BETÄNKANDE om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling

9.6.2022 - (2022/2002(INI))

Utskottet för utveckling
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Barry Andrews, Petros Kokkalis
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 58 i arbetsordningen)

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling

(2022/2002(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av FN:s resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York (Agenda 2030),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 november 2020 Delivering on the UN’s Sustainable Development Goals – A comprehensive approach (SWD(2020)0400),

– med beaktande av publikationen från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor från 2022 SDG Good Practices – A compilation of success stories and lessons in SDG implementation – andra upplagan,

– med beaktande av FN:s rapport om den globala hållbara utvecklingen från 2019,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 17 februari 2021 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilaterism (JOIN(2021)0003),

– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 juni 2017 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, parlamentet och kommissionen, om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid[1],

– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 28 januari 2019 om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling från 2019 (SWD(2019)0020),

– med beaktande av FN:s ramkonventioner om klimatförändringar (UNFCCC) och om biologisk mångfald,

– med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

– med beaktande av att Lettland och kommissionen på EU:s och dess medlemsstaters vägnar den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

– med beaktande av att Tyskland och kommissionen på EU:s och dess medlemsstaters vägnar den 17 december 2020 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

– med beaktande av FN:s tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering som hölls i Addis Abeba den 13–16 juli 2015,

– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 juni 2017 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, parlamentet och kommissionen, om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid[2],

– med beaktande av kommissionens arbetsprogram från 2020 (COM(2020)0037), 2021 (COM(2020)0690) och 2022 (COM(2021)0645), och av referenserna till målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av integreringen av målen för hållbar utveckling i ramen för bättre lagstiftning, inbegripet kommissionens meddelande av den 29 april 2021 Bättre lagstiftning: med gemensamma krafter (COM(2021)0219), arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 november 2021 Riktlinjer för bättre lagstiftning (SWD (2021) 0305) och verktygslådan från november 2021, inbegripet det nya verktyget #19 för målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av FN:s utvecklingsprograms särskilda rapport från 2022 New threats to human security in the Anthropocene Demanding greater solidarity,

– med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) Ocean and Cryosphere in a Changing Climate från 2019,

– med beaktande av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport av den 28 februari 2022 Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009[3],

– med beaktande av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, som antogs av FN:s medlemsstater vid FN:s tredje världskonferens för katastrofriskreducering den 18 mars 2015,

– med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina[4],

– med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport Our common agenda, som lades fram för FN:s generalförsamling, och som fick ett mandat genom FN:s generalförsamlings resolution 76/6 av den 15 november 2021,

– med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om könsperspektivet under covid-19-krisen och tiden efter krisen[5],

– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling[6],

– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om EU och den globala utvecklingsramen efter 2015[7],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 Att uppnå ett hållbart Europa senast 2030 – framstegen hittills och vägen framåt,

– med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 18 oktober 2018,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2017 En hållbar europeisk framtid: med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om EU:s åtgärder för hållbarhet[8],

– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv[9],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 9 april 2019 Mot ett hållbarare EU 2030,

– med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030[10],

– med beaktande av kommissionens rapport av den 15 maj 2019 om utvärderingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet (COM(2019)0233),

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (COM(2020)0652),

– med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport 2019 The European environment ‒ state and outlook 2020: Knowledge for transition to a sustainable Europe,

– med beaktande av Eurostats övervakningsrapport 2021 om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang,

– med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: årlig strategi för hållbar tillväxt 2021[11],

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 september 2018 Indikatorer som är bättre lämpade för att utvärdera målen för hållbar utveckling – det civila samhällets bidrag[12],

– med beaktande av rapporten om hållbar utveckling 2021 av den 14 juni 2021, The Decade of Action for the Sustainable Development Goals,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2021 En övergripande strategi för att påskynda genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling – bättre återuppbyggnad efter covid-19-krisen,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2020 Den marina miljön: EU:s skydd är brett men saknar djup,

– med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 30 januari 2019 Mot ett hållbart EU 2030 (COM(2019)0022), särskilt dess bilaga III ”Sammanfattning av bidraget från flerpartsplattformen för målen för hållbar utveckling till diskussionsunderlaget” Mot ett hållbart EU 2030,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

– med beaktande av skrivelsen från utskottet för kultur och utbildning,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0174/2022), och av följande skäl:

A. Det kommer inte att finnas någon klimaträttvisa på vare sig EU-nivå eller internationell nivå utan en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar och inkluderande utveckling. Uppnåendet av målen för hållbar utveckling är därför en absolut förutsättning för att åstadkomma en rättvis och jämlik omställning inom ramen för Parisavtalet och den europeiska gröna given.

B. Effekterna av covid-19-pandemin är ännu inte helt kända, men de har redan lett till en betydande tillbakagång när det gäller uppnåendet av målen för hållbar utveckling, särskilt i länderna på det södra halvklotet som har bräckliga hälso- och sjukvårdssystem och där vaccinationsgraden fortfarande är mycket låg, och har inneburit ökad ojämlikhet och fattigdom. Enligt FN:s rapport från 2021 om finansiering för hållbar utveckling skulle covid-19-pandemin kunna leda till ett ”förlorat årtionde” för den hållbara utvecklingen. De minst utvecklade länderna har drabbats särskilt hårt på grund av sin sårbarhet för externa chocker. En hälsosam miljö är en grundpelare för hållbar utveckling. Enligt uppskattningar skulle indexet för mänsklig utveckling under 2020 falla väsentligt och mer än det någonsin gjort sedan måttet började användas för 30 år sedan. 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på 20 år. Å andra sidan är perioden efter Covid-19-pandemin ett viktigt tillfälle för oss att omforma våra samhällen och uppfylla ambitionerna i målen för hållbar utveckling. Före covid-19-pandemin räknade man med ett årligt globalt finansieringsunderskott på 2,5 biljoner US-dollar mellan finansieringen och det som krävdes för att uppnå målen för hållbar utveckling. Enligt en uppskattning innebar den ekonomiska osäkerheten och den pandemirelaterade bristen på återhämtningsmedel i utvecklingsländerna att detta underskott i början av 2021 ökade med 50 % till 3,7 biljoner US-dollar. Parlamentets nya utskott Särskilda utskottet för covid-19-pandemin: lärdomar och rekommendationer inför framtiden skulle kunna undersöka pandemins inverkan på målen för hållbar utveckling.

C. Enligt FN:s rapport om den globala hållbara utvecklingen från 2019 och indexet för målen för hållbar utveckling 2020 från FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling är inget land, inte heller något europeiskt land, på väg att uppnå alla målen för hållbar utveckling före 2030. För första gången sedan målen för hållbar utveckling antogs ökade inte EU:s genomsnittliga poäng i det globala hållbarhetsindexet under 2020, enligt den europeiska rapporten om hållbar utveckling från 2021. Europa är endast på väg att uppnå 26 – eller 15 % – av de 169 målen, enligt FN:s ekonomiska kommission för Europa. Enligt det globala hållbarhetsindexet 2021 från FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling är OECD-länderna närmast att uppnå målen i Agenda 2030, men de genererar samtidigt de största spridningseffekterna, vilket undergräver andra länders möjlighet att uppnå sina mål.

D. Den nya geopolitiska och humanitära verklighet som orsakats av Rysslands olagliga invasion av och krig i Ukraina har en enorm inverkan på det globala uppnåendet av målen för hållbar utveckling, särskilt när det gäller kampen mot ojämlikhet, fattigdom och svält, och kan hindra dessa från att förverkligas enligt tidsplanen, dvs. senast 2030. Det finns ett akut behov av nya politiska incitament för att uppnå målen för hållbar utveckling och därmed ta hänsyn till effekterna av covid-19-pandemin och de globala följderna av Rysslands invasion av Ukraina. Man behöver i detta sammanhang finansiera förnybara energikällor för att säkerställa en anpassning till målen i Agenda 2030 och för att undvika ett framtida globalt finansiellt tryck i energisektorn.

E. EU är skyldig att införliva målen för utvecklingssamarbete i all intern eller extern politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna, i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det mycket viktigt att anpassa alla EU:s politikområden. En konsekvent politik för hållbar utveckling är ett holistiskt sätt att integrera de olika dimensionerna av hållbar utveckling i alla skeden av det politiska beslutsfattandet, och en viktig del av EU:s insatser för att genomföra Agenda 2030. I sitt arbetsdokument av den 18 november 2021 Uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling – en övergripande strategi åtog sig kommissionen att anta en strategi som inbegriper hela förvaltningen när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling, under samordning av ordförande von der Leyen. Övergången till en välfärdsekonomi som ger tillbaka mer till planeten än vad den tar och som ingår i EU:s åttonde miljöhandlingsprogram och fastställs i dess prioriterade mål för 2030 och 2050, kommer att kräva att EU utvecklar ett mer holistiskt synsätt på beslutsfattandet.

F. Såväl parlamentet som rådet och Europarådet har vid upprepade tillfällen sedan Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs 2015 uppmanat kommissionen att anta en övergripande strategi för att verkligen fullt ut genomföra målen för hållbar utveckling.

G. Det finns ett starkt ömsesidigt beroendeförhållande mellan hälsokriser, miljökriser och klimatkriser. Sådana kriser kommer att öka under de kommande åren, särskilt till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

H. Förmågan att hämta uppgifter för att fylla i indikatorerna för målen för hållbar utveckling är begränsad i flera utvecklingsländer, vilket kan utgöra ett allvarligt hinder för att bedöma framsteg.

I. Klyftan mellan de rikaste och fattigaste människorna och länderna fortsätter att öka. Minskad ojämlikhet (hållbarhetsmål 10) är strategiskt betydelsefullt och bör stå i centrum för de gemensamma insatserna för att uppnå Agenda 2030.

J. Målen för hållbar utveckling omfattar alla stora problem som mänskligheten står inför och hör inte enbart samman med utvecklingspolitik, utan rör också mer allmän offentlig politik på europeisk nivå.

K. Genom att förplikta sig att genomföra agendan för hållbar utveckling före 2030 erkände EU att individens värdighet är grundläggande och att agendans mål bör uppfyllas för alla nationer, folk och samhällsskikt.

L. Europaparlamentet och de nationella parlamenten har också ett ansvar för att säkerställa att hållbar utveckling integreras i deras förfaranden, för att komma bort från revirtänkande.

M. Ökande ojämlikhet, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ökad avfallsproduktion är problem som tas upp i målen för hållbar utveckling. Allt detta påverkar förutsättningarna för mänskligt liv negativt.

N. EU:s flerpartsplattform på hög nivå för genomförandet av hållbarhetsmålen, som fanns från 2017 till 2019, inrättades för att stödja och ge råd till kommissionen och tillhandahöll ett forum för utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan olika sektorer och på lokal, regional, nationell nivå och EU-nivå, och förde samman parter från civilsamhället, icke-statliga organisationer, den privata sektorn och företagssektorer.

O. Med hänsyn till allt det ovanstående skulle en strategi för europeisk förvaltning som integrerar målen för hållbar utveckling på ett övergripande sätt möjliggöra större samstämmighet och effektivitet i den offentliga politiken. Som exempel bör hållbarhetsmål 14 – livet under vattenytan – som kräver att man ska bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling, genomföras som en del av en integrerad havspolitik.

P. Framstegen med målen för hållbar utveckling på global nivå är svåra att förstå på grund av att det inte finns tillräcklig övervakningskapacitet, särskilt i utvecklingsländerna.

Q. Covid-19-pandemin har förvärrat de befintliga skuldproblemen i utvecklingsländerna avsevärt, vilket ytterligare har äventyrat deras insatser när det gäller att mobilisera tillräckliga resurser för att uppnå målen för hållbar utveckling. Det finns därför ett akut behov av ytterligare åtgärder för skuldlättnad för att undvika omfattande brister i utvecklingsländerna och för att underlätta investeringar i återhämtning och i målen för hållbar utveckling.

R. Enligt IPCC:s sjätte rapport från 2022 har klimatförändringarna minskat livsmedels- och vattentryggheten, vilket försvårar arbetet med att uppfylla målen för hållbar utveckling.

S. Målen för hållbar utveckling har en subnationell och lokal dimension.

T. Haven är enorma reservoarer för biologisk mångfald och den främsta globala klimatregleraren. Bevarandet av dem är en förutsättning för hållbar utveckling och bidrar till att utrota fattigdom samt tillhandahåller hållbara försörjningsmöjligheter och livsmedelstrygghet för miljarder människor.

U. Målen för hållbar utveckling är universella och odelbara. De är gemensamma för och tillämpliga på alla aktörer, inbegripet offentliga och privata sektorer, det civila samhället och arbetsmarknadens parter.

V. De 17 hållbarhetsmålen med sina respektive 169 delmål och medföljande indikatorer representerar den enda globalt delade och politiskt avtalade ramen för evidensbaserad politik.

Inledning

1. Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för Agenda 2030, dess 17 mål för hållbar utveckling och löftet att inte lämna någon eller någon plats på efterkälken. Parlamentet betonar att 2030-agendan, mot bakgrund av nuvarande och framtida pandemier och följderna av kriget i Ukraina, utgör en unik väg mot en välfärdsekonomi för att bättre kunna bygga upp en mer jämlik, rättvis, inkluderande, hållbar och motståndskraftig värld. Parlamentet erkänner att målen för hållbar utveckling är en gemensam angelägenhet för mänskligheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera för att hantera klimatförändringarna, och att respektera och främja mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, lokalsamhällen, flyktingar och migranter, barn, minoriteter, personer i en utsatt situation, rätten till utveckling, jämställdhet, kvinnors egenmakt och jämlikhet mellan generationer.

2. Europaparlamentet påminner om att det inte ens är åtta år kvar för att uppfylla målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling, och att 2020-talet har utropats till FN:s årtionde för åtgärder för hållbar utveckling.

3. Europaparlamentet understryker att uppfyllandet av Agenda 2030 kommer att bidra till att uppnå en rättvis och inkluderande grön och digital omställning, i linje med EU:s ambitioner och åtgärder som beskrivs i den europeiska gröna given och den digitala kompassen 2030.

Styrning

4. Europaparlamentet välkomnar åtagandet från kommissionens ordförande att eftersträva en strategi som inbegriper hela statsförvaltningen när det gäller EU:s genomförande av målen för hållbar utveckling och att integrera dessa mål i varje kommissionsledamots ansvarsområde. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och dess ordförande att ytterligare illustrera hur strategin som inbegriper hela statsförvaltningen när det gäller målen för hållbar utveckling genomförs på EU-nivå. Parlamentet hävdar dock att en sådan strategi endast kan vara effektiv med ett ledarskap på högsta nivå och med en konkret plan för att säkerställa övergripande åtgärder i hela kommissionen. Parlamentet beklagar att ingen enskild kommissionsledamot har varit ansvarig för det inre och yttre genomförandet och samordningen av målen för hållbar utveckling sedan 2019, vilket har lett till ett fragmenterat tillvägagångssätt, tvärtemot principen om en konsekvent politik för hållbar utveckling. Parlamentet föreslår dessutom att kommissionen utser ett särskilt sändebud för målen för hållbar utveckling, som ska vara ansvarig inför den ansvariga kommissionsledamoten, för att främja konsekventa åtgärder när det gäller målen för hållbar utveckling på global nivå genom EU:s yttre åtgärder.

5. Europaparlamentet upprepar att Agenda 2030 kräver en stark samhällelig legitimitet och en reell politisk nystart för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås, vilket endast kan ske om målen för hållbar utveckling ses som en möjlighet av medborgarna. Parlamentet betonar mediernas betydelse i detta avseende. Parlamentet påminner om att vikten av ett strukturerat samarbete med berörda parter och flerpartspartnerskap står i centrum för målen för hållbar utveckling. Parlamentet beklagar djupt att flerpartsplattformens mandat inte förnyades 2019 och begär att det återställs eller att en ny mekanism för strukturerat engagemang inrättas, med balanserad, diversifierad och demokratisk representation som omfattar det civila samhällets organisationer, lokalt baserade organisationer, den privata sektorn (inklusive små och medelstora företag och producentledda organisationer), fackföreningar, kooperativ, den akademiska världen och forskningsinstitutioner, regionala och lokala myndigheter och marginaliserade grupper. Parlamentet understryker hur centrala var och en av dessa aktörer är eftersom de övervakar regeringarnas genomförande av målen för hållbar utveckling på nära håll och bidrar direkt till en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar till ett starkare engagemang och utökat samråd med dessa grupper. Parlamentet betonar att flerpartsplattformen bör samarbeta systematiskt med arbetsgruppen för Agenda 2030 för hållbar utveckling för att säkerställa verkligt deltagande av medlemsstaterna.

6. Europaparlamentet inser att en brist på ansvarsskyldighet, transparens och god förvaltning har mycket negativa konsekvenser för genomförandet av Agenda 2030 i både de utvecklade länderna och utvecklingsländerna och betonar behovet av att främja antikorruption och integritet för att påskynda genomförandet av målen för hållbar utveckling och ständigt övervaka framstegen.

7. Europaparlamentet betonar att insatserna för att integrera målen för hållbar utveckling i EU:s interna och externa politik bör handla om mer än en kartläggning. Parlamentet påminner om att många av EU:s interna politikområden inte bara bidrar till genomförandet av målen för hållbar utveckling, utan också har mycket stora ekologiska, sociala och ekonomiska spridningseffekter på utvecklingsländerna och utsatta grupper och befolkningar. Parlamentet insisterar därför på att EU:s inre och yttre åtgärder måste samordnas ytterligare, för att flera framsteg ska kunna göras på global nivå. Parlamentet betonar vikten av en integrerad strategi som skulle kräva systemlösningar. Parlamentet bekräftar de framsteg som har gjorts med att bygga upp kapacitet, men betonar vikten av att förstärka anpassningen och samordningen av aktiviteter för att bygga upp kapacitet i hela EU.

8. Europaparlamentet uppmuntrar en mer konsekvent politik för utveckling av den milstolpe som 55 %-paketet[13] utgör, av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, den gemensamma handelspolitiken och kommissionens arbete i allmänhet. Parlamentet beklagar att bristen på en strategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling gör det svårare att uppnå politisk samstämmighet, på grund av bristen på tydliga, mätbara och tidsbundna EU-övergripande mål när det gäller att rapportera om alla mål för hållbar utveckling. Parlamentet anser att hållbar utveckling bör prioriteras och integreras under hela policycykeln (utformning, genomförande och utvärdering), och att alla dess dimensioner systematiskt bör tas upp i konsekvensbedömningar och i kraven på offentliggörande och extern rapportering. Parlamentet föreslår en internrevision av kommissionen för att säkerställa anpassning mellan EU:s interna och externa politik. Parlamentet betonar att målen för hållbar utveckling bör utgöra ryggraden för EU:s offentliga politik.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en ny EU-strategi på hög nivå för genomförandet av Agenda 2030, vilket Europeiska rådet begärde i oktober 2018, som bygger på EU-resolutioner och politiska direktiv som syftar till att uppnå målen för hållbar utveckling, med tanke på att det inte ens är åtta år kvar tills Agenda 2030 ska ha uppnåtts, och att det därför krävs ett snabbt genomförande i linje med årtiondet för åtgärder för att uppnå de globala målen. Parlamentet anser att en sådan strategi åtminstone bör fastställa följande:

a) En ny styrningsram, ledd av en enda kommissionsledamot på hög nivå som ansvarar för genomförandet av målen för hållbar utveckling inom alla politikområden, och som systematiskt samråder med den nya flerpartsplattformen.

b) En reviderad uppsättning konkreta mätbara, EU-omfattande, tidsbundna mål för att stärka EU:s ambitioner och konkreta åtgärder för att uppnå dem.

c) Ett uppdaterat övervakningssystem och indikatorer, som beaktar EU:s interna och externa effekter på framstegen med målen för hållbar utveckling på global nivå.

d) En gemensam ekonomisk plan för att uppnå EU:s mål vad gäller målen för hållbar utveckling, knuten till målen ovan.

e) En plan för EU:s diplomati och internationella samarbete, ledd av ett särskilt sändebud för målen för hållbar utveckling för att säkerställa en rättvis fördelning av bördan och lika villkor.

Parlamentet uppmanar Europaparlamentets talmän, kommissionen och rådet att låta denna strategi åtföljas av en interinstitutionell förklaring som förnyar EU:s åtaganden när det gäller Agenda 2030. Parlamentet betonar att denna strategi bör offentliggöras senast i juni 2023, för att EU ska kunna spela en ledande roll när det gäller att blåsa nytt liv i Agenda 2030 vid toppmötet om målen för hållbar utveckling i september 2023. Parlamentet betonar att strategin regelbundet bör ses över och åtföljas av korrigerande åtgärder på områden där det bedöms att framstegen har stannat upp eller är otillräckliga.

10. Europaparlamentet understryker att samordning inom och mellan EU:s institutioner är en förutsättning för att öka effektiviteten i EU:s åtgärder. Parlamentet anser att en interinstitutionell arbetsgrupp bör skapas för att möjliggöra en strukturerad dialog om målen för hållbar utveckling, bestående av representanter från parlamentet, kommissionen och rådet. Parlamentet anser att arbetsgruppen, som bör sammanträda varje kvartal, bör ta på sig ansvaret att samordna EU:s arbete för att uppfylla målen för hållbar utveckling internt och globalt. Parlamentet har förtroende för att kommissionen regelbundet kommer att uppdatera medlagstiftarna om den politiska utvecklingen och de åtgärder som har vidtagits för att genomföra målen för hållbar utveckling.

11. Europaparlamentet välkomnar integreringen av målen för hållbar utveckling i översynen av verktygslådan för bättre lagstiftning 2021, inbegripet i själva meddelandet, riktlinjerna och verktygslådan, särskilt det särskilda verktyget för genomförandet av målen för hållbar utveckling och hänvisningen till relevanta indikatorer för målen för hållbar utveckling för de olika typerna av konsekvenser.

12. Europaparlamentet anser att antagandet av den nya övergripande genomförandestrategin bör baseras på en nedifrån-och-upp-strategi, som föregås av en kartläggning av målen för hållbar utveckling och ett brett, strukturerat, inkluderande och meningsfullt offentligt samråd, åtföljt av en plan för omfattande utåtriktad verksamhet och samverkan med medborgarna, inbegripet det civila samhället, relevanta företrädare för industrin och, mer allmänt, den privata sektorn, fackföreningar, den akademiska världen, regionala och lokala myndigheter, minoriteter och utsatta grupper.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda sig inför nästa FN-agenda efter 2030 genom att ha en färdplan med mål och åtgärder för att planera de kommande målen för hållbar utveckling.

Övervakning

14. Europaparlamentet uppmanar parlamentet att utse en ständig föredragande för genomförandet av målen för hållbar utveckling som ska arbeta med presidiet och alla utskott, samt med flerpartsplattformen. Parlamentet föreslår vidare att varje utskott bör utse en ledamot som ansvarar för uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och att dessa ansvariga ledamöter bör sammanträda sinsemellan och varje kvartal med den ständiga föredraganden, för att säkerställa anpassning.

15. Europaparlamentet understryker att parlamentet och de nationella parlamenten också har en funktion att fylla när det gäller att integrera hållbar utveckling i förfaranden och komma bort från revirtänkande. Parlamentet betonar vikten av att parlamentet deltar och bidrar till det årliga politiska högnivåforumet för hållbar utveckling och av den roll som en årlig genomföranderapport om målen för hållbar utveckling kan spela i detta avseende.

16. Europaparlamentet hävdar att en bättre förståelse av EU:s verkliga inverkan på framstegen med målen för hållbar utveckling i EU och globalt endast kan uppnås genom att åtgärda bristen på uppgifter, inklusive bristen på disaggregerade uppgifter och svagheterna i informationssystemen, genom att i större utsträckning använda befintliga statistikuppgifter från flera olika källor, och genom att anamma avancerade data och artificiell intelligens, i överensstämmelse med föreskrifter och regler för dataskydd. Parlamentet anser att framstegen med alla de 169 delmålen måste övervakas. Parlamentet uppmanar EU att utöka det tekniska samarbetet med utvecklingsländerna betydligt för att åtgärda den globala bristen på data som har skapats genom otillräcklig övervakningskapacitet och inkonsekventa metoder.

17. Europaparlamentet välkomnar Eurostats årliga övervakningsrapporter om målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser en årlig översyn av Eurostats indikator för målen för hållbar utveckling som fastställts med systematiskt deltagande av regionala och lokala myndigheter och det civila samhällets organisationer, i linje med 2021 års översyn. Parlamentet betonar att hållbar utveckling är gräns- och sektorsöverskridande till sin natur. Parlamentet bekräftar att man är beredd att ta itu med de negativa spridningseffekter som genomförandet av målen för hållbar utveckling har på andra regioner. Parlamentet välkomnar det arbete som Eurostat har inlett i detta syfte och det första försöket att delvis kvantifiera sådana spridningseffekter, men betonar att denna metod måste vidareutvecklas för att i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till EU:s globala fotavtryck[14]. Parlamentet begär att den indikator som fastställts för varje mål ska utvidgas till att omfatta mer än sex mål för att ta hänsyn till EU:s yttre åtgärder, de europeiska leverans- och värdekedjorna och spridningseffekterna av EU:s konsumtion8.

18. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra rådets slutsatser av den 24 oktober 2019 om välfärdsekonomin, och uppmanar i detta avseende kommissionen att utan dröjsmål lägga fram den resultattavla och de indikatorer avseende ”bortom BNP” som fastställs i EU:s åttonde miljöhandlingsprogram, som sätter människorna och deras välbefinnande i centrum för utformningen av politiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa alternativa mått på framsteg i sin övervakning av målen för hållbar utveckling, exempelvis indexet för sociala framsteg.

19. Europaparlamentet betonar att en miniminivå av disaggregerade data och statistik anpassat till den globala övervakningsramen för målen för hållbar utveckling och i förhållande till varje globalt hållbarhetsmål i EU bör fastställas, som vid behov omfattar bostadsort, kön, sexuell läggning, inkomst, utbildningsnivå, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, nedsättningar och andra särdrag, samt bör beakta principerna för den människorättsbaserade uppgiftsstrategin. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att fastställa markörer för att mäta ojämlikheten i detta avseende. Parlamentet uppmanar Eurostat att göra allt förberedande arbete som krävs för att inkludera denna nivå av disaggregerade data i de kommande övervakningsrapporterna, i linje med de riktlinjer och prioriteringar som fastställs av den interinstitutionella expertgruppen för indikatorer för målen för hållbar utveckling, och anpassat efter EU-sammanhang.

20. Europaparlamentet påminner om att frivilliga nationella översyner är det viktigaste verktyget för ansvarsutkrävande i Agenda 2030. Parlamentet påminner om vikten av nationella översyner som ett sätt att identifiera spänningar och kompromisser mellan målen för hållbar utveckling, och att generera en iterativ process där politiken anpassas till de framsteg som görs med målen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att delta i de frivilliga nationella översynerna och på ett meningsfullt sätt beakta och genomföra de rekommendationer som görs vid detta tillfälle. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig frivillig EU-översyn och varje år därefter, och att uppmuntra ytterligare standardisering av de nationella översynerna, med fokus på var och en av EU:s exklusiva och delade befogenheter, men som även innehåller en bedömning av EU:s samlade positiva och negativa effekter på de globala framstegen mot målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att en sådan översyn bör baseras på en reviderad uppsättning indikatorer för målen för hållbar utveckling och omfatta interna prioriteringar, diplomati och internationella åtgärder för att återställa och skydda de globala gemensamma resurserna och ta itu med internationella spridningseffekter av EU:s interna politik samt de positiva och negativa aspekterna av EU:s åtgärder.

21. Europaparlamentet erkänner vikten av frivilliga lokala översyner och frivilliga subnationella översyner för genomförandet av varje globalt hållbarhetsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsultera och informera parlamentet om EU:s frivilliga översyn före detta toppmöte. Parlamentet betonar vikten av att utveckla en regelbunden översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling på regional och lokal nivå i EU. Parlamentet välkomnar i detta avseende arbetet av UN-Habitat. Parlamentet uppmuntrar till en vidareutveckling av FN:s initiativ Localising the SDGs för att påskynda och öka insatserna samt uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030. Parlamentet lovordar arbetet inom det gemensamma forskningscentrumet när det gäller en lokal anpassning av Agenda 2030 och EU-handboken för frivilliga lokala översyner av målen för hållbar utveckling, som erbjuder användbara officiella och experimentella indikatorer för att inrätta ett effektivt lokalt övervakningssystem för målen för hållbar utveckling som riktar sig specifikt till europeiska städer. Parlamentet välkomnar pilotprojektet Monitoring the SDGs in the EU regions – Filling the data gaps, som initierats av Europaparlamentet och som kommer att definiera och testa en harmoniserad uppsättning indikatorer för EU:s regioner att övervaka uppnåendet av målen för hållbar utveckling och bana väg för en systematisk översynsprocess i EU:s regioner.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år under talet om tillståndet i unionen redogöra för de framsteg som gjorts och för slutsatserna i Eurostats årliga övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att kommissionens årliga arbetsprogram kommer att inbegripa målen för hållbar utveckling som en årlig prioritet, inbegripet konkreta förslag för lagstiftnings- eller icke-lagstiftningsinitativ som syftar till att bidra till deras uppnående, och att målen för hållbar utveckling helt och hållet integreras i kommissionens årliga arbetsprogram.

23. Europaparlamentet erkänner vikten av att den privata sektorn rapporterar om genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att företagens hållbarhetsrapportering och tillbörliga aktsamhet, när de är föremål för relevanta revisioner, kan vara en viktig ram för att uppmuntra större ansvarsskyldighet i den privata sektorn för företagens sociala och miljömässiga påverkan och deras bidrag till att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar alla aktörer i hela samhället, inbegripet privata enheter, att delta i en regelbunden frivillig rapportering om genomförandet av målen för hållbar utveckling.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett onlineforum för att dela bästa praxis för initiativ på lokal nivå för att uppnå målen för hållbar utveckling, med det forum som organiserats för målen för hållbar utveckling. Parlamentet föreslår att detta forums existens ska främjas som en del av EU:s yttre och inre åtgärder för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

Budget och finansiering

25. Europaparlamentet understryker att EU:s budget, i kombination med återhämtningspaketet NextGenerationEU, är ett centralt verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling, på grund av att de tillsammans uppgår till 1,8 biljoner euro, på grund av deras långsiktiga räckvidd och multinationella dimension[15].

26. Europaparlamentet noterar med oro att den offentliga skuldsättningen på det södra halvklotet låg på den högsta nivån någonsin redan före covid-19, vilket ledde till att en större andel av offentliga budgetar användes för att betala externa skulder, vilket påverkade regeringarnas förmåga att på ett adekvat sätt finansiera och tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster. Parlamentet oroas över att den rådande krisen har förvärrat de skuldsårbarheter som redan fanns. Parlamentet efterlyser en multilateral skuldhanteringsmekanism under FN:s överinseende för att ta itu med skuldkrisen i utvecklingsländerna och finansieringskraven i Agenda 2030.

27. Europaparlamentet understryker vikten av att mäta EU:s bidrag till målen för hållbar utveckling på ett exakt och omfattande sätt, med tanke på att detta är en nödvändig förutsättning för att uppnå politisk samstämmighet för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens utgiftsmål för officiellt utvecklingsbistånd i förhållande till specifika mål för hållbar utveckling och dess insatser för att spåra utgifterna i EU:s budget för klimat, biologisk mångfald, ren luft, migration och jämställdhet[16]. Parlamentet välkomnar att system införs på en rad olika politikområden för rapportering av målen för hållbar utveckling, även inom utvecklingssamarbetet. Parlamentet beklagar dock att, trots kommissionens åtagande från november 2020, har inte tillräckliga framsteg gjorts för att spåra alla de resurser och utgifter som rör målen för hållbar utveckling – med undantag för området för yttre åtgärder, såsom beskrivs i Europeiska revisionsrättens granskning från 2019 – och för att spåra inkonsekvenser mellan utgifter, vilka båda hindrar EU:s och tredjeländers förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt på jordbruksområdet. Parlamentet insisterar därför på behovet av omfattande spårning av utgifter för målen för hållbar utveckling med hjälp av särskilda metoder, till exempel med avseende på minskad ojämlikhet (hållbarhetsmål 10) och deras strategiska betydelse för genomförandet av alla målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar att det kommer att betyda att det handlar om mer än den kartläggning som redan sker i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget. Parlamentet noterar med oro att det offentliga utvecklingsbiståndets förmånlighetsgrad under de senaste åren gradvis har minskat för utvecklingsländerna rent allmänt, och för de minst utvecklade länderna i synnerhet, och uppmanar EU att uppnå sitt mål att minst 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet ska anslås till mänsklig utveckling som ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att givare måste prioritera bidragsbaserad finansiering, särskilt till lågt utvecklade länder mot bakgrund av deras ohållbara skuldbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja de nuvarande finansieringsverktygen för att uppnå nettonollutsläpp i sina europeiska verksamheter och leveranskedjor senast 2030.

28. Europaparlamentet betonar att utbildningar för kapacitetsuppbyggnad för små och medelstora företag måste finansieras så att de kan lära sig hur de ska införliva målen för hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet.

29. Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att integrera målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen på ett övergripande sätt, även genom de årliga undersökningarna av hållbar tillväxt och integreringen av den årliga Eurostatövervakningen av målen för hållbar utveckling som en del av vårpaketet i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet upprepar sitt stöd för integreringen av indikatorer för biologisk mångfald i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att höja ambitionsnivån i sina nationella åtgärder för genomförandet av Agenda 2030. Parlamentet välkomnar att målen för hållbar utveckling är centrala i höstpaketet, särskilt rekommendationen att medlemsstaterna ska ha en strategi ”bortom BNP” för att fullt ut integrera målen för hållbar utveckling i sina nationella åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta reformera den europeiska planeringsterminen för att balansera de ekonomiska, sociala och miljömässiga prioriteringarna så att man åstadkommer en långsiktig social, miljömässig och ekonomisk omvandling och förbättrar integreringen av Agenda 2030, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska gröna given på alla nivåer, där lokala och regionala myndigheter deltar fullt ut och med en komplettering av reformer och investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sådan reform bör säkerställa att en europeisk samordning av politiken för målen för hållbar utveckling inte leder till en politisk process som löper parallellt med den europeiska planeringsterminen, utan i stället består av en integrerad och konsekvent strategi som bygger på en ny pakt för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att planeringsterminen kommer att förstärka medlemsstaternas kapacitet att övervaka framstegen med genomförandet av målen för hållbar utveckling.

30. Europaparlamentet stöder den europeiska gröna given. Parlamentet efterlyser mer förståelse för den synergistiska roll som målen för hållbar utveckling spelar när det gäller att ta itu med klimatförändringarna, och framhåller i detta sammanhang nyttan av målen för hållbar utveckling, särskilt hållbarhetsmål 13, samt möjligheten att arbeta med kompromisser och politisk samstämmighet inom ramen för dessa mål.

31. Europaparlamentet efterlyser en omfattande kartläggning av finansieringsramarna för EU:s politik, program och fonder, som har förstärkts av de ytterligare medlen i NextGenerationEU för att skapa ett grönare, mer digitalt och mer resilient Europa, inbegripet en kartläggning av huruvida de investeringar och strukturreformer som genomförs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens överensstämmer och främjar framsteg med målen i Agenda 2030. Parlamentet anser att klimatspårningsmetoden och principen om att inte orsaka betydande skada i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, samt de sociala och demografiska prioriteringar som fastställs i målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör genomföras fullt ut.

32. Parlamentet understryker att offentlig och privat finansiering måste anpassas till målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att integrera Agenda 2030 i den ekonomiska och finansiella politiken och lagstiftningen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, i ett sammanhang där det offentliga utvecklingsbiståndet fortfarande är en knapp resurs, rikta blandfinansieringsinsatser mot de områden där de kan tillföra ett mervärde till den lokala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer allmänt prioritera partnerskap med inhemska företag i de minst utvecklade länderna som har hållbara och inkluderande affärsmodeller.

33. Europaparlamentet framhåller vikten av att den offentliga och privata sektorn samarbetar för att främja och finansiera hållbar utveckling. Parlamentet betonar betydelsen av att finansinstitut fastställer och antar strategier och mål för att anpassa finansiella portföljer till målen för hållbar utveckling och regelbundet rapporterar om framsteg. Parlamentet efterlyser djupgående diskussioner och samverkan med den privata sektorn för att uppmuntra privat finansiering och främja inrättandet av årliga arbetsriktlinjer för målen för hållbar utveckling för mikroföretag och små och medelstora företag, den akademiska världen och det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, särskilt på grund av problem med skuldhållbarheten, inta en försiktig hållning till blandad finansiering och se till att all finansiering som mobiliseras genom blandfinansiering uppfyller kraven på utvecklingseffektivitet, hållbarhet och OECD:s biståndskommittés principer för blandad finansiering.

34. Europaparlamentet noterar att EU fortfarande inte har någon särskild plan för att finansiera målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram en sådan plan, med tanke på det beräknade årliga finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling på 3,7 biljoner US-dollar efter covid-19-pandemin[17]. Parlamentet understryker att avsaknaden av en sådan plan, inbegripet tydligt definierade och kvantifierbara mål, omöjliggör en omfattande spårning av utgifterna för målen för hållbar utveckling inom ramen för EU:s budget.

35. Europaparlamentet uppmanar EU att hålla sina löften om målen för hållbar utveckling när det gäller investeringar i utbildning av flyktingar och migranter för att säkerställa att de kan uppnå sin potential inom sina värdländers samhällen och ekonomier.

36. Europaparlamentet tar del av förändringarna av den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling (EFAD), i enlighet med rådets slutsatser av den 14 juni 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta genomförandet av Agenda 2030 i centrum av den nya EFAD för att den ska ha större inverkan, vara effektivare, mer samordnad och inkluderande. Parlamentet understryker den potential som en fullt fungerande EFAD har för att fylla det globala budgetunderskottet för målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser större samarbete och anpassning mellan Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, de nationella utvecklingsbankerna och andra mindre och medelstora finansiella aktörer, med särskilt fokus på investeringsprojekt med ett värde under 5 miljoner euro, för att målen för hållbar utveckling ska ha större effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en gemensam ram och vägledning om en övergripande hållbarhetssäkring av EU-medel, i enlighet med Team Europas strategi för att säkerställa både ändamålsenlighet och effektivitet i EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet anser att Team Europas strategi måste utnyttjas för att säkerställa en nära samordning mellan EU och dess medlemsstater för att uppnå Agenda 2030. Parlamentet uppmanar EU att ta täten när det gäller att mobilisera tillräckliga ekonomiska resurser från utvecklade länder för att stödja omvandlingar av målen för hållbar utveckling och det akuta behovet av klimatanpassning i de mest utsatta länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nya EFAD strävar efter att återställa det multilaterala systemet för offentlig finansiering i syfte att stoppa den ohållbara utlåningen i vissa länder som inte ingår i detta system.

37. Europaparlamentet betonar vikten av att höja ambitionsnivån och öka åtgärderna när det gäller begränsning, anpassning och finansiering i detta kritiska årtionde för att hantera skillnaderna mellan medlemsstaterna i miljöfrågor.

38. Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta insatser för att målen för hållbar utveckling ska kunna nås och upprepar att utbildning även i tider av budgetbegränsningar fortsätter att vara en grundläggande rättighet och en nödvändig investering för att samtliga mål för hållbar utveckling ska kunna uppnås, och understryker den viktiga roll som EU har när det gäller humanitärt bistånd och starkare partnerskap med olika delar av världen, däribland Afrika.

39. Europaparlamentet understryker att utbildning, kultur, idrott och deras respektive EU-program har en nyckelroll för att målen för hållbar utveckling ska kunna nås och efterlyser en starkare internationell dimension samtidigt som effekten av den diplomati som bygger på kontakter mellan människor erkänns.

40. Europaparlamentet framhåller hållbarhetsmål 4.1 som syftar till en avgiftsfri och högkvalitativ grundskole- och gymnasieutbildning på tolv år för alla. Parlamentet påminner om att de nuvarande offentliga utgifterna i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer inte når upp till de nivåer som krävs för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att extern finansiering är avgörande för att stödja utbildningsmöjligheter för världens fattigaste. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt utvecklingsbistånd och uppfylla målet med allmän tillgång till utbildning genom stöd från EU:s budget, vilket har visat sig effektivt på utbildningsområdet.

41. Europaparlamentet uppmuntrar världens ledare att betrakta konnektivitet och tillgång till digital infrastruktur, såsom ett ekonomiskt överkomligt och högkvalitativt nätverk, som en rättighet som följer av den grundläggande rätten till utbildning.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och stötta medlemsstaterna med landspecifika rekommendationer och utbyte av bästa praxis för att kvaliteten och graden av inkludering i deras utbildningssystem ska kunna förbättras och könsrelaterade och socioekonomiska klyftor överbryggas när det gäller att förvärva grundläggande färdigheter och tillgodogöra sig naturvetenskap, teknik, konst, ingenjörsvetenskap eller matematik, i enlighet med visionen för det europeiska området för utbildning, EU:s gröna och digitala omställning och hållbarhetsmål 4.

43. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja GreenComp, den europeiska ramen för hållbarhetskompetens, för att utarbeta en systematisk strategi för ett hållbarhetstänkande oavsett ålder och utbildningsnivå, som är relevant för den lokala, regionala och nationella verkligheten och samtidigt är konsekvent med strategin för det europeiska området för utbildning. Parlamentet uppmanar på nytt medlemsstaterna att fullborda det europeiska området för utbildning senast 2025, som ett viktigt mellansteg för att uppnå delmålen under hållbarhetsmål 4.

44. Europaparlamentet uppmuntrar till nätverkande mellan icke-formella och formella utbildningssektorer för att skapa professionella lärgemenskaper som hjälper lärarna att utveckla nya pedagogiska metoder, främja många olika kompetenser, underlätta för eleverna att ta eget ansvar och bidra till att deras emotionella intelligens och förmåga att hantera rädsla och osäkerhet utvecklas. Parlamentet uppmärksammar de erfarenheter som idrotts- och kulturföreningarna på gräsrotsnivå har i detta avseende.

45. Europaparlamentet insisterar på att utbildningsmyndigheter investerar i yrkesutbildningar av bättre kvalitet med modern infrastruktur, digitaliseringsprocesser och kopplingar till kunskapstriangeln, vilket skulle innebära att sektorn anpassades till målen för miljömässig och social hållbarhet och fick möjlighet att erbjuda alternativa vägar till kompetensutveckling som skulle bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

46. Europaparlamentet påminner utbildare om den viktiga roll som förskolan spelar när det gäller att förmedla attityder och värderingar till små barn, som leder till att de utvecklar ett hållbarhetstänkande och som får deras familjer att reflektera över hur även de kan bidra till hållbarhet, både på individ- och gruppnivå.

47. Europaparlamentet uppmuntrar ungt företagande, som en mekanism för att målen för hållbar utveckling inom och utanför EU ska kunna uppnås med europeiska verktyg såsom Erasmus för unga företagare och program för utbildning och information om utvecklingsfrågor, med tanke på potentialen att öka sysselsättningen, trygga anständiga försörjningsmöjligheter för utsatta grupper och utveckla innovativa lösningar.

48. Europaparlamentet beklagar att tre av de fyra målen inom hållbarhetsmål 14 för 2020 (liv under vattenytan) inte har uppnåtts av EU. Parlamentet beklagar vidare att revisionsrätten 2020 kom fram till att EU:s åtgärder inte bidragit till återställandet av en god miljöstatus för eller ett hållbart fiske i alla hav, trots att det finns en ram för att skydda den marina miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra resultaten och rekommendationerna i denna rapport i sin kommande handlingsplan för att bevara fiskeresurser och skydda marina ekosystem, samt i kommande åtgärder inom ramen för strategin för biologisk mångfald.

49. Europaparlamentet påminner om att klimatkrisen och den biologiska mångfaldskrisen hänger samman och måste hanteras samstämmigt och parallellt. Parlamentet betonar att det finns ett akut behov av juridiskt bindande mål för återställande av natur för att hantera den dramatiska förlusten av biologisk mångfald i EU, och för att uppnå hållbarhetsmålen 14 och 15, för att bidra till en begränsad klimatkris och bygga upp resiliens. Parlamentet beklagar i detta avseende att förslaget om en EU-lag för återställande av natur försenats och anser att det snabbt bör offentliggöras.

50. Europaparlamentet understryker vikten av hållbarhetsmål 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet noterar inom ramen för globala partnerskap och kapacitetsuppbyggnad den innovativa roll som spelas av initiativ för öppen källkod, såsom målen för inre utveckling, som syftar till att utbilda, inspirera och ge människor möjlighet att vara en positiv kraft för förändring i samhället, och därigenom påskynda framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling.

Multilateralt samarbete

51. Europaparlamentet insisterar på att det kommer att krävas ett förnyat globalt politiskt engagemang och mer multilateralt samarbete för att EU och dess partner ska kunna göra meningsfulla framsteg under de kommande åtta åren. Parlamentet efterlyser handlingsinriktade åtaganden mot att uppnå målen för hållbar utveckling före toppmötet om målen för hållbar utveckling 2023, som markerar mittpunkten för Agenda 2030:s genomförandeperiod. Parlamentet påminner om att EU, som världens mest framgångsrika integrationsprojekt med goda resultat när det gäller att kämpa för multilateralism, och som global normgivare, har unika förutsättningar att påskynda framstegen med hållbarhetsmål 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet uppmanar därför EU att inta en ledande roll vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2022 och vid toppmötet om målen för hållbar utveckling 2023 när det gäller att fastställa denna politiska omläggning. Parlamentet föreslår att kommissionens ordförande aktivt involveras i varje politiskt högnivåforum för hållbar utveckling.

52. Europaparlamentet är oroat över att förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer att undergräva framstegen i cirka 80 % av de bedömda målen i målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att ekologisk återställning är avgörande för genomförandet av One health-modellen. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald och att i den bredare utvecklingspolitiken införa skyldigheter att bevara, återställa och använda resurser på ett hållbart sätt.

53. Europaparlamentet understryker att folkrätten har utvecklats så att den omfattar nya begrepp som mänsklighetens gemensamma arv, hållbar utveckling och kommande generationer, men betonar att det inte finns någon permanent internationell mekanism för att övervaka och ta itu med miljöskador och miljöförstöring, som avsevärt förändrar de globala gemensamma resurserna eller ekosystemtjänsterna.

54. Europaparlamentet betonar att Europa står inför sina största utmaningar någonsin när det gäller målen för hållbar utveckling på områdena hållbara livsmedelssystem, överkomlig och ren energi, jordbruk, klimatet och den biologiska mångfalden (hållbarhetsmålen 2, 12, 13, 14 och 15). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gedigen jämförande analys av mål 6 (rent vatten och sanitet) och mål 14 (liv under vattenytan), särskilt med tanke på FN:s havskonferens i Lissabon i juni 2022 och det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling i juli 2022, eftersom trender inte kan beräknas på grund av otillräckliga jämförbara uppgifter under de senaste fem åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona vikten av hållbar produktion och konsumtion, särskilt med avseende på konsumenternas förståelse av hur deras konsumtionsbeteende påverkar målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att utbyte av bästa praxis med partnerländer kan ge EU och dess medlemsstater betydande kunskaper om enskilda initiativ och åtgärder som kan vidtas för att uppnå 55 % -målen, och att EU också kan dela med sig av sina erfarenheter och bästa praxis till partnerländerna. Parlamentet anser att på grund av Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för bland annat livsmedelssektorn kan framstegen med målen för hållbar utveckling, framför allt mål 1, 2 och 10, kanske inte bara avstanna, utan till och med backa, både inom EU och globalt. Parlamentet är särskilt oroat över stigande livsmedelspriser, deras konsekvenser för de minst utvecklade länderna och den ökade fattigdom, den osäkra livsmedelsförsörjning, den näringsbrist och den svält som följer.

55. Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna i allt högre grad kommer att sätta press på livsmedelsproduktionen och livsmedelstillgången, särskilt i utsatta regioner, vilket undergräver livsmedelstryggheten och näringsförsörjningen. Parlamentet betonar slutsatserna i IPCC:s rapport från 2022 om att den globala uppvärmningen successivt kommer att försämra markhälsan och ekosystemtjänster, vilket kommer att undergräva livsmedelsproduktiviteten i många regioner på land och i haven. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt fulla engagemang i sina internationella åtaganden och skyldigheter när det gäller klimatet och den biologiska mångfalden, och i den gröna given, inbegripet strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin, särskilt med tanke på att pandemikrisen och kriget i Ukraina har visat hur sårbara utvecklingsländerna är för störningar på den globala livsmedelsmarknaden.

56. Europaparlamentet framhåller vikten av att genomföra Agenda 2030 för att uppnå positiva spridningseffekter, särskilt på det södra halvklotet, och av att gå in i en god cirkel i internationella partnerskap. Parlamentet understryker vikten av den yttre dimensionen eftersom EU bara står för 19 % av det globala ekonomiska resultatet och 5,6 % av världens befolkning, och båda dessa andelar minskar. Parlamentet påpekar att uppnåendet av hållbarhetsmål 10 är den strategiska hävstång som ger våra partner möjlighet att slå in på vägen mot hållbar utveckling.

57. Europaparlamentet betonar att minst 85 % av alla nya yttre åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – ska ha jämställdhet som del- eller huvudmål, enligt OECD:s biståndskommittés policymarkör för jämställdhet, och att minst 5 % av dessa åtgärder bör ha jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt som huvudmål. Parlamentet upprepar att Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna bör överväga att prioritera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU:s programplanering, däribland den gemensamma programplaneringen. Parlamentet insisterar på ett snabbt och fullständigt genomförande av kravet i EU:s miljöhandlingsprogram till 2030 på att jämställdhet ska integreras i all klimat- och miljöpolitik, även genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla steg i den politiska processen.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att i lämpliga fall lägga fram de relevanta resultat som har uppnåtts när det gäller genomförandet av de fem prioriterade målen för hållbar utveckling vid det kommande politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2022, nämligen mål 4 (god utbildning för alla), mål 5 (jämställdhet), 14 (livet under vattenytan), 15 (livet på land) och 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet betonar vikten av parlamentets aktiva engagemang i det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling och att det bör vara en del av EU-delegationen. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten och att få tillgång till dokument under hela toppmötet.

°

° °

59. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt Förenta nationerna.

 

MOTIVERING

Eftersom endast åtta år återstår för att uppnå målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling är det viktigt att EU omedelbart ökar sina globala ansträngningar för att uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling. I september 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för hållbar utveckling och noterade att de 17 målen och 169 delmålen är integrerade och odelbara, och att de balanserar de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling, ger en helhetssyn på människors och planetens välbefinnande och sätter jämlikhet och resiliens i centrum. De utgör den enda allmänt överenskomna och allmänt tillämpliga ramen för globalt evidensbaserat beslutsfattande under detta avgörande årtionde. De inbördes kopplingarna och den integrerade karaktären hos målen för hållbar utveckling är av avgörande betydelse för genomförandet av Agenda 2030. Mot bakgrund av covid-19-pandemin utgör de en unik väg till återhämtning och bättre återuppbyggnad, det vill säga byggande av en rättvisare och mer motståndskraftig värld som blomstrar inom planetens gränser, samtidigt som ingen får lämnas utanför.

I detta syfte fokuserar detta betänkande på de verktyg som för närvarande står till EU:s förfogande för att bidra till ett globalt genomförande av målen för hållbar utveckling. I stället för att koncentrera sig på specifika mål för hållbar utveckling och de framsteg som hittills gjorts, identifierar man i detta betänkande de återstående luckorna och utmaningarna och tar upp olika möjligheter som skulle hjälpa EU i dess globala insatser för att uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling senast 2030. Betänkandet bör också ses som en ansträngning från EU:s sida att sammanfatta unionens framsteg innan EU deltar i det årliga politiska högnivåforumet i juli 2022. Det politiska högnivåforumet är FN:s viktigaste plattform för hållbar utveckling och har en central roll i uppföljningen och den globala översynen av Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling. Årets politiska högnivåforum kommer att fokusera på hur man kan bygga upp något bättre efter covid-19-krisen och samtidigt påskynda det fullständiga genomförandet av Agenda 2030.

Den långsiktiga planeringen för att uppnå målen för hållbar utveckling är inte längre tillräcklig, och brådskande åtgärder är nu nödvändiga. Syftet med detta betänkande är att visa hur EU, trots betydande insatser för att kartlägga EU:s framsteg när det gäller målen för hållbar utveckling, hittills har misslyckats med att uppfylla sin ledande roll i de globala insatserna för att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling. Det behövs därför ett bättre genomförande, vilket kommer att kräva mer enhetlig finansiering och framför allt ett starkare ledarskap både inom EU och på den globala arenan.

Såsom framgår av den banbrytande europeiska gröna given är hållbar utveckling kärnan i EU:s identitet. EU var ledande i översynen av millennieutvecklingsmålen och i förhandlingarna om Agenda 2030. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen ska EU verka för en hållbar utveckling i Europa, medan det i artikel 21 uttryckligen anges att EU ska främja en hållbar utveckling utanför sina gränser, inbegripet i utvecklingsländer. EU är skyldig att införliva målen för utvecklingssamarbetet i all intern eller extern politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna, i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En konsekvent politik för utveckling är en av hörnstenarna i EU:s ansträngningar att effektivisera utvecklingssamarbetet. Detta koncept om politisk samstämmighet till stöd för utvecklingsmål infördes i EU:s grundläggande lagstiftning 1992 genom Maastrichtfördraget och förstärktes ytterligare i Lissabonfördraget 2009 och därefter i det europeiska samförståndet om hållbar utveckling från 2017. År 2019 åtog sig Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att tillämpa ett tillvägagångssätt som inbegriper hela förvaltningen när det gäller målen för hållbar utveckling. Till följd av detta har ansträngningar gjorts för att integrera målen för hållbar utveckling i varje kommissionsledamots ansvarsområde, i syfte att säkerställa att handelsavtal främjar hållbar utveckling, att integrera bindande mål för hållbar utveckling i instrumentet NDICI-Europa i världen och att integrera målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen.

Syftet med detta betänkande är dock att belysa att EU:s strategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling innehåller allvarliga brister, särskilt när det gäller styrning, vilket har haft en negativ inverkan på EU:s insatser för att uppbringa politiskt intresse, säkra framsteg och uppnå samhällelig legitimitet. Ett centralt krav i betänkandet är att EU antar en enda strategi på hög nivå för EU:s genomförande av målen för hållbar utveckling fram till 2030. Detta bör reformera styrningen av målen för hållbar utveckling och ta itu med frågor som ledarskap, mål, övervakning och finansiering.

EU:s oförmåga att anta en sådan strategi har lett till betydande ekologiska, sociala och ekonomiska spridningseffekter på global nivå. Även om höginkomstländer – inbegripet alla EU-medlemsstater – har gjort de största framstegen när det gäller målen för hållbar utveckling skapar de också de största spridningseffekterna i världen, vilket kan undergräva utvecklingsländernas och de minst utvecklade ländernas förmåga att uppnå sina mål. Det behövs därför ytterligare förståelse för den hållbara utvecklingens gränsöverskridande karaktär. Därför måste Eurostats arbete med att kvantifiera spridningseffekter i 2021 års upplaga av dess övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling fortsätta. Det är av grundläggande betydelse att den metod som används vidareutvecklas för att man i tillräcklig utsträckning ska kunna identifiera EU:s verkliga globala fotavtryck och vidta korrigerande åtgärder.

Klimatförändringarna är ett exempel på ett gränsöverskridande fenomen som nu påverkar alla länder på varje kontinent. De stör de nationella ekonomierna och påverkar livet, vilket kostar samhällen och stater i dag och ännu mer i morgon. Syftet med detta betänkande är att erkänna de nära kopplingarna mellan klimatförändringar och hållbar utveckling. Klimatförändringarna kan undergräva framstegen mot en hållbar utveckling. Omvänt kan vetenskaps- och evidensbaserade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar ge ett positivt och varaktigt bidrag till fattigdomsminskning, tryggad livsmedelsförsörjning, sunda ekosystem, jämlikhet och rättvisa. Vissa mål för hållbar utveckling har en stark miljödimension, såsom mål 13 om klimatåtgärder (som syftar till att ”vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”), mål 14 om bevarande av marina ekosystem och mål 15 om bevarande av landbaserade ekosystem och hållbar användning av deras resurser. Alla mål anses dock ha en stark koppling – direkt eller indirekt – till klimatåtgärder.

Den europeiska gröna given syftar till att omvandla EU till ett rättvist, inkluderande och välmående samhälle med en resurseffektiv, cirkulär ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Mot bakgrund av den senaste tidens pandemi och dess allvarliga effekter på medborgarnas hälsa och välbefinnande har värdet av den europeiska gröna given blivit ännu tydligare. Genom att förbinda sig till klimatneutralitet och samtidigt utforma och anta de omdanande och övergripande åtgärder som krävs för att uppnå detta har EU åtagit sig att sätta människorna i främsta rummet och göra omställningen rättvis och inkluderande. I detta avseende är de klimat- och miljömål som fastställs i den europeiska gröna given en del av unionens strategi för att uppnå målen för hållbar utveckling, och vice versa. Kopplingen mellan den europeiska gröna given och målen för hållbar utveckling erkändes nyligen i det 8:e miljöhandlingsprogrammet, som utgör grunden för att uppnå de miljö- och klimatrelaterade mål som fastställs i FN:s Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling. Inför FN:s 27:e klimatkonferens (COP27) kommer det europeiska toppmötet om målen för hållbar utveckling den 10–12 oktober 2022 att föra samman hållbarhetsledare från hela världen för att diskutera en brådskande fråga: Hur kan vi tillsammans bygga ett grönt och inkluderande Europa? Ett effektivare genomförande av målen för hållbar utveckling är en nödvändig förutsättning för att EU:s klimatmål ska kunna uppnås.

Frågan om ansvarsskyldighet måste också tas upp. Frivilliga nationella översyner är den centrala mekanismen för ansvarsutkrävande i Agenda 2030. En betydande grad av beslutsfattande sker dock nu på EU-nivå, vilket motiverar att en särskild frivillig EU-översyn läggs fram. Detta kommer att säkerställa att EU-institutionerna fullgör sina åtaganden att genomföra en tydlig strategi och uppfyller de mål som krävs. Större insatser bör också göras för lokal och regional övervakning. Den demokratiska kontrollen och medborgardeltagandet i genomförandet av EU:s mål för hållbar utveckling måste stärkas ytterligare.

Slutligen kan inget genomföras utan tillräcklig finansiering. I OECD:s Global Outlook on Financing for Sustainable Development 2021 uppskattas att covid-19-pandemin har orsakat en total minskning av resurserna med 700 miljarder US-dollar och en ökning av behoven med 1 biljon US-dollar (den så kallade saxeffekten). Detta innebär att det årliga finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling i utvecklingsländerna på 2,5 biljoner US-dollar före pandemin kan komma att öka med 70 % efter covid-19-pandemin till 4,2 biljoner US-dollar (3,7 biljoner euro).

Det finns dock ingen enskild plan för att finansiera målen för hållbar utveckling, varken på global nivå eller på EU-nivå. Betänkandet syftar därför till att belysa betydelsen av EU:s budget, som spelar en viktig roll i genomförandet av målen för hållbar utveckling. I betänkandet erkänns dock också att de offentliga medlen inte kommer att räcka till. Mobilisering av resurser, inbegripet från privata aktörer, och översynen av den europeiska arkitekturen för utveckling kommer att vara avgörande, liksom en bättre och mer strukturerad ram för att spåra utgifterna för målen för hållbar utveckling.

Vår tids största utmaningar – klimatförändringar, pandemier, konflikter, massförflyttningar, extrem fattigdom – är alla mycket komplexa och kräver övergripande och globala lösningar: Agenda 2030 är den enda ram som möjliggör sådana lösningar. Det är dags att ta målen för hållbar utveckling på allvar. För att leva upp till sitt namn och ta itu med de frågor som påverkar livet för EU-medborgarna och partner runt om i världen är det politiskt sett brådskande för EU att drastiskt trappa upp sina insatser i riktning mot Agenda 2030, både internt och på den globala arenan.

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (8.3.2022)

Tomas Tobé

Ordförande

Utskottet för utveckling

BRYSSEL

 

Pascal Canfin

Ordförande

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling (2022/2002(INI))

 

 

Inom ramen för ovannämnda förfarande har utskottet för kultur och utbildning fått i uppdrag att avge ett yttrande till era utskott. Vid utskottssammanträdet den 26 januari 2022 beslutade utskottet att inkomma med detta yttrande i form av en skrivelse.

Vid utskottssammanträdet den 15 mars 2022 behandlade utskottet för kultur och utbildning ärendet. Vid detta sammanträde beslutade utskottet att uppmana utskottet för utveckling samt utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas.

Med vänlig hälsning

Sabine Verheyen

 

 

 

FÖRSLAG

A. Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta insatser för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås och upprepar att utbildning även under budgetrestriktioner är en grundläggande rättighet och en nödvändig investering som möjliggör att samtliga mål för hållbar utveckling uppnås, och understryker den viktiga roll som EU har när det gäller humanitärt bistånd och starkare partnerskap med olika delar av världen, däribland Afrika.

B. Europaparlamentet understryker att utbildning, kultur, idrott och deras respektive EU‑program har en nyckelroll för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås och begär att deras internationella dimension förstärks samtidigt som effekten av den diplomati som bygger på kontakter mellan människor erkänns.

C. Europaparlamentet uppmuntrar världens ledare att betrakta konnektivitet och tillgång till digitala infrastrukturer, såsom ett ekonomiskt överkomligt och högkvalitativt nätverk, som en rättighet som följer av den grundläggande rätten till utbildning.

D. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och stötta medlemsstaterna med landspecifika rekommendationer och utbyte av bästa praxis för att kvaliteten och graden av inkludering inom utbildningssystemen ska kunna förbättras och könsrelaterade och socioekonomiska klyftor överbryggas när det gäller att förvärva grundläggande färdigheter och tillgodogöra sig STEAM-ämnena i enlighet med visionen för det europeiska området för utbildning, EU:s gröna och digitala omställning och mål 4 för hållbar utveckling.

E. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja GreenComp, den europeiska ramen för hållbarhetskompetens, för att utarbeta en systematisk strategi för ett hållbarhetstänkande hos alla, oavsett ålder och utbildningsnivå, som både är relevant för den lokala, regionala och nationella verkligheten och förenlig med strategin för det europeiska området för utbildning. Parlamentet uppmanar på nytt medlemsstaterna att fullborda det europeiska området för utbildning senast 2025, också som ett viktigt mellansteg för att uppnå delmålen under mål 4 för hållbar utveckling.

F. Europaparlamentet uppmuntrar nätverkssamarbete mellan icke-formella och formella utbildningssektorer för att skapa professionella lärgemenskaper som stöttar lärarna med att utveckla pedagogiska metoder, främja mångsidig läs- och skrivkunnighet, underlätta för eleverna att ta eget ansvar och bidra till att deras emotionella intelligens och förmåga att hantera rädsla och osäkerhet utvecklas. Parlamentet vill uppmärksamma de erfarenheter som idrotts- och kulturföreningarna på gräsrotsnivå har i detta avseende.

G. Europaparlamentet insisterar på att de myndigheter som ansvarar för utbildningssektorn gör investeringar för att höja yrkesutbildningens kvalitet med modern infrastruktur, digitaliseringsprocesser och kopplingar till kunskapstriangeln, så att sektorn ligger i linje med målen för miljömässig och social hållbarhet och har möjlighet att erbjuda alternativa vägar till kompetensutveckling som bidrar till att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling.

H. Europaparlamentet påminner utbildarna om att förskoleundervisningen spelar en viktig roll när det gäller att förmedla attityder och värderingar till små barn, som leder till att de utvecklar ett hållbarhetstänkande och att deras familjer reflekterar över hur även de kan bidra till hållbarhet, både på individ- och gruppnivå.

I. Europaparlamentet uppmuntrar ungt företagande, som en mekanism för att målen för hållbar utveckling inom och utanför Europeiska unionen ska kunna uppnås med europeiska verktyg såsom Erasmus för unga företagare och Dear-programmet, då det finns potential att höja sysselsättningsgraden, trygga anständiga försörjningsmöjligheter för utsatta grupper och utveckla innovativa lösningar..

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	2.6.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	87 8 13
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Barry Andrews, Eric Andrieu, Nikos Androulakis, Maria Arena, Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Traian Băsescu, Aurélia Beigneux, Monika Beňová, Hildegard Bentele, Sergio Berlato, Alexander Bernhuber, Dominique Bilde, Malin Björk, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Catherine Chabaud, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Nathalie Colin-Oesterlé, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Esther de Lange, Christian Doleschal, Marco Dreosto, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Eleonora Evi, Agnès Evren, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Malte Gallée, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Pierrette Herzberger-Fofana, Martin Hojsík, Pär Holmgren, György Hölvényi, Jan Huitema, Yannick Jadot, Adam Jarubas, Rasa Juknevičienė, Manolis Kefalogiannis, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, Karsten Lucke, César Luena, Pierfrancesco Majorino, Marian-Jean Marinescu, Fulvio Martusciello, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Silvia Modig, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Ville Niinistö, Janina Ochojska, Grace O’Sullivan, Jutta Paulus, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Nicola Procaccini, Luisa Regimenti, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, María Soraya Rodríguez Ramos, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Günther Sidl, Ivan Vilibor Sinčić, Linea Søgaard-Lidell, Maria Spyraki, Nicolae Ştefănuță, Tomas Tobé, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Miguel Urbán Crespo, Petar Vitanov, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska, Bernhard Zimniok
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Stéphane Bijoux, Manuel Bompard, Annika Bruna, Stelios Kympouropoulos, Marlene Mortler, Jan-Christoph Oetjen, Caroline Roose, Christel Schaldemose, Carlos Zorrinho

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

87	+
ID	Gianna Gancia
NI	Antoni Comín i Oliveres, Edina Tóth
PPE	Bartosz Arłukowicz, Traian Băsescu, Hildegard Bentele, Alexander Bernhuber, Nathalie Colin-Oesterlé, Christian Doleschal, Agnès Evren, György Hölvényi, Adam Jarubas, Rasa Juknevičienė, Manolis Kefalogiannis, Ewa Kopacz, Stelios Kympouropoulos, Esther de Lange, Peter Liese, Marian-Jean Marinescu, Fulvio Martusciello, Dolors Montserrat, Marlene Mortler, Janina Ochojska, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Luisa Regimenti, Maria Spyraki, Tomas Tobé, Pernille Weiss
Renew	Barry Andrews, Stéphane Bijoux, Pascal Canfin, Catherine Chabaud, Charles Goerens, Martin Hojsík, Jan Huitema, Jan-Christoph Oetjen, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Linea Søgaard-Lidell, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Emma Wiesner, Michal Wiezik
S&D	Eric Andrieu, Nikos Androulakis, Maria Arena, Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Simona Bonafè, Delara Burkhardt, Mohammed Chahim, Tudor Ciuhodaru, Cyrus Engerer, Mónica Silvana González, Jytte Guteland, Javi López, Karsten Lucke, César Luena, Pierfrancesco Majorino, Alessandra Moretti, Sándor Rónai, Christel Schaldemose, Günther Sidl, Petar Vitanov, Tiemo Wölken, Carlos Zorrinho
The Left	Malin Björk, Manuel Bompard, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Miguel Urbán Crespo, Mick Wallace
Verts/ALE	Margrete Auken, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Malte Gallée, Pierrette Herzberger-Fofana, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Tilly Metz, Ville Niinistö, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus, Michèle Rivasi, Caroline Roose

 

8	-
ECR	Rob Rooken
ID	Aurélia Beigneux, Annika Bruna, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Bernhard Zimniok

 

13	0
ECR	Sergio Berlato, Ryszard Czarnecki, Pietro Fiocchi, Raffaele Fitto, Joanna Kopcińska, Nicola Procaccini, Alexandr Vondra, Anna Zalewska
ID	Simona Baldassarre, Dominique Bilde, Marco Dreosto, Silvia Sardone
INI	Ivan Vilibor Sinčić

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1]EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.
• [3] EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.
• [4]Antagna texter, P9_TA(2022)0099.
• [5]EUT C 456, 10.11.2021, s. 191.
• [6] EUT C 23, 21.1.2021, s. 130.
• [7]EUT C 289, 9.8.2016, s. 5.
• [8] EUT C 334, 19.9.2018, s. 151.
• [9]EUT C 67, 8.2.2022, s. 25.
• [10] EUT C 76, 28.2.2018, s. 45.
• [11] EUT C 474, 24.11.2021, s. 91.
• [12] EUT C 440, 6.12.2018, s. 14.
• [13]COM(2021)0550.
• [14]Eurostat, Europeiska kommissionen: EU SDG Indicator set 2021 – Result of the review in preparation of the 2021 edition of the EU SDG monitoring report, 2021.
• [15] Utredningsavdelningen för budgetfrågor, generaldirektoratet för EU-intern politik, för budgetkontrollutskottet: The Sustainable Development Goals in the EU budget, 2021.
• [16] Utredningsavdelningen för budgetfrågor, generaldirektoratet för EU-intern politik, för budgetkontrollutskottet: Budgetary control of the Sustainable Development Goals in the EU budget – What measures are in place to ensure effective implementation?, 2021.
• [17] OECD, Global Outlook on Financing for Sustainable Development 2021 – A New Way to Invest for People and Planet, Paris, 2020.