Betänkande - A9-0022/2023Betänkande
A9-0022/2023
Europaparlamentet

BETÄNKANDE om Europeiska centralbanken – årsrapport 2022

6.2.2023 - (2022/2037(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Rasmus Andresen


Förfarande : 2022/2037(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0022/2023
Ingivna texter :
A9-0022/2023
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska centralbanken – årsrapport 2022

(2022/2037(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2021,

– med beaktande av ECB:s återkoppling av den 28 april 2022 till de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport 2020,

– med beaktande av ECB:s klimathandlingsplan av den 4 juli 2022 som syftar till att ytterligare införliva klimatförändringarna i dess penningpolitiska transaktioner,

– med beaktande av ECB:s interna makroekonomiska prognos av den 8 september 2022 för euroområdet,

– med beaktande av Eurostats snabbstatistik från 30 september 2022,

– med beaktande av resultaten av ECB:s klimatriskstresstest av den 8 juli 2022,

– med beaktande av kommissionens ekonomiska prognos sommaren 2022,

– med beaktande av World Economic Outlook 2022 från Internationella valutafonden (IMF),

– med beaktande av Eurobarometer-undersökningen i juni-juli 2022,

– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om könsbalans i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor[1],

– med beaktande av Parisavtalet som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar,

– med beaktande av artiklarna 123.1, 125, 127.1, 127.2, 130, 282.2 och 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av de monetära dialogerna den 7 februari, den 20 juni, den 26 september och den 28 november 2022 med ECB:s ordförande Christine Lagarde,

– med beaktande av ECB-rådets godkännande av transmissionsskyddsinstrumentet (TPI) den 21 juli 2022,

– med beaktande av ECB-rådets penningpolitiska beslut att höja ECB-räntorna i juli, september, november och december 2022,

– med beaktande av ECB:s rapport av den 29 september 2022 om de framsteg som gjorts under utredningsfasen av en digital euro,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga[2],

– med beaktande av artiklarna 3 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

– med beaktande av artikel 142.1 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0022/2023), och av följande skäl:

A. Enligt ECB:s grundscenarioprognoser i september 2022 kommer den ekonomiska tillväxten att minska från 3,1 % 2022 till 0,9 % 2023, innan den återhämtar sig till 1,9 % 2024 enligt grundscenariot. Vissa grundläggande antaganden i denna prognos är redan överspelade. Utsikterna för aktiviteten i euroområdet är ytterst heterogen mellan länderna och omgärdas av en hög grad av osäkerhet, på grund av utvecklingen av kriget i Ukraina och energikrisen, och i ett antal oberoende prognoser förutspås en recession.

B. Rysslands oprovocerade, omoraliska och orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina har slagit hårt mot förtroendet, lett till att energi- och livsmedelspriserna skjutit i höjden och, i kombination med andra störningar på utbudssidan i Kina, förvärrat det redan existerande trycket i leveranskedjorna.

C. ECB:s huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet, som den har definierat som en inflation på 2 % på medellång sikt.

D. Enligt ECB:s prognoser i september 2022 förväntas den totala inflationen att falla från 8,1 % 2022 till 5,5 % 2023 och 2,3 % 2024. En inflation på 2,3 % ligger fortfarande något över ECB:s målnivå.

E. Enligt Eurostat uppgick arbetslösheten i juli 2022 till 6 % i EU och 6,6 % i euroområdet men den är ojämnt fördelad inom EU och inom medlemsstaterna, och arbetslösheten fortsatte att vara mycket högre bland ungdomar (14 % i EU och 14,2 % i euroområdet). Den höga ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett allvarligt problem som måste åtgärdas inom EU.

F. ECB har inom ramen för sitt mandat åtagit sig att bidra till målen enligt Parisavtalet. Klimatförändringarna kan inkräkta på penningpolitikens effektivitet, påverka tillväxten och öka instabiliteten i priserna liksom den makroekonomiska instabiliteten.

G. Att den penningpolitiska transmissionsmekanismen verkligen fungerar är en förutsättning för att ECB ska kunna fullgöra sitt prisstabilitetsmandat.

H. Eurons externa värde jämfört med den amerikanska dollarn har försämrats betydligt under de senaste månaderna. Energi- och energiderivat handlas i US-dollar och en depreciering av eurons växelkurs mot dollarn bidrar ytterligare till inflationen.

I. Enligt Eurobarometer-undersökningen i juni-juli 2022 var allmänhetens stöd för den europeiska ekonomiska och monetära unionen med en enda valuta, euron, den högsta någonsin, och låg på 80 % i euroområdet och 72 % i EU som helhet.

J. ECB är ansvarig inför Europaparlamentet, som är den institution som företräder EU‑medborgarna.

Allmän översikt

1. Europaparlamentet är djupt oroat över det oprovocerade ryska aggressionskriget mot Ukraina och dess allvarliga, oförutsägbara och långvariga återverkningar på den europeiska ekonomin och det europeiska samhället, särskilt för de mest utsatta och sårbara grupperna såsom små och medelstora företag och hushåll med lägre inkomster.

2.  Europaparlamentet betonar att kriser utan motstycke också kräver innovativa och djärva penningpolitiska beslut utan motstycke.

3. Europaparlamentet förstår den osäkerhet och den komplexa miljö som driver penningpolitiken. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de historiskt höga inflationsnivåerna. Parlamentet välkomnar ECB:s beslutsamhet att vara beredd att vidta åtgärder för att skydda den finansiella stabiliteten om så behövs.

4. Europaparlamentet påminner om att ECB:s primära uppdrag är att säkerställa prisstabilitet.

5. Europaparlamentet erkänner att ECB skulle kunna få ner priserna genom att kraftigt minska den aggregerade efterfrågan via sina penningpolitiska verktyg, men erkänner samtidigt att detta skulle öka risken för negativa effekter på tillväxt och sysselsättning.

6. Europaparlamentet noterar att den nuvarande inflationen främst är utbudsdriven, särskilt av energi- och livsmedelspriserna, som nu påverkar kärninflationen.

7. Europaparlamentet noterar vidare att traditionella penningpolitiska verktyg har ett begränsat inflytande när det gäller att åtgärda inflationen, som främst är utbudsdriven.

8. Europaparlamentet framhäver att ECB:s lagstadgade oberoende, som fastslås i fördragen, är en förutsättning för fullgörandet av dess mandat.

9. Europaparlamentet välkomnar Kroatiens anslutning till euroområdet som dess 20:e medlemsland den 1 januari 2023.

10. Europaparlamentet noterar att finanspolitiken och penningpolitiken har stärkt varandra under pandemin, och att alla EU-institutioner och medlemsstater har samarbetat inom ramen för sina mandat, vilket har förhindrat en upprepning av erfarenheterna från finanskrisen 2008, och påminner om lärdomarna om dess orsaker och reaktionerna på den. Parlamentet betonar att upprätthållandet av prisstabilitet i dag kräver en ännu närmare samordning av finanspolitiken och penningpolitiken, eftersom hanteringen av chocker på utbudssidan kräver större motståndskraft i försörjningskedjorna och energireformer, inbegripet en övergång till mer förnybar energi och en förutsägbar investeringsram. Parlamentet instämmer i ECB-ordförande Christine Lagardes varning om att ”det är viktigt att det finanspolitiska stöd som används för att skydda hushållen från effekterna av högre priser är tillfälligt och riktat. Detta begränsar risken för att elda på inflationstrycket, och underlättar därmed penningpolitikens uppgift att säkerställa prisstabilitet och bidra till att upprätthålla skuldhållbarhet”[3].

11. Europaparlamentet välkomnar ECB-ordförande Christine Lagardes uttalande om att den nuvarande geopolitiska krisen kräver framsteg i fråga om EU:s finanspolitiska integration. Parlamentet välkomnar ECB:s långvariga stöd för bankunionens smidiga fullbordande, och betonar riskerna i samband med allvarliga förseningar. Parlamentet noterar ECB:s stöd för inrättandet av ett fullt utvecklat europeiskt insättningsgarantisystem. Parlamentet konstaterar att riskdelning och riskreducering är sammankopplade och att institutionella skyddssystem spelar en central roll när det gäller att skydda och stabilisera medlemsinstituten. Parlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts när det gäller att reducera mängden nödlidande lån.

12. Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen och offentliggöra information om eurons internationella roll. Parlamentet understryker att en förstärkning av eurons roll kräver att den europeiska ekonomiska och monetära unionen fördjupas och fullbordas så att euroområdets faktiska och upplevda sårbarhet för makroekonomiska chocker minskas. Parlamentet konstaterar att en ökning av eurons attraktionskraft som reservvaluta ytterligare kommer att öka dess internationella användning och öka EU:s förmåga att självständigt utforma sin politiska inriktning, vilket är en viktig faktor för att skydda Europas ekonomiska suveränitet.

Penningpolitik

13. Europaparlamentet är djupt oroat över att inflationen i euroområdet har nått rekordnivåer med en genomsnittlig inflation på 8,4 % för 2022. Parlamentet betonar att den totala inflationen steg till en rekordhög nivå på 10,6 % i oktober 2022 och sjönk till 9,2 % i december 2022. Parlamentet betonar att energi med råge är den starkaste drivkraften för inflationen (40,8 %), följt av livsmedelspriser (11,8 %). Parlamentet noterar att ECB förutspår en total inflation på 6,3 % 2023, 3,4 % 2024 och 2,3 % 2025, med risker på uppsidan på grund av störningar i energi- och livsmedelsförsörjningen. Parlamentet noterar att inflationen för närvarande är mycket högre än ECB:s målnivå på 2 %. Parlamentet noterar att kärninflationen för närvarande ligger på 5,2 %. Parlamentet påminner om att ECB:s primära uppdrag är att säkerställa prisstabilitet.

14. Europaparlamentet påminner om att ECB:s strategiöversyn bekräftade inflationsmålets inriktning på medellång sikt och fastställde ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt. Parlamentet uppmanar ECB att strikt inrikta sig på inflationen på denna medellånga sikt, även under den rådande krisen. Parlamentet uppmanar ECB att definiera begreppet ”medellång sikt”.

15. Europaparlamentet noterar ECB:s senaste penningpolitiska beslut om att höja räntorna med 50 punkter i juli, 75 punkter i september, 75 punkter i november och 50 punkter i december 2022. Parlamentet noterar att den nuvarande räntan ligger på 2,5 %. Parlamentet noterar ECB-ordförande Christine Lagardes uttalande om att ECB har för avsikt att ”höja räntorna ytterligare under de kommande mötena tills inflationen har sjunkit till sin målnivå”. Parlamentet noterar att de nominella räntorna ligger kvar under den neutrala räntan.

16. Europaparlamentet noterar att ECB har verktyg till sitt förfogande för att minska den aggregerade efterfrågan i syfte att minska inflationen till målnivån på medellång sikt. Parlamentet är oroat över konsekvenserna av sådana politiska beslut för tillväxt och sysselsättning, och betonar att dettas ska behandlas i proportionalitetsbedömningen. Parlamentet uppmanar ECB att överväga en mer balanserad och gradvis anpassning av politiken, med tanke på den stora osäkerheten. Parlamentet begär att eventuella framtida beslut om styrräntor motiveras mer.

17. Europaparlamentet påminner om att Rysslands aggression i Ukraina och beroendet av importerade fossila bränslen är orsaken till en stor del av den senaste tidens betydande prisökningar, med den totala inflationen som återspeglar den kraftiga ökningen av olje‑ och gaspriserna. Parlamentet noterar att den nuvarande inflationen främst är utbudsdriven. Parlamentet noterar vidare att traditionella penningpolitiska verktyg har begränsat inflytande när det gäller att åtgärda inflationen som främst drivs av energi‑ och livsmedelspriser. Parlamentet noterar ECB:s upprepade erkännande av att räntehöjningar inte kommer att sänka energipriserna eller påverka inflationen på kort sikt.

18. Europaparlamentet är djupt bekymrat över risken för fragmentering med tanke på skillnaderna i inflationsnivåer mellan länderna i euroområdet, från Estlands 25,2 % till Frankrikes 6,6 % i augusti 2022. Parlamentet anser att detta gör det svårare att uppnå enhetlighet i ECB:s penningpolitik och dess transmissionssystem.

19. Europaparlamentet är bekymrat över att ”vinster på senare tid har varit en viktig bidragande faktor till den totala inhemska inflationen, över deras historiska bidrag”, såsom konstaterats av direktionsledamoten Isabel Schnabel[4]. Parlamentet uppmanar ECB att regelbundet offentliggöra uppgifter om vinsternas bidrag till inflationen. Parlamentet noterar att penningpolitiken inte är rätt svar på denna bidragande orsak till inflationen, nämligen alltför stort marknadsinflytande, vilket hanteras bättre av annan politik.

20. Europaparlamentet uppmanar ECB att utveckla en trovärdig kommunikationsstrategi som stöds av snabba och konkreta åtgärder för att signalera till EU-medborgarna att inflationen kommer att sjunka på medellång sikt. Parlamentet är djupt bekymrat över att konsumenternas inflationsförväntningar under de kommande 12 månaderna och medianförväntningarna på inflationen för de kommande tre åren ligger betydligt över målnivån, nämligen på 5,0 % respektive 3,0 %[5]. Parlamentet noterar med oro att detta tyder på att inflationsförväntningarna numera saknar förankring. Parlamentet noterar att påverkan på inflationsförväntningarna anges som en av huvudorsakerna till ECB:s räntehöjningar. Parlamentet uppmanar ECB att ytterligare undersöka inflationsförväntningarnas roll och hur de påverkas av ECB:s tillkännagivanden och åtgärder.

21. Europaparlamentet noterar bristen på akademisk konsensus om inflationsförväntningarnas roll för inflationsutfallet.

22. Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den senaste tidens fall i växelkursen EUR/USD i hög grad bidragit till inflationen i energipriser. Parlamentet konstaterar att eurons nedgång i förhållande till US-dollarn därför är en bidragande faktor till energiprisinflationen eftersom energiderivat handlas i dollar.

23. Europaparlamentet noterar att IMF i sin World Economic Outlook 2022 drog slutsatsen att riskerna för en lönespiral är begränsade. Parlamentet noterar att resilienta arbetsmarknader och en viss nivå av upphämtning för att kompensera för förlorad köpkraft sannolikt kommer att bidra till en stark lönetillväxt. Parlamentet uppmanar ECB att mycket noga övervaka denna risk.

24. Europaparlamentet är bekymrat över ECB:s fortsatta beroende av privata kreditvärderingsinstitut för kreditbetyg på statsobligationer i dess ramverk för säkerheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ECB att sätta punkt för detta beroende.

25. Europaparlamentet betonar att en jämn transmission av penningpolitiken är avgörande för att ECB:s mandat för prisstabilitet ska kunna uppnås. Parlamentet understryker att alltför stora skillnader i avkastningen på statspapper gör kreditvillkoren oförenliga med den enhetliga penningpolitiska transmissionen. Parlamentet noterar ECB:s beslut av den 15 juni 2022 att tillämpa flexibilitet vid återinvestering av förfallna värdepapper från stödköpsprogrammet föranlett av pandemin. Parlamentet noterar lanseringen av transmissionsskyddsinstrumentet för att stödja en effektiv transmission av penningpolitiken i hela euroområdet.

26. Europaparlamentet noterar att kombinationen av billiga riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) och högre räntor gör det möjligt för europeiska banker att inkassera många miljarder i extra vinst. Parlamentet välkomnar det beslut som ECB fattade vid sitt oktobermöte och som ska förhindra detta arbitrage.

27. Europaparlamentet oroar sig över bristen på samordning av penningpolitiken mellan stora centralbanker runt om i världen. Parlamentet är dessutom oroat över att räntehöjningar på samma gång runt om i världen kommer att leda till en aldrig tidigare skådad åtstramning av de penningpolitiska villkoren. Parlamentet uppmanar ECB att inleda en internationell dialog med andra centralbanker.

Sekundära mål

28. Europaparlamentet påminner om att ECB:s ordförande under den monetära dialogen i november 2021 sade att ”som en del av de sekundära målen har vi naturligtvis den ekonomiska utvecklingen, vi har respekt för miljön och kampen mot klimatförändringarna, och så vidare. Det är uppenbart att dessa måste beaktas, särskilt om dessa sekundära mål mycket tydligt anges av de andra institutionerna, särskilt av Europaparlamentet.” Parlamentet föreslår att man på grundval av denna resolution ger ECB synpunkter på de sekundära målen[6].

29. Europaparlamentet påminner om att ECB enligt EUF-fördraget, utan att det påverkar målet om prisstabilitet, ska stödja unionens allmänna ekonomiska politik i enlighet med artikel 3 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att det finns en tydlig hierarki mellan ECB:s mål.

30. Europaparlamentet konstaterar att ECB:s penningpolitik, som syftar till att fullgöra dess primära mandat, är föremål för en proportionalitetsbedömning. Parlamentet noterar att proportionalitetsbedömningen tar hänsyn till de penningpolitiska åtgärdernas inverkan på ekonomin i stort och den ekonomiska politiken, som behandlas i detta avsnitt. Parlamentet betonar att ECB, när den står inför ett val mellan olika penningpolitiska uppsättningar som är lika gynnsamma för prisstabiliteten, kommer att välja dem som bäst stöder EU:s allmänna ekonomiska politik[7].

31. Europaparlamentet uppmanar ECB att i sin årsrapport ägna ett särskilt kapitel åt att förklara hur ECB har tolkat och agerat utifrån sina sekundära mål och att redogöra för effekterna av sin penningpolitik på EU:s allmänna ekonomiska politik.

32. Europaparlamentet anser att höga nivåer av socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar tillväxt och en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft som syftar till full sysselsättning är centrala ekonomiska mål. Parlamentet påminner om vikten av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Parlamentet betonar att dessa mål bäst uppnås när den fria marknaden fungerar i en stabil makroekonomisk miljö som bygger på förutsägbara prisnivåer.

33. Europaparlamentet understryker de små och medelstora företagens centrala roll för EU:s ekonomi och ekonomiska och sociala konvergens, sysselsättningen och genomförandet av den dubbla omställningen (digital och klimat).

34. Europaparlamentet föreslår att ECB som ett led i sin proportionalitetsbedömning bör beakta att kostnaderna för dess penningpolitiska transaktioner inte bör bäras oproportionerligt av lägre inkomstskikt och de mest utsatta grupperna och bör bedöma hur dess penningpolitiska transaktioner påverkar dessa grupper, samtidigt som man beaktar att förmögenhetsklyftor och inkomstskillnader inverkar negativt på den penningpolitiska transmissionen[8].

35. Europaparlamentet uppmanar ECB att i egenskap av oberoende institution fortsätta att avstå från politiskt motiverade beslut inom ramen för sitt mandat.

Åtgärder mot klimatförändringarna

36. Europaparlamentet noterar att prisstabilitet och en stabil makroekonomisk miljö behövs för att uppmuntra gröna investeringar och skulle bland annat bidra till att skapa de rätta förutsättningarna för genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet uppmanar ECB att bedöma i vilken utsträckning klimatförändringarna påverkar dess förmåga att upprätthålla prisstabilitet.

37. Europaparlamentet påminner om att ECB, i egenskap av EU-institution, är bunden av EU:s åtaganden enligt Parisavtalet.

38. Europaparlamentet noterar ECB-rådets beslut att vidta ytterligare åtgärder för att inkludera klimatförändringsaspekter i Eurosystemets penningpolitiska ramverk.

39. Europaparlamentet noterar att begreppet marknadsneutralitet är kopplat till principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens. Parlamentet uppmanar ECB att, samtidigt som dess oberoende respekteras, ta itu med marknadsmisslyckanden och säkerställa en effektiv resursfördelning på lång sikt, samtidigt som den förblir så opolitisk som möjligt och principen om marknadsneutralitet respekteras. Parlamentet noterar att ECB redan har avvikit från marknadsneutralitet vid flera tillfällen. Parlamentet betonar att sådana beslut inte får fattas på bekostnad av uppnåendet av ECB:s primära mål.

40. Europaparlamentet noterar ECB:s tillkännagivande om att dess innehav av företagsobligationer ska fossilbefrias genom ”tiltning” av dess portfölj. Parlamentet betonar att ECB:s program för köp av tillgångar utgör en okonventionell penningpolitik som endast bör bedrivas under helt unika ekonomiska omständigheter. Parlamentet betonar vidare att dessa innehav är en biprodukt av den tidigare kampen mot låg inflation och att investeringar inte är ett penningpolitiskt mål.

41. Europaparlamentet noterar dessutom tillkännagivandet om ”förgröningen” av ECB:s ramverk för säkerheter, vilket kommer att bidra till att minska den finansiella risken i ECB:s balansräkning.

42. Europaparlamentet välkomnar ECB:s tillkännagivande om att ytterligare förbättra Eurosystemets verktyg och kapacitet för riskbedömning för att bättre inkludera klimat‑ och miljörelaterade risker, till exempel genom sina interna kreditbedömningssystem. Parlamentet välkomnar särskilt ECB:s samarbete med kreditvärderingsinstitut för att öka transparensen när det gäller hur de införlivar klimatrisker i sina kreditbetyg och deras ambition om krav på offentliggörande av klimatrisker.

43. Europaparlamentet välkomnar ECB:s handlingsplan och dess detaljerade färdplan för klimatförändringsrelaterade åtgärder för att ytterligare införliva klimatförändringsaspekter i sin politiska ram och sina modeller.

44. Europaparlamentet välkomnar ECB:s stresstest för klimatrisker som utvecklats för att bedöma bankernas och företagens motståndskraft mot klimatomställningsrisker. Parlamentet noterar att de resultat som offentliggjordes den 8 juli 2022 visar att bankerna inte har några robusta ramar för stresstestning av klimatrisker och saknar relevanta uppgifter. Parlamentet uppmanar ECB att tillhandahålla användbar vägledning och minska byråkratin. Parlamentet noterar att banktillsynen bör vara riskbaserad och inte styras av sekundära överväganden. Parlamentet uppmanar bankerna att öka sina insatser för att mäta och hantera klimatrisker.

45. Europaparlamentet framhåller ECB:s framsteg när det gäller att minska sina egna koldioxidutsläpp med 10,7 % mellan 2020 och 2021.

Transparens, ansvarsskyldighet, jämställdhet och andra aspekter

46. Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka ECB:s arrangemang för ansvarsskyldighet och transparens. Parlamentet noterar att ECB visserligen har utvidgat sin verktygslåda och sina mål utöver prisstabilitet, men att dess ansvarsskyldighetspraxis endast delvis har utvecklats. Parlamentet ser fram emot en skriftlig formalisering av nuvarande praxis för ansvarsskyldighet mellan ECB och Europaparlamentet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ECB att stärka sin ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet.

47. Europaparlamentet välkomnar den innehållsrika och detaljerade återkopplingen från ECB avseende parlamentets resolution om ECB:s årsrapport 2020. ECB uppmanas att hålla fast vid sitt åtagande om ansvarsskyldighet och fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapport varje år.

48. Europaparlamentet uppmanar ECB att bättre rapportera om de ståndpunkter som ECB intar i Baselkommittén för banktillsyn, även skriftligen.

49. Europaparlamentet välkomnar ECB:s nya kommunikationspolicy, som inkluderar mer tillgängliga sätt att förklara och presentera ECB:s penningpolitiska beslut för medborgare och intressenter.

50. Europaparlamentet välkomnar ECB:s uppmärksamhet på riskerna för cyberangrepp. Parlamentet uppmanar ECB att vara fortsatt uppmärksam, särskilt mot bakgrund av den geopolitiska kontexten.

51. Europaparlamentet uppmanar ECB att utöka sin övervakning av utvecklingen av kryptovalutor och relaterade risker i fråga om cybersäkerhet, penningtvätt, finansiering av terrorism och annan kriminell verksamhet som är kopplad till anonymiteten i kryptotillgångar. Parlamentet noterar i detta sammanhang ikraftträdandet av förordningen om marknader för kryptotillgångar.

52. Europaparlamentet beklagar att endast två ledamöter av ECB:s direktion och ECB-rådet är kvinnor. Parlamentet upprepar att nomineringarna till direktionen och ECB-rådet bör vara könsbalanserade och att slutlistor bör läggas fram för parlamentet. Parlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna i stället för att tillhandahålla slutlistor över kandidater nyligen har nominerat ett antal kandidater som motsvarar antalet lediga tjänster. Parlamentet påminner om att sitt tidigare gjorda åtagande att inte beakta slutlistor som inte respekterar principen om en jämn könsfördelning, i enlighet med sin resolution om könsbalans i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor. Parlamentet uppmanar euroområdets medlemsstater att göra sin del och fullt ut införliva principen om jämställdhet i sina utnämningsprocesser för att säkerställa lika möjligheter för alla kön för befattningen som chef för de nationella centralbankerna.

53. Europaparlamentet beklagar att obalansen mellan könen också kvarstår i ECB:s organisationsstruktur, särskilt när det gäller andelen kvinnor med högre chefstjänster. Parlamentet noterar att den senaste tillgängliga statistiken är från 2019 och visar att andelen kvinnor i alla ECB:s chefsbefattningar hade ökat till 30,3 % och i dess ledande befattningar till 30,8 %. Parlamentet välkomnar ECB:s nya strategi för att förbättra könsfördelningen, inbegripet målet att öka andelen kvinnor till mellan 40 % och 51 % senast 2026. Parlamentet uppmanar ECB att rapportera om framstegen på detta område som en del av sin årsrapport.

54. Europaparlamentet stöder ECB:s mål att öka andelen kvinnor genom att uppmuntra kvinnor att satsa på detta område. Parlamentet välkomnar därför initiativ såsom ECB:s stipendium för kvinnliga ekonomer.

55. Europaparlamentet noterar ECB:s personalbestämmelser om potentiella intressekonflikter och uppmuntrar till en ambitiös tillämpning av dessa. Parlamentet noterar vidare den pågående översynen av dess etiska ram. Europaparlamentet framhåller Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 oktober 2022 om att utfärda rekommendationer i detta avseende, särskilt om ”svängdörrsproblematik” vid ECB, efter det senaste fallet med en senior ekonoms byte till en amerikansk investmentbank[9]. Parlamentet uppmanar ECB att utsträcka karenstiden för personer i högre löneskikt till att gälla även för anställda i lägre löneklasser.

56. Europaparlamentet uppmanar ECB att utveckla en strategi för hur man ska hantera lobbyister och öka transparensen i kontakterna på personalnivå utanför ECB-rådet.

57. Europaparlamentet välkomnar att antalet falska eurosedlar under 2021 minskade till den lägsta nivån sedan 2003 (12 miljondelar). Parlamentet uppmanar ECB att stärka kampen mot förfalskning och samarbetet med Europol, Interpol och kommissionen i detta arbete. Parlamentet uppmanar ECB att, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter, inrätta ett system för att bättre övervaka stora transaktioner i syfte att bekämpa penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism och organiserad brottslighet.

58. Europaparlamentet välkomnar ECB:s framsteg med projektet för en digital euro och välkomnar också dialogen med parlamentet i detta avseende. Parlamentet ser fram emot slutet på den 24 månader långa utredningsfasen av det digitala europrojektet och att ECB-rådet når ett beslut om inledandet av processen för att lansera den digitala euron, så snart den rättsliga grunden för detta har tillhandahållits av medlagstiftarna på grundval av kommissionens kommande förslag.

59. Europaparlamentet framhåller de förväntade fördelarna såsom effektivitetsvinster och ökad finansiell inkludering. Parlamentet instämmer med ECB om att en digital euro skulle behöva uppfylla ett antal olika minimikrav, inklusive robusthet, säkerhet, effektivitet och skydd av personlig integritet. Parlamentet betonar att en digital euro kan komplettera, men får inte ersätta, kontanter som betalningsmedel.

60. Europaparlamentet uppmanar ECB att vederbörligen överväga riskerna för banksektorn och den övergripande utlåningen till den reala ekonomin vid utformningen av den digitala euron.

61. Europaparlamentet beklagar djupt ECB:s beslut att involvera Amazon i testningen av prototypgränssnitt för en digital euro. Parlamentet betonar att detta företag är en potentiell konkurrent på detta område och att det därför inte ska placeras i en sådan position, särskilt som Amazon inte får någon monetär ersättning för detta uppdrag. Parlamentet betonar vidare att utkontraktering av den digitala euroinfrastrukturen till ett amerikanskt teknikföretag försvagar EU:s strategiska autonomi.

62. Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förbättring av ECB:s interna ram för visselblåsning, så att den överensstämmer med EU:s direktiv om visselblåsare.

63. Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett oberoende utvärderingskontor med IMF som förebild, som skulle kunna utvärdera ECB:s politik och genomföra konsekvensbedömningar av olika policyalternativ, utan att inkräkta på ECB:s oberoende.

°

° °

64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

31.1.2023

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Rasmus Andresen, Anna-Michelle Asimakopoulou, Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea, Stefan Berger, Gilles Boyer, Markus Ferber, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Frances Fitzgerald, Claude Gruffat, José Gusmão, Enikő Győri, Eero Heinäluoma, Michiel Hoogeveen, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, France Jamet, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Eva Maria Poptcheva, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Dorien Rookmaker, Alfred Sant, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Beer, Damien Carême, Margarida Marques, Eva Maydell, Andżelika Anna Możdżanowska, Mikuláš Peksa, Jessica Polfjärd, Erik Poulsen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Andreas Glück, Camilla Laureti, Leopoldo López Gil, Mick Wallace

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44

+

NI

Enikő Győri

PPE

Anna-Michelle Asimakopoulou, Isabel Benjumea, Stefan Berger, Markus Ferber, Frances Fitzgerald, Danuta Maria Hübner, Leopoldo López Gil, Aušra Maldeikienė, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Jessica Polfjärd, Ralf Seekatz, Inese Vaidere

Renew

Nicola Beer, Gilles Boyer, Giuseppe Ferrandino, Andreas Glück, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Caroline Nagtegaal, Eva Maria Poptcheva, Erik Poulsen

S&D

Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Camilla Laureti, Margarida Marques, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Irene Tinagli

Verts/ALE

Rasmus Andresen, Damien Carême, Claude Gruffat, Stasys Jakeliūnas, Piernicola Pedicini, Mikuláš Peksa, Kira Marie Peter-Hansen

 

9

-

ECR

Michiel Hoogeveen, Andżelika Anna Możdżanowska, Dorien Rookmaker, Johan Van Overtveldt

ID

Gunnar Beck, France Jamet

NI

Lefteris Nikolaou-Alavanos

The Left

José Gusmão, Mick Wallace

 

2

0

ID

Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 10 februari 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy