Betänkande - A9-0295/2022Betänkande
A9-0295/2022
Europaparlamentet

BETÄNKANDE med rekommendationer till kommissionen om revidering av direktivet om europeiska företagsråd

14.12.2022 - (2019/2183(INL))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Dennis Radtke
(Initiativ – artikel 47 i arbetsordningen)
(Förslagsställare: Dennis Radtke)


Förfarande : 2019/2183(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0295/2022
Ingivna texter :
A9-0295/2022
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med rekommendationer till kommissionen om revidering av direktivet om europeiska företagsråd

(2019/2183(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

– med beaktande av artiklarna 9, 151, 153.1 e och f och 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av artiklarna 12, 27, 28, 30, 31 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare[1],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen[2],

– med beaktande av rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande[3],

– med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar[4],

– med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[5],

– med beaktande av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter[6],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs[7],

– med beaktande av sina bedömningar av det europeiska mervärdet från november 2012 European added value of an EU measure on information and consultation of workers, anticipation and management of restructuring processes och från januari 2021 European works councils (EWCs) – legislative-initiative procedure: revision of European Works Councils Directive,

– med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om EU:s nya strategi för jämställdhet[8],

– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2021 om demokrati i arbetslivet: ett europeiskt ramverk för arbetstagares rätt till medverkan och översynen av direktivet om ett europeiskt företagsråd[9],

– med beaktande av studien från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 augusti 2020 om en europeisk rättslig ram för skydd och stärkande av arbetstagarnas rätt till information, samråd och medverkan,

– med beaktande av forskningsprojektet vid Leuvens universitet från maj 2016 European Works Councils on the Move: Management Perspectives on the Development of a Transnational Institution for Social Dialogue,

– med beaktande av kommissionens studie av den 16 november 2018 Study on monitoring the application of the EU Quality Framework for anticipation of change and restructuring,

– med beaktande av kommissionens rapport av den 14 maj 2018 om medlemsstaternas genomförande av direktiv 2009/38/EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (omarbetning),

– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 maj 2018 Evaluation, accompanying, the document Report from the Commission to the European Parliament, the Council and the European Economic and Social Committee Report on the implementation by Member States of Directive 2009/38/EC on the establishment of a European Works Council or a procedure in Community-scale undertakings and Community-scale groups of undertakings for the purposes of informing and consulting employees (Recast),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102) (pelaren),

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 oktober 2018 om paketet om europeisk bolagsrätt[10],

– med beaktande av Europeiska rådets sociala åtagande från Porto av den 7 maj 2021 och dess Portoförklaring av den 8 maj 2021,

– med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9‑0295/2022), och av följande skäl:

A. Antalet multinationella företag med tillgångar eller anläggningar i flera länder var under 2015 ca 45 gånger större än på 1990-talet[11].

B. Demokrati, och demokrati i arbetslivet, är centrala värden för unionen. Mötesfriheten, arbetstagarnas rätt till information och samråd samt rätten till kollektiva förhandlingar och åtgärder är grundläggande rättigheter som skyddas av stadgan och bidrar till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar framtid. Princip nr 8 i pelaren tar upp betydelsen av att arbetstagarna är delaktiga i frågor som är relevanta för dem.

C. Enligt artikel 151 i EUF-fördraget har unionen och medlemsstaterna som mål att främja sysselsättningen och förbättra levnads- och arbetsvillkoren. I detta syfte ska unionen och medlemsstaterna genomföra åtgärder som tar hänsyn till olikheterna i nationell praxis, särskilt när det gäller avtalsförhållanden och behovet av att bevara unionsekonomins konkurrenskraft. Enligt EUF-fördraget kommer en sådan utveckling att följa inte bara av den inre marknadens funktion utan även av de i fördragen föreskrivna sysselsättnings- och socialpolitiska förfarandena och av tillnärmningen av bestämmelser i lagar och andra författningar.

D. Den sociala dialogen, inklusive information till och samråd med arbetstagare, är en viktig del av den europeiska sociala modellen, och europeiska företagsråd speglar den betydelse som arbetstagarnas representation tillmäts. Rättsstatsprincipen är ett av unionens grundvärden och är förankrad i artikel 2 i EU-fördraget och en grundförutsättning för skyddet av unionens alla andra grundvärden, däribland grundläggande rättigheter, demokrati och en effektiv tillämpning av unionsrätten i fråga om information till och samråd med arbetstagare.

E. Välfungerande europeiska företagsråd spelar en betydande roll för att säkerställa en korrekt förvaltning av multinationella företag.

F. Det finns för närvarande runt 1 200 europeiska företagsråd i unionen, med 18 000 enskilda representanter[12].

G. Enligt artikel 2 i EU-fördraget är jämlikhet ett av de värden som unionen bygger på, och enligt artikel 3.3 i EU-fördraget ska unionen främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt princip nr 2 i pelaren måste lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män säkerställas, bland annat när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling.

H. Enligt siffror från en ETUI-undersökning[13] var under 2018 det stora flertalet ledamöter i europeiska företagsråd män, och kvinnor utgjorde endast 15,4 % av ledamöterna i europeiska företagsråd. Det är mindre sannolikt att högre poster i europeiska företagsråd innehas av kvinnliga ledamöter. Köns- och löneklyftorna dröjer sig kvar i beslutsfattande instanser och hindrar kvinnors fulla deltagande i och bidrag till det ekonomiska livet och samhällslivet.

I. Utvecklingen av europeiska företagsråd varierar avsevärt mellan olika industrisektorer och medlemsstater. Uppgifter tyder på att det finns totalt 992 aktiva europeiska företagsråd och att omkring 400 har upplösts över tid till följd av faktorer som fusioner, konkurs eller avveckling[14].

J. En studie har visat att europeiska företagsråd kan inverka positivt på omställningen till en koldioxidneutral ekonomi och att de kan förbättra arbetsorganisationen och beslutsfattandet[15].

K. Trots att de har rätt att yttra sig tycks de europeiska företagsrådens ledamöter ha lite att säga till om i sina företags beslutsfattande, särskilt vid omstruktureringar11.

L. Arbetsgivare bör betrakta europeiska företagsråd som användbara verktyg som ger fördelar för alla parter på många sätt, t.ex. genom att stärka samsynen kring frågor och beslut och bidra till en transnationell social dialog på företagsnivå.

M. Påföljderna för uteblivna samråd med arbetstagarna består i de flesta medlemsstater av bötesbelopp på mellan 23 euro och 187 515 euro[16] och är i många fall därför varken effektiva, avskräckande eller proportionerliga.

N. Formen för tillträde till rättslig prövning för europeiska företagsråd och särskilda förhandlingsorgan varierar i de olika medlemsstaterna beroende på deras nationella system, från dem som ger företagsråden rättskapacitet till dem som tillåter att de agerar i förfaranden genom sina ledamöter eller en fackförening[17].

O. Europeiska företagsråd har full rättskapacitet i endast fyra medlemsstater (Frankrike, Rumänien, Sverige och Österrike), med möjlighet för deras ledamöter att inleda rättsliga förfaranden på företagsrådens vägnar och att företräda företagsråden i förbindelserna med tredjeparter[18]. Kommissionen har endast mottagit ett formellt klagomål om genomförandet av direktiv 2009/38/EG. Tvistemålen är begränsade på nationell nivå på grund av svårigheterna att få tillgång till rättslig prövning och frånvaron av tydliga bestämmelser avseende europeiska företagsråd och särskilda förhandlingsorgan i direktiv 2009/38/EG.

P. Framgången för och de positiva effekterna av europeiska företagsråd kräver ett förtroendeförhållande mellan företagsråden och ledningen baserat på en konstruktiv dialog som kan påverkas av hur kulturen för industriella relationer ser ut i varje medlemsstat. Det finns belägg för att tidiga samråd kan ha stor betydelse för arbetstryggheten under omstruktureringsprocesser, och samråd med och deltagande av arbetstagare är avgörande för att säkerställa arbetstagarnas välbefinnande och kan inverka positivt på arbetskvaliteten[19]. Europeiska företagsråd spelar en avgörande roll i europeiseringen av industrirelationerna.

Q. Luckor och ett bristfälligt genomdrivande av direktiv 2009/38/EG bidrar till att arbetstagarnas rätt till information och samråd i gränsöverskridande frågor tillämpas på ett fragmenterat sätt runt om i unionen.

R. Gränsöverskridande är ett begrepp som är fortsatt svårt och abstrakt vid tolkningen i konkreta fall[20] för både de europeiska företagsrådens ledamöter och den centrala ledningen.

S. Även om användningen av sekretessklausuler på grundval av artikel 8 i direktiv 2009/38/EG kan motiveras i vissa fall utgör missbruk av den artikeln ett hinder för verkningsfulla informations- och samrådsrättigheter[21].

T. Arbetsmarknadens parter har spelat en nyckelroll för att minska covid-19-pandemins effekter på arbetsplatser, t.ex. genom införandet av hälso- och säkerhetsåtgärder, införandet av system för att bevara arbetstillfällen och nya former av arbetsorganisation. För närvarande pågår ett betydande antal omstruktureringsprocesser som en följd av covid-19-krisen[22]. Samråd med arbetstagarna och deras möjlighet att delta i förhandlingar och kollektiva förhandlingar är avgörande för att hantera de positiva och negativa effekterna av omstruktureringar.

U. Ny forskning från Eurofound har påvisat covid-19-krisens inverkan på europeiska företagsråds funktion och inrättande, och inskränkningar i rörligheten genom folkhälsoåtgärder har satt stopp för framsteg i diskussioner om inrättandet av nya europeiska företagsråd. Befintliga europeiska företagsråd har i hög grad gått över till möten online, som möjliggjort och bidragit till ett mer aktivt utbyte, men samtidigt bör fysiska möten förbli normen under förutsättning att folkhälsoåtgärder inte kräver något annat.

V. Tillämpningen av unionsrätten i fråga om information till och samråd med arbetstagare är fragmenterad och kan medföra bristande rättssäkerhet för arbetsgivare och arbetstagare. Det är angeläget att unionens verktygslåda förstärks genom en ambitiös revidering av direktiv 2009/38/EG som stärker arbetstagarnas rätt till information, samråd och deltagande.

W. Mer strukturerade och proaktiva metoder för information till och samråd med arbetstagarrepresentanter skulle kunna föreskrivas vid utarbetandet av nya företagsstrategier och företagspolicyer, med vederbörlig hänsyn till sekretessklausuler. Arbetsmarknadens parter bör höras i fråga om utarbetandet och i förekommande fall genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.

X. I sin resolution av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen[23] uppmanade parlamentet rådet att infoga en hänvisning till sociala framsteg i artikel 9 i EUF-fördraget, kopplat till ett protokoll om sociala framsteg, i syfte att stärka den sociala dialogen och stödja stärkandet av unionsekonomins konkurrenskraft och resiliens, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag och konkurrenskraftskontroller, och att främja framtidsinriktade investeringar som fokuserar på de rättvisa, gröna och digitala omställningarna.

Y. Den omvälvande inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden som följer av pågående omvandlingar såsom den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, de förebyggande åtgärderna mot covid-19-pandemin och den ekonomiska och sociala återhämtningen efter pandemin, liksom även nya anställningsformer såsom plattformar och distansarbete, bör åtföljas av en översyn av unionens lagstiftningsinstrument och praxis för att hantera de befintliga utmaningarna samtidigt som man drar nytta av potentialen i dessa omvandlingar.

Z. Användningen av digitala verktyg såsom videokonferenssystem bör användas som ett sätt att stärka rättigheterna i direktiv 2009/38/EG och dess praktiska tillämpning, men bör aldrig ersätta de förfarandemässiga skyldigheterna att informera och samråda med arbetstagarna, såsom att hålla regelbundna, fysiska möten mellan de europeiska företagsråden och den centrala ledningen.

Uppmaning till kommissionen att göra den länge emotsedda revideringen av direktiv 2009/38/EG

1. Europaparlamentet understryker att arbetstagares rätt till information, samråd och medverkan spelar en avgörande roll för en fungerande social marknadsekonomi, särskilt i samband med den omvandling av arbetsmarknaden som följer av den gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar att europeiska företagsråd är ett av nyckelinstrumenten för att stärka demokratin på arbetsplatsen i gränsöverskridande frågor, stärka arbetstagarnas rättigheter, öka arbetstagarnas delaktighet och främja det ömsesidiga förtroendet mellan ledning och personal. Parlamentet anser att det är angeläget att stärka de europeiska företagsråden och deras förmåga att utöva sina informations- och samrådsrättigheter, liksom även att öka antalet europeiska företagsråd, med beaktande av de olika systemen för industriella relationer i medlemsstaterna.

2. Europaparlamentet framhåller på nytt behovet av att representanter för de anställda och ledningen görs mer medvetna om och får upp ögonen för europeiska företagsråd och deras potentiella fördelar och av att det skapas incitament för utvecklingen av europeiska företagsråd och för en bredare användning och ett effektivt genomdrivande av dessa. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att samla in uppgifter om företag som omfattas av direktiv 2009/38/EG. Parlamentet uppmanar kommissionen att under 2023 anordna en högnivåkonferens om betydelsen av europeiska företagsråd och därvidlag mobilisera företag som omfattas av direktiv 2009/38/EG, europeiska företagsråd, arbetsmarknadens parter inom olika sektorer samt nationella arbetsmarknadsinstitutioner i syfte att föra upp detta ämne högt på den politiska dagordningen.

 

3. Europaparlamentet noterar det betydande bidrag som utbyte av kunskap, erfarenheter och bästa praxis kan spela för den fortsatta utvecklingen av europeiska företagsråd och för att förbättra deras funktion, bland annat genom inrättandet av en plattform för strukturerat och regelbundet utbyte om bästa praxis mellan medlemsstater och sektorer, särskilt för att öka företagsrådens synlighet i sektorer och medlemsstater där deras utbredning är begränsad.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja europeiska fackföreningar, och medlemsstaterna att stödja de mest representativa arbetstagarorganisationer som föreskrivs i nationell rätt eller praxis, att anordna särskilda utbildningar om europeiska företagsråds rättigheter för att de ska kunna informera sina medlemmar ordentligt om hur europeiska företagsråd fungerar samt att anslå resurser till medvetandehöjande kampanjer.

5. Europaparlamentet erinrar om att europeiska företagsråd är unika transnationella organ som inrättats för att informera och samråda med de anställda och för att bygga upp och främja en företagsidentitet, och att deltagande i europeiska företagsråd kan utveckla och främja företagskulturen och sammanhållningen. Parlamentet framhåller vikten av att arbetstagarrepresentanter, särskilt europeiska företagsråd, efter att ha informerats och hörts på ändamålsenligt sätt deltar meningsfullt i utarbetandet och genomförandet av beslut i gränsöverskridande frågor som i hög grad påverkar arbetstagarnas intressen.

6. Europaparlamentet beklagar djupt att den centrala ledningen inte alltid tillhandahåller de ekonomiska, materiella och rättsliga resurser som krävs för att europeiska företagsråd ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt. Parlamentet är bekymrat över att europeiska företagsråd har svårt att få tillgång till ekonomiskt stöd från kommissionen och framhåller det brådskande behovet av att underlätta ansökningsförfarandet och minska alla administrativa bördor för att få tillgång till denna finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka införlivandet av direktiv 2009/38/EG och att inleda överträdelseförfaranden när så är lämpligt.

7. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag till revidering av direktiv 2009/38/EG i syfte att förtydliga dess mål, definitioner och förfaranden och stärka arbetstagarrepresentanternas rätt till information och samråd, särskilt under omstruktureringsprocesser, i enlighet med rekommendationerna i parlamentets resolution av den 16 december 2021.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med den kommande revideringen undersöka fördelarna med att avtal som gör det möjligt för strukturellt självständiga företag att utöva inflytande över varandras drift och affärsbeslut (såsom franchise- eller förvaltningsavtal)[24] inbegrips i direktiv 2009/38/EG för att förhindra eventuella luckor.

Säkerställa meningsfulla samråd i god tid

9. Europaparlamentet medger att direktiv 2009/38/EG har lett till förbättringar i fråga om hur europeiska företagsråd inrättas och fungerar. Parlamentet beklagar emellertid att europeiska företagsråd alltjämt har stora svårigheter att driva igenom sina rättigheter, särskilt rätten till information i god tid och ändamålsenliga samråd på förhand i frågor av gränsöverskridande karaktär som skulle kunna påverka arbetskraftens anställnings- och arbetsvillkor i Europa, däribland förändringar som följer av den gröna och digitala omställningen.

10. Europaparlamentet understryker att definitionen och den efterföljande tolkningen av vad som ska betraktas som ”gränsöverskridande frågor” alltjämt är vag och öppen för olika tolkningar, vilket leder till ett splittrat införlivande och genomförande av 2009/38/EG från medlemsstaternas sida och en splittrad tillämpning från företagens sida. Parlamentet framhåller att definitionen måste vara precis och heltäckande och att omfattningen av eventuella effekter, samt relevant lednings- och representationsnivå, är beståndsdelar som saknas och som måste tas i beaktande när man avgör om en fråga är gränsöverskridande. Parlamentet upprepar sin begäran att begreppet ”gränsöverskridande frågor” i direktiv 2009/38/EG måste förtydligas.

11. Europaparlamentet beklagar att frågan om samråd i god tid alltjämt innebär att arbetstagarrepresentanternas yttrande kan begäras in eller avges vid en tidpunkt då det inte kan tas i beaktande på ett meningsfullt sätt eller då ledningens beslut om den föreslagna åtgärden redan är fattat. Parlamentet beklagar att avsaknaden av en skyldighet för ledningen att beakta ett yttrande ofta resulterar i att det lämnas utan avseende eller inte får någon effekt på den föreslagna åtgärden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att främja förstärkta informations- och samrådsrättigheter och meningsfulla samrådsprocesser. Parlamentet efterlyser en reviderad definition av termen ”samråd” i direktiv 2009/38/EG för att säkerställa att de europeiska företagsrådens yttranden beaktas i företagens beslut och att yttranden avges innan samrådet är avslutat på relevant nivå och innan företagets ledningsorgan kommer fram till ett beslut och på ett sådant sätt att de europeiska företagsråden kan få ett motiverat svar på sina yttranden i enlighet med direktiv 2002/14/EG.

12. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att säkerställa att företag eller företagsgrupper kan fatta beslut på ett ändamålsenligt sätt.

13. Europaparlamentet understryker behovet av att ledamöterna i de europeiska företagsråden i god tid har tillgång till meningsfull och aktuell information om planerade beslut av gränsöverskridande karaktär, och betonar betydelsen av tillräckligt med tid och resurser för att bedöma, utvärdera och diskutera den mottagna informationen med stöd av tillgängliga experter. Parlamentet betonar betydelsen av att säkerställa god kommunikation och samverkan mellan den centrala ledningen och de europeiska företagsråden, bland annat genom arbetstagarrepresentation på styrelsenivå, för att se till att arbetstagarnas rätt till information, samråd och medverkan respekteras ordentligt.

Skärpta tilläggsföreskrifter

14. Europaparlamentet konstaterar att treårsfristen efter en begäran innan tilläggsföreskrifterna blir tillämpliga i händelse av uteblivet avtal är överdriven, ofta inte används ändamålsenligt och missgynnar arbetstagarna. Parlamentet upprepar sitt krav på skärpta tilläggsföreskrifter i direktiv 2009/38/EG, vilka utgör en grund för framförhandlade avtal. Parlamentet understryker att de europeiska företagsrådens rätt att ha ett årligt sammanträde med den centrala ledningen är otillräcklig och bör utökas till två årliga sammanträden för att förbättra företagsrådens funktion, genomslag och förvaltning i praktiken.

Förtydligande av sekretessbestämmelserna

15. Europaparlamentet framhåller att medlemsstaternas tillämpning av sekretessbestämmelserna är splittrad på grund av avsaknaden av en tydlig definition och kräver därför en tydlig definition av förtrolig information. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det krävs ytterligare ansträngningar av medlemsstaterna för att exakt precisera och förtydliga under vilka villkor den centrala ledningen inte är skyldig att vidarebefordra information som skulle kunna vara skadlig. Parlamentet upprepar sitt krav[25] att missbruk av sekretessregler som en metod för att begränsa tillgången till information och faktiskt deltagande ska förhindras, och uppmanar kommissionen att i samband med revideringen av direktiv 2009/38/EG kräva att medlemsstaterna tydligt definierar i vilka fall sekretess är motiverad för att begränsa tillgången till information.

Förbättra tvistlösningen

16. Europaparlamentet betonar att det vid oenighet om huruvida det ska inrättas ett informations- och samrådsförfarande saknas vägledning om hur man ska åtgärda de negativa effekter som sådan oenighet kan få för ledamöterna i europeiska företagsråd och arbetstagarrepresentanterna. Parlamentet betonar därför det mervärde som unionsinitiativ skulle kunna ha när det gäller att tillhandahålla sådan vägledning.

Införande av effektiva, avskräckande och proportionerliga påföljder

17. Europaparlamentet är bekymrat över den splittrade och otillräckliga efterlevnaden av direktiv 2009/38/EG runt om i unionen och betonar behovet av att säkerställa att direktivet efterlevs, tillämpas och genomdrivs på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt och i rätt tid till gagn för arbetstagare runt om i unionen.

18. Europaparlamentet efterlyser i detta avseende skärpta regler och förfaranden och andra åtgärder, såsom införandet i direktiv 2009/38/EG av ett preliminärt föreläggande vid nationella domstolar eller andra behöriga myndigheter om att genomförandet av ledningsbeslut tillfälligt ska upphävas fram till dess att förfarandet för information till och samråd med europeiska företagsråd har ägt rum på relevant lednings- och representationsnivå och på ett sådant sätt att ett motiverat svar från ledningen möjliggörs i enlighet med det direktivet.

19. Europaparlamentet beklagar att påföljderna för bristande efterlevnad i många medlemsstater varken är effektiva, avskräckande eller proportionerliga, vilket krävs i 2009/38/EG. Parlamentet betonar att bestämmelserna om medlemsstaternas påföljder måste skärpas för att förbättra efterlevnaden av direktiv 2009/38/EG, samtidigt som man säkerställer att detta inte skapar en börda för företagen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att revidera direktiv 2009/38/EG i syfte att införa effektiva, avskräckande och proportionerliga påföljder för att säkerställa efterlevnad.

Upphävande av undantaget för förhandsavtal

20. Europaparlamentet betonar att det över 25 år efter antagandet av det första direktivet om europeiska företagsråd[26] finns många avtal från tiden före direktivet som fortfarande är i kraft och inte har anpassats till kraven i direktiv 2009/38/EG. Parlamentet anser det angeläget att alla avtal om europeiska företagsråd omfattas av samma rättigheter och skyldigheter för att säkerställa likabehandling av arbetstagare, tillämpning av höga unionsstandarder och rättssäkerhet. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att upphöra med undantaget för de så kallade frivilliga förhandsavtalen och efterlyser en revidering av de relevanta bestämmelserna i direktiv 2009/38/EG i syfte att skapa lika lagstiftningsvillkor för hur europeiska företagsråd ska fungera.

Säkerställa tillgång till rättslig prövning

21. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att europeiska företagsråd har tillgång till domstolar eller behöriga nationella arbetsmarknadsmyndigheter. Parlamentet beklagar att europeiska företagsråd stöter på hinder i utövandet av sina informations- och samrådsrättigheter enligt definitionen i direktiv 2009/38/EG. Parlamentet beklagar att domstolar eller myndigheter med behörighet att ge råd eller behandla eller avgöra tvister avseende europeiska företagsråd i vissa medlemsstater inte har sakkunskap i frågorna enligt det direktivet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att säkerställa förenklade administrativa och rättsliga förfaranden för effektiv tillgång till rättslig prövning för europeiska företagsråd och särskilda förhandlingsorgan samt en precisering av den rättsliga statusen, inklusive beviljande av rättskapacitet, för europeiska företagsråd och särskilda förhandlingsorgan som ett led i kommissionens konsekvensbedömning.

22. Europaparlamentet framhåller rätten för arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, att bedriva kollektiva förhandlingar samt mötesfriheten och framhåller att det inte bör förekomma någon inblandning från arbetsgivarnas sida som begränsar dessa rättigheter och att arbetstagarnas representanter i europeiska företagsråd bör skyddas mot eventuella repressalier vid utövandet av sina rättigheter.

23. Europaparlamentet framhåller betydelsen av inkluderande arbetsmarknader och betonar att det krävs ett samlat grepp för att uppnå jämställdhet i arbetslivet. Parlamentet beklagar att mycket återstår att göra för att säkerställa lika möjligheter och framhåller betydelsen av att säkerställa större deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor och för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker betydelsen av att säkerställa en jämn könsfördelning i sammansättningen av europeiska företagsråd och betonar att företagsrådens ledamöter och andra representativa organ för arbetstagare kan vara användbara verktyg i detta sammanhang.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast den 31 januari 2024, på grundval av artikel 153.1 e i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag till revidering av direktiv 2009/38/EG i enlighet med rekommendationerna i bilagan.

25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.

 


BILAGA TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram ett förslag om ändring av direktiv 2009/38/EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, på grundval av följande rekommendationer:

(1) Den gröna och digitala omställningen skapar möjligheter och utmaningar för arbetsmarknader, arbetsgivare och arbetstagare. För att finna hållbara lösningar på arbetsmarknadens förändringar bör arbetstagare, arbetsgivare och medborgare uppmuntras att delta i de demokratiska systemen och beslutsprocesserna.

 

(2) Europeiska företagsråd är tveklöst en framgångssaga och en viktig pelare i den europeiska sociala modellen. Nästan tre årtionden har gått sedan direktiv 94/45/EG antogs och införlivades, och över ett årtionde har gått sedan direktiv 2009/38/EG antogs. Det finns inte längre någon anledning att undanta avtal som undertecknades före direktiv 94/45/EG eller att behålla detta i övrigt föråldrade direktiv för avtal som undertecknades eller ändrades under införlivandeperioden för direktiv 2009/38/EG. Därför bör avtal som är undantagna enligt artikel 14 i direktiv 2009/38/EG omfattas av tillämpningsområdet för det här direktivet.

(3) De valda arbetstagarrepresentanterna måste snarast möjligt informeras och samråd med dem äga rum beträffande vissa beslut som är av potentiellt avgörande direkt eller indirekt betydelse för arbetstagarnas intressen.

(4) Även om direktiven 94/45/EG och 2009/38/EG fastställt gränsöverskridande kollektiva arbetstagarrättigheter beträffande information och samråd respekteras dessa rättigheter ofta inte i praktiken och har visat sig vara mycket svåra att genomdriva. I många fall har arbetsgivare genomfört åtgärder som inbegriper gränsöverskridande frågor utan att informera och samråda med det europeiska företagsrådet (Renault Vilvoorde)[27], och europeiska företagsråd informeras och rådfrågas ofta först efter det att åtgärder som inbegriper gränsöverskridande frågor har genomförts. Därför bör bestämmelser som möjliggör effektiv efterlevnadskontroll fastställas.

(5) I vissa medlemsstater är det oklart vilken nationell domstol som är behörig att avgöra frågor som rör europeiska företagsråd eller det särskilda förhandlingsorganet. På grund av de kollektiva arbetstagarrättigheternas karaktär är den behöriga nationella arbetsdomstolen en arbetsdomstol. Medlemsstaterna bör fastställa och till kommissionen anmäla en behörig nationell arbetsdomstol som det europeiska företagsrådet och det särskilda förhandlingsorganet ska ha enkel tillgång till.

Direktiv 2009/38/EG ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Sådana frågor vars potentiella följdverkningar, direkt eller indirekt, berör hela unionsföretag eller grupper av unionsföretag eller minst två av deras driftsställen eller företag som är belägna i två olika medlemsstater ska anses vara gränsöverskridande frågor.

4a. För att avgöra om en fråga är gränsöverskridande ska man se till omfattningen av dess möjliga följdverkningar och den lednings- och representationsnivå som berörs. Hit hör sådana frågor som, oberoende av antalet medlemsstater som berörs, är av betydelse för arbetstagare på grund av omfattningen av de följdverkningar de kan få samt frågor som innefattar överföringar av verksamhet mellan två eller flera medlemsstater. Företag eller driftsställen som är belägna i olika medlemsstater anses vara berörda om det rimligen kan förväntas att en fråga som påverkar ett företag eller driftsställe får, eller inom en överskådlig framtid kan få, följdverkningar för företag eller driftsställen i andra medlemsstater, även när beslut som planeras av ett företag eller en grupp av företag fattas i en annan medlemsstat än den där dessa följdverkningar uppkommer.”.

 

(2) I artikel 2 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

(a) Led d ska ersättas med följande:

”d) arbetstagarrepresentanter: fackföreningar eller arbetstagarnas företrädare enligt nationell lagstiftning och/eller praxis,”.

(b) Led g ska ersättas med följande:

”g) samråd: upprättande av en dialog och utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och den centrala ledningen eller varje annan mer passande ledningsnivå, vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att, på grundval av de uppgifter de fått, inom rimlig tid kunna avge ett förhandsyttrande, vilket ska beaktas av behörigt organ inom unionsföretaget eller gruppen av unionsföretag, om de föreslagna åtgärder som berörs av samrådet, utan att det påverkar företagsledningens ansvar; samrådet ska genomföras på ett sätt som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att få ett motiverat svar från den centrala ledningen i god tid innan beslutet antas,”.

(3) Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. För att uppfylla målet i artikel 1.1 ska den centrala ledningen inleda förhandlingar om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett informations- och samrådsförfarande på eget initiativ eller på skriftlig begäran, antingen gemensamt eller enskilt, av minst 100 arbetstagare eller deras representanter vid minst två företag eller driftsställen i minst två olika medlemsstater.”.

(b) Inledningen till punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. I detta syfte ska ett särskilt förhandlingsorgan inrättas inom sex månader efter dagen för begäran enligt punkt 1, med möjlighet till sex månaders förlängning, i enlighet med följande riktlinjer:”.

(c) I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b) Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet ska väljas eller utnämnas i proportion till antalet arbetstagare i varje medlemsstat som är anställda vid unionsföretaget eller gruppen av unionsföretag, på ett sätt som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning, så att varje medlemsstat har en ledamot per grupp av anställda arbetstagare i den medlemsstaten som utgör 10 % av antalet anställda arbetstagare i samtliga medlemsstater, eller per del av sådan grupp.”.

(d) I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:

Vid förhandlingarna kan det särskilda förhandlingsorganet begära att få biträdas av företrädare för behöriga och erkända arbetstagarorganisationer på unionsnivå och, vid behov, av ytterligare experter som det självt utser. Sådana experter och de fackliga företrädarna får, på det särskilda förhandlingsorganets begäran, i egenskap av rådgivare närvara vid förhandlingsmöten.”.

(e) I punkt 6 ska andra stycket ersättas med följande:

”I överensstämmelse med denna princip får medlemsstaterna fastställa budgetregler för det särskilda förhandlingsorganets verksamhet. De kan särskilt begränsa finansieringen till att endast täcka utgifterna för en enda expert utöver en företrädare för en erkänd arbetstagarorganisation på unionsnivå.”.

(4) Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Mål för en jämn könsfördelning i europeiska företagsråd och särskilda kommittéer

1. När den centrala ledningen och det särskilda förhandlingsorganet inrättar ett nytt europeiskt företagsråd, eller när den centrala ledningen och det europeiska företagsrådet omförhandlar ett avtal om ett europeiskt företagsråd, ska de i en anda av uppriktigt samarbete förhandla om nödvändiga arrangemang för att säkerställa att de europeiska företagsråden omfattas av följande mål:

a) Det underrepresenterade könet utgör minst 40 % av det europeiska företagsrådets ledamöter.

b) Personer som tillhör det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna i den särskilda kommittén.

Antalet ledamöter i europeiska företagsråd och antalet poster i särskilda kommittéer som anses nödvändiga för att uppnå de mål som anges i punkt 1 ska vara det tal som ligger närmast 40 % utan att överstiga 49 %.”.

 

(5) I artikel 6.2 ska led b ersättas med följande:

”b) Det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamöter och fördelning av platser, på ett sätt som gör att man i möjligaste mån kan erhålla en avvägd arbetstagarrepresentation med hänsyn till deras typ av verksamhet, kategori av arbetstagare samt mandatperiod, bland annat med en uppsättning förfarandemässiga krav för att uppnå en jämn könsfördelning vid fördelningen av platser.”.

(6) I artikel 7.1 ska första och tredje strecksatserna ersättas med följande:

”– om det särskilda förhandlingsorganet inte sammankallas till ett första möte inom sex månader efter en begäran enligt artikel 5.1,

– om ett avtal enligt artikel 6, inom en frist av 18 månader räknat från dagen för en sådan begäran, inte har kunnat ingås och det särskilda förhandlingsorganet inte har fattat det beslut som avses i artikel 5.5.”.

(7) I artikel 8 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande[28]:

 

”1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna i särskilda förhandlingsorgan eller i europeiska företagsråd och eventuella experter som bistår dem, på de villkor och med de begränsningar som fastställs i unionsrätten och nationell rätt och på grundval av objektiva kriterier, inte har rätt att röja någon information som de uttryckligen fått i förtroende i företagets eller driftsställets legitima intresse.

Detsamma ska gälla för arbetstagarrepresentanter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande.

Denna skyldighet ska fortsätta att gälla efter utgången av mandatperioden för de personer som avses i första och andra stycket, oavsett var de befinner sig.

Denna punkt ska inte tillämpas på ledamöter i europeiska företagsråd som för nationella eller lokala företagsråd röjer information som kan påverka arbetstagarnas situation om informationen lämnats till dem i förtroende och omfattas av nationella sekretessbestämmelser.

Den centrala ledningen ska förse ledamöterna i det europeiska företagsrådet med de objektiva kriterier som avses i punkt 2 och fastställa sekretesskravens varaktighet.

2. I särskilda och motiverade fall, och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning, ska varje medlemsstat fastställa att den centrala ledning som befinner sig på medlemsstatens territorium inte är förpliktad att vidarebefordra information av sådant slag att den utifrån objektiva kriterier allvarligt skulle skada de berörda företagens verksamhet.

En medlemsstat ska ställa krav på att ett administrativt eller rättsligt förhandstillstånd ska lämnas för att ge sådan befrielse.”.

(8) I artikel 9 ska följande stycken läggas till:

”Ett informations- och samrådsförfarande ska inledas inom en tidsfrist och på ett sådant sätt som gör det möjligt för det europeiska företagsrådet att bedriva meningsfullt samråd med relevanta arbetstagarrepresentanter på nationell och lokal nivå i syfte att avge sitt yttrande innan samrådsförfarandet avslutas på relevant nivå.

Om det föreligger en tvist mellan den centrala ledningen och det europeiska företagsrådet eller arbetstagarrepresentanterna om huruvida ett informations- och samrådsförfarande ska genomföras ska den centrala ledningen skriftligen ange vederbörligen motiverade skäl till varför kraven på information och samråd enligt detta direktiv eller enligt avtal som ingåtts i kraft av detta inte gäller, däribland de skäl som motiverar avsaknaden av gränsöverskridande frågor.

Om det är nödvändigt för att det europeiska företagsrådet ska kunna utföra sina uppgifter får det europeiska företagsrådet eller den särskilda kommittén begära att få biträdas av experter som de själva utser. Sådana experter får inbegripa företrädare för behöriga och erkända arbetstagarorganisationer på unionsnivå. På begäran av det europeiska företagsrådet ska sådana experter närvara vid det europeiska företagsrådets möten och vid möten med den centrala ledningen i egenskap av rådgivare.

I enlighet med denna artikel får medlemsstaterna fastställa budgetregler för det europeiska företagsrådets verksamhet. De kan särskilt begränsa finansieringen till att endast täcka utgifterna för biträdet från en enda expert utöver en företrädare för en erkänd arbetstagarorganisation på unionsnivå.”.

(9) Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Arbetstagarrepresentanternas roll och skydd för dessa

1. Utan att det påverkar övriga organs eller organisationers behörighet ska de särskilda förhandlingsorganens och de europeiska företagsrådens ledamöter förfoga över de medel och den rättskapacitet som krävs för att utöva de rättigheter som följer av detta direktiv i syfte att gemensamt företräda arbetstagarna vid unionsföretaget eller gruppen av unionsföretag.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska ledamöterna i de europeiska företagsråden ha rätt att, och nödvändiga resurser för att, underrätta arbetstagarrepresentanterna vid driftsställena eller vid företagen inom en grupp av unionsföretag eller, om det inte finns några sådana representanter, samtliga arbetstagare om innehållet i och utgången av det informations- och samrådsförfarande som genomförts, och detta närhelst de anser det nödvändigt för att utföra sina uppgifter enligt detta direktiv, särskilt före och efter sina möten.

3. Ledamöter i särskilda förhandlingsorgan, ledamöter i europeiska företagsråd och arbetstagarrepresentanter som utför sina uppgifter enligt förfarandet i artikel 6.3 ska när de utför dessa uppgifter – däribland utövandet av rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar – erhålla skydd, särskilt mot repressalier eller uppsägning, och garantier liknande dem som fastställs för arbetstagarrepresentanter genom den nationella lagstiftning och/eller praxis som gäller i det land där de är anställda.

Detta ska gälla särskilt beträffande deltagandet i de särskilda förhandlingsorganens eller de europeiska företagsrådens möten, eller varje annan form av möten, inom ramen för avtalet i artikel 6.3, och beträffande avlöning av medlemmar som är anställda vid unionsföretaget eller gruppen av unionsföretag under den tid de måste vara borta från arbetet för att utföra sina uppgifter.

En besättningsmedlem på ett sjögående fartyg som är ledamot av ett särskilt förhandlingsorgan eller av ett europeiskt företagsråd, eller en sådan ledamots suppleant, ska vara behörig att delta i möten i det särskilda förhandlingsorganet eller i det europeiska företagsrådet eller i varje annat möte inom ramen för något av de förfaranden som fastställs i artikel 6.3 såvida denna ledamot eller suppleant inte befinner sig till sjöss eller befinner sig i en hamn i ett annat land än det där rederiet har sitt säte när mötet äger rum.

 

Möten ska, om möjligt, planeras så att ledamöter eller suppleanter som är besättningsmedlemmar på ett sjögående fartyg kan delta.

 

Om en besättningsmedlem på ett sjögående fartyg som är ledamot av ett särskilt förhandlingsorgan eller av ett europeiskt företagsråd, eller en sådan ledamots suppleant, inte kan delta i ett möte ska, om detta är möjligt, möjligheten att använda ny informations- och kommunikationsteknik övervägas.

4. Ledamöter i de särskilda förhandlingsorganen och i de europeiska företagsråden ska ges kostnadsfri utbildning med bibehållen lön, i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter som representanter i ett internationellt sammanhang.”.

(10) Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 2 ska ersättas med följande[29]:

”2. Medlemsstaterna ska säkerställa att det, om detta direktiv inte följs, finns relevanta och lättillgängliga administrativa och rättsliga förfaranden för att se till att rättigheterna till följd av direktivet kan utövas och skyldigheterna fullgöras snabbt och effektivt.

Medlemsstaterna ska inrätta effektiva rättsliga och snabbt tillgängliga förfaranden för att ansöka om respektive avsluta – inklusive möjligheten att begära ett preliminärt föreläggande om – ett tillfälligt upphävande av beslut av den centrala ledningen om dessa beslut bestrids på grund av åsidosättande av kraven på information och samråd enligt detta direktiv eller enligt avtal som ingåtts i kraft av detta. De överklagade beslutens konsekvenser för de berörda arbetstagarnas anställningsavtal eller anställningsförhållanden ska upphävas i enlighet härmed.”.

(b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. När medlemsstaterna tillämpar artikel 8 ska de införa bestämmelser för administrativa eller rättsliga förfaranden för överklagande som ledamöterna i de europeiska företagsråden och/eller arbetstagarrepresentanterna kan inleda om den centrala ledningen kräver sekretess eller inte lämnar information i överensstämmelse med den artikeln. Sådana förfaranden ska säkerställa ett snabbt beslut så att de europeiska företagsråden effektivt kan utöva sina informations- och samrådsrättigheter.”.

Den centrala ledningen ska bära de rättsliga kostnader som uppstår i samband med förfarandena, kostnaderna för juridiskt ombud och sidokostnader såsom utgifter för resa och uppehälle för minst en arbetstagarrepresentant.”.

(11) Följande artikel ska införas:

”Artikel 11a

Påföljder

1. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder som ska tillämpas vid åsidosättande av detta direktiv eller av avtal som ingåtts i kraft av detta. Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

2. De påföljder som avses i punkt 1 ska inbegripa

a) böter som står i proportion till karaktären, allvaret och varaktigheten i företagets åsidosättande och vars belopp ska öka i förhållande till antalet berörda arbetstagare,

b) beslut om att frånta företaget rätten till vissa eller alla offentliga förmåner, stöd eller bidrag, däribland EU-medel som förvaltas av de berörda medlemsstaterna, i upp till tre år,

c) beslut om att undanta företaget från deltagande i ett offentligt kontrakt enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU[30].

3. Vid åsidosättande enligt punkt 1 som inte är avsiktligt ska de böter som avses i punkt 2 a vara substantiella och motsvara dem som föreskrivs i artikel 83.4 i förordning (EU) 2016/679[31].

4. Vid åsidosättande enligt punkt 1 som är avsiktligt ska de böter som avses i punkt 2 a vara substantiella och motsvara dem som föreskrivs i artikel 83.5 i förordning (EU) 2016/679.”.

(12) Punkt 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Gällande avtal

1. De skyldigheter som följer av detta direktiv ska tillämpas i sin helhet på alla unionsföretag eller grupper av unionsföretag senast den ... [två år efter utgången av fristen för att införliva detta ändringsdirektiv].

2. Alla avtal som ingåtts enligt artikel 13.1 i direktiv 94/45/EG och avtal som ingåtts enligt artikel 6 i direktiv 94/45/EG och som undertecknats eller reviderats mellan den 5 juni 2009 och den 5 juni 2011 ska omfattas av detta direktiv utan att behöva omförhandlas. Omförhandling av befintliga avtal ska förbli möjlig genom tillämpning av relevanta bestämmelser i själva avtalen och i enlighet med artiklarna 5 och 13 i detta direktiv.

3. Detta direktiv ska inte påverka de bestämmelser i befintliga avtal som är mer gynnsamma för europeiska företagsråd.”.

(13) I artikel 16 ska följande punkt läggas till:

”3. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 11.2.”.

 

(14) Bilaga I ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. ”Det europeiska företagsrådet ska ha rätt att sammanträda med den centrala ledningen två gånger om året för att, på grundval av en rapport som sammanställts av den centrala ledningen, erhålla information och samråda om utvecklingen i unionsföretagets eller unionsgruppens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter. De lokala ledningarna ska underrättas om detta.”.

(b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3.  Vid exceptionella omständigheter eller beslut som i avsevärd utsträckning kan påverka arbetstagarnas intressen och vars brådskande karaktär omöjliggör information eller samråd vid nästa inplanerade möte i det europeiska företagsrådet, särskilt vid omlokaliseringar, nedläggning av driftsställen eller företag eller kollektiva uppsägningar, ska den särskilda kommittén eller, då det inte finns någon sådan kommitté, det europeiska företagsrådet ha rätt att underrättas i god tid. Den ska på egen begäran ha rätt att sammanträda med den centrala ledningen, eller varje annan mer relevant ledningsnivå vid unionsföretaget eller gruppen av unionsföretag som har befogenhet att själv fatta beslut, i syfte att erhålla information och delta i samråd. Utöver den särskilda kommittén ska de ledamöter i det europeiska företagsrådet som utsetts i medlemsstater som direkt eller potentiellt berörs av de exceptionella omständigheterna ha rätt att delta i de extrainsatta mötena.”.

(c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Det europeiska företagsrådet och den särskilda kommittén får biträdas av experter som de själva väljer, om detta är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Sådana experter får inbegripa företrädare för erkända arbetstagarorganisationer på unionsnivå. På begäran av det europeiska företagsrådet ska sådana experter närvara vid det europeiska företagsrådets möten och vid möten med den centrala ledningen i egenskap av rådgivare.”.

(d) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:

”6. I överensstämmelse med dessa principer får medlemsstaterna fastställa budgetregler för det europeiska företagsrådets verksamhet. De får särskilt begränsa finansieringen till att endast täcka utgifterna för en enda expert utöver en företrädare för en erkänd arbetstagarorganisation på unionsnivå.”.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

30.11.2022

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

6

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

João Albuquerque, Marc Angel, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Brglez, Sylvie Brunet, David Casa, Leila Chaibi, Ilan De Basso, Özlem Demirel, Klára Dobrev, Jarosław Duda, Estrella Durá Ferrandis, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Helmut Geuking, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, Agnes Jongerius, Irena Joveva, Ádám Kósa, Stelios Kympouropoulos, Katrin Langensiepen, Miriam Lexmann, Elena Lizzi, Sara Matthieu, Kira Marie Peter-Hansen, Dragoş Pîslaru, Dennis Radtke, Elżbieta Rafalska, Guido Reil, Daniela Rondinelli, Mounir Satouri, Monica Semedo, Eugen Tomac, Romana Tomc, Nikolaj Villumsen, Marianne Vind, Stefania Zambelli, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Abir Al-Sahlani, Krzysztof Hetman, Peter Lundgren, Samira Rafaela, Eugenia Rodríguez Palop

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Virginie Joron

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33

+

NI

Daniela Rondinelli

PPE

David Casa, Jarosław Duda, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Helmut Geuking, Krzysztof Hetman, Stelios Kympouropoulos, Dennis Radtke, Eugen Tomac, Romana Tomc

RENEW

Irena Joveva, Monica Semedo

S&D

João Albuquerque, Marc Angel, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Brglez, Ilan De Basso, Klára Dobrev, Estrella Durá Ferrandis, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, Agnes Jongerius, Marianne Vind

THE LEFT

Leila Chaibi, Özlem Demirel, Eugenia Rodríguez Palop, Nikolaj Villumsen

VERTS/ALE

Katrin Langensiepen, Sara Matthieu, Kira Marie Peter-Hansen, Mounir Satouri

 

6

-

ECR

Peter Lundgren, Elżbieta Rafalska

ID

Virginie Joron, Guido Reil

NI

Ádám Kósa

RENEW

Abir Al-Sahlani

 

8

0

ID

Elena Lizzi, Stefania Zambelli

PPE

Miriam Lexmann, Tomáš Zdechovský

RENEW

Sylvie Brunet, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Dragoş Pîslaru, Samira Rafaela

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 11 januari 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy