BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

24.5.2022 - (COM(2021)0554 – C9‑0320/2021 – 2021/0201(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Ville Niinistö 
Föredragande av yttrande (*):
Norbert Lins, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 57 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-082 (PDF - 278 KB)
• 001-082 (DOC - 77 KB)
• 083-083 (PDF - 100 KB)
• 083-083 (DOC - 20 KB)
• 084-084 (PDF - 99 KB)
• 084-084 (DOC - 20 KB)
• 085-085 (PDF - 97 KB)
• 085-085 (DOC - 20 KB)
• 086-086 (PDF - 101 KB)
• 086-086 (DOC - 72 KB)
• 087-092 (PDF - 125 KB)
• 087-092 (DOC - 29 KB)
• 093-093 (PDF - 126 KB)
• 093-093 (DOC - 74 KB)
• 094-094 (PDF - 118 KB)
• 094-094 (DOC - 23 KB)
• 095-095 (PDF - 114 KB)
• 095-095 (DOC - 21 KB)
• 096-096 (PDF - 103 KB)
• 096-096 (DOC - 20 KB)
• 097-098 (PDF - 124 KB)
• 097-098 (DOC - 78 KB)
• 099-105 (PDF - 125 KB)
• 099-105 (DOC - 30 KB)
• 106-111 (PDF - 118 KB)
• 106-111 (DOC - 27 KB)
• 112-112 (PDF - 289 KB)
• 112-112 (DOC - 93 KB)
• 113-113 (PDF - 110 KB)
• 113-113 (DOC - 40 KB)
• 114-114 (PDF - 96 KB)
• 114-114 (DOC - 28 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

 

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

(COM(2021)0554 – C9‑0320/2021 – 2021/0201(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande:  första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0554),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0320/2021),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av det motiverade yttrande från den franska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 8 december 2021[1],

– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 april 2022[2],

– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet(A9-0161/2022),

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till lagstiftningsresolution

Beaktandeled 4a (nytt)

Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	— med beaktande av solidaritets-, proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna,

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Titel

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Förslag till	Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn	om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller förenkling av regler för rapportering och efterlevnadskontroll samt fastställande av medlemsstaternas mål från 2026 till 2030 för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn
(Text av betydelse för EES)	(Text av betydelse för EES)

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)36. Dess parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer.	(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)36. Dess parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att en begränsning av ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer avsevärt skulle minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser, och de åtog sig att skärpa sina 2030-mål före utgången av 2022 för att överbrygga ambitionsgapet, i linje med resultaten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC). Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om gemensamt men olikartat ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella  förhållanden. Översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är ett unikt tillfälle att bidra till att intensifiera unionens klimatåtgärder före UNFCCC:s 27:e partskonferens (COP 27), avsedd att hållas i Egypten.
_________________	_________________
36 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).	36 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) Unionens åtgärder och strategier har hittills varit otillräckliga för att hejda förlusten av biologisk mångfald och uppnå Aichimålen för biologisk mångfald för 2020. I sin rapport ”The European environment – state and outlook 2020: knowledge for transition to a sustainable Europe” konstaterar Europeiska miljöbyrån att Europa fortsätter att förlora biologisk mångfald i rasande fart och att många överenskomna mål inte kommer att uppnås. Bedömningar av växt- och djurarter och livsmiljöer som skyddas av livsmiljödirektivet uppvisar en ogynnsam bevarandestatus på 60 % för arter och 77 % för livsmiljöer 1a. En rapport från det gemensamma forskningscentrumet från 2021 visar att endast 4,9 miljoner hektar av Europas primär- och ursprungsskogar – av avgörande betydelse för bevarandet av biologisk mångfald och begränsningen av klimatförändringar – återstår, vilket är endast 3 % av unionens totala skogsareal och 1,2 % av dess landmassa1b.
	__________________
	1a Europeiska miljöbyrån, ”The European environment – state and outlook 2020”, s. 74.
	1b Barredo, J., Brailescu, C., Teller, A., Sabatini, F.M., Mauri, A. och Janouskova, K., Mapping and assessment of primary and old-growth forests in Europe, EUR 30661 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 1b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1b) Även om trädtäckningen ökar har kapaciteten för unionens skogar att avlägsna koldioxid minskat avsevärt sedan 2015 och denna tendens väntas fortsätta. Fram till 2015 kunde marksektorn i unionen avlägsna omkring 7 % av EU:s totala utsläpp (cirka 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter)1a. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA)1b kommer samma markareal att avlägsna 40 % mindre koldioxidekvivalenter år 2030 (en nedgång till 185 miljoner ton 2030)1c. Denna senaste nedgång vad gäller lagring av koldioxid beror delvis på ökad avverkning. Dessutom kan klimatförändringarna göra att de europeiska skogarnas potential för koldioxidlagring minskar med 180 miljoner ton koldioxid per år under åren 2021–2030 på grund av störningar och således leda till en minskning av nettosänkan i skogen med mer än 50 %1d.
	__________________
	1a Europeiska miljöbyråns rapport nr 6/2019.
	1b Europeiska miljöbyrån, Total greenhouse gas emission trends and projections in Europe (https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/greenhouse-gas-emission-trends-6/assessment-3).
	1c Europeiska miljöbyrån, Total greenhouse gas emission trends and projections in Europe (https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/greenhouse-gas-emission-trends-6/assessment-3).
	1d Seidl, R. Schelhaas, M.-J. Rammer, W. Verkerk, P. J. (2014): Increasing forest disturbances in Europe and their impact on carbon storage. I: nature climate change 4 (9), s. 806–810. DOI: 10.1038/nclimate2318.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 1c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1c) I sitt meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given fastställer kommissionen en ny strategi som ett första steg i unionens omvandling till en miljömässigt hållbar, koldioxidneutral, giftfri och fullständigt cirkulär ekonomi inom ramen för planetens begränsningar senast 2050. Syftet med den europeiska gröna given är även att öka de globala insatserna när det gäller genomförandet av One health-modellen, som utgår från att det finns en inneboende koppling mellan människors hälsa, djurs hälsa och en hälsosam och motståndskraftig miljö, och att bidra till uppnåendet av målen i Parisavtalet och konventionen om biologisk mångfald samt FN:s mål för hållbar utveckling.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 1d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1d.  I den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat konstaterades det att oceanerna spelar en viktig roll när det gäller att absorbera och omfördela naturlig och antropogen koldioxid samt värme, och stödja ekosystemen.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201928, Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.	(2) Att ha ett helhetsperspektiv när det gäller att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet på ett rättvist och inkluderande sätt, där ingen lämnas utanför, står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201928. Det är därför nödvändigt att säkerställa att åtgärder som vidtas för att uppnå målen i denna förordning tar hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärderna enligt artiklarna 17 och 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, och att även ta hänsyn till de principer som fastslås i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Behovet och värdet av den europeiska gröna given, och behovet av att genomföra den på ett hållbart sätt, har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa, sociala sammanhållning  och ekonomiska välstånd.
	________________
28 COM(2019)640 final.	28 COM(2019)640 final.
	28a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020. s. 13).

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a) Kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv, innebär att kommissionen höjer sin ambitionsnivå när det gäller att skydda och återställa biologisk mångfald och välfungerande ekosystem. Vetenskapliga rön, rapporter och rekommendationer om zoonotiska sjukdomar och pandemier, däribland rapporten från IPBES-workshoppen om förlust av biologisk mångfald och pandemier och rapporten av den 6 juli 2020 från FN:s miljöprogram ”Preventing the next pandemic – Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission”, har visat vikten av att hejda förlusten av biologisk mångfald och att tillämpa One health-principens helhetsperspektiv vid beslutsfattande, vilket återspeglar kopplingen mellan människors hälsa, djurs hälsa och miljön och de djupgående förändringar som hela samhället är i akut behov av.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2b) Unionens åttonde miljöhandlingsprogram syftar dels till att påskynda den gröna omställningen till en klimatneutral, hållbar, giftfri, resurseffektiv, motståndskraftig och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi baserad på förnybar energi, på ett rättvist, jämlikt och inkluderande sätt, dels till att skydda, återställa och förbättra miljöns tillstånd, inklusive genom att bland annat stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. I programmet konstateras det att en hälsosam miljö är grunden för alla människors välbefinnande, där den biologiska mångfalden bevaras och ekosystemen blomstrar och naturen skyddas och återställs, vilket leder till ökad motståndskraft mot klimatförändringar, väder- och klimatrelaterade katastrofer och andra miljörisker.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 2c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2c) FN:s miljöprogram och OECD:s globala miljöforum har framhållit att miljöförändringar har könsspecifika konsekvenser. Könsdifferentierade roller leder också till att klimatförändringarnas effekter slår olika hårt mot kvinnor och män, och dessa konsekvenser förvärrar den bristande jämställdheten. I det åttonde miljöhandlingsprogrammet fastställs jämställdhetsintegrering i all klimat- och miljöpolitik, bland annat genom ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer i den politiska beslutsprocessen, som en grundläggande och nödvändig förutsättning för att huvudmålen i programmet ska kunna uppnås, vilket kräver insatser från kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och berörda parter, enligt vad som är lämpligt.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) I det uppdaterade nationellt fastställda minskningsåtagande som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 202029 åtog sig unionen att fram till 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer.	(3) I det uppdaterade nationellt fastställda minskningsåtagande som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 202029 åtog sig unionen att fram till 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer, medan Europaparlamentet har efterlyst en minskning av bruttoutsläppet av växthusgaser i unionens hela ekonomi med minst 60 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
__________________	__________________
29 https://www4.unfccc.int/sites/ndcstaging/PublishedDocuments/European%20Union%20First/EU_NDC_Submission_December%202020.pdf	29 https://www4.unfccc.int/sites/ndcstaging/PublishedDocuments/European%20Union%20First/EU_NDC_Submission_December%202020.pdf

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Att minska metanutsläppen är av avgörande betydelse när det gäller att uppnå Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C i slutet av århundradet. En rapport från FN:s miljöprogram (Unep) från 2021 uppskattar att snabba åtgärder mot metanutsläppen kan minska de globala temperaturerna med 0,3 °C fram till 2045. Unionen måste därför omedelbart anta ett minskningsmål och tillhörande bindande åtgärder för att snabbt minska metanutsläppen från alla källor, däribland biogena.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930  har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet att uppnå balans i hela ekonomin mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgasutsläppen inom unionen senast 2050, och att uppnå negativa utsläpp därefter som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter, i syfte att säkerställa tillräckliga begränsningsinsatser fram till 2030.
__________	_____________-
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).	30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) LULUCF-sektorn har varit en viktig kolsänka sedan början av rapporteringsperioden 1990. Enbart skogsbruket har årligen bundit omkring 400 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom unionen sedan 1990.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4b) En ny transportinfrastruktur behöver byggas upp för att förbättra förbindelserna mellan, å ena sidan, stadsområden och, å andra sidan, landsbygdsområden och avlägsna områden i hela unionen och mellan medlemsstaterna. Ett sådant byggnadsarbete kan dock samtidigt bidra till en utbredning av artificiell mark, vilket i sin tur kan minska markens förmåga att absorbera växthusgaser. All sådan markanvändning bör beaktas med avseende på dess potential att minska utsläppen och dess klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att upprätthålla en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Medlemsstaterna bör uppmuntras att säkerställa att planering, godkännande och utbyggnad av transport- och turistinfrastruktur bidrar till att målen i denna förordning uppnås på ett hållbart sätt, och till att säkerställa ett bra underhåll av befintlig infrastruktur och en effektiv markanvändning ur ett klimatperspektiv, särskilt i vägtransportnäten.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.	(5) För att se till att LULUCF-sektorn lämnar ett hållbart, förutsägbart och långsiktigt bidrag till unionens klimatneutralitetsmål allra senast 2050 och till målet att uppnå negativa utsläpp därefter bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom LULUCF-sektorn under perioden fram till minst 2050, från och med perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/84232), vilket leder till ett delmål på minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030 samt ett ytterligare mål på minst 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter av nettoupptag som ska uppnås genom ytterligare åtgärder och initiativ på unions- och medlemsstatsnivå för att stödja åtgärder för koldioxidinlagrande jordbruk baserat på regler på unionsnivå, men på frivillig basis på gårdsnivå, och samtidigt säkerställa att dessa ytterligare nettoupptag inte neutraliserar nödvändiga utsläppsminskningar i enlighet med unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom återställande, markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden. Om medlemsstaterna vill överträffa sina mål bör de uppmuntras till detta.
__________________	__________________
32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) Avskogning och skogsförstörelse bidrar till den globala klimatkrisen eftersom de ökar utsläppen av växthusgaser till följd av skogsbränder som i sin tur leder till att kolsänkor elimineras permanent, det drabbade områdets klimatresiliens minskar och dess biologiska mångfald betydligt reduceras. Att stoppa och vända avskogningen, såsom EU:s ledare bekräftade vid COP26 i Glasgow, är därför av avgörande betydelse i kampen mot klimatförändringarna. Kommissionens förslag att förbjuda import och export av råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse (COM(2021)0366) utgör därför ett viktigt incitament att ytterligare stärka möjligheterna för europeiska skogsägare att bedriva hållbart skogsbruk och bekämpa avskogning.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 5b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b) Bestämmelser för kartläggning och övervakning, både på platsen och genom fjärranalys, bör införas i syfte att kräva av medlemsstaterna att de har geografiskt explicita data för att identifiera prioriterade områden som potentiellt kan återställas och som kan bidra till klimatåtgärder. Som en del av en allmän förbättring av övervakningen, rapporteringen och verifieringen kommer arbetet även inriktas på att harmonisera och förfina databaser över verksamhets- och utsläppsfaktorer i syfte att förbättra växthusgasinventeringarna.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Skäl 5c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5c) Organiskt kol i mark och kolpooler av död ved, som i många fall följaktligen bidrar till markens kolpool, är av särskilt stor betydelse i ett antal rapporteringskategorier för både klimatåtgärder och skydd av den biologiska mångfalden. Det finns empiriska belägg för att död ved i form av grova träbitar fungerar som en kolsänka på liknande sätt som avverkade träprodukter. Den bidrar vidare till att landbaserade kolsänkor bildas i skogsmark och förhindrar mineralisering till koldioxid, och båda dessa mekanismer bör beaktas på lämpligt sätt i rapporteringen. Forskning bekräftar även de globala mönster som rapporterats för skogsmarkers vertikala tillämpning av organiskt kol i mark på europeiska skogar, varvid cirka 55–65 % lagras i markens övre 30 cm och de resterande 40 % lagras djupare, upp till 1 m, särskilt vad gäller organiska jordarter. Förordningen bör ändras i detta avseende.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.	(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas och bli föremål för en oberoende vetenskaplig granskning. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den inverkan som den använda metodens förbättrade kvalitet har på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) I sin globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från 2019 lade den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) fram de senaste vetenskapliga rönen som visade att den biologiska mångfalden i världen håller på att utarmas. Förlusten av biologisk mångfald påskyndar klimatförändringarna och ökar allvarligt sårbarheten för dem. Den 11 oktober 2021 bemyndigade Europeiska unionens råd kommissionen att på unionens vägnar godkänna Kunmingförklaringen, vilket innebär ett åtagande för unionen att vända den nuvarande förlusten av biologisk mångfald och säkerställa att den biologiska mångfalden leds in på vägen mot återhämtning senast 2030. Skogar och friska marker är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden, men även för rening av luft och vatten, bindning och lagring av koldioxid samt för tillhandahållandet av hållbart framställda träprodukter med lång livslängd. I både EU:s nya skogsstrategi för 2030 och EU:s markstrategi för 2030 erkänns behovet av att skydda och förbättra kvaliteten på skogar och markekosystem i unionen samt att främja stärkta, hållbara förvaltningsmetoder som kan öka koldioxidbindningen och stärka motståndskraften i skogar och marker mot bakgrund av klimatkrisen och den biologiska mångfaldskrisen.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) I meddelandet av den 17 september 2020 om att höja Europas klimatambitioner för 203033 skisseras en möjlighet att kombinera utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning, förändrad markanvändning och nettoupptag inom skogsbruket, och på så sätt skapa en ny reglerad marksektor. En sådan kombination kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och unionsnivå. Därför bör medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn skärpas.	(7) I meddelandet av den 17 september 2020 om att höja Europas klimatambitioner för 203033 skisseras olika vägar och politiska alternativ för att nå unionens skärpta klimatmål för 2030. Det betonas att uppnåendet av klimatneutralitet kommer att kräva att unionens åtgärder intensifieras avsevärt inom alla ekonomiska sektorer. Framsteg i en sektor bör inte kompensera för avsaknaden av framsteg i andra sektorer. Prioritet bör ges åt att stoppa de fossila utsläppen. Upptag av växthusgaser i naturliga kolsänkor är dessutom bräckliga och potentiellt reversibla, vilket leder till ökad osäkerhet vid mätning av utsläpp och upptag i marksektorn jämfört med andra sektorer. Klimatförändringarna ökar ytterligare risken för minskade upptag i naturliga kolsänkor. Klimatforskning visar också att klimatet reagerar asymmetriskt på utsläpp och upptag, vilket innebär att ett ton växthusgaser som släpps ut i atmosfären inte kan jämföras med ett ton växthusgaser som avlägsnas33a. Det finns även skillnader mellan växthusgaser med kort livscykel, t.ex. metan, och koldioxid som kan stanna kvar i atmosfären i upp till 1 000 år. Målet att uppnå ett ökat upptag i naturliga kolsänkor bör därför vara strikt åtskilt från målet att snabbt och radikalt minska utsläppen av växthusgaser från andra sektorer, inbegripet andra utsläpp från jordbruket än koldioxid..
___________	__________________
33 COM(2020) 562 final.	33 COM(2020) 562 final.
	33a Zickfeld K., Azevedo D., Mathesius S. m.fl.. Asymmetry in the climate–carbon cycle response to positive and negative CO2 emissions. Nature Climate Change 11, s. 613–617 (2021).

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Ett kollektivt åtagande på EU-nivå som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingsbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.	(8) Marksektorn förväntas bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Sektorerna inom markområdet förväntas bidra på olika sätt till klimatneutralitetsmålet. Åkermark, betesmark och våtmark i synnerhet är för närvarande nettoutsläppare av växthusgaser i unionen, men har potential att bli en källa till nettoupptag av växthusgaser, särskilt genom en uppskalning av skogsjordbruk, ekologiskt jordbruk och ett återställande av våtmarker och torvmarker. Därför är det särskilt viktigt att förankra varje sektor i en utvecklingsbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till målet att säkerställa ett rättvist bidrag från alla till det målet. På grundval av dessa planer och efter beaktande av råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och unionens växthusgasbudget enligt förordning (EU) 2021/1119 bör kommissionen föreslå specifika mål och åtgärder för att säkerställa en rättvis fördelning av bördorna mellan alla enskilda marksektorer och medlemsstater.
__________________	__________________
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).	34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Torvmarker är de som lagrar mest organiskt kol på land men om de torkar kan de bli en potentiell källa till utsläpp av växthusgaser och bidra till klimatkrisen. Globalt släpper dränerade torvmarker ut cirka 2 gigaton koldioxid per år, vilket motsvarar cirka 5 % av de antropogena utsläppen. Därför bör bättre förvaltning och skydd av torvmarker anses vara en prioritet när det gäller att öka upptaget av växthusgaser och därmed bidra till begränsningen av klimatförändringarna samt till skyddet av den biologiska mångfalden och av marken mot erosion.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Skäl 8b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8b) Skogar ger viktiga fördelar för den biologiska mångfalden, för markstabilisering, rening av luft och vatten, bindning och lagring av koldioxid, och tillhandahåller potentiellt träprodukter med lång livslängd. Skogarnas art och funktion varierar dock stort inom unionen, främst mellan de norra delarna, där timmerproduktion är vanligare, och de södra delarna, där markvård är en prioritet och andra specifika multifunktionella skogstyper, som mediterran skog eller dehesa-skog, ofta behöver särskilda bevarandeåtgärder och ekologiska åtgärder samt långa tidsperioder för att fungera som upptag av koldioxid i sänkor. Sådana mediterrana skogar är mer sårbara för klimatförändringar på grund av direkta effekter, såsom torka eller temperaturbetingad skogsdöd eller en utveckling mot större ariditet. I detta sammanhang bör ett ariditetsindex användas som ett av de verktyg som behövs för att stärka motståndskraften i unionens skogar.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Skäl 8c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8c) Vid genomförandet av denna förordning ska hänsyn tas till artikel 349 i EUF-fördraget, som betonar de yttersta randområdenas särskilda utsatthet på grund av deras ringa storlek, ökaraktär, stora avstånd från fastlandet, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, en kombination som allvarligt hämmar deras utveckling och medför betydande extrakostnader på många områden, särskilt för transport. Ansträngningar som görs och mål för minskning av växthusgasutsläpp som fastställs för medlemsstater med yttersta randområden – Portugal, Spanien och Frankrike – bör anpassas till dessa områdens svåra situation, så att miljömålen balanseras mot dessa områdens höga sociala kostnader och hänsyn tas till att cirka 80 % av unionens biologiska mångfald återfinns här. Dessa medlemsstater bör därför involvera myndigheterna i de yttersta randområdena vid utarbetandet av nationella energi- och klimatplaner, för att säkerställa en rättvis omställning.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.	(10) För att öka upptaget av växthusgaser bör enskilda jordbrukare, mark- och skogsägare eller skogsförvaltare uppmuntras att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar genom att prioritera ekosystembaserade strategier och metoder som främjar biologisk mångfald, såsom naturnära skogsbruk, proforestation, återställande av skogens kollager, utvidgning av skogsjordbrukets täckning, koldioxidbindning i mark och återställande av våtmark samt andra innovativa lösningar. Sådana incitament bör även öka begränsningen av klimatförändringarna och den allmänna utsläppsminskningen i alla sektorer i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Hållbart framställda avverkade träprodukter med lång livslängd och biobaserade produkter för lagring av koldioxid kan bidra till den cirkulära bioekonomin genom att fungera som substitut för fossilbaserade alternativ, men potentialen för att lagra koldioxid i dessa produkter avgörs av produkternas livslängd. Fördelen med att använda trä för att ersätta konkurrerande energier eller material med större koldioxidavtryck är också beroende av avverkningsmetoder, transport och bearbetning. Därför kan nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid endast införas om de har lång livslängd, en nettopositiv koldioxidlagrande effekt utifrån en livscykelanalys, inbegripet inverkan på markanvändning och förändrad markanvändning förknippad med ökad avverkning, och förutsatt att tillgängliga data är vetenskapligt baserade, transparenta och verifierbara. Kommissionen måste ta hänsyn till behovet av att dessa produkters livscykel inte orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Offentlig finansiering inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och andra unionsprogram kan redan stödja koldioxidbindning och metoder som främjar den biologiska mångfalden i skogar och på jordbruksmark. I syfte att ge nödvändigt och skräddarsytt ekonomiskt stöd till mark- och skogsägare eller mark- och skogsförvaltare för att uppnå de skärpta LULUCF-målen bör de strategiska GJP-planerna och andra offentliga eller privata finansieringskällor mobiliseras.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10b) För att säkerställa ständiga framsteg mot att nå målen i denna förordning bör medlemsstater som inte når upp till sina årliga mål under två år i rad se över sina nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier för att säkerställa att ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra alla sänkor och reservoarer, och för att minska markens sårbarhet för naturliga störningar.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10c) I syfte att bevara och stärka den sociala sammanhållningen måste den europeiska gröna given genomföras på ett ekonomiskt hållbart och socialt hänsynstagande sätt, för att säkerställa en rättvis och jämlik omställning som inte lämnar någon på efterkälken och som främjar jämställdhet. Den höjda ambitionsnivån inom sektorn för markanvändning och skogsbruk kan få sociala, sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter. Den kan skapa möjligheter till nya arbetstillfällen av god kvalitet och ge incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetensutveckling. Det är därför viktigt att förutse politikens inverkan på jobb och jobbrelaterade utfall med hjälp av konsekvensbedömningar av sysselsättningen, vilket exempelvis anges i ILO:s Reference Guide on Employment Impact Assessment, för att övergången till en mer hållbar sektor för markanvändning och skogsbruk ska bli rättvis, med fullt deltagande av arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer i det civila samhället vid både planeringen och genomförandet, på ett sätt som gynnar skogs- och markförvaltare, jordbrukare, anställda, miljön och samhället i stort. Vederbörlig hänsyn bör tas till detta i den nationella politiken.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10d) Potentialen för koldioxidlagring i träprodukter avgörs av dessa produkters livstid, som kan sträcka sig från några dagar för ett löv till decennier eller till och med flera sekel för en träbyggnad. Även om en träprodukt utgör ett kollager beror den faktiska nyttan av att avverka ett träd på livstiden för den produkt som framställs, vilken måste jämföras med den för träet i ekosystemet om trädet inte hade huggits ner.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Skäl 10e (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10e) Definitionen av paludikultur (mosskultur) bör diskuteras vidare för en snabb övergång till mer klimatvänlig odling på organiska jordarter samt för ett upphörande av dränering och återställande av den naturliga vattennivån.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Skäl 10f (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10f) I linje med unionens mål om inget nettoianspråktagande av mark senast 2050 bör omvandlingen av naturområden och jordbruksmark till bebyggda områden undvikas. Medlemsstaterna bör därför införa åtgärder i sina markanvändningsplaner i syfte att kompensera för minskning av mark till följd av urbanisering.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör en rad flexibilitetsmöjligheter förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.	(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör en rad flexibilitetsmöjligheter förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott till minimipris och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande, infört lämpliga åtgärder för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.	(12) Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, under förutsättning att dessa störningar inte kunde ha förutsetts eller förhindrats, i synnerhet genom att genomföra anpassningsåtgärder, behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande och visat att det återstående överskottet är direkt kopplat till effekterna av naturliga störningar eller ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar, infört lämpliga åtgärder för att stärka de naturliga kolsänkorna på ett sätt som bidrar till att stärka den biologiska mångfalden, minskat markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I och med fastställandet av bindande nationella årliga mål för upptag av växthusgaser på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser från och med 2026 bör regler för måluppfyllelse fastställas. Principerna i förordning (EU) 2018/842 bör gälla i tillämpliga delar, med en påföljd för bristande efterlevnad som beräknas på följande sätt: 108 % av skillnaden mellan det tilldelade målet och de nettoupptag som rapporterats för det aktuella året kommer att läggas till den siffra för växthusgasutsläpp som medlemsstaten rapporterat för påföljande år.	(13) I och med fastställandet av bindande nationella årliga mål för upptag av växthusgaser på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser från och med 2026 bör regler för måluppfyllelse fastställas. Principerna i förordning (EU) 2018/842 bör gälla i tillämpliga delar, med en påföljd för bristande efterlevnad som beräknas på följande sätt: 108 % av skillnaden mellan det tilldelade målet och de nettoupptag som rapporterats för det aktuella året kommer att läggas till den siffra för växthusgasutsläpp som medlemsstaten rapporterat för påföljande år. Kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen för att säkerställa att medlemsstaterna efterlever de bestämmelser som anges i denna förordning.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Offentlig granskning och tillgång till rättslig prövning är en nödvändig del av unionens demokratiska värden och ett verktyg för att skydda rättsstatsprincipen. Civilsamhället har en viktig övervakande funktion i medlemsstaterna och ger betydelsefullt stöd när det gäller att uppfylla målen i den europeiska gröna given. Medlemsstaterna bör säkerställa att medborgare och icke-statliga organisationer har tillgång till rättslig prövning så att de kan skydda sina rättigheter och pröva överträdelser av denna förordnings genomförande på nationell nivå. För att säkerställa att denna rättighet kan utövas likvärdigt i alla medlemsstater bör en artikel som omfattar tillgång till rättslig prövning läggas till i denna förordning.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i förordning (EU) 2018/841 i fråga om fastställandet av de årliga måltilldelningarna för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201137.	(14) För att specificera de krav som fastställs i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att komplettera denna förordning när det gäller att fastställa de årliga måltilldelningarna för medlemsstaterna för LULUCF-sektorn samt metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål och för den oberoende expertgranskningen, samt ange minimikriterier för inkludering av övervakning av biologisk mångfald i markövervakningssystem, och anta en metod för att bedöma inverkan av ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201637a. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
______________	______________
	36a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) I Europa används nationella skogsinventeringar för att tillhandahålla information för bedömningar av skogens ekosystemtjänster. Övervakningssystemet för skogsinventeringar skiljer sig åt från land till land eftersom varje land har sitt eget system för skogsinventeringar med en egen metod. Kommissionen och medlemsstaterna bör harmonisera indikatorerna, definitionen och de olika inventeringssystemen och inrätta ett konsekvent skogsövervakningssystem i hela unionen.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrateg40. Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.	(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas och mätas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s strategi för markskydd39a, EU:s skogsstrategi40, kommissionens meddelande om hållbara kretslopp för kol40a, EU:s uppdaterade bioekonomistrategi40b, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt och till att stimulera synergieffekter mellan unionens politik för klimatet och den biologiska mångfalden. Den satellit- och platsbaserade övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och genom att till fullo utnyttja befintliga verktyg såsom Lucas statistiska undersökningar, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation. I det sammanhanget bör kommissionen hjälpa medlemsstaterna att tillämpa Tier 3-metoden från och med 2026 för att säkerställa uppgifternas konsekvens och transparens, och fortsätta arbeta med GIS geospatiala data på unionsnivå.
__________________	__________________
38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):	38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):
39 COM/2020/381 final.	39 COM/2020/381 final.
	39aMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU:s markstrategi för 2030: Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat (COM/2021/699 final).
40 […]	40 […]
	40aMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hållbara kretslopp för kol (COM/2021/ 800 final).
	40bMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön (COM(2018) 673 final).
41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
42 COM/2021/82 final.	42 COM/2021/82 final.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) För att fullgöra de åtaganden som gjorts inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och EU:s nya skogsstrategi för 2030 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 för att lägga till nya markkategorier till de som omfattas av  systemet för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för skydd och de som omfattas av  systemet för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för återställande.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) De förväntade antropogena förändringarna av användningen av havsmiljön och sötvattensmiljön, till exempel planerad utbyggnad av havsbaserad energi, den potentiella ökningen av vattenbruksproduktionen och de höjda naturskyddsnivåerna för att uppfylla målen i EU:s strategi för biologisk mångfald kommer att påverka utsläppen av växthusgaser och deras bindning. För närvarande ingår dessa utsläpp och upptag inte i de standardiserade rapporteringstabellerna till UNFCCC. Efter antagandet av rapporteringsmetoden kommer kommissionen att överväga att rapportera om framsteg, genomförbarhet och effekter av att utvidga rapporteringen till havs- och sötvattensmiljö på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om dessa flöden vid genomförandet av översynen i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning.	(17) De antropogena förändringarna av utsläpp och upptag av växthusgaser i marina och kustnära ekosystem samt i sötvattensekosystem kan vara betydande och förväntas variera i framtiden till följd av ändrad användning, genom till exempel planerad utbyggnad av havsbaserad energi, den potentiella ökningen av vattenbruksproduktionen och de höjda naturskyddsnivåer som krävs för att uppfylla målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Kustnära våtmarker är av särskilt intresse för unionens biologiska mångfald samt för de yttersta randområden och ekosystem som berörs av unionens yttre åtgärder, och kan ge upphov till betydande minskningar av växthusgasutsläpp, t.ex. de så kallade ekosystemen med ”blått kol”. För närvarande ingår dessa utsläpp och upptag inte i de standardiserade rapporteringstabellerna till UNFCCC. Efter antagandet av rapporteringsmetoden kommer kommissionen att överväga att utvidga förordningens tillämpningsområde till utsläpp och upptag av växthusgaser från marina och kustnära ekosystem samt sötvattensekosystem, inbegripet deltavåtmarker, på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om dessa flöden och deras orsaker, och tillämpa särskilda mål för dessa utsläpp och upptag, vid genomförandet av översynen i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) LULUCF-förordningen bör ändras i linje med artikel 6 i Parisavtalet och resultaten av klimattoppmötet i Glasgow för att undvika dubbelräkning. Samtidigt bör unionen och medlemsstaterna uppmuntra sina internationella partner och tredje parter att också vidta ytterligare åtgärder när det gäller sektorerna markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i samband med kommande klimatförändringskonferenser i FN och i andra internationella sammanhang.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 1 – stycke 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) unionsomfattande delmål för nettoutsläpp av växthusgaser från åkermark, betesmark och våtmark, så att dessa markkategorier bidrar till unionens klimatmål 2030 och det klimatneutralitetsmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119,

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 1 – stycke 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da) delmål för medlemsstater för nettoutsläpp av växthusgaser från åkermark, betesmark och våtmark, så att dessa markkategorier bidrar till unionens klimatmål 2030 och det klimatneutralitetsmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, med hänsyn till nationella särdrag,

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 1 – stycke 1 – led db (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	db) åtaganden från de berörda unionsinstitutionerna och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att öka nettoupptaget av växthusgaser inom LULUCF-sektorn från och med 2031 och framåt för att bidra till artikel 5.1 i Parisavtalet och säkerställa ett hållbart och förutsägbart långsiktigt bidrag från naturliga sänkor till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål senast 2050 och för att därefter uppnå negativa utsläpp, i enlighet med förordning (EU) 2021/1119,

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 1 – stycke 1 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) medlemsstaternas åtaganden att vidta nödvändiga åtgärder för att gemensamt uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2035 inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, inbegripet andra utsläpp än koldioxid från jordbruksektorn.	utgår

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1 – led 2

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 2 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Denna förordning ska också tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier från och med 2031, i någon av de markkategorier som anges i punkt 2 a-j och inom någon av följande sektorer:	utgår
a) Metanbildning i mag-tarmkanalen.
b) Gödselhantering.
c) Risodling.
d) Jordbruksmark.
e) Föreskriven bränning av savanner.
f) Förbränning på platsen av jordbruksavfall.
g) Kalkning.
h) Tillförsel av urea.
i) ”Andra kolhaltiga gödselmedel”.
j) ”övriga”.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018.	2. Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser inom sektorerna mark, förändrad markanvändning och skogsbruk är minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018. Målet ska stärkas ytterligare med hjälp av fler åtgärder och initiativ på unions- och medlemsstatsnivå för att stödja koldioxidinlagrande jordbruk och senast 2030 uppnå ett extra nettoupptag på minst 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter på unionsnivå.
Varje medlemsstat ska, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12, 13 och 13b, säkerställa att summan av dess årliga utsläpp och upptag av växthusgaser inom dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j under varje år under perioden 2026–2030 inte överskrider den gräns som fastställts genom en linjär utvecklingsbana och 2030 motsvarar det mål som fastställts för medlemsstaten i bilaga IIa. Den linjära utvecklingsbanan i en medlemsstat ska ha 2022 som startår.	Varje medlemsstat ska, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12 och 13b, säkerställa att summan av dess årliga utsläpp och upptag av växthusgaser inom dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j under varje år under perioden 2026–2030 inte överskrider den gräns som fastställts genom en linjär utvecklingsbana och 2030 motsvarar det mål som fastställts för medlemsstaten i bilaga IIa. Den linjära utvecklingsbanan i en medlemsstat ska ha 2022 som startår.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att fastställa årliga mål baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål ska fastställas i dessa genomförandeakter Vid tillämpningen av dessa genomförandeakter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.	3. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa årliga mål för LULUCF-sektorn baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa, och ytterligare minst 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter i enlighet med punkt 2, kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod, som omfattas av en oberoende expertgranskning som ska bekräfta att den tekniska korrigeringen är nödvändig och proportionerlig baserat på en förbättrad kvalitet av de uppgifter som övervakas och rapporteras. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål och för den oberoende expertgranskningen ska fastställas i dessa delegerade akter och offentliggöras. Vid tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16a.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning genom att anta en metod för att fastställa unionens och medlemsstaternas delmål för åkermark, betesmark och våtmark i syfte att säkerställa att de markkategorierna bidrar till EU:s klimatmål och klimatneutralitetsmål 2030 som anges i förordning (EU) 2021/1119, med hänsyn till nationella särdrag och bindningspotentialen i de markkategorierna.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b. De berörda unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att fortsätta att öka nettoupptaget av växthusgaser inom LULUCF-sektorn från och med 2031 och framåt för att bidra till genomförandet av artikel 5.1 i Parisavtalet och säkerställa ett hållbart och förutsägbart långsiktigt bidrag från naturliga sänkor till unionens klimatneutralitetsmål senast 2050 och målet att uppnå negativa utsläpp därefter, i enlighet med förordning (EU) 2021/1119.
	Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen, med beaktande av råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och unionens växthusgasbudget enligt förordning (EU) 2021/1119, och på grundval av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som medlemsstaterna ska ha lämnat in senast den 30 juni 2024 i enlighet med artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning för att fastställa unionens och medlemsstaternas mål för nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk åtminstone för 2035, 2040, 2045 och 2050.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen.”	4. Kommissionen ska senast den 31 december 2024 på grundval av integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter och integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat ska lämna in i enlighet med artiklarna 14 och 17 i förordning (EU) 2018/1999 senast det datumet, och med beaktande av råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och unionens växthusgasbudget i enlighet med förordning (EU) 2021/1119, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts med att öka nettoupptagen av växthusgaser från åkermark, betesmark och våtmark inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde och med minskningen av växthusgasutsläppen från jordbruk inom ramen för tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842 samt bedöma om nuvarande trender och framtidsprognoser är förenliga med målet att uppnå långsiktiga minskningar av växthusgasutsläppen inom samtliga sektorer i enlighet med unionens klimatneutralitetsmål och unionens mellanliggande klimatmål som anges i förordning (EU) 2021/1119.
	Rapporten ska innehålla en konsekvensbedömning som undersöker alternativ, däribland nationella mål och sektorsvisa delmål för att säkerställa ett rättvist bidrag från varje sektor och varje medlemsstat till unionens klimatneutralitetsmål och unionens mellanliggande klimatmål som anges i förordning (EU) 2021/1119, och samtidigt ta hänsyn till målen i den uppdaterade bioekonomistrategin 2018, hållbar lokal livsmedelsproduktion och livsmedelstrygghet, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald, den kommande lagstiftningen om ett hållbart livsmedelssystem, och bedöma synergieffekter och kompromisser i fråga om att påskynda ersättningen av fossilt bränsle med biobaserade produkter samt bedöma inverkan ned på gårdsnivå.
	Efter den rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt för att säkerställa bidrag från alla sektorer i enlighet med unionens klimatneutralitetsmål och unionens mellanliggande klimatmål som anges i förordning (EU) 2021/1119.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. När medlemsstaterna vidtar åtgärder för att uppnå de nationella mål som avses i punkt 2 ska de ta hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärderna enligt artiklarna 17 och 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/8521a, och samtidigt ta hänsyn till de principer som fastslås i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommissionen ska utfärda riktlinjer för att precisera gemensamma regler och metoder för att uppnå det mål som anges i denna punkt. Kommissionen ges även befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning genom att fastställa minimikriterier för att inbegripa övervakning av biologisk mångfald i markövervakningssystem.
	__________________
	1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020. s. 13).

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4b. Medlemsstaterna ska säkerställa att koldioxidupptaget från atmosfären är optimalt inriktat på att behålla skogsbestånd i en åldersfas med hög tillväxt genom klimatsmart och hållbar förvaltning, eftersom sådan förvaltning tillsammans med tillväxtökande åtgärder aktivt bidrar till koldioxidupptaget.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3a (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Följande artikel ska införas som artikel 4a:
	”Artikel 4a
	Ekonomiskt stöd och rättvis omställning för utökade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna inom LULUCF-sektorn
	1. Senast ... [fyra månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillgänglighet och överensstämmelse när det gäller samtliga av unionens befintliga finansieringsinstrument som finns tillgängliga för att öka begränsning av och anpassning till klimatförändringar inom LULUCF-sektorn i syfte att bidra till de mål som anges i artikel 4.3, i enlighet med artikel 4.4a. I den rapporten ska kommissionen, i tillämpliga fall, utfärda rekommendationer till medlemsstaterna om hur deras strategiska GJP-planer måste ändras i enlighet med artikel 120 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 för att ge nödvändigt och skräddarsytt ekonomiskt stöd till mark- och skogsägare eller mark- och skogsförvaltare i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 4.3, i enlighet med artikel 4.4a, och som prioritet ska ekosystembaserade strategier för skogar, jordbruksmark och skogsjordbruk främjas. Rekommendationerna ska ta hänsyn till behovet av att säkerställa att de upptag som genereras genom sådant ekonomiskt stöd är permanenta samt risken för att upptagen vid något tillfälle släpps ut i atmosfären, oavsiktligt eller avsiktligt.
	2. Om medlemsstaterna använder offentliga intäkter från auktionering av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem enligt direktiv 2003/87/EG för att stödja åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar som vidtagits av mark- och skogsägare eller mark- och skogsförvaltare för att uppnå de mål som anges i artikel 4.3, i enlighet med artikel 4.4a, ska främjande av ekosystembaserade strategier för skogar och jordbruksmark prioriteras. Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva, vetenskapligt baserade och transparenta gemensamma kriterier och ska belöna metoder vars klimat- och miljöfördelar är vetenskapligt bevisade och som leder till en hållbar och långsiktig ökning av koldioxidbindning i mark och biomassa, samtidigt som man säkerställer samhälleliga sidovinster.
	3. Vid tillämpningen av punkt 3 ska kommissionen anta riktlinjer för att fastställa gemensamma kriterier för urval av projekt, bland annat på grundval av befintliga riktlinjer som antagits av kommissionen. Kommissionen ska samråda med det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119, samt det civila samhället och berörda parter, innan riktlinjerna antas.
	4. Senast den 31 december 2022 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag, i förekommande fall, för att upprätta en rättslig ram för certifiering av vetenskapligt välgrundade, hållbara, tillförlitliga och permanenta koldioxidupptag, däribland genom metoder för koldioxidinlagrande jordbruk, som säkerställer miljömässig integritet och iakttar ekologiska principer som gynnar den biologiska mångfalden.
	5. Senast ... [två år efter denna förordnings ikraftträdande], och vartannat år därefter, ska medlemsstaterna utvärdera social och arbetsrättslig påverkan, däribland jämställdhet och arbetsvillkor, både på nationell och regional nivå, som de skyldigheter som anges i denna förordning har inom alla de markkategorier och sektorer som omfattas av artikel 2.”

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3b (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 5 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(3b) Artikel 5.1 ska ersättas med följande:
1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras bokföring och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).	”1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras bokföring och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, allmänt tillgängliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).”

(32018R0841, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018R0841&rid=1)

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3c (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 5 – punkt 4

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(3c) Artikel 5.4 ska ersättas med följande:
4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i avsnitt B i bilaga I. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i kollager i kolpooler i bokföringen, under förutsättning att kolpoolen inte är en källa. Den möjligheten att inte inkludera förändringar av kollagret i bokföringen som rör kollager får dock inte tillämpas på kolpooler av biomassa ovan jord, död ved och avverkade träprodukter inom markbokföringskategorin brukad skogsmark.	”4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i avsnitt B i bilaga I. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i kollager i kolpooler i bokföringen, under förutsättning att kolpoolen inte är en källa. Den möjligheten att inte inkludera förändringar av kollagret i bokföringen som rör kollager får dock inte tillämpas på kolpooler av biomassa ovan jord, kolinnehåll i organiska jordarter och mineraljordarter, död ved och avverkade träprodukter inom markbokföringskategorin brukad skogsmark.”

(Förordning (EU) 2018/841 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018R0841&rid=1)

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3d (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 5 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3d) I artikel 5.4 ska följande stycke läggas till:
	”Senast ett år efter [ikraftträdandet av denna ändringsförordning] ska kommissionen anta en delegerad akt som fastställer ett omkalibrerat värde på kollager för huvudkategorierna primär- och naturskogar i unionen i kategorin förvaltad skogsmark baserat på uppmätta data.
	Kommissionen ska använda dataset som tillhandahålls av avslutade eller aktuella forskningsprojekt för relevanta primär- och naturskogstyper och använda andra unionsinstrument för att finansiera projekten för skogstyper med dataluckor. Om det är relevant kan en särskild ansökningsomgång under EU-uppdrag inom Horisont Europa som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringar skapas i detta syfte.”

Motivering

Under projektet REMOTE fastställde forskare att den globala modelleringsramen underskattar kollagret i de karpatiska bokskogarna. De standardvärden som underskattar potentialen hos dessa ekosystem för undvikande av utsläpp kan leda till felaktigt beslutsfattande som rör dem. Detta måste avhjälpas. Vi lever i dataeran och måste basera våra klimatåtgärder på korrekta uppgifter, inte på felaktiga hypoteser.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3e (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 5 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3e) I artikel 5 ska följande punkt införas:
	”5a. Datainsamlingen ska förbättras ytterligare genom unionsomfattande harmoniserad övervakning av utvecklingen med avseende på markens organiska kolinnehåll och faktorer som påverkar markförhållandena och markens kollager via årliga Lucasundersökningar som genomförs av kommissionens relevanta avdelningar.”

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led a

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 9 – rubriken

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Produkter för lagring av koldioxid	Hållbara produkter för lagring av koldioxid

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led b

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.	2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, under förutsättning att metoderna för nya kategorier är vetenskapligt baserade, transparenta, verifierbara, undviker dubbelräkning och är grundade på de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led ba (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 9 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba)  Följande punkt ska införas:
	”2a. Inom sex månader efter ikraftträdandet av en rättsakt som berör ett unionsregelverk för certifiering av koldioxidupptag på grundval av vetenskapligt välgrundade krav och bokföringsregler när det gäller mätkvalitet, övervakningsnormer, rapporteringsprotokoll och verifieringsmetoder som säkerställer miljömässig integritet och förebygger negativ inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystem, och om nya IPCC-riktlinjer har antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om möjliga fördelar och kompromisser i fråga om begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt skydd av den biologiska mångfalden när det gäller inkluderingen av hållbart framställda biobaserade produkter för lagring av koldioxid med lång livslängd som har en nettopositiv koldioxidlagringseffekt utifrån en livscykelanalys, inbegripet inverkan på markanvändning och förändrad markanvändning som är förknippad med ökad avverkning, och under förutsättning att tillgängliga data är vetenskapligt grundade, transparenta och verifierbara. Kommissionens rapport får vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att ändra denna förordning i enlighet därmed, samtidigt som miljömässig integritet säkerställs, dubbelräkning undviks och det säkerställs att naturresurser används och återvinns så länge som möjligt och används för de mest värdefulla syftena i varje skede. Kommissionen ska även ta hänsyn till behovet av att livscykeln för produkter för lagring av koldioxid inte orsakar betydande skada för andra miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.”

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led aa (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 11 – punkt -1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Följande punkt ska införas före punkt 1:
	”-1. Om kommissionen konstaterar att en medlemsstat inte har uppnått sitt årliga mål i enlighet med artikel 4.3 två år i rad ska den utfärda rekommendationer till den medlemsstaten med ytterligare lämpliga åtgärder i LULUCF-sektorn för att avhjälpa situationen. Kommissionen ska göra sådana rekommendationer allmänt tillgängliga. Kommissionen får även tillhandahålla ytterligare tekniskt stöd till den medlemsstaten.
	Om rekommendationer utfärdas i enlighet med första stycket ska den berörda medlemsstaten, inom sex månader efter det att rekommendationerna mottogs, ändra de nationella energi- och klimatplanerna och den långsiktiga strategi som avses i artiklarna 3 och 15 i förordning (EU) 2018/1999 för att anta ytterligare adekvata åtgärder, med beaktande av de rekommendationer som antagits av kommissionen. Dessa åtgärder ska vara vederbörligen motiverade och underbyggda.
	Den berörda medlemsstaten ska anmäla den reviderade nationella energi- och klimatplanen och långsiktiga strategin till kommissionen tillsammans med en redogörelse för hur den föreslagna revideringen kommer att avhjälpa bristande efterlevnad av de årliga målen och hur kommissionens rekommendationer har beaktats.
	Om den berörda medlemsstaten inte följer kommissionens rekommendationer ska kommissionen överväga att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördraget.”

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led b

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. En medlemsstat får använda	1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt -1 får en medlemsstat använda
a) den allmänna flexibilitet som anges i artikel 12, och	a) den allmänna flexibilitet som anges i artikel 12, och
b) för att fullgöra åtagandet i artikel 4, den flexibilitet för brukad skogsmark som anges i artikel 13 och 13b.	b) för att fullgöra åtagandena och uppnå målen i artikel 4, den flexibilitet för brukad skogsmark som anges i artikel 13 och den mekanism som anges i artikel 13b.
Finland får, utöver den flexibilitet som avses i första stycket leden a och b, använda ytterligare kompensation i enlighet med artikel 13a.	Finland får, utöver den flexibilitet som avses i första stycket leden a och b, använda ytterligare kompensation i enlighet med artikel 13a.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led ba (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 11 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(ba) Punkt 2 ska ersättas med följande:
2. Om en medlemsstat inte uppfyller de övervakningskrav som fastställs i artikel 7.1 da i förordning (EU) nr 525/2013, ska den centrala förvaltare som ska utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG (nedan kallad den centrala förvaltaren) tillfälligt förbjuda medlemsstaten att överlåta eller överföra kvantiteten i enlighet med artikel 12.2 och 12.3 i den här förordningen eller använda flexibiliteten för brukad skogsmark i enlighet med artikel 13 i den här förordningen.	”2. Om en medlemsstat inte uppfyller de övervakningskrav som fastställs i artikel 7.1 da i förordning (EU) nr 525/2013, ska den centrala förvaltare som ska utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG (nedan kallad den centrala förvaltaren) tillfälligt förbjuda medlemsstaten att överlåta kvantiteten i enlighet med artikel 12.2 i den här förordningen eller använda flexibiliteten för brukad skogsmark i enlighet med artikel 13 i den här förordningen.”

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led -a (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 12 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(-a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
2. Om de totala upptagen överstiger de totala utsläppen i en medlemsstat och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning (EU) 2018/842, får medlemsstaten överlåta resterande kvantitet upptag till en annan medlemsstat. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av sitt åtagande enligt artikel 4 i den här förordningen.	”2. Om de totala upptagen överstiger de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden från 2021 till 2025, eller om nettoupptagen av växthusgaser i en medlemsstat överstiger det årliga mål som anges i artikel 4.3, får medlemsstaten överlåta resterande kvantitet upptag till en annan medlemsstat under förutsättning att den mottagande medlemsstaten betalar ett bidrag som minst motsvarar den genomsnittliga slutkursen för utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem på den gemensamma auktionsplattformen under det år som överlåtelsen gäller. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av sitt åtagande och sina mål enligt artikel 4 i den här förordningen.”

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led b

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 12 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Medlemsstaterna får använda intäkter som genererats genom överföringar i enlighet med punkt 2 för att bekämpa klimatförändringar i unionen eller i tredjeländer och ska underrätta kommissionen om alla sådana åtgärder som vidtagits.	5. Medlemsstaterna ska använda alla intäkter som genererats genom överföringar i enlighet med punkt 2 för att finansiera åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i LULUCF-sektorn i unionen eller i tredjeländer, inbegripet ekosystembaserade strategier, och samtidigt ta hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada och de minimiskyddsåtgärder som anges i artiklarna 17 respektive 18 i förordning (EU) 2020/852. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om hur intäkterna används och om de åtgärder som vidtagits i de rapporter som avses i artikel 19 i förordning (EU) 2018/1999.

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 11

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 13	Artikel 13
Flexibilitet för brukad skogsmark	Flexibilitet för brukad skogsmark
1. Om de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025 överstiger de totala upptagen i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1, [redovisade i enlighet med denna förordning,] får den medlemsstaten använda flexibiliteten för brukad skogsmark som anges i den här artikeln för att uppfylla villkoren i artikel 4.1.	1. Om de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025 överstiger de totala upptagen i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1, [redovisade i enlighet med denna förordning,] får den medlemsstaten använda flexibiliteten för brukad skogsmark som anges i den här artikeln för att uppfylla villkoren i artikel 4.1.
2. Om resultatet av den beräkning som avses i artikel 8.1 är positivt under perioden 2021–2025, ska den berörda medlemsstaten ha rätt att kompensera för de utsläpp som beräkningen resulterar i, under förutsättning att	2. Om resultatet av den beräkning som avses i artikel 8.1 är positivt under perioden 2021–2025, ska den berörda medlemsstaten ha rätt att kompensera för de utsläpp som beräkningen resulterar i, under förutsättning att
a) medlemsstaten i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, inkluderat några pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras, och	a) medlemsstaten i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, inkluderat några pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras på ett sätt som bidrar till att öka den biologiska mångfalden, och minska markens sårbarhet för naturliga störningar, och
	aa) medlemsstaten följer rådets direktiv 92/43/EEG* och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG**, och
b) de totala utsläppen inom unionen inte överstiger det totala upptaget i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1 i den här förordningen för perioden 2021–2025.	b) de totala utsläppen inom unionen inte överstiger det totala upptaget i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1 i den här förordningen för perioden 2021–2025.
När kommissionen bedömer huruvida de totala utsläppen inom unionen överstiger de totala upptagen på det sätt som avses i första stycket led b, ska kommissionen säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjandet av flexibilitet som anges i artikel 12 i den här förordningen och artiklarna 7.1 och 9.2 i förordning (EU) 2018/842.	När kommissionen bedömer huruvida de totala utsläppen inom unionen överstiger de totala upptagen på det sätt som avses i första stycket led b, ska kommissionen säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjandet av flexibilitet som anges i artikel 12 i den här förordningen och artiklarna 7.1 och 9.2 i förordning (EU) 2018/842.
3. Den kompensation som avses i punkt 2 får endast omfatta sänkor som redovisats som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog i den medlemsstaten och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025.	3. Den kompensation som avses i punkt 2 får endast omfatta sänkor som redovisats som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog i den medlemsstaten och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025.
4. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska ha rätt till kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog, upp till den fulla mängd outnyttjad kompensation från andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.	4. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI samt de åtgärder de planerar att anta för att förebygga eller begränsa liknande effekter i framtiden. Detta krävs för att de ska ha rätt till kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog, upp till den fulla mängd outnyttjad kompensation från andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna. Kommissionen ska offentliggöra de belägg som medlemsstaterna lagt fram.
	____________________
	* Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
	** Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 020, 26.1.2010, s. 7).

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 13b	Artikel 13b
Flexibilitetsmekanismen för markanvändning för perioden 2026–2030	Flexibilitetsmekanismen för naturliga störningar för perioden 2026–2030
1. En flexibilitetssmekanism för markanvändning motsvarande en kvantitet på högst 178 miljoner ton koldioxidekvivalenter ska införas i unionsregistret, vilket inrättats i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1999, med förbehåll för att det mål för unionen som anges i artikel 4.2 uppnås. Flexibilitetsmekanismen ska vara tillgänglig utöver de flexibiliteter som föreskrivs i artikel 12.	1. En mekanism motsvarande en kvantitet på högst 178 miljoner ton koldioxidekvivalenter ska införas i unionsregistret, vilket inrättats i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1999 för att ta hänsyn till inverkan av naturliga störningar, eller ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar förutsatt att de inte kunde ha förutsetts eller förebyggts, i synnerhet genom att genomföra anpassningar, med förbehåll för att det mål för unionen som anges i artikel 4.2 uppnås. Mekanismen ska vara tillgänglig utöver de flexibiliteter som föreskrivs i artikel 12.
2. Om skillnaden mellan den årliga summan av växthusgasutsläpp och upptag under perioden 2026–2030 på en medlemsstats territorium i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j , och det motsvarande målet är positivt, bokfört och rapporterat i enlighet med denna förordning, får den medlemsstaten använda flexibiliteten i denna artikel för att uppnå det mål som fastställts i enlighet med artikel 4.2.	2. Om skillnaden mellan den årliga summan av växthusgasutsläpp och upptag under perioden 2026–2030 på en medlemsstats territorium i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j, och det motsvarande målet är positivt, bokfört och rapporterat i enlighet med denna förordning, får den medlemsstaten använda mekanismen i denna artikel för att uppnå det mål som fastställts i enlighet med artikel 4.2.
3. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 2 är positivt under perioden 2026–2030, ska den berörda medlemsstaten ha rätt att kompensera för de extra utsläppen under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:	3. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 2 är positivt under perioden 2026–2030, får medlemsstaten använda den mekanism som anges i denna artikel under förutsättning att villkoret i antingen led -a eller led -aa, enligt vad som är lämpligt, och samtliga villkor i leden a–c nedan är uppfyllda:
	-a) medlemsstaten har försett kommissionen med tillräckliga belägg för att det positiva resultatet är direkt kopplat till effekterna av naturliga störningar – beräknat i enlighet med bilaga VI; kommissionen ska göra de belägg som lämnats av medlemsstaten offentligt tillgängliga och får avvisa de belägg som medlemsstaten lämnat om kommissionen, efter att ha kontrollerat information som den mottagit från medlemsstaten, anser att de är otillräckligt motiverade eller oproportionerliga; eller
	-aa) medlemsstaten har lämnat tillräckliga belägg till kommissionen för att det positiva resultatet är direkt kopplat till effekterna av ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar och att dessa inte kunde ha förutsetts eller förebyggts, i synnerhet genom att genomföra tillräckliga anpassningsåtgärder för att säkerställa det påverkade områdets motståndskraft mot klimatförändringar i enlighet med den metod som anges i den delegerade akt som avses i punkt 5a; kommissionen får avvisa de belägg som medlemsstaten lämnat om kommissionen, efter att ha kontrollerat information som den mottagit från medlemsstaten, anser att de är otillräckligt motiverade eller oproportionerliga; och
a) Medlemsstaten har i sin uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplan som lämnats in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999 inkluderat pågående eller planerade särskilda åtgärder för att säkerställa bevarande eller förbättring, beroende på vad som är lämpligt, av alla marksänkor och reserver, samt minskning av markens sårbarhet för naturliga störningar.	a) medlemsstaten har effektivt reviderat sin integrerade nationella energi- och klimatplan och långsiktiga strategi enligt artikel 11(-1) och har antagit nya åtgärder för att förbättra alla marksänkor och reserver på ett sätt som bidrar till att öka den biologiska mångfalden och minska markens sårbarhet för naturliga störningar och klimatförändringarnas effekter;
b) Medlemsstaten har uttömt all annan tillgänglig flexibilitet i enlighet med artikel 12 i den här förordningen eller artikel 7.1 i förordning(EU) 2018/842.	b) medlemsstaten har uttömt all annan tillgänglig flexibilitet i enlighet med artikel 12 i den här förordningen eller artikel 7.1 i förordning(EU) 2018/842;
	ba) medlemsstaten följer direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG;
c) Skillnaden i unionen mellan den årliga summan av alla utsläpp och upptag av växthusgaser på dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j och unionens mål [dvs. nettoupptag 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter] är negativ under perioden 2026–2030.	c) skillnaden i unionen mellan den årliga summan av alla utsläpp och upptag av växthusgaser på dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j och unionens mål i enlighet med artikel 4.2, efter att ha uttömt all annan tillgänglig flexibilitet enligt artikel 12, är negativ under perioden 2026–2030.
Vid bedömningen av huruvida de totala utsläppen inom unionen överskrider det totala upptag som avses i första stycket led c ska kommissionen fastställa huruvida 20 % av det nettoupptag som medlemsstaterna inte har sparat från perioden 2021–2025 på grundval av effekterna av naturliga störningar ska inkluderas, och de uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med punkt 5 i denna artikel ska användas. I den bedömningen ska kommissionen också säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjande av den flexibilitet som anges i artikel 12 i denna förordning och artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.	Vid bedömningen av huruvida de totala utsläppen inom unionen överskrider det totala upptag som avses i första stycket led c ska kommissionen fastställa huruvida 20 % av det nettoupptag som medlemsstaterna inte har sparat från perioden 2021–2025 på grundval av effekterna av naturliga störningar ska inkluderas, och de uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med punkt 5 i denna artikel ska användas. I den bedömningen ska kommissionen också säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjande av den flexibilitet som anges i artikel 12 i denna förordning och artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.
4. Omfattningen av den kompensation som avses i punkt 3 i denna artikel får endast omfatta sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till medlemsstatens mål i bilaga IIa till förordningen och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten enligt bilaga VII för perioden 2026–2030.	4. Omfattningen av den kompensation som avses i punkt 3 i denna artikel får endast omfatta sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till medlemsstatens mål i bilaga IIa till förordningen och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten enligt bilaga VII för perioden 2026–2030.
5. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska kunna berättigas kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till målet för en berörd medlemsstat enligt bilaga IIa, upp till det hela belopp för outnyttjad kompensation av andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2026–2030. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.”.	5. Om begäran om kompensation överstiger kvantiteten på 178 miljoner ton koldioxidekvivalenter som är tillgänglig inom ramen för mekanismen, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.
	5a. Senast ... [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning genom att anta en metod för att bedöma inverkan av de ekosystemstörningar som drivs på av klimatförändringar som avses i punkt 3 led -aa.”

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 13c	Artikel 13c
Styrning av målen	Styrning av målen
Om en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens årliga mål för något specifikt år under perioden 2026–2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärd tillämpas:	Om kommissionen till följd av den grundliga granskning enligt artikel 14.2 som den utför 2032 finner att en medlemsstats mål och åtaganden som angetts i enlighet med artikel 4 inte har uppfyllts för något specifikt år under perioden 2026–2030 ska följande åtgärd tillämpas:
En mängd som är lika med mängden ton koldioxidekvivalenter av nettoutsläppet av växthusgaser, multiplicerad med faktorn 1,08, ska, i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 15, under det närmaste påföljande året läggas till det värde för växthusgasutsläppen som rapporterats av den medlemsstaten.	En mängd som är lika med mängden ton koldioxidekvivalenter av nettoutsläppet av växthusgaser, multiplicerad med faktorn 1,08, ska, i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 15, under det närmaste påföljande året läggas till det värde för växthusgasutsläppen för de markkategorier som rapporterats av den medlemsstaten.
	Om kommissionen konstaterar att medlemsstater inte följer denna förordning ska den vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14a (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13d (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Följande artikel ska införas som artikel 13d:
	”Artikel 13d
	Internationellt samarbete
	Om en medlemsstat beslutar att tillåta användning av koldioxidkrediter från LULUCF-sektorn för offentliga eller privata enheters kompensation, inbegripet genom artiklarna 6.2 eller 6.4 i Parisavtalet, ska den mängd upptag som överlåts eller används inte beaktas för uppnåendet av den medlemsstatens årliga mål enligt artikel 4.3 i denna förordning.”

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 15

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”1.  Senast den 15 mars 2027 för perioden 2021–2025, och senast den 15 mars 2032 för perioden 2026–2030, ska medlemsstaterna överlämna en efterlevnadsrapport till kommissionen om mängden totala utsläpp och totala upptag under den berörda perioden för varje markbokföringskategori som anges i artikel 2.1 a–f för perioden 2021–2025 och i artikel 2.2 a-j för perioden 2026–2030, med tillämpning av de bokföringsregler som fastställs i denna förordning.	”1. Senast den 15 mars 2027 för perioden 2021–2025, och senast den 15 mars 2032 för perioden 2026–2030, ska medlemsstaterna överlämna en efterlevnadsrapport till kommissionen om mängden totala utsläpp och totala upptag under den berörda perioden för varje markbokföringskategori som anges i artikel 2.1 a–f för perioden 2021–2025 och i artikel 2.2 a-j för perioden 2026–2030, med tillämpning av de bokföringsregler som fastställs i denna förordning.
Efterlevnadsrapporten ska innehålla en bedömning av	Efterlevnadsrapporten ska innehålla en bedömning av
a) politiken och åtgärderna när det gäller för- och nackdelar vid avvägningar,	a) politiken och åtgärderna när det gäller möjliga för- och nackdelar vid avvägningar i förhållande till andra av unionens miljömål och strategier, såsom de som fastställs i det åttonde miljöhandlingsprogrammet och i EU:s strategier för biologisk mångfald och bioekonomi,
	aa) de åtgärder som vidtas av medlemsstater för att efterleva artikel 4.4a,
b) synergierna mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringar,	b) synergierna mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet strategier och åtgärder för att minska markens sårbarhet för naturliga störningar och klimatet,
c) synergier mellan begränsning av klimatförändringar och biologisk mångfald.	c) synergier mellan begränsning av klimatförändringar och biologisk mångfald.
Rapporterna ska även, i tillämpliga fall, innehålla uppgifter om avsikten att använda den flexibilitet som avses i artikel 11 och dithörande mängd eller om användningen av sådan flexibilitet och dithörande mängd.”	Rapporterna ska även, i tillämpliga fall, innehålla uppgifter om avsikten att använda den flexibilitet som avses i artikel 11 och dithörande mängd eller om användningen av sådan flexibilitet och dithörande mängd. Rapporterna ska göras tillgängliga för allmänheten i lättillgänglig form.
	Efterlevnadsrapporten ska grundas på årliga dataset, däribland information som hämtats från markövervakningssystem såsom den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas) med hjälp av prover på minst 30 cm djup och inklusive alla relevanta parametrar som påverkar markens potential att binda koldioxid.”

Ändringsförslag  75

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 16a (nytt)

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Följande artikel ska införas som artikel 15a:
	”Artikel 15a
	Tillgång till rättslig prövning
	1. Medlemsstaterna ska, i enlighet med sitt nationella rättssystem, säkerställa att personer i den berörda allmänheten som uppfyller villkoren i punkt 2 har tillgång till ett prövningsförfarande inför en domstol eller ett annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att bestrida en underlåtenhet att uppfylla de rättsliga skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 4–10.
	2. Personer i den berörda allmänheten ska ha tillgång till det prövningsförfarande som avses i punkt 1 när
	a) de har ett tillräckligt intresse, eller
	b) de hävdar att en rättighet har försämrats, om en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning kräver detta som en förutsättning.
	Vad som utgör ett tillräckligt intresse ska fastställas av medlemsstaterna, i överensstämmelse med målet att ge personerna i den berörda allmänheten bred tillgång till rättslig prövning och i överensstämmelse med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
	I detta syfte ska intressena hos alla icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller kraven i nationell lagstiftning anses vara tillräckliga vid tillämpningen av denna punkt.
	3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte utesluta möjligheten att tillgripa ett preliminärt prövningsförfarande inför en förvaltningsmyndighet och ska inte påverka kravet att de administrativa prövningsförfarandena ska vara uttömda innan rättsliga prövningsförfaranden får användas, om detta krav finns enligt den nationella lagstiftningen. Sådana förfaranden ska vara rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma.
	4. Medlemsstaterna ska säkerställa att praktisk information om tillgången till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning görs lättillgänglig för allmänheten.”

Motivering

I kommissionens meddelande från 2020 om förbättring av tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor i EU och dess medlemsstater betonades behovet av att inkludera bestämmelser om tillgång till rättslig prövning i EU:s lagstiftningsförslag för ny eller reviderad EU-lagstiftning om miljöfrågor. Ordalydelsen återspeglar bestämmelser om tillgång till rättslig prövning i relaterad lagstiftning, såsom artikel 25 i direktivet om industriutsläpp, 2010/75/EU.

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 17

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 16a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Följande artikel ska införas som artikel 16a:	utgår
Artikel 16a
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för klimatförändringar som inrättats genom artikel 44.3 i förordning (EU) 2018/1999. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201144.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
__________________
44 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs.	2. Kommissionen ska överlämna en lägesrapport till Europaparlamentet och rådet 2025, 2027 och 2032 om tillämpningen av denna förordning och framstegen med att uppnå de mål som anges i artikel 4.
	2a. Senast sex månader efter varje övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om denna förordnings bidrag till unionens klimatneutralitetsmål och mellanliggande klimatmål som anges i förordning (EU) 2021/1119, till målen i Parisavtalet och till andra av unionens miljömål och målen i den europeiska gröna given och åtföljande relevanta strategier och lagstiftning, inbegripet en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 för att uppnå målen med denna förordning. Rapporten ska bedöma behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs och behovet av att uppnå unionens miljömål, med beaktande av eventuella framtida förbättringar av övervakning, datainsamling och rapporteringssystem som berör skogar och marker. Rapporten ska beakta de bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga rönen, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC, IPBES och det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119.
Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla årliga mål och exempel på styrning som syftar till att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder samt en ram för perioden efter 2035, inbegripet utsläpp och upptag av växthusgaser från ytterligare sektorer, såsom havs- och sötvattensmiljön.	Efter den rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för att uppnå LULUCF-målen för perioden efter 2030 som avses i artikel 4.3, och utvidga tillämpningsområdet för denna förordning så att det omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser från havs-, kust- och sötvattensekosystem, baserat på tillförlitliga vetenskapliga metoder, och fastställa ytterligare separata mål för nettoupptag för dessa ekosystem.
	2b. Efter ikraftträdandet av en rättsakt som berör ett unionsregelverk för återställande av natur ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av denna förordnings överensstämmelse, i synnerhet när det gäller de åtaganden och mål som anges i artikel 4, med målen i den rättsakten. Rapporten får vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag om ändring av den här förordningen.

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 1 – led ii

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstatens åtaganden och nationella mål för nettoupptag av växthusgaser i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) 2018/841 och dess bidrag syftar till att uppnå unionens mål att minska växthusgasutsläppen till nettonollutsläpp senast 2035 och därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 4.4 i den förordningen.	Medlemsstatens åtaganden och nationella mål för nettoupptag av växthusgaser i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) 2018/841.

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2a (nytt)

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 26 – punkt 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a) I artikel 26.6 ska följande led läggas till:
	”aa) ändra led b och c i del 3 i bilaga V för att lägga till markkategorier till dem som omfattas av systemet för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för skydd och till dem som omfattas av systemet för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för återställning, i enlighet med relevant unionslagstiftning om miljö,”

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led c

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 38 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
När kommissionen har avslutat den omfattande översyn som utförts enligt punkt 1, ska den genom genomförandeakter fastställa den totala mängd utsläpp för de relevanta åren som framgår av korrigerade inventeringsdata för varje medlemsstat, uppdelat mellan utsläppsdata som är relevanta för tillämpningen av artikel 9 i förordning (EU) 2018/842 och utsläppsdata som avses i del 1 punkt c i bilaga V till den här förordningen, samt fastställa den totala mängd utsläpp och upptag som är relevanta för tillämpningen av artikel 4 i förordning (EU) 2018/841.	När kommissionen har avslutat den omfattande översyn som utförts enligt punkt 1, ska den anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa den totala mängd utsläpp för de relevanta åren som framgår av korrigerade inventeringsdata för varje medlemsstat, uppdelat mellan utsläppsdata som är relevanta för tillämpningen av artikel 9 i förordning (EU) 2018/842 och utsläppsdata som avses i del 1 punkt c i bilaga V till den här förordningen, samt fastställa den totala mängd utsläpp och upptag som är relevanta för tillämpningen av artikel 4 i förordning (EU) 2018/841.

Ändringsförslag  81

Förslag till förordning

Bilaga II

Förordning (EU) 2018/841

Bilaga IIa – tabell

Kommissionens förslag
Unionsmålet och medlemsstaternas nationella mål för växthusgasupptag enligt artikel 4.2 som ska uppnås 2030
Medlemsstat	Värde av nettominskningen av växthusgaser på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030
Belgien	-1 352
Bulgarien	-9 718
Tjeckien	-1 228
Danmark	5 338
Tyskland	-30 840
Estland	-2 545
Irland	3 728
Grekland	-4 373
Spanien	-43 635
Frankrike	-34 046
Kroatien	-5 527
Italien	-35 758
Cypern	-352
Lettland	-644
Litauen	-4 633
Luxemburg	-403
Ungern	-5 724
Malta	2
Nederländerna	4 523
Österrike	-5 650
Polen	-38 098
Portugal	-1 358
Rumänien	-25 665
Slovenien	-146
Slovakien	-6 821
Finland	-17 754
Sverige	-47 321
EU-27	-310 000
Ändringsförslag
Unionsmålet och medlemsstaternas nationella mål för växthusgasupptag enligt artikel 4.2 som ska uppnås 2030
Medlemsstat	Värde av nettominskningen av växthusgaser på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030
Belgien	Minst -1 352
Bulgarien	Minst -9 718
Tjeckien	Minst -1 228
Danmark	Minst 5 338
Tyskland	Minst -30 840
Estland	Minst -2 545
Irland	Minst 3 728
Grekland	Minst -4 373
Spanien	Minst -43 635
Frankrike	Minst -34 046
Kroatien	Minst -5 527
Italien	Minst -35 758
Cypern	Minst -352
Lettland	Minst -644
Litauen	Minst -4 633
Luxemburg	Minst -403
Ungern	Minst -5 724
Malta	Minst 2
Nederländerna	Minst 4 523
Österrike	Minst -5 650
Polen	Minst -38 098
Portugal	Minst -1 358
Rumänien	Minst -25 665
Slovenien	Minst -146
Slovakien	Minst -6 821
Finland	Minst -17 754
Sverige	Minst -47 321
EU-27	Minst -310 000

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Bilaga III

Förordning (EU) 2018/1999

Bilaga 5 – del 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Del 3 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 ska ersättas med följande:	Del 3 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 ska ersättas med följande:
”Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. Växthusgasinventeringen ska genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och omfatta följande:	”Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser, kompletteringen av dem 2013 och finjusteringen av dem 2019. Växthusgasinventeringen ska genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem, för vilka unionsinstitutionerna ska förse medlemsstaterna med adekvat stöd i syfte att säkerställa överensstämmelse och transparens när det gäller insamlade data, och omfatta följande:
a) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter med mark med stora kollager, i den mening som avses i artikel 29.4 i direktiv 2018/2001.	a) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter med mark med stora kollager, i den mening som avses i artikel 29.4 i direktiv 2018/2001.
b) Ett system för övervakning av skyddade markanvändningsenheter, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:	b) Ett system för övervakning av skyddade markanvändningsenheter, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:
– Mark av stort värde för den biologiska mångfalden enligt definitionen i artikel 29.3 i direktiv 2018/2001.	– Mark av stort värde för den biologiska mångfalden enligt definitionen i artikel 29.3 i direktiv 2018/2001.
– Områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden enligt definitionen i artikel 4 i rådets direktiv 92/43/EEG4 samt landenheter utanför dessa som omfattas av skydds- och bevarandeåtgärder enligt artikel 6.1 och 6.2 i det direktivet för att uppfylla bevarandemålen för området.	– Områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden enligt definitionen i artikel 4 i rådets direktiv 92/43/EEG4 samt landenheter utanför dessa som omfattas av skydds- och bevarandeåtgärder enligt artikel 6.1 och 6.2 i det direktivet för att uppfylla bevarandemålen för området.
– Parningsplatser och rastplatser för de arter som förtecknas i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG, vilka omfattas av skyddsåtgärder enligt artikel 12 i det direktivet.	– Parningsplatser och rastplatser för de arter som förtecknas i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG, vilka omfattas av skyddsåtgärder enligt artikel 12 i det direktivet.
– De livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och de livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG som finns utanför områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden och som bidrar till att dessa livsmiljöer och arter uppnår gynnsam bevarandestatus enligt artikel 2 i det direktivet, eller som kan bli föremål för förebyggande och avhjälpande åtgärder enligt direktiv 2004/35/EG 5.	– De livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och de livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG som finns utanför områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden och som bidrar till att dessa livsmiljöer och arter uppnår gynnsam bevarandestatus enligt artikel 2 i det direktivet, eller som kan bli föremål för förebyggande och avhjälpande åtgärder enligt direktiv 2004/35/EG 5.
– Särskilda skyddsområden som klassificerats enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EEG6 och de landenheter utanför dessa som är föremål för skydds- och bevarandeåtgärder enligt artikel 4 i direktiv 2009/147/EEG och artikel 6.2 i direktiv 92/43/EEG för att uppfylla bevarandemålen för området.	– Särskilda skyddsområden som klassificerats enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EEG6 och de landenheter utanför dessa som är föremål för skydds- och bevarandeåtgärder enligt artikel 4 i direktiv 2009/147/EEG och artikel 6.2 i direktiv 92/43/EEG för att uppfylla bevarandemålen för området.
– Markenheter som omfattas av åtgärder för bevarande av fågelarter som rapporterats ha osäker status enligt artikel 12 i direktiv 2009/147/EG i syfte att uppfylla kravet i artikel 4.4 andra meningen i det direktivet för att eftersträva undvikande av föroreningar och försämring av livsmiljöer eller uppfyllande av kravet i artikel 3 i det direktivet för att bevara och upprätthålla en tillräcklig mångfald och ett tillräckligt stort område av livsmiljöer för fågelarter.	– Markenheter som omfattas av åtgärder för bevarande av fågelarter som rapporterats ha osäker status enligt artikel 12 i direktiv 2009/147/EG i syfte att uppfylla kravet i artikel 4.4 andra meningen i det direktivet för att eftersträva undvikande av föroreningar och försämring av livsmiljöer eller uppfyllande av kravet i artikel 3 i det direktivet för att bevara och upprätthålla en tillräcklig mångfald och ett tillräckligt stort område av livsmiljöer för fågelarter.
– Alla andra livsmiljöer som medlemsstaten utser för ändamål som motsvarar dem som fastställs i direktiv 92/42/EEG och 2009/147/EG.	– Alla andra livsmiljöer som medlemsstaten utser för ändamål som motsvarar dem som fastställs i direktiv 92/42/EEG och 2009/147/EG.
– Markenheter som är föremål för åtgärder som krävs för att skydda och säkerställa att den ekologiska statusen i de ytvattenförekomster som avses i artikel 4 iii i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG inte försämras7.	– Markenheter som är föremål för åtgärder som krävs för att skydda och säkerställa att den ekologiska statusen i de ytvattenförekomster som avses i artikel 4 iii i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG inte försämras7.
– Naturliga flodslätter eller områden för att hålla kvar vatten som skyddas av medlemsstaterna i samband med hantering av översvämningsrisker enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG8.	– Naturliga flodslätter eller områden för att hålla kvar vatten som skyddas av medlemsstaterna i samband med hantering av översvämningsrisker enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG8.
	– De skyddade områdena utses av medlemsstaterna i syfte att uppnå målen för skyddade områden.
c) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för återställande, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:	c) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för återställande, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:
– Områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden och särskilda skyddsområden enligt led b ovan, tillsammans med de landenheter utanför dessa som konstaterats vara i behov av återställande- eller kompensationsåtgärder i syfte att uppfylla bevarandemålen för området.	– Områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden och särskilda skyddsområden enligt led b ovan, tillsammans med de landenheter utanför dessa som konstaterats vara i behov av återställande- eller kompensationsåtgärder i syfte att uppfylla bevarandemålen för området.
– De livsmiljöer för vilda fågelarter som avses i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG eller förtecknas i bilaga I till det direktivet, vilka påträffas utanför särskilda skyddsområden och har konstaterats vara i behov av återställningsåtgärder enligt direktiv 2009/147/EG.	– De livsmiljöer för vilda fågelarter som avses i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG eller förtecknas i bilaga I till det direktivet, vilka påträffas utanför särskilda skyddsområden och har konstaterats vara i behov av återställningsåtgärder enligt direktiv 2009/147/EG.
– De livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och de livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG utanför områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden och konstaterats vara i behov av återställningsåtgärder i syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus enligt direktiv 92/43/EEG och/eller konstaterats vara i behov av korrigerande åtgärder enligt artikel 6 i direktiv 2004/35/EG.	– De livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och de livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG utanför områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden och konstaterats vara i behov av återställningsåtgärder i syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus enligt direktiv 92/43/EEG och/eller konstaterats vara i behov av korrigerande åtgärder enligt artikel 6 i direktiv 2004/35/EG.
– Områden som konstaterats vara i behov av återställande enligt en naturåterställningsplan som är tillämplig i en medlemsstat.	– Områden som konstaterats vara i behov av återställande eller omfattas av åtgärder för att säkerställa att de inte försämras enligt en naturåterställningsplan som är tillämplig i en medlemsstat.
– Markenheter som omfattas av åtgärder som krävs för att återställa en god ekologisk status hos de ytvattenförekomster som avses i artikel 4 iii i direktiv 2000/60/EG, eller åtgärder som krävs för att återställa sådana vattenförekomster till hög ekologisk status om detta krävs enligt lag.	– Markenheter som omfattas av åtgärder som krävs för att återställa en god ekologisk status hos de ytvattenförekomster som avses i artikel 4 iii i direktiv 2000/60/EG, eller åtgärder som krävs för att återställa sådana vattenförekomster till hög ekologisk status om detta krävs enligt lag.
– Markenheter som omfattas av åtgärder för rekreation och restaurering av våtmarksområden enligt bilaga VI.B vii till direktiv 2000/60/EG.	– Markenheter som omfattas av åtgärder för rekreation och restaurering av våtmarksområden enligt bilaga VI.B vii till direktiv 2000/60/EG.
– Områden i behov av återställande av ekosystem för att uppnå ett ekosystem i gott tillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/8529.	– Områden i behov av återställande av ekosystem för att uppnå ett ekosystem i gott tillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/8529.
d) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter med hög klimatrisk:	d) Ett system för övervakning av markanvändningsenheter med hög klimatrisk:
– Områden som omfattas av kompensation för naturliga störningar enligt artikel 13b.5 i förordning (EU) 2018/841.	– Områden som omfattas av kompensation för naturliga störningar enligt artikel 13b.5 i förordning (EU) 2018/841.
– De områden som avses i artikel 5.1 i direktiv 2007/60/EG.	– De områden som avses i artikel 5.1 i direktiv 2007/60/EG.
– Områden som i medlemsstaternas nationella anpassningsstrategi konstateras ha höga naturrisker och risker orsakade av människan, vilka är föremål för klimatrelaterade åtgärder för katastrofriskreducering.	– Områden som i medlemsstaternas nationella anpassningsstrategi konstateras ha höga naturrisker och risker orsakade av människan, vilka är föremål för klimatrelaterade åtgärder för katastrofriskreducering.
	da) Ett system för övervakning av markens kollager, bland annat med hjälp av årliga dataset från den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas).
Växthusgasinventeringen ska möjliggöra utbyte och integration av data mellan de elektroniska databaserna och de geografiska informationssystemen.	Växthusgasinventeringen ska möjliggöra utbyte och integration av data mellan de elektroniska databaserna och de geografiska informationssystemen samt deras jämförbarhet och tillgänglighet för allmänheten.
För perioden 2021–2025, Tier 1-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar. För utsläpp och upptag för en kolpool som svarar för minst 25–30 % av utsläppen eller upptagen i en käll- eller sänkkategori som prioriteras i en medlemsstats nationella inventeringssystem, eftersom dess uppskattning har en stor inverkan på landets totala inventering av absoluta utsläpp och upptag av växthusgaser, på trenden för utsläpp och upptag eller på osäkerheten när det gäller utsläpp och upptag i markanvändningskategorierna, och från och med 2026 för samtliga utsläpp från kolpooler och upptagningsprognoser, åtminstone Tier 2-metod i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.	För perioden 2021–2025, Tier 1-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar, kompletteringen av dem 2013 och finjusteringen av dem 2019. För utsläpp och upptag för en kolpool som svarar för minst 25–30 % av utsläppen eller upptagen i en käll- eller sänkkategori som prioriteras i en medlemsstats nationella inventeringssystem, eftersom dess uppskattning har en stor inverkan på landets totala inventering av absoluta utsläpp och upptag av växthusgaser, på trenden för utsläpp och upptag eller på osäkerheten när det gäller utsläpp och upptag i markanvändningskategorierna, och från och med 2026 för samtliga utsläpp från kolpooler och upptagningsprognoser, åtminstone Tier 2-metod i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser, kompletteringen av dem 2013 och finjusteringen av dem 2019.
	Medlemsstaterna ska från och med 2026 tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för alla uppskattningar av utsläpp och upptag för kolpooler som ingår i områden med markanvändningsenheter med mark med stora kollager som avses i led c ovan, områden med markanvändningsenheter under skydd eller under återställande, som avses i leden d och e ovan, och markanvändningsområden med höga risker för framtiden som avses i led f ovan, kompletteringen av dem 2013 och finjusteringen av dem 2019.”

 

MOTIVERING

Målet om klimatneutralitet i EU:s klimatlag innebär en ny skyldighet för EU och medlemsstaterna att öka kolsänkorna för att uppnå en balans mellan antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor senast 2050 och därefter uppnå negativa utsläpp. En ambitiös översyn av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen) behövs därför för att säkerställa ett hållbart och förutsägbart långsiktigt bidrag från naturliga kolsänkor till EU:s klimatneutralitetsmål.

 

1. Säkerställa ett ambitiöst, hållbart, förutsägbart och långsiktigt bidrag från naturliga sänkor till EU:s klimatneutralitetsmål

 

Den nuvarande situationen är oroande. Främst på grund av rekordhöga skördar i EU:s skogar och intensiva jordbruksmetoder har EU:s sänkor kontinuerligt minskat sedan 2013. Denna tendens är oförenlig med EU:s klimatneutralitetsmål och bör vändas. Kolsänkor håller på att försämras. De bör bevaras men också förstärkas om EU ska kunna uppfylla sina klimat- och miljömål. Föredraganden anser att man i den reviderade LULUCF-förordningen bör fastställa ambitiösa EU-omfattande och nationella mål för ökningen av nettoupptag inom LULUCF-sektorn, samtidigt som det säkerställs att denna ökning av nettoupptaget inte orsakar betydande skada för EU:s andra miljömål, särskilt EU:s mål om biologisk mångfald.

På grundval av olika vetenskapliga uppskattningar av potentialen att öka EU:s naturliga kolsänkor föreslår föredraganden att det fastställs ett unionsomfattande mål på 490 miljoner ton nettoupptag senast 2030, vilket motsvarar summan av de nationella mål som anges i bilaga IIa. EU-målet kan uppnås genom till exempel följande åtgärder:

• Nationella mål för att säkerställa att åkermark, betesmark och våtmark gradvis blir en källa till nettoupptag av växthusgaser på EU-nivå, till exempel genom omvandling av åkermark på organiska jordarter till våtmarker, skogar och betesmarker.

• Omläggning till en mer klimatvänlig kost.

• Införande av mer hållbara skogsbruksmetoder, såsom naturnära skogsbruk.

• Kanalisering av ytterligare offentligt stöd till enskilda jordbrukare och skogsförvaltare för införande av ekosystembaserade strategier och metoder som främjar biologisk mångfald.

• Öka andelen träprodukter med lång livslängd.

• Återställande av skadad mark i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald och den kommande lagen om återställande.

• Stoppa avskogningen i EU.

• Beskogning och återbeskogning enligt ekosystembaserade strategier.

 

LULUCF-målen för perioden efter 2030 bör fastställas i god tid för att säkerställa en gradvis ökning av nettoupptaget från LULUCF-sektorn, med beaktande av råden från den europeiska rådgivande vetenskapliga nämnden för klimatförändringar och den Parisanpassade EU-budgeten för växthusgaser som bör läggas fram av kommissionen senast i mitten av 2024.

I enlighet med rekommendationerna från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) och Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och med respekt för den gröna principen i den europeiska gröna given trycker föredraganden också på att ökningen av EU:s naturliga kolsänkor bör ske på ett sätt som bevarar och stärker den biologiska mångfalden. 

 

2. Övergå till ett mer exakt och transparent rapporteringssystem för LULUCF-sektorn

 

Föredraganden stöder helhjärtat kommissionens förslag om övergång till ett system baserat på utsläpp och upptag som medlemsstaterna rapporterar till UNFCCC i sina inventeringar av växthusgaser. Detta system säkerställer full transparens, tillförlitlighet och kontrollerbarhet och är i linje med våra internationella åtaganden. Föredraganden betonar behovet av ett trovärdigt och transparent redovisnings- och rapporteringssystem, som baseras på uppgifter av högre kvalitet, med användning av satelliter när så är möjligt och som omfattar alla sektorer för markanvändning, inbegripet obligatorisk rapportering av utsläpp och upptag från våtmarker från och med 2026. 

Föredraganden stöder till fullo målet att hellre uppmuntra användningen av träprodukter med lång livslängd än sådana som används kortare tid, men betonar att de potentiella ytterligare fördelarna med materialersättning sannolikt inte kommer att kompensera för minskningen av nettosänkor relaterad till den ökade avverkningen, vilket kommissionen nyligen påpekade i EU:s nya skogsstrategi för 2030. Föredraganden understryker dessutom att det i detta skede inte råder något internationellt samförstånd inom forskarvärlden om korrekt redovisning av koldioxidupptag på lång sikt i en rad olika materialprodukter. Föredraganden stöder därför inte kommissionens förslag att kategorin avverkade träprodukter ska utvidgas till att omfatta andra produkter för lagring av koldioxid. 

 

3. Bevara LULUCF-förordningens miljömässiga integritet

Upptag av växthusgaser i naturliga kolsänkor är bräckliga och kan vara reversibla, vilket leder till ökad osäkerhet när det gäller mätning av utsläpp och upptag i marksektorn jämfört med andra sektorer. Klimatförändringarna ökar ytterligare risken för minskade upptag i naturliga kolsänkor och väcker frågan om övervakning, rapportering och ansvarsskyldighet i händelse av reversibilitet eller läckage. Klimatforskning visar också att klimatet reagerar asymmetriskt på utsläpp och upptag, vilket innebär att ett ton växthusgaser som släpps ut i atmosfären inte kan jämföras med ett ton växthusgaser som tas upp. Föredraganden betonar därför att ett ökat nettoupptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn bör eftersträvas inom en separat ram och under inga omständigheter användas för att kompensera för växthusgasutsläpp från fossilindustrin, inbegripet från jordbrukssektorn. 

Föredraganden ser inga fördelar med att införa andra utsläpp från jordbruket än koldioxid i LULUCF-förordningen, vilket kommissionen föreslår. Tvärtom skapar man en risk för att utsläpp från jordbrukssektorn döljs bakom sänkor i skogar, utan incitament för jordbrukssektorn att minska utsläppen.

Gemensamma regler för handeln med nettoupptagsöverskott mellan medlemsstaterna, liksom för fall där en berörd medlemsstat inte följer bestämmelserna, bör införas för att tillämpa principen om att förorenaren betalar som fastställs i artikel 191 i EUF-fördraget.

Föredraganden anser också att LULUCF-förordningen bör ta hänsyn till den senaste utvecklingen på internationell nivå, särskilt när det gäller genomförandet av artikel 6 i Parisavtalet. Om en medlemsstat beslutar att tillåta användning av koldioxidkrediter från LULUCF-sektorn för offentliga eller privata enheters kompensation, bör den mängd upptag som överlåts eller används dras av från den mängd nettoupptag som beaktas för uppfyllandet av den medlemsstatens LULUCF-mål.

4. Stöd till markförvaltare för en utökning av ekosystembaserade strategier

Även om det är medlemsstaternas ansvar att uppnå LULUCF-målen skulle enskilda jordbrukare och skogsförvaltare kunna dra nytta av incitament för att lagra mer koldioxid på sin mark och i sina skogar, samtidigt som skyddet av den biologiska mångfalden och andra samhälleliga sidovinster säkerställs. Offentlig finansiering inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och andra EU-program (Life, Sammanhållningsfonden, Horisont Europa, faciliteten för återhämtning och resiliens, Fonden för en rättvis omställning) bör mobiliseras ytterligare för att stödja ekosystembaserade strategier i skogar och jordbruksmark. Dessutom bör medlemsstaterna åläggas att lägga minst 5 % av de offentliga intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem på program som stöder en utökning av ekosystembaserade strategier i skogar och jordbruksmark.

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (26.4.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

(COM(2021)0554 – C9‑0320/2021 – 2021/0201(COD))

Föredragande av yttrande: Norbert Lins

 

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Syftet med kommissionens förslag av den 14 juli 2021 till översyn av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) som en del av 55 %-paketet inom ramen för den europeiska gröna given är att bidra till att utsläppsminskningsmålet på 55 % på EU-nivå nås, som en viktig milstolpe på vägen mot klimatneutralitet i hela EU 2050.

Ändringarna av LULUCF-förordningen ger viktiga incitament till ökat klimatskydd inom skogsbruks- och jordbrukspolitiken, medan andra mål är att utforma en rättvis, flexibel och integrerad policyram, förenkla genomförandet och förbättra övervakningen och rapporteringen. För första gången föreslås ett obligatoriskt europeiskt mål för kolsänkor för 2030, och från och med 2031 kommer LULUCF-förordningens tillämpningsområde att utvidgas till att omfatta andra utsläpp än koldioxid från jordbruket, vilket gör att hela ramen för marksektorn för första gången omfattas av ett enda klimatpolitiskt instrument. Jord- och skogsbruk fyller ekonomiska, sociala och miljömässiga funktioner i samhället. Denna mångsidiga roll hos ett hållbart jord- och skogsbruk måste erkännas och belönas på lämpligt sätt i den europeiska klimatpolitiken. Incitament att minska växthusgaserna måste därför vara förenliga med tryggad försörjning och ett tydligt ställningstagande för Europa som produktionsplats för hållbara livsmedel och biomassa. Jordbruk och hållbar användning av biomassa står inte i konflikt med klimatambitionerna utan bör ses som en del av lösningen.

I den europeiska klimatlagen erkänns för första gången jord- och skogsbrukets klimatprestationer genom att ett nettomål införs som inbegriper upptag inom LULUCF‑sektorn. Upp till 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter från LULUCF kan räknas in i klimatmålet. Detta infördes för att fokusera på minskning av utsläpp från fossila bränslen och samtidigt förbättra skogstillståndet för att öka koldioxidupptaget på lång sikt. För första gången klargörs det att jord- och skogsbruket uttryckligen bidrar till klimatskyddet och att det är den första sektor som har potential att bli klimatneutral. Genom att lagra kol i skogar, mark och träprodukter bidrar sektorn inte bara aktivt till klimatskyddet, utan också till den biologiska mångfalden och bioekonomin i linje med den europeiska cirkulära ekonomin, samt till att ersätta fossila råvaror.

Därför bör följande ändringar av kommissionens förslag framhävas:

– Målet för kolsänkor för 2030 måste vara realistiskt, ambitiöst och baseras på de senaste siffrorna och vetenskapliga analyserna. Det bör vara förenligt med hållbar och aktiv skogsförvaltning och ge incitament till bindning och lagring av koldioxid och till substitution av fossila bränslen. LULUCF-sektorn får inte bara användas för att kompensera för utsläpp från andra sektorer, utan bör bidra till att utsläpp från fossila bränslen samt fossila produkter försvinner.

– Skapandet av en marksektor, och följaktligen en kombination av koldioxidutsläpp och andra utsläpp än koldioxid från LULUCF-sektorn och från jordbruket, är sammanhängande och leder till en helhetsinriktad policyram. I och med inkluderingen av metan blir det nödvändigt med en ny bedömning av kortlivade biogena utsläpp av växthusgaser. Dessutom måste en konsekvensbedömning göras avseende livsmedelstrygghet, bioekonomi och substitution av fossila bränslen. Det får inte förekomma några negativa effekter eller läckageeffekter.

– För att uppnå klimatneutralitet inom hela marksektorn senast 2035 bör koldioxidupptaget väga upp växthusgasutsläppen från all markanvändning, djurhållning och användning av gödselmedel. Hållbara och klimatresilienta kolcykler måste etableras genom åtgärder för t.ex. utbyggnad av lösningar för koldioxidupptag som avskiljer koldioxid från atmosfären och lagrar den långsiktigt. Det måste skapas ett system med marknadsbaserade och frivilliga incitament på den enskilde markförvaltarens nivå för att öka koldioxidupptaget. Kommissionen bör ta fram förslag om den nödvändiga ramen, med en blandning av offentliga och privata investeringar.

– Bidragen till målen för 2030 och målet om klimatneutralitet bör vara rättvist balanserade mellan sektorer och medlemsstater.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

 

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201928. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.	(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 2019. Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning verksamma åtgärder och rättvisa initiativ för att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 samtidigt som behovet av en effektiv och rättvis övergång fastställs för att ge investerarna förutsägbarhet och säkerställa att processen för att åstadkomma klimatneutralitet är oåterkallelig. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.
_________________
28 COM(2019)640 final.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra proportionellt till att detta mål uppnås för alla utsläpp, och högsta prioritet är att minska utsläppen från fossila bränslen. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, särskilt genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager, ersätta fossila bränslen med förnybar energi och utnyttja upptagspotentialen hos organiskt material från hållbar skogsförvaltning samt dess potential att ersätta fossila bränslen, med beaktande av dessa materials hela livscykel, från råvaruproduktion till bearbetnings- och tillverkningsetapperna. Bioekonomin och bioenergi är oumbärliga på vägen mot en fossilfri och grön ekonomi. Dessutom bör man säkerställa lokal livsmedelsproduktion i unionen och en stabil försörjning av nödvändiga material, såsom naturresurser från hållbara källor som produceras i unionen. Det inbegriper unionens produktion av hållbara och återvinningsbara viktiga beståndsdelar i odlingssubstrat. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom LULUCF-sektorn senast 2030. Denna förordning bör fastställa mål för sänkor för LULUCF-sektorn samt relevanta bokföringsregler, medan villkoren för åtgärder och reglerna inom den sektorn bör fastställas i andra relaterade lagstiftningsakter.
__________________	__________________
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).	30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).	31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Den substitutionseffekt som uppnås genom användningen av råmaterial från jordbruket och skogsbruket, särskilt trä och träbaserade produkter, i stället för fossilbränslebaserade råmaterial utgör klimatskyddsinsatsen från sektorns sida, vilket erkänns och redovisas i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4b) LULUCF-sektorn har varit en betydande kolsänka sedan början av rapporteringsperioden 1990. Enbart skogsbruket har bundit omkring 400 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen inom unionen under denna period.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.	(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030, och man bör beakta den senaste utvecklingen och principerna om hållbar skogsförvaltning 2020, som Forest Europe och FAO 2020 har enats om, samt iakttagna och förväntade klimatförändringseffekter som är avgörande för tillväxten av biomassa, och därmed för produktionsmålet koldioxid/ha, inom en fastställd tidsram. Målet för 2030 bör vara i linje med ett hållbart skogsbruk som gör det möjligt att på lång sikt anpassa skogarna till klimatförändringarna, främja stora substitutionseffekter genom bioekonomin, öka antalet sänkor och skapa koldioxidlagring i produkter. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden. Målet för 2030 bör ses över och vid behov anpassas år 2025 och 2027.
__________________	__________________
32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) Med hänsyn till att jord- och skogsbruksekosystems kapacitet att binda koldioxid beror på en hållbar förvaltning av mark, skogar och skogsjordbruk, vilket erbjuder en form av klimatskydd då hållbar förvaltning förbättrar motståndskraften mot klimatförändringar, är en hållbar skogsförvaltning ett av verktygen för att säkerställa att deras koldioxidabsorptionskapacitet förbättras. Dessa positiva effekter kan förstärkas genom att man utnyttjar skogsbeståndens kolsänkepotential. Dessutom kan användningen av långlivade trävaruprodukter säkerställa att utsläppen skjuts upp.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.	(6) Målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana, med beaktande av de särskilda omständigheterna i varje medlemsstat och efter konsekvensbedömningar. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. Kommissionen bör avsätta särskilt stöd för förbättring av beräkningssystemen, och för medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande inverkan av graden av förbättrad precision i den använda metodens förbättrade kvalitet på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) I meddelandet av den 17 september 202033 om att höja Europas klimatambitioner för 2030 skisseras en möjlighet att kombinera utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning, förändrad markanvändning och nettoupptag inom skogsbruket, och på så sätt skapa en ny reglerad marksektor. En sådan kombination kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och unionsnivå. Därför bör medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn skärpas.	(7) I meddelandet av den 17 september 202033 om att höja Europas klimatambitioner för 2030 skisseras en möjlighet att kombinera utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning, förändrad markanvändning och nettoupptag inom skogsbruket, och på så sätt skapa en ny reglerad marksektor. En sådan kombination kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och unionsnivå, samt stärka incitamenten för att uppfylla minskningsmål med hjälp av koldioxidinlagrande jordbruk och koldioxidupptag. Med tanke på känsligheten i både jordbruks- och skogsbrukssektorn, samt potentialen att vända naturliga kolsänkors upptag av växthusgaser, bör metoderna för att beräkna den relativa vikten hos utsläpp och upptag beaktas efter en djupgående analys, innan medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn skärps. Dessutom bör minskningsmålen vara rättvisa och genomförbara för medlemsstaterna. Framsteg inom en sektor bör inte kompensera bristen på framsteg inom andra sektorer, och därmed bör framsteg i LULUCF-sektorn inte kompensera bristen på framsteg inom andra sektorer.
__________________	__________________
33 COM(2020) 562 final.	33 COM(2020) 562 final.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) I sitt meddelande av den 17 september 2020 om höjning av Europas klimatambition för 2030 angav kommissionen att det höjda övergripande målet för 2030 endast kan uppnås om alla sektorer bidrar med specifika genomförbara lösningar, med beaktande av bedömningar av deras fördelningseffekt och deras inverkan på konkurrenskraften i de olika sektorerna. I detta avseende bör en balans uppnås mellan åtgärder som vidtas av medlemsstaterna för att uppnå klimatneutralitet å ena sidan och verksamt och lämpligt skydd av skogar å andra sidan, för att säkerställa en mer hållbar skogs- och markförvaltning, tillsammans med odling av hållbara och högkvalitativa produkter i tillräckliga mängder.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 7b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7b) Med tanke på den fortsatta klimatförsämringen och de oförminskade utsläppen av fossil koldioxid genom exploatering av kol-, olje- och naturgasdepåer under jord behöver jordbruks- och skogsbrukssektorns fokus skyndsamt riktas om mot att bevara försörjningen i landsbygdsområden och säkra livsmedelsförsörjningen inom unionen. Alla ansträngningar bör riktas mot att stoppa de årliga utsläppen av 3 000 miljoner ton fossil koldioxid från förbränning av kol, petroleumprodukter och naturgas på så kort tid som möjligt.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 7c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7c) Kommissionen bör se över det nuvarande systemet med att rapportera utsläpp av koldioxidrelaterade och icke-koldioxidrelaterade växthusgaser i ett och samma rapporteringssystem innan ett nytt lagstiftningsförslag läggs fram på det området. Denna översyn bör återspegla skillnaden mellan gaser med kort livscykel, t.ex. metan, och gaser med lång livscykel, t.ex. koldioxid, som finns kvar i atmosfären i mer än 1 000 år. De biogena metanutsläppens cykliska karaktär måste också beaktas inom rapporteringsramen samt hur biogena metanutsläpp skiljer sig från fossil metan från gruvdrift.

Motivering

Metan är en kortlivad gas som skiljer sig från koldioxid vad gäller dess inverkan på den globala uppvärmningen. Vidare pågår vetenskapliga diskussioner om det biogena metanets inverkan på den globala temperaturen. Det nya tillämpningsområdet kräver därför att kommissionen gör en analys av skillnaden mellan utsläpp av biogen och fossil metan och dess faktiska inverkan på den globala uppvärmningen.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Ett kollektivt åtagande på EU-nivå som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.	(8) Marksektorn har potential att gå mot koldioxidneutralitet senast 2035 genom koldioxidupptag och att därefter generera mer upptag än utsläpp av växthusgaser på kort och lång sikt. Att kombinera upptag och utsläpp av växthusgaser från LULUCF och jordbruksutsläpp i ett och samma bokföringssystem i enlighet med IPCC:s riktlinjer för rapportering, efter att ha genomfört en konsekvensbedömning med positivt resultat, skulle kunna förenkla klimatbokföringen och göra den effektivare. Ett kollektivt åtagande med nationella bidrag, med beaktande av effektiv flexibilitet och de särskilda omständigheterna inom medlemsstaternas territorier, som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingsbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, samtidigt som man säkerställer verksamt och lämpligt skogsskydd, med mer hållbar skogs- och markförvaltning, tillsammans med odling av hållbara och högkvalitativa råmaterial i tillräckliga mängder, och med beaktande av EU:s markstrategi, åtgärder för att skydda mark från hårdgörning, urbanisering och stadsutbredning. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder för varje sektor, för att säkerställa att ökad koldioxidbindning inom skogsbruk inte tillåter sänkta ambitioner i andra sektorer, genom vilka varje medlemsstats åtgärder på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer, och med hänsyn till rönen från den europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar, bör kommissionen bedöma målet om klimatneutralitet i marksektorn senast 2035 mot bakgrund av de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget, unionens bioekonomi och substitutionen av fossila bränslen. Det primära målet för jordbruket inom EU bör dock förbli produktion av hållbara produkter av hög kvalitet. Kommissionen bör sedan lägga fram förslag på åtgärder på nationell nivå och på unionsnivå som syftar till att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2035, vilket innebär att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade och proportionerliga det året. Bidragen för att uppnå detta mål bör fördelas rättvist mellan sektorer och medlemsstater. Kommissionen bör granska de oavsiktliga effekterna av klimatpolitiken på miljön, den biologiska mångfalden och livsmedelsproduktionskapaciteten samt de sociala konsekvenserna och effekterna på inkomsterna för markförvaltare, skogsbrukare och jordbrukare och associerade företag, för att göra det möjligt att uppnå unionens mål på ett balanserat sätt.
__________________	__________________
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).	34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Skogar ger viktiga fördelar för den biologiska mångfalden, för markstabilisering, rening av luft och vatten, bindning och lagring av koldioxid samt potentiellt tillhandahållande av träprodukter med lång livslängd. Skogarnas art och funktion varierar dock stort inom unionen, främst mellan de norra delarna, där timmerproduktionen är vanligare, och de södra delarna, där markvård är en prioritet och andra specifika multifunktionella skogstyper, som mediterran skog eller dehesa-skog, ofta behöver särskilda bevarandeåtgärder och ekologiska åtgärder samt långa tidsperioder för att fungera som koldioxidsänkor. Sådana mediterrana skogar är mer sårbara för klimatförändringar på grund av direkta effekter, såsom torka eller temperaturbetingad skogsförlust eller utveckling mot större ariditet. I detta sammanhang bör ett ariditetsindex användas som ett av de verktyg som behövs för att stärka motståndskraften i unionens skogar.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a) Jordbrukets och skogsbrukets bidrag till substitution av fossila energikällor, som uppnås genom användning av förnybara råmaterial, särskilt trä och träbaserade produkter i stället för fossila råmaterial, bör krediteras sektorn, eftersom det också bidrar till att skydda klimatet. Samtidigt är det viktigt att främja ett aktivt hållbart skogsbruk och tillhandahållande av jordbruksprodukter och biprodukter för att främja bioekonomin, dvs. ersättning av fossilt råmaterial med förnybart råmaterial, samtidigt som koldioxidupptaget optimeras.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.	(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar, vilket samtidigt ger andra samhällsfördelar och skyddar den biologiska mångfalden. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030 och därefter. De ekonomiska incitamenten bör komma från offentliga eller privata källor och belöna markförvaltare för deras förvaltningsmetoder eller den faktiska mängd koldioxid som bundits eller för lagringsökningen av atmosfärisk koldioxid. Offentlig finansiering inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och andra unionsprogram, såsom Life-programmet, Sammanhållningsfonden, Horisont Europa, faciliteten för återhämtning och resiliens och Fonden för en rättvis omställning, kan redan stödja koldioxidbindning och strategier till förmån för den biologiska mångfalden i skogar och på jordbruksmark, och detta bör ökas. GJP-finansiering bör dock även fortsättningsvis främst inriktas på livsmedelsproduktion och trygga livsmedelsförsörjningen i unionen. Under 2022 bör kommissionen lägga fram en rättslig ram med en tydlig budgetram, bokföringsregler och en marknadsbaserad utformning. De nya affärsmodellerna bör vara frivilliga och baseras på tydliga och genomförbara regler med högkvalitativa certifikat som kan säkerställa att man uppfyller kriterierna om additionalitet, varaktighet, ingen dubbelräkning, hållbarhet och äkthet för att säkerställa trovärdighet och förhindra bedrägerier i samband med stödutbetalning. Bokföringen bör stämma överens med artikel 6 i Parisavtalet och resultaten från toppmötet i Glasgow för att undvika dubbelräkning och förbättra utvecklingen av robust och harmoniserad global bokföring av koldioxidupptag. Alla förslag från kommissionen om kolinlagrande jordbruk bör bygga på en gedigen expertgranskad vetenskap när det gäller effektiviteten hos de olika metoderna för att binda och behålla koldioxid eller minska utsläppen av växthusgaser. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i en cirkulär och hållbar bioekonomi, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter och ersättning av fossilbaserade råvaror, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. En ny kategori av produkter för lagring av koldioxid bör införas utöver avverkade träprodukter, inbegripet relevanta biobaserade produkter och innovativa produkter, även framställda av biprodukter och restprodukter, om det finns en vetenskapligt bevisad, genuin och verifierbar koldioxidbindningseffekt, samt utveckling av bioenergi med teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (BECCS). Kommissionen bör också bedöma koldioxidlagringsprodukternas substitutionspotential. Den hållbara användningen av biomassa och den ökade efterfrågan på förnybara produkter gör hållbart skogsbruk oumbärligt. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget, i linje med incitament för strategier som gynnar den biologiska mångfalden, bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) För att ge nödvändigt ekonomiskt stöd till jordbrukare i unionen bör medlemsstaterna, när de utarbetar sina respektive nationella strategiska planer i linje med den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för åren 2023–2027, inom vilka stödet till strategiska planer ska utarbetas av medlemsstaterna och finansieras av EGFJ och Ejflu, fastställa sina specifika mål och konkreta åtgärder för att säkerställa att det sker en klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna. Detta innebär upprättande av en tydlig koppling mellan LULUCF-målen och betydande ekonomiska incitament från GJP inom ramen för skräddarsydda lösningar som låter jordbrukare i varje medlemsstat välja sin bästa möjliga strategi: inom ramen för miljösystem och miljöåtgärder eller miljöinvesteringar i jordbruket inom ramen för landsbygdsutveckling, det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket samt stöd till jordbruksrådgivningstjänster. För att utveckla och behålla ekonomiska incitament i tillräcklig mängd och på lång sikt måste ytterligare budgetposter frigöras genom finansieringsinstrument och offentliga medel, exempelvis Life-programmet och Horisont Europa-programmet. Kommissionen, medlemsstaterna och nationella behöriga myndigheter bör anslå särskilda budgetar för stöd till och investeringar i infrastruktur för ny teknik för koldioxidminskning och begränsning av klimatförändringarna, inbegripet särskilda medel för små och medelstora jordbruk och skogsägare. Unionens myndigheter och de nationella myndigheterna bör ha ett nära samarbete med berörda parter för att utveckla en gynnsam miljö och adekvata ekonomiska stödmekanismer för omställningen till koldioxidneutralitet.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10b) I linje med unionens mål om inget nettoianspråktagande av mark senast 2050 bör omvandlingen av naturområden och jordbruksmark till bebyggda områden undvikas. Medlemsstaterna bör därför införa åtgärder i sina markanvändningsplaner som är inriktade på att kompensera för minskning av mark till följd av urbanisering.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10c) Det finns uppenbara fördelar med hållbart skogsbruk för att höja målen för kolsänkor genom att förbättra kolsänkor, förhindra naturliga störningar och öka den biologiska mångfalden.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör en rad flexibilitetsmöjligheter förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.	(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat orsakade av naturliga störningar, ekonomisk volatilitet och demografiska eller sociala förändringar, samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål på ett kostnadseffektivt sätt, bör en rad flexibilitetsmöjligheter inom LULUCF-sektorn och mellan LULUCF och förordningen om ansvarsfördelning förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande, infört lämpliga åtgärder för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.	(12) Kommissionen bör bedöma behovet av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till allt vanligare naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande och infört lämpliga åtgärder för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I och med fastställandet av bindande nationella årliga mål för upptag av växthusgaser på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser från och med 2026 bör regler för måluppfyllelse fastställas. Principerna i förordning (EU) 2018/842 bör gälla i tillämpliga delar, med en påföljd för bristande efterlevnad som beräknas på följande sätt: 108 % av skillnaden mellan det tilldelade målet och de nettoupptag som rapporterats för det aktuella året kommer att läggas till den siffra för växthusgasutsläpp som medlemsstaten rapporterat för påföljande år.	(13) I och med fastställandet av bindande mål för 2030 för upptag av växthusgaser på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser från och med 2026 bör regler för måluppfyllelse fastställas. Principerna i förordning (EU) 2018/842 bör gälla i tillämpliga delar, med en påföljd för bristande efterlevnad som beräknas på följande sätt: 103 % av skillnaden mellan det tilldelade målet och de nettoupptag som rapporterats för 2030 kommer att läggas till den siffra för växthusgasupptag som rapporterats för fullgörandeperioden efter 2030.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) För att uppnå de ambitiösa målen för att fördubbla andelen förnybar energi i unionen krävs en extremt dynamisk utvidgning av all teknik för förnybar energi samt ökad användning av biogena energikällor i synnerhet. Biogena energikällor, särskilt trä, bidrar allra mest till portföljen över förnybar energi, där 60 % av de förnybara energikällorna i EU-27 kommer från bioenergi och 80 % av bioenergin är träbaserad, och kommer att fortsätta att göra detta i framtiden för att uppnå målen för förnybar energi.

Ändringsförslag  23

 

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) För att fastställa målen för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser för perioden 2026–2030 bör kommissionen genomföra en omfattande översyn för att verifiera inventeringsdata om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023. För detta ändamål bör en omfattande översyn genomföras under 2025, utöver de omfattande översyner som kommissionen kommer att genomföra under 2027 och 2032 i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999.	(15) För att fastställa de linjära utvecklingsbanorna för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser för perioden 2026–2030 bör kommissionen genomföra en omfattande översyn för att verifiera inventeringsdata om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023. En omfattande översyn bör genomföras 2025, 2027 och 2032 för att se över det mål som fastställts för 2030, klimatneutralitetsmålet för 2035 och den övergripande utvecklingsbanan för Parisavtalets 2050-åtagande och anpassa det, och se till att det inte får några negativa konsekvenser för försörjningstryggheten, livsmedelstryggheten, bioekonomin, den biologiska mångfalden eller vad gäller undanträngningseffekter.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.	(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.
_________________	_________________
38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):	38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):
39 COM/2020/381 final.	39 COM/2020/381 final.
40 […]	40 […]
41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
42 COM/2021/82 final.	42 COM/2021/82 final.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) Vid genomförandet av denna förordning bör hänsyn tas till artikel 349 i EUF-fördraget, som erkänner den särskilda sårbarheten i de yttersta randområdena på grund av deras avstånd till regionerna på fastlandet, deras ökaraktär, den ringa storleken, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ett ekonomiskt beroende av ett fåtal produkter, en kombination som i hög grad begränsar deras utveckling och skapar avsevärda extra kostnader inom många områden, i synnerhet vid transport. Insatser som görs och mål som fastställs på unionsnivå för minskningen av växthusgaser måste anpassas till denna svåra situation, där man balanserar miljömål mot höga sociala kostnader för dessa regioner.

Ändringsförslag  26

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 1 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) mål för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för perioden 2026–2030,	d) linjära utvecklingsbanor för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för perioden 2026–2030,

Ändringsförslag  27

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 2 – punkt 2 – led ga (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ga) Produkter för lagring av koldioxid.

Ändringsförslag  28

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 2 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Denna förordning ska också tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier från och med 2031, i någon av de markkategorier som anges i punkt 2 a-j och inom någon av följande sektorer:	3. Denna förordning ska också tillämpas, i enlighet med de krav som avses i stycke 2, på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier från och med 2031, i någon av de markkategorier som anges i punkt 2 a-j och inom någon av följande sektorer:

Ändringsförslag  29

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 2 – punkt 3 – stycke 1 – led j

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
j) ”övriga”.	utgår

Ändringsförslag  30

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 2 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Senast 2025 ska kommissionen
	a)  bedöma omfattningen av metanutsläppen från jordbruket och offentliggöra vilka metoder som kan användas för att uppnå en sådan utsläppsminskning,
	b)  bedöma skillnaden mellan källorna till och cyklerna för utsläpp av biogen och fossil metan,
	c)  föreslå en beräkningsmodell för metan som bygger på nettoinverkan på den globala uppvärmningen snarare än på indatasiffror för utsläpp, som inte tar hänsyn till nedkylningseffekten av minskade cykliska metanutsläpp, i enlighet med Parisavtalet,
	d)  undersöka möjligheterna att utveckla ett metaneffektivitetsindex som jämför kilon metan som genereras per producerad enhet för olika jordbruksprodukter,
	e)  genomföra en konsekvensbedömning av tillämpningsområdet i artikel 2.3 i denna förordning när det gäller målen i artikel 39 i EUF-fördraget, unionens bioekonomi och substitution av fossila bränslen, inbegripet en bedömning på medlemsstatsnivå och ned till jordbruksföretagsnivå, för att identifiera konsekvenserna när det gäller administrativa krav, kostnaden för de insatser som ska göras, troliga effekter på inkomsten från incitament, samt de specifika bestämmelser, den styrning och de mål som ska antas.
	Medlemsstaterna ska säkerställa en rättvis fördelning mellan sektorerna genom lämpliga strategier. Kommissionen ska fastställa en rättvis och genomförbar fördelning mellan medlemsstaterna och analysera de nationella åtgärderna och se till att det inte blir några negativa konsekvenser för försörjningstryggheten, livsmedelstryggheten, bioekonomin, den biologiska mångfalden eller vad gäller undanträngningseffekter.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018.	Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018 och ska ses över i enlighet med artikel 4.4a.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	I denna förordning fastställs målen för sänkor för LULUCF-sektorn, inbegripet exakta regler och kriterier för bokföring av utsläpp och upptag av växthusgaser i enlighet med IPCC:s riktlinjer.

Ändringsförslag  33

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Varje medlemsstat ska, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12, 13 och 13b, säkerställa att summan av dess årliga utsläpp och upptag av växthusgaser inom dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j under varje år under perioden 2026–2030 inte överskrider den gräns som fastställts genom en linjär utvecklingsbana och 2030 motsvarar det mål som fastställts för medlemsstaten i bilaga IIa. Den linjära utvecklingsbanan i en medlemsstat ska ha 2022 som startår.	Varje medlemsstat ska, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12, 13 och 13b, säkerställa att summan av dess utsläpp och upptag av växthusgaser, med användning av befintliga bokföringsmetoder, inom dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j under perioden 2026–2030 inte överskrider den gräns som fastställts genom en linjär utvecklingsbana och 2030 motsvarar det mål som fastställts för medlemsstaten i bilaga IIa. Den linjära utvecklingsbanan i en medlemsstat ska ha 2022 som startår.

Ändringsförslag  34

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att fastställa årliga mål baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål ska fastställas i dessa genomförandeakter Vid tillämpningen av dessa genomförandeakter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.	Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att fastställa den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål ska fastställas i dessa genomförandeakter Vid tillämpningen av dessa genomförandeakter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. De berörda unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att fortsätta att öka nettoupptaget av växthusgaser inom LULUCF-sektorn från och med 2031 för att bidra till artikel 5.1 i Parisavtalet och säkerställa ett hållbart och förutsägbart långsiktigt bidrag från naturliga sänkor till unionens klimatneutralitetsmål senast 2050, i enlighet med förordning (EU) 2021/1119.
	Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen, med beaktande av råden från den europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar och unionens växthusgasbudget enligt förordning (EU) 2021/1119, och på grundval av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som medlemsstaterna ska ha lämnat in senast den 30 juni 2024 i enlighet med artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999, lämna in ett förslag om ändring av denna förordning för att fastställa unionens och medlemsstaternas mål för nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk åtminstone för 2035, 2040, 2045 och 2050.

Ändringsförslag  36

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035.	Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-i ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de rättvisa och proportionerliga åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet om nettonollutsläpp för 2035, samtidigt som de säkerställer uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget, prioriterar substitution av fossila bränslen och åstadkommer balans mellan utsläppsminskningar och upptag.

Ändringsförslag  37

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen.	Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999:

Ändringsförslag  38

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2 – leden a–e (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	a) genomföra en konsekvensbedömning av målet om nettonollutsläpp av växthusgaser 2035 mot bakgrund av de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget, unionens bioekonomi och substitutionen av fossila bränslen,
	b) på grundval av den konsekvensbedömning som avses i led a i detta stycke, ge förslag på hur varje medlemsstat kan bidra till nettoutsläppsminskningen och på strategier som ger lika incitament till balanserade upptag och utsläppsminskningar för att säkerställa bidrag från alla sektorer som anges i artikel 2.3 a-i, i syfte att gå framåt mot kollektiva målet om nettonollutsläpp senast 2035,
	c)  för att säkerställa en rättvis, genomförbar och proportionell fördelning mellan medlemsstaterna ska kommissionen, på grundval av sin konsekvensbedömning, bedöma möjligheten att införa flexibilitet som tillåter överföring av utsläppsrätter mellan medlemsstaterna med beaktande av nationella särdrag inom jordbruksproduktion och skogsbruk,
	d)  införa en rättvis, marknadsbaserad och frivillig kompensationsmekanism för ett system för handel med intyg om koldioxidupptag, som främjar högkvalitativa intyg om koldioxidupptag som kan säkerställa att kriterierna om additionalitet, varaktighet, avsaknad av dubbelräkning samt äkthet uppfylls i syfte att ge incitament till förbättrade markförvaltningsmetoder, vilket leder till ökad koldioxidavskiljning,
	e)  övervaka förändrad markanvändning och eventuell minskad sänkningskapacitet, särskilt till följd av utvidgning av stadsområden och markanvändning för transportanläggningar och annan infrastruktur, som inte är relaterade till de sektorer som anges i artikel 2.3, och säkerställa separata beräkningar av konsekvenserna av en sådan förändrad markanvändning från beräkningarna för de sektorer som anges i artikel 2.3.

Ändringsförslag  39

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. De mål som fastställs i artikel 4.3 och 4.4 ska ses över 2025, 2027 och 2032 och ska justeras om det upptäcks negativa effekter på målen i artikel 39 i EUF-fördraget, bioekonomin eller substitutionen av fossila bränslen.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 4 – punkt 4b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4b. Medlemsstaterna ska säkerställa att koldioxidupptagningen från atmosfären är optimalt inriktad på att behålla skogsbestånd i en åldersfas med hög tillväxt genom klimatsmart och hållbar förvaltning, eftersom sådan förvaltning tillsammans med tillväxtökande åtgärder aktivt bidrar till koldioxidupptagningen.

Ändringsförslag  41

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led b

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.”	”2. Kommissionen ska anta delegerade akter senast ... [tre månader efter denna förordnings ikraftträdande] i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till en ny kategori av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet relevanta biobaserade produkter med vetenskapligt påvisad, genuin och verifierbar koldioxidlagrande effekt, med precisa beräkningsmetoder för att säkerställa trovärdighet och förhindra bedrägerier, och genom att införa en holistisk livscykelbedömning av dessa produkter, inbegripet potentialen för sidoströmmar och rester och inkluderingen av teknik för bioenergibaserad avskiljning, lagring och användning av koldioxid i produkter för koldioxidlagring, på grundval av vetenskapliga belägg och de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.”

Ändringsförslag  42

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led b

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 9 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska dessutom beräkna substitutionseffekten av koldioxidlagringsprodukter med hjälp av vetenskapliga belägg. När IPCC-riktlinjer finns tillgängliga ska de också beaktas.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led a

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 12 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Punkt 3 ska utgå.	a) Punkt 3 ska ersättas med följande:
	”3. Om de totala upptagen överstiger de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025, och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning (EU) 2018/842 eller överlåts till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, får den medlemsstaten överföra den resterande kvantiteten upptag till perioden 2026–2030.”

Motivering

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att utnyttja flexibiliteten, vad gäller de årliga svängningarna orsakade av förändringar i naturen och efterfrågan i ekonomin och samhället. Därför är det viktigt att punkt 3 behålls som den är i den gällande lagstiftningen.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 11

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska ha rätt till kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog, upp till den fulla mängd outnyttjad kompensation från andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.”.	4. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar, extrema väderhändelser och klimatkonsekvenser, vilka kan hämma ökningen av naturliga sänkor, beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska ha rätt till kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog, upp till den fulla mängd outnyttjad kompensation från andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.”.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 12

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13a – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) De utsläpp som uppstår till följd av historisk förändring från skogsmark till en annan markanvändningskategori som inträffat senast den 31 december 2017.	b) De utsläpp som uppstår till följd av historisk förändring från skogsmark eller våtmark till en annan markanvändningskategori som inträffat senast den 31 december 2017.

Motivering

Ett antal medlemsstater har en hög andel torvmarksskogar som bör inbegripas på grund av tidigare effekter som leder till nettoutsläpp.

Ändringsförslag  46

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13c – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens årliga mål för något specifikt år under perioden 2026–2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärd tillämpas:	Om en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens mål för 2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärd tillämpas:

Ändringsförslag  47

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 13c – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En mängd som är lika med mängden ton koldioxidekvivalenter av nettoutsläppet av växthusgaser, multiplicerad med faktorn 1,08, ska, i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 15, under det närmaste påföljande året läggas till det värde för växthusgasutsläppen som rapporterats av den medlemsstaten.”	En mängd som är lika med mängden ton koldioxidekvivalenter av nettoutsläppet av växthusgaser, multiplicerad med faktorn 1,03, ska, i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 15, under det närmaste påföljande året läggas till det värde för växthusgasutsläppen som rapporterats av den medlemsstaten.”

Ändringsförslag  48

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 15

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) politiken och åtgärderna när det gäller för- och nackdelar vid avvägningar,	a) politiken och åtgärderna när det gäller möjliga för- och nackdelar vid avvägningar rörande målen i artikel 39 i EUF-fördraget, unionens bioekonomi eller substitutionen av fossila bränslen,

Ändringsförslag  49

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 15

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) synergieffekter mellan begränsningen av klimatförändringarna och utvecklingen av bioekonomin, inbegripet uppskattningar av minskade växthusgasutsläpp med koppling till substitution av koldioxid- och fossilintensiva material jämfört med biobaserade material.

Ändringsförslag  50

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2018/841

Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs.	Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder, särskilt med beaktande av eventuella framtida förbättringar i systemen för övervakning, datainsamling och rapportering, för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs. Rapporten ska beakta de bästa och mest aktuella vetenskapliga rönen, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC, IPBES och det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119. Dessutom ska kommissionen år 2025, 2027 och 2032, i enlighet med artikel 4.4 a i denna förordning, se över de framsteg som gjorts mot uppnåendet av det mål som fastställs i artikel 4.3 och 4.4 i denna förordning.
	Efter rapporten, översynerna och konsekvensbedömningen enligt artikel 4.4a ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag om den anser det lämpligt. Genom det förslaget ska styrningssystemet inrättas i syfte att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, med tanke på den de utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser som måste öka unionen.

Ändringsförslag  51

 

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 4 – led a – led 1 – led ii

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Medlemsstatens åtaganden och nationella mål för nettoupptag av växthusgaser i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) 2018/841 och dess bidrag syftar till att uppnå unionens mål att minska växthusgasutsläppen till nettonollutsläpp senast 2035 och därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 4.4 i den förordningen.”	Medlemsstatens åtaganden och nationella mål för nettoupptag av växthusgaser i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) 2018/841 och dess bidrag syftar till att uppnå unionens mål att minska växthusgasutsläppen till nettonollutsläpp senast 2035 och röra sig i riktning mot den övergripande utvecklingsbanan för Parisavtalets 2050-åtagande i enlighet med artikel 4.4 i den förordningen.”

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2a (nytt)

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 16 – stycke 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(2a) I artikel 16 ska stycke 1 ersättas med följande:
Mot bakgrund av att metan har hög faktor för global uppvärmningspotential och är relativt kortlivat i atmosfären ska kommissionen undersöka vilka konsekvenser det får för minskningen av unionens växthusgasutsläpp av att man genomför styrmedel och åtgärder för att minska metanutsläppens inverkan på kort och medellång sikt. Kommissionen ska, med lämpligt hänsynstagande till målen för den cirkulära ekonomin, överväga styrmedelsalternativ för snabba åtgärder mot metanutsläppen, och lägga fram en strategisk plan för unionen när det gäller metan, såsom en integrerad del av unionens långsiktiga strategi enligt vad som avses i artikel 15.	”Mot bakgrund av att metan har hög faktor för global uppvärmningspotential och är relativt kortlivat i atmosfären ska kommissionen undersöka vilka konsekvenser det får för minskningen av unionens växthusgasutsläpp av att man genomför styrmedel och åtgärder för att minska metanutsläppens inverkan på kort och medellång sikt. Kommissionen ska, med lämpligt hänsynstagande till målen för den cirkulära ekonomin, överväga styrmedelsalternativ för snabba åtgärder mot metanutsläppen, och lägga fram en strategisk plan för unionen när det gäller metan, såsom en integrerad del av unionens långsiktiga strategi enligt vad som avses i artikel 15. Kommissionen ska göra en översyn av det nuvarande bokföringssystemet för metan för att bedöma skillnaden mellan källor och cykler för biogena och fossila metanutsläpp och för att korrekt återspegla deras globala uppvärmningspotential, med beaktande av livscykelutsläppen och sänkningseffekterna.”

 (32018R1999)

Ändringsförslag  53

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led a

Förordning (EU) 2018/1999

Artikel 38 – punkt 1a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Under 2025 ska kommissionen genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i den här förordningen, i syfte att fastställa medlemsstaternas årliga mål för nettominskning av växthusgasutsläppen i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/841 och för att fastställa medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842”.	”Under 2025 ska kommissionen genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i den här förordningen, i syfte att bedöma det mål som anges i artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842 i enlighet med artikel 4.4 a i den förordningen och att fastställa medlemsstaternas mål för nettominskning av växthusgasutsläppen i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/841 och för att fastställa medlemsstaternas utsläppstilldelningar i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842”.

Ändringsförslag  54

 

Förslag till förordning

Bilaga III – stycke 1

Förordning (EU) 2018/1999

Bilaga V – del 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. Växthusgasinventeringen ska genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och omfatta följande:	”Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. Medlemsstaterna ska uppmuntras att vidareutveckla en växthusgasinventering som genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och omfatta följande:

Ändringsförslag  55

 

Förslag till förordning

Bilaga III – stycke 1

Förordning (EU) 2018/1999

Bilaga V – del 3 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska från och med 2026 tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för alla uppskattningar av utsläpp och upptag för kolpooler som ingår i områden med markanvändningsenheter med mark med stora kollager som avses i led c ovan, områden med markanvändningsenheter under skydd eller under återställande, som avses i leden d och e ovan, och markanvändningsområden med höga risker för framtiden som avses i led f ovan.”.	Medlemsstaterna ska från och med 2026 sikta på att tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för alla uppskattningar av utsläpp och upptag för kolpooler som ingår i områden med markanvändningsenheter med mark med stora kollager som avses i led c ovan, områden med markanvändningsenheter under skydd eller under återställande, som avses i leden d och e ovan, och markanvändningsområden med höga risker för framtiden som avses i led f ovan.
	Kommissionen ska säkerställa insamling och analyser av GIS geospatiala data på unionsnivå i samarbete med och med användning av uppgifter från Europeiska miljöbyrån, den europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar, kommissionens gemensamma forskningscentrum och andra organ, samt det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus, och ge stöd till medlemsstater som siktar på att använda Tier 3-metoder, för att säkerställa konsekvens och transparens för data från och med 2026.”

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn
Referensnummer	COM(2021)0554 – C9-0320/2021 – 2021/0201(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	AGRI 13.9.2021
Associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	11.11.2021
Föredragande av yttrande  Utnämning	Norbert Lins 27.9.2021
Behandling i utskott	25.1.2022
Antagande	31.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 9 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mazaly Aguilar, Clara Aguilera, Atidzhe Alieva-Veli, Álvaro Amaro, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Isabel Carvalhais, Asger Christensen, Angelo Ciocca, Dacian Cioloş, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Dino Giarrusso, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Camilla Laureti, Gilles Lebreton, Julie Lechanteux, Norbert Lins, Chris MacManus, Colm Markey, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Bronis Ropė, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Marc Tarabella, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Anna Deparnay-Grunenberg, Anja Hazekamp, Tonino Picula, Michaela Šojdrová, Tom Vandenkendelaere

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32	+
ECR	Mazaly Aguilar, Bert-Jan Ruissen, Veronika Vrecionová
NI	Dino Giarrusso
PPE	Álvaro Amaro, Daniel Buda, Salvatore De Meo, Herbert Dorfmann, Norbert Lins, Colm Markey, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Simone Schmiedtbauer, Annie Schreijer-Pierik, Michaela Šojdrová, Tom Vandenkendelaere
Renew	Atidzhe Alieva-Veli, Asger Christensen, Dacian Cioloş, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Ulrike Müller
S&D	Clara Aguilera, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Isabel Carvalhais, Paolo De Castro, Camilla Laureti, Tonino Picula, Marc Tarabella

 

9	-
ID	Ivan David
The Left	Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp, Chris MacManus
Verts/ALE	Benoît Biteau, Anna Deparnay-Grunenberg, Martin Häusling, Bronis Ropė, Sarah Wiener

 

5	0
ID	Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Gilles Lebreton, Julie Lechanteux
S&D	Attila Ara-Kovács

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (7.4.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

(COM(2021)0554 – C9‑0320/2021 – 2021/0201(COD))

Föredragande av yttrande: Andris Ameriks

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Det övergripande syftet med detta kommissionsförslag är att ändra förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen) för att ge medlemsstaterna starkare incitament att öka och förbättra sina naturliga kolsänkor, i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Det ursprungliga regelverket gällande sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), såsom fastställt i förordning (EU) 2018/841, antogs 2018 och omfattar utsläpp och upptag av koldioxid samt utsläpp av växthusgaserna metan och kväve från förvaltning av mark, skog och biomassa under perioden 2021–2030. Det bidrar till unionens tidigare utsläppsminskningsmål på minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 genom att det säkerställs att summan av de totala utsläppen inte överstiger summan av det totala upptag som genererats av sektorn efter tillämpningen av bokföringsreglerna och av flexibiliteten med sektorn för ”ansvarsfördelning” (förordningen om ansvarsfördelning (EU) 2018/842). Enligt de nuvarande LULUCF-reglerna uppgår den minsta mängd upptag som LULUCF-sektorn bör säkra på EU-nivå under 2030 till cirka -225 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

I den ”europeiska klimatlagen”, som antogs 2020, fastställdes ett nytt, mer ambitiöst mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030, jämfört med EU:s tidigare minskningsmål på 40 %, och unionens mål att bli klimatneutralt senast 2050 skrevs in i lagen. Som en del av 55 %-paketet syftar detta förslag till att göra LULUCF-förordningen adekvat för att uppnå det nya målet för 2030. I detta avseende fastställs i förslaget unionens övergripande mål för nettoupptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn till -310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030, vilket innebär att målet för upptag höjs med 15 % jämfört med det mål som fastställdes i den tidigare förordning (EU) 2018/841. Förslaget syftar också till att förenkla bokföringsreglerna genom att göra dem mer transparenta och till att göra marksektorn klimatneutral senast 2035 (genom att kombinera LULUCF-sektorn med jordbrukssektorn utan koldioxidutsläpp).

Föredraganden välkomnar den reviderade ramen, som ger rättslig stabilitet samtidigt som den stakar ut vägen för en klimatneutral marksektor. Föredraganden har valt en strategi som fokuserar på de aspekter av kommissionens förslag som är relevanta för transportutskottets verksamhet och ansvarsområde.

Alla sektorer i ekonomin förväntas bidra till att uppnå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050, inklusive transportsektorn, som följaktligen bör minska sina utsläpp med minst 90 % fram till 2050. Unionens ökade insatser för att övergå till ett hållbart och smart transportsystem har potential att minska både utsläppen av växthusgaser och luft-, vatten- och markföroreningarna. Som en del av dessa insatser bör fossila bränslen fasas ut och ersättas med hållbara förnybara bränslen som produceras i unionens bioekonomiska sektorer.

Dessutom är det absolut nödvändigt att medlemsstaterna fullt ut beaktar transportinfrastrukturens eventuella effekter på markanvändningen och ser till att planering, tillståndsgivning och utbyggnad av transportinfrastruktur sker i linje med de upptag av växthusgaser som krävs. 

Föredraganden välkomnar medlemsstaternas nya övervaknings- och rapporteringsskyldigheter som inbegriper användning av digital markövervakningsteknik, såsom Copernicus, som kommer att vägleda begränsningsåtgärderna till de områden som har störst potential för utsläppsminskningar, samtidigt som lika villkor kommer att införas för alla medlemsstater när det gäller ett jämförbart och standardiserat tillvägagångssätt.

Föredraganden erkänner också vikten av de flexibilitetsmekanismer som föreskrivs i artiklarna 12 och 13 för att underlätta medlemsstaternas efterlevnad av den höjda ambitionsnivån efter 2025. I synnerhet välkomnas den nyligen föreslagna kompensationsmekanismen för medlemsstater som drabbats av naturliga störningar.

Föredraganden anser dock principiellt att alla medlemsstater kontinuerligt bör öka sina ansträngningar och uppnå klimatneutralitet inom marksektorn på sitt territorium senast 2035. Detta är både en fråga om rättvisa och jämlikhet när det gäller de insatser som krävs, liksom en möjlighet att säkerställa lika spelregler mellan medlemsstaterna. 

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Dess parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer.	(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). I sin särskilda rapport om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 °C över förindustriell nivå från 2018, i sina särskilda rapporter om klimatförändringar och mark samt om haven och kryosfären från 2019 och i sin rapport om den naturvetenskapliga grunden för klimatförändringar från 2021 presenterade den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) de senaste vetenskapliga rönen om klimatförändringarnas effekter och underströk behovet av att omedelbart minska utsläppen av växthusgaser inom ekonomins alla sektorer och förbättra kolsänkorna för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Med antagandet av klimatpakten från Glasgow erkände dess parter att genom att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer skulle de risker och konsekvenser som klimatförändringarna medför minska avsevärt, och parterna åtog sig att före utgången av 2022 stärka målen för 2030 för att minska ambitionsgapet.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, och högsta prioritet är att minska utsläppen från fossila bränslen. Detta gäller därför också transportsektorn, som följaktligen bör minska sina utsläpp med minst 90 % senast 2050, i enlighet med kommissionens meddelande ”Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden”. Strategin innehåller en färdplan för en hållbar och smart framtid för europeiska transporter, med en handlingsplan för målet att uppnå den nödvändiga minskningen av utsläppen från transportsektorn.
__________________	__________________
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s.1).	30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s.1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).	31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Ändringsförslag  3

 

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Unionens ökade insatser för att övergå till ett hållbart och smart transportsystem har potential att minska både utsläppen av växthusgaser och luft-, vatten- och markföroreningarna. Som en del av dessa insatser bör fossila gasformiga eller flytande bränslen fasas ut och ersättas med hållbara förnybara bränslen, inklusive avancerade biobränslen som produceras från skogsbrukssektorn, i enlighet med bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/2001.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till förordning

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4b) En ny transportinfrastruktur behöver byggas upp för att förbättra förbindelserna mellan, å ena sidan, stadsområden och, å andra sidan, landsbygdsområden och avlägsna områden i hela unionen och mellan medlemsstaterna. Ett sådant byggnadsarbete kan dock samtidigt bidra till utbredning av artificiell mark, vilket i sin tur kan minska markens förmåga att absorbera växthusgaser. All sådan markanvändning bör beaktas med avseende på dess potential att minska utsläppen och dess klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att upprätthålla balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Medlemsstaterna bör uppmuntras att säkerställa att planering, godkännande och utbyggnad av transport- och turistinfrastruktur bidrar till att målen i denna förordning uppnås på ett hållbart sätt, och till att säkerställa ett bra underhåll av befintlig infrastruktur och en effektiv markanvändning ur ett klimatperspektiv, särskilt i vägtransportnäten.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till förordning

Skäl 4c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4c) Mer än 75 % av unionens växthusgasutsläpp är energirelaterade1a, och en relevant andel används för de olika transportsätten. Därför bör alla åtgärder som förbättrar energieffektiviteten, inbegripet en övergång till kollektivtrafik, aktiv mobilitet och elektrifiering av transporter, och minskar den totala energiefterfrågan, prioriteras och främjas och vederbörligen integreras med klimatpolitiska åtgärder inom alla sektorer, inbegripet transport- och turismsektorn.
	__________________
	1a https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20210507-1; https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Energy_statistics_-_an_overview

Ändringsförslag  6

 

Förslag till förordning

Skäl 4d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4d) Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) spelar en viktig roll för att uppnå unionens klimatmål och bör bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, särskilt genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager och utnyttja upptagspotentialen hos organiskt material från hållbar skogsförvaltning samt dess potential att ersätta fossila bränslen, med beaktande av dessa materials hela livscykel, från råvaruproduktion till bearbetnings- och tillverkningsetapperna. Bioekonomin och bioenergi är oumbärliga på vägen mot en klimatneutral och hållbar ekonomi. Följaktligen bör produktionen av råvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till förordning

Skäl 4e (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4e) Hållbart skogsbruk är avgörande för fortlöpande upptag av växthusgaser från atmosfären och det gör det också möjligt att tillhandahålla förnybart och klimatvänligt råmaterial till träprodukter som binder koldioxid och kan fungera som ersättning för fossilbaserade material och bränslen. Skogarnas tredubbla roll, nämligen som kolsänkor, för koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid och materialersättning, bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären, samtidigt som det säkerställs att skogarna fortsätter att växa och tillhandahålla många andra tjänster.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till förordning

Skäl 4f (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4f) Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vid genomförandet av unions klimatmål för 2030 har de relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna också åtagit sig att prioritera snabba och förutsägbara utsläppsminskningar och samtidigt förbättra upptagen i naturliga sänkor. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030. Det är av största vikt att förordning (EU) 2018/841 fortsätter att fungera som klimatreodovisningsram för koldioxidutsläpp och koldioxidupptag i enlighet med IPSS:s riktlinjer för rapportering.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/842)32, vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.	(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030, hänsyn bör tas till principerna om hållbart skogsbruk som godkänts av Forest Europe och FAO. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.
__________________	__________________
32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  10

 

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.	(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade tillämpade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Kommissionen bör se över det nuvarande systemet med att rapportera utsläpp av koldioxid och växthusgaser som inte omfattar koldioxid i ett och samma rapporteringssystem innan ett nytt lagstiftningsförslag läggs fram på det området. Denna översyn bör återspegla skillnaden mellan gaser med kort livscykel, t.ex. metan, och gaser med lång livscykel, t.ex. koldioxid. Översynen bör också ta hänsyn till möjligheten att fånga in biogen metan som energikälla för transporter.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Ett kollektivt åtagande på EU-nivå som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingsbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.	(8) Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Medlemsstaterna bör förverkliga denna potential på ett balanserat och samarbetsinriktat sätt. Ett kollektivt åtagande med nationella bidrag, med beaktande av effektiv flexibilitet och de särskilda omständigheterna inom medlemsstaternas territorier, som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingsbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.
__________________	__________________
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).”	34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).”

Ändringsförslag  13

 

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.	(10) För att öka upptaget av växthusgaser och de allmänna utsläppsminskningarna i alla sektorer behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare och skogsägare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar och tillämpa hållbara skogsbruksmetoder. Unionen bör anpassa LULUCF-bokföringen till artikel 6 i Parisavtalet och resultaten från toppmötet i Glasgow för att undvika dubbelräkning, och bör förbättra utvecklingen av en robust och harmoniserad global bokföring av koldioxidupptag. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin och har stor potential att leverera innovativa och hållbara produkter såsom ligninbaserade batterimaterial, avancerade biobränslen och biokompositer som även kan användas inom transportsektorn, och underlätta utfasningen av fossila bränslen även inom andra sektorer. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör en rad flexibilitetsmöjligheter förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.	(11) Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat som orsakats av förändringar i naturen, ekonomin och samhället samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör så många flexibilitetsmöjligheter som möjligt inom LULUCF-sektorn och mellan LULUCF och förordning (EU) 2018/842, förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.	(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, EU:s uppdaterade bioekonomistrategi1a, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.
__________________	__________________
	37a Kommissionen, GD forskning och innovation, En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön: uppdaterad bioekonomistrategi, Publikationsbyrån, 2018, https://data.europa.eu/doi/10.2777/478385
38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):	38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):
39 COM(2020) 381 final.	39 COM(2020) 381 final.
40 […]	40 […]
41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
42 COM(2021) 82 final.	42 COM(2021) 82 final.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 2 – punkt 2 – led ga (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ga) Produkter för lagring av koldioxid.

Ändringsförslag  17

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018.	Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018. Villkoren för att anta åtgärder i syfte att uppnå dessa mål inom sektorerna markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör fastställas i annan relaterad lagstiftning, både på EU-nivå och nationell nivå. I denna förordning ska bokföringsreglerna och den övergripande ambitionen fastställas så att det säkerställs att varje medlemsstat minskar sina nettoutsläpp av växthusgaser och ökar kolsänkorna i enlighet därmed.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 4 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035.	Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035 och därvid prioritera ersättande av fossila bränslen och skapa balans mellan utsläppsminskningar och upptag.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen.”	Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen. Kommissionen ska därvid, för att säkerställa en rättvis och proportionell fördelning mellan medlemsstaterna, bedöma möjligheten att införa flexibilitet som tillåter överföring av utsläppsrätter mellan och inom medlemsstaterna med beaktande av nationella särdrag inom jordbruksproduktion och skogsbruk.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led b

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.”	2. Senast ... [tre månader efter den dag då denna förordning träder i kraft] anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt och alla relevanta biobaserade produkter med sådan effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet. Kommissionen ska ta hänsyn till livscykelanalysen, substitutionseffekten, potentialen hos sidoströmmar och restprodukter och införlivandet av teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid i kollagringsprodukter med hjälp av bioenergi.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 17 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla årliga mål och exempel på styrning som syftar till att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder samt en ram för perioden efter 2035, inbegripet utsläpp och upptag av växthusgaser från ytterligare sektorer, såsom havs- och sötvattensmiljön.”	Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla årliga mål och exempel på styrning som syftar till att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder samt en ram för perioden efter 2035.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn
Referensnummer	COM(2021)0554 – C9-0320/2021 – 2021/0201(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	TRAN 13.9.2021
Föredragande av yttrande:  Utnämning	Andris Ameriks 4.11.2021
Behandling i utskott	25.1.2022
Antagande	31.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 5 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Paolo Borchia, Karolin Braunsberger-Reinhold, Marco Campomenosi, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Carlo Fidanza, Mario Furore, Søren Gade, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, João Pimenta Lopes, Rovana Plumb, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Vera Tax, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Henna Virkkunen, Petar Vitanov, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Leila Chaibi, Ignazio Corrao, Maria Grapini, Roman Haider, Jutta Paulus, Patrizia Toia

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

34	+
ECR	Carlo Fidanza, Peter Lundgren, Roberts Zīle
NI	Mario Furore
PPE	Magdalena Adamowicz, Karolin Braunsberger-Reinhold, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo
Renew	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet
S&D	Andris Ameriks, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Maria Grapini, Bogusław Liberadzki, Rovana Plumb, Vera Tax, Patrizia Toia, István Ujhelyi, Petar Vitanov

 

5	-
ID	Paolo Borchia, Marco Campomenosi, Roman Haider, Julie Lechanteux, Philippe Olivier

 

10	0
ECR	Tomasz Piotr Poręba, Kosma Złotowski
The Left	Leila Chaibi, Elena Kountoura, João Pimenta Lopes
Verts/ALE	Ignazio Corrao, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Jutta Paulus

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (23.3.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

(COM(2021)0554 – C9‑0320/2021 – 2021/0201(COD))

Föredragande av yttrande: Henna Virkkunen

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Det främsta målet med EU:s klimatpolitik är att minska utsläppen av växthusgaser och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Sänkor och upptag från LULUCF-sektorn spelar en viktig men begränsad roll för att nå detta mål. Syftet med kommissionens förslag till ändring av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är att förbättra reglerna för hur sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, i kombination med utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid, bidrar till EU:s klimatpolitiska ram.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag och tror att övergången från referensnivåer till rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser kommer att förenkla redovisningen och leda till större datatransparens och mer lättillgängliga data. Medlemsstaterna bör få fortsatt uppmuntran att förbättra metoderna för mätning av kolflödena, inklusive beräkning av substitutionseffekterna. Metodförbättringarna bör även återspeglas i bedömningen av måluppfyllandet. Särskilt när det gäller jordbruksutsläpp behövs mer forskningssatsningar för att identifiera de mest hållbara jordbruksmetoderna och de mest kostnadseffektiva sätten att övervaka och rapportera utsläpp och upptag från sektorn. För att se till att LULUCF‑bestämmelserna tillämpas korrekt och undvika en onödig regelbörda bör förordningen på det hela taget förbli en ram för bokföring av koldioxidutsläpp och koldioxidupptag.

Föredraganden konstaterar att markanvändnings- och skogsbrukssektorns bidrag till klimatpolitiken är unikt och dubbelt – både genom kolsänkor och som en källa till förnybara råmaterial och produkter. Sakkunskap och innovativa möjligheter från skogsindustrin spelar en avgörande roll i utbytet av fossila bränslen och omställningen till en cirkulär bioekonomi. LULUCF-ramen bör ta fasta på detta och ta full hänsyn till klimat- och miljövinsterna med substitution.

Samtidigt med en förstärkning av kolsänkorna bör förordningen ta fasta på den hållbara bioenergiproduktionens roll i utfasningen av fossila bränslen. Bioenergi står för runt 60 % av den totala produktionen av förnybar energi i EU (Eurostat 2020). Eftersom produktion av förnybar bioenergi i första hand förlitar sig på restprodukter och avfall från annan skogsnäring kan onödigt höga LULUCF-mål avsevärt hämma den förnybara energiproduktionen i Europa. Dessutom kan oproportionerliga mål inom EU öka pressen på skogsanvändningen utanför Europa och bidra till koldioxidläckage.

På det hela taget menar föredraganden att vi måste se fördelarna med en aktiv skogsförvaltning för både begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Bokföringsramen för LULUCF bör uppmuntra medlemsstaterna att vidta aktiva och innovativa åtgärder för att utöka sina kolsänkor och koldioxidupptag i det långa perspektivet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Dess parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer.	(1) Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Med antagandet av klimatpakten från Glasgow erkände dess parter att man genom att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och genom att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer avsevärt skulle minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser, och de åtog sig att skärpa sina 2030-mål före utgången av 2022 för att överbrygga ambitionsgapet.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) I klimatpakten från Glasgow, som undertecknades i november 2021 av 197 länder, betonas vikten av att skydda, bevara och återställa naturen och ekosystemen för att uppnå Parisavtalets temperaturmål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, bland annat genom skogar och andra landbaserade och marina ekosystem som fungerar som sänkor och reservoarer för växthusgaser och genom skydd av den biologiska mångfalden, samtidigt som sociala och miljömässiga skyddsåtgärder säkerställs. Med ledarnas Glasgowförklaring om skogar och markanvändning, som undertecknades i november 2021, åtog sig 141 länder att gemensamt arbeta för att stoppa och vända skogsförlusten och markförstöringen senast 2030 och att samtidigt åstadkomma hållbar utveckling och främja en inkluderande omställning av landsbygden.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111930 har unionen fastställt målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin, alltså att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgasutsläpp inom unionen, senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, och högsta prioritet är att minska de fossila utsläppen. Vid genomförandet av unionens klimatmål för 2030 har unionens berörda institutioner och medlemsstaterna åtagit sig att prioritera snabba men gradvisa och förutsägbara utsläppsminskningar och samtidigt öka upptaget i naturliga sänkor. Denna underliggande ambition bör vara förenlig med subsidiaritetsprincipen och balansera den nationella behörigheten inom skogsbruk mot unionens övergripande mål om ökat nettoupptag av växthusgaser och unionens miljöpolitik enligt artiklarna 191 och 192 i fördraget om Euroepiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). Dessutom bör åtgärderna främst inriktas på sektorer där insatserna är mest kostnadseffektiva i enlighet med vad varje medlemsstat beslutar. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter, utan att detta påverkar målet att stärka unionens nettokolsänka i syfte att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84131, i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.
__________________	__________________
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s.1).	30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s.1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).	31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Unionens skogar svarar för ett betydande nettoupptag av koldioxid och skapar ekonomiskt värde, exportinkomster och sysselsättning i hela unionen. Sedan början av rapporteringsperioden från 1990 och framåt har unionens skogar på egen hand bundit runt 400 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen i unionen. Unionens totala nettoupptag i LULUCF‑sektorn minskade dock mellan 2013 och 2019. Unionens skogar kan utvecklas ytterligare och tillhandahålla ett brett utbud av biobaserade produkter som ersätter fossilbaserade produkter och bidrar till nettominskningar av koldioxidutsläppen. Skogsbruket och skogsindustrin är dock långsiktiga verksamheter med investeringscykler som sträcker sig över flera årtionden. Skogsbruket är starkt beroende av geografiska faktorer och dessutom sammanlänkat med industristrukturer som skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Abrupta förändringar i skogspolitiken eller ökad regelbörda, på unionsnivå eller nationell nivå, kan undergräva sektorns bidrag till koldioxidupptaget.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.	(5) För att sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska kunna lämna ett hållbart och förutsägbart långsiktigt bidrag till unionens klimatneutralitetsmål och bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/84232), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden, och bör stärka ett hållbart skogsbruk med respekt för den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft, som gör att skogarna kan anpassa sig till klimatförändringarna på lång sikt.
__________________	__________________
32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.	(6) De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. Den bör beakta att det storskaliga upptaget av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i det förgångna inte garanterar att kapaciteten kommer att vara hög i framtiden, då en ökande andel av unionens skogar börjar nå sin mognad. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas och bli föremål en oberoende vetenskaplig granskning. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den inverkan metodens förbättrade noggrannhet har på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) I meddelandet av den 17 september 2020 om att höja Europas klimatambitioner för 203033 skisseras en möjlighet att kombinera utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning, förändrad markanvändning och nettoupptag inom skogsbruket, och på så sätt skapa en ny reglerad marksektor. En sådan kombination kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och unionsnivå. Därför bör medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn skärpas.	(7) I meddelandet av den 17 september 2020 om att höja Europas klimatambitioner för 203033 betonades att uppnåendet av klimatneutralitet kommer att kräva att unionens insatser förstärks avsevärt i alla ekonomiska sektorer. Att framsteg görs i en sektor bör inte fungera som kompensation för avsaknaden av framsteg i andra sektorer. De sektorerna bör stödjas i sin omställning till mer miljömässigt hållbar verksamhet. Upptag av växthusgaser i naturliga kolsänkor är dessutom bräckliga och potentiellt reversibla, vilket leder till ökad osäkerhet vid mätning av utsläpp och upptag i marksektorn jämfört med andra sektorer.
__________________	__________________
33 COM(2020)0562.	33 COM(2020)0562.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Ett kollektivt åtagande på EU-nivå som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199934. Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.	(8) Marksektorn har potential att ställa om till klimatneutralitet på ett kostnadseffektivt sätt genom att minska utsläppen, bibehålla och förbättra sänkor och kollager, gradvis ersätta fossila bränslen med förnybar energi från skogsbiomassa och utnyttja upptagspotentialen i organiska material från hållbart skogsbruk. Bioekonomi och bioenergi är oumbärliga för en fossilfri ekonomi. Därefter kommer sektorn att generera mer växthusgasupptag än utsläpp, både på kort sikt och på längre sikt.
__________________
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) De bokföringsregler som fastställs i artiklarna 6, 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2018/841 utformades för att fastställa i vilken utsträckning begränsningsresultaten inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle kunna bidra till EU:s mål att till 2030 minska nettoutsläppen av växthusgaser med 40 %, vilket inte omfattade sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För att förenkla regelverket för denna sektor bör de nuvarande bokföringsreglerna inte gälla efter 2025, och efterlevnaden av medlemsstaternas nationella mål bör kontrolleras på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser. Därigenom säkerställs metodologisk överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG35, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84236 och fastställandet av det nya målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 %, vilket även omfattar sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk).	(9) De bokföringsregler som fastställs i artiklarna 6, 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2018/841 utformades för att fastställa i vilken utsträckning begränsningsresultaten inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle kunna bidra till EU:s mål att till 2030 minska nettoutsläppen av växthusgaser med 40 %, vilket inte omfattade sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För att förenkla regelverket för denna sektor bör de nuvarande bokföringsreglerna inte gälla efter 2025, och efterlevnaden av medlemsstaternas nationella mål bör kontrolleras på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser. Därigenom säkerställs metodologisk överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG35, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84236 och fastställandet av det nya målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 %, vilket även omfattar sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk). För att säkerställa bättre lagstiftning och en förutsägbar driftsmiljö för industrin bör bokföringsreglerna endast gälla bokföring av växthusgaser för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
__________________	__________________
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).	35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).
36 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	36 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.	(10) För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare och skogsägare direkta och indirekta incitament att lagra mer koldioxid i sin mark, i sina skogar och i produkter för lagring av koldioxid. Skogsägare bör uppmuntras att tillämpa hållbara skogsbruksmetoder, samtidigt som skyddet av den biologiska mångfalden och samhällsvinsterna bör säkerställas. Offentlig finansiering inom den gemensamma jordbrukspolitiken och andra unionsprogram kan redan stödja ekosystembaserade metoder i skogar och jordbruksmark, och denna finansiering bör utökas. För att öka koldioxidbindningen i sin mark och möjliggöra unionens mål för skogsodling och minskning av växthusgasutsläppen behöver enskilda jordbrukare och skogsägare ändamålsenliga odlingssubstrat producerade i unionen till stöd för lokal livsmedelsproduktion och livsmedelstrygghet. Såsom anges i kommissionens meddelande av den 15 december 2021 om hållbara kretslopp för kol måste nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i en helt cirkulär bioekonomi baserad på hållbara källor, bland annat genom produktion och användning av hållbara avverkade träprodukter och genom gradvis ersättning av fossilbaserade råmaterial, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Denna potential kan dock komma att begränsas om skogsbrukssektorn överregleras.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Förnybara biobaserade material och produkter bidrar till en cirkulär bioekonomi genom att gradvis ersätta fossilbaserade alternativ och alternativ med större miljöavtryck i olika industrier. En bioekonomi för unionen kan öka tillverkningen av produkter för lagring av koldioxid och samtidigt stärka kolsänkorna och förbättra skogarnas hälsa. Att öka användningen av produkter för lagring av koldioxid är viktigt tillsammans med att minska användningen av fossila utsläppsintensiva produkter för att uppnå målen i den europeiska gröna given. Därför bör nya kategorier av alla hållbara produkter för lagring av koldioxid på grundval av IPCC:s riktlinjer, i synnerhet nya innovativa lösningar, införas utöver avverkade träprodukter för att främja frivilliga koldioxidmarknadsåtgärder i markanvändningssektorn. Livscykeln för produkter för lagring av koldioxid bör inte orsaka betydande skada för unionens miljömål i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Enligt kommissionens meddelande av den 15 december 20211a bör koldioxidupptag redovisas på ett öppet sätt och med beaktande av kriterier såsom lagringens varaktighet och risken för omkastning. Medlemsstaterna bör även tillhandahålla uppskattningar av begränsningspotentialen i att ersätta fossila utsläppsintensiva material med trä.
	__________________
	1a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Hållbara kretslopp för kol (COM(2021)0800).

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10b) Nya affärsmodeller, vidareutveckling av bioenergi med teknik för avskiljning och lagring eller användning av koldioxid samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget och de långsiktiga investeringarna i bioekonomin bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden, där små och medelstora företag och familjeföretag i tilltagande grad drabbas av lokaliseringsmässiga nackdelar på grund av otillräcklig infrastruktur och brist på investeringar. En rättvis omställning kräver att små och medelstora industriföretag kan behålla sin socialt stabiliserande roll i sådana områden med nya arbetstillfällen och incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning. I linje med de höjda ambitionerna i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör enskilda jordbrukare och skogsägare få ytterligare stöd för att tillämpa ekosystembaserade metoder samt metoder som främjar biologisk mångfald på sin mark i enlighet med gemensamma regler som fastställts av kommissionen. Medlemsstaterna bör kunna överväga att använda intäkter från auktionering av utsläppsrätter via Europeiska unionens utsläppshandelssystem för detta ändamål.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10c) Med tanke på att ett aktivt hållbart skogsbruk har potential att stärka koldioxidbindningen och motverka skogens åldrande och naturkatastrofer, som hör till de faktorer som har bidragit till minskningen av koldioxidupptaget i marksektorn på senare år, bör uppmuntran ges till hållbara skogsbruksmetoder som respekterar den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft och bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, såsom anges i EU:s skogsstrategi1a.
	__________________
	1a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021)0572).

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10d) Byggindustrin har potential att använda skogsbruksprodukter i stora mängder och lagra koldioxid under många decennier. Därför bör åtgärder vidtas för att ytterligare främja trä som byggmaterial och även för att säkerställa att det därav följande upptaget av utsläpp redovisas i den berörda medlemsstatens totala utsläppsbalans.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande, infört lämpliga åtgärder för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.	(12) Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande och infört lämpliga åtgärder för att stärka de naturliga kolsänkorna på ett sätt som bidrar till att stärka den biologiska mångfalden och för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i förordning (EU) 2018/841 i fråga om fastställandet av de årliga måltilldelningarna för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201137.	(14) För att specificera de krav som fastställs i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att komplettera denna förordning när det gäller att fastställa de årliga måltilldelningarna för medlemsstaterna för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål och för den oberoende expertgranskningen och ange gemensamma bestämmelser och metoder för att säkerställa att de åtgärder som vidtas för att uppfylla medlemsstaternas nationella mål inte orsakar betydande skada för unionens övriga miljömål. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och dessa samråd bör genomföras i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning36a. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________	__________________
	36a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.	(16) På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 203038, från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem39, EU:s skogsstrategi40, EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, EU:s markstrategi40a, Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/200141 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Den satellit- och platsbaserade övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas, med full användning av redan befintliga verktyg såsom den statistiska Lucasundersökningen och med hjälp av avancerad teknik som finns tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.
__________________	__________________
38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 0380).	38 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 0380).
39 COM(2020)0381.	39 COM(2020)0381.
40 […]	40 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021)0572).
	40a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s markstrategi för 2030: Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat, COM(2021)0699.
41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	41 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
42 COM(2021)0082.	42 COM(2021)0082.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) De förväntade antropogena förändringarna av användningen av havsmiljön och sötvattensmiljön, till exempel planerad utbyggnad av havsbaserad energi, den potentiella ökningen av vattenbruksproduktionen och de höjda naturskyddsnivåerna för att uppfylla målen i EU:s strategi för biologisk mångfald kommer att påverka utsläppen av växthusgaser och deras bindning. För närvarande ingår dessa utsläpp och upptag inte i de standardiserade rapporteringstabellerna till UNFCCC. Efter antagandet av rapporteringsmetoden kommer kommissionen att överväga att rapportera om framsteg, genomförbarhet och effekter av att utvidga rapporteringen till havs- och sötvattensmiljö på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om dessa flöden vid genomförandet av översynen i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning.	(17) De förväntade antropogena förändringarna av användningen av havsmiljön och sötvattensmiljön, till exempel planerad utbyggnad av havsbaserad energi, den potentiella ökningen av vattenbruksproduktionen och de höjda naturskyddsnivåerna för att uppfylla målen i EU:s strategi för biologisk mångfald kommer att påverka utsläppen av växthusgaser och deras bindning. För närvarande ingår dessa utsläpp och upptag inte i de standardiserade rapporteringstabellerna till UNFCCC. Efter antagandet av rapporteringsmetoden kommer kommissionen att överväga att rapportera om framsteg, genomförbarhet och effekter av att utvidga rapporteringen till havs-, kust- och sötvattensmiljö på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om dessa flöden vid genomförandet av översynen i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) Med tanke på att ändringarna av bokföringsreglerna ger upphov till ytterligare efterlevnadskostnader för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kompensationsåtgärder vidtas för att förhindra att den totala regelbördan ökar. Innan denna förordning börjar tillämpas bör därför kommissionen lägga fram förslag om att kompensera för den regelbörda som införs genom denna förordning genom översyn eller upphävande av bestämmelser i andra unionsrättsakter som skapar efterlevnadskostnader för den berörda sektorn.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 1 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) medlemsstaternas åtaganden att vidta nödvändiga åtgärder för att gemensamt uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2035 inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, inbegripet andra utsläpp än koldioxid från jordbruksektorn.”	utgår

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 2 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Denna förordning ska också tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier från och med 2031, i någon av de markkategorier som anges i punkt 2 a-j och inom någon av följande sektorer:	utgår
a) Metanbildning i mag-tarmkanalen.
b) Gödselhantering.
c) Risodling.
d) Jordbruksmark.
e) Föreskriven bränning av savanner.
f) Förbränning på platsen av jordbruksavfall.
g) Kalkning.
h) Tillförsel av urea.
i) ”Andra kolhaltiga gödselmedel”.
j) ”övriga”.”.”.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Senast den 30 juni 2024 får varje medlemsstat lägga fram ett nationellt bidrag till det mål för nettoupptag av växthusgaser för 2030 som avses i punkt 2 i denna artikel som överskrider det nationella mål som fastställs i bilaga IIa. Ett sådant bidrag får inbegripas i de integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnas in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att fastställa årliga mål baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål ska fastställas i dessa genomförandeakter Vid tillämpningen av dessa genomförandeakter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.	3. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa årliga mål baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av medlemsstatens mål enligt bilaga IIa samt nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod efter en oberoende expertgranskning som bekräftar att den tekniska korrigeringen är nödvändig och proportionerlig baserat på den förbättrade noggrannheten i de övervakade och insamlade uppgifterna. Den tekniska korrigering som ska läggas till en medlemsstats mål ska motsvara metodbytets effekt på målen och ska fastställas i dessa delegerade akter och offentliggöras. Vid tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16a.	utgår

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035.	utgår
Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen.”

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Medlemsstaterna ska säkerställa att upptag av koldioxid från atmosfären uppmuntras genom ett hållbart skogsbruk som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft, eftersom ett hållbart skogsbruk aktivt bidrar till upptaget av koldioxid.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 4 – punkt 4b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4b. Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som vidtas för att uppnå de nationella målen enligt punkt 2 inte orsakar betydande skada för unionens mål för biologisk mångfald eller andra miljömål.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3a (nytt)

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 5 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) I artikel 5 ska följande punkt införas:
	”5a. Uppgiftsinsamlingen ska förbättras ytterligare genom unionsomfattande harmoniserad övervakning av utvecklingen med avseende på markens organiska kolinnehåll och faktorer som påverkar markförhållandena och markens kollager via årliga Lucasundersökningar.”

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led a

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 9 – rubriken

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Produkter för lagring av koldioxid”	”Hållbara produkter för lagring av koldioxid.”

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led b

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.”	”2. Kommissionen ska senast 2023 anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av hållbart anskaffade produkter för lagring av koldioxid inom alla relevanta biobaserade produktkategorier, inbegripet innovativa biobaserade produkter, biprodukter och restprodukter som ersätter råmaterial baserade på fossila bränslen och som har en koldioxidlagrande effekt, och genom att införa en livscykelbedömning av dessa produkter, inbegripet återvunna sådana, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, samt säkerställa miljömässig integritet. Kommissionen ska senast 2025 bedöma införandet av processer för bioenergi med avskiljning och lagring eller användning av koldioxid i produkter för lagring av koldioxid, med beaktande av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kategorierna av produkter för lagring av koldioxid ska anpassas till relevant unionsrätt för att säkerställa en samstämd övergripande politisk ram för lagring och upptag av koldioxid.”

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 7 – led ba (nytt)

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 9 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) I artikel 9 ska följande punkt läggas till:
	”3a. I de delegerade akter som antas i enlighet med punkt 2 ska kommissionen säkerställa att avverkade träprodukters livscykel inte orsakar betydande skada för unionens miljömål.”

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led a

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 12 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Punkt 3 ska utgå.	utgår

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led b

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 12 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Medlemsstaterna får använda intäkter som genererats genom överföringar i enlighet med punkt 2 för att bekämpa klimatförändringar i unionen eller i tredjeländer och ska underrätta kommissionen om alla sådana åtgärder som vidtagits.	5. Medlemsstaterna ska använda intäkter som genererats genom överföringar i enlighet med punkt 2 för att bekämpa klimatförändringar, skydda den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft, säkerställa att sänkor och reservoarer i marken i förekommande fall bevaras eller förbättras och minska markens sårbarhet för naturliga störningar i unionen eller i tredjeländer och ska underrätta kommissionen om användningen av dessa intäkter och om de vidtagna åtgärderna i de rapporter som avses i artikel 19 förordning (EU) 2018/1999.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 11

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 13 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) medlemsstaten i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, inkluderat några pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras, och	a) medlemsstaten i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, inkluderat några pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras på ett sätt som bidrar till att skydda den biologiska mångfalden och som minskar markens sårbarhet för naturliga störningar,

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 12

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 13a – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Finland har i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999 inkluderat pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras.	a) Finland har i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999 inkluderat pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras på ett sätt som bidrar till att skydda den biologiska mångfalden och minskar markens sårbarhet för naturliga störningar.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 13c – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens årliga mål för något specifikt år under perioden 2026–2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärd tillämpas:	Om kommissionen till följd av den omfattande översyn som den utför 2032 i enlighet med artikel 14.2 finner att en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens årliga mål för något specifikt år under perioden 2026–2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärder tillämpas:

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 14a (nytt)

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 13d (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 13d
	Internationellt samarbete
	Medlemsstaterna får besluta att tillåta att koldioxidkrediter från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk används som kompensation av offentliga eller privata enheter, bland annat på de sätt som föreskrivs i artikel 6.2 och 6.4 i Parisavtalet. För att avlägsna marknadshinder och undvika dubbelräkning ska unionen visa hur internationellt överförbara utsläppsbegränsningsresultat med ursprung i unionen är anpassade till bokföringsramen för LULUCF.”

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 15

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 14 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) synergier mellan begränsning av klimatförändringar och bioekonomin.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 15a (nytt)

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 14 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) I artikel 14 ska följande punkt införas:
	”3a. Efterlevnadsrapporten ska grunda sig på årliga dataset som erhålls från Lucasundersökningarna samt nationella eller regionala markövervakningssystem. Om tidigare LULUCF-register ändras till följd av Lucasundersökningarna ska medlemsstaternas mål enligt bilaga IIa bli föremål för teknisk korrigering i enlighet med artikel 4.2.”

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs.	2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] varje övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 på utsläppsminskningarna och upptagen av växthusgaser i unionen, samt om denna förordnings bidrag till unionens klimatneutralitetsmål och mellanliggande klimatmål enligt förordning (EU) 2021/1119 och till målen i Parisavtalet. Rapporten ska särskilt bedöma behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder, särskilt med beaktande av eventuella framtida förbättringar av övervaknings-, uppgiftsinsamlings- och rapporteringssystemet för skogar i unionen enligt EU:s nya skogsstrategi för 2030 och mot bakgrund av de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs. Rapporten ska beakta de bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga rönen, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC, IPBES och det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 17 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla årliga mål och exempel på styrning som syftar till att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder samt en ram för perioden efter 2035, inbegripet utsläpp och upptag av växthusgaser från ytterligare sektorer, såsom havs- och sötvattensmiljön.”	Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska i förordningens tillämpningsområde särskilt inbegripa utsläpp och upptag av växthusgaser från ytterligare sektorer, såsom havs-, kust- och sötvattensmiljön, på grundval av robusta vetenskapliga metoder. Om så är lämpligt ska förslagen uppdatera metoderna för uppgiftsinsamling, övervakning och rapportering inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, särskilt avseende mark i unionen enligt EU:s nya markstrategi för 2030.”

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18a (nytt)

Förordning (EU) nr 2018/841

Artikel 17 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18a) I artikel 17 ska följande punkt läggas till:
	”2a. Från och med denna förordnings ikraftträdande och fram till 2050 ska kommissionen vart tredje år till Europaparlamentet och rådet rapportera resultaten av en utvärdering av hur förordningen fungerar, bland annat dess effekter på den inre marknadens funktion, konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen i berörda sektorer och omfattningen av koldioxidläckage.
	Senast den 1 januari 2030, och därefter vart femte år fram till 2050, ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet rapportera resultaten av en omfattande utvärdering av de aggregerade makroekonomiska effekterna av de förordningar som utgör 55 %‑paketet1a.
	Kommissionen ska överväga möjliga ändringar av denna förordning med avseende på att förenkla lagstiftningen enligt vad som anges i kommissionens meddelande från 2021 om bättre lagstiftning1b. Kommissionen och de behöriga myndigheterna ska fortlöpande anpassa sig till bästa praxis för administrativa förfaranden och vidta alla åtgärder för att förenkla tillämpningen av denna förordning och begränsa den administrativa bördan till ett minimum.”
	__________________
	1a Kommissionens meddelande (COM(2021)0550) av den 14 juli 2021.
	1b Kommissionens meddelande (COM(2021)0021) av den 29 april 2021.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Bilaga III

Förordning (EU) nr 2018/1999

Bilaga V – del 3 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. Växthusgasinventeringen ska genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och omfatta följande:	Geografiskt explicita uppgifter om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. Medlemsstaterna uppmuntras att utveckla en växthusgasinventering som ska genomföras på grundval av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och omfatta följande:

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Bilaga III

Förordning (EU) nr 2018/1999

Bilaga V – del 3 –stycke 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) Lucas-dataset som genereras genom årliga, harmoniserade undersökningar i alla medlemsstater för att samla in information om marktäckning och markanvändning, mäta kollagren i marken och analysera alla relevanta parametrar som påverkar markens potential att binda koldioxid samt markhälsan. Medlemsstaterna uppmuntras att öka djupet för provtagningen av markens organiska kolinnehåll och kollager, dvs. att som minst använda ett djup på 30 cm enligt Lucas-markprotokollet från 2022.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Bilaga III

Förordning (EU) nr 2018/1999

Bilaga V – del 3 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska från och med 2026 tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för alla uppskattningar av utsläpp och upptag för kolpooler som ingår i områden med markanvändningsenheter med mark med stora kollager som avses i led c ovan, områden med markanvändningsenheter under skydd eller under återställande, som avses i leden d och e ovan, och markanvändningsområden med höga risker för framtiden som avses i led f ovan.”.	Medlemsstaterna ska från och med 2026 sträva efter att tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för alla uppskattningar av utsläpp och upptag för kolpooler som ingår i områden med markanvändningsenheter med mark med stora kollager som avses i led c ovan, områden med markanvändningsenheter under skydd eller under återställande, som avses i leden d och e ovan, och markanvändningsområden med höga risker för framtiden som avses i led f ovan.”.

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att yttrandet utarbetades, fram till dess att det antogs i utskottet:

Enhet och/eller person

Academy of Finland

Bioenergy Europe

Confederation of European Forest Owners (CEPF)

Confederation of European Paper Industries (CEPI)

European Commission, DG CLIMA

European Forest Institute

Finnish Forest Industries

Metsä Group

Ministry of Agriculture and Forestry of Finland

Natural Resources Institute Finland (Luke)

Permanent Representation of Finland to the EU

Statistics Finland

Stora Enso Oyj

St1 Oy

Swedish Forest Industries Federation

The Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners (MTK)

The Finnish Association for Nature Conservation

The Finnish Environment Institute (SYKE)

 

 

 

 

 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn
Referensnummer	COM(2021)0554 – C9-0320/2021 – 2021/0201(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	ITRE 13.9.2021
Föredragande av yttrande  Utnämning	Henna Virkkunen 17.9.2021
Behandling i utskott	26.1.2022
Antagande	22.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 13 16
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Martin Buschmann, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Nicolás González Casares, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Pina Picierno, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Viktor Uspaskich, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Gianna Gancia

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

48	+
NI	Viktor Uspaskich
PPE	François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss
Renew	Nicola Beer, Nicola Danti, Martina Dlabajová, Valter Flego, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen
S&D	Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Pina Picierno, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

 

13	-
ECR	Robert Roos
ID	Markus Buchheit, Georg Mayer
NI	András Gyürk
Verts/ALE	Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa, Marie Toussaint

 

16	0
ECR	Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski, Evžen Tošenovský
ID	Paolo Borchia, Gianna Gancia, Thierry Mariani, Joëlle Mélin, Isabella Tovaglieri
NI	Martin Buschmann, Clara Ponsatí Obiols
The Left	Manuel Bompard, Marc Botenga, Marisa Matias

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn
Referensnummer	COM(2021)0554 – C9-0320/2021 – 2021/0201(COD)
Framläggande för parlamentet	14.7.2021
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Rådgivande utskott  Tillkännagivande i kammaren	BUDG 13.9.2021	ITRE 13.9.2021	IMCO 13.9.2021	TRAN 13.9.2021
	AGRI 13.9.2021
Inget yttrande avges  Beslut	BUDG 31.8.2021	IMCO 1.9.2021
Associerat/associerade utskott  Tillkännagivande i kammaren	AGRI 11.11.2021
Föredragande  Utnämning	Ville Niinistö 13.9.2021
Behandling i utskott	11.10.2021	26.1.2022
Antagande	17.5.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 37 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mathilde Androuët, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Hildegard Bentele, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Marian-Jean Marinescu, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Nicola Procaccini, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Ivan Vilibor Sinčić, Linea Søgaard-Lidell, Maria Spyraki, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Michael Bloss, Manuel Bompard, Milan Brglez, Stelios Kympouropoulos, Manuela Ripa, Christel Schaldemose, Vincenzo Sofo, Idoia Villanueva Ruiz
Ingivande	24.5.2022

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44	+
NI	Ivan Vilibor Sinčić
Renew	Pascal Canfin, Martin Hojsík, Jan Huitema, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner, Michal Wiezik
S&D	Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Milan Brglez, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Christel Schaldemose, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken
The Left	Malin Björk, Manuel Bompard, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Idoia Villanueva Ruiz, Mick Wallace
Verts/ALE	Margrete Auken, Michael Bloss, Bas Eickhout, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus, Manuela Ripa

 

37	-
ECR	Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Nicola Procaccini, Rob Rooken, Vincenzo Sofo, Alexandr Vondra, Anna Zalewska
ID	Mathilde Androuët, Aurélia Beigneux, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin
NI	Edina Tóth
PPE	Traian Băsescu, Hildegard Bentele, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Stelios Kympouropoulos, Esther de Lange, Peter Liese, Marian-Jean Marinescu, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Christine Schneider, Maria Spyraki, Pernille Weiss

 

6	0
ID	Simona Baldassarre, Marco Dreosto, Silvia Sardone
Renew	Andreas Glück
S&D	Javi López, César Luena

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

• [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [2] Ännu ej offentliggjort i EUT.