Betänkande - A9-0296/2022Betänkande
A9-0296/2022

BETÄNKANDE om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2022

13.12.2022 - (2022/2050(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Tom Vandenkendelaere


Förfarande : 2022/2050(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0296/2022

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2022

(2022/2055(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt kapitel 2 avsnitt 2 med bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (EDF)[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om upprättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen[2],

 med beaktande av kommissionens förslag av den 19 juli 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (COM (2022)0349),

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater[3],

 med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om upprättandet av en civil GSFP-pakt, som antogs av rådet vid dess möte den 19 november 2018,

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet[4],

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/748[5], 2021/749[6], 2021/750[7] av den 6 maj 2021 om Kanadas, Konungariket Norges och Amerikas förenta staters deltagande i Pesco-projektet Militär rörlighet,

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/1143 av den 12 juli 2021 om Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique)[8],

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/638 av den 13 april 2022 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina)[9],

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/1968 av den 17 oktober 2022 om Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina)[10],

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/1970 av den 17 oktober 2022 om ändring av beslut 2010/452/Gusp om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien, EUMM Georgia[11],

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 oktober 2021 samt den 24−25 mars, den 30–31 maj och den 23–24 juni 2022,

 med beaktande av Versaillesförklaringen, som antogs vid stats- och regeringschefernas informella möte den 11 mars 2022,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för konflikter och kriser, och av den 24 januari 2022 om det europeiska säkerhetsläget,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013, den 18 november 2014, den 8 maj 2015, den 27 juni 2016, den 14 november 2016, den 18 maj 2017, den 17 juli 2017, den 25 juni 2018, den 17 juni 2019, den 10 december 2019, den 17 juni 2020, den 12 oktober 2020, den 20 november 2020, den 7 december 2020 och den 10 maj 2021 om GSFP,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om ungdomar i yttre åtgärder,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 16 april 2021 Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 18 oktober 2019 om Bosnien och Hercegovina/operation Eufor Althea,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 24 januari 2022 om att ta det strategiska partnerskapet mellan EU och FN i fråga om fredsfrämjande insatser och krishantering till nästa nivå: prioriteringar för 2022–2024,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2022 om en förlängning och förstärkning av genomförandet av konceptet samordnad närvaro till havs i Guineabukten,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 23 maj 2022 om utvecklingen av Europeiska unionens arbete på cyberområdet,

 med beaktande av utrikesrådets möte den 16 maj 2022 och utrikesrådets möte med försvarsministrarna den 17 maj 2022,

 med beaktande av den globala strategin Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik lade fram den 28 juni 2016,

 med beaktande av En strategisk kompass för säkerhet och försvar för en europeisk union som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som antogs av rådet den 21 mars 2022 och av Europeiska rådet den 25 mars 2022,

 med beaktande av Europeiska utrikestjänstens färdplan för klimatförändringar och försvar av den 6 november 2020 och parlamentets resolution av den 7 juni 2022 om färdplanen[12],

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 6 mars 2014 För ett öppet och säkert globalt sjöbevakningsområde – inslag i en EU-strategi för sjöfartsskydd (JOIN(2014)0009),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2020 Strategi för EU:s säkerhetsunion (COM(2020)0605),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 februari 2022 Kommissionens bidrag till det europeiska försvaret (COM(2022)0060),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 februari 2022 Färdplan för kritisk teknik för säkerhet och försvar (COM(2022)0061),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 18 maj 2022 om analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och vidare åtgärder (JOIN(2022)0024),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 december 2020 EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020)0018),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 februari 2021 Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri (COM(2021)0070),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2022 Handlingsplan för militär rörlighet 2.0 (JOIN(2022)0048),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2022 EU:s politik för cyberförsvar (JOIN(2022)0049),

 med beaktande av det andra årliga arbetsprogrammet för Europeiska försvarsfonden för 2022 som kommissionen antog den 25 maj 2022,

 med beaktande av Nordatlantiska fördraget,

 med beaktande av förklaringen från Nato-toppmötet i Madrid som deltagande Natomedlemsländers stats- och regeringschefer antog vid Nordatlantiska rådets möte i Madrid den 29 juni 2022,

 med beaktande av ansökningarna om medlemskap i Nato, som Sverige och Finland lämnade in gemensamt den 18 maj 2022, och anslutningsprotokollen för Finland och Sverige, som Natos allierade undertecknade den 5 juli 2022,

 med beaktande av Natos strategiska koncept för 2022 som Natomedlemsländernas stats‑ och regeringschefer antog vid Nato-toppmötet i Madrid den 29 juni 2022,

 med beaktande av EU:s och Natos två gemensamma förklaringar om samarbete som undertecknades den 8 juli 2016 och den 10 juli 2018,

 med beaktande av den gemensamma uppsättningen med 74 förslag för genomförandet av den gemensamma förklaringen från Warszawa, som godkändes av EU:s och Natos råd den 6 december 2016 respektive den 5 december 2017,

 med beaktande av den sjunde lägesrapporten av den 20 juni 2022 om genomförandet av den gemensamma uppsättning förslag som EU:s och Natos råd godkände den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

 med beaktande av relevanta rapporter och rekommendationer som Natos parlamentariska församling antagit,

 med beaktande av uttalandet från toppmötet mellan EU och USA den 15 juni 2021 Mot ett förnyat transatlantiskt partnerskap,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet från USA:s utrikesminister och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 3 december 2021 om att samtal mellan EU och USA inletts på området säkerhet och försvar och med beaktande av efterföljande möten inom ramen för dessa samtal,

 med beaktande av Rysslands oberättigade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, dess olagliga invasion och annektering av Krim och regionerna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja samt ockupationen av de georgiska regionerna Abchazien och Sydossetien och regionen Transnistrien i Moldavien,

 med beaktande av ny teknik, såsom artificiell intelligens (AI), rymdförmåga och kvantdatorer, som erbjuder mänskligheten nya möjligheter men också skapar nya utmaningar för försvars- och utrikespolitiken som kräver en tydlig strategi och samförstånd mellan allierade,

 med beaktande av FN-stadgan,

 med beaktande av FN-stadgan, särskilt artikel 2.4 om förbud mot användning av våld och artikel 51 om den naturliga rätten till individuellt och kollektivt självförsvar,

 med beaktande av FN:s havsrättskonvention (UNCLOS),

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1889 (2013), 2122 (2013), 2242 (2015) och 2493 (2019) om kvinnor, fred och säkerhet samt resolutionerna 2250 (2015), 2419 (2018) och 2535 (2020) om ungdomar, fred och säkerhet,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Cypern,

 med beaktande av Helsingforsslutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa 1975,

 med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem[13],

 med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om militär rörlighet[14],

 med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2019 om utveckling av EU:s kapacitet för konfliktförebyggande och medling[15],

 med beaktande av sin ståndpunkt av den 26 november 2019 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt och direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt i fråga om försvarsinsatser inom unionen[16],

 med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp[17],

 med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och med beaktande av direktiv 2009/43/EG om överföring av försvarsrelaterade produkter[18],

 med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om samarbetet mellan EU och Nato inom ramen för de transatlantiska förbindelserna[19],

 med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om tillståndet för EU:s cyberförsvarskapacitet[20],

 med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2021[21],

 med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2021[22],

 med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[23],

 med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation[24],

 med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022, bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem[25],

 med beaktande av sin rekommendation av den 8 juni 2022 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik efter det ryska aggressionskriget mot Ukraina[26],

 med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2022 om säkerhet i det östliga partnerskapets område och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens roll[27],

 med beaktande av sin rekommendation av den 14 september 2022 till kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet,

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från utskottet för konstitutionella frågor och från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A9-0296/2022), och av följande skäl:

A. Europa står inför den mest komplexa kombinationen av både militära och icke-militära hot sedan kalla krigets slut, något som accentuerats av Rysslands oprovocerade, oberättigade och olagliga anfallskrig mot Ukraina. De icke-militära hoten omfattar desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar, livsmedels- och energiutpressning, utnyttjande av migration som ett vapen och omstörtande politiskt inflytande. Varje avsiktlig störning av aktiv europeisk energiinfrastruktur är oacceptabel och bör leda till starkast möjliga respons. Den ryska invasionen av Ukraina är ett angrepp på den regelbaserade internationella ordningen. Detta anfallskrig är ett angrepp på den europeiska säkerhetsarkitektur som byggdes upp efter andra världskriget och slutet av det kalla kriget och som Ryssland var en part i. I sitt krig mot Ukraina och sin aggression mot Europa och väst har president Putin avsiktligt valt upptrappning genom initiativ som iscensättandet av skenomröstningar på ockuperade ukrainska territorier, annekteringen av Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja, delmobiliseringen av ryska styrkor samt upprepade och eskalerande hot, inklusive hotet om användning av kärnvapen. President Vladimir Putins dekret av den 21 september 2022 om utlysande av en delmobilisering i Ryska federationen orsakade migrationstryck från ryssar som flydde sitt land över gränserna till Georgien, Kazakstan och de baltiska länderna. Ukraina försvarar inte bara sin egen suveränitet och territoriella integritet, utan också gemensamma europeiska demokratiska värden. Det fanns inga kraftfulla och effektiva medel på plats för att avskräcka den ryska aggressionen mot Ukraina. Ryssland har upprepade gånger hotat såväl Ukraina som Nato och medlemsstater i EU med kärnvapenkrig.

B. Ukrainas seger är också en fråga om trovärdigheten för EU och unionens säkerhets- och försvarspolitik.

C. Som svar på dessa hot måste EU omedelbart öka effektiviteten i sin utrikes-, säkerhets‑ och försvarspolitik för att försvara sina intressen, värden och medborgare, både inom och utanför sina gränser, och först och främst i sitt grannskap, för att uppnå fred, mänsklig säkerhet, hållbar utveckling och demokrati och stödja sina partner. Den strategiska kompassen syftar till att förse EU med nödvändig strategisk vägledning samt realistiska och operativa verktyg för att gå mot en sammanhållen och trovärdig försvarspolitik och göra unionen till en effektiv och kapabel säkerhetsgarant och en global aktör att räkna med. Det finns ett nytt brådskande behov att stärka EU:s säkerhets- och försvarsförmåga, bland annat genom att bygga vidare på det hittills oöverträffade stödet till Ukraina, i synnerhet genom den europeiska fredsfaciliteten, och att säkerställa komplementaritet med Nato. Rysslands hybridangrepp gör det nödvändigt att utforma försvaret av ett fritt Europa på ett övergripande och mångfacetterat sätt som omfattar alla kritiska områden, från förbättring av traditionell militär kapacitet till skydd av kritisk civil infrastruktur, försörjningskedjor och energianläggningar samt aktiv kamp mot desinformation och hot mot cybersäkerheten. Rysslands aggression mot Ukraina har understrukit bristen på investeringar i säkerhet och försvar i många av EU:s och Natos medlemsstater. Nato har satt in tusentals ytterligare defensiva land-, luft- och sjöstridskrafter på sin östra flank. Nato hjälper till att samordna framställningar om bistånd på Ukrainas vägnar. Den explosion som skadade Nord Stream-gasledningarna var ett riktat angrepp mot EU:s kritiska infrastruktur. Belarus har blivit en medbrottsling till Rysslands krig mot Ukraina.

D. I den strategiska kompassen står följande: ”Ett EU som är starkare och har större förmåga på säkerhets- och försvarsområdet kommer på ett positivt sätt att bidra till global och transatlantisk säkerhet och kompletterar Nato, som också i fortsättningen ska utgöra grunden för medlemmarnas kollektiva försvar. Dessa båda går hand i hand.”

E. EU:s integrerade strategi för externa konflikter och kriser möjliggör en konsekvent användning av EU:s olika kapaciteter, inom vilken unionens säkerhets- och försvarspolitik bör komplettera och kompletteras med andra civila verktyg för att bidra till människors säkerhet och hållbar fred i Europa och i övriga världen.

F. Folkrepubliken Kina har under det senaste årtiondet ökat sina försvarsutgifter med omkring 600 procent och utnyttjar sin militära makt för att skrämma och hota sina grannar, särskilt Taiwan, vilket nyligen illustrerades av de militära manövrerna efter besöket av Nancy Pelosi, talman i det amerikanska representanthuset, i Taiwan i augusti. Kina tar ingen tydlig ställning till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, som strider mot de grundläggande principerna i folkrätten.

G. Det östra grannskapet och västra Balkan är i behov av fredlig konfliktlösning, förbättrad stabilitet och säkerhet samt ökat ömsesidigt samarbete. Säkerheten i dessa regioner påverkas negativt av Rysslands invasion av Ukraina.

H. Den arktiska regionen blir allt viktigare för geopolitik, ekonomisk utveckling och transport, samtidigt som regionen står inför utmaningar kopplade till klimatförändringar, militarisering och migration. Rysslands ökande militära aktivitet och uppbyggnad i Arktis är alarmerande.

I. Rysslands inflytande i Afrika har vuxit, i synnerhet på grund av Wagnergruppens allt större avtryck på kontinenten. Wagnergruppen har fått ett starkt fotfäste i länder som Mali och Centralafrikanska republiken. Wagnergruppen har enligt uppgift begått illdåd i Ukraina, Mali, Libyen, Syrien och Centralafrikanska republiken. I Mali stärks gruppen av myndigheternas icke-samarbetsvilliga hållning gentemot västerländska partner (inklusive Europeiska unionens utbildningsuppdrag (EUTM) i Mali), regionala organisationer och FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Mali (Minusma).

J. Den industriella uppsplittringen efter nationella linjer av utveckling och upphandling av europeisk militär kapacitet kostar mellan 25 och 100 miljarder euro varje år och har en betydande inverkan på försvarssektorns övergripande konkurrenskraft. Medlemsstaterna upphandlade endast omkring 11 % av sin totala utrustning tillsammans 2020 och 8 % 2021, trots medfinansiering via program som finansieras av EU:s budget, såsom den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, och trots deras utfästelse att nå en gemensam försvarsupphandling på 35 %. Mellan 1999 och 2021 ökade EU:s sammanlagda försvarsutgifter med 20 % jämfört med 66 % för USA, 292 % för Ryssland och 592 % för Kina. Medlemsstaterna har enats om fler och bättre försvarsutgifter som i första hand bör slussas till samarbetsinitiativ och anpassas till de åtaganden om försvarsutgifter som gjorts av EU:s Natomedlemmar. EU måste främja forskning, teknisk utveckling och innovation på säkerhets- och försvarsområdet ytterligare. EU:s ambition att bli en kapabel säkerhetsaktör sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden, men resultaten när det gäller kapacitet, interoperabilitet och kostnadseffektivt samarbete är fortfarande något begränsade trots inrättandet av olika strukturer och processer såsom Europeiska försvarsbyrån, kapacitetsutvecklingsplanen, det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), den militära planerings- och ledningskapaciteten samt den samordnade årliga försvarsöversikten. Sedan 2017 har totalt 61 Pesco-projekt inletts utan att något av dem har lett till konkreta resultat. Kommissionen och utrikestjänsten har föreslagit inrättandet av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa), ett kortfristigt EU-instrument som syftar till att ge incitament till gemensam upphandling för att tillgodose våra mest kritiska behov. Det kommer att backas upp med 500 miljoner euro från EU:s budget utöver medlemsstaternas egna investeringar. Senast det tredje kvartalet 2022 planerar kommissionen att lägga fram en förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsinvesteringsprogram (Edip) som fastställer villkor för medlemsstaternas gemensamma upphandling samtidigt som de åtnjuter momsbefrielse och ekonomiskt stöd från EU. Försvaret är fortfarande en av medlemsstaternas viktigaste behörigheter.

K. Inom GSFP bedrivs för närvarande tolv civila uppdrag och åtta militära insatser med omkring 5 000 anställda utplacerade på tre kontinenter. Endast tre av dessa är insatser med ett verkställande mandat (Atalanta, Europeiska unionens militära insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) och Eufor Althea). GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser lider av långsamt beslutsfattande och överdriven detaljstyrning från rådets sida, vilket förvärras av otillräcklig samordning mellan utbildningsverksamhet och tillhandahållande av militär utrustning till partner. Antalet anställda som utplaceras av medlemsstaterna har stadigt minskat under de senaste åren, och uppdrag och insatser blir ständigt lidande av att medlemsstaterna inte uppfyller sina utfästelser om att tillhandahålla tillräckligt med militär eller civil personal. Sådana operativa misslyckanden hindrar GSFP-uppdragens och GSFP-insatsernas övergripande verkan. GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna stärker i hög grad motståndskraften och stabiliteten i det europeiska grannskapet. Den civila GSFP-pakten är det viktigaste instrumentet för att stärka den civila GSFP. EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser är ofta måltavlor för hybridhot, däribland desinformation, vilket äventyrar deras stabiliserande effekt i det land där de är utplacerade och i stället ökar befintlig instabilitet, vilket enbart gagnar illasinnade tredjeländer. Eufor Althea syftar till att garantera tillämpningen av Daytonavtalen från 1995 och spelar fortfarande en avgörande roll för säkerheten och stabiliteten i Bosnien och Hercegovina och hela regionen. Mandatet för Eufor Althea har förlängts med ytterligare ett år av FN:s säkerhetsråd. En fortsättning av Eufor Althea ligger i Bosnien och Hercegovinas och regionens intresse. EU:s gränsövervakningsuppdrag i Libyen och Eunavfor MED Irini bidrar till varaktig fred, säkerhet och stabilitet genom att genomföra det vapenembargo som FN:s säkerhetsråd infört mot Libyen och bekämpa olagliga vapen och människohandel.

L. Konflikter drabbar kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt och intensifierar bland annat könsrelaterat våld, vilket också visas av Rysslands oberättigade aggressionskrig mot Ukraina. Kvinnors deltagande i fredsbevarande och militära insatser bör uppmuntras och stärkas. Kvinnor utgör 24 % av deltagarna i civila GSFP‑uppdrag och endast 5 % i militära uppdrag och 6 % i militära insatser[28]. Med tanke på vikten av jämställdhet och kvinnors bidrag till fredsprocesser är det väsentligt att jämställdhetsperspektivet inkluderas i EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

M. Partnerskap för säkerhet och försvar samt varaktigt samarbete på säkerhets- och försvarsområdet är viktiga instrument till stöd för EU:s ambition att vara en global aktör. Samarbetet mellan EU och Nato och andra partnerskap såsom med FN, OSSE, USA, Storbritannien, Kanada, Norge, Ukraina, Georgien, länder på västra Balkan, Japan, Australien samt Afrikanska unionen och vissa afrikanska länder utgör en grundpelare i GSFP.

N. Kulturarvet har en universell dimension som ett vittnesbörd om en historia som inte kan skiljas från ett folks identitet, som det internationella samfundet måste skydda och bevara för kommande generationer. Kulturell mångfald spelar en viktig roll för främjandet av konfliktförebyggande, försoning och motverkande av extremism.

O. Data och ny teknik såsom AI blir alltmer avgörande för att upprätthålla den militära konkurrenskraften och används för att utveckla ny eller förbättrad militär kapacitet såsom AI-drivna cybervapen, drönare och autonoma eller halvautonoma vapen och fordon samt verktyg för underrättelseverksamhet och situationsmedvetenhet, som alla har en omvälvande effekt på militära insatser och strategier.

P. Europaparlamentets aktiva roll i utformningen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken stärker EU:s demokratiska grundvalar. Parlamentet kan legitimt utöva politisk kontroll och tillsyn över den verkställande makten på EU-nivå. Det saknas formella granskningsbefogenheter med avseende på den europeiska fredsfaciliteten och Europeiska försvarsfonden. Parlamentets diplomati är ett välbeprövat och kompletterande medel för att förbättra den strategiska kommunikationen och öka GSFP‑uppdragens och GSFP-insatsernas synlighet och effekt.

Utnyttja dynamiken för att stärka GSFP

1. Europaparlamentet framhåller den dramatiska försämringen av den europeiska säkerheten till följd av Rysslands oberättigade, oprovocerade och olagliga militära aggression mot Ukraina. Parlamentet betonar att denna situation kräver att EU ökar sitt strategiska oberoende och sina gemensamma ansträngningar för att uppnå den nödvändiga försvarsförmågan och visar större vilja att fortsätta att agera på ett enat sätt för att uppnå den säkerhet som EU-medborgarna förväntar sig.

2. Europaparlamentet understryker att EU:s svar på Rysslands krig mot Ukraina har varit enat och utan motstycke och inbegripit militär utrustning som tillhandahållits genom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet står fast vid sitt åtagande att stödja Ukrainas försvar av landets territoriella integritet, suveränitet och europeiska värden. Parlamentet uppmanar EU att öka och påskynda sina ansträngningar och förse Ukraina med det nödvändiga ekonomiska, humanitära och militära bistånd och den utrustning, inklusive dödlig utrustning och i synnerhet tunga vapen, som behövs för att vinna detta krig. Parlamentet välkomnar varmt rådets beslut, efter en tidigare uppmaning från parlamentet, att inrätta ett militärt biståndsuppdrag till stöd för Ukraina (Eumam Ukraina), i syfte att stärka Ukrainas väpnade styrkors militära kapacitet att effektivt genomföra militära operationer, så att Ukraina kan försvara sin territoriella integritet inom sina internationellt erkända gränser, i praktiken utöva sin suveränitet och skydda civila. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda sitt militära bistånd till Ukraina, i synnerhet tillhandahållandet av vapen som svar på tydligt identifierade behov. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att hjälpa Ukraina att stärka sin förmåga att förnya sina styrkor och effektivt genomföra insatser i syfte att hjälpa landet att återupprätta sin territoriella integritet och verkningsfullt utöva sin suveränitet, skydda civila och avskräcka från och reagera på Rysslands militära offensiver. Parlamentet efterlyser ytterligare sanktioner mot personer, enheter och organ som är ansvariga för de olika brott som begåtts mot Ukraina.

3. Europaparlamentet understryker behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna, särskilt med dem vars geografiska läge gör dem direkt utsatta för olika överhängande hot och utmaningar från land, hav och luft. Parlamentet stöder fullt ut ansträngningarna för att genomföra artikel 42.7 i EU-fördraget i detta avseende.

4. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands olagliga annekteringar av Krim och de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, och fördömer Rysslands hot om att använda kärnvapen. Parlamentet betonar att verkställandet av restriktiva åtgärder mot Ryssland fortfarande är ett av de viktigaste inslagen i EU:s verktygslåda för att motverka rysk militär aggression mot Ukraina. Parlamentet välkomnar kommissionens åttonde paket med restriktiva åtgärder som svar på de olagliga folkomröstningar som anordnats i de ukrainska regionerna, mobiliseringen av ryska värnpliktiga och Putins hot om att använda kärnvapen, och välkomnar förberedelserna för ett nionde paket. Parlamentet understryker att straffriheten efter invasionen av Georgien 2008 är en av de faktorer som ledde till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina.

5. Europaparlamentet är djupt bestört över att flera ukrainska kärnkraftverk har blivit angripna och ockuperade och att fientligheter upprepade gånger utspelat sig där sedan Ryssland inledde sitt olagliga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet är djupt oroat över att de ryska styrkorna fortsätter att ockupera kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är det största i Europa, och att dess personal, varav en del tillfälligt har bortförts, konstant har arbetat under press från ockupationsstyrkorna. Parlamentet är också oroat över att kraftförsörjningen till kraftverket upprepade gånger har stängts av på grund av strider i och kring anläggningen, vilket kraftigt ökat risken för en kärnkraftskatastrof. Parlamentet kräver att den ryska militära personalen inne i och runt kärnkraftverket omedelbart drar sig tillbaka och att det inrättas en demilitariserad zon runt anläggningen, i och med att strider runt anläggningen kan leda till en stor katastrof med ofattbara konsekvenser. Parlamentet uppmanar kraftfullt EU att hjälpa Internationella atomenergiorganet och andra organisationer att utan dröjsmål genomföra nödvändiga kärnsäkerhetsåtgärder. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja ett fullständigt förbud mot militära angrepp på eller inifrån kärntekniska anläggningar, utan undantag, enligt internationell rätt.

6. Europaparlamentet välkomnar nya EU-initiativ som ska stärka den europeiska säkerheten och det europeiska försvaret samt EU-medlemsstaternas kapacitet, särskilt Versaillesförklaringen, den strategiska kompassen och det gemensamma meddelandet om investeringsgapet på försvarsområdet. Parlamentet ser positivt på kommissionens förslag till förordning som ska ge incitament till gemensam upphandling (Edirpa), men betonar samtidigt behovet att fördela budgetmedel, särskilt via medlemsstaterna och deras utökade försvarsbudgetar. Parlamentet understryker att en förstärkning av Europeiska försvarsbyråns roller och ansvarsområden i framtida gemensamma upphandlingsprojekt bör undersökas. Parlamentet efterlyser ökade ambitioner när det gäller utgifter för försvarsinvesteringar och gemensam upphandling av medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar kommissionens aviserade framläggande av förordningen om det europeiska försvarsinvesteringsprogrammet (Edip) före årets slut, vars budget också bör utökas avsevärt. Parlamentet framhåller att dessa utgör ett viktigt steg mot en europeisk försvarsunion. Parlamentet efterlyser större finansieringsmöjligheter för den europeiska försvarsindustrin. Parlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens strategiska europeiska säkerhetsinitiativ (Sesi), som tillkännagavs den 10 mars 2022 och som syftar till att mobilisera 6 miljarder euro i investeringar för att stödja säkerhets- och försvarssystem med dubbla användningsområden i Europa, och uppmuntrar detta att undersöka alla upptänkliga finansieringsalternativ för den europeiska försvarsindustrin, bland annat genom att revidera reglerna för den. Parlamentet efterlyser en lämplig budget för alla europeiska försvarsinstrument, särskilt Europeiska försvarsfonden, militär rörlighet, det framtida Edirpa och Edip, och efterlyser därmed en lämplig budget för alla europeiska försvarsinstrument. Parlamentet understryker Natos mål på 2 %, vilket bekräftades på nytt vid Natotoppmötet i Wales i september 2014, och välkomnar att de flesta av EU:s Natomedlemsstater på senare tid har närmat sig detta mål. Parlamentet understryker dock att ytterligare investeringar i försvarssektorn kommer att bli nödvändiga med tanke på de rådande utmaningarna.

7. Europaparlamentet välkomnar den nya ambitionen i den strategiska kompassen att förse unionen med en vision, en gemensam strategisk försvarskultur och verktygen för att bli en effektiv säkerhetsgarant samt att stärka EU:s säkerhet och försvar genom att öka unionens motståndskraft och stärka förmågan och svarsåtgärderna, så att den snabbt kan försvara våra intressen, principer och värden och skydda EU och dess medborgare. Parlamentet välkomnar det starka engagemanget i den strategiska kompassen för att främja människors säkerhet inom hela GSFP. Parlamentet påminner om att den strategiska kompassen måste vara en dynamisk process som regelbundet måste uppdateras och anpassas på grundval av den gemensamma hotbildsanalysen. Parlamentet anser att den strategiska kompassen är en viktig impuls som skulle kunna skapa den nödvändiga drivkraften för en verklig europeisk försvarsunion, bygga vidare på EU:s integrerade strategi och göra det möjligt för EU att agera som en kapabel säkerhetsaktör och en pålitlig partner. Parlamentet efterlyser ett snabbt och operativt genomförande av de cirka 80 konkreta åtgärderna och att de regelbundet ska uppdateras tillsammans med EU:s hotbildsanalys. Parlamentet betonar att denna gemensamma hotbildsanalys kommer att stärka EU:s strategiska kultur och ge vägledning om att prioritera politiska mål och göra nödvändiga anpassningar på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet välkomnar den särskilda inriktningen på östeuropeiska partner i den strategiska kompassen och uppmanar EU att stärka säkerhetssamarbetet med Ukraina, Georgien och Moldavien, särskilt på områden som cybersäkerhet och motverkande av hybridhot och desinformation. Parlamentet konstaterar att lösningen på de nya externa säkerhetsproblem som EU och dess medlemsstater står inför framför allt består i att bekräfta och genomföra kapacitet på fältet som gör det möjligt att förbättra utvärderingen av krissituationer, fatta snabbare beslut och agera mer beslutsamt. Parlamentet efterlyser en varaktig politisk vilja hos alla medlemsstater och EU‑institutioner i denna process för att se till att unionen är redo att möta det breda spektrumet av militära och icke-militära hot. Parlamentet upprepar kravet på ett fördjupat samarbete med internationella organisationer, såsom, men inte begränsat till, FN, Afrikanska unionen och dess fredsbevarande uppdrag i gemensamma insatsområden, samt med OSSE om säkerhet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att regelbundet och utförligt rapportera om genomförandet av den strategiska kompassen till underutskottet för säkerhet och försvar. Parlamentet betonar vikten av att det civila samhället på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen av GSFP.

8. Europaparlamentet välkomnar den betydande användningen av den europeiska fredsfaciliteten under 2022 för att stödja partner i arbetet med att förebygga konflikter, bevara freden och stärka den internationella säkerheten och stabiliteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka budgeten för den europeiska fredsfaciliteten för att ge EU möjlighet att stärka Ukrainas, Moldaviens och Georgiens motståndskraft och försvarsförmåga. Parlamentet påminner om behovet av militärt bistånd och vapenleveranser från den europeiska fredsfaciliteten för att möta de växande operativa kraven från de ukrainska väpnade styrkorna, samtidigt som man fullt ut följer EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt samt tillhandahåller tillräcklig insyn och ansvarsskyldighet.

9. Europaparlamentet betonar behovet att höja taket för den europeiska fredsfaciliteten snabbt och avsevärt och att avsätta ett separat anslag till Ukraina som garanterar tillräckligt stöd till landet. Parlamentet understryker behovet att säkerställa kontinuitet med det stöd som ges till afrikanska partner, med tanke på antalet kriser som kontinenten står inför, och att inte försumma andra prioriterade regioner, inklusive vårt omedelbara grannskap. Parlamentet efterlyser en betydande ökning av alla aspekter av det militära stödet, inbegripet utbildning och informationsutbyte med andra särskilt utsatta länder, såsom Moldavien, Georgien och länderna på västra Balkan. Parlamentet begär att allt stöd från den europeiska fredsfaciliteten för tillhandahållande av utrustning också ska bidra till att stärka EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas och, när det är relevant för EU:s suveränitet, genomföras i samordning med alla EU:s partner, inklusive Nato, för att öka effektiviteten och undvika onödigt dubbelarbete. Parlamentet upprepar att faciliteten också fungerar som ett finansieringsalternativ för de gemensamma kostnaderna för militära insatser inom ramen för GSFP. Parlamentet instämmer med den strategiska kompassen om att de gemensamma kostnaderna kan utökas för att möjliggöra ett större utnyttjande av den europeiska fredsfaciliteten och ge incitament till styrkebidrag för militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet efterlyser en effektiv utvärdering av genomförandet av biståndsåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och deras inverkan på konfliktdynamiken i partnerländerna.

10. Europaparlamentet betonar hur viktigt det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) är för att förbättra EU:s försvarskapacitet. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortfarande inte utnyttjar Pescos ramar fullt ut och att framstegen i genomförandet fortfarande ligger långt under förväntningarna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att göra en grundlig översyn av resultaten av Pescoprojekten och deras framtidsutsikter, vilket också bör inbegripa möjligheten att slå samman, omgruppera och till och med avsluta projekt som inte uppvisar tillräckliga framsteg och omdirigera insatserna till ett litet antal prioriterade projekt avsedda att leda till konkreta åtgärder i enlighet med den strategiska kompassen. Parlamentet beklagar djupt att parlamentet inte har möjlighet att utöva en ordentlig granskning av Pescoprojekten.

11. Europaparlamentet välkomnar betydelsen av situationsmedvetenhet och strategisk framsyn som grundar sig på underrättelsebaserad kapacitet inom den strategiska kompassen. Parlamentet understryker vikten av korrekta underrättelser i rätt tid för ett effektivt beslutsfattande och en effektiv krishantering på EU-nivå samt behovet att avsevärt förbättra utbytet av underrättelser och samarbetet mellan medlemsstaterna, även på unionsnivå, och med likasinnade partner. Parlamentet efterlyser inrättandet av underrättelseenheter, där så behövs, i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, som skulle ge information till EU:s underrättelse- och analyscentral (EU Intcen), EU:s militära stab (EUMS) och den militära respektive den civila planerings- och ledningskapaciteten (MPCC och CPCC). Parlamentet uppmanar alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser att förbättra sitt samarbete och informationsutbyte med EU Intcen, EUMS, MPCC och CPCC. Parlamentet understryker vikten av säker kommunikation för tillförlitliga underrättelser. Parlamentet efterlyser ett kontinuerligt flöde av underrättelser från medlemsstaterna till EU om utrikes- och säkerhetsfrågor som uppstår utanför unionen. Parlamentet efterlyser en förstärkning av EU Intcen och utrikestjänstens krishanteringscentral genom en utökning av dess resurser och kapacitet i syfte att medlemsstaterna ska kunna utbyta underrättelser på ett säkert sätt, utforma en gemensam strategisk kultur och tillhandahålla strategisk information för att bättre kunna förutse och reagera på kriser inom och utanför EU. Parlamentet noterar det viktiga arbete som utförs av Europeiska unionens satellitcentrum (EU Satcen) och understryker att EU måste ha tillräckliga resurser på områdena satellitbilder och insamling av underrättelser, särskilt för att tillhandahålla högupplösta satellitbilder till stöd för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

12. Europaparlamentet betonar behovet att avsevärt stärka den samhällsomfattande inriktningen på motståndskraft och svarsåtgärder mot hybridhot. Parlamentet begär att befintliga unionsinstrument ska göras operativa så att de på ett effektivare sätt kan bidra till att förebygga och motverka hybridhot. Parlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet om EU:s politik för cyberförsvar och beslutet att utveckla en EU-verktygslåda för hantering av hybridhot för en samordnad reaktion på hybridkampanjer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbättra sin förmåga att identifiera hybridhot. Parlamentet betonar behovet att vidareutveckla EU:s cyberförsvarspolitik och cyberförsvarsförmåga, inbegripet inrättandet av snabbinsatsteam för cybersäkerhet. Parlamentet betonar behovet att bekämpa negativ desinformation och propaganda. Parlamentet understryker behovet att ägna särskild uppmärksamhet åt utrikestjänstens tillgångar, lokaler och verksamhet utomlands och säkerheten för EU-personal som delegeras till icke-demokratiska länder med repressiva regimer. Parlamentet upprepar det akuta behovet att utveckla deras förmåga till strategisk kommunikation, inbegripet säkra kommunikationssystem och en kapacitet för snabba insatser. Parlamentet betonar behovet att i nära samarbete med Nato bistå partnerländer på västra Balkan och i det östliga partnerskapet med att verkningsfullt bekämpa cyberattacker och hybridkrigföring. Parlamentet betonar att EU för att bekämpa de ökande hoten och framväxten av antieuropeiska budskap från tredjeländer måste öka sina ansträngningar för att tillhandahålla stöd, utbildning och kapacitetsuppbyggnad med likasinnade partnerländer.

13. Europaparlamentet efterlyser ytterligare stöd till utbildning och kapacitetsuppbyggnad inom gräns- och krishantering för länder som påverkas av betydande migrationsströmmar, inbegripet de länder som drabbats av tillströmning av ryska medborgare som flyr från Ryska federationen efter mobiliseringen, samtidigt som deras grundläggande rättigheter respekteras fullt ut, särskilt för medlemsstater och länder med befintliga GSFP-uppdrag eller GSFP-insatser på sitt territorium. Parlamentet betonar att resiliens i den digitala eran också är avhängigt ett minskat beroende av kritiska material som sällsynta jordartsmetaller, kritiska komponenter som datachip samt kritisk teknik som drönare och autonom militär utrustning. Parlamentet framhåller att halvautonoma och autonoma drönare i allt högre grad används i både militära insatser och underhåll av och säkerhet för anläggningar i kritisk infrastruktur. Parlamentet är djupt oroat över utbudet av dem och den illasinnade användningen av dem.

14. Europaparlamentet betonar att beroendet av totalitära och auktoritära regimer inom kritiska sektorer, inbegripet energi, utgör en allvarlig säkerhetsrisk för EU. Parlamentet uppmanar EU att prioritera att minska detta beroende och att samarbeta med våra demokratiska allierade för att säkerställa säkra och motståndskraftiga leveranskedjor. Parlamentet noterar behovet av omfattande bedömningar och åtgärder för att säkra olje- och gasledningar, kablar och andra strategiska tillgångar inom infrastruktur till havs. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta kraftfulla åtgärder på EU:s energimarknad för att säkerställa en stabil energiförsörjning.

15. Europaparlamentet framhåller behovet att säkra och skydda infrastruktur och leveranskedjor av kritisk betydelse i Europa, såsom inom energi-, el-, kommunikations-, transport- och industrisektorerna, från sabotage och utländsk inblandning, och att inrätta ändamålsenliga övervakningssystem. Parlamentet fördömer det misstänkta sabotaget av Nord Stream-ledningarna i Östersjön och efterlyser en grundlig utredning och proportionerliga svarsåtgärder. Parlamentet betonar vikten av att prioritera skyddet av undervattensinfrastruktur, såsom rörledningar och fiberoptiska kablar.

16. Europaparlamentet välkomnar färdplanen för klimatförändringar och försvar, där klimatförändringarna erkänns som en ”hotmultiplikator som i grunden påverkar vår långsiktiga säkerhet” och innehåller konkreta åtgärder för att ta itu med den allt viktigare kopplingen mellan klimat och säkerhet. Parlamentet rekommenderar att klimatförändringarnas konsekvenser beaktas under planeringen och genomförandet av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet understryker behovet att öka investeringarna i ”grönt” försvar, i synnerhet genom att avsätta en större andel av innovationen inom militär teknik och teknik med dubbla användningsområden till koldioxidneutrala bränslen och framdrivningssystem för militära luftfartyg, fartyg och andra fordon. Parlamentet understryker att EU i sina yttre åtgärder och medlemsstaternas väpnade styrkor bör arbeta för att minska sitt eget koldioxidavtryck i syfte att begränsa sin inverkan på klimatförändringarna och miljön. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att anta en strategi som innebär ett minskat energi-, koldioxid- och miljöavtryck vid genomförandet av EU-finansiering på området.

 

17. Europaparlamentet noterar de framväxande säkerhetsutmaningar i Arktis som orsakas av den föränderliga miljön, den ökande militariseringen och det växande geopolitiska intresset för regionen. Parlamentet understryker behovet att inkludera EU:s politik för Arktis i GSFP. Parlamentet betonar att EU måste inleda ett verkningsfullt samarbete med Nato som inbegriper samarbete om situationsmedvetenhet. Parlamentet betonar att Arktis måste förbli ett område för fredligt samarbete och varnar för en ökad militarisering av regionen. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att använda Pesco som en plattform för att främja förbättrad sök- och räddningsutbildning i Arktis samt bättre krishantering vid miljökatastrofer, såsom oljeutsläpp.

18. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att ytterligare stärka EU:s roll som global garant för sjöfartsskydd. Parlamentet välkomnar översynen av EU:s strategi för sjöfartsskydd och betonar att den reviderade strategin behöver anpassas till den strategiska kompassen och återspegla nya möjligheter och utmaningar. Parlamentet anser att liknande översyner bör göras av annan EU-politik och välkomnar därför det kommande meddelandet om rymden och GSFP, som förväntas komma i början av 2023. Parlamentet betonar att EU, med tanke på de växande geopolitiska spänningarna till havs, måste skydda den fria sjöfarten och se till att unionens yttre sjögränser övervakas effektivt så att olaglig verksamhet förhindras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att befästa sin militära flottkapacitet i syfte att öka EU:s närvaro och synlighet i sjöfartssektorn.

19. Europaparlamentet erkänner betydelsen av konceptet samordnad närvaro till havs (CMP) som ett avgörande verktyg för att stärka EU:s sjöfartsskyddsåtaganden runt om i världen. Parlamentet understryker att pilotprojektet CMP i Guineabukten har bidragit till att minska antalet sjöfartsskyddsincidenter, och välkomnar förlängning av det fram till 2024. Parlamentet välkomnar utvidgningen av CMP till nordvästra Indiska oceanen. Parlamentet understryker vikten av nära samarbete och kompletterande åtgärder med andra GSFP-insatser i regionen, däribland insatsen Eunavfor Atalanta. Parlamentet stöder det värdefulla arbetet inom GSFP-uppdragen EU BAM Libyen och Eunavfor MED Irini, som bidrar till hållbar fred, säkerhet och stabilitet. Parlamentet fortsätter att stödja i synnerhet Irinis centrala uppgift att genomdriva det vapenembargo mot Libyen som införts av FN.

20. Europaparlamentet betonar det akuta behovet att avsevärt öka investeringarna i regional och global vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, särskilt i multilaterala strategier. Parlamentet betonar behovet av större öppenhet och konvergens på nationell och europeisk nivå när det gäller vapenexport, särskilt med tanke på att en period med ökade försvarsutgifter väntar oss. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna måste respektera EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och erkänna sina befogenheter i sin politik för anskaffning av försvarsmateriel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut rätta sig efter den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel[29], ändrad genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560[30], och att strikt genomföra kriterium 4 om regional stabilitet och stoppa licensiering av vapenexport om det finns en uppenbar risk för att den avsedda mottagaren kan använda vapen aggressivt mot ett annat land i allmänhet och mot medlemsstaterna i synnerhet. Parlamentet erkänner medlemsstaternas befogenheter i sin försvarsupphandlingspolitik. Parlamentet understryker vikten av en grundlig bedömning av ansökningar om tillstånd att exportera teknik och militär utrustning. Parlamentet beklagar användningen av ryska överljudsmissiler i Ukraina och anser att EU bör försöka bidra till att förhindra en internationell kapprustning i fråga om överljudsmissiler.

21. Europaparlamentet påminner om behovet av att definiera vapenexportpolitiken som en del av säkerhetspolitiken och att skyndsamt upprätta en effektiv vapenexportpolitik på EU-nivå, som garanterar att medlemsstaterna fullt ut uppfyller de åtta rättsligt bindande kriterierna för vapenexport, att deras nationella export inte underblåser regionala spänningar eller undergräver säkerheten i andra medlemsstater, för allierade och partner eller i EU som helhet, samtidigt som man fullt ut stöder de allierades och partnerländernas legitima säkerhets- och försvarsbehov, särskilt de länder vars territoriella integritet kränks och som utövar sin rätt till självförsvar, vilken är förankrad i FN-stadgan.

22. Europaparlamentet bekräftar sitt fulla stöd för EU:s och dess medlemsstaters åtagande att följa fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget). Parlamentet insisterar på behovet av att säkerställa att EU spelar en stark och konstruktiv roll när det gäller att utveckla och stärka globala regelbaserade icke-spridningsinsatser. Parlamentet uttrycker djup oro över att inga resultat uppnåddes vid den tionde översynskonferensen mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen på grund av Rysslands ovilja att ansluta sig till konsensus.

23. Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna får utvärdera reformen av beslutsprocessen i syfte att använda den avsevärda outnyttjade potentialen i fördragen, särskilt genom att artikel 31 i EU-fördraget aktiveras, så att omröstning med kvalificerad majoritet utvidgas till att omfatta områden som rör GSFP och att ”övergångsbestämmelser” och alla de artiklar som stärker solidariteten inom EU och det ömsesidiga biståndet i händelse av kris fortsätter att tillämpas fullt ut och säkerställer EU:s suveränitet. Parlamentet föreslår att ändringar av fördragen övervägs när det gäller GSFP, vilka ska diskuteras och beslutas inom ramen för ett konvent som följer upp konferensen om Europas framtid, som bör behandla (1) en övergång från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet för rådsbeslut med militära konsekvenser, med undantag för klausulen om ömsesidigt försvar i artikel 42.7, i försvarsfrågor där övergångsbestämmelser inte är tillämpliga, och endast i fallet med expediering av militär utrustning eller utsändande av GSFP-uppdrag som inte omfattas av ett verkställande mandat, (2) införande av bestämmelserna i artiklarna 42 och 46 i EUF‑fördraget som möjliggör gemensam upphandling av försvarsutrustning och andra säkerhetsrelaterade utgifter från unionens budget samt inrättande av gemensamma och permanent stationerade multinationella militära enheter, inbegripet ledningsstrukturer, och (3) översyn av artikel 346 i EUF-fördraget, i syfte att begränsa möjligheterna för EUMS att avvika från bestämmelserna i upphandlingsdirektivet (direktiv 2009/81/EG) samt införande av krav på motivering för sådana avvikelser som ska bedömas av kommissionen och meddelas parlamentet.

24. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att frigöra den fulla potentialen hos de bestämmelser i fördraget som rör GSFP och att allvarligt överväga genomförandearrangemangen för artikel 44 i EU‑fördraget om att anförtro genomförandet av en GSFP-uppgift till en grupp medlemsstater för att göra GSFP mer flexibel och effektiv på området, samtidigt som en stark kollektiv europeisk dimension bibehålls. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta att genomföra övningar. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta att tillämpa artikel 42.7 i EU-fördraget om ömsesidigt bistånd på kort sikt och att klargöra motsägelsefriheten mellan detta och artikel 5 i Nordatlantiska fördraget, med tanke på att inte alla EU-medlemsstater är medlemmar i Nato. Parlamentet betonar att villkoren för aktivering av artikel 42.7 och bestämmelserna för det efterfrågade stödet aldrig har definierats tydligt. Parlamentet understryker att en fördragsändring skulle kunna definiera terroristattacker, hybridattacker, desinformationskampanjer och ekonomiskt tvång från tredjeländer som faktorer som skulle utlösa artikel 42.7 i EU-fördraget.

Stärkt förmåga med högre, gemensamma och väl använda utgifter

25. Europaparlamentet ser positivt på EU:s ambition att stärka sin militära och civila förmåga. Parlamentet betonar behovet av att fullt ut och på ett bättre sätt utnyttja EU:s initiativ och budgetar, särskilt de planerade förordningarna om instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och Edip, Europeiska försvarsfonden, Pesco, den samordnade årliga försvarsöversikten och den militära rörligheten samt den civila GSFP-pakten, i syfte att täppa till kritiska kapacitetsbrister och säkerställa att väpnade styrkor snabbt kan sättas in, fylla på uttömda lager, minska fragmenteringen inom försvars- och upphandlingssektorn, uppnå fullständig interoperabilitet mellan våra styrkor, stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens leveranskedjor genom att utesluta statligt anknutna företag från stater som inte är partner och som kan utgöra en risk för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens motståndskraft, innovativa karaktär och konkurrenskraft genom potentiella exportkontroller eller stöld av immateriella rättigheter genom spionage. Parlamentet efterlyser största möjliga enhetlighet mellan dessa initiativ för att förhindra överlappningar och garantera effektiva offentliga investeringar, särskilt mellan Pesco-projekt och projekt inom ramen för Europeiska försvarsfonden, för vilka kopplingarna måste klargöras. Parlamentet välkomnar handlingsplanen för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri och begär att dess genomförande påskyndas. Parlamentet uppmuntrar till tekniköverföring från försvarssektorn till den civila sektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i processen för att stärka EU:s militära kapacitet fokusera på behoven av att ha militär personal och specialiserad utbildning för att hantera nya frågor (t.ex. klimatförändringar). Parlamentet understryker att eventuella framsteg på detta viktiga område också skulle stärka den europeiska pelaren inom Nato. Parlamentet anser att de väpnade styrkornas värdefulla bidrag under covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är att använda medlemsstaternas militära tillgångar och kapacitet till stöd för unionens civilskyddsmekanism.

26. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas tillkännagivanden om försvarsinvesteringsplaner som syftar till militär upphandling och förbättring av deras försvarsstyrkor, med utgångspunkt i modellen för Europeiska försvarsfonden och i enlighet med det gemensamma meddelandet om investeringsgap på försvarsområdet. Parlamentet anser det helt avgörande att åtgärda det identifierade investeringsgapet på försvarsområdet, till exempel genom att fylla på beredskapslagren, särskilt att byta ut system som härrör från Sovjet-tiden, stärka luft- och robotförsvaret, inbegripet en diskussion om genomförbarheten för en Europa-omfattande antiballistisk missilsköld och efterfrågar förbindelser med Natos initiativ European Sky Shield, förverkliga Eurodrone, utöka befintlig stridsvagns- och pansarfordonsförmåga, stärka Europas fartygsbyggnadskapacitet och marinkår, intensifiera sjöfartssamarbetet för att motverka hybridhot mot havsbaserade kablar och rörledningar som är viktiga för att trygga Europas energiförsörjning och konnektivitet, investera i industripartnerskap som prioriterar samarbete med små och medelstora företag och starkare investering i forskning och utveckling (FoU), och samtidigt bidra till ett starkare europeiskt cyberförsvarssystem och utvidga EU:s program för militär rörlighet.

27. Europaparlamentet understryker behovet av att komplettera kapacitetsutvecklingsinitiativen med gemensamma upphandlingsmekanismer. Parlamentet betonar att gemensam upphandling av försvarsprodukter som utvecklas och tillverkas i Europa är ett viktigt verktyg för effektiva offentliga utgifter och uppmanar därför medlemsstaterna att använda instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin för att gemensamt upphandla försvarsprodukter och undvika konkurrens, underlätta kostnadsbesparingar, stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och främja interoperabilitet.

28. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att åta sig att avsevärt öka finansieringen till EU:s upphandlingsmekanismer, såsom instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och Edip, genom att tillhandahålla adekvat finansiering och vidta snabba och grundliga åtgärder på detta viktiga område och samtidigt säkerställa interoperabilitet med Nato. Parlamentet anser att de regler som är tillämpliga på instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling bör likna de som antagits för Europeiska försvarsfonden. Parlamentet påminner om att det ekonomiska stöd som tillhandahålls av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och det framtida Edip bör gynna den europeiska industrin som en prioriterad fråga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta det så snart som möjligt efter slutförandet av förhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet uppmanar rådet att förse det med nödvändigt ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att de regler som är tillämpliga på instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling bör likna dem som antagits för Europeiska försvarsfonden, vilka har visat sig vara värdefulla, särskilt när det gäller tredjeländers deltagande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta med upphandling och utveckling av försvarskapacitet som utformats och producerats inom EU. Parlamentet anser att momsundantaget i sig inte kommer att vara tillräckligt för att göra det framtida Edip avgörande för att stödja den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga olika mekanismer för finansiella incitament till stöd för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att inrätta en annan finansieringsmekanism utanför budgeten som skulle sammanföra delar av de nationella försvarsbudgetarna och skyndsamt ta itu med hela livscykeln för militär kapacitet på EU-nivå, för att säkerställa att den genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, från forsknings- och utvecklingssamverkan och gemensam upphandling till gemensamt underhåll samt gemensam utbildning och försörjningstrygghet.

29. Europaparlamentet understryker det akuta behovet av att upprätta en verkligt europeisk marknad för försvarsutrustning. Parlamentet understryker behovet av ökat ekonomiskt stöd till EU:s forsknings- och utvecklingsinsatser och produktion av högteknologiska försvarssystem som annars skulle vara för dyra för enskilda medlemsstater, för att säkerställa att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen förblir konkurrenskraftig, kan tillgodose de väpnade styrkornas verkliga behov, krav och ökade ambitioner, anpassar sig till framväxande hot och minskar beroendet av utländska parter. Parlamentet påpekar att Europeiska försvarsfonden, utöver kapacitetsutvecklingen, också bör bidra till en konsolidering av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet efterlyser en utvärdering av Europeiska försvarsfonden före halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, i syfte att vid behov stärka budgeten. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av ytterligare initiativ för att öka små och medelstora företags deltagande och innovation inom försvars- och militärindustrin. Parlamentet efterfrågar en vidareutveckling av ny teknik såsom AI och kvantdatorteknik genom starka kopplingar mellan militär och civil innovation. Parlamentet betonar vikten av att minska beroendet av kritisk teknik och kritiska värdekedjor för att EU ska kunna gå mot bättre operativ kapacitet.

30. Europaparlamentet framhåller de positiva ekonomiska och teknikmässiga effekterna av investeringar i försvarsindustrin. Parlamentet begär fler och bättre använda försvarsinvesteringar så att industriellt samarbete, kostnadsbesparingar och ökad interoperabilitet främjas. Parlamentet bekräftar att åtgärder inom EU:s ram är ett sätt att minska fragmenteringen och undvika dubbelarbete. Parlamentet begär att synergierna med andra EU-finansieringsinstrument ska utnyttjas och att försvarsindustrins tillgång till privat finansiering ska underlättas. Parlamentet påminner om att Europeiska försvarsfonden och det permanenta strukturerade samarbetet är avgörande för utvecklingen av en verklig europeisk försvarsunion genom att stärka försvarssamarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet begär att övrig EU-politik ska vara förenlig med EU:s insatser för att stärka försvarsindustrin.

31. Europaparlamentet betonar behovet av att ändra finansieringsstrukturerna i den fleråriga budgetramen för att tillhandahålla de medel som krävs för EU-instrumenten på försvarsområdet. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang en förstärkning av försvarsfonden. Parlamentet uppmuntrar EU att bedöma när en revidering av den fleråriga budgetramen skulle vara lämplig. Parlamentet betonar att alla ytterligare resurser som tilldelas för att uppfylla Natos mål att avsätta 2 % av bruttonationalprodukten (BNP) till försvar bör användas på ett samordnat och samarbetsinriktat sätt av EU:s Natomedlemmar. Parlamentet efterfrågar en förstärkning av industrins tillgång till privat finansiering för att säkerställa att den europeiska försvarsindustrin har tillräcklig tillgång till offentlig och privat finansiering och hållbara investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utveckla parametrar för en finansiell produkt som syftar till att stödja investeringar i europeisk säkerhet, inbegripet försvarsindustrins åtgärder. Parlamentet efterfrågar incitament för investeringar i kritiska sektorer, såsom cybersektorn.

Åtgärder för att stärka GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna

32. Europaparlamentet stöder översynen och förstärkningen av alla civila GSFP-uppdrag och militära insatser för att bättre anpassa dem till de berörda ländernas verkliga behov. Parlamentet stöder en förbättring av styrkebidraget och kapacitetsuppbyggnaden för alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, särskilt de som påverkas av den försämrade hotbilden, genom att ge dem mer robusta och flexibla mandat samt nödvändiga resurser, personal, finansiering, utbildning, strategiska kommunikationsverktyg och utrustning för att uppfylla kraven på mer riktade uppdragsmål. Parlamentet inser behovet av effektiv utbildning och operativ kapacitet för att hålla jämna steg med den föränderliga hotmiljön, Parlamentet betonar behovet av att stärka motståndskraften och effektiviteten i dessa, så att hybridsäkerhetsutmaningar bättre kan bemötas, till exempel genom förbättrad samordning med andra EU-aktörer byråer för rättsliga och inrikes frågor, liksom likasinnade partner utanför EU, stärka den strategiska kommunikationen och göra ytterligare investeringar i cyberförsvarskapacitet.

33. Europaparlamentet anser det viktigt att GSFP-uppdrag och GSFP-insatser bygger på en tydlig förståelse för de typer av kriser och konflikter som EU strävar efter att bemöta med civila och militära instrument, särskilt när andra är ovilliga eller saknar förmåga att ingripa eller i händelse av fientliga eller ogynnsamma situationer. Parlamentet påminner om att alla EU-åtaganden måste vara trovärdiga i de lokala och regionala myndigheternas ögon, särskilt eftersom andra, ofta mer illasinnade, parter är mer än villiga att vidta åtgärder för att täppa till eventuella luckor. Parlamentet påminner om att uppdragen måste ägna särskild uppmärksamhet åt konfliktdynamik, robusta riskbedömnings- och begränsningsprocesser och att de måste inbegripa mer effektbaserad övervakning och utvärdering av GSFP-insatser samt fler samråds- och återkopplingsmekanismer. Parlamentet betonar det särskilda behovet av att militära operationer har bestämmelser om tidsbegränsning för att möjliggöra ett hållbart utträde. Parlamentet noterar att av de åtta pågående militära operationerna har endast tre ett verkställande mandat. Parlamentet påminner om EU:s övergripande engagemang i Sahel och Afrikas horn genom sex civila uppdrag och sex militära operationer.

34. Europaparlamentet uppmanar till antagande av en ny civil GSFP-pakt senast i mitten av 2023 som kommer att tillhandahålla mål för typen av, antalet och storleken på civila uppdrag och efterfrågar att det inrättas en civil process för kapacitetsutveckling senast 2024, enligt vad som föreskrivs i den strategiska kompassen. Parlamentet påminner om att det är mycket viktigt att den civila GSFP-pakten 2.0 antas under första halvåret 2023 för att säkerställa kontinuitet i processen för utveckling av civil kapacitet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att omarbeta avtalen med tredjeländer om deltagande i syfte att stärka deras deltagande i GSFP-uppdrag.

35. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att utan dröjsmål slå samman strukturen för den militära planerings- och ledningskapaciteten och direktoratet för civil planerings- och ledningskapacitet för att skapa ett fullfjädrat civil-militärt operativt högkvarter och möjliggöra ett säkert utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, även med medlemsstaterna och GSFP-uppdrag eller GSFP-insatser. Parlamentet betonar att den militära planerings- och ledningskapaciteten måste planera och genomföra alla militära uppdrag med en tydlig befälsordning och förses med nödvändig personal, medel och infrastruktur. Parlamentet påpekar att Rysslands aggressionskrig mot Ukraina innebär att framsteg på detta område blivit ännu mer brådskande.

36. Europaparlamentet är oroat över den ökande användning av informationsmanipulering, desinformation och hybridhot och hybridangrepp som härrör huvudsakligen från Ryssland och Kina men även från andra aktörer och som direkt påverkar flera insatsområden och GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet betonar att EU måste öka samarbetet med likasinnade partnerländer och tillhandahålla stöd, utbildning och kapacitetsuppbyggnad med dem för att motverka fientlig utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidta konkreta åtgärder för att stödja GSFP-uppdrag och GSFP-insatser som bekämpar och motverkar desinformation och propaganda samt att stärka StratCom-avdelningens kapacitet, inbegripet dess arbetsgrupper.

37. Europaparlamentet är bekymrat över det ständiga strukturella problemet med att säkerställa att GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna är fullt bemannade. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullfölja sina beslut att inleda uppdrag och insatser genom att tillhandahålla den personal som krävs. Parlamentet påminner om att det i den strategiska kompassen understryks att GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna behöver mer välutbildad personal. Parlamentet uppmanar med eftertryck samtliga medlemsstater att infria sina löften så att deras faktiska engagemang överensstämmer med deras ambitioner. Parlamentet ber med eftertryck unionen att ge den personal som deltar i dessa uppdrag och insatser adekvat utrustning och undervisning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta hänsyn till de sociala rättigheterna och arbetsrättigheterna för militärpersonal när de utbildas och utplaceras tillsammans inom en EU-ram.

38. Europaparlamentet begär att vice ordförandens/den höga representantens förslag om kapacitet för snabba insatser som fastställs i den strategiska kompassen, med tanke på detta förslags betydelse för EU:s säkerhets- och försvarsstruktur, ska genomföras så snart som möjligt och senast 2025, för att säkerställa förmågan att reagera snabbt och beslutsamt under kriser och att tjäna och skydda EU:s medborgare, intressen och värden i hela världen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbinda sig att i betydande grad avhjälpa de allvarliga bristerna med avseende på strategiska stödresurser senast 2025, särskilt de som är kopplade till kapaciteten för snabba insatser.

39. Europaparlamentet understryker att jämställdhet och kvinnors rättigheter måste vara en central del av säkerhets- och försvarsåtgärderna. Parlamentet fördömer i starka ordalag krigsförbrytelser mot civilbefolkningen, bland annat användningen av sexuellt våld som vapen i krig.

40. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att påskynda genomförandet av de jämställdhetsrelaterade åtagandena i den strategiska kompassen för att säkerställa en effektiv jämställdhetsintegrering. Parlamentet betonar vikten av it-säkerhetsåtgärder för att övervaka och förhindra handel med kvinnor som drabbats av konflikter. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att minska karriärhindren för kvinnor inom sina försvarsstyrkor.

41. Europaparlamentet betonar att kvinnors deltagande i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser bidrar till insatsernas och uppdragens ändamålsenlighet och är en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter för kvinnor och män i hela världen, och erinrar samtidigt om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (GAP III) (2020−24), som kräver systematisk integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all EU‑politik och alla yttre åtgärder, inbegripet GSFP. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att främja en ökning av antalet kvinnor i framför allt militära GSFP‑insatser och en jämnare könsfördelning i personalen och ledningen för GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet anser att nolltolerans för sexuella och könsbaserade trakasserier och sexuellt utnyttjande inom alla GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser är av överordnad vikt. Parlamentet betonar det viktiga arbete som jämställdhetsrådgivare utför i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och behovet av att finansiera dem. Parlamentet efterfrågar samarbete mellan GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser och Europeiska jämställdhetsinstitutet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att rapportera till underutskottet för säkerhet och försvar (SEDE) om sina framsteg med jämställdhetsrelaterade åtgärder.

42. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som ungdomar och ungdomsorganisationer spelar när det gäller att upprätthålla och främja fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att åta sig att mer systematiskt integrera ungdomar i sin agenda för ungdomar, fred och säkerhet och att eftersträva och anta en övergripande strategisk ram för genomförandet av agendan för unga kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att involvera ungdomar som partner i utformningen och genomförandet av insatserna för avväpning, demobilisering och återanpassning.

43. Europaparlamentet välkomnar inledandet av det icke-verkställande militära GSFP‑uppdraget för ör militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina). Parlamentet förväntar sig att det möjliggör utbildning av de ukrainska väpnade styrkorna på ett flexibelt sätt genom strategisk rådgivning, icke-verkställande stöd, kapacitetsuppbyggnad och övergripande militärt stöd för att bekämpa Rysslands aggression och bistå med frigörandet av de ockuperade regionerna i Ukraina. Parlamentet anser att Eumam kommer att vara effektivt förutsatt att den militära planerings- och ledningskapaciteten förstärks och kommer att kunna utöva strategisk ledning och kontroll över uppdraget. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att öppna detta uppdrag för deltagande av tredjeländer. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att tillhandahålla det stöd som krävs för dess genomförande. Parlamentet betonar vikten av att förmedla till det ukrainska folket att EU kommer att stå kvar vid dess sida under hela den ryska aggressionen.

44. Europaparlamentet lovordar och understryker vikten av Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina). Parlamentet noterar dess nya uppgifter, bland annat att ge stöd till brottsbekämpande organ för att underlätta flyktingströmmarna från Ukraina till angränsande medlemsstater, att ge humanitärt bistånd till Ukraina och att ge råd, utbildning och stöd till rättsstatliga institutioner för att underlätta utredning och lagföring av internationella brott. Parlamentet efterfrågar en översyn och förstärkning av mandatet för EU:s gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Republiken Moldavien och Ukraina för att anpassa det till den nya geopolitiska verkligheten. Parlamentet uppmanar till att stärka personalen, reaktionskapaciteten, resurserna och den strategiska kommunikationen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i Bosnien och Hercegovina, Ukraina och Georgien och utöka EU:s diplomatiska närvaro i länderna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan.

45. Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan EU och Nato på västra Balkan, bland annat genom Eufor Althea och genom Kosovostyrkans insatser. Parlamentet påminner om att lärdomarna av båda insatserna tillför alla nuvarande och framtida militära och civila GSFP-uppdrag och GSFP-insatser ett betydande mervärde. Parlamentet uppmanar till att stärka Eufor Althea i Bosnien och Hercegovina i nära samarbete med Nato och andra allierade för att garantera den nödvändiga stabiliteten för landet och hela regionen. Parlamentet välkomnar EU:s odelade stöd till utvidgningen av uppdraget för Eufor Althea. Parlamentet understryker behovet av att bilateralt stärka det militära säkerhetssamarbetet med Bosnien och Hercegovina parallellt med Euforramen.

46. Europaparlamentet framhåller behovet av att fortsätta det nära samarbetet med afrikanska och internationella partner för att bidra till en gemensam hantering av frågan om stabilisering och utveckling, särskilt med Afrikanska unionen, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, FN och internationella finansieringsinstitutioner och andra viktiga bilaterala och regionala aktörer. Parlamentet framhåller EU:s samlade åtagande i Sahel och på Afrikas horn genom sju civila (Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger och Eucap Somalia) och militära (EUTM Mali, EUTM Somalia, Eunavfor Atalanta och Eunavfor MED Irini) uppdrag.

47. Europaparlamentet uttrycker djup oro över utvecklingen i Sahelregionen och den senaste tidens statskupper i regionen. Parlamentet betonar regionens strategiska betydelse för EU. Parlamentet fördömer den Kreml-stödda Wagnergruppens ökade närvaro i Sahelregionen och andra delar av den afrikanska kontinenten. Parlamentet är fast övertygat om att nämnda grupps inblandning i Västafrika strider mot målet att skapa fred, säkerhet och stabilitet i regionen. Parlamentet tillstår att de olika internationella uppdragen i Sahel inte har uppnått det främsta målet – att skapa varaktig fred i Sahelregionen – och att det således krävs att man reflekterar över de mandat och roller som finns för internationella uppdrag och internationell politik. Parlamentet uttrycker liknande oro över islamistiska terroristgruppers ökade närvaro och verksamhet, särskilt al-Qaida, Daish och al-Shabaab, i Mellanöstern och Afrika. Parlamentet efterlyser fler gemensamma åtgärder och politisk samstämdhet mellan olika EU- och partnerinsatser i Sahel. Parlamentet beklagar den försämrade säkerhetssituationen i Mali och välkomnar beslutet att avbryta all operativ utbildning och leverans av militär utrustning till landet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla effektivt stöd som är skräddarsytt för de berörda ländernas behov.

48. Europaparlamentet anser att allt eventuellt internationellt stöd i regionen måste prioritera bättre skydd av civila, lindring av konfliktdynamik och främjande av god styrning av säkerhetssektorn. Parlamentet betonar behovet av mer politiskt samarbete med de berörda regeringarna för att säkerställa större öppenhet, bekämpa korruption, främja delaktighet och samarbeta med medborgarna i ett försök att hejda den explosionsartade ökningen av väpnade och etniska konflikter.

49. Europaparlamentet välkomnar förlängningen av GSFP-uppdraget Eucap Sahel med två år och insisterar på vikten av samordning med EU BAM Libyen för den EU-ledda utvecklingen av Sahelstaternas gränskapacitet. Parlamentet efterfrågar gemensamma insatser från EU:s och FN:s sida för att ta itu med destabiliseringen och våldet i Mali och samarbeta med lokala styrkor för att främja stabilitet och säkerhet. Parlamentet noterar utvidgningen och omfokuseringen av EUAM och EUTM i Centralafrikanska republiken och är fortfarande mycket oroat över den fortsatta försämringen av den politiska och säkerhetsmässiga situationen där. Parlamentet välkomnar de framsteg som redan gjorts av EUTM Moçambique och uppmanar utrikestjänsten att överväga att leverera dödliga vapen till moçambikiska styrkor inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och att påskynda leveransen av utrustning. Parlamentet efterfrågar en bred offentlig debatt om unionens inblandning i Moçambique och offentlig debatt om hur en meningsfull integrerad strategi som hanterar de bakomliggande orsakerna till oroligheterna i Cabo Delgado skulle kunna se ut. Parlamentet påminner om rapporterna om säkerhetsstyrkornas systematiska och våldsamma attacker mot stora delar av lokalbefolkningen, säkerhetsstyrkornas tvångsförflyttningar, höga nivåer av bristande jämlikhet, regional försummelse från centralregeringens sida, konflikter om naturresurser, höga korruptionsnivåer och kränkningar av olika rättigheter. Parlamentet stöder reformen av Moçambiques väpnade styrkor och insisterar på behovet av en integrerad strategi för krisen i Cabo Delgado. Parlamentet välkomnar stödet från den europeiska fredsfaciliteten till Nigers väpnade styrkor och understryker behovet av att tillhandahålla militärt GSFP-stöd till Niger. Parlamentet uppmanar rådet att intensifiera de samordnade maritima insatserna i Guineabukten. Parlamentet begär en förlängning av mandatet för Eunavfor Atalanta, som löper ut i slutet av 2022, för att ytterligare bekämpa sjöröveri.

50. Europaparlamentet beklagar att de utbildningsuppdrag som var avsedda att möta säkerhetsutmaningarna i Sahel och i de centralafrikanska länderna (Mali och Centralafrikanska republiken) visar sig vara alltmer otillräckliga. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av målen och de vägledande principerna för EU:s utbildningsuppdrag (EUTM). Parlamentet anser att mandaten för EUTM bör utvidgas till att omfatta i synnerhet kompletterande åtgärder för att göra det möjligt för EUrådgivare på fältet att så exakt som möjligt kontrollera i vilken utsträckning utbildningsprogrammen har genomförts korrekt och är i linje med de lokala väpnade styrkornas operativa behov. Parlamentet framhåller mervärdet av rådgivning till uppdragets befälsstrukturer och uppmuntrar därför medverkan av medlemsstaterna i EUTM, i synnerhet inom den rådgivande delen, där utstationeringen av officerare skulle göra det möjligt att ge ett betydande stöd till insatsernas genomförande, liksom multilateralt militärt bistånd.

51. Europaparlamentet betonar de internationella skyldigheterna avseende Irinis havskomponent när det gäller sök- och räddningsinsatser för människor i sjönöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att Irini agerar i full överensstämmelse med sjörätten, särskilt de skyldigheter som rör eftersökning och räddning. Parlamentet upprepar sin djupa oro över situationen för migranter, asylsökande och flyktingar i Libyen, vars redan dramatiska situation fortsätter att förvärras; Parlamentet uppmanar libyska myndigheter och miliser att stänga förvarsanläggningarna för migranter. Parlamentet beklagar att det förväntas att fartyg kommer att dras tillbaka från alla aktuella områden med omfattande närvaro av migranter. Parlamentet kräver förtydliganden om den planerade beslutsprocessen och förutsättningarna för framtida beslut som hör samman med den så kallade pullfaktoreffekten, för vilken det för närvarande saknar vetenskapliga bevis.

52. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU om att dra fullständig nytta av sin ställning och sitt rykte i regionen Indiska oceanen/Stilla havet som en trovärdig och självständig global fredsfrämjande aktör i ett läge med växande geopolitisk konkurrens mellan globala och regionala stormakter i regionen. Parlamentet påminner om att mervärdet av EU:s engagemang i regionen Indiska oceanen/Stilla havet ligger i dess omfattande uppsättning civila och militära stödåtgärder, däribland välutvecklade icke‑militära bidrag.

53. Europaparlamentet uttrycker djup oro över Kinas snabba militära upptrappning i Sydkinesiska havet och landets fortsatta militära påtryckningar, angrepp, luftrumskränkningar och andra militära insatser i gråzonen, inbegripet cyber- och desinformationskampanjer mot Taiwan. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att upphöra med alla dessa åtgärder, som utgör ett hot mot stabiliteten i hela regionen och som generellt har en direkt inverkan på Europas säkerhet och välstånd. Parlamentet upprepar sitt stöd för samarbetet mellan EU och Taiwan.

54. Europaparlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att inkludera en del om skydd av kulturarvet i sina GSFP-uppdrag och GSFP-insatser för att ge stöd och utbildning till lokala partner för att ta itu med säkerhetsutmaningar i samband med bevarande och skydd av kulturarvet. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet och att bekämpa smuggling av kulturföremål, särskilt i konfliktområden. Parlamentet konstaterar att det faktum att samhällen berövas sitt kulturarv och sina historiska rötter gör dem mer sårbara för radikalisering. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta en bred strategi för att motverka sådana hot. Parlamentet påminner om att EUAM Irak är det enda GSFP-uppdrag som har en komponent som innefattar skydd av kulturarv. Parlamentet förväntar sig att EUAM Irak till fullo utför alla delar av sitt mandat, inbegripet skyddet av kulturarvet och bekämpning av olaglig handel med kulturskatter. Parlamentet vill att en sådan bestämmelse ska vara allmän praxis i alla GSFP-uppdrag eller GSFP-insatsmandat.

Systematiska säkerhets- och försvarspartnerskap

55. Europaparlamentet begär en förstärkning, när det är strategiskt relevant, av säkerhets‑ och försvarspartnerskapen med likasinnade partner i hela världen som motsvarar EU:s ambitionsnivå som säkerhetsgarant. Parlamentet anser det mycket viktigt att mer systematiskt inkludera säkerhets- och försvarsfrågor i de politiska samtalen mellan EU och likasinnade partner. Parlamentet välkomnar planerna om att sammankalla det första EU-forumet för säkerhets- och försvarspartnerskap. Parlamentet efterlyser en mer självsäker, enhetlig och konsekvent hållning gentemot icke-demokratiska stater som hotar den europeiska säkerheten och den internationella ordningen.

56. Europaparlamentet understryker att de gemensamma grundläggande demokratiska värdena är centrala för EU och Nato. Parlamentet begär att förbindelserna mellan EU och Nato ska fördjupas, på grundval av principerna om delaktighet, ömsesidighet, ömsesidig öppenhet och insyn, i enlighet med självbestämmanderätten och förfaranden för våra respektive organisationer och utan att det påverkar de specifika särdragen i säkerhets- och försvarspolitiken i någon av våra medlemsstater. Parlamentet understryker vikten av att även fördjupa detta partnerskap genom en tredje gemensam förklaring om samarbetet mellan EU och Nato, som bygger på innehållet i EU:s strategiska kompass och Natos nya strategiska koncept och på konkreta åtgärder för att ytterligare stärka samarbetet, särskilt på områdena militär rörlighet, infrastruktur med dubbla användningsområden och motståndskraft samt ökade gemensamma övningar. Parlamentet understryker att det behövs en kraftig förbättring av det strategiska partnerskapet med Nato så att det bygger på stärkt politisk enighet och solidaritet och fördjupade politiska samtal i fråga om gemensamma utmaningar och strategiskt relevanta frågor i alla delar, däribland utmaningar med koppling till klimatförändringar och snabb digitalisering. Parlamentet uppmuntrar till samordnade och operativa svarsåtgärder inom mekanismerna för konfliktförebyggande och krishantering för att bekämpa gemensamma framväxande hot i de geografiska områdena och inom områden av ömsesidigt intresse. Parlamentet påpekar att EU:s kapacitetsutveckling även stärker den europeiska pelaren inom Nato och i enlighet med detta bidrar till transatlantisk säkerhet. Parlamentet noterar med oro den djupa och ihållande spänningen mellan EU‑medlemsstaterna och Turkiet, en Natoallierad, som hindrar samarbetet mellan EU och Nato.

57. Europaparlamentet erkänner betydelsen av och potentialen hos ett strategiskt partnerskap med Turkiet, men beklagar Turkiets övergripande destabiliserande roll på många problemområden för EU och dess grannskap, vilken hotar den regionala freden, säkerheten och stabiliteten. Parlamentet är extremt oroat över, och fördömer skarpt, Turkiets olagliga verksamhet och hot om militära insatser mot medlemsstater i östra Medelhavsområdet, särskilt Grekland och Cypern. Parlamentet beklagar djupt att Turkiet, trots nedtrappningsinsatserna, fortsätter med sina ensidiga provokativa åtgärder och sin bristande efterlevnad av FN:s säkerhetsråds resolution om vapenembargot mot Libyen när det gäller Irini-insatsen, vilket strider mot internationell rätt, inbegripet Unclos och EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter i området. Parlamentet upprepar EU:s fördömande av undertecknandet av de två samförståndsavtalen mellan Turkiet och Libyen om ett omfattande säkerhetssamarbete och militärt samarbete och om avgränsningen av havsområden, som strider mot internationell rätt. Parlamentet erinrar om att EU står redo att använda alla till buds stående instrument och alternativ, inbegripet dem som anges i artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att skydda sina och sina medlemsstaters intressen samt upprätthålla regional stabilitet. Parlamentet konstaterar att Turkiet blir allt mer närvarande i områden där EU har centrala säkerhetsintressen och GSFP-uppdrag, och uppmanar Turkiet att avstå från att undergräva EU:s intressen och uppdrag på dessa områden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att anpassa sig till EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut följa gemensam ståndpunkt 2008/944/GUSP när det gäller Turkiet, inbegripet en strikt tillämpning av kriterium 4 om regional stabilitet.

58. Europaparlamentet stöder starkt Natos politik med öppna dörrar. Parlamentet betonar vikten av Finlands och Sveriges anslutning till Nato, eftersom detta skulle öka både EU:s och de Natoallierades säkerhet. Parlamentet välkomnar att de flesta Nato-allierade snabbt ratificerar de finska och svenska anslutningsprotokollen till Nato och uppmanar Turkiet och Ungern att också slutföra ratificeringsprocesserna utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med säkerhets- och försvarsfrågorna i de medlemsstater som inte ingår i Nato. Parlamentet uppmanar EU och Nato att stärka samarbetet när det gäller att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos våra partner.

59. Europaparlamentet anser att synergier och samstämdhet med genomförandet av Natos strategiska koncept och EU:s strategiska kompass är avgörande, särskilt när det gäller motverkandet av den aggression mot Ukraina som Ryssland ägnar sig åt och motverkandet av Rysslands förverkligande av Lukasjenkoregimen i Belarus, genom att ta itu med de utmaningar som Kinas tvingande politik innebär, spridningen av skadlig desinformation samt it-försvar, hybridhot och stöd till partner.

60. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att utveckla en enhetlig, kompletterande och driftskompatibel försvarsförmåga för att säkerheten i det euroatlantiska området ska kunna stärkas i enlighet med principen om en enda uppsättning av styrkor. Parlamentet begär att EU och Nato ska fortsätta att vara tekniskt ledande inom den globala militära förmågan. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att resultatet av EU:s och Natos respektive planeringsprocesser för kapacitetsutveckling är samstämda. Parlamentet understryker att EU behöver utveckla sin egen försvarsförmåga och sitt eget strategiska oberoende för att också stärka EU:s kapacitet att vara en starkare partner för sina allierade. Parlamentet uppmanar EU:s Nato-medlemsstater att öka sina militära budgetar till minst 2 % av BNP i linje med Natos riktlinjer.

61. Europaparlamentet välkomnar USA:s, Kanadas och Norges deltagande i Pesco-projektet om militär rörlighet, vilket är avgörande för försvaret av Europa och viktigt för att öka samstämdheten mellan EU:s och Natos respektive insatser för att underlätta förflyttningen av militära styrkor. Parlamentet påminner dock om att beslut om tredjeländers medverkan i enskilda Pesco-projekt måste fattas från fall till fall, när sådan medverkan ligger i EU:s strategiska intresse. Parlamentet välkomnar Förenade kungarikets ansökan nyligen om att ansluta sig till Pesco-projektet om militär rörlighet. Parlamentet påminner de deltagande medlemsstaterna i det permanenta strukturerade samarbetet om behovet av ett snabbt genomförande av deras operativa åtaganden och samarbetsåtaganden. Parlamentet ser positivt på EU:s och Natos strukturerade samtal om militär rörlighet. Parlamentet välkomnar handlingsplanen för militär rörlighet 2.0, som lades fram av kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten den 10 november, och efterlyser ett snabbt genomförande av den i synergi med Pesco‑projektet om militär rörlighet. Parlamentet efterlyser en förstärkning av Fonden för ett sammanlänkat Europa med avseende på projekt inom militär rörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera för att förenkla och harmonisera förfarandena för militär rörlighet och förkorta tidsfristerna för beviljande av tillstånd så att EU:s medlemsstater kan agera snabbare och effektivisera insatserna. Parlamentet betonar att den nya handlingsplanen för militär rörlighet måste säkerställa att kraven på infrastruktur, motståndskraft och logistik bedöms ur ett militärstrategiskt perspektiv. Parlamentet understryker behovet av ytterligare finansiering för detta flaggskeppsinitiativ för samarbete mellan EU och Nato. Parlamentet uppmanar EU att överväga att bjuda in Ukraina, Georgien och Republiken Moldavien att delta i Pesco‑projekt såsom militär rörlighet.

62. Europaparlamentet betonar betydelsen av EU:s nära förbindelser med Förenta staterna, som grundar sig på gemensamma värderingar när det gäller demokrati, frihet och rättsstatsprincipen. Parlamentet värdesätter Förenta staternas och dess nuvarande regerings åtagande och engagemang i Europas territoriella försvar, särskilt mot bakgrund av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina som hotar hela kontinenten. Parlamentet noterar att Förenta staterna också utmanas i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet betonar att EU:s medlemsstater, för att motverka Kinas allt starkare militära ställning, måste öka sina insatser för att förbättra den europeiska försvarskapaciteten, så att man banar väg för en omfördelning av bördan på lång sikt, där EU tar större ansvar för sitt försvar.

63. Europaparlamentet ser positivt på EU:s och Förenta staternas samtal om säkerhet och försvar, som utgör en viktig milstolpe för ett nära transatlantiskt samarbete. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att i dessa samtal särskilt uppmärksamma säkerheten i de östra och södra grannskapen och att inkludera diskussionsämnen som till exempel ömsesidiga initiativ på säkerhets- och försvarsområdet, GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, nedrustning och icke-spridning, kampen mot terrorismen, förbättrat informationsutbyte mellan underrättelsetjänster, verkningarna av banbrytande teknik, klimatförändringar, hybridhot, cyberförsvar, militär rörlighet, krishantering och förbindelserna med strategiska konkurrenter.

64. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till institutionaliserat säkerhets- och försvarssamarbete med Förenade kungariket. Parlamentet uppmuntrar Förenade kungariket att på allvar samarbeta med EU om brådskande strategiska utmaningar för att säkerställa åtgärdernas komplementaritet och synergieffekter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att bjuda in Förenade kungariket på engångsbasis till informella rådssammanträden med utrikesministrarna (och försvarsministrarna) i syfte att diskutera frågor av gemensamt intresse, samtidigt som EU:s självbestämmanderätt skyddas fullt ut. Parlamentet påpekar att parallella projekt för att utveckla framtida luftstridssystem är en ineffektiv resursanvändning och rekommenderar därför att båda projekten slås samman. Parlamentet välkomnar Förenade kungarikets stöd till Ukraina.

65. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den ökade instabiliteten i vårt grannskap, som ofta är en följd av avsiktliga handlingar som utförs av illasinnade aktörer som genom olika åtgärder försvagar demokratiska reformer för att i slutändan försvaga EU. Parlamentet understryker att EU:s säkerhet är nära kopplad till säkerheten för våra närmaste grannar i EU:s östra och södra grannskap samt på västra Balkan. Parlamentet begär att det militära säkerhetssamarbetet med likasinnade länder i det östliga partnerskapet ska utökas, bland annat genom att stärka säkerhetsdimensionen i det östliga partnerskapet och fördjupa de försvars- och säkerhetspolitiska samtalen, särskilt med Ukraina, Georgien och Republiken Moldavien. Parlamentet efterfrågar ökat samarbete på säkerhets- och försvarsområdet med partner i det södra grannskapet. Parlamentet uppmanar EU att ta på sig en viktig roll i Medelhavet i och med att man har blivit en aktör med möjlighet att säkerställa stabiliteten i regionen, bland annat när det gäller energitrygghet. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete med partnerländer i Medelhavsområdet för att bekämpa extremism, terrorism, människohandel och olaglig handel med vapen.

66. Europaparlamentet begär ett förstärkt samarbete mellan EU och Nato på alliansens östra flank och en ökning av den europeiska militära personalen i Svarta havet. Parlamentet anser det viktigt att erkänna och dra nytta av Svarta havets strategiska placering i samband med Rysslands krig i Ukraina och att öka investeringarna i europeiska militära projekt i regionen, däribland när det gäller att modernisera och stärka den militära industrin och infrastrukturen.

67. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ökande spänningarna och de återkommande utbrotten av fientligheter mellan Azerbajdzjan och Armenien, där Armenien har attackerats inom landets internationellt erkända gränser och där Ryssland inte har spelat någon stabiliserande roll. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att fullt ut engagera sig i ansträngningarna för att upprätthålla vapenvilan. Parlamentet välkomnar lanseringen av EU:s civila övervakningskapacitet i Armenien.

68. Europaparlamentet betonar att Ryssland fortfarande inte till fullo följer det avtal om eldupphör mellan Georgien och Ryssland som EU medlade fram den 12 augusti 2008. Parlamentet fördömer kraftfullt Rysslands olagliga militära närvaro i och ockupation av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali/Sydossetien. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utarbeta en grundlig rapport om överträdelser av avtalet av den 12 augusti 2008 om eldupphör, ett avtal för vilket EU i egenskap av medlare har ett särskilt ansvar, identifiera och tydligt kommunicera de bestämmelser som fortfarande inte har uppfyllts av Ryska federationen och lägga fram rekommendationer som skulle kunna förmå Ryska federationen att uppfylla sina internationella skyldigheter, särskilt att dra tillbaka alla sina militära styrkor från Georgiens ockuperade territorier och tillåta inrättandet av internationella säkerhetsmekanismer på dessa territorier, för att ge EU:s övervakningsuppdrag (EUMM) obehindrad tillgång till Georgiens hela territorium i enligt med dess mandat.

69. Europaparlamentet understryker vikten av att EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer nära anpassar sig till GUSP-ståndpunkterna. När det gäller västra Balkan påpekar parlamentet Serbiens relation till Ryssland och att landet inte har fördömt Rysslands omotiverade och olagliga åtgärder mot Ukraina och konsekvenserna av denna relation på västra Balkan. Parlamentet begär ett utökat militärt säkerhetssamarbete, inbegripet civil/militär säkerhet samt polisiär/militär säkerhet, med likasinnade länder på västra Balkan, särskilt på områden som motståndskraft, cybersäkerhet, hybridhot, gränsförvaltning och bekämpning av terrorism och desinformation. Parlamentet uppmanar i detta avseende utrikestjänsten att stärka rollen för EU:s delegationer och GSFP-uppdrag i tredjeländer i syfte att stärka deras förmåga att upptäcka och avslöja desinformationskampanjer som iscensätts av utländska statliga aktörer.

70. Europaparlamentet efterlyser närmare förbindelser och samarbete med partner i Latinamerika och Västindien för att uppnå gemensamma mål och intressen på säkerhets- och försvarsområdet.

Åtgärder för att stärka Europaparlamentets granskning av GSFP

71. Europaparlamentet betonar behovet av att involvera parlamentet mer aktivt i beslutsfattandet inom GSFP och politiken för försvarsindustrin, särskilt när det gäller genomförandet av den strategiska kompassen, Europeiska försvarsfonden, instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling, Edip, den europeiska fredsfaciliteten och de olika politiska strategier och initiativ som påverkar, eller är av särskild betydelse för, det europeiska försvaret och den europeiska säkerheten. Parlamentet uppmuntrar till förslag om ytterligare åtgärder från parlamentets sida, särskilt underutskottet för säkerhet och försvar, för att förbättra dess inflytande i GSFP, och att säkerställa effektiviteten, konsekvensen, den demokratiska ansvarsskyldigheten för och lämpliga parlamentariska granskningen av EU:s politik och initiativ för försvar och säkerhet genom att

 inkludera underutskottet för säkerhet och försvar som medbeslutande utskott i enlighet med artikel 58 i Europaparlamentets arbetsordning i alla lagstiftningsärenden med avsevärda och relevanta följder för säkerhet och försvar,

 använda halvtidsöversynen av Europeiska försvarsfonden och de kommande förhandlingarna om instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling, för att genomföra adekvata och meningsfulla rättigheter till parlamentarisk kontroll via delegerade akter för arbetsprogram för de huvudsakliga försvarsindustriprogrammen,

 inrätta ett fullfjädrat försvarsråd,

 inrätta ett fullvärdigt utskott för säkerhet och försvar,

 utöka samarbetet mellan de utskott i parlamentet där säkerhets- och försvarsfrågor diskuteras,

 klargöra parlamentets rätt till och tillgång till information enligt artikel 36 i EU-fördraget,

 stärka de interparlamentariska samtalen och samarbetet med de nationella parlamenten i fråga om EU:s säkerhet och försvar, bland annat genom den interparlamentariska konferensen om Gusp/GSFP, i syfte att stärka ansvarsskyldigheten och granskningen av säkerhets- och försvarspolitiken.

72. Europaparlamentet begär att parlamentets förbindelser med Natos parlamentariska församling ytterligare ska förstärkas, och i dessa bör parlamentet stödja inrättandet av ett Nato-centrum för demokratisk motståndskraft som ska bevaka och identifiera utmaningar för demokratin, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt underlätta demokrati- och statsstöd till medlemsstater och partnerländer.

°

° °

73. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionens ordförande och behöriga kommissionsledamöter, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, EU:s säkerhets- och försvarsbyråer samt medlemsstaternas regeringar och parlament.


25.11.2022

 

 

RESERVATION

om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2022 (2022/2050(INI))


 

i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

framlagd av VÄNSTERN – Europaparlamentsledamöterna Clare Daly, Özlem Demirel och Mick Wallace

 

Den intensifierade militariseringen av EU tillsammans med försöken att hävda geopolitiskt agentskap bidrar till en systematisk försämring av den europeiska säkerheten och en dramatisk ökning av interimperialistisk rivalitet. Rysslands olagliga invasion av Ukraina bör leda till ett snabbt tillbakadragande och till reflektion, men i detta betänkande utnyttjas frågan för att fortsätta med misslyckad politik, kräva ännu mer militarisering, upprustning och engagemang för en farlig eskalerande spiral.

Parlamentet efterfrågar bland annat utveckling av GSFP i riktning mot en försvarsunion, fördjupade förbindelser mellan EU och Nato, ökade försvarsutgifter till minst 2 % av BNP och budgetökningar för finansiering av ammunition och vapen genom den europeiska fredsfaciliteten, utvidgning av tillhandahållandet av tunga vapen till Ukraina, verkställande av klausulen om ömsesidigt försvar enligt artikel 42.7 i EU-fördraget, vilket gör EU till en militär allians, avsteg från principen om enhällighet i beslutsfattandet inom GSFP och större engagemang för misslyckade och destruktiva EU-uppdrag i Afrika.

Militarism och krig är inte och kommer aldrig att vara en lösning. Vi kräver att det i Europa inrättas ett system för kollektiv säkerhet som är fritt från gamla och nya splittringar, där alla staters suveräna jämlikhet och oberoende respekteras fullt ut, tillsammans med förnyade politiska och diplomatiska ansträngningar för att få ett slut på kriget i Ukraina och uppnå fred i Europa genom konfliktlösning, förtroendeskapande åtgärder, vapenkontroll och nedrustningsåtgärder.


YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR (.11.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2022

(2022/2050(INI))

Föredragande av yttrande: Victor Negrescu

 


 

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

 med beaktande av slutsatserna från konferensen om Europas framtid av den 9 maj 2022, särskilt förslagen 21, 23 och 24,

 med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen[31], och av följande skäl:

A. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina utgör början på en ny geopolitisk era för Europeiska unionen och innebär att en fullständig omprövning av säkerhets- och försvarspolitiken, genom ett paradigmskifte, är nödvändig.

B. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddet av EU:s yttre gränser. Schengenområdets viktiga roll för att säkerställa gränsskydd och gränskontroller bör lyftas fram. Under kriget i Ukraina har länderna i frontlinjen visat att de tillämpar Schengenregelverket fullt ut och därmed bidrar till skyddet av EU:s yttre gränser.

C. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt säkerheten för europeiska medborgare samt åt skyddet av EU:s yttre gränser och deras stabilitet.

D. Ett ökat samarbete behövs mellan EU och Nato, dess viktigaste allierade, som kommer att förstärkas av Sverige och Finland.

E. Ett närmare samarbete och en samordning med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) behövs också.

F. Samarbete bör planeras med Förenade kungariket och andra likasinnade demokratier, och eventuellt med den europeiska politiska gemenskapen, bland annat i säkerhets- och försvarsfrågor.

G. Permanenta multinationella EU-enheter bör inrättas och användas för självförsvar och för de ändamål som föreskrivs i fördragen.

1. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta ett permanent försvarsministerråd för EU med mycket breda befogenheter, inbegripet traditionella frågor som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken men även systematisk kamp mot utländsk inblandning, spridning av manipulativ desinformation och andra hybridhot, under ledning av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

2. Europaparlamentet betonar att säkerhetssituationen i Europa har försämrats avsevärt till följd av Rysslands oberättigade och olagliga krig mot Ukraina. Parlamentet understryker att Rysslands krig mot Ukraina i grunden påverkar EU:s grannländer och orsakar spridningseffekter över hela kontinenten. Parlamentet betonar att EU måste öka sin försvarskapacitet och visa större vilja att agera beslutsamt när europeiska värden och europeisk säkerhet angrips. Parlamentet välkomnar att EU:s svar på Rysslands krig mot Ukraina har varit enat och utan motstycke, och att det har inbegripit militär utrustning som tillhandahållits genom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet står fast vid sitt åtagande att stödja Ukraina att försvara sin territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt arbete och förse Ukraina med allt det ekonomiska, humanitära och militära stöd som krävs.

3. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillämpa artikel 31.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), enligt vilken rådet får fatta vissa beslut (såsom om mänskliga rättigheter, sanktioner eller inledande av förhandlingar) med kvalificerad majoritet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut och utan dröjsmål utnyttja övergångsklausulen i artikel 31.3 i EU-fördraget. Parlamentet rekommenderar, i syfte att göra en översyn av fördragen, att medbeslutandeförfarandet utvidgas till att omfatta frågor rörande den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

4. Europaparlamentet stödjer inrättandet av en verklig militär- och försvarsunion som utgör ett komplement till Nato. Parlamentet anser att de operativa förmågor som behövs för att säkerställa en effektiv användning av klausulen om ömsesidigt bistånd enligt artikel 42.7 i EU-fördraget snabbt bör stärkas. Parlamentet understryker att en fördragsändring skulle kunna definiera terroristattacker, hybridattacker, desinformationskampanjer och ekonomiskt tvång från tredjeländer som villkor för att utlösa artikel 42.7 i EU-fördraget. Parlamentet efterlyser ett klargörande av huruvida artikel 42.7 i EU-fördraget automatiskt är tillämplig. Parlamentet anser det nödvändigt att utveckla en strategi för solidaritetspolitiken och operativa genomförandeåtgärder när det gäller klausulen om ömsesidigt försvar. Parlamentet efterlyser ett förtydligande av tillämpningsområdet för artikel 42.7 i EU-fördraget och av dess koppling till artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

5. Europaparlamentet uppmuntrar utveckling av mekanismer för sjöfartsskydd och försvarssamarbete i Svartahavsområdet, med tanke på dess strategiska roll i den regionala säkerhetsstrukturen.

6. Europaparlamentet upprepar vikten av att stärka försvarssamarbetet och gemensamma hotbildsbedömningar på EU-nivå, med utgångspunkt i målen för den strategiska kompassen.

7. Europaparlamentet anser att en unionsmekanism bör inrättas för att göra det möjligt för alla medlemsstater att dra nytta av innovationer på försvarsområdet och av modern försvarsteknik. Parlamentet förespråkar i detta avseende att finansieringen för forskning och teknik på försvarsområdet i högre grad slås samman, vilket skulle kunna leda till utveckling av system för gemensam upphandling.

8. Europaparlamentet beklagar att handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket hittills inte har utvidgats till att omfatta den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet upprepar behovet av ett avtal om utrikes- och säkerhetssamarbete mellan EU och Förenade kungariket för att bättre kunna hantera gemensamma utmaningar när det gäller europeisk och global säkerhet.

9. Europaparlamentet förespråkar att unionens institutioner rationaliseras och att rollerna för Europeiska rådets ordförande, för vice ordföranden/den höga representanten och för kommissionens ordförande klargörs.

10. Europaparlamentet upprepar att parlamentet måste spela en mer framträdande roll i utformning, demokratisk kontroll, övervakning och utvärdering av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet uppmanar i detta avseende vice ordföranden/den höga representanten att ge full verkan åt parlamentets rätt till information enligt artikel 36 i EU-fördraget.

11. Europaparlamentet rekommenderar att ett fullvärdigt utskott för säkerhet och försvar inrättas. Parlamentet understryker i detta avseende att kommissionen nyligen inrättade ett generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor (DEFIS).


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.11.2022

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Gabriele Bischoff, Salvatore De Meo, Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Jacek Saryusz-Wolski och Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cyrus Engerer och Maite Pagazaurtundúa

Slutomröstning: närvarande suppleanter enligt artikel 209.7

Pablo Arias Echeverría, Sunčana Glavak, Niclas Herbst, Leszek Miller och Iuliu Winkler

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17

+

PPE

Pablo Arias Echeverría, Salvatore De Meo, Sunčana Glavak, Niclas Herbst, Brice Hortefeux, Paulo Rangel och Iuliu Winkler

RENEW

Pascal Durand, Charles Goerens, Sandro Gozi och Maite Pagazaurtundúa

S&D

Gabriele Bischoff, Cyrus Engerer, Leszek Miller, Victor Negrescu, Giuliano Pisapia och Domènec Ruiz Devesa

 

4

-

ECR

Jacek Saryusz Wolski

ID

Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari

THE LEFT

Helmut Scholz

 

1

0

ID

Antonio Maria Rinaldi

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN (8.11.2022)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2022

(2022/2050(INI))

Föredragande av yttrande: Susana Solís Pérez

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av konflikter, särskilt sett till sexuellt våld, våldtäkt som vapen i krig, tvångsförflyttningar, människohandel[32] och långvariga sociala och ekonomiska konsekvenser. Dessa konsekvenser av konflikter för kvinnor har blottlagts bland annat i samband med Rysslands omotiverade invasion av Ukraina och talibanernas maktövertagande i Afghanistan, liksom vid andra konflikter. Sexuellt våld har i allt större utsträckning blivit en del av den bredare konfliktstrategin och en krigstaktik. EU bör stödja arbetet med att få ett slut på straffriheten för förövare av könsrelaterat sexuellt våld. De pågående konflikterna fördjupar ojämställdheten, fattigdomen, klimatstörningarna och andra former av ojämlikhet.

B. Konflikter och de efterföljande humanitära nödsituationerna och tvångsförflyttningarna ökar det könsrelaterade våldet och utmaningarna kring sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter, vilket leder till brist på information och tjänster avseende reproduktiv hälsa, inbegripet obstetrisk vård, mödrahälsovård, moderna preventivmedel, inbegripet akutpreventivmedel, samt säker abort och vård efter abort. Ett jämställdhetsmedvetet förhållningssätt bör förbättra den ekonomiska, sociala och hälsorelaterade tryggheten.

C. Jämställdhet är en väg till hållbar fred, konfliktförebyggande och återuppbyggnad av samhällen efter konflikter. Det är oerhört viktigt att den gängse synen på kvinnor som offer ersätts av att kvinnor blir delaktiga som drivkrafter för förändring i freds- och säkerhetsprocessen. Jämställdhet är kopplat till stärkandet av den globala säkerheten, demokratin och varaktig fred. Kvinnornas delaktighet i fredsbevarande och militära insatser är avgörande för dessa insatsers framgång eftersom det innebär att man får lättare att nå ut samt att lokalbefolkningens syn på uppdraget blir mer positiv, insamlingen av underrättelser förbättras, omvärldsuppfattningen stärks och rapporteringen om sexuellt våld ökar[33]. Denna centrala och viktiga roll måste uppmuntras kraftigt och stärkas för att man ska uppnå en stark och motståndskraftig militär kapacitet.

D. I genomförandedelen av den tredje handlingsplanen för jämställdhet föreskrivs det ett ökat deltagande av kvinnor i uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Kvinnor utgör emellertid bara 24 % av deltagarna i civila GSFP-uppdrag, 5 % av deltagarna i militära uppdrag och 6 % av deltagarna i militära insatser.[34]

E. Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i EU:s säkerhets- och försvarspolitik innebär också att erkänna och bekämpa de specifika könsrelaterade dimensionerna och effekterna av globala fenomen som klimatförändringar, migration, handel och covid‑19‑pandemin. Dessa påverkas i sin tur av diskriminering på flera grunder och intersektionella former av diskriminering. Fokus bör ligga på de erfarenheter och behov som finns bland kvinnor och grupper som utsätts för diskriminering på flera grunder och för intersektionell diskriminering och på ett erkännande av kvinnornas mycket viktiga bidrag som aktörer och beslutsfattare på alla nivåer och, mer allmänt, i fredsprocesser.

F. Jämställdhet är en förutsättning för demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och en framgångsrik hantering av klimatförändringarnas effekter och således även för fred och säkerhet. I många delar av världen har kvinnor och flickor inte några garantier för sina mänskliga rättigheter. Organisationer för kvinnors och flickors rättigheter står inför allt större utmaningar i ett krympande utrymme för det civila samhället och bör inbegripas i samordningen och beslutsfattandet på freds- och säkerhetsområdet.

1. Europaparlamentet betonar att den omotiverade ryska invasionen av Ukraina och talibanernas maktövertagande i Afghanistan, liksom andra konflikter, visar på det otvetydiga behovet av att jämställdhet och kvinnors rättigheter görs till ett centralt inslag i säkerhets- och försvarsinsatserna, inbegripet förebyggande av sexuellt våld och våldtäkt som vapen i krig, försvar av sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter och utrotande av människohandel. Parlamentet fördömer krigsförbrytelser mot civilbefolkningen, bland annat sexuellt våld som vapen i krig.

2. Europaparlamentet påminner om att jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värden och centrala mål. Parlamentet efterlyser ett påskyndat genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet, i enlighet med åtagandet inom ramen för den strategiska kompassen. Vidare efterlyser parlamentet ett full och korrekt genomförande av EU:s hbtqi+-riktlinjer inom alla GSFP-uppdrag. Parlamentet betonar att det fortfarande är en utmaning att omsätta det politiska åtagandet i EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet och i EU:s handlingsplan för kvinnor i handling. Parlamentet beklagar bristen på en tillräcklig och öronmärkt budget för genomförandet av handlingsplanerna och det faktum att många EU-anställda inte har gjort kvinnor, fred och säkerhet till en integrerad del av sitt arbete.

3. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att röra sig i riktning mot en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik för att säkerställa faktisk jämställdhetsintegrering och integrering av ett intersektionellt perspektiv i alla GSFP-uppdrag och därigenom öka EU:s trovärdighet som ledare på jämställdhetsområdet i hela världen. Parlamentet understryker behovet av att skydda flickors och kvinnors rättigheter genom att säkerställa deras fulla och meningsfulla delaktighet under alla olika stadier av konfliktcykeln. Parlamentet erinrar om vikten av att använda sig av jämställdhetsanalyser och att jämställdhetsintegrera varje steg av ett GSFP-uppdrag genom att samråda med jämställdhetsexperter och jämställdhetsrådgivare i ett tidigt skede och genom hela processen.

4. Europaparlamentet understryker att det inte är möjligt att uppnå jämställdhet utan ett jämställdhetsinriktat ledarskap. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang obligatorisk fortbildning i jämställdhet för alla mellanchefer och högre chefer inom utrikestjänsten och chefer/befälhavare i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser samt specifika hänvisningar till jämställdhet i dessa chefers arbetsbeskrivningar och arbetsutvärderingar.

5. Europaparlamentet begär särskilt att man i nästa GSFP-pakt stärker åtagande 16 genom att fastställa tydliga, ambitiösa och mätbara mål för att se till att det finns särskilda jämställdhetsrådgivare och fler kvinnliga internationella experter på alla nivåer av uppdraget och säkerställa mångfald och en jämn könsfördelning i enlighet med strategi- och handlingsplanen för ökat kvinnligt deltagande i civila GSFP-uppdrag 2021–2024[35], särskilt på ledande befattningar, eftersom det finns endast tre kvinnliga chefer för civila uppdrag och inga kvinnliga befälhavare alls inom militära uppdrag. Parlamentet begär även att det tas fram jämförbara mål vid planeringen av militära uppdrag och insatser.

6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid nomineringen av kandidater till GSFP-uppdrag säkerställa en jämn könsfördelning på alla nivåer och befattningar, inklusive ledande och militära befattningar. Parlamentet konstaterar att jämställdhet inom medlemsstaternas försvarsmakter är en förutsättning för jämställdhet inom GSFP‑uppdragen. Parlamentet efterlyser öppna och rättvisa förfaranden vid urvalet av kandidater till GSFP-uppdrag, så att man i händelse att flera kandidater har likvärdiga kvalifikationer väljer en kandidat som tillhör det underrepresenterade könet. Parlamentet välkomnar arbetet i klustret avseende god praxis för medlemsstaterna vad gäller nominering av kandidater till GSFP-uppdrag, och förväntar sig att dess resultat sprids i alla medlemsstater. Parlamentet understryker att kvinnors deltagande i GSFP‑uppdrag bidrar till arbetets effektivitet och ökar EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för utrotandet av könsstereotyper som bidrar till kvinnornas ojämlika representation inom säkerhets- och försvarssektorn. Parlamentet understryker att unga flickor måste uppmuntras att studera dessa ämnen för att kunna välja yrken inom detta område. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att minska karriärhindren för kvinnor inom försvarsmakten och att försöka få fler kvinnor att stanna kvar inom militära uppdrag för fredsbyggande och fredsbevarande insatser.

8. Europaparlamentet välkomnar det arbete som utrikestjänstens chefsrådgivare i jämställdhetsfrågor utför och hennes bidrag till ökad samstämmighet och synlighet inom EU:s yttre åtgärder i fråga om jämställdhet, kvinnors egenmakt samt kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet begär att budgeten höjs och att rådgivarens stödteam utökas. Parlamentet finner det beklagligt att det inte finns någon tjänst som heltidsanställd jämställdhetsexpert för militära uppdrag, vilket det gör inom det operativa högkvarteret för civila uppdrag sedan 2018. Parlamentet begär därför att det snarast inrättas en sådan tjänst. Parlamentet framhåller det viktiga arbete som jämställdhetsrådgivarna utför inom GSFP-uppdrag. Parlamentet beklagar att tjänsten som jämställdhetsrådgivare ofta står vakant under långa perioder inom militära uppdrag, och begär att dessa tjänster tillsätts. Parlamentet erkänner den viktiga roll som nätverket av kontaktpunkter i jämställdhetsfrågor spelar inom uppdragen och förväntar sig fortsatt utveckling av det och utbildning för det. Parlamentet uppmuntrar till ett strukturerat utbyte av bästa praxis mellan i synnerhet civila och militära uppdrag, så att de jämställdhetsinitiativ som för närvarande genomförs inom civila uppdrag kan tillämpas på militära uppdrag. Parlamentet begär att jämställdhetsrådgivaren ges en starkare roll, så att jämställdhetstänkandet integreras i alla program och politikåtgärder.

9. Europaparlamentet beklagar djupt allt sexuellt våld som utövas av medlemmar av GSFP-uppdrag och personal inom lokala myndigheter som utbildats av GSFP-uppdrag. Parlamentet begär att bestämmelserna i de uppdaterade uppförandenormerna för GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser tillämpas till fullo och omvandlas till en övergripande nolltoleransstrategi fråga om sexuella och könsbaserade trakasserier och sexuellt utnyttjande inom alla GSFP-uppdrag. Parlamentet insisterar på att det ska genomföras oberoende tillsyn för att säkerställa att förövarna ställs till svars, att brottsoffren kan göra anmälningar i full förvissning om att de åtnjuter anonymitet och skydd och att brottsoffren garanteras tillgång till rättslig prövning. Parlamentet riktar en eftertrycklig uppmaning till utrikestjänsten och medlemsstaterna om att säkerställa avsaknaden av könsrelaterat våld, sexuellt utnyttjande och människohandel, med obligatorisk fortbildning för alla medlemmar av och underleverantörer till uppdragen. Parlamentet begär att specialiserat stöd, inbegripet rådgivning och psykologtjänster, ställs till förfogande för alla brottsoffer.

10. Europaparlamentet efterlyser öronmärkta medel för jämställdhetsrelaterade åtgärder inom GSFP och den europeiska fredsfaciliteten, vid sidan av en ny EU-budgetpost som skulle fungera som finansiering av jämställdhetsrådgivare inom alla GSFP-uppdrag och bidra till tillväxten av nätverket av kontaktpunkter i jämställdhetsfrågor. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att inta ett strukturerat förhållningssätt baserat på jämställdhetsbudgetering i syfte att med exakthet spåra alla jämställdhetsrelaterade utgifter, även på säkerhets- och försvarsområdet, samt att anordna könsspecifika konsekvensbedömningar som görs i förhand och i efterhand av de olika program som EU finansierar och rapportera tillbaka till parlamentet.

11. Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av de växande hybridhoten och fokuset på cyberkapacitet inom GSFP, vikten av cybersäkerhetsåtgärder för att övervaka och förebygga handel med konfliktdrabbade kvinnor, med tanke på teknikens betydelse i samband med människohandel för sexuellt utnyttjande. Parlamentet påminner om att kvinnorna är underrepresenterade inom cybersäkerhetsområdet i Europa, och önskar se ett särskilt initiativ som syftar till att skapa en jämnare könsfördelning inom GSFP:s cyberkapacitet och specialiserade delar.

12. Europaparlamentet efterlyser samarbete mellan GSFP-uppdrag och Europeiska jämställdhetsinstitutet, särskilt vid utvecklingen av jämställdhetsintegreringen, och begär att det anslås adekvata resurser till detta arbete. Parlamentet efterlyser även stöd till kvinnliga akademikers och forskares forskning om säkerhets- och försvarspolitikens könsaspekter.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.10.2022

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Christine Anderson, Simona Baldassarre, Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Annika Bruna, Maria da Graça Carvalho, Margarita de la Pisa Carrión, Jakop G. Dalunde, Frances Fitzgerald, Heléne Fritzon, Martin Hojsík, Lina Gálvez Muñoz, Radka Maxová, Karen Melchior, Andżelika Anna Możdżanowska, Johan Nissinen, Maria Noichl, Pina Picierno, Samira Rafaela, Evelyn Regner, Eugenia Rodríguez Palop, María Soraya Rodríguez Ramos, Sylwia Spurek, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lena Düpont, Pierrette Herzberger-Fofana, Aušra Maldeikienė, Kira Marie Peter-Hansen, Susana Solís Pérez, Irène Tolleret

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

27

+

ECR

Andżelika Anna Możdżanowska

ID

Annika Bruna

PPE

Isabella Adinolfi, Maria da Graça Carvalho, Lena Düpont, Frances Fitzgerald, Aušra Maldeikienė, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

RENEW

Martin Hojsík, Karen Melchior, Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos, Susana Solís Pérez, Irène Tolleret

S&D

Robert Biedroń, Vilija Blinkevičiūtė, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Radka Maxová, Maria Noichl, Pina Picierno, Evelyn Regner

THE LEFT

Eugenia Rodríguez Palop

VERTS/ALE

Jakop G. Dalunde, Pierrette Herzberger-Fofana, Kira Marie Peter-Hansen, Sylwia Spurek

 

3

-

ECR

Johan Nissinen, Margarita de la Pisa Carrión

ID

Christine Anderson

 

1

0

ID

Simona Baldassarre

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

30.11.2022

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

5

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alexandrov Yordanov, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Susanna Ceccardi, Włodzimierz Cimoszewicz, Anna Fotyga, Giorgos Georgiou, Sunčana Glavak, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Nathalie Loiseau, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Pedro Marques, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Matjaž Nemec, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Jacek Saryusz-Wolski, Mounir Satouri, Andreas Schieder, Radosław Sikorski, Jordi Solé, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Viola von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz, Isabel Wiseler-Lima

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Attila Ara-Kovács, Loucas Fourlas, Christophe Grudler, Georgios Kyrtsos, Katrin Langensiepen, Alessandra Moretti, Juozas Olekas, Paulo Rangel, Tom Vandenkendelaere, Mick Wallace

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Clare Daly, Margarita de la Pisa Carrión, Nicolaus Fest, Gilles Lebreton, Costas Mavrides, Luisa Regimenti

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48

+

ID

Susanna Ceccardi

PPE

Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Loucas Fourlas, Sunčana Glavak, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Paulo Rangel, Luisa Regimenti, Radosław Sikorski, Tom Vandenkendelaere, Isabel Wiseler-Lima

RENEW

Petras Auštrevičius, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Georgios Kyrtsos, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans

S&D

Attila Ara-Kovács, Włodzimierz Cimoszewicz, Raphaël Glucksmann, Dietmar Köster, Pedro Marques, Costas Mavrides, Sven Mikser, Alessandra Moretti, Matjaž Nemec, Juozas Olekas, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Andreas Schieder

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Katrin Langensiepen, Mounir Satouri, Jordi Solé, Viola von Cramon-Taubadel, Thomas Waitz

 

5

-

ID

Nicolaus Fest, Gilles Lebreton

THE LEFT

Clare Daly, Giorgos Georgiou, Mick Wallace

 

4

0

ECR

Anna Fotyga, Margarita de la Pisa Carrión, Jacek Saryusz-Wolski

NI

Fabio Massimo Castaldo

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

Senaste uppdatering: 10 januari 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy