BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

24.5.2022 - (COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Peter Liese
Föredragande av yttrande (*):
José Manuel Fernandes och Valérie Hayer, budgetutskottet
Mauri Pekkarinen, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-214 (PDF - 503 KB)
• 001-214 (DOC - 137 KB)
• 215-222/REV1 (PDF - 129 KB)
• 215-222/REV1 (DOC - 30 KB)
• 223-229/REV1 (PDF - 127 KB)
• 223-229/REV1 (DOC - 80 KB)
• 230-235 (PDF - 130 KB)
• 230-235 (DOC - 82 KB)
• 236-241 (PDF - 122 KB)
• 236-241 (DOC - 80 KB)
• 242-244 (PDF - 112 KB)
• 242-244 (DOC - 25 KB)
• 245-245/REV1 (PDF - 111 KB)
• 245-245/REV1 (DOC - 20 KB)
• 246-246 (PDF - 101 KB)
• 246-246 (DOC - 70 KB)
• 247-248 (PDF - 114 KB)
• 247-248 (DOC - 23 KB)
• 249-249/REV1 (PDF - 112 KB)
• 249-249/REV1 (DOC - 22 KB)
• 250-253 (PDF - 130 KB)
• 250-253 (DOC - 27 KB)
• 254-254 (PDF - 107 KB)
• 254-254 (DOC - 21 KB)
• 255-255/REV1 (PDF - 114 KB)
• 255-255/REV1 (DOC - 21 KB)
• 256-256 (PDF - 118 KB)
• 256-256 (DOC - 21 KB)
• 257-257/REV1 (PDF - 103 KB)
• 257-257/REV1 (DOC - 29 KB)
• 258-259 (PDF - 118 KB)
• 258-259 (DOC - 23 KB)
• 260-264 (PDF - 118 KB)
• 260-264 (DOC - 27 KB)
• 265-265 (PDF - 100 KB)
• 265-265 (DOC - 20 KB)
• 266-267 (PDF - 107 KB)
• 266-267 (DOC - 23 KB)
• 268-268 (PDF - 96 KB)
• 268-268 (DOC - 20 KB)
• 269-277 (PDF - 123 KB)
• 269-277 (DOC - 31 KB)
• 278-286 (PDF - 139 KB)
• 278-286 (DOC - 35 KB)
• 287-289 (PDF - 111 KB)
• 287-289 (DOC - 75 KB)
• 290-299 (PDF - 170 KB)
• 290-299 (DOC - 39 KB)
• 300-309 (PDF - 152 KB)
• 300-309 (DOC - 35 KB)
• 310-319 (PDF - 164 KB)
• 310-319 (DOC - 38 KB)
• 320-326 (PDF - 148 KB)
• 320-326 (DOC - 31 KB)
• 327-331 (PDF - 152 KB)
• 327-331 (DOC - 28 KB)
• 332-332 (PDF - 117 KB)
• 332-332 (DOC - 74 KB)
• 333-333 (PDF - 112 KB)
• 333-333 (DOC - 21 KB)
• 334-334 (PDF - 107 KB)
• 334-334 (DOC - 20 KB)
• 335-344 (PDF - 152 KB)
• 335-344 (DOC - 38 KB)
• 345-354 (PDF - 141 KB)
• 345-354 (DOC - 34 KB)
• 355-364 (PDF - 143 KB)
• 355-364 (DOC - 34 KB)
• 365-367 (PDF - 123 KB)
• 365-367 (DOC - 25 KB)
• 368-377 (PDF - 148 KB)
• 368-377 (DOC - 33 KB)
• 378-387 (PDF - 148 KB)
• 378-387 (DOC - 36 KB)
• 388-397 (PDF - 162 KB)
• 388-397 (DOC - 37 KB)
• 398-400 (PDF - 125 KB)
• 398-400 (DOC - 24 KB)
• 401-401 (PDF - 115 KB)
• 401-401 (DOC - 72 KB)
• 402-405 (PDF - 115 KB)
• 402-405 (DOC - 25 KB)
• 406-415 (PDF - 130 KB)
• 406-415 (DOC - 85 KB)
• 416-425 (PDF - 139 KB)
• 416-425 (DOC - 109 KB)
• 426-435 (PDF - 139 KB)
• 426-435 (DOC - 88 KB)
• 436-445 (PDF - 136 KB)
• 436-445 (DOC - 87 KB)
• 446-455 (PDF - 142 KB)
• 446-455 (DOC - 87 KB)
• 456-465 (PDF - 132 KB)
• 456-465 (DOC - 77 KB)
• 466-475 (PDF - 132 KB)
• 466-475 (DOC - 87 KB)
• 476-485 (PDF - 129 KB)
• 476-485 (DOC - 87 KB)
• 486-495 (PDF - 129 KB)
• 486-495 (DOC - 84 KB)
• 496-505 (PDF - 145 KB)
• 496-505 (DOC - 90 KB)
• 506-506/REV1 (PDF - 104 KB)
• 506-506/REV1 (DOC - 72 KB)
• 506-515 (PDF - 134 KB)
• 506-515 (DOC - 86 KB)
• 516-525 (PDF - 143 KB)
• 516-525 (DOC - 89 KB)
• 526-535 (PDF - 136 KB)
• 526-535 (DOC - 86 KB)
• 536-545 (PDF - 133 KB)
• 536-545 (DOC - 87 KB)
• 546-555 (PDF - 121 KB)
• 546-555 (DOC - 74 KB)
• 556-565 (PDF - 127 KB)
• 556-565 (DOC - 84 KB)
• 566-575 (PDF - 135 KB)
• 566-575 (DOC - 87 KB)
• 568-568/REV1 (PDF - 98 KB)
• 568-568/REV1 (DOC - 72 KB)
• 576-585 (PDF - 135 KB)
• 576-585 (DOC - 84 KB)
• 586-595 (PDF - 127 KB)
• 586-595 (DOC - 88 KB)
• 596-605 (PDF - 140 KB)
• 596-605 (DOC - 86 KB)
• 606-615 (PDF - 131 KB)
• 606-615 (DOC - 85 KB)
• 616-625 (PDF - 132 KB)
• 616-625 (DOC - 84 KB)
• 626-628 (PDF - 126 KB)
• 626-628 (DOC - 77 KB)
• 629-638 (PDF - 133 KB)
• 629-638 (DOC - 35 KB)
• 639-645 (PDF - 124 KB)
• 639-645 (DOC - 29 KB)
• 646-653 (PDF - 136 KB)
• 646-653 (DOC - 32 KB)
• 654-654 (PDF - 105 KB)
• 654-654 (DOC - 71 KB)
• 655-657 (PDF - 114 KB)
• 655-657 (DOC - 26 KB)
• 658-667 (PDF - 126 KB)
• 658-667 (DOC - 32 KB)
• 668-674 (PDF - 125 KB)
• 668-674 (DOC - 30 KB)
• 675-675 (PDF - 92 KB)
• 675-675 (DOC - 49 KB)
• 676-679 (PDF - 125 KB)
• 676-679 (DOC - 28 KB)
• 680-680 (PDF - 550 KB)
• 680-680 (DOC - 176 KB)
• 681-681 (PDF - 125 KB)
• 681-681 (DOC - 79 KB)
• 682-682 (PDF - 96 KB)
• 682-682 (DOC - 49 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

(COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0551),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0318/2021),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av det motiverade yttrande från den tjeckiska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 8 december 2021[1],

– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 april 2022[2],

– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från budgetutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för utveckling och utskottet för transport och turism,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0162/2022).

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

 

Ändringsförslag  1

 

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)3. Dess parter har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.	(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)3. Dess parter har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att en begränsning av ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer avsevärt skulle minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser, och de åtog sig att skärpa sina 2030-mål före utgången av 2022 för att överbrygga ambitionsgapet, i linje med resultaten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC). Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om gemensamt men olikartat ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden. Översynen av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU:s utsläppshandelssystem), inklusive dess reserv för marknadsstabilitet, är en unik möjlighet.
__________________	__________________
3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).	3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

Ändringsförslag  2

 

Förslag till direktiv

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) Behovet av att hålla Parisavtalets mål på 1,5 °C vid liv har blivit ännu mer akut efter rönen i IPCC:s rapport av den 7 augusti 2021 ”Climate Change 2021: The Physical Science Basis”. IPCC kom fram till att den globala temperaturen kommer att uppnå eller överskrida gränsvärdet på 1,5 °C tidigare än man förut väntat sig, nämligen inom de kommande 20 åren. IPCC kom också fram till att utan omedelbara och ambitiösa minskningar av växthusgasutsläppen kommer det inte längre vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till nära 1,5 °C eller ens 2 °C. I sin rapport av den 28 februari 2022 ”Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability” konstaterade dessutom IPCC, med mycket hög tillförlitlighet, att klimatförändringarna är ett hot mot människors välbefinnande och planetens hälsa. Ytterligare förseningar i samordnade föregripande globala åtgärder för anpassning och begränsning kommer att innebära att man missar en kort och begränsad period av möjligheter för att säkra en hållbar framtid där alla kan leva.

Ändringsförslag  3

 

Förslag till direktiv

Skäl 1b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1b) Behovet av brådskande åtgärder accentueras ytterligare av att extrema väderförhållanden blivit allt vanligare och intensivare som en direkt följd av klimatförändringarna. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har både antalet katastrofer som rapporterats över hela världen och omfånget av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de senaste 20 åren, och mycket av denna ökning motsvarar den avsevärda ökningen av antalet klimatrelaterade katastrofer.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till direktiv

Skäl 1c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1c) Unionen bör därför ta itu med detta nödläge genom att intensifiera sina insatser och bli en internationell ledare i kampen mot klimatförändringarna, samtidigt som man låter principerna om rättvisa och om gemensamt men olikartat ansvar och respektive förmåga komma till uttryck i enlighet med artikel 2.2 i Parisavtalet.

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv

Skäl 1d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1d) I sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget1a uppmanade Europaparlamentet kommissionen att vidta omedelbara och ambitiösa åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och undvika en massiv förlust av biologisk mångfald, bland annat genom att åtgärda bristen på enhetlighet i unionens rådande politik som rör klimat- och miljönödläget och genom att se till att alla relevanta framtida lagstiftnings- och budgetförslag till fullo överensstämmer med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C och att de inte bidrar till förlust av biologisk mångfald.
	_________________
	1a EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given som antogs av kommissionen den 11 december 20194.	(2) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står därför i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given som antogs av kommissionen den 11 december 20194.
__________________	__________________
4 COM(2019)640 final.	4 COM(2019)640 final.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade grupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med minoritetsbakgrund vad gäller etniskt ursprung. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.	(3) Den europeiska gröna given bildar utgångspunkten för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050, och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter, i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11191a. Den fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ingen lämnas utanför i en rättvis omställning som också åtgärdar energifattigdomen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar arbetstagare från olika sektorer och vartdera könet på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade och utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med minoritetsbakgrund vad gäller etniskt ursprung och personer och hushåll med låga eller medellåga inkomster. Den innebär också större utmaningar för vissa regioner, särskilt strukturellt missgynnade regioner, perifera områden samt öar. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande.
	__________________
	1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) EU:s utsläppshandelssystem är en hörnsten i unionens klimatpolitik och utgör dess viktigaste verktyg för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. I linje med de åtaganden som gjordes vid COP26 i Glasgow om att årligen se över de nationellt fastställda bidragen bör kommissionen se över sitt nationellt fastställda bidrag för att redovisa alla sektorer som ingår i EU:s utsläppshandelssystem i samband med denna översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG1a.
	_________________
	1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Ändringsförslag  9

 

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Nödvändigheten och värdet av den europeiska gröna given har endast ökat mot bakgrund av de allvarliga effekterna av covid-19-pandemin på unionsmedborgarnas liv och hälsa, arbetsvillkor och välbefinnande, som har visat att vårt samhälle och vår ekonomi behöver förbättra motståndskraften mot externa chocker och agera tidigt för att förebygga eller mildra dem. EU:s medborgare fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta särskilt gäller för klimatförändringarna5.	(4) Nödvändigheten och värdet av en väl genomfärd europeisk grön giv har endast ökat mot bakgrund av de allvarliga effekterna av covid-19-pandemin på unionsmedborgarnas liv och hälsa, arbetsvillkor och välbefinnande, som har visat att vårt samhälle och vår ekonomi behöver förbättra motståndskraften mot externa chocker och agera tidigt för att förebygga eller mildra dem på ett rättvist sätt där ingen lämnas utanför, inte heller de som löper risk för energifattigdom. EU:s medborgare fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta särskilt gäller för klimatförändringarna5.
__________________	__________________
5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringar, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv).	5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringar, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv).

Ändringsförslag  10

 

Förslag till direktiv

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Den europeiska gröna given bör säkerställa skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet och social utveckling för alla. För att vara socialt godtagbar bör den klimatambition som föreslås i detta direktiv åtföljas av en motsvarande social ambition, i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den europeiska gröna givens agenda bör vara ett tillfälle att bibehålla och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, främja anständigt arbete, höja arbetsnormerna, stärka den sociala dialogen och de kollektiva kollektivförhandlingarna, motverka diskriminering på arbetsplatsen och främja jämställdhet. Om dessa mål ska uppnås bör mekanismer för en rättvis omställning komplettera alla de insatser som föreslås inom ramen för den gröna given och 55 %-paketet.

Ändringsförslag  11

 

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11197 har unionen förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 i lagstiftningen. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.	(6) Genom förordning (EU) 2021/1119 har unionen i lagstiftning förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.
__________________
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

Ändringsförslag  12

 

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Alla sektorer inom ekonomin måste bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen i EU:s utsläppshandelssystem, som fastställdes i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG8 om att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt främja minskade utsläpp av växthusgaser, höjas på ett sätt som står i proportion till detta nettominskningsmål för hela ekonomin till 2030.	(7) Alla sektorer inom ekonomin måste bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen i EU:s utsläppshandelssystem, som fastställdes i direktiv 2003/87/EG om att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt främja minskade utsläpp av växthusgaser, höjas på ett sätt som står i proportion till detta nettominskningsmål för hela ekonomin till 2030 samt unionens mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.
__________________
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Ändringsförslag  13

 

Förslag till direktiv

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) EU:s system för handel med utsläppsrätter bör uppmuntra produktion i anläggningar som helt eller delvis minskar utsläppen av växthusgaser. Beskrivningen av vissa verksamhetskategorier i bilaga I till direktiv 2003/87/EG bör därför ändras för att säkerställa likabehandling av anläggningar i de berörda sektorerna. Dessutom bör gratis tilldelning för tillverkningen av en produkt vara oberoende av typen av produktionsprocess. Det är därför nödvändigt att ändra definitionen av de produkter, processer och utsläpp som omfattas av vissa referensvärden för att säkerställa lika villkor för ny och befintlig teknik. Det är också nödvändigt att frikoppla uppdateringen av riktmärkesvärdena för raffinaderier och vätgas för att återspegla den ökande betydelsen av vätgasproduktion utanför raffinaderisektorn.	(8) EU:s system för handel med utsläppsrätter bör uppmuntra produktion i anläggningar som helt eller delvis minskar utsläppen av växthusgaser. Beskrivningen av vissa verksamhetskategorier i bilaga I till direktiv 2003/87/EG bör därför ändras för att säkerställa likabehandling av anläggningar i de berörda sektorerna. Dessutom bör gratis tilldelning för tillverkningen av en produkt vara oberoende av typen av produktionsprocess. Det är därför nödvändigt att ändra definitionen av de produkter, processer och utsläpp som omfattas av vissa referensvärden för att säkerställa lika villkor för ny och befintlig teknik. Det är också nödvändigt att frikoppla uppdateringen av riktmärkesvärdena för raffinaderier och vätgas för att återspegla den ökande betydelsen av produktion av grön vätgas utanför raffinaderisektorn.

Ändringsförslag  14

 

Förslag till direktiv

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Vid utformningen av principer för att fastställa förhandsriktmärken i enskilda sektorer och delsektorer bör kommissionen samråda med berörda parter, bland annat i berörda sektorer och delsektorer, företrädare för det civila samhället och det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG13 eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag.	(13) Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande, däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag.
__________________	__________________
13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).	13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

Ändringsförslag  16

 

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) EU:s utsläppshandelssystem bör i möjligaste mån undvika obefogade undantag och snedvridande åtgärder. På lång sikt bör alla sektorer spela en roll för att bidra till uppnåendet av klimatneutralitet inom unionen senast 2050, och alla koldioxidutsläpp bör omfattas av lämpliga politiska unionsinstrument. Ett inbegripande av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem skulle bidra till den cirkulära ekonomin genom att uppmuntra återvinning, återanvändning och reparation av produkter och samtidigt även bidra till utfasningen av fossila bränslen i hela ekonomin. Eftersom återvinnings- och regenereringsverksamhet redan omfattas av utsläppshandelssystemet skulle ett inbegripande av kommunala avfallsförbränningsanläggningar stärka incitamenten till hållbar avfallshantering i linje med avfallshierarkin. Detta skulle komplettera andra delar av unionens avfallslagstiftning. Att inbegripa avfallsförbränning i utsläppshandelssystemet skulle även skapa lika villkor mellan regioner som har införlivat kommunal avfallsförbränning i tillämpningsområdet och på så vis minska risken för skattekonkurrens regioner emellan. För att undvika avledning av avfall från kommunala avfallsförbränningsanläggningar till deponier i unionen, vilka genererar metanutsläpp, och export av avfall till tredjeländer, med potentiellt skadlig miljöpåverkan, bör inbegripandet av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i direktiv 2003/87/EG från och med den 1 januari 2026 dock föregås av en konsekvensbedömning senast den 31 december 2024, som vid behov bör åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att förebygga sådan avledning och export av avfall.

Ändringsförslag  17

 

Förslag till direktiv

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b)  Alla utsläpp av växthusgaser som avskiljs och överförs för användning genom processer för avskiljning och användning av koldioxid (CCU) och som inte är permanent kemiskt bundna i en produkt på ett sätt som gör att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande bör redovisas. Att redovisa utsläppen på den plats där de frigörs i atmosfären skulle dock leda till att utsläppen underskattas när inte alla steg i processen är med, särskilt utsläppen från avfallsförbränningsanläggningar, som omfattas av koldioxidprissättning. För att reglera avskiljning av koldioxid på ett sätt som minskar nettoutsläppen, säkerställer att alla utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks och samtidigt skapar ekonomiska incitament bör kommissionen bedöma hur man ska redovisa utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts så att de är kemiskt bundna i en produkt på grundval av en livscykelanalys av produkten, till exempel om de används för tillverkning av en produkt eller om en sådan proportionell minskning bidrar till innovativ nationell politik som godkänts av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten för att säkerställa och stimulera samarbete mellan sektorer, och kommissionen bör vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att inbegripa en transparent, jämförbar och tillförlitlig metod.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till direktiv

Skäl 13c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13c) I linje med förordning (EU) 2021/1119 bör förtur ges åt direkta utsläppsminskningar, som måste kompletteras med ökade koldioxidupptag för att klimatneutralitet ska uppnås. På medellång sikt kan koldioxidupptag redan bidra till att höja ambitionsnivån över unionens klimatmål för 2030, som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Därför bör kommissionen undersöka hur negativa utsläpp till följd av växthusgaser som tas upp från atmosfären och lagras säkert och permanent, till exempel genom direkt avskiljning från luft, kan redovisas och stimuleras i utsläppshandeln, bland annat genom att föreslå ett tydligt tillämpningsområde och strikta kriterier och skyddsåtgärder för att säkerställa att sådana upptag inte kompenserar för nödvändiga utsläppsminskningar utan är äkta och permanenta.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till direktiv

Skäl 13d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13d) Enligt kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen kommer 26 % av kontinentens metanutsläpp från avfall. Uppskattningsvis kommer deponier och soptippar år 2025 att stå för 8–10 % av alla antropogena växthusgasutsläpp i världen. Unionen bör sträva efter att avsevärt minska deponeringen av avfall i unionen och i alla händelser undvika att ett framtida inbegripande av avfallsförbränning i EU:s utsläppshandelssystem skapar ojämlika villkor eller leder till ökad deponering av avfall. Kommissionen bör därför även bedöma huruvida det är möjligt och genomförbart att inbegripa alla avfallshanteringsprocesser, såsom avfallsdeponering, fermentering, kompostering och mekanisk-biologisk behandling, i EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Internationell sjötransportverksamhet, som innebär resor mellan hamnar under två olika medlemsstaters jurisdiktion eller mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, har varit det enda transportmedel som inte ingått i unionens tidigare åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor som avgår i en medlemsstat och anländer till en annan medlemsstat eller ett tredjeland har ökat med omkring 36 % sedan 1990. Dessa utsläpp motsvarar nästan 90 % av alla utsläpp från unionens sjöfart, eftersom utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor från och till samma medlemsstat har minskat med 26 % sedan 1990. Om inga åtgärder vidtas beräknas utsläppen från internationella sjötransporter öka med omkring 14 % mellan 2015 och 2030 och med 34 % mellan 2015 och 2050. Om sjötransporternas effekter på klimatförändringarna ökar på det sätt som förutses skulle detta avsevärt undergräva de minskningar som andra sektorer gör för att bekämpa klimatförändringarna.	(14) Internationell sjötransportverksamhet, som innebär resor mellan hamnar under två olika medlemsstaters jurisdiktion eller mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, har varit det enda transportmedel som inte ingått i unionens tidigare åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor som avgår i en medlemsstat och anländer till en annan medlemsstat eller ett tredjeland har ökat med omkring 36 % sedan 1990. Dessa utsläpp motsvarar nästan 90 % av alla utsläpp från unionens sjöfart, eftersom utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor från och till samma medlemsstat har minskat med 26 % sedan 1990. Om inga åtgärder vidtas beräknas utsläppen från internationella sjötransporter öka med omkring 14 % mellan 2015 och 2030 och med 34 % mellan 2015 och 2050. Om sjötransporternas effekter på klimatförändringarna ökar på det sätt som förutses skulle detta avsevärt undergräva de minskningar som andra sektorer gör för att bekämpa klimatförändringarna och på så vis uppnå målet om minskade nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin fram till 2030, unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 samt Parisavtalets mål.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till direktiv

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Internationell sjötransport är det enda transportslag som inte har inbegripits i unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, trots att Europaparlamentet upprepade gånger har begärt att alla sektorer i ekonomin ska delta i den gemensamma ansträngningen för att fullborda omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och senast 2050, i linje med unionens åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Koldioxid är fortfarande den främsta orsaken till sjötransportens klimatpåverkan, beräknad utifrån en faktor för global uppvärmningspotential under 100 år, och utgör 98 % eller, om sot tas med, 91 % av de totala internationella växthusgasutsläppen i koldioxidekvivalenter. Enligt en rapport med titeln ”Fourth IMO Greenhouse Gas Study” från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), som offentliggjordes 2020, hade emellertid metanutsläppen ökat med 87 % under perioden 2012–2018. Därför bör både koldioxid- och metanutsläpp och dikväveoxid tas med när EU:s utsläppshandelssystem utvidgas till att omfatta sjötransportverksamhet, i linje med de ändringar som Europaparlamentet antog den 16 september 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757, så att vederbörlig hänsyn tas till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja. Följaktligen bör en administrerande myndighet säkerställa att rederier övervakar och rapporterar aggregerade utsläppsuppgifter, bland annat för koldioxid, metan och dikväveoxid, för att säkerställa enhetlighet med förordning (EU) .../.... [FuelEU Maritime]. Vidare bör kommissionen senast den 31 december 2024 bedöma, och till Europaparlamentet och rådet rapportera, hur det globala klimatet påverkas av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, dikväveoxid och metan samt partiklar med global uppvärmningspotential och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om inbegripande av sådana utsläpp och partiklar från sjötransportverksamhet i tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  22

 

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) 2013 antog kommissionen en strategi för att gradvis integrera utsläppen från sjöfarten i unionens politik för att minska växthusgasutsläppen. Som ett första steg i denna strategi inrättade unionen ett system för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjötransporter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/75714, vilket ska följas av att minskningsmål fastställs för sjöfartssektorn och av tillämpning av en marknadsbaserad åtgärd. I linje med det åtagande som medlagstiftarna uttryckte i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41015 bör åtgärder från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) eller unionen inledas 2023, inbegripet förberedande arbete med antagande och genomförande av en åtgärd som säkerställer att sektorn på lämpligt sätt bidrar till de insatser som krävs för att uppnå de mål som överenskommits enligt Parisavtalet och att vederbörlig hänsyn tas till alla berörda parter.	(15) 2013 antog kommissionen en strategi för att gradvis integrera utsläppen från sjöfarten i unionens politik för att minska växthusgasutsläppen. Som ett första steg i denna strategi inrättade unionen ett system för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjötransporter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/75714, vilket ska följas av att minskningsmål fastställs för sjöfartssektorn och av tillämpning av en marknadsbaserad åtgärd. I linje med det åtagande som medlagstiftarna uttryckte i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41015 bör åtgärder från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) eller unionen inledas 2023, inbegripet förberedande arbete med antagande och genomförande av en åtgärd som säkerställer att sektorn på lämpligt sätt bidrar till de insatser som krävs för att uppnå de mål som överenskommits enligt Parisavtalet och att vederbörlig hänsyn tas till alla berörda parter. För att öka miljöeffektiviteten i unionens åtgärder och undvika illojal konkurrens och incitament att kringgå dem bör tillämpningsområdet för förordning (EU) 2015/757 ändras till att omfatta fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 ton från och med den 1 januari 2024. För att en proportionerlig administrativ börda ska säkerställas bör operatörer av fartyg med en bruttodräktighet på mindre än 5 000 ton endast vara skyldiga att rapportera den information som är relevant för att sådana fartyg ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2027, särskilt bränsletyp, koldioxidfaktor och energitäthet.
__________________	__________________
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).	14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).
15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).	15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

Ändringsförslag  23

 

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och bör uppmuntras. De framsteg som IMO har gjort på senare tid är välkomna men dessa åtgärder kommer inte att vara tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet.	(16) I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och bör uppmuntras. Den senaste tidens utveckling inom ramen för IMO räcker emellertid inte för att uppnå målen i Parisavtalet. Med tanke på sjöfartens internationella karaktär bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ytterligare intensifiera de diplomatiska insatserna för att göra framsteg med utvecklingen av en global marknadsbaserad åtgärd på IMO-nivå.

Ändringsförslag  24

 

Förslag till direktiv

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Hamnanlöp i angränsande länder utanför EU i syfte att kringgå kraven skulle allvarligt kunna äventyra effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem i fråga om sjötransporter, eftersom detta inte skulle minska de totala sjöfartsutsläppen. De totala utsläppen skulle till och med kunna öka av sådana hamnanlöp, i synnerhet då kringgåendet leder till längre resor till och från tredjeländer med lägre miljönormer. Därför bör kommissionen övervaka, och vartannat år från och med ... [året efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] rapportera om, genomförandet av kapitlet om sjötransport och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv, och bör vid behov lägga fram ett ändringsförslag för att hantera eventuella belägg för hamnanlöp som görs i syfte att kringgå kraven.

Ändringsförslag  25

 

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin16. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU, samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden 2023–2025. I den mån färre utsläppsrätter överlämnas än de verifierade utsläppen från sjötransporter under de åren, efter att skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter för varje år har fastställts, bör motsvarande antal utsläppsrätter annulleras för att skydda systemets miljöintegritet. Från och med 2026 bör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året.	(17) Växthusgasutsläppen från sjöfartssektorn utgör ungefär 2,5 % av unionens utsläpp. Avsaknaden av beslutsamma åtgärder inom ramen för IMO har hämmat innovation och införandet av de åtgärder som krävs för att minska utsläppen i sektorn. I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar med sin skäliga andel till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin16. Överlämnande av utsläppsrätter för rederier bör vara helt genomfört från och med 2024, och rederierna bör överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar sådana utsläpp och samtidigt medger undantag under strikta villkor om tredjeländer tar ansvar för sådana utsläpp eller om det finns en marknadsbaserad IMO-åtgärd som omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Från och med 2027 bör utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn således omfatta utsläpp från resor till och från tredjeländer, samtidigt som undantag medges för hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion; undantagen bör beviljas under strikta villkor, särskilt om ett tredjeland har en mekanism för koldioxidprissättning eller, genom ett bilateralt eller multilateralt avtal mellan unionen och ett eller flera tredjeländer, har inrättat en mekanism för koldioxidprissättning kopplad till EU:s utsläppshandelssystem, i enlighet med artikel 25 i direktiv 2003/87/EG, för att sätta ett tak på och minska utsläppen till en nivå som minst motsvarar den i EU:s utsläppshandelssystem, alltså en bindande mekanism för att sätta ett tak på, minska och prissätta sjöfartens utsläpp av växthusgaser, vilket leder till en absolut utsläppsminskning som minst motsvarar en situation där 100 % av dessa utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller där ett tredjeland ingår i någon av kategorierna minst utvecklade länder eller små östater under utveckling och har lägre BNP per capita än unionsgenomsnittet och inkluderar sådana utsläpp i sina nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet.
__________________	__________________
16 Parisavtalet, artikel 4.4.	16 Parisavtalet, artikel 4.4.

Ändringsförslag  26

Förslag till direktiv

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) Klimatförändringarnas skadliga effekter påverkar respekten för mänskliga rättigheter, däribland rätten till mat, vatten, sanitet, hälsa, en anständig bostad och liv. I Parisavtalets tredje pelare för klimatåtgärder placerades skador och förluster som slår oproportionerligt hårt mot människor som lever i utsatthet, ursprungsbefolkningar, kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning. Låginkomstländer, lägre medelinkomstländer och de minst utvecklade länderna är de mest sårbara för klimatförändringarnas effekter. Även om deras bidrag till växthusgaserna i atmosfären är mycket litet eller till och med försumbart tenderar de att utsättas hårdare för klimatförändringarnas effekter, särskilt med tanke på infrastrukturens skick och befolkningens levnadsvillkor. Dessa länder befinner sig nu i en katastrofal situation på grund av en kombination av det globala misslyckandet att få bukt med växthusgasutsläppen, som ökar deras anpassningsbehov och anpassningskostnader alltmer, och de statsskuldskriser som orsakats av covid‑19-pandemin och den tillhörande ”skuldpandemin”.

Ändringsförslag  27

 

Förslag till direktiv

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b) Kommissionen, rådet och Europaparlamentet bör samarbeta med tredjeländer för att underlätta acceptansen för bestämmelserna av direktiv 2003/87/EG vad gäller sjötransportverksamhet och för att stärka det internationella samarbetet på detta område. Samtidigt bör kommissionen, rådet och Europaparlamentet arbeta för att skärpa de globala åtgärderna via IMO.

Ändringsförslag  28

Förslag till direktiv

Skäl 17c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17c) Det behövs betydande ekonomiska resurser för att genomföra Parisavtalet, och unionen är fortsatt fast besluten att bidra till de utvecklade ländernas mål att gemensamt, från olika källor, uppbringa 100 miljarder US-dollar per år med början 2020 till stöd för utvecklingsländerna. Beslutet från COP24 om att från och med 2025 ha ett ambitiösare mål som går bortom det nuvarande åtagandet är ett steg i rätt riktning, men de utvecklade ländernas faktiska utfästelser ligger fortfarande långt under det kollektiva målet, och denna lucka måste täppas till. Unionen och dess medlemsstater bör öka sina ansträngningar för att mobilisera en internationell klimatfinansiering för utvecklingsländer och ta fram en internationell färdplan som anger varje utvecklat lands skäliga andel av det ekonomiska åtagandet på 100 miljarder US-dollar samt mekanismer för att säkerställa att åtagandena blir verklighet. Från och med 2025 bör tillväxtekonomierna bidra till den i framtiden ökade internationella klimatfinansieringen.

Ändringsförslag  29

Förslag till direktiv

Skäl 17d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17d) Kommissionen bör bistå utvecklingsländerna och utöka sitt stöd till dessa, bland annat genom EU:s utsläppshandelssystem, för att stärka deras anpassningsförmåga och klimatresiliens. Kollektiva utfästelser från unionen om stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländerna skulle ge unionen ökat inflytande i UNFCCC‑förhandlingarna, medan bidrag genom den gröna klimatfonden även skulle uppmuntra andra länder att bidra till fonden med en del av intäkterna från sina egna system för koldioxidprissättning. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet där den undersöker behoven av utfasning av fossila bränslen i utvecklingsländer genom att bedöma växthusgasutsläppen i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM.

Ändringsförslag  30

Förslag till direktiv

Skäl 17e (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17e) Unionen och dess medlemsstater är de som tillhandahåller mest offentlig klimatfinansiering. Finansiering av klimatåtgärder är av väsentlig betydelse, eftersom många utvecklingsländer har villkorsbetingade nationellt fastställda bidrag vars uppnående är beroende av ekonomiskt stöd. Kommissionen bör stödja utvecklingsländerna i arbetet med att fasa ut fossila bränslen i sina industrier, särskilt i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM, i syfte att göra det lättare för dem att nå utsläppsminskningsmålen för hela ekonomin i överensstämmelse med Parisavtalet. Man bör särskilt prioritera behoven i de minst utvecklade länderna genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem för att finansiera klimatåtgärder, framför allt anpassning till klimatförändringarnas effekter.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till direktiv

Skäl 17f (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17f) Att förnya flottorna av isklassade fartyg och utveckla innovativ teknik som minskar utsläppen från sådana fartyg vid färd under vinterförhållanden kommer att ta tid och kräva ekonomiskt stöd. Den utformning som gör att isklassade fartyg kan färdas under isförhållanden leder i dag till att de genererar mer utsläpp både på öppet vatten och under isförhållanden än fartyg av liknande storlek som är utformade för att färdas enbart på öppet vatten. I genomsnitt förbrukar isklassade fartyg 2–5 % mer bränsle när de färdas på öppet vatten än fartyg av liknande storlek som är utformade för att färdas enbart på öppet vatten. En flaggneutral metod som beaktar isförhållandena i unionens norra delar bör därför genomföras inom ramen för detta direktiv för att göra det möjligt för rederier att överlämna färre utsläppsrätter på grund av sina fartygs isklass eller färd under isförhållanden, eller bådadera, till och med den 31 december 2029. Det innebär att rederier från och med 2030 bör vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter som motsvarar 100 % av de verifierade utsläpp som rapporterats för respektive år, oaktat deras fartygs isklass och färd under isförhållanden. Det bör även ges särskilt stöd till innovation för minskade koldioxidutsläpp från isklassade fartyg genom en havsfond.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Bestämmelserna som gäller sjötransporter i direktiv 2003/87/EG bör kontinuerligt ses över mot bakgrund av den framtida internationella utvecklingen och de insatser som görs för att uppnå målen enligt Parisavtalet, inbegripet den andra globala översynen 2028 och de efterföljande globala översyner som kommer att göras vart femte år, i syfte att ge underlag för successiva nationellt fastställda bidrag. I synnerhet bör kommissionen när som helst före den andra globala översynen 2028 – och därför senast den 30 september 2028 – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i IMO-förhandlingarna om en global marknadsbaserad åtgärd. I sin rapport bör kommissionen analysera Internationella sjöfartsorganisationens instrument och, om det är relevant, bedöma hur dessa instrument ska genomföras i unionsrätten genom en översyn av direktiv 2003/87/EG. I sin rapport bör kommissionen vid behov lägga fram förslag.	(18) Bestämmelserna som gäller sjötransporter i direktiv 2003/87/EG bör kontinuerligt ses över mot bakgrund av den framtida internationella utvecklingen och de insatser som görs för att uppnå målen enligt Parisavtalet, inbegripet den andra globala översynen 2028 och de efterföljande globala översyner som kommer att göras vart femte år, i syfte att ge underlag för successiva nationellt fastställda bidrag. I synnerhet bör kommissionen när som helst före den andra globala översynen 2028 – och därför senast den 30 september 2028 – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i IMO-förhandlingarna om en global marknadsbaserad åtgärd. I sin rapport bör kommissionen analysera Internationella sjöfartsorganisationens instrument och, om det är relevant, bedöma hur dessa instrument ska genomföras i unionsrätten genom en översyn av direktiv 2003/87/EG. Om det på IMO-nivå antagits en global marknadsbaserad åtgärd som leder till minskningar av växthusgasutsläppen som är i linje med Parisavtalet och åtminstone jämförbara med de minskningar som följer av unionens åtgärder bör kommissionen överväga en proportionell minskning av unionsåtgärdernas tillämpningsområde för att undvika dubbla bördor, men EU:s utsläppshandelssystem bör fortsatt tillämpas på minst femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, samtidigt som unionens suveränitet erkänns när det gäller att reglera dess andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i linje med målen i Parisavtalet. Om det inte gjorts tillräckliga framsteg på IMO-nivå eller om det vidtagits globala åtgärder på IMO‑nivå som inte är i linje med Parisavtalet eller åtminstone jämförbara med resultaten av unionens åtgärder bör kommissionen fortsatt låta unionsåtgärderna omfatta etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, genom en ändring av direktiv 2003/87/EG.

Ändringsförslag  33

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet.	(19) Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet i linje med unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 samt Parisavtalets mål.

Ändringsförslag  34

 

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Den person eller organisation som ansvarar för efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem bör vara rederiet, definierat som fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Denna definition bygger på definitionen av företag i artikel 3d i förordning (EG) nr 2015/757 och är i linje med det globala datainsamlingssystem som inrättades 2016 av IMO. I enlighet med principen att förorenaren betalar kan rederiet genom ett avtal hålla den enhet som är direkt ansvarig för de beslut som påverkar fartygets koldioxidutsläpp ansvarig för kostnaderna att efterleva detta direktiv. Denna enhet är normalt den enhet som ansvarar för valet av bränsle, rutt och hastighet för fartyget.	(20) Den person eller organisation som ansvarar för efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem bör vara rederiet, definierat som fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Denna definition bygger på definitionen av företag i artikel 3d i förordning (EG) nr 2015/757 och är i linje med det globala datainsamlingssystem som inrättades 2016 av IMO. Rederiet ansvarar emellertid inte alltid för bränsleinköp eller driftsmässiga beslut som påverkar fartygets växthusgasutsläpp. Detta ansvar kan åligga en annan enhet än rederiet i enlighet med ett avtal. För att säkerställa att principen att förorenaren betalar respekteras till fullo och för att uppmuntra till effektivitetsåtgärder och användning av renare bränslen bör sådana avtal i så fall innehålla en bindande klausul om kostnadsöverföring, så att den enhet som är ytterst ansvarig för de beslut som påverkar fartygets växthusgasutsläpp hålls ansvarig för att täcka de kostnader som rederiet betalar för att efterleva detta direktiv. Denna enhet är normalt den enhet som ansvarar för valet och köpet av det bränsle som fartyget använder eller för driften av fartyget, exempelvis när det gäller valet av last eller rutt och hastighet för fartyget.

Ändringsförslag  35

 

Förslag till direktiv

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20a) För en framgångsrik omställning till utsläppsfri sjöfart krävs det en integrerad ansats och en lämplig möjliggörande miljö för att stimulera innovation för såväl fartyg som hamnar. Denna möjliggörande miljö inbegriper offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, tekniska och operativa åtgärder för att göra fartyg och hamnar mer energieffektiva samt utbyggnad av hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas och ammoniak, som framställs från förnybara energikällor, bland annat genom differenskontrakt (CCD), och av utsläppsfria framdrivningstekniker, bland annat nödvändig tanknings- och laddningsinfrastruktur i hamnar. En havsfond bör inrättas genom intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet inom EU:s utsläppshandelssystem för att förbättra fartygens energieffektivitet och stödja investeringar som ska underlätta utfasningen av fossila bränslen inom sjöfarten, bland annat med avseende på närsjöfart och hamnar, samt utbildning och omskolning av arbetskraften. Vidare bör intäkterna från de straffavgifter som utfärdas i enlighet med förordning (EU) ... /... [FuelEU Maritime] tilldelas havsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/10461a och artikel 3gab.1 i direktiv 2003/87/EG. Kommissionen bör säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till stöd till innovativa projekt som bidrar till användningen och tillämpningen av förordning (EU) .../... [FuelEU Maritime] samt projekt som har positiv inverkan på den biologiska mångfalden och bidrar till att minska risken för buller-, luft- och havsföroreningar.
	__________________
	1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Ändringsförslag  36

 

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras minst vartannat år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör vartannat år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.	(21) För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras regelbundet och minst varje år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör varje år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.

Ändringsförslag  37

 

Förslag till direktiv

Skäl 24

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning 2015/757 och dess it-verktyg skulle Emsa kunna bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.	(24) På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning 2015/757 och dess it-verktyg bör Emsa bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.

Ändringsförslag  38

 

Förslag till direktiv

Skäl 26

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) För att uppnå unionens utsläppsminskningsmål till 2030 kommer det att krävas en minskning av utsläppen från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem med 61 % jämfört med 2005. Unionens totala mängd utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem måste minskas för att skapa en nödvändig långsiktig prissignal för koldioxidutsläpp och driva på utfasningen av fossila bränslen. För detta syfte bör den linjära minskningsfaktorn höjas och även beakta utsläppen från sjötransporter. Dessa senare bör härledas från de utsläpp från sjötransporter som rapporteras i enlighet med förordning (EU) 2015/757 för 2018 och 2019 i unionen, från och med år 2021 justerade med den linjära minskningsfaktorn.	(26) För att uppnå unionens utsläppsminskningsmål till 2030 och samtidigt sträva efter Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C kommer det att krävas en minskning av utsläppen från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem med 61 % jämfört med 2005. Unionens totala mängd utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem måste minskas progressivt för att skapa en nödvändig långsiktig prissignal för koldioxidutsläpp och driva på utfasningen av fossila bränslen. För detta syfte bör den årliga minskningsfaktorn höjas och även beakta utsläppen från sjötransporter. Dessa senare bör härledas från de utsläpp från sjötransporter som rapporteras i enlighet med förordning (EU) 2015/757 för 2018 och 2019 i unionen, från och med år 2021 justerade med den linjära minskningsfaktorn.

Ändringsförslag  39

 

Förslag till direktiv

Skäl 27

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Med tanke på att detta direktiv ändrar direktiv 2003/87/EG avseende en genomförandeperiod som inleddes redan den 1 januari 2021 bör, av skäl som rör förutsägbarhet, miljöeffektivitet och enkelhet, den brantare linjära minskningsstrategin för EU:s utsläppshandelssystem vara en rät linje från 2021 till 2030, för att uppnå en utsläppsminskning inom EU:s utsläppshandelssystem på 61 % fram till 2030 som ett lämpligt mellansteg mot klimatneutralitet för hela ekonomin i unionen 2050. Eftersom den höjda linjära minskningsfaktorn endast kan tillämpas från och med året efter att detta direktiv trätt i kraft, bör en engångsminskning av mängden utsläppsrätter sänka det totala antalet utsläppsrätter så att det är i linje med den årliga minskningsnivån som gäller från och med 2021.	(27) Med tanke på att detta direktiv ändrar direktiv 2003/87/EG avseende en genomförandeperiod som inleddes redan den 1 januari 2021 bör, av skäl som rör förutsägbarhet, miljöeffektivitet och enkelhet, den brantare minskningsstrategin för EU:s utsläppshandelssystem visa en tydlig riktning mot uppnåendet av Parisavtalets mål och målet om klimatneutralitet för hela ekonomin i unionen senast 2050. Eftersom den höjda minskningsfaktorn endast kan tillämpas från och med året efter att detta direktiv trätt i kraft, bör en engångsminskning av mängden utsläppsrätter sänka det totala antalet utsläppsrätter så att det är i linje med de verkliga genomsnittliga utsläppen för de tre år som föregår direktivets ikraftträdande, från mitten av denna period justerade med den linjära minskningsfaktorn.

Ändringsförslag  40

 

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.	(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga och privata medel i EU:s budget och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget i form av egna medel användas för klimatrelaterade ändamål och samtidigt säkerställa en rättvis omställning och åtgärdernas miljöintegritet. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att säkerställa efterlevnad och offentlig granskning bör medlemsstaterna anta förhandsplaner för hur de avser att använda intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med sina respektive klimat- och energimål, och de bör årligen rapportera om användningen av auktionsintäkterna i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/19991a. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i de mest påverkade territorierna bör dessutom ytterligare 2 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.
	_______________
	1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Ändringsförslag  41

 

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) Sedan 2013 är elproducenter skyldiga att köpa alla utsläppsrätter som de behöver för att generera elektricitet. Vissa medlemsstater har emellertid behållit alternativet att fortsätta att erbjuda gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för att modernisera energisektorn under perioderna 2013–2020 och 2021–2030. Under perioden 2021–2030 kommer endast tre medlemsstater att fortsätta med det alternativet. I sin särskilda rapport 18/2020 ”EU:s utsläppshandelssystem: tilldelningen av gratis utsläppsrätter behöver riktas bättre” fann emellertid Europeiska revisionsrätten att gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod inte bidrog till en minskad koldioxidintensitet i energisektorn i de länder som var berättigade till sådan gratis tilldelning under perioden 2013–2020. Med tanke på behovet av att snabbt fasa ut fossila bränslen, särskilt i energisektorn, och den begränsade effektiviteten i sådan gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod förefaller detta inte längre vara ett ändamålsenligt alternativ för att modernisera energisektorn. Denna möjlighet bör således upphöra, och eventuella utsläppsrätter som följer av den och som inte har tilldelats verksamhetsutövare i de berörda medlemsstaterna fram till den 31 december 2023 bör läggas till det totala antal utsläppsrätter som den berörda medlemsstaten erhåller för auktionering eller användas för att stödja investeringar inom ramen för moderniseringsfonden.

Ändringsförslag  42

 

Förslag till direktiv

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28b) En väldefinierad andel av auktionsintäkterna från EU:s reformerade och utvidgade utsläppshandelssystem bör användas som egna medel för att finansiera unionens budget i egenskap av allmänna inkomster, i enlighet med det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel1a, som innehåller en färdplan för införandet av en korg med nya egna medel, bland annat egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem, på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) och på första pelaren i avtalet mellan OECD och G20. Enligt det avtalet är det tänkt att sådana nya egna medel ska införas senast den 1 januari 2023. Nya egna medel skulle koppla unionens budget till unionens politiska prioriteringar, såsom den europeiska gröna given och unionens bidrag till rättvis beskattning, och på så sätt tillföra mervärde och bidra till klimatintegreringsmålen, återbetalningen av skulder inom Next Generation EU och unionsbudgetens motståndskraft som ett verktyg för investeringar och garantier som respekterar kriterierna i fråga om att inte orsaka betydande skada och de grundläggande värden som står inskrivna i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.
	__________________
	1a EUT L 275, 22.12.2020, s. 28.

Ändringsförslag  43

 

Förslag till direktiv

Skäl 28c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28c) I enlighet med rådets beslut (EU, Euratom) 2020/20531a är unionen rättsligt skyldig att senast den 31 december 2058 återbetala alla skulder som uppstår genom den exceptionella och tillfälliga befogenheten att låna upp medel inom ramen för Next Generation EU. För att respektera det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet och dess färdplan för införandet av en korg med nya egna medel avsedda för återbetalningen av unionens skuld bör en del av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem därför tillfalla unionens budget i syfte att bidra till att täcka lånekostnaderna i enlighet med [rådets beslut (EU, Euratom) .../... om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel] och förhindra betydande minskningar som skulle äventyra unionsprogrammen i framtida fleråriga budgetramar.
	_______________
	1a Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

Ändringsförslag  44

 

Förslag till direktiv

Skäl 28d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28d) De avsevärda ytterligare intäkter som EU:s förstärkta utsläppshandelssystem kommer att ge upphov till och som medlemsstaterna får behålla, med undantag för den andel som ska tillfalla unionens budget, bör användas för klimatomställningen. Det bredare tillämpningsområdet och en mer mångskiftande uppsättning insatser bör dock inte gå ut över unionsbudgetens enhetlighet, effektivitet och integritet och den demokratiska kontrollen över den.

Ändringsförslag  45

 

Förslag till direktiv

Skäl 29

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29) Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör gratis tilldelning av utsläppsrätter till stationära anläggningar från och med 2026 vara avhängig investeringar i teknik för att öka energieffektiviteten och minska utsläppen. Att säkerställa att detta riktas mot större energiförbrukare leder till en avsevärd minskning av bördan för verksamheter med lägre energiförbrukning, vilka kan ägas av små eller medelstora företag eller mikroföretag. [Reference to be confirmed with the revised EED]. De relevanta delegerade akterna bör ändras i enlighet med detta.	(29) Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör ett bonus malus-system införas för att fastställa andelen gratis tilldelade utsläppsrätter. För anläggningar vars växthusgasutsläpp överskrider de relevanta riktmärkesvärdena bör andelen gratis tilldelade utsläppsrätter från och med 2026 variera utifrån tillämpningen av en vederbörligen fastställd plan för utfasning av fossila bränslen. Omvänt bör anläggningar vars växthusgasutsläpp underskrider de relevanta riktmärkesvärdena erhålla ett incitament i form av ytterligare en gratis tilldelning av utsläppsrätter.

Ändringsförslag  46

 

Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]18, är ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och 2025, 90 % 2026 och bör minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning det tionde året. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.	(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]18, är ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM‑sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och utgången av 2024, 90 % 2025, 80 % 2026, 70 % 2027, 50 % 2028, 25 % 2029 och bör nå 0 % 2030. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla klimatinvesteringsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, CCU, avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.
__________________	__________________
18  [infoga fullständig hänvisning till EUT]	18  [infoga fullständig hänvisning till EUT]

Ändringsförslag  47

 

Förslag till direktiv

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) är en mekanism som hanterar risken för koldioxidläckage genom tillämpning av ett enhetligt pris på utsläpp som är inbäddade i varor som importeras till unionens tullområde. Det är viktigt att övervaka, förebygga och hantera risken för att varor som producerats i unionen och är avsedda för export till tredjeländer ersätts med mer koldioxidintensiva varor på den globala marknaden. Därför bör kommissionen kontinuerligt övervaka och bedöma CBAM:s ändamålsenlighet med hänsyn till risken för koldioxidläckage på exportmarknader, bland annat unionsexportens utveckling i CBAM‑sektorer och utvecklingen avseende handelsflöden och inbäddade utsläpp för de varorna på den globala marknaden. När en risk för koldioxidläckage upptäcks bör kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med den risken för koldioxidläckage på exportmarknaderna på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler. Dessutom bör kommissionen aktivt arbeta för inrättandet av en internationell ”koldioxidklubb” och kontinuerligt delta i internationellt samarbete om införande av mekanismer för koldioxidprissättning. Ur ett globalt perspektiv är det avgörande att den europeiska koldioxidmarknaden är framgångsrik, något som kommer att uppmuntra fler länder att införa marknadsdriven koldioxidprissättning. Kommissionen bör vidare analysera hur kopplingar till andra koldioxidmarknader skulle kunna upprättas och samtidigt säkerställa att unionens eget klimatmål för hela ekonomin uppnås.

Ändringsförslag  48

 

Förslag till direktiv

Skäl 31

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31) För att bättre återspegla den tekniska utvecklingen och anpassa motsvarande riktmärkesvärden till den relevanta tilldelningsperioden och samtidigt säkerställa incitamenten för utsläppsminskningar bör den maximala justeringen av riktmärkesvärdena höjas från 1,6 % till 2,5 % per år. För perioden 2026–2030 bör riktmärkesvärdena justeras inom intervallet 4 % till 50 % jämfört med det tillämpliga värdet under perioden 2013-2020.	(31) För att bättre återspegla den tekniska utvecklingen och anpassa motsvarande riktmärkesvärden till den relevanta tilldelningsperioden och samtidigt säkerställa incitamenten för utsläppsminskningar bör den maximala justeringen av riktmärkesvärdena höjas från 1,6 % till 2,5 % per år. För perioden 2026–2030 bör riktmärkesvärdena justeras inom intervallet 8 % till 50 % jämfört med det tillämpliga värdet under perioden 2013–2020. De justerade riktmärkesvärdena bör offentliggöras så snart som den nödvändiga informationen blir tillgänglig och senast den ... [sex månader efter dagen för detta ändringsdirektivs ikraftträdande] för att de justerade riktmärkesvärdena ska vara tillämpliga från och med 2026.

Ändringsförslag  49

 

Förslag till direktiv

Skäl 31a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(31a) De avsevärda indirekta kostnader som uppstår genom att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser förs vidare till elpriserna medför en risk för koldioxidläckage inom vissa sektorer. För att minska denna risk bör medlemsstaterna anta finansiella åtgärder för kompensation för indirekta kostnader. Åtgärderna bör vara förenliga med reglerna för statligt stöd och bör inte leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Ändringsförslag  50

Förslag till direktiv

Skäl 32

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de är teknikneutrala.	(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Därför bör klimatinvesteringsfonden eftersträva synergier med Horisont Europa och, i förekommande fall, med andra unionsfinansieringsprogram. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de gör det lättare att omsätta innovativa vetenskapliga resultat i praktiken och är teknikneutrala, medan kommissionen bör säkerställa att nödvändigt tekniskt och rådgivande stöd är tillgängligt och fungerar effektivt.

Ändringsförslag  51

 

Förslag till direktiv

Skäl 32a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(32a) För att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119 behöver unionen överbrygga en betydande investeringslucka enligt vad som anges i kommissionens meddelande av den 6 juli 2021 Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. För att nå vårt mål om att fasa ut fossila bränslen behövs banbrytande teknik, utbyggnad av redan befintlig relevant teknik och certifierade naturliga upptag av koldioxid. För att stödja en djupgående utfasning av fossila bränslen i hela ekonomin i unionen bör var och en av dessa tre pelare hanteras genom innovationsfonden, som bör döpas om till klimatinvesteringsfonden.

Ändringsförslag  52

 

Förslag till direktiv

Skäl 33

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen i sjötransportsektorn, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen såsom vätgas och ammoniak framställda ur förnybara energikällor, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]19 tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]. För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden.	(33) Tillämpningsområdet för den klimatinvesteringsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja införandet i industriprocesser av icke-banbrytande teknik som har stor potential att minska växthusgasutsläppen men inte är marknadsfärdig samt innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna, inklusive kollektivtrafik. Klimatinvesteringsfonden bör inte stödja kärnenergirelaterad verksamhet. Klimatinvesteringsfonden bör även kunna användas för att stödja banbrytande innovativ teknik inom avfallssektorn. För att säkerställa tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör klimatinvesteringsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till klimatinvesteringsfonden. För att främja innovation inom banbrytande teknik så snart som möjligt bör kommissionen säkerställa att en andel av den finansiering som tillgängliggörs genom klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till de första åren av tillämpningen av detta direktiv.
__________________
19 [infoga hänvisning till FuelEU Maritime-förordningen].

Ändringsförslag  53

 

Förslag till direktiv

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a) En påskyndad utbyggnad av inhemska hållbara förnybara energikällor spelar en viktig roll i unionens plan för att bli oberoende av ryska fossila bränslen långt före 2030. Vidare krävs tillgång på stora mängder hållbar förnybar energi för att säkerställa minskade växthusgasutsläpp i industriprocesser och i hela ekonomin. En betydande höjning av unionens 2030-mål för förnybar energi och av de tillhörande nationella bidragen är nödvändig. Minst 12 % av de utsläppsrätter som görs tillgängliga för klimatinvesteringsfonden bör därför användas för vidareutveckling och utbyggnad av hållbara förnybara energikällor i unionen i linje med principen om energieffektivitet först. Förtur bör ges åt utveckling av lokal egenproduktion, lagring och delning, särskilt genom gemenskaper för förnybar energi.

Ändringsförslag  54

Förslag till direktiv

Skäl 33b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33b) Genom att stödja projekt via offentlig finansiering skulle klimatinvesteringsfonden ge företag stora fördelar när de utvecklar sina produkter eller tjänster. Projekt som finansieras via klimatinvesteringsfonden bör därför dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt och till unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse.

Ändringsförslag  55

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35) Differenskontrakt (CCD) är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin och ger en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som innovationsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, som t.ex. differenskontrakt. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.	(35) Differenskontrakt är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin genom utbyggnad av ny teknik och ger en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som klimatinvesteringsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom teknikneutrala, prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, som t.ex. differenskontrakt, och bör respektera principen om geografisk balans. Differenskontrakt skulle vara en viktig mekanism för att stödja utvecklingen av teknik för minskade koldioxidutsläpp, såsom CCS och CCU, och optimera användningen av tillgängliga resurser. Differenskontrakt skulle även erbjuda säkerhet för dem som investerar i teknik, såsom teknik för avskiljning av koldioxid. Kommissionen bör göra en konsekvensbedömning som framför allt fokuserar på olika möjligheter till stöd genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden, inklusive finansieringsnivåerna. På grundval av resultaten från bedömningen bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.

Ändringsförslag  56

 

Förslag till direktiv

Skäl 38

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att avskaffa stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 80 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.	(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att avskaffa stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen. Stöd från moderniseringsfonden bör endast beviljas medlemsstater som har antagit rättsligt bindande mål för uppnående av klimatneutralitet senast 2050 samt åtgärder för utfasning av alla fossila bränslen inom en tidsram som är förenlig med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. För att garantera en effektiv användning av unionens medel bör tillgång till moderniseringsfonden även villkoras av att rättsstatsprincipen respekteras. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 100 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.

Ändringsförslag  57

 

Förslag till direktiv

Skäl 38a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(38a) Med de stigande priserna inom EU:s utsläppshandelssystem har medlemsstaternas och unionens intäkter från det systemet ökat betydligt. För att synliggöra bidraget från intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem till industrins omställning i unionen och stödja utsatta personer i unionen så att de kan ställa om till miljövänliga alternativ bör en märkning för EU:s utsläppshandelssystem införas. Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa att det tydligt anges att finansieringen kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem genom en lämplig märkning som visas i samband med alla projekt och verksamheter som stöds på nationell nivå eller genom unionsmedel.

Ändringsförslag  58

 

Förslag till direktiv

Skäl 39

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(39) I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/206621 fastställs bestämmelser för övervakning av utsläpp från biomassa som är förenliga med de bestämmelser för användning av biomassa som fastställs i unionslagstiftningen om förnybar energi. Eftersom lagstiftningen blir mer detaljerad avseende hållbarhetskriterierna för biomassa med de senaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/200122, bör tilldelningen av genomförandebefogenheter i artikel 14.1 i direktiv (EU) 2003/87/EG uttryckligen utvidgas till att omfatta antagande av nödvändiga anpassningar av EU:s utsläppshandelssystem avseende hållbarhetskriterierna för biomassa, inbegripet biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta genomförandeakter för att specificera hur lagring av utsläpp från blandningar av utsläppsfri biomassa och biomassa som inte kommer från utsläppsfria källor ska redovisas.	(39) I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/206621 fastställs bestämmelser för övervakning av utsläpp från biomassa som är förenliga med de bestämmelser för användning av biomassa som fastställs i unionslagstiftningen om förnybar energi. Eftersom lagstiftningen blir mer detaljerad avseende hållbarhetskriterierna för biomassa med de senaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, bör tilldelningen av genomförandebefogenheter i artikel 14.1 i direktiv (EU) 2003/87/EG uttryckligen utvidgas till att omfatta antagande av nödvändiga anpassningar av EU:s utsläppshandelssystem avseende hållbarhetskriterierna för biomassa, inbegripet biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter för att specificera hur lagring av utsläpp från blandningar av utsläppsfri biomassa och biomassa som inte kommer från utsläppsfria källor ska redovisas.
__________________	__________________
21 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1).	21 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1).
22 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	22 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

Ändringsförslag  59

 

Förslag till direktiv

Skäl 40

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamheten. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för att ta hänsyn till eventuella utsläpp av koldioxid och undvikande av dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament inrättas, och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.	(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av delegerade akter som fastställer nödvändiga justeringar i fråga om hur eventuella utsläpp av koldioxid ska redovisas, på ett sätt som säkerställer att alla utsläpp redovisas, även när sådana bränslen framställs ur koldioxid som avskilts utanför unionen och används i en verksamhet som omfattas av detta direktiv, samtidigt som dubbelräkning undviks och det säkerställs att det finns lämpliga incitament för avskiljning av utsläpp, varvid även behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001 bör beaktas.

Ändringsförslag  60

 

Förslag till direktiv

Skäl 42

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(42) Att anläggningar som uteslutande använder biomassa har uteslutits från EU:s utsläppshandelssystem har lett till situationer där anläggningar som förbränner en stor andel biomassa har fått oväntade vinster genom gratis tilldelning som vida överstiger de faktiska utsläppen. Därför bör det införas ett tröskelvärde för utsläppsfri förbränning av biomassa över vilket anläggningar undantas från EU:s utsläppshandelssystem. Ett tröskelvärde på 95 % är förenligt med den osäkerhetsparameter som anges i artikel 2.16 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33123.	utgår
__________________
23 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

Ändringsförslag  61

 

Förslag till direktiv

Skäl 42a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42a) De stigande energipriserna är ett stort problem för medborgarna, särskilt låginkomstfamiljer, och företagen, särskilt små och medelstora företag. Huvudorsaken till de stigande energipriserna är vårt beroende av fossila bränslen. 55 %-paketet bör ta tag i och minska detta beroende, bland annat genom att förbättra utformningen av EU:s utsläppshandelssystem. Att stärka integriteten och transparensen på marknaderna kan också ha betydelse för att begränsa marknadsprisernas volatilitet inom EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  62

 

Förslag till direktiv

Skäl 42b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42b) Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) offentliggjorde sin slutrapport om utsläppsrätter och därtill kopplade derivat den 28 mars 2022. Kommissionen bör, när så är lämpligt och så snart som möjligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att följa upp rekommendationerna i den rapporten i syfte att förbättra transparensen på, övervakningen av och rapporteringen om de europeiska marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat. För att kontinuerligt övervaka integriteten och transparensen på marknaderna, undvika felaktig information och vägleda eventuella snabbinsatser bör Esma regelbundet offentliggöra en rapport om integriteten och transparensen på dessa marknader och i förekommande fall utfärda ytterligare rekommendationer om riktade förbättringar. Esma bör särskilt undersöka hur marknaderna fungerar mot bakgrund av eventuell volatilitet och prisutveckling, auktionerings- och handelsverksamheten på marknaderna, likviditeten och de volymer som det handlas med samt kategorierna av marknadsaktörer och deras handelsbeteende. De riktade förbättringarna skulle exempelvis kunna inbegripa åtgärder för att förbättra den information som är tillgänglig för marknadsaktörer och allmänheten i stort om hur marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat fungerar, förbättra den lagstadgade rapporteringen och marknadsövervakningen på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat, bland annat genom offentliggörande av enskilda transaktioner, ålägga varje marknadsaktör att offentligt redovisa sina innehav och positioner uppdelade på motiv och tidshorisont, främja förebyggande och upptäckt av marknadsmissbruk och bidra till att upprätthålla ordnade marknader för utsläppsrätter och marknader för tillhörande derivat, exempelvis genom en fluktuerande straffavgift baserad på det föregående årets genomsnittliga auktionspris, innehållande av utsläppsrätter, justering av antalet efterföljande auktioner eller en kombination av detta. Kommissionen bör bedöma Esmas rekommendationer inom sex månader efter offentliggörandet av Esmas rapport och bör, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta upp dessa rekommendationer.

Ändringsförslag  63

Förslag till direktiv

Skäl 42c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42c) Oväntad eller plötslig marknadsvolatilitet eller kraftiga prischocker på unionens koldioxidmarknad, till exempel på grund av plötsliga förändringar i marknadsbeteendet eller överdriven spekulation, inverkar negativt på marknadens förutsägbarhet och det stabila investeringsklimat som är nödvändigt när man planerar investeringar i utfasning av fossila bränslen och i innovation. De åtgärder som gäller vid kraftiga prisfluktuationer bör därför skärpas på ett omsorgsfullt sätt för att förbättra bedömningen av och reaktionen på omotiverade prisutvecklingar. Sådana riktade förbättringar bör säkerställa en fortsatt välfungerande koldioxidmarknad, bland annat vad gäller mellanhänders och finansiella aktörers roll för att förse marknaden med likviditet och ge marknadstillträde till aktörer som svarar för efterlevnaden, särskilt små och medelstora företag, och samtidigt ta itu med oväntad eller plötslig volatilitet eller prischocker som inte har med marknadsfundamenta att göra.

Ändringsförslag  64

 

Förslag till direktiv

Skäl 43a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(43a) För att säkerställa lika villkor och överbrygga eventuella kvarvarande luckor mellan EU:s befintliga utsläppshandelssystem och det nya utsläppshandelssystemet bör det nya utsläppshandelssystemet även omfatta andra bränslen som frisläpps för konsumtion, exempelvis sådana som används för processuppvärmning i verksamhet som inte omfattas enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG, samtidigt som eventuell dubbelräkning undviks eller åtgärdas. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom underlätta genomförandet, övervakningen, rapporteringen och verifieringen av det nya utsläppshandelssystemet för reglerade enheter.

Ändringsförslag  65

 

Förslag till direktiv

Skäl 44

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(44) För att fastställa den nödvändiga genomföranderamen och tillhandahålla en rimlig tidsram för att nå målet för 2030 bör handeln med utsläppsrätter inom de två nya sektorerna inledas 2025. Under det första året bör de reglerade enheterna vara skyldiga att inneha ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och rapportera sina utsläpp för åren 2024 och 2025. Utfärdandet av utsläppsrätter och efterlevnadsskyldigheterna för dessa enheter bör gälla från och med 2026. Den ordningsföljden kommer att göra det möjligt att inleda handeln med utsläppsrätter inom sektorerna på ett ordnat och effektivt sätt. Den kommer också att göra det möjligt att införa EU-finansiering och medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa ett socialt rättvist inrättande av EU:s utsläppshandel i de två sektorerna, för att mildra koldioxidprisets inverkan på utsatta hushåll och transportanvändare.	(44) För att fastställa den nödvändiga genomföranderamen och tillhandahålla en rimlig tidsram för att nå målet för 2030 bör handeln med utsläppsrätter inom de nya sektorerna inledas 2025. Under det första året bör de reglerade enheterna vara skyldiga att inneha ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och rapportera sina utsläpp för åren 2023 och 2024. Utfärdandet av utsläppsrätter och efterlevnadsskyldigheterna för dessa enheter bör gälla från och med 2025 för bränslen som frisläpps för konsumtion i kommersiella tillämpningar samt andra bränslen, exempelvis för processuppvärmning som inte omfattas av EU:s nuvarande utsläppshandelssystem. Efter en bedömning senast den 1 januari 2026, och om förutsättningarna är de rätta, bör kommissionen sträva efter att utvidga detta till bränslen som frisläpps för konsumtion vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029, och kommissionen bör om så är lämpligt lägga fram en riktad översyn i detta syfte. Den ordningsföljden kommer att göra det möjligt att inleda handeln med utsläppsrätter inom sektorerna på ett ordnat och effektivt sätt. Den kommer också att göra det möjligt att införa EU-finansiering och medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa ett socialt rättvist inrättande av EU:s utsläppshandel i de två sektorerna, för att mildra koldioxidprisets inverkan på utsatta hushåll och transportanvändare.

Ändringsförslag  66

 

Förslag till direktiv

Skäl 46

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(46) De reglerade enheterna i de två nya sektorerna och regleringspunkten bör definieras i enlighet med punktskattesystemet som fastställs i rådets direktiv (EU) 2020/26225, med nödvändiga anpassningar, eftersom det direktivet redan innehåller ett robust kontrollsystem för alla bränslemängder som frisläpps för konsumtion, för betalning av punktskatter. Slutanvändare av bränslen inom dessa sektorer bör inte omfattas av skyldigheterna i direktiv 2003/87/EG.	(46) De reglerade enheterna i de nya sektorerna och regleringspunkten bör definieras i enlighet med punktskattesystemet som fastställs i rådets direktiv (EU) 2020/26225, med nödvändiga anpassningar, eftersom det direktivet redan innehåller ett robust kontrollsystem för alla bränslemängder som frisläpps för konsumtion, för betalning av punktskatter. Slutanvändare av bränslen inom dessa sektorer bör inte omfattas av skyldigheterna i direktiv 2003/87/EG.
_________________	_________________
25 Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EUT L 58, 27.2.2020, s. 4.).	25 Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EUT L 58, 27.2.2020, s. 4.).

Ändringsförslag  67

 

Förslag till direktiv

Skäl 47

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47) De reglerade enheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter inom byggnads- och vägtransportsektorerna bör omfattas av liknande tillståndskrav för utsläpp av växthusgaser som operatörer av stationära anläggningar. Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för tillståndsansökningar, villkor för utfärdande av tillstånd, innehåll och översyn samt eventuella ändringar som rör den reglerade enheten. För att det nya systemet ska kunna inledas på ett ordnat sätt bör medlemsstaterna se till att de reglerade enheter som omfattas av den nya handeln med utsläppsrätter har ett giltigt tillstånd från och med systemets start 2025.	(47) De reglerade enheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter inom de nya sektorerna bör omfattas av liknande tillståndskrav för utsläpp av växthusgaser som operatörer av stationära anläggningar. Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för tillståndsansökningar, villkor för utfärdande av tillstånd, innehåll och översyn samt eventuella ändringar som rör den reglerade enheten. För att det nya systemet ska kunna inledas på ett ordnat sätt bör medlemsstaterna se till att de reglerade enheter som omfattas av den nya handeln med utsläppsrätter har ett giltigt tillstånd från och med systemets start 2024.

Ändringsförslag  68

 

Förslag till direktiv

Skäl 48

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(48) Det totala antalet utsläppsrätter för den nya handeln med utsläppsrätter bör följa en linjär utvecklingsbana mot utsläppsminskningsmålet för 2030, med beaktande av det kostnadseffektiva bidraget från byggnader och vägtransporter på 43 % minskning av utsläppen fram till 2030 jämfört med 2005. Det totala antalet utsläppsrätter bör fastställas första gången 2026, och följa en utvecklingsbana som inleds 2024 från värdet för utsläppsgränsen för 2024 (1 109 304 000 ton koldioxid), beräknat i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84226 på grundval av referensutsläppen för dessa sektorer under perioden 2016–2018. Den linjära minskningsfaktorn bör därför fastställas till 5,15 %. Från och med 2028 bör det totala antalet utsläppsrätter fastställas på grundval av de genomsnittliga rapporterade utsläppen för åren 2024, 2025 och 2026, och minska med samma absoluta årliga minskning som fastställts från och med 2024, vilket motsvarar en linjär minskningsfaktor på 5,43 % jämfört med motsvarande värde för 2025 för ovan angivna utvecklingsbana. Om dessa utsläpp är avsevärt högre än värdet för utvecklingsbanan och om den avvikelsen inte beror på små skillnader i metoderna för utsläppsmätning, bör den linjära minskningsfaktorn justeras för att uppnå den nödvändiga utsläppsminskningen till 2030.	(48) Det totala antalet utsläppsrätter för den nya handeln med utsläppsrätter bör följa en linjär utvecklingsbana mot utsläppsminskningsmålet för 2030, med beaktande av det kostnadseffektiva bidraget från byggnader och vägtransporter på 43 % minskning av utsläppen fram till 2030 jämfört med 2005. Det totala antalet utsläppsrätter bör fastställas första gången 2025, och följa en utvecklingsbana som inleds 2024 från värdet för utsläppsgränsen för 2024 (1 109 304 000 ton koldioxid), beräknat i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84226 på grundval av referensutsläppen för dessa sektorer under perioden 2016–2018. Den linjära minskningsfaktorn bör därför fastställas till 5,15 %. Från och med 2028 bör det totala antalet utsläppsrätter fastställas på grundval av de genomsnittliga rapporterade utsläppen för åren 2024, 2025 och 2026, och minska med samma absoluta årliga minskning som fastställts från och med 2024, vilket motsvarar en linjär minskningsfaktor på 5,43 % jämfört med motsvarande värde för 2025 för ovan angivna utvecklingsbana. Om dessa utsläpp är avsevärt högre än värdet för utvecklingsbanan och om den avvikelsen inte beror på små skillnader i metoderna för utsläppsmätning, bör den linjära minskningsfaktorn justeras för att uppnå den nödvändiga utsläppsminskningen till 2030.
__________________	__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).	26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  69

 

Förslag till direktiv

Skäl 50

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(50) För att säkerställa en smidig start på handeln med utsläppsrätter i byggnads- och vägtransportsektorerna och med beaktande av de reglerade enheternas behov av att risksäkra eller förhandsköpa utsläppsrätter för att minska sina pris- och likviditetsrisker, bör ett större antal utsläppsrätter auktioneras ut i ett tidigt skede. Under 2026 bör auktionsvolymerna därför vara 30 % högre än den totala mängden utsläppsrätter för 2026. Denna mängd är tillräcklig för att ge likviditet, både om utsläppen minskar i enlighet med minskningsbehoven och i händelse av att utsläppsminskningarna endast förverkligas gradvis. Detaljerade bestämmelser för denna tidigareläggning av auktionsvolymen kommer att fastställas i en delegerad akt om auktionering som antas i enlighet med artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG.	(50) För att säkerställa en smidig start på handeln med utsläppsrätter i de nya sektorerna och med beaktande av de reglerade enheternas behov av att risksäkra eller förhandsköpa utsläppsrätter för att minska sina pris- och likviditetsrisker, bör ett större antal utsläppsrätter auktioneras ut i ett tidigt skede. Under 2025 bör auktionsvolymerna därför vara 30 % högre än den totala mängden utsläppsrätter för 2025. Denna mängd är tillräcklig för att ge likviditet, både om utsläppen minskar i enlighet med minskningsbehoven och i händelse av att utsläppsminskningarna endast förverkligas gradvis. Detaljerade bestämmelser för denna tidigareläggning av auktionsvolymen kommer att fastställas i en delegerad akt om auktionering som antas i enlighet med artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG.

Ändringsförslag  70

 

Förslag till direktiv

Skäl 52

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(52) Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 201927. För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU28. Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- eller mobilitetsfattigdom. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20.../nn29. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.	(52) Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 201927. För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU28. Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- eller mobilitetsfattigdom. Den sociala klimatfonden bör vara en integrerad del av unionens budget för att bevara budgetens enhet och samstämmigheten med annan unionspolitik och för att säkerställa effektiv kontroll genom budgetmyndigheten bestående av Europaparlamentet och rådet. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20.../nn29. Det planerade referensanslaget i unionens budget bör ökas årligen genom ytterligare ett tillskott om koldioxidpriset stiger och blir högre än det ursprungliga antagandet, eftersom detta skulle öka bördan för utsatta hushåll och trafikanter. För att säkerställa att de höjda koldioxidprisernas konsekvenser för de mest utsatta begränsas på ett adekvat och rättvist sätt bör sådana årliga tillskott beaktas inom den fleråriga budgetramen genom en automatisk ”justering för koldioxidprisfluktuationer” av utgiftstaket för rubrik 3 och betalningstaket, och mekanismen för detta kommer att föreskrivas i förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.
__________________	__________________
27 Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].	27 Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).	28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
29 [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].	29 [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  71

 

Förslag till direktiv

Skäl 52a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(52a) Eftersom transportsektorn för närvarande är den enda sektorn som inte har lyckats åstadkomma några minskningar av växthusgasutsläppen krävs det betydande investeringar i hållbara transportalternativ för att uppnå unionens klimatmål och stödja en trafikomställning till miljövänliga transportsätt. Därför bör minst 10 % av de förväntade intäkterna från den ökade utsläppshandel som uppstår till följd av utvidgningen av tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem och införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem för uppvärmning, transporter och andra bränslen enligt detta direktiv, inbegripet 10 % av de nationella intäkter som ska fördelas av medlemsstaterna och 10 % av intäkterna från klimatinvesteringsfonden, anslås till vidareutveckling av kollektivtrafiken, i synnerhet klimatvänliga järnvägs- och bussystem.

Ändringsförslag  72

 

Förslag till direktiv

Skäl 52b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(52b) För att uppnå större samstämmighet och effektivitet i förvaltningen och användningen av unionens medel och resurser bör kommissionen göra en bedömning och, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag om integrering av klimatinvesteringsfonden och moderniseringsfonden i unionens budget, vilket skulle kunna läggas fram i samband med förslagen till nästa fleråriga budgetram.

Ändringsförslag  73

 

Förslag till direktiv

Skäl 54

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(54) Innovation och utveckling av ny koldioxidsnål teknik i byggnads- och vägtransportsektorerna är avgörande för att säkerställa att dessa sektorer på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till de förväntade utsläppsminskningarna. Därför bör 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna också göras tillgängliga för innovationsfonden för att stimulera kostnadseffektiva utsläppsminskningar.	(54) 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna bör också göras tillgängliga för den sociala klimatfonden för att stödja sociala klimatåtgärder.

Ändringsförslag  74

 

Förslag till direktiv

Skäl 55

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(55) Reglerade enheter som omfattas av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter bör överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp som motsvarar de bränslemängder de har frisläppt för konsumtion. De bör överlämna utsläppsrätter för första gången för sina verifierade utsläpp 2026. I syfte att minimera den administrativa bördan bör ett antal bestämmelser som tillämpas inom det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart även tillämpas på utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter, med nödvändiga anpassningar. Detta omfattar i synnerhet bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter, samt om giltigheten för utsläppsrätter, påföljder, behöriga myndigheter och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.	(55) Reglerade enheter som omfattas av den nya utsläppshandeln bör överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp som motsvarar de bränslemängder de har frisläppt för konsumtion. De bör överlämna utsläppsrätter för första gången för sina verifierade utsläpp 2025. I syfte att minimera den administrativa bördan bör ett antal bestämmelser som tillämpas inom det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart även tillämpas på den nya utsläppshandeln, med nödvändiga anpassningar. Detta omfattar i synnerhet bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter, samt om giltigheten för utsläppsrätter, påföljder, behöriga myndigheter och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.

Ändringsförslag  75

Förslag till direktiv

Skäl 59a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(59a) För att nå målen i detta direktiv och annan unionslagstiftning, särskilt i förordning (EU) 2021/1119, bör unionen och dess medlemsstater använda de senaste vetenskapliga rönen när de genomför politiska åtgärder. Därför bör råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar beaktas vid genomförandet av detta direktiv. Vidare bör det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar på eget initiativ kunna tillhandahålla vetenskaplig rådgivning avseende detta direktiv för att säkerställa att politiken är i linje med målen i förordning (EU) 2021/1119 och Parisavtalet.

Ändringsförslag  76

Förslag till direktiv

Skäl 59b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(59b) För att lägga fast en långsiktig vision bör kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, utarbeta vägledande färdplaner för de verksamheter som omfattas av bilaga I till detta direktiv med avseende på uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119. Färdplanerna bör utarbetas på ett transparent sätt i nära samverkan med berörda parter såsom privatpersoner, civilsamhället, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen, industrin och de politiska beslutsfattarna. Färdplanerna är ett viktigt verktyg för att ge berörda parter långsiktig inblick och stabilitet och identifiera gemensamma intressen, eventuella inkonsekvenser och motstridigheter i utvecklingen av politiken. Färdplanerna bör uppdateras vart femte år för att beakta den senaste vetenskapliga utvecklingen, i nära samverkan med berörda parter.

Ändringsförslag  77

 

Förslag till direktiv

Skäl 61

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(61) Ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem som omfattar ett instrument för stabilisering av marknaden är centralt för att unionen ska kunna nå det överenskomna målet för 2030 och uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Reserven för marknadsstabilitet syftar till att åtgärda obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden. Enligt artikel 3 i beslut (EU) 2015/1814 ska reserven ses över tre år efter det att den börjar användas, med särskild uppmärksamhet på procenttalet för fastställande av antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet, tröskelvärdet för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som bestämmer intaget av utsläppsrätter samt antalet utsläppsrätter som ska tas ut ur reserven.	(61) Ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem som omfattar ett instrument för stabilisering av marknaden är centralt för att unionen ska kunna nå det överenskomna målet för 2030 och målet om klimatneutralitet senast 2050, lyckas i sin strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Reserven för marknadsstabilitet syftar till att åtgärda obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden. Enligt artikel 3 i beslut (EU) 2015/1814 ska reserven ses över tre år efter det att den börjar användas, med särskild uppmärksamhet på procenttalet för fastställande av antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet, tröskelvärdet för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som bestämmer intaget av utsläppsrätter samt antalet utsläppsrätter som ska tas ut ur reserven.

Ändringsförslag  78

 

Förslag till direktiv

Skäl 62

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(62) Med tanke på behovet av att ge en starkare signal för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt och i syfte att stärka EU:s utsläppshandelssystem bör beslut (EU) 2015/1814 ändras genom en ökning av den procentsats som används för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven för marknadsstabilitet. Vidare bör intaget, för lägre nivåer av totalt antal utsläppsrätter i omlopp, vara lika med skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp och det tröskelvärde som bestämmer intaget av utsläppsrätter. Detta förhindrar den betydande osäkerhet i auktionsvolymerna som uppstår när det totala antalet utsläppsrätter i omlopp ligger nära tröskelvärdet och säkerställer samtidigt att överskottet når det volymintervall inom vilket koldioxidmarknaden anses fungera på ett balanserat sätt.	(62) Med tanke på behovet av att ge en starkare signal för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt och i syfte att stärka EU:s utsläppshandelssystem bör beslut (EU) 2015/1814 ändras genom en ökning av den procentsats som används för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven för marknadsstabilitet. Vidare bör intaget, för lägre nivåer av totalt antal utsläppsrätter i omlopp, vara lika med skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp och det tröskelvärde som bestämmer intaget av utsläppsrätter. Detta förhindrar den betydande osäkerhet i auktionsvolymerna som uppstår när det totala antalet utsläppsrätter i omlopp ligger nära tröskelvärdet och säkerställer samtidigt att överskottet når det volymintervall inom vilket koldioxidmarknaden anses fungera på ett balanserat sätt. En sådan anpassning bör göras utan att ambitionerna sänks jämfört med dagens reserv för marknadsstabilitet.

Ändringsförslag  79

 

Förslag till direktiv

Skäl 66a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(66a) För att säkerställa förutsägbarhet för verksamhetsutövare och undvika att de som presterar bäst och innovation missgynnas till följd av ytterligare och oförutsedda kostnader är det avgörande att tillämpningen av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn undviks för dem som går före.

Ändringsförslag  80

 

Förslag till direktiv

Skäl 67

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.	(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.

Ändringsförslag  81

Förslag till direktiv

Skäl 67a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(67a) Utöver en ändamålsenlig koldioxidprissättning på grundval av ett välfungerande EU-utsläppshandelssystem är marknadstransparens av central betydelse för att möjliggöra snabba och kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom alla sektorer i ekonomin. För att konsumenter och alla aktörer i leveranskedjan ska kunna göra upplysta val vad gäller de utsläpp som är inbäddade i en produkt bör det utvecklas ett europeiskt system för robust märkning av produkters koldioxidavtryck.

Ändringsförslag  82

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led -1 (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 1 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(-1) I artikel 1 ska andra stycket ersättas med följande:
I detta direktiv föreskrivs också att minskningarna av växthusgasutsläppen ska ökas så att de bidrar till de minskningsnivåer som enligt vetenskapen anses nödvändiga för att undvika farliga klimatförändringar.	”I detta direktiv föreskrivs också att minskningarna av växthusgasutsläppen ska ökas så att de bidrar till de minskningsnivåer som enligt vetenskapen anses nödvändiga för att undvika farliga klimatförändringar, för att uppnå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och lyckas i strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/1119* och för att fullgöra de åtaganden som unionen och dess medlemsstater gjort inom ramen för Parisavtalet, samtidigt som principerna om rättvisa och om nationernas gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga kommer till uttryck.
	_______________
	* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).”

(https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A02003L0087-20210101&qid=1641400487702)

Ändringsförslag  83

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 1

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet, ska anläggningen fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av den relevanta femårsperiod som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.	1.  Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet eller inte längre släpper ut växthusgaser, får anläggningens verksamhetsutövare besluta att anläggningen ska fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av nästa femårsperiod enligt vad som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.
	Kommissionen ska senast den 31 december 2025 göra en bedömning av, och tillställa Europaparlamentet och rådet en rapport om, huruvida anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt som understiger 20 MW ska inbegripas i EU:s utsläppshandelssystem under nästa period. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om inbegripande av sådana anläggningar.

Ändringsförslag  84

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led va (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(va) resa: en resa enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757*,
	_______________
	* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

Ändringsförslag  85

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(wa) omlastningshamn: en hamn där förflyttningen av en typ av last genom omlastning överstiger 60 % av den totala trafiken i den hamnen,

Ändringsförslag  86

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wb (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(wb)  omlastning: en handling genom vilken en last, en container eller vara lossas från ett fartyg till hamnen enkom för att lastas på ett annat fartyg,

Ändringsförslag  87

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wc (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(wc)  anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa en betydande del av sin last eller där passagerare kan gå ombord eller lämna fartyget; från denna definition undantas följaktligen uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget och/eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser,

Ändringsförslag  88

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led y

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(y) bränsle: ska i kapitel IVa avse alla bränslen som förtecknas i tabell A och tabell C i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, samt alla andra produkter som bjuds ut till försäljning som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning i enlighet med artikel 2.3 i det direktivet,	(y) bränsle: ska i kapitel IVa avse alla bränslen som förtecknas i tabell A och tabell C i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, samt alla andra produkter som är avsedda för användning, bjuds ut till försäljning eller används som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning i enlighet med artikel 2.3 i det direktivet,

Motivering

Eftersom det nya utsläppshandelssystemet utvidgas till att omfatta samtliga bränslen för att säkerställa lika villkor och täppa till luckor mellan det befintliga och det nya utsläppshandelssystemet (särskilt vad gäller processuppvärmning i mindre anläggningar) ska det säkerställas att definitionen av ”bränslen” i fråga omfattar all berörd verksamhet.

Ändringsförslag  89

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel -3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a)  Följande artikel ska införas:
	”Artikel -3a
	Kommissionen ska tillsammans med det verkställande utskottet inom Internationella Warszawamekanismen för förluster eller skador samt andra internationella organisationer bedöma eventuella kompensationsåtgärder som unionen i sin helhet skulle kunna genomföra för utsatta länder och för utvecklingsländer och ska rapportera om den bedömningen till Europaparlamentet och rådet före utgången av 2022.”

Ändringsförslag  90

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 4

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3a – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 3b–f ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för luftfartsverksamhet som förtecknas i bilaga I. Artikel 3g–ge ska tillämpas på sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I.”	Artikel 3b–f ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för luftfartsverksamhet som förtecknas i bilaga I. Artikel 3g–geb ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som utförs av fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 ton.
	Från och med den 1 januari 2027 ska artikel 3g–geb tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som utförs av fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 ton. Senast det datumet ska kommissionen göra en bedömning av lika villkor för alla fartyg och undvikande av eventuella oönskade negativa effekter för växthusgasutsläppen av att fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 ton eventuellt ersätts av flera fartyg med en bruttodräktighet under det tröskelvärdet i avsaknad av en sänkning av tröskelvärdet. Kommissionen ska, om så är lämpligt, låta bedömningen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv.
	Senast den 31 december 2024 ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119, bedöma och till Europaparlamentet och rådet rapportera hur det globala klimatet påverkas av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, metan och dikväveoxid och av partiklar med en global uppvärmningspotential från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion. Denna rapport ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att ta itu med frågan om hur sådana utsläpp och partiklar ska hanteras.

Ändringsförslag  91

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 5

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3g – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.	1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.
	Till och med den 31 december 2026 ska tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter tillämpas på femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion samt femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.
	Från och med den 1 januari 2027 ska, med förbehåll för de undantag som anges i artikel 3gaa, tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter tillämpas på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Ändringsförslag  92

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 3ga	Artikel 3ga
Infasning av kraven på sjötransporter	Kraven på sjötransporter
Rederier ska vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter i enlighet med följande tidsplan:	Från och med den 1 januari 2024, och varje år därefter, ska rederier vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter som motsvarar etthundra procent (100 %) av de verifierade utsläpp som rapporterats för respektive år.
(a) 20 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2023,
(b) 45 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2024,
(c) 70 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2025,
(d) 100 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2026 och varje år därefter.
Om färre utsläppsrätter överlämnas jämfört med de verifierade utsläppen från sjötransporter för åren 2023, 2024 och 2025 ska, så snart skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter har fastställts för varje år, en motsvarande kvantitet utsläppsrätter annulleras i stället för auktioneras ut i enlighet med artikel 10.

Ändringsförslag  93

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gaa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gaa
	Undantag som är beroende av tredjeländers och internationella organisationers åtgärder för att ta itu med sjötransporters klimatpåverkan
	1.  Kommissionen ska samverka med tredjeländer i syfte att upprätta bilaterala eller multilaterala avtal om insatser och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter i linje med målet om att hålla den globala temperaturhöjningen inom 1,5 °C över förindustriella nivåer, i enlighet med Parisavtalet. Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om utvecklingen härvidlag.
	2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att införa en proportionell minskning av unionsåtgärdernas tillämpningsområde, och samtidigt låta tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem fortsatt omfatta minst femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion samt femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, förutsatt att
	a)  ett tredjeland har en mekanism för koldioxidprissättning för att sätta ett tak på och minska utsläppen som minst motsvarar den som finns i EU:s utsläppshandelssystem,
	b)  en mekanism för koldioxidprissättning för att sätta ett tak på och minska utsläppen som minst motsvarar den som finns i EU:s utsläppshandelssystem har inrättats genom ett bilateralt eller multilateralt avtal mellan unionen och ett eller flera tredjeländer, och det har beslutats att koppla denna till EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med artikel 25, eller
	c)  ett tredjeland ingår i någon av kategorierna minst utvecklade länder eller små östater under utveckling och har lägre BNP per capita än unionsgenomsnittet och inkluderar utsläpp i sina nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet.

Ändringsförslag  94

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gab (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gab
	Havsfonden
	1.  En fond (havsfonden) ska inrättas till stöd för sådana projekt och investeringar som avses i punkt 4. 75 % av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt artikel 3g ska användas genom havsfonden. Vidare ska eventuella externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt vad som avses i artikel 21.2 i förordning (EU) .../... [FuelEU Maritime] tilldelas havsfonden och användas i enlighet med punkt 4.
	2.  Rederier får betala en årlig medlemsavgift till havsfonden i enlighet med sina totala rapporterade utsläpp för det föregående kalenderåret enligt förordning (EU) 2015/757, så att den administrativa bördan begränsas för rederier, inbegripet små och medelstora företag och företag som sällan är verksamma inom ramen för detta direktivs tillämpningsområde. Havsfonden ska överlämna utsläppsrätter kollektivt på uppdrag av de rederier som är medlemmar i havsfonden. Medlemsavgiften per ton utsläpp ska fastställas av havsfonden senast den 28 februari varje år och ska motsvara minst föregående års högsta registrerade lösenpris på primära eller sekundära marknader för utsläppsrätter.
	3.  Havsfonden ska förvaltas centralt av ett unionsorgan. Havsfondens förvaltningsstruktur ska likna, och säkerställa synergier med, den enligt artikel 10a.8 inrättade klimatinvesteringsfondens förvaltningsstruktur och ska, när så är relevant, tillämpa de regler för förvaltning och stöd som fastställs i den artikeln. Havsfondens förvaltningsstruktur och beslutsprocess ska vara öppna och inkluderande, särskilt när det gäller fastställande av prioriterade områden, kriterier och förfaranden för bidragstilldelning. Berörda parter ska ha en lämplig rådgivande roll. All information om projekt och investeringar som får stöd från havsfonden och all annan relevant information om hur havsfonden fungerar ska göras tillgänglig för allmänheten.
	4.  De medel som tillhandahålls inom havsfonden ska stödja omställningen till en effektiv och klimattålig sjöfartssektor i unionen och användas till stöd för projekt och investeringar med anknytning till följande:
	a)  Förbättrad energieffektivitet för fartyg och hamnar.
	b)  Innovativ teknik och infrastruktur för att fasa ut fossila bränslen inom sjötransportsektorn, däribland närsjöfart och hamnar och sammankopplingar med elnät i hamnar.
	c)  Utbyggnad av hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas, e-bränslen och ammoniak, som framställs ur förnybara energikällor, bland annat genom differenskontrakt.
	d)  Utsläppsfri framdrivningsteknik, däribland vindteknik.
	e)  Forskning och utveckling och första industritillämpning avseende teknik och design som minskar växthusgasutsläppen, däribland innovativ teknik och bränslen för isklassade fartyg och vinternavigation i kalla områden.
	f)  Förtur ska ges åt projekt som främjar innovation inom sektorn, såsom teknik som inte bara leder till utfasning av fossila bränslen utan även bland annat minskar risken för buller-, luft- och havsföroreningar.
	g)  Bidrag till en rättvis omställning i sjöfartssektorn genom utbildning, kompetensutveckling och omskolning av den befintliga arbetskraften samt förberedelse av nästa generations arbetstagare inom sjöfarten.
	15 % av havsfonden ska användas för att bidra till skydd, återställande och bättre förvaltning av marina ekosystem som påverkas av den globala uppvärmningen, exempelvis marina skyddsområden, och för att främja en sektorsövergripande hållbar blå ekonomi, till exempel förnybar havsenergi.
	Alla investeringar som stöds av havsfonden ska offentliggöras och vara förenliga med syftena med detta direktiv.
	5.  All finansiering genom havsfonden ska ske i enlighet med följande:
	a)  Kriterierna i fråga om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852*.
	b)  De minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.
	6.  Kommissionen ska samverka med tredjeländer för att undersöka vilka möjligheter som finns för att även de ska kunna utnyttja havsfonden. En motsvarande andel av havsfonden ska tillgängliggöras för de länder utanför unionen, särskilt minst utvecklade länder och små östater under utveckling, där resor från eller till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion omfattas till etthundra procent (100 %) av de åtgärder som syftar till klimatanpassning och minskning av deras utsläpp i sjöfartssektorn.
	7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på genomförandet av denna artikel. Vid genomförandet av havsfonden ska kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092** för att säkerställa att medlen i samband med åtgärder och investeringar som stöds av havsfonden skyddas i händelse av att rättsstatsprincipen inte respekteras i medlemsstaterna. För detta ändamål ska kommissionen tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och ska återkräva utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt.
	__________________
	* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (OJ L 198, 22.6.2020, s. 13).
	** Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1).

Ändringsförslag  95

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gda (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gda
	Avtal
	Om det yttersta ansvaret för bränsleinköp eller drift av fartyget enligt avtal innehas av en annan enhet än rederiet ska den enheten enligt avtalet ansvara för de kostnader som uppstår till följd av efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.
	Med drift av fartyg avses i denna artikel att besluta om fartygets last eller rutt och hastighet.
	Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rederiet har lämpliga och ändamålsenliga medel för att återkräva de kostnader som avses i första stycket i denna artikel i enlighet med artikel 16.

Ändringsförslag  96

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.	1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.
	Inom tolv månader efter det att en sådan åtgärd antagits, och innan den börjar tillämpas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd.
	Rapporten ska innehålla en granskning av ambitionen och den övergripande miljöintegriteten i de av IMO beslutade åtgärderna, däribland deras allmänna ambitionsnivå i förhållande till Parisavtalets mål om att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 oC över förindustriella nivåer, i förhållande till unionens mål om minskade växthusgasutsläpp i hela ekonomin till 2030 och i förhållande till klimatneutralitetsmålet enligt förordning (EU) 2021/1119, samt en jämförelse mellan IMO-åtgärdernas övergripande miljöintegritet och den övergripande miljöintegritet som är kopplad till tillämpningen av EU:s utsläppshandelsdirektiv i enlighet med bestämmelserna i det här direktivet.
	Rapporten ska beakta graden av deltagande i dessa globala åtgärder och deras verkställbarhet, insyn, påföljder vid bristande efterlevnad, processer för synpunkter från allmänheten, övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, register samt ansvarsskyldighet.
	Kommissionen ska även övervaka de negativa effekterna vad gäller bland annat eventuella ökningar av transportkostnaderna, marknadssnedvridning och förändringar i hamntrafiken, t.ex. undvikande av hamnar och flytt av omlastningsknutpunkter, sjöfartssektorns övergripande konkurrenskraft i medlemsstaterna samt i synnerhet de negativa effekterna för sjöfart som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster för den ”territoriella kontinuiteten”.
	Om det antas en sådan global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter i linje med Parisavtalet och på en nivå som åtminstone är jämförbar med den som följer av de unionsåtgärder som vidtas enligt detta direktiv, får kommissionen när så är lämpligt låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att ändra detta direktiv och anpassa det till de åtgärder som vidtagits på global nivå, samtidigt som unionens suveränitet erkänns när det gäller att reglera dess andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i linje med målen i Parisavtalet.

Ändringsförslag  97

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska övervaka genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra sådant undvikande agerande.”	2. Kommissionen ska övervaka, och vartannat år från och med ... [året efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] rapportera om, genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Kommissionen ska även övervaka de negativa effekterna vad gäller bland annat eventuella ökningar av transportkostnaderna, marknadssnedvridning och förändringar i hamntrafiken, t.ex. undvikande av hamnar och flytt av omlastningsknutpunkter, sjöfartssektorns övergripande konkurrenskraft i medlemsstaterna samt i synnerhet de negativa effekterna för sjöfart som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster för den territoriella kontinuiteten. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra eventuella negativa effekter eller kringgående av kraven i detta direktiv.”

Ändringsförslag  98

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gea (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gea
	Hamnar som riskerar koldioxidläckage
	Genom undantag från artikel 3g.1 gäller följande: När ett tredjeland inte har en mekanism för koldioxidprissättning för att sätta ett tak på och minska utsläppen som minst motsvarar den som finns inom EU:s utsläppshandelssystem ska kraven i artikel 10 omfatta etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför enskilda resor direkt efter eller direkt före resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn belägen utanför någon medlemsstats jurisdiktion och i riskzonen för koldioxidläckage eller som avgår från en hamn belägen utanför någon medlemsstats jurisdiktion och i riskzonen för koldioxidläckage och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.
	Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa kriterierna för när en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion ska klassificeras som en hamn som utgör en risk för koldioxidläckage, särskilt med beaktande av risken för att omlastning ska flytta från hamnar i unionen till omlastningshamnar utanför unionen.
	Kommissionen ska på grundval av de kriterier som avses i andra stycket fastställa en förteckning över hamnar utanför någon medlemsstats jurisdiktion som utgör en risk för koldioxidläckage och ska uppdatera förteckningen regelbundet.

Ändringsförslag  99

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3geb (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3geb
	Genom undantag från artikel 3g.1 andra stycket gäller följande: Om avståndet mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion är mindre än [xxx] nautiska mil [kommissionen ska beräkna lämpligt antal nautiska mil på grundval av en konsekvensbedömning med en förteckning över hamnanlöp i angränsande omlastningshamnar utanför EU] ska tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter tillämpas på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, inklusive omlastningshamnar, och på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, inklusive omlastningshamnar, och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Ändringsförslag  100

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 7

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3h

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 3h	Artikel 3h
Tillämpningsområde	Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för verksamhet som anges i bilaga I och som inte utgör luftfartsverksamhet eller sjötransportverksamhet.”	1.  Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för verksamhet som anges i bilaga I och som inte utgör luftfartsverksamhet eller sjötransportverksamhet.”
	1a.  Från och med den 1 januari 2026 ska bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för kommunala avfallsförbränningsanläggningar.
	1b.  Kommissionen ska senast den 31 december 2024 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska undersöka de möjliga konsekvenserna av att kommunala avfallsförbränningsanläggningar inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem för bortskaffandet av avfall genom deponering i unionen och för avfallsexporten till tredjeländer.
	I den rapporten ska kommissionen också bedöma möjligheten att i EU:s utsläppshandelssystem inkludera andra avfallshanteringsprocesser, särskilt deponering som genererar metan- och dikväveoxidutsläpp i unionen.
	Kommissionen ska, när så är lämpligt, låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att förhindra de konsekvenser som avses i första stycket och för att inkludera de processer som avses i andra stycket i EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  101

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 10

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter minskas med [-- miljoner utsläppsrätter (fastställs beroende på året för ikraftträdandet)]. Samma år ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas med 79 miljoner utsläppsrätter för sjötransporter. Med början under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska den linjära faktorn vara 4,2 %. Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av den ändring ska infogas].	”Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter vara lika med de genomsnittliga utsläppen under perioden ...–... [de tre år som föregår ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv], från mitten av denna period justerade med den linjära minskningsfaktorn. Samma år ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas med ett antal utsläppsrätter som motsvarar utsläppen från den sjötransportverksamhet som har rapporterats i enlighet med förordning (EU) 2015/757 för åren 2018 och 2019 i unionen, från år 2021 justerade med den linjära minskningsfaktorn. Med början under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska den linjära minskningsfaktorn vara 4,2 %. Varje efterföljande år fram till 2030 ska minskningsfaktorn öka med 0,1 procentenheter jämfört med året innan. Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av den ändringen ska infogas].

Ändringsförslag  102

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 10

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 9 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Från och med den 1 januari 2026 ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas för att ta hänsyn till inkluderingen av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem. Kommissionen ska anta genomförandeakter och i dessa fastställa hur stor ökningen av unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ska vara för att ta hänsyn till inkluderingen av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.

Ändringsförslag  103

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom ska 2,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb.”	Dessutom ska 2 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan ... [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb. Det ytterligare antal utsläppsrätter som avses i detta stycke ska, när så är lämpligt, också användas för att finansiera gränsöverskridande projekt med stödmottagande medlemsstater och angränsande regioner med låg tillväxt.
	Dessutom ska 0,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan ... [året efter detta ändringsdirektivs ikraftträdande] och 2030 göras tillgängliga för den klimatinvesteringsfond som inrättas enligt artikel 10a.8.”

Ändringsförslag  104

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:”	3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget som allmänna inkomster. De inkomster som tillfaller unionens budget ska respektera universalitetsprincipen i enlighet med artikel 7 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053*. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften, exklusive kärnenergirelaterad verksamhet och teknik:
	_______________
	* Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).”

Ändringsförslag  105

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led b-f

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	ba)  I punkt 3 ska led b-f ersättas med följande:
b)  Att utveckla förnybar energi, så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi, att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som överenskommits i relevanta lagstiftningsakter.	“b)  Att utveckla förnybar energi och elöverföringsnät, så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi och sina sammanlänkningsmål, att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som överenskommits i relevanta lagstiftningsakter, däribland elproduktion från egenanvändare av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi.
	ba)  Att stödja totalrenovering och etappvis totalrenovering av byggnader i enlighet med artikel 2.19 och 2.20 i direktiv (EU) .../... [omarbetning av energiprestandadirektivet], inledningsvis av de byggnader som har sämst prestanda.
c) Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning och öka ny- och återbeskogning i utvecklingsländer som har ratificerat det internationella avtalet om klimatförändringar, och att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder.	c)  Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning, stödja skydd och återställande av torvmark, skogar och andra land- eller havsbaserade ekosystem och öka ny- och återbeskogning som gynnar den biologiska mångfalden i utvecklingsländer som har ratificerat det internationella avtalet om klimatförändringar, och att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder.
d)  Att vidta åtgärder för koldioxidbindning i skogar i unionen.	d)  Att vidta åtgärder för koldioxidbindning i skog och mark i unionen.
	da)  Att vidta åtgärder för klimatanpassning i unionen.
e) Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland.	e) Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland, och innovativa metoder för koldioxidupptag på teknisk väg, såsom direkt avskiljning från luft (DAC) samt lagring.
f) Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt.	f)  Att investera i och påskynda omställningen till transportsätt som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen i sektorn, bland annat utveckling av klimatvänliga person- och godstransporter på järnväg och busstransporter samt tillhörande teknik, och att finansiera åtgärder till stöd utfasningen av fossila bränslen på flygplatser i enlighet med förordning (EU) .../... [infrastruktur för alternativa bränslen] och förordning (EU) .../... [säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart].”

Ändringsförslag  106

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led h

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, inbegripet genom minskning av snedvridande skatter.”	h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering och system för effektiv och förnybar uppvärmning och kylning eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, inbegripet genom minskning av i synnerhet skatter, tullar och avgifter på förnybar el.”

Ändringsförslag  107

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led ca (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led ha (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca)  I punkt 3 första stycket ska följande led införas:
	“ha)  Att finansiera nationella klimatutdelningssystem med påvisad positiv klimatpåverkan enligt vad som dokumenterats i den årliga rapporten enligt artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999*.
	________________
	* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).”

Ändringsförslag  108

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led cb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led k

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	cb)  I punkt 3 första stycket ska led k ersättas med följande:
k) Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.	”k) Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, och investera i kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare som kan påverkas av omställningen.”

Ändringsförslag  109

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led cc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a och 1b (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cc)  I punkt 3 ska följande stycken införas efter första stycket:
	”Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna använda minst 10 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter för utveckling av kollektivtrafiken, särskilt utveckling av klimatvänliga person- och godstransporter på järnväg och busstransporter samt tillhörande teknik enligt vad som avses i led f i det stycket.
	Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna använda minst 10 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter för att finansiera ytterligare klimatåtgärder i utsatta tredjeländer enligt vad som avses i led j i det stycket.”

Ändringsförslag  110

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led cd (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	cd)  I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:
Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande minst 50 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur inkomsterna används och om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt i sina rapporter enligt beslut nr 280/2004/EG.	”Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande minst 100 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur inkomsterna används och om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt i sina rapporter enligt beslut nr 280/2004/EG.”

 

Ändringsförslag  111

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led ce (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3a och 3b (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ce) Följande punkter ska införas:
	“3a. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna in en plan för användningen av intäkter tillsammans med varje uppdatering av den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 14.1 och 14.2 i förordning (EU) 2018/1999. I enlighet med artikel 19.2 i den förordningen ska medlemsstaterna dessutom årligen rapportera till kommissionen om användningen av intäkter och de åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 3 i den här artikeln. Medlemsstaterna ska lämna fullständig, högkvalitativ och följdriktig information. Framför allt ska de i sina rapporter definiera innebörden av ”anslagna” och ”utbetalade” belopp samt lämna noggranna finansiella uppgifter. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnaden av dessa rapporteringsskyldigheter ska medlemsstaterna öronmärka intäkter i sina nationella budgetar.
	Medlemsstaterna ska säkerställa att intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem används på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som fastställs i punkt 3 och upprätthålla deras spårbarhet samt säkerställa att de kompletterar de nationella klimatutgifterna. Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att medlemsstaterna fullgör sina rapporteringsskyldigheter enligt denna punkt.
	3b. Medlemsstaterna ska använda de intäkter från auktionering av utsläppsrätter som inte används som egna medel och som avses i punkt 2 i denna artikel i enlighet med
	a) kriteriet om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,
	b) de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852, och
	c) medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 och, i förekommande fall, den territoriella plan för en rättvis omställning som utarbetas i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056*.

Ändringsförslag  112

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led da (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da) Följande punkt ska läggas till:
	“5a.  Efter slutrapporten av den 28 mars 2022 från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om utsläppsrätter och därtill kopplade derivat ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag senast den... [sex månader efter detta direktivs ikraftträdande] för att följa upp rekommendationerna i rapporten, i syfte att förbättra transparensen på, övervakningen av och rapporteringen om de europeiska marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat, med beaktande av dessa marknaders unionsomfattande karaktär. ”

Ändringsförslag  113

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led db (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	db) Följande punkt ska läggas till:
	”5b.  Esma ska regelbundet övervaka integriteten och transparensen på de europeiska marknaderna för utsläppsrätter ock marknaderna för tillhörande derivat. Esma ska regelbundet offentliggöra en rapport om integriteten och transparensen på dessa marknader, vid behov med utgångspunkt i uppgifterna i unionsregistret och de uppgifter som rapporterats till eller gjorts tillgängliga för de behöriga myndigheterna. I denna rapport ska Esma särskilt undersöka hur marknaderna fungerar mot bakgrund av eventuell marknadsvolatilitet och prisutveckling, auktionerings- och handelsverksamheten på marknaderna, likviditeten och de volymer som det handlas med samt kategorierna av marknadsaktörer och deras handelsbeteende. Rapporten ska, i förekommande fall, innehålla rekommendationer för att stärka marknadsintegriteten och öka transparensen på marknaderna. Dessa rekommendationer ska särskilt omfatta åtgärder för att förbättra informationen till marknadsaktörer och allmänheten i stort om hur marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat fungerar, förbättra den lagstadgade rapporteringen och marknadsövervakningen på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat, främja förebyggande och upptäckt av marknadsmissbruk och bidra till att upprätthålla ordnade marknader för utsläppsrätter och för därtill kopplade derivat.
	Kommissionen ska bedöma de rekommendationer som avses i första stycket i denna punkt i nästa rapport som lämnas in i enlighet med punkt 5 efter offentliggörandet av Esmas rapport. Kommissionen ska, när så är lämpligt, låta den rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att öka transparensen och integriteten på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat, med beaktande av dessa marknaders unionsomfattande karaktär. ”

Ändringsförslag  114

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led a – led -i (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-i) Andra stycket ska ersättas med följande:
Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas unionstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO2, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte förekomma för någon typ av elproduktion, utom i de fall som omfattas av artikel 10c och för el som produceras från rökgaser.	”Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas unionstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO2, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte göras tillgänglig för någon typ av elproduktion.”

(32003L0087)

Ändringsförslag  115

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
När det gäller anläggningar som omfattas av skyldigheten att genomföra en energibesiktning enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU(*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om rekommendationerna i revisionsrapporten har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger fem år och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga. I annat fall ska mängden gratis tilldelning minskas med 25 %. Mängden gratis tilldelning ska inte minskas om en verksamhetsutövare visar att den har genomfört andra åtgärder som leder till minskade växthusgasutsläpp som motsvarar dem som rekommenderas i revisionsrapporten. De åtgärder som avses i första stycket ska anpassas i enlighet med detta.	När det gäller anläggningar som omfattas av skyldigheten att genomföra en energibesiktning eller införa ett certifierat energiledningssystem enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU(*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om rekommendationerna i revisionsrapporten eller i det certifierade energiledningssystemet har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger åtta år och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga. I annat fall ska mängden gratis tilldelning minskas i enlighet med nionde och tionde styckena i denna punkt. Mängden gratis tilldelning ska inte minskas om en verksamhetsutövare visar att den har genomfört andra åtgärder som leder till minskade växthusgasutsläpp som motsvarar dem som rekommenderas i revisionsrapporten för den berörda anläggningen. De åtgärder som avses i första stycket i denna punkt ska anpassas i enlighet med detta.
	Utöver de krav som anges i tredje stycket i denna punkt ska verksamhetsutövare i sektorer eller delsektorer som är berättigade till gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artiklarna 10a och 10b senast den 1 juli 2025 upprätta en plan för utfasning av fossila bränslen för var och en av sina anläggningar för de verksamheter som omfattas av detta direktiv. Planen ska vara förenlig med det mål om klimatneutralitet som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och med alla relevanta sektorsspecifika färdplaner som utarbetas i enlighet med artikel 10 i den förordningen och ska ange följande:
	a)  Åtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner för varje anläggning för att få till stånd de nödvändiga utsläppsminskningarna i enlighet med det mål om klimatneutralitet som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 samt alla relevanta sektorsspecifika färdplaner som utarbetas i enlighet med artikel 10 i den förordningen på installationsnivå, med undantag av utsläppskrediter.
	b)  Mellanliggande mål och delmål för att, senast den 31 december 2025 och därefter senast den 31 december varje år fram till 2050, mäta de framsteg som gjorts för att uppnå klimatneutralitet enligt led a.
	c)  En uppskattning av effekterna av var och en av de åtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner som avses i led a avseende den minskning av växthusgasutsläppen och de mål och delmål som avses i led b.
	d)  Åtgärder för att hantera följderna av omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften, bland annat genom social dialog, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, i syfte att säkerställa en rättvis omställning.
	Medlemsstaterna får ge verksamhetsutövare ekonomiskt stöd för genomförandet av deras planer för utfasning av fossila bränslen som avses i fjärde stycket. Sådant stöd ska inte anses vara olagligt statligt stöd.
	Framstegen för att uppnå de mål och delmål som avses i fjärde stycket led b ska kontrolleras senast den 31 december 2025 och därefter senast den 31 december varje år fram till 2050, i enlighet med de kontroll- och ackrediteringsförfaranden som föreskrivs i artikel 15.
	Om ingen plan för utfasning av fossila bränslen har utarbetats i enlighet med fjärde stycket eller om delmålen och målen i planen inte har uppnåtts ska mängden gratis tilldelning minskas i enlighet med nionde och tionde styckena.
	Kommissionen ska, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa minimiinnehållet i och formatet för de planer för utfasning av fossila bränslen som avses i fjärde stycket i denna punkt, särskilt vad gäller riktmärkena för de mål och delmål som avses i led b i det stycket. Alla berörda parter ska delta i utarbetandet och antagandet av de delegerade akterna.
	Om inte kraven i vare sig tredje eller fjärde stycket är uppfyllda ska tilldelningen av gratis utsläppsrätter minskas med
	a)  50 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är högre än genomsnittet för de 10 % minst effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena,
	b)  30 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % minst effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena och högre än genomsnittet för de 50 % mest effektiva anläggningarna inom den sektorn eller delsektorn,
	c)  25 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är högre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena och lägre än genomsnittet för de 50 % mest effektiva anläggningarna inom den sektorn eller delsektorn.
	Om inte kraven i vare sig tredje eller fjärde stycket är uppfyllda ska de procentsatser som anges i nionde stycket leden a, b och c fördubblas.
	En ytterligare gratis tilldelning på 10 % av det tillämpliga riktmärkesvärdet ska ges till anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena, förutsatt att utsläppsrätter finns tillgängliga i enlighet med det tolfte stycket.
	För den ytterligare gratis tilldelning som avses i elfte stycket ska alla utsläppsrätter som inte tilldelas på grund av en minskning av gratis tilldelning i enlighet med nionde och tionde styckena användas.
__________________	__________________
(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).”	(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).”

Ändringsförslag  116

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led a – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena ses över före perioden 2026–2030 i syfte att eventuellt ändra definitioner och systemgränser för befintliga produktriktmärken.	För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena ses över så snart som möjligt och allra senast den ... [sex månader efter dagen för detta ändringsdirektivs ikraftträdande] i syfte att eventuellt ändra definitioner, tillämpningsområde och systemgränser för befintliga produktriktmärken och eventuellt inkludera nya riktmärken för att säkerställa att gratis tilldelning för produktion av en produkt är oberoende av råvaran eller typen av produktionsprocess, förutsatt att produktionsprocesserna har samma syfte, tar hänsyn till den cirkulära användningspotentialen hos material eller undviker att anläggningar med delvis eller helt fossilfria processer som framställer produkter med egenskaper som liknar eller är likvärdiga med egenskaperna hos produkter som framställs i konventionella anläggningar i riktmärket utesluts eller hindras från att delta i riktmärkessystemet. De riktmärkesvärden som följer av denna översyn ska offentliggöras så snart den nödvändiga informationen blir tillgänglig, så att de kan tillämpas från och med 2026.

Ändringsförslag  117

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Genom undantag från föregående stycke ska produktionen av dessa produkter under de första årens tillämpning av förordning [CBAM] omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM-faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % under perioden från det att [CBAM-förordningen] träder i kraft och slutet av 2025, 90 % under 2026 och ska minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % det tionde året.	Genom undantag från första stycket i denna punkt ska produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] under de första årens tillämpning av den förordningen till och med den 31 december 2030 omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM-faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % för perioden mellan ... [dagen för ikraftträdandet av [CBAM-förordningen]] och slutet av 2024, 90 % 2025, 80 % 2026, 70 % 2027, 50 % 2028, 25 % 2029, och ska uppgå till 0 % 2030.

Ändringsförslag  118

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Utsläppsrätter som härrör från minskningen av gratis tilldelning ska göras tillgängliga för att stödja innovation i enlighet med artikel 10a.8.”	Utsläppsrätter som härrör från minskningen av gratis tilldelning ska göras tillgängliga för klimatinvesteringsfonden i enlighet med artikel 10a.8.”

Ändringsförslag  119

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1aa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Följande punkt ska införas:
	”1aa.  Varje år från och med 2025 ska kommissionen, som en del av sin årliga rapport till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 10.5, bedöma hur effektiv gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) är för att hantera risken för koldioxidläckage för varor som produceras i unionen för export till tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid. Rapporten ska särskilt bedöma utvecklingen av unionens export inom CBAM-sektorerna och utvecklingen när det gäller handelsflöden och de inbäddade utsläppen från dessa varor på den globala marknaden. Om det i rapporten konstateras att det finns en risk för koldioxidläckage för varor som tillverkas i unionen för export till sådana tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid ska kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med risken för koldioxidläckage på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler och som tar hänsyn till utfasningen av fossila bränslen i anläggningar i unionen.”

Ändringsförslag  120

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led c – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,2 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.”	d) Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,4 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.”

Ändringsförslag  121

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led da (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 5

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	da) Punkt 5 ska ersättas med följande:
I syfte att respektera den auktioneringsandel som anges i artikel 10 ska, för varje år då summan av gratis utsläppsrätter inte når upp till det maximala antalet med beaktande av auktioneringsandelen, de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta mängd användas för att förhindra eller begränsa minskning av gratis tilldelning för att upprätthålla auktioneringsandelen under senare år. Om emellertid den högsta nivån nås, ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta. Sådana justeringar ska göras på ett enhetligt sätt.	”5.  I syfte att respektera den auktioneringsandel som anges i artikel 10 ska, för varje år då summan av gratis utsläppsrätter inte når upp till det maximala antalet med beaktande av auktioneringsandelen, de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta mängd användas för att förhindra eller begränsa minskning av gratis tilldelning för att upprätthålla auktioneringsandelen under senare år. Om emellertid den högsta nivån nås, ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta. Sådana justeringar ska göras på ett enhetligt sätt. Anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen under 2021 och 2022 för de relevanta produktriktmärkena ska emellertid undantas från justeringen.”

(32003L0087)

Ändringsförslag  122

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a, ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden). Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.	390 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 110 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som avses i artikel 10.1 femte stycket ska göras tillgängliga för en fond (klimatinvesteringsfonden). Dessutom ska alla utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a också göras tillgängliga för klimatinvesteringsfonden. Klimatinvesteringsfonden ska ha som mål att stödja innovation inom teknik och processer som på ett betydande sätt bidrar till utfasning av fossila bränslen i de sektorer som omfattas av detta direktiv och som bidrar till målen om nollförorening och cirkularitet, samt till spridningen av teknik och processer som kanske inte längre anses vara innovativa men som ändå har en betydande potential att minska växthusgasutsläppen och bidrar till energi- och resursbesparingar i linje med unionens klimat- och energimål för 2030. Klimatinvesteringsfonden ska inte stödja kärnenergirelaterad verksamhet. I syfte att så snart som möjligt främja innovation inom banbrytande teknik ska kommissionen säkerställa att en andel av den finansiering som tillgängliggörs genom klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till perioden från och med ... till och med ... [de första fem åren av genomförandet av detta ändringsdirektiv]. Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.

Ändringsförslag  123

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU(*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21.2 i förordning (EU) [FuelEU Maritime] tilldelas innovationsfonden och användas i enlighet med denna punkt.	Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU(*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation och utfasning av fossila bränslen i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 5.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842** tilldelas den havsfond som inrättas genom artikel 3gab, och användas i enlighet med denna punkt.
___________	____________
(*) Kommissionens beslut 2010/670/EU av den 3 november 2010 om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 samt demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 290, 6.11.2010, s. 39).	(*) Kommissionens beslut 2010/670/EU av den 3 november 2010 om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 samt demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 290, 6.11.2010, s. 39).
	** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  124

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker på geografiskt spridda platser. Innovationsfonden får också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och för produktion av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart, järnvägs- och vägtransporter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i koldioxidsnåla tekniker och processer, CCU, CCS, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.	Klimatinvesteringsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, såsom teknik för innovativ förnybar energi och energilagringsteknik, och produkter och processer som är alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av innovativa projekt som syftar till miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, särskilt för oundvikliga industriprocessutsläpp, miljövänlig avskiljning, transport och permanent geologisk lagring av koldioxid (CCS) för oundvikliga industriprocessutsläpp, samt direkt avskiljning av koldioxid från atmosfären med säker, hållbar och permanent lagring (DAC). Investeringar i förnybar vätgasteknik får i lämpliga fall också befrämjas. Klimatinvesteringsfonden ska också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att fasa ut fossila bränslen inom järnvägs- och vägtransporter, inbegripet kollektiva transportsätt såsom kollektivtrafik och bussar för tillfälliga tjänster, och samtidigt eftersträva synergier med Horisont Europa, särskilt med europeiska partnerskap och, i förekommande fall, med andra unionsprogram. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt, inklusive för export, inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i och genomförande av teknik och processer som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen från de sektorer som omfattas av den förordningen, CCU, CCS, koldioxidtransport, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna i enlighet med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 för 2030 och 2050, och till en rättvis omställning och som ger de mest marginella fördelarna i form av utsläppsminskningar per beviljat stöd. Klimatinvesteringsfonden får även stödja banbrytande innovativ teknik som syftar till en minskning av utsläppen inom avfallssektorn.

Ändringsförslag  125

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Minst 12 % av de utsläppsrätter som görs tillgängliga för klimatinvesteringsfonden ska användas för vidareutveckling och utbyggnad av förnybara energikällor i unionen i enlighet med direktiv (EU).../... [det reviderade direktivet om förnybar energi].

Ändringsförslag  126

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Klimatinvesteringsfonden får även stödja differenskontrakt i syfte att stödja teknik för utfasning av fossila bränslen där koldioxidpriset kanske inte utgör ett tillräckligt incitament. Kommissionen ska senast den 31 december 2023 anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på reglerna för differenskontraktens funktion.
	Det ekonomiska stödet från klimatinvesteringsfonden ska stå i proportion till de politiska mål som fastställs i denna artikel och får inte leda till otillbörliga snedvridningar av den inre marknaden. Därför ska medel endast beviljas för att täcka extrakostnader eller investeringsrisker som investerare inte kan bära under normala marknadsförhållanden. Följaktligen får stöd från klimatinvesteringsfonden inte leda till orättvis diskriminering i konkurrensen med importerade produkter i enlighet med WTO:s regler.
	Om priset i EU:s utsläppshandelssystem är högre än det lösenpris som projektet har beviljats stöd för ska mottagaren betala tillbaka skillnaden till klimatinvesteringsfonden.

Ändringsförslag  127

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa och ännu inte kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande lösningar eller vara tillräckligt mogna för att kunna tillämpas i förkommersiell skala.	Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet medelstora och småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa, uppvisa en potential för storskalig minskning av växthusgaser och ännu inte vara kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande eller ännu inte kommersiellt genomförbara lösningar eller vara tillräckligt tekniskt mogna för att kunna tillämpas i (för-)kommersiell skala, eller på ett betydande sätt bidra till målet om klimatneutralitet och ska inte kunna spridas i stor skala utan stöd.

Ändringsförslag  128

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska säkerställa att de utsläppsrätter som är avsedda för innovationsfonden auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4. Intäkter från auktionering ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen. Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.	Kommissionen ska säkerställa att de utsläppsrätter som är avsedda för klimatinvesteringsfonden auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4. Intäkter från auktionering ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen. Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.

Ändringsförslag  129

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva och transparenta kriterier, i förekommande fall med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp inom alla berörda sektorer. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna.	Projekten ska väljas ut genom ett transparent urvalsförfarande, på ett teknikneutralt sätt i enlighet med de mål för klimatinvesteringsfonden som anges i första stycket i denna punkt och på grundval av objektiva och transparenta kriterier, med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar väsentligt till unionens klimat- och energimål samtidigt som de bidrar till målen om nollförorening och cirkularitet i enlighet med första stycket i denna punkt, samt av behovet av att säkerställa en rättvis geografisk fördelning av projekt i enlighet med stycke 6a i denna punkt och, i förekommande fall, av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en klimatneutral ekonomi inom alla berörda sektorer. Teknik och processer som hanterar flera miljöeffekter ska prioriteras. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna. Projekt vars minskade utsläpp är till nytta för andra geografiskt närbelägna aktörers utfasning av fossila bränslen ska bedömas förmånligt vid urvalet av projekt.
	Projekt som finansieras genom klimatinvesteringsfonden ska vara skyldiga att dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt samt till unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse. Villkoren för kunskapsdelningen ska fastställas av kommissionen i meddelandena om ansökningsomgångar.
	Meddelandena om ansökningsomgångar ska vara öppna och transparenta och tydligt ange vilken typ av teknik som kan få stöd. Vid utarbetandet av meddelandena om ansökningsomgångar ska kommissionen säkerställa att alla sektorer är vederbörligen inkluderade. Kommissionen ska vidta åtgärder för att säkerställa att meddelandena får en så bred spridning som möjligt, särskilt till små och medelstora företag.

Ändringsförslag  130

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Klimatinvesteringsfonden ska syfta till ett geografiskt balanserat stöd, särskilt för en mängd utsläppsrätter som motsvarar den mängd som överförs till klimatinvesteringsfonden i enlighet med artikel 10.1 femte stycket [tilläggsöverföring från den fleråriga budgetramen], för stöd som tillhandahålls i form av differenskontrakt och för projekt som avser uppskalning, samtidigt som man säkerställer högsta möjliga kvalitet på projekten och upprätthåller de urvalskriterier som avses i sjätte stycket i denna punkt, med beaktande av särskilda sektorsspecifika omständigheter och investeringsbehov, särskilt inom de sektorer som omfattas av artikel 3g och kapitel IVa.

Ändringsförslag  131

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av innovationsfonden, inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd.	Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av klimatinvesteringsfonden, inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, små och medelstora företags deltagande, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd. Kommissionen ska sträva efter en tidsplan där stödet från klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till början av perioden. Vid genomförandet av klimatinvesteringsfonden ska kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2092 för att säkerställa skyddet av medel i samband med de åtgärder och investeringar som stöds av klimatinvesteringsfonden om rättsstatsprincipen inte respekteras i medlemsstaterna. För detta ändamål ska kommissionen tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkräva utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt.
	För att säkerställa en rättvis omställning ska man i urvalskriterierna ta hänsyn till miljömässiga och sociala skyddsåtgärder. Alla finansiella medel från klimatinvesteringsfonden ska användas i enlighet med
	a) kriteriet om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,
	b) de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.
	När det gäller stöd genom differenskontrakt ska dessa delegerade akter möjliggöra teknikneutral och prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden i enlighet med målen för klimatinvesteringsfonden i första stycket.

Ändringsförslag  132

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 7a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Vartannat år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för hur väl de projekt som finansierats genom klimatinvesteringsfonden stämmer överens med målet om klimatneutralitet i förordning (EU) 2021/1119, framstegen med att genomföra de investeringar som beskrivs i de industriella planerna för utfasning av fossila bränslen, samt sin handlingsplan för den kommande tvåårsperioden.

Ändringsförslag  133

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 13

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I artikel 10c ska punkt 7 ersättas med följande:	(13) Artikel 10c ska utgå.
Medlemsstaterna ska kräva att de elproducenter och nätoperatörer som tilldelats gratis utsläppsrätter senast den 28 februari varje år rapporterar om genomförandet av sina utvalda investeringar, inbegripet balansräkningen mellan gratistilldelning och investeringsutgifter som uppkommit samt vilka slags investeringar som fått stöd. Medlemsstaterna ska rapportera om detta till kommissionen, som ska offentliggöra rapporterna.

Ändringsförslag  134

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 13a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10ca (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 10ca
	Gratis tilldelning under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn
	Alla utsläppsrätter för gratis tilldelning under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn som inte har tilldelats verksamhetsutövare i de berörda medlemsstaterna senast den 31 december 2023 ska läggas till det totala antal utsläppsrätter som den berörda medlemsstaten får från auktionering i enlighet med artikel 10.2 a. Medlemsstaterna får dock använda dessa utsläppsrätter, eller vissa av dessa utsläppsrätter, i enlighet med artikel 10d för att stödja investeringar inom ramen för moderniseringsfonden.”

Ändringsförslag  135

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1a och 1b (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Stöd från moderniseringsfonden ska endast beviljas medlemsstater som har antagit rättsligt bindande mål för uppnående av klimatneutralitet senast 2050, samt åtgärder för utfasning av alla fossila bränslen inom en tidsram som är förenlig med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119.
	Dessutom ska inget stöd inom ramen för moderniseringsfonden ges för att stödja investeringar som föreslagits av en stödmottagande medlemsstat för vilken det förfarande som föreskrivs i artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 pågår eller för vilken rådet har antagit ett genomförandebeslut om lämpliga åtgärder i enlighet med den artikeln.

Ändringsförslag  136

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energiproduktionsanläggningar som använder fossila bränslen.”	De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till kärnenergirelaterad verksamhet eller energirelaterad verksamhet som använder fossila bränslen.
_________________	_________________
(*) COM(2019) 640 final.	(*) COM(2019) 640 final.
(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

Ändringsförslag  137

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Minst 80 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i	2. 100 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i

Ändringsförslag  138

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) energiproduktion från vätgasgeneratorer,

Ändringsförslag  139

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) förbättring av energieffektiviteten på efterfrågesidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall,	c) minskning av den totala energianvändningen genom styrning och energieffektivitet på efterfrågesidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall, samtidigt som hänsyn tas till behovet av elektrifiering i samband med klimatomställningen och den därmed sammanhängande ökade efterfrågan på förnybar el.

Ändringsförslag  140

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras värmesystem, och	e) stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras system för uppvärmning och kylning, samt till insatser för att göra såväl bostadshus som kommersiella fastigheter mer energieffektiva,

Ändringsförslag  141

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med arbetsmarknadens parter.	f) en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med företrädare för det civila samhället och arbetsmarknadens parter, i överensstämmelse med och som bidrag till relevanta åtgärder i medlemsstaternas territoriella planer för en rättvis omställning i enlighet med artikel 8.2 k i förordning (EU) 2021/1056, i förekommande fall, och

Ändringsförslag  142

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) investeringar i utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen,

Ändringsförslag  143

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Följande punkt ska införas:
	”2a.  Alla finansiella medel från moderniseringsfonden ska användas i enlighet med
	a)  kriteriet om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,
	b)  de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.”

Ändringsförslag  144

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led bb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 5 – stycke 2a (nytt)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	bb)  I punkt 5 ska följande stycke läggas till:
	”Investeringskommittén ska rådfråga det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar för att säkerställa att investeringsbesluten är förenliga med kriterierna i denna artikel och stödja uppnåendet av de mål som anges i förordning (EU) 2021/1119.”

(32003L0087)

Ändringsförslag  145

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led bc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 6

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	bc) Punkt 6 ska ersättas med följande:
6.  Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt. Om EIB bekräftar att en investering omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, får medlemsstaten börja finansiera investeringsprojektet genom sin andel.	”6.  Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt.
Om en investering i moderniseringen av energisystem, som föreslås för finansiering genom fonden, inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, ska investeringskommittén bedöma investeringens tekniska och finansiella bärkraft, inbegripet de utsläppsminskningar som den uppnår, och utfärda en rekommendation om finansiering av investeringen genom moderniseringsfonden. Investeringskommittén ska säkerställa att varje investering som rör fjärrvärme innebär en betydande förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen.	Investeringskommittén ska bedöma investeringens tekniska och finansiella bärkraft, inbegripet de utsläppsminskningar som den uppnår, och utfärda en rekommendation om finansiering av investeringen genom moderniseringsfonden. Investeringskommittén ska säkerställa att varje investering som rör fjärrvärme innebär en betydande förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen.
Denna rekommendation får omfatta förslag om lämpliga finansieringsinstrument. Upp till 70 % av de relevanta kostnaderna för en investering som inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2 får stödjas med hjälp av medel från moderniseringsfonden, förutsatt att de kvarvarande kostnaderna finansieras av privata juridiska personer.	Denna rekommendation får omfatta förslag om lämpliga finansieringsinstrument.

(32003L0087)

Ändringsförslag  146

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 14 – led bd (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 11

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	bd) Punkt 11 ska ersättas med följande:
11.  Investeringskommittén ska avlägga årliga rapporter till kommissionen om erfarenheter av utvärderingen av investeringarna. Kommissionen ska senast den 31 december 2024, med beaktande av investeringskommitténs slutsatser, se över de projektområden som avses i punkt 2 och den grund på vilken investeringskommittén gör sina rekommendationer.	”11.  Investeringskommittén ska avlägga årliga rapporter till kommissionen, rådet och Europaparlamentet om erfarenheter av utvärderingen av investeringarna. Dessa rapporter ska offentliggöras. Kommissionen ska senast den 31 december 2024, med beaktande av investeringskommitténs slutsatser, se över de projektområden som avses i punkt 2 och den grund på vilken investeringskommittén gör sina rekommendationer.

(32003L0087)

Ändringsförslag  147

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led -a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
1.  Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan	”1.  Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan
a)  personer inom unionen,	a)  reglerade enheter inom unionen,
b)  personer inom unionen och personer i tredje land, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv.	b)  reglerade enheter inom unionen och personer i tredje land, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv.
	Reglerade enheter får uppdra åt en fysisk eller juridisk person att driva registerkonton som tillhör den reglerade enheten och utföra alla typer av transaktioner som kontot har rätt till, på uppdrag av den reglerade enheten. Ansvaret för efterlevnaden ligger fortfarande hos den reglerade enheten. När uppdraget ges till den fysiska eller juridiska personen ska den reglerade enheten se till att det inte finns någon intressekonflikt mellan den uppdragstagande personen eller enheten och behöriga myndigheter, nationella administratörer, kontrollörer eller andra organ som omfattas av detta direktiv.”

(02003L0087)

Ändringsförslag  148

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led -aa (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 1aa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-aa)  Följande punkt ska införas:
	”1aa.  Senast den 1 juli 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av hur en begränsning av tillträdet för reglerade enheter och finansförmedlare som agerar på deras vägnar till de europeiska marknaderna för handel med utsläppsrätter för koldioxid skulle påverka dels marknadernas integritet och förmåga att fungera effektivt, dels uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Om bedömningen är negativ ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa de relevanta bestämmelserna i artiklarna 12.1 och 19.2.”

Ändringsförslag  149

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1a och 1b (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Genom undantag från första stycket led c får rederier till och med den 31 december 2029 överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller av det faktum att deras fartyg framförs under isförhållanden, eller båda, i enlighet med bilaga Va.
	Genom undantag från första stycket led c får rederier till och med den 31 december 2029 överlämna 25 % färre utsläppsrätter för utsläpp som sker fram till 2030 från resor mellan en hamn i en medlemsstats yttersta randområde och en hamn i samma medlemsstat utanför det yttersta randområdet. Senast den 31 december 2029 ska kommissionen bedöma effekterna av ett upphävande av detta undantag för sjötransporter till och från de yttersta randområdena och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om detta.

Ändringsförslag  150

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.	Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning och bortskaffande.

Ändringsförslag  151

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende kraven för att växthusgaser ska anses ha blivit permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.	Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa kraven för att växthusgaser ska anses ha blivit permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning och bortskaffande enligt vad som avses i det första stycket i denna punkt.

Ändringsförslag  152

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.	utgår

Ändringsförslag  153

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 15 – led ea (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3ba (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ea) Följande punkt ska införas:
	”3ba.  Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska undersöka hur negativa utsläpp till följd av växthusgaser som tas upp från atmosfären och lagras på ett säkert och permanent sätt ska redovisas och hur dessa negativa utsläpp kan omfattas av handeln med utsläppsrätter, och i vilken den ska föreslå ett tydligt tillämpningsområde och strikta kriterier och skyddsåtgärder för att säkerställa att sådant upptag inte kompenserar för de utsläppsminskningar som krävs i enlighet med unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att omfatta negativa utsläpp.”

Ändringsförslag  154

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led eb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3bb (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	eb) Följande punkt ska införas:
	”3bb.  Senast den 31 december 2029 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska undersöka om alla utsläpp av växthusgaser från de olika verksamheter som omfattas av detta direktiv verkligen redovisas, i vilka steg i processen dessa växthusgasutsläpp redovisas och om dubbelräkning har undvikits, särskilt med beaktande av senare led, inbegripet bortskaffande och förbränning av avfall, och export, och bedöma de relativa klimatmässiga och ekonomiska fördelarna med att redovisa utsläppen från varje verksamhet i olika skeden av processen. Kommissionen får vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv för att säkerställa att alla utsläpp redovisas i det mest effektiva stadiet och att dubbelräkning undviks. ”

Ändringsförslag  155

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led ec (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3bc (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ec) Följande punkt ska införas:
	”3bc.  Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en undersökning av en transparent, jämförbar och tillförlitlig metod för hur man ska redovisa utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts så att de är kemiskt bundna i en produkt på ett annat sätt än det som avses i punkt 3b, på grundval av en livscykelanalys av produkten. Metoden för en livscykelanalys av produkten ska ta hänsyn till växthusgasernas dubbla roll som utsläpp och råvara, inbegripet de utsläpp som avskils vid tillverkningen av produkten, de utsläpp som produceras under avskiljnings- och användningsprocessen, de utsläpp som används vid tillverkningen av produkten och det antal år som den avskilda koldioxiden från utsläppen är bunden till produkten. Kommissionen ska, om så är lämpligt, låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv för att inbegripa ett sådant arbetssätt med livscykelanalyser.”

Ändringsförslag  156

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led ed (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 4

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	ed) Punkt 4 ska ersättas med följande:
4.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att utsläppsrätter annulleras när som helst på innehavarens begäran. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder får medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år som föregår stängning. Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.	”4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att utsläppsrätter annulleras när som helst på innehavarens begäran. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder ska medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år som föregår stängning. Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.”

Motivering

Ytterligare åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, såsom nationella planer för utfasning av kol, påverkar direkt hur EU:s utsläppshandelssystem fungerar. Reserven för marknadsstabilitet är kanske inte tillräcklig för att hantera effekterna av parallella beslut om utfasning av kol på medlemsstatsnivå. För att säkerställa att klimatåtgärder som vidtas på nationell nivå inte hindrar EU:s utsläppshandelssystem bör det vara obligatoriskt för medlemsstaterna att ensidigt stryka en mängd utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som minskas genom dessa nationella åtgärder.

Ändringsförslag  157

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 16

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) I artikel 14.1 första stycket skall följande mening läggas till:	(16) I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:
1. Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser för övervakning och rapportering av utsläpp och, i förekommande fall, verksamhetsuppgifter, från förteckningen över verksamheter i bilaga I, för övervakning och rapportering av antal tonkilometer med avseende på en ansökan enligt artikel 3e eller 3f, som ska bygga på principerna om övervakning och rapportering i bilaga IV och de krav som anges i punkt 2 i den här artikeln. I dessa genomförandeakter ska även den globala uppvärmningspotentialen för respektive växthusgas närmare anges i övervaknings- och rapporteringskraven för utsläpp av den gasen. Dessa genomförandeakter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks.”	”1. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende närmare bestämmelser för övervakning och rapportering av utsläpp och, i förekommande fall, verksamhetsuppgifter, från förteckningen över verksamheter i bilaga I, för övervakning och rapportering av antal tonkilometer med avseende på en ansökan enligt artikel 3e eller 3f, som ska bygga på principerna om övervakning och rapportering i bilaga IV och de krav som anges i punkt 2 i den här artikeln. I dessa delegerade akter ska även den globala uppvärmningspotentialen för respektive växthusgas närmare anges i övervaknings- och rapporteringskraven för utsläpp av den gasen, och akterna ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning som beaktar den senast tillgängliga vetenskapen. Dessa delegerade akter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks.”
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.
______________________	_______________
(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).	(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

Ändringsförslag  158

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 19a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 19 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	19a) I artikel 19 ska punkt 2 ersättas med följande:
2.  Alla personer har rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje person till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.	”2.  Utan att det påverkar artikel 12.1aa har, utöver de centrala och nationella förvaltningskontona, endast reglerade enheter med tidigare, nuvarande eller förutsägbara framtida skyldigheter att uppfylla kraven enligt utsläppshandelssystemet, rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje reglerad enhet till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.”

(02003L0087)

Ändringsförslag  159

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 19b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 23 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	19b) I artikel 23 ska punkt 2 ersättas med följande:
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3d.3, 10.4, 10a.1 och 10a.8, 10b.5, 19.3, 22, 24.3, 24a.1, 25a.1 och 28c ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 8 april 2018.	”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3d.3, artikel 3gaa.2, artikel 3gab.7, artikel 3gea andra stycket, artikel 10.4, artikel 10a.1 och 10a.8, artikel 10b.5, artikel 12.3b, artikel 14.1, artikel 19.3, artikel 22, artikel 24.3, artikel 24a.1, artikel 25a.1, artikel 28c, artikel 30c.2a och artikel 30f.4a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 8 april 2018.”

(https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A02003L0087-20210101&qid=1641400487702)

Ändringsförslag  160

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 19c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29a

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	19c) Artikel 29a ska ersättas med följande:
Artikel 29a	”Artikel 29a
Åtgärder vid alltför stora prisfluktuationer	Åtgärder vid alltför stora prisfluktuationer
1.  Om priset på utsläppsrätter under mer än sex månader i rad är mer än tre gånger så högt som genomsnittspriset på utsläppsrätter under de två föregående åren på europeiska marknaden för kol ska kommissionen omedelbart kalla till möte i den kommitté som inrättats genom artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG.	1.  Om det genomsnittliga priset på utsläppsrätter under mer än sex månader i rad är mer än dubbelt så högt som genomsnittspriset på utsläppsrätter under de två föregående åren på europeiska marknaden för kol ska kommissionen omedelbart, och allra senast sju dagar efter den tidpunkten, kalla till möte i den kommitté som inrättats genom artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG för att bedöma huruvida prisutvecklingen enligt denna punkt motsvarar förändringar av fundamentala marknadsfaktorer.
2.  Om prisutvecklingen enligt punkt 1 inte motsvaras av förändringar av fundamentala marknadsfaktorer får någon av följande åtgärder vidtas, med beaktande av hur kraftig prisutvecklingen är:	2.  Om prisutvecklingen enligt punkt 1 inte motsvaras av förändringar av fundamentala marknadsfaktorer ska någon eller några av följande åtgärder skyndsamt vidtas, med beaktande av hur kraftig prisutvecklingen är:
	-a)  Frigörande av 100 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1.7 i beslut (EU) 2015/1814, som ska fördelas jämnt vid auktioner under en sexmånadersperiod.
a)  En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att tidigarelägga utauktioneringen av en del av den mängd som ska auktioneras ut.	a)  En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att tidigarelägga utauktioneringen av en del av den mängd som ska auktioneras ut under ett efterföljande kalenderår.
b)  En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att auktionera ut 25 % av de återstående utsläppsrätterna i reserven för nya deltagare.	b)  En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att auktionera ut 25 % av de återstående utsläppsrätterna i reserven för nya deltagare.
Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 23.4.	Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 23.4.
3.  Åtgärderna ska fullt ut beakta de rapporter som kommissionen ska lägga fram för Europaparlamentet och för rådet i enlighet med artikel 29 och all annan relevant information från medlemsstaterna.	3.  Åtgärderna ska fullt ut beakta de rapporter som kommissionen ska lägga fram för Europaparlamentet och för rådet i enlighet med artikel 29 och all annan relevant information från medlemsstaterna.
4.  Tillämpningsvillkoren för dessa bestämmelser ska fastställas i de akter som avses i artikel 10.4.	4.  Tillämpningsvillkoren för dessa bestämmelser ska fastställas i de akter som avses i artikel 10.4.”

(02003L0087)

Ändringsförslag  161

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 19d (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	19d) I artikel 30 ska punkt 1 ersättas med följande:
1.  Detta direktiv ska ses över mot bakgrund av den internationella utvecklingen och de internationella insatser som görs för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål.	”1.  Detta direktiv ska ses över mot bakgrund av den internationella utvecklingen och de internationella insatser som görs för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål, inbegripet det åtagande som gjordes vid den 26:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP26) om att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.”

(02003L0087)

Ändringsförslag  162

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 20a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 3

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	20a) I artikel 30 ska punkt 3 ersättas med följande:
3.  Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet inom ramen för varje global översyn som överenskommits inom ramen för Parisavtalet, särskilt om behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de minskningar av växthusgasutsläppen som unionen och dess medlemsstater måste genomföra, däribland vad gäller den linjära faktor som avses i artikel 9. Kommissionen får lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.	”3.  Kommissionen ska, efter samråd med det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, rapportera till Europaparlamentet och rådet inom ramen för varje global översyn som överenskommits inom ramen för Parisavtalet, särskilt om behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de minskningar av växthusgasutsläppen som unionen och dess medlemsstater måste genomföra, däribland vad gäller den linjära faktor som avses i artikel 9. Kommissionen får lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att på lämpligt sätt ändra detta direktiv. I sina förslag ska kommissionen säkerställa överensstämmelse med det klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) 2021/1119, unionens klimatmål enligt artikel 4 i den förordningen och unionens vägledande växthusgasbudget för perioden 2030–2050 enligt artikel 4.4 i den förordningen. Förslagen ska återspegla framstegen över tiden och återspegla högsta möjliga ambitionsnivå i enlighet med artikel 4.3 i Parisavtalet. ”

(02003L0087)

Ändringsförslag  163

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 20b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 4a (ny)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	20b) I artikel 30 ska följande punkt läggas till:
	”4a. Vid översynen av detta direktiv i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska kommissionen analysera hur kopplingar kan upprättas mellan EU:s utsläppshandelssystem och andra koldioxidmarknader, utan att detta hindrar uppnåendet av klimatneutralitetsmålet och unionens klimatmål enligt förordning (EU) 2021/1119.”

(02003L0087)

Ändringsförslag  164

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Kapitel IVa – rubriken

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER FÖR BYGGNADER OCH VÄGTRANSPORTER	SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER FÖR BYGGNADER, VÄGTRANSPORTER OCH ANDRA BRÄNSLEN

Ändringsförslag  165

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Bestämmelserna i detta kapitel ska först från och med den 1 januari 2029 tillämpas på frisläppandet för konsumtion av bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus, med förbehåll för den bedömning som föreskrivs i punkt 1b.

Ändringsförslag  166

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1b.  Om villkoren är de rätta ska kommissionen sträva efter att utvidga detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029.
	Senast den 1 januari 2026 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av utvidgningen av detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029 på ett sätt som inte lämnar någon utanför. Rapporten ska främst innehålla
	a)  en detaljerad bedömning av utvecklingen av energi- och mobilitetsfattigdomen i unionen och i varje medlemsstat på grundval av rapporteringen i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EU).../... [förordningen om den sociala klimatfonden].
	b)  en detaljerad bedömning av resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i medlemsstaternas sociala klimatplaner, särskilt i fråga om antalet människor som har lyfts ur energi- och mobilitetsfattigdom till följd av dessa åtgärder och investeringar, och av andra investeringar från andra unionsfonder,
	c)  en detaljerad analys och kvantifiering av de ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen som skulle kunna uppnås genom denna utvidgning, samt medlemsstaternas framsteg för att uppnå de mål som fastställs i förordning (EU) 2018/842,
	d)  en bedömning av genomförbarheten och formerna för den rapportering av kostnadsöverföring och den begränsningsmekanism som anges i artikel 30f.2a.
	På grundval av resultaten i den rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram en riktad översyn av detta direktiv och av förordning (EU).../... [förordning om den sociala klimatfonden] för att utvidga detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029.

Ändringsförslag  167

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1c. En medlemsstat får besluta att det undantag för bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus som avses i punkt 1a inte ska tillämpas på dess territorium, förutsatt att medlemsstaten har tillräckliga program för att stödja låginkomsthushåll och ta itu med energifattigdom och mobilitetsfattigdom, och förutsatt att kommissionen ger sitt godkännande. Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommissionen om den avser att fatta ett sådant beslut. Kommissionen ska bedöma huruvida medlemsstaten har tillräckliga program för dessa ändamål och informera medlemsstaten om sitt beslut.

Ändringsförslag  168

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30aa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 30aa
	1.  Om det genomsnittliga priset för bränslen för konsumtion i de sektorer som omfattas av detta kapitel under de sex på varandra följande månaderna före det år då auktioneringen av utsläppsrätter inleds för bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus i enlighet med artikel 30a.1a är högre än genomsnittspriset för sådana bränslen i mars 2022, ska tidsfristen för överlämnande av utsläppsrätter som avser bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus enligt artikel 30d.1 förlängas till dess att priset sjunker under detta tröskelvärde.
	Om den sociala klimatfond som inrättas genom förordning (EU).../... [förordningen om den sociala klimatfonden] ännu inte har satts i drift eller har varit i drift i mindre än tre år1 ska auktioneringen av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel genom undantag från första stycket skjutas upp till dess att den sociala klimatfonden har varit i drift i minst tre år.
	2.  I tillämpliga fall ska kommissionen offentliggöra att villkoren i punkt 1 är uppfyllda innan auktionerna enligt detta kapitel inleds.

Ändringsförslag  169

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30b – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2025 säkerställa att inga reglerade enheter bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga III såvida inte den reglerade enheten innehar ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet i enlighet med punkterna 2 och 3.	1. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2024 säkerställa att inga reglerade enheter bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga III såvida inte den reglerade enheten innehar ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet i enlighet med punkterna 2 och 3.

Ändringsförslag  170

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30c – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen som utfärdas enligt detta kapitel varje år från och med 2026 ska minska linjärt med början 2024. Värdet för 2024 ska definieras som utsläppsgränserna för 2024, beräknade på grundval av referensutsläppen enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842(*) för de sektorer som omfattas av detta kapitel och med tillämpning av en linjär minskningsbana för alla utsläpp inom den förordningens tillämpningsområde. Antalet ska minska varje år efter 2024 med en linjär minskningsfaktor på 5,15 %. Senast den 1 januari 2024 ska kommissionen offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i unionen för år 2026.	1. Det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen som utfärdas enligt detta kapitel varje år från och med 2025 ska minska linjärt med början 2024. Värdet för 2024 ska definieras som utsläppsgränserna för 2024, beräknade på grundval av referensutsläppen enligt artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av detta kapitel och med tillämpning av en linjär minskningsbana för alla utsläpp inom den förordningens tillämpningsområde. Antalet ska minska varje år efter 2024 med en linjär minskningsfaktor på 5,15 %. Senast den 1 januari 2024 ska kommissionen offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i unionen för år 2025.
__________
(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  171

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30c – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en ytterligare mängd utsläppsrätter som ska utfärdas för varje år från och med 2025 för att kompensera för överlämnade utsläppsrätter i fall där dubbelräkning av utsläpp har förekommit trots regler för att undvika dubbelräkning enligt artikel 30f.4. Den ytterligare mängd utsläppsrätter som fastställs av kommissionen ska motsvara den totala mängd växthusgasutsläpp som kompenseras under det berörda rapporteringsåret i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 30f.4a.

Ändringsförslag  172

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Från och med 2026 ska de utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel auktioneras ut, såvida de inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som inrättats genom beslut (EU) 2015/1814. De utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska auktioneras ut separat från de utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II, IIa och III.	1. Från och med 2025 ska de utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel auktioneras ut, såvida de inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som inrättats genom beslut (EU) 2015/1814. De utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska auktioneras ut separat från de utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II, IIa och III.

Ändringsförslag  173

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Auktionering av utsläppsrätter enligt detta kapitel ska inledas 2026 med en mängd som motsvarar 130 % av 2026 års auktionsmängd, vilken fastställs på grundval av det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen för det året och respektive auktionsandel och auktionsmängd enligt punkterna 3, 5 och 6. Ytterligare mängder som ska auktioneras ut ska endast användas för överlämnande av utsläppsrätter i enlighet med artikel 30e.2 och dras av från auktionsmängderna för perioden 2028–2030. Villkoren för dessa tidiga auktioner ska fastställas i enlighet med punkt 7 och artikel 10.4.	Auktionering av utsläppsrätter enligt detta kapitel ska inledas 2025 med en mängd som motsvarar 130 % av 2025 års auktionsmängd, vilken fastställs på grundval av det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen för det året och respektive auktionsandel och auktionsmängd enligt punkterna 3, 5 och 6. Ytterligare mängder som ska auktioneras ut ska endast användas för överlämnande av utsläppsrätter i enlighet med artikel 30e.2 och dras av från auktionsmängderna för perioden 2028–2030. Villkoren för dessa tidiga auktioner ska fastställas i enlighet med punkt 7 och artikel 10.4.

Ändringsförslag  174

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2026 ska 600 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel skapas som innehav i reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.3 i beslut (EU) 2015/1814.	Under 2025 ska 600 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel skapas som innehav i reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.3 i beslut (EU) 2015/1814.

Ändringsförslag  175

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. 150 miljoner utsläppsrätter som utfärdas enligt detta kapitel ska auktioneras ut och alla intäkter från dessa auktioner ska göras tillgängliga för den innovationsfond som inrättas enligt artikel 10a.8. Artikel 10a.8 ska tillämpas på de utsläppsrätter som avses i denna punkt.	3. 150 miljoner utsläppsrätter som utfärdas enligt detta kapitel ska auktioneras ut och alla intäkter från dessa auktioner ska göras tillgängliga för den sociala klimatfond som inrättas enligt förordning (EU) .../... [förordningen om den sociala klimatfonden] som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046*, och ska användas i enlighet med de regler som gäller för den sociala klimatfonden.
	________________
	Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Ändringsförslag  176

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. För att säkerställa att de tillgängliga anslagen för den sociala klimatfonden i unionens budget kan utvecklas i nära överensstämmelse med koldioxidpriset och således också med bördan för utsatta hushåll och transportanvändare ska en mekanism för koldioxidjustering möjliggöra årliga tillskott. Närmare bestämmelser ska fastställas i förordningen om den fleråriga budgetramen, som i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget ska säkerställa att de relevanta utgiftstaken justeras automatiskt varje år i förhållande till förändringstakten för koldioxidpriset inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och andra bränslen. Budgetkonsekvenserna av den årliga anpassningen ska budgeteras.

Ändringsförslag  177

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina intäkter från en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 10.3 till en eller flera av följande åtgärder:	5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget såsom allmänna inkomster. Medlemsstaterna ska i första hand använda sina intäkter till den nationella medfinansieringen av sina sociala klimatplaner, och eventuella återstående intäkter till sociala klimatåtgärder och investeringar i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) ... /... [förordningen om den sociala klimatfonden]:

Ändringsförslag  178

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Åtgärder som är avsedda att bidra till minskade koldioxidutsläpp från uppvärmning och kylning av byggnader eller för att minska energibehoven i byggnader, inbegripet integrering av energi från förnybara energikällor och tillhörande åtgärder enligt artikel 7.11, 7.12 och 7.20 i direktiv 2012/27/EU [hänvisningarna ska uppdateras enligt det reviderade direktivet], samt åtgärder för att ge ekonomiskt stöd till låginkomsthushåll i byggnader med sämst energiprestanda.	a) åtgärder som är avsedda att bidra till klimatneutralitet när det gäller uppvärmning och kylning av byggnader eller till en minskning av byggnaders energibehov i enlighet med artikel 6 i förordning (EU).../... [förordningen om den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  179

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Åtgärder som är avsedda att påskynda införandet av utsläppsfria fordon eller för att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av fullt driftskompatibel infrastruktur för tankning och laddning av utsläppsfria fordon eller åtgärder för att uppmuntra övergång till kollektiva transportsätt och förbättra multimodaliteten eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som rör transportanvändare med låg inkomst och medelinkomst.	b) Åtgärder som är avsedda att påskynda införandet av utsläppsfria fordon eller för att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av fullt driftskompatibel infrastruktur för tankning och laddning av utsläppsfria fordon eller åtgärder för att uppmuntra övergång till kollektiva transportsätt och förbättra multimodaliteten i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [förordningen om den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  180

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30e – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Från och med den 1 januari 2027 ska medlemsstaterna säkerställa att den reglerade enheten senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel, som är lika med de totala utsläpp som motsvarar den mängd bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III under det förgående kalenderåret, efter verifiering i enlighet med artiklarna 15 och 30f, och att dessa utsläppsrätter därefter annulleras.	2. Från och med den 1 januari 2026 ska medlemsstaterna säkerställa att den reglerade enheten senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel, som är lika med de totala utsläpp som motsvarar den mängd bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III under det förgående kalenderåret, efter verifiering i enlighet med artiklarna 15 och 30f, och att dessa utsläppsrätter därefter annulleras.

Ändringsförslag  181

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje reglerad enhet varje kalenderår från och med 2025 övervakar de utsläpp som motsvarar de bränslemängder som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III. De ska också säkerställa att varje reglerad enhet rapporterar dessa utsläpp till den behöriga myndigheten under det påföljande året, med början 2026, i enlighet med de akter som avses i artikel 14.1.	2. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje reglerad enhet varje kalenderår från och med 2024 övervakar de utsläpp som motsvarar de bränslemängder som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III. De ska också säkerställa att varje reglerad enhet rapporterar dessa utsläpp till den behöriga myndigheten under det påföljande året, med början 2025, i enlighet med de akter som avses i artikel 14.1.

Ändringsförslag  182

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Med förbehåll för bedömningen i artikel 30a.1b andra stycket led d, ska reglerade enheter från och med den... [ett år före den dag då detta kapitel börjar tillämpas på bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus] och därefter varje månad rapportera till kommissionen med en specificering av de kostnader som ingår i konsumentpriset för de bränslen som frisläpps för konsumtion i enlighet med bilaga III, inklusive framför allt den andel nationella skatter och avgifter och de kostnader i samband med överlämnandet av utsläppsrätter som överförs till slutkonsumenten. Om denna procentandel ändras med mer än fem procentenheter jämfört med den senaste rapporteringsperioden ska en förklaring lämnas.
	Senast den ... [dagen för detta kapitels ikraftträdande] ska kommissionen anta en genomförandeakt som fastställer de rapporteringskategorier och rapporteringsformat som ska användas för rapportering i enlighet med första stycket i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.
	Reglerade enheter ska från och med den... [dagen för tillämpning av detta kapitel på bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus] eller, om en medlemsstat i enlighet med artikel 30a.1c har beslutat att det undantag som avses i punkt 1a i den artikeln inte ska tillämpas, från och med den... [dagen för detta kapitels ikraftträdande] inte överföra mer än 50 % av kostnaderna för överlämnande av utsläppsrätter för bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III till slutkonsumenten.
	Om kommissionen finner att en reglerad enhet har överfört mer än 50 % av kostnaderna ska denna enhet betala en straffavgift i enlighet med artikel 16 i detta direktiv. Straffavgiften ska beräknas på grundval av det antal utsläppsrätter som motsvarar det överförda överskottet i enlighet med denna punkt multiplicerat med föregående års högsta registrerade lösenpris på primära eller sekundära marknader för utsläppsrätter enligt detta kapitel. Kommissionen ska senast den 28 februari varje år meddela straffavgiften för en för stor överföring. Intäkterna från de straffavgifter som avses i detta stycke ska tilldelas den sociala klimatfond som avses i förordning (EU) ... /... [förordningen om den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  183

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de reglerade enheterna på ett tillförlitligt och korrekt sätt kan identifiera och dokumentera efter bränsletyp de exakta volymerna bränsle som frisläpps för konsumtion som används för förbränning i de byggnads- och vägtransportsektorer som identifieras i bilaga III, och den slutliga användningen av de bränslen som frisläpps för konsumtion av de reglerade enheterna. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undvika varje risk för dubbelräkning av utsläpp som omfattas av detta kapitel och utsläpp enligt kapitlen II, IIa och III. Detaljerade bestämmelser för att undvika dubbelräkning ska antas i enlighet med artikel 14.1.	4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de reglerade enheterna på ett tillförlitligt och korrekt sätt kan identifiera och dokumentera efter bränsletyp de exakta volymerna bränsle som frisläpps för konsumtion i enlighet med bilaga III, och den slutliga användningen av de bränslen som frisläpps för konsumtion av de reglerade enheterna. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undvika varje risk för dubbelräkning av utsläpp som omfattas av detta kapitel och utsläpp enligt kapitlen II, IIa och III. Detaljerade och harmoniserade bestämmelser för att undvika dubbelräkning ska antas i enlighet med artikel 14.1.
	(Denna ändring av ”bränsle som frisläpps för konsumtion som används till förbränning i byggnads- och vägtransportsektorerna enligt definitionen i bilaga III” gäller för hela texten. Om den antas måste motsvarande ändringar göras i hela texten.)

Ändringsförslag  184

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa unionsomfattande och helt harmoniserade regler för kompensation av kostnader till följd av dubbelräkning för verksamhetsutövare vid anläggningar i enlighet med artikel 3e som uppstår från kostnader som överförs i bränslepriser när det gäller utsläpp från förbränning av bränslen och förutsatt att dessa utsläpp rapporteras av verksamhetsutövaren enligt artikel 14 såväl som den reglerade enheten i enlighet med denna artikel, och att dubbelräkning inte undviks i enlighet med punkt 4 i denna artikel. Kompensationsbeloppet ska beräknas utifrån det genomsnittliga priset på utsläppsrätter som auktioneras ut i enlighet med artikel 30d.4 det aktuella rapporteringsåret i enlighet med denna artikel. Intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska, i den mån det är nödvändigt och upp till en nivå som motsvarar dubbelräkningen för rapporteringsåret i enlighet med denna artikel, användas för kompensationsbeloppet.

Ändringsförslag  185

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30h – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Varje gång före den 1 januari 2030 som det genomsnittliga priset på utsläppsrätter enligt punkt 1 i denna artikel överstiger ett pristak på 50 EUR ska kommissionen skyndsamt anta ett beslut om att frigöra 10 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.7 i beslut (EU 2015/1814).
	Om det genomsnittliga pris på utsläppsrätter som avses i punkt 1 överstiger 45 EUR före den 1 januari 2030 ska kommissionen och medlemsstaterna skyndsamt vidta ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i syfte att undvika att priset når det pristak som avses i första stycket i denna punkt.
	Vid tillämpning av punkt 1 eller punkt 2 ska tillämpningen av denna punkt avbrytas under den perioden.

Ändringsförslag  186

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30i – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Senast den 1 januari 2028 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av bestämmelserna i detta kapitel med avseende på deras effektivitet, administration och praktiska tillämpning, inbegripet tillämpningen av reglerna enligt beslut (EU) 2015/1814 och användningen av utsläppsrätter i detta kapitel för efterlevnaden av de enheter som omfattas av skyldigheter enligt kapitlen II, IIa och III. Om det är lämpligt ska kommissionen tillsammans med denna rapport lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att ändra detta kapitel. Senast den 31 oktober 2031 bör kommissionen bedöma möjligheten att integrera de sektorer som omfattas av bilaga III i systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar de sektorer som förtecknas i bilaga 1 till direktiv 2003/87/EG.”	Senast den 1 januari 2028 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av bestämmelserna i detta kapitel med avseende på deras effektivitet, administration och praktiska tillämpning, inbegripet tillämpningen av reglerna enligt beslut (EU) 2015/1814 och användningen av utsläppsrätter i detta kapitel för efterlevnaden av de enheter som omfattas av skyldigheter enligt kapitlen II, IIa och III. Om det är lämpligt ska kommissionen tillsammans med denna rapport lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att ändra detta kapitel. Senast den 1 januari 2029 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av om det pristak som avses i artikel 30h.2a första stycket har varit effektivt och om det bör bibehållas. Kommissionen ska vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om ändring av detta direktiv för att anpassa pristaket, i god tid så att det kan tillämpas från och med den 1 januari 2030. Senast den 31 oktober 2031 bör kommissionen bedöma möjligheten att integrera de sektorer som omfattas av bilaga III i systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar de sektorer som förtecknas i bilaga 1 till direktiv 2003/87/EG.

Ändringsförslag  187

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30i – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Kommissionen ska överväga eventuella ändringar av detta direktiv för att förenkla lagstiftningen. Kommissionen och de behöriga myndigheterna ska kontinuerligt anpassa sig till bästa praxis för administrativa förfaranden och vidta alla åtgärder för att förenkla tillämpningen av detta direktiv, och hålla den administrativa bördan till ett minimum.

Ändringsförslag  188

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 21a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30ia (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	21a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 30ia
	Sektorsspecifika färdplaner
	1.  Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, offentliggöra vägledande färdplaner för de verksamheter som omfattas av bilaga I till detta direktiv för att uppnå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.
	2.  Kommissionen ska föra ett nära samarbete med berörda parter, däribland enskilda personer, civilsamhället, arbetsmarknadens parter, universitet, politiker och sektorer och delsektorer som berörs av detta direktiv, samtidigt som den utarbetar de färdplaner som föreskrivs i punkt 1.
	3.  Vart fjärde år efter offentliggörandet av de färdplaner som anges i punkt 1 ska kommissionen uppdatera dessa färdplaner i enlighet med den senaste vetenskapliga kunskapen, samtidigt som den för ett nära samarbete med intressenter enligt punkt 2.
	4.  Alla uppgifter som används för att framställa de sektorsspecifika färdplaner som föreskrivs i punkt 1, och för uppdateringarna av dem i enlighet med punkt 3, ska göras tillgängliga för allmänheten i ett lättillgängligt format.”

Ändringsförslag  189

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30ib (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	21b) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 30ib
	Vetenskaplig rådgivning om de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem
	Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar får på eget initiativ tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och utfärda rapporter om detta direktiv och dess förenlighet med klimatmålen i förordning (EU) 2021/1119 och Parisavtalet, särskilt i syfte att åstadkomma en rättvis omställning och informera om eventuella senare översyner av detta direktiv. Alla råd som läggs fram av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar i enlighet med denna artikel ska offentliggöras i ett lättillgängligt format. Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till råd från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och, om detta inte sker, offentligt motivera skälen till varför de inte beaktas.”

Ändringsförslag  190

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Kapitel IVaa (nytt) – Artikel 30ic och 30id (nya)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	21c) Följande kapitel ska införas efter artikel 30ib:
	”KAPITEL IVaa
	Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem
	Artikel 30ic
	Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från nationella intäkter från EU:s utsläppshandelssystem
	1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att den finansiering som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem synliggörs i alla verksamheter som avses i artiklarna 10.3, 10a.6 och 30d.5.
	2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det ekonomiska stödet synliggörs för de slutliga stödmottagarna och allmänheten genom att
	a)  använda en lämplig märkning med texten ”Finansierad av Europeiska unionen (EU:s utsläppshandelssystem)” samt unionens emblem och finansieringsbeloppet på handlingar och kommunikationsmaterial som rör genomförandet av verksamheten och som är avsedda för de slutliga stödmottagarna eller allmänheten och, för verksamhet som inbegriper fysiska investeringar eller utrustning, tydligt synliga och varaktiga skyltar eller anslagstavlor,
	b)  på sin officiella webbplats och på sidor på sociala medier, om sådana sidor finns, ge en kort beskrivning av verksamheten, inklusive dess syften och resultat, och framhålla det ekonomiska stödet från intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem,
	3.  Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 genomförs. De föreskrivna påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
	Artikel 30id
	Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från unionens intäkter från EU:s utsläppshandelssystem
	1.  Kommissionen ska säkerställa att finansiering som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem synliggörs i all verksamhet som avses i artikel 10a.8 (klimatinvesteringsfonden), artikel 10d (moderniseringsfonden) och artikel 3gab (havsfonden) i detta direktiv och i förordning (EU).../... [förordningen om den sociala klimatfonden].
	2.  Stödmottagarna ska bekräfta det ekonomiska stödet från de fonder som avses i punkt 1 och dessa medels ursprung genom att
	a)  använda en lämplig märkning med texten ”Finansierad av Europeiska unionen (EU:s utsläppshandelssystem – [relevant fond])”, samt unionens emblem och finansieringsbeloppet, på handlingar och kommunikationsmaterial som rör genomförandet av verksamheten och som är avsedda för de slutliga stödmottagarna eller allmänheten och, för verksamhet som inbegriper fysiska investeringar eller utrustning, tydligt synliga och varaktiga skyltar eller anslagstavlor,
	b)  på sin officiella webbplats och på sidor på sociala medier, om sådana sidor finns, ge en kort beskrivning av verksamheten, inklusive dess syften och resultat, och framhålla det ekonomiska stödet från relevant fond och från intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem,
	3.  Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 genomförs. De föreskrivna påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”

Ändringsförslag  191

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 21d (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30if (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	21d) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 30if
	Rapport om behoven av att fasa ut fossila bränslen i utvecklingsländer
	Senast den 31 december 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om behoven av att fasa ut fossila bränslen i utvecklingsländer. Rapporten ska innehålla
	a) en bedömning av utvecklingsländernas växthusgasutsläpp per land,
	b) uppgifter om de främsta utsläppskällorna per land, om möjligt även med angivande av andelen utsläpp från sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem respektive från sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem,
	c) möjliga utvecklingsbanor för utfasning av fossila bränslen i varje land,
	d) varje lands nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet.

Motivering

Det behövs en förteckning över utvecklingsländer som har rätt till finansiering från EU:s globala fond för utfasning av fossila bränslen.

Ändringsförslag  192

 

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led c

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1 – punkt 5 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 833 miljoner och 1 096 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 833 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 1 096 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030.	Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 700 miljoner och 921 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 700 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 921 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030. Från och med 2025 ska de tröskelvärden som avses i detta stycke minskas i proportion till den minskning av den sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i unionen som avses i artikel 9 i direktiv 2003/87/EG under samma år.

Ändringsförslag  193

 

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led 2a (nytt)

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 3 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	2a) I artikel 3 ska punkt 1 ersättas med följande:
Kommissionen ska övervaka att reserven fungerar väl i samband med den rapport som föreskrivs i artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG. I den rapporten bör relevanta effekter på konkurrenskraften, särskilt inom industrisektorn, beaktas bland annat med avseende på indikatorer för BNP, sysselsättning och investeringar. Kommissionen ska, inom tre år från det att reserven har börjat användas, och därefter vart femte år, på grundval av en analys av den europeiska koldioxidmarknadens funktion, göra en översyn av reserven och om så är lämpligt lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet. Varje översyn ska i synnerhet uppmärksamma procenttalet för fastställandet av det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven enligt artikel 1.5 i detta beslut och det numeriska värdet för tröskeln för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp och det antal utsläppsrätter som ska tas ut från reserven enligt artikel 1.6 eller 1.7 i detta beslut. I sin översyn ska kommissionen även undersöka hur reserven påverkar tillväxten, sysselsättningen, unionens industriella konkurrenskraft och risken för koldioxidläckage.	”Kommissionen ska, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119, övervaka att reserven fungerar väl i samband med den rapport som föreskrivs i artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG. I den rapporten bör relevanta effekter på uppnåendet av klimatneutralitetsmålet och unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 och på fullgörandet av unionens och dess medlemsstaters skyldigheter enligt Parisavtalet, samt på konkurrenskraften, särskilt inom industrisektorn, beaktas bland annat med avseende på indikatorer för BNP, sysselsättning och investeringar och målet att få till stånd en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför. Kommissionen ska, inom tre år från det att reserven har börjat användas, och därefter vart femte år, på grundval av en analys av den europeiska koldioxidmarknadens funktion, göra en översyn av reserven och om så är lämpligt lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet. Varje översyn ska i synnerhet uppmärksamma procenttalet för fastställandet av det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven enligt artikel 1.5 i detta beslut och det numeriska värdet för tröskeln för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, det antal utsläppsrätter som ska tas ut från reserven enligt artikel 1.6 eller 1.7 i detta beslut och andra relevanta utvecklingsalternativ för reserven för marknadsstabilitet. I sin översyn ska kommissionen och det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar även undersöka hur reserven påverkar tillväxten, sysselsättningen, unionens industriella konkurrenskraft och risken för koldioxidläckage.”

32015D1814)

Ändringsförslag  194

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1 (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Titel

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1) Rubriken ska ersättas med följande:
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG ”

(32015R0757)

Ändringsförslag  195

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1a (nytt)

 

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-1a) I hela direktivet, utom i de fall som anges i artikel 5.1 och bilaga I till förordningen, ska begreppet ”koldioxid” ersättas med ”växthusgas” och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.

Ändringsförslag  196

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1b (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1b) Artikel 1 ska ersättas med följande:
Artikel 1	”Artikel 1
Syfte	Innehåll
I denna förordning fastställs regler för noggrann övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp och av annan relevant information från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion i syfte att främja minskningen av koldioxidutsläpp från sjötransporter på ett kostnadseffektivt sätt.	I denna förordning fastställs regler för noggrann övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp och av annan relevant information från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion i syfte att främja minskningen av sådana utsläpp från sjötransporter på ett kostnadseffektivt sätt.
	(Denna ändring berör hela texten. Om den antas måste motsvarande ändringar göras i hela texten.)

Ändringsförslag  197

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1c (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 2 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1c) I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:
1.  Denna förordning ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet över 5000 avseende koldioxidutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.	"1.  Denna förordning ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet på minst 5000 avseende växthusgasutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	1a.  Från och med den 1 januari 2024 ska denna förordning tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 avseende växthusgasutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion. Fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 men mindre än 5 000 ska dock endast vara skyldiga att rapportera den information som är relevant för att sådana fartyg ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2027. "

(32015R0757)

Ändringsförslag  198

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1d (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 2 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1d) I artikel 2 ska punkt 2 ersättas med följande:
2.  Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, eller fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt.	"2.  Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt eller fartyg som används för civilskyddsändamål och sök- och räddningsinsatser. "

(32015R0757)

Ändringsförslag  199

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1e (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – punkt 1 – led a

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1e) I artikel 3 ska led a ersättas med följande:
a)  koldioxidutsläpp : utsläpp i atmosfären av koldioxid från fartyg.	”a)  växthusgasutsläpp: utsläpp i atmosfären av koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O).

Ändringsförslag  200

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led -1f (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – punkt 1 – led c

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-1f) I artikel 3 ska led c ersättas med följande:
c)  resa : en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn och som har till syfte att transportera passagerare eller last i kommersiellt syfte.	”c)  resa: en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn eller på en konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel, såsom offshorecabotage, och som har till syfte att transportera passagerare eller last i kommersiellt syfte eller utföra tjänster för offshoreanläggningar.”

Ändringsförslag  201

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led 3a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 5 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a) I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
	“2a.  Senast den 1 juli 2023 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning genom att fastställa metoderna för att fastställa och rapportera om andra växthusgasutsläpp än koldioxid. Sådana metoder ska baseras på samma principer som de metoder för övervakning av koldioxidutsläpp som anges i bilaga I, med justeringar för olika sorters växthusgasutsläpp.”

Ändringsförslag  202

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led 4 – led -a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 6 – punkt 4

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	-a) Punkt 4 ska ersättas med följande:
4.  Övervakningsplanen kan också innehålla information om företagets isklass och/eller de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget går genom is.	"4.  För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller båda enligt direktiv 2003/87/EG, ska övervakningsplanen också innehålla information om fartygets isklass och/eller de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget går genom is.”

(32015R0757)

Ändringsförslag  203

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led 5a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	5a) I artikel 9.1 ska andra stycket ersättas med följande:
Företagen kan i förekommande fall även övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is.	”Företagen kan i förekommande fall även övervaka information om fartygets isklass och framförande under isförhållanden. För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller bådadera enligt direktiv 2003/87/EG ska övervakningen omfatta information om huruvida resan genomfördes under isförhållanden, inklusive information om datum, tid och plats för framförandet under isförhållanden, den metod som används för att mäta förbrukningen av eldningsolja, bränsleförbrukningen och bränslets emissionsfaktor för varje bränsletyp vid framförande under isförhållanden, samt den tillryggalagda sträckan vid framförande under isförhållanden. Information ska också lämnas om huruvida resan går mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, påbörjas i en hamn inom en medlemsstats jurisdiktion eller avslutas i en hamn inom en medlemsstats jurisdiktion.” "

(32015R0757)

Ändringsförslag  204

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led 6a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 10 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	6a) I artikel 10 ska andra stycket ersättas med följande:
Företagen kan i förekommande fall övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is.	”Företagen kan i förekommande fall övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is. För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller båda enligt direktiv 2003/87/EG, ska övervakningen omfatta aggregerade växthusgasutsläpp från alla resor som har gjorts under isförhållanden och total tillryggalagd sträcka under resor som har gjorts under isförhållanden.”

(32015R0757)

Ändringsförslag  205

Förslag till direktiv

Artikel 3 – punkt 1 – led 14 – led a

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 23 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.2, för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar, och artiklarna 6.8, 7.5, 11a.4, 13.6 och 15.6, tills vidare från och med ikraftträdandet av [den reviderade förordningen om övervakning, rapportering och verifiering].”	”Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5.2, för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar, och artiklarna 6.8, 7.5, 11a.4, 13.6 och 15.6 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den dag då [den reviderade förordningen om övervakning, rapportering och verifiering] träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.”

Motivering

Anpassning till Europaparlamentets ståndpunkt om den ändrade artikel 23.2 i förordningen om övervakning, rapportering och verifiering.

Ändringsförslag  206

 

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a.  Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att senast den 1 januari 2025 uppfylla artikel 1.15 -a i detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

Ändringsförslag  207

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – led 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer, samt anläggningar från vilka mer än 95 % av de totala växthusgasutsläppen utgörs av utsläpp från förbränning av biomassa som uppfyller kriterierna i artikel 14, omfattas inte av detta direktiv .	1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer samt anläggningar som uteslutande använder biomassa omfattas inte av detta direktiv.

Ändringsförslag  208

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led aa (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – led 5

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	aa) Punkt 5 ska ersättas med följande:
5.  Om en anläggning överskrider tröskelvärdet för kapaciteten vid någon verksamhet i denna bilaga ska alla enheter som förbränner bränsle, utom enheter för förbränning av farligt avfall och industriavfall, ingå i tillståndet för växthusgasutsläpp.	"5.  Om en anläggning överskrider tröskelvärdet för kapaciteten vid någon verksamhet i denna bilaga ska alla enheter som förbränner bränsle, utom enheter för förbränning av farligt avfall, ingå i tillståndet för växthusgasutsläpp.”

(32003L0087)

Ändringsförslag  209

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led b – led -i (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell 1 - rad 1

Nuvarande lydelse
Förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall)	Koldioxid
Ändringsförslag
-i) Första raden ska ersättas med följande:
Förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall), från och med den 1 januari 2026 inklusive förbränning av bränsle i anläggningar för förbränning av kommunalt avfall	Koldioxid

Ändringsförslag  210

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led c – led v

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell - rad 24 - kolumn 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Produktion av vätgas (H2) och syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 25 ton per dag	Produktion av vätgas (H2) och syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 25 ton per dag och produktion av vätgas H2) och syntesgas där energivärdet kommer från förnybara energikällor med en produktionskapacitet som överstiger 5 ton per dag

Ändringsförslag  211

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led vii

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell - rad 30

Kommissionens förslag
”Sjötransporter	Växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2015/757”
Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare eller gods i kommersiellt syfte
Ändringsförslag
”Sjötransporter	Koldioxid (CO2), kväveoxid (N2O) och metan (CH4) i enlighet med förordning (EU) 2015/757”
Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare, gods i kommersiellt syfte och, från och med 2024, utföra tjänster för offshoreanläggningar

Ändringsförslag  212

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led 2

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga III – tabell

Kommissionens förslag
Verksamhet:	Växthusgaser
1. Frisläppande av bränslen för konsumtion som används för förbränning inom byggnads- och vägtransportsektorerna.	Koldioxid
I denna verksamhet ska inte följande ingå:
a) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i de aktiviteter som anges i bilaga I till detta direktiv, med undantag för förbränning i samband med transport av växthusgaser för geologisk lagring (verksamheten på rad 27).
b) Frisläppande av bränslen för konsumtion för vilka utsläppsfaktorn är noll.
2. Byggnads- och vägtransportsektorerna ska motsvara följande utsläppskällor enligt definitioner i IPCC:s riktlinjer om nationell inventering av växthusgaser från 2006, med nödvändiga ändringar av dessa definitioner enligt följande:
a) Kraftvärmeproduktion (IPCC-kod 1A1a ii) och värmeverk (IPCC-kod 1A1aiii), i den mån de producerar värme för kategorierna c) och d) i denna punkt, antingen direkt eller via fjärrvärmenät.
b) Vägtransporter (IPCC-kod 1A3b), med undantag för användning av jordbruksfordon på belagda vägar.
c) Kommersiella/institutionella byggnader (IPCC-kod 1A4a).
d) Hushåll (IPCC-kod 1A4b).
Ändringsförslag
Verksamhet:	Växthusgaser
Frisläppande av bränslen för konsumtion som används för förbränning.	Koldioxid
I denna verksamhet ska inte följande ingå:
a) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i de aktiviteter som anges i bilaga I till detta direktiv, med undantag för förbränning i samband med transport av växthusgaser för geologisk lagring (verksamheten på rad 27).
b) Frisläppande av bränslen för konsumtion för vilka utsläppsfaktorn är noll.
c) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i jordbruket.
d) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i fartyg eller i verksamhet som avses i artikel 2.2 i förordning (EU) 2015/757.
e) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i verksamheten ”Luftfart” som avses i bilaga I.
f) Frisläppande av bränslen för konsumtion som används vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus till och med den 1 januari 2029, med förbehåll för den bedömning som föreskrivs i artikel 30a.1b.

Ändringsförslag  213

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 3 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga IV – del A – Beräkning – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Emissionsfaktorn för biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av biomassa som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001, med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 14, ska vara noll.”	”Emissionsfaktorn för biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av biomassa som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001, med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 14, ska vara noll.”

Ändringsförslag  214

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 4a (ny)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga Va (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a) Följande bilaga ska läggas till i direktiv 2003/87/EG:
	”Bilaga Va
	Möjlighet för isklassade fartyg att överlämna en justerad mängd utsläppsrätter
	Den justerade mängd utsläppsrätter som isklassade fartyg ska överlämna ska motsvara en justerad mängd utsläpp som beräknas på grundval av formeln i denna bilaga. Den justerade mängden utsläpp ska ta hänsyn till de tekniska egenskaper som ökar utsläppen från fartyg som tillhör den finsk-svenska isklassen IA eller IA Super eller motsvarande isklass vid navigering hela tiden och den ytterligare ökningen av utsläpp till följd av framförande under isförhållanden.
	Den justerade mängden utsläppsrätter som ska överlämnas årligen betyder den justerade mängden årliga utsläpp av CO2 R.
	De årliga totala utsläppen av CO2 T inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på grundval av rapportering enligt förordning (EU) 2015/757 enligt följande:
	CO2 T = CO2 T voyages between MS + CO2 B + 0,5 ×(CO2 voyages from MS +CO2 voyages to MS) (1),
	där CO2 T voyages between MS anger de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, CO2 B utsläppen inom hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion vid kaj, 2eq voyages from MS de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och CO2 voyages to MS de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	På liknande sätt beräknas de årliga totala utsläppen från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem CO2eI på grundval av rapportering enligt förordning (EU) 2015/757 på följande sätt:
	CO2 eI = CO2 eq I voyages between MS + 0,5 ×(CO2 eq I voyages from MS +CO2 eq I voyages to MS) (2),
	där CO2eq I voayges between MS anger de sammanlagda koldioxidutsläppen från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, CO2eq I voyages from MS utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och CO2eq I voyages to MS utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	Den årliga totala tillryggalagda sträckan inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på följande sätt:
	DT = DT voyages between MS + 0,5 ×(DT voyages from MS +DT voyages to MS) (3),
	där DT voyages between MS anger den sammanlagda sträckan för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, DT voyages from MS den sammanlagda sträckan för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och DT voyages to MS den sammanlagda sträckan för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	Den totala tillryggalagda sträckan under isförhållanden inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på följande sätt:
	DI= DI voyages between MS + 0,5 ×(DI voyages from MS +DI voyages to MS) (4),
	där DT voayges between MS anger den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, DT voyages from MS den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och DT voyages to MS den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	Den justerade mängden årliga utsläpp av CO2eq R beräknas på följande sätt:
	CO2 R = CO2 T - CO2 TF - CO2 NI (5),
	där CO2 TF anger ökningen av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass, och CO2 NI anger ökningen av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg till följd av framförande under isförhållanden.
	Ökningen av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass CO2 TF beräknas på följande sätt:
	CO2 TF = 0.05 ×(CO2 T - CO2 B - CO2 NI ) (6) Ökningen av årliga utsläpp till följd av framförande under isförhållanden beräknas på följande sätt:
	CO2 NI = CO2 I - CO2 RI (7)
	där de justerade årliga utsläppen från framförande under isförhållanden CO2 RI är
	CO2 RI = DI × open water, (8)
	där ow är utsläppen för resor per tillryggalagd sträcka i öppet vatten. Det senare ska definieras på följande sätt:
	ow = (9)
	Förteckning över alla symboler:
	CO2 T årliga totala utsläpp inom det geografiska tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem
	CO2 T voayges between MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion,
	CO2 B  utsläpp som har uppstått inom hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion vid kaj
	CO2 eq voyages from MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	CO2 voayges to MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT årlig total tillryggalagd sträcka inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem
	DT voayges between MS sammanlagd sträcka för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT voyages from MS sammanlagd sträcka för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT voyages to MS sammanlagd sträcka för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DI total tillryggalagd sträcka under isförhållanden inom det geografiska tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem
	DT voayges between MS sammanlagd sträcka under isförhållanden för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT voyages from MS sammanlagd tillryggalagd sträcka under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	T voyages to MS sammanlagd tillryggalagd sträcka under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	CO2 I årliga utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden
	CO2 NI ökning av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg till följd av framförande under isförhållanden
	CO2 R justerade årliga utsläpp
	CO2 RI justerade årliga utsläpp för framförande under isförhållanden
	CO2 TF årliga utsläpp på grund av de tekniska egenskaperna hos ett fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass jämfört med fartyg som är avsedda att endast framföras i öppet vatten
	genomsnittliga årliga utsläpp för tillryggalagd sträcka endast i öppet vatten

 

MOTIVERING

Motivering

 

”Strategier som återspeglar ett högt pris på utsläpp är nödvändiga i modeller för att uppnå kostnadseffektiva 1,5-gradersbanor (hög säkerhet).”[3]

IPCC

 

”Ett pris bör sättas på koldioxid.”[4]

FN:s generalsekreterare António Guterres

 

 

Utsläppshandelssystemet utgör kärnan i EU:s klimatpolitik. På de områden där det införts, särskilt i elsektorn, har det gett upphov till stora utsläppsminskningar, särskilt under de senaste tre åren då stora reformer har genomförts. På andra områden, som transportsektorn, där det inte har funnits någon koldioxidprissättning på europeisk nivå, har utsläppen ökat.

 

Figur 1. Koldioxidutsläpp per sektor i EU27 (miljoner ton)

Källa: Europeiska miljöbyrån (EEA), juni 2021.

 

Bland kommissionens förslag i 55 %-paketet finns förutom koldioxidprissättning flera olika politiska åtgärder, bland annat utveckling av infrastrukturen för alternativa bränslen, mer energi från förnybara energikällor och en mängd annat som sammantaget kommer att göra det möjligt för oss att uppnå våra mål. Utskottet stöder i princip kommissionens förslag, men anser samtidigt att texten måste förbättras.

 

Koldioxidprissättning genom utsläppshandelssystemet är av avgörande betydelse. Alla som har en bra idé om hur koldioxidutsläppen kan minskas och genomför den bör tjäna på det. Detta gäller såväl företag som privatpersoner. Det räcker inte med åtgärder för styrning och kontroll eftersom de 447 miljoner som bor i EU definitivt har fler och bättre idéer än politikerna i huvudstäderna och Bryssel. Åtgärder för styrning och kontroll kostar också, ibland mycket mer än koldioxidprissättning, men det inte alltid tydligt vilka dessa kostnader är.

 

Mer riktad användning av intäkterna med betoning på sociala insatser

 

Utsläppshandelssystemet medför däremot inte bara kostnader utan även intäkter som kan användas för att främja ny teknik och stödja människor som behöver stöd. Det finns redan nu mycket ny teknik som kan användas, men de relativt låga skatterna och avgifterna på gas, olja, diesel och bensin jämfört med de relativt höga skatterna och avgifterna på el hämmar användningen av den nya tekniken, såsom värmepumpar och eldrivna fordon, på marknaden.

 

För att 55 %-paketet ska bli en framgång måste koldioxidprissättningen kombineras med en riktad användning av intäkterna. Skatterna och avgifterna på förnybar energi bör sänkas eftersom de hämmar innovation och är ett problem särskilt för låginkomsthushåll som lägger en större andel av sina inkomster på el än genomsnittsbefolkningen.

 

Det ursprungliga utsläppshandelssystemet – minskning av industrins koldioxidutsläpp, inte en avindustrialisering av Europa

 

Utskottet föreslår riktade förbättringar för innovation.

 

Minskning av industrins koldioxidutsläpp: mer riktat stöd till innovation

 

Kommissionens förslag innehåller redan några väldigt viktiga verktyg för att stödja banbrytande ny teknik, till exempel klimatneutral stålproduktion. Företag som inte längre använder fossila bränslen kommer ändå att få gratis utsläppsrätter i ytterligare fem år som incitament för dessa nya banbrytande uppfinningar. Utskottet har till och med stärkt dessa bestämmelser. Företag kan få gratis utsläppsrätter även efter utgången av nästa period i utsläppshandelssystemet. Ett nytt riktmärke kommer att inrättas för att inkludera ny teknik såsom vätgasbaserat stål. Utskottet antog ett förtydligande för att säkerställa att detta nya riktmärke faktiskt tas i bruk senast den 1 januari 2026.

 

Utöver kommissionens förslag inför utskottet två nya delar som kan kallas för ett bonus‑malus-system. De anläggningar som inte endast bedriver sin verksamhet på riktmärkesnivån utan som presterar bättre än genomsnittet av de tio bästa procenten i varje produktklass kommer att få en extra bonus. Gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer att minska (malus) om företagen inte tillhandahåller planer för utfasning av fossila bränslen. Det här är ett viktigt verktyg för att få alla att förstå att alla ekonomiska aktörer i slutändan måste säkerställa klimatneutralitet. Gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer att minska betydligt för de företag som inte har en övertygande plan eller som inte genomför den. Gratis tilldelning av utsläppsrätter bör vara ett verktyg för att få till stånd en övergång till klimatneutralitet, inte ett sätt att hålla traditionella anläggningar vid liv för alltid. Nationellt statligt stöd till omställningen i linje med klimatneutralitetsplanerna bör inte anses vara olagligt statligt stöd.

 

Inte en avindustrialisering av Europa

 

Kommissionens förslag utesluter tyvärr inte risken för att till och med de bäst presterande företagen måste köpa fler utsläppsrätter i slutet av fas 4 på grund av att den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn börjar tillämpas då. Detta försämrar förutsägbarheten för aktörerna, avskräcker från investeringar i Europa och kan leda till koldioxidläckage och förlorade arbetstillfällen. Därför krävs det ändringar för att undvika att den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn tillämpas på de bäst presterande företagen. De bör kunna vara säkra på att de inte kommer att belastas med ytterligare kostnader förrän 2030.

 

Ambitionsnivå

 

I strid med föredragandens rekommendation antog en majoritet av utskottet (46/41/1) ett ändringsförslag om att avsevärt höja ambitionsnivån. Engångsminskningen (justering av taket) bör mer än fördubblas jämfört med kommissionens förslag 2024 och den linjära minskningsfaktorn bör höjas steg för steg. Enligt kommissionens beräkningar kommer detta att innebära en ambitionsökning till 68 % i stället för 61 %, vilket motsvarar ett mycket högre klimatmål för 2030 än de -55 % som överenskommits i klimatlagen.

 

CBAM och gratis tilldelning av utsläppsrätter

 

Det är väldigt viktigt att gratis utsläppsrätter och CBAM samverkar på bästa sätt. I kommissionens förslag förordas att CBAM-skyddet ska ökas och gratistilldelningen minskas stegvis. Utskottet antog en snabbare infasning av CBAM och en snabbare utfasning av gratis utsläppsrätter (2030 i stället för 2035). Observera att detta var emot föredragandens rekommendation och kommer att bli föremål för ändringsförslag i kammaren.

 

Ja till solidaritet, men mer riktad sådan

 

Utskottet stöder de viktigaste solidaritetsmekanismerna i kommissionens förslag. Sedan 2013 omfördelas 10 % av intäkterna mellan medlemsstaterna, främst från västeuropeiska till central- och östeuropeiska medlemsstater, eftersom utmaningarna med den gröna omställningen är större i de sistnämnda länderna. Om vi förutsätter att priset på koldioxid ligger på 50 euro innebär tio procent 30,65 miljarder euro mellan 2021 och 2030. Utskottet har inte för avsikt att röra denna solidaritetsklausul.

 

Den andra solidaritetsmekanismen är moderniseringsfonden, som idag ger stöd till tio medlemsstater. 2 % av intäkterna går till denna fond. Kommissionen föreslår att moderniseringsfonden ska fyllas på med ytterligare 2,5 procent och hävdar att två medlemsstater till behöver få stöd från den av beräkningsskäl. Det skulle dock förvärra ett problem som redan finns i gränsregioner. Moderniseringsfonden är begränsad till nationella gränser, samtidigt som det finns regioner i andra medlemsstater som har oerhörda utmaningar, medan inte alla regioner i en stödmottagande medlemsstat har lika stora utmaningar. Ett exempel är gränsen mellan Spanien och Portugal. Enligt kommissionens förslag skulle Spanien inte få något alls från fonden medan Portugal skulle få ett stort stöd (upp till 850 miljoner euro fram till 2030 om priset på koldioxid ligger på 50 euro). Detsamma gäller Slovenien som inte skulle få något från fonden till skillnad från sina grannmedlemsstater Ungern och Kroatien (som tillsammans skulle få upp till 792 miljoner euro fram till 2030 med ett koldioxidpris på 50 euro). Av denna anledning föreslår utskottet följande kompromiss:

 

Två procent av utsläppsrätterna ska behållas i moderniseringsfonden och omfördelas på samma sätt som tidigare. Tillägget kommer att uppgå till 2 % och resterande 0,5 % kommer att gå till klimatinvesteringsfonden. Medlemsstater som får stöd från moderniseringsfonden är skyldiga att inkludera gränsöverskridande projekt.

 

Den tredje solidaritetsmekanismen är artikel 10c. Enligt den kan vissa medlemsstater ge gratis utsläppsrätter till sin energisektor. Detta är inte tillåtet för de allra flesta av medlemsstaterna sedan 2013, och det är uppenbart att gratis utsläppsrätter till fossila bränslen inte överensstämmer med Europeiska unionens ambitiösa mål. Därför föreslår utskottet att möjligheten att dela ut gratis utsläppsrätter i artikel 10c ska tas bort. De medlemsstater som utnyttjar denna bestämmelse får använda pengarna till moderniseringsfonden eller auktionera ut utsläppsrätterna och använda intäkterna i enlighet med sina nationella prioriteringar i linje med detta direktiv.

 

Hur fossila bränslen och kärnkraft behandlas i fonderna

 

Kommissionen föreslår att fossila bränslen ska uteslutas helt och hållet från moderniseringsfonden. Det innebär att inte ens de modernaste gaskraftverken som ställer om till koldioxidneutralt bränsle på väldigt kort tid kan få finansiering. Däremot finns det inga regler för kärnkraft. Med tanke på oenigheten kring kärnkraft anser utskottet att moderniseringsfonden främst bör fokusera på förnybara energikällor, effektivitet och annan teknik som inte på något sätt kan anses vara kontroversiell. Kärnkraft bör i allmänhet inte finansieras genom utsläppshandelssystemet eftersom det skulle kunna undergräva systemets trovärdighet, särskilt i de länder som är nettobidragsgivare till systemet.

 

Avfallsförbränning – inkludering direkt är ett problem, inkludering på lång sikt ett måste

 

Det har föreslagits att förbränning av kommunalt avfall ska ingå i utsläppshandelssystemet. Det kan inte göras över en natt eftersom alternativet till förbränning ibland är deponering, vilket är väldigt miljöovänligt på grund av metanutsläppen, eller export av avfallet till länder där EU ännu inte har tillräcklig kontroll över hur avfallet hanteras. Det är dock väldigt viktigt att alla utsläppare till slut betalar ett pris för koldioxiden i Europeiska unionen, och avfallsförbränning är definitivt inte den bästa möjliga lösningen. Att lägga ett koldioxidpris på förbränning skulle ge incitament för återvinning, återanvändning och andra miljövänliga val i linje med den cirkulära ekonomin. Därför föreslår utskottet att man, efter en konsekvensbedömning och efter att ha säkerställt att de negativa effekterna av deponering och export så långt som möjligt kan undvikas, ska inkludera avfallsförbränning i utsläppshandelssystemet från och med den 1 januari 2026.

 

Utsläppshandelssystem för sjöfarten – hög tid för koldioxidprissättning

 

Det har länge varit ett krav från Europaparlamentet att utsläpp från sjöfartssektorn ska ingå i EU:s utsläppshandelssystem. Därför stöder utskottet i princip kommissionens förslag, men vill ytterligare förbättra det. Att inte endast sjötransporter inom Europa ska ingå utan även 50 procent av transporterna från och till Europeiska unionen är en smart lösning.

 

Föredraganden föreslår att den internationella dimensionen i förslaget ska stärkas. Kommissionen, parlamentet och medlemsstaterna bör försöka övertala tredjeländer att inte bara godta förslaget med 50 % av den in- och utgående sjötrafiken, utan att samarbeta med tredjeländerna för att även inkludera de resterande 50 %. Om dessa ansträngningar inte lyckas bör dock alla resor som påbörjas eller anländer i EU från och med 2027 omfattas till 100 %. IMO:s insatser är mer än nedslående. På lång sikt är förstås en global lösning att föredra, men EU:s utsläppshandelssystem kan endast överföras till global nivå eller ersättas av en global lösning om ambitionsnivån är högre, eller åtminstone lika hög.

 

”IMO:s medlemsstater har hittills missat varje tillfälle att kollektivt sända trovärdiga positiva signaler om beslutsamma klimatåtgärder. Även om vi som en global bransch skulle föredra globala bestämmelser är vi därför nu övertygade om att EU måste bana väg för sjöfarten om vi ska uppnå resultat i tid. Om EU lyckas kombinera ambitiöst klimatskydd med god ekonomi kommer den europeiska modellen snart att få många efterföljare och därmed leda till gynnsam global utveckling överlag.”

Reinhard Lüken, verkställande direktör (Verband für Schiffbau und Meerestechnik e.V.)

 

I sitt betänkande om övervakning, rapportering och verifiering efterlyste Europaparlamentet med stor majoritet en särskild fond till stöd för innovation och koldioxidneutralitet i sjöfarten. Utskottet stöder detta krav och föreslår att alla intäkter från sjöfarten som inte används för egna medel, vilket är 75 procent av intäkterna från sjöfarten, ska gå till en särskild fond som ska ge stöd till klimatneutralitetsinnovation inom sjöfartssektorn. Det finns ingen anledning att överföra pengar till andra sektorer eftersom sjöfarten är det miljövänligaste transportsättet och eftersom trafikomställning från sjöfart till andra transportmedel bör undvikas.

 

I linje med Europaparlamentets ståndpunkt avseende övervakning, rapportering och verifiering bör alla gaser ingå, särskild metan och dikväveoxider. Europaparlamentet har aldrig förordat någon infasning av auktionering i sjöfartssektorn. Det är skälet till att kommissionens förslag har kritiserats starkt eftersom full auktionering endast ska tillämpas från och med 2026. Å andra sidan skulle en partiell auktionering redan 2023 strida mot principen om bättre lagstiftning, eftersom detta direktiv kan komma att träda i kraft först 2023. Därför enades utskottet om att införa auktionering först 2024, men då omedelbart med 100 %.

 

 

Principen om att förorenaren betalar och sjöfart i Arktis

 

Medlemsstater i norra Europa hävdar att de på grund av väderförhållandena får en större börda genom utsläppshandelssystemet under isförhållanden. Utskottet anser att medel bör ställas till förfogande från havsfonden, särskilt för detta problem, och att fartyg som trafikerar arktiska områden bör omfattas av en särskild behandling fram till 2030. I kommissionens förslag föreskrivs ingen särskild behandling av de yttersta randområdena. Detta är inte godtagbart eftersom de yttersta randområdena åtnjuter särskild behandling inom luftfarten och eftersom användning av fartyg ur miljösynpunkt är att föredra framför användning av flygplan. Därför antog utskottet ett undantag för de yttersta randområdena även inom sjöfarten.

 

Europaparlamentet har insisterat på att principen om att förorenaren betalar ska tillämpas och klargjort att det är ett fartygs verksamhetsutövare som har det slutliga ansvaret för att betala priset i EU:s utsläppshandelssystem. Europeiska kommissionen har inte tagit hänsyn till detta. Som en lösning på detta problem föreslår utskottet att den kommersiella verksamhetsutövarens slutliga ansvar ska säkras genom en avtalsbestämmelse mellan fartygsägaren och den kommersiella verksamhetsutövaren om att kostnaderna ska övertas. Genom denna lösning går det att säkerställa att den som är verksamhetsutövare har det slutliga ansvaret för koldioxidpriset, samtidigt som myndigheterna inte behöver ta reda på vem det är som är kommersiell verksamhetsutövare, vilket är svårt när företag är baserade utanför EU eftersom det inte finns något internationellt register över kommersiella verksamhetsutövare inom sjöfarten.

 

Det nya utsläppshandelssystemet – en oumbärlig del av 55 %-paketet 

 

Precis som på andra områden är koldioxidprissättning en förutsättning för den gröna omställningen också inom transport och uppvärmning. Vi kan inte uppnå klimatmålen med enbart åtgärder för styrning och kontroll, eller i alla fall inte utan många ytterligare problem,

 

”Ett nytt utsläppshandelssystem kommer inte att vara det främsta verktyget för att fasa ut fossila bränslen från vägtransporter. Det kan dock ha en viktig effekt på efterfrågan men även, vilket är viktigast av allt, ge nya intäkter som kan användas för att hjälpa de mest sårbara att ställa om från fossila bränslen.”[5]

Transport och miljö

 

”Enligt CER måste ett separat utsläppshandelssystem för vägtransportbränslen införas för att internalisera de negativa externa effekterna av en konkret tillämpning av principen om att förorenaren betalar, liksom för att ge passagerare och logistikföretag incitament att använda klimatvänliga transportsätt. Samtidigt måste den sociala klimatfonden användas för att hjälpa de som behöver det mest och investeras på ett sådant sätt att tillgång till utsläppssnål eller utsläppsfri kollektivtrafik främjas.”[6]

Europeiska järnvägsgemenskapen (CER)

 

Enbart lagstiftning om bilar som orsakar koldioxidutsläpp medför risk för Havannaeffekt

 

Det hävdas ofta att vi i stället för att införa ett nytt utsläppshandelssystem (ETS2) borde höja ambitionsnivån enbart för bilar som orsakar koldioxidutsläpp. Det finns belägg för att detta helt enkelt inte fungerar eftersom till och med de mesta ambitiösa förslagen för bilar som orsakar koldioxidutsläpp inte löser problemet med befintliga bilar. Att inte ha ett koldioxidpris för transportsektorn och samtidigt ha väldigt stränga regler för nya bilar kan leda till en så kallad ”Havannaeffekt”. Bilägare skulle kunna använda sina gamla bilar inte bara 15 eller 20 år utan till och med 30 eller 40 år med alla de negativa effekter som det innebär för miljön. Därför är det särskilt på detta område viktigt med flera olika åtgärder. Detsamma gäller byggnadssektorn, där endast en blandning av olika riktade åtgärder kan ge verkligt incitament för de förändringar som behövs.

 

På båda områdena är det viktigt att inte bara ett verktyg sätts in för att få till stånd de utsläppsminskningar som behövs. När det gäller vägtransporter är det inte bara reglering av nya bilar som behövs, utan man måste göra järnväg och andra typer av kollektivtrafik mer attraktiva, samt förbättra förutsättningarna för cyklar och bilpooler och liknande om omställningen till miljövänlig mobilitet ska bli verklighet. Detta bör uppmuntras och finansieras genom intäkterna från utsläppshandelssystemet. Även för byggnadssektorn finns det många olika alternativ, och inte alla av dem kan genomföras genom reglering. I stället behövs koldioxidprissättning och incitament.

 

Stöd till de som behöver det

 

För att lösa problemen för låginkomsthushåll är det viktigt med en stark koppling till den sociala klimatfonden. Bland annat bör de som är beroende av sin (gamla och förorenande) bil för sitt uppehälle få stöd för att göra omställningen utan alltför stora umbäranden. I samförstånd med medföredragandena för den sociala klimatfonden insisterar utskottet på att inte bara 25 procent av intäkterna ska gå till den sociala klimatfonden utan att alla intäkter, även de återstående 75 procenten, ska användas enligt kriterierna för den sociala klimatfonden i respektive medlemsstat. I linje med de två medföredragandena för den sociala klimatfonden föreslår utskottet att den sociala klimatfonden ska hållas utanför budgeten så att den har en direkt koppling till det nya utsläppshandelssystemet och så att mer riktad hjälp kan ges om koldioxidpriset går upp. I linje med parlamentets ståndpunkt föreslår utskottet att alla fonder på lång sikt ska ingå i budgeten, även innovationsfonden och moderniseringsfonden. Från och med den dag då detta direktiv träder i kraft bör kommissionen tillämpa de allmänna principerna för EU-budgeten, såsom rättsstatsprincipen, för de fyra fonder som är kopplade till utsläppshandelssystemet. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot en sänkning av skatter och avgifter på miljövänliga produkter som förnybar energi.

 

Lika villkor för alla kommersiella verksamhetsutövare – privata transporter och byggnader ingår först efter ett annat medbeslutandeförfarande 2029

 

Det är mycket viktigt att alla kommersiella verksamhetsutövare ges lika villkor på den europeiska marknaden. Enligt kommissionens förslag ska det nya utsläppshandelssystemet rätteligen tillämpas på kommersiella transporter och uppvärmning av kommersiella byggnader. Annan viktig kommersiell verksamhet ingår dock inte i det nya utsläppshandelssystemet, som processvärme i gjuterier eller metallbearbetningsföretag. Detta bör emellertid ändras.

 

Svårigheterna för hushåll oroar många kolleger. Föredraganden anser att kommissionens förslag är en lämplig väg framåt, men han reagerade på förslag från sina kollegor och lade fram en kompromiss om en senare start för privata byggnader och privata transporter. Dessa sektorer bör endast omfattas från och med 2029 och endast om särskilda villkor är uppfyllda och om parlamentet och rådet samtycker till det i ett annat medbeslutandeförfarande. Merkostnaderna bör delvis täckas av olje- och gasproducenterna och priset bör vara lägre än den historiska toppnoteringen i mars 2022. Dessutom kommer ett pristak på 50 EUR att införas från början. Den sociala klimatfonden bör dock tas i drift redan 2024. För medlemsstater som redan har ett koldioxidpris för den privata sektorn eller som anser att en uppdelning mellan privata och kommersiella aktörer inte kan genomföras utan betydande problem ges i texten möjligheten att på frivillig basis inkludera de privata sektorerna. Det är dock absolut nödvändigt att dessa medlemsstater vidtar effektiva åtgärder mot energifattigdom.

 

Det som är viktigast för utskottet är att alla utsläpp så fort som möjligt ska omfattas av koldioxidprissättningen.

 

 

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att förslaget till betänkande utarbetades:

Enhet och/eller person

AGORA Energiewende

Air Products

Airbus

AMK Entsorgung

Association of European Energy Exchanges (Europex)

BASF

Bundesverband der Deutschen Industrie e.V. (BDI)

Bundesverband der deutschen Kalkindustrie

Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft e. V. (BDEW)

Bundesvereinigung der Deutschen Arbeitgeberverbände (BDA)

Business Europe

CAN Europe

Carbon Engineering

Carbon Market Watch

Cem’In’EU

Cembureau

Ceramie-Unie

Cambridge Institute for Sustainability Leadership (CISL)

City of London

Cleantech for Europe

CLG Europe

CO2 Value Europe

Community of European Railway and Infrastructure Companies (CER)

Confederation of European Paper Industries (CEPI)

Confederation of European Waste-to-Energy Plants (CEWEP)

Cruise Lines International Association (CLIA)

Danish Shipping

Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ)

Deutsche Umwelthilfe e.V.

Deutscher Naturschutzring

DIHK Brüssel

eFuel Alliance

European Industrial Gases Association (EIGA)

EIT InnoEnergy

Électricité de France (EDF)

Energie Baden-Württemberg

Eurima

Eurofer

Eurofuels

Eurelectric

Eurometaux

Euromines

European Automobile Manufacturers‘ Association

European Automotive Suppliers’ Industry

European Cement Association

European Chemical Industry Council (CEFIC)

European Climate Foundation

European Community Shipowners’ Association (ECSA)

European Copper Institute

European Environment Bureau

European Federation of Local and Regional Energy Companies (CEDEC)

European Heat Pump Organisation (EHPA)

European Heating Industry (EHI)

European Roundtable on Climate Change & Sustainable Transition (ERCST)

European Trade Union Confederation (ETUC)

Europolitis

Federation of European Private Port Companies and Terminals (FEPORT)

Fertilizers Europe

Finnish Industries’ Confederation

Finnish Shipowners Association

Fortum

French Association of Private Enterprises (AFEP)

Fridays for Future

Fuels Europe

German Biofuel Industry Association (VDB)

Germanwatch

H2 Green Steel

Heidelberg Cement AG

Helyum

Hydro aluminium

Hydrogen Europe

IG Metall

IHK Arnsberg

IHK Siegen

Intercargo

Interessengemeinschaft der Thermischen Abfallbehandlungsanlagen in Deutschland e.V. (ITAD)

International Association of Oil and Gas Producers (IOGP)

International Emissions Trading Association (IETA)

International Road Transport Union (IRU)

Klima-Allianz

Kommissariat der deutschen Bischöfe

Lanzatech

LKAB

Lobbe Holding

Lubrizol

Mouvement de Enterprises de France

Municipal Waste Europe

NABU

Norsk Hydro

Polska Grupa Energetyczna S.A. (PGE)

Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung

Primagas

Rolls Royce

RWE

Salzgitter AG

SEA Europe

Shell

Siemens Energy

Statkraft Brussels SRRL

Stiftung 2 Grad

Stiftung Klima Wirtschaft

ThyssenKrupp

Transport & Environment

Trimet Aluminium SE

Union of Greek Shipowners

Vattenfall

Verband Chemische Industrie (VCI)

Verband der Elektro- und Digitalindustrie (APPLia)

Verband Deutscher Omnibusunternehmen e.V. (BDO)

Verein Deutscher Zementwerke

Wacker Chemie

Wiener Stadtwerke

Wind Europe

Wirtschaftskammer Österreich

Wirtschaftsvereinigung Metalle

Wirtschaftsvereinigung Stahl

World Shipping Council

WWF

Yara Fertilizers

Zentraler Immobilienausschuss (ZIA)

Zentralverband des Deutschen Handwerks

Zero Waste Europe

 

 

 

YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET (20.4.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över Europaparlamentets och rådets förslag till ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

(COM(2021)0551 – C9‑0318/2021 – 2021/0211(COD))

Medföredragande av yttrande: José Manuel Fernandes, Valérie Hayer

 

 

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Budgetutskottets yttrande över direktivet om EU:s utsläppshandelssystem vägleds av avsikten om att strikt fokusera på aspekter som hör samman med EU:s budget. Bland de viktigaste av dessa märks följande:

• Kopplingen till färdplanen för införandet av nya egna medel i det interinstitutionella avtalet från december 2020, där det tas med egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem.

• Behovet att ha kvar principen om inkomster universalitet och om unionsbudgetens enhet.

• Bevarandet av rättigheterna till demokratisk tillsyn och granskning och av Europaparlamentets institutionella befogenheter, i egenskap av att vara en del av budgetmyndigheten.

Medföredragandena insisterar på tre huvudbudskap. För det första bör unionen respektera sitt åtagande att återbetala Next Generation EU:s skuld genom nya egna medel, inbegripet från EU:s utsläppshandelssystem, för att undvika dramatiska nedskärningar i EU-program i framtida fleråriga budgetramar. De påminner om att EU:s utsläppshandelssystem är den viktigaste inkomstkällan i detta hänseende. För det andra går det inte att öronmärka intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem (inte heller efter att det utvidgats till att omfatta nya sektorer) så att de kommer att hänföra sig till bara något visst slag av utgifter. För det tredje bör inte den sociala klimatfonden inrättas utanför EU:s budget och finansieras med inkomster avsatta för särskilda ändamål. Lagstiftarna bör undvika att det skapas en myckenhet mellanstatliga medel på bekostnad av budgetens enhet. 

 

En stark EU-budget för en kraftfull klimatpolitik

 

Utgångsläget är att medföredragandena instämmer med den övergripande politiska ambition som ligger till grund för initiativen med anknytning till 55 %-paketet och skapar en stark reglerings- och lagstiftningsram för EU, vilken kommer att hjälpa unionen och medlemsstaterna att uppnå Parisavtalets klimatmål och att fullgöra skyldigheterna enligt EU:s klimatlag..

 

Återhämtningsplanen Next Generation EU, medräknat faciliteten för återhämtning och resiliens, erbjuder ett unikt och betydelsefullt tillfälle att förena arbetet för ekonomisk återhämtning med riktade politiska initiativ och omställningsfrämjande investeringar för att förverkliga klimatomställningen och den digitala omställningen. Både i den europeiska gröna given och i uppläggningen av Next Generation EU ingår det att EU:s budget ska spela en nyckelroll i detta sammanhang.

 

Förslaget till direktiv om EU:s utsläppshandelssystem är i sin nuvarande utformning förenligt med det finanspaket som lades fram den 22 december 2021 och där det talas om att inrätta egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem genom att låta 25 % av intäkterna från (storparten av) de utauktionerade utsläppsrätterna tillfalla EU:s budget.

 

Att upprätthålla budgetprinciperna är inget självändamål

 

För budgetutskottets föredragande är principerna om intäkternas universalitet, budgetens enhet och demokratisk budgettillsyn inte bara rent formella budgetprinciper. De är dyrbara tillgångar som gör de offentliga utgifterna på EU-nivå mera gedigna och dessa principer bör inte sättas på spel genom reformer som splittrar budgeten.

 

Nya egna medel för att budgeten ska bli mera motståndskraftig och ett starkare stöd för de politiska målen

 

Europaparlamentet har i många år uttryckligen uttalat sitt stöd för att det i EU:s budget ska införas genuina egna medel, som är kopplade till EU:s politik. I samband med den nyligen uppnådda överenskommelsen om paketet för NextGenerationEU, den fleråriga budgetramen och egna medel kämpade parlamentet hårt och framgångsrikt för en framtidsinriktad färdplan för egna medel, där det ingår egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem och egna medel baserade på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna. Denna färdplan integrerades i det interinstitutionella avtalet från december 2020. Detta avtal är bindande för alla institutioner.

 

Kommissionen lade med viss försening fram lagstiftningsförslag om detta den 22 december 2021. Föredragandena vill se till att det reviderade direktivet om EU:s utsläppshandelssystem förblir fullständigt förenligt med förslaget om egna medel. Vi framhåller att 55 %-paketet och finansförslagen har karaktären just av en paketlösning. Parlamentet bör stärka sin förhandlingsposition gentemot rådet genom att eftersträva en konsekvent och enhetlig ståndpunkt om de inbördes sammanhängande lagstiftningsärendena.

 

Förenhetligheten mellan direktivet om EU:s utsläppshandelssystem och egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem

 

Såsom föredragande för yttrandet framhåller vi att frågorna om politiska prioriteringar och lagstiftningens utformning faller inom det ansvariga utskottets behörighetsområde. Såsom medföredragande för frågan om egna medel avser vi agera för att direktivet om EU:s utsläppshandelssystem och förordningen om mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna blir förenliga med reformen av EU:s egna medel. Egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem har sedan länge befunnits vara en mycket lämplig och genuin inkomstkälla för EU. De ger ett friskt flöde av allmänna medel, både för medlemsstaterna och på EU-nivå.

 

 

Kopplingen till egna medel

 

Föredragandena vill se till att EU:s budget förblir ett kraftfullt instrument för genomförandet av klimatåtgärder. Mot bakgrund av detta kommer det att få en utslagsgivande betydelse att de låneförbindelser som ingåtts genom det europeiska återhämtningsinstrumentet och underbyggts av beslutet om egna medel återbetalas i tid och på ett tillförlitligt sätt. Nu handlar det om EU:s trovärdighet och kreditvärdighet, som är en dyrbar tillgång med tanke på investeringsbehoven på medellång till lång sikt. Den fleråriga budgetramen bör inte minskas och inte heller kan man vänta sig att medlemsstaterna ska ställa upp med en allt större andel av sina BNP-baserade medel. Här har vi orsakerna till att det interinstitutionella avtalets färdplan för nya egna medel måste följas både bokstavligen och till andemeningen. På så sätt kommer också både finansmarknadens investerare och kreditvärderingsinstituten att få ett positivt budskap.

 

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.	(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga och privata medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget i form av egna medel användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.

Motivering

I det här ändringsförslaget erinras det om och klargörs det att en viss andel av intäkterna enligt EU:s utsläppshandelssystem ska tillfalla EU:s budget såsom egna medel. Enligt universalitetsprincipen får egna medel till EU:s budget inte avsättas för någon särskild budgetpost. Detta bör dock inte tolkas som om intäkter till den allmänna budgeten skulle ha ”gått förlorade” för klimatändamål. Eftersom klimatåtgärder integrerats i ett flertal utgiftsprogram blir klimatåtgärderna en övergripande prioritering som kan få tillförlitlig finansiering via den allmänna budgeten.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) En väldefinierad andel av auktionsintäkterna från EU:s utsläppshandelssystem efter reformen och utvidgningen av det bör användas såsom egna medel för att finansiera unionens budget och därvid utgöra allmänna inkomster, i enlighet med det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 20201a, där det ingår en färdplan för införandet av en korg med nya egna medel, bland annat egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem, som ska bygga på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) och första pelaren i avtalet mellan OECD och G20. Enligt sistnämnda avtal planeras dessa nya egna medel införas senast den 1 januari 2023. Nya egna medel kommer att koppla unionens budget till unionens politiska prioriteringar, såsom den europeiska gröna given och unionens bidrag till rättvis beskattning, och på så sätt tillföra mervärde och bidra till klimatintegreringsmålen, återbetalningen av skulder inom Next Generation EU och unionsbudgetens motståndskraft som ett verktyg för investeringar och garanterar att principen om att inte orsaka betydande skada och de grundläggande värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen respekteras.
	__________________
	1a Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28).

Motivering

Ett skäl som påminner om att EU:s utsläppshandelssystem har anknytning till det interinstitutionella avtalets färdplan för införandet av nya egna medel, fastän direktivet om EU:s utsläppshandelssystem inte utgör den rättsliga grunden för de egna medlen.

Ändringsförslag  3

 

Förslag till direktiv

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28b) I enlighet med rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 är unionen rättsligt skyldig att senast den 31 december 2058 återbetala alla åtaganden som följer av den exceptionella och tillfälliga befogenheten för kommissionen att låna upp medel med stöd av Next Generation EU. För att respektera det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet och dess färdplan för införandet av en korg med nya egna medel avsedda att betala tillbaka unionens skuld bör en del av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem tillfalla unionens budget för att bidra till att täcka lånekostnaderna i enlighet med rådets beslut .../... [rådets beslut 2021/XXXX om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel] och förhindra betydande minskningar som skulle äventyra unionsprogrammen i framtida fleråriga budgetramar.
	__________________ 1a Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

Ändringsförslag  4

 

Förslag till direktiv

Skäl 28c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28c) De avsevärda ytterligare intäkter som EU:s förstärkta utsläppshandelssystem kommer att ge upphov till och som medlemsstaterna får behålla, med undantag för den andel som ska tillfalla unionens budget, bör användas för ändamålen med klimatomställningen. Att tillämpningsområdet breddas och en mera mångskiftande uppsättning av ingripanden tillkommer bör dock inte leda till att vi får en myckenhet ytterligare mellanstatliga medel och fonder, till förfång för unionsbudgetens enhetlighet, effektivitet och helhetlighet och för den demokratiska tillsynen över den. Därför bör direktivet om EU:s utsläppshandelssystem inte innehålla några bestämmelser som skulle skapa nya mellanstatliga medel i stället för att medlen integrerades i unionens allmänna budget, såsom det förutsätts i enhetsprincipen, och sålunda hindra att en del av auktionsintäkterna definierades såsom egna medel.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till direktiv

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a) Kommissionen bör överväga att utarbeta lagstiftningsförslag om integrering av innovationsfonden och moderniseringsfonden i unionens budget och dessa förslag skulle kunna läggas fram tillsammans med förslagen till nästa fleråriga budgetram.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till direktiv

Skäl 44a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(44a) Av omsorg om en enhetlig tillämpning av unionens bestämmelser bör direktivet om EU:s utsläppshandelssystem inte innehålla några tillfälliga undantagsklausuler som låter medlemsstaterna skjuta upp tillämpningen av handeln med utsläppsrätter, eftersom detta skulle bli till förfång för utsläppshandelns integritet och därutöver fragmentera och undergräva grunden för de egna medel som bygger på EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till direktiv

Skäl 52

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(52) Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 201960. För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU61. Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- eller mobilitetsfattigdom. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20.../nn62. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.	(52) Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 201960. För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU61. Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- eller mobilitetsfattigdom. Fonden bör bli en integrerad del av unionens budget för att budgetens enhetlighet och samstämmigheten med annan unionspolitik ska bevaras och för att en verkningsfull tillsyn från Europaparlamentets och rådets sida ska säkerställas. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20.../nn62. Det planerade referensanslaget i unionens budget bör ökas årligen genom ett ytterligare tillskott om koldioxidpriset stiger och blir högre än man inledningsvis antagit, eftersom detta skulle öka bördan för utsatta hushåll och trafikanvändare. För att det ska säkerställas en lämplig och rättvis begränsning av de ökade koldioxidprisets konsekvenser för de mest utsatta bör sådana årliga tillskott beaktas inom den fleråriga budgetramen genom en automatisk ”justering för koldioxidprisfluktuationer” av utgiftstaket för rubrik 3 och betalningstaket, och mekanismen för detta kommer att föreskrivas i förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.
__________________	__________________
60 Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].	60 Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].
61 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).	61 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
62 [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].	62 [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  8

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 11 – led b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:	3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget såsom allmänna inkomster. De inkomster som tillfaller unionens budget ska respektera universalitetsprincipen, i enlighet med artikel 7 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:

Ändringsförslag  9

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Intäkterna från den utauktionering av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel får inte användas som inkomster avsatta för särskilda ändamål för den sociala klimatfonden. Den sociala klimatfonden ska finansieras ur unionens allmänna budget, vars intäktssida kommer att vinna på att det införs en varierad korg av nya egna medel, inbegripet de egna medel som bygger på EU:s utsläppshandelssystem, i enlighet med färdplanen för införandet av nya egna medel, vilken utgör en del av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020.

Ändringsförslag  10

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b. För att säkerställa att de tillgängliga anslagen för den sociala klimatfonden i unionens budget kan utvecklas i nära överensstämmelse med koldioxidpriset och således också med bördan för utsatta hushåll och transportanvändare kommer en mekanism för koldioxidjustering att möjliggöra årliga tillskott. Närmare bestämmelser ska fastställas i förordningen om den fleråriga budgetramen, som i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget kommer att säkerställa att de relevanta utgiftstaken automatiskt justeras varje år i förhållande till förändringstakten för koldioxidpriset inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter. Budgetkonsekvenserna av den årliga anpassningen kommer att budgeteras.

Ändringsförslag  11

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina intäkter från en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 10.3 till en eller flera av följande åtgärder:	5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget såsom allmänna inkomster. Medlemsstaterna ska använda sina intäkter från en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 10.3 till en eller flera av följande åtgärder:

Motivering

Lydelsen i punkt i artikel 30d om det nya utsläppshandelssystemet anpassas efter lydelsen i artikel 10 om användning av allmänna inkomster.

 

 

 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757
Referensnummer	COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021	Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021	Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren
Opinion by  Tillkännagivande i kammaren	BUDG 13.9.2021
Associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	11.11.2021
Behandling i utskott	1.2.2022	Behandling i utskott	1.2.2022	Behandling i utskott
Antagande	20.4.2022	Antagande	20.4.2022	Antagande
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	Slutomröstning: resultat
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Rasmus Andresen, Pietro Bartolo, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Andor Deli, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Vlad Gheorghe, Valentino Grant, Francisco Guerreiro, Valérie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Camilla Laureti, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Petros Kokkalis, Jan Olbrycht, Petri Sarvamaa

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30	+
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Petri Sarvamaa, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Renew	Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Valérie Hayer, Moritz Körner, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds
S&D	Pietro Bartolo, Robert Biedroń, Eider Gardiazabal Rubial, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Camilla Laureti, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs
Verts/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro

 

5	-
ECR	Zbigniew Kuźmiuk, Bogdan Rzońca
ID	Joachim Kuhs
NI	Andor Deli, Lefteris Nikolaou-Alavanos

 

5	0
ID	Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Hélène Laporte
The Left	Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (21.4.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

(COM(2021)0551 – C9‑0318/2021 – 2021/0211(COD))

Föredragande av yttrande: Mauri Pekkarinen

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Klimatkonferensen i Glasgow visade att det är omöjligt att begränsa den globala uppvärmningen till omkring 1,5 grader med de nuvarande åtgärderna. 55 % -paketet visar att EU är berett att ta sin del av ansvaret.

Det marknadsbaserade utsläppshandelssystemet, som lanserades 2005, har visat sig bärkraftigt. Det omfattar nu stora industri- och energiproduktionsanläggningar samt flygtrafiken inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Deras sammanlagda utsläpp står för 41 % av alla utsläpp i EU.

Utsläppshandelssystemet har ändrats flera gånger sedan det infördes. Med den förordning som man enades om 2018 bör det vara möjligt att uppnå en utsläppsminskning på 51 % fram till 2030. Detta kommer dock inte vara tillräckligt för att uppnå EU:s utsläppsmål på minst 55 %, eftersom utsläppsminskningarna i vissa sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet kommer att vara otillräckliga om inga ytterligare åtgärder vidtas.

Kommissionen föreslår nu att de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet skärper sina utsläppskrav och att sjöfarten gradvis införlivas i utsläppshandelssystemet. Vid sidan av utsläppshandelssystemet föreslår kommissionen ett nytt, separat utsläppshandelssystem, som skulle gälla för uppvärmning av byggnader och vägtransporter.

Detta yttrande fokuserar på de centrala frågor som rör utskottets ansvarsområde, dvs. industri, forskning och energi, och som visar på utskottets delade behörighet. I yttrandet beaktas även kostnaderna för sjötransporter under isiga förhållanden.

Innovationsfonden

Genom intäkterna från ett utvidgat utsläppshandelssystem och de intäkter som exempelvis reformerna av koldioxidjusteringsåtgärden (CBAM) och initiativet FuelEU Maritime ger kommer innovationsfonden att öka avsevärt. Samtidigt kommer nya former av stöd att skapas för fonden vid sidan av de bidrag som finns tillgängliga via differenskontrakt. De specifika detaljerna i de nya stödformerna måste granskas noggrant innan de antas.

Innovationsfondens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta innovativ banbrytande teknik för att minska koldioxidutsläpp från sjötransporter och för att stödja produktionen av koldioxidsnåla och koldioxidfria bränslen och utsläppsfria bränslen för luftfart samt väg- och järnvägstransporter.

Moderniseringsfonden

Kommissionen föreslår ett antal förändringar av moderniseringsfonden för att bygga upp fondens kapital genom att öka de intäkter från det utvidgade utsläppshandelssystemet som betalas in till fonden. Samtidigt skulle ytterligare två länder, Grekland och Portugal, ingå i den utvidgade fonden. Fonden skulle bidra till att stödja projekt inom ramen för den gröna given och projekt för att förbättra energisystemen och energieffektiviteten enligt den europeiska klimatlagen i 12 medlemsstater vars BNP är lägre än 65 % av EU-genomsnittet.

Anläggningar för energiproduktion som använder fossila bränslen bör inte längre få något stöd från moderniseringsfonden. Energiomställningen bör få ökade medel. Sammanlagt 90 % av fonden bör användas till prioriterade investeringar, och inte 80 % som kommissionen föreslår.

Energibesiktningar

Viss oro har uppstått kring kommissionens förslag om att energibesiktningar bör bli obligatoriska. Frågan är hur man ska kunna behandla verksamhetsutövare lika i fråga om rapporternas innehåll och kvalitet.

Ett mer hållbart alternativ skulle vara att kräva att verksamhetsutövare upprättar ett energiledningssystem och följer de rekommendationer som anges i det.

Riktmärken

Beräkningen av mängden gratis tilldelning måste också i framtiden baseras på produktspecifika riktmärken som fastställs enligt vad som anses vara bäst inom sektorn. Dessa beräkningsregler skulle möjliggöra teknisk utveckling och säkerställa teknikneutralitet.

Det finns ingen anledning att göra den ändring av tillämpningsområdet för utsläppshandelssystemet som föreslås för att utesluta anläggningar där förbränning av biomassa utgör mer än 95 % av all förbränning. Om de bästa anläggningarna inte längre ska fastställa riktmärkesvärdet skulle systemet med ytterligare gratis tilldelning belöna teknik som är sämre än den de belönar nu. Kommissionens förslag bör ses över i enlighet med detta.

Förhindrande av koldioxidläckage

Industrin i EU:s medlemsstater konkurrerar på den inre marknaden och även på den globala marknaden med liknande typer av produktion i resten av världen. Det är viktigt att ett reformerat utsläppshandelssystem inte leder till koldioxidläckage och att vår produktion inte överförs till länder som förorenar mer än vad vi gör.

Enligt kommissionens förslag skulle exportverksamhet utanför EU fortfarande belastas av de sektorer som omfattas av CBAM på grund av utsläppshandelssystemet. Övriga medlemsländer utanför EU behöver inte konfronteras med en liknande börda. Detta innebär att möjligheten för EU:s CBAM-sektorer utanför unionen att lyckas skulle minska vilket strider mot principen om ”lika villkor”. I motsats till kommissionens förslag måste gratis tilldelning minskas på ett sätt som säkerställer att exporten från dessa sektorer förblir konkurrenskraftig.

*****

I detta slutliga yttrande förblir vissa delar av kommissionens förslag (artikel 30a – 30i i utsläppshandelssystemet, artikel 2 i beslutet om reserven (ändring av beslut (EU) 2015/1814, artikel 3 om sjöfart i förordningen om övervakning, rapportering och verifiering (ändringar till förordning (EU) 2015/757) och artikel 4 – 8) förändrade för att underlätta kompromisser i resten av förslaget. Det bör inte tolkas som ett politiskt godkännande från ITRE-utskottets sida av dessa specifika delar av kommissionens förslag.

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)36. Dess parter har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.	(1) Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)36. Dess parter har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, för att avsevärt minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser.
__________________	__________________
36 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).	36 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

Ändringsförslag  2

 

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG46 eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag.	(13) Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG46 eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag, eller när de avskiljs och används för att producera återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter som fastställer ramvillkoren enligt vilka växthusgaser som överförs för vidareanvändning bör redovisas vid den plats där de släpps ut i atmosfären.
__________________	__________________
46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).	46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin49. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU, samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden 2023–2025. I den mån färre utsläppsrätter överlämnas än de verifierade utsläppen från sjötransporter under de åren, efter att skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter för varje år har fastställts, bör motsvarande antal utsläppsrätter annulleras för att skydda systemets miljöintegritet. Från och med 2026 bör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året.	(17) I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin49. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU, samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden 2023–2025. I den mån färre utsläppsrätter överlämnas än de verifierade utsläppen från sjötransporter under de åren, efter att skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter för varje år har fastställts, bör motsvarande antal utsläppsrätter annulleras för att skydda systemets miljöintegritet. Från och med 2026 bör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året. Åtgärder bör dock vidtas för att se till att utvidgningen av utsläppshandelssystemet till sjötransporter påverkar medlemsstaterna på ett rättvist och proportionerligt sätt, med beaktande av deras särskilda omständigheter, såsom de som rör klimat- och väderförhållanden.
__________________	__________________
49 Parisavtalet, artikel 4.4.	49 Parisavtalet, artikel 4.4.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet.	(19) Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet. I detta syfte bör kommissionen genomföra en årlig konsekvensbedömning, i nära samarbete med de berörda parterna och på grundval av tillgängliga uppgifter och på förhand fastställda parametrar, för att fastställa de eventuella konsekvenser av dessa bestämmelser på koldioxidläckage, utflyttning av anlöp och hamnverksamhet till hamnar utanför unionen, förbindelser mellan hamnar i Europa och i förekommande fall på trafikomställningen. Kommissionen bör i denna bedömning beakta de hamnars ställning som riskerar att utsättas för illojal konkurrens från hamnar som inte omfattas av detta direktiv. Bedömningarna bör bygga på parametrar som fastställs på förhand för att de ska vara jämförbara. Bedömningen bör framför allt omfatta omlastningsanlöp till hamnar i unionen, antalet resor från angränsande hamnar och hamnanlöp från feederfartyg samt bland annat allmänna förändringar i hamntrafiken i unionens hamnar. Om det i konsekvensbedömningen fastställs att det finns en risk för att sjöfartssektorn och unionens hamnar kommer att påverkas negativt bör kommissionen föreslå förebyggande åtgärder för att motverka detta.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till direktiv

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20a) För en framgångsrik omställning till en utsläppsfri sjöfart krävs dels en integrerad strategi, dels de rätta gynnsamma förutsättningarna för att stimulera innovation, både på fartyg och i hamnar. Dessa gynnsamma förutsättningar handlar om offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, tekniska åtgärder och driftsåtgärder för att åstadkomma mer energieffektiva fartyg och hamnar och en ökad användning av hållbara alternativa bränslen, till exempel väte och ammoniak, som framställs från hållbara energikällor, och av utsläppsfria framdrivningstekniker, inbegripet nödvändig tanknings- och laddningsinfrastruktur i hamnar. I detta syfte skulle innovationsfonden kunna användas för att stödja sådana investeringar.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25a) Vintertid är nordliga sjövägar beroende av isklassade fartyg för att undvika miljörisker såsom oljespill. Isklassade fartyg släpper ut mer eftersom deras bränsleförbrukning är högre. Hela logistikekosystemet påverkas också prismässigt i de länder som är beroende av sjötransport och det sjöfartskluster som utvecklas i isiga miljöer. För att säkerställa lika villkor för fartyg som navigerar i is och andra fartyg bör en särskild metod tillämpas som tar hänsyn till ytterligare utsläpp i samband med navigering i is och ytterligare utsläpp från isklassade fartyg när de går på öppet vatten, samtidigt som det säkerställs att handeln med utsläppsrätter genom utsläppshandelssystemet fortsätter att minska utsläppen inom sjöfartssektorn. I detta syfte bör relevanta bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG ändras i enlighet med detta.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.	(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen och minskningen av växthusgasutsläpp i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG. Denna mängd utsläppsrätter bör också möjliggöra finansiering av investeringar i gränsöverskridande projekt mellan de stödmottagande medlemsstaterna och de angränsande regionerna med låg tillväxt.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) Undantaget i artikel 10c i direktiv 2003/87/EG som gör det möjligt för stödberättigade medlemsstater att under en övergångsperiod få gratis tilldelning för en modernisering av energisektorn bör upphöra den 31 december 2023. De berörda medlemsstaterna bör kunna använda utsläppsrätter som den 31 december 2023 fortfarande inte har tilldelats genom den moderniseringsfond som inrättats i enlighet med artikel 10d i det direktivet, eller överföra dem till den auktionerade andelen.

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv

Skäl 29

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29) Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör gratis tilldelning av utsläppsrätter till stationära anläggningar från och med 2026 vara avhängig investeringar i teknik för att öka energieffektiviteten och minska utsläppen. Att säkerställa att detta riktas mot större energiförbrukare leder till en avsevärd minskning av bördan för verksamheter med lägre energiförbrukning, vilka kan ägas av små eller medelstora företag eller mikroföretag. [Hänvisning ska bekräftas i det reviderade energieffektivitetsdirektivet].  De relevanta delegerade akterna bör ändras i enlighet med detta.	(29) Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör gratis tilldelning av utsläppsrätter till stationära anläggningar från och med 2026 vara villkorat av att företaget som äger anläggningen omfattas av ett energiledningssystem. Gratis tilldelning till de anläggningar som omfattas av energiledningssystemet bör minskas proportionellt med mellan 15 % till 40 % om genomförandet av energiledningssystemet inte leder till en ökad energieffektivitet, förutsatt att återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger sex år. Att säkerställa att detta riktas mot större energiförbrukare leder till en avsevärd minskning av bördan för verksamheter med lägre energiförbrukning, vilka kan ägas av små eller medelstora företag eller mikroföretag. [Hänvisning ska bekräftas i det reviderade energieffektivitetsdirektivet]. De relevanta delegerade akterna bör ändras i enlighet med detta.

Ändringsförslag  10Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]51, är ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och 2025, 90 % 2026 och bör minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning det tionde året. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.	(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]51 ska successivt utgöra ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage utan att unionens konkurrenskraft undergrävs. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM‑sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och slutet av 2027, och knuten till tillämpningen av en driftsfas enligt artikel 36.3 d i förordning (EU) .../... [CBAM-förordningen], och bör minskas med 10 procentenheter varje år från 2028 till 2030 och därefter minskas med 17,5 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning senast 2034. För att skydda unionsexportens konkurrenskraft bör den övergående utfasningen av gratis utsläppsrätter inte tillämpas på den andel av den inhemska produktionen som är avsedd för export till tredjeländer som inte har system för handel med utsläppsrätter eller liknande arrangemang. Vid utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i förordning (EU).../... [CBAM‑förordningen] bör kommissionen bedöma CBAM-faktorns potentiella inverkan på importen och lägga fram lämplig lagstiftning som är förenlig med WTO:s regler och åtgärder som likställer koldioxidkostnader med olika prissättningssystem i dessa tredjeländer. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM‑sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.
__________________	__________________
51 [infoga fullständig hänvisning till EUT]	51 [infoga fullständig hänvisning till EUT]

Ändringsförslag  11

 

Förslag till direktiv

Skäl 31

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31) För att bättre återspegla den tekniska utvecklingen och anpassa motsvarande riktmärkesvärden till den relevanta tilldelningsperioden och samtidigt säkerställa incitamenten för utsläppsminskningar bör den maximala justeringen av riktmärkesvärdena höjas från 1,6 % till 2,5 % per år. För perioden 2026–2030 bör riktmärkesvärdena justeras inom intervallet 4 % till 50 % jämfört med det tillämpliga värdet under perioden 2013-2020.	(31) För att bättre återspegla den tekniska utvecklingen och anpassa motsvarande riktmärkesvärden till den relevanta tilldelningsperioden och samtidigt säkerställa incitamenten för utsläppsminskningar bör den maximala justeringen av riktmärkesvärdena höjas från 1,6 % till 2,5 % per år. För perioden 2026–2030 bör riktmärkesvärdena justeras inom intervallet 4 % till 50 % jämfört med det tillämpliga värdet under perioden 2013‑2020. De justerade riktmärkesvärdena bör offentliggöras så snart som nödvändig information blir tillgänglig, och senast den ... [12 månader efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] för att de justerade riktmärkesvärdena ska vara tillämpliga från och med 2026. Om förhandsriktmärken inte kan härledas för en enskild sektor eller delsektor och utsläppsrätter tilldelas på grundval av allmänna alternativa strategier måste det säkerställas att skillnader mellan de sektorer och delsektorer som omfattas ändå återspeglas på ett lämpligt sätt. Om det inte går att härleda förhandsriktmärken för en enskild sektor eller delsektor, trots att det förekommer växthusgaser med rätt till gratis utsläppsrätter, bör tilldelningen göras på grundval av allmänna alternativa metoder.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till direktiv

Skäl 31a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(31a) De avsevärda indirekta kostnader som uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser och som förs vidare till elpriserna medför en risk för koldioxidläckage inom vissa sektorer. För att minska denna risk bör medlemsstaterna anta ekonomiska åtgärder för att kompensera indirekta kostnader. Dessa åtgärder bör vara förenliga med bestämmelserna för statligt stöd och bör inte leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv

Skäl 32

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de är teknikneutrala.	(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Följaktligen bör innovationsfonden eftersträva synergier med Horisont Europa och, i förekommande fall, med andra unionsfinansieringsprogram. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de är teknikneutrala.

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv

Skäl 33

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen i sjötransportsektorn, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen såsom vätgas och ammoniak framställda ur förnybara energikällor, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]52 tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]. För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden.	(33) Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja innovation i koldioxidfri och koldioxidsnål teknik, inklusive banbrytande teknik som identifieras i de industriella ekosystembaserade omställningsvägarna, och koldioxidfria och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna. De investeringar som görs genom fonden bör vara helt förenliga med unionens klimat- och miljöpolitik, inbegripet dess energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen i sjötransportsektorn, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen såsom vätgas och ammoniak framställda ur förnybara energikällor, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. För att säkerställa att innovationsfonden stöder innovation inom sjöfartssektorn bör en del som står i proportion till de utsläppsrätter som härrör från utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransporter användas för att stödja innovation och minskade koldioxidutsläpp från sjöfartssektorn. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]52 tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]. För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden.
__________________	__________________
52 Infoga hänvisning till FuelEU Maritime-förordningen].	52 Infoga hänvisning till FuelEU Maritime‑förordningen].

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a) Genom att stödja projekt via offentlig finansiering ger innovationsfonden företagen viktiga fördelar när det gäller att utveckla sina produkter eller tjänster. De projekt som finansieras genom innovationsfonden bör därför dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt samt med unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse.

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35) Differenskontrakt (CCD) är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin och ger en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som innovationsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, som t.ex. differenskontrakt. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.	(35) Differenskontrakt (CCD) är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin genom att sprida ny teknik och erbjuda en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som innovationsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom teknikneutral, prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, som t.ex. differenskontrakt. Kommissionen bör genomföra en konsekvensbedömning som framför allt fokuserar på alternativen för tillhandahållande av stöd genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden, och även på de finansieringsnivåer som tillhandahålls. På grundval av resultaten från bedömningen bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv

Skäl 38

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att avskaffa stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 80 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.	(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är helt förenliga med unionens klimat- och miljöpolitik och målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och att stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen avskaffas. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 90 %, energieffektiviteten bör prioriteras. Moderniseringsfonden bör också stödja en rättvis omställning för arbetskraften genom omskolning och kompetenshöjning, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar samt stödet till hållbarheten i byggekosystem.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till direktiv

Skäl 40

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamheten. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för att ta hänsyn till eventuella utsläpp av koldioxid och undvikande av dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament inrättas, och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.	(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamheten. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke‑biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för hur och när hänsyn ska tas till eventuella utsläpp av koldioxid  och hur man ska undvika dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament för att avskilja utsläpp inrättas, och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till direktiv

Skäl 40a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(40a) Eftersom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och avskiljning och användning av koldioxid (CCU) skulle kunna vara en lösning bland annat för att minska koldioxidutsläppen och stödja återvinningen av sådana utsläpp, bör kommissionen så snart som möjligt lägga fram ett förslag till en certifieringsmekanism för koldioxidupptag som syftar till att stimulera användningen av möjliggörande teknik för koldioxidupptag och för cirkularitet. En sådan mekanism bör göra det möjligt att minska eller avskaffa skyldigheten att överlämna utsläppsrätter, så länge dessa utsläppsrätter redovisas, med avseende på växthusgaser som avskiljs och används för att producera återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen.

Ändringsförslag  20

Förslag till direktiv

Skäl 42

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(42) Att anläggningar som uteslutande använder biomassa har uteslutits från EU:s utsläppshandelssystem har lett till situationer där anläggningar som förbränner en stor andel biomassa har fått oväntade vinster genom gratis tilldelning som vida överstiger de faktiska utsläppen. Därför bör det införas ett tröskelvärde för utsläppsfri förbränning av biomassa över vilket anläggningar undantas från EU:s utsläppshandelssystem. Ett tröskelvärde på 95 % är förenligt med den osäkerhetsparameter som anges i artikel 2.16 i kommissionens delegerade förordning (EU)56 2019/331.	utgår
__________________
56 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

Ändringsförslag  21

Förslag till direktiv

Skäl 54

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(54) Innovation och utveckling av ny koldioxidsnål teknik i byggnads- och vägtransportsektorerna är avgörande för att säkerställa att dessa sektorer på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till de förväntade utsläppsminskningarna. Därför bör 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna också göras tillgängliga för innovationsfonden för att stimulera kostnadseffektiva utsläppsminskningar.	(54) Innovation och utveckling av såväl som pilot-, demonstrations- och uppskalningsprojekt för ny koldioxidsnål teknik i byggnads- och vägtransportsektorerna är avgörande för att säkerställa att dessa sektorer på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till de förväntade utsläppsminskningarna. Därför bör 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna också göras tillgängliga för innovationsfonden för att stimulera kostnadseffektiva utsläppsminskningar.

Ändringsförslag  22

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2

Kommissionens förslag	Amendment
2. Kommissionen ska övervaka genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra sådant undvikande agerande.”	2. Kommissionen ska, genom rapporter med analyser av marknadssnedvridningar och eventuella försämringar vad gäller lika villkor inom sjöfartssektorn, övervaka och utvärdera genomförandet av detta kapitel, eventuella trender och negativa konsekvenser när det gäller bland annat konkurrenskraften i unionens sjöfartssektor och företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Kommissionen ska särskilt beakta de hamnars ställning som riskerar att utsättas för illojal konkurrens från hamnar som inte omfattas av detta direktiv. Dessa rapporter ska bygga på parametrar som fastställs på förhand för att de ska vara jämförbara. Kommissionen ska fastställa vilka hamnar som löper en hög risk att drabbas av koldioxidläckage, och bedöma om denna risk blivit uppenbar sedan den senaste rapporten och i vilken utsträckning. Bland de trender som kommissionen ska analysera ingår förändringar när det gäller omlastningsanlöp till unionens hamnar, antalet resor från angränsande hamnar och hamnanlöp från feederfartyg samt allmänna förändringar av hamntrafiken i unionens hamnar. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål och därefter varje år lämna dessa rapporter till Europaparlamentet.
	Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra eventuella negativa konsekvenser. Kommissionen ska framför allt vidta alla lämpliga åtgärder, diplomatiska och lagstiftningsrelaterade, inbegripet en utvidgning av detta direktivs tillämpningsområde till att omfatta hamnar som ännu inte omfattas av detta direktiv, för att förhindra koldioxidläckage till dessa hamnar.

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Av det sammanlagda antalet utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska 2 % auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja energieffektiviteten och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater (mottagande medlemsstater) i enlighet med artikel 10d (moderniseringsfonden). De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 60 % av unionsgenomsnittet 2013. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del A i bilaga IIb.	”Av det sammanlagda antalet utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska 2 % auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja energieffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater (mottagande medlemsstater) i enlighet med artikel 10d (moderniseringsfonden). De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 60 % av unionsgenomsnittet 2013. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del A i bilaga IIb.

Ändringsförslag  24

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led aa (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) I punkt 1 ska följande stycke läggas till:
	”Den extra mängd utsläppsrätter som avses i föregående punkt får användas för att finansiera gränsöverskridande projekt mellan de stödmottagande medlemsstaterna och de angränsande regionerna med låg tillväxt.”

Ändringsförslag  25

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 11 – led da (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	da) Punkt 5 ska ersättas med följande:
5. Kommissionen ska övervaka att den europeiska koldioxidmarknaden fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om koldioxidmarknadens funktion och annan relevant klimat- och energipolitik, inklusive auktionsförfarandet, likviditeten och de volymer som sålts samt en sammanfattning av den information som medlemsstaterna tillhandahållit om de ekonomiska åtgärder som avses i artikel 10a.6. Medlemsstaterna ska vid behov se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.	”5. Kommissionen ska övervaka att den europeiska koldioxidmarknaden fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om koldioxidmarknadens funktion och annan relevant klimat- och energipolitik, inklusive auktionsförfarandet, betydelsen och effekten av verksamhetsutövare som inte uppfyller villkoren som t.ex. finansiella investerare på marknaden, likviditeten och de volymer som sålts samt en sammanfattning av den information som medlemsstaterna tillhandahållit om de ekonomiska åtgärder som avses i artikel 10a.6. Medlemsstaterna ska vid behov se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.”

Ändringsförslag  26

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”När det gäller anläggningar som omfattas av skyldigheten att genomföra en energibesiktning enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU(*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om rekommendationerna i revisionsrapporten har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger fem år och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga. I annat fall ska mängden gratis tilldelning minskas med 25 %. Mängden gratis tilldelning ska inte minskas om en verksamhetsutövare visar att den har genomfört andra åtgärder som leder till minskade växthusgasutsläpp som motsvarar dem som rekommenderas i revisionsrapporten. De åtgärder som avses i första stycket ska anpassas i enlighet med detta.	”När det gäller företag eller kommunala anläggningar som omfattas av skyldigheten att införa ett energiledningssystem enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU(*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om detta företag eller anläggning omfattas av ett energiledningssystem. Om ett energiledningssystem är obligatoriskt enligt direktiv 2012/27/EU ska gratis tilldelning endast beviljas i sin helhet  om rekommendationerna i revisionsrapporten har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger sex år, och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga, samtidigt som det säkerställs att åtgärderna leder till en förbättring av energieffektiviteten för den enhet som uppfyller villkoren. I annat fall ska mängden gratis tilldelning till anläggningen minskas med mellan 15 % och 40 %, i proportion till den mängd utsläpp som motsvarar rekommendationerna i rapporten.

Ändringsförslag  27

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Gratis tilldelning ska inte förekomma för anläggningar i sektorer eller delsektorer i den mån dessa omfattas av andra åtgärder för att hantera risken för koldioxidläckage i enlighet med förordning (EU) …/... [hänvisning till CBAM](**). De åtgärder som avses i första stycket ska anpassas i enlighet med detta.	Gratis tilldelning ska inte förekomma för anläggningar i sektorer eller delsektorer i den mån dessa omfattas av andra åtgärder för att hantera risken för koldioxidläckage i enlighet med förordning (EU) …/... [hänvisning till CBAM](**) så snart man har bedömt om och bekräftat att CBAM, när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage både på unionsmarknaden och exportmarknaderna, fungerar effektivt .  De åtgärder som avses i första stycket ska anpassas i enlighet med detta.

Ändringsförslag  28

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena ses över före perioden 2026–2030 i syfte att eventuellt ändra definitioner och systemgränser för befintliga produktriktmärken.”	”För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena så snart som möjligt ses över och allra senast den ... [12 månader efter detta ändringsdirektivs ikraftträdande] i syfte att eventuellt ändra definitioner och systemgränser för befintliga produktriktmärken, och säkerställa att gratis tilldelning för produktion av en produkt är oberoende av råvaran eller typen av produktionsprocess, förutsatt att produktionsprocessen har samma syfte och att den tar hänsyn till den cirkulära användningspotentialen hos material, eller undviker att anläggningar med delvis eller helt koldioxidfria processer utesluts eller hindras från att delta i riktmärkena. De justerade riktmärkesvärdena ska offentliggöras så snart som nödvändig information blir tillgänglig, för att de ska kunna tillämpas från och med 2026.

Ändringsförslag  29

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 2

Kommissionens förslag	Amendment
Genom undantag från föregående stycke ska produktionen av dessa produkter under de första årens tillämpning av förordning [CBAM] omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM-faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % under perioden från det att [CBAM-förordningen] träder i kraft och slutet av 2025, 90 % under 2026 och ska minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % det tionde året.	Genom undantag från första stycket ska produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga I till den förordningen under de första årens tillämpning av förordning [CBAM], omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM‑faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % under perioden mellan ...[dagen för CBAM-förordningens ikraftträdande] och slutet av 2027, och knuten till tillämpningen av en driftsfas enligt artikel 36.3 d i förordning (EU) .../... [CBAM‑förordningen], minskas under en övergångsperiod med 10 % från 2028 fram till 2030, och minskas med 17,5 procentenheter varje år för att nå 0 % i slutet av 2034.

Ändringsförslag  30

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1a – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag	Amendment
	Senast i slutet av 2029 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en detaljerad konsekvensbedömning enligt förordning (EU) .../... [CBAM-förordningen, artikel 30.2a (ny)] om hur effektiv CBAM är när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage på unionsmarknaden. Om bedömningen visar att CBAM inte ger tillräckligt skydd mot koldioxidläckage bör CBAM-faktorn tillfälligt anpassas till dess att korrigerande åtgärder vidtas som säkerställer ett skydd mot koldioxidläckage som är likvärdigt med det system för gratis tilldelning som den ersätter. När det är lämpligt ska kommissionen låta bedömningen åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1a – stycke 2b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	För att säkerställa lika villkor ska det första stycket inte gälla de delar av unionens produktion som ska exporteras till ett tredje land som saknar utsläppshandelssystem eller liknande arrangemang. Vid utgången av övergångsperioden enligt definitionen i [CBAM-förordningen] ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad konsekvensbedömning av effekterna på unionens export från CBAM-sektorerna och på mängden globala utsläpp. Denna bedömning ska åtföljas av nödvändiga åtgärder och, om lämpligt, lagstiftningsförslag som utjämnar koldioxidkostnaderna med tredjeländers olika prissättningssystem. Alla dessa åtgärder och förslag ska följa WTO‑reglerna.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led c – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(iii) I tredje stycket ska följande läggas till som led d:	(iii) I tredje stycket ska följande led läggas till:
”d) Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,2 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.”	”d) Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,2 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.”
	da) Vid fastställandet av riktmärkesvärdena för de alternativa metoder som avses i andra stycket får kommissionen överväga att föreskriva sektorsspecifika alternativa metoder, när så är lämpligt. Om det inte går att härleda förhandsriktmärken för en enskild sektor eller delsektor trots att det förekommer växthusgaser med rätt till gratis utsläppsrätter, ska tilldelningen göras på grundval av allmänna alternativa metoder.

Ändringsförslag  33

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a, ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden). Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.	365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a, ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden). De investeringar som stöds av fonden ska vara helt förenliga med unionens klimat- och miljöpolitik. Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.

Ändringsförslag  34

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU(*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21.2 i förordning (EU) [FuelEU Maritime] tilldelas innovationsfonden och användas i enlighet med denna punkt.	Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU(*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation och utbyggnad i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21.2 i förordning (EU) [FuelEU Maritime] tilldelas innovationsfonden och användas i enlighet med denna punkt. En del av innovationsfonden, som står i proportion till de utsläppsrätter som härrör från utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransporter ska användas för att stödja innovation och minskade koldioxidutsläpp från sjöfartssektorn.

Ändringsförslag  35

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker på geografiskt spridda platser. Innovationsfonden får också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och för produktion av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart, järnvägs- och vägtransporter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i koldioxidsnåla tekniker och processer, CCU, CCS, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.	Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt produkter och processer som utgör alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid (CCS, även omvandling till bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid [BECCS] och avskiljning och lagring av koldioxid direkt ur luften [DACCS]) samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker. Innovationsfonden ska också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och luftfartssektorn, däribland projekt som åtgärdar luftfartens totala klimatpåverkan och för produktion av bränslen och teknik med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart, järnvägs- och vägtransporter, och samtidigt eftersträva synergieffekter med Horisont Europa, i synnerhet med europeiska partnerskap och när så är relevant med andra unionsprogram. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen], särskilt exportsektorerna, för att stödja innovation i koldioxidsnåla och koldioxidfria tekniker och processer, CCU, CCS, koldioxidtransport, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Innovationsfonden ska också stödja ökad användning och spridning av innovativa tekniker, under förutsättning att de har stor minskningspotential och bidrar till minskade koldioxidutsläpp i ekonomin samt till energi- och resursbesparingar.

Ändringsförslag  36

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa och ännu inte kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande lösningar eller vara tillräckligt mogna för att kunna tillämpas i förkommersiell skala.	Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet mellan- och småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa och ännu inte kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande eller ännu inte kommersiellt genomförbara lösningar eller vara tillräckligt tekniskt mogna för att kunna tillämpas i kommersiell skala.

Ändringsförslag  37

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva och transparenta kriterier, i förekommande fall med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp inom alla berörda sektorer. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna.	Projekten ska väljas ut i ett transparent urvalsförfarande, på ett teknikneutralt sätt och på grundval av objektiva och transparenta kriterier, i förekommande fall med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp inom alla berörda sektorer. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna. Kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning av alternativen för tillhandahållande av stöd genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

Ändringsförslag  38

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Projekt som finansieras genom innovationsfonden ska vara skyldiga att dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt samt med unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse. Villkoren för kunskapsutbyte ska fastställas av kommissionen i ansökningsomgångar.

Ändringsförslag  39

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Ansökningsomgångarna ska vara öppna och transparenta och tydligt ange vilken typ av teknik som kan få stöd. Vid utarbetandet av ansökningsomgångarna ska kommissionen säkerställa att alla sektorer som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet sjöfartssektorn, är vederbörligen representerade. Kommissionen ska vidta åtgärder för att säkerställa att informationen om ansökningsomgångar får en så bred spridning som möjligt, särskilt gentemot små och medelstora företag.

Ändringsförslag  40

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av innovationsfonden, inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd.	Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av innovationsfonden, inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, små och medelstora företags deltagande, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd. För att säkerställa en rättvis omställning ska urvalskriterierna beakta miljömässiga och sociala skyddsåtgärder, som ett verktyg för det progressiva införlivandet av hållbar utveckling när det gäller att uppnå unionens energi- och klimatmål för 2030 och klimatneutralitetsmålet för 2050. I fråga om stöd genom differenskontrakt ska dessa delegerade akter möjliggöra teknikneutral upphandling med priskonkurrens.

Ändringsförslag  41

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10c – punkt 7

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I artikel 10c ska punkt 7 ersättas med följande:	utgår
Medlemsstaterna ska kräva att de elproducenter och nätoperatörer som tilldelats gratis utsläppsrätter senast den 28 februari varje år rapporterar om genomförandet av sina utvalda investeringar, inbegripet balansräkningen mellan gratistilldelning och investeringsutgifter som uppkommit samt vilka slags investeringar som fått stöd. Medlemsstaterna ska rapportera om detta till kommissionen, som ska offentliggöra rapporterna.

Ändringsförslag  42

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10ca (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Efter artikel 10c ska följande artikel införas:
	”Artikel 10ca
	Gratis tilldelning under en övergångsperiod för moderniseringen av energisektorn
	Alla utsläppsrätter för gratis tilldelning under en övergångsperiod för moderniseringen av energisektorn som inte har tilldelats verksamhetsutövare i de berörda medlemsstaterna senast den 31 december 2023 ska läggas till den totala mängd utsläppsrätter som den berörda medlemsstaten får för auktionering i enlighet med artikel 10.2 a. Medlemsstaterna får också använda vissa eller samtliga av dessa utsläppsrätter, i enlighet med artikel 10d, för att stödja investeringar inom ramen för moderniseringsfonden.”

Ändringsförslag  43

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En fond för att stödja investeringar som föreslås av de stödmottagande medlemsstaterna, inbegripet finansiering av småskaliga investeringsprojekt, för att modernisera energisystemen och förbättra energieffektiviteten ska inrättas för perioden 2021–2030 (moderniseringsfonden). Moderniseringsfonden ska finansieras genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10 för de stödmottagande medlemsstater som anges där.	En fond för att stödja investeringar som föreslås av de stödmottagande medlemsstaterna, inbegripet finansiering av småskaliga investeringsprojekt, och som i förekommande fall utformas med hjälp av synpunkter från berörda parter, och med arbetsmarknadsparterna som säkerställer en rättvis omställning för arbetstagarna, även på region-, kommun- och lokalsamhällesnivå, för att modernisera energisystemen och förbättra energieffektiviteten samt minska utsläppen av växthusgaser ska inrättas för perioden 2021–2030 (moderniseringsfonden). Moderniseringsfonden ska finansieras genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10 för de stödmottagande medlemsstater som anges där.

Ändringsförslag  44

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energiproduktionsanläggningar som använder fossila bränslen.”	De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. De investeringar som stöds av moderniseringsfonden ska vara helt förenliga med unionens klimat- och miljöpolitik. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energiproduktionsanläggningar som använder fossila bränslen.”
______________	_________________
(*)	(*) COM(2019)0640.
(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).	(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

Ändringsförslag  45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 5 – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Minst 80 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i	2. Minst 90 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i

Ändringsförslag  46

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) produktion och användning av elektricitet från förnybara energikällor,	a) produktion och användning av elektricitet från förnybara och koldioxidsnåla energikällor,

Ändringsförslag  47

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) förbättring av energieffektiviteten på efterfrågesidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall,	c) förbättring av energieffektiviteten på efterfråge- och utbudssidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall,

Ändringsförslag  48

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras värmesystem,  och	e) stöd till låg- och medelinkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom, modernisera deras värmesystem och göra byggekosystemen mer hållbara,  och

Ändringsförslag  49

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Genom undantag från led c får rederier överlämna färre utsläppsrätter på grundval av ett fartygs isklass eller navigering i is eller båda, i enlighet med bilaga Va.

Ändringsförslag  50

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Om färre utsläppsrätter överlämnas jämfört med de verifierade utsläppen från sjötransporter ska, så snart skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter har fastställts för varje år, en motsvarande mängd utsläppsrätter annulleras i stället för att auktioneras ut i enlighet med artikel 10.

Ändringsförslag  51

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.	Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och därefter antingen lagrats eller använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.

Ändringsförslag  52

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19a) Följande artikel ska införas som artikel 29b:
	”Artikel 29b
	1. Tillträdet till marknaden för EU:s utsläppshandelssystem ska begränsas till enheter som är anläggningar, luftfarts- och sjöfartsoperatörer med efterlevnadskrav enligt EU:s utsläppshandelssystem.
	2. Genom undantag från första punkten ska finansiella mellanhänder som köper utsläppsrätter för anläggningens räkning och inte för egen räkning ha tillträde till marknaden för EU:s utsläppshandelssystem.
	3. Kommissionen ska bedöma huruvida artikel 6.5 i förordning (EU) nr 1031/20101a är förenlig med bestämmelserna i denna artikel och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den förordningen. ”
	_________________
	1aKommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).

Ändringsförslag  53

 

Förslag till direktiv

Bilaga – led a

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer, samt anläggningar från vilka mer än 95 % av de totala växthusgasutsläppen utgörs av utsläpp från förbränning av biomassa som uppfyller kriterierna i artikel 14, omfattas inte av detta direktiv .	”1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer omfattas inte av detta direktiv.

Ändringsförslag  54

 

Förslag till direktiv

Bilaga – led c – led v – inledningen

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – punkt 1 – rad 25 – kolumn 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
v) Tjugofjärde raden ska ersättas med följande:	v) Tjugofjärde raden ska ersättas med följande:
Produktion av vätgas (H2) och syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 25 ton per dag	Produktion av vätgas (H2) och/eller syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 10 ton per dag

Ändringsförslag  55

Förslag till direktiv

Bilaga – led 4a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga Va (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	“(4a) Följande ska läggas till:
	BILAGA Va
	Möjlighet för isklassade fartyg att överlämna en justerad mängd utsläppsrätter
	Den justerade mängd utsläppsrätter som ska överlämnas för isklassade fartyg ska motsvara en justerad mängd utsläpp som beräknas på grundval av formeln i denna bilaga. Den justerade mängden utsläpp ska alltid ta hänsyn till de tekniska egenskaper som ökar utsläppen från fartyg som tillhör den finsk-svenska isklassen IA, 1A Super eller motsvarande isklass vid navigering och den ytterligare ökningen av utsläpp till följd av navigering i is.
	Den justerade mängd utsläppsrätter som ska överlämnas betyder den justerade mängden årliga utsläpp CO2R.
	De årliga totala utsläppen av CO2 T inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem ska beräknas på grundval av rapporteringen i systemet för övervakning, rapportering och verifiering enligt följande:
	,
	(1) där CO2 T-resor mellan medlemsstater anger de  aggregerade koldioxidutsläppen från alla resor mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion, CO2 B de utsläpp som inträffade inom hamnar under en medlemsstats jurisdiktion vid kaj, CO2eq-resor från medlemsstater de aggregerade koldioxidutsläppen från alla resor som avgått från hamnar under en medlemsstats jurisdiktion och CO2-resor till medlemsstater de aggregerade koldioxidutsläppen från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	På liknande sätt beräknas de årliga totala CO2eI-utsläppen från ett isklassat fartyg vid navigering i is inom ramen för det föreslagna direktivet om handel med utsläppsrätter för sjötransport på grundval av rapporteringen i systemet för övervakning, rapportering och verifiering enligt följande:
	,
	(2) där CO2eq I-resor mellan medlemsstater anger de aggregerade utsläppen från ett isklassat fartyg vid navigering i is mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion, CO2eq I-resor från medlemsstater utsläpp från ett isklassat fartyg vid navigering i is från alla resor som avgick från hamnar under en medlemsstats jurisdiktion och CO2eq I-resor till medlemsstater utsläpp från ett isklassat fartyg vid navigering i is från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	Den årliga totala sträckan som tillryggalagts inom ramen för det föreslagna direktivet om handel med utsläppsrätter för sjötransport ska beräknas enligt följande:
	(3) där DT-resor mellan medlemsstater anger den sammanlagda sträckan från alla resor mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion, DT-resor från medlemsstater den sammanlagda sträckan från alla resor som avgick från hamnar under en medlemsstats jurisdiktion och DT-resor till medlemsstater den sammanlagda sträckan från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	Den sammanlagda tillryggalagda sträckan vid navigering i is inom ramen för det föreslagna direktivet om handel med utsläppsrätter för sjötransport ska beräknas enligt följande
	(4) där DT resor mellan medlemsstater anger den sammanlagda sträckan vid navigering i is från alla resor mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion, DT resor från medlemsstater den sammanlagda sträckan vid navigering i is från alla resor som avgick från hamnar under en medlemsstats jurisdiktion och DT resor till medlemsstater den sammanlagda sträckan vid navigering i is från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	Den justerade mängden årliga utsläpp av CO2eq R ska beräknas på följande sätt:
	CO2 R  = CO2 T -  CO2 TF  -  CO2 NI,
	(5) där CO2 TF anger en ökning av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA, IA Super eller motsvarande isklass och CO2 NI anger ökningen av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg på grund av navigering i is.
	Ökningen av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA, IA Super eller motsvarande isklass CO2 TF ska beräknas enligt följande:
	.
	(6) Ökningen av årliga utsläpp på grund av navigering i is ska beräknas enligt följande:
	(7) De justerade årliga utsläppen från resor vid navigering i is är CO2 RI
	(8) där utsläppen för resor per tillryggalagd sträcka i öppet vatten. Det senare ska definieras på följande sätt:
	.
	(9) Förteckning över alla symboler:
	CO2 T  årliga totala utsläpp inom den geografiska räckvidden av EU:s utsläppshandelssystem.
	CO2 T-resor mellan medlemsstater aggregerade koldioxidutsläpp från alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	CO2 B  utsläpp som uppstått inom hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion då fartygen legat i hamn
	CO2eq-resor från medlemsstater  aggregerade koldioxidutsläpp från alla resor med avgång från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	CO2-resor till medlemsstater  aggregerade koldioxidutsläpp från alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.
	DT årlig total tillryggalagd sträcka inom EU:s utsläppshandelssystem
	DT-resor mellan medlemsstater  total tillryggalagd sträcka från alla resor mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion
	DT-resor från medlemsstater  total tillryggalagd sträcka från alla resor med avgång från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT-resor till medlemsstater  total tillryggalagd sträcka från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.
	DI total tillryggalagd sträcka vid navigering i is inom den geografiska räckvidden av EU:s utsläppshandelssystem
	DT-resor mellan medlemsstater  total tillryggalagd sträcka vid navigering i is från alla resor mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion
	DT-resor från medlemsstater  total tillryggalagd sträcka vid navigering i is från alla resor med avgång från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion
	DT-resor till medlemsstater  tillryggalagd sträcka vid navigering i is från alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion
	CO2 I årliga utsläpp från ett isklassat fartyg vid navigering i is
	CO2 NI  ökning av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg på grund av navigering i is
	CO2 R  justerade årliga utsläpp
	CO2 RI justerade årliga utsläpp för navigering i is
	CO2 TF  årliga utsläpp på grund av ett fartygs tekniska egenskaper  med en finsk-svensk isklass IA, IA Super eller motsvarande isklass jämfört med fartyg som endast är avsedda att gå i öppet vatten
	genomsnittliga årliga utsläpp för tillryggalagd sträcka i endast öppet vatten

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757
Referensnummer	COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	ITRE 13.9.2021
Associerat/Associerade utskott - Tillkännagivande i kammaren	11.11.2021
Föredragande av yttrande:  Utnämning	Mauri Pekkarinen 7.10.2021
Behandling i utskott	26.1.2022
Antagande	20.4.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 24 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Vasile Blaga, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Bart Groothuis, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Eva Kaili, Seán Kelly, Izabela-Helena Kloc, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Georg Mayer, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Aldo Patriciello, Mauri Pekkarinen, Mikuláš Peksa, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Pina Picierno, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Manuela Ripa, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Arimont, Cornelia Ernst, Klemen Grošelj, Alicia Homs Ginel, Nora Mebarek, Jutta Paulus, Ernő Schaller-Baross, Susana Solís Pérez

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50	+
ID	Matteo Adinolfi, Paolo Borchia, Thierry Mariani, Joëlle Mélin, Isabella Tovaglieri
PPE	Pascal Arimont, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Vasile Blaga, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Maria da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Eva Maydell, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss
Renew	Nicola Beer, Nicola Danti, Claudia Gamon, Bart Groothuis, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen, Susana Solís Pérez
S&D	Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Robert Hajšel, Alicia Homs Ginel, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Nora Mebarek, Dan Nica, Pina Picierno, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

 

24	-
ECR	Izabela-Helena Kloc, Zdzisław Krasnodębski, Robert Roos, Jessica Stegrud, Beata Szydło, Grzegorz Tobiszowski
ID	Markus Buchheit, Georg Mayer
NI	András Gyürk, Clara Ponsatí Obiols, Ernő Schaller-Baross
The Left	Manuel Bompard, Marc Botenga, Cornelia Ernst, Marisa Matias
Verts/ALE	Michael Bloss, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Jutta Paulus, Mikuláš Peksa, Manuela Ripa

 

2	0
S&D	Ivo Hristov, Tsvetelina Penkova

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (28.3.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

(COM(2021)0551 – C9‑0318/2021 – 2021/0211(COD))

Föredragande av yttrande: Antoni Comín i Oliveres

 

KORTFATTAD MOTIVERING

I utsläppshandelssystemet tillämpas principen om att förorenaren betalar. Det skulle vara naturligt och rättvist att använda betalningarna för rätten att förorena som ersättning till de främsta offren för föroreningen, dvs. de länder och människor som är värst drabbade av klimatförändringarna och samtidigt har särskilt små resurser för att anpassa sig till dem. Det faktum att dessa länders bidrag till klimatförändringarna är mycket små eller till och med försumbara gör en sådan användning ännu mer rättvis.

 

Direktivet om handel med utsläppsrätter innehåller med rätta flera sätt att kanalisera intäkter till klimatåtgärder i länder utanför EU. Medlemsstaterna har rätt att välja, men kan också behålla de intäkter de får genom sin auktionering av utsläppsrätter för inhemsk användning. Det finns ingen skyldighet att använda en enda euro utanför EU. Tyvärr lägger medlemsstaterna enbart 3 % av dessa intäkter på stöd till klimatåtgärder i tredjeländer.

 

Behovet av anpassning till klimatförändringarna fortsätter att växa i takt med utvecklingen av klimatförändringarna och misslyckandet med att inte bara minska de globala växthusgasutsläppen, utan ens stoppa deras stadiga ökning. Unep uppskattade 2016 att kostnaden för att täcka utvecklingsländernas anpassningsbehov 2030 skulle uppgå till 140–300 miljarder US-dollar per år och anser nu att den högre delen av detta intervall tycks vara det mest realistiska[7]. Detta kan jämföras med vad industriländerna nu tillhandahåller i klimatfinansiering till utvecklingsländer: mindre än 100 miljarder US-dollar per år, och endast 5 % har anpassning som huvudmål och ytterligare 15 % har detta som ett viktigt mål[8].

 

Industriländerna håller uppenbart på att bryta sitt åtagande, som ursprungligen ingicks 2009[9], att tillhandahålla ”ny och kompletterande, förutsägbar och tillräcklig finansiering” för klimatåtgärder i utvecklingsländer som borde ha nått 100 miljarder US-dollar 2020, men som inte kommer att nå denna nivå ens 2022. Det är absolut nödvändigt att öka den minimala anpassningsfinansiering som för närvarande tillhandahålls, och intäkterna från utsläppshandelssystemet bör användas för detta.

 

Unionen och dess medlemsstater bör tillsammans ansvara för att kanalisera intäkterna från utsläppshandelssystemet till anpassningsfinansiering för fattiga länder som verkligen behöver den. En tvådelad strategi med en ny extern del av moderniseringsfonden och en skyldighet för medlemsstaterna att öronmärka intäkter från sin auktionering av utsläppsrätter är därför lämplig. Att reservera 2,5 % av de totala intäkterna från utsläppshandelssystemet till den externa delen och 5 % av medlemsstaternas intäkter är mycket blygsamt, men utgör ett viktigt steg som det bör vara svårt att argumentera emot.

 

Medlemsstaterna kan gå längre och bör uppmuntras att göra det. De alternativ som direktivet om handel med utsläppsrätter för närvarande ger dem, även för att stödja en minskning av växthusgasutsläppen i tredjeländer, bör behållas och utvidgas. Stöd till uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling om tillgång till energi för alla bör läggas till som ett alternativ.

 

Det föreslagna tillämpningsområdet när det gäller länder berättigade till stöd från moderniseringsfondens externa del, och när det gäller medlemsstaternas efterlevnad av kravet på 5 %, utgörs av länderna på Världsbankens förteckningar över låginkomstländer (LIC) och lägre medelinkomstländer (LMIC). Alla de 46 länder som FN har identifierat som de minst utvecklade länderna är antingen ett låginkomstland eller ett lägre medelinkomstland. Av de små östater under utveckling som inte i själva verket ingår i ett industrilands herravälde är två låginkomstländer och 14 lägre medelinkomstländer.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) Klimatförändringarnas skadliga effekter påverkar respekten för mänskliga rättigheter, däribland rätten till mat, vatten, sanitet, hälsa, en anständig bostad och liv. I Parisavtalet placerades i den tredje pelaren för klimatåtgärder skador och förluster som slår oproportionerligt hårt mot människor som lever i utsatthet, ursprungsbefolkningar, kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning. Låginkomstländer, lägre medelinkomstländer och de minst utvecklade länderna är de mest sårbara för klimatförändringarnas effekter. Även om deras bidrag till växthusgaserna i atmosfären är mycket litet eller till och med försumbart tenderar de att utsättas hårdare för klimatförändringarnas effekter, särskilt med tanke på infrastrukturens skick och befolkningens levnadsvillkor. Dessa länder befinner sig nu i en katastrofal situation på grund av en kombination av det globala misslyckandet att få bukt med växthusgasutsläppen, som ökar anpassningsbehoven och anpassningskostnaderna alltmer, och de statsskuldskriser som orsakats av covid-19-pandemin och den tillhörande ”skuldpandemin”.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b) Det behövs betydande ekonomiska resurser för att genomföra Parisavtalet, och unionen är fortsatt fast besluten att bidra till de utvecklade ländernas mål att gemensamt, från olika källor, uppbringa 100 miljarder US-dollar per år med början 2020 till stöd för utvecklingsländerna. Det beslut som fattades vid COP24 om att ha ett ambitiösare mål från 2025 och framåt, utöver det nuvarande åtagandet, är ett steg i rätt riktning, men de utvecklade ländernas faktiska utfästelser ligger fortfarande långt under det kollektiva målet, och denna lucka måste täppas till. Unionen och dess medlemsstater bör öka sina ansträngningar för att mobilisera en internationell klimatfinansiering för utvecklingsländer och ta fram en internationell färdplan som anger varje utvecklat lands rättvisa andel av det ekonomiska åtagandet på 100 miljarder US-dollar samt mekanismer för att säkerställa att åtagandena blir verklighet. Från och med 2025 bör tillväxtekonomierna bidra till den i framtiden ökade internationella klimatfinansieringen.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv

Skäl 17c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17c) Kommissionen bör bistå utvecklingsländerna och utöka sitt stöd till dessa länder, bland annat genom utsläppshandelssystemet, för att stärka deras anpassningsförmåga och klimatresiliens. Kollektiva utfästelser om stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländer från unionen skulle ge unionen ökat inflytande i förhandlingarna inom UNFCCC, medan bidrag genom den gröna klimatfonden också skulle uppmuntra andra länder att bidra till fonden med en del av intäkterna från sina system för koldioxidprissättning. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet där den undersöker behoven av minskade koldioxidutsläpp i utvecklingsländer genom att bedöma växthusgasutsläppen i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM.

Ändringsförslag  4

Förslag till direktiv

Skäl 17d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17d) Unionen och dess medlemsstater är de som tillhandahåller mest offentlig klimatfinansiering. Det är mycket viktigt att finansiera klimatåtgärder, eftersom många utvecklingsländer har villkorsbetingade nationellt fastställda bidrag vars uppnående är beroende av ekonomiskt stöd. Kommissionen bör ge utvecklingsländerna stöd att minska koldioxidutsläppen från sina industrier, särskilt i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM, i syfte att göra det lättare för dem att nå utsläppsminskningsmålen för hela ekonomin i överensstämmelse med Parisavtalet. Man bör särskilt prioritera de minst utvecklade ländernas behov genom att finansiera klimatåtgärder med intäkter från EU:s utsläppshandelssystem, framför allt anpassning till klimatförändringarnas effekter.

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – punkt za (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(za) skador: skador som är reversibla genom initiativ för riskreducering, reparation eller återställande.

Motivering

Definition från UNFCCC.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – punkt zb (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(zb) förluster: förluster som är irreversibla såtillvida att de inte går att återställa eller reparera.

Motivering

Definition från UNFCCC.

Ändringsförslag  7

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – punkt zc (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(zc)  låginkomstland: land som klassificeras som sådant av Världsbanken.

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – punkt zd (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(zd)  lägre medelinkomstland: land som klassificeras som sådant av Världsbanken.

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel -3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 3a
	Kommissionen ska tillsammans med det verkställande utskottet inom Internationella Warszawamekanismen för förluster eller skador samt andra internationella organisationer bedöma eventuella kompensationsåtgärder som unionen i sin helhet skulle kunna genomföra för sårbara länder och för utvecklingsländer och rapportera om den bedömningen till Europaparlamentet och rådet före utgången av 2022.”

Ändringsförslag  10

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Intäkter från EU:s utsläppshandelssystem bör avsättas för klimatåtgärder, och en betydande del av ökningen av dessa intäkter bör gå till unionens kollektiva bidrag till den internationella klimatfinansieringen, med prioritering av anpassning till klimatförändringar.

Ändringsförslag  11

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Ytterligare 2,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan ... [året efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] och 2030 ska auktioneras för moderniseringsfonden och reserveras för tillhandahållande av klimatfinansiering till tredjeländer, särskilt till de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, samt i lägre medelinkomstländer, för att hantera förluster och skador i samband med klimatförändringarnas effekter, genom den externa del som avses i artikel 10d.1 första stycket. Användningen av de medel som motsvarar denna kvantitet utsläppsrätter ska beslutas av investeringskommittén i enlighet med artikel 10d.

Ändringsförslag  12

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led ca (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led j

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(ca) I punkt 3 första stycket ska led j ersättas med följande:
j)  Att finansiera klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter.	”j) Att finansiera klimat- och resiliensåtgärder i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter.”

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led ja (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cb) I punkt 3 första stycket ska följande led införas:
	”ja)  Att stödja utarbetande, genomförande och uppdatering av nationella åtgärdsprogram för anpassning i de minst utvecklade länderna samt av nationella anpassnings- och begränsningsplaner i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.”

Motivering

Nationella åtgärdsprogram för anpassning utarbetas av de minst utvecklade länderna, och Fonden för de minst utvecklade länderna stöder genomförandet av dem. Det bör också vara möjligt att stödja utarbetandet och genomförandet av andra anpassningsplaner och begränsningsplaner i länder i den bredare kategorin av låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led k

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(cc) I punkt 3 första stycket ska led k ersättas med följande:
k)  Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.	”k) Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi, särskilt i de regioner inom unionen och tredjeländer som klassificeras som låginkomstländer och lägre medelinkomstländer där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.”

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cd (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cd)  I punkt 3 ska följande stycke införas efter första stycket:
	”Minst 5 % av de inkomster som avses i första stycket ska användas för stöd till anpassning till klimatförändringar i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer vars behov, på grund av sin omfattning eller brådska, är särskilt betydande och inte i tillräcklig utsträckning kan tillgodoses av dessa länder eftersom de saknar tillräckliga resurser.”

Motivering

Alternativ för att stödja klimatåtgärder i tredjeländer har en framträdande plats i ETS-förordningens förteckning över vad medlemsstaterna kan göra med de pengar de får från auktionering av utsläppsrätter. Beklagligt nog anslår de endast 3 % av medlen till sådant stöd. För att säkerställa att denna andel ökar är det nödvändigt att föreskriva en minimiandel. 5 % är fortfarande blygsamt och bör gå till den anpassning som behövs snarast för att begränsa de mänskliga och materiella förluster som orsakas av de ständigt förvärrade effekterna av klimatförändringarna, däribland orkaner, översvämningar, torka, ökenspridning, stigande havsnivåer och försaltning.

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En fond för att stödja investeringar som föreslås av de stödmottagande medlemsstaterna, inbegripet finansiering av småskaliga investeringsprojekt, för att modernisera energisystemen och förbättra energieffektiviteten ska inrättas för perioden 2021–2030 (moderniseringsfonden). Moderniseringsfonden ska finansieras genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10 för de stödmottagande medlemsstater som anges där.	En fond för att stödja investeringar som föreslås av de stödmottagande medlemsstaterna, inbegripet finansiering av småskaliga investeringsprojekt, för att modernisera energisystemen och förbättra energieffektiviteten ska inrättas för perioden 2021–2030 (moderniseringsfonden). Moderniseringsfonden ska ha en del för att ge stöd till de medlemsstater som förtecknas i bilaga IIb (intern del) och en del för stöd till låginkomstländer och lägre medelinkomstländer (extern del). De stödmottagande medlemsstaterna ska lägga fram förslag om hur medlen i den interna delen ska användas. Förslag om användning av medel från den externa delen ska läggas fram av kommissionen och samordnas med tillhandahållandet av annat unionsstöd till klimatåtgärder i de berörda länderna. Moderniseringsfonden ska finansieras genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10 för de stödmottagande medlemsstater som anges där och för tredjeländer som klassificeras som låginkomstländer eller lägre medelinkomstländer.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d)  energilagring och modernisering av energinät, bl.a. fjärrvärmeledningar, nät för elöverföring, samt utbyggnad av förbindelser för sammankoppling av medlemsstaterna,	d)  energilagring och modernisering av energinät, bl.a. fjärrvärmeledningar, nät för elöverföring, utbyggnad av förbindelser för sammankoppling av medlemsstaterna samt, i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer, utvidgning av tillgången till överkomlig förnybar energi,

Ändringsförslag  18

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led da (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da)  minskning eller upphörande av utsläpp från produktion av varor och tillhandahållande tjänster i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer, inbegripet investeringar i klimatsmart infrastruktur och i lokala, regionala eller globala gröna värdekedjor,

Ändringsförslag  19

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e)  stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras värmesystem, och	e)  stöd till fattiga hushåll och låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, som bidrar till uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras värmesystem, och

Ändringsförslag  20

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med arbetsmarknadens parter.”	f) en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna och i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med arbetsmarknadens parter.”

Ändringsförslag  21

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 3

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	ba) Punkt 3 ska ersättas med följande:
3.  Moderniseringsfonden ska drivas på de stödmottagande medlemsstaternas ansvar. EIB ska säkerställa att utsläppsrätterna auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4 och ansvara för förvaltningen av inkomsterna. EIB ska föra över inkomsterna till medlemsstaterna efter ett utbetalningsbeslut från kommissionen, i de fall då denna utbetalning för investeringar ligger i linje med punkt 2 i den här artikeln eller, om investeringarna inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2 i den här artikeln, ligger i linje med investeringskommitténs rekommendationer. Kommissionen ska anta sitt beslut i god tid. Inkomsterna ska fördelas mellan medlemsstaterna i överensstämmelse med de andelar som anges i bilaga IIb i enlighet med punkterna 6–12 i den här artikeln.	3.  Moderniseringsfonden ska, i fråga om förvaltning av medel som reserverats för den interna delen, drivas på de stödmottagande medlemsstaternas ansvar. När det gäller de medel som reserverats för den externa delen ska moderniseringsfonden drivas på kommissionens ansvar. EIB ska säkerställa att utsläppsrätterna auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4 och ansvara för förvaltningen av inkomsterna. EIB ska föra över inkomsterna till medlemsstaterna och till låginkomstländer och lägre medelinkomstländer efter ett utbetalningsbeslut från kommissionen, i de fall då denna utbetalning för investeringar ligger i linje med punkt 2 i den här artikeln eller, om investeringarna inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2 i den här artikeln, ligger i linje med investeringskommitténs rekommendationer. Kommissionen ska anta sitt beslut i god tid. Inkomsterna i den interna delen ska fördelas mellan medlemsstaterna i överensstämmelse med de andelar som anges i bilaga IIb i enlighet med punkterna 6–12 i den här artikeln. Beslut om huruvida låginkomstländer och lägre medelinkomstländer får motta medel från den externa delen ska grundas på en bedömning av omfattningen av de negativa effekter av klimatförändringarna som de olika länderna i dessa kategorier utsätts för, av kostnaderna för att tillgodose deras mest akuta anpassningsbehov och av de resurser för detta ändamål som redan finns tillgängliga.

Ändringsförslag  22

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led bb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 5 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	bb) I punkt 5 ska följande stycke införas efter första stycket:
	”När frågor som rör den externa delen behandlas ska investeringskommittén i stället bestå av en företrädare från varje medlemsstat, kommissionen och EIB.”

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led bc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 6 – stycke 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	bc) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:
Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt. Om EIB bekräftar att en investering omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, får medlemsstaten börja finansiera investeringsprojektet genom sin andel.	”Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt. Innan kommissionen beslutar att finansiera en investering i ett stödberättigat tredjeland ska den förelägga investeringskommittén och EIB investeringsprojektet, tillsammans med en ingående förhandsbedömning av investeringsprojektets miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser. Vid utarbetandet av denna bedömning ska kommissionen samråda med regeringen i det berörda tredjelandet och lokala civilsamhällesorganisationer som företräder berörda parter och allmänna intressen som påverkas av projektet. Om EIB bekräftar att en investering i en medlemsstat omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, får medlemsstaten börja finansiera investeringsprojektet genom sin andel. Kommissionen får börja finansiera projekt i stödberättigade tredjeländer när den har förelagt investeringskommittén och EIB dessa projekt.”

Ändringsförslag  24

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30j (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 30j
	Rapport om behoven av att minska koldioxidutsläppen i utvecklingsländer
	Senast den 31 december 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om behoven av att minska koldioxidutsläppen i utvecklingsländer. Rapporten ska innehålla
	a) en bedömning av utvecklingsländernas växthusgasutsläpp per land,
	b) uppgifter om de främsta utsläppskällorna per land, om möjligt även andelen utsläpp från utsläppshandelssektorer respektive icke-utsläppshandelssektorer,
	c) uppgifter om möjliga utvecklingsbanor för minskade koldioxidutsläpp i varje land,
	d) varje lands nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet.

Motivering

Det behövs en förteckning över utvecklingsländer som har rätt till finansiering från EU:s globala koldioxidminskningsfond.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757
Referensnummer	COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	DEVE 11.11.2021
Föredragande av yttrande  Utnämning	Antoni Comín i Oliveres 14.12.2021
Antagande	22.3.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 11 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Barry Andrews, Eric Andrieu, Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Beata Kempa, Karsten Lucke, Pierfrancesco Majorino, Erik Marquardt, Christian Sagartz, Tomas Tobé, Miguel Urbán Crespo, Chrysoula Zacharopoulou, Bernhard Zimniok
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Manon Aubry, Alessandra Basso, Stéphane Bijoux, Benoît Biteau, Rosa Estaràs Ferragut, Frances Fitzgerald, Malte Gallée, Jean-Paul Garraud, Valentino Grant, Evin Incir, Ewa Kopacz, Ádám Kósa, Juan Fernando López Aguilar, Iskra Mihaylova, Nadine Morano, Marlene Mortler, Maria Noichl, Jan-Christoph Oetjen, María Soraya Rodríguez Ramos, Caroline Roose, Patrizia Toia, Valdemar Tomaševski, Sabine Verheyen, Jan Zahradil, Carlos Zorrinho

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14	+
NI	Antoni Comín i Oliveres
Renew	Barry Andrews, Catherine Chabaud, Charles Goerens, Chrysoula Zacharopoulou
S&D	Eric Andrieu, Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Karsten Lucke, Pierfrancesco Majorino
The Left	Miguel Urbán Crespo
Verts/ALE	Benoît Biteau, Pierette Herzberger-Fofana, Erik Marquardt

 

11	-
ECR	Ryszard Czarnecki, Beata Kempa
ID	Gianna Gancia, Bernhard Zimniok
PPE	Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Marlene Mortler, Christian Sagartz, Tomas Tobé

 

1	0
ID	Dominique Bilde

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (10.5.2022)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

(COM(2021)0551 – C9‑0318/2021 – 2021/0211(COD))

Föredragande av yttrande: Andrey Novakov

 

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Huvudinslagen i översynen av direktivet om EU:s utsläppshandelssystem

 

Översynen av EU:s utsläppshandelssystem är en integrerad del av 55 %-paketet. Systemet är ett europeiskt marknadsbaserat instrument för att åtgärda klimatförändringarna genom att prissätta utsläpp av koldioxid och av andra växthusgaser. I kommissionens förslag föreskrivs ett höjt mål för utsläppsminskningarna fram till 2030, så att utsläppen ska bli, inte bara 43 % mindre utan 61 % mindre än vad de var under 2005. Detta ska ske dels genom att utsläppen från sjöfarten tas med i systemet, dels genom en gradvis utfasning av gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfarten. Kommissionen föreslår dessutom att det införs ett nytt särskilt utsläppshandelssystem, för att omfatta vägtransporter och byggnader.

Föredraganden instämmer i princip med nödvändigheten av en översyn av direktivet om EU:s utsläppshandelssystem såsom ett marknadsbaserat instrument som bidrar till uppnåendet av unionens klimatambitioner för 2030. Det oaktat reserverar han sig mot att det saknas en synergistisk bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av paketet som helhet. En sådan hade behövts i stället för den nog så uppsplittrade konsekvensbedömning som hittills gjorts och som inte erbjuder någon helhetsbild. Dessutom förblir föredraganden oroad över den stora investeringslucka som framkommit av den åtföljande konsekvensbedömningen. För att den gröna omställningen ska få stöd ställer sig föredraganden positiv till att intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem ska få flera användningsområden till stöd för projekt för utfasning av fossila bränslen. Detta är tänkt att ske genom att innovationsfondens och moderniseringsfondens omfång ökas, vilket ger en välbehövlig stimulans till övergångsbränslen och innovativ teknik inom transportsektorn.

 

Sjöfarten ska tas med i EU:s nuvarande utsläppshandelssystem

 

När systemet föreslås utvidgas till att gälla också för sjöfarten är avsikten den, att 100 % av alla koldioxidutsläpp vid resor inom EU ska omfattas, alltså utsläppen från fartyg som både avseglar från och anlöper någon hamn som står under en medlemsstats jurisdiktion, tillsammans med utsläppen när fartygen ligger vid kaj i en EU-hamn. I fråga om resor utanför EU ska 50 % av utsläppen omfattas. Med detta avses utsläppen från fartyg som avseglat från någon hamn utanför EU och anlöper en hamn som står under en medlemsstats jurisdiktion, och på motsvarande sätt utsläppen från fartyg som från EU avseglar till något tredjeland. 

Föredraganden instämmer med att sjöfarten bör tas med. Dock är han övertygad om att sjöfarten, till följd av sin gränsöverskridande dimension, kräver ett mera samordnat grepp på problematiken, tillsammans med större insatser i riktning mot att det, i partnerskap med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), uppnås ett globalt marknadsbaserat styrmedel. Föredraganden anser att sjöfart både inom och utanför EU ovillkorligen måste behandlas lika, för att konkurrenskraften hos EU:s sjöfartssektor ska kunna säkerställas. Att inbegripa hälften av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer och hälften av utsläppen från resor inom EU säkerställer lika villkor för EU:s sjöfartssektor samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. Föredraganden vill dessutom förlänga infasningsperioden inom sjöfarten av EU:s system för handel med utsläppsrätter på så sätt, att 20 % av de verifierade utsläppen ska omfattas under 2026, fram till dess att 100 % av dem ska omfattas under 2029. Avsikten med detta är att minska skadeverkningarna av covid-19-pandemin och säkerställa att sektorn fullständigt återhämtar sig, genom att ge den tillräckligt med tid så den hinner anpassa sig och utveckla de former av alternativ teknik som behövs.

Föredraganden anser att det är väsentligt med ett ändamålsanpassat ekonomiskt stöd för att utfasningen av fossila bränslen ur sektorn ska underlättas. Därför föreslår han att innovationsfonden och moderniseringsfonden kompletteras med en ny särskild fond, nämligen Fonden för sjöfartens omställning, med uppgift att påskynda projekt som stöder innovativ teknik och ibruktagande av hållbara alternativa bränslen, jämsides med utvecklingen av lämplig hamninfrastruktur. Det förblir av avgörande betydelse att resurserna inom sistnämnda fond faktiskt måste vara kompletterande resurser, och inte sammanbragts genom omfördelning till skada för andra befintliga EU-strategier, program eller funder.

Införande av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader

 

Enligt kommissionens förslag bör det införas ett nytt separat utsläppshandelssystem som ska omfatta vägtransporter och byggnader. Föredraganden ställer upp bakom unionens ambitioner att åtgärda klimatförändringarna och göra EU:s ekonomi fossilbränslefri. Han befarar dock allvarligt att utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till vägtransporter och byggnader kommer att bli till skada för slutkonsumenter, medborgare och företag genom att ytterligare späda på bränslekostnaderna i och med att kostnaderna för utsläppsrätter kommer att överföras till de priser som slutkonsumenterna får betala, något som blir till förfång framför allt för låg- och medelinkomsthushåll genom att inskränka deras rörlighet och leda till energi- och transportfattigdom. Föredraganden anser således att det är för tidigt att utsträcka EU:s nya utsläppshandelssystem till både vägtransporter och byggnader. Till och med mot bakgrund av EU:s sociala klimatfond och de nationella sociala klimatplanerna kommer stödet till européerna att bli frapperande otillräckligt, samtidigt som den gröna omställningen ska äga rum i enlighet med den europeiska klimatlagen. Föredraganden anser att en heltäckande konsekvensbedömning av hela 55 %-paketet, så att vi får en fingervisning om vilken börda paketet kommer att innebära för unionsmedborgarna, tillsammans med en grundlig undersökning av riskerna för och omfattningen av energi- och transportfattigdom, är en ofrånkomlig förutsättning för att det ska kunna fattas ett välgrundat slutgiltigt beslut om EU:s nya utsläppshandelssystem.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Internationell sjötransportverksamhet, som innebär resor mellan hamnar under två olika medlemsstaters jurisdiktion eller mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, har varit det enda transportmedel som inte ingått i unionens tidigare åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor som avgår i en medlemsstat och anländer till en annan medlemsstat eller ett tredjeland har ökat med omkring 36 % sedan 1990. Dessa utsläpp motsvarar nästan 90 % av alla utsläpp från unionens sjöfart, eftersom utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor från och till samma medlemsstat har minskat med 26 % sedan 1990. Om inga åtgärder vidtas beräknas utsläppen från internationella sjötransporter öka med omkring 14 % mellan 2015 och 2030 och med 34 % mellan 2015 och 2050. Om sjötransporternas effekter på klimatförändringarna ökar på det sätt som förutses skulle detta avsevärt undergräva de minskningar som andra sektorer gör för att bekämpa klimatförändringarna.	(14) Internationell sjötransportverksamhet, som innebär resor mellan hamnar under två olika medlemsstaters jurisdiktion eller mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, har varit det enda transportmedel som inte ingått i unionens tidigare åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor som avgår i en medlemsstat och anländer till en annan medlemsstat eller ett tredjeland har ökat med omkring 36 % sedan 1990. Dessa utsläpp motsvarar nästan 90 % av alla utsläpp från unionens sjöfart, eftersom utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor från och till samma medlemsstat har minskat med 26 % sedan 1990. Om inga åtgärder vidtas beräknas utsläppen från internationella sjötransporter öka med omkring 14 % mellan 2015 och 2030 och med 34 % mellan 2015 och 2050. Proportionerliga åtgärder inom denna sektor bör därför ge ett betydande bidrag till uppnåendet av EU:s mål om minskade växthusgasutsläpp och klimatneutralitet senast 2050 enligt vad som fastställts i den europeiska klimatlagen.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) 2013 antog kommissionen en strategi för att gradvis integrera utsläppen från sjöfarten i unionens politik för att minska växthusgasutsläppen. Som ett första steg i denna strategi inrättade unionen ett system för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjötransporter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/75714, vilket ska följas av att minskningsmål fastställs för sjöfartssektorn och av tillämpning av en marknadsbaserad åtgärd. I linje med det åtagande som medlagstiftarna uttryckte i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41015 bör åtgärder från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) eller unionen inledas 2023, inbegripet förberedande arbete med antagande och genomförande av en åtgärd som säkerställer att sektorn på lämpligt sätt bidrar till de insatser som krävs för att uppnå de mål som överenskommits enligt Parisavtalet och att vederbörlig hänsyn tas till alla berörda parter.	(15) 2013 antog kommissionen en strategi för att gradvis integrera utsläppen från sjöfarten i unionens politik för att minska växthusgasutsläppen. Som ett första steg i denna strategi inrättade unionen ett system för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjötransporter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/75714, vilket ska följas av att minskningsmål fastställs för sjöfartssektorn och av tillämpning av en marknadsbaserad åtgärd. I linje med det åtagande som medlagstiftarna uttryckte i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41015 bör åtgärder från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) eller unionen inledas 2023, inbegripet förberedande arbete med antagande och genomförande av en åtgärd som säkerställer att sektorn på lämpligt sätt bidrar till de insatser som krävs för att uppnå de mål som överenskommits enligt Parisavtalet och att vederbörlig hänsyn tas till alla berörda parter. När unionen definierar och genomför dessa åtgärder bör den ta vederbörlig hänsyn till sjöfartssektorns konkurrenskraft, konkurrensläget för unionens hamnar, liksom undvika att skapa koldioxidläckage och verksamhetsförlust. Man måste också beakta hamnanlöp i EU:s grannländer före eller efter hamnanlöp i EU. Kommissionen bör därför inrätta ett övervakningssystem och föreslå åtgärder för bedömning och hantering av koldioxidläckage och verksamhetsförlust  till följd av omdirigerade anlöp och anlöp som syftar till kringgående av kraven i denna förordning, och därjämte fastställa vilka konsekvenser ett sådant regionalt system kan tänkas få för EU-hamnarnas konkurrenskraft och konnektivitet liksom tänkbara negativa konsekvenser för trafikslagsfördelningen.
__________________	__________________
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).	14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).
15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).	15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

Ändringsförslag  3

 

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och bör uppmuntras. De framsteg som IMO har gjort på senare tid är välkomna men dessa åtgärder kommer inte att vara tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet.	(16) Sjötransporter är inte bara en viktig sektor för den europeiska ekonomin, utan den är också nödvändig för den europeiska konnektiviteten. Sektorn verkar i en internationell miljö och kräver lika villkor i ett globalt perspektiv för att bibehålla sin konkurrenskraft. En tidig övergång från den europeiska sjötransportsektorns sida till hållbar sjöfart skulle kunna bli en unik möjlighet att öka dess konkurrenskraft när det globala systemet övergår till nollutsläpp. I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och med tanke på sjöfartens internationella karaktär bör detta arbete uppmuntras genom att det införs en global klimateffektiv marknadsbaserad åtgärd i linje med Parisavtalet, eftersom detta skulle vara det lämpligaste och mest effektiva alternativet för att ta itu med utfasningen av fossila bränslen inom sektorn, särskilt för regioner i Europas periferi vars sjöfartssektorer är mer utsatta för negativa ekonomiska effekter. Kommissionen bör därför i samarbete med medlemsstaterna ytterligare intensifiera de diplomatiska insatserna och öka trycket på IMO för att begränsa den globala genomsnittliga temperaturökningen till långt under 2 °C över förindustriell nivå och sträva efter 1,5 °C samt undvika koldioxidläckage, vilket skulle äventyra unionens företag på grund av illojal internationell konkurrens från hamnar utanför unionen. I allmänhet bör unionens initiativ för hantering av utsläppen från sjöfarten vara kompatibla med IMO:s insatser, av omsorg om lika villkor inom sjöfarten.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till direktiv

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	En regional marknadsbaserad åtgärd som EU:s utsläppshandelssystem kan bli till stort förfång för minskningen av de totala sjöfartsutsläppen, eftersom anlöp av angränsande hamnar utanför EU i syfte att kringgå kraven i denna förordning rentav skulle kunna öka de totala utsläppen, särskilt när kringgåendet leder till längre resor till och från tredjeländer med lägre miljöstandard. Därför bör EU motverka eventuella kringgående åtgärder och betrakta kringgående anlöp av/från en angränsande hamn utanför unionen, inbegripet omlastningshamnar utanför unionen, såsom ett anlöp i någon av unionens hamnar när man beräknar de utsläpp som omfattas av detta direktiv. Tillämpningsområdet för de resor som ska rapporteras enligt förordning (EU) 2015/757 bör inkludera ett krav på att rapportera hela resor som inbegriper dessa angränsande hamnar utanför unionen. I detta syfte bör den definition av hamnanlöp som tillämpas i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem och i förordning (EU) 2015/757 beakta den risk för koldioxidläckage och verksamhetsförlust som följer av införandet av en regional marknadsbaserad åtgärd. I enlighet därmed bör definitionen av hamnanlöp omfatta stopp i en omlastningshamn i ett tredjeland som gränsar till unionen och bör omfatta och bidra till att förhindra att fartyg undviker EU:s utsläppshandelssystem genom hamnanlöp för att kringgå kraven i denna förordning i hamnar i länder som gränsar till unionen. Dessutom bör en ny definition av angränsande omlastningshamn integreras för att skapa lika villkor och förhindra koldioxidläckage till följd av strängare regler som tillämpas i unionens hamnar jämfört med hamnar i tredjeländer. För att säkerställa lika villkor bör kommissionen dessutom upprätta en förteckning över djuphavsrutter som förbinder två eller fler kontinenter och som regelbundet trafikeras av fartyg som reser mer än 3 000 km och som kan genomföra omlastningar vid vilken hamn som helst längs rutten. Denna förteckning bör årligen ses över av kommissionen.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till direktiv

Skäl 16b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16b) Den sjötransportverksamhet som ska omfattas av direktiv 2003/87/EG omfattar koldioxidutsläpp från fartyg på över 5 000 bruttoton i enlighet med förordning (EU) 2015/757, men kommissionen bör senast den [xx år efter detta direktivs ikraftträdande] undersöka mervärdet av att gradvis integrera utsläpp från mindre fartyg över 400 bruttoton, eventuellt även fartyg som utför tjänster för offshoreanläggningar, i unionens ram genom en konsekvensbedömning. I samband med detta skulle sådana fartyg kunna omfattas av unionens system för övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp under en pilotfas av tillämpningen av detta system som omfattar minst två rapporteringsperioder. Bland de analyserade uppgifterna bör kommissionen beakta den potentiella minskningen av växthusgasutsläppen, omfattningen av den administrativa bördan samt de ekonomiska konsekvenserna. Efter slutsatserna av en sådan konsekvensbedömning bör kommissionen vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för rådet och Europaparlamentet om ändring av förordning (EU) 2015/757 och direktiv 2003/87/EG.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin16. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU, samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden 2023–2025. I den mån färre utsläppsrätter överlämnas än de verifierade utsläppen från sjötransporter under de åren, efter att skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter för varje år har fastställts, bör motsvarande antal utsläppsrätter annulleras för att skydda systemets miljöintegritet. Från och med 2026 bör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året.	(17) I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin16. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Fartyg som trafikerar de sjövägar som är sjömotorvägar eller säkerställer territoriell kontinuitet som en offentlig tjänst till öar bör inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem, för att den verkliga risken för en trafikomställning i fel riktning till mer förorenande sektorer ska motverkas i det förra fallet, och för att den territoriella kontinuiteten inte ska äventyras i det senare fallet. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU, samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att förhindra koldioxidläckage till följd av eventuell omfördelning av omlastning från en hamn inom unionen till en omlastningshamn i något angränsande tredjeland bör utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn därför dessutom inbegripa utsläpp från fartyg som anlöper en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en omlastningshamn i något angränsande tredjeland och utsläpp från fartyg som avseglar från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en omlastningshamn i något angränsande tredjeland. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden från och med det första året till och med det tredje året som infaller 18 månader efter detta direktivs ikraftträdande. Från och med det fjärde året som infaller 18 månader efter detta direktivs ikraftträdandebör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året. Åtgärder bör dock vidtas för att säkerställa att utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystemet till sjötransporter påverkar medlemsstaterna på ett rättvist och proportionerligt sätt, med hänsyn tagen till deras särskilda omständigheter, såsom geografi samt klimat- och väderförhållanden.
__________________	__________________
16 Parisavtalet, artikel 4.4.	16 Parisavtalet, artikel 4.4.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till direktiv

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) EU:s utsläppshandelssystem bör bidra till att fossila bränslen effektivt fasas ut ur sjötransporterna i så hög grad som möjligt. Omställningen från fossila bränslen till förnybara och koldioxidsnåla bränslen kommer att spela en betydande roll i den processen. Med beaktande av vilka utmaningar det innebär att minska utsläppen inom sjöfartssektorn till följd av att det i dagens läge saknas utsläppssnål framdrivningsteknik, såsom det erkänts i kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet, samt tanke på den stora konkurrensen mellan rederierna och den betydande prisskillnaden mellan konventionella bränslen och förnybara och koldioxidsnåla bränslen bör denna omställning emellertid stödjas med ekonomiska incitament som återspeglar de alternativa bränslenas miljönytta och gör dem mer konkurrenskraftiga för rederierna, vilket motverkar koldioxidläckage. Därför bör rederier tilldelas gratis utsläppsrätter i proportion till vilken mängd av alternativa bränslen de använder och rapporterar. Gratistilldelningen bör justeras med hjälp av multiplikatorer för att hänsyn ska tas till att vissa typer av alternativa bränslen är miljönyttigare, men också dyrare i inköp för rederierna. Kommissionen bör regelbundet se över multiplikatornivåerna på grundval av information om bränslenas marknadspriser. Även i Europaparlamentets resolution om tekniska och operativa åtgärder för effektivare och renare sjötransporter från april 2021 erkändes vikten av övergångsteknik, såsom kondenserad naturgas och infrastruktur för kondenserad naturgas, inom sjöfartssektorn. Användningen av sådan teknik bör därför stödjas under en inledande övergångsfas genom en partiell tilldelning av gratis utsläppsrätter.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till direktiv

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b) När så krävs bör kommissionen se över förordning (EU) 2015/757 för att säkerställa att information om användningen av alla slags alternativa bränslen finns tillgänglig för fastställandet av vilken mängd utsläppsrätter som ska tilldelas gratis inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  9

 

Förslag till direktiv

Skäl 17c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17c) En fond för sjöfartens omställning bör inrättas för att medlemsstaterna ska få medel till stöd för sina politiska åtgärder som ska stödja utfasningen av fossila bränslen ur sjötransportssektorn. Detta bör i synnerhet uppnås genom utvecklingen av innovativ teknik för utfasningen av fossila bränslen ur sektorn, produktionen av hållbara alternativa bränslen enligt definitionen i förordning (EU) [.../...] om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport[10], inbegripet system för anskaffningen av råvaror för alternativa bränslen, investeringar i forskning och utveckling och första industriella tillämpningen av teknik och utformningar som minskar växthusgasutsläppen, forskning om nya motorer och ny teknik samt hamninfrastruktur. Kommissionen bör lägga fram lagstiftningsförslag för skapandet av en sjöfartsfond. Sjöfartsfonden bör vara ett fullt ut budgeterat utgiftsprogram inom den fleråriga budgetramen. Budgetanslaget för detta program bör motsvara 75 % av de förväntade intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter inom sjöfartssektorn. Sjöfartsfonden bör drivas under delad förvaltning med medlemsstaterna, enligt vad som fastställs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060.

Ändringsförslag  10

 

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Bestämmelserna som gäller sjötransporter i direktiv 2003/87/EG bör kontinuerligt ses över mot bakgrund av den framtida internationella utvecklingen och de insatser som görs för att uppnå målen enligt Parisavtalet, inbegripet den andra globala översynen 2028 och de efterföljande globala översyner som kommer att göras vart femte år, i syfte att ge underlag för successiva nationellt fastställda bidrag. I synnerhet bör kommissionen när som helst före den andra globala översynen 2028 – och därför senast den 30 september 2028 – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i IMO-förhandlingarna om en global marknadsbaserad åtgärd. I sin rapport bör kommissionen analysera Internationella sjöfartsorganisationens instrument och, om det är relevant, bedöma hur dessa instrument ska genomföras i unionsrätten genom en översyn av direktiv 2003/87/EG. I sin rapport bör kommissionen vid behov lägga fram förslag.	(18) Bestämmelserna som gäller sjötransporter i direktiv 2003/87/EG bör kontinuerligt ses över mot bakgrund av den framtida internationella utvecklingen och de insatser som görs för att uppnå målen enligt Parisavtalet, inbegripet den andra globala översynen 2028 och de efterföljande globala översyner som kommer att göras vart femte år, i syfte att ge underlag för successiva nationellt fastställda bidrag. I synnerhet bör kommissionen vartannat år efter detta direktivs ikraftträdande och framför allt när som helst före den andra globala översynen 2028 – och därför senast den 30 september 2028 – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i IMO-förhandlingarna om en global marknadsbaserad åtgärd. I sin rapport bör kommissionen analysera Internationella sjöfartsorganisationens instrument och, om det är relevant, bedöma hur dessa instrument ska genomföras i unionsrätten genom en översyn av direktiv 2003/87/EG. I sin rapport bör kommissionen vid behov lägga fram förslag. Dessutom bör kommissionen på internationell nivå kraftfullt förespråka inrättandet av en global marknadsbaserad åtgärd i partnerskap med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att utvidga tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem för sjötransporter, när så är lämpligt.

Ändringsförslag  11

 

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet.	(19) Kommissionen bör senast den 1 januari 2025 se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter, genom en konsekvensbedömning i nära samarbete med av frågan berörda hamnmyndigheter, rederier och övriga berörda parter, på grundval av verkliga data, och fastställa eventuella konsekvenser av dessa bestämmelser i form av koldioxidläckage, flytt av hamnanlöp och hamnverksamhet till hamnar utanför EU, konnektiviteten mellan hamnarna i EU och, när så är relevant, byte av transportslag. Vid konsekvensbedömningen bör man också uttryckligen beakta metoder som kan innebära kringgående, och utarbeta en förteckning över potentiell affärsverksamhet som inte motsvarar beskrivningen av betydande affärsverksamhet som bedrivs vid anlöp av hamnar som angränsar till EU. En sådan särskilt anpassad konsekvensbedömning är en förutsättning för att EU:s utsläppshandelssystem ska fungera som det är tänkt, i synnerhet mot bakgrund av eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i detta direktiv. Om konsekvensbedömningen fastställer att det föreligger en risk för att sjöfartssektorn och EU:s hamnar påverkas negativt bör kommissionen föreslå förebyggande åtgärder för att åtgärda detta, bland annat genom rekommendationer till särskilda bestämmelser som utgår från hamnarna i EU:s havsområde eller i EU:s grannländer och därigenom säkerställa lika villkor och utsläppshandelssystemets effektivitet. Anpassningen till en marknadsbaserad åtgärd som tas fram inom IMO bör noga utvärderas som ett sätt att hantera potentiella negativa konsekvenser av ett regionalt tillämpningsområde för EU:s utsläppshandelssystem. Dessutom bör kommissionen utföra en konsekvensbedömning av synergier, med en undersökning av effekterna av alla 55 %-förslag och en analys av EU:s konkurrenskraft, potentiella risker för minskad mobilitet och kostnadseffektiviteten hos minskningen av växthusgasutsläppen.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Den person eller organisation som ansvarar för efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem bör vara rederiet, definierat som fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Denna definition bygger på definitionen av företag i artikel 3d i förordning (EG) nr 2015/757 och är i linje med det globala datainsamlingssystem som inrättades 2016 av IMO. I enlighet med principen att förorenaren betalar kan rederiet genom ett avtal hålla den enhet som är direkt ansvarig för de beslut som påverkar fartygets koldioxidutsläpp ansvarig för kostnaderna att efterleva detta direktiv. Denna enhet är normalt den enhet som ansvarar för valet av bränsle, rutt och hastighet för fartyget.	(20) Den person eller organisation som ansvarar för efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem bör vara rederiet, definierat som fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Denna definition bygger på definitionen av företag i artikel 3d i förordning (EG) nr 2015/757 och är i linje med det globala datainsamlingssystem som inrättades 2016 av IMO. I enlighet med principen att förorenaren betalar kan rederiet genom ett avtal hålla den enhet som är direkt ansvarig för de beslut som påverkar fartygets koldioxidutsläpp ansvarig för kostnaderna att efterleva detta direktiv. Denna enhet är normalt den enhet som ansvarar för valet av bränsle, rutt och hastighet för fartyget. Fartygets efterlevnad, som är ett gemensamt ansvar mellan fartygsägaren och fartygsoperatören, måste övervakas och upprätthållas. Kommissionen uppmanas att senast 2027 se efter om det kan finnas kryphål som gör det möjligt att undvika efterlevnad, samt föreslå åtgärder och vid behov se över detta direktiv.

Ändringsförslag  13

 

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras minst vartannat år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör vartannat år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.	(21) För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras regelbundet och minst varje år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör varje år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.

Ändringsförslag  14

 

Förslag till direktiv

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23a) Särskild uppmärksamhet bör ägnas fartyg som bedriver verksamhet inom ramen för ett avtal om allmän trafik eller som omfattas av allmän trafikplikt, och fartyg som går i trafik till och/eller från EU:s yttersta randområden eller öar i syfte att främja tillgängligheten. Ett undantag från detta direktiv bör därför föreskrivas för utsläpp från sjöfart till och från de yttersta randområdena eller till och från öar, eftersom de är beroende av sjötransporter för den territoriella kontinuiteten, importer av råvaror, förnödenheter och andra produkter, samt för viss export.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till direktiv

Skäl 24

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning 2015/757 och dess it-verktyg skulle Emsa kunna bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.	(24) På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning 2015/757 och dess it-verktyg bör Emsa bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till direktiv

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25a) För att säkerställa lika villkor mellan fartyg som bedriver issjöfart och andra fartyg bör en särskild metod tillämpas som tar hänsyn till ytterligare utsläpp i samband med issjöfart  och ytterligare utsläpp från isklassade fartyg när de går på öppet vatten, samtidigt som det säkerställs att handeln med utsläppsrätter genom EU:s utsläppshandelssystem fortsätter att minska utsläppen inom sjöfartssektorn. I detta syfte bör relevanta bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG ändras i enlighet med detta.

 

Ändringsförslag  17

 

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.	(28) För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas, samt motsvarigheten till 1,5 % av den totala mängd utsläppsrätter som överstiger 400 miljoner utsläppsrätter i reserven för marknadsstabilitet för moderniseringsfondenför att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG. Om EU:s utsläppshandelssystem ska bidra till minskade globala växthusgasutsläpp och möjliggöra utfasningen av fossila bränslen bör en betydande andel av intäkterna från EU:s utsläppshandel inom sjöfarts- och luftfartssektorn, eller motsvarande belopp, användas till att möjliggöra utfasningen av fossila bränslen inom denna sektor och unionens hamnar.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]18, är ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. En sådan minskning av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och 2025, 90 % 2026 och bör minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning det tionde året. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.	(30) Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]18, kan vara ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage när kommissionens bedömning väl har påvisat att förordningen på ett effektivt sätt förhindrar koldioxidläckage från både importer och exporter. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör tillräckliga och WTO-förenliga skyddsåtgärder det oaktat föreskrivas för de produkter som är avsedda för export och för deras producenter. När gratis tilldelning fasas ut i enlighet med konstaterandet av gränsjusteringsmekanismens effektivitet i kommissionens rapport enligt [CBAM-förordningen] är en gradvis övergång nödvändig för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. En sådan minskning av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och 2025, 90 % 2026 och bör minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning det tionde året. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM, med beaktande av behovet av att behålla gratis tilldelning för de produkter som exporteras. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.
__________________	__________________
18 [infoga fullständig hänvisning till EUT]	18 [infoga fullständig hänvisning till EUT]

Ändringsförslag  19

Förslag till direktiv

Skäl 32

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de är teknikneutrala.	(32) En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de är teknikneutrala, medan kommissionen bör säkerställa att nödvändigt tekniskt och rådgivande stöd är tillgängligt och effektivt.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till direktiv

Skäl 33

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen i sjötransportsektorn, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen såsom vätgas och ammoniak framställda ur förnybara energikällor, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]19 tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]. För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden.	(33) Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja införandet i industriella processer av teknik med oerhört stor potential att minska växthusgasutsläppen men som inte är banbrytande eller marknadsklar, samt innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnadssektorn. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att påskynda utfasningen av fossila bränslen i sjötransportsektorn genom både investeringar i lösningar på kort sikt såsom infrastruktur för framdrivning med och tankning av kondenserad naturgas och framför allt utveckling av banbrytande lösningar på medellång sikt, stöd för ökad användning av innovativ teknik, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen med tillhörande infrastruktur såsom vätgas och ammoniak framställda ur hållbara förnybara energikällor, första industriella tillämpningen, tanknings- och laddningsinfrastruktur i hamnar, inbegripet anslutning till elnätet och annan energiinfrastruktur, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]52 tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av hållbara förnybara och koldioxidsnåla jämte utsläppsfria bränslen samt elektrifiering inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime]. För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden. För att så snart som möjligt främja innovation inom banbrytande teknik bör kommissionen säkerställa att den finansiering som tillgängliggörs genom innovationsfonden ställs till förfogande så tidigt som möjligt under de första åren av tillämpningen av detta direktiv, varvid hänsyn bör tas till principen om geografisk balans.
__________________	__________________
19 [infoga hänvisning till FuelEU Maritime-förordningen].	19 [infoga hänvisning till FuelEU Maritime-förordningen].

Ändringsförslag  21

 

Förslag till direktiv

Skäl 38

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att avskaffa stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 80 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.	(38) Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att fortsätta med stödet till alla investeringar som rör omställningsbränslen och omställningsteknik. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 80 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.

Ändringsförslag  22

Förslag till direktiv

Skäl 40

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamheten. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för att ta hänsyn till eventuella utsläpp av koldioxid och undvikande av dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament inrättas, och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.	(40) Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamhet där koldioxiden släpps ut i atmosfären. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för hur och när hänsyn ska tas till eventuella utsläpp av koldioxid och hur man ska undvika dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament inrättas för avskiljning av koldioxiden, och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.

Ändringsförslag  23

 

Förslag till direktiv

Skäl 42

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(42) Att anläggningar som uteslutande använder biomassa har uteslutits från EU:s utsläppshandelssystem har lett till situationer där anläggningar som förbränner en stor andel biomassa har fått oväntade vinster genom gratis tilldelning som vida överstiger de faktiska utsläppen. Därför bör det införas ett tröskelvärde för utsläppsfri förbränning av biomassa över vilket anläggningar undantas från EU:s utsläppshandelssystem. Ett tröskelvärde på 95 % är förenligt med den osäkerhetsparameter som anges i artikel 2.16 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33123.	(42) Ett fortsatt undantag från EU:s utsläppshandelssystem för anläggningar som uteslutande använder biomassa kommer att leda till en brist på säkerhet när det gäller uppdateringen av riktmärkesvärdena för gratis tilldelning och avskräcka från en fullständig omställning till en koldioxidfri energikälla. Ett tröskelvärde på 100 % för utsläppsfri förbränning av biomassa bör bibehållas för anläggningar som ska undantas från EU:s utsläppshandelssystem.
__________________	__________________
23 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).	23 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

Ändringsförslag  24

 

Förslag till direktiv

Skäl 43

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(43) I kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 203024 betonades den särskilda utmaningen att minska utsläppen från vägtransport- och byggnadssektorerna. Kommissionen meddelade därför att ytterligare utvidgning av handeln med utsläppsrätter skulle kunna omfatta utsläpp från vägtransporter och byggnader. Handeln med utsläppsrätter för dessa två nya sektorer skulle införas genom separat men angränsande handel med utsläppsrätter. På så sätt kan eventuella störningar av den välfungerande handeln med utsläppsrätter inom sektorerna för fasta installationer och luftfart undvikas. Det nya systemet åtföljs av kompletterande strategier och åtgärder som skyddar mot otillbörliga priseffekter, formar marknadsaktörernas förväntningar och eftersträvar en prissignal för koldioxidutsläpp för hela ekonomin. Tidigare erfarenheter har visat att utvecklingen av den nya marknaden kommer att kräva att ett effektivt system för övervakning, rapportering och verifiering inrättas. För att säkerställa synergier och samstämmighet med den befintliga unionsinfrastrukturen för EU:s utsläppshandelssystem, som omfattar utsläpp från stationära anläggningar och luftfart, är det lämpligt att införa handel med utsläppsrätter för vägtransport- och byggnadssektorerna genom en ändring av direktiv 2003/87/EG.	utgår
__________________
24 COM(2020)562 final.

Ändringsförslag  25

 

Förslag till direktiv

Skäl 44

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(44) För att fastställa den nödvändiga genomföranderamen och tillhandahålla en rimlig tidsram för att nå målet för 2030 bör handeln med utsläppsrätter inom de två nya sektorerna inledas 2025. Under det första året bör de reglerade enheterna vara skyldiga att inneha ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och rapportera sina utsläpp för åren 2024 och 2025. Utfärdandet av utsläppsrätter och efterlevnadsskyldigheterna för dessa enheter bör gälla från och med 2026. Den ordningsföljden kommer att göra det möjligt att inleda handeln med utsläppsrätter inom sektorerna på ett ordnat och effektivt sätt. Den kommer också att göra det möjligt att införa EU-finansiering och medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa ett socialt rättvist inrättande av EU:s utsläppshandel i de två sektorerna, för att mildra koldioxidprisets inverkan på utsatta hushåll och transportanvändare.	utgår

Ändringsförslag  26

 

Förslag till direktiv

Skäl 45

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(45) På grund av det mycket stora antalet små utsläppskällor i byggnads- och vägtransportsektorerna är det inte möjligt att fastställa regleringspunkten för enheter som släpper ut växthusgaser direkt, vilket är fallet för stationära anläggningar och luftfart. Av skäl som rör teknisk genomförbarhet och administrativ effektivitet är det därför lämpligare att fastställa regleringspunkten tidigare i leveranskedjan. Det som utlöser efterlevnadsskyldigheten enligt det nya systemet för handel med utsläppsrätter bör vara frisläppande för konsumtion av bränslen som används för förbränning i byggnads- och vägtransportsektorerna, inbegripet förbränning vid vägtransporter av växthusgaser till geologisk lagring. För att undvika dubbeltäckning bör frisläppande för konsumtion av bränslen som används för andra verksamheter enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG inte omfattas.	utgår

Ändringsförslag  27

 

Förslag till direktiv

Skäl 46

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(46) De reglerade enheterna i de två nya sektorerna och regleringspunkten bör definieras i enlighet med punktskattesystemet som fastställs i rådets direktiv (EU) 2020/26225, med nödvändiga anpassningar, eftersom det direktivet redan innehåller ett robust kontrollsystem för alla bränslemängder som frisläpps för konsumtion, för betalning av punktskatter. Slutanvändare av bränslen inom dessa sektorer bör inte omfattas av skyldigheterna i direktiv 2003/87/EG.	utgår
__________________
25 Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EUT L 58, 27.2.2020, s. 4.).

Ändringsförslag  28

 

Förslag till direktiv

Skäl 47

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47) De reglerade enheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter inom byggnads- och vägtransportsektorerna bör omfattas av liknande tillståndskrav för utsläpp av växthusgaser som operatörer av stationära anläggningar. Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för tillståndsansökningar, villkor för utfärdande av tillstånd, innehåll och översyn samt eventuella ändringar som rör den reglerade enheten. För att det nya systemet ska kunna inledas på ett ordnat sätt bör medlemsstaterna se till att de reglerade enheter som omfattas av den nya handeln med utsläppsrätter har ett giltigt tillstånd från och med systemets start 2025.	utgår

Ändringsförslag  29

 

Förslag till direktiv

Skäl 48

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(48) Det totala antalet utsläppsrätter för den nya handeln med utsläppsrätter bör följa en linjär utvecklingsbana mot utsläppsminskningsmålet för 2030, med beaktande av det kostnadseffektiva bidraget från byggnader och vägtransporter på 43 % minskning av utsläppen fram till 2030 jämfört med 2005. Det totala antalet utsläppsrätter bör fastställas första gången 2026, och följa en utvecklingsbana som inleds 2024 från värdet för utsläppsgränsen för 2024 (1 109 304 000 ton koldioxid), beräknat i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84226 på grundval av referensutsläppen för dessa sektorer under perioden 2016–2018. Den linjära minskningsfaktorn bör därför fastställas till 5,15 %. Från och med 2028 bör det totala antalet utsläppsrätter fastställas på grundval av de genomsnittliga rapporterade utsläppen för åren 2024, 2025 och 2026, och minska med samma absoluta årliga minskning som fastställts från och med 2024, vilket motsvarar en linjär minskningsfaktor på 5,43 % jämfört med motsvarande värde för 2025 för ovan angivna utvecklingsbana. Om dessa utsläpp är avsevärt högre än värdet för utvecklingsbanan och om den avvikelsen inte beror på små skillnader i metoderna för utsläppsmätning, bör den linjära minskningsfaktorn justeras för att uppnå den nödvändiga utsläppsminskningen till 2030.	utgår
__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Ändringsförslag  30

 

Förslag till direktiv

Skäl 49

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(49) Auktionering av utsläppsrätter är den enklaste och ekonomiskt mest effektiva metoden för tilldelning av utsläppsrätter som även gör det möjligt att undvika oväntade vinster. Både byggnadssektorn och vägtransportsektorn står under relativt litet eller obefintligt konkurrenstryck från länder utanför unionen och de är inte utsatta för någon risk för koldioxidläckage. Utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter bör därför endast tilldelas genom auktionering, utan någon gratis tilldelning.	utgår

Ändringsförslag  31

 

Förslag till direktiv

Skäl 50

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(50) För att säkerställa en smidig start på handeln med utsläppsrätter i byggnads- och vägtransportsektorerna och med beaktande av de reglerade enheternas behov av att risksäkra eller förhandsköpa utsläppsrätter för att minska sina pris- och likviditetsrisker, bör ett större antal utsläppsrätter auktioneras ut i ett tidigt skede. Under 2026 bör auktionsvolymerna därför vara 30 % högre än den totala mängden utsläppsrätter för 2026. Denna mängd är tillräcklig för att ge likviditet, både om utsläppen minskar i enlighet med minskningsbehoven och i händelse av att utsläppsminskningarna endast förverkligas gradvis. Detaljerade bestämmelser för denna tidigareläggning av auktionsvolymen kommer att fastställas i en delegerad akt om auktionering som antas i enlighet med artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG.	utgår

Ändringsförslag  32

 

Förslag till direktiv

Skäl 51

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(51) Fördelningsreglerna för auktionsandelar är högst relevanta för medlemsstaternas auktionsintäkter, särskilt med tanke på behovet av att stärka medlemsstaternas förmåga att hantera de sociala effekterna av en prissignal för koldioxid i byggnads- och vägtransportsektorerna. Trots att de två sektorerna är mycket olika till sin karaktär är det lämpligt att fastställa en gemensam fördelningsregel liknande den som gäller för stationära anläggningar. Huvuddelen av utsläppsrätterna bör fördelas mellan alla medlemsstater baserat på den genomsnittliga fördelningen av utsläppen inom de berörda sektorerna under perioden 2016–2018.	utgår

Ändringsförslag  33

 

Förslag till direktiv

Skäl 52

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(52) Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 201927. För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU28. Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- eller mobilitetsfattigdom. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20.../nn29. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.	utgår
__________________
27 Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).”
29 [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].

Ändringsförslag  34

Förslag till direktiv

Skäl 52a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(52a) Kostnaderna för omställningen samt energi- och råvaruprisernas ökade volatilitet till följd dels av anpassningar till omställningen, dels uttömningen av naturresurser, gör att de mest utsatta hushållen, företagen och små och medelstora företagen måste skyddas samtidigt som en hög investeringsnivå bibehålls för att säkerställa att den gröna omställningen blir framgångsrik. Därför bör en social klimatfond inrättas för att säkerställa en rättvis omställning med plats för alla, där ingen lämnas utanför.

Ändringsförslag  35

 

Förslag till direktiv

Skäl 53

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(53) Rapportering om användningen av auktionsintäkter bör anpassas till den nuvarande rapporteringen, fastställd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199930.	utgår
__________________
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Ändringsförslag  36

 

Förslag till direktiv

Skäl 54

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(54) Innovation och utveckling av ny koldioxidsnål teknik i byggnads- och vägtransportsektorerna är avgörande för att säkerställa att dessa sektorer på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till de förväntade utsläppsminskningarna. Därför bör 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna också göras tillgängliga för innovationsfonden för att stimulera kostnadseffektiva utsläppsminskningar.	utgår

Ändringsförslag  37

 

Förslag till direktiv

Skäl 55

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(55) Reglerade enheter som omfattas av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter bör överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp som motsvarar de bränslemängder de har frisläppt för konsumtion. De bör överlämna utsläppsrätter för första gången för sina verifierade utsläpp 2026. I syfte att minimera den administrativa bördan bör ett antal bestämmelser som tillämpas inom det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart även tillämpas på utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter, med nödvändiga anpassningar. Detta omfattar i synnerhet bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter, samt om giltigheten för utsläppsrätter, påföljder, behöriga myndigheter och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.	utgår

Ändringsförslag  38

 

Förslag till direktiv

Skäl 56

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(56) För att handeln med utsläppsrätter inom byggnads- och vägtransportsektorerna ska bli effektiv bör det vara möjligt att övervaka utsläppen med hög säkerhet och till en rimlig kostnad. Utsläppen bör tillskrivas reglerade enheter på grundval av de bränslemängder som frisläpps för konsumtion och kombineras med en utsläppsfaktor. De reglerade enheterna bör på ett tillförlitligt och korrekt sätt kunna identifiera och differentiera de sektorer där bränslena frisläpps för konsumtion, samt slutanvändarna av bränslena, för att undvika oönskade effekter, såsom dubbel börda. För att ha tillräckliga uppgifter för att fastställa det totala antalet utsläppsrätter för perioden 2028–2030 bör de reglerade enheter som innehar ett tillstånd då systemet börjar användas 2025 rapportera sina historiska utsläpp för 2024.	utgår

Ändringsförslag  39

 

Förslag till direktiv

Skäl 57

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(57) Det är lämpligt att införa åtgärder för att hantera den potentiella risken för överdrivet stora prisökningar som, om de är särskilt höga i början av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter, kan undergräva hushållens och enskildas villighet att investera i att minska sina växthusgasutsläpp. Dessa åtgärder bör komplettera skyddsåtgärderna i den reserv för marknadsstabilitet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/181431 och som började användas 2019. Samtidigt som marknaden fortsätter att avgöra koldioxidpriset kommer skyddsåtgärderna att utlösas med regelbaserad automatik, varigenom utsläppsrätter frigörs från reserven för marknadsstabilitet endast om konkreta utlösande villkor baserade på ökningen av det genomsnittliga priset på utsläppsrätter är uppfyllda. Denna ytterligare mekanism bör även vara mycket reaktiv för att hantera överdriven volatilitet som orsakas av andra faktorer än förändringar i marknadsfundamenta. Åtgärderna bör anpassas till olika nivåer av överdriven prisökning, vilket kommer att leda till olika grader av intervention. De utlösande villkoren bör noga övervakas av kommissionen, och kommissionen bör snarast möjligt anta åtgärderna när villkoren är uppfyllda. Detta påverkar inte eventuella kompletterande åtgärder som medlemsstaterna kan anta för att hantera negativa sociala konsekvenser.	utgår
__________________
31 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).

Ändringsförslag  40

 

Förslag till direktiv

Skäl 58

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(58) Tillämpningen av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna bör övervakas av kommissionen, inbegripet graden av priskonvergens med det befintliga systemet för handel med utsläppsrätter, och vid behov bör en översyn föreslås för Europaparlamentet och rådet i syfte att förbättra effektiviteten, administrationen och den praktiska tillämpningen av utsläppshandeln för dessa sektorer på grundval av förvärvad kunskap samt ökad priskonvergens. Kommissionen bör vara skyldig att lämna in den första rapporten om dessa frågor senast den 1 januari 2028.	utgår

Ändringsförslag  41

 

Förslag till direktiv

Skäl 59

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(59) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 3gd.3, 12.3b och 14.1 i direktiv 2003/87/EU, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. För att säkerställa synergier med det befintliga regelverket bör tilldelningen av genomförandebefogenheter i artiklarna 14 och 15 i det direktivet utvidgas till att omfatta vägtransportsektorn och byggnadssektorn. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201132.	utgår
__________________
32 Förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.02.2011, s. 13).

Ändringsförslag  42

 

Förslag till direktiv

Skäl 60

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(60) I syfte att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på artiklarna 10.4 och 10a.8 i det direktivet. Vidare bör, för att säkerställa synergier med det befintliga regelverket, delegeringen i artiklarna 10.4 och 10a.8 i direktiv 2003/87/EG utvidgas till att omfatta vägtransportsektorn och byggnadssektorn. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 201133, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.	utgår
__________________
33 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

Ändringsförslag  43

 

Förslag till direktiv

Skäl 60a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(60a) En helhetsbetonad och vetenskapligt grundad strategi är avgörande för uppnåendet av målet om minskade växthusgasutsläpp till 2030 och målet om klimatneutralitet till 2050. Alla åtgärder bör utarbetas på grundval av en övergripande konsekvensbedömning i vilken detta direktiv analyseras tillsammans med andra lagstiftningsakter som har anknytning till den europeiska klimatlagen, och även deras konsekvenser för de olika sektorerna inom EU:s ekonomi. Följaktligen bör kommissionen senast den 1 januari 2025 genomföra en sådan synergistisk konsekvensbedömning av åtgärdernas socioekonomiska och miljömässiga aspekter.

Ändringsförslag  44

 

Förslag till direktiv

Skäl 63

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(63) För att säkerställa att nivån på antalet utsläppsrätter som finns kvar i reserven för marknadsstabilitet efter ogiltigförklaringen är förutsägbar bör ogiltigförklaringen av utsläppsrätter inte längre vara beroende av föregående års auktionsvolymer. Antalet utsläppsrätter i reserven bör därför fastställas till 400 miljoner utsläppsrätter, vilket motsvarar det lägre tröskelvärdet för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp.	utgår

Ändringsförslag  45

 

Förslag till direktiv

Skäl 66

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(66) I syfte att minska risken för obalans mellan tillgång och efterfrågan i samband med att utsläppshandeln inleds för byggnads- och vägtransportsektorerna, och för att göra handeln mer motståndskraftig mot marknadschocker, bör den regelbaserade mekanismen i reserven för marknadsstabilitet tillämpas på dessa nya sektorer. För att reserven ska kunna användas redan från början då systemet börjar användas, bör den upprättas med en inledande tilldelning på 600 miljoner utsläppsrätter för handel med utsläppsrätter inom vägtransport- och byggnadssektorerna. De inledande lägre och övre tröskelvärdena, som utlöser uttaget eller intaget av utsläppsrätter, bör omfattas av en allmän översynsklausul. Andra inslag, såsom offentliggörandet av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp eller mängden utsläppsrätter som tas ut ur eller placeras i reserven, bör följa reglerna för reserven för andra sektorer.	utgår

Ändringsförslag  46

 

Förslag till direktiv

Skäl 67

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.	(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande, inbegripet information om anlöp av angränsande hamnar utanför EU. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.

Ändringsförslag  47

 

Förslag till direktiv

Skäl 67

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.	(67) Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande, inbegripet information om hamnanlöp i angränsande hamnar utanför EU. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.

Ändringsförslag  48

 

Förslag till direktiv

Skäl 67a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(67a) Med tanke på att detta direktiv kommer att leda till ytterligare efterlevnadskostnader för berörda sektorer måste kompenserande åtgärder vidtas för att förhindra att den totala regleringsbördan ökar. Kommissionen bör därför hålla uppsikt över direktiv 2003/87/EG omedelbart från och med ikraftträdandet av detta direktiv och på grundval av en omfattande övergripande konsekvensbedömning av hela ”55 %-paketet”, där man redogör för dess kumulativa och kombinerade effekter, bland annat när det gäller sociala kostnader och deras fördelning, konkurrenskraft, sysselsättning, koldioxidläckage och verksamhetsförlust. Framför allt bör kommissionen utan dröjsmål lägga fram förslag om att uppväga regleringsbördorna genom att se över eller upphäva bestämmelser i andra unionsrättsakter som skapar efterlevnadskostnader för den berörda sektorn.

Ändringsförslag  49

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet, ska anläggningen fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av den relevanta femårsperiod som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.	1. Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilaga I och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20 MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet, ska anläggningen fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av den relevanta femårsperiod som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.

Ändringsförslag  50

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) utsläpp: utsläpp av växthusgaser från källor belägna inom en anläggning, eller utsläpp från ett luftfartyg vid bedrivande av luftfartsverksamhet enligt bilaga I eller från ett fartyg vid bedrivande av sjötransportverksamhet enligt bilaga I av sådana gaser som är angivna med avseende på denna verksamhet, eller utsläpp av växthusgaser som motsvarar den verksamhet som avses i bilaga III,”	(b) utsläpp: utsläpp av växthusgaser från källor belägna inom en anläggning, eller utsläpp från ett luftfartyg vid bedrivande av luftfartsverksamhet enligt bilaga I eller från ett fartyg vid bedrivande av sjötransportverksamhet enligt bilaga I av sådana gaser som är angivna med avseende på denna verksamhet,

Ändringsförslag  51

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) tillstånd för utsläpp av växthusgaser: ett tillstånd som utfärdas i enlighet med artiklarna 5, 6 och 30b.”	(d) tillstånd för utsläpp av växthusgaser: ett tillstånd som utfärdas i enlighet med artiklarna 5 och 6,

Ändringsförslag  52

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led v

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
v) rederi: fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening, fastställda i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006(*),	v) rederi: fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening, fastställda i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006(*), varvid gäller att när det yttersta ansvaret för fartygets drift och de beslut som påverkar fartygets koldioxidutsläpp genom ett avtal övertas av en annan enhet, ska denna enhet enligt avtalet vara direkt ansvarig för alla skyldigheter, ansvar och efterlevnadskostnader enligt detta direktiv. Vid tillämpningen av denna artikel innebär fartygets drift fastställande av fartygets last, rutt eller hastighet.

Ändringsförslag  53

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led x

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
x) reglerad enhet: ska i kapitel IVa avse varje fysisk eller juridisk person, med undantag för slutanvändare av bränslena, som bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga III och som omfattas av någon av följande kategorier:	utgår
i) om bränslet passerar genom ett skatteupplag enligt definitionen i artikel 3.11 i rådets direktiv (EU) 2020/262(*), den godkända upplagshavare enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet som är skyldig att betala den punktskatt som förfallit till betalning enligt artikel 7 i det direktivet,
ii) om led i) inte är tillämpligt, någon annan person som är skyldig att betala den punktskatt som har förfallit till betalning enligt artikel 7 i direktiv (EU) 2020/262 avseende de bränslen som omfattas av detta kapitel,
iii) om led i) och ii) inte är tillämpliga, någon annan person som har registreras av de relevanta behöriga myndigheterna i medlemsstaten som betalningsskyldig för punktskatten, inbegripet personer som är befriade från att betala punktskatt enligt artikel 21.5 fjärde stycket i rådets direktiv 2003/96/EG (**),
iv) om led i), ii) och iii) inte är tillämpliga, eller om flera personer har solidariskt betalningsansvar för en och samma punktskatt, någon annan person som utsetts av en medlemsstat,
_________
(*) Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EUT L 058, 27.2.2020, s. 4.).
(**) Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

Ändringsförslag  54

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led y

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
y) bränsle: ska i kapitel IVa avse alla bränslen som förtecknas i tabell A och tabell C i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, samt alla andra produkter som bjuds ut till försäljning som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning i enlighet med artikel 2.3 i det direktivet,	utgår

Ändringsförslag  55

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led z

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
z) frisläppande för konsumtion: ska i kapitel IVa ha samma betydelse som i artikel 6.3 i direktiv (EU) 2020/262.”	utgår

Ändringsförslag  56

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	wa) anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå iland eller tas ombord, varav följer att vid tillämpningen av detta direktiv undantas uppehåll enbart för bunkring, skeppsfurnering, besättningsbyte, torrdockning eller reparation av fartyget eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller sökt nödhamn, omlastning mellan fartyg utanför hamnen, uppehåll i en omlastningshamn i ett angränsande tredjelandland och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser,

Ändringsförslag  57

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wb (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	wb) omlastningshamn: den hamn där förflyttningen av en sorts gods i omlastningssyfte överstiger huvudparten av den totala trafiken i den hamnen. Hänsyn måste tas till att godset, containrarna eller varorna omlastas när de lastas av från fartyget till hamnen enkom för att lastas på ett annat fartyg,

Ändringsförslag  58

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wc (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	wc) djuphavsrutt: fartygsrutter som förbinder två eller fler kontinenter och som regelbundet trafikeras av fartyg som reser mer än 3 000 km och som kan genomföra omlastningar vid vilken hamn som helst längs rutten,

Ändringsförslag  59

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wd (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	wd) omlastning: en handling genom vilken någon last, någon container eller något gods lastas av från fartyget till hamnen enkom för att lastas på ett annat fartyg,

Ändringsförslag  60

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led we (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	we) angränsande tredjeland: ett tredjeland som genom ett havsområde är förbundet med en EU-medlemsstat eller som angränsar till en EU-medlemsstat.

Ändringsförslag  61

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wf (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	wf) resa: en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn och som har till syfte att transportera passagerare eller last i kommersiellt syfte,

Ändringsförslag  62

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Artikel 3e ska ersättas med följande:
	Artikel 3e
	Tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer för tankning av hållbara flygbränslen
	”1. Från och med den [dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska det totala antal utsläppsrätter som avses i artikel 3c.5a tilldelas gratis för tankning av hållbara flygbränslen i enlighet med vad som rapporterats till Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet med stöd av artiklarna 7, 8 och 9 i förordning (EU) 2021/0205 [ReFuelEU-förordningen].
	2.  Varje luftfartygsoperatör får ansöka om tilldelning av utsläppsrätter som ska tilldelas gratis för varje år till och med 2040 baserat på tankning av de bränslen som avses i punkt 1 från och med den [dagen för detta direktivs ikraftträdande].
	(a) För varje typ av hållbart flygbränsle som rapporteras ska luftfartygsoperatören få lika många utsläppsrätter som luftfartygsoperatören hade varit tvungen att överlämna för samma mängd fossilt flygbränsle, utgående från de multiplikatorer som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3 i denna artikel. Antalet utsläppsrätter ska stå i proportion till de totala växthusgasutsläpp som sparas utifrån behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001 och de genomförandeakter som avses i artikel 14.1 i utsläppshandelsdirektivet, varvid hänsyn ska tas till det genomsnittliga marknadspriset för varje typ av hållbart flygbränsle som rapporterats.
	(b) Under en övergångsperiod fram till dess att de genomförandeakter som avses i artikel 14.1 träder i kraft ska förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung räknas som utsläppsfria för de luftfartygsoperatörer som använder dem.
	3. Kommissionen ska årligen offentliggöra kostnadsskillnaden mellan flygfotogen och typer av hållbara flygbränslen, på grundval av den rapport som offentliggörs enligt artikel 12 i förordning 2021/0205 [ReFuelEU-förordningen]. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på den mängd utsläppsrätter per år som ska tilldelas gratis i enlighet med artikel 3c.5a, multiplikatorn per typ av hållbart flygbränsle och de närmare villkoren för tilldelningen.
	4. Det antal gratis utsläppsrätter som avses i artikel 3c.5a bör bibehållas efter 2040, såvida inte kommissionen, efter en konsekvensbedömning, fastställer och motiverar något annat för Europaparlamentet och rådet, på grundval att hållbara flygbränslen uppenbart vunnit insteg på marknaden.”.

Ändringsförslag  63

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3g – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.	1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Om avståndet mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför en medlemsstats jurisdiktion är mindre än [xxx] sjömil [kommissionen ska beräkna det lämpliga antalet sjömil] ska, om inte annat följer av en konsekvensbedömning där det ställs upp en förteckning över anlöp av omlastningshamnar i angränsande tredjeländer, etthundra procent (100 %) av utsläppen, såväl från fartyg som avseglar från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och anlöper en hamn utanför en medlemsstats jurisdiktion, också omlastningshamnar, som från fartyg som avseglar från en hamn utanför en medlemsstats jurisdiktion och anlöper en hamn under en medlemsstats jurisdiktion omfattas av både tilldelningen av utsläppsrätter och kravet på överlämnande av utsläppsrätter.

Ändringsförslag  64

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3g – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Kommissionen ska sträva efter att inrätta en global marknadsbaserad åtgärd i partnerskap med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att
	- omfatta 100 % av koldioxidutsläppen från fartyg som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och anlöper en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion,
	- utvidga EU:s utsläppshandelssystem för sjöfarten till att omfatta hundra procent (100 %) av utsläppen såväl från fartyg som utför resor med avseglingshamn under en medlemsstats jurisdiktion och anlöpshamn utanför medlemsstaternas jurisdiktion som från fartyg som utför resor med avseglingshamn utanför medlemsstaternas jurisdiktion och anlöpshamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Ändringsförslag  65

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3g – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Genom undantag från artiklarna 3g och 3ga ska medlemsstaterna inte vidta åtgärder mot rederier när det gäller utsläpp från fartyg som utför resor mellan en ö och fastlandet eller mellan öar inom samma öregion eller öområde eller till och från hamnar belägna i något av de yttersta randområdena, mellan två hamnar belägna i olika yttersta randområden och mellan en hamn belägen i något av de yttersta randområdena och en hamn belägen i samma medlemsstat eller någon annan EU-medlemsstat. Efter en rapport till Europaparlamentet och rådet om de möjliga konsekvenserna av att tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem utvidgas till sjötransporter till och från de yttersta randområdena ska kommissionen utvärdera huruvida det är motiverat att avskaffa detta undantag och, vid behov, lämna in ett ändringsförslag om detta.

Ändringsförslag  66

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Rederier ska vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter i enlighet med följande tidsplan:	Rederier ska vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter utgående från den andel/de procentandelar av utsläpp från fartyg som avses i artikel 3g i enlighet med följande tidsplan:

Ändringsförslag  67

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) 20 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2023,	(a) 25 % av de verifierade utsläpp som rapporterats för det första året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft,

Ändringsförslag  68

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) 45 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2024,	(b) 50 % av de verifierade utsläpp som rapporterats för det andra året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft,

Ändringsförslag  69

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) 70 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2025,	(c) 75 % av de verifierade utsläpp som rapporterats för det tredje året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft,

Ändringsförslag  70

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) 100 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2026 och varje år därefter.	(d) 100 % av de verifierade utsläpp som rapporterats för det fjärde året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft,

Ändringsförslag  71

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om färre utsläppsrätter överlämnas jämfört med de verifierade utsläppen från sjötransporter för åren 2023, 2024 och 2025 ska, så snart skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter har fastställts för varje år, en motsvarande kvantitet utsläppsrätter annulleras i stället för auktioneras ut i enlighet med artikel 10.	Minst 30 % av utsläppsrätterna för sjöfart i EU:s system för utsläppshandel ska av medlemsstaterna tillhandahållas gratis till rederier som bedriver handel på djuphavsrutter för de fartyg som utför minst 40 % av omlastningen vid ett anlöp i någon av unionens hamnar, förutsatt att fartyg som trafikerar dessa rutter inte börjar använda alternativa rutter som innebär kringgående och att de kan uppvisa hög effektivitet i enlighet med en mätbar parameter för miljöprestanda. Sådana rutter ska föras upp på en förteckning och årligen omprövas av kommissionen.

Ändringsförslag  72

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gaa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gaa
	1. Ett rederi ska få gratis tilldelning av utsläppsrätter
	(a) i proportion till sin användning av biodrivmedel, biogas, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen, såvida användningen verifierats genom ett system som erkänns av kommissionen i enlighet med artikel 30.5 och 30.6 i direktiv (EU) 2018/2001,
	(b) till och med den 31 december 2030, för fartyg som drivs med kondenserad naturgas [och alternativa fossila bränslen under en övergångsfas enligt definitionen i artikel 2 i [förordning ReFuelMaritime]], för 50 % av de utsläppsrätter som rederiet är skyldigt att överlämna för dessa fartyg. 1a. Till och med den 31 december 2030 ska ett rederi få använda internationella reduktionsenheter för att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 12, i en utsträckning motsvarande högst 6 % av sina verifierade utsläpp under perioden 2023 till 2030, om de officiellt kan bevisa att de har fått dessa reduktionsenheter genom att delta i projekt för utfasning av fossila bränslen i de regioner i EU där de bedriver sjöfart.
	2. För vart och ett av de olika bränslen som anges i punkt 1 ska antalet utsläppsrätter som tilldelas motsvara det antal utsläppsrätter som rederiet skulle ha behövt överlämna för samma mängd konventionellt bränsle, utgående från de multiplikatorer som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3 i denna artikel.
	3. Kommissionen ska årligen offentliggöra kostnadsskillnaden mellan de olika typer av bränsle som används inom sjöfarten. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på den mängd utsläppsrätter per år som ska tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, multiplikatorn per typ av hållbart koldioxidsnålt bränsle enligt definitionen i förordning xxx/xxx [ReFuel Maritime] och de närmare villkoren för tilldelningen.
	4. Rederier ska inte få några gratis utsläppsrätter för användning av biodrivmedel och biogas som inte uppfyller de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001.
	5. Senast den 1 januari 2030 ska de multiplikatorer som avses i punkt 3 a och b ses över och anpassas efter marknadens och teknikens utveckling.
	6. Senast den 1 januari 2029 ska kommissionen bedöma huruvida den utfasning av gratis utsläppsrätter vilken avses i punkt 1 b och den användning av internationella reduktionsenheter vilken avses i punkt 1 a ska förlängas efter den 31 december 2030, efter att ha gjort en omfattande analys där hänsyn har tagits till bästa tillgängliga teknik.

Ändringsförslag  73

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gab (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3ga b
	Till och med den 31 december 2030 ska fartyg som används för import av kondenserad naturgas få 100 % av sina utsläppsrätter gratis. Senast den 1 januari 2029 ska kommissionen bedöma huruvida utfasningen av denna gratis tilldelning bör senareläggas till efter 2030. En sådan bedömning ska baseras på en metod med bästa tillgängliga teknik och på en bedömning av försörjningstrygghet och rimliga kostnader vid gasanskaffning.

Ändringsförslag  74

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gd – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) före den 1 februari 2024 offentliggöra en förteckning över rederier som utförde sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som omfattades av det tillämpningsområde som anges i artikel 3g den, eller med verkan från och med den, 1 januari 2023, med angivande av den administrerande myndigheten för varje rederi i enlighet med punkt 1, och	(a) före den 1 februari det andra året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft offentliggöra en förteckning över rederier som utförde sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som omfattades av det tillämpningsområde som anges i artikel 3g den, eller med verkan från och med den, 1 januari det första året efter 18 månader efter att detta direktiv har trätt i kraft, med angivande av den administrerande myndigheten för varje rederi i enlighet med punkt 1, och

Ändringsförslag  75

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gda (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3gda
	1. Kommissionen ska genom en lagstiftningsakt föreslå en särskild fond för omställning inom sjöfarten (sjöfartsfonden) för att stödja och påskynda projekt, investeringar, innovationer och första industriella tillämpningar som underlättar utfasningen av fossila bränslen i EU:s sjöfartssektor, också inom närsjöfarten och i hamnarna.
	2. Sjöfartsfonden ska  vara en integrerad del av EU:s budget och ska i sin helhet budgeteras inom taken i den fleråriga budgetramen. Budgetanslaget till detta program ska motsvara 75 % av de förväntade intäkterna från auktionering av utsläppsrätter för sjöfarten. Fonden ska drivas under delad förvaltning med medlemsstaterna, enligt vad som fastställs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060.
	3. Den särskilda sjöfartsfonden ska stödja övergången till en energieffektiv och klimattålig sjöfartssektor inom EU, genom stöd till utveckling av innovativ teknik för att utfasningen av fossila bränslen inom sektorn, produktion av hållbara alternativa bränslen enligt definitionen i förordningen (EU) XXX/XXX om användning av hållbara, förnybara, koldioxidsnåla och utsläppsfria bränslen för sjötransport, inbegripet system för insamling av råvaror för alternativa bränslen, investeringar i forskning och utveckling och de första industriella tillämpningarna av teknik och utformningar som minskar utsläppen av växthusgaser, också från fartygen, samt främjande av en förnyelse av fartygen inom EU:s hela varvsindustri, jämte forskning om nya motorer och ny teknik samt hamninfrastruktur.
	4. Fondintäkterna ska bidra till skydd, återställande och bättre förvaltning av marina ekosystem som påverkas av den globala uppvärmningen, exempelvis marina skyddsområden och till att främja en sektorsövergripande hållbar blå ekonomi, till exempel förnybar havsenergi.
	5. När medel från fonden anslås till en viss medlemsstat ska hänsyn tas dels till vilka konsekvenser förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG kan få för sektorn, dels till projektets innovationspotential och till vilka investeringar som gjorts för att uppnå de mål som fastställs i detta förslag till direktiv.
	6. Sjöfartsfonden ska inte få sina medel genom omfördelning från andra av EU:s strategier, fonder eller program.
	7. Alla investeringar som stöds av fonden ska offentliggöras och vara förenliga med syftena med detta direktiv.
	8. Sjöfartsfonden ska föregå med gott exempel och kommissionen ska, i samverkan med  medlemsstaterna, upprätthålla en öppen dialog med IMO för att vi ska få en fond på global nivå för att ta itu med utfasningen av fossila bränslen ur sjöfartssektorn världen över.

Ändringsförslag  76

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.	1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter för att säkerställa och stimulera en global strategi. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen, vid behov efter samråd med det vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv i syfte att anpassa EU:s lagstiftning efter de åtgärder som har vidtagits på global nivå.

Ändringsförslag  77

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska övervaka genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra sådant undvikande agerande.”	2. Kommissionen ska, genom årliga rapporter med analyser av marknadssnedvridningar och eventuella försämringar vad gäller lika villkor inom sjöfartssektorn, övervaka och utvärdera genomförandet av detta kapitel, eventuella trender och konsekvenser när det gäller bland annat konkurrenskraften i EU:s sjöfartssektor och företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. I denna trendanalys ska kommissionen bland annat analysera förändringar när det gäller omlastningsanlöp av hamnar i unionen, antalet resor från angränsande hamnar och hamnanlöp från feederfartyg samt övergripande förändringar av trafiken i unionens hamnar. I detta sammanhang ska kommissionen analysera och överväga ett eventuellt inkluderande av fartyg över 400 GT och offshore-försörjningsfartyg. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra eventuella negativa konsekvenser.
	Vid övervakningen av genomförandet av detta kapitel i enlighet med första stycket ska kommissionen dessutom övervaka eventuella problem som uppstår till följd av att ett fartygs efterlevnad av direktiv (EU) 2003/87/EG och förordning (EU) 2015/757 är ett delat ansvar mellan den driftsansvarige och den registrerade ägaren, och vid behov föreslå åtgärder för att åtgärda kryphål.

Ändringsförslag  78

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen, i nära samarbete med berörda parter, på grundval av verkliga data bedöma konkurrenskraften för unionen och dess sjöfartssektor, dess hamnar och berörda havs- och kustregioner och öar, koldioxidläckaget från dem och verksamhetsförluster i dem, inbegripet vilka konsekvenser dessa bestämmelser kan komma att få och vilka risker de kan vara förenade med när det gäller skatteundandragande, utlokalisering av anlöp och hamnverksamhet till hamnar utanför EU samt förbindelser mellan Europas hamnar, med hjälp av en omfattande konsekvensbedömning av 55 % -paketet. Inom ramen för samma rapport ska kommissionen också undersöka förändringar på arbetsmarknaden, fraktsatser, hushållens köpkraft och avbrott i försörjningskedjan. På grundval av konsekvensbedömningen ska kommissionen utveckla lämpliga stödmekanismer och fastställa om det är motiverat med en översyn av detta direktiv och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för detta ändamål i syfte att uppnå en global minskning av växthusgasutsläppen och bevara lika villkor. Växthusgasutsläppen från sjöfartssektorn har ökat och förväntas öka ytterligare, och därför bör anpassningen till en marknadsbaserad åtgärd som utvecklats inom IMO noggrant undersökas som ett sätt att uppnå EU:s mål om minskade växthusgasutsläpp och klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med klimatlagen samt för att ta itu med potentiella negativa effekter.

Ändringsförslag  79

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. År 202X (ett år efter den första infasningen av utsläppshandelssystemet för sjöfarten) ska kommissionen ta fram en rapport om hur import- och exportkostnaderna har utvecklats i form av indirekta kostnader för sjötransporter för EU:s produktion. På grundval av denna rapport ska kommissionen föreslå att medlemsstaterna antar ekonomiska åtgärder i enlighet med artikel 10a.6 andra och fjärde styckena till förmån för sektorer eller delsektorer där verklig risk för koldioxidläckage föreligger till följd av faktiska indirekta kostnader föranledda av de ytterligare transportkostnader som överförs till fraktsatserna i samband med import eller export av produkter, prekursorer, råmaterial och råvaror. Dessa ekonomiska åtgärder ska vara förenliga med bestämmelserna för statligt stöd och får i synnerhet inte leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Ändringsförslag  80

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 6 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande de sammanlagda utsläppen från anläggningen under varje kalenderår, efter kontroll i enlighet med artikel 15, inom fyra månader efter det ifrågavarande kalenderårets slut.”	(e) Skyldighet att varje kalenderår överlämna utsläppsrätter i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, efter kontroll i enlighet med artiklarna 3gc och 15, inom fyra månader efter det ifrågavarande kalenderårets slut.

Ändringsförslag  81

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter minskas med [-- miljoner utsläppsrätter (fastställs beroende på året för ikraftträdandet)]. Samma år ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter  ökas med 79 miljoner utsläppsrätter för sjötransporter. Med början under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska den linjära faktorn vara 4,2 %. Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av den ändring ska infogas].	Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas med [ett antal som motsvarar tillämpningsområdet på sjötransportverksamhet enligt vad som fastställs i artikel 3g i direktiv 2003/87/EG] utsläppsrätter för sjötransporter. Med början under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska den linjära faktorn vara 4,2 %. Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av denna ändring ska infogas].

Ändringsförslag  82

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
1. Från och med 2019 ska medlemsstaterna auktionera ut alla utsläppsrätter som inte tilldelas gratis i enlighet med artiklarna 10a och 10c i det här direktivet och som inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som upprättas genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 (nedan kallad reserven för marknadsstabilitet) eller annulleras i enlighet med artikel 12.4 i det här direktivet.	1. Från och med 2019 ska medlemsstaterna auktionera ut alla utsläppsrätter som inte tilldelas gratis i enlighet med artiklarna 10a och 10c i det här direktivet och som inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som upprättas genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 (nedan kallad reserven för marknadsstabilitet) eller annulleras i enlighet med artikel 12.4 i det här direktivet.
________	________
2 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1 ).	2 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1 ).

 

Ändringsförslag  83

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom ska 2,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb.”	”Dessutom ska 4 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 samt motsvarigheten till 1,5 % av den totala mängden utsläppsrätter från det antal utsläppsrätter som överstiger 400 miljoner och i reserven för marknadsstabilitet avsatts för moderniseringsfonden auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb. Dessutom ska motsvarigheten till 1,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 från det antal utsläppsrätter som överstiger 400 miljoner och i reserven för marknadsstabilitet avsatts för innovationsfonden göras tillgängliga för den innovationsfond som inrättats enligt artikel 10a.8. Moderniseringsfonden och innovationsfonden får inte ytterligare utökas genom omfördelning av resurser från EU:s politik eller några andra fonder eller program.

Ändringsförslag  84

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:	3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget och de inkomster som överförs till sjöfartsfonden i enlighet med artikel 3gd a. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:

Ändringsförslag  85

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) I punkt 3 ska följande led aa införas efter led a:
	”(aa) Att underlätta den gröna omställningen genom att auktionsintäkterna återinvesteras i de sektorer de härrör från för att åstadkomma innovation och teknisk utveckling, hjälpa till med första tillämpningar inom branschen, utveckla ytterligare stödmekanismer och skapa nödvändig infrastruktur.”.

Ändringsförslag  86

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led bb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led f

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(ba) Punkt 3 f ska ändras på följande sätt:
(f) Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt.	Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt, särskilt utvecklingen av person- och godstransporter på järnväg, multimodala projekt av typ flyg– järnväg inom TEN-T-nätet och järnvägsförbindelser i syfte att minska antalet kortdistansflygningar, där så är möjligt, multimodala hamnar.”

Ändringsförslag  87

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led h

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, inbegripet genom minskning av snedvridande skatter.”	h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör dels hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, dels små och medelstora företag och mikroföretag, inbegripet genom minskning av snedvridande skatter.”

Ändringsförslag  88

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende tidsschema, administration och andra aspekter av auktionsförfarandet, inbegripet metoderna för överföring av en andel av intäkterna till unionens budget, för att säkerställa att det sker på ett transparent, tydligt, harmoniserat och icke-diskriminerande sätt.”	4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende tidsschema, administration och andra aspekter av auktionsförfarandet, inbegripet metoderna för överföring av en andel av intäkterna till unionens budget och sjöfartsfonden, för att säkerställa att det sker på ett transparent, tydligt, harmoniserat och icke-diskriminerande sätt.

Ändringsförslag  89

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1a. Gratis tilldelning ska inte beviljas produktion av de produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] från och med den dag då mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna börjar tillämpas.	1a. Gratis tilldelning ska inte beviljas produktion av de produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] från och med den dag då mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna har visat sig helt och hållet kunna utjämna koldioxidkostnaderna mellan importerade och inhemska produkter, vilket ska rapporteras av kommissionen före utgången av den övergångsperiod under vilken detta nya styrmedel för förhindrande av koldioxidläckage ska införas med stöd av artikel 30.2 i [CBAM-förordningen].
	Förbudet i första stycket mot gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska inte tillämpas på någon del av produktionen av dessa produkter som exporteras till tredjeländer som inte har någon mekanism för koldioxidprissättning som liknar eller motsvarar EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag  90

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
8. 365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a, ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden). Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.	8. 365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a, ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer, möjliggöra utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden). Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.

Ändringsförslag  91

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker på geografiskt spridda platser. på geografiskt spridda platser. Innovationsfonden får också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och för produktion av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart, järnvägs- och vägtransporter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i koldioxidsnåla tekniker och processer, CCU, CCS, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.	Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilaga I, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter och processer som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa tekniker för hållbar förnybar utsläppssnål till utsläppsfri energi och energilagringstekniker på geografiskt spridda platser. Innovationsfonden ska också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur, även tanknings- och laddningsinfrastruktur i hamnar, anslutning till elnätet och till annan energiinfrastruktur, och den första industriella tillämpningen, för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och för produktion av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart och vägtransporter, samt vidareutvecklingen av järnvägssystemet och den lokala kollektivtrafiken för förvaltningen av både den fysiska och digitala infrastrukturen och fordonsparkerna och verka för en trafikomställning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i koldioxidsnåla tekniker och processer, CCU, CCS, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.

Ändringsförslag  92

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Innovationsfonden ska dessutom stödja åtgärder för främjande av övergången till en energieffektiv och klimattålig sjöfart inom EU, genom stöd till ibruktagandet av hållbara alternativa och koldioxidsnåla bränslen samt till utveckling av innovativ och utsläppsfri teknik och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sektorn.

Ändringsförslag  93

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 4a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Stödet från innovationsfonden bör vara jämnt geografiskt fördelat inom de sektorer som omfattas, med beaktande av sektorsspecifika omständigheter och investeringsbehov.

Ändringsförslag  94

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	I samband med innovationsfondsfinansierade projekt ska kunskaper i mån av möjlighet delas med andra EU-baserade projekt och forskare som har ett legitimt intresse därav. Villkoren för kunskapsdelningen ska fastställas av kommissionen i ansökningsomgångar.

Ändringsförslag  95

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energiproduktionsanläggningar som använder fossila bränslen.”	De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given(*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119(**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Moderniseringsfonden ska ge stöd till övergångsbränslen och övergångsteknik, hållbara förnybara bränslen och förnybar teknik samt utsläppsfria bränslen och tekniker. ”

Ändringsförslag  96

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) produktion och användning av elektricitet från förnybara energikällor,	(a) produktion och användning av elektricitet från förnybara energikällor och från koldioxidsnåla bränslen och utsläppsfria bränslen som ersätter ett mer koldioxidintensivt system,

Ändringsförslag  97

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning,	(b) förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning samt användning för samma ändamål av koldioxidsnåla bränslen och utsläppsfria bränslen som ersätter ett mer koldioxidintensivt system,

Ändringsförslag  98

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa) investeringar i utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.

Ändringsförslag  99

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led -a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(-a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
1. Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan (a) personer inom unionen,	” 1. Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan (a) reglerade enheter inom unionen,
(b) personer inom unionen och personer i tredje land, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv.	(b) reglerade enheter inom unionen och personer i tredjeländer, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv,
	(c) reglerade enheter inom unionen och finansförmedlare som agerar för reglerade enheters räkning inom unionen.

Ändringsförslag  100

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – led c och styckena 1a (nytt) och 1b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) varje rederi överlämnar ett antal utsläppsrätter som motsvarar dess totala utsläpp under det föregående kalenderåret, verifierade i enlighet med artikel 3gc.	(c) varje rederi överlämnar ett antal utsläppsrätter som motsvarar dess totala utsläpp under det föregående kalenderåret, verifierade i enlighet med artiklarna 3gc och 3ga.
	Rederier får överlämna färre utsläppsrätter på grundval av
	– att fartyg är isklassade eller bedriver issjöfart eller bådadera.
	Kommissionen ska senast den 31 december 2023 [året före det första rapporteringsåret enligt artikel 3ga] anta en delegerad akt enligt artikel 23 för att komplettera detta direktiv när det gäller metoden för överlämnande av ett anpassat antal utsläppsrätter för isklassade fartyg, inbegripet
	– metoden för att beräkna och fastställa anpassningarna av de utsläppsrätter som ska överlämnas årligen, på grundval av tekniska egenskaper som genomgående ökar utsläppen från isklassade fartyg under färd och eventuella ytterligare ökade utsläpp till följd av issjöfart, och
	– motsvarande krav på rederier som vill överlämna färre utsläppsrätter på grundval av fartygs isklass eller issjöfart eller båda.

Ändringsförslag  101

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstater, administrerande medlemsstater och administrerande myndigheter för ett rederi ska säkerställa att utsläppsrätter som överlämnas i enlighet med första stycket därefter annulleras.”	Medlemsstater, administrerande medlemsstater och administrerande myndigheter för ett rederi ska säkerställa att utsläppsrätter som överlämnas i enlighet med första och andra styckena därefter annulleras.”

Ändringsförslag  102

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led ea (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 4

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(ea) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:
4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att utsläppsrätter annulleras när som helst på innehavarens begäran. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder får medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år som föregår stängning. Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.	”4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att utsläppsrätter annulleras när som helst på begäran av den reglerade enhet som innehar dem. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder får medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år som föregår stängning. Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.

Ändringsförslag  103

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 16

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”Dessa genomförandeakter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks.”	”Dessa genomförandeakter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks. De ska också ange hur utsläpp från källa till tank från förnybara och koldioxidsnåla bränslen ska beaktas.”

Ändringsförslag  104

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 19 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	”(19a) Artikel 19.2 ska ersättas med följande:
2. Alla personer har rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje person till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.	”2. Utan att det påverkar punkt 5 har, förutom de centrala och nationella administrativa plattformskontona, endast reglerade enheter med tidigare, nuvarande eller förutsägbara framtida skyldigheter att uppfylla kraven enligt utsläppshandelssystemet, rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje enhet till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.

Ändringsförslag  105

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 19 – punkt 2a (ny)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(19b) I artikel 19 ska följande punkt införas efter punkt 2:
	”2a. Reglerade enheter med totala årliga utsläpp som understiger 25 000 ton koldioxidekvivalenter per år får uppdra åt en fysisk eller juridisk person att öppna och driva registerkonton som tillhör den reglerade enheten och utföra alla typer av transaktioner som kontot har rätt till, på uppdrag av den reglerade enheten. Ansvaret för fullgörandet förblir hos den reglerade enheten. När uppdraget ges till den fysiska eller juridiska personen ska den reglerade enheten se till att uppdragstagaren inte har någon intressekonflikt med enheten och behöriga myndigheter, nationella administratörer, kontrollörer eller andra organ som omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.”.

Ändringsförslag  106

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 23 – punkt 3

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3d.3, 10.4, 10a.1 och 10a.8, 10b.5, 19.3, 22, 24.3, 24a.1, 25a.1 och 28c får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.	3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3d.3, 3e, 10.4, 10a.1 och 10a.8, 10b.5, 12.7 tredje stycket, 19.3, 22, 24.3, 24a.1, 25a.1 och 28c får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag  107

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19d (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29b (ny)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(19d) Följande artikel 29b ska införas efter artikel 29a:
	”Artikel 29b
	Mekanism för begränsning av prisvolatiliteten på kort sikt
	Om det genomsnittliga priset på utsläppsrätter vid de auktioner som genomförs i enlighet med den akt som antagits enligt artikel 10.4, under mer än fyra på varandra följande veckor är mer än 15 % högre än genomsnittspriset på utsläppsrätter under de fyra föregående på varandra följande veckorna vid auktioner av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel, ska kommissionen skyndsamt anta ett beslut om att frigöra x miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.7 i beslut (EU) 2015/1814. Kommissionen ska tre månader efter beslutet enligt denna artikel anmäla de totala effekterna på EU:s koldioxidpris, marknadsaktörer och reserven för marknadsstabilitet. Denna rapport kommer att offentliggöras och göras tillgänglig för allmänheten.”.

Ändringsförslag  108

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19e (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29c (ny)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(19e) Följande artikel 29c ska införas efter artikel 29a:
	”Artikel 29c
	Tillfälligt virtuellt tak
	Om det genomsnittliga priset på utsläppsrätter vid de auktioner som genomförs i enlighet med den akt som antagits enligt artikel 10.4, under mer än fyra på varandra följande veckor är dubbelt högre än genomsnittspriset under 2021 eller tredubbelt högre än genomsnittspriset under 2020 ska kommissionen till och med (infoga datum, det vill säga den 31 december 2025) anta ett beslut om att frigöra tillräckligt med utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.7 i beslut (EU) 2015/1814 till stöd för den nuvarande mekanismen för skydd mot koldioxidläckage. ”.

Ändringsförslag  109

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

”KAPITEL IVa

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Följande kapitel IVa ska införas efter artikel 30:	utgår
[...]	(hela punkt 21 om kapitel IVa utgår.)

Ändringsförslag  110

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 31-a (ny)

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(21a) Följande artikel 31-a ska införas i kapitel V före artikel 31:
	”Artikel 31-a
	Kommissionen ska fortlöpande se över detta direktiv med avseende på förenkling av lagstiftningen [och inbegripa den kombinerade och kumulativa effekten av 55 %-paketet] och vid behov föreslå ändringar av detta direktiv. Kommissionen och de behöriga myndigheterna ska kontinuerligt anpassa sig till de bästa metoderna för att tillämpa administrativa förfaranden och vidta alla åtgärder för att förenkla tillämpningen av detta direktiv, och hålla den administrativa bördan till ett minimum.”

Ändringsförslag  111

 

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 22

Direktiv 2003/87/EG

Bilagor

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Bilagorna I, IIb IV och V till direktiv 2003/87/EG ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv, och bilagorna III, IIIa och IIIb ska införas i direktiv 2003/87/EG i enlighet med bilaga I till detta direktiv.	(22) Bilagorna I, IIb, IV och V till direktiv 2003/87/EG ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

Ändringsförslag  112

 

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 1 – led c

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 833 miljoner och 1 096 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 833 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 1 096 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030.	5. Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 833 miljoner och 1 096 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 833 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 juli det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 1 096 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 juli det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030 om det genomsnittliga priset på utsläppsrätter på den europeiska koldioxidmarknaden under föregående år varit lägre än 30 euro.
Utan att det påverkar det totala antal utsläppsrätter som ska räknas av enligt denna punkt fram till den 31 december 2030 ska de utsläppsrätter som avses i artikel 10.2 första stycket led b i direktiv 2003/87/EG inte beaktas vid fastställandet av medlemsstaternas andelar som bidrar till det totala antalet.	Utan att det påverkar det totala antal utsläppsrätter som ska räknas av enligt denna punkt fram till den 31 december 2030 ska de utsläppsrätter som avses i artikel 10.2 första stycket led b i direktiv 2003/87/EG inte beaktas vid fastställandet av medlemsstaternas andelar som bidrar till det totala antalet.

Ändringsförslag  113

 

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 1 – led c

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1 – punkt 5a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5a. Om inget annat beslutas vid den första översyn som utförts i enlighet med artikel 3 ska från och med 2023 de utsläppsrätter som ingår i reserven över 400 miljoner utsläppsrätter inte längre vara giltiga.	5a. Om inget annat beslutas vid den första översyn som utförts i enlighet med artikel 3 ska från och med 2023 de utsläppsrätter som ingår i reserven över 400 miljoner utsläppsrätter avsättas för att öka moderniseringsfonden och innovationsfonden och förhindra utlösande av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn.

Ändringsförslag  114

 

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2)  Följande artikel ska införas som artikel 1a:	utgår
”Artikel 1a
Användning av reserven för marknadsstabilitet för byggnads- och vägtransportsektorerna
[...]

Ändringsförslag  115

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led -1a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 2 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
2.  Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, eller fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt.	2.  Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt eller fartyg som används för civilskyddsändamål och sök- och räddningsinsatser.

Ändringsförslag  116

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led -1a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – led b

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(-1a) I artikel 3 ska led b ska ersättas med följande:
(b) anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå iland eller tas ombord, Följaktligen undantas uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget och/eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser.	anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå iland eller tas ombord. Följaktligen undantas vid tillämpningen av denna förordning uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen, uppehåll i en omlastningshamn i ett angränsande tredjeland och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser,

Ändringsförslag  117

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led -1b (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – leden oa (nytt) och ob (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(-1b) I artikel 3 ska följande led läggas till som led oa och ob:
	(oa) issjöfart: framförande av ett isklassat fartyg i ett havsområde innanför isgränsen.
	(ob) isgräns: gränsen vid en given tidpunkt mellan öppet hav och havsis av något slag, antingen fast is eller drivis, såsom fastställs i punkt 4.4 i Meteorologiska världsorganisationens nomenklatur för havsis från mars 2014.

Ändringsförslag  118

 

Förslag till direktiv

Artikel 4 – led 4 – led -a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 6 – punkt 4

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(-a) Punkt 4 ska ersättas med följande:
4. Övervakningsplanen kan också innehålla information om företagets isklass och/eller de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget går genom is.	”4. För rederier som strävar efter att överlämna färre utsläppsrätter på grundval av fartygs isklass eller issjöfart eller båda i enlighet med direktiv 2003/87/EG, ska övervakningsplanen också innehålla information om företagets isklass och de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget bedriver issjöfart.
	Information ska också lämnas om förfaranden för att registrera datum och tidpunkt då fartyget bedriver issjöfart och om huruvida resan görs mellan hamnar under en medlemsstats jurisdiktion, påbörjas i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion eller avslutas i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.”

Ändringsförslag  119

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 5a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 9 – punkt 1

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(5a) Artikel 9.1 ska ändras på följande sätt:
	(a) Följande led ska läggas till som led h:
	”(h) Isklass och huruvida resan innefattade issjöfart, om rederiet strävar efter att överlämna färre utsläppsrätter på den grundvalen i enlighet med direktiv 2003/87/EG. Om resan innefattat issjöfart, och om rederiet, i enlighet med direktiv 2003/87/EG, strävar efter att överlämna färre utsläppsrätter på grund därav ska information även tillhandahållas om datum, tidpunkt och plats då fartyget bedrivit issjöfart, metod som använts för att mäta förbrukning av bunkerolja, bränsleförbrukning och bränslets utsläppsfaktor för varje typ av bränsle vid issjöfart samt tillryggalagd sträcka vid issjöfart.
	(b) Sista stycket ska ersättas med följande:
Företagen kan i förekommande fall även övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is.	”Om rederiet däremot, i enlighet med direktiv 2003/87/EG, strävar efter att överlämna färre utsläppsrätter på grund av issjöfart, får det tillämpa undantaget enligt första stycket endast för de månader då fartyget inte bedriver issjöfart.”.

Ändringsförslag  120

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 5b (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 9 – punkt 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	(5b) Artikel 9.2 ska ersättas med följande:
2. Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10, ska ett företag vara undantaget från skyldigheten att övervaka den information som avses i punkt 1 i den här artikeln per resa för ett specifikt fartyg, om	”2. Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10, ska ett företag vara undantaget från skyldigheten att övervaka den information som avses i punkt 1 i den här artikeln per resa för ett specifikt fartyg, om
(a) alla fartygets resor under rapporteringsperioden antingen påbörjas eller avslutas i en hamn som är belägen inom en medlemsstats jurisdiktion, och	(a) alla fartygets resor under rapporteringsperioden antingen påbörjas eller avslutas i en hamn som är belägen inom en medlemsstats jurisdiktion, och ettdera av följande är tillämpligt
(b) fartyget enligt sin tidsplan gör över 300 resor under rapporteringsperioden.	(b) fartyget enligt sin tidsplan gör över 300 resor under rapporteringsperioden eller
	(c) företaget inte kan åberopa issjöfart som grund för att i enlighet med direktiv 2003/87/EG överlämna färre utsläppsrätter för dessa resor.

Ändringsförslag  121

 

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 6a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 10 – punkt 1 – led ka (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) I artikel 10 ska följande led ka läggas till:
	”(ka) Företagen kan i förekommande fall övervaka informationen om fartygets isklass och issjöfart. För rederier som strävar efter att överlämna färre utsläppsrätter på grundval av fartygs isklass eller issjöfart eller båda enligt direktiv 2003/87/EG, ska övervakningen skilt för sig omfatta isklassen, den sammalagda sträcka som tillryggalagts och aggregerade koldioxidutsläpp från alla resor som involverat issjöfart och total tillryggalagd sträcka vid issjöfart .”.

Ändringsförslag  122

 

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att uppfylla artiklarna 1 och 2 i detta direktiv senast den 31 december 2023. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.	1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att uppfylla detta direktiv senast den 31 december året efter det år då detta direktiv träder i kraft. De ska omedelbart överlämna texten till dessa åtgärder till kommissionen.

Ändringsförslag  123

Förslag till direktiv

Bilagan – led c

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – led c – led vii – tabellen

Kommissionens förslag
”Sjötransporter	Växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2015/757”
Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare eller gods i kommersiellt syfte
Ändringsförslag
”Sjötransporter	Växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2015/757”
Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare eller gods i kommersiellt syfte
I denna verksamhet ska inte följande ingå:
(a) Resor som görs inom ramen för avtal om allmän trafik eller som omfattas av allmän trafikplikt i enlighet med förordning (EEG) nr 3577/92.
(b) Resor på rutter till och/eller från de yttersta randområdena, i den form dessa definierats i artikel 299.2 i fördraget och resor inom dessa områden.
(c) Resor på rutter mellan en ö och fastlandet och mellan öar i samma öregion eller öområde.
(d) Resor som utförs av ett fartyg med en sammanlagd årlig utsläppsmängd som är mindre än 10 000 ton per år.
(e) Humanitära resor.
(f) Sök- och räddningsinsatser eller delar av vanliga resor med fartyg där man måste utföra sådana insatser.
(g) Force majeure för hela resan eller en del av den.

Ändringsförslag  124

 

Förslag till direktiv

Bilagan – led a

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer, samt anläggningar från vilka mer än 95 % av de totala växthusgasutsläppen utgörs av utsläpp från förbränning av biomassa som uppfyller kriterierna i artikel 14, omfattas inte av detta direktiv .	1. Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och experiment med nya produkter och processer omfattas inte av detta direktiv.

Ändringsförslag  125

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 2

Direktiv 2003/87/EG

Bilagorna III, III a, III b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Följande bilagor ska införas som bilagorna III, IIIa och IIIb till direktiv 2003/87/EG:	utgår
[...]	(hela led 2 och motsvarande bilagor utgår.)

Ändringsförslag  126

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 3 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga IV – del C

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Följande del C ska läggas till:	utgår
“DEL C — Övervakning och rapportering av utsläpp från verksamhet som avses i bilaga III
[…]

Ändringsförslag  127

 

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 4

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga V – del C

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I bilaga V till direktiv 2003/87/EU ska följande läggas till som del C:	utgår
“DEL C — Verifiering av utsläpp för verksamhet som avses i bilaga III
[...]

 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, och beslut 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem, och förordning (EU) 2015/757
Referensnummer	COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	TRAN 13.9.2021
Föredragande av yttrande  Utnämning	Andrey Novakov 29.10.2021
Behandling i utskott	7.2.2022	19.4.2022
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Erik Bergkvist, Izaskun Bilbao Barandica, Paolo Borchia, Karolin Braunsberger-Reinhold, Marco Campomenosi, Massimo Casanova, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Carlo Fidanza, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Vera Tax, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Henna Virkkunen, Petar Vitanov, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Leila Chaibi, Clare Daly, Pär Holmgren

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30	+
ECR	Carlo Fidanza, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
ID	Paolo Borchia, Marco Campomenosi, Massimo Casanova, Julie Lechanteux, Philippe Olivier
PPE	Magdalena Adamowicz, Karolin Braunsberger-Reinhold, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo
Renew	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Dominique Riquet
S&D	Andris Ameriks, Isabel García Muñoz

 

8	-
ECR	Peter Lundgren
S&D	Vera Tax
The Left	Leila Chaibi, Clare Daly
Verts/ALE	Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Pär Holmgren, Tilly Metz

 

10	0
NI	Mario Furore
Renew	Jan-Christoph Oetjen
S&D	Erik Bergkvist, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Bogusław Liberadzki, Rovana Plumb, István Ujhelyi, Petar Vitanov
The Left	Elena Kountoura

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757
Referensnummer	COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)
Framläggande för parlamentet	14.7.2021
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 13.9.2021
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	DEVE 11.11.2021	BUDG 13.9.2021	ITRE 13.9.2021	TRAN 13.9.2021
Associerade utskott  Tillkännagivande i kammaren	BUDG 11.11.2021	ITRE 11.11.2021
Föredragande  Utnämning	Peter Liese 17.9.2021
Behandling i utskott	9.9.2021	10.2.2022	22.3.2022
Antagande	17.5.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	62 20 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mathilde Androuët, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Hildegard Bentele, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Marian-Jean Marinescu, Fulvio Martusciello, Liudas Mažylis, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Ville Niinistö, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Nicola Procaccini, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Ivan Vilibor Sinčić, Linea Søgaard-Lidell, Maria Spyraki, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Michael Bloss, Manuel Bompard, Milan Brglez, Stelios Kympouropoulos, Manuela Ripa, Christel Schaldemose, Vincenzo Sofo, Idoia Villanueva Ruiz
Ingivande	24.5.2022

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

62	+
PPE	Traian Băsescu, Hildegard Bentele, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Stelios Kympouropoulos, Esther de Lange, Peter Liese, Liudas Mažylis, Ljudmila Novak, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Maria Spyraki, Pernille Weiss
Renew	Pascal Canfin, Andreas Glück, Martin Hojsík, Jan Huitema, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner, Michal Wiezik
S&D	Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Milan Brglez, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Cyrus Engerer, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Christel Schaldemose, Günther Sidl, Tiemo Wölken
The Left	Malin Björk, Manuel Bompard, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Idoia Villanueva Ruiz, Mick Wallace
Verts/ALE	Margrete Auken, Michael Bloss, Bas Eickhout, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus, Manuela Ripa

 

20	-
ECR	Sergio Berlato, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Nicola Procaccini, Rob Rooken, Vincenzo Sofo, Alexandr Vondra, Anna Zalewska
ID	Mathilde Androuët, Simona Baldassarre, Aurélia Beigneux, Marco Dreosto, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Silvia Sardone
NI	Edina Tóth
PPE	Marian-Jean Marinescu
S&D	Tudor Ciuhodaru

 

5	0
NI	Ivan Vilibor Sinčić
PPE	Fulvio Martusciello, Dolors Montserrat, Luisa Regimenti
S&D	Petar Vitanov

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT C 152, 6.4.2022, s. 175.
• [2] Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [3] Särskild rapport från IPCC: Mitigation Pathways Compatible with 1.5°C in the Context of Sustainable Development, https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2019/02/SR15_Chapter2_Low_Res.pdf, s. 95.
• [4] https://news.un.org/en/story/2020/11/1077712.
• [5] https://www.transportenvironment.org/wp-content/uploads/2021/12/Road-to-road-ETS-10-ETS2_SCF-criteria.pdf.
• [6] https://www.cer.be/media/press-releases/eu-emissions-trading-system-ets-cornerstone-eu-climate-policy.
• [7] https://www.unep.org/resources/adaptation-gap-report-2021, s. 29.
• [8] Se föregående not, s. 33.
• [9] Framför allt i Köpenhamnsöverenskommelsen, punkt 8.
• [10] COM(2021)0562.