BETÄNKANDE om genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken

19.7.2022 - (2022/2008(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Tom Berendsen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken

(2022/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2 samt artikel 173, som handlar om EU:s industripolitik och bland annat hänvisar till unionsindustrins konkurrensförmåga,

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 5.3, och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juli 2020 En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa (COM(2020)0301),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 55 %-paketet (”fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM(2021)0550),

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 januari 2022 Industriella ekosystem, strategiskt oberoende och välfärd,

– med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 2 december 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning[1],

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 maj 2021 om årsrapporten om den inre marknaden för 2021 (SWD(2021)0351),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 maj 2021 om EU:s strategiska beroenden och kapacitet (SWD(2021)0352),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 maj 2021 om konkurrenskraftigt och rent europeiskt stål (SWD(2021)0353,

– med beaktande av 2019 års rapport från kommissionens högnivågrupp för energiintensiva industrier Masterplan for a competitive transformation of EU energy‑intensive industries enabling a climate-neutral, circular economy by 2050,

– med beaktande av Internationella energiorganets särskilda rapport från maj 2021 Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2018 om en strategi för EU:s framtida industripolitik,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2019 om en strategi för EU:s industripolitik: en vision för 2030,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2020 om en återhämtning som främjar omställningen till en mer dynamisk, motståndskraftig och konkurrenskraftig europeisk industri,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 17 december 2020 om en cirkulär och grön återhämtning,

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[2],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[3],

– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för EU[4],

– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag[5],

– med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin[6],

– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk vätgasstrategi[7],

– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk strategi för integrering av energisystem[8],

– med beaktande av sin resolution av den 24 november 2021 om en europeisk strategi för råvaror av avgörande betydelse[9],

– med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om en ny era för det europeiska forskningsområdet (COM (2020)0628),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2020 om en läkemedelsstrategi för Europa (COM(2020)0761),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2022 om upprättandet av en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet (COM(2022)0027),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 8 april 2019 Technology Infrastructures (SWD(2019)0158),

– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn[10],

– med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2021/1749 av den 28 september 2021 om energieffektivitet först: från princip till praktik – Riktlinjer och exempel för att genomföra principen i beslutsprocessen inom och utanför energisektorn,

– med beaktande av rapporten från FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar av den 4 april 2022 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0214/2022), och av följande skäl:

A. Det är av största vikt att göra det möjligt för industrin att genomföra den dubbla omställningen, samtidigt som man skapar arbetstillfällen av hög kvalitet och säkerställer konkurrenskraften och dess förmåga att utveckla och producera rena produkter, tjänster och produktionsprocesser.

B. Syftet med industristrategin måste också vara att stärka den inre marknaden och främja tekniska genombrott för att göra EU världsledande inom grön och digital teknik.

C. Industri- och tillverkningsprocesser utgör ryggraden i EU:s arbetsmarknad och bör främja skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen.

D. I en föränderlig geopolitisk värld är det mycket viktigt att stärka det strategiska oberoendet och minska EU:s beroende av material, produkter, energi, tillverkningskapacitet och teknik av avgörande betydelse, samtidigt som ekonomin hålls så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt.

E. Det ryska aggressionskriget mot Ukraina har återigen visat att EU är starkt beroende av energileveranser från tredjeländer. EU måste omorientera sin industri- och energipolitik i syfte att så snabbt som möjligt diversifiera sina energikällor, öka energibesparingarna och energieffektivitetsåtgärderna samt införa stora mängder förnybara energikällor, och anlägga en strategi som är mycket mer inriktad på en cirkulär ekonomi och som bygger på motståndskraftiga och hållbara leveranskedjor.

F. Ett stort beroende av energileveranser, till exempel från Ryssland, och höga energipriser kan skada de europeiska företagens produktionskapacitet. Tillgång till material, komponenter och tillverkningskapacitet i Europa är avgörande för att undvika att ersätta EU:s energiberoende med ett ökat beroende av leveranser av sällsynta jordartsmineraler, andra viktiga metaller, utrustning eller tillverkningskapacitet.

G. EU har världsledande forskningsinstitut, företag och kvalificerad arbetskraft och potential att bli världsledande inom industriell innovation.

H. Efter att ha kartlagt sina strategiska beroendeförhållanden i de mest känsliga industriella ekosystemen föreslår kommissionen systemomfattande åtgärder (ekonomiska och regleringsmässiga) för att minska detta beroende, bland annat genom att säkerställa och främja produktion och investeringar i Europa.

I. EU måste ta itu med försörjningskedjornas motståndskraft och samtidigt skapa ett attraktivt och innovativt ekosystem av högt värde för tillverkning och försörjning som är anpassat till Europas forskning och utveckling (FoU), innovation samt klimat- och miljömål.

J. Koldioxidutsläppen från industrin har minskat med 35 % sedan 1990, delvis på grund av omlokaliseringen av produktionen.

K. Den ekonomiska potentialen för den europeiska industrin när det gäller att minska den slutliga energianvändningen fram till 2030, jämfört med om man fortsätter som vanligt, uppskattas till 23,5 %[11].

L. Kommissionen har erkänt att fler ekonomiska sektorer såsom hälso- och sjukvårdssektorn, den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, gruvindustrin och industrin för råvaruutvinning samt den digitala teknikbranschen är avgörande för att uppnå EU:s strategiska oberoende.

M. Kommissionen har i den nya uppdaterade industristrategin erkänt att en ohållbar marknadspolitik, även för offentlig upphandling, skulle kunna leda till marknadskonsolidering.

1. Europaparlamentet välkomnar uppdateringen av industristrategin. Parlamentet betonar att för att den gröna given ska bli en verkligt hållbar och omdanande tillväxtstrategi, minska beroendet och upprätthålla lika villkor för den europeiska industrin under den gröna och digitala omställningen måste den åtföljas av en ambitiös industripolitik så att unionen kan vara en konkurrenskraftig föregångare för en hållbar ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, och skapa synergier mellan företag, små och medelstora företag och nystartade företag, och att den måste stödjas av en ambitiös FoU-politik och en ram som främjar små och medelstora företag. Parlamentet betonar att detta behov har ökat avsevärt till följd av den pågående klimat- och energikrisen och det ryska aggressionskriget mot Ukraina. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av riktade stödåtgärder för sårbara kunder i ett industrisammanhang, i synnerhet utsatta små och medelstora företag och mikroföretag, som dessutom har påverkats kraftigt av effekterna av covid-19-pandemin.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i nuvarande och framtida initiativ och mål beakta effekterna av det ryska aggressionskriget mot Ukraina på den europeiska industrin och dess kapacitet, och att anta en helhetsstrategi när man skapar incitament för att stödja strategiska industrisektorer och deras leveranskedjor, som står inför en kraftig ökning av energi-, transport- och råvarukostnader. Parlamentet erkänner att det finns flera åtgärder som kan bidra till att minska dessa effekter, samtidigt som utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar också minskas.

3. Europaparlamentet betonar att en fungerande europeisk inre marknad är en viktig tillgång för att stärka industrins motståndskraft, Europas attraktionskraft som investeringsmål och EU:s konkurrenskraft samt för att främja den gröna och digitala omställningen som grund för ny tillväxt i industrisektorer.

4. Europaparlamentet understryker att EU inte kan vara beroende av tredjeländer för produkter, energi, tillverkningskapacitet och teknik som är avgörande för vår ekonomi och för vårt framtida samhälle. Parlamentet betonar att EU i kristider måste få tillbaka en stark ställning i viktiga globala värdekedjor och trygga försörjningen av råmaterial av avgörande betydelse, däribland genom en ökad användning av principerna för cirkulära affärsmodeller. Parlamentet framhåller fördelarna med kortare leveranskedjor för vår ekonomis motståndskraft och för att uppnå EU:s klimatambitioner.

5. Europaparlamentet betonar vikten av internationellt samarbete, jämlika partnerskap och en öppen global rättvis handel för den europeiska ekonomin, och noterar att ett av de effektivaste sätten att stärka den europeiska industrins motståndskraft och minska beroendet är att diversifiera leveranskedjorna genom ambitiösa handelspolitiska åtgärder, däribland strategiska handels- och investeringsavtal.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram tydliga och vetenskapsbaserade omställningsvägar för det industriella ekosystemet, och även fastställa vad som behövs för en framgångsrik omställning i fråga om infrastruktur, teknik och kompetens. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa konsekvens, samordning och synergier mellan alla initiativ, mål och finansierings- och regleringsinstrument som ska stödja industrin under omställningen. Parlamentet betonar behovet av en anpassning mellan omställningsvägarna, de industriella teknikfärdplanerna och den strategiska forsknings- och innovationsagendan för de europeiska partnerskapen inom ramen för Horisont Europa. Parlamentet efterlyser årlig övervakning och rapportering om de industriella ekosystemens konkurrensförmåga, anställbarhet, tekniska framsteg och resiliens och om de enskilda sektorernas framsteg med omställningsvägarna, inbegripet deras förenlighet med EU:s klimatmål, så att instrumenten vid behov snabbt kan anpassas. Parlamentet betonar att alla aktörer i värdekedjan, inbegripet det civila samhället, den akademiska världen, konsumentorganisationer, fackföreningar och Europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar, bör involveras på ett öppet sätt i processen med omställningsvägarna för att säkerställa en kontinuerlig, vetenskapsbaserad övervakning av framstegen.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi som är inriktad på omställningen för de mest energiintensiva industrierna och som skulle göra det möjligt för dessa industrier att bevara sin konkurrenskraft, och samtidigt stödja ett ökat strategiskt oberoende för EU, eftersom dessa industrier ofta är av strategisk betydelse.

8. Europaparlamentet påminner om att Europas industriella konkurrenskraft i stor utsträckning är beroende av sin innovationsförmåga. Parlamentet noterar att EU ligger efter andra ekonomiska stormakter när det gäller anslag för FoU som en andel av BNP. Parlamentet upprepar vikten av ambitiösa investeringar i FoU för att förbättra EU:s konkurrensläge i världen. Parlamentet beklagar att målet att 3 % av BNP ska investeras i FoU fortfarande inte har uppnåtts i de allra flesta medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna medlemsstaternas insatser för att ytterligare förbinda sig till högre nationella mål för FoU-investeringar, särskilt för nationell offentlig och privat finansiering av industriell innovation och forskning, för att satsa på forskning som bygger på nyfikenhet och låg teknisk beredskap för att upprätthålla och förbättra den kunskapsbas som Europas industriella innovation vilar på. Parlamentet betonar i detta avseende den betydelse som partnerskap inom öppen forskning kan ha. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att investeringarna i FoU också är inriktade på att mikroföretag ska kunna delta.

9. Europaparlamentet framhåller behovet av att Horisont Europas arbetsprogram och offentlig-privata partnerskap tar hänsyn till de nya omständigheter som följer av den ryska invasionen av Ukraina, särskilt kluster 4 och 5 om ”digitala frågor, industri och rymden” respektive ”klimat, energi och mobilitet”, och att fokusera industriinriktad FoU på att ersätta fossila bränslen och minska EU-industrins beroende av energiimport.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att överbrygga investeringsgapet med globala konkurrenter vad gäller viktig möjliggörande teknik. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag till förordning om halvledare och inrättandet av den europeiska alliansen för industridata, edge computing och molnteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt få igång det försenade arbete som ska utföras av den europeiska alliansen för processorer och halvledarteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt utvidga dessa initiativ till andra instrument för forskning, utveckling och innovation och till viktig möjliggörande teknik, såsom batterier, artificiell intelligens, cybersäkerhet, automatisering och robotteknik, bioteknik, ”edge computing”, fotonik samt kvantdatorer och teknik.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser när det gäller det europeiska ekosystemet för halvledare, inklusive ökad lokal produktionskapacitet, pilotprojekt och förstklassiga tillverkningsanläggningar för avancerad chipsteknologi samt design av chipp och system. Parlamentet betonar behovet av att se till att finansieringen av EU:s förordning om halvledare inte leder till minskad finansiering av andra befintliga relaterade EU-program. Parlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument som åtföljer EU:s förordning om halvledare (SWD(2022)0147), men uppmanar dock kommissionen att göra en konsekvensbedömning, inbegripet av miljöpåverkan, och en omfattande analys av de framtida behoven av chipp, konkurrensfördelarna av olika typer av chipp och potentialen för chipproduktion i Europa.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att fullt ut genomföra den befintliga agendan för strategisk forskning och innovation för det gemensamma företaget för viktig digital teknik, eftersom detta är en avgörande agenda för unionens strategiska oberoende när det gäller flera typer av viktig möjliggörande teknik. Parlamentet överväger att omdirigera finansieringen av det gemensamma företaget för viktig digital teknik till forskning som särskilt rör chipp, som i första hand bör ske inom ramen för den befintliga agendan för strategisk forskning och innovation.

13. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka ”Made in EU” och påskynda införandet av industri 4.0-teknik, särskilt i små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att verkligen integrera partnerskapet ”Made in Europe” i programmet Horisont Europa, och att göra detta genom att främja små och medelstora företags samarbeten med universitet och forsknings- och teknikorganisationer. Parlamentet betonar att ”Made in Europe” inte bara bör stå för kvalitet och innovation, utan även för mycket hållbara och socialt rättvisa produkter, processer och tjänster inom industrin, och främja återhämtningen av arbetstillfällen av god kvalitet och tillverkningsmöjligheter i hela unionen, i syfte att stödja en balanserad och hållbar utveckling i alla EU-regioner.

14. Europaparlamentet betonar vikten av det industriforum som inrättades genom industristrategin, och noterar att en av de fem arbetsgrupper som inrättades är direkt relevant för den inre marknaden och analyserar de horisontella aspekterna av den inre marknaden och undanröjandet av hindren, medan en annan är särskilt inriktad på avancerad tillverkning som en horisontell möjliggörande faktor för ett stort antal ekosystem.

15. Europaparlamentet understryker vikten av unionens nollföroreningsstrategi och en helt integrerad cirkulär ekonomi för att skapa en effektiv och koldioxidfri industri. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra analyser om hur produkter kan återvinnas och återinföras i produktcykeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt beakta finansiering och anbudsmöjligheter för de projekt som genomförs av innovativa företag som är föregångare i den cirkulära ekonomin samt behovet av att stimulera utvecklingen av pionjärmarknader. Parlamentet anser att förebyggande av avfall och minskning av avfallsrelaterad energi- och resursförbrukning samt sluten återvinning inom samtliga industrisektorer är nödvändigt för en cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar vidare vikten av standarder, inköpsmandat, kvoter, inbyggd hållbarhet och reparerbarhet, som säkerställer återvinning och återanvändning av viktiga (kritiska) råvaror samt en ökad användning och livslängd för produkterna.

16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utfärda riktlinjer för offentlig upphandling och dess insatser för att främja ömsesidighet när det gäller tillträde till marknaderna för offentlig upphandling. Parlamentet betonar att offentlig upphandling är ett viktigt instrument för nationell och ekonomisk säkerhet, industripolitik, social och ekologisk hållbarhet och för att stödja spridningen av och efterfrågan på hållbara produkter och tjänster. Parlamentet understryker att mekanismer för offentlig upphandling dessutom bör stödja omvandlingen av Europas industri genom att främja produktionen av miljöinnovativa, kostnadseffektiva och hållbara varor och tjänster och öka efterfrågan på sekundära råvaror som härrör från cirkulära produktionsprocesser. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att vid behov se över reglerna för offentlig upphandling och konkurrens, samtidigt som man säkerställer en väl fungerande inre marknad. Parlamentet påminner om vikten av de riktlinjer som tagits fram av kommissionen som ger praktiska indikationer på hur medlemsstaterna bör inkludera prestationsmål och kvalitetskriterier, samt kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i de kontrakt som tilldelas. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillgången för små och medelstora företag och bekämpa de upphandlingskriterier som fastställer krav eller kvalifikationer som går utöver de centrala inslagen i de inköpta tjänsterna eller varorna, så att små och medelstora företag ska ha en rättvis chans att delta på den omfattande marknaden för offentlig upphandling. Parlamentet efterlyser största möjliga vaksamhet när det gäller icke-europeiska aktörer som förvärvar kritisk infrastruktur.

17. Europaparlamentet påminner om den roll som hållbara upphandlingsmetoder spelar när det gäller att förhindra läkemedelsbrist och säkerställa försörjningstrygghet och investeringar i tillverkningen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att utarbeta riktade EU-regler om upphandling av läkemedel, i enlighet med gällande direktiv för offentlig upphandling, i syfte att säkerställa långsiktig hållbarhet, konkurrens och försörjningstrygghet samt stimulera investeringar i tillverkning.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de gemensamma upphandlingar som inleddes under covid-19-pandemin, att jämföra dem med förhandsavtalet om upphandling och att använda de erfarenheter som gjorts för att förbättra detta verktyg genom att undvika alla störningar på den inre marknaden.

19. Europaparlamentet betonar vikten av att inkludera utbildning, fortbildning och omskolning i omställningsvägarna som viktiga verktyg i omvandlingen av EU:s industri och i insatserna för att uppnå högre produktivitet, med beaktande av behoven på arbetsmarknaden i regioner som genomgår en ekonomisk förnyelseprocess, för att förhindra att regionen utarmas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter utveckla en strategi för yrkesutbildning och partnerskap mellan näringsliv och skolor, särskilt inom regionala industrikluster, för att främja kompetens och öka små och medelstora företags användning av marknadsfärdiga innovationer och genom att utbilda och förbättra kompetensen hos sin personal och sina arbetstagare, särskilt på området digital kompetens. Parlamentet framhåller behovet av att stärka samarbetet mellan FoU och industrin, i synnerhet i form av tekniköverföringar till små och medelstora företag och betonar att främjandet av jämställdhet, integrering av ett jämställdhetsperspektiv, lika möjligheter samt kvinnors entreprenörskap och deltagande på arbetsmarknaden bör säkerställas.

20. Europaparlamentet betonar vikten av en proaktiv utbildningspolitik som gör att kompetenta personer rekryteras och behålls i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskare och lärare av världsklass i EU för att leda agendan för utbildning, forskning och utveckling för den framtida arbetskraften och för att stärka samarbetet mellan utbildning, forskning och näringslivet.

21. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste genomföra kompetenspakten och unionens övriga initiativ som syftar till att skapa möjligheter till omskolning och kompetensutveckling för arbetskraften, förse individer med den kompetens som krävs för att uppnå yrkesmässig diversifiering och ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens samt påskynda omskolning och kompetensutveckling för arbetstagare och arbetslösa, särskilt de arbetstagare som är mest sårbara i samband med övergången. Parlamentet betonar behovet av att genomföra de initiativ som syftar till att stärka det europeiska forskningsområdet, det europeiska området för utbildning och det europeiska innovationsekosystemet, i syfte att bygga upp en stark europeisk inre marknad för forskning och innovation.

22. Europaparlamentet betonar att lågutbildade arbetstagare är särskilt sårbara. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av Fonden för en rättvis omställning, trots dess begränsade tillämpningsområde.

23. Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag spelar en central roll i EU:s industriella ekosystem, särskilt för digitaliseringen av EU, och är en viktig källa till hållbara och socialt ansvarsfulla affärsmodeller och produktinnovationer. Parlamentet betonar behovet av att förbättra deras tillgång till nationell finansiering och EU-finansiering, särskilt i traditionella sektorer där digitaliseringen ännu inte har utvecklats. Parlamentet beklagar den finansieringsklyfta mellan företagare som beror på kön, sexuell läggning eller ursprung. Parlamentet betonar Europeiska innovationsrådets roll när det gäller att främja en europeisk miljö för nystartade företag och investeringar som på ett bättre sätt bidrar till utvecklingen av teknikintensiva innovationer med hög risk och hög utdelning.

24. Europaparlamentet anser att initiativen för att uppnå det digitala decenniet kommer att bidra till den digitala omvandlingen av företag, särskilt små och medelstora företag som fortfarande släpar efter stora företag när det gäller digitala färdigheter och digitaliseringen av sin verksamhet.

25. Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med befintliga hinder på den inre marknaden som hindrar tillväxten för små och medelstora företag och uppstartsföretag i Europa, samt behovet av att införa en bättre rättslig ram och följaktligen en politik som gynnar små och medelstora företag.

26. Europaparlamentet betonar behovet av att modernisera och framtidssäkra regelverket för att säkerställa rättslig stabilitet och förutsägbarhet, vilket underlättar innovation, investeringar, godkännande av innovativa produkter och tjänster och möjliggör omvandlingen till en ekonomi med nollnettoutsläpp av växthusgaser, och av att säkra Europas konkurrenskraft och arbetstillfällen av hög kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till ekonomiska, miljömässiga, könsrelaterade och sociala aspekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera färdplaner i omställningsvägarna, med bindande kvantitativa och kvalitativa mål, efter att ha gjort en konsekvensbedömning, och att minska onödiga administrativa bördor för europeiska företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar principen ”en in och en ut”.

27. Europaparlamentet betonar behovet av att minska onödiga administrativa bördor för företag, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, samtidigt som man bibehåller de högsta standarderna för konsumenter, arbetstagare, hälsa och miljöskydd. Parlamentet betonar att Europa befinner sig i en vändpunkt på grund av det ryska aggressionskriget mot Ukraina och konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om nya lagstiftningsförslag skulle innebära en otillbörlig rättslig eller administrativ börda för företagen.

28. Europaparlamentet påminner om den betydelse som den offentliga förvaltningen har när det gäller att skapa ett företagsvänligt ekonomiskt klimat och minska onödiga administrativa bördor för företagen, samtidigt som man säkerställer högsta möjliga standarder för insyn och säkerhet för arbetstagarna. Parlamentet anser att e-förvaltningsverktyg, åtgärder för digital innovation och förbättring av digitala färdigheter bör främjas inom den offentliga sektorn och bland offentliganställda.

29. Europaparlamentet understryker industripolitikens nationella och regionala dimensioner och den betydelse som regionala strategier för smart specialisering har, särskilt när det gäller sysselsättning och ekonomisk och industriell utveckling i alla medlemsstater. Parlamentet efterlyser i detta avseende en analys av resultaten av strategier för smart specialisering som kan utgöra en plattform för framtida åtgärder på regional nivå. Parlamentet betonar behovet av ett öppet deltagande av alla lokala intressenter, inbegripet företrädare för det civila samhället och lokalsamhället, i utarbetandet och genomförandet av regionala strategier för smart specialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera instrument för att öka användningen av ”Made in EU” på regional nivå.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på regionala ekosystem som främjar sin egen smarta specialisering, bidrar till att överbrygga regionala skillnader och involverar offentlig förvaltning, högre utbildningsanstalter, forskare, det civila samhället och industrin så att de kan kombinera sin kunskap och gemensamt skapa innehåll, sammanhang och lärandeupplevelser.

31. Europaparlamentet insisterar på behovet av att säkerställa social rättvisa i den industriella omställningen och att utarbeta lämpliga åtgärder för att stödja återindustrialiseringen av regioner som ställer om genom strategiska interregionala investeringsprojekt och genom omstartsplaner för sårbara regioner, särskilt landsbygdsområden och avlägsna områden.

32. Europaparlamentet understryker behovet av en grundläggande omorientering av vår europeiska energipolitik som svar på Rysslands våldsamma invasion av Ukraina. Parlamentet efterlyser en betydande minskning av EU:s energiberoende, särskilt av rysk gas, olja, kol och kärnbränsle. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda produktionskapaciteten för hållbar, säker och riklig förnybar energi och koldioxidsnål övergångsenergi till ett överkomligt pris, och att öka energibesparingarna och energieffektivitetsåtgärderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett mer ändamålsenligt sätt stödja utvecklingen av energikällor som gör det möjligt att tillgodose de ökande elbehoven och att öka samordningen av planeringen och finansieringen av den infrastruktur som behövs, särskilt den som behövs för el, energi, smarta nät, vätgas, koldioxid och uppvärmning/kylning.

33. Europaparlamentet betonar att en stabil energiförsörjning är avgörande för att det europeiska industriella ekosystemet ska fungera väl. Parlamentet varnar för att en minskad energiförsörjning kan få skadliga konsekvenser för produktiv infrastruktur. Parlamentet anser i detta avseende att det behövs ett samordningssystem som systematiskt skulle övervaka tillgången på gas i kristider för att underlätta gemensamma europeiska strategier som hanterar krisen.

34. Europaparlamentet påpekar att uppvärmning och kylning fortfarande är några av de mest betydande energianvändningarna inom industrisektorn. Parlamentet understryker att energieffektivitetspotentialen inom industriell uppvärmning och kylning måste utnyttjas fullt ut för att påskynda en minskning av växthusgasutsläppen inom industrin. Parlamentet betonar behovet av att bättre utnyttja oundviklig spillvärme och spillkyla samt industriella kluster och symbioser som ger betydande synergieffekter och möjligheter till energibesparingar inom många sektorer, däribland textilier, kemikalier, livsmedelsbearbetning och maskiner.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att tillvarata den cirkulära bioekonomins potential, där hållbara och förnybara resurser används för att främja konkurrenskraftiga och motståndskraftiga industrier på lång sikt. Parlamentet betonar i detta avseende att användningen av avfall från biomassa på ett effektivt sätt kan ersätta fossila bränslen, samtidigt som koldioxidavtrycket kan minskas. Parlamentet uppmanar därför med kraft myndigheterna på EU-nivå och på nationell och lokal nivå att uppmuntra en sådan cirkulär strategi i all politik.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kraftigt minska den tid som krävs för att utfärda tillstånd och att införa snabbare tillståndsförfaranden för infrastruktur som stöder industrin i omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi, utan att detta påverkar befintliga förfarandens transparens, legitimitet och laglighet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att utveckla ett stomnät för vätgas i Europa, att vidareutveckla sammanlänkningarna på hela vår kontinent och att stödja den utbredda användningen av energisbesparande teknik såsom installation av högeffektiva lokala anläggningar för produktion av förnybar energi och samproduktion, särskilt för små och medelstora företag.

37. Europaparlamentet upprepar behovet av ett stödjande ramverk för att utveckla hållbar rörlighet och stöd till sektorsintegration.

38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att påskynda genomförandet av alla EU:s program och instrument för FoU och innovation, infrastruktur samt digitalisering på ett smart och selektivt sätt, inbegripet viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för att avhjälpa marknadsmisslyckanden, och industriella allianser, samt teknikinfrastrukturer för att testa, validera och utöka nya tekniska lösningar, särskilt sådana som utvecklar den innovativa banbrytande teknik som behövs för den gröna och digitala omställningen, i synnerhet de som rör energiproduktion, bränslen och viktig möjliggörande teknik, och för genomförandet av en effektiv cirkulär ekonomi, såsom rent stål, ren luftfart, e-bränslen, rena gödselmedel och e-krackning.

39. Europaparlamentet betonar att en snabb bedömning från kommissionens sida av ansökningar om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse är avgörande för den europeiska industrins resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga, effektiva, enkla och heltäckande riktlinjer för projekt av gemensamt intresse. Parlamentet upprepar vikten av en riskminskning för finansiering, till exempel genom InvestEU eller innovationsfonden, vilket är avgörande för att stärka EU:s tillverkningskapacitet inom viktiga strategiska sektorer, såsom solenergiindustrin, och vilket gör att en stabil europeisk tillverkningsbas kan återuppbyggas.

40. Europaparlamentet framhåller den stora potentialen hos differenskontrakt för koldioxid som ett viktigt instrument för att främja utsläppsminskningar och minska beroendet av fossila bränslen i industrin. Parlamentet anser att de är särskilt viktiga för sektorer där utsläppen är svåra att minska, för storskalig teknik och för att stödja deras spridning inom sektorer. Parlamentet betonar att differenskontrakt bör vara proportionella och förenliga med EU-lagstiftningen och WTO:s bestämmelser, och att de inte bör leda till otillbörliga snedvridningar av EU:s inre marknad.

41. Europaparlamentet välkomnar kommissionens analys av strategiska beroenden och strategisk kapacitet i linje med målet om strategiskt oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att slutföra analyserna och de industriella teknikfärdplanerna så snart som möjligt och föreslå åtgärder för att minska beroendet av de identifierade kritiska produkterna, inbegripet åtgärder för återvinning och resurseffektivitet, och av leveranser, inbegripet energileverantörer. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa en oavbruten tillgång på viktig medicinsk utrustning och hälso- och sjukvårdsutrustning på EU:s gemensamma marknad, efter de erfarenheter som gjordes i samband med bristerna i början av covid-19-pandemin. Parlamentet framhåller behovet av en strategi som bygger på ytterligare djupgående analyser av ömsesidiga beroenden för att stärka EU:s kapacitet i kritiska värdekedjor och i tillverkningssektorn, samtidigt som man behåller sitt engagemang för multilateralism och frihandel.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en helhetsstrategi för värdekedjan när man analyserar strategiska beroenden inom de fjorton industriella ekosystem av avgörande betydelse som man har identifierat i sin årliga rapport om den inre marknaden 2021. Parlamentet rekommenderar att dessa fördjupade undersökningar utvidgas till att omfatta alla sektorer som betraktas som strategiska. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta inverkan på EU:s industrier av extraterritoriala åtgärder som vidtagits av tredjeländer, särskilt med avseende på exportkontroller. För att undvika att skapa nya beroenden och sårbarheter poängterar parlamentet att drivkraften för den uppdaterade nya industristrategin bör vara europeiska resurser och europeisk teknisk kapacitet.

43. Europaparlamentet understryker att återvinning måste spela en avgörande roll för att öka tillgången på råvaror och sekundära material, och därmed minska EU:s beroende av import från tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja åtgärder för att begränsa den ökade efterfrågan på primära råvaror, såsom att främja den cirkulära ekonomin samt stödja forskning och innovation om materialersättning, inbegripet hållbara leveranser i handelsavtal, och genom strategiska partnerskap för råvaror.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för observationsgruppen för kritisk teknik till att omfatta kontinuerlig övervakning, utvärdering och rapportering om resiliensindikatorer för EU:s industrier, såsom ömsesidiga beroenden inom viktig teknik, tillverkningskapacitet, ett system för tidig varning för potentiella brister, strategiska beroenden och utländska subventioner i strategiska sektorer.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa ad hoc‑incitament för investeringar i produktionen av varor av avgörande betydelse, såsom viktiga läkemedel för att uppnå ett öppet strategiskt oberoende, samt för tillverkningsteknik med tanke på kriser av alla slag, inbegripet krig, samtidigt som man säkerställer resilienta leveranskedjor på lång sikt.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de åtgärder som föreslås i EU:s läkemedelsstrategi säkerställer EU:s roll som innovatör inom FoU samt garanterar konkurrenskraft, tillhandahåller tillförlitliga och överkomliga leveranser, tillgång till moderna läkemedel och stimulerar innovation och investeringar i FoU. Parlamentet noterar att man stärker EU:s resiliens även genom att locka till sig en stark forskningsbaserad läkemedelsindustri till EU. Parlamentet betonar behovet av att stödja riktade investeringar i FoU samt i tillverkning av läkemedel och verksamma ämnen i EU, och att bibehålla dynamiska forskningsbaserade anläggningar och produktionsanläggningar på EU:s territorium.

47. Europaparlamentet är djupt oroat över icke-europeiska statligt finansierade företags illojala konkurrens, investeringar och uppköp på den inre marknaden, särskilt inom strategiska sektorer såsom energiförsörjning, som är viktiga för att säkerställa unionens oberoende och energitrygghet. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera denna inblandning för att garantera lika villkor, särskilt för små och medelstora företag, och att utveckla lämpliga och rättsligt korrekta åtgärder för att förhindra denna inblandning, samtidigt som man på det hela taget ser till att den väletablerade ramen för EU:s konkurrenspolitik inte undergrävs och att rättvis konkurrens främjas bland både företag från tredjeländer och EU-företag som är verksamma på EU:s inre marknad.

48. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag som syftar till att skapa lika villkor för både europeiska och icke-europeiska företag. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla de europeiska företagens exportkonkurrenskraft i samband med dessa förslag.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför nästa översyn bredda omfattningen och definitionerna av ramen för utländska direktinvesteringar för att ta itu med effekterna av utländska subventioner på den ekonomiska säkerheten i EU och av tekniköverföringar från EU-företag i tredjeländer inom strategiska sektorer.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja överföringen av miljöteknik till utvecklingsländer för att underlätta den gröna omställningen på global nivå.

51. Europaparlamentet är bekymrat över det ökande beroendet av icke-europeiska tillverkare av säkerhetsutrustning i viktiga och känsliga delar av vårt samhälle, såsom gräns-, cyber och försvarssäkerhet. Säkerhetsteknik och säkerhetsutrustning måste öronmärkas som en strategisk sektor. Parlamentet efterlyser en handlingsplan för att stärka denna EU-industri, bland annat genom anpassade regler för offentlig upphandling.

52. Europaparlamentet framhåller slutsatserna i revisionsrättens rapport om förseningar i genomförandet av 5G-nät och de risker som är förknippade med leverantörer utanför EU[12]. Parlamentet uppmanar kommissionen att stimulera en samordnad utbyggnad av 5G i EU och minska beroenden av och störningsrisker från externa aktörer i samband med 5G- och 6G-kommunikationsteknik genom samordnat stöd så att europeiska aktörer kan bygga upp FoU-kapaciteten för 6G-system och utveckla pionjärmarknader för 5G-infrastruktur som en grund för den digitala och gröna omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en tillräckligt hög konkurrensnivå på området för 5G-teknik och samtidigt garantera säkerheten för 5G-nät.

53. Europaparlamentet betonar att de kulturella och kreativa näringarna och sektorerna är centrala för rörelsen Det nya europeiska Bauhaus, som kommer att vara ett avgörande initiativ. De kulturella och kreativa näringarna är en drivkraft för innovation och utveckling i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en övergripande, enhetlig och långsiktig industripolitisk ram för den kulturella och kreativa sektorn.

54. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till en dataförvaltningsakt och utvecklingen av initiativet för europeiska dataområden. Parlamentet understryker den roll som interoperabla, konkurrenskraftiga och EU-omfattande dataområden kommer att spela för flera industrisektorer, däribland utvecklingen av artificiell intelligens, mobilitet, miljö, hälsa och smart tillverkning. Parlamentet betonar behovet av en differentierad strategi som tar hänsyn till varje sektors särdrag. Parlamentet anser att deltagandet av företag utanför EU och EES i EU:s initiativ för dataområden kan urvattna målet att stärka EU:s tekniska suveränitet. Parlamentet betonar vikten av dataekonomin och uppmanar kommissionen att påskynda alla datarelaterade initiativ och stödja framväxten av ett europeiskt ekosystem för dataområden som bygger på tillförlitlighet, konkurrenskraft och interoperabilitet, och att främja skapandet av gemensamma europeiska infrastrukturer för att underlätta användning och utbyte av data mellan industrisektorer, stärka data-, moln- och edge-ekosystem och öka investeringarna i höghastighetskommunikation. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av rättssäkerhet, vilket är avgörande för EU-företagens innovativa kapacitet.

55. Europaparlamentet framhåller behovet av att säkerställa kommunikationsnätens motståndskraft och dataområdenas säkerhet, och därmed uppmuntra till en snabb utbyggnad av fibernät som skulle kunna säkerställa flera olika vägar och motståndskraften mot fysiska angrepp och it-angrepp.

56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den digitala omställningen utnyttjar toppmoderna metoder och bästa praxis för att minska växthusgasutsläpp, beräkningskomplexitet, ökar energieffektiviteten och dataeffektiviteten i de system som är i produktiv användning. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av en metod för att inkludera en miljömässig hållbarhetsbedömning i den digitala omställningen, inbegripet när det gäller energianvändning, under produkters och systems hela livscykel.

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förhindra icke‑europeiskt ägande av anmälda EU-organ som utses av ett EU-land för att bedöma vissa produkters överensstämmelse innan de släpps ut på marknaden.

58. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till en europeisk standardiseringsstrategi som syftar till att stödja den digitala omställningen och den gröna omställningen, och delar ambitionen att använda en mer proaktiv strategi för att fastställa standarder, även på internationell nivå, med viktiga handelspartner.

59. Europaparlamentet konstaterar att EU måste utveckla sin försvarskapacitet för att uppnå strategiskt oberoende. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla politisk vägledning och utveckla ambitiösa offentliga program för att stödja och öka investeringarna inom rymd- och försvarsindustrin. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att inrätta en tillförlitlig, lämplig och effektiv europeisk marknad för försvarsmateriel, inbegripet hög teknisk suveränitet.

60. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

MOTIVERING

Den europeiska industrin är avgörande för dagens och morgondagens välstånd. Utöver att den står för 35 miljoner arbetstillfällen skapar och producerar den också innovationer, hållbara material och de produkter vi behöver för vår ekonomi och vårt framtida samhälle.

 

För att komma till rätta med klimatförändringarna behöver vi en snabb energiomställning, påskyndad forskning och utveckling av ny teknik och nya processer samt ett snabbt antagande och genomförande av de nödvändiga lösningarna. Föredraganden anser att det är nödvändigt med en konkurrenskraftig och innovativ europeisk industripolitik för att uppnå EU:s ambitiösa klimatmål.

 

EU måste leva upp till sitt löfte om att den gröna given ska bli en tillväxtstrategi som främjar både den gröna och den digitala omställningen. En central aspekt kommer att vara inrättandet av en ram för samarbete mellan industrin och medlemsstaterna som gör det möjligt att utveckla, sprida och exportera världsledande europeiska innovationer. Detta leder inte bara till en effektiv minskning av utsläppen utan också till en samtidig utveckling av den teknik och de varor och tjänster som vårt samhälle och resten av världen behöver. Detta skapar en verklig europeisk tillväxtstrategi.

 

Planerna för EU:s industriella omställning innebär flera utmaningar. Det är uppenbart att EU och dess medlemsstater under hela omställningen måste engagera sig i att främja, samordna och slå vakt om industrin när så är nödvändigt. För att åstadkomma förändring krävs skräddarsydda lösningar och instrument som passar de olika industriella ekosystemen i Europeiska unionen.

 

Med åtaganden om offentliga investeringar i infrastruktur för ren energi, ett strategiskt innovationsprogram, en minskning av den administrativa bördan och användningen av offentliga medel förväntar vi oss också ömsesidighet genom att mottagande företag långsiktigt åtar sig att investera i sina regioner, sina invånare och sin miljö till nytta för lokalsamhällena.

 

Konkurrenskraftig och ren

 

I en snabbt föränderlig värld är det nödvändigt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. I EU finns världsledande forskningsinstitut och företag samt högkvalificerad arbetskraft. Europeiska företag har stor potential att skapa arbetstillfällen, export och hållbar tillväxt. EU:s ställning i de globala värdekedjorna måste upprätthållas och stärkas i en värld där den geopolitiska verkligheten förändras.

 

Europeiskt samarbete mellan industri, universitet och andra utbildningsinstitut, forsknings- och innovationsenheter och regeringar är avgörande för att bygga ut den infrastruktur som behövs och utveckla den banbrytande teknik som krävs för att producera nödvändiga dagligvaror såsom rent stål, rena kemikalier, rena gödselmedel, e-bränslen, solpaneler, vindturbiner och viktiga läkemedel. För varje ekosystem behövs omställningsvägar som utgör en gemensam agenda för utveckling och spridning av banbrytande teknik.

 

En separat och enorm utmaning är att säkerställa att vi kan tillgodose våra industriers energibehov i framtiden. Det har blivit uppenbart att det inte räcker med förnybar energi som produceras i Europa. Därför måste vi engagera oss i energidiplomati med andra länder för att säkerställa t.ex. leveranser av syntetiska bränslen.

 

Motståndskraftig

 

I samband med covid-19-krisen blev det uppenbart att Europeiska unionen är alltför beroende av andra delar av världen för viktiga produkter och resurser. Alltför länge prioriterade vår strategi för inhemsk produktion kortsiktiga kostnader framför säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Vi kan inte låta produkter och teknik som är avgörande för vår ekonomi och vårt framtida samhälle i hög grad vara beroende av andra delar av världen vad gäller tillgänglighet och ekonomisk överkomlighet. EU måste återfå en stark ställning i viktiga globala värdekedjor och i kristider kunna trygga försörjningen av kritiska material.

 

EU har alltför länge ignorerat att Kina, Ryssland och andra länder spelar efter andra regler. Vissa länder tvekar inte att använda strategiska offentliga investeringar i kombination med skydd för att bli industriellt ledande. Det är inte möjligt i EU att statsfinansiera alla sektorer, och det behövs därför en defensiv verktygslåda för att upprätthålla lika villkor för den europeiska industrin på vår egen marknad, bekämpa störande utländska subventioner, förhindra illojal konkurrens från utländska statligt subventionerade företag och skydda viktiga europeiska sektorer och tekniker. Detta bör åtföljas av djärva strategiska insatser för att stärka EU:s kapacitet.

 

En konkurrenskraftig, ren och motståndskraftig industri är avgörande för kommande generationer i Europeiska unionen.

 

 

RESERVATION

Avindustrialiseringen har drabbat regioner i hela Europeiska unionen hårt. För att maximera vinsterna och den så kallade konkurrenskraften har företag stängt eller omlokaliserat sin produktionskapacitet efter eget gottfinnande. Dessutom fortsätter industrin att vara en stor bidragande faktor till utsläpp av växthusgaser. Genom att överlåta grundläggande beslut till marknaden och företagen har EU:s industripolitik förvärrat de regionala ojämlikheterna, de sociala kriserna och klimatkrisen. Tyvärr bryter detta betänkande inte med den traditionella EU-strategin för industristrategin, där vinstmaximering snarare än sociala och klimatmässiga behov sätter dagordningen. Betänkandet stöder den massiva överföringen av offentliga bidrag till privata företag, genom subventionering av utdelningar, utan en garanterad rimlig avkastning på investeringar för samhället eller villkor för offentlig finansiering. Den föreslagna förstärkningen av militärindustrin kommer varken att skapa fred eller säkerhet. Men saker och ting behöver inte vara så här. För människor och planeten är det nödvändigt – och möjligt – att vända utvecklingen. Genom att sätta det allmänna intresset i förarsätet och kombinera offentliga initiativ och offentliga investeringar, kan industristrategin garantera högkvalitativa arbetstillfällen i hela unionen och göra industrin till en tillgång i kampen mot klimatförändringarna. Vi behöver en ambitiös offentlig plan för strategiska sektorer som hälsa, transport, bostäder, digitalisering och energi.

 

Marc BOTENGA

Marisa MATIAS

Sira REGO

Sandra PEREIRA

Giorgos GEORGIOU

 

 

 

 

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER  SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att förslaget till betänkande utarbetades:

 

Enhet och/eller person

Alstom

ASD

ASML

BASF

Cecimo

Damen Shipyards

E3G

ECFR

EFPIA

ERT

Eurometaux

FME

France Industrie

HydrogenEurope

Industriall

Katapult

NXP

SeaEurope

SEMI Europe

Signify

SolarPower Europe

Tata Steel

TenneT

TNO

UNIFE

VNO-NCW

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (19.5.2022)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken

(2022/2008(INI))

Föredragande av yttrande: Angelika Winzig 

 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet anser att en förutsättning för att unionen ska kunna behålla sin framträdande plats i världsekonomin, återfå sin tidigare starka ställning inom viktiga globala leveranskedjor och vara konkurrenskraftig på öppna marknader är att varje sektor får tillräckligt och riktat stöd för att utveckla en hållbarhetsinriktad teknisk bas och stärka och underlätta offentliga och privata aktörers forsknings- och innovationsinsatser.

2 Europaparlamentet anser att EU:s industristrategi måste genomföras på ett enhetligt och samordnat sätt utifrån ambitiösa mål i syfte att stärka EU:s leveranskedjor. Parlamentet betonar att EU:s industriella bas kommer att stärkas av fri, rättvis, hållbar och värdegrundad handel som på lämpligt sätt balanserar behovet av öppna marknader och strategisk suveränitet och som respekterar internationell rätt, i kombination med insatser för att utveckla strategisk solidaritet med likasinnade partner i frågor som exempelvis fastställande av internationella standarder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta fram en ambitiös handelsagenda i enlighet med Parisavtalet, den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling.

3. Europaparlamentet konstaterar att EU:s näringsliv och de små och medelstora företagen utgör ryggraden i EU:s ekonomi och dess framgång. Parlamentet framhåller de små och medelstora företagens centrala roll i förverkligandet av den gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar behovet av att till fullo stödja näringslivet och små och medelstora företag i den dubbla omställningen och utvecklingen av ny teknik genom att ge dem skräddarsydd tillgång till finansiering och tillräckliga medel och riktat stöd till forskning, utveckling och innovation samt utbildning i digitala färdigheter för personal, en storskalig förändring som kan uppnås endast om det skapas nödvändiga incitament för innovativa klimatlösningar och digitala lösningar.

4. Europaparlamentet understryker att det behövs ett stabilt och förutsägbart regelverk som främjar och belönar innovation och investeringar i ny teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa mer på kraftfullare cybersäkerhetsåtgärder på alla nivåer. Parlamentet framhåller vikten av att genomföra en ambitiös digital agenda för EU i syfte att bygga strategiska internationella partnerskap såsom handels- och teknikrådet mellan EU och USA och att därigenom trygga en ledande ställning för EU inom digital handel. Parlamentet efterlyser fortsatta förhandlingar om e-handel inom Världshandelsorganisationen (WTO), där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt små och medelstora företag och konsumenter. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ till rättsakt om halvledarchip, som kommer att trygga EU:s försörjning av halvledare och därigenom hjälpa unionen att bli strategiskt oberoende. Parlamentet föreslår också att det ska utvecklas en strategi för material som är avgörande för den dubbla omställningen, inbegripet men inte begränsat till sällsynta jordartsmetaller. Parlamentet betonar att sådana initiativ måste sättas i ett större sammanhang där man identifierar och övervakar viktiga beroenden i leveranskedjan, som en avgörande milstolpe i en integrerad och hållbar industristrategi för EU, som är en central del av den europeiska gröna given.

5. Europaparlamentet finner det bekymmersamt att både den gällande och den föreslagna EU-lagstiftningen medför alltför många administrativa och byråkratiska hinder för EU:s företag. Parlamentet understryker vikten av att minska de onödiga administrativa bördorna och byråkratin för EU:s företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar principen ”en in, en ut”. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra EU:s befintliga agenda för bättre lagstiftning och att inkludera färdplaner med kvantitativa och kvalitativa mål för att minska den administrativa bördan för EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, med minst 30 %. Parlamentet understryker att man måste övervaka och tillhandahålla framåtblickande regleringsmässiga och ekonomiska incitament för att underlätta övergången till hållbara ekonomiska verksamheter. Parlamentet påminner kommissionen om att tillämpa principen att ”tänka småskaligt först” och att inkludera testet för små och medelstora företag i sina konsekvensbedömningar och sitt lagstiftningsarbete, särskilt när det gäller sektorn för energiomställning och exportinriktade ekonomiska sektorer.

6. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att främja ”quadruple helix”-modellen för samarbete mellan universitet, forskningscentrum, företag och den offentliga sektorn. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta vid utformningen och genomförandet av EU:s industristrategi i syfte att garantera ökad samstämmighet med unionens handelspolitik genom att diversifiera och utnyttja synergier samt för att öka olika sektorers internationella konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta genomföranderapporter som ska läggas fram för Europaparlamentet.

7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utfärda riktlinjer för offentlig upphandling. Parlamentet betonar att offentlig upphandling är ett oumbärligt instrument för nationell och ekonomisk säkerhet. Parlamentet framhåller i detta avseende vikten av att signalera till länder utanför EU att unionens marknader för offentlig upphandling kommer att förbli öppna, samtidigt som insatserna inriktas på att skapa lika villkor och på att begränsa de byråkratiska bördorna för företagen och de upphandlande myndigheterna.

8. Europaparlamentet betonar att EU:s viktigaste övergripande mål, till exempel den europeiska gröna given, det digitala decenniet och målen för resiliens, måste genomföras med beaktande av EU-industrins konkurrenskraft, mot bakgrund av den senaste internationella utvecklingen, särskilt Rysslands aggression mot Ukraina.

9. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för en multilateral handelsagenda och uppmanar WTO-medlemmarna att vid den kommande 12:e ministerkonferensen enas om en arbetsplan för att uppdatera Världshandelsorganisationens regelverk och återupprätta rättvisa konkurrensvillkor för företag och arbetstagare.

10. Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare förhandlingar för att säkerställa ambitiösa, moderna, framtidsinriktade och hållbara frihandelsavtal med ambitiösa och verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling samt för att uppnå målen om lika villkor och ömsesidighet gentemot andra viktiga handelspartner genom användning av EU:s verktygslåda för handel, inbegripet instrumentet för internationell upphandling, tillbörlig aktsamhet, åtgärder mot tvång samt utländska subventioner. Parlamentet understryker hur viktigt det är för EU:s ekonomi med internationellt samarbete och öppen global handel.

11. Europaparlamentet påpekar att hållbara inkommande och utgående investeringar, handel och tillträde till marknader utanför EU är avgörande för att stödja EU:s ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin och för att säkerställa långsiktig resiliens med målet att stärka EU:s suveränitet med hjälp av en ambitiös plan för strategiskt oberoende och att minska beroendet av länder utanför EU, säkerställa optimal användning av EU:s interna produktion, stärka den cirkulära ekonomin i EU och globalt, diversifiera unionens leveranskedjor, använda sig av ”friendshoring”, ”nearshoring” eller återflytt när så är relevant, trygga unionens oberoende från alla enskilda producenter, särskilt när det gäller kritiska råvaror, insatsvaror och insatsmaterial, inbegripet livsmedel och jordbruksprodukter, och säkerställa hållbara leveranskedjor i enlighet med Parisavtalet.

12. Europaparlamentet framhåller behovet av att underlätta utländska direktinvesteringar som bidrar till att uppnå EU:s klimatmål. Parlamentet påpekar att man måste vidta åtgärder för marknadsdiversifiering, särskilt i samarbete med likasinnade partner, och upprätthålla en ambitiös handelsagenda med globala partner.

13. Europaparlamentet insisterar bestämt på att kampen mot olaglig handel, förebyggande av illojal konkurrens, utfasning av subventioner till ekonomiska verksamheter som orsakar extrema miljöskador och av strategiska investeringar som skulle hota den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen måste förbli en central prioritering för att trygga EU:s industriella oberoende och konkurrenskraft. Parlamentet framhåller också behovet av att täppa till den befintliga luckan i regelverket när det gäller EU:s deltagande i utlandsbaserade samriskföretag. Parlamentet uppmanar kommissionen med eftertryck att föra en handels- och investeringsagenda som syftar till att bekämpa illojal politik och illojala metoder.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina satsningar på att trygga den nödvändiga energiförsörjningen för EU:s industri genom att diversifiera energikällorna och energileverantörerna och minska beroendet av externa parter – särskilt genom att bygga vidare på förbindelser med likasinnade partner – och genom att minska EU:s energiberoende mot bakgrund av kriget i Ukraina, särskilt beroendet av kol, olja och gas från Ryssland.

15. Europaparlamentet poängterar särskilt vikten av att EU fasar ut sitt beroende av olje-, kol- och gasimport genom att påskynda omställningen till förnybar energi och uppnå sina mellanliggande klimatmål samt understryker vikten av att EU gradvis fasar ut subventionerna för fossila bränslen i syfte att uppnå sina långsiktiga klimatmål.

16. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att omedelbart inleda förhandlingar om handels- och samarbetsavtal med potentiella internationella partner för produktion av och handel med hållbar vätgas, med målet att trygga den framtida försörjningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung till EU:s industri-, värme- och transportsektorer.

17. Europaparlamentet framhåller vikten av att uppgradera EU:s befintliga gasinfrastruktur och sammanlänkningen mellan medlemsstaterna, inbegripet de nödvändiga terminalerna, med tillräcklig kapacitet för att möjliggöra import och transport av ammoniak och vätgas i hela EU, så att vätgasekonomin kan växa. Parlamentet understryker att utvecklingen av effektiva och integrerade logistiknätverk och infrastrukturer säkerställer en smidigare tillgång till transport- och energitjänster samt digitala tjänster, stärker företagens konkurrenskraft och minskar handelshindren genom att det främjar öppen och regelbaserad handel med resten av världen.

18. Europaparlamentet understryker att den dubbla omställningen kommer att kräva säkerställande och en mycket omfattande ökning av tillgången till gruvdrift och bearbetning av strategiska och kritiska råvaror, såsom litium, sällsynta jordartsmetaller och kobolt, som kommer att behöva importeras och kring vilka den geopolitiska konkurrensen kommer att öka allt mer.

19.  Europaparlamentet föreslår också att det ska utarbetas en europeisk rättsakt om sällsynta jordartsmetaller.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	16.5.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 0 5

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37	+
ECR	Geert Bourgeois, Emmanouil Fragkos, Dominik Tarczyński, Jan Zahradil
ID	Herve Juvin, Danilo Oscar Lancini
NI	Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó, Ernő Schaller‑Baross
PPE	Anna‑Michelle Asimakopoulou, Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Angelika Winzig, Juan Ignacio Zoido Álvarez
RENEW	Jordi Cañas, Svenja Hahn, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Catharina Rinzema, Marie‑Pierre Vedrenne
S&D	Paolo De Castro, Agnes Jongerius, Miapetra Kumpula‑Natri, Bernd Lange, Margarida Marques, Inma Rodríguez‑Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt
VERTS/ALE	Anna Cavazzini, Heidi Hautala, Sara Matthieu

 

0	-

 

5	0
ID	Markus Buchheit, Roman Haider
S&D	Raphaël Glucksmann
THE LEFT	Emmanuel Maurel, Helmut Scholz

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD (20.6.2022)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken

(2022/2008(INI))

Föredragande av yttrande: Maria da Graça Carvalho

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

Ny industristrategi efter covid-19

1. Europaparlamentet påminner om att den nya industristrategin uppdaterades för att återspegla lärdomarna från covid-19-pandemin och främja återhämtningen på den inre marknaden, och att denna strategi kommer att vara avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft, förverkliga den gröna och digitala omställningen och se till att den inre marknaden är bättre rustad för att klara kommande kriser. Parlamentet erinrar om att ett starkt system för styrning och ett digitaliserat system för marknadskontroll är avgörande för att få fart på och säkerställa en väl fungerande och fördjupad inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på att säkerställa att industristrategin bidrar till att undanröja omotiverade hinder på den inre marknaden och till att undvika ytterligare fragmentering och avvikande nationella strategier, samtidigt som man beaktar behovet av starkare konsumentskydd. Parlamentet påminner om vikten av att undanröja onödig byråkrati och onödiga kostnader för små och medelstora företag och mikroföretag som är verksamma på den inre marknaden.

2. Europaparlamentet betonar behovet av att beakta unionens centrala politikområden på ett holistiskt sätt inom industristrategin, som bör syfta till att anpassa de olika instrumenten och vara helt integrerad med befintliga initiativ. Parlamentet betonar vidare att industristrategin måste vara sammanhängande och skydda och främja industrins konkurrenskraft inom samtliga EU:s politikområden, samtidigt som man värnar konsumentskyddet och gör framsteg mot miljömålen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att upprätthålla och vidareutveckla det europeiska ledarskapet inom strategiska sektorer, särskilt för de sektorer som visat sig vara oumbärliga under covid-19-pandemin. Parlamentet betonar att den europeiska industripolitiken måste gynna alla medlemsstater. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla en öppen dialog med alla industrisektorer och berörda parter.

3. Europaparlamentet påminner om de dåligt samordnade restriktioner som allvarligt störde den inre marknadens funktion under pandemin och ledde till stora störningar i leveranskedjorna i många industriella ekosystem, särskilt inom livsmedels- och läkemedelssektorerna. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att förebygga obalanser i den europeiska livsmedelsförsörjningskedjan och att trygga livsmedelsförsörjningen samt att garantera motståndskraften i läkemedelsproduktionen. Parlamentet påminner också om att gränskontroller och stängda gränser ledde till svårigheter för gränsöverskridande arbetstagare och säsongsarbetare och understryker vikten av hinderfri rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma de pandemirelaterade störningarna i gränsöverskridande värdekedjor eftersom industristrategin måste leda till att värdekedjorna i vissa branscher kan fullbordas för att främja öppet strategiskt oberoende för EU.

4. Europaparlamentet välkomnar kommissionens offentliggörande av EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. Parlamentet påminner om att textilindustrin står inför en långsam återhämtning från nedgången under pandemin och också påverkas av den massiva omlokaliseringen av produktionsanläggningar i tredjeländer. Parlamentet understryker behovet av att rikta in sig på små och medelstora företag som de viktigaste aktörerna inom sektorn.

Industristrategin och situationen i Ukraina

5. Europaparlamentet understryker att Rysslands olagliga, oprovocerade och omotiverade krig mot Ukraina gör att det brådskar med att bygga upp en mer motståndskraftig, hållbar och robust ekonomisk bas i EU och fullborda den inre marknaden inom viktiga industriella och strategiska sektorer. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att diversifiera försörjningen och förhindra ett alltför stort beroende på områden som energi, råvaror och kritiska produkter, eftersom detta kan leda till sårbarheter och minska EU:s handlingsförmåga. Parlamentet betonar behovet av en samordnad europeisk strategi när det gäller energiproduktion och transportinfrastruktur (TEN-T), samtidigt som resurseffektiviteten behöver förbättras och den cirkulära ekonomin främjas, i syfte att stärka industristrategin.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett helhetsgrepp när det skapar incitament för att stödja strategiska industrisektorer och deras leveranskedjor, däribland livsmedel och läkemedel, som står inför en kraftig ökning av kostnaderna för energi, transport och råvaror på grund av kriget i Ukraina. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att genomföra en strategi för kritiska råvaror och resurser som behövs för viktig möjliggörande teknik, digitalisering och den gröna omställningen. Parlamentet uttrycker vidare sitt stöd för riktade stödåtgärder för utsatta kunder och företag inom industrin, i synnerhet sårbara små och medelstora företag och mikroföretag, för att lindra de värsta ekonomiska och sociala effekterna av höga energipriser.

Stärkt öppet strategiskt oberoende

7. Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka EU:s öppna strategiska oberoende genom att ta itu med störningar och sårbarheter i leveranskedjorna och säkerställa deras motståndskraft och genom att investera i färdigheter, yrkeskvalifikationer, cybersäkerhet, digital infrastruktur, dataekonomin och viktig teknik såsom artificiell intelligens, 5G och 6G, mikroprocessorer och halvledare, batterier, 3D-produktion, högpresterande datorsystem och kvantteknik. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av att utvidga innovativ banbrytande industriteknik i hela unionen, särskilt för kritiska energiintensiva industrier, även i syfte att sluta kolcykeln i energiintensiva industriers värdekedjor genom att återanvända och återvinna resurser. Parlamentet noterar behovet av att fullt ut utnyttja artificiell intelligens på ett ansvarsfullt sätt. Parlamentet understryker att landsbygdsområden och de yttersta randområdena också måste få nytta av dessa investeringar.

8. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra datatillgången, samtidigt som man respekterar dataskyddsreglerna, och förespråkar en inre marknad för data för att stödja EU:s industriella utveckling, främja innovation och stärka hela den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra snabbare framsteg med alla datarelaterade initiativ, förbättra datadelningen och datautbytet, stödja utvecklingen av gemensamma europeiska dataområden och främja skapandet av en gemensam europeisk infrastruktur. Parlamentet anser att EU bör samarbeta effektivt med internationella partner för att åstadkomma kompatibla digitala standarder.

Den gröna och digitala omställningen

9. Europaparlamentet påminner om att den gröna och digitala omställningen måste påskyndas i hela EU för att uppnå öppet strategiskt oberoende. Parlamentet understryker det enorma investeringsgapet i de teknikindustrier som möjliggör den digitala och gröna omvandlingen av vårt samhälle och upprepar behovet av att öka investeringarna i digital och grön teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo stödja en sådan övergripande strategi för att säkerställa att Europa förblir en global ledare inom viktig möjliggörande teknik.

10. Europaparlamentet påminner om att den gröna given endast kan genomföras genom ökad produktion och användning av förnybar energi, samtidigt som man erkänner vikten av energieffektivitetsåtgärder, som kommer att leda till minskad primärenergiförbrukning, och av tillräcklig tillgång till säker och diversifierad ren energi till överkomliga priser för att främja den europeiska industrins gröna omställning och dess globala konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar dessutom lanseringen av initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus inom ramen för industristrategin för att främja och utveckla hållbarhet, särskilt när det gäller arkitektur-, byggnads- och bostadssektorerna, samtidigt som man fokuserar på hållbar stadsplanering och stadsutveckling och ser till att alla EU-medborgare inkluderas.

11. Europaparlamentet understryker att industristrategin bör ta itu med de största hindren för en snabbare utveckling av förnybar energi och öka den hållbara konsumtionen, bland annat genom att hitta bättre sätt att koppla samman små och medelstora företag och energiproducenter i systemet. Parlamentet understryker att tillförlitlig och kontrollerbar miljöinformation samt information om produkters hållbarhet och reparerbarhet är avgörande för att förändra konsumtionsmönstren i en hållbar riktning.

Stärkt inre marknad

12. Europaparlamentet efterlyser en nylansering av strategin för den inre marknaden för att ytterligare frigöra den inre marknadens potential genom att minska fragmenteringen i regleringsstrategierna, anta proportionell lagstiftning, modernisera offentliga förvaltningar och lätta företagens byråkratiska börda, övervinna befintliga hinder för investeringar i syfte att minska kostnaderna för regelefterlevnad, stimulera konkurrens, främja marknadsledd innovation och främja EU som världsledande inom konsumentskydd. Parlamentet betonar att EU:s konkurrenskraft inom industrin är beroende av en fullt fungerande och motståndskraftig inre marknad som ger fördelar för alla medlemsstater och deras medborgare, särskilt genom att fokusera på konsumenträttigheter och företagens behov, inklusive små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet sinsemellan och med ekonomiska aktörer och att utnyttja ny teknik för att undanröja omotiverade rättsliga och andra hinder och administrativa bördor på den inre marknaden, även inom tjänstesektorn. Parlamentet betonar de ekonomiska fördelarna med en fullbordad inre marknad och noterar särskilt kommissionens beräkningar som visar att ytterligare förbättringar av den inre marknaden för industriprodukter skulle kunna generera mellan 183 miljarder euro och 269 miljarder euro per år, medan vinsterna från ytterligare integration av tjänstemarknaderna skulle kunna uppgå till 297 miljarder euro per år, vilket i sig skulle öka de ekonomiska fördelarna från 8–9 % till omkring 12 % ytterligare BNP[13].

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst krisinstrument för den inre marknaden som stärker motståndskraften och säkerställer en välfungerande inre marknad i kristider, och att samtidigt utveckla kraftfulla krisberedskapsåtgärder utan att undergräva insatserna för att undanröja omotiverade hinder på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att förbättra de befintliga styrningsverktygens effektivitet.

15. Europaparlamentet påminner om att det utöver vertikala ekosystem finns ett behov av horisontella strategier, såsom möjliggörande teknik, och att det digitala ekosystemet måste integreras horisontellt med alla andra industriella ekosystem. Parlamentet påminner om att turismekosystemet drabbades hårdast under pandemin och att flera andra ekosystem också står inför en långsam återhämtning, däribland textilindustrin och den kulturella och kreativa sektorn, samtidigt som det digitala ekosystemet ökade sin omsättning under krisen. Parlamentet betonar vikten av det industriforum som inrättades genom industristrategin och noterar att bland de fem arbetsgrupper som inrättades är en av dem direkt relevant för den inre marknaden, då den analyserar de horisontella aspekterna av den inre marknaden och undanröjandet av omotiverade hinder, och att en annan är särskilt inriktad på avancerad tillverkning som en horisontell möjliggörande faktor för ett stort antal ekosystem.

16 Europaparlamentet understryker behovet av att i industristrategin inkludera spelindustrin som en av de industrier som har störst utvecklingspotential och påminner om att de flesta spelproducenter och utvecklare inte är europeiska aktörer. Parlamentet efterlyser tydliga vägar på EU-nivå för att göra det möjligt för industrin att växa och bli ledande inom sektorn.

Främjad standardisering

17. Europaparlamentet erkänner den europeiska standardiseringsstrategin och understryker att harmoniserade standarder tillsammans med innovation kan öka den ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga välfärden, inbegripet konsumenternas och arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Parlamentet anser därför att standarder med goda resultat är avgörande för en välfungerande inre marknad, produktsäkerhet, global konkurrenskraft, den gröna och den digitala omställningen och konsumentskydd. Parlamentet understryker vikten av transparens och delaktighet och av att undvika onödig byråkrati i samband med standardisering. Parlamentet anser att standardiseringsstrategin bör syfta till att bidra till att förbättra återanvändningen och återvinningen av material och främja användningen av sekundära resurser.

18. Europaparlamentet betonar att det är avgörande att standardiseringsstrategin fortsätter att locka till sig de bästa experterna och främjar ett mer samordnat förhållningssätt när det gäller att fastställa internationella standarder och att strategiska mål diskuteras och godkännas genom ett aktivt deltagande av alla berörda parter.

19. Europaparlamentet efterlyser ambitiösa förslag från kommissionen om den kommande tullreformen, inbegripet unionens tullkodex. Parlamentet understryker vikten av att tullkontroller följer samma standarder i hela EU. Parlamentet efterlyser en reform som säkerställer öppen, rättvis och hållbar handel och skyddar konsumenterna mot farliga och icke-överensstämmande produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin reform beakta expertgruppens rapport om reformen av EU:s tullunion[14].

Offentlig upphandling och små och medelstora företags konkurrenskraft

20. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka de små och medelstora företagens, mikroföretagens och industrins konkurrenskraft genom att ta itu med försörjningsrisker, beroenden, störningar och sårbarheter, särskilt i den gröna och den digitala ekonomin. Parlamentet betonar att en effektiv, öppen, rättvis och samarbetsinriktad ram för offentlig upphandling tillsammans med offentliga investeringar kan spela en viktig roll för att främja sysselsättning, hållbar tillväxt, konkurrenskraft, innovativa investeringar, hållbar konsumtion och användning av hållbara produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att arbeta för att EU:s lagstiftning om offentlig upphandling genomförs korrekt och återspeglar ekonomiska, sociala och miljömässiga överväganden, i syfte att skapa en välfungerande och harmoniserad inre marknad. Parlamentet påminner om vikten av kommissionens vägledning om grön offentlig upphandling, som kommer att hjälpa EU i sin strävan att bli en resurseffektiv ekonomi, och kommer att bidra till att stimulera efterfrågan på mer hållbara varor och tjänster samtidigt som den främjar miljöinnovation.

21. Europaparlamentet påminner om vikten av de riktlinjer som tagits fram av kommissionen och som ger praktiska indikationer på hur medlemsstaterna bör inkludera prestationsmål och kvalitetskriterier, såsom kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i de kontrakt som tilldelas genom offentlig upphandling och hur man bättre kan involvera en mångfald tillverkare, inbegripet små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noga överväga de små och medelstora företagens ställning när det gäller deltagande i offentlig upphandling. Parlamentet understryker de små och medelstora företagens betydelse för konkurrenskraften och innovationen på den inre marknaden och erkänner deras ställning som producenter och även som leverantörer av industriella tjänster till andra tillverkare. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag när det gäller att förbättra tillgången till finansiering och bidra till att minska antalet uppköp av europeiska företag i de fall när sådana uppköp hotar europeisk innovation, och att när det är relevant ge tydlig vägledning om hur EU:s särregler ska följas.

22. Europaparlamentet påminner om vikten av effektiva och hållbara metoder för offentlig upphandling, särskilt inom ramen för hälsoekosystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i utarbetandet av riktade regler för gemensam upphandling av grundläggande varor såsom läkemedel, i syfte att säkerställa långsiktig hållbarhet, försörjningstrygghet, rättvis konkurrens och investeringar i tillverkningskapacitet.

23. Europaparlamentet påminner om betydelsen av konkurrensregler som är anpassade till ny dynamik på EU-marknaden och till ett föränderligt globalt sammanhang för att garantera effektiv och rättvis konkurrens på den inre marknaden och för att öka konsumenternas valmöjligheter.

Forskning, innovation och banbrytande teknik

24. Europaparlamentet påminner om åtagandena att öka investeringarna i forskning och utveckling till 3 % av BNP och att stärka det europeiska forskningsområdet och att utveckla en inre marknad för forskning och innovation. Parlamentet välkomnar inrättandet av industriallianser inom olika sektorer och understryker att sådana allianser tillsammans med offentlig-privata partnerskap är viktiga för att utveckla banbrytande teknik. Parlamentet betonar att ökade investeringar i forskning och utveckling är en absolut nödvändighet om EU ska förbli konkurrenskraftigt. Parlamentet understryker att investeringar i forskning och utveckling bör inriktas på alla industrisektorer, och inte bara på tillverkningssektorn, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta för små och medelstora företag och mikroföretag att bli mer delaktiga på marknaden för forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa transparens, delaktighet, konsekvens och synergi i alla initiativ, all finansiering och alla regleringsinstrument till stöd för industrin, små och medelstora företag och mikroföretag, särskilt när det gäller den gröna och digitala omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett europeiskt innovationsområde i syfte att omvandla vetenskapliga resultat till kommersiella produkter, stödja uppstartsföretag och små och medelstora företag och behålla företag inom unionens inre marknad.

25. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra de initiativ som syftar till att stärka det europeiska området för forskningsverksamhet, det europeiska området för utbildning och det europeiska innovationsekosystemet, i syfte att bygga upp en stark europeisk inre marknad för forskning och innovation.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga, effektiva, enkla och omfattande riktlinjer för de befintliga instrumenten som bör hantera de politiska prioriteringarna i flera industrisektorer, i synnerhet viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, de olika allianserna (industridata, uppskjutningsramper för rymdfarkoster, utsläppsfri luftfart, batterier etc.) och konsortiet för europeisk digital infrastruktur m.fl. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa rätt synergier mellan de olika instrumenten, programmen och fonderna, från faciliteten för återhämtning och resiliens till strukturfonderna, och understryker behovet av en bättre integrering av dem med de gemensamma företagen och andra initiativ från Horisont Europa, såsom Europeiska institutet för teknik och innovation och Europeiska innovationsrådet.

Ökad kompetens

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att åtgärda kompetensglappet inom vissa sektorer och samtidigt främja anständiga arbetsvillkor. Parlamentet efterlyser en ombalansering på den inre marknaden för att inte förlora talanger, tekniska experter och know-how, liksom bättre finansiering av forskning, innovation och teknisk utveckling. Parlamentet betonar vidare att medlemsstaterna måste vidta resoluta åtgärder genom sina nationella ramverk för att korrekt genomföra kompetenspakten och andra EU-initiativ som syftar till att skapa möjligheter till omskolning och kompetensutveckling för arbetskraften. Parlamentet påminner om vikten av att stärka utbildningen, särskilt för att utveckla den kompetens som behövs för att stödja den gröna och digitala omställningen på den inre marknaden.

28. Europaparlamentet betonar behovet av en ständig dialog mellan berörda myndigheter och ekonomiska aktörer för att se till att arbetskraften är bättre förberedd på de nya industriella behoven. Parlamentet påminner om att den gröna och digitala omställningen av industrisektorerna kräver ömsesidigt erkännande av högkvalificerade och kompetenta yrkesutövares yrkeskvalifikationer.

29. Europaparlamentet betonar att problemet med bristen på kvinnor inom industrisektorn bidrar till löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Parlamentet efterlyser åtgärder inom ramen för industristrategin för att ta itu med könsklyftan inom den europeiska industrin och bristen på möjligheter för kvinnor, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet påminner dessutom om att digitaliseringen av traditionella industrier skulle kunna leda till att det skapas arbetstillfällen i nya industrier, men den skulle även kunna orsaka störningar på arbetsmarknaden och i vissa fall leda till osäkra arbetsvillkor. Parlamentet påminner om att dessa utmaningar kräver åtgärder och lämpliga finansiella investeringar inom ramen för industristrategin.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	16.6.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 0 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Brando Benifei, Adam Bielan, Andrea Caroppo, Anna Cavazzini, Dita Charanzová, Deirdre Clune, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Krzysztof Hetman, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Andrey Kovatchev, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Beata Mazurek, Leszek Miller, René Repasi, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marco Campomenosi, Maria da Graça Carvalho, Geoffroy Didier, Malte Gallée, Karen Melchior, Tsvetelina Penkova, Antonio Maria Rinaldi, Marc Tarabella, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Nicola Beer, Rosanna Conte, Vlad Gheorghe, Ondřej Kovařík

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

36	+
ECR	Adam Bielan, Beata Mazurek, Kosma Złotowski
PPE	Pablo Arias Echeverría, Andrea Caroppo, Maria da Graça Carvalho, Deirdre Clune, Geoffroy Didier, Krzysztof Hetman, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Marion Walsmann
RENEW	Nicola Beer, Dita Charanzová, Vlad Gheorghe, Sandro Gozi, Ondřej Kovařík, Karen Melchior, Róża Thun und Hohenstein
S&D	Brando Benifei, Maria Grapini, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Tsvetelina Penkova, René Repasi, Christel Schaldemose, Marc Tarabella
VERTS/ALE	Anna Cavazzini, Malte Gallée, Alexandra Geese, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak

 

0	-

 

6	0
ECR	Eugen Jurzyca
ID	Alessandra Basso, Marco Campomenosi, Rosanna Conte, Virginie Joron, Antonio Maria Rinaldi

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (21.6.2022)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken

(2022/2008(INI))

Föredragande av yttrande: Carlo Fidanza

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102) och Europaparlamentets resolution av den 25 november 2020 om detta meddelande[15],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

– med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en EU-strategi för hållbar turism[16],

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 maj 2021 om årsrapporten om den inre marknaden för 2021 (SWD(2021)0351),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 maj 2021 om EU:s strategiska beroenden och kapacitet (SWD(2021)0352),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 21 juni 2021 om scenarier för att gemensamt skapa en omställningsväg för turism för ett mer resilient, innovativt och hållbart ekosystem (SWD(2021)0164),

– med beaktande av kommissionens policyrapport Transition Pathway for Tourism, som offentliggjordes den 4 februari 2022, och av följande skäl:

A. Turism- och transportindustrin har drabbats hårdast av de restriktioner som införts till följd av covid-19-pandemin, som under 2021 resulterade i en minskning av antalet internationella turister med 72 % jämfört med nivåerna före pandemin[17].

B. Turismsektorn stod för 11,6 % av alla arbetstillfällen under 2019. World Travel & Tourism Council har rapporterat att 3,6 miljoner turismrelaterade arbetstillfällen gick förlorade i Europa under 2020[18]. Covid-19-pandemin har haft en aldrig tidigare skådad inverkan på turismsektorn, eftersom den kraftigt har minskat turistflödena och således intäkterna för turismrelaterade företag. Turismens totala bidrag till Europas totala BNP halverades från 9,9 % 2019 till 4,9 % 2020. Transportsektorn och transportinfrastrukturen är livsnerven i den europeiska ekonomin. Kraftfulla infrastrukturnät och livskraftiga transportföretag är grundläggande förutsättningar för alla aspekter av ett samhälles konkurrenskraft.

C. De ekonomiska förutsättningarna för transportsektorn får direkta återverkningar på industriföretagen eftersom kostnaden för att transportera råvaror, insatsvaror och färdiga produkter påverkar varupriserna, som i slutändan ska bäras av konsumenterna. Mot bakgrund av den senaste tidens kraftigt ökade bränsle- och energipriser, som späder på inflationen och urgröper hushållens köpkraft, behövs en sammanhållen strategi på EU‑nivå, i samklang med handfasta åtgärder på medlemsstatsnivå, för att dämpa prisökningen och de negativa ekonomiska konsekvenserna på europeiska företags konkurrenskraft och de europeiska hushållens köpkraft.

D. Små och medelstora företag samt mikroföretag utgör merparten av företagen inom transportsektorn och de är särskilt känsliga för konjunktursvängningar, prisförändringar och ökade regelbördor. Den europeiska industristrategin måste ta vederbörlig hänsyn till de minsta företagens förutsättningar och utformas enligt principen ”tänk småskaligt först”.

E. I kommissionens policyrapport ”Transition Pathway for Tourism” betonas behovet av att ytterligare påskynda den gröna och digitala omställningen av turismekosystemet i medlemsstaterna. Mer än 99 % av företagen inom turismsektorn i EU är små och medelstora företag och mikroföretag. Det behövs åtgärder för att återanställa arbetstagare som har lämnat sektorn, och det behövs dessutom arbetslöshetssystem för arbetstagare och anständiga arbetsvillkor inom sektorn.

F. Resmönstren har förändrats på grund av hälsokrisen, och resorna tenderar att ske till närliggande resmål med färre besökare. Det finns nya utmaningar som orsakats av den geopolitiska situationen.

G. I kommissionens policyrapport ”Transition Pathway for Tourism” understryks det att medlemsstaternas turismstrategier bör bygga på principer för hållbar utveckling som säkerställer ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

H. Turismen är en viktig och mångfacetterad näringsgren med betydande multiplikatorseffekter på andra näringar, vilket gör den till en prioriterad fråga på EU:s dagordning. Det finns dock ett behov av att i större grad inkludera turism i ekonomiska program och i EU:s politik.

I. Resmål i randområden och på landsbygden och öar, inbegripet EU:s yttersta randområden, har särskilda utmaningar när det gäller de transportalternativ som står till förfogande och är därför också mer sårbara för negativa socioekonomiska effekter av den gröna omställningen.

J. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) bör säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och tillgänglighet i hela EU och dess regioner, inbegripet landsbygdsområden, avlägsna områden, bergsområden, glesbygd, randområden, öregioner och de yttersta randområdena, vilket skulle stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande, minska ojämlikheten, främja digitalisering och innovation samt stärka anpassningsförmågan och resiliensen med direkt inverkan på turistnäringen.

K. En balanserad utveckling av transportkorridorer som säkerställer den nordsydliga och östvästliga konnektiviteten i hela EU är nödvändig för att främja turismens återhämtning och resiliens. Mobilitets- och transportsektorn skapar en enorm potential för produktiva investeringar i medlemsstaterna, särskilt för sektorns återindustrialisering genom att kombinera tillverkning och reparation av utrustning med främjande av kollektivtrafik, järnvägar, hållbar och smart mobilitet och fysisk planering som bygger på konnektivitet, sammanhållning och utveckling.

L. Kommissionens antagande av 55 %-paketet, som syftar till att uppnå klimatneutralitet senast 2050, tar inte hänsyn till effekterna av viss specifik lagstiftning på turismekosystemet och dess konkurrenskraft.

M. Kommissionens policyrapport ”Transition Pathway for Tourism” inbegriper inte några riktlinjer om tydlig styrning eller någon åtgärdsplan för att hantera utmaningarna för turismen och föreslå gemensamma lösningar.

1. Europaparlamentet välkomnar rapporten ”Transition Pathway for Tourism” och uppmanar kommissionen att leverera och följa upp den genom att lägga fram en uppsättning konkreta åtgärder på olika områden, såsom forskning och utveckling, infrastruktur och teknisk utveckling och kompetens, i syfte att främja utvecklingen av hållbar turism på alla europeiska resmål för både turister och lokalbefolkningar, samtidigt som man säkerställer konsekvens och överensstämmelse mellan EU:s politikområden och mål, finansieringsinstrument och regleringsinstrument för att stödja industrier under deras omställningar till hållbarhet.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt samarbete i samband med den gemensamma övervakningen och det gemensamma genomförandet av rapporten ”Transition Pathway for Tourism” med parlamentet (främst med utskottet för transport och turism och dess arbetsgrupp för turism) och andra EU-institutioner, såsom Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att involvera parlamentets arbetsgrupp för turism i de regelbundna mötena i Rådgivande turistkommittén för att stärka den europeiska turismstrategin.

3. Europaparlamentet begär att kommissionen inrättar och driver en onlineplattform för samarbete mellan berörda parter för att ytterligare främja processen för gemensamt skapande.

4. Europaparlamentet betonar att åtgärderna i samband med covid-19-pandemin utgör en historisk möjlighet att modernisera turismen i EU och göra den mer hållbar, även när det gäller mobilitet, och mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en handlingsplan för ”hållbar turism” som innehåller mål på kort, medellång och lång sikt och som omfattar FN:s mål för hållbar utveckling, och betonar att dessa åtgärder måste främjas i samarbete med parlamentet och medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att resmål och turistanläggningar måste vara fysiskt tillgängliga för alla i samhället, särskilt för personer med funktionsnedsättning, och stöder den ståndpunkt som uttrycks i rapporten ”Transition Pathway for Tourism”, nämligen tillhandahållande av tillgängliga turistanläggningar på alla resmål samt tydlig och tillgänglig information om dessa anläggningar för resenärer som planerar och bokar sina vistelser och aktiviteter.

5. Europaparlamentet anser att hållbar turism, tillsammans med främjande av ekonomisk utveckling och skapande av arbetstillfällen, måste bidra till att skydda och återställa naturliga ekosystem och biologisk mångfald, med särskild hänsyn till behovet av att begränsa överturismen, och uppmuntra utvecklingen av alternativa modeller och användningen av digital teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till EU-finansiering för aktörer inom turistnäringen, särskilt för att hjälpa små logianläggningar att förbättra sin energieffektivitet och öka sina energibesparingar.

6. Europaparlamentet anser att strategin ytterligare bör stärka den inre marknadens integritet när det gäller turism- och transportsektorerna. Parlamentet begär att den nya industristrategin för Europa anpassas till relaterade politiska ambitioner såsom att uppnå den europeiska gröna given och digitalisering, säkerställa lika villkor för europeisk industri och europeiska företag, ta itu med energi- och transportfattigdom, förbättra den sociala sammanhållningen, stärka multimodaliteten och stödja turismekosystemet, till exempel genom att utbyta god praxis för att fatta välgrundade beslut om hur politiken för båda sektorerna kan förbättras.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en krishanteringsmekanism för att säkerställa att turistsektorn har lämplig beredskap för framtida kriser, när nationella insatser visar sig vara otillräckliga.

8. Europaparlamentet upprepar sin efterlysning av ett europeiskt organ för turism som bl.a. ska ansvara för följande:

– Att förse EU och dess medlemsstater med en faktabaserad översikt och data för beslutsfattare som gör det möjligt för dem att utforma välgrundade strategier som bygger på insamlade och analyserade turismdata, bl.a. om strategiernas eventuella sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för sektorn.

– Att driva en krishanteringsmekanism för att säkerställa att turismsektorn har lämplig beredskap för framtida kriser, när nationella insatser har visat sig vara otillräckliga.

– Att tillhandahålla tekniskt och administrativt stöd till mikroföretag och små och medelstora företag för att öka deras förmåga att få tillgång till och utnyttja EU‑finansiering och EU:s finansiella instrument.

– Att stödja turismekosystemet genom att bl.a. utbyta god praxis så att välgrundade beslut kan fattas om förbättringar av turismpolitiken.

– Att främja varumärket Europa i tredjeländer och fokusera på produktdiversifiering när det gäller turismen i Europa.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande europeisk turismpolitik i syfte att skapa en europeisk turistunion.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande europeisk turismstrategi (den europeiska agendan för turism 2030/2050) i partnerskap med olika myndigheter på alla förvaltningsnivåer och aktörer inom branschen, med tydliga målsättningar, mål, finansieringsmöjligheter och genomförandeplaner.

11. Europaparlamentet beklagar att EU:s fleråriga budgetram och NextGenerationEU inte har anslagit särskild finansiering till turismsektorn, som har påverkats särskilt negativt av covid-19-pandemin, det pågående kriget i Ukraina, den höga inflationen och de ökade energi- och bränslepriserna, trots att denna sektor bidrog med 9,9 % till EU:s BNP 2019. Parlamentet anser att offentliga investeringar från EU och medlemsstaterna är avgörande för att utveckla infrastruktur och rörlighet till stöd för turismsektorn.

12. Europaparlamentet välkomnar vägledningen om EU-finansiering till turism. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att systematisera och sprida finansieringsmöjligheter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 för att tillhandahålla mer information om utvecklingen av specifika åtgärder. Parlamentet ser gärna att aktörerna inom turistnäringen i medlemsstaterna ges ekonomiska möjligheter.

13. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att underlätta tillgången till turismekosystemet för investeringar genom olika EU-finansieringsinstrument, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet understryker vikten av att tillhandahålla sektorsspecifik finansieringsrelaterad utbildning till intressenter i turismekosystemet som ett ytterligare sätt att öka tillgången till finansiering.

14. Europaparlamentet betonar att de extra avgifterna inom transportsektorn drabbar människor, särskilt i glesbefolkade områden och i de yttersta randområdena, och företag med de lägsta ekonomiska marginalerna (särskilt mindre företag). Parlamentet ser den senaste tidens kraftiga prisökningar på bränsle och energi som ett allvarligt hot mot unionens konkurrenskraft och den ekonomiska situationen för hushållen i EU. Parlamentet uppmanar de berörda EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja åtgärder och system för att motverka högre priser, till exempel genom att främja en övergång till hållbara transportsätt, såsom järnväg och aktiv rörlighet, genom att ge incitament till kollektivtrafik och uppmuntra system för delad rörlighet och relaterade initiativ.

15. Europaparlamentet påminner kommissionen om den möjlighet som presentationen av pilotprojekt och förberedande åtgärder inom ramen för unionens budget utgör. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera och samarbeta med parlamentet om det förberedande arbetet och om hur pilotprojekten och de förberedande åtgärderna fortskrider och att se till att parlamentets ledamöter involveras i processen.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja små och medelstora företag och mikroföretag (inklusive hantverkare) inom turismsektorn genom att främja innovativa hållbara initiativ, förenkla byråkratin, uppmuntra utbildning och tillhandahålla finansiering för att främja kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften, särskilt när det gäller nya digitala färdigheter, för att främja nya turismerbjudanden i form av resmål och upplevelser och bidra till att höja värdet på regionala produkter och lokala traditioner. Parlamentet betonar behovet av att avsevärt minska den administrativa bördan för små och medelstora företag och att göra EU:s regelverk bättre anpassat för detta ändamål.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera och stödja fler digitaliseringsåtgärder. Parlamentet påminner om att den digitala omställningen är en av EU:s viktigaste övergripande prioriteringar som kommer att bidra till att stärka EU-företagens konkurrenskraft i syfte att främja entreprenörskap, innovation och forskning, utveckla kreativa och innovativa lösningar och samarbeta med universitet, turismskolor och kunskapscentrum för att överföra och producera kunskap för turismnäringen, vilket ytterligare kommer att stärka dessa företags motståndskraft mot ekonomiska eller andra kriser.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med turismsektorn i EU:s datastrategi och att stödja inrättandet av dataområden som kommer att gynna sektorn genom att skapa en offentlig ram för bättre datadelning och dataåtkomst. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att harmonisera bestämmelserna om insamling av turismstatistik.

19. Europaparlamentet noterar att god tillgång till data är avgörande för utvecklingen av den teknik för artificiell intelligens (AI) som kommer att bli allt viktigare inom transport- och turismsektorerna, i överensstämmelse med utbyggnaden av intelligenta och uppkopplade fordon. Samtidigt erkänner parlamentet de många utmaningar som fortfarande måste övervinnas när det gäller att säkerställa säkra, trygga och transparenta AI-tillämpningar. Parlamentet understryker att den tekniska utvecklingen inom transport och mobilitet, inte minst vad gäller AI-tillämpning och självkörande fordon, innebär stora möjligheter att förenkla människors och företags vardag, förkorta restider, minska trängsel, förebygga olyckor, reducera skadliga utsläpp och minska kostnader.

20. Europaparlamentet stöder en bredare automatisering inom transportsektorn i syfte att göra den mer effektiv, hållbar och konkurrenskraftig.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja spridningen av utsläppsfria fordon, minska utsläppen av växthusgaser genom att uppmuntra användningen av utsläppssnåla och utsläppsfria transportmedel och uppmuntra användningen av hållbara alternativa transportlösningar som är tillgängliga för allmänheten och företagen genom att stödja digitalisering och automatisering och förbättra konnektiviteten och tillgången inom ramen för strategin för hållbar och smart mobilitet.

22. Europaparlamentet efterlyser offentliga investeringar i återindustrialiseringen av medlemsstaterna för att bistå deras utveckling och stödja deras suveränitet, särskilt genom att uppmuntra konstruktion och reparation av fordon och fartyg, och genom att se till att energiomstruktureringen av transportsektorn bidrar till inhemsk energiproduktion, och att främjande av hållbar och smart mobilitet blir en drivkraft för produktiv verksamhet.

23. Europaparlamentet anser att främjandet av varumärket ”Europa” i tredjeländer bör vara inriktat på en diversifiering av EU:s utbud i fråga om bl.a. kulturarv, historiskt arv och naturarv, lokal gastronomi och hälsa, i samarbete med resmålen och researrangörerna. Parlamentet anser att specifika resmål bör främjas på ett strategiskt sätt för att utveckla turismen under hela året i syfte att skapa tillfälliga resvägar för att öka värdet på hantverk och de platser där hantverkare är verksamma, och på så sätt ta hänsyn till standardiseringen av turistutbudet och den pågående avfolkningen av många lokalsamhällen, eftersom de är de främsta attraktionerna för turister och är avgörande för den övergripande återuppbyggnaden av de europeiska ländernas utbud av turistattraktioner. Parlamentet påminner om behovet av omfattande strategier för smart turism för avlägsna regioner och behovet av att stimulera nya turismmöjligheter.

24. Europaparlamentet anser att potentiella utmaningar och de ökande kostnaderna för den gröna omställningen för transportsektorerna, särskilt luft- och sjötransporterna, kan påverka efterfrågan inom turismsektorerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att regelbundet bedöma de socioekonomiska konsekvenserna av dessa utmaningar, inbegripet omställningens konkurrenskraft, med beaktande av alla de åtgärder som föreslås inom turismsektorerna i medlemsstaterna.

25. Europaparlamentet betonar att alla medlemsstaterna behöver ha välutvecklade, smarta, säkra och hållbara TEN-T-nät som underlättar hållbara transporter, konnektivitet och territoriell tillgänglighet inom hela EU, särskilt i avlägset belägna regioner, öregioner och de yttersta randområdena, för att främja och öka den europeiska och internationella turismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt gränsöverskridande länkar som saknas, åt fullbordandet av dessa och åt konnektivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att nyttja medlen ur NextGenerationEU och Fonden för ett sammanlänkat Europa för att påskynda dessa infrastrukturinvesteringar och snabbt åstadkomma en ökad investeringskapacitet i transportsystemet, vilket kommer att gagna industrins konkurrenskraft och hushållens ekonomiska ställning. Parlamentet anser att utvecklingen av TEN-T och dess landförbindelse med stadsområden, lokala områden och kustområden kommer att spela en avgörande roll för att erbjuda hållbara alternativa flexibla transportlösningar för resor och turism även på stora avstånd när lufttransport inte är en optimal eller nödvändig lösning.

26. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, i enlighet med sin resolution av den 16 december 2020[19], att anta en färdplan med konkreta och bindande mål och indikatorer för att säkerställa bättre lagstiftning och förenkling av den administrativa bördan i syfte att stimulera den ekonomiska återhämtningen och stärka unionens konkurrenskraft. Parlamentet påminner kommissionen om dess löfte att arbeta enligt principen ”en in, en ut”. Enligt denna ska varje ny regelbörda som införs kvittas mot att motsvarande kostnadsbörda inom samma politikområde avskaffas. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att snarast möjligt återkomma med en heltäckande plan för hur de regelbördor som ålagts transportsektorn ska kvittas ut enligt principen ”en in, en ut”.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt underlätta reseplaneringen, bland annat genom att tillhandahålla förenklade förfaranden för utfärdande av multimodala biljetter genom digitala tjänster och åtföljande rättigheter, och samtidigt bättre reglera den verksamhet som bedrivs av onlinebokningsplattformar och förmedlare av bokningsplattformar. Parlamentet vill se att EU:s ram för korttidsuthyrning stärks och anpassas, och att det genomförs ny politik i syfte att öka insynen, säkerställa en rättvis konkurrens inom hotell- och restaurangnäringen och skydda kunderna mot spekulation.

28. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och turistnäringen att, när de lägger fram sina turismstrategier, ägna stor uppmärksamhet åt turistdestinationernas särskilda styrkor när det gäller skydd och återställande av naturliga ekosystem och resurser, kulturarv och historiskt arv och potentialen att ge kunderna unika och autentiska upplevelser samt åt delaktighet och tillgänglighet, även för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja små och medelstora företag samt den kulturella och kreativa sektorn i deras nyckelroll i ekosystemet för turism, och efterlyser tekniskt stöd och den finansiering som behövs för att uppnå strategins mål. Parlamentet stöder dessutom bredare innovativa initiativ och uppmuntrar till utbildning i digitala färdigheter.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med situationen för arbetstagare i hela värdekedjan inom turistnäringen, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och företag, genom en konstruktiv dialog om arbetsvillkoren inom turistnäringen, som kännetecknas av säsongsbundenhet och användning av deltidsanställningar. Parlamentet betonar de negativa konsekvenserna av bristen på arbetskraft för turistnäringen i flera medlemsstater och uppmanar dem att snabbt ta itu med de ekonomiska, sociala och kulturella orsakerna.

30. Europaparlamentet beklagar att timlönerna och arbetskostnaden inom turismsektorn är betydligt lägre än i ekonomin som helhet, och att det finns en relativt hög andel visstidsanställningar och kortare anställningsperioder. Parlamentet finner det oroande att kvinnor inom turismsektorn tjänar cirka 15 % mindre än sina manliga kollegor. Parlamentet begär att kommissionen främjar rättvis och inkluderande sysselsättning inom sektorn.

31. Europaparlamentet anser att den blå ekonomin är av största vikt för att främja en hållbar turistnäring. Parlamentet betonar i detta avseende att kommissionen bör säkerställa ett rättvist och icke-diskriminerande införlivande av direktiv 2006/123/EG[20] när det gäller statsägda marina koncessioner för turiständamål. Parlamentet konstaterar att det är mycket viktigt att skydda ekosystemen i landsbygds- och kustområden för att bevara och förbättra den biologiska mångfaldens och ekoturismens rikedom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förse avlägsna regioner och de yttersta randområdena med övergripande strategier för smart turism för att lösa problemen med begränsade transporter och begränsad digital konnektivitet.

32. Europaparlamentet framhåller den positiva inverkan som delad rörlighet har på turismen, inbegripet delad användning av bilar, elskotrar och cyklar, som en del av en mobilitetsstrategi som är integrerad med offentliga (reguljära och icke-reguljära) och privata transporttjänster.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	15.6.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Paolo Borchia, Karolin Braunsberger-Reinhold, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Carlo Fidanza, Mario Furore, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Elena Kountoura, Peter Lundgren, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, João Pimenta Lopes, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Vera Tax, Barbara Thaler, Petar Vitanov, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Tom Berendsen, Maria Grapini, Roman Haider, Pär Holmgren, Ondřej Kovařík, Colm Markey, Dorien Rookmaker, Annalisa Tardino
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Alessandra Basso

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37	+
ECR	Carlo Fidanza, Peter Lundgren, Dorien Rookmaker, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
ID	Alessandra Basso, Paolo Borchia, Roman Haider, Annalisa Tardino
NI	Mario Furore
PPE	Tom Berendsen, Karolin Braunsberger-Reinhold, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Colm Markey, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Lucia Vuolo
RENEW	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Elsi Katainen, Ondřej Kovařík, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet
S&D	Giuseppe Ferrandino, Maria Grapini, Vera Tax, Petar Vitanov
THE LEFT	Elena Kountoura
VERTS/ALE	Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Pär Holmgren, Tilly Metz

 

0	-

 

1	0
THE LEFT	João Pimenta Lopes

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	13.7.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	70 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Claudia Gamon, Jens Geier, Nicolás González Casares, Christophe Grudler, Henrike Hahn, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Romana Jerković, Eva Kaili, Seán Kelly, Łukasz Kohut, Zdzisław Krasnodębski, Andrius Kubilius, Marisa Matias, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Angelika Niebler, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Mauri Pekkarinen, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Sira Rego, Robert Roos, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Marie Toussaint, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrus Ansip, Pascal Arimont, Tiziana Beghin, Franc Bogovič, Gheorghe Falcă, Andreas Glück, Klemen Grošelj, Elżbieta Kruk, Adriana Maldonado López, Sandra Pereira, Bronis Ropė, Ernő Schaller-Baross, Jordi Solé, Marion Walsmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Biljana Borzan, Rosanna Conte, Erik Marquardt, Liudas Mažylis, Matjaž Nemec, Antonio Maria Rinaldi, Christel Schaldemose, Alexandr Vondra

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

70	+
ECR	Zdzisław Krasnodębski, Elżbieta Kruk, Robert Roos, Grzegorz Tobiszowski, Alexandr Vondra
ID	Matteo Adinolfi, Paolo Borchia, Markus Buchheit, Rosanna Conte, Antonio Maria Rinaldi, Isabella Tovaglieri
NI	Tiziana Beghin, Ernő Schaller-Baross
PPE	Pascal Arimont, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Franc Bogovič, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Gheorghe Falcă, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Liudas Mažylis, Angelika Niebler, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Riho Terras, Henna Virkkunen, Marion Walsmann, Pernille Weiss
RENEW	Andrus Ansip, Nicola Beer, Nicola Danti, Claudia Gamon, Andreas Glück, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen
S&D	Biljana Borzan, Niels Fuglsang, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Nicolás González Casares, Ivo Hristov, Romana Jerković, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Adriana Maldonado López, Matjaž Nemec, Dan Nica, Tsvetelina Penkova, Christel Schaldemose, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho
VERTS/ALE	Ignazio Corrao, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Erik Marquardt, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Bronis Ropė, Jordi Solé, Marie Toussaint

 

4	-
THE LEFT	Marc Botenga, Marisa Matias, Sandra Pereira, Sira Rego

 

0	0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT C 97, 28.2.2022, s. 43.
• [2] EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
• [3] EUT C 316, 6.8.2021, s. 2.
• [4] EUT C 425, 20.10.2021, s. 43.
• [5] EUT C 445, 29.10.2021, s. 2.
• [6] EUT C 465, 17.11.2021, s. 11.
• [7] EUT C 15, 12.1.2022, s. 56.
• [8] EUT C 15, 12.1.2022, s. 45.
• [9] Antagna texter, P9_TA(2021)0468.
• [10] EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.
• [11] Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 2022/02: Energieffektivitet i företag: vissa energibesparingar men brister i planeringen och i valet av projekt, https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR22_02/SR_Energy-effic-enterpr_SV.pdf.
• [12] Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 03/2022: Utbyggnaden av 5G i EU: förseningar i nätutbyggnaden och säkerhetsproblem som fortfarande är olösta, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022.
• [13] Kommissionens meddelande av den 2 mars 2022 Mot en grön, digital och resilient ekonomi: vår europeiska tillväxtmodell (COM(2022)0083).
• [14] Putting more Union in the European Customs - Ten proposals to make the EU Customs Union fit for a Geopolitical Europe. Report of the Wise Persons Group on the Reform of the EU Customs Union, Bryssel, mars 2022.
• [15] EUT C 425, 20.10.2021, s. 43.
• [16] EUT C 494, 8.12.2021, s. 106.
• [17] https://www.unwto.org/unwto-world-tourism-barometer-data
• [18] Europaparlamentets resolution av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag, EUT C 445, 29.10.2021, s. 2, punkt 5.
• [19] Europaparlamentets resolution av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag, EUT C 445, 29.10.2021, s. 2, punkt 5.
• [20] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.