BETÄNKANDE om kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020

9.6.2022 - (2021/2235(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Corina Crețu

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2020

(2021/2235(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB:s) verksamhetsrapport 2020, som offentliggjordes den 20 januari 2021,

– med beaktande av EIB:s finansiella rapport för 2020, som offentliggjordes den 3 maj 2021, och EIB:s rapport om finansierings- och upplåningsverksamhet 2020, som offentliggjordes den 5 maj 2021,

– med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2020, som godkändes av EIB:s styrelse den 12 december 2019 och offentliggjordes den 30 januari 2020,

– med beaktande av 2020 års rapport om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) från EIB till Europaparlamentet och rådet om EIB-gruppens finansierings- och investeringstransaktioner 2020 inom ramen för Efsi,

– med beaktande av EIB-gruppens färdplan för en klimatbank 2021–2025, som antogs av EIB:s styrelse i november 2020 och offentliggjordes den 14 december 2020, och EIB:s klimatstrategi, som antogs i november 2020 och offentliggjordes den 15 november 2020,

– med beaktande av Europeiska investeringsbankens riktlinjer för bästa bankpraxis, som godkändes av EIB:s råd 2018 och offentliggjordes den 3 oktober 2018,

– med beaktande av EIB-gruppens hållbarhetsrapport 2020, som offentliggjordes den 27 maj 2021, och rapporten EIB 2020 Sustainability Disclosure in compliance with SASB Framework (Sustainability Accounting Standards Board), som offentliggjordes i april 2021,

– med beaktande av EIB-gruppens ram för miljömässig och social hållbarhet, som antogs den 2 februari 2022,

– med beaktande av riktlinjerna till EIB:s projektledare om miljömässiga och sociala resultat i EIB-finansierad verksamhet som svar på covid-19-krisen, som antogs den 29 maj 2020,

– med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB-gruppens öppenhetspolicy 2020, som offentliggjordes den 16 april 2021,

– med beaktande av broschyren av den 2 februari 2021 om Europeiska investeringsbankens samarbete med organisationer i det civila samhället – höjdpunkter 2020,

– med beaktande av EIB:s revisionskommittés årsrapport för 2020, som offentliggjordes den 8 oktober 2021,

– med beaktande av EIB:s verksamhetsrapport om bedrägeriutredningar 2020, som offentliggjordes den 29 juli 2021,

– med beaktande av EIB:s verksamhetsrapport om efterlevnad 2020, som offentliggjordes den 10 maj 2021,

– med beaktande av årsrapporten för 2020 från EIB:s etik- och efterlevnadskommitté, som offentliggjordes den 29 september 2021, och av dess arbetsordning,

– med beaktande av uppförandekoden för EIB-gruppens personal, för ledamöterna i dess revisionskommitté och för dess direktion,

– med beaktande av EIB-gruppens rapport om riskhantering 2020, som offentliggjordes den 9 augusti 2021, och dess uttalande om hög riskbenägenhet,

– med beaktande av EIB:s rapport om Europeiska centrumet för investeringsrådgivning 2020, som offentliggjordes den 15 juli 2021,

– med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

– med beaktande av EIB:s arbetsordning,

– med beaktande av trepartsavtalet mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken (trepartsavtalet), vilket trädde i kraft i november 2021,

– med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 Kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2019[1],

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088[2] (EU:s taxonomiförordning),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)[3],

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[4].

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU[5] (det femte penningtvättsdirektivet), –  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0173/2022), och av följande skäl:

A. EIB ska enligt fördragen bidra till EU-integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling, i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget och protokoll nr 28, samt till en balanserad och störningsfri utveckling av den inre marknaden.

B. EIB-gruppen är fast besluten att fortsätta att öka sin andel av finansieringen till stöd för klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet och är fortsatt inriktad på sitt lagstadgade uppdrag att stödja sammanhållning.

C. Offentligpolitiska mål såsom territoriell och social sammanhållning, hållbar utveckling och bekämpning av (ungdoms)arbetslöshet, fattigdom och social utestängning bör stå i centrum för EIB:s uppgift att bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden.

D. EIB är bunden av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och principerna för de mänskliga rättigheterna är integrerade i EIB:s förfaranden och standarder för due diligence-granskningar, inbegripet offentligt tillgängliga förhandsbedömningar.

E. EIB har varit ledande när det gäller hanteringen av covid-19-krisen i Europeiska unionen, och medverkat genom ett snabbt stödprogram för de kunder och sektorer som drabbats hårdast av krisen, och har även inrättat ett nytt instrument, den alleuropeiska garantifonden 2020, som tillhandahåller välbehövligt kapital för små och medelstora företag.

F. EIB uttryckte i november 2019 ambitionen att anpassa all sin finansieringsverksamhet till principerna och målen i Parisavtalet senast i slutet av 2020 och att arbeta i samordning med Europeiska utrikestjänsten och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

G. Det globala utbrottet av covid-19-pandemin i mars 2020 krävde en betydande insats från EIB för att erbjuda ytterligare stöd till företag, särskilt små och medelstora företag som har drabbats särskilt hårt av krisens effekter, och bidra till EU:s mål.

H. EIB:s kreditbetyg AAA är nödvändigt för att säkerställa lämpliga finansieringskällor på marknaden till fördelaktigast räntesats och måste därför upprätthållas.

I. EIB bör tillföra ett mervärde med största möjliga integritet, goda styrelseformer, transparens och ansvarsskyldighet, och i enlighet med tillämplig bästa bankpraxis.

J. Att bekämpa alla former av penningtvätt, finansiering av terrorism, organiserad brottslighet och skadlig skattepraxis bör fortsatt vara en ständig prioritering för EIB.

K. EIB spelar en viktig roll utanför EU genom sin externa utlåningsverksamhet och är det största multilaterala finansinstitutet i världen.

Resultatet av EIB:s finansiella transaktioner

1. Europaparlamentet noterar att bankens nya utlåning under 2020 uppgick till 66,1 miljarder EUR, vilket var i linje med målet i 2020 års verksamhetsplan och över målen för både 2019 (63,3 miljarder EUR) och 2018 (55,6 miljarder EUR). Parlamentet påpekar att den största andelen utlåning skedde i Italien, Spanien och Frankrike (15 %, 13 % respektive 11 % av den totala utlåningen) och att transport-, globala låne- och energisektorerna var de största mottagarna (29,3 %, 20,5 % respektive 14,9 %).

2. Europaparlamentet efterlyser än en gång en rättvis och transparent geografisk fördelning av projekt och investeringar med fokus på mindre utvecklade regioner, särskilt avseende innovation, digitalisering och infrastruktur, i syfte att främja tillväxt för alla och ekonomisk, social och territoriell konvergens och sammanhållning. Parlamentet uppmanar EIB att ta itu med återkommande brister som hindrar vissa regioner och länder att dra full nytta av EIB:s finansiella verksamhet.

3. Europaparlamentet konstaterar att den utestående volymen undertecknade lån per den 31 december 2020 hade minskat något till 558,7 miljarder euro (från 560,3 miljarder euro i slutet av 2019), varav 82,2 % avsåg projekt inom EU (2019: 81,4 %). Parlamentet noterar att EIB:s utlåningsportfölj uppgick till 444,6 miljarder EUR jämfört med 447,5 miljarder EUR i slutet av 2019.

4. Europaparlamentet noterar att covid-19-utbrottet avsevärt ändrade EIB:s utbetalningsprofil under 2020, och att mer än 50 % av målet uppnåddes under första halvåret tack vare bankens snabbspår och omprioritering av de befintliga utbetalningarna för att stödja kundernas likviditetsbehov. Parlamentet noterar att utbetalningarna under 2020 uppgick till 58,3 miljarder EUR.

5. Europaparlamentet noterar att EIB rapporterade en nettovinst på 1,7 miljarder EUR för 2020, jämfört med 2,4 miljarder EUR för 2019.

6. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse EIB:s roll som den största överstatliga emittenten av gröna obligationer och sociala obligationer med specifik användning av intäkter, samt hållbarhetsinvesterares växande intresse för denna typ av emissioner inom ramen för den europeiska gröna given och EU:s taxonomiförordning. Parlamentet noterar att EIB under 2020 registrerade ett rekord i emissioner av hållbarhetsskuldprodukter på 10,5 miljarder EUR.

7. Europaparlamentet noterar att EIB:s inbetalda kapitalbas, till följd av ersättningen av Förenade kungarikets andel av EIB:s kapital, har ökat med 0,5 miljarder EUR och att dess infordringsbara kapital har ökat jämfört med situationen före brexit.

8. Europaparlamentet noterar att den totala låneportföljen fortsatte att uppvisa goda resultat, med endast 0,4 % osäkra fordringar i slutet av 2020 (jämfört med 0,4 % i slutet av 2019). Parlamentet konstaterar att andelen betalningar som är försenade med mer än 90 dagar fortfarande är mycket låg, totalt 117,1 miljoner EUR i slutet av 2020 (jämfört med 146,0 miljoner EUR i slutet av 2019) och endast utgör 0,03 % av riskportföljen.

9. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EIB, trots den allmänna osäkerheten på de globala finansmarknaderna på grund av covid-19-pandemin, fortsatt upprätthåller en solid behållning av likvida medel. Bankens totala likviditetskvot ligger gott och väl inom de interna gränserna och täcker 78,1 % av det beräknade nettokassautflödet (jämfört med 88,6 % 2019).

10. Europaparlamentet uppmanar EIB att genom sin utlåningsverksamhet för sociala, gröna och hållbara projekt prioritera genomförandet av målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

11. Europaparlamentet uppmanar EIB att aktivt stödja projekt som bidrar till en rättvis omställning, t.ex. på områdena forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens. Parlamentet uppmanar på nytt EIB att tillhandahålla riktad finansiering för initiativ för en rättvis omställning, samtidigt som man tar hänsyn till den additionalitet som EIB:s finansiering kan ge i kombination med andra källor. Parlamentet betonar dessutom att samordning med andra finansieringsinstrument är avgörande med tanke på att EIB‑gruppen ensam inte kan finansiera alla initiativ.

12. Europaparlamentet konstaterar att klyftan mellan medlemsstaternas ekonomiska situation och kapacitet har ökat under rådande svåra läge (en pågående pandemi och Rysslands aggression mot Ukraina), och understryker vikten av att se till att de mest drabbade regionerna och länderna kan anpassa sig till de nya omständigheterna så att ingen lämnas utanför.

Insatser med anledning av covid-19-pandemin

13. Europaparlamentet gratulerar EIB-gruppen till att den trots covid-19-utbrottet förblivit fullt operativ och fortsatt att bedriva sin normala yrkesmässiga verksamhet. Parlamentet påpekar att covid-19-pandemin inte har haft några direkta väsentliga negativa ekonomiska konsekvenser för EIB.

14. Europaparlamentet noterar att kommissionen och EIB-gruppen i mars och april 2020 omfördelade 1 miljard EUR i tillgängliga Efsi-medel till befintliga garantiinstrument (InnovFin SMEG och Cosme LGF), som förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF), till förmån för den hårt drabbade sektorn för små och medelstora företag och midcap-företag i EU.

15. Europaparlamentet konstaterar att EIB har ställt finansiering till förfogande för investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom investeringar som görs av europeiska företag som ägnar sig åt vaccinforskning och utveckling av terapeutiska och diagnostiska lösningar för att bekämpa covid-19. Parlamentet noterar att EIB:s utlåning på hälso- och sjukvårdsområdet i slutet av 2020 uppgick till 5,2 miljarder EUR, varav 175 miljoner EUR för tillämpad forskning om covid-19-vacciner.

16. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att prioritera investeringar i hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, personalutbildning och de nationella hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet, i syfte att minska ojämlikheten mellan länderna.

17. Europaparlamentet välkomnar EIB:s roll i framgången för BioNTechs covid-19-vaccin genom undertecknandet i juni 2020 av en lånefacilitet på 100 miljoner EUR, vilket gör EIB till den första finansiella investeraren som stöder BioNTechs covid‑19‑vaccinprogram.

18. Europaparlamentet understryker att EIB samtidigt erbjöd stöd till globala program för distribution av covid-19-vacciner, särskilt i utvecklingsländerna.

19. Europaparlamentet betonar att EIB-gruppen utlovat 6,5 miljarder EUR till stöd för länder utanför EU, inbegripet över 1 miljard EUR till Ukraina för infrastruktur, miljö, innovation och återhämtning efter covid-19 och 1,7 miljarder EUR till stöd för västra Balkans sociala och ekonomiska återhämtning från covid-19-pandemin, som en del av ett finansiellt stödpaket på 3,3 miljarder EUR för regionen som kommissionen aviserat.

20. Europaparlamentet påpekar att EIB-gruppen i mars 2020 införde en stödhandlingsplan i syfte att mobilisera upp till 28 miljarder EUR för små och medelstora företag som drabbats av covid-19-utbrottet. Parlamentet noterar att EIB mellan pandemins utbrott och slutet av 2020 godkände 172 fristående transaktioner till ett totalt belopp på 33,9 miljarder EUR (av ett totalt godkänt belopp på 82,8 miljarder EUR) och att EIB också kompletterade 68 befintliga kreditlinor med totalt 4,6 miljarder EUR.

21. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den alleuropeiska garantifonden som ett nytt instrument inom EIB:s portfölj som kommer att tillhandahålla upp till 200 miljarder EUR i ytterligare finansiering. Parlamentet noterar att EIB den 31 december 2020 hade godkänt 2,7 miljarder EUR i finansiering och hade som mål att mobilisera 27,8 miljarder EUR i total finansiering.

EIB:s stöd på viktiga politikområden

22. Europaparlamentet välkomnar antagandet i oktober 2020 av den tematiska rapporten om utvärderingen av EIB:s sammanhållningsfinansiering 2007–2018. Parlamentet noterar att EIB under större delen av den granskade perioden uppnådde sina årliga mål för sammanhållningsfinansieringen, om än med större svårigheter under de senaste åren.

23. Europaparlamentet noterar att EIB:s sammanhållningsutlåning 2014–2020 uppgick till totalt 123,8 miljarder EUR och att denna utlåning enbart under 2020 uppgick till 19,5 miljarder EUR. Parlamentet noterar vidare att 2020 rörde 34 % av all EIB-utlåning inom EU-27 projekt och stödmottagare i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, som av EIB fastställts som prioriterade för sammanhållningsutlåning.

24. Europaparlamentet är medvetet om att de ekonomiska konsekvenserna av covid‑19‑pandemin har ökat de strukturella skillnaderna mellan medlemsstaterna, vilket gör EIB:s lagstadgade uppdrag att stödja sammanhållningen desto mer nödvändigt. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av EIB:s sammanhållningspolicy 2021–2027. Parlamentet noterar att EIB senast 2025 har för avsikt att avsätta 45 % av sin årliga EU-utlåning till sammanhållningsregioner och uppmanar EIB att årligen rapportera om genomförandet av sammanhållningspolicyns mål och prioriteringar.

25. Europaparlamentet noterar att EIF under 2020 lanserade pilotprojektet kompetens- och utbildningsgarantin för att stimulera investeringar i utbildning och kompetens, och att initiativet är väl lämpat för att tillgodose arbetsmarknadens kommande behov, med särskild hänsyn till den digitala och gröna omställningen.

26. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ökat tekniskt stöd till lokala och regionala myndigheter, i enlighet med EIB:s policy om utlåning, kombinerad finansiering och rådgivning, liksom till deras finansiella expertis, särskilt i regioner med låg investeringskapacitet, och till projekt som är av gemensamt intresse för flera medlemsstater och som på grund av sin omfattning eller art inte kan finansieras helt av de olika medel som finns tillgängliga i enskilda medlemsstater, innan projekt godkänns, för att förbättra tillgången till EIB-finansiering. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att intensifiera samarbetet med nationella utvecklingsbanker och -institutioner.

27. Europaparlamentet noterar att EIB under 2020 nådde sitt mål att tillhandahålla 100 miljarder USD i finansiering under de fem åren 2016–2020 för att bekämpa klimatnödläget, vilket tillkännagavs 2015 vid klimatkonferensen i Paris. Parlamentet betonar att EIB enbart under 2020 investerade omkring 24,2 miljarder EUR (2019: 19,3 miljarder EUR) i klimatåtgärder och att EIB överskridit sitt ursprungliga mål på 28 % och nådde en rekordnivå på 37,4 % för klimatfinansiering, vilket bekräftar EIB som den största multilaterala finansiären av klimatåtgärder.

28. Europaparlamentet noterar att EIB fortsätter att öka sin andel av finansieringen av klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet med målet att denna finansiering ska utgöra 50 % av verksamheten senast 2025.

29. Europaparlamentet noterar att EIB i juli 2020 antog metoder för beräkning av projekts koldioxidavtryck för att ge vägledning till EIB:s personal om hur man beräknar koldioxidavtrycket för de investeringsprojekt som finansieras av banken. Parlamentet noterar EIB:s beslut att inte finansiera klimatnegativa projekt som omfattar traditionella fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EIB att uppmuntra gröna projekt för att underlätta energiomställningen och uppnåendet av Parismålen.

30. Europaparlamentet välkomnar införandet av City Climate Gap Fund, en ny rådgivningsfacilitet som syftar till att tillhandahålla stöd i ett tidigt skede till klimatsmarta projekt i städer i utvecklings- och tillväxtländer.

31. Europaparlamentet noterar att EIB utarbetat en metod för beräkning på motpartsnivå, det så kallade klimatriskverktyget, som har använts sedan juli 2020 för att bedöma och övervaka klimatrisker i EIB-gruppens portfölj och rapportera till EIB-gruppens styrande organ.

32. Europaparlamentet noterar att processen med att uppdatera EIB-gruppens miljö- och socialpolitik inleddes 2020 och ledde till att den nya ramen för miljömässig och social hållbarhet godkändes i februari 2022. Parlamentet välkomnar EIB:s reviderade miljömässiga och sociala standarder som ingår i ramen, särskilt de som rör arbetstagarrättigheter, biologisk mångfald och miljöskydd. Parlamentet noterar att EIB är bunden till EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och betonar att människorättsprinciperna är fullt ut integrerade i EIB:s förfaranden och standarder för due diligence-granskningar på projektnivå, bland annat genom att göra det möjligt att ställa in utbetalningar vid allvarliga människorättskränkningar. Parlamentet välkomnar att EIB och dess projektansvariga är skyldiga att ta hänsyn till mänskliga rättigheter i bedömningen av de miljömässiga och sociala konsekvenserna. Parlamentet uppmanar EIB och dess mellanhänder att lämna uppgifter om faktiska miljömässiga och sociala risker eller effekter i samband med transaktioner som genomförs genom partner. Parlamentet betonar att nya krav inte bör skapa mer byråkrati för små och medelstora företag. EIB uppmanas att se till att dess klagomålsmekanism är lättillgänglig, snabb och effektiv, för att upptäcka och avhjälpa eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna i EIB-relaterade projekt. Parlamentet uppmanar EIB att rapportera till parlamentet och EIB:s råd om denna fråga.

33. Europaparlamentet noterar att den transanatoliska naturgasledningen och den transadriatiska gasledningen, även om de inte är i linje med målen i Parisavtalet, är strategiskt viktiga för EU:s energiförsörjning, särskilt vad gäller strategin för diversifiering av leverantörer.

34. Europaparlamentet stöder EIB:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och att anpassa sina insatser till den europeiska gröna given. Parlamentet välkomnar den kommande översynen av utlåningspolicyn för transportområdet som kommer att överensstämma med målen i Parisavtalet och som enligt planerna ska antas i juni eller juli 2022. Parlamentet betonar att sådana nya krav inte får missgynna tillgången till finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet upprepar att policyn måste undvika inlåsning av koldioxidintensiva tillgångar och stödja trafikomställningar i riktning mot koldioxidfri rörlighet både för gods och passagerare i städer och storstadsregioner.

35. Europaparlamentet uppmanar EIB att stödja utvecklingen av transportinfrastrukturprojekt, inbegripet järnvägar och motorvägar, som är hållbara och miljövänliga och kan bidra till minskade territoriella och sociala skillnader mellan regioner och länder i EU.

36. Europaparlamentet betonar behovet att fokusera på långsiktig finansiering, genom att stödja projekt som inte skulle finansieras på annat sätt, i synnerhet innovativa nystartade företags och små och medelstora företags projekt. Parlamentet understryker att EIB:s finansieringsverksamhet inte är något substitut för en hållbar finanspolitik i medlemsstaterna. EIB uppmanas att öka investeringarna i banbrytande innovationer, särskilt för den gröna omställningen, i syfte att stödja företag i EU.

37. Europaparlamentet uppmanar EIB att öka finansieringen för att främja den tekniska omställningen, stödja kompetensutveckling som är anpassad till nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden, ytterligare främja investeringar i digital kompetens hos anställda och företagare, digital infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad för digitalisering, tillhandahålla medel för långsiktig forskning och innovation och små och medelstora företag, samt stödja den sociala ekonomin och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen genom att täppa till nuvarande investeringsgap i offentliga bostäder och infrastruktur.

38. Europaparlamentet uppmanar EIB att utarbeta en särskild människorättsstrategi och en handlingsplan för genomförandet av den. Parlamentet uppmanar EIB att anpassa sin finansieringsstrategi till de ambitionsnivåer och åtaganden avseende gemensamma värden och mål som EU:s partnerländer har visat.

39. Europaparlamentet välkomnar att EIB 2019 antog 2X-utmaningskriterierna som syftar till att mobilisera relevanta resurser till stöd för kvinnors egenmakt och jämställdhet och tillhandahålla en tydlig ram för investeringar med ett könsperspektiv genom utlåning via mellanhänder utanför EU. Parlamentet uppmanar EIB att införa liknande kriterier för transaktioner inom EU som omfattar både utlåning via mellanhänder och direkt utlåning.

40. Europaparlamentet lovordar EIB:s undertecknande 2020 av utvecklingsbankernas Parisförklaring om jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet noterar att EIB‑gruppens färdplan för en klimatbank 2021–2025 som antogs 2020 framhåller jämställdhetsorienterad klimatfinansiering som ett tematiskt prioriterat område för EIB‑gruppen. Parlamentet välkomnar införandet av en jämställdhetsmärkning för alla EIB-transaktioner, för att göra det möjligt för EIB att identifiera transaktioner som kan bidra till jämställdhet.

41. Europaparlamentet noterar att i slutet av 2020 hade lån till ett värde av 99,4 miljarder EUR beviljats i 102 olika länder, varav 9,3 miljarder EUR undertecknades 2020, främst inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat.

42. Europaparlamentet uppmanar EIB att fullt ut utnyttja sin verktygslåda för att bekämpa skatteflykt för projekt som finansieras i länder utanför EU.

43. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att internationella finansiella institutioner eliminerar risken för att EU:s medel bidrar direkt eller indirekt till skatteundandragande och skattebedrägeri.

44. Europaparlamentet upprepar att EIB:s externa transaktioner förväntas bidra till EU:s politiska mål och främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna, särskilt i de mest missgynnade länderna, samt efterlevnad, i överensstämmelse med de mål som EU har godkänt. Parlamentet erkänner att fattigdomsutrotning, inhemsk mobilisering av resurser och mänskliga rättigheter är centrala frågor inom EU:s struktur för utvecklingsfinansiering. Parlamentet påminner om att intressenternas engagemang är hörnstenen i en hållbar och inkluderande utveckling.

45. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta med att stödja uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling genom sin verksamhet inom ramen för de särskilda mandat som beslutats av rådet och parlamentet.

46. Europaparlamentet stöder rådets slutsatser som antogs den 14 juni 2021, där EIB uppmanas att öka sitt bidrag till EU:s utvecklingsinsatser genom särskilda strategier, starkare närvaro på fältet globalt och bättre samordning med partnerna i en verklig Team Europe-strategi, i syfte att utveckla innovativa gemensamma insatser och säkerställa att EU:s externa finansiering blir synlig.

47. Europaparlamentet noterar att EIB i juni 2020 när det gäller godkännande hade överträffat Efsis mål att mobilisera minst 500 miljarder EUR i investeringar innan utgången av 2020. Parlamentet noterar vidare att baserat på underskrifter på EIB‑gruppsnivå till ett värde av nästan 82,8 miljarder EUR uppskattas investeringar som får stöd av Efsi till ca 491,7 miljarder EUR.

48. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att engagera sig mer i jordbrukssektorn. Parlamentet understryker att jordbrukarnas, särskilt unga och nya jordbrukares, finansiella behov är betydande och att jordbrukare och företag inom denna sektor har mindre framgång när de ansöker om finansiering. EIB har tagit itu med frågan genom vissa åtgärder. Parlamentet uppmanar EIB att arbeta vidare med nya finansieringsverktyg som ska öka tillgängligheten för jordbrukssektorn. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att EIB:s finansiering ska stödja omställningen av jordbrukssektorn i linje med EU:s politiska mål, bland annat när det gäller större respekt för djurs välbefinnande, och bör undvika att bidra till att djurtätheten överstiger markens bärförmåga.

Ökad transparens och ansvarsskyldighet i EIB:s bolagsstyrning och verksamhet

49. Europaparlamentet noterar att EIB-gruppen 2020 inrättade en risk- och regelefterlevnadsfunktion under överinseende av gruppens riskchef. Parlamentet noterar att gruppens riskchef övervakar och rapporterar om alla risker, inbegripet efterlevnadsrisker, och att chefen för EIB:s funktion för regelefterlevnad rapporterar till gruppens riskchef samt till direktionen, relevanta kommittéer i EIB:s styrelse och revisionskommitté. Parlamentet uppmanar EIB att förklara hur oberoendet för chefen för funktionen för regelefterlevnad bevaras och hur överlappningar mellan dennes ansvarsområden och riskchefens ansvarsområden undviks.

50. Europaparlamentet välkomnar att avdelningen för kontroll av regelefterlevnad under 2020 gjorde en första riskbedömning avseende regelefterlevnad, som syftade till att identifiera EIB:s riskexponering på de geografiska platser där banken är verksam, inbegripet risk för penningtvätt och finansiering av terrorism, organiserad brottslighet, sanktioner, jurisdiktioner som inte följer reglerna/god förvaltning på skatteområdet, marknadsintegritet samt uppföranderisker och upphandlingsrisker. Parlamentet påpekar att de viktigaste riskindikatorerna uppdaterades 2020 på resultattavlan för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att ge mer detaljerad information om riskerna.

51. Europaparlamentet välkomnar direktionens beslut att avsätta ytterligare personalresurser för att stärka EIB:s funktion för regelefterlevnad. Parlamentet välkomnar att både EIB och EIF i mars 2020 undertecknade samförståndsavtal med Luxemburgs finansunderrättelseenhet.

52. Europaparlamentet noterar att EIB-gruppens ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism reviderades i december 2020, med beaktande av det femte penningtvättsdirektivet, och att EIB-gruppen antog en övergripande policy för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och organiserad brottslighet i juli 2021. Parlamentet anser att det för policyns framgång är väsentligt med en effektiv samordning med andra relevanta behöriga myndigheter.

53. Europaparlamentet noterar det nya trepartsavtal som undertecknats mellan Europeiska revisionsrätten, EIB och kommissionen och som möjliggör bättre tillgång till granskade EIB-dokument och dokumentrationalisering. Parlamentet upprepar emellertid att revisionsrättens rätt till tillgång till information bör utökas med avseende på EIB:s transaktioner för genomförande av EU:s politik. Parlamentet beklagar att kommissionen och EIB hänvisar till definitionen av revisionsrättens mandat i EUF-fördraget för att förhindra att revisionsrätten får tillgång till information om EIB:s transaktioner som endast sker för genomförandet av EU:s politik.

54. Europaparlamentet anser att arbetet inom EIB:s revisionskommitté inte är alternativt utan snarare kompletterar revisionsrättens arbete. Parlamentet beklagar att trepartsavtalet, som förlängdes den 11 november 2021 av EIB, kommissionen och revisionsrätten, inte erbjuder någon tillfredsställande lösning och att förlängningen upprätthåller status quo utan någon meningsfull förbättring, särskilt när det gäller revisionsrättens funktion som granskare av EIB:s verksamhet.

55. Europaparlamentet noterar att EIB:s klagomålsmekanism under 2020 registrerade 77 nya ärenden, behandlade 137 ärenden och avslutade 94 ärenden. Parlamentet välkomnar att EIB:s klagomålsmekanism systematiskt övervakar genomförandet av sina rekommendationer och förslag till förbättringar från EIB:s avdelningar. Parlamentet uppmanar EIB att vidta lämpliga åtgärder med anledning av klagomålsmekanismens slutsatser.

56. Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som gjordes under 2020 för ett fullständigt genomförande av EIB:s uteslutningspolicy, särskilt att en ny policy- och uteslutningsenhet vid generalinspektoratets avdelning för bedrägeriutredningar (IG/IN) inrättades och att uteslutningskommittén utsågs i oktober 2020.

57. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att genomföra en omfattande analys av vilket finansiellt stöd som berörs av påstått missbruk och av den geografiska fördelningen av sådana fall, för att underlätta identifieringen av systembrister som bör ägnas uppmärksamhet och resurser. Parlamentet välkomnar i detta avseende att IG/IN har utarbetat flera branschledande verktyg för förebyggande och upptäckt under de senaste tio åren.

58. Europaparlamentet noterar att EIB-gruppen antog en reviderad bedrägeribekämpningspolicy i juli 2021.

59. Europaparlamentet noterar de utmaningar som covid-19-pandemin har medfört för IG/IN:s genomförande av bedrägeriutredningar under 2020, och att IG/IN ändå avgett 52 rekommendationer och yttranden. Parlamentet noterar att omkring 89 % av de ärenden som utreds gäller områdena bedrägeri, korruption och otillåten samverkan, och uppmanar EIB att rapportera om sitt partnerskap och samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) när det gäller sådana ärenden.

60. Europaparlamentet välkomnar samarbetsavtalet med Europeiska åklagarmyndigheten som undertecknades i december 2021, och efterlyser ett fullständigt och omsorgsfullt genomförande, i synnerhet när det gäller rapportering. Parlamentet betonar i detta avseende att IG/IN inledde sitt samarbete med Eppo flera månader innan samarbetsavtalet undertecknades och rapporterade totalt 17 fall under 2021.

61. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EIB under 2021 också utökade sitt samarbete med Europol genom att underteckna ett samarbetsavtal som syftar till att främja förebyggande och bekämpning av alla former av grov internationell och organiserad brottslighet, it-brottslighet och terrorism.

62. Europaparlamentet anser att översynen av budgetförordningen[6] ger möjlighet att utforska möjligheter till synergier mellan kommissionens system för tidig upptäckt och uteslutning och EIB:s uteslutningspolicy.

63. Europaparlamentet är bekymrat över flera ärenden som Olaf avslutade 2020 och som gällde utbildningstillägg som felaktigt beviljats EIB:s personal. Parlamentet välkomnar EIB:s översyn och reform av ersättningssystemet och korrigeringen av många av de fel som Olaf konstaterat, inbegripet åtgärder för att återkräva felaktiga utbetalningar. Parlamentet uppmanar EIB att rapportera till parlamentet om resultatet av uppföljningen av Olafs rekommendationer.

64. Europaparlamentet är mycket oroat över den minskade transparensen inom EIB. Under 2010 offentliggjordes 96,1 % av alla projekt tre veckor före styrelsens godkännande, medan denna siffra sjönk till endast 60 % under 2020. Parlamentet påminner om att enligt EIB-gruppens öppenhetspolicy är det endast ett begränsat antal projektsammanfattningar som inte får offentliggöras förrän styrelsen har gett klartecken, och i vissa fall inte förrän lån har undertecknats, för att skydda berättigade intressen såsom affärshemligheter. Parlamentet välkomnar att alla projekt slutligen offentliggörs av EIB.

65. Europaparlamentet uppmanar EIB att förbättra transparensen i sin verksamhet genom att inrätta ett öppenhetsregister för offentlig granskning av organisationer som försöker påverka lagstiftningsprocessen och för att undvika fall av korruption eller intressekonflikter.

66. Europaparlamentet efterlyser ökad transparens och större ansvarsskyldighet, även gentemot EU-institutionerna, särskilt parlamentet. Parlamentet föreslår att det hålls en dialog varje kvartal med relevanta parlamentsutskott så att de får möjlighet att bidra till EIB:s investeringsstrategi och säkerställa adekvat tillsyn. Parlamentet betonar vikten av att parlamentet i högre grad granskar EIB-styrelsens beslut och av att kommissionen i större utsträckning delar med sig av information och är öppnare gentemot parlamentet i fråga om sina ståndpunkter vid EIB:s styrelsemöten.

67. Europaparlamentet är bekymrat över att den nya transparenspolicyn inte återspeglar parlamentets mycket tydliga krav på förbättringar i linje med andra finansinstituts bästa praxis och standarder. Parlamentet uppmanar EIB att anpassa transparenspolicyn till den policy som Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tillämpar i fråga om krav på upplysningar från mellanhänder om projekt förknippade med stora miljörisker och människorättsrisker.

68. Europaparlamentet noterar att Europeiska ombudsmannen under 2020 underrättade EIB om fyra nya undersökningar avseende tillämpningen av transparenspolicyn. Parlamentet uppmanar EIB att rapportera om genomförandet av ombudsmannens rekommendation avseende dessa undersökningar.

69. Europaparlamentet beklagar att EIB fortfarande inte lämnar fullständiga uppgifter om sina kunders verkliga huvudmannaskap. Parlamentet upprepar sitt krav på ökad transparens när det gäller EIB:s transaktioner via finansiella mellanhänder såsom affärsbanker och investeringsfonder, inom ramen för relevant regelverk, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen, och på fastställande av standardiserade rapporteringskrav som kan ge tillräckliga uppgifter. Parlamentet påminner i detta avseende om att enligt artikel 30 i penningtvättsdirektivet ska medlemsstaterna samla in och i ett nationellt register lagra korrekt och aktuell information om verkligt huvudmannaskap för företag och säkerställa att denna information alltid är tillgänglig. Parlamentet uppmanar EIB att använda tillgängliga verktyg och genomföra de standarder som främjas genom det femte penningtvättsdirektivet för att göra sådana uppgifter tillgängliga och säkerställa fullständigt samarbete med den framtida myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka genomförbarheten av samarbetsformer och samförståndsavtal med relevanta partner för att göra relevant information tillgänglig och undanröja risken för bristande insyn i de relevanta förfarandena.

70. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att kommissionens yttranden om EIB:s finansieringstransaktioner, som avgetts i enlighet med artikel 19 i EIB:s stadga, ska göras tillgängliga. Parlamentet anser att tillgång till sådan information enligt förordning (EG) nr 1049/2001 inte är det effektivaste sättet att tillhandahålla uppgifter för politisk granskning. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att komma överens om att systematiskt och säkert översända sådana yttranden till parlamentet.

71. Europaparlamentet noterar att etik- och efterlevnadskommittén under 2020 antog tre beslut om tidigare direktionsledamöters verksamhet under deras respektive karenstid. Parlamentet uppmanar den ansvariga kommittén att säkerställa att tidigare direktionsledamöter under karenstiden inte bedriver någon affärs- eller lobbyverksamhet med EIB-gruppen, oavsett vilka portföljer de innehade under sitt mandat i direktionen. Parlamentet upprepar vikten av att införa strategier för att förebygga intressekonflikter och svängdörrsproblematik.

72. Europaparlamentet noterar direktionens och EIB-styrelsens uppdaterade uppförandekoder från augusti 2021. Parlamentet välkomnar införandet av en längre karenstid för ledamöterna i direktionen (24 månader i stället för 12) och för styrelseledamöterna (12 månader i stället för 6). Parlamentet noterar att det inte finns någon bestämmelse som utesluter vice ordförande från att övervaka verksamheten. Detta möjliggör nödvändig landsspecifik expertis i projekt. Parlamentet är övertygat om att EIB kommer att fortsätta att genomföra projektbedömningar utifrån objektiva tekniska, finansiella och ekonomiska indikatorer och att projektets kvalitet ska vara den avgörande faktorn för beslutet om huruvida finansiering ska beviljas eller inte.

73. Europaparlamentet upprepar uppmaningen till EIB att tillämpa striktast möjliga standarder för fiskal transparens. Parlamentet betonar att beviljande av direkta och indirekta lån måste villkoras med krav på offentliggörande av landsvisa skatte- och finansuppgifter och med tillhandahållande av upplysningar om verkligt huvudmannaskap avseende de stödmottagare och finansiella mellanhänder som deltar i finansieringsverksamheten, och detta utan undantag.

74. Europaparlamentet noterar EIB-gruppens reviderade policy för visselblåsning från november 2021, som också skyddar visselblåsare som inte är anställda vid EIB.

75. Europaparlamentet uppmanar EIB att informera parlamentet om översynen av EIB‑gruppens riktlinjer om intressekonflikter.

76. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att det saknas en social dialog inom EIB, i synnerhet för att ta itu med frågor som rör påståenden om trakasserier och arbetsmiljöfrågor. Parlamentet uppmuntrar EIB:s ledning att inleda en konstruktiv dialog med personalen för att diskutera frågorna och främja förtroende och en kultur av ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta med personalenkäter och samråd med personalen. Parlamentet noterar att flera personalenkäter under de senaste åren har visat på missnöje och uppmanar samtidigt eftertryckligen EIB att vidta konkreta åtgärder för att lösa problem som rapporterats av personalen, särskilt när det gäller frågor som rör intern rörlighet. Parlamentet noterar de ansträngningar som EIB gjort för att inkludera enkäter i sin kontinuerliga strategi för att lyssna på personalen och främja personalmedverkan, t.ex. enkäten nyligen om hälsa och välbefinnande.

77. Europaparlamentet noterar med oro att endast 29,5 % av EIB:s högre chefstjänster innehades av kvinnor i slutet av 2020 (30 % i slutet av 2019). Parlamentet upprepar sin oro över den ihållande bristen på mångfald och jämn könsfördelning på högsta ledningsnivå och inom EIB-gruppens styrande organ samt den mycket höga andelen kvinnor i stödfunktioner.

78. Europaparlamentet understryker att styrelsen består av företrädare för medlemsstaterna och att vice ordförandena utses av medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att oaktat medlemsstaternas utnämningsbefogenheter har EIB-ordförandens uppmaningar om mångfald lett till en betydligt jämnare könsfördelning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att bankens direktion och styrelse har en andel kvinnor på 33 % respektive 48 %. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera könsfördelningen och nominera fler kvinnor till vice ordförandeskap och till EIB:s styrelse.

79. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att säkerställa en lämplig geografisk representation från alla medlemsstater i sin förvaltning, med beaktande av kandidaternas kompetens och meriter, och uppmanar EIB att årligen offentliggöra en uppdelning av kön och nationalitet på mellanchefs- och högre chefsnivå.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

80. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer i sina årliga resolutioner, särskilt när det gäller

a) effekterna (ekonomiska, miljömässiga och sociala) av investeringsstrategin och de resultat som har uppnåtts för att bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden i EU:s intressen,

b) åtgärder som vidtagits för att förbättra förebyggandet av intressekonflikter,

c) åtgärder för att stärka transparensen avseende genomförda due diligence-granskningar i fråga om kunders integritet för att förhindra skatteflykt, skattebedrägeri och korruption,

d) uppföljning av de uppmaningar och begäranden som antagits via denna resolution.

°

° °

81. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och uppmanar rådet och EIB:s styrelse att hålla en debatt om parlamentets framlagda ståndpunkter i denna resolution.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	11.5.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Gilles Boyer, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, Corina Crețu, Ryszard Czarnecki, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Daniel Freund, Isabel García Muñoz, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Joachim Kuhs, Ryszard Antoni Legutko, Claudiu Manda, Alin Mituța, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Markus Pieper, Michèle Rivasi, Sándor Rónai, Petri Sarvamaa, Angelika Winzig, Lara Wolters, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katalin Cseh, Viola Von Cramon-Taubadel

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

23	+
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Monika Hohlmeier, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Petri Sarvamaa, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský
Renew	Gilles Boyer, Olivier Chastel, Katalin Cseh, Alin Mituța
S&D	Caterina Chinnici, Corina Crețu, Isabel García Muñoz, Claudiu Manda, Sándor Rónai, Lara Wolters
The Left	Luke Ming Flanagan, Younous Omarjee
Verts/ALE	Daniel Freund, Michèle Rivasi, Viola Von Cramon-Taubadel

 

3	-
ID	Jean-François Jalkh, Joachim Kuhs
NI	Mislav Kolakušić

 

3	0
ECR	Ryszard Czarnecki, Ryszard Antoni Legutko
ID	Matteo Adinolfi

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT C 371, 15.9.2021, s 22.
• [2] EUT L 198, 22.6.2020, s 13.
• [3] EUT L 119, 4.5.2016, s 1.
• [4] EGT L 145, 31.05.2001, s. 43.
• [5] EUT L 156, 19.6.2018, s 43.
• [6] Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (COM(2022)0223).