BETÄNKANDE om EU och försvaret av multilateralismen

8.6.2022 - (2020/2114(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Javi López
Föredragande av yttrande (*):
Anna-Michelle Asimakopoulou, utskottet för internationell handel
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 99 KB)
• 001-001 (DOC - 70 KB)

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU och försvaret av multilateralismen

(2020/2114(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram den 28 juni 2016 av den före detta vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilaterism (JOIN(2021)0003),

– med beaktande av det gemensamma meddelandet En ny agenda mellan EU och USA för globala förändringar från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet (JOIN(2020)0022),

– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 juli 2021 om EU:s prioriteringar i FN under FN:s generalförsamlings 76:e session,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 25 mars 2020 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 (JOIN(2020)0005), särskilt dess kapitel 3 om främjandet av ett globalt system för mänskliga rättigheter och demokrati och dess underkapitel 3.1 om multilateralt samarbete, som konkretiserar EU:s engagemang för ett starkt multilateralt människorättssystem,

– med beaktande av den reviderade texten i den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket, såsom den godkänts på förhandlarnivå den 17 oktober 2019,

– med beaktande av EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2019–2024 och EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (GAP III) från den 25 november 2020,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 22 februari 2021 om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2021,

– med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport Vår gemensamma agenda från 2021,

– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om EU:s roll i främjandet av ett bredare transatlantiskt partnerskap[1],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[2],

– med beaktande av sin rekommendation av den 9 juni 2021 till rådet om FN:s generalförsamlings 75:e och 76:e session[3],

– med beaktande av EU:s strategi av den 10 december 2003 mot spridning av massförstörelsevapen och rådets slutsatser av den 17 december 2008 om Europeiska unionens nya handlingslinjer för att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och deras bärarsystem,

– med beaktande av sin rekommendation av den 21 oktober 2021 till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om de politiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Taiwan[4],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 24 januari 2022 om att ta det strategiska partnerskapet mellan EU och FN i fråga om fredsfrämjande insatser och krishantering till nästa nivå: prioriteringar för 2022–2024

– med beaktande av Parisavtalet inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som antogs den 12 december 2015,

– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

– med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning, som antogs av FN:s generalförsamling i september 2006 och som snart kommer att uppdateras,

– med beaktande av resolution 1325 (2000) från FN:s säkerhetsråd som antogs den 31 oktober 2000,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 65/276 av den 3 maj 2011 om EU:s deltagande i FN:s arbete,

– med beaktande av de fyra gemensamma uttalandena från EU och FN i FN:s generalförsamling i september 2018,

– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem[5],

– med beaktande av ramavtalet av den 29 september 2020 mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna för tillhandahållande av ömsesidigt stöd inom ramen för deras respektive uppdrag och operationer på fältet,

– med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[6],

– med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022: bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem[7],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

– med beaktande av utskottet för utskottet för utrikesfrågor (A9-0172/2022), och av följande skäl:

A. Världsordningen blir alltmer instabil, polariserad och präglad av konkurrerande agendor och politiska ställningstaganden, och det finns en ökande risk för fragmentering av regleringar och konkurrens om regleringsstandarder. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen hotas alltmer i olika regioner i världen. Människorättsförsvarare och aktivister från det civila samhället står inför allt större hot och risker på grund av sitt legitima arbete.

B. Den multilaterala ordningen byggdes för att möta och hantera vår tids utmaningar – såsom svält och extrem fattigdom, ojämlikhet, miljöförstöring, sjukdomar och ekonomiska chocker – och för att förebygga konflikter. Viktiga framsteg har gjorts, men under det senaste årtiondet har vi sett en tillbakagång på ett antal områden.

C. Det sociala kontraktet måste förnyas och förtroendet måste återskapas.

D. I september 2015 åtog sig alla länder att ha en ambitiös agenda för hur de tillsammans ska hantera de globala utmaningarna: FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

E. Multilateralismen är visserligen fortfarande det bästa organisatoriska systemet för att lösa globala utmaningar, men det har onekligen inte varit lätt att genomföra systemet på ett effektivt sätt.

F. Världen har gått in i en ny multipolär era med stor potential för turbulens, konfrontation och instabilitet. Det råder stor geopolitisk konkurrens och förekommer icke-traditionella hot och konflikter – bl.a. hybrid- och cyberattacker, hybridkrigföring och desinformation – som ofta utspelar sig långt från allmänhetens ögon, men som får betydande konsekvenser för EU:s och världens säkerhet och som vi inte kan motverka och reagera på med hjälp av lämpliga verktyg. Det finns en risk för en klyfta mellan de nuvarande globala utmaningarna och det nuvarande multilaterala systemets kapacitet att leverera effektiva och inkluderande lösningar.

G. Samtidigt ställs världsordningen i allt högre grad inför politiska problem och utmaningar som kräver åtgärder på internationell nivå, bl.a. en effektiv global politisk dialog, samarbete och konvergens av ståndpunkter i syfte att uppnå hållbara resultatinriktade lösningar, samordnade åtgärder och gemensamma standarder inom en regelbaserad ordning som kan ge effektiva resultat, i allas intresse, och främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.  Dessa standarder bör bidra till internationell fred, stabilitet och hållbar utveckling. EU står bakom internationella lagar och normer.

H. Världen har blivit mer sammankopplad, vilket gör aktörer på den internationella arenan mer beroende av varandra och utmaningar mer komplexa. De problem på flera nivåer som blir följden kräver gemensamma åtgärder, flexibla strukturer och inkludering av alla intressenter.

I. Den nuvarande multilaterala ordningen härrör från världsordningen efter 1945 som inte nödvändigtvis fullt ut avspeglar dagens värld, eftersom det inte togs ordentlig hänsyn till alla nuvarande globala aktörer när den multilaterala strukturen utformades.

J. Global politik och globala normer för vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning överges och försvagas i en tid när försäljningen av konventionella vapen ökar, vapensystemen blir mer autonoma och det görs investeringar i nya massförstörelsevapen.

K. Multilateralismen, som ett fredligt sätt att organisera förbindelserna mellan suveräna stater, utmanas allt mer, delvis beroende på ändringar i det internationella systemet, t.ex. framväxten av nya aktörer på den globala arenan och hybridhoten från dessa, spänningarna till följd av de multilaterala institutionernas karaktär och behovet av att se över institutioner som funnits i flera årtionden, den växande klyftan mellan den allmänna opinionen och institutionerna, ökningen av globaliseringsfientliga stämningar, de traditionellt dominerande geopolitiska stormakternas tillbakagång samt den efterföljande tillbakagången för globala friheter och demokrati. Covid-19-pandemin och dess aldrig tidigare skådade inverkan på världssamfundet har både förstärkt och påskyndat dessa förändringar. Vi står på randen till en ny era som hotar att undergräva mer än 70 år av framsteg och relativ fred och befästa utvecklingen mot en politik med starka ledare som strävar efter att urholka den regelbaserade världsordning som bygger på rättssäkerhet, ansvarsutkrävande, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Kombinationen av nationella populistiska impulser, skiljaktiga och skiftande mål och en avsaknad av metoder för genomförande och ansvarsutkrävande tvingar det multilaterala systemet att hantera tre sammanhängande kriser: en maktkris, en relevanskris och en legitimitetskris, som beror på bristande politisk vilja och samordning, främst i väst.

L. Multilateralismens kris kan vara ett tillfälle att återuppbygga konsensus för en världsordning som bygger på multilateralism och rättsstatsprincipen genom effektivt samarbete, solidaritet och samordning. EU bör stödja initiativ som syftar till att införliva civilsamhällets synpunkter i beslutsprocesserna i multilaterala forum som FN. EU bör förespråka att en parlamentarisk FN-församling inrättas inom FN-systemet för att öka den demokratiska karaktären, det demokratiska ansvarsutkrävandet och insynen i den globala styrningen.

M. Multilateralismen behöver återupplivas omgående för att kunna tackla denna flerdimensionella och mångfasetterade kris. Hot mot fred och säkerhet, grundläggande rättigheter och demokrati, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, miljöförstöring, katastrofriskhantering, utmaningar inom global folkhälsa, ökande protektionism, desinformation, utländsk inblandning, jämställdhet, hållbar utveckling och ökad fattigdom och ojämlikhet på global nivå är några av de akuta utmaningar som världen står inför just nu. Det är endast genom en förstärkt multilateral ordning och ett politiskt ledarskap som världssamfundet kommer att kunna finna varaktiga och hållbara svar på dessa och framtida utmaningar.

N. För att vitalisera och försvara multilateralismen måste EU bidra till att hålla multilaterala institutioner och internationella organisationer vid liv och i funktion, samtidigt som man söker ett djupare samarbete med likasinnade partner för att kämpa för sina värderingar och intressen. Dessa koalitioner kommer att variera beroende på vilka frågor som behandlas, och bör inte undergräva de befintliga institutionerna. EU bör sträva efter att bygga öppna koalitioner snarare än exklusiva klubbar. EU måste hitta nya sätt att samarbeta med länder från det globala syd och göra detta på jämställd fot med dem, som likvärdiga partner.

O. Klimatförändringarna och covid-19-pandemin har visat den globala betydelsen och det politiska företrädet av globala kollektiva nyttigheter, såsom bland annat tillgång till hälsa, ren luft och rent vatten, livsmedel och andra resurser, utbildning, teknik och cyberrymden på ett inkluderande, säkert och tillförlitligt sätt. Covid-19-pandemin har påmint oss om ett uppenbart faktum: Inför en pandemi är vår hälso- och sjukvårdskedja inte starkare än det svagaste hälso- och sjukvårdssystemet. Covid-19 är ett hot mot människor och ekonomier överallt. Tillgång till globala kollektiva nyttigheter, och politiska åtgärder som syftar till att standardisera och utöka sådan tillgång över länder och samhällen, kräver globalt samarbete om mål, gemensamma miniminormer samt aktivt stöd till de mest sårbara länderna och samhällena. Detta kräver i sin tur en effektiv multilateral agenda med fokus på globala kollektiva nyttigheter och styrningsstrukturer som stärker tillgången till sådana nyttigheter. En effektiv politisk dialog, samarbete och säkrandet av tillgången till globala kollektiva nyttigheter kan inte och får inte under några som helst omständigheter frikopplas från främjandet och skyddet av de grundläggande rättigheterna och värdigheten samt målsättningen att stärka alla människor, särskilt de mest utsatta. Covid-19-pandemin har visat på betydelsen av WHO:s arbete och WHO:s förmåga att snabbt och effektivt hantera insatserna mot pandemin. Dessutom har den belyst oroväckande förhållanden, såsom försöken till inblandning i och manipulation av WHO:s åtgärder i detta syfte.

P. Terrorismen fortsätter att utgöra ett av de allvarligaste hoten mot internationell fred och säkerhet.

Q. Auktoritära och totalitära regimer och illiberala regeringar uppträder alltmer självsäkert i multilaterala forum och internationella organisationer, bland annat genom att försöka försvaga och skriva om internationella normer, och deras starka inblandning i de berörda internationella organisationernas och multilaterala forumens förvaltnings- och beslutsprocesser kan leda till asymmetriska, mindre effektiva och partiska, politiska åtgärder, undanröja ojämlika villkor för medlemmarna i världssamfundet och till ett mycket svagare engagemang från världssamfundets sida när det gäller att försvara och främja universella värden och universella rättigheter. Individuella agendor, ensidigt handlande och brist på engagemang och stöd för multilaterala lösningar kan ytterligare undergräva multilateralismen som en grundläggande organisatorisk princip för att hantera transnationella utmaningar. I detta sammanhang är det väsentligt att bekräfta värdet av regelbaserat styre, internationellt samarbete, engagemang för grundläggande rättigheter och verkligt lika villkor för alla medlemmar i världssamfundet. Relevanta internationella organisationer och multilaterala forum kommer att vara avgörande för att uppnå dessa mål, som inte bara kommer att möjliggöra en större positiv politisk effekt på globala utmaningar utan också kommer att stävja och förebygga risken för konflikter.

R. EU bör mer än någonsin satsa på att stärka de multilaterala organisationerna som en av prioriteringarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). EU:s strategiska kompass fäster stor vikt vid internationella och multilaterala partnerskap som en av grundpelarna i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

S. Det behövs ett multilateralt samarbete mellan likasinnade partner i hanteringen av illasinnad utländsk inblandning.

T. FN:s generalsekreterares rapport ”Vår gemensamma agenda”, som lades fram för FN:s generalförsamling i september 2021 och välkomnades av generalförsamlingen i november 2021, och utarbetades genom en omfattande samrådsprocess med bland annat FN:s medlemsstater, ledande opinionsbildare, ungdomar, det civila samhället, relevanta intressenter och medlemmar ur allmänheten samt FN-systemet och dess många partner, framhåller behovet av en mer effektiv, inkluderande regel- och nätverksbaserad multilateralism i framtiden. Detta kommer att vara av största vikt för att FN-systemet och andra multilaterala forum ska kunna fortsätta att vara ett ändamålsenligt forum för globalt samråd och beslutsfattande. I detta sammanhang har EU unikt goda förutsättningar att hjälpa FN och andra relevanta internationella organisationer att driva en reformprocess och att blåsa nytt liv i deras kapacitet att leverera och knyta kontakter med relevanta intressenter, såsom ungdomar eller de samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna, även på lokal och regional nivå. I samband med detta bör EU ta tillfället i akt och på ett konstruktivt och effektivt sätt samverka med rivaliserande stormakter, samtidigt som man upprätthåller en fast hållning i fråga om grundläggande rättigheter och friheter. EU bör också främja en social och politisk modell förankrad i universella värden och sträva efter ett närmare samarbete och en närmare samordning med likasinnade länder för att stärka de universella värdenas och de grundläggande rättigheternas företräde och främja effektiva lösningar på globala utmaningar. Parlamentarisk diplomati kommer att vara en central del i stärkandet av en regelbaserad, inkluderande, nätverksbaserad och effektiv multilateralism.

U. EU och dess medlemsstater stöder fortfarande helhjärtat multilateralism, global styrning, främjande av FN:s grundläggande värden som en viktig del av EU:s yttre politik samt FN-systemets tre pelare: mänskliga rättigheter, fred och säkerhet samt utveckling.

V. EU och FN fortsätter att ha ett nära samarbete i över 170 länder för att förbättra skyddet av mänskliga rättigheter för alla, minska svält och undernäring, förebygga och övervinna kriser, bygga upp demokratiska och inkluderande samhällen, tillhandahålla samhällsviktiga tjänster, främja grön tillväxt och anständiga arbetstillfällen samt säkerställa en hållbar förvaltning av naturresurserna.

W. Parlamentets roll och verktyg på området parlamentarisk diplomati, medling och dialog kan aktivt bidra till att stärka multilateralismen.

X. Det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (finansieringsinstrumentet Europa i världen) ger, i kombination med Team Europe-strategin och strategin ”Global Gateway”, EU och dess medlemsstater en möjlighet att samla resurser på ett sätt som skapar synergier och att bättre samordna biståndet och skapa positiva effekter i EU:s yttre åtgärder, även genom multilaterala forum, med beaktande av partnerländernas behov, bland annat genom fortsatt och förstärkt samarbete med FN på plats. EU bör prioritera bistånd till länder med en historia av goda styrelseformer och ett engagemang för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Det nya finansieringsinstrumentet Europa i världen möjliggör en politisk dialog på hög nivå mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och parlamentet om programplaneringsprioriteringar. Parlamentet kan här koppla samman denna politik- och programplaneringsdialog med sin utåtriktade politiska verksamhet och sina samråd med tredjeländer, och därmed stärka EU:s förmåga att bistå och positivt påverka relevanta tredjeländer genom sina parlamentariska diplomatiska aktiviteter och sin utåtriktade verksamhet.

Y. Om EU ska stärka sin möjlighet att tala med en röst måste beslutsprocessen för utrikesfrågor förändras avsevärt. Enhälligt beslutsfattande begränsar bara EU:s förmåga att vara en stark aktör på internationell nivå. Utrikestjänsten och medlemsstaterna tillsammans bör enas om beslutsfattande med kvalificerad majoritet i utrikespolitiska frågor, eftersom det är en effektivare beslutsform.

Återuppbygga en multilateralism som är förankrad i EU:s grundläggande värden

1. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten till parlamentet och rådet om förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism. Detta meddelande bidrar mycket direkt till och främjar ytterligare diskussionen om riktningen för EU:s utrikespolitik – från dess viktiga, men mer allmänna, engagemang för effektiv multilateralism enligt definitionen i den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 till förverkligandet av behovet att kombinera värdet av och målet om effektiv multilateralism med en principgrundad pragmatism och behovet att främja och bevara EU:s intressen och värden, i enlighet med 2016 års globala strategi för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet påminner om att den bästa strategin för att försvara multilateralismen är att återuppbygga den genom att göra den mer relevant, motståndskraftig och verkningsfull.

2. Europaparlamentet stöder uttalandet i det gemensamma meddelandet att ”rådet måste använda fördragsbestämmelser som möjliggör en konstruktiv röstnedläggning och antagandet av beslut med kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken”. Parlamentet betonar behovet av att förankra omröstning med kvalificerad majoritet i utrikespolitiska frågor i framtida ändringar av EU-fördraget, vilket skulle göra det möjligt för EU att bli en mer effektiv global aktör.

3. Europaparlamentet håller med kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten om att EU måste bli mer beslutsamt när det gäller att tillvarata sina intressen och främja de universella värden som ligger till grund för unionen, och håller därför med om att EU måste försvara och stärka dessa värden, den regelbaserade ordningen och multilateralismen som ett sätt att säkerställa lika villkor för världssamfundet, tillhandahålla en plattform för inkluderande politisk dialog, samarbete och konvergens samt uppnå politiska åtgärder som stöds av världssamfundet i stort och som verkligen kan ge resultat.

4. Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att EU stärker sin verktygslåda för yttre åtgärder och diplomati med sina egna autonoma instrument, och därigenom ökar sin kapacitet att vara en global aktör och ”tala med en röst” för att bättre försvara multilateralismen, vilket bör innefatta inrättandet av en europeisk diplomatakademi, som parlamentet nyligen har efterlyst. Parlamentet upprepar sin uppmaning att inkludera ”ett nytt europeiskt Bauhaus” som ett nytt instrument i EU:s verktygslåda för yttre åtgärder och som ett användbart kulturellt och offentligt diplomatiskt verktyg, som är grundläggande för att främja en värdebaserad multilateral ordning och stärka internationella partnerskap.

5. Europaparlamentet pekar på EU:s förmåga att utarbeta mycket effektiva och inkluderande regleringsstandarder för sin inre marknad och anser att EU också bör sträva efter att främja sådana standarder inom ramen för sina yttre åtgärder, som ett paradigm och bidrag till diskussionen om effektiva globala regleringsstandarder. Parlamentet påminner om artikel 24 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det anges att medlemsstaterna ”aktivt och förbehållslöst” ska ”stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet” och ”avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller kan minska dess effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella relationerna”. Parlamentet är oroat över vissa medlemsstaters handlande, såsom genomförandet av bilaterala diplomatiska initiativ med tredjeländer, vilket kan strida mot bestämmelserna i artikel 24 i EU-fördraget.

6. Europaparlamentet anser att EU måste fortsätta agera som en ståndaktig och central försvarare av multilateralism i världen och undvika åtgärder som undergräver dessa mål. Parlamentet drar dock slutsatsen att EU måste reagera på globala krafter, såsom ökad fragmentering, utnyttjande av handeln som ett vapen samt protektionism, för att bevara sina konkurrensfördelar.

7. Europaparlamentet anser att EU bör utnyttja insatserna för att finna lösningar på globala problem, såsom klimatförändringarna, eller för att främja stabilitet och fred, som en utgångspunkt för att upprätta bredare diplomatiska förbindelser med tredjeländer med vilka dialog och samarbete om andra politiska frågor kanske inte alltid direkt kan genomföras.

8. Europaparlamentet uppmanar EU att bli mer beslutsamt och strategiskt när det gäller att hantera ökande globala hot. Parlamentet understryker att världen befinner sig vid ett vägskäl mot bakgrund av ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap och att multilaterala institutioner riskerar att domineras av icke-demokratiska regimer. Parlamentet efterlyser ett starkt, handlingsbaserat engagemang för att skydda demokratin och grundläggande rättigheter i multilaterala forum.

9. Europaparlamentet påminner om att EU endast är en observatör i nästan alla internationella organisationer och multilaterala forum, och att denna situation varken avspeglar omfattningen av för EU:s befogenheter eller de överstatliga regionala organisationernas växande betydelse i det globala beslutsfattandet. Parlamentet anser att EU:s effektivitet på den globala arenan är nära kopplad till dess status i multilaterala forum och organisationer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att samla den politiska viljan att stärka EU:s ställning i multilaterala organisationer och forum, och att uppbringa stöd från tredjeländer för en sådan statusförändring, så att EU verkligen kan leva upp till sitt åtagande att försvara multilateralismen på ett effektivt sätt.

Stärka Förenta nationerna och Europeiska unionens deltagande i dess system

10. Europaparlamentet upprepar sitt helhjärtade stöd för det reformprogram som FN:s generalsekreterare António Guterres inlett, och framhåller behovet av ytterligare framsteg, särskilt när det gäller inkluderingen av kvinnor, ungdomar och personer i sårbara situationer, samt när det gäller att öka medvetenheten om intersektionalitet i FN:s strukturer. Parlamentet betonar vikten av ett FN-system som kan fortsätta att leverera på ett effektivt sätt. Parlamentet pekar på värdet av generalsekreterarens vision för FN-systemet, ”Ett FN”, där FN:s olika organ och komponenter kopplas ihop på riktigt och fungerar tillsammans på grundval av en enda budget- och förvaltningsstruktur och därmed kan stärka uppnåendet av FN:s mål. Parlamentet pekar särskilt på den förstärkta rollen för FN:s lokala samordnare i reformen av FN:s utvecklingssystem, och anser att dessa lokala samordnare, som för närvarande är verksamma i mer än 130 länder, inte bara bör ta ledningen för att samordna genomförandet av FN-program på fältet i syfte att stärka enhetligheten i FN:s åtgärder, utan även bör ha kontakt och samråda nära med EU:s delegation i den berörda FN-medlemsstaten, för att eftersträva synergier och ömsesidig förstärkning med EU:s tematiska och geografiska program för detta land.

11. Europaparlamentet bekräftar återigen att EU och FN bör ha ett nära samarbete på högkvartersnivå och i de regioner och länder där de tillhandahåller bistånd för att utbyta analyser och anpassa den politiska planeringen och programplaneringen för att maximera inverkan på människors och planetens välbefinnande. Parlamentet påminner om att EU i högsta grad kan stärka FN-programmens räckvidd och inverkan i tredjeländer och definiera sin egen programplanering och sitt bistånd på ett samverkande sätt som också stärker inverkan, i överensstämmelse med FN:s mål. Parlamentet betonar därför värdet av nära samråd och samarbete mellan EU och FN, och uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och EU:s delegationer i tredjeländer att aktivt nå ut till och konsultera med FN om FN:s politik och programverksamhet för 2021–2027 och därefter. Parlamentet uppmanar FN att regelbundet samråda med EU vid FN:s högkvarter, men även på plats i tredjeländer.

12. Europaparlamentet anser att EU och FN bör hålla årliga toppmöten med möjlighet för FN:s generalsekreterare att samråda med rådet, kommissionen, utrikestjänsten och parlamentet. Parlamentet uppmanar FN att säkerställa en konstant närvaro av FN-samtalspartner på hög nivå i parlamentet för att främja en strukturerad och konsekvent politisk dialog och ge ökad synlighet åt FN:s insatser. Parlamentet betonar behovet av att förbättra FN:s politiska funktion och efterlyser ett starkare samspel mellan FN och regionala organisationer, vilket understrukits av FN:s generalsekreterare Guterres. Parlamentet betonar behovet av att stärka samordningen av FN-organ med internationella finansinstitut genom FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc). Parlamentet stöder FN:s generalsekreterare Guterres förslag att ge ungdomar och det civila samhället starkare röster inom FN-systemet.

13. Europaparlamentet betonar att EU, för att kunna bli en mer effektiv global partner som kan försvara den multilaterala ordningen, måste få en större kapacitet att agera kraftfullt och snabbt som en tillförlitlig säkerhetsgarant. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att grundligt bedöma, utforska och utveckla alternativ för att upprätta stående multinationella militära enheter som är permanent stationerade och tränar tillsammans.

14. Europaparlamentet uppmanar FN:s generalsekreterare att intensifiera sitt arbete med genomförandet av FN:s strategi för jämn könsfördelning som ett avgörande verktyg för att säkerställa en jämlik representation av kvinnor i FN-systemet på alla hierarkiska nivåer. Parlamentet påminner om att ingen kvinna har utnämnts till FN:s generalsekreterare sedan FN bildades 1945. Parlamentet framhåller det allmänna behovet av en rättvis representation av kvinnor och marginaliserade grupper samt ökad mångfald inom internationella organisationer. Parlamentet ger ett starkt stöd till agendan för ungdomar, fred och säkerhet och dess mål att ge unga en tydligare röst i beslutsfattandet på lokal, nationell, regional och internationell nivå.

15. Europaparlamentet anser att EU bör identifiera de FN-organ och andra multilaterala organisationer som är avgörande för att främja politisk dialog, konvergens och politiska lösningar på globala utmaningar och standardisering. EU bör fastställa tydliga mål och tydliga prioriteringar för dialog med och stöd, även budgetstöd, till sådana organ och organisationer. Parlamentet påminner i detta avseende om att EU och dess medlemsstater redan är ledande bidragsgivare till FN och många av dess byråer och program, men att detta engagemang och stöd för FN inte alltid ger utslag i ett starkare inflytande från EU, dess medlemsstater och likasinnade partner i nyckelpositioner i FN-organ i multilaterala forum, vilket är särskilt oroande i en tid då icke-demokratiska regimer, som Ryssland, visar en ökande självsäkerhet i sådana forum.

16. Europaparlamentet framhåller den ökade geopolitiska betydelsen av standarder, särskilt inom teknik, och uppmanar med kraft EU att agera strategiskt för att bli en supermakt när det gäller att fastställa standarder i multilaterala forum.

17. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater samt likasinnade partner att ytterligare förbättra sin samordning när det gäller gemensamt stöd för kandidaturer till ledande befattningar i multilaterala forum. Parlamentet pekar på behovet av att samordna sin verksamhet med likasinnade partner i andra regioner i världen och att – med tanke på betydelsen av principen om en rättvis geografisk fördelning av ledande befattningar – behålla ett starkt fokus på demokratiska värderingar.

18. Europaparlamentet betonar i detta avseende den nyckelroll som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) spelar som en pelare för den europeiska säkerheten och efterlyser en ytterligare förstärkning av organisationens övergripande säkerhetsstrategi.

19. Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med och inom FN, regionala organisationer, internationella forum såsom G7 och G20 och tillfälliga koalitioner för att ta itu med de globala utmaningar som vi står inför nu och i framtiden.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att vidareutveckla sin strategi för multilateralism, bland annat genom regelbundet uppdaterade riktlinjer för hur man ska gå vidare i olika forum. Det är här angeläget att ta med frågor såsom reformen av FN-systemet och en mer central roll eller formell representation för EU, samt en vision för en ny världsordning som bör utformas på ett sätt som blåser nytt liv i multilateralismen. Parlamentet anser att EU kommer att behöva bygga allianser med likasinnade partner för att utveckla multilateralt samarbete inom en rad olika forum, men att dessa allianser inte alltid kommer att involvera samma aktörer. Samtidigt måste målet alltid vara att upprätthålla ett effektivt, regelbaserat system för global styrning.

21. Europaparlamentet upprepar de ståndpunkter i fråga om det ryska anfallskriget mot Ukraina som det uttryckt i tidigare resolutioner.

22. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Ryska federationens anfallskrig mot Ukraina, liksom Belarus delaktighet i kriget, och kräver att Ryssland omedelbart avslutar all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka samtliga trupper och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium. Parlamentet understryker att denna militära aggression och invasion utgör en allvarlig folkrättslig kränkning. Parlamentet anser att den ryska invasionen i Ukraina är ett angrepp inte bara mot ett suveränt land utan även mot principerna och mekanismerna för samarbete och säkerhet i Europa och den regelbaserade världsordningen, som fastställs i FN-stadgan.

23. Europaparlamentet välkomnar att Ryssland har avstängts från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar de beslut som fattats av internationella organisationer om att stoppa ryskt deltagande, bland annat på kultur- och idrottsområdet. Parlamentet uppmanar EU:s ledare och andra staters ledare att utesluta Ryssland från G20 och andra multilaterala samarbetsorganisationer, såsom Världshandelsorganisationen, Unesco m.fl., vilket skulle ge en viktig signal att världssamfundet inte kommer att återgå till normalförhållanden med denna angriparstat.

24. Europaparlamentet betonar att ett fullständigt och effektivt genomförande av nuvarande sanktioner i hela EU och av EU:s internationella allierade måste vara en prioritet nu. Parlamentet uppmanar EU att använda multilaterala forum för att säkerställa att dessa sanktioner är effektiva.

25. Europaparlamentet begär ett omedelbart och fullständigt embargo mot import av rysk olja, kol, kärnbränsle och gas, att Nordstream 1 och 2 helt överges och att en plan läggs fram för fortsatt garanterad energiförsörjning i EU på kort sikt. Parlamentet uppmanar EU att genom multilaterala forum säkerställa stöd till tredjeländer som vill införa ett embargo mot rysk energiimport.

26. Europaparlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters förmåga att arbeta på ett sammanhållet sätt och att presentera enhetliga ståndpunkter i FN-systemet, särskilt när det gäller FN:s generalförsamling, FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet lovordar i detta avseende de värdefulla samordningsinsatser som gjorts av EU:s delegationer vid FN i New York och Genève. Parlamentet anser att denna enhetliga och samverkansbaserade strategi bör upprepas inom varje FN-organ, FN-byrå eller annan internationell organisation, så att EU kan agera och leverera samfällt i multilaterala forum. Parlamentet beklagar att säkerhetsrådet ständigt är oförmöget att fatta beslut och därmed inte effektivt när det gäller att reagera på kriser som de i Ukraina, Syrien, Etiopien och Sudan, såsom det tidigare har varit i andra kriser, och att detta har haft en negativ inverkan på förebyggandet, hanteringen och lösningen av dessa kriser på grund av den omfattande användningen av vetorätten. Parlamentet betonar att det är oförsvarligt att en stat kan stoppa insatserna när folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begås.

27. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen FN att utse sitt särskilda sändebud till Libyen, eftersom tjänsten har varit vakant sedan november 2021 och eftersom den demokratiska processen i Libyen fortfarande befinner sig vid en vändpunkt.

28. Europaparlamentet beklagar att endast två EU-medlemsstater kommer att ingå i säkerhetsrådet under 2022. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör verka för en diskussion om villkoren för en reform av säkerhetsrådet som kan återställa dess förmåga att hantera kriser i tid och på ett verkningsfullt sätt, kraftigt begränsa vetorätten och ändra säkerhetsrådets sammansättning så att det bättre återspeglar dagens värld.

29. Europaparlamentet upprepar i detta avseende sin åsikt att EU och dess medlemsstater bör arbeta för att uppnå bred konsensus om att reformera säkerhetsrådet, bland annat genom att EU får ett permanent säte, utöver de säten som redan innehas av EU-medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att inte konkurrera med varandra när det gäller att säkra en plats i säkerhetsrådet.

30. Europaparlamentet uttrycker oro över utarmningen av det nuvarande systemet för vapenkontroll och nedrustning och dess juridiska instrument. Parlamentet stöder alla insatser för att få tillbaka insatserna för vapenkontroll och nedrustning på den internationella agendan, även genom att återuppliva nedrustningskonferensen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se över och uppdatera EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen för att ta hänsyn till den senaste geopolitiska, tekniska och rättsliga utvecklingen och tillhandahålla en uppdaterad och ambitiös grund för EU:s multilaterala engagemang för icke-spridning och nedrustning.  Parlamentet uttrycker oro över utvecklingen av ny militär teknik, exempelvis artificiell intelligens (AI), vapen för yttre rymden, bioteknik och hypersoniska vapen. Parlamentet stöder aktivt arbetet och nya initiativ för att stoppa de relaterade pågående upprustningsprogrammen i vissa FN-medlemsstater. Parlamentet stöder arbetet i FN:s nedrustningskommissions arbetsgrupp för yttre rymden när det gäller det praktiska genomförandet av öppenhet och förtroendeuppbyggande åtgärder i verksamhet som avser yttre rymden.

31. Europaparlamentet stöder FN:s generalsekreterares initiativ för fredsbevarande åtgärder, vilket bygger på en uppdatering av partnerskapet mellan EU och FN om krishantering och fredsfrämjande insatser och en undersökning av möjligheterna till nya partnerskap, även ett mellan EU, FN och Afrikanska unionen och samarbete med andra regionala organisationer. Parlamentet upprepar den viktiga roll som kvinnor spelar i konfliktmedling och fredsbevarande uppdrag och påminner om att de är underrepresenterade på alla nivåer inom FN, EU och andra multilaterala organisationer och uppdrag.

32. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbättra sin förmåga att utbyta information, samråda och samordna när det gäller strategier, politik och ståndpunkter, även i de styrande organ och styrelser i multilaterala organ där EU inte är direkt representerat, med början i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet delar vice ordförandens/den höga representantens och kommissionens åsikt att EU bör inrätta samordningsmekanismer i alla internationella institutioner, inbegripet finansinstitut. Parlamentet anser att samma samordningsförmåga bör utvidgas till styrelserna i alla FN-organ.

33. Europaparlamentet anser att det nya finansieringsinstrumentet ”Europa i världen” och Team Europe-strategin för geografiskt och tematiskt stöd och programplanering samt strategin ”Global Gateway” för sammanförande av infrastrukturutveckling utgör ett unikt tillfälle att fastställa en gemensam interinstitutionell agenda som vederbörligen återspeglar och värdesätter EU-medlemsstaternas bidrag på ett sätt som tillför ett mervärde till den multilaterala strategin för utmaningar och kriser i världen och stärker EU:s och dess medlemsstaters inflytande, även i multilaterala forum. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att tillämpa en balanserad och prioritetsbaserad geografisk strategi när det gäller EU:s åtgärder, bistånd och program utanför EU:s gränser.

34. Europaparlamentet påpekar att försök från illiberala regeringar eller auktoritära och totalitära regimer, såsom Kina, att uppnå och befästa inflytande genom finansiering av internationella organisationer väcker frågan om finansiell antagonism i multilaterala forum och föranleder behovet av en diskussion på både global nivå och EU-nivå om hur man kan säkerställa relevanta internationella organisationers och multilaterala forums oberoende och effektivitet genom att använda alla de verktyg som finns tillgängliga för EU:s institutioner, däribland, när så är nödvändigt och relevant, tillräcklig och hållbar EU-finansiering samt finansiering från andra källor. Parlamentet påminner om att de försenade betalningarna av fastställda bidrag från flera medlemsstater har extremt negativa följder för de internationella organisationernas arbete och därmed inte kan accepteras.

35. Europaparlamentet påminner om att EU:s humanitära bistånd och utvecklingsbistånd till tredjeländer mycket ofta slussas genom FN-systemet. Parlamentet stöder detta partnerskap mellan EU och FN, men uppmanar EU att se till att EU:s specifika roll och bidrag inom FN i större utsträckning synliggörs. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att på EU-nivå genomföra en djupgående utvärdering av både nuvarande och planerade partnerskap mellan EU och FN för att bedöma om EU:s bidrag är tillräckligt synligt, om skattebetalarna får valuta för sina pengar i överensstämmelse med EU:s värden och om de ledande roller som tilldelas EU och dess medlemsstater står i proportion till EU:s starka engagemang och hängivenhet för FN-systemet. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att genomföra denna översyn och att samråda med parlamentet om sina rön och om hur man ska gå vidare för att se till att EU:s bidrag, finansiella fördelning, åtagande och hängivenhet med avseende på FN-systemet får ett tillräckligt erkännande.

36. Europaparlamentet betonar att EU:s stöd till internationella organisationer och deltagande i multilaterala forum ska vara synligt för EU-medborgarna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att inleda en EU-omfattande informationskampanj om det EU-stöd som ges internationella organisationer och dess deltagandemål och aktiviteter inom multilaterala forum. Parlamentet uppmanar även kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att främja EU:s aktiva roll inom multilaterala forum och tillhandahålla mer information om EU:s bidrag och framsteg inom internationella organisationer, bland annat genom gemensamma budskap, ståndpunkter och uttalanden om FN-resolutioner.

37. Europaparlamentet betonar att EU:s medlemsstater måste intensifiera samordningen när det gäller FN-medel och FN-program och fastställa viktiga mål och en gemensam strategi för styrelsernas inriktning. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet när det gäller multilaterala organisationers finansiering och utgifter.

38. Europaparlamentet lovordar det arbete som utförts av alliansen för multilateralism som ett informellt nätverk av länder som är förenade i sin övertygelse om att en regelbaserad multilateral ordning är den enda pålitliga garantin för internationell stabilitet och fred och att våra gemensamma utmaningar endast kan lösas genom samarbete.

Återskapa multilateralismen genom bättre globala partnerskap som är inriktade på att uppnå gemensamma mål

39. Europaparlamentet betonar behovet att arbeta för en effektiv, resultatinriktad, värdebaserad och inkluderande multilateralism, där regeringar, det civila samhället, religiösa aktörer, den privata sektorn, den akademiska världen och andra relevanta intressenter effektivt kan arbeta tillsammans för att tjäna globala värden och intressen och uppnå globala mål. Parlamentet erkänner vikten av att förena de två viktiga EU-målen att öka EU:s synlighet och inflytande som global aktör och stödja rollen för multilaterala forum. Parlamentet påminner om behovet av att ta itu med och hantera dessa spänningar och att formulera en principfast och bestämd ståndpunkt mellan dessa båda mål, i överensstämmelse med EU:s grundläggande värden, idéer och intressen. Trots att det finns uppenbara spänningar mellan dessa två viktiga europeiska mål tillhandahåller de även nya möjligheter eftersom ett förstärkt strategiskt oberoende för EU kan göra det möjligt för EU att skapa allianser med sina bilaterala partner inom ramen för multilaterala förhandlingar och även främja och försvara multilaterala åtaganden under bilaterala förhandlingar. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att konsekvent och aktivt försvara multilateralismen och relevanta multilaterala institutioner varje gång de undergrävs på något sätt eller i någon form.

40. Europaparlamentet understryker betydelsen av fortsatt multilateralt samarbete när det gäller säkerhets- och försvarsfrågor. Parlamentet betonar att det arbete som utförts inom partnerskapet mellan EU och Nato och samarbetet mellan EU och OSSE bygger på ett gemensamt stöd för de delade centrala värdena demokrati, frihet, respekt för de mänskliga rättigheterna och mänsklig värdighet, rättsstatsprincipen och främjande av fred och internationellt samarbete och samtidigt skydd av den internationella regelbaserade ordningen. Parlamentet uppmanar de EU-medlemsstater och Natomedlemmar som ännu inte har gjort det att gå med i gemensamma europeiska säkerhets- och försvarsinitiativ för att komplettera och stärka det gemensamma samarbetet ytterligare.

41. Europaparlamentet betonar att multilateralismen och alla reformer av det nuvarande systemet också bör inriktas på ökad transparens och ansvarsskyldighet samt engagemang med icke-statliga aktörer för att hjälpa till att på nytt bygga upp människors förtroende för dessa institutioner och ge dem större legitimitet. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med utmaningarna att förebygga och bekämpa olagliga finansiella flöden och förstärka internationellt samarbete och bästa praxis för återlämnande och återvinning av tillgångar, även genom effektivare åtgärder för att genomdriva befintliga skyldigheter enligt Förenta nationernas konvention mot korruption och Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Parlamentet betonar behovet av att genomföra effektiva, inkluderande och hållbara åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption inom ramen för Agenda 2030. Parlamentet betonar att bekämpningen av olagliga finansiella flöden måste effektiviseras på global nivå.

42. Europaparlamentet betonar vikten av att fortsätta att nå ut till allierade och likasinnade partner i internationella organisationer och multilaterala forum för att befästa en koalition av likasinnade länder som engagerar sig för gemensamma värden och mål och för politisk dialog och effektivt samarbete globalt. Parlamentet understryker behovet av att lägga till ett avtal om utrikes- och säkerhetssamarbetet mellan EU och Förenade kungariket som en bilaga till handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket, så att det blir möjligt för båda sidor att på ett bättre sätt kunna ta tag i gemensamma utmaningar när det gäller global säkerhet och utrikespolitik. Parlamentet betonar att ett sådant avtal även skulle underlätta samarbetet inom multilaterala organisationer, särskilt FN, med tanke på de många värden och intressen som delas av de båda sidorna.

43. Europaparlamentet pekar på den särskilda betydelsen av inte bara traditionella transatlantiska eller europeiska partner – som Förenta staterna och Kanada, Förenade kungariket, västra Balkan och andra länder i det södra och östra grannskapet – utan även andra likasinnade demokratiska allierade i Latinamerika, regionen Indiska oceanen/Stilla havet och Afrika som i partnerskap kan skapa ett bredare område med gemensamma värderingar och standarder och ett engagemang för att främja globala svar på globala utmaningar samt en bredare internationell koalition av likasinnade partner. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av ökad dialog och ökat samarbete med likasinnade afrikanska länder, och av att stödja dem i uppbyggnaden av en framtid för Afrika som bygger på demokrati, inkludering och välstånd. Parlamentet betonar samtidigt att det är viktigt att vara medveten om behovet av att ta itu med utmaningar och säkerhetshot som härrör från klimatförändringar, terrorism och organiserad brottslighet.

44. Europaparlamentet betonar att EU:s förbindelser med Afrikanska unionen (AU) samt Latinamerika och Karibien har ett egenvärde i sig och är mycket viktiga för en förnyad multilateralism. Parlamentet påminner om att EU och AU i sitt gemensamma uttalande ”Africa och Europe: two continents with a joint vision for 2030” har åtagit sig att samarbeta för att främja effektiv multilateralism inom den regelbaserade världsordningen, med FN i centrum, och förbundit sig att arbeta för en mer samstämmig hållning inom multilaterala forum för att minska global ojämlikhet, stärka solidariteten, bekämpa klimatförändringarna och förbättra tillhandahållandet av ”globala kollektiva nyttigheter”, i överensstämmelse med Agenda 2030 för hållbar utveckling och AU:s Agenda 2063.

45. Europaparlamentet stöder därför de ansträngningar som vice ordföranden/den höga representanten, rådet och kommissionen gjort för att ytterligare stärka EU:s partnerskap med AU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater. Parlamentet framhåller vikten av att främja samsyn i FN och andra multilaterala forum mellan EU och såväl anslutnings- som partnerländer. Parlamentet uppmanar EU att utöka sin förmåga att bistå partnerländer och likasinnade länder, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad, kunskapsutbyte, utbildning och partnersamverkan, så att de kan engagera sig mer effektivt i det multilaterala systemet, samt utbyta bästa praxis med dem för att även lära sig av deras erfarenheter. Parlamentet upprepar vikten av att stärka de befintliga multilaterala forumen med likasinnade partner, särskilt toppmötena mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater.

46. Europaparlamentet betonar behovet av samarbete mellan EU och Asean som ett sätt att ta itu med gemensamma utmaningar i regionen Asien/Stillahavsområdet. Parlamentet betonar behovet av att främja regionala organisationers roll i FN-systemet genom att föreslå ett årligt toppmöte mellan cheferna för regionala organisationer.

47. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att föreslå nya initiativ för att svara på de klimatrelaterade säkerhetsriskerna, samtidigt som man främjar den europeiska gröna given inom internationella forum. Parlamentet anser att EU bör stödja ambitiösa mål om minskade koldioxidutsläpp i tredjeländer och betonar behovet av att göra klimatdiplomati till en central del av dess yttre åtgärder för att främja global fred och säkerhet.

48. Europaparlamentet stöder EU:s outtröttliga förespråkande för och försvar av universella mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, unionens starka stöd för en allmängiltig internationell människorättslagstiftning, dess aktiva stöd till och användning av FN:s människorättsforum för att ta upp akuta människorättsfrågor, dess orubbliga stöd för att stärka ansvarsutkrävandet och de internationella rättsmekanismerna, dess kamp mot straffrihet och dess respekt för staters suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet understryker i detta avseende EU:s stöd till de etablerade och erkända internationella gränserna och motsätter sig alla försök att med våld ändra dessa.

49. Europaparlamentet stöder vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen i deras strävan att se till att FN:s råd för mänskliga rättigheter agerar mer effektivt, snabbt behandlar alla människorättsfrågor och situationer i olika länder på ett ändamålsenligt, trovärdigt och opartiskt sätt och säkerställer synergier med andra multilaterala människorättsforum.

50. Europaparlamentet önskar att så stor opartiskhet som möjligt ska eftersträvas i organisationer som arbetar med att försvara de mänskliga rättigheterna och att dessa ska skyddas från eventuell inblandning av stater som man vet kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar därför hur viktigt det är att fastställa tydliga standarder för respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna och att slå fast att dessa standarder måste uppfyllas för att ett land ska godtas som medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att EU bör bli mer proaktivt i detta avseende och stödja en omfattande reform av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

51. Europaparlamentet hyllar det arbete som utförs av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och anser att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter erbjuder utomordentliga möjligheter att inleda en effektiv dialog och ett effektivt samarbete om hur man kan rationalisera och stärka genomförandekapaciteten i FN:s människorättssystem, bland annat genom ökad offentlig granskning av medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter, ansvarsområden och obligatoriska givarkonferenser i FN:s generalförsamling med kandidater till FN:s råd för mänskliga rättigheter, såsom föreslagits av vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen i deras gemensamma meddelande. Parlamentet välkomnar inledandet den 12 oktober 2021 av en årlig strategisk dialog med FN.

52. Europaparlamentet noterar att de finansiella resurser som tilldelats FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter är synnerligen otillräckliga och att många länder försöker minska dem, samtidigt som EU länge har krävt att finansieringen av kontoret för FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter ska ökas. Parlamentet välkomnar EU:s initiativ och verksamhet på människorättsområdet i FN:s generalförsamlings tredje utskott och FN:s säkerhetsråd, liksom samarbetet mellan EU och FN i många tematiska och landbaserade människorättsfrågor.

53. Europaparlamentet efterlyser fler synergier mellan rekommendationerna inom ramen för mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar och frivilliga nationella översyner som görs inom ramen för målen för hållbar utveckling, och begär att dessa kopplas till programplaneringen för särskilda EU-projekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser mot auktoritära länders försök att skapa ett motbudskap för att ändra uppfattningen av mänskliga rättigheter genom att betona kollektiva rättigheter framför individuella rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att stödja det arbete som utförs av icke-statliga organisationer och människorättsförsvarare i rådet för mänskliga rättigheter som utsätts för alltmer påtryckningar och hotas av auktoritära stater.

54. Europaparlamentet beklagar djupt att rådet för mänskliga rättigheter missbrukas av auktoritära och totalitära regimer som fortsätter att missbruka det för egna syften och i synnerhet att underminera dess funktion och urholka normsystemet för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja en omfattande reform av rådet för mänskliga rättigheter.

55. Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att till fullo genomföra och systematiskt integrera jämställdhetsintegrering och EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet i alla EU:s yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att visa ledarskap i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet understryker att kvinnor spelar en viktig roll i förebyggandet av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbyggande, fredsbevarande, humanitära insatser och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet betonar därför att EU behöver säkerställa kvinnors lika delaktighet och fullständiga deltagande i alla insatser för att upprätthålla fred och säkerhet, samtidigt som ett jämställdhetsperspektiv inkluderas i alla dess yttre åtgärder.

Göra Europaparlamentet mer delaktigt

56. Europaparlamentet påminner om att det för att en regelbaserad, effektiv, resultatinriktad och nätverksbaserad multilateralism ska kunna blomstra är viktigt att involvera demokratiskt valda parlament för att säkerställa bredare tillgång till ett brett spektrum av intressenter och utvidga dialogen och samarbetet till icke-statliga enheter såsom regionala regeringar, kommuner, den akademiska världen, det civila samhället och den ekonomiska sektorn. Parlamentet stöder internationella initiativ som kräver att Taiwan på ett meningsfullt sätt ska delta som observatör i möten, mekanismer och verksamhet inom multilaterala organ, däribland Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) och Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Parlamentet påminner om att demokratiskt valda parlament kan synliggöra och stärka de röster som stöder multilateralism som en möjlighet till effektiva politiska åtgärder till nytta för alla människor och ytterligare kan säkra den nödvändiga kopplingen mellan internationella organisationer och multilaterala beslutsforum och allmänheten.

57. Europaparlamentet anser att EU bör förespråka inrättandet av ett organ inom FN-systemet för att öka den demokratiska karaktären, det demokratiska ansvarsutkrävandet och insynen i den globala styrningen.

58. Europaparlamentet pekar på den sammanförande roll som det kan spela i sin regelbundna politiska utåtriktade verksamhet till parlamenten i EU:s medlemsstater och tredjeländer, eftersom denna utåtriktade verksamhet kan stärka och ytterligare utvidga koalitionen av likasinnade länder i internationella organisationer och multilaterala forum och öka dess förmåga att ha en positiv inverkan. Parlamentet anser att man bör överväga möjligheten att inrätta en parlamentsdelegation vid Förenta nationerna, med särskild fokus på FN:s generalförsamling och andra parlamentariska dimensioner av internationella organisationer och multilaterala forum, för att stärka den parlamentariska kopplingen och dialogen med FN-systemet och andra relevanta multilaterala forum och säkerställa demokratisk dialog och strategiska diskussioner på EU:s interinstitutionella nivå.

59. Europaparlamentet betonar att EU bör stödja initiativ som syftar till att bättre införliva civilsamhällets synpunkter i FN:s beslutsprocess. Parlamentet efterlyser inrättandet av nya forum inom FN-systemet som gör det möjligt för det civila samhället att föra en politisk dialog med FN. Parlamentet begär vidare att de forum som redan finns ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.

60. Europaparlamentet anser att dess kontor i städer med FN-organ eller internationella organisationer som är relevanta för EU:s yttre åtgärder bör nå ut till och täcka dessa organs och organisationers verksamhet för att skapa en närmare koppling till de insatser, åtaganden och visioner som rör EU:s och parlamentets multilateralism. Det bör diskuteras hur parlamentet kan maximera synergieffekterna mellan interparlamentariska delegationer, utskott och parlamentets avdelningar för valövervakning och demokratistöd för att ytterligare stärka EU:s yttre åtgärder genom dessa parlamentariska organs verksamhet. Parlamentet betonar betydelsen av Interparlamentariska unionens arbete.

61. Europaparlamentet stöder sin roll när det gäller att stödja parlamentarisk, kapacitetsuppbyggande verksamhet och stärka det globala demokratistödet och sin speciella roll inom parlamentarisk medling och dialog genom bland annat Jean Monnet-dialogen. Parlamentet understryker mervärdet för den speciella roll som parlamentet spelar när det gäller att främja dialog och utbyte av bästa praxis och demokratiska normer.

62. Europaparlamentet påminner om sin nyckelroll som en demokratisk och sammankallande institution som kan utgöra ett unikt offentligt forum och ett unikt perspektiv för att främja multilateralism. Parlamentet bör även fortsättningsvis regelbundet bjuda in ledare på hög nivå från relevanta internationella organisationer för att diskutera gemensamma intressen och prioriteringar. För att stärka den parlamentariska dimensionen i multilaterala forum bör parlamentet i sina lokaler anordna en årligen återkommande konferens med talare från G7- och G20-länderna. Det behövs en förstärkning av den strukturerade dialogen mellan parlamentet och FN-systemet. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att hålla regelbundna möten för att utbyta åsikter mellan utskottet för utrikesfrågor och andra relevanta utskott samt cheferna för EU:s delegationer till FN i New York respektive Genève och mellan dessa utskott och beskickningscheferna för de EU-medlemsstater som är antingen ständiga eller roterande medlemmar av FN:s säkerhetsråd. Parlamentet framhåller de positiva bidragen från de årliga delegationerna från utskottet för utrikesfrågor och dess underutskott till FN:s högkvarter i New York. Parlamentet efterlyser en formalisering av några av de informella mötena mellan EU och FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmuntrar upprättandet av en formell associering mellan parlamentet och FN:s generalförsamling.

Multilateralism som en drivkraft för att hantera brådskande globala utmaningar

63. Europaparlamentet framhåller det multilaterala systemets avgörande bidrag till hanteringen av klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser ytterligare förbättring, förstärkning och institutionalisering av de aktuella multilaterala ramar som syftar till att bekämpa klimatförändringarna, såsom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – som 197 parter, däribland samtliga FN-medlemsstater parter, har anslutit sig till och som därför omfattar nästan alla länder – genom inrättande av mekanismer för ansvarsutkrävande och konkreta principer för att se till att deras mandat får effekt. Parlamentet betonar behovet att stärka de globala insatserna mot klimatförändringarna, eftersom det endast är genom kollektiva, omedelbara och ambitiösa globala insatser som världen kan begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

64. Europaparlamentet anser att industriländerna i samband med kampen mot den globala uppvärmningen bör stödja utvecklingsländerna i omställningen från fossila bränslen till grön energi, inte bara genom överföring av medel utan även expertis och teknik.

65. Europaparlamentet påminner om vikten av att fokusera på genomförandet på nationell nivå genom att anta och genomföra nationellt fastställda bidrag, samtidigt som man ser till att världssamfundet gemensamt är på väg att uppnå målen i Parisavtalet på multilateral nivå. Parlamentet uppmanar regeringarna att fastställa ambitiösa nationellt fastställda bidrag, utan vilka målet på 1,5 grader inte kommer att uppnås. Regeringarna uppmanas också att uppmuntra varandra att hålla kursen.

66. Europaparlamentet påminner om vikten av ett nära samarbete med stora utsläppsländer, klimatsårbara länder och transatlantiska partner för att nå framsteg med målet för 2030 vid FN:s klimatkonferens 2022. Parlamentet efterlyser fortsatta multilaterala insatser för att mobilisera medel för målen för hållbar utveckling och klimatet, bland annat genom att avsätta 50 % av klimatfinansieringen till anpassning. Parlamentet välkomnar de insatser som gjordes vid FN:s klimatkonferens (COP26) 2021 för att fastställa definitioner av desinformation med koppling till klimatförändringarna.

67. Europaparlamentet påminner om att kränkningar av miljörättigheter har en djupgående inverkan på en mängd olika mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv, självbestämmande, livsmedel, vatten och hälso- och sjukvård samt kulturella, civila och politiska rättigheter. Parlamentet betonar att biologisk mångfald och mänskliga rättigheter hänger samman med och är beroende av varandra, och erinrar om att mänskliga rättigheter innebär att staterna är skyldiga att skydda den biologiska mångfald som utgör en förutsättning för rättigheterna, bland annat genom att låta invånarna medverka vid beslutsfattande som rör biologisk mångfald och genom att erbjuda tillgång till effektiva rättsmedel i fall som berör förlust och försämring av biologisk mångfald. Parlamentet uttrycker sitt stöd till det framväxande normativa arbetet på internationell nivå mot miljöbrott. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang EU och medlemsstaterna att främja erkännandet av ekocid som ett internationellt brott inom ramen för Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

68. Europaparlamentet påminner om den nyckelroll som multilaterala forum spelat för att bemöta utmaningarna i samband med covid-19-pandemin, och framhåller detta som ett exempel på deras betydelse för att främja och skydda den globala folkhälsan och allmän hälso- och sjukvård. Parlamentet välkomnar Covax-initiativet, som utgör ett aldrig tidigare skådat exempel på internationell solidaritet, och tackar dess donatorer och bidragsgivare. Parlamentet betonar samtidigt hur viktigt det är att fortsätta att donera och öka resurserna samt bygga kapacitet för produktion och distribution av vaccin för att göra vacciner och behandlingar tillgängliga kostnadsfritt. Det är också viktigt att ta fram ett system som gör det möjligt för alla länder att få vaccinen och behandlingarna i god tid.

69. Europaparlamentet lovordar WHO:s arbete för att bekämpa pandemin genom sina beslut på grundval av vetenskapliga rön och bevis. Det är också viktigt att säkerställa att WHO:s hantering av covid-19-pandemin blir föremål för en oberoende granskning och att ansvar utkrävs. Parlamentet betonar behovet att stärka dess mandat och verkställande kapacitet, särskilt när det gäller datadelning och resursmobilisering, och att reformera beslutsprocessen i dess kriskommitté och inrätta verkställighetsmekanismer för dess beslut och överläggningar.

70. Europaparlamentet välkomnar inledandet av arbetet med ett nytt fördrag om pandemier, till följd av antagandet av ett beslut den 31 maj 2021 av alla 194 WHO-medlemmar. Parlamentet uppmanar med kraft EU att inom ramen för multilaterala organisationer arbeta för att förbättra de globala mekanismerna för att förebygga och bekämpa pandemier genom att dra nytta av erfarenheterna från de internationella åtgärderna under covid-19-pandemin.

71. Europaparlamentet efterlyser stärkta ramar för lagstiftning och tillsyn och ser gärna att politisk samstämmighet främjas för att möjliggöra effektiv tillgång till hälso- och sjukvård, bland annat genom att anta lagstiftning och genomföra politik som ger större åtkomst till vårdtjänster, produkter och vaccin, särskilt för de minst privilegierade.

72. Europaparlamentet efterlyser internationellt samarbete om integreringen av ett könsperspektiv på systembasis i utformningen, genomförandet och övervakningen av hälso- och sjukvårdspolitiken, med beaktande av de särskilda behoven hos alla kvinnor och flickor, i syfte att uppnå jämställdhet och stärka kvinnor i hälso- och sjukvårdspolitiken och tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdssystemen.

73. Europaparlamentet uppmanar unionen att främja arbetet i FN för att bekämpa terrorism genom att genomföra och uppdatera de fyra pelarna i FN:s globala strategi mot terrorism som godkändes av generalförsamlingen i september 2006.

74. Europaparlamentet efterlyser särskilda åtgärder för att skydda barn vars sårbarhet kan förvärras särskilt av covid-19-pandemin, bland annat med hänsyn till deras åtkomst till hälso- och sjukvård, utbildning, livsmedel till överkomliga priser, rent vatten, sanitetsanläggningar och adekvata bostäder. Parlamentet upprepar klimatförändringarnas och miljöskadornas negativa inverkan på utövandet av barns rättigheter.

75. Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare multilaterala åtgärder inom ekonomisk styrning, särskilt när det gäller beskattning. Parlamentet välkomnar den inriktning som angavs i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) och dess senaste förslag om att fastställa en lägsta bolagsskattesats på 15 % och en framtida pelare som möjliggör rättvisare omfördelning av beskattningsrätter. Parlamentet noterar kommissionens förslag om en egen resurs motsvarande 15 % av andelen överbliven vinst för de största och mest lönsamma multinationella företagen som omfördelas till EU:s medlemsstater inom ramen för detta avtal. Parlamentet uppmuntrar världssamfundet att sträva efter ytterligare integration på detta område i syfte att undvika otillbörliga metoder och missbruk. Parlamentet efterlyser ett bredare genomförande av internationella standarder och normer på detta politikområde. Parlamentet påminner om Världshandelsorganisationens (WTO) avgörande betydelse för att reglera och underlätta världshandeln.

76. Europaparlamentet konstaterar att EU måste arbeta nära tillsammans med likasinnade partner för att modernisera WTO och utrusta organisationen med verktyg för att ta itu med 2000-talets handelsutmaningar, t.ex. den digitala revolutionen och den gröna, rättvisa och hållbara omställningen. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med alla WTO-medlemmar för att lägga fram en positiv reformagenda och en konkret arbetsplan vid den 12:e ministerkonferensen. Parlamentet inser att samarbetet mellan EU och USA har varit drivkraften för framsteg inom multilaterala handelsförhandlingar.

77. Europaparlamentet betonar vikten av att ta och stödja initiativ för att bekämpa skatteflykt, penningtvätt och korruption. Parlamentet stöder arbetet på FN-nivå i skattefrågor för att se till att utvecklingsländerna kan göra sina röster hörda i skattefrågor. Parlamentet arbetar för att påskynda förhandlingarna om en effektiv uppförandekod för att bekämpa internationell skatteflykt genom användning av avtal om utbyte av skatteupplysningar.

78. Europaparlamentet konstaterar att multilateralismen har en viktig roll när det gäller att hantera nya utmaningar och realiteter såsom förluster av biologisk mångfald, cybersäkerhet, bioteknik, digitalisering, geopolitisk verksamhet och styrning i polarområden, AI och framväxande hot såsom spridning av falska nyheter, falsk vetenskap och desinformation som möjliggörs av teknik. Parlamentet anser att experter, forskare och relevanta företrädare för det civila samhället bör ingå i multilaterala flerpartsarrangemang.

79. Europaparlamentet välkomnar inledandet av handels- och teknikrådet mellan EU och USA.

80. Europaparlamentet påminner om vikten av att integrera jämställdhetsprincipen och jämställdhetsmålet i alla politikområden.

81. Europaparlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares insatser för att stärka och samordna digitaliseringen av FN så att internet tjänar FN:s pelare: fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling.

82. Europaparlamentet betonar att en förnyad multilateralism kan ha en positiv inverkan när det gäller att driva på den digitala omställningen, inte bara som ett kraftfullt påtryckningsmedel för att genomföra målen för hållbar utveckling, utan även på grund av det brådskande behovet av att fastställa grundläggande standarder och normer samt ta itu med dess risker och utmaningar.

83. Europaparlamentet påminner om att EU och dess demokratiska likasinnade partner – mot bakgrund av ett alltmer ambitiöst, beslutsamt och aggressivt Kina – bör samordna sig inom multilaterala forum som medlemmar i en allians av tekniska demokratier för att upprätthålla det regelbaserade internationella systemet, bekämpa auktoritär samordning som syftar till att kapa internationella forum samt säkerställa att ny teknik förblir människocentrerad genom fastställande av standarder och globala regler.

84. Europaparlamentet påpekar att den digitala världen också bör hanteras som en mycket viktig ny källa till beskattning.

85. Europaparlamentet insisterar på multilateralismens centrala betydelse för ett effektivt upprätthållande av ordning i yttre rymden och på behovet av att fördjupa de nuvarande initiativen, och införa nya sådana, för en fortsatt fredlig användning av yttre rymden. Parlamentet betonar att användningen av yttre rymden bör styras av en förbättrad uppsättning internationella regler och standarder samt av ett system som syftar till att garantera långsiktig, hållbar, ansvarsfull och fredlig användning av yttre rymden.

86. Europaparlamentet uppmanar EU att eftersträva en mer aktiv roll i utvecklingen av internationella ramar för människocentrerad och tillförlitlig AI-teknik, särskilt när det gäller autonoma vapensystem.

87. Europaparlamentet framhåller betydelsen av ett multilateralt samarbete mellan likasinnade partner för att bekämpa illvillig och manipulativ desinformation som sprids av statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet understryker vikten av att EU påtar sig en global ledarroll i fastställandet av internationella definitioner, normer och principer när det gäller hanteringen av dessa frågor, bland annat med avseende på utländsk inblandning i val.

88. Europaparlamentet betonar sin viktiga roll när det gäller att noga övervaka och stödja genomförandet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet genom bevarandet av den biologiska mångfalden samt den naturliga miljön och dess resurser, bland annat genom att inte bara övervaka framstegen utan även förbättra resursfördelningen och föreslå förbättringar eller konkreta förslag. Parlamentet betonar de två viktiga strategiska idéerna i förslaget ”Our Common Agenda” från FN:s generalsekreterare António Guterres, dvs. behovet av en global ny giv och ett nytt socialt kontrakt. Parlamentet påpekar att dessa skulle kunna omvandlas till mycket konkreta åtgärder såsom en starkare global grön fond och en mekanism för finansiellt stöd till högt skuldsatta länder, förutsatt att de genomför målen för hållbar utveckling och agerar mot fattigdom.

89. Europaparlamentet uppmanar med kraft unionen att säkerställa skydd, bevarande och försvar av Europas kulturella och historiska arv i alla multilaterala forum såsom Unesco.

90. Europaparlamentet betonar det grundläggande behovet av att åstadkomma jämställdhet och kämpa för icke-diskriminering av kvinnor, flickor och marginaliserade grupper, och deras grundläggande rättigheter, på global nivå, däribland sexuell och reproduktiv hälsa samt därtill hörande rättigheter. Parlamentet förväntar sig att kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten systematiskt integrerar EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet i alla yttre åtgärder, däribland sitt engagemang på multilateral nivå, och att de bedriver ett nära samarbete med partnerregeringar, civilsamhället, den privata sektorn och andra viktiga berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att stärka synergierna med partner för att gemensamt främja jämställdhetsintegreringen och framgångsrikt uppnå internationella jämställdhetsmål. Parlamentet betonar att EU bör gå i täten för världssamfundet när det gäller att öka ansträngningarna att utplåna användningen av sexuellt och könsbaserat våld som ett vapen i väpnade konflikter.

91. Europaparlamentet uppmanar till allmän ratificering och effektivt genomförande av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Parlamentet kräver att alla former av rasdiskriminering ska undanröjas med alla lämpliga metoder, även lagstiftning. Parlamentet erkänner den viktiga roll som utbildning och kultur spelar för att främja mänskliga rättigheter och intersektionalitet för att bekämpa rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och tillhörande intolerans, särskilt för att främja principerna om tolerans, inkludering och respekt för etnisk, religiös och kulturell mångfald och för att förhindra spridningen av extremistiska rasistiska och främlingsfientliga rörelser och idéer. Parlamentet bekräftar åter behovet av att säkerställa ett jämlikt skydd i lagen och jämlikhet inför domstolar, egenmakt och fullständigt och effektivt deltagande i beslutsprocesser och i det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet för urbefolkningar, inklusive kvinnor och flickor. Parlamentet efterlyser stärkt skydd av personer med funktionsnedsättningar och särskild uppmärksamhet på dem som möter intersektionell diskriminering, särskilt kvinnor och personer i urbefolkningar med funktionsnedsättningar.

92. Europaparlamentet uppmanar EU att öka det multilaterala samarbetet om internationell rättvisa, med tanke på det växande antalet kränkningar av de internationella mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. Parlamentet uppmanar EU och dess partner att utveckla och använda sig av de verktyg som är tillgängliga inom internationella organ såsom rådet för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda förfaranden, FN:s särskilda rapportörer, OSSE-mekanismer, Europarådet eller internationella domstolar, för att stärka statliga och icke-statliga aktörers efterlevnad av internationell rätt och främja tillämpningen av principen om universell jurisdiktion i inhemska rättssystem. Parlamentet uppmanar EU att stärka Internationella brottmålsdomstolens roll och öka dess personal genom att förse den med starkt diplomatiskt, politiskt och finansiellt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att uppmana alla medlemsstater i multilaterala institutioner som ännu inte har ratificerat Romstadgan att göra detta.

93. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt slutföra utarbetandet av ramen för företags aktsamhet och arbeta med likasinnade partner för att ta itu med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av auktoritära och totalitära regimer och därmed säkra hållbara och resilienta globala försörjningskedjor med tanke på det skadliga inflytandet från auktoritära och totalitära regimer.

94. Europaparlamentet efterlyser internationell politik för att ge skydd och stöd till människorättsförsvarare i riskzonen. Parlamentet fördömer de vedergällningsåtgärder som vissa regeringar har vidtagit mot organisationer i det civila samhället, aktivister och försvarare av de mänskliga rättigheterna som svar på deras legitima interaktion med internationella organ och uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att reagera systematiskt och högljutt på alla sådana händelser. Parlamentet uppmanar EU att stödja uppmaningen om en permanent utredningsmekanism inom FN för brott mot journalister och antagandet av riktade sanktioner mot dem som har gjort sig skyldiga till hot eller beordrande av våld mot journalister för att sätta stopp för straffriheten, förebygga våld mot journalister och främja åtgärder för att stärka deras säkerhet.

95. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU om att verka för kraftfullare multilaterala åtaganden för att hitta hållbara politiska lösningar på de nuvarande konflikterna och säkerställa att de mänskliga rättigheterna står i centrum för strategierna för konfliktförebyggande och medling. Parlamentet påminner om betydelsen av internationellt fredsbevarande och internationell konfliktlösning samt EU:s stöd till relevanta uppdrag. Parlamentet betonar behovet av tydliga mål, en tydlig kapacitet att leverera och effektiva mekanismer, däribland kvinnoperspektiven i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och alla efterföljande resolutioner. Parlamentet efterlyser en reform av relevanta strukturer, så att man kan sätta stopp för straffriheten för personal som har gjort sig skyldig till missbruk och sexuellt våld vid tjänstgöring inom militära operationer och civila uppdrag, samt för personal inom andra multilaterala byråer, kontor och organ, och så att man inrättar fungerande och transparenta mekanismer för översyn och ansvarsutkrävande.

96. Europaparlamentet betonar att de multilaterala organisationernas framgång spelar en viktig roll för återställandet av allmänhetens förtroende för demokratin, liberalismen och betydelsen av en regelbaserad världsordning.

97. Europaparlamentet understryker att ett öppet, inkluderande, regelbaserat och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem måste vara en viktig drivkraft för global handelsliberalisering och leda till stärkt ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och innovation, jobbskapande, förbättrad levnadsstandard, inkomstökningar, främjande av en hållbar ekonomisk utveckling och kamp mot klimatförändringar och därigenom stärka välståndet, freden och säkerheten i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling. Parlamentet noterar vidare det multilaterala handelssystemets roll när det gäller att främja en förutsägbar handelsmiljö genom utvecklingen av ömsesidiga, mer transparenta och rättvisa regler och föreskrifter för handel som genomförs på ett konsekvent, verkställbart och samstämt sätt. Parlamentet påminner om rapporten ”EU exports to the world: effects on employment” från november 2021, som fann att över 38 miljoner arbetstillfällen i EU har koppling till export. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att förmedla dessa rön och att öka medvetenheten om den internationella handelns fördelar och positiva aspekter. Parlamentet anser dock att det finns ett brådskande behov av att återuppbygga förtroendet för multilaterala institutioner med tanke på de globala utmaningarna, särskilt när det gäller att genomföra gemensamma initiativ för tillhandahållande av globala kollektiva nyttigheter, i en kontext där dynamiken mellan världsmakterna är stadd i förändring. Parlamentet framhåller på nytt EU:s roll i denna process.

98. Europaparlamentet beklagar de växande tendenserna till protektionism och användning av handeln som ett tvångsmedel. Dessa tendenser har utvecklats i delar av den globala ekonomin och lett till störningar och geopolitiska spänningar. Parlamentet påminner om att en nationalistisk ekonomisk politik som omfattar överträdelser av etablerade internationella handelsrättsliga regler och sporrar handelspartner till vedergällning är motsatsen till vårt globaliserade handelssystem. Parlamentet manar till ytterligare förstärkning av EU:s insatser för efterlevnad av handelsbestämmelserna och utveckling av en verktygslåda med fristående handelsinstrument, såsom instrumentet mot tvång, instrumentet mot snedvridande subventioner och det internationella upphandlingsinstrumentet, samt inrättandet av tjänsten som ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna, i syfte att möta dessa framväxande nya utmaningar. Parlamentet noterar målet att åstadkomma ett reformerat och välfungerande multilateralt regelverk med ett effektivt fungerande tvistlösningssystem i centrum, inom ramen för WTO. Parlamentet betonar dock behovet av att fortsätta engagera sig fullt ut i insatser för att reformera WTO i syfte att öka dess effektivitet, inkludering, öppenhet och legitimitet som hörnstenen i en öppen, rättvis och hållbar global regelbaserad ekonomi, och att hantera de utmaningar och risker som orsakas av icke-marknadsekonomier. Parlamentet välkomnar i detta avseende bilagan från februari 2021 till avtalet om handelspolitisk granskning, som drar upp konturerna till ett övergripande upplägg för WTO:s modernisering. Parlamentet betonar att främjandet av en regelbaserad global handel kräver att EU:s faktiska engagemang baseras på en framåtblickande syn på handel.

99. Europaparlamentet betonar att en demokratisk och legitim global styrning som medger ansvarsutkrävande och insyn bör inbegripa ett större deltagande av parlamentsinstanser, då direktvalda parlamentsledamöter kan fungera som en avgörande länk mellan medborgarna och det multilaterala systemet. Parlamentet betonar vikten av en horisontell och sammanhängande multilateralism och av arbetet vid den gemensamma parlamentariska konferensen om WTO mellan Europaparlamentet och Interparlamentariska unionen i detta syfte. Parlamentet understryker behovet av att parlamentsledamöter får större tillträde till handelsförhandlingar och blir inblandade i utformningen av mandaten och genomförandet av WTO:s beslut samt i förhandlingar om handelsrelaterade frågor inom andra multilaterala organ och institutioner. Parlamentet upprepar att EU och alla WTO-medlemmar måste stärka utbytet med berörda parter, däribland det civila samhället, näringslivsorganisationer och näringslivet i vidare bemärkelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa sitt samarbete med alla relevanta internationella organisationer, såsom Internationella arbetsorganisationen, FN-systemet, G7, OECD, Världsbanken och Internationella valutafonden, och understryker deras roll i främjandet av ett öppet, regelbaserat handelssystem.

100. Europaparlamentet välkomnar WTO:s nära samarbete med WHO och andra internationella organisationer med syftet att se till att handeln spelar en positiv roll för att hantera pandemin och den efterföljande krisen och för att stödja den globala ekonomins återhämtning. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin visat att våra internationella institutioner har brister. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta på lärdomarna från covid-19-pandemin och att samarbeta med globala partner för att ta upp dessa lärdomar på reformagendan. Parlamentet efterlyser ett ambitiöst initiativ på handels- och hälsoområdet. Parlamentet noterar WTO:s ambitioner att bredda sitt mandat för att få större relevans i den offentliga sfären genom att öka sitt engagemang i frågor som hälsa, hållbarhet, förmögenhetsskillnader, jämställdhet och kvinnors egenmakt, i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet tror att detta kommer att vara viktiga steg i dess reformprocess, tillsammans med dess kärnuppgifter att fastställa multilaterala handelsregler, minska handelshindren och tillhandahålla ett sätt att reglera handelstvister mellan dess medlemmar.

101. Europaparlamentet uppmanar rådet att vara djärvare i sina ansträngningar att ingå frihandelsavtal med tredjeländer. Parlamentet noterar att frihandelsavtal ökar det ekonomiska samspelet och beroendet mellan länder och därför kan fungera som föregångare till ett mer aktivt och ambitiöst engagemang på multilateral nivå.

102. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att ta vederbörlig hänsyn till detta betänkande vid fastställandet av EU:s prioriteringar inför FN:s 77:e generalförsamling, samt inom andra internationella organisationer och multilaterala forum.

°

° °

103. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen samt för kännedom till FN:s generalförsamling och FN:s generalsekreterare.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (2.3.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över EU och försvaret av multilateralismen

(2020/2114(INI))

Föredragande av yttrande (*): Anna‑Michelle Asimakopoulou

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 57 i arbetsordningen

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet understryker att ett öppet, inkluderande, regelbaserat och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem måste vara en viktig drivkraft för global handelsliberalisering och leda till stärkt ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och innovation, jobbskapande, förbättrad levnadsstandard, inkomstökningar, främjande av en hållbar ekonomisk utveckling och kamp mot klimatförändringar och därigenom stärka välståndet, freden och säkerheten i linje med målen för hållbar utveckling. Parlamentet noterar vidare dess roll i att främja en förutsägbar handelsmiljö genom utvecklingen av ömsesidiga, mer genomblickbara och rättvisa bestämmelser och föreskrifter för handel på ett konsekvent, verkställbart och samstämt sätt. Parlamentet erinrar om rapporten EU exports to the world: effects on employment från november 2021, som fann att över 38 miljoner arbetstillfällen i EU stöds av export. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att förmedla dessa rön och att öka medvetenheten om den internationella handelns fördelar och positiva aspekter. Parlamentet anser dock att det finns ett brådskande behov av att återuppbygga förtroendet för multilaterala institutioner med tanke på de globala utmaningarna, särskilt när det gäller att genomföra gemensamma initiativ för tillhandahållande av globala kollektiva nyttigheter, och detta i en kontext där dynamiken mellan världsmakterna är stadd i förändring. Parlamentet framhåller på nytt EU:s roll i denna process.

2. Europaparlamentet beklagar de växande tendenser, med protektionism och utnyttjande av handeln som ett verktyg för att utöva tvång, som har utvecklats i delar av den globala ekonomin och lett till störningar och geopolitiska spänningar. Parlamentet erinrar om att en nationalistisk ekonomisk politik som omfattar överträdelser av etablerade internationella handelsrättsliga regler och sporrar handelspartner till vedergällning är motsatsen till vårt globaliserade handelssystem. Parlamentet manar till ytterligare förstärkning av EU:s insatser för efterlevnad av handelsbestämmelserna och utveckling av en verktygslåda med fristående handelsinstrument, såsom instrumentet mot tvång, instrumentet mot snedvridande subventioner och det internationella upphandlingsinstrumentet, samt inrättandet av tjänsten som ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna, för att möta dessa framväxande nya utmaningar. Parlamentet noterar målet att åstadkomma ett reformerat och välfungerande multilateralt regelverk med ett effektivt fungerande tvistlösningssystem i centrum, inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). Parlamentet betonar dock behovet av att fortsätta engagera sig fullt ut i insatser för att reformera WTO i syfte att öka dess effektivitet, inkludering, öppenhet och legitimitet som hörnstenen i en öppen, rättvis och hållbar global regelbaserad ekonomi, och att hantera de utmaningar och risker som orsakas av icke-marknadsekonomier. Parlamentet välkomnar i detta avseende bilagan från februari 2021 till avtalet om handelspolitisk granskning, som drar upp konturerna till ett övergripande upplägg för WTO:s modernisering. Parlamentet betonar att främjandet av en regelbaserad global handel kräver att EU:s faktiska engagemang baseras på en framåtblickande syn på handel.

3. Europaparlamentet konstaterar att EU måste arbeta nära tillsammans med likasinnade partner för att modernisera WTO och utrusta det med verktyg för att ta itu med 2000-talets handelsutmaningar, t.ex. den digitala revolutionen och den gröna, rättvisa och hållbara omställningen, och samverka med alla WTO-medlemmar för att föra fram en positiv reformagenda och en konkret arbetsplan senast vid den tolfte ministerkonferensen. Parlamentet inser att samarbetet mellan EU och USA har varit drivkraften för framsteg inom multilaterala handelsförhandlingar. Parlamentet välkomnar därför uttalandena om WTO:s reform från den nuvarande amerikanska administrationen, men uppmuntrar USA att lägga fram en mer detaljerad politisk plattform för organisationens reform och att samarbeta med EU på högsta nivå för att nå samförstånd, vilket skulle kunna ligga till grund för ett förnyat engagemang för genomförbara resultat. Parlamentet stöder en framåtblickande transatlantisk agenda som grundas på gemensamma intressen och delade värderingar, med målet att bidra aktivt till att åstadkomma en meningsfull WTO-reform som inbegriper dess övervaknings-, förhandlings- och tvistlösningsfunktioner. Parlamentet beklagar dödläget inom WTO:s överprövningsorgan, som berövar det globala handelssystemet ett verkställbart tvistlösningssystem. Parlamentet uppmanar med kraft alla WTO-medlemmar att engagera sig i att hitta lösningar för att återupprätta ett fullt fungerande och oberoende överprövningsorgan. Parlamentet välkomnar att EU engagerar sig tillsammans med sina strategiska partner i Latinamerika, regionen Indiska oceanen/Stilla havet samt Afrika, en nödvändig förutsättning för att främja och reformera det globala handelssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till utvecklingsländerna och främjandet av framsteg med att införliva deras ekonomier i det globala handelssystemet och att samtidigt omdefiniera statusen som utvecklingsland.

4. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av handels- och teknikrådet mellan EU och USA i juni 2021 och det första mötet i handels- och teknikrådet i november 2021. Parlamentet anser att handels- och teknikrådet är ett avgörande tillfälle för EU och USA att samarbeta i viktiga globala handelsrelaterade, ekonomiska och tekniska frågor. Parlamentet anser att transatlantiskt samarbete, liksom samarbete med internationella partner, kan bidra till att hålla den multilaterala visionen vid liv, ta itu med det multilaterala systemets nuvarande utmaningar gemensamt och driva fram en gemensam agenda för gemensamt välstånd.

5. Europaparlamentet betonar att en demokratisk och legitim global styrning som medger ansvarsutkrävande och insyn bör inbegripa ett större deltagande av parlamentsinstanser, då direktvalda parlamentsledamöter kan fungera som en avgörande länk mellan medborgarna och det multilaterala systemet. Parlamentet betonar vikten av en horisontell och sammanhängande multilateralism och av arbetet vid den gemensamma parlamentariska konferensen om WTO mellan Europaparlamentet och Interparlamentariska unionen i detta syfte. Parlamentet understryker behovet av att parlamentsledamöter får större tillträde till handelsförhandlingar och blir inblandade i utformningen av mandaten och genomförandet av WTO:s beslut samt i förhandlingar om handelsrelaterade frågor inom andra multilaterala organ och institutioner. Parlamentet upprepar att EU och alla WTO-medlemmar måste stärka utbytet med berörda parter, däribland det civila samhället, näringslivsorganisationer och näringslivet i vidare bemärkelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa sitt samarbete med alla relevanta internationella organisationer, såsom Internationella arbetsorganisationen, FN-systemet, G7, OECD, Världsbanken och Internationella valutafonden, och understryker deras roll i främjandet av ett öppet, regelbaserat handelssystem.

6. Europaparlamentet välkomnar WTO:s nära samarbete med Världshälsoorganisationen och andra internationella organisationer för att se till att handeln spelar en positiv roll för att hantera pandemin och den efterföljande krisen och för att stödja den globala ekonomins återhämtning. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin visat att våra internationella institutioner har brister. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta på lärdomarna från covid-19-pandemin och att samarbeta med globala partner för att ta upp dessa lärdomar på reformagendan. Parlamentet manar med eftertryck till ett ambitiöst initiativ på handels- och hälsoområdet. Parlamentet noterar WTO:s ambitioner att bredda sitt mandat för att få större relevans i den offentliga sfären genom att öka sitt engagemang i frågor som hälsa, hållbarhet, förmögenhetsskillnader, jämställdhet och kvinnors egenmakt, i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet tror att detta kommer att vara viktiga steg i dess reformprocess, tillsammans med dess kärnuppgifter att fastställa multilaterala handelsregler, minska handelshindren och tillhandahålla ett sätt att reglera handelstvister mellan dess medlemmar.

7. Europaparlamentet uppmanar rådet att vara djärvare i sina ansträngningar att ingå frihandelsavtal med tredjeländer. Parlamentet noterar att frihandelsavtal ökar det ekonomiska samspelet och beroendet mellan länder och därför kan fungera som föregångare till ett mer aktivt och ambitiöst engagemang på multilateral nivå.

8. Europaparlamentet betonar att ökade handelsspänningar successivt och i grunden har stöpt om den internationella och regionala handelsstrukturen. Parlamentet anser att EU måste fortsätta agera som en ståndaktig och central försvarare av multilateralism i världen och undvika åtgärder som undergräver dessa mål. Parlamentet sluter sig dock till att EU måste reagera på globala krafter, såsom ökad fragmentering, utnyttjande av handeln som ett vapen samt protektionism, för att bevara sina konkurrensfördelar.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	28.2.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 2 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Barry Andrews, Anna-Michelle Asimakopoulou, Tiziana Beghin, Geert Bourgeois, Saskia Bricmont, Jordi Cañas, Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Paolo De Castro, Emmanouil Fragkos, Markéta Gregorová, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Herve Juvin, Karin Karlsbro, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, Margarida Marques, Gabriel Mato, Emmanuel Maurel, Carles Puigdemont i Casamajó, Samira Rafaela, Catharina Rinzema, Inma Rodríguez-Piñero, Massimiliano Salini, Ernő Schaller-Baross, Helmut Scholz, Sven Simon, Dominik Tarczyński, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Markus Buchheit, Claudiu Manda, Javier Moreno Sánchez, Manuela Ripa, Joachim Schuster

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37	+
ECR	Geert Bourgeois, Emmanouil Fragkos, Dominik Tarczyński, Jan Zahradil
ID	Markus Buchheit, Herve Juvin, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini
NI	Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó, Ernő Schaller-Baross
PPE	Anna-Michelle Asimakopoulou, Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Juan Ignacio Zoido Álvarez
Renew	Barry Andrews, Jordi Cañas, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Catharina Rinzema, Marie-Pierre Vedrenne
S&D	Paolo De Castro, Bernd Lange, Claudiu Manda, Margarida Marques, Javier Moreno Sánchez, Inma Rodríguez-Piñero, Joachim Schuster, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt

 

2	-
The Left	Emmanuel Maurel, Helmut Scholz

 

3	0
Verts/ALE	Saskia Bricmont, Markéta Gregorová, Manuela Ripa

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	2.6.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	55 13 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, François Alfonsi, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Katalin Cseh, Anna Fotyga, Michael Gahler, Giorgos Georgiou, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Márton Gyöngyösi, Sandra Kalniete, Karol Karski, Peter Kofod, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, Jean-Lin Lacapelle, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Claudiu Manda, Lukas Mandl, Thierry Mariani, Pedro Marques, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Urmas Paet, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Harald Vilimsky, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Bernhard Zimniok, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Vladimír Bilčík, Marc Botenga, Corina Crețu, Assita Kanko, Andrey Kovatchev, Georgios Kyrtsos, Marisa Matias, María Soraya Rodríguez Ramos

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

55	+
NI	Fabio Massimo Castaldo, Márton Gyöngyösi
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Michael Gahler, Sunčana Glavak, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Lukas Mandl, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Gheorghe-Vlad Nistor, Radosław Sikorski, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko
Renew	Petras Auštrevičius, Katalin Cseh, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Georgios Kyrtsos, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Corina Crețu, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Claudiu Manda, Pedro Marques, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder, Sergei Stanishev
Verts/ALE	Alviina Alametsä, François Alfonsi, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Tineke Strik, Viola Von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz

 

13	-
ECR	Anna Fotyga, Assita Kanko, Karol Karski, Jacek Saryusz-Wolski, Hermann Tertsch, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers
ID	Peter Kofod, Jean-Lin Lacapelle, Thierry Mariani, Harald Vilimsky, Bernhard Zimniok
NI	Kostas Papadakis

 

7	0
ID	Anna Bonfrisco, Susanna Ceccardi
The Left	Marc Botenga, Giorgos Georgiou, Marisa Matias, Manu Pineda, Idoia Villanueva Ruiz

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT C 65, 19.2.2016, s. 120.
• [2] EUT C 316, 6.8.2021, s. 2.
• [3] EUT C 67, 8.2.2022, s. 150.
• [4] EUT C 184, 5.5.2022, s. 170.
• [5] EUT C 433, 23.12.2019, s. 86.
• [6] Antagna texter, P9_TA(2022)0052.
• [7] Antagna texter, P9_TA(2022)0121.