BETÄNKANDE om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Republiken Moldavien

11.5.2022 - (2021/2237(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Dragoş Tudorache 

Ändringsförslag

• 001-004 (PDF - 112 KB)
• 001-004 (DOC - 76 KB)

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

 

Europaparlamentet fortsätter sin regelbundna granskning av genomförandet av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, i syfte att bedöma de framsteg som gjorts och ge vägledning för de åtgärder som ska vidtas härnäst.

 

Sedan den förra resolutionen om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Republiken Moldavien antogs den 20 oktober 2020 har två val hållits som dramatiskt förändrat det politiska landskapet i landet. Den 15 november 2020 vann Maia Sandu presidentvalet med ett starkt reformvänligt och proeuropeiskt budskap. Det moldaviska folket bekräftade vidare sin önskan om förändring vid det tidigarelagda parlamentsvalet den 11 juli 2021, då det reformvänliga partiet Handling och solidaritet (PAS) vann majoriteten av platserna. För första gången delar presidenten, parlamentet och regeringen i Moldavien den politiska visionen om en europeisk framtid, med stöd av nödvändiga reformer och kampen mot den utbredda korruptionen, som har varit landets gissel under så lång tid.

 

Betänkandet kommer vid en tidpunkt då vissa viktiga steg har tagits för att genomföra reformerna, men mycket mer behöver göras. Tiden är avgörande för att rättfärdiga det moldaviska folkets höga förhoppningar och slutligen uppnå en påtaglig förbättring av deras försörjningsmöjligheter. Ett fullständigt utnyttjande av de möjligheter som erbjuds inom ramen för associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kan vara ett viktigt bidrag till denna process. Myndigheterna i Moldavien behöver allt politiskt, ekonomiskt och tekniskt stöd från EU som de kan få för att upprätthålla den avgörande dynamiken i framstegen. Intensifieringen av kontakterna mellan EU och Moldavien, även på högsta politiska nivå, är ett tydligt uttryck för ett ömsesidigt engagemang för ett resultatinriktat samarbete.

 

Den ekonomiska återhämtningsplanen för Moldavien, som aviserats av kommissionen och som är värd upp till 600 miljoner euro, kan vara en viktig stimulans inte bara för att mildra de förödande effekterna av covid-19-pandemin, utan också för att driva på de förändringar som krävs för att göra Moldavien mer motståndskraftigt mot framtida utmaningar. EU fortsätter att ge Moldavien makroekonomiskt stöd, med ett nytt finansiellt paket på 150 miljoner euro som kommissionen föreslog den 4 januari 2022.

 

De viktigaste statliga institutionerna i Moldavien måste också stärkas för att vinna tillbaka medborgarnas förtroende och göra dem mer robusta mot statskapning, så som fallet var tidigare. Rättsliga och administrativa reformer är avgörande i detta avseende. Europaparlamentet kommer också att bidra till att stärka Republiken Moldaviens parlament genom ett omfattande och ambitiöst stödprogram, vilket bekräftas av det samförståndsavtal mellan de två institutionerna som undertecknades den 29 november 2021.

 

Det är uppmuntrande att se avsikten att öka samarbetet mellan de tre associerade länderna – Georgien, Moldavien och Ukraina. Initiativet från den associerade trion erkändes av EU i den gemensamma förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet den 15 december 2021. I synnerhet kan de associerade partnernas ambitioner om ett närmare sektoriellt samarbete med EU ge ytterligare impulser till att främja deras europeiska integration, modernisering och tillhörande reformer.

 

EU:s stöd till Moldavien är orubbligt och nödvändigt, eftersom landet fortsätter att utsättas för yttre påtryckningar på grund av sin geopolitiska inriktning. Gaskrisen i slutet av 2021 var ett tydligt exempel på sådana utmaningar, och EU reagerade snabbt genom att ge stöd till Moldavien. Framsteg måste göras med en övergripande och fredlig lösning på frågan om Transnistrien enligt det överenskomna internationella formatet 5+2, där EU är observatör. Under toppmötet om det östliga partnerskapet upprepade EU sitt åtagande att stödja alla östliga partners territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser, deras oberoende och suveränitet.

 

Föredraganden bygger vidare på möten med Moldaviens politiska ledning, företrädare för myndigheterna och det civila samhället samt med kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, och även det arbete som utförts av den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien, och vill tacka alla berörda parter för deras värdefulla bidrag till betänkandet.

 

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

(2021/2237(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien (Moldavien), å andra sidan, vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde och fullt ut trädde i kraft den 1 juli 2016,

– med beaktande av inrättandet i mars 2014 av en viseringsfri ordning för medborgare i Moldavien, till följd av Europaparlamentets och rådets ändringar av rådets förordning (EG) nr 539/2001[1],

– med beaktande av dess rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020,

 

– med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument om rapporten om genomförandet av Republiken Moldaviens associering av den 13 oktober 2021 (SWD(2021)0295),

– med beaktande av resultatet från det sjätte mötet i associeringsrådet mellan EU och Moldavien den 28 oktober 2021,

– med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 15 december 2021 i Bryssel,

– med beaktande av kommissionens och utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument om återhämtning, resiliens och reform: prioriteringar för det östliga partnerskapet efter 2020 av den 2 juli 2021 (SWD(2021)0186),

– med beaktande av samförståndsavtalet mellan Georgiens utrikesministerium, Republiken Moldaviens ministerium för utrikes frågor och europeisk integration och Ukrainas utrikesministerium om inrättande av ett förstärkt samarbete om europeisk integration – Associeringstrion, som undertecknades den 17 maj 2021,

– med beaktande av det gemensamma uttalandet från stats- och regeringscheferna i Associeringstrion – Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina efter det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet den 15 december 2021,

– med beaktande av Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen som lämnades in den 3 mars 2022,

– med beaktande av skrivelsen från Moldaviens premiärminister till Europaparlamentets talman, mottagen den 16 mars 2022, med en begäran om en ökning av makroekonomiskt stöd till Moldavien,

– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

– med beaktande av resolutionen av den 26 januari 2021 från Europarådets parlamentariska församling om att domare i Polen och Republiken Moldavien måste förbli oavhängiga[2],

– med beaktande av yttrandena och rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europarådets Venedigkommission, särskilt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien, av den 24 juni 2019 om den konstitutionella situationen, med särskild hänvisning till möjligheten att upplösa parlamentet, av den 14 oktober 2019 om förslaget till lag om reform av Högsta domstolen och åklagarmyndigheten, och av den 13 december 2021 om ändringarna av den 24 augusti 2021 till lagen om åklagarmyndigheten,

– med beaktande av den rättsliga analysen av lagen om ändring av Republiken Moldaviens lag om audiovisuella medietjänster, som lades fram av OSSE:s representant för mediefrihet den 14 januari 2022,

– med beaktande av resultatet av den tolfte människorättsdialogen mellan EU och Moldavien som hölls den 13 september 2021 genom videokonferens,

– med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien, Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet, plattformen för det civila samhället EU–Moldavien samt andra företrädare för det civila samhället i Moldavien,

– med beaktande av den nationella strategin för regional utveckling för 2022–2028 som antagits av Moldaviens regering,

– med beaktande av regeringens nya handlingsplan för 2020–2023,

– med beaktande av slutsatserna från Europaparlamentets valobservatörsuppdrag till det tidigarelagda parlamentsvalet i Moldavien den 11 juli 2021, vilket integrerades i det internationella valobservatörsuppdrag som leddes av OSSE/ODIHR,

– med beaktande av uttalandet av den 12 juli 2021 från den höga representanten Josep Borrell och kommissionsledamoten Olivér Várhelyi om parlamentsvalet,

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Moldavien, särskilt den tidigare resolutionen av den 20 oktober 2020 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien[3], samt resolutionerna av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Moldavien efter ogiltigförklaringen av borgmästarvalet i Chișinău[4], av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien[5] och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina[6],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

– med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0143/2022), och av följande skäl:

A. Det oprovocerade, omotiverade och olagliga ryska kriget mot Ukraina, som tillkännagavs den 24 februari 2022, har på ett oproportionerligt sätt påverkat Moldavien som grannstat, som tog emot över 360 000 flyktingar från Ukraina under två veckor, varav över 100 000 har stannat i landet, vilket har inneburit enorma påfrestningar för landets resurser.

B. Vid toppmötet inom det östliga partnerskapet erkändes de europeiska ambitionerna och de berörda partnernas europeiska val, och man uppmuntrade ett fullständigt genomförande av associeringsavtalen och deras djupgående och omfattande frihandelsavtal.

C. Efter en period av politisk instabilitet och demokratisk tillbakagång vann Maia Sandu presidentvalet med 57,75 % av rösterna den 15 november 2020, och partiet Handling och solidaritet (PAS) fick 52,8 % av rösterna och vann 63 av de 101 platserna i Moldaviens parlament i det tidiga parlamentsvalet den 11 juli 2021, vilket visar det moldaviska folkets starka engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen och den europeiska framtiden för sitt land och gav Partiet handling och solidaritet ett starkt mandat för ett ambitiöst reformprogram.

D. Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet baseras på de gemensamma värderingar som ligger till grund för EU – nämligen demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen – och dessa värderingar utgör också kärnan för den politiska associering och ekonomiska integration som avses i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

E. Enligt de senaste opinionsundersökningarna stöder 71,6 % av medborgarna i Moldavien målet om en europeisk integration för deras land.

F. Deltagarna i det elfte mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU−Moldavien som hölls den 6 och 7 april 2022 noterade att Moldaviens president, regering och parlamentariska majoritet var fast beslutna att genomföra associeringsagendan EU-Moldavien grundligt, och därmed förbättra de moldaviska medborgarnas liv på konkreta sätt.

G. De konkreta resultaten från det sjätte mötet i associeringsrådet mellan EU och Moldavien som hölls den 28 oktober 2021 ger ny drivkraft för ett närmare och fördjupat samarbete på viktiga områden.

H. Den ekonomiska återhämtningsplanen för Moldavien föreslogs som en del av den förnyade agendan för återhämtning, resiliens och reformer för länderna i det östliga partnerskapet, med stöd av en ekonomisk plan och en investeringsplan för socioekonomisk återhämtning och långsiktig resiliens efter covid-19, under mottot ”bättre återuppbyggnad”. I flaggskeppsinitiativen i den ekonomiska planen och investeringsplanen för Moldavien planeras investeringar i energieffektivitet, infrastruktur och konnektivitet, men inte i övergången till ren energi.

I. EU:s nuvarande makroekonomiska stödprogram med anledning av covid-19-krisen till Moldavien har slutförts, och den första delutbetalningen på 50 miljoner euro gjordes i november 2020 och en andra delutbetalning på 50 miljoner euro den 7 oktober 2021, efter betydande framsteg med att uppfylla de politiska villkoren i samförståndsavtalet.

J. Moldavien ligger på plats 105 av 180 länder i 2021 års korruptionsindex (upp från 115:e plats år 2020), och trots regeringsskiftet är bristen på betydande förbättringar i kampen mot korruption mycket oroande, eftersom korruptionen under flera år allvarligt har påverkat statsapparaten, hämmat den ekonomiska tillväxten och moderniseringen och undergrävt demokratin.

K. Den nya regeringen måste fortfarande ta itu med de kritiska bristerna inom rättssektorn och rättsstatsprincipen som fortsätter att hämma det demokratiska styret i Moldavien.

L. Moldavien ligger på 89:e plats av 180 länder i internationella pressfrihetsindexet 2021 (upp med två platser jämfört med föregående år), och oron kvarstår över koncentrationen av medieägandet, monopoliseringen av reklammarknaden, bristen på redaktionellt oberoende och de ekonomiska och politiska gruppernas kontroll över medieinstitutionerna.

M. Det civila samhällets organisationer fortsätter att kräva ökad insyn i beslutsfattandet i parlamentet och andra offentliga myndigheter och upprepar sina förslag som lades fram under 2016 och 2017 i fråga om den rättsliga ramen för tillgång till information.

N. Samarbetet mellan offentliga myndigheter och det civila samhället är fortsatt sporadiskt och till stor del inte institutionaliserat.

O. I sin senaste genomföranderapport identifierade kommissionen nyckelproblem när det gäller rätten till hälso- och sjukvård, tillgång till information av allmänt intresse, rätten till arbete och anständigt liv, fri rörlighet och yttrandefrihet.

P. Kvinnor utsätts fortfarande för bristande jämställdhet och deras deltagande i beslutsfattandet är begränsat på grund av könsstereotyper och könsnormer.

Q. Det rättsliga ramverket förbjuder inte längre tillträde till vissa yrken, men genomförandet av den fortsätter att vara långsamt och kvinnor står fortfarande inför faktiska hinder, såsom bristande tillgång till överkomliga vårdtjänster.

R. Hatpropaganda är fortfarande ett problem och riktar sig främst mot kvinnor och hbti‑personer.

S. I sin genomföranderapport pekar kommissionen på allvarliga problem såsom spädbarnsdödlighet, barnarbete, inklusive kopplingar till människohandel och sexuellt utnyttjande, den särskilda situationen för romska barn och barn som överges av sina föräldrar, det stagnerande antalet spädbarn och barn med funktionsnedsättning i institutionella vårdinrättningar, och den otillräckliga kvaliteten på sociala tjänster för att stödja familjer i utsatta situationer.

T. Moldavien importerar omkring 80 % av sin energi, och endast omkring 1 % av Moldaviens energiblandning kommer från vind-, sol- och småskalig vattenkraft.

U. Biomassa är Moldaviens enda betydande inhemska energikälla och bidrar med 19 % av den totala energiförsörjningen.

V. Enligt Parisavtalet har Moldavien åtagit sig att minska utsläppen med 70 % fram till 2030 jämfört med 1990.

Gemensamma värden och allmänna principer

1. Europaparlamentet välkomnar de historiska resultaten av presidentvalet 2020 och parlamentsvalet 2021, där folket i Moldavien gav en överväldigande majoritet till reformvänliga och proeuropeiska politiska krafter som nu är fullt ansvariga för staten. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och det politiska ledarskapet i Moldavien att ta vara på detta unika tillfälle att samarbeta för att genomföra reformer som borde ha genomförts för länge sedan och att främja Moldaviens europeiska integration på grundval av de gemensamma värdena demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen.

2. Europaparlamentet välkomnar Moldaviens ansökan om medlemskap i EU den 3 mars 2022, vilket bekräftar landets valda väg mot EU. Parlamentet noterar att detta steg ytterligare understryker behovet av en intensifierad politisk dialog på hög nivå med de moldaviska myndigheterna för att uppnå konkreta och hållbara framsteg i genomförandet av de viktigaste reformerna. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att arbeta för att bevilja Moldavien, Ukraina och Georgien status som kandidatland, i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen och på grundval av meriter, och att under tiden fortsätta att arbeta för Moldaviens integrering i EU:s inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ytterligare öka sitt engagemang med sina moldaviska motparter och att maximera sitt politiska, tekniska och ekonomiska stöd till Moldavien under denna avgörande tid för att ge ytterligare impulser till framsteg och säkerställa tillräcklig absorptionsförmåga för EU-stöd. Parlamentet betonar behovet av att undersöka olika sätt att konsolidera och förbättra kapaciteten hos moldaviska offentliga institutioner i detta avseende, inbegripet ett gemensamt projekt mellan EU och Moldavien för att inrätta en högre utbildningsanstalt för utbildning av mänskliga resurser för Moldaviens offentliga förvaltning, säkerställa största möjliga insyn i urvals- och befordringsförfarandet och tillhandahålla EU-stöd till de nödvändiga löneförhöjningarna för statstjänstemän i Moldaviens regering, som arbetar på centrala områden i reformerna inom ramen för den europeiska integrationen.

3. Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen bör vara mer strategisk i sitt stöd och uppmanar till inrättandet av en stödgrupp på kommissionsnivå för Republiken Moldavien som bygger på modellen med stödgruppen för Ukraina (SGUA), i enlighet med SGUA:s ursprungliga mandat. Parlamentet understryker att en sådan grupp skulle kunna spela en avgörande roll när det gäller att effektivisera EU:s finansiella och tekniska stöd och ge mångsidigt stöd till de moldaviska myndigheterna för att främja reformer på nyckelområdena rättvisa, korruptionsbekämpning och offentlig förvaltning, genomföra de europeiska innovationspartnerskapen för länderna i det östliga partnerskapet och den ekonomiska återhämtningsplanen för Moldavien samt bistå Moldavien i förberedelserna inför framtida anslutningsförhandlingar.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå Moldavien i utarbetandet av en trovärdig föranslutningsstrategi för EU-medlemskap. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att anta regelbundna årliga och omfattande rapporter med en bedömning av genomförandet av reformer på grundval av tydliga riktmärken och med användning av samma metod som tillämpas på länderna på västra Balkan.

5. Europaparlamentet betonar att Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ansökningar om EU-medlemskap har öppnat ett nytt kapitel i deras europeiska integration, som bör kännetecknas av ökade insatser för att genomföra de relevanta associeringsavtalen/djupgående och omfattande frihandelsavtalen och en mer strategisk EU-strategi för att stödja dessa länder.

6. Europaparlamentet välkomnar resultaten från det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet som hölls den 15 december 2021, där man bekräftade de betydande resultaten av samarbetet i detta format och fastställde en ambitiös kurs för framtida samarbete som bygger på gemensamma värderingar och fokuserar på återhämtning, resiliens och reformer.

7. Europaparlamentet välkomnar att man vid toppmötet erkände Moldaviens, Georgiens och Ukrainas initiativ att stärka sitt samarbete som EU:s tre associerade partner (den associerade trion) och deras europeiska strävanden och europeiska val. Parlamentet uppmuntrar de tre länderna att samarbeta för att uppnå sitt uttalade mål om EU‑medlemskap genom att ytterligare främja reformagendan och utbyta bästa praxis om god förvaltning och genomförandet av associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal som grund för en meritbaserad framtida anslutning till EU. Parlamentet uppmanar kommissionen bedöma Moldaviens ansökan om EU-anslutning och att under tiden ta hänsyn till de associerade ländernas intresse av att fördjupa sektorssamarbetet med EU på områden av ömsesidigt intresse, samtidigt som principen om delaktighet bibehålls.

8. Europaparlamentet välkomnar Moldaviens konstruktiva bidrag till samarbetet inom det östliga partnerskapet, särskilt inom ramen för de associerade länderna, och uttrycker en förhoppning om att uttalandena om landets ambitiösa agenda och sektoriella integrering inom transport, energi och andra områden kommer att bli konkreta beslut och åtgärder från både de moldaviska myndigheternas och unionens sida.

9. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att analysera möjligheten att inkludera Moldavien som en observatör i arbetet i de kommittéer som inrättats i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 182/2011[7] samt vid mötena i rådets arbetsgrupper och kommittéer, för att visa EU:s engagemang för ytterligare integration och ett stärkande av ländernas inriktning på reformer och administrativa kunnande.

10. Europaparlamentet erkänner att kriget i Ukraina i oproportionerligt hög grad har påverkat Moldaviens ekonomi till följd av förlorade import- och exportmöjligheter, högre transportkostnader, snabbt stigande energipriser och behovet av att hantera en kritisk humanitär situation på grund av det stora antalet flyktingar som anländer från Ukraina. Parlamentet lovordar det moldaviska folket och de statliga institutionerna för deras extraordinära engagemang i hanteringen av det stora antalet flyktingar från Ukraina som kommer in i landet, vilket har lett till att Moldavien är det land som har flest flyktingar från Ukraina per capita. Parlamentet betonar att detta innebär att Moldaviens behov också har ökat drastiskt när det gäller ekonomiskt stöd, inbegripet makroekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar EU och Moldaviens andra internationella partner att snarast se över sin politik i enlighet med detta och att öka sitt stöd till landet för att stabilisera dess socioekonomiska situation och säkerställa dess fortsatta utveckling.

11. Europaparlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters beslutsamma åtgärder som ”Team Europa” för att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av covid‑19‑pandemin genom vaccindonationer och ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att genom arbetsgruppen East StratCom och Europeiska unionens delegation i Republiken Moldavien bistå de moldaviska myndigheterna med att bekämpa felaktig information om covid-19-vacciner och främja en social dialog i syfte att nå målet att vaccinera minst 70 % av befolkningen.

12. Europaparlamentet betonar att den ekonomiska återhämtningsplanen för Republiken Moldavien, som är värd upp till 600 miljoner euro, är ett centralt inslag i Moldaviens återhämtning, vilket innebär en unik möjlighet att påskynda strukturreformer, omstrukturera ekonomin, bekämpa fattigdom och sociala ojämlikheter, främja den gröna och digitala omställningen och förbereda landet inför andra framtida utmaningar. Parlamentet välkomnar den första utbetalningen av ett bidrag på 36,4 miljoner euro till Moldavien, som en del av paketet för ekonomisk återhämtning, för att fortsätta att stödja polisreformen och landets kamp mot covid-19.

13. Europaparlamentet välkomnar Moldaviens nya ekonomiska reformprogram, som godkändes av Internationella valutafonden i december 2021, vilket banar väg för kommissionens nya förslag till ett makroekonomiskt stödpaket för Moldavien till ett värde av upp till 150 miljoner euro. Parlamentet välkomnar parlamentets och rådets snabba antagande av det nya makroekonomiska stödet. Parlamentet understryker den avgörande betydelsen av strikta villkor som i första hand är kopplade till demokratiska reformer snarare än ekonomiska faktorer, som också gäller för all annan EU‑finansiering till dess partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de moldaviska myndigheterna har tillgång till tekniskt bistånd för att på lämpligt sätt genomföra de överenskomna reformerna inom ramen för det makroekonomiska stödet.

Reformer och institutionella ramar

14. Europaparlamentet välkomnar den aldrig tidigare skådade ambitiösa reformagendan från Natalia Gavrilițas regering och de inledande framsteg som redan gjorts i genomförandet, särskilt när det gäller korruptionsbekämpning, ökad transparens i den offentliga förvaltningen, framsteg i fråga om reformer på området för rättsstatsprincipen och digitalisering, förbättring av levnadsstandarden för de mest utsatta befolkningsgrupperna och förbättring av företagsklimatet i landet. Parlamentet upprepar att tillräckliga framsteg i genomförandet av överenskomna reformer är en viktig förutsättning för fortsatt ekonomiskt stöd från EU och tillämpningen av principen ”mer för mer”.

15. Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens regering att fortsätta sitt arbete för att oåterkalleligt anpassa landet till Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar med kraft både myndigheterna och oppositionen att arbeta konstruktivt tillsammans för att omvandla sitt land till en fungerande stat, som kan erbjuda sina medborgare möjligheter och förbättra alla områden som den ansvarar för, eftersom detta kommer att ha en positiv inverkan på levnadsstandarden i Moldavien och övertyga moldaviska medborgare som bor utomlands att återvända till sitt hemland.

16. Europaparlamentet betonar att det moldaviska folkets höga förväntningar måste uppfyllas genom en påtaglig förbättring av deras försörjningsmöjligheter, återupprätta deras förtroende för statliga institutioner och bekämpa korruption och oligarkiska strukturer.

17. Europaparlamentet konstaterar att presidentvalet och det tidigarelagda parlamentsvalet visserligen förvaltades väl och var konkurrensutsatta, men att valkampanjen var splittrande och genomfördes på ett negativt sätt, med intolerant retorik och personliga angrepp. Parlamentet understryker att de kvarstående bristerna måste åtgärdas genom att man genomför rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och OSSE/ODIHR, bland annat genom att stärka den rättsliga ramen för val i linje med OSSE:s åtaganden och andra internationella standarder, snabbt och grundligt utreda trovärdiga påståenden om röstköp och olaglig påverkan på väljare, ta itu med missbruket av statliga resurser, öka insynen och ansvarsskyldigheten i kampanjfinansieringen, skärpa efterlevnaden av de befintliga bestämmelserna i lagen om audiovisuella medietjänster om opartisk bevakning under kampanjer och tillhandahålla bättre garantier för att säkerställa att domstolarna åtnjuter frihet från politiska påtryckningar och förblir fullständigt opartiska i hanteringen av valrelaterade fall. Parlamentet uppmanar med kraft Moldaviens regering att införa alla nödvändiga åtgärder för att se till att moldaviska medborgare som bor utanför landet kan delta i val på ett inkluderande, transparent och rättvist sätt, fritt från utländsk inblandning.

Energitrygghet och beredskap

18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att förse Moldavien med 60 miljoner euro genom ett nytt budgetstödprogram för att hantera en gasförsörjningskris som skapats på konstlad väg av Gazprom och mildra effekterna av de stigande priserna för de mest utsatta människorna. Parlamentet välkomnar bland annat Polens, Rumäniens och Ukrainas ansträngningar att snabbt tillhandahålla alternativ gasförsörjning. Parlamentet påpekar att energi är den viktigaste resursen för Rysslands budget-, militära och sociala program, och att Gazprom används som ett verktyg för att främja Kremls ekonomiska och geopolitiska intressen utomlands. Parlamentet välkomnar att EU:s delegation i Chișinău, som ett komplement till det stöd som EU redan tillhandahållit i samband med energikrisen, har mobiliserat 5 miljoner euro för att ge stöd till de utsatta grupper som påverkas mest av de stigande energipriserna. Parlamentet inser dock att det behövs mer omfattande stöd med tanke på de ständigt stigande energipriserna.

19. Europaparlamentet konstaterar att Rysslands krig mot Ukraina och dess användning av energiresurser som vapen ytterligare understryker den geostrategiska betydelsen av att genomföra reformer inom energisektorn, vilket skulle eliminera beroendet av rysk gas och öka diversifieringen av energiförsörjning och energiförsörjningsvägar, bygga upp långsiktig motståndskraft genom en övergång till förnybara energikällor och investera i att uppgradera befintlig infrastruktur och skapa ny infrastruktur och energieffektivitet, inbegripet inom sektorerna för energiproduktion, transport och hushåll, och därigenom förbättra konnektiviteten samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet noterar att detta också skulle kunna bidra till att bygga upp motståndskraft mot eventuella insatser från tredje part för att använda energi som ett geopolitiskt påtryckningsmedel.

20. Europaparlamentet betonar att det är oacceptabelt att gasförsörjningen från Ryssland används som vapen i syfte att utöva politiska påtryckningar på Moldaviens regering att ändra sin geopolitiska inriktning och avstå från att leva upp till de moldaviska väljarnas legitima önskemål. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att inkludera Moldavien i EU:s planer på att uppnå oberoende energiförsörjning från Ryssland och att öka EU:s ekonomiska och tekniska stöd till Moldavien, vilket är nödvändigt för att säkerställa landets motståndskraft mot sådan extern inblandning och minska landets stora beroende av rysk energi. Parlamentet uppmanar EU att visa starkare energisolidaritet med Moldavien, i enlighet med associeringsavtalet, genom att öka kopplingarna mellan energiinfrastrukturen mellan EU och länderna i regionen. Parlamentet understryker vikten av att utan dröjsmål genomföra alla nödvändiga investeringar och underhåll av den europeiska energiinfrastrukturen så att EU‑medlemsstaternas lagringsanläggningar och sammanlänkningar kan möjliggöra gasöverföring i tillräcklig omfattning från EU till partnerländerna. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att på lång sikt hålla fast vid landets åtagande att som medlem i energigemenskapen genomföra EU:s tredje energipaket, särskilt uppdelningen av överföring och distribution av gas och el.

21. Europaparlamentet understryker behovet av att öka elproduktionskapaciteten i Moldavien, som för närvarande till 80 % är beroende av el som produceras i regionen Transnistrien. Parlamentet välkomnar den framgångsrika synkroniseringen av Moldaviens och Ukrainas elnät med det europeiska kontinentala nätet den 16 mars 2022, vilket kommer att bidra till att säkerställa deras stabilitet och försörjningstrygghet. Parlamentet lovordar det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso-E) för dess arbete med att uppnå denna milstolpe under extraordinära omständigheter. Parlamentet begär att kommissionen fortsätter att stödja Moldaviens och Ukrainas integration med det europeiska kontinentala kraftnätet och snarast inrättar en särskild struktur inom sin förvaltning för detta ändamål. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att sammanlänka Moldaviens elsystem med EU via Rumänien. Parlamentet uppmanar alla myndigheter att uppfylla målet att ansluta Moldavien till Rumäniens elnät senast 2024 med stöd från EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera Moldavien i de stresstester som utförs för den inre energimarknaden. Parlamentet konstaterar att stöd till och främjande av EU:s förstärkta samarbete med associerade länder i det östliga partnerskapet inom dessa sektorer också kommer att skapa ekonomisk tillväxt och stärka regionens energiresiliens.

22. Europaparlamentet välkomnar inledandet av högnivådialogen om energi mellan EU och Moldavien mot bakgrund av den akuta situationen i Moldaviens gassektor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga att inleda liknande högnivådialoger med EU för att stärka samarbetet på andra områden, såsom rättsväsendet eller klimatet/den gröna given, vilket skulle bidra till att uppnå målen inom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

23. Europaparlamentet uppmanar Moldavien och EU att förbättra Moldaviens förbindelser inom Svartahavsbäckenet och regionen Karpaterna, att påskynda arbetet med de moldaviska delarna av det utvidgade transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för det östliga partnerskapet, att stödja reformer av järnvägssektorn och att tillsammans med medlemsstaterna och internationella finansieringsinstitutioner undersöka möjligheterna att uppgradera järnvägsförbindelserna mellan EU och Moldavien, samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet uppmuntrar Moldavien att göra framsteg i genomförandet av det relevanta regelverket och efterlyser ett ökat samarbete och en gradvis integrering av Moldavien i EU:s transportmarknad och transportgemenskap.

24. Europaparlamentet uppmanar EU att tillhandahålla en plattform för investeringsplanering för Moldavien för att genomföra en storskalig agenda för infrastrukturkonnektivitet, särskilt genom att öka Moldaviens absorptionsförmåga och tillhandahålla nödvändigt tekniskt stöd, vilket har gjorts för länderna på västra Balkan inom ramen för investeringsramen för västra Balkan, en plattform för kapacitetsstöd som förvaltas av kommissionen.

25. Europaparlamentet välkomnar och stöder Moldaviens intresse av att främja samarbetet med EU på området digitalisering och telekommunikation. Parlamentet uppmanar EU och Moldavien att ömsesidigt avskaffa roamingavgifterna mellan Moldavien och EU.

26. Europaparlamentet välkomnar de moldaviska myndigheternas insatser och kontinuerliga framsteg för att ytterligare förbättra Moldaviens system för säkerhetstillsyn och genomföra internationella flygsäkerhetsnormer, vilket har lett till att alla lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien har strukits från EU:s flygsäkerhetsförteckning, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa genomförandet av avtalet mellan EU och Moldavien om ett gemensamt luftrum.

Samarbete på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och framsteg när det gäller att lösa konflikten i Transnistrien

27. Europaparlamentet välkomnar avtalet mellan EU och Moldavien om att inleda en politisk dialog och säkerhetsdialog på hög nivå och ett förnyat engagemang för säkerhet och GSFP genom bilaterala samråd mellan anställda. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och Moldavien att fullt ut utnyttja dessa plattformar för att främja samarbete i frågor som bland annat, men inte begränsat till, bekämpning av hybridhot, ökad motståndskraft, förstärkning av it-säkerhet och skydd av kritisk infrastruktur, samt förbättrad strategisk kommunikation. Parlamentet uppmanar Moldavien att fortsätta att anpassa sina ståndpunkter till Gusp och att fortsätta och öka sitt bidrag till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och dess uppdrag. Parlamentet uppmuntrar EU och Moldavien att hitta sätt att utvidga detta samarbete, särskilt med tanke på den instabila säkerhetssituationen i det östra grannskapet.

28. Europaparlamentet avvisar och uttrycker sin oro över uttalandet av den 3 mars 2022 från myndigheterna i den ockuperade regionen Transnistrien i Moldavien, där man tillkännagav ett slut på förlikningsprocessen och utfärdade en förnyad uppmaning om ett erkännande av Transnistriens så kallade självständighet. Parlamentet upprepar sitt stöd för en övergripande och fredlig lösning av konflikten i Transnistrien genom förhandlingarna i formatet 5+2 på grundval av Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, med en särskild status för regionen Transnistrien inom en livskraftig moldavisk stat. Parlamentet understryker att lösningen på frågan om Transnistrien måste respektera Moldaviens rätt att välja sin egen försvars- och utrikespolitik. Parlamentet stöder insatserna för att utöka fördelarna med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och den viseringsfria ordningen så att de omfattar Transnistrien, vilket skulle möjliggöra betydande ökning av rörligheten och handeln med regionen.

29. Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina spelar en mycket viktig roll när det gäller att harmonisera gränsförvaltnings- och tullsystemen med unionens, även när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet och smuggling och bidra till en fredlig lösning av Transnistrienfrågan genom förtroendeskapande åtgärder och som övervakningsnärvaro vid den transnistriska delen av gränsen mellan Moldavien och Ukraina. Parlamentet uppmuntrar den moldaviska regeringen att fortsätta att främja en gynnsam miljö för konfliktlösning, och stödja verksamheter som ökar förtroendet och de direkta personkontakterna bland samhällen som splittrats av konflikter. Parlamentet anser att en konstruktiv lösning på Transnistrienfrågan kommer att skapa stabilitet och välstånd inte bara i Moldavien utan även i det större området.

30. Europaparlamentet uppmanar Moldavien, Ryska federationen, EU:s medlemsstater och andra internationella partner att samarbeta om det totala avlägsnandet och förstörelsen av cirka 20 000 ton gammal sovjetisk ammunition som finns lagrad i Cobasnas ammunitionsdepå, vilket utgör en allvarlig fara för människors säkerhet och för miljön på båda stränderna av floden Dnestr, med tanke på att den ligger långt efter dess utgångsdatum. Parlamentet uttrycker sin oro över de många militära övningar som de ryska militära styrkorna har genomfört i Transnistrien och uppmanar Ryska federationen att fullt ut och villkorslöst dra tillbaka sina militära styrkor och krigsmateriel från regionen Transnistrien på ett ordnat sätt, i enlighet med de upprepade kraven från de moldaviska myndigheterna och med hänsyn till Moldaviens suveränitet och territoriella integritet.

31. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den försämrade människorättssituationen i regionen Transnistrien, särskilt förföljelsen av personer som är kritiska till den faktiska förvaltningen och utplaceringen av den ryska armén, och restriktioner för offentliga sammankomster och lokala icke-statliga organisationers verksamhet. Parlamentet påminner Ryska federationen om det ansvar den har när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna i regionen Transnistrien, vilket bekräftas av flera domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att verkställa alla domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna och rätten till frihet och säkerhet i regionen Transnistrien.

32. Europaparlamentet lovordar de moldaviska myndigheterna för det stöd som erbjudits regionen Transnistrien i samband med covid-19-pandemin, bland annat genom donation av 10 % av landets vaccinlager, utbildning av medicinsk personal och behandling av covid-19-tester.

33. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att tillhandahålla 7 miljoner euro i stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till Moldaviens väpnade styrkor för förvärv av medicinsk utrustning och utrustning för ammunitionsröjning. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och rådet att ytterligare utvidga samarbetsområdena med Moldavien och stödja en förstärkning av försvarssektorns kapacitet genom stödåtgärder inom ramen för detta instrument.

34. Europaparlamentet uppmuntrar moldaviska myndigheter att ytterligare utnyttja det potentiella stödet från den europeiska fredsfaciliteten i kommande årliga program för att konsolidera sin kapacitet att motverka cyber- och hybridhot. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att inkludera Moldavien i nya samarbetsformat om cybersäkerhet, hybridhot och utredningar av it-brottslighet, bland annat genom att involvera det nya europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning i dessa insatser.

Rättsstatliga principer och god samhällsstyrning

35. Europaparlamentet upprepar den grundläggande betydelsen av en reform av rättsväsendet, i synnerhet stärkande av rättsväsendets oberoende och befogenheter, och kampen mot korruption. Parlamentet erkänner omfattningen av den utmaning som myndigheterna står inför och uppmuntrar dem att fokusera på fastställda prioriteringar. Parlamentet noterar åtagandet från president Maia Sandu och Natalia Gavrilițas regering att basera sin politik på den moldaviska författningsdomstolens domar. Parlamentet efterlyser ett påskyndande av den pågående reformen av rättsväsendet, inbegripet genomförandet av de ändringar av författningens bestämmelser om rättvisa som det moldaviska parlamentet röstade om den 23 september 2021, samt av strategin för att säkerställa rättsväsendets oberoende och integritet 2022–2025.

36. Europaparlamentet betonar att EU måste erbjuda mer stöd, inklusive ökade finansiella anslag, för den komplexa reformen av rättssystemet i Moldavien. Parlamentet erkänner behovet av djupgående reformer av rättsväsendet i syfte att uppnå effektivitet och fullständigt och verkligt oberoende inom rättsväsendet, återvinna allmänhetens förtroende för rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, skära ned på kopplingarna till postkommunistiska informella nätverk och oligarker och bekämpa korruption och penningtvätt även på högsta politiska och företagsnivå. Parlamentet stöder kraftfullt målet att avlägsna personer vars integritet ifrågasätts från rättssystemet och genomföra omfattande förändringar som skulle skapa en stark grund för rättsstatsprincipen i landet.

37. Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa en meritbaserad och transparent urvalsprocess för utnämningar av domare. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta samarbetet med Europarådet och Europeiska unionen i fråga om reformer av rättsväsendet, inbegripet initiativ som rör extraordinär utvärdering av domare och åklagare (kontroll) och utvärdering av integriteten hos kandidater till posten som ledamöter i högsta domarrådet och högsta åklagarrådet (förhandskontroll). Parlamentet upprepar vikten av att samråda med och genomföra Venedigkommissionens rekommendationer inom ramen för processen av att reformera rättsväsendet.

38. Europaparlamentet är övertygat om att storskalig korruption är ett av de största problemen som hindrar Moldaviens framsteg. Parlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att öka effektiviteten i den rättsliga och institutionella infrastrukturen för korruptionsbekämpning. Parlamentet välkomnar inrättandet av den oberoende rådgivande kommittén för korruptionsbekämpning som kommer att utreda korruption inom landets finans- och banksektorer och dess statliga institutioner.

39. Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att öka transparensen, den demokratiska tillsynen och ansvarsskyldigheten i beslutsprocesserna och att samarbeta nära med det civila samhället för att möjliggöra lämplig offentlig granskning av och inkluderande bidrag till dessa processer. Parlamentet erinrar om vikten av att säkerställa hållbar finansiering av det civila samhället, särskilt med tanke på de betydande budgetnedskärningarna under pandemin. Parlamentet betonar den allmänna betydelsen av regeringens aktiva öppna dialog med det civila samhällets organisationer, fackföreningar, näringslivsorganisationer samt med den parlamentariska och utomparlamentariska oppositionen för att säkerställa en inkluderande beslutsprocess som präglas av delaktighet.

40. Europaparlamentet noterar de åtgärder som myndigheterna har vidtagit och uppmanar dem att fortsätta sina ansträngningar för att ta itu med problemet med ogrundade asylansökningar och anpassningen av Moldaviens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer för vilka visum krävs.

41. Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att fortsätta arbeta för att avpolitisera brottsbekämpande organ och offentliga korruptionsbekämpande institutioner, och att satsa på att bygga upp ett ökat förtroende mellan medborgare och brottsbekämpande organ.

42. Europaparlamentet efterlyser ett beslutsamt genomförande av polisreformen. Parlamentet välkomnar ökningen av antalet kvinnor i polisstyrkan. Parlamentet efterlyser ökat samarbete mellan de rättsliga myndigheterna och de brottsbekämpande organen i Moldavien och medlemsstaterna för att minska den gränsöverskridande brottsligheten, särskilt den olagliga narkotika- och människohandeln, eftersom Moldavien tyvärr fortfarande är en källa till människohandel för sexuellt utnyttjande och arbetskraftsändamål, som begås av både moldaviska och internationella kriminella nätverk. Parlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet mellan EU och Moldavien om operativ verksamhet som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) i Moldavien och utplaceringen av Frontexpersonal för att stödja de moldaviska myndigheterna i gränsförvaltningsverksamheten. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med Europol, Interpol och tullorganisationer såsom Världstullorganisationen och OECD:s nätverk för korruptionsbekämpning.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de moldaviska myndigheterna att samarbeta, samordna och vidta brådskande åtgärder för att skydda de flyktingar från Ukraina som befinner sig i eller transiterar genom Moldavien, särskilt kvinnor och barn, som löper risk att bli offer för människohandel och som utgör majoriteten av flyktingarna från Ukraina.

44. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att garantera rätten till en rättvis rättegång och respekt för mänskliga rättigheter i häkten, bland annat genom att ta itu med otillräckligt tillhandahållande av hälso- och sjukvård, och att undvika selektiv och politiskt motiverad rättskipning. Parlamentet understryker behovet av att avskaffa tortyr och misshandel samt att utreda anklagelser om tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av polis och andra brottsbekämpande tjänstemän.

45. Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa ekonomiskt bedrägeri, penningtvätt och organiserad brottslighet genom omfattande lagstiftning och effektivt genomförande. Parlamentet välkomnar planerna på att anta rättsliga ändringar i Moldaviens parlament i syfte att förbättra den rättsliga ramen för att göra det möjligt att genomföra mekanismen för utökat förverkande av tillgångar som ackumulerats genom korruption.

46. Europaparlamentet efterlyser en tydlig och effektiv politik för att återvinna förskingrade medel och bedrägliga tillgångar genom att upprätta internationellt samarbete, med fokus på bättre kontakter med Europol och Eurojust. Parlamentet uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att skapa en ram för strategiskt samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten för bättre hantering av utredningar av bedrägerier och korruptionsbekämpning.

47. Europaparlamentet uppmuntrar till ett kontinuerligt och nära samarbete mellan den allmänna åklagarmyndigheten i Chișinău och Eurojusts kontor, inbegripet en regelbunden utstationering av moldaviska företrädare till Eurojusts kontor som ett förberedande steg för att bygga upp en arbetsgrupp för att återvinna förskingrade medel och bedrägliga tillgångar.

48. Europaparlamentet understryker det akuta behovet av att påskynda utredningen av bankbedrägeriet som avslöjades 2014 fortfarande inte har gett några betydande resultat när det gäller att ställa de ansvariga inför rätta och återvinna förlorade tillgångar. Parlamentet betonar att denna brist på framsteg har en allvarlig negativ inverkan på Moldaviens internationella anseende och i synnerhet på rättssystemets trovärdighet, inte bara för det moldaviska folket utan även för landets internationella partner. Parlamentet efterlyser en intensifiering av processen för att slutföra brottmål mot personer som är inblandade i ”ryska tvättomaten” och bankbedrägerier. Parlamentet efterlyser i detta hänseende ett förstärkt samarbete mellan EU:s medlemsstater och de moldaviska myndigheterna för att undersöka bankbedrägeriet, för att säkerställa att stulna tillgångar återvinns i tid.

49. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att utvidga det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) till att inkludera korruption som ett straffbelagt brott, vilket skulle göra det möjligt att sanktionera dem som är ansvariga för bankbedrägeriet 2014 och avskräcka från liknande korruptionsbrott.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

50. Europaparlamentet välkomnar att Moldaviens parlament ratificerade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) den 1 augusti 2014. Parlamentet noterar att Venedigkommissionen den 10 och 11 december 2021 på begäran av Moldaviens författningsdomstol utfärdade ett rättsligt meddelande om de konstitutionella konsekvenserna av ratificeringen av Istanbulkonventionen. Parlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av Istanbulkonventionen på alla nivåer för att förbättra kvinnors och flickors situation, och efterlyser ytterligare insatser för att uppnå jämställdhet, särskilt när det gäller att förbättra kvinnors tillträde till arbetsmarknaden, ta itu med lönegapet mellan könen, diskriminering på grund av ålder och kvinnors representation samt säkerställa likabehandling på alla nivåer i det politiska livet och samhällslivet.

51. Europaparlamentet understryker vikten av att ytterligare stärka den rättsliga ramen för jämlikhet och icke-diskriminering, särskilt genom att täppa till de befintliga luckorna i lagstiftningen för att ta itu med diskriminering på arbetsmarknaden, effektivt motverka hatbrott och hatpropaganda och ytterligare skydda minoriteters rättigheter, däribland romer, hbti-personer och invandrare. Parlamentet uppmanar Moldavien att avskaffa det konstitutionella förbudet mot samkönade äktenskap som infördes 1994 och att införa åtgärder mot diskriminering mot hbti-personer.

52. Europaparlamentet kräver att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten integrerar jämställdhetsfrågor i all sin politik, sina program och sina aktiviteter som rör Moldavien. Parlamentet uppmanar Moldaviens regering att påskynda antagandet och genomförandet av lagstiftningen om mänskliga rättigheter och antidiskriminering, anpassad till EU:s normer, och att möjliggöra uppfyllandet av dessa rättigheter genom välfungerande och oberoende domstolar.

53. Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att i sina insatser mot covid‑19-pandemin lägga särskild vikt vid att motverka bristande jämställdhet, könsrelaterat våld och diskriminering av marginaliserade grupper som förvärrats av pandemin. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att ta itu med det ökade våldet mot barn och barnfattigdom till följd av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att kontrollera den.

Handel och ekonomiskt samarbete

54. Europaparlamentet upprepar vikten av ett effektivt genomförande av de reformer som krävs för att fullt ut dra nytta av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för att nå framsteg i ytterligare ekonomisk integration med EU:s inre marknad och för att öka den moldaviska ekonomins diversifiering och konkurrenskraft, särskilt i fråga om varor med mervärde. Parlamentet uppmanar Moldavien att fullt ut genomföra kapitlet om handel och hållbar utveckling i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och att respektera sina internationella åtaganden, särskilt Parisavtalet och Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Parlamentet efterlyser en rättelse av den inhemska handelslagstiftningen, som strider mot Moldaviens åtaganden enligt det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och WTO:s bestämmelser.

55. Europaparlamentet betonar den positiva effekten av avtalet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Moldavien på handeln mellan de två parterna, med en ökning på mer än 33 % av den totala handeln mellan 2015 och 2020, och att över 61 % av den moldaviska exporten går till EU-marknaden och över 70 % av de moldaviska företag som driver exportverksamhet exporterar till EU-marknaden. Parlamentet konstaterar att EU:s marknad kommer att bli ännu viktigare för Moldavien på grund av de handelsstörningar som orsakas av Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar att unionen är den största investeraren i landet. Parlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg inom områden såsom tullkoden, skydd av immateriella rättigheter, förbättring av sanitära och fytosanitära standarder, förbättring av marknadsvillkoren inom områdena energi, offentlig upphandling och tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

56. Europaparlamentet betonar att Moldaviens export skulle kunna öka genom ökad produktion, omprioritering av exporten och anpassning av kvalitetsnormerna. Parlamentet upprepar att de viktigaste kategorierna av varor för export fortfarande är animaliska och vegetabiliska produkter, som är de minst lönsamma produkter som Moldavien kan erbjuda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja Moldavien i diversifieringen av landets export till EU, bland annat genom att bättre uppfylla sina tullkvoter för produkter med höga vinstmarginaler.

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda processen med att integrera länderna i det östliga partnerskapet i den europeiska inre marknaden genom att ta det första steget genom att analysera deras anpassning ur ett rättsligt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv, och utveckla förordningar och standarder som syftar till att förbereda partnerländerna för ekonomisk integration på en gemensam marknad.

58. Europaparlamentet noterar Kinas ökade intresse för att investera i den moldaviska ekonomin, bland annat inom energi-, telekommunikations- och läkemedelssektorerna. Parlamentet påminner om Kinas avsikt att bygga en betydande transportinfrastruktur i Moldavien som en del av sitt bredare initiativ ”Ett bälte, en väg”. Parlamentet upprepar att initiativet ”Ett bälte, en väg” utgör kärnan för Kinas utrikespolitik och är till sin natur ett geopolitiskt projekt.

59. Europaparlamentet lovordar de demokratiska reformer som Moldaviens regering redan har genomfört. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla och stimulera ökade EU-investeringar i Moldavien på grundval av principen om ”mer för mer” och att uppmuntra Moldavien att vara proaktivt i sina kontakter med EU och EU:s finansinstitut.

60. Europaparlamentet uppmanar till fortsatta ansträngningar för att skapa en verklig digital marknadsekonomi, inbegripet framsteg med utvecklingen av öppna data, och en utvidgning av tillträdet till system med villkorad tillgång till digitala televisions- och virtuella nättjänster, vilket ökar antalet elektroniska kommunikationstjänster för medborgarna och offentliga register. Parlamentet stöder digitaliseringen av de ekonomiska processerna och utvecklingen av särskilda mekanismer för it-företag, särskilt innovationsföretag och nystartade företag som har problem med att hitta finansieringskällor och därför inte kan stödja sina omställnings- och tillväxtprocesser. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare arbete för att säkerställa att rättigheterna och behoven för moldaviska medborgare som använder internet skyddas, och för att fullt ut genomföra kraven för den digitala inre marknaden.

61. Europaparlamentet välkomnar tillnärmningen av 499 (varav 152 delvis) av totalt 681 av EU:s regelverk till Moldaviens nationella lagstiftning som föreskrivs i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och understryker vikten av fortsatta reformer av den offentliga förvaltningen och banksystemet och av att säkerställa rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Moldavien att fortsätta tillnärmningen av lagstiftningen till EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Moldaviens institutioner och dess offentliga förvaltning med nödvändig expertis samt teknisk och ekonomisk hjälp. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra snabbare framsteg med tillnärmningen till associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

62. Europaparlamentet uppmuntrar till harmonisering av nationella kvalitetsstandarder med EU:s standarder. Parlamentet understryker den nackdel som moldaviska entreprenörer och företag har på grund av det stora antal olika standarder som de måste uppfylla för export till medlemsstaterna och betonar behovet av en politik för att utesluta standarder som inte är anpassade till eller står i direkt konflikt med europeiska standarder.

63. Europaparlamentet anser att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har resulterat i en massiv svängning av handelns riktning från Eurasiska ekonomiska unionen till EU, genom att garantera avgiftsfri tillgång till EU:s marknad för transnistriska företag som är registrerade på den västra stranden av floden Dnestr och som omfattas av kontroller av moldaviska tulltjänstemän. Parlamentet uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att gå vidare mot handel och samarbete med EU-marknaden, för att förbättra marknadstillträdet, öppenheten och goda affärsmetoder, samt minska oligarkernas möjligheter till marknadsmanipulation och monopolisering.

64. Europaparlamentet välkomnar EU:s stöd till den ekonomiska återhämtningen för mikroföretag samt små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar ansvarsfulla EU‑institutioner och moldaviska institutioner att säkerställa att detta tekniska och ekonomiska stöd är skräddarsytt efter moldaviska små och medelstora företags behov, omfattar hela landet, inbegripet regionen Transnistrien, och stärker både kapaciteten hos mikroföretag samt små och medelstora företag och deras deltagande i EU:s inre marknad.

65. Europaparlamentet välkomnar de nya förordningarna på området offentlig upphandling, men betonar behovet av offentlig övervakning av upphandlingsförfaranden och vikten av tydligare och ständiga rapporter till allmänheten. Parlamentet uppmuntrar till förenkling av de mekanismer genom vilka företrädare för det civila samhället kan delta i upphandlingsförfaranden och betonar behovet av att ersätta byråkratiska processer med transparenta processer som undanröjer hinder och återställer förtroendet för tilldelning och användning av offentliga budgetar.

66. Europaparlamentet erkänner Moldaviens åtagande att fortsätta tillnärmningen till EU:s jordbrukslagstiftning för att öka exporten till EU och skapa nya kommersiella möjligheter för lokala samhällen. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra snabbare framsteg med tillnärmningen till associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i fråga om djurhälsa och livsmedelssäkerhet.

67. Europaparlamentet betonar vikten av att modernisera de nationella laboratorier som ansvarar för sanitära och fytosanitära krav, möjliggöra export av produkter av animaliskt ursprung och att hantera bristen på kvalificerad laboratoriepersonal.

68. Europaparlamentet betonar behovet av större transparens när det gäller resultaten av revisionsuppdragen vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, och betonar behovet av att utöka och stärka nätverket av laboratorier för sanitära och fytosanitära analyser, samtidigt som utbildningen av inspektörer och specialister som arbetar i dessa laboratorier intensifieras för att uppnå ett bättre genomförande av bestämmelserna på området fytosanitär säkerhet och livsmedelssäkerhet.

69. Europaparlamentet uppmuntrar Moldavien att till fullo utnyttja tillfällena till förmånsexport till EU genom mer effektiv och hållbar odling av jordbruksmark, liksom mer demokratisk tillgång till och användning av mark, och på så sätt producera jordbruksprodukter som förstärker Moldaviens relativa fördelar i fråga om jordbruk.

70. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Moldavien att öka sitt infrastruktursamarbete med EU och länderna i regionen och att genomföra djupgående strukturreformer inom energisektorn, bland annat genom att diversifiera energiförsörjningen, öka energieffektiviteten, locka till sig investeringar i förnybar energi och förbättra konnektiviteten samtidigt som den miljömässiga hållbarheten säkerställs. Parlamentet uppmanar Moldavien att till fullo genomföra sina åtaganden enligt fördraget om energigemenskapen.

71. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att ge konkret stöd till Moldavien för att uppfylla alla nödvändiga krav för att ansluta sig till det gemensamma eurobetalningsområdet.

72. Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att också fokusera på den sociala dimensionen av handel och hållbar utveckling genom att respektera och verkställa arbetsnormer, ratificera och fullt ut genomföra alla ILO-konventioner, och avskaffa de kvarstående bristerna i yrkesinspektionssystemet.

73. Europaparlamentet noterar användningen av biomassa och vattenkraft i Moldaviens diversifieringsinsatser, men påminner om behovet av att säkerställa deras hållbarhet, effektivitet och relevanta miljökrav. Parlamentet betonar att utvecklingen av förnybara energikällor är en avgörande del av insatserna för både övergången till ren energi och energioberoende, samtidigt som den bidrar till lokala arbetstillfällen, luftkvalitet och medborgarnas hälsa.

74. Europaparlamentet understryker att det regionala samarbetet spelar en viktig roll för att modernisera landet och för att öka kapaciteten i insatserna för att genomföra associeringsavtalet. Parlamentet efterlyser ökat regionalt samarbete, både mellan de olika regionerna i Moldavien och mellan moldaviska regioner och EU-regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och respektive EU-organ att underlätta denna process i nära samarbete med den moldaviska regeringen.

75. Europaparlamentet välkomnar godkännandet av den nationella strategin för regional utveckling för åren 2022–2028 och efterlyser en administrativ och territoriell reform som är inriktad att främja konkurrenskraft och hållbar utveckling. Parlamentet understryker behovet av en balanserad social och ekonomisk tillväxt i alla regioner i Moldavien och ett effektivt genomförande av nationell politik för regional utveckling.

76. Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att upprätthålla principerna för lokal demokrati och lokal autonomi i enlighet med den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse och tillhandahålla lämpliga befogenheter och tillräcklig finansiering för de lokala myndigheterna och säkerställa att de fungerar effektivt, bland annat genom ytterligare förbättringar när det gäller respekten för rättsstatsprincipen och genomförandet av principerna om god förvaltning på alla nivåer.

77. Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att göra ytterligare ansträngningar för att se till att de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU:s bistånd och program når lokal nivå, inbegripet de avlägsna delarna av landet, och i synnerhet landsbygdsområden, så att invånarna kan verka för positiva förändringar. Parlamentet efterlyser ett ökat och bättre informerat EU-stöd till utvecklingsprojekt i den autonoma territoriella enheten Gagauzien.

Sektoriellt samarbete

78. Europaparlamentet ser positivt på Moldaviens associering till Horisont Europa, EU:s forsknings- och innovationsprogram för 2021–2027, som öppnar nya möjligheter för landets vetenskaps- och innovationssamfund att skapa partnerskap med sina motsvarigheter i EU, samt Moldaviens deltagande i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

79. Europaparlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan alla EU-institutioner, medlemsstaterna och de moldaviska myndigheterna när de informerar de moldaviska medborgarna om fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och med EU:s bistånd. Parlamentet betonar vikten av en institutionell ram och en konsekvent offentlig politik för att bekämpa desinformation, inbegripet desinformation mot EU, informationsmanipulation, falska nyheter och propaganda, samt all skadlig utländsk inblandning, särskilt genom strategisk kommunikation och motståndskraft mot desinformation och informationsmanipulation från inhemska och utländska aktörer, både online och offline. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna och kommissionen att samarbeta om program och reformer som främjar medie- och informationskunskap i samband med den nuvarande digitala tidsåldern, samt att uppgradera det sektorsvisa samarbetet i den digitala ekonomin.

80. Europaparlamentet upprepar att insatser för att stärka mediernas mångfald och oberoende bör vara en prioritet för både unionen och Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till oberoende medier, även utanför huvudstaden, och insatserna för att tillhandahålla trovärdig information till Moldaviens medborgare i alla delar av landet. Parlamentet uppmanar det europeiska initiativet för demokrati att ytterligare stödja sådana insatser.

81. Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldavien att ytterligare stödja fria och oberoende medier genom att bygga upp ett nationellt program för medieutveckling för att se över den rättsliga ramen för att ta itu med koncentrationen av medieägandet, monopoliseringen av reklammarknaden, bristen på redaktionellt oberoende och de ekonomiska och politiska gruppernas kontroll över medieinstitutionerna och hindren för tillgång till information samt angrepp på och hot mot journalister.

82. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla noggrann uppsikt över mediesektorn i Moldavien. Parlamentet hoppas att det ombildade radio- och tv-rådet på ett effektivt sätt kommer att utföra sina uppgifter som en oberoende mediebevakare och ta itu med de långvariga bristerna i medielandskapet, inbegripet frågan om public service-företagets politiska oberoende. Parlamentet upprepar vikten av att säkerställa ett fullständigt genomförande av den audiovisuella lagstiftningen.

Institutionella bestämmelser

83. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 29 november 2021 av samförståndsavtalet mellan Europaparlamentet och Moldaviens parlament om en gemensam ram för parlamentariskt demokratistöd, vilket öppnar möjligheter för att stärka landets institutionella kapacitet och därmed den parlamentariska demokratin i Moldavien genom närmare bilaterala institutionella band.

84. Europaparlamentet uppmanar Moldaviens parlament att på grundval av en ömsesidigt överenskommen färdplan genomföra hela skalan av demokratistöd som det har tillgång till, inbegripet en Jean Monnet-dialog och ett Simone Veil-program.

85. Europaparlamentet påpekar den viktiga roll som den parlamentariska associeringskommittén EU–Republiken Moldavien och den parlamentariska församlingen Euronest spelar när det gäller att främja bilateralt och regionalt samarbete med EU och utbyte av erfarenheter och god praxis med moldaviska parlamentsledamöter. Parlamentet begär att det strukturella samarbetet mellan ledamöter av Europaparlamentet och ledamöter av Moldaviens parlament ska fördjupas i syfte att samarbeta för att stödja reformer och övervaka genomförandet av dem.

86. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för det civila samhällets, inbegripet fackföreningarnas, deltagande i beslutsprocesserna för att öka den offentliga granskningen av reformer och främja deras transparens och sociala acceptans. Parlamentet understryker det mervärde som olika organisationer tillför i viktiga frågor av allmänt intresse i Moldavien. Parlamentet är oroat över det relativt blygsamma samarbetet mellan de offentliga myndigheterna och det civila samhället, trots att det finns en strategi och en handlingsplan för att utveckla det civila samhället. Parlamentet är även oroat över att bidragen till organisationer i det civila samhället har minskat med 17 procent.

87. Europaparlamentet uppmanar EU och Moldavien att ytterligare förbättra de direkta personkontakterna och utbytena för att bygga upp ömsesidigt positiva bilder av varandra bland sina respektive befolkningsgrupper genom gemensamma projekt som utvecklats på civilsamhällsnivå, bland annat genom att ge stöd till unga studenter och yrkesverksamma så att de kan delta i EU:s utbildningsprogram såsom Erasmus+. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga vissa EU‑program till att omfatta medborgare i Moldavien och andra länder i det östliga partnerskapet. Parlamentet betonar att utvidgningen av program såsom DiscoverEU till Moldavien ytterligare skulle kunna stärka den Europavänliga känslan i landet.

Sociala rättigheter

88. Europaparlamentet noterar att undersysselsättning och otrygga anställningar fortfarande är vanligt förekommande i Moldavien och att den del av befolkningen som är i arbetsför ålder är sårbar för ekonomiska chocker. Parlamentet efterlyser ett antagande av en återhämtningsstrategi som tillgodoser befolkningens behov och som innefattar grön omställning och hållbar utveckling.

89. Europaparlamentet är oroat över den storskaliga utvandringen av moldaviska medborgare, som förstärker den negativa demografiska utvecklingen och utgör ett allvarligt hot mot Moldaviens framtid. Parlamentet uppmuntrar den moldaviska regeringen att genomföra ytterligare åtgärder för att förebygga och motverka detta fenomen, särskilt genom att skapa möjligheter och förbättra villkoren och lönerna för unga arbetstagare.

90. Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta största möjliga hänsyn till den moldaviska ombudsmannens krav på förbättring när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård, rätten till arbete samt rörelse- och yttrandefriheten.

91. Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att stärka hälso- och sjukvårdssystemet, ta itu med den brist på arbetskraft som försvagar det och förbättra sanitetsstandarden, särskilt på sjukhus. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och Moldavien att utöka samarbetet kring folkhälsans motståndskraft, att utbyta bästa praxis och att samarbeta med det civila samhället för att inrätta epidemistrategier som är inriktade på samhällets mest utsatta grupper.

92. Europaparlamentet stöder ett fortsatt samarbete mellan Moldavien och EU i hanteringen av covid-19-pandemin och dess konsekvenser samt stärka det långsiktiga samarbetet på folkhälsoområdet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de moldaviska myndigheterna att ta tillfället i akt och använda medel för covid-19-återhämtning för att modernisera sjukhus och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till medicinska tjänster, särskilt i regionerna.

93. Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av beslutet om likvärdighet för covid-19-intyg som utfärdats av Moldavien med EU:s digitala covidintyg, och uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta att säkerställa att det tillämpas.

94. Europaparlamentet påpekar att de arbetsrättsliga bristerna ger upphov till otillbörliga metoder, i synnerhet dagliga arbetstider som ibland är alltför långa, låga löner och anställningsförhållanden som till viss del är odokumenterade. Parlamentet känner oro över den partiella tillämpningen av bestämmelser som syftar till att förhindra sådana metoder.

95. Europaparlamentet noterar att den sociala dialogen har försämrats och avbrutits helt och hållet de senaste åren under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar regeringen att säkerställa att det upprättas en verklig social dialog som leder till att alla arbetsmarknadsparter deltar i återhämtningsprocessen efter pandemin.

96. Europaparlamentet välkomnar Moldaviens framsteg när det gäller avinstitutionaliseringen av barnomsorgssystemet och de åtgärder som vidtagits för att utveckla ett nytt program för skydd av barn och en ny handlingsplan för 2022–2026.

97. Europaparlamentet välkomnar Moldaviens åtaganden på miljö- och klimatförändringsområdet. Parlamentet uppmanar Moldavien att ytterligare stärka sitt engagemang i kampen mot klimatförändringar och uppmanar kommissionen att underlätta Moldaviens deltagande i den europeiska gröna given och se till att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte strider mot de miljömål och initiativ som där fastställs.

98. Europaparlamentet stöder en bättre politik för integrering av miljöpolitiken i de olika ekonomiska sektorerna och ett bredare deltagande av medborgarna i utarbetandet av miljöskyddspolitiken. Parlamentet efterlyser en intensivare strategi för partnerskap med det civila samhället för att säkerställa en bättre fungerande avfallsinsamling och återvinningsverksamhet, samt ökad uppmärksamhet på beskogning av mark, minskad markförstöring och förbättring av vattenkvaliteten.

°

° °

99. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (11.3.2022)

David McAllister

Ordförande

Utskottet för utrikesfrågor

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över den årliga genomföranderapporten om EU:s associeringsavtal med Moldavien (2021/2237(INI))

Till ordföranden

Utskottet för internationell handel har fått i uppdrag att lägga fram ett yttrande för ditt utskott inom ramen för det aktuella förfarandet. Vid utskottssammanträdet den 3 mars 2022 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse.

Vid sammanträdet i november 2021 beslutade INTA‑samordnarna att lämna INTA‑utskottets bidrag till AFET‑utskottets årsrapport i form av en skrivelse (som grupperna enats om), förutsatt att en sådan skrivelse behandlades som ett yttrande och vederbörligen beaktades.

Jag uppmanar dig därför att ta del av denna skrivelse och betrakta de bifogade förslagen som INTA‑utskottets bidrag till AFET‑utskottets betänkande om den årliga genomföranderapporten om EU:s associeringsavtal med Moldavien.

Under dessa exceptionella omständigheter hoppas jag att du kommer att behandla denna skrivelse i samband med AFET‑utskottets omröstning om betänkandet.

 

Med vänlig hälsning

Markéta Gregorová

 

CC:

INTA-utskottets ordförande, B. Lange

AFET-utskottets föredragande, D. Tudorache

 

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet välkomnar de fortsatta positiva tendenserna i handeln mellan Republiken Moldavien och EU, där EU är den ledande partnern och står för 53 % av den totala moldaviska handeln, inklusive Transnistrien.

 

2. Europaparlamentet välkomnar tillnärmningen av 499 (152 delvis) av totalt 681 delar av EU:s regelverk till den moldaviska nationella lagstiftning som föreskrivs i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och understryker vikten av fortsatta reformer av den offentliga förvaltningen, banksystemet och rättsväsendets oberoende.

 

3. Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att genomföra reformer för att förbättra transparensen och bekämpa korruption och klientelism, som hindrar landets hållbara utveckling och begränsar de djupgående och omfattande frihandelsavtalens fulla potential, särskilt för små och medelstora företag.

 

4. Europaparlamentet understryker vikten av EU:s ekonomiska stöd för att påskynda genomförandet av bestämmelserna i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och påminner om det strikta kravet på att villkoren främst ska vara kopplade till demokratiska reformer och inte till ekonomiska faktorer.

 

5. Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare diversifiering av energikällor och investeringar i förnybar energi och förbättrad gaslagringskapacitet, eftersom de nuvarande förhållandena är sårbara för ökade kostnader och försörjningsavbrott, särskilt med tanke på Rysslands agerande i öster och Moldaviens beroende av gasimport via Ukraina.

 

6. Europaparlamentet uppmanar Moldavien att fullt ut genomföra kapitlet om handel och hållbar utveckling i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och att stå fast vid sitt engagemang för Parisavtalet och dess mål.

 

7. Europaparlamentet efterlyser en rättelse av den inhemska handelslagstiftningen, som strider mot Moldaviens åtaganden enligt det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och WTO:s bestämmelser.

 

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	5.5.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	65 5 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, François Alfonsi, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Tanja Fajon, Anna Fotyga, Michael Gahler, Kinga Gál, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Balázs Hidvéghi, Sandra Kalniete, Karol Karski, Peter Kofod, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, Jean-Lin Lacapelle, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Lukas Mandl, Thierry Mariani, Pedro Marques, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Mounir Satouri, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Dominik Tarczyński, Hermann Tertsch, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Bernhard Zimniok, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrzej Halicki, Emmanuel Maurel, Hannah Neumann, Ramona Strugariu

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

65	+
ECR	Anna Fotyga, Karol Karski, Jacek Saryusz‑Wolski, Dominik Tarczyński, Hermann Tertsch, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers
ID	Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi
NI	Fabio Massimo Castaldo, Kinga Gál, Balázs Hidvéghi
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Andrzej Halicki, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Leopoldo López Gil, Antonio López‑Istúriz White, Lukas Mandl, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe‑Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler‑Lima, Željana Zovko
RENEW	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Pedro Marques, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev, Nacho Sánchez Amor
VERTS/ALE	Alviina Alametsä, François Alfonsi, Reinhard Bütikofer, Hannah Neumann, Mounir Satouri, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon‑Taubadel

 

5	-
ID	Jean‑Lin Lacapelle, Thierry Mariani, Harald Vilimsky, Bernhard Zimniok
NI	Kostas Papadakis

 

3	0
ID	Peter Kofod
THE LEFT	Emmanuel Maurel, Idoia Villanueva Ruiz

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav, EUT L 81, 21.3.2001, s. 1.
• [2] Resolution 2359 (2021).
• [3] EUT C 404, 6.10.2021, s. 136.
• [4] EUT C 118, 8.4.2020, s. 109.
• [5] EUT C 334, 19.9.2018, s. 199.
• [6] EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.
• [7] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.