).
• [21] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
• [22] Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.
• [23] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).
• [24] Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 329, 30.12.1993, s. 34).