BETÄNKANDE om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2022

9.12.2022 - (2022/2048(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: David McAllister

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2022

(2022/2048(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21 och 36,

– med beaktande av rapporten av den 14 juni 2022 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Rapport om Gusp – Våra prioriteringar under 2022,

– med beaktande av En strategisk kompass för säkerhet och försvar – För ett EU som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som godkändes av rådet den 21 mars 2022 och av Europeiska rådet den 24 mars 2022,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 24 och 25 mars 2022,

– med beaktande av Versaillesförklaringen av den 11 mars 2022,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 23 och 24 juli 2022 om ett utvidgat Europa, Ukraina, medlemskapsansökningar från Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien, västra Balkan, ekonomiska frågor, konferensen om Europas framtid och yttre förbindelser,

– med beaktande av meddelandet av den 12 oktober 2022 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s utvidgningspolitik (COM(2022)0528),

– med beaktande av de resolutioner som antogs av FN:s generalförsamling den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina (A/RES/ES-11/L.1) och den 12 oktober 2022 om Ukrainas territoriella integritet: försvar av principerna i FN-stadgan (A/RES/ES‑11/L.5),

– med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation[1],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2021 2021 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2021)0644),

– med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 7 april 2022 om upphävande av Rysslands medlemskapsrättigheter i rådet för mänskliga rättigheter (A/RES/ES-11/L.4),

– med beaktande av rapporten av den 9 maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid,

– med beaktande av sin resolution av den 4 maj 2022 om uppföljningen av konferensen om Europas framtid[2],

– med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528[3],

– med beaktande av rådets slutsatser om covid-19, krishantering och resiliens, säkerhet och försvar, externa aspekter av migration samt yttre förbindelser, som antogs den 16 december 2021,

– med beaktande av sin rekommendation av den 23 november 2022 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi[4],

– med beaktande av Natos strategiska koncept, som Natomedlemsländernas stats- och regeringschefer antog vid Nato-toppmötet i Madrid den 29 juni 2022,

– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 av den 31 oktober 2000, genom vilken agendan för kvinnor, fred och säkerhet inrättades,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen av den 25 november 2020 EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet: En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2020)0017),

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A9-0292/2022), och av följande skäl:

A. Ryska federationens oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina, med stöd av Lukasjenkaregimen i Belarus, har åter tagit kriget till den europeiska kontinenten och orsakat omfattande förstörelse och stort lidande. Ryssland har begått krigsförbrytelser mot Ukraina. Allt detta utgör ett betydande hot mot och en fortsatt utmaning för den europeiska och globala säkerheten. Ryssland har framfört kärnvapenhot. De globala leveranskedjorna har påverkats negativt och livsmedelstryggheten har undergrävts i många delar av världen. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina har skapat ekonomisk osäkerhet, lett till ökade energipriser och förvärrat klimatkrisen och har stor potential att ytterligare destabilisera många EU‑länder och länder utanför EU, särskilt länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet, och har därmed avsevärt förändrat den geopolitiska kontexten för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp). Anfallskriget mot Ukraina var en del av Putins plan att omforma den euroatlantiska säkerhetsarkitekturen. Denna plan har omintetgjorts tack vare den ukrainska arméns heroiska försvar. Sedan 2014 har EU inte fullt ut kunnat utnyttja sina gemensamma säkerhets- och försvarsinstrument (GSFP) för att effektivt stödja Ukrainas kamp mot Ryssland, även om vissa förbättringar uppnåtts under året. För att uppfattas som en framgångsrik och trovärdig global aktör måste Ryssland skapa säkerhet i sitt omedelbara grannskap.

B. Det östra grannskapet och västra Balkan är i behov av fredlig konfliktlösning, förbättrad stabilitet och säkerhet samt ökat ömsesidigt samarbete. Säkerheten i dessa regioner hotas starkt av Rysslands invasion av Ukraina och risken att detta angrepp spiller över på grannländerna. Destabiliseringen av vårt omedelbara grannskap hotar EU:s stabilitet, fred och säkerhet.

C. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har belyst behovet av starkare och mer ambitiösa, trovärdiga, strategiska och enhetliga EU-insatser på världsarenan och särskilt visat på behovet av ett EU som självständigt fastställer sina egna strategiska mål och utvecklar och utnyttjar sin kapacitet för att fullfölja dem. Det understryker återigen vikten av att Europa prioriterar sitt energioberoende.

D. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en väckarklocka för Europeiska unionen. Situationen är ett omedelbart hot mot den europeiska och globala säkerhetsordningen och säkerheten för EU och dess medlemsstater. Rysslands invasion av Ukraina har underblåst dynamiken i riktning mot en geopolitisk omdefiniering av Gusp och EU:s yttre åtgärder i allmänhet, med en djärv vision baserad på unionens intressen i den nya geopolitiska verkligheten, med en verklig vilja att handla, inbegripet transatlantiskt samarbete, i syfte att uppnå strategiskt relevanta resultat. Mot bakgrund av Rysslands aggression har Finland och Sverige ansökt om medlemskap i Nato. Konflikten visar på det akuta behovet för medlemsstaterna att fastställa en gemensam uppfattning om var hoten finns och visa verklig solidaritet med de medlemmar som befinner sig i frontlinjen. I detta krig har Natos roll som grundvalen för den europeiska säkerheten, samt nödvändigheten av starka transatlantiska band, bekräftats på nytt.

E. Det är absolut nödvändigt att unionen tar itu med sina mest centrala sårbarheter, till exempel sitt alltför stora beroende av Ryssland och Kina under senare år, och stärker sin motståndskraft mot och beredskap inför hot som härrör från totalitära och icke-demokratiska regimer.

F. Rysslands invasion belyser också vikten av att medlemsstaterna visar den politiska vilja som krävs för att omvandla Gusp till fullfjädrad EU-politik, vilket understryks av de medborgarstyrda resultaten från konferensen om Europas framtid.

G. Potentialen för snabba, effektiva och ändamålsenliga utrikespolitiska insatser och insatser på säkerhets- och försvarsområdet i enlighet med Lissabonfördraget har använts och utnyttjats bara i mycket begränsad utsträckning under det senaste årtiondet på grund av bristande politisk vilja från medlemsstaternas sida. På grund av den föränderliga europeiska säkerhetsmiljön är det hög tid att använda alla instrument som EU-fördraget erbjuder, särskilt när det gäller GSFP. Lissabonfördraget innehåller exempelvis en militär startfond enligt artikel 41.3 b, möjligheten att bilda en liten grupp med ambitiösare säkerhets- och försvarsmål enligt artikel 44 och fastställande av en verkligt europeisk politik för kapacitet och försvarsmateriel enligt artikel 42.3. Dessa inslag har funnits att tillgå sedan december 2009.

H. Övergångsklausuler skulle kunna användas omedelbart för att övergå från kravet på enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet inom specifika politikområden. Det nuvarande hotet mot den europeiska säkerheten kräver en omedelbar anpassning av vissa arbetsmetoder.

I. Rådet har agerat snabbt och enat och har hittills antagit åtta sanktionspaket mot Ryssland till följd av landets agerande i Ukraina, däribland individuella sanktioner såsom frysning av tillgångar och reserestriktioner, ekonomiska sanktioner mot finans-, handels-, energi-, transport-, teknik- och försvarssektorerna, mediestriktioner, diplomatiska åtgärder, restriktioner vad gäller de ekonomiska förbindelserna med Krim och Sevastopol och de icke regeringskontrollerade områdena Donetsk och Luhansk samt åtgärder som rör ekonomiskt samarbete.

J. Inskränkningen av mediefriheten och den ökande förekomsten av desinformationskampanjer, utländsk inblandning och attacker mot journalister utgör en global trend, vilket framgår tydligast i tillbakagången för demokratier och vad gäller motsträviga totalitära stater. Internationellt sett är konsekvenserna för mänskliga rättigheter, demokrati, allmänhetens deltagande och utvecklingsrelaterade frågor oroande. EU måste stärka sitt samarbete med likasinnade partnerländer för att främja och försvara mediefriheten och yttrandefriheten och motverka desinformation och utländsk inblandning i tredjeländer.

K. Den långvariga instabiliteten och oförutsägbara säkerhetssituationen vid unionens gränser och i dess omedelbara grannskap utgör ett direkt hot mot unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

L. Under ledning av Vladimir Putin har Ryska federationens regering fortsatt att göra sig skyldig till internationell terrorism mot politiska motståndare och nationalstater, med kulmen i Ukraina sedan 2014.

M. De globala konsekvenserna av Ryska federationens oförsvarliga invasion av Ukraina förvärras av effekterna av den pågående covid-19-pandemin, som saknar motstycke. Återkomsten av ett fullskaligt krig på den europeiska kontinenten, ekonomisk instabilitet och Ryska federationens avsiktliga instrumentalisering av energivolatilitet leder till omedelbar geopolitisk osäkerhet för medborgare i Europeiska unionen, kandidatmedlemsstater och potentiella kandidatmedlemsstater samt för partner runt om i världen.

N. För att uppnå strategiskt oberoende krävs det att unionen kan driva alla frågor av strategisk betydelse för EU utan otillbörligt beroende av kapaciteten hos länder och aktörer utanför EU, bland annat genom att undanröja sårbarheter som gör unionen öppen för intern splittring och påtvingade eftergifter åt auktoritära aktörer. Att uppnå strategiskt oberoende kommer att göra det möjligt för unionen att med utgångspunkt i styrka ytterligare stärka sina yttre åtgärder, mer effektivt uppnå och sprida sina värdebaserade intressen och stärka sitt bidrag till global multilateralism, fredlig konfliktlösning och utveckling av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i hela världen.

O. De europeiska staternas frivilliga anslutning till Europeiska unionen är fortfarande unionens mest framgångsrika utrikespolitiska instrument. Den 23 juni 2022 beviljade europeiska ledare Ukraina och Republiken Moldavien kandidatstatus för EU‑medlemskap och erkände Georgiens europeiska perspektiv. Den 12 oktober 2022 rekommenderade kommissionen rådet att bevilja Bosnien och Hercegovina kandidatstatus för EU-medlemskap.

P. Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik utgår från värdena demokrati, rättsstatlighet, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i FN-stadgan och i internationell rätt. Unionens värden, i enlighet med artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget, ligger i dess omedelbara intresse. Det autokratiska trycket på dessa demokratiska värden fortsätter att öka, och urholkar kontrollerna av maktmissbruk, ökar förekomsten och omfattningen av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och begränsar utrymmet för det civila samhället, oberoende medier och rörelser för demokratisk opposition. Enligt Freedom House var 2021 det sextonde året i rad av global demokratisk tillbakagång.

Q. Klimatförändringarna får allt allvarligare konsekvenser för olika aspekter av människors liv samt för utvecklingsmöjligheterna, den geopolitiska ordningen och stabiliteten världen över. De som har begränsade resurser för att anpassa sig till klimatförändringarna är de som kommer att drabbas hårdast av effekterna. EU:s utrikespolitik bör fokusera mer på att främja multilaterala åtgärder genom att samarbeta i specifika klimatrelaterade frågor, bygga strategiska partnerskap och stärka samarbetet och växelverkan mellan statliga och icke-statliga aktörer, inbegripet de som i hög grad bidrar till föroreningar på global nivå.

R. Den regelbaserade världsordningen, som utgår från internationell rätt och multilaterala institutioner, är föremål för allt större risker, både inifrån och utifrån. Autokratiska stater som agerar enskilt och via gemensamma åtgärder försöker undergräva multilaterala organisationer och organ samt internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, underminera bestämmelsernas relevans genom kooptation eller kringgå eller hindra deras genomförande, samtidigt som de främjar vidareutvecklingen av autokratiska normer i Europeiska unionen och i tredjeländer, bland annat genom användning av diplomatiska, ekonomiska eller militära incitament och tvångsmetoder, och genom desinformationskampanjer. Rysslands invasion av Ukraina och landets avsiktliga krigsförbrytelser utgör ett angrepp på grundvalarna för den multilaterala regelbaserade världsordningen.

S. EU måste förbättra sin förmåga att fatta snabba och effektiva beslut, särskilt inom ramen för Gusp, att tala med en röst och att agera som en verkligt global aktör i samband med kriser.

1. Europaparlamentet påpekar att EU:s snabba, enhetliga och ihållande svarsåtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och unionens förmåga att dra lärdom av och ta itu med tidigare geostrategiska misstag är ett bevis på hur väl EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik fungerar under vägledning av våra gemensamma värden i form av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet. Parlamentet understryker att EU, för att stärka sin roll som pålitlig internationell partner och trovärdig, värdebaserad aktör vad gäller såväl utrikespolitik som säkerhet och försvar, måste anta beslutsförfaranden som främjar detta mål och att unionen måste genomföra förfarandena i fråga på områden där de finns att tillgå i nuläget.

2. Europaparlamentet noterar att EU:s reaktion på Rysslands anfallskrig mot Ukraina noga övervakas av många autokratier runt om i världen och kommer att ha ett avgörande inflytande när det gäller utformningen av deras handlande på den internationella arenan. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater, för att vara en trovärdig aktör, måste öka sitt militära, politiska och humanitära bistånd till Ukraina och stärka sitt försvar för att motverka ryska hot mot den europeiska säkerheten.

3. Europaparlamentet är övertygat om att tryggandet av EU:s säkerhet, välstånd och ledarskap på global nivå är nära förbundet med en konsolidering av utvidgningsprocessen, påskyndade förfaranden för kandidatländers och potentiella kandidatländers anslutning samt åtgärder för att befästa EU:s grannskapspolitik.

4. Europaparlamentet understryker att den omvälvande förändring i det geopolitiska landskapet som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra internationella utmaningar, inbegripet den fortsatta globala ökningen av auktoritära regimer, det ökande kinesisk-ryska samarbetet, Folkrepubliken Kinas påstridiga utrikespolitik, klimatnödläget och effekterna av covid-19-pandemin, kräver ett snabbare genomförande av begreppet strategiskt oberoende och solidaritet samt ett geopolitiskt uppvaknande för EU:s del, baserat på konkreta och trovärdiga åtgärder i prioriterade tematiska och geografiska frågor, och samtidigt visar detta på behovet av ett närmare samarbete med Nato och likasinnade allierade över hela världen. Parlamentet betonar mot bakgrund av detta att ett tredjelands direkta eller indirekta stöd för Rysslands olagliga ståndpunkter – närmare bestämt genom röster i Rysslands favör inom ramen för omröstningar i FN:s generalförsamling om relevanta resolutioner eller genom åtgärder för att hjälpa landet att kringgå EU:s sanktioner – bör medföra tydliga, snabba och specifika konsekvenser för våra politiska förbindelser och handelsförbindelser med landet i fråga.

5. Europaparlamentet betonar att unionen kan utöva sin funktion som global aktör och säkerhetsgarant endast genom flexiblare och effektivare beslutsfattande, även på det säkerhets- och försvarspolitiska området.

6. Europaparlamentet betonar att unionens åtgärder bör vägledas av och vara förenliga med de värden och principer som ligger till grund för unionen enligt artikel 21 i EU‑fördraget.

7. Europaparlamentet anser att artikel 21.2 i EU-fördraget bör ändras så att begreppet ”strategiskt oberoende” kommer att inkluderas i förteckningen över mål för Gusp, så att EU kan bli en effektiv diplomatisk aktör och säkerhetsaktör genom att genomföra sin egen utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av kraftfulla åtgärder i form av konkreta insatser, strategier, budgetar och åtaganden.

8. Europaparlamentet påminner om att den strategiska kompassen, som antogs av rådet i mars 2022, ger EU och dess medlemsstater den strategiska vägledning och de verktyg som krävs för att stärka deras försvarsförmåga, så att de blir både en verksam säkerhetsgarant i en alltmer fientlig global och regional miljö och en kraftfullare global aktör för fred och människors säkerhet. Parlamentet uppmanar därför vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att prioritera ett snabbare och fullständigt genomförande av den i samarbete med likasinnade partner och i full komplementaritet med Nato och dess strategiska koncept av den 29 juni 2022, samtidigt som man tar hänsyn till lärdomarna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

9. Europaparlamentet understryker behovet av en kraftfull kommunikationskampanj om fördelarna med den strategiska kompassen för den europeiska säkerheten och EU‑medborgarna.

10. Europaparlamentet betonar att EU, för att åstadkomma den geopolitiska omdaning som krävs för att möta dagens utmaningar, bör utforma sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av följande fyra åtgärder:

– Anpassa EU:s institutionella arrangemang och beslutsmodell och generera politisk vilja och enighet inom utrikes- och säkerhetspolitiken genom att anta omröstning med kvalificerad majoritet för att möjliggöra tidiga förebyggande åtgärder och snabba insatser.

– Operationalisera strategiskt oberoende och solidaritet och samtidigt stärka sin strategi för multilateralism och allianser, minska det strategiska beroendet av icke‑demokratiska regimer och stärka unionens motståndskraft.

– Leda arbetet för förstärkt multilateralismen, stärka och befästa allianser och partnerskap och bygga upp nya strategiska partnerskap för en bättre värld med likasinnade demokratiska partner, samtidigt som man tar itu med den påstridighet som auktoritära och totalitära regimer uppvisar.

– Stärka den parlamentariska diplomatin som ett förebyggande och effektivt utrikespolitiskt verktyg.

11. Europaparlamentet understryker att det ambitiösa åtagandet och retoriken inom EU:s externa politik för mänskliga rättigheter kräver att unionen är konsekvent och föregår med gott exempel. Parlamentet beklagar därför att EU i praktiken fortsätter att uppträda inkonsekvent i fråga om jämförbara människorättssituationer runt om i världen. Parlamentet beklagar också djupt den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i ett antal av unionens egna medlemsstater, vilken undergräver EU:s trovärdighet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att föregå med gott exempel och strikt upprätthålla de mänskliga rättigheterna.

12. Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att engagera sig för vapenkontroll och nedrustning.

Förstärka EU:s institutionella arrangemang och beslutsmodeller inom utrikes- och säkerhetspolitiken

13. Europaparlamentet välkomnar EU:s anmärkningsvärda enighet och beslutsamhet när det gäller att snabbt och kraftfullt reagera på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att upprätthålla och vid behov höja denna höga och konsekventa stödnivå gentemot Ukraina och dess medborgare i full överensstämmelse med Ukrainas föränderliga behov och EU:s åtagande för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet efterlyser samma nivå av enighet när vi ställs inför angrepp mot våra demokratier eller gemensamma värden i framtiden.

14. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att upprätthålla sin enighet och beslutsamhet och att bygga vidare på denna aldrig tidigare skådade samarbetsnivå. Parlamentet understryker vikten av enighet och konsekvens vad gäller unionens grundläggande värden och principer och av upprätthållande av denna enighet framöver och fortsatt stärkande av EU:s och medlemsstaternas strategiska suveränitet, säkerhet och motståndskraft genom effektivare beslutsfattande på Gusp-området, vilket skulle kunna uppnås genom att

a) så snart som möjligt övergå till omröstning med kvalificerad majoritet för beslut på alla Gusp-områden, med början på prioriterade områden inom ett år, såsom det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och andra utrikespolitiska områden, genom att använda övergångsklausulerna i fördragen, med undantag för inrättande av militära uppdrag eller insatser med ett verkställande mandat inom ramen för GSFP, för vilka enhällighet fortfarande måste krävas,

b) sammankalla ett konvent genom att aktivera förfarandet för ändring av fördragen enligt artikel 48 i EU-fördraget, i syfte att bland annat införa omröstning med kvalificerad majoritet i alla frågor som rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i fördragen,

c) sträva efter att uppnå en verklig militär- och försvarsunion som är interoperabel med och kompletterar Nato och som vid behov kan agera självständigt,

d) i avvaktan på en fullständig tillämpning av beslut med kvalificerad majoritet utan militära eller försvarsmässiga konsekvenser uppmuntra till att på ett konstruktivt sätt avstå från att rösta i enlighet med artikel 31.1 i EU-fördraget,

e) säkerställa att medlemsstaterna följer principerna i fördragen, både i teorin och i praktiken, särskilt artiklarna 24 och 42.7 i EU-fördraget och artikel 222 i EUF‑fördraget, där det anges att ”medlemsstaterna [...] aktivt och förbehållslöst [ska] stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet”; parlamentet understryker att villkoren för aktivering av artikel 42.7 i EU-fördraget och stödvillkoren aldrig har definierats tydligt; parlamentet anser att det är nödvändigt att snarast utveckla en solidaritetspolitisk strategi och operativa genomförandeåtgärder med avseende på klausulen om ömsesidigt bistånd i artikel 42.7 i EU-fördraget,

f) till fullo utnyttja mekanismen för integrerad politisk krishantering och inrätta ett europeiskt säkerhetsråd bestående av medlemsstaternas ministrar, för snabba insatser i nödsituationer och utveckling av ett integrerat synsätt för konflikter och kriser, samt ett försvarsministerråd,

g) genomföra och fullt ut utnyttja Team Europa-strategin för att samordna, och undvika dubbelarbete inom, EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och samtidigt främja enighet,

h) tillhandahålla tillräcklig finansiering, institutionell kapacitet och tekniskt stöd på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att förbereda inför, och för att utan dröjsmål kunna reagera på, aktuella, framväxande och kommande utmaningar; parlamentet efterlyser i synnerhet ökad finansiering för EU:s alla yttre åtgärder,

i) införa en roll för parlamentet när det gäller beslut om att sända militära och civila säkerhetsuppdrag utomlands;

parlamentet anser mot bakgrund av det ovannämnda att det vore lämpligt för parlamentet att hålla en plenardebatt före relevanta rådsbeslut och att anta en resolution som politiskt skulle godkänna operationer, inbegripet deras mål, medel och varaktighet.

15. Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 31 i EU-fördraget, som bland annat gör det möjligt för rådet att fatta vissa beslut med kvalificerad majoritet i Gusp-frågor utan militära konsekvenser, särskilt sådana som rör sanktioner och mänskliga rättigheter, och, när det gäller artikel 42.7 i EU-fördraget, att övergå till omröstning med förstärkt kvalificerad majoritet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål fullt ut utnyttja övergångsklausulen i artikel 31.3 i EU-fördraget, särskilt inom prioriterade områden.

16. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för antagandet och genomförandet av det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, som gör det möjligt för EU att snabbt införa riktade restriktiva åtgärder mot personer, enheter och organ som är ansvariga för, involverade i eller förknippade med allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att skyndsamt utvidga tillämpningsområdet för det globala EU‑systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter till att omfatta korruptionshandlingar och därigenom erkänna den nära kopplingen mellan korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvidga detta lagstiftningsförslag med vägar som möjliggör en förstärkt roll för Europaparlamentet när det gäller att komma med förslag på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att införa omröstning med kvalificerad majoritet för antagande av restriktiva åtgärder som införts enligt det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.

17. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd till det civila samhällets organisationer, aktivister och grävande journalister som är engagerade i kampen mot korruption, genom att främja inrättandet av effektiva antikorruptionsinstitutioner och antagandet av stabila regelverk och ta itu med skatteparadis, särskilt inom sina egna jurisdiktioner.

18. Europaparlamentet betonar att verkställandet av sanktioner mot Ryska federationen är av största vikt för att begränsa landets förmåga att fortsätta anfallskriget mot Ukraina och därför måste ha högsta prioritet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att införa restriktiva åtgärder mot tredjeländer som möjliggör Rysslands invasion av Ukraina, antingen genom att underlätta kringgåendet av sanktioner eller genom att tillhandahålla direkt militärt bistånd. Parlamentet välkomnar de restriktiva åtgärder som införts mot regimen i Belarus. Parlamentet uppmanar rådet att införa liknande åtgärder mot Islamiska republiken Iran med tanke på dess tillhandahållande av obemannade luftfartyg och planerade tillhandahållande av mark-till-mark-missiler till Ryska federationen för användning mot Ukraina, särskilt mot civila mål.

19. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den ökande frekvensen av och intensiteten i klimatkatastrofer, som får särskilt allvarliga konsekvenser för världens fattigaste och mest utsatta individer och samhällen. Parlamentet påminner om att klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter undergräver den globala freden och säkerheten, förvärrar befintliga sårbarheter och ojämlikheter samt medför risker för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker den grundläggande roll som kommissionen och medlemsstaterna i en gemensam Team Europa-strategi måste spela när det gäller att främja klimatdiplomati globalt för att skydda fred och säkerhet globalt, i synnerhet genom ökat bilateralt och multilateralt samarbete med internationella partner, fullständigt genomförande av Parisavtalet och ytterligare åtaganden, särskilt gentemot utvecklingspartner, samt integrering av klimatåtgärder i alla dimensioner av dess yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att utforma och driva en stark EU-klimatdiplomati vars syfte är att främja internationellt samarbete om Parisavtalet, stärka den externa dimensionen av den gröna nya given och ge konkret stöd för ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläpp i tredjeländer.

20. Europaparlamentet insisterar på ett fullständigt genomförande och en systematisk integrering av ett jämställdhetsperspektiv och EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet i EU:s alla yttre åtgärder, inbegripet handel och hållbar utvecklingspolitik, på alla nivåer av insatser och i alla relevanta verksamheter och koncept, även bortom den tredje handlingsplanens livstid.

21. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att visa ledarskap i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet understryker att kvinnor spelar en viktig roll i förebyggandet av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbyggande, fredsbevarande, humanitära insatser och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet betonar att EU behöver säkerställa kvinnors lika delaktighet och fullständiga deltagande i alla insatser för att upprätthålla fred och säkerhet.

22. Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av utrikestjänstens och EU‑delegationernas kapacitet genom att de förses med egna, permanenta EU-instrument och resurser för utrikespolitiska frågor och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna samt för bekämpning av desinformation. Parlamentet efterlyser en uppdatering av rådets beslut av den 26 juli 2010 för att bättre kunna förverkliga EU:s mål, värden och intressen runt om i världen.

23. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att stärka rollen för vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet påpekar att detta kan åstadkommas genom en fördragsändring som skulle göra vice ordföranden/den höga representanten till unionens utrikesminister, tillika unionens främsta externa företrädare i internationella forum, och göra det möjligt för vederbörande att på eget initiativ närvara i förhandlingar som inleds eller leds av medlemsstaterna. Parlamentet stöder kravet från unionsmedborgarna – uttryckt i samband med konferensen om Europas framtid – att EU måste tala med en röst.

24. Europaparlamentet noterar vice ordförandens/den höga representantens tal vid EU:s årliga ambassadörskonferens 2022 och förväntar sig att de identifierade bristerna hos EU:s diplomattjänst kommer att åtgärdas på ett effektivt sätt för att stärka dess kapacitet och effektivitet. Parlamentet efterlyser en självständig europeisk diplomati på alla områden, däribland offentlig, kulturell, ekonomisk, klimatmässig och digital diplomati samt cyberdiplomati, definierade på grundval av en gemensam diplomatisk kultur och en verklig EU-anda. Parlamentet välkomnar det nya pilotprojektet om inrättande av en europeisk diplomatakademi, som syftar till att uppmuntra förvärvande av gemensamma färdigheter och kompetenser för att främja och effektivt försvara EU:s principer och intressen runt om i världen. Parlamentet understryker att detta pilotprojekt också bör inriktas på målgrupper för en framtida akademi och göra det möjligt för dem som inte är diplomater i en medlemsstat att bli EU-diplomater i framtiden.

25. Europaparlamentet understryker den strategiska roll som internationellt kultursamarbete och internationell kulturdiplomati spelar inom ramen för EU:s utrikespolitik när det gäller att stärka förbindelserna med partnerländer, främja EU:s demokratiska värden, skydda kulturarv utomlands, främja interkulturell dialog och rörlighet för konstnärer och kulturarbetare, förebygga konflikter, motverka desinformation och utländsk inblandning i tredjeländer och bekämpa olaglig handel med och plundring och förstörelse av kulturell egendom. Parlamentet begär att EU:s kulturdiplomati ska stärkas genom att kulturfrågor integreras som en strategisk pelare i unionens alla yttre åtgärder och genom att man utvecklar ett EU-instrument som integrerar unionens kulturella aspekter runt om i världen och främjar internationella kulturella förbindelser som bygger på kulturellt samarbete och gemensamt skapande, med aktivt deltagande av det civila samhället och kultursektorerna i tredjeländer. Parlamentet betonar att detta instrument skulle kunna tillhandahålla EU-stöd för kapacitetsuppbyggnad och ekonomiskt stöd till kulturella, kreativa och innovativa sektorer i tredjeländers civila samhällen. Parlamentet ställer sig bakom att kultur inkluderas i alla befintliga och framtida bilaterala och multilaterala avtal, med vederbörlig respekt för de åtaganden som gjorts enligt Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

26. Europaparlamentet betonar att de geopolitiska och humanitära globala kriserna visar att EU måste inhämta trovärdig förstahandsinformation om befintliga och potentiella yttre hot mot EU för att kunna reagera snabbt och effektivt och bättre skydda sina intressen utomlands. Parlamentet efterlyser en förstärkning av EU Intcen och utrikestjänstens krishanteringscentrum genom att öka deras resurser och kapacitet.

27. Europaparlamentet betonar behovet att tydligt definiera befogenheterna för vice ordföranden/den höga representanten, kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande, eftersom det nuvarande regelverket, som tillhandahålls både genom fördragen och genom de interinstitutionella avtalen om EU:s externa representation utomlands, är otydligt när det gäller befogenheterna för respektive institutionell funktion. Parlamentet anser att denna brist på tydlighet kan leda till visst dubbelarbete i EU:s yttre åtgärder eller ge upphov till förvirring hos EU:s motparter och/eller samtalspartner världen över i deras förbindelser med unionen.

Operationalisera begreppet strategiskt oberoende

28. Europaparlamentet understryker att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Ryska federationens allvarliga och omfattande förstörelse, krigsförbrytelser och medvetna kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande normerna i internationell rätt har belyst behovet av en kraftfullare, ambitiösare, mer trovärdig, strategisk och enhetlig EU-närvaro och tillhörande agerande från EU:s sida på den globala arenan. Parlamentet betonar vikten av att EU mer kraftfullt fastställer sina egna strategiska mål, i enlighet med den strategiska kompassen, och utvecklar sin förmåga och möjligheterna att uppnå dem, både självständigt och i nära samarbete med likasinnade partner. Parlamentet anser att ett mål för EU:s politik gentemot Ukraina bör vara att återta Ukrainas alla ockuperade territorier, skydda landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet, snabbt slutföra det rättsliga förfarandet för förverkande av tillgångar som frysts genom sanktioner samt ställa förövarna, däribland Vladimir Putin och Ryska federationens högsta militära och civila ledning, inför rätta på internationell nivå.

29. Europaparlamentet påminner om att EU kommer att bli en effektiv diplomatisk aktör och säkerhetsaktör via kraftfulla åtgärder och att EU kommer att öka sin strategiska suveränitet och solidaritet endast genom konkreta insatser, strategier, budgetar och åtaganden.

30. Europaparlamentet välkomnar förändringen i medlemsstaternas strategier, som innebär ett steg mot ett ökat strategiskt oberoende för EU genom ett snabbt genomförande av de viktigaste åtgärderna i Versaillesförklaringen och den strategiska kompassen. Parlamentet noterar att dessa belyser behovet att stärka EU:s och medlemsstaternas försvarskapacitet och bidra positivt till europeisk, transatlantisk och global säkerhet, i nära samarbete, komplementaritet och samordning med Nato när detta är relevant för EU, särskilt när det gäller att skapa ett större strategiskt oberoende för EU.

31. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt slutförande av arbetet med en omfattande tredje gemensam förklaring om samarbetet mellan EU och Nato. Parlamentet uppmanar eftertryckligen unionen och de medlemsstater som också är medlemmar i Nato att säkerställa ett enhetligt genomförande av de mål och prioriteringar som lyfts fram i den strategiska kompassen och Natos strategiska koncept. Parlamentet understryker att dessa strategiska processer inom Nato och EU erbjuder en unik möjlighet att ytterligare intensifiera våra samråd och vårt samarbete för att öka våra medborgares säkerhet och främja fred och stabilitet i och utanför det euroatlantiska området.

32. Europaparlamentet konstaterar att den europeiska försvarskapaciteten bör vara förenlig med – och komplettera – Nato, som fortfarande är den främsta säkerhetsgaranten i Europa. Parlamentet understryker att EU är en partner till Nato och att samarbetet mellan EU och Nato är ömsesidigt förstärkande och bygger på öppenhet, ömsesidighet och delaktighet och på båda organisationernas respekt för den andra organisationens självständiga beslutsfattande.

33. Europaparlamentet betonar att alla processer för att uppnå strategiskt oberoende för EU måste komplettera och vara förenliga med Nato. Parlamentet konstaterar därför att utvecklingen av sammanhängande, kompletterande och interoperabla försvarskapaciteter är av avgörande betydelse för att öka säkerheten i det euroatlantiska området i överensstämmelse med principen om en enda uppsättning styrkor. Parlamentet upprepar att en europeisk kapacitet att agera, antingen i partnerskap eller självständigt, är avgörande för komplementariteten och för att bidra till fullgörandet av Natos huvuduppgifter, samt för att förbättra förebyggandet av konflikter, och därmed är en förutsättning för säkerheten på den europeiska kontinenten som helhet.

34. Europaparlamentet anser att den strategiska kompassen utgör ett viktigt steg i riktning mot en verklig europeisk försvarsunion och måste utgöra grunden för utvecklingen av en gemensam strategisk kultur både i unionen och i dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att visa den enighet och politiska vilja som krävs för att snabbt genomföra de ambitiösa åtgärder som de ställt sig bakom i den strategiska kompassen, inbegripet att skyndsamt operationalisera EU-kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet anser att genomförandet av den strategiska kompassen skulle föra EU närmare målet om strategiskt oberoende. Parlamentet understryker behovet att ta hänsyn till effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och förkorta tidsfristerna för att genomföra de enskilda åtgärderna och projekten.

35. Europaparlamentet erinrar dock om att medlemsstaternas bristande kapacitet i förhållande till de försvarsinsatser som krävs har identifierats korrekt under flera år av Europeiska försvarsbyrån, EU:s militära stab, utrikestjänsten och kommissionen. Parlamentet anser följaktligen att de ambitioner som har uttryckts såväl i den strategiska kompassen som i slutsatserna från rådets möte i Versailles kommer att vara av värde endast om de genomförs på ett effektivt sätt av medlemsstaterna.

36. Europaparlamentet välkomnar att den europeiska fredsfaciliteten snabbt och vid upprepade tillfällen kommit till användning för att tillhandahålla det stöd som krävs för att Ukraina ska kunna försvara och återfå effektiv kontroll över hela sitt territorium inom sina internationellt erkända gränser. Parlamentet betonar behovet att förbättra unionens förmåga att agera med hjälp av hållbar och adekvat finansiering genom att bygga vidare på det stöd som redan tillhandahållits Ukraina via den europeiska fredsfaciliteten, bland annat genom samordningsfunktionen (Cleraing House Cell), och att tillämpa de lärdomar som dragits av unionens stöd till Ukraina för att förbättra beredskapen inför framtida scenarier. Parlamentet betonar vikten av att avsevärt öka budgeten för den europeiska fredsfaciliteten, med tanke på behovet att fortsatt stödja leveranser av vapen och ammunition till Ukraina och andra partnerländer, även på den afrikanska kontinenten. Parlamentet betonar också behovet att inrätta en andra facilitet utanför budgeten som skulle hantera utveckling och generering av kapacitet under hela livscykeln, inbegripet gemensam militär forskning och utveckling, upphandling, utbildning, underhåll och försörjningstrygghet.

37. Europaparlamentet efterlyser en ökning av det ekonomiska och militära stödet till Ukraina och en omedelbar utplacering av modern utrustning, vapen och nästa generations luftförsvarssystem. Parlamentet stöder inrättandet av det militära biståndsuppdraget (Eumam) för att utbilda den ukrainska försvarsmakten på EU:s territorium och efterlyser ett snabbt genomförande av det. Parlamentet erkänner det arbete som för närvarande utförs av EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina), och välkomnar den senaste tidens anpassning av dess mandat för att hjälpa ukrainska myndigheter att underlätta utredning och lagföring av alla internationella brott som begås av Rysslands väpnade styrkor och legosoldater i samband med landets anfallskrig mot Ukraina.

38. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och internationella partner att förbereda ett snabbt och beslutsamt svar om Ryssland skulle använda kemiska, biologiska eller radiologiska vapen eller kärnvapen mot Ukraina.

39. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och den höga representantens antagande den 18 maj 2022 av det gemensamma meddelandet om analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och vidare åtgärder, och uppmanar EU:s medlemsstater att gemensamt utveckla och upphandla den kapacitet som krävs för att fylla detta gap, genom att fullt ut utnyttja det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), den samordnade årliga försvarsöversikten, Europeiska försvarsfonden samt nya EU-instrument för att uppmuntra mer gemensam upphandling, vilket kommer att bidra till att öka säkerheten för både medlemsstaterna och medlemmarna i Nato.

40. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten den 1 december 2021 lanserade Global Gateway-strategin för att främja smarta, rena och säkra digitala länkar och energi- och transportlänkar samt stärka hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och forskningssystemen runt om i världen och i synnerhet på södra halvklotet. Parlamentet betonar den geopolitiska betydelsen av denna strategi för tillförlitlig konnektivitet, som integrerar hållbar utveckling med riktade, omdanande, motståndskraftiga och värdebaserade dimensioner i en Team Europa-strategi. Parlamentet efterlyser en effektiv styrning av Global Gateway. Parlamentet vill involveras vederbörligen i besluten om Global Gateway-investeringsprogrammen och informeras regelbundet om den senaste utvecklingen, inbegripet budgetkonsekvenser.

41. Europaparlamentet anser att det krävs betydligt större ansträngningar för att denna strategi ska kunna leva upp till sin fulla potential, och uppmanar EU-institutionerna och samtliga medlemsstater att påskynda dess fortsatta utveckling och få till stånd ett snabbare genomförande. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att samarbeta med likasinnade partner för att utvidga omfattningen och effekten av denna strategi. Parlamentet efterlyser beslutsamma åtgärder på G7-nivå för att ta itu med globala infrastrukturinvesteringsgap, bland annat genom att tillhandahålla nödvändig finansiering.

42. Europaparlamentet framhåller den stora geopolitiska betydelsen av EU:s gröna giv som ett långsiktigt verktyg som kommer att påverka EU:s förbindelser med tredjeländer.

43. Europaparlamentet understryker vikten av en ambitiös klimatpolitik för EU för att uppnå målen i den europeiska gröna given, särskilt dess internationalisering och initiativ för att hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker. Med nuvarande geopolitiska förändringar och utmaningar förväntar sig parlamentet att genomförandet av den europeiska gröna given kommer att bidra till att bygga upp nya partnerskap och diversifiera EU:s energimix, som ett alternativ till fossila bränslen från Ryssland.

44. Europaparlamentet understryker vikten av att intensifiera EU:s insatser, i samarbete med Nato och andra internationella partner, för att arbeta med och främja resiliens mot hybridhot, cyberattacker, desinformation och propagandakampanjer, både inom unionen och i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i nära samarbete med Nato och partner utanför Nato starkt prioritera skyddet av kritisk europeisk infrastruktur, inklusive havsbaserade rörledningar, undervattenskommunikation och kraftkablar. Parlamentet upprepar det akuta behovet av att EU:s institutioner, byråer och andra organ skyddas på ändamålsenligt sätt mot hybridhot och angrepp som utländska statliga aktörer gör sig skyldiga till. Parlamentet understryker hur viktigt det är att deras strategiska kommunikationskapacitet utvecklas genom StratCom-arbetsgrupperna, inbegripet de som riktar sig till tredjeländer och med särskilt fokus på befolkningarna i Ryssland och Belarus, samt att anslå tillräckliga ekonomiska resurser för detta ändamål och få till stånd säkra kommunikationssystem och en kapacitet för snabba insatser för att motverka attacker och kraftigt öka motståndskraften.

45. Europaparlamentet välkomnar den beslutsamhet som unionen och de flesta medlemsstater visat i strävan efter fullständigt oberoende av energi från Ryska federationen samt en diversifiering av energiförsörjningskällorna. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot rysk import av fossila bränslen och uran, och på att rörledningarna Nord Stream 1 och 2 ska förbli stängda och helt överges. Parlamentet betonar att en kortsiktig diversifiering av energikällorna inte bör ske på bekostnad av en meningsfull dialog om mänskliga rättigheter med alternativa energileverantörer. Parlamentet konstaterar att detta visar hur viktigt det är att påskynda den gröna omställningen.

46. Europaparlamentet efterlyser initiativ för att stärka motståndskraften i strategiska leveranskedjor och EU:s kritiska infrastruktur genom regelbundna omfattande stresstester som utförs av kommissionen, bland annat när det gäller hälsa, energi, livsmedel, halvledare och råvaror av avgörande betydelse, samt rörledningar och kablar till havs, i syfte att förhindra allvarliga störningar i leveranskedjan och minska EU:s beroende av tredjeländer – särskilt de som inte delar unionens värden eller gentemot vilka unionen befinner sig i en situation av systemisk rivalitet – till nivåer som inte är kritiska. Parlamentet understryker vikten av att stärka unionens egen kapacitet i samarbete med likasinnade partner. Parlamentet betonar att det behövs ytterligare samarbete med demokratiska partner för att säkra de strategiska resurser som används vid tillverkningen av batterier, chip, halvledare och annan kritisk teknik och för att minska beroendet av icke-demokratiska regimer för försörjningen av dessa resurser.

47. Europaparlamentet understryker rymdsektorns strategiska dimension för Europa. Parlamentet understryker behovet att säkerställa unionens synlighet och trovärdighet som internationell rymdaktör och när det gäller att främja utvecklingen av teknik som skulle säkerställa Europas strategiska oberoende. Parlamentet efterlyser ett ökat EU‑engagemang för att utveckla ett övergripande internationellt rymdregelverk som bygger vidare på, uppdaterar och förstärker de befintliga FN-fördrag, förklaringar och rättsliga principer som ligger till grund för rymdförvaltningen, med beaktande av snabba tekniska framsteg. Parlamentet understryker att detta uppdaterade regelverk för rymden skulle främja en hållbar och fredlig utveckling av rymden och samtidigt begränsa och reglera vapenanvändningen i och militariseringen av den. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den kommer att lägga fram en rymdstrategi för säkerhet och försvar. Parlamentet anser att en förstärkning av EU:s strategiska suveränitet i rymden är avgörande för dess bredare insatser för att uppnå allomfattande strategiskt oberoende.

48. Europaparlamentet betonar att tillgång till säkert dricksvatten är ett av 2000-talets stora problem, i synnerhet eftersom närmare 60 procent av akviferresurserna korsar politiska och territoriella gränser. Parlamentet anser att den vattenstress som uppstår till följd av det ökade behovet av sötvatten bland världens befolkning, med strategisk kontroll av floder vid deras källa i vissa länder (Kina, Turkiet, Israel, det ockuperade Palestina, Etiopien, Uganda och Sudan), kan leda till mycket allvarliga konflikter såvida inte användningen av flöden möjliggörs under integrerade och gemensamma former. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ta fram en politisk strategi för att underlätta lösningar i dessa områden, där risken för destabilisering är hög, och uppmuntrar länderna i de områden som står inför de allvarligaste vattenrelaterade konflikterna att underteckna 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

49. Europaparlamentet uppmanar unionen att utveckla sin digitala suveränitet, särskilt när det gäller cybersäkerhet, för att skydda demokratin och sina institutioner. Parlamentet betonar det specifika hot som den nya digitala tekniken utgör mot människorättsförsvarare och andra eftersom tekniken i fråga kan användas för att kontrollera, begränsa och undergräva deras verksamhet, vilket nyligen illustrerades av avslöjandena om Pegasus-projektet.

50. Europaparlamentet betonar att unionen, i samarbete med likasinnade partner, bör sträva efter att uppnå global konkurrenskraft inom forskning om och utveckling, produktion och användning av drönare.

51. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den kommer att arbeta med förslag till ett paket för försvar av demokratin, som skulle skydda unionen från fientlig inblandning.

Leda förstärkningen av multilateralismen och bygga partnerskap för en bättre värld

52. Europaparlamentet betonar behovet att stärka FN som en prioritering och att utveckla ett verkligt strategiskt partnerskap mellan FN och EU om globala prioriteringar såsom klimatåtgärder och mänskliga rättigheter, men även för krishantering. Parlamentet betonar att unionen måste fortsätta att gå i spetsen för arbetet med att främja en mer relevant, resilient och effektiv multilateralism som utgör grunden för en inkluderande politisk dialog, samarbete och konvergens, i syfte att främja mänsklig säkerhet, hållbar utveckling och förebyggande och fredlig lösning av konflikter med full respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen unionen och dess medlemsstater att tala med en röst i multilaterala forum, stärka banden med likasinnade partner runt om i världen och intensifiera kontakten med tredjeländer och deras befolkningar och att eftersträva pragmatiska sektorsvisa multilaterala lösningar på områden där detta ligger i linje med dess värdebaserade intressen.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, utrikestjänsten och medlemsstaterna att lägga fram sunda förslag om hur man kan uppnå och garantera en egen och permanent plats för unionen i alla multilaterala forum, även i FN:s säkerhetsråd, i syfte att stärka EU:s beslutsamhet, samstämdhet och trovärdighet i världen.

54. Europaparlamentet understryker vikten av intensifierade diplomatiska insatser för att kommunicera vår ståndpunkt på effektivast möjliga sätt och få till stånd samordning med likasinnade demokratiska partner i syfte att upprätthålla största möjliga enighet inom det internationella samfundet när det gäller att fördöma Ryssland och försvara principerna om suveränitet och territoriell integritet, internationell rätt och den regel‑ och värdebaserade världsordningen, inom FN och dess stadga och andra multilaterala forum. Parlamentet betonar vikten av kraftfulla diplomatiska åtgärder mot länder som hindrade omröstningen, eller avstod från att rösta, om FN:s resolutioner av den 2 mars och den 12 oktober 2022 för att belysa allvaret i Rysslands aggression och behovet av en enhällig respons från det internationella samfundet. Parlamentet betonar att upprättande av starka och pålitliga allianser, partnerskap och multilaterala avtal samt upprättande av strategisk solidaritet med likasinnade länder bör prioriteras.

55. Europaparlamentet understryker behovet av enhällighet i EU när det gäller att fördöma Rysslands aggression och vikten av att ledare i vissa EU-länder inte öppnar separata kanaler för kontakter med Putin. Parlamentet betonar att förhandlingar med Ryssland inte bör eftersträvas förrän och såvida inte de ukrainska myndigheterna beslutar att inleda sådana, och att EU fram till dess bör fortsätta att ge ekonomiskt bistånd, materiel och militärt bistånd till Ukraina.

56. Europaparlamentet understryker att den ryska invasionen av Ukraina ytterligare har visat på vikten av att EU fortsatt bygger upp allianser och förståelse mellan partner och intensifierar samarbetet med befintliga likasinnade partner runt om i världen, särskilt med transatlantiska medlemmar i Nato, och samtidigt utvidgar sina partnerskap, i synnerhet med länder på södra halvklotet.

57. Europaparlamentet understryker att EU och medlemsstaterna, eftersom Nato fortfarande är avgörande för den europeiska säkerhetsordningen, måste åta sig att stärka Natos europeiska pelare, bland annat i de medlemsstater som också är medlemmar i Nato, genom att konsekvent uppfylla Natos riktmärke för försvarsutgifter på 2 procent av BNP från och med 2024 och samtidigt förhindra dubbelarbete, minska fragmenteringen och förbättra interoperabiliteten. Parlamentet uppmanar med kraft de två återstående medlemmar i Nato som ännu inte har ratificerat Sveriges och Finlands anslutning till Nato att göra det utan dröjsmål. Parlamentet anser att det strategiska partnerskapet med Nato bör grundas på förtroende. Parlamentet vidhåller att det strategiska partnerskapet med Nato måste konsolideras och förtydligas under ömsesidiga former.

58. Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning av samarbetet med Nato och andra partnerskap, såsom G7, och med andra likasinnade partner. Parlamentet påpekar att sådana partnerskap bör utgöra en integrerad pelare i Gusp.

59. Europaparlamentet begär att EU och dess internationella partner fullt ut utnyttjar alla relevanta instrument för att bekämpa straffrihet, inbegripet genom ökat stöd till Internationella brottmålsdomstolen och särskilda domstolar på nationell och internationell nivå, samt inrättar flexibla samarbets- och finansieringsmekanismer för att skyndsamt kunna samla in och analysera bevis om internationella brott. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att säkerställa att alla anstiftare och förövare i samband med krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ställs till svars fullt ut. Parlamentet uppmanar med kraft alla länder att undersöka möjligheten att ansluta sig till en särskild domstol inrättad av Ukraina för att bestraffa militären och den politiska ledningen i Ryssland för deras aggressionsbrott och för att utreda det pågående folkmordet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan mot straffrihet. Parlamentet betonar att denna handlingsplan bör syfta till att bättre samordna och harmonisera medlemsstaternas resurser och insatser för att lagföra krigsförbrytare i EU. Parlamentet anser att övergångsrättvisa spelar en grundläggande roll för att säkra fred på lång sikt och uppmanar eftertryckligen kommissionen att utveckla ett ambitiöst program för att bygga upp medlemsstaternas och tredjeländers kapacitet att tillämpa principen om universell jurisdiktion i sina inhemska rättssystem.

60. Europaparlamentet välkomnar det första mötet i den europeiska politiska gemenskapen i oktober 2022 som en plattform för diskussion, dialog och samarbete med nära partner om de utrikespolitiska och säkerhetsmässiga utmaningar vi står inför, i syfte att stärka säkerheten på den europeiska kontinenten och fortsätta det politiska och säkerhetsmässiga samarbetet på grundval av gemensamma intressen. Parlamentet välkomnar att 44 länder deltog i det första mötet i Prag, inklusive nära partner såsom Förenade kungariket. Parlamentet efterlyser ett nära deltagande från parlamentets sida i klarläggandet av denna gemenskaps räckvidd och framtida arbete. Parlamentet understryker att en viss anpassning när det gäller demokratiska värden och principer är avgörande för att detta format ska bli framgångsrikt och samstämt i framtiden. Parlamentet upprepar att den europeiska politiska gemenskapen under inga omständigheter får leda till eller utgöra en förevändning för förseningar i utvidgningsländernas EU-anslutning.

61. Europaparlamentet betonar vikten av att intensifiera dialogen med Förenade kungariket om möjliga vägar för framtida samarbete och samordning inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i den politiska förklaringen, bland annat inom ramen för partnerskapet mellan EU och Nato, FN, den europeiska politiska gemenskapen och andra internationella forum. Parlamentet efterlyser med kraft ett närmare EU-samarbete med våra brittiska grannar, eftersom vi står inför gemensamma utmaningar i utrikes- och säkerhetsfrågor. Parlamentet beklagar att handels- och samarbetsavtalet inte innehåller några bestämmelser om samarbete inom utrikespolitik och försvar. Parlamentet understryker vikten av att samordna sanktionssystemen. Parlamentet efterlyser ett större engagemang från Förenade kungarikets sida i europeiska säkerhets- och försvarsprojekt. Parlamentet välkomnar i detta avseende Pesco-medlemmarnas och rådets beslut av den 14 november 2022 att uppmana Förenade kungariket att ansluta sig till Pesco-projektet för militär rörlighet, vilket skulle förbättra det ömsesidiga snabba säkerhets- och försvarsbiståndet.

62. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Förenade kungariket att säkerställa ett fullständigt genomförande av utträdesavtalet, inbegripet protokollet om Irland/Nordirland, och att eftersträva praktiska, flexibla och varaktiga gemensamma lösningar inom protokollets rättsliga ram. Parlamentet betonar att ett fullständigt genomförande av protokollet är grundläggande för att upprätthålla den fred och stabilitet i Nordirland som säkerställs genom långfredagsavtalet (Belfastavtalet) och för att den europeiska inre marknaden ska fungera väl och dess integritet ska kunna upprätthållas.

63. Europaparlamentet understryker vikten av ett starkt transatlantiskt samarbete, som återigen belysts i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, på grundval av gemensamma värden och mål, och principen om partnerskap mellan jämlikar i fråga om ledarskap och ansvar, samtidigt som parterna respekterar varandras självständighet, särdrag, intressen och ambitioner. Parlamentet understryker behovet att ytterligare stärka det transatlantiska samarbetet mellan EU och Förenta staterna med en ambitiös transatlantisk agenda. Parlamentet uppmanar Förenta staternas politiska ledarskap och institutioner att fortsätta på vägen mot allt närmare samarbete och samordning på alla områden som är av intresse för att motverka globala hot som påverkar våra gemensamma värden, vår säkerhet och vårt välstånd.

64. Europaparlamentet välkomnar det pågående samarbetet, beslutsamheten och den enade ståndpunkten när det gäller att stödja Ukraina och att införa ett sanktionssystem utan motstycke, i syfte att avskräcka Ryssland från att fortsätta sin olagliga aggression och stödja Ukrainas fullständiga befrielse inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet stöder och åtar sig fullt ut att eftersträva synergier och gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål genom att ytterligare fördjupa samarbetet inom ramen för den transatlantiska dialogen mellan EU och Förenta staterna, exempelvis genom transatlantisk parlamentarisk diplomati, för att ta itu med många av de centrala globala utmaningarna, såsom klimatförändringarna och det hot som auktoritära och totalitära regimer utgör runt om i världen, även i Europa och Asien.

65. Europaparlamentet rekommenderar att toppmöten mellan EU och Förenta staterna hålls regelbundet, minst en gång om året, för att fortsatt kunna utgöra en stark drivkraft för det transatlantiska samarbetet. Parlamentet välkomnar i detta avseende det transatlantiska handels- och teknikrådets arbete och upprepar sitt förslag om att inrätta ett transatlantiskt politiskt råd som skulle fungera som ett forum för regelbunden och effektiv institutionell dialog om utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet välkomnar Förenta staternas starka engagemang för den europeiska säkerheten, särskilt landets massiva militära bistånd till Ukraina och truppinsatser på Natos östra flank.

66. Europaparlamentet noterar det 23:e toppmötet mellan EU och Kina i april 2022. Parlamentet är djupt oroat över resultatet av det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress, som belyser Xi Jingpings geopolitiska ambitioner. Parlamentet konstaterar att förbindelserna mellan EU och Folkrepubliken Kina i allt högre grad präglas av ekonomisk konkurrens och systemisk rivalitet. Parlamentet upprepar sin begäran om en förnyad, mer beslutsam, heltäckande och konsekvent strategi för förbindelserna mellan EU och Kina som innebär att förbindelserna med Kina utformas i hela EU:s intresse och fullt ut tar hänsyn till utmaningarna till följd av Kinas framväxt som global aktör och landets alltmer påstridiga utrikespolitik, också gentemot unionen, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

67. Europaparlamentet uttrycker oro över de många olika politiska, ekonomiska och militära instrument som Kina använder för att i allt större utsträckning tvinga länder till underkastelse och införa sin auktoritära ideologi i internationella organisationer, såsom FN, för att utöka sitt inflytande och sprida sin makt samt anpassa sin strategi, sina intentioner och sin militära upprustning i enlighet med detta. Parlamentet är särskilt oroat över landets partnerskap med Ryska federationen och deras gemensamma försök att undergräva den regelbaserade världsordningen, i strid med våra intressen och värden. Parlamentet fördömer Kinas de facto proryska hållning i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

68. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ompröva sitt beroende av Kina och ta itu med ekonomiska beroenden inom strategiska sektorer som kan leda till sårbarheter. Parlamentet efterlyser större samordning och närmare samarbete mellan likasinnade partner i frågor av gemensamt intresse, särskilt, men inte uteslutande, avseende frågor såsom strategiska beroenden, ekonomiska påtryckningar, politisk inblandning och desinformation, samt åtgärder för att främja regelbaserad multilateralism och strategisk solidaritet mellan demokratier.

69. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det kinesiska regeringsledda systemet för tvångsarbete och dess brott mot mänskligheten i Xinjiang, där risken för folkmord är stor. Parlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att upphöra med den systematiska förföljelsen av uigurer, inbegripet det fruktansvärda faktum att myndigheterna har infört ett officiellt system med riktade åtgärder mot barnafödande bland uiguriska kvinnor, som bland annat innebär att kvinnor i fertil ålder utsätts för tvångsaborter, intrauterina injektioner och sterilisering, åtgärder som kan uppfylla kriterierna för att räknas bland de värsta brotten mot mänskligheten.

70. Europaparlamentet upprepar sin brådskande uppmaning till de återstående tio EU‑medlemsstater som ännu inte har upphävt sina aktiva utlämningsavtal med Kina och Hongkong att göra det.

71. Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av Kinas undergrävande av demokratin i den särskilda administrativa regionen Hongkong och införandet av den nationella säkerhetslagen i Hongkong. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över Hongkongs ställning som autonom region mot bakgrund av Kinas överträdelser av den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen och kraftåtgärderna mot Hongkongs autonomi.

72. Europaparlamentet påminner om att vår politik för ett enat Kina är en av grundbultarna i förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet understryker att bevarandet av freden, stabiliteten och den fria sjöfarten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet fortfarande är av avgörande betydelse för EU:s och dess medlemsstaters intressen. Parlamentet fördömer kraftfullt Kinas fortsatta militära provokationer mot Taiwan och upprepar sitt kraftfulla förkastande av varje ensidig ändring av status quo i Taiwansundet. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den kinesiska regeringens ståndpunkt vid det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress att Kina aldrig kommer att avstå från rätten att använda våld i Taiwan. Parlamentet upprepar att Taiwansundets status quo inte ensidigt bör ändras mot det taiwanesiska folkets vilja. Parlamentet ser positivt på att EU:s medlemsstater, liksom partner i regionen, tydligt har fördömt Kinas militära övningar, och understryker att vår enighet är avgörande för att kunna avskräcka Kina från aggressionshandlingar och bevara fred och stabilitet i Taiwansundet. Parlamentet anser att konflikten mellan Taiwan och Kina bör lösas genom en fredlig, förbehållslös dialog.

73. Europaparlamentet uppmanar alla behöriga EU-institutioner att snarast utarbeta en scenariobaserad strategi för att hantera säkerhetsutmaningar i Taiwan.

74. Europaparlamentet uttrycker sin starka solidaritet med Taiwans folk och ser i Taiwan en likasinnad partner som delar de gemensamma värdena frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att upprätta ett strategiskt samarbete med Taiwan och att skyndsamt följa upp rekommendationerna i parlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om de politiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Taiwan, och att stärka de ekonomiska förbindelserna och handels- och investeringsförbindelserna med ön, bland annat genom bilaterala investeringsavtal och sektorsavtal, till exempel om motståndskraftiga leveranskedjor, samarbete om tullinspektionssystem samt certifiering av ursprung och avtal om marknadstillträde. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att skyndsamt inleda en konsekvensbedömning, ett offentligt samråd och ett sonderingsförfarande för ett bilateralt investeringsavtal med de taiwanesiska myndigheterna som förberedelse inför förhandlingar för att fördjupa de bilaterala ekonomiska banden som ett sätt att diversifiera leveranskedjorna i syfte att ta itu med EU:s sårbarheter gentemot Kina. Parlamentet rekommenderar att en sambandsman utstationeras vid Europeiska byrån för ekonomi och handel för att samordna gemensamma insatser när det gäller att bekämpa desinformation och inblandning. Parlamentet rekommenderar kommissionen att koppla samman och integrera Global Gateway med Taiwans nya sydgående politik.

75. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med internationella partner för att bidra till att upprätthålla demokratin i Taiwan, utan utländska hot.

76. Europaparlamentet understryker att Taiwan är en viktig EU-partner och demokratisk bundsförvant i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och en partner som bidrar till att upprätthålla en regelbaserad världsordning och grundläggande värden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att intensifiera samarbetet och sträva efter ett omfattande fördjupat partnerskap med Taiwan, i synnerhet samarbete som krävs om resiliens i den kritiska leveranskedjan och om åtgärder för att motverka desinformation och utländsk inblandning.

77. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för Taiwans meningsfulla deltagande som observatör vid internationella och multilaterala organs och organisationers möten, mekanismer och verksamheter.

78. Europaparlamentet uppmuntrar till ökat ekonomiskt, vetenskapligt, kulturellt och politiskt samspel mellan EU och Taiwan, också på högsta möjliga nivå. Parlamentet betonar vikten av att stärka dialogen mellan EU och Taiwan genom att fördjupa förbindelserna med det civila samhället och främja utbyten med taiwanesiska medieorganisationer och kulturella utbyten, bland annat genom att inrätta språkskolor.

79. Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet mellan EU och Republiken Korea som en viktig strategisk partner som delar engagemanget för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och marknadsekonomi. Parlamentet välkomnar Republiken Koreas anpassning till EU och Förenta staterna som svar på Rysslands krig mot Ukraina, särskilt när det gäller att anta sanktioner mot Ryssland och Belarus. Parlamentet betonar Republiken Koreas roll när det gäller att stödja insatserna för en fullständig, kontrollerbar och oåterkallelig avveckling av Demokratiska folkrepubliken Koreas kärntekniska program och program för ballistiska robotar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en fredlig och diplomatisk lösning på denna fråga i nära samordning med internationella partner. Parlamentet välkomnar Sydkoreas förstärkta samarbete med Nato.

80. Europaparlamentet fördömer kraftfullt Demokratiska folkrepubliken Koreas fortsatta tester av ballistiska robotar, kärnvapentester och annan verksamhet med anknytning till spridning av kärnvapen samt ökningen av vapentester sedan början av 2022, som ett stort hot mot internationell fred och säkerhet.

81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att stärka och upprätthålla partnerskapet med Marocko med tanke på dess strategiska karaktär för EU och dess intressen i regionen.

82. Europaparlamentet fördömer kraftfullt auktoritära och illiberala regimers angrepp mot de mänskliga rättigheterna och deras universella karaktär samt motsvarande urholkning av skyddet av dem. Parlamentet uppmanar mogna demokratier och likasinnade partner att offentligt trotsa detta och därigenom bekräfta vårt åtagande att försvara de mänskliga rättigheternas och rättsstatens universalitet. Parlamentet uppmanar mogna demokratier och internationella och regionala organisationer att förena sig genom att samlas inom en global ram för mänskliga rättigheter i syfte att ta itu med hot och främja mänskliga rättigheter över hela världen.

83. Europaparlamentet understryker att EU har åtagit sig att verka för en fri, öppen, sammankopplad och regelbaserad ordning i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet upprepar att EU:s nya strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet måste genomföras skyndsamt, eftersom den ger våra partner i regionen en möjlighet att tillsammans ta itu med de gemensamma utmaningarna, försvara den regelbaserade världsordningen och internationell rätt och stå upp för de värden och principer som vi delar. Parlamentet understryker vikten av att respektera fria och öppna sjövägar i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, i enlighet med FN:s havsrättskonvention. Parlamentet motsätter sig ensidiga åtgärder i Sydkinesiska havet och upprepar sitt stöd för att lösa tvister med fredliga medel i enlighet med internationell rätt.

84 Europaparlamentet efterlyser ökad EU-närvaro i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet understryker att samarbetet med länderna i Stillahavsområdet bör stärkas med beaktande av de verkliga behoven hos våra partner i området, och betonar vikten av vårt samarbete med både Stillahavsöarnas forum och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet för att genomföra de mål som fastställs i Europeiska unionens strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet förespråkar ett starkare samarbete med länderna i regionen, särskilt Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland och Indien, samt Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). Parlamentet välkomnar ingåendet av frihandelsavtalet med Nya Zeeland och ikraftträdandet av ramavtalet mellan EU och Australien.

85. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som Japan spelar för att främja stabiliteten i regionen, och efterlyser ett starkare strategiskt partnerskap mellan EU och Japan på ett stort antal områden, inbegripet när det gäller regionen Indiska oceanen/Stilla havet, konnektivitet, försvar av den multilaterala regelbaserade ordningen, handel och investeringar, säkerhet, digital omställning, klimatåtgärder, forskning och innovation, spetsteknik och analys/kartläggning av resurser. Parlamentet påminner om att Japan är en av EU:s närmaste likasinnade partner med vilken unionen delar värden och principer såsom demokrati, rättsstatlighet, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och multilateralism. Parlamentet stöder starkt ingåendet av det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan och uppmanar de återstående medlemsstaterna att gå vidare med ratificeringen av avtalet. Parlamentet uppmuntrar förhandlingarna om ett säkerhets- och informationsavtal mellan EU och Japan som ett steg mot att underlätta ett bredare samarbete om säkerhet och försvar.

86. Europaparlamentet konstaterar att Asean är en viktig partner för EU. Parlamentet efterlyser ett fortsatt fokus på den asiatiska kontinenten, eftersom många länder har en utsatt situation vad gäller den ökande bräckligheten i leveranskedjor och jordbruksbaserade livsmedelssystem, och urholkningen av den makroekonomiska stabiliteten till följd av Rysslands oförsvarliga, oprovocerade och olagliga anfallskrig mot Ukraina, som ytterligare har belastat det globala system som redan påverkats av covid-19-krisen.

87. Europaparlamentet betonar behovet att stärka EU:s strategiska partnerskap med Indien på ett övergripande sätt. Parlamentet påpekar att förbindelserna med Indien blir allt viktigare och bör fördjupas genom de pågående handelsförhandlingarna och de ökade synergieffekterna i bilateralt samarbete med intresserade partner i Afrika. Parlamentet påminner om betydelsen av detta partnerskap för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmuntrar EU och Indien att fullt ut utnyttja det konnektivitetspartnerskap som ingicks 2021. Parlamentet välkomnar de närmare samråden om säkerhet och försvar och de gemensamma marina övningarna med Indien och med andra partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet begär att mänskliga rättigheter och demokratiska värden behandlas på lämpligt sätt inom ramen för EU:s kontakter med Indien.

88. Europaparlamentet är allvarligt oroat över Indiens hållning i fråga om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, över att landet avstått från att rösta om FN-resolutionerna och i synnerhet över att landet ger ekonomiskt stöd till Kreml, inte bara genom att inte anpassa sig till sanktionerna mot Ryssland utan även genom att öka importen och köpa ryska vapen och fossila bränslen. Parlamentet hoppas att Indien kommer att anpassa sin hållning i fråga om Rysslands invasion av Ukraina till EU, och uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att göra fortsatta diplomatiska insatser i detta avseende.

89. Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd för oberoendet, suveräniteten och den territoriella integriteten för länderna inom det östliga partnerskapet, inom deras internationellt erkända gränser. Parlamentet erkänner att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har en negativ inverkan på framför allt länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att utan dröjsmål inleda en ingående analys när det gäller en reform av politiken för det östliga partnerskapet för att göra den redo för framtiden mot bakgrund av den försämrade geopolitiska situationen och på grundval av regionens strategiska och politiska betydelse för EU och de olika utmaningar som länderna i det östliga partnerskapet står inför. Parlamentet konstaterar att säkerhet och fred i det östra grannskapet förutsätter upprätthållande av internationell rätt, territoriell integritet samt grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet understryker vikten av att stärka det politiska och ekonomiska stödet och unionens närvaro i regionen, i nära samarbete med det oberoende civila samhället.

90. Europaparlamentet understryker att Ryssland genomför en aggressiv politik även gentemot Georgien och Moldavien. Parlamentet betonar att Ryska federationen fortsätter att undergräva Moldaviens suveränitet och territoriella integritet genom närvaron av trupper i regionen Transnistrien och ger upphov till politisk och social oro genom att använda energi som ett vapen och genom desinformationskampanjer för att sätta press på Moldaviens regering och landets europeiska inriktning. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att fullt ut, villkorslöst och på ett ordnat sätt dra tillbaka sina militära styrkor och försvarsmateriel från regionen Transnistrien, i enlighet med de upprepade kraven från de moldaviska myndigheterna. Parlamentet understryker att lösningen på frågan om Transnistrien måste respektera Moldaviens suveräna rätt att välja sin egen utrikespolitik och försvarspolitiska inriktning. Parlamentet erkänner att Georgien var det första land som upplevde en fullskalig rysk militär aggression i augusti 2008, då Ryssland med våld försökte rita om gränserna för en suverän stat i Europa, ockupera regioner som utgör en odelbar del av Georgien – regionen Abchazien och Tskhinvaliregionen/Sydossetien – och vidta åtgärder för att de facto annektera dessa, fördriva hundratusentals människor från deras hem till följd av etnisk rensning och splittra samhällen genom ockupationslinjer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsatt kräva att Ryssland fullgör sina skyldigheter enligt det EU-medlade avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008. Parlamentet uppmuntrar EU att stärka sitt engagemang för fredlig konfliktlösning i det östliga partnerskapet.

91. Europaparlamentet välkomnar unionens ökade kontakter med länderna i Sydkaukasien, särskilt det snabba antagandet av ett EU-övervakningsuppdrag längs Armeniens internationella gräns mot Azerbajdzjan för att övervaka situationen i regionen, bygga upp förtroende och bidra till att återupprätta fred och säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att minska det ryska inflytandet i regionen genom ökad EU-närvaro. Parlamentet uppmanar rådet att utöka antalet utplacerade experter och öka uppdragskapaciteten samt efterlyser en starkare närvaro i regionen.

92. Europaparlamentet fördömer skarpt Azerbajdzjans senaste militära aggression, den 12 september 2022, mot Armeniens suveräna territorium, vilken utgjorde ett brott mot eldupphöret och fick allvarliga konsekvenser för fredsprocessen. Parlamentet är också oroat över de påstådda krigsförbrytelser och omänskliga behandlingar som Azerbajdzjans väpnade styrkor gjort sig skyldiga till mot armeniska krigsfångar och civila. Parlamentet upprepar att Armeniens territoriella integritet måste respekteras fullt ut och understryker EU:s beredvillighet att mer aktivt engagera sig i arbetet med att lösa de utdragna konflikterna i regionen. Parlamentet uppmanar därför Azerbajdzjans myndigheter att omedelbart dra sig tillbaka från alla delar av Armeniens territorium och att frige krigsfångar under deras kontroll. Parlamentet påminner om att endast diplomatiska medel kommer att leda till en rättvis och varaktig lösning på konflikten till gagn för befolkningarna i Armenien och Azerbajdzjan.

93. Europaparlamentet är övertygat om att en hållbar fred mellan Armenien och Azerbajdzjan inte kan uppnås med militära medel utan behöver en övergripande politisk lösning i enlighet med internationell rätt, inklusive principerna i FN-stadgan, Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från 1975 samt 2009 års grundläggande principer från OSSE:s Minskgrupp, om territoriell integritet, självbestämmande och icke-användning av våld.

94. Europaparlamentet stöder initiativet från Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, att sammankalla och medla vid bilaterala möten mellan Armeniens och Azerbajdzjans ledare i Bryssel och uppmuntrar det arbete på plats som utförs av EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien. Parlamentet anser att EU kan axla rollen som opartisk medlare för att förhindra ytterligare upptrappning och uppnå en hållbar fred. Parlamentet uppmanar med kraft Armenien och Azerbajdzjan att fullt ut delta i utarbetandet av ett omfattande fredsfördrag. Parlamentet upprepar att ett sådant fördrag måste ta itu med alla bakomliggande orsaker till konflikten, inbegripet rättigheterna och säkerheten för den armeniska befolkning som bor i Nagorno‑Karabach, fördrivna personers och flyktingars återvändande till sina hem under kontroll av FN:s flyktingkommissariat, interreligiös dialog samt skydd och bevarande av såväl det kulturella, religiösa och historiska arvet som den territoriella integriteten.

95. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet med Armenien och understryker behovet att fortsätta förhandlingarna om det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan.

96. Europaparlamentet insisterar på att en fördjupning av EU:s förbindelser med Azerbajdzjan även i fortsättningen måste vara beroende av att landet gör betydande framsteg när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande friheterna.

97. Europaparlamentet betonar vikten av ett fritt, demokratiskt och suveränt Belarus för att stärka Ukrainas säkerhet. Parlamentet upprepar sitt stöd för den belarusiska demokratiska oppositionen, som trots ständiga tillslag fortsätter att motsätta sig den illegitima ledarens regim och regimens delaktighet i den ryska invasionen av Ukraina. Parlamentet vidhåller att alla sanktioner som tillämpas gentemot Ryska federationen måste ha motsvarigheter som riktas mot den belarusiska regimen samtidigt som det är viktigt att undvika negativa konsekvenser för den belarusiska befolkningen, särskilt när det gäller tillhandahållande av viseringar. Parlamentet fördömer Lukasjenkaregimens och Rysslands desinformation om påstådda hot mot Belarus territorium. Parlamentet erkänner strävan hos en majoritet av den belarusiska befolkningen att leva i ett fritt, suveränt och demokratiskt land och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med den demokratiska oppositionens formella företrädare göra lämpliga förberedelser för landets framtida övergång till demokrati.

98. Europaparlamentet ser de centralasiatiska staternas tvekan och, i vissa fall, ovillighet att stödja den ryska invasionen av Ukraina som ett tecken på Rysslands minskande regionala inflytande. Parlamentet noterar Kinas och Turkiets ökande engagemang i regionen, särskilt genom Shanghai Cooperation Organisation och initiativet Nya Sidenvägen (Belt and Road Initiative). Parlamentet efterlyser ett ökat EU-engagemang i Centralasien, med respekt för de grundläggande rättigheterna och unionens värdebaserade intressen, bland annat genom Global Gateway.

99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att särskilt uppmärksamma länderna i Centralasien för att upprätthålla stabilitet och konnektivitet i denna region, som befinner sig i en känslig situation på grund av sitt geografiska läge och sina historiska band till Ryssland. Parlamentet anser att EU:s strategi för Centralasien behöver genomgå en ingående översyn för att återspegla de djupgående förändringarna i och omkring regionen sedan strategin antogs 2019, däribland konsekvenserna av Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina för den geopolitiska konkurrensen och ekonomierna i regionens länder, Förenta staternas tillbakadragande från Afghanistan och talibanernas våldsamma återtagande av makten i landet, maktskiftena i Kazakstan och Turkmenistan, den våldsamma konflikten mellan Tadzjikistan och Kirgizistan och Kinas växande regionala betydelse. Parlamentet anser att Centralasien är en region av strategiskt intresse för EU när det gäller säkerhet, konnektivitet, energidiversifiering, konfliktlösning och försvar av den multilaterala regelbaserade världsordningen.

100. Europaparlamentet välkomnar det faktum att Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina har fått EU att omprioritera sin utvidgningspolitik. Parlamentet betonar att behovet av interna reformer inom EU inte får utgöra en förevändning för att bromsa den meritbaserade anslutningsprocessen, även om unionens utvidgning och fördjupning måste gå hand i hand. Parlamentet välkomnar att Ukraina och Moldavien beviljats status som kandidatland och begär att Georgien och Bosnien och Hercegovina också ska beviljas status som kandidatland, förutsatt att prioriteringarna i kommissionens yttranden åtgärdas. Parlamentet uppmuntrar rådet och kommissionen att inleda anslutningsförhandlingar med de nya kandidatländerna så snart som möjligt efter det att de specifika villkor som kommissionen angett har uppfyllts. Samtidigt som utvidgning har visat sig vara unionens mest verkningsfulla utrikespolitiska verktyg, genom att utöka det område där europeiska värden och principer har en betydande inverkan, understryker parlamentet att dess genomförande bör omprövas för att möjliggöra en påskyndad integration av anslutningsländer som uppvisar en strategisk inriktning mot EU och orubbligt engagemang för EU-relaterade reformer, demokratisk konsolidering och utrikespolitisk anpassning, inbegripet genom deras infasning i unionens specifika politik och initiativ.

101. Europaparlamentet betonar behovet av tillräckligt och varaktigt stöd för energitryggheten i EU:s anslutningsländer, med särskilt fokus på de länder som fortfarande är starkt utsatta för rysk påverkan på försörjningen, samt av upprättande av säkerhetspakter med anslutningsländer som är sårbara för Rysslands aggression.

102. Europaparlamentet efterlyser en mer aktiv och effektiv kommunikationsstrategi och ett utökat arbete för att främja rollen för och fördelarna med utvidgningen och det nära partnerskapet mellan EU och länderna på västra Balkan samt driva arbetet vidare med EU-finansierade projekt och reformer och GSFP-uppdrag.

103. Europaparlamentet understryker att den strafflöshet som följde efter 2008 års invasion av Georgien är en av de faktorer som möjliggjorde Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet anser att Ukrainas seger kommer att medföra frihet inte bara för de ockuperade områdena Donbass och Krim, utan även för Belarus, och kommer att vara avgörande för återupprättandet av Georgiens och Moldaviens territoriella integritet.

104. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utarbeta en grundlig rapport om kränkningar av 2008 års avtal om eldupphör, med tanke på att EU i egenskap av medlare har ett särskilt ansvar för avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att identifiera och kommunicera de villkor som fortfarande inte har uppfyllts av Ryska federationen och lägga fram rekommendationer som skulle kunna förmå Ryska federationen att uppfylla dem, särskilt att dra tillbaka sina militära styrkor från Georgiens ockuperade territorier, tillåta inrättandet av internationella säkerhetsmekanismer i landet och ge EU obehindrat tillträde till Georgiens hela territorium i enligt med dess mandat.

105. Europaparlamentet bekräftar på nytt att framtiden för befolkningarna i Ukraina, Moldavien och Georgien samt för västra Balkan ligger inom EU. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för utvidgningen, som det inte finns något alternativ till och som mer än någonsin tidigare är en geostrategisk investering i ett stabilt, starkt och enat EU. Parlamentet anser bestämt att utsikterna för ett fullvärdigt EU-medlemskap för de länder som strävar efter att bli medlemsstater i EU ligger i unionens egna intressen såvitt avser politik, ekonomi och säkerhet. Parlamentet uppmanar Georgien att konkret förverkliga de prioriteringar som fastställts av kommissionen och som Europeiska rådet ställde sig bakom i sina slutsatser av den 23–24 juni 2022.

106. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen aviserat för att stärka Ukraina, såsom tillträde till vår inre marknad och upphävande av roamingavgifter. Parlamentet litar på att samma åtgärder kommer att utvidgas till att omfatta Republiken Moldavien och Georgien, som är i lika stort behov av en stark signal om stöd från EU och konkreta steg mot EU-integration, mot bakgrund av de starka destabiliserande krafter som hotar deras demokratier.

107. Europaparlamentet ger på nytt uttryck för EU:s engagemang för Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende inom deras internationellt erkända landsgränser, och stöder deras ansträngningar att fullt ut upprätthålla dessa principer. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna är eniga och solidariska i detta hänseende.

108. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noga övervaka Rysslands destabiliserande verksamhet i Republiken Moldavien och att ge det stöd som krävs till de moldaviska myndigheterna och det civila samhället för att bemöta nya hot.

109. Europaparlamentet vidhåller att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste genomgå reformer för att inriktas på krisförebyggande åtgärder, samverkande regionalt säkerhetssamarbete, globala klimat- och miljöåtgärder, förstärkning av politiska och sociala mänskliga rättigheter och säkerställande av genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030).

110. Europaparlamentet bekräftar sitt starka stöd för en europeisk framtid och EU-anslutning för samtliga länder på västra Balkan, som fullvärdiga medlemmar av EU-familjen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förnya sitt engagemang för utvidgningen genom att fullgöra EU:s åtaganden gentemot länderna på västra Balkan, särskilt genom att omedelbart upphäva viseringskraven för Kosovos medborgare. Parlamentet begär att Bosnien och Hercegovina ska beviljas status som kandidatland och att onödiga oklarheter i denna process ska undvikas. Parlamentet understryker vikten av europeisk integration av dessa partnerstater för stabiliteten och säkerheten på den europeiska kontinenten som helhet.

111. Europaparlamentet betonar vikten av att EU stärker utvidgningsprocessens trovärdighet genom att upprätthålla dess meritbaserade karaktär, med kriterier såsom demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet enligt kapitlen 23 och 24 i regelverket i den reviderade utvidgningsmetoden, samtidigt som man undviker en politisering av utvidgningsprocessen genom bilaterala tvister. Parlamentet understryker att vägen mot EU bör vara beroende av att hållbara och oåterkalleliga framsteg görs genom de EU‑relaterade reformer som krävs, särskilt vad gäller rättsstatlighet.

112. Europaparlamentet välkomnar inledandet av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och uppmanar med kraft alla berörda parter att vidta de åtgärder som krävs för att möjliggöra snabba framsteg för Albanien och Nordmakedonien. Parlamentet fördömer det skadliga inflytande som regionala aktörer, Ryssland och annan utländsk inblandning medför i länderna på västra Balkan.

113. Europaparlamentet betonar vikten av att länderna på västra Balkan fullt ut anpassar sig till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt sanktionspolitiken gentemot tredjeländer. Parlamentet beklagar Serbiens fortsatt begränsade anpassning till Gusp, särskilt när det gäller Ryska federationens anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att ytterligare förhandlingskapitel bör öppnas först när Serbien stärker sitt åtagande att genomföra reformer på områdena demokrati och rättsstatlighet och visar på en fullständig anpassning till Gusp. Parlamentet påminner om att Serbien, som ett land som strävar efter europeisk integration, måste agera i enlighet med EU:s gemensamma värden och rättigheter.

114. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation, och Europeiska rådets beredvillighet, att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland, under förutsättning att ett antal åtgärder vidtas för att stärka landets beredskap för anslutningsförhandlingar. Parlamentet uppmanar med kraft landets politiska aktörer att visa beslutsamhet och ta betydande steg mot ett EU-medlemskap genom att gå vidare med de åtta stegen i kommissionens rekommendation, göra betydande framsteg i fråga om de 14 huvudprioriteringarna och genomföra de omfattande reformerna, inbegripet valreformen i överensstämmelse med inhemska och internationella domstolars beslut för att säkerställa principerna om jämlikhet och icke-diskriminering för alla medborgare och konstituerande folk i enlighet med konstitutionen samt med full respekt för Europadomstolens dom av den 22 december 2009 i målet Sejdić och Finci mot Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att hjälpa Bosnien och Hercegovina att snabbt genomföra huvudprioriteringarna och förhindra en tillbakagång till dåtidens nationalistiska politik. Parlamentet framhåller på nytt behovet att säkerställa att alla medborgares rättigheter, oavsett etnisk, politisk och religiös tillhörighet, respekteras fullt ut i linje med Europadomstolens avgöranden, författningsdomstolens beslut och Venedigkommissionens rekommendationer.

115. Europaparlamentet upprepar sitt krav på antagande av riktade sanktioner mot destabiliserande aktörer i Bosnien och Hercegovina, inbegripet dem som hotar landets suveränitet och territoriella integritet, särskilt Milorad Dodik. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att säkerställa att sådana sanktioner kan antas av rådet.

116. Europaparlamentet lovordar det arbete som utförts av Eufor Operation Althea och välkomnar förlängningen av dess mandat efter november 2022. Parlamentet påminner om att detta uppdrag fortfarande spelar en central roll för Bosnien och Hercegovinas säkerhet och stabilitet, och uppmanar EU och dess internationella partner att öka dess kapacitet.

117. Europaparlamentet noterar att rådet i den strategiska kompassen erkände att säkerhet och stabilitet på västra Balkan fortfarande inte är något att ta för givet och att det finns en risk för potentiella spridningseffekter från den nuvarande försämringen av den europeiska säkerhetssituationen. Parlamentet påminner om att man i den strategiska kompassen efterlyser stöd för Bosnien och Hercegovinas suveränitet, enhet och territoriella integritet.

118. Europaparlamentet uttrycker oro över tidpunkten för, innehållet i och sättet att införa ändringarna av Bosnien och Hercegovinas vallag och Federationen Bosnien och Hercegovinas författning, som föreslogs på valdagen av den höga representanten för Bosnien och Hercegovina och som riskerar att undergräva den demokratiska legitimiteten och befästa etnonationalismen. Parlamentet lovordar arbetet inom Eufor Operation Althea och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att arbeta för att förlänga dess mandat efter november 2022, samtidigt som förberedelser för alternativa scenarier görs i vederbörlig ordning.

119. Europaparlamentet betonar vikten av att kandidatländer och eventuella kandidatländer på västra Balkan fullt ut anpassar sin politik till EU:s Gusp, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda Gusp som ett verktyg för att förbättra samarbetet med länderna på västra Balkan. Parlamentet betonar att länder som vill ansluta sig till EU fullt ut måste anpassa sig till de grundläggande värdena och den gemensamma politiken mot bakgrund av Rysslands olagliga anfallskrig. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet inte är förhandlingsbara och att kandidatländerna därför måste integrera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, hbti+-personer, kvinnor och flickor och andra utsatta grupper inom olika sektorer och politikområden. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan EU och kandidatländer och potentiella kandidatländer på säkerhets- och försvarsområdet.

120. Europaparlamentet är fortfarande djupt oroat över rapporterna om att kommissionsledamoten med ansvar för grannskapspolitik och utvidgning avsiktligt försöker kringgå och undergräva betydelsen av demokratiska och rättsstatliga reformer i EU:s anslutningsländer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en oberoende och opartisk undersökning av huruvida det agerande som kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning har varit delaktig i och den politik som samma kommissionsledamot främjat utgör ett brott mot uppförandekoden för kommissionens ledamöter och mot kommissionsledamotens skyldigheter enligt fördragen.

121. Europaparlamentet noterar 2022 års rapport om Turkiet, som kommissionen presenterade den 12 oktober 2022. Parlamentet är mycket oroat över att den turkiska regeringen inte har vänt den negativa trenden när det gäller försämringen av demokratin, rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och rättsväsendets oberoende och att Turkiets utrikespolitik fortfarande strider mot EU:s prioriteringar inom ramen för Gusp, med en anpassningsgrad på bara 7 procent under rapporteringsperioden. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt av den 18 maj 2022, dvs. att det inte kan tänka sig ett återupptagande av anslutningsförhandlingarna med Turkiet. Parlamentet står dock fast vid sitt engagemang för en demokratisk och politisk dialog med Turkiet, särskilt med det civila samhället.

122. Europaparlamentet framhåller på nytt att det uppskattar Turkiets fördömande av Rysslands omotiverade invasion av och militära aggression mot Ukraina och landets roll som medlare mellan Ukraina och Ryssland, bland annat genom dess avgörande bidrag i samband med den viktiga uppgörelsen om export av ukrainsk spannmål. Parlamentet uttrycker dock allvarlig oro över den fortsatta bristen på anpassning till EU:s sanktioner mot Ryssland, särskilt i fråga om den fria rörligheten för varor som härrör från den befintliga tullunionen och mot bakgrund av nyligen förstärkta handelsförbindelser och finansiella förbindelser med Ryssland. Parlamentet betonar att Turkiets geopolitiska roll inte uppväger de allvarliga bristerna när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i landet, som fortfarande är det största hindret för framsteg i förbindelserna mellan EU och Turkiet.

123. Europaparlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till EU att snarast fastställa en övergripande strategi för sina förbindelser med Turkiet på kort, medellång och lång sikt, där alla aspekter och all politik sammanförs, för att främja ett stabilare, trovärdigare och mer förutsägbart partnerskap, med tanke på att Turkiet spelar en nyckelroll i regionen och mot bakgrund av landets fortsatta destabiliserande verksamhet i västra Balkan, östra Medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydkaukasien liksom den nuvarande demokratiska tillbakagången i landet. Parlamentet beklagar djupt den hotfulla retorik som den turkiska regeringen under senare tid riktat mot Grekland, som inte bara är en EU-medlemsstat, utan även – liksom Turkiet – medlem i Nato. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att minska spänningarna och främja ett återupptagande av den diplomatiska dialogen i syfte att finna hållbara lösningar på tvisterna i regionen.

124. Europaparlamentet beklagar att det fortfarande inte, mer än 25 år efter det att Barcelonaprocessen inleddes, har skapats ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med Medelhavsländerna i det södra grannskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja länderna i det södra grannskapet när det gäller att återhämta sig från covid-19-pandemin och dämpa dess negativa effekter för dessa länder liksom de utbudschocker och prisökningar som Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fört med sig, särskilt när det gäller livsmedelsförsörjning och gödningsmedel. Parlamentet välkomnar FN:s initiativ för spannmål från Svarta havet. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att upphöra med den förnyade användningen av livsmedelsexport som vapen, som på ett oansvarigt sätt riskerar att leda till ytterligare livsmedelsbrist i Afrika, Asien och Mellanöstern, och att fullt ut följa villkoren i avtalet. Parlamentet efterlyser en förstärkning av energipartnerskapen med relevanta länder i regionen, med full hänsyn till behovet att diversifiera både energileverantörerna och energiresurserna, samtidigt som man bistår partnerländerna i deras respektive gröna och digitala omställningar. Parlamentet efterlyser främjande av säker, rättvis och jämlik tillgång till vacciner runt om i världen, bland annat genom att tillfälligt upphäva relevanta patenträttigheter.

125. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra de initiativ som beskrivs i det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 9 februari 2021 om det förnyade partnerskapet med det södra grannskapet, och som antogs i parlamentets rekommendation om det förnyade partnerskapet med det södra grannskapet.

126.  Europaparlamentet betonar att instabiliteten och osäkerheten i Europas södra grannskap fortsatt utgör en utmaning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka samarbetet med partnerländerna i det södra grannskapet för att mildra konsekvenserna av människohandel och smuggling av olagliga vapen och kulturföremål och förhindra våldsam extremism i syfte att bevara säkerheten och stabiliteten i Europas södra grannskap.

127. Europaparlamentet uttrycker oro över den mycket svåra ekonomiska och humanitära situationen i Afghanistan efter talibanernas våldsamma övertagande, med särskilt negativa effekter för rättigheterna för kvinnor och flickor, etniska och religiösa minoriteter, människorättsförsvarare, oberoende medieföreträdare och enskilda individer som har gett stöd till EU och dess medlemsstater. Parlamentet uttrycker djup oro över den regionala instabilitet som orsakats av talibanernas övertagande och särskilt över talibanernas ambitioner att utöka sitt inflytande till grannländerna genom att bygga upp och stärka terroristnätverk i hela regionen. Parlamentet konstaterar att Pakistan är särskilt sårbart i detta avseende.

128. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att se till att all personal hos EU:s särskilda representant i Afghanistan och Eupol Afghanistan, andra särskilt utsatta personer, och deras försörjningsberoende makar, barn, föräldrar och ogifta systrar evakueras i tid, i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2022/151.

129. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ökad finansiering av humanitärt bistånd till Afghanistans befolkning. Parlamentet står fast vid sitt icke-erkännande av talibanregimen. Parlamentet stöder de fem centrala riktmärken som antogs av rådet den 21 september 2021 och som fungerar som vägledande principer för framtida samarbete med talibanerna, men anser att det behövs en stor insats för att fastställa en långsiktig strategi i syfte att ta itu med den människorättsliga kris som råder och den könsapartheid som vi ser i Afghanistan i dag.

130. Europaparlamentet fördömer Irans brutala ingripanden, med deltagande av Islamiska revolutionsgardet, mot demonstrationerna med anledning av Mahsa Aminis död, efter det våldsamma gripande, de övergrepp och den misshandel som hon utsatts för av Irans ”moralpolis”. Parlamentet upprepar sitt stöd för den fredliga landsomfattande proteströrelsen med anledning av dödandet av Mahsa Amini, det systematiska och ökande förtrycket av kvinnor och de allvarliga och omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet är bestört över den iranska polisens och säkerhetsstyrkornas ohämmade och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter. Parlamentet efterlyser ett kraftfullt svar från EU på Irans inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

131. Europaparlamentet stöder starkt det iranska folkets strävan efter att få leva i ett fritt, stabilt, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende de restriktiva åtgärder som införts mot iranska personer och enheter, inbegripet den så kallade moralpolisen, för deras roll i förtrycket av de pågående kvinnoledda protesterna för lika rättigheter i Iran och ett stopp för den systematiska diskrimineringen av kvinnor och de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran. Parlamentet vill att det ska inrättas en internationell mekanism för utredning och ansvarsutkrävande rörande den iranska regeringens kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ta upp människorättsfrågor inom ramen för alla utbyten med Iran.

132. Europaparlamentet upprepar att sanktionerna mot Islamiska revolutionsgardets ledning inte får upphävas och efterlyser ytterligare restriktiva åtgärder mot Islamiska revolutionsgardet.

133. Europaparlamentet uppmanar alla parter att snabbt återupprätta och fullt ut genomföra den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet konstaterar att icke‑spridning är en hörnsten för stabilisering av Mellanöstern och Gulfregionen.

134. Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av att stödja den gemensamma övergripande handlingsplanen samt de pågående förhandlingarna om dess genomförande.

135. Europaparlamentet anser att EU bör stärka kapaciteten för arbetsgruppen StratCom South i syfte att ytterligare utveckla en konkret strategi för att bekämpa desinformation i det södra grannskapet, även från Islamiska republiken Iran, så att falska nyheter och propaganda motverkas och demokratin och stabiliteten stärks.

136. Europaparlamentet välkomnar ambitionen att stärka EU:s förbindelser med Gulfstaterna, vilket betonas i det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet av den 18 maj 2022 Ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna. Parlamentet konstaterar att det finns ett gemensamt intresse av att samarbeta mer strategiskt med Gulfstaterna, särskilt när det gäller att främja regional säkerhet, samarbete, klimatåtgärder och mänskliga rättigheter som viktiga strategiska mål. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att betona respekten för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt den gradvisa anpassningen av värderingar, särskilt när det gäller att motverka Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess konsekvenser. Parlamentet beklagar djupt beslutet av OPEC+ – under ledning av i synnerhet Saudiarabien – att minska oljeproduktionen. Detta kommer att förvärra den globala inflationen och undergräva de internationella insatserna för att bekämpa Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet noterar att Förenade Arabemiraten har lagts till i förteckningen över jurisdiktioner som står under utökad övervakning av arbetsgruppen för finansiella åtgärder på grund av landets strategiska brister när det gäller att förhindra penningtvätt. Parlamentet är bekymrat över att det har blivit en fristad för ryska oligarker som EU riktat sanktioner mot. Parlamentet betonar att ett verkligt strategiskt partnerskap med Gulfstaterna kräver anpassningar för att motverka den ryska aggressionen i Ukraina.

137. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för Abrahamavtalet, som har normaliserat de diplomatiska förbindelserna mellan Förenade Arabemiraten och Bahrain och senare lett till att Marocko och Sudan undertecknade ett normaliseringsavtal med Israel;

138. Europaparlamentet framhåller, i fråga om konflikten mellan Israel och Palestina, att EU står fortsatt enat i sitt stöd för en tvåstatslösning – på grundval av parametrarna i rådets slutsatser från juli 2014 – som gör det möjligt för Staten Israel att leva sida vid sida i fred, säkerhet och ömsesidigt erkännande med en oberoende, demokratisk, sammanhängande, suverän och livskraftig palestinsk stat och med Jerusalem som båda staternas framtida huvudstad. Parlamentet påminner om att bosättningar på de ockuperade palestinska territorierna är olagliga enligt internationell rätt.

139. Europaparlamentet noterar återupptagandet av associeringsrådet EU–Israel under 2022. Parlamentet konstaterar att syftet med associeringsrådet inte bara är att stärka partnerskapet mellan EU och Israel, utan även är att fungera som ett forum för dialog om frågor avseende konflikten mellan Israel och Palestina och som ett sätt att återuppliva fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet stöder den höga representantens ansträngningar att föra samman de arabiska ledarna i syfte att göra framsteg i riktning mot en övergripande regional fred som sätter stopp för konflikten mellan Israel och Palestina och medför betydande säkerhet, handel och annat samarbete för regionen.

140. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla läroböcker och läromedel som stöds med unionsmedel måste vara förenliga med Unescos normer för fred, tolerans, samexistens och icke-våld.

141. Europaparlamentet välkomnar antagandet av unionens fleråriga bidrag till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), som säkerställer ett förutsägbart stöd till palestinska flyktingar i linje med EU:s och UNRWA:s gemensamma förklaring 2021–2024. Parlamentet välkomnar unionens ytterligare bidrag till organisationen inom ramen för faciliteten för livsmedel och resiliens för att ta itu med livsmedelsbristen. Parlamentet betonar att UNRWA fortsatt bidrar till regional stabilitet och fred.

142. Europaparlamentet anser att Israel är en viktig partner till EU. Parlamentet lovordar Israel och Libanon för överenskommelsen om utstakandet av deras havsgräns.

143. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Lukasjenkaregimens möjliggörande roll i Belarus. Parlamentet uppmanar den ryska ledningen att omedelbart upphöra och villkorslöst dra sig tillbaka från Ukrainas hela internationellt erkända territorium och alla andra länder, särskilt Georgien och Republiken Moldavien, vars territorium eller delar av det olagligen ockuperas. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att garantera ett fritt flöde av spannmål och andra råvaror över hela världen. Parlamentet uppmanar rådet att kategorisera Ryssland som statlig sponsor av terrorism och som en stat som tillämpar terroristmetoder. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att stödja alla legitima internationella och nationella processer, även enligt principen om universell jurisdiktion, i syfte att utreda brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i syfte att ställa alla de ansvariga för de oräkneliga krigsförbrytelserna och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, inbegripet massvåldtäkter och tvångsdeportering av ukrainare, till svars inför domstol. Parlamentet bekräftar på nytt att Ryssland måste ersätta alla skador och all förstörelse som landet har orsakat i Ukraina. Parlamentet noterar att många ryska medborgare lämnar Ryssland för att undvika värvning. Parlamentet kräver att alla som frivilligt bistått Ryssland på något sätt i detta krig eller i anordnandet av olagliga folkomröstningar ställs till svars och blir föremål för individuella sanktioner.

144. Europaparlamentet välkomnar upphävandet av avtalet om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Ryssland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra kommissionens riktlinjer om allmänt utfärdande av viseringar för ryska sökande och kontroller av ryska medborgare vid EU:s yttre gränser, i full överensstämmelse med EU-rätten och internationell rätt, och att se till att varje asylansökan från bland annat oliktänkande, desertörer, värnpliktsvägrare och aktivister behandlas individuellt, med beaktande av värdmedlemsstatens säkerhetssituation och i enlighet med EU:s asylregelverk. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noga övervaka den ryska viseringssituationen.

145. Europaparlamentet välkomnar antagandet av det senaste sanktionspaketet mot Ryssland. Parlamentet uppmanar dock rådet att utöka förteckningen över personer som är föremål för direkta EU-sanktioner, med beaktande av den förteckning över 6 000 personer som presenterats av Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse.

146. Europaparlamentet uppmanar de behöriga EU-institutionerna att gemensamt utarbeta slutscenarier för kriget och därvid ta hänsyn till ett potentiellt destabiliserat och försvagat Ryssland och planera för potentiella reformer av landet.

147. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gå i spetsen för arbetet med att ta fram en multilateral mekanism som övervakar, verkställer och betalar ut ersättning från Ryssland till Ukraina.

148. Europaparlamentet noterar det utbredda stödet för Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina i många länder, särskilt på grund av hur effektiva de ryska och kinesiska desinformationskampanjerna är. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att öka den diplomatiska kontakten med dessa länder, att öka det bilaterala och multilaterala samarbetet och att intensifiera den strategiska kommunikationen. Parlamentet betonar den centrala roll som Global Gateway bör spela när det gäller att ta itu med gemensamma utmaningar på grundval av demokratiska värderingar, jämlika partnerskap och miljömässig hållbarhet.

149. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att se till att Rysslands anfallskrig mot Ukraina får minsta möjliga negativa spridningseffekter på Arktis, där bevarande av fred, välstånd och stabilitet bör förbli en prioriterad fråga. Parlamentet uttrycker sin oro över Rysslands militära verksamhet i Arktis och regionens föränderliga säkerhetslandskap och bekräftar på nytt Arktis strategiska betydelse. Parlamentet efterlyser ett starkare EU-engagemang i regionen, med beaktande av de nya säkerhetsförhållandena till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, eftersom den är av avgörande strategisk betydelse för EU när det gäller klimatförändringar, industripolitik och ekonomisk politik, fri sjöfart och geostrategiskt inflytande samt på grund av de framväxande ryska och kinesiska intressena och rörelserna i denna region.

150. Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare att aktivt engagera sig för att förhindra att nukleära hot uppstår till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inbegripet säkerheten vid kärnkraftverket i Zaporizjzja.

151. Europaparlamentet betonar vikten av att stärka förbindelserna med Latinamerika och Västindien genom att uppdatera EU-LAC-strategin, med stark tonvikt på gemensamma insatser för att stärka den multilaterala globala ordningen, internationell rätt och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt mot bakgrund av Kinas och Rysslands ökande och oproportionerliga inflytande i regionen jämfört med EU och de växande hoten mot de europeiska leveranskedjorna på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och utrikestjänsten att fortsätta med en proaktiv diplomati i regionen och ytterligare stärka befintliga partnerskap med likasinnade länder, handelsförbindelser, investeringar, demokratistöd och interparlamentariskt samarbete. Parlamentet betonar i detta sammanhang relevansen av kön, klimatförändringar och urbefolkningars rättigheter och vikten av att skyndsamt ingå och ratificera de planerade välavvägda och moderniserade associeringsavtalen med Chile, Mexiko och Mercosur, inbegripet ett bindande och verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling med en stark människorättsdimension och i linje med målen i den europeiska gröna given, förutsatt att man när det gäller Mercosur når en överenskommelse om det ytterligare instrumentet med avseende på meningsfulla åtaganden inför ratificeringen. I detta avseende uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att så snart som möjligt, efter mer än två års förhandlingar om det ytterligare instrumentet, få till stånd en slutlig överenskommelse. Parlamentet understryker vikten av att samtliga parter ratificerar associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika.

152.  Europaparlamentet betonar att EU:s förbindelser med Afrikanska unionen är av yttersta vikt för att svara på behoven i de afrikanska partnerländerna och utveckla deras stora potential samt eftersträva gemensamma intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att genomföra de åtaganden som man enades om vid toppmötet mellan AU och EU, att skyndsamt genomföra Global Gateway-projekten i Afrika och att stärka partnerskapen på områdena säkerhet, handel, hälsa, utveckling och bistånd för att mildra covid-19-pandemin med länder på den afrikanska kontinenten, i linje med den strategiska kompassen, och på grundval av jämlikhet, särskilt i syfte att främja målen för hållbar utveckling, de digitala och gröna omställningarna, mänskliga rättigheter och fredlig lösning av konflikter, i enlighet med principerna i internationell rätt. Parlamentet understryker att man inom ramen för EU:s förbindelser med Afrika, bland annat genom utvecklings- och handelssamarbete, måste prioritera att bidra till starka och resilienta samhällen, öka den sociala jämlikheten och säkerheten samt stödja demokratiska strukturer på plats.

153. Europaparlamentet välkomnar tilldelningen av medel från Europeiska utvecklingsfonden för att minska den allt osäkrare livsmedelsförsörjningen bland annat till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet efterlyser ytterligare liknande åtgärder vid behov. Parlamentet upprepar sin uppmaning att gå i riktning mot ett fullfjädrat partnerskap mellan jämlikar, med mänsklig utveckling och skydd av naturresurser i centrum.

154. Europaparlamentet efterlyser stark strategisk EU-kommunikation och utåtriktad verksamhet gentemot Afrikas länder för att motverka skadliga budskap, i synnerhet de budskap som sprids i regionen av Ryska federationen och Folkrepubliken Kina.

155. Europaparlamentet fördömer att Ryssland genom sin inblandning i Afrika, särskilt Wagnergruppens ökade avtryck på kontinenten, äventyrar demokratin. Parlamentet fördömer starkt de övergrepp och brott som begåtts av Wagnergruppen.

156. Europaparlamentet efterlyser ett partnerskap mellan Afrika och Europa som syftar till att skapa ett område med solidaritet, säkerhet, fred och varaktigt välstånd. Parlamentet efterlyser snabba åtgärder från EU:s sida för att motverka den ökande närvaron av Wagnergruppen i flera afrikanska länder, som underblåser ytterligare instabilitet och undergräver insatserna i kampen mot terrorism.

Stärka den parlamentariska diplomatin som ett utrikespolitiskt verktyg

157. Europaparlamentet framhåller sitt särskilda bidrag till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inom ramen för parlamentarisk diplomati. Parlamentet efterlyser en närmare parlamentarisk kontroll av frågor av strategisk betydelse i samband med EU:s utrikespolitiska frågor. Parlamentet påminner bland annat om det intensiva samarbetet på politisk och teknisk nivå mellan Ukrainas Verchovna Rada och parlamentet.

158. Europaparlamentet noterar sitt aktiva engagemang i Gusp genom sina särskilda instrument. Parlamentet understryker vikten av och den unika karaktären hos parlamentets olika demokratiseringsprogram, såsom Jean Monnet-dialogen, som syftar till att främja och stärka arbetet i parlamenten. Parlamentet påminner om att samtliga EU-institutioner bör delta och samarbeta i verksamhet som syftar till att motverka den globala tillbakagången för demokratin, bland annat genom valövervakning, medling och dialog, konfliktförebyggande, Sacharovpriset och Sacharovnätverket samt parlamentarisk diplomati.

159. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att göra pressfrihet och yttrandefrihet till prioriterade frågor och att vidta alla åtgärder som krävs för att fullt ut upprätthålla EU:s riktlinjer om yttrandefrihet online och offline. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s delegationer att förbättra de förebyggande skyddsåtgärderna, planera för akuta insatser vid försämringar av pressfriheten och tillhandahålla påvisbart och synligt stöd till lokala journalister och det civila samhället.

160. Europaparlamentet efterlyser förbättringar av EU:s förebyggande diplomati som ett proaktivt utrikespolitiskt verktyg för att förhindra att konflikter mellan tredje parter bryter ut och för att stödja dessa i arbetet med att hitta fredliga lösningar vid ökande spänningar.

161. Europaparlamentet understryker vikten av parlamentariska församlingar som forum för samarbete och institutionell dialog, och deras värdefulla bidrag till europeiska utrikespolitiska åtgärder i säkerhetsfrågor, samt behovet att främja deras verksamhet och garantera att de fungerar och utvecklas i vederbörlig ordning.

162. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att möjliggöra och stärka den parlamentariska tillsynen över EU:s yttre åtgärder, bland annat genom att fortsätta regelbundna samråd med vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen och genom att framöver involvera parlamentet i vederbörliga genomförande- och tillsynsförfaranden med avseende på den europeiska fredsfaciliteten och den strategiska kompassen. Parlamentet påminner om att det i viss utsträckning deltar i informellt samarbete med utrikestjänsten, förstärkt genom rådets beslut av den 26 juli 2010 och den höga representantens förklaring om politisk ansvarsskyldighet från 2010. Parlamentet betonar att detta är nödvändigt för att ytterligare stärka ramen för de interinstitutionella förbindelserna mellan parlamentet och utrikestjänsten, inbegripet dess delegationer. Parlamentet efterlyser ett ramavtal om stärkt samarbete avseende yttre åtgärder mellan utrikestjänsten och Europaparlamentet som skulle kunna stärka EU:s egen verktygslåda för yttre åtgärder. Parlamentet understryker behovet att använda halvtidsöversynen av Europeiska försvarsfonden för att införa vederbörlig parlamentarisk tillsyn genom delegerade akter för arbetsprogram. Parlamentet betonar behovet att få till stånd en liknande nivå av parlamentarisk tillsyn för det kommande instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling samt det europeiska försvarsinvesteringsprogrammet (Edip). För att parlamentet på ett korrekt sätt ska kunna utöva sin viktiga demokratiska kontroll understryker det att det bör förses med den information och de dokument som krävs på ett öppet sätt och i god tid.

163. Europaparlamentet påminner om den viktiga rollen för medlemsstaternas nationella parlament. Parlamentet understryker den nyckelroll som Natos parlamentariska församling kan spela och efterlyser en ytterligare förstärkning av Europaparlamentets förbindelser med denna församling.

164. Europaparlamentet uppmanar EU:s alla institutioner och byråer samt EU:s medlemsstater att visa erforderligt engagemang i kampen mot desinformation och propaganda som undergräver deras politik, genom att öka den strategiska kommunikationen och stärka informationen om sitt arbete. Parlamentet efterlyser ökat stöd till EU:s delegationer och uppdrag för strategisk kommunikation.

165. Europaparlamentet insisterar på parlamentets rätt till information om frågor som avser den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i enlighet med artikel 36 i EU‑fördraget. Parlamentet hänvisar till EU-domstolens domar om Mauritius-avtalet[5]och Tanzania-avtalet[6], enligt vilka det är avgörande att parlamentet får fullständig information i rätt tid för att parlamentet ska kunna utöva sin demokratiska kontroll och rådgivande roll i Gusp-frågor.

166. Europaparlamentet bekräftar att det fullt ut bör utnyttja sina tillsyns- och budgetbefogenheter i samband med unionens beslut i internationella frågor. Parlamentet betonar vikten av sina program för demokratistöd, som har stor potential att stärka EU:s roll runt om i världen genom att involvera viktiga politiska aktörer och främja hållbar demokratisk samhällsstyrning i länder utanför EU och i EU:s anslutningsländer.

°

° °

167. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR (10.11.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2022

(2022/2048(INI))

Föredragande av yttrande: Victor Negrescu

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

– med beaktande av slutsatserna från konferensen om Europas framtid av den 9 maj 2022, särskilt förslagen 21, 23 och 24,

– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen[7], och av följande skäl:

A. Artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och de värden, normer och principer som unionen bygger på bör vara den viktigaste referensen för innehållet i och genomförandet av EU:s utrikespolitik.

B. Unionen bör fortsätta att verka för att främja dialog och garantera fred och en regelbaserad världsordning genom att stärka multilateralismen och vidareutveckla en stark demokratisk och parlamentarisk dimension i sina yttre åtgärder. Att stärka den internationella säkerheten, främja internationellt samarbete med tredjeländer och främja och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna förblir centrala mål för unionens yttre åtgärder.

C. EU måste förbättra sin förmåga att fatta snabba och effektiva beslut, särskilt inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), för att tala med en röst och agera som en verkligt global aktör i förbindelse med kriser.

D. Rysslands oprovocerade, omotiverade och olagliga anfallskrig mot Ukraina har i grunden förändrat säkerhetslandskapet i Europa, bland annat genom ökad instabilitet i EU:s grannskap. Denna nya verklighet understryker det akuta behovet av att prioritera effektiviteten i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik genom att öka dess förmåga att agera för att skydda våra värden och intressen.

E. Frågor som för närvarande avgörs med enhällighet bör gradvis och allt oftare beslutas med kvalificerad majoritet inom ramen för Gusp, däribland beslut om mänskliga rättigheter och sanktioner.

1. Europaparlamentet anser att artikel 21.2 i EU-fördraget bör ändras så att begreppen ”strategisk suveränitet” och ”strategiskt oberoende” inkluderas i förteckningen över mål för Gusp, så att EU kan bli en effektiv diplomatisk aktör och säkerhetsaktör genom att tillämpa sin egen utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av kraftfulla och konkreta åtgärder, strategier, budgetar och åtaganden.

2. Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 31 i EU-fördraget, som bland annat gör det möjligt för rådet att fatta vissa beslut med kvalificerad majoritet i Gusp-frågor utan militära konsekvenser, särskilt sådana som rör sanktioner och mänskliga rättigheter, och, när det gäller artikel 42.7 i EU-fördraget, genom att övergå till förstärkt omröstning med kvalificerad majoritet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål fullt ut utnyttja övergångsklausulen i artikel 31.3 i EU-fördraget, särskilt inom prioriterade områden.

3. Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna och kommissionen att stärka rollen för vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten). Parlamentet påpekar att detta kan göras genom en fördragsändring som skulle utse vice ordföranden/den höga representanten till unionens utrikesminister, göra honom eller henne till unionens främsta externa företrädare i internationella forum och göra det möjligt för honom eller henne att på eget initiativ närvara i förhandlingsformat som inleds eller leds av medlemsstaterna. Parlamentet stöder kravet från unionsmedborgarna i samband med konferensen om Europas framtid om att EU måste tala med en röst.

4. Europaparlamentet beklagar EU:s externa representations komplexa karaktär och understryker att överlappande roller och åtgärder undergräver EU:s trovärdighet som global aktör. Parlamentet anser i detta avseende att dubbelarbete och förvirring i EU:s utrikespolitik måste undvikas. Parlamentet understryker den viktiga roll som EU:s delegationer spelar för att genomföra Gusp, företräda EU:s värden och principer utomlands och sträva efter att uppfylla EU:s intressen, bland annat genom parlamentets förstärkta tillsyn. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att EU:s delegationer förses med de resurser och den kapacitet som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag på ett effektivt sätt.

5. Europaparlamentet understryker behovet av att klargöra de respektive rollerna för Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och vice ordföranden/den höga representanten, och att effektivisera deras strategi inom Gusp. Parlamentet påminner om att bestämmelserna i fördraget ger vice ordföranden/den höga representanten ansvaret för genomförandet av Gusp.

6. Europaparlamentet uppmanar alla beslutsfattare i EU att intensifiera sina insatser för att bekämpa utländsk desinformation, försök till inblandning och hybridhot, som undergräver unionens förmåga att utveckla och genomföra sin interna politik och utrikespolitik på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att det är det nödvändigt att utöka de hot som definieras i klausulen om ömsesidigt försvar i artikel 42.7 i EU-fördraget till att omfatta hybridhot, desinformationskampanjer och ekonomiskt tvång från tredjeländer.

7. Europaparlamentet insisterar på parlamentets rätt till information enligt artikel 36 i EU‑fördraget i Gusp-frågor. Parlamentet hänvisar till domstolens domar om Mauritius‑avtalet[8] och Tanzania-avtalet[9], enligt vilka det är avgörande att parlamentet får fullständig information i rätt tid för att parlamentet ska kunna utöva sin demokratiska kontroll/rådgivande roll i Gusp-frågor.

8. Europaparlamentet påminner m vikten av att stärka den parlamentariska diplomatin som ett utrikespolitiskt verktyg.

9. Europaparlamentet bekräftar, särskilt i den nuvarande situationen, sitt starka engagemang för unionens partnerskap med Nordatlantiska fördragsorganisationen, som fortfarande är grundläggande för den europeiska säkerheten. Parlamentet efterlyser utvecklingen av ett mer integrerat samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken med externa allianser såsom Nordatlantiska fördragsorganisationen och externa likasinnade demokratiska allierade och partner, i det euroatlantiska området, regionen Indiska oceanen/Stilla havet och, mer allmänt, det globala syd samt på FN-nivå, i syfte att främja dialog, fred och en regelbaserad internationell ordning. Parlamentet understryker vikten av samarbete med EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer i utrikesfrågor. Parlamentet upprepar sitt stöd för en anpassning till Gusp-politiken under EU:s anslutningsförhandlingar.

10. Europaparlamentet välkomnar den europeiska politiska gemenskapen som ett nytt informellt format för dialog och samarbete. Parlamentet är fast övertygat om att EU behöver en stark vision och en gemensam strategi för att befästa sin enighet och beslutskapacitet i syfte att förbereda sig för ytterligare utvidgningar. Parlamentet anser att projekt för samverkan med europeiska grannar inte bör utgöra ett alternativ till den pågående processen för förhandlingar om EU-anslutning. Parlamentet påminner dock om vikten av europeiska organisationer som Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och uppmanar EU-institutionerna att bättre samordna sina åtgärder med respektive organisationer.

11. Europaparlamentet noterar att det är aktivt involverat i Gusp genom sina särskilda instrument. Parlamentet understryker vikten av och den unika karaktären för parlamentets olika demokratiseringsprogram, såsom Jean Monnet-dialogen, som syftar till att främja och stärka arbetet i parlamenten. Parlamentet påminner om att alla EU‑institutioner bör delta och samarbeta i verksamhet som syftar till att motverka den globala tillbakagången för demokratin, bland annat genom valövervakning, medling och dialog, konfliktförebyggande, Sacharovpriset och Sacharovnätverket samt parlamentarisk diplomati.

12. Europaparlamentet anser att EU måste reformera och stärka sin förmåga att sanktionera stater, regeringar, enheter, grupper eller organisationer samt enskilda personer som inte respekterar dess grundläggande principer, avtal och lagar.

13. Europaparlamentet betonar att EU måste göra sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik mer synlig genom bättre och mer strategisk kommunikation om sina yttre åtgärder gentemot sina egna medborgare och gentemot medborgare i tredjeländer.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	8.11.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 5 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Gabriele Bischoff, Damian Boeselager, Salvatore De Meo, Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz-Wolski, Helmut Scholz
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Cyrus Engerer, Maite Pagazaurtundúa
Slutomröstning: närvarande suppleanter enligt artikel 209.7	Pablo Arias Echeverría, Sunčana Glavak, Niclas Herbst, Leszek Miller, Iuliu Winkler

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17	+
PPE	Pablo Arias Echeverría, Salvatore De Meo, Niclas Herbst, Brice Hortefeux, Iuliu Winkler
RENEW	Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Maite Pagazaurtundúa
S&D	Gabriele Bischoff, Cyrus Engerer, Leszek Miller, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa
THE LEFT	Helmut Scholz
VERTS/ALE	Damian Boeselager

 

 

5	-
ECR	Jacek Saryusz Wolski
ID	Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari
PPE	Sunčana Glavak, Paulo Rangel

 

 

1	0
ID	Antonio Maria Rinaldi

 

 

 

 

	Rättelser till avgivna röster och röstavsikter
+	Sunčana Glavak, Paulo Rangel
-
0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	30.11.2022
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 6 8
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alexandrov Yordanov, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Anna Fotyga, Kinga Gál, Giorgos Georgiou, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Pedro Marques, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Matjaž Nemec, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Mounir Satouri, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Viola von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Isabel Wiseler-Lima
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Attila Ara-Kovács, Loucas Fourlas, Christophe Grudler, Georgios Kyrtsos, Katrin Langensiepen, Juozas Olekas, Paulo Rangel, Tom Vandenkendelaere, Mick Wallace
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Clare Daly, Margarita de la Pisa Carrión, Nicolaus Fest, Gilles Lebreton, Costas Mavrides, Luisa Regimenti

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

17	+
PPE	Pablo Arias Echeverría, Salvatore De Meo, Niclas Herbst, Brice Hortefeux, Iuliu Winkler
RENEW	Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Maite Pagazaurtundúa
S&D	Gabriele Bischoff, Cyrus Engerer, Leszek Miller, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa
THE LEFT	Helmut Scholz
VERTS/ALE	Damian Boeselager

 

 

5	-
ECR	Jacek Saryusz Wolski
ID	Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari
PPE	Sunčana Glavak, Paulo Rangel

 

 

1	0
ID	Antonio Maria Rinaldi

 

 

	Rättelser till avgivna röster och röstavsikter
+	Sunčana Glavak, Paulo Rangel
-
0

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT C 347, 9.9.2022, s. 61.
• [2] EUT C 465, 6.12.2022, s. 109.
• [3] EUT L 102, 24.3.2021, s. 14.
• [4] Antagna texter, P9_TA(2022)0406.
• [5] Dom av den 24 juni 2014, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, C-658/11, ECLI:EU:C:2014:2025.
• [6] Dom av den 14 juni 2016, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, C-263/14, ECLI:EU:C:2016:435.
• [7] Antagna texter, P9_TA(2022)0244.
• [8] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:62011CJ0658&from=EN.
• [9] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A62014CJ0263.