BETÄNKANDE om genomförandet av en civil GSFP och annat EU-stöd till civil säkerhet

28.3.2023 - (2022/2196(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Alviina Alametsä

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av en civil GSFP och annat EU-stöd till civil säkerhet

(2022/2196(INI)) 

 

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt kapitel 2 avsnitt 2 med bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP),

– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets toppmöte i Santa Maria da Feira den 19–20 juni 2000,

– med beaktande av det civila kapacitetsmålet för 2008, som godkändes av Europeiska rådet den 17 december 2004,

– med beaktande av det civila kapacitetsmålet för 2008, som godkändes av Europeiska rådet den 19 november 2007,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 11 december 2013 EU:s övergripande strategi för externa konflikter och kriser (JOIN(2013)0030),

– med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för externa konflikter och kriser,

– med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 19 november 2018, om inrättandet av en civil GSFP‑pakt,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

– med beaktande av rådets slutsatser om kvinnor, fred och säkerhet av den 14 november 2022,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 november 2020 EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – en ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN (2020) 0017), EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet av den 10 december 2018 och den åtföljande handlingsplanen av den 4 juli 2019 samt Europeiska utrikestjänstens strategi och handlingsplan av den 21 december 2021 för att öka kvinnors deltagande i civila GSFP-uppdrag 2021–2024,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om ungdomar i yttre åtgärder,

– med beaktande av rådets färdplan för klimatförändringar och försvar av den 9 november 2020,

– med beaktande av rådets koncept för en integrerad strategi för klimatförändringar och säkerhet av den 5 oktober 2021,

– med beaktande av den tredje årliga översynskonferensen för den civila GSFP-pakten i Bryssel den 19 november 2021,

– med beaktande av den fjärde och sista årliga översynskonferensen av den civila GSFP‑pakten den 16 november 2022,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 13 december 2021 om den civila GSFP‑pakten,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009[1] (NDICI-förordningen),

– med beaktande av En strategisk kompass för säkerhet och försvar – För ett EU som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som godkändes av rådet den 21 mars 2022 och av Europeiska rådet den 25 mars 2022,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 december 2022 om den civila GSFP‑pakten,

– med beaktande av utrikestjänstens rapport om den uppföljande referensstudien om integrering av mänskliga rättigheter och jämställdhet i Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik av den 30 mars 2022,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A9-0091/2023), och av följande skäl:

A. Civil krishantering är sedan 1999 en hörnsten i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik när det gäller konfliktförebyggande, stabilisering och främjande av varaktig fred. Det har gått 20 år sedan EU:s civila polisuppdrag (EUPM) i Bosnien och Hercegovina inleddes 2003 som det allra första GSFP-uppdraget. Civil krishantering har sin grund i fördragen och Feira-prioriteringarna från 2000. Medlemsstaterna är ansvariga för att fastställa kraven på kapacitet för uppdrag enligt artikel 42 i EU‑fördraget. EU har för närvarande 12 civila uppdrag utplacerade och har, under sina 20 år med civil krishantering, satt in 24 uppdrag på tre olika kontinenter, vilket visar att efterfrågan på civil krishantering har ökat, också till följd av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. Civila uppdrag är avgörande för EU:s bredare svar på säkerhetsutmaningar med hjälp av icke-militära medel och kräver effektiv utbildning och operativ kapacitet för att hålla jämna steg med den föränderliga hotmiljön mot Europas östra och södra delar. Den försämrade säkerhetsmiljön och den humanitära krisen i och runt Europeiska unionen har resulterat i ökade krav på GSFP‑uppdrag, vilket avsevärt har belastat budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).

 

B. Ett av målen för EU:s strategiska kompass är att förstärka EU:s civila och militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser genom att förse dem med mer robusta och flexibla mandat, främja snabba och mer flexibla beslutsprocesser och säkerställa större finansiell solidaritet. GSFP-uppdragens EU-identitet stärker EU som en legitim civil makt. EU har åtagit sig att bli en mer bestämd och beslutsam säkerhetsgarant som är bättre förberedd att ta itu med nuvarande och framtida hot och utmaningar, och att försvara den europeiska och globala säkerhetsordningen tillsammans med sina partner. Den civila GSFP är ett unikt instrument för EU för att åtgärda de mest akuta kriserna med civila medel. GSFP:s tillgång till både planering, resurser och logistik skapar potential för att den ska bli en viktig faktor för civil krishantering under nödsituationer, och den bör användas som en praktisk knutpunkt för motståndskraft och återhämtning i samhället både vid katastrofer som människan orsakat och naturkatastrofer. Det bör göra det möjligt för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser att snabbt anpassa sig till nya hot och utmaningar och öka deras effektivitet, också med tanke på den nya säkerhetssituationen och den växande närvaron av våra strategiska konkurrenter på insatsområden. I det nuvarande geopolitiska sammanhanget behövs snarast en effektivare civil GSFP. EU och medlemsstaterna enades om att stärka den civila GSFP genom ett nytt avtal som möjliggör snabbare insättning, även i komplexa miljöer.

C. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 beslutades att utplacera 200 domare och åklagare, en grupp experter inom civil förvaltning och civilskyddsteam på upp till 2 000 personer. Genom det civila kapacitetsmålet för 2010 lades det till 285 experter på konfliktanalys, övergångsrättvisa och dialog, samt inrättades civila insatsgrupper, en reservgrupp av experter bestående av 100 personer.

D. Den civila GSFP bidrar till den integrerade strategin för konflikter och kriser på områden som polisarbete, rättsstatsprincipen, civil förvaltning, reform av säkerhetssektorn och övervakning i enlighet med artiklarna 42 och 43 i EU-fördraget, och åtföljs av kompletterande åtgärder som genomförs inom ramen för EU-instrumentet Europa i världen, vilket stärker den internationella säkerheten.

E. Antagandet av den civila GSFP-pakten 2018 var ett viktigt steg framåt för att stärka EU:s civila krishantering och öka medlemsstaternas egenansvar, åtaganden och bidrag med resurser. Det krävs ett större politiskt och tekniskt engagemang och större mänskliga och ekonomiska resurser från medlemsstaterna för att uppnå de överenskomna mål som ännu inte har uppnåtts och för att öka dessa uppdrags legitimitet.

F. De civila GSFP-uppgifterna har under årens lopp breddats till att omfatta bland annat övergångsrättvisa, medling, dialog och konfliktanalys, stöd till genomförandet av reformer med praktisk rådgivning, utbildning och utrustning, och de måste utan dröjsmål anpassas till nya och framväxande utmaningar såsom hybridhot, däribland cyberattacker, instrumentalisering av migration, utländsk inblandning samt utländskt inflytande och manipulering av information, terrorism och radikalisering, sjöfartsskydd, organiserad brottslighet och skydd av kulturarvet. EU:s GSFP-uppdrag och GDFP‑insatser är ofta måltavlor för hybridhot, inbegripet vilseledande information, vilket äventyrar deras effektivitet när det gäller att stabilisera det land där de utplaceras. Klimatförändringar och miljöförstöring påverkar kraftigt den operativa miljön för krishantering och kräver ökad uppmärksamhet vid planering och genomförande av civila uppdrag och insatser.

G. Många konfliktdrabbade områden har en stor ungdomsbefolkning. Ungdomar bör aktivt engagera sig i att skapa hållbar fred och säkerhet och bidra till att förebygga konflikter och fredsuppbyggnad, inbegripet främjande av rättsstatsprincipen, rättvisa och försoning. EU har åtagit sig att främja barns rättigheter i sina yttre åtgärder, men detta åtagande genomförs ännu inte inom ramen för GSFP.

H. EU har åtagit sig att sätta agendan för kvinnor, fred och säkerhet i centrum för sin GSFP, och medlemsstaterna har åtagit sig att främja en bättre representation av kvinnor i GSFP-uppdrag, men i den civila GSFP-pakten från 2018 fastställs inget konkret mål för kvinnors representation i civila uppdrag och ingen hänvisning görs till jämställdhet mellan män och kvinnor.

I. Kvinnors representation i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser förblev oförändrad under femårsperioden 2015–2020. I de civila högkvarterstrukturerna (integrerade strategin för direktoratet för säkerhet och fred (Integrated Approach to Security and Peace Directorate, ISPD), direktoratet för säkerhets- och försvarspolitik (Security and Defence Policy Directorate, SECDEFPOL) och den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC) utgör kvinnor cirka 50 % av all personal, men är fortfarande underrepresenterade inom ledande befattningar (30 %).

J. Sedan 2017 har det varit obligatorisk för all personal att före utplaceringen genomgå utbildningssessioner som involverar aspekter avseende mänskliga rättigheter och jämställdhet. Mer än en tredjedel av de svarande i Europeiska utrikestjänstens rapport om uppföljningsstudien om integrering av mänskliga rättigheter och jämställdhet i Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik fick inte en sådan utbildningssession.

K. Medlemsstaterna bör anta en ny civil GSFP-pakt senast i maj 2023 för att fortsätta arbetet för effektivare civila GSFP-uppdrag med ökad förmåga, särskilt med tanke på kriget i Ukraina och de ökande säkerhetsutmaningarna på global nivå. Det föränderliga geopolitiska landskapet och den föränderliga säkerhetsmiljön, inbegripet konflikter runt EU och på europeisk mark, samt Rysslands oprovocerade och omotiverade angreppskrig mot Ukraina, vilseledande information, terrorism och hybrid- och illvilliga hot, kräver ett kraftfullt åtagande för att stärka den civila GSFP genom en ny civil GSFP-pakt.

Förstärkning av den civila krishanteringens strategiska vision

1. Europaparlamentet betonar att EU:s civila krishantering ger viktiga bidrag till internationell fred och säkerhet och spelar en nyckelroll i genomförandet av EU:s integrerade strategi för externa konflikter och kriser.

2. Europaparlamentet påminner om att krishantering är kärnan i EU:s GSFP, särskilt genom dess militära och civila uppdrag och insatser. Parlamentet påminner om att en viktig del av hotanalysen 2020 var behovet av att stärka EU:s förmåga att reagera snabbt på kriser och att förbättra sin övergripande beredskap. Parlamentet understryker därför vikten av de uppdrag som anförtros personalen som arbetar med civila GSFP‑uppdrag, vilket innebär att medlemsstaterna måste tillhandahålla relevanta profiler för att öka de nationella bidragen till civila GSFP-uppdrag och att utrikestjänsten ska genomföra en uppmärksam personalpolitik. Parlamentet noterar att EU också spelar en nyckelroll när det gäller att tillhandahålla jobb för internationellt och lokalt anställda.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den nya civila GSFP-pakten för att stärka sin strategiska vision för civil krishantering genom att klargöra den civila GSFP:s roll, effektivitet och mervärde, och genom att definiera en gemensam ambitionsnivå för civil krishantering.

4. Europaparlamentet påminner om att hotbildsanalysen som genomfördes innan antagandet av den strategiska kompassen 2022 var en unik insats för att uppdatera EU:s säkerhets- och försvarsdoktrin: Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att dra fördel av analysen i sina diskussioner om framtiden för civil krishantering och den planerade användningen av det civila GSFP-instrumentet.

5. Europaparlamentet anser att traditionella civila GSFP-uppgifter såsom polisarbete, rättsstatsprincipen, civil förvaltning, reform av säkerhetssektorn och övervakning nu är mer relevanta än någonsin för att stabilisera och modernisera säkerhetssektorn och rättsväsendet. Mot bakgrund av de nya risker och hot som har uppstått och därmed lett till en ny säkerhetsmiljö, understryker parlamentet behovet av fortsatt uppdatering och utökning av de uppgifter som ingår inom ramen för den integrerade strategin och fördragen. Parlamentet betonar behovet av att integrera och stärka övergripande frågor, med betoning på

a) människors säkerhet,

b) värdstaternas och lokalbefolkningarnas säkerhetsbehov och egenansvar,

c) genusmedvetenhet, jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet,

d) agendan för ungdomar, fred och säkerhet, barn och väpnad konflikt,

e) medling, dialog och försoning,

f) meningsfullt utbyte med det civila samhället,

g) kopplingen mellan säkerhet och klimat,

h) civilt och militärt samspel, genom främjande av rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande, bland annat genom att stärka den rättsliga kedjan och förmågan att reagera effektivt på säkerhetsutmaningar,

i) de civila aspekterna av avväpning, demobilisering och återanpassning,

j) kampen mot korruption,

k) övervakning och bekämpning av desinformationskampanjer,

l) skydd och tillvaratagande av kulturarvet.

6. Europaparlamentet betonar behovet av att på ett mer proaktivt sätt integrera begreppen mänsklig säkerhet, den lokala befolkningens säkerhetskrav, jämställdhetsperspektiv, parlamentariska tillsyn, insyn och ansvarsskyldighet för den lokala säkerhetssektorn i uppdraget och verksamheten för uppdraget.

7. Europaparlamentet betonar att framgången för civila GSFP-uppdrag i hög grad är beroende av öppenhet för värdlandets perspektiv och egenansvar. Parlamentet uppmuntrar till användning av skräddarsydda strategier, aktivt deltagande av och samarbete med värdregeringen, det civila samhället och lokalbefolkningen. Parlamentet betonar vikten av lokalt ägande under hela genomförandet av uppdragets mandat, från utformning till genomförande, övervakning och utvärdering. Parlamentet betonar nödvändigheten av att personal vid civila GSFP-uppdrag bygger förtroendebaserade relationer med värdregeringarna, civilsamhället och lokalbefolkningen, vilket kräver situationsmedvetenhet, kulturell förståelse och kunskap i lokala språk. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens operativa riktlinjer för det civila samhällets proaktiva medverkande i GSFP-uppdrag. Parlamentet påminner om att uppdragen måste ägna särskild uppmärksamhet åt konfliktdynamik, robust riskbedömning och riskreducering och att de måste inkludera mer effektorienterad övervakning och utvärdering av GSFP‑insatser samt fler samråds- och återkopplingsmekanismer. Parlamentet rekommenderar att säkra formella, informella och anonyma kanaler inrättas för det civila samhällets återkoppling och klagomål om uppdraget, för att hjälpa EU att utveckla en bättre förståelse för hur effektiva dess insatser är.

8. Europaparlamentet konstaterar att framgången för civila GSFP-uppdrag i vissa fall äventyras av värdregeringarnas misslyckande med att uppfylla sina reformåtaganden. Parlamentet efterlyser därför ett intensifierat samarbete med värdländerna och lika stor uppmärksamhet för utbildning och institutionella reformer. Parlamentet kräver att EU:s integrerade tillvägagångssätt som omfattar de civila GSFP-uppdragen, utvecklingsbistånd används för att ge civila GSFP-uppdrag det inflytande som krävs för att hålla värdstaterna på rätt spår för att uppfylla sina åtaganden och för att iaktta grundläggande friheter och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att det civila GSFP-uppdraget samordnas med andra internationella partner som bedriver liknande verksamhet i värdlandet. Parlamentet noterar att civila GSFP-uppdrag ofta äger rum i länder och regioner som ifrågasätts av statliga och icke-statliga aktörer som är redo att undergräva EU:s kapacitet och trovärdighet som säkerhetsleverantör. Parlamentet betonar i detta avseende att alla EU:s åtaganden måste vara trovärdiga gentemot kommunerna och regionerna liksom deras invånare, bygga på ett nära och ärligt samarbete med värdnationerna, och måste upprätthålla regelbunden kommunikation mellan uppdragspersonal, nationella myndigheter och bredare grupper av befolkningen. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att förbättra sin strategiska kommunikation avseende civil krishantering, för att få politiskt stöd inom EU och i länder där uppdrag äger rum, samt ge skräddarsydd strategisk kommunikation för varje uppdrag, framhäva uppdragens mål och värden och hur lokalbefolkningen gynnas och stödja en effektivare rekrytering av kvalificerad personal till civila GSFP-uppdrag, inbegripet kvinnor.

9. Europaparlamentet anser att civil GSFP bör ingå i en bredare politisk strategi som tar itu med de grundläggande orsakerna till konflikter, inklusive klimatförändringar. Parlamentet påminner om att uppdragen bör informeras genom klimatkänsliga konfliktanalyser och efterlyser ytterligare integrering av klimatförändringar och miljöförstöring i civil krishantering. Parlamentet betonar att kopplingen mellan klimat och säkerhet måste inkluderas i 2.0-versionen av pakten, och tydligt beskriva hur den kan förverkligas i samband med civil krishantering. Parlamentet upprepar rådets uppmaning i sina slutsatser från december 2022 till uppdrag och insatser för att vidta konkreta åtgärder för att minska sitt miljöavtryck med målet att uppnå klimatneutralitet till 2050 i linje med målen i den europeiska gröna given.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att utvärdera civila GSFP-insatser på specifika områden, särskilt när det gäller de nya och framväxande säkerhetsutmaningarna, såsom instrumentalisering av migration, sjöfartsskydd och organiserad brottslighet. Parlamentet beklagar att det råder brist på kapacitet inom EU att förebygga och upptäcka hybridhot, särskilt informationsmanipulation, vilket direkt påverkar framgången för civila GSFP-uppdrag. Parlamentet ser i detta avseende positivt på beslutet att utveckla en verktygslåda för EU:s hantering av hybridhot för att kunna samordna svarsåtgärderna vid hybridkampanjer. Parlamentet välkomnar dessutom det gemensamma meddelandet om en cyberförsvarspolitik för EU, med beaktande av vikten av cyberresiliens för GSFP-uppdrag, och betonar behovet av att ytterligare utveckla EU:s cyberförsvarspolitik och -kapacitet, inklusive inrättandet av cyberteam för snabba insatser och deras utvidgning mot att stödja civila GSFP-uppdrag. Europaparlamentet betonar det skriande behovet av att utveckla deras strategiska kommunikationsförmågor, inbegripet säkra kommunikationssystem som bygger på EU:s program för säker konnektivitet och som inbegriper en gemensam plattform för utbyte av kunskap mellan den civila planerings- och ledningskapaciteten och insatserna på fältet, med användning av teknisk innovation, samtidigt som cybermedvetenheten och resiliensen hos GSFP-uppdrag stärks. Parlamentet efterlyser en ökad cyberresiliens hos den civila planerings- och ledningskapacitetens övergripande strukturer och GSFP‑uppdrag.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet och att bekämpa smuggling av kulturföremål, särskilt i konfliktområden.

12. Europaparlamentet begär att den nya civila GSFP-pakten ska användas för att sträva efter ett fullständigt, jämlikt och meningsfullt deltagande av kvinnor i den civila GSFP. Parlamentet betonar det betydande deltagandet av kvinnor inom GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och som en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter för kvinnor och män i hela världen. Parlamentet påminner om att EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (Gender Action Plan, GAP) (2020–2024) kräver en systematisk integrering av ett jämställdhetsperspektiv i hela EU:s politik och alla yttre åtgärder, även GSFP. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att främja en ökning av antalet kvinnor i GSFP-insatser, bland annat att som ett första steg med avsikten att öka andelen kvinnor som deltar i uppdrag till minst 40 % på alla nivåer senast 2024. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att stödja den civila planerings- och ledningskapacitetens strategi och handlingsplan för att öka kvinnors deltagande i civila GSFP-uppdrag för 2021–2024. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att åta sig att gradvis uppnå en jämn könsfördelning vid utnämningen av uppdragschefer och andra ledande befattningar. Parlamentet uppmuntrar dem att samarbeta nära med lokala aktörer i det civila samhället för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv där så är möjligt,

13. Europaparlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av agendan för barnets skydd och för barn i väpnade konflikter, liksom agendan för ungdomar, fred och säkerhet i civil krishantering, för att aktivt engagera ungdomar i utformningen och genomförandet av uppdrag och insatser, och att tillämpa metoder där man tar hänsyn till ungdomars perspektiv vid konfliktanalys.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att förutse framtida förändringar i säkerhetsmiljön för att säkerställa att den civila krishanteringen uppnår sina strategiska mål. Parlamentet begär att den nya civila GSFP-pakten ska tillämpa mer scenariobaserad planering, strategisk framsyn och konfliktanalys, samt tidig varning i beslutsfattandet om uppdrag och mandat.

15. Europaparlamentet uppmanar den civila planerings- och ledningskapaciteten, EU:s militära kommitté (EUMCC) och EU:s militära stab att utarbeta en modell för att generera och dela bästa praxis i kampanj- och/eller uppdragsplaneringskoncept som delas i ett så tidigt skede som möjligt med samarbetspartner som är avgörande för kampanjens framgång.

16. Europaparlamentet uppmanar den civila planerings- och ledningskapaciteten och EU:s militära planerings- och ledningskapacitet att framhålla den professionella civil‑militära utbildningen av all personal i GSFP-uppdrag genom att använda den europeiska säkerhets- och försvarsakademin för att bidra till att utforma kompetensen hos civil och militär personal för att säkerställa att GSFP-personalen blir bättre på att känna igen och hantera de komplexa säkerhetsutmaningar som finns i de länder där de utplaceras.

17. Europaparlamentet uppmanar huvudkontoren för utrikestjänsten, den militära planerings- och ledningskapaciteten, den civila planerings- och ledningskapaciteten samt GSFP att verka för en ny kultur av förståelse mellan civila och militära partner baserat på förbättrade internationella förbindelser, gemensam medvetenhet och gemensamma bedömningar i en strävan att utveckla en heltäckande planeringsram och motsvarande kultur.

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna, kommissionen och utrikestjänsten att utarbeta en konkret plan för hur den integrerade strategin ska genomföras och se till så att EU:s och medlemsstaternas alla relevanta instrument (den militära GSFP, Europa i världen, instrumentet för stöd inför anslutningen) tillämpas konsekvent och mer effektivt leder till att uppnå EU:s övergripande mål. Parlamentet efterlyser ytterligare ansträngningar för att hantera övergången mellan de olika politiska och tekniska instrumenten i EU.

19. Europaparlamentet framhåller vikten av samarbete, inbegripet närmare samordning i fråga om mandat med partner, såsom FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Nato, för att hantera nuvarande och framtida säkerhetshot och utmaningar.

20. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bjuda in och involvera EU:s kandidatländer från fall till fall för att bidra och delta i civila GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser hjälp till de intresserade länderna för att utbilda och förbereda dem för sådant deltagande. Parlamentet påminner i detta avseende om det mervärde som partnerskap med tredjeländer kan tillföra civila GSFP-uppdrag. Parlamentet välkomnar stödet från tredjeländer när det gäller Ukraina och påminner om att länder som Norge, Island, Australien, Schweiz, Förenta staterna, Kanada, Nya Zeeland och Förenade kungariket också skulle kunna tillföra betydande politiska och ekonomiska resurser till de civila GSFP-uppdragen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin ram för avtal om deltagande med tredjelandspartner eftersom antalet experter som är utsända av tredjeländer har minskat från 200 till 10 sedan 2010.

Paktens genomförande

21. Europaparlamentet noterar resultaten av 2018 års pakt när det gäller att involvera medlemsstaterna i utarbetandet av deras nationella genomförandeplaner, bland annat genom strukturerad dialog och utbyte av god praxis och lärdomar, och genom att bygga vidare på dem genom strukturerade och regelbundna kapacitetsprocesser som man måste enas om och främjande av regionalt samarbete och gemensamma insatser mellan medlemsstaterna.

22. Europaparlamentet stöder initiativ som syftar till att utveckla ett utbildnings- och utrustningsinstrument för civila uppdrag i syfte att förbättra EU:s kapacitet att stödja tredjeländer och att svara mot deras konkreta förväntningar och behov. Parlamentet efterlyser en fortsättning på dessa insatser för att fastställa fler numeriska mål och tidsfrister för alla åtgärder, inbegripet identifiering av ansvariga enheter.

23. Europaparlamentet understryker de utmaningar som civila GSFP-uppdrag står inför när det gäller exempelvis kapacitets- och resurstillgång, reaktionsförmåga, bristen på nyckelprestationsindikatorer, snabbare beslutsfattande och mer skalbara, anpassningsbara och modulära uppdrag och tydligare mandat. Parlamentet betonar att dessa utmaningar redan har lyfts fram i den första pakten, vilket har lett till ett ökat fokus på den civila GSFP, men inte till ett fullständigt genomförande eller en motsvarande ökning av medlemsstaternas deltagande och egenansvar. Detta måste åtgärdas snarast i den nya civila GSFP-pakten.

24. Europaparlamentet noterar antalet långvariga civila GSFP-uppdrag, som belyser behovet av väldefinierade mål, både politiska och operativa, och av exitstrategier och utvärdering av dem. Parlamentet begär att det införs exitstrategier för civila uppdrag, med mått för att mäta deras framgång, så att uppdragen kan avslutas snabbare när operativa och politiska mål har uppnåtts och även när de inte har uppnåtts eller när det inte längre är möjligt att uppfylla relevanta säkerhetsrelaterade, politiska eller strategiska villkor i etableringslandet. Parlamentet efterlyser därför en uppriktig politisk diskussion om avslutande av uppdrag som inte ger önskad effekt, vilket riskerar att legitimera avsaknaden av framsteg i värdlandet.

25. Europaparlamentet noterar att de enda utvärderingar av de civila GSFP-uppdragens mandat som för närvarande finns på plats är strategiska granskningar som ligger till grund för att uppdraget förnyas, anpassas eller avslutas. Parlamentet betonar vikten av att utveckla och inrätta ett system och en metod för utvärdering av uppdragens resultat, effektivitet och ekonomiska förvaltning. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av en opartisk och oberoende mekanism för att utvärdera uppdragens effekter. Parlamentet välkomnar dokumentet om alternativa lösningar om utvärdering som lagts fram av utrikestjänsten i detta syfte. Parlamentet påminner om att det krävs tillräckliga resurser för att utvärdera civila GSFP-insatser och för att de ska vara effektiva, och att systematiska utvärderingar bör ingå i det politiska beslutsfattandet om både nuvarande och framtida uppdrag.

26. Europaparlamentet välkomnar utrikestjänstens och den civila planerings- och ledningskapacitetens operativa riktlinjer för att tillhandahålla verktyg som gör det möjligt för civila GSFP-uppdrag att vara proaktiva i kontakterna med aktörer i det civila samhället som är viktiga partner på alla nivåer och i alla skeden av processerna. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens operativa riktlinjer för integrering av mänskliga rättigheter och tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, och efterlyser ett effektivt genomförande av dem, särskilt genom att inrätta tydliga interna förfaranden för att hantera riskerna med anknytning till mänskliga rättigheter i samband med stödet till säkerhetssektorn.

Förbättring och tillhandahållande av kapacitet som motsvarar paktens ambitionsnivå

 

27. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att tillsammans med kommissionens berörda avdelningar och medlemsstaterna utveckla en strukturerad och regelbunden process för utveckling av civil kapacitet för att bedöma tillgången till medlemsstaternas kapacitetsbehov, utveckla krav, genomföra en bristanalys och regelbundet se över framstegen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att undersöka möjligheten att tillhandahålla ekonomiska incitament för att stödja medlemsstaterna i deras kapacitetsutvecklingsinsatser, i enlighet med vad som anges i den civila pakten från 2018, och samtidigt påminna medlemsstaterna om att i den nya pakten fortsätta att åta sig att utveckla hela den kapacitet som krävs för att genomföra och upprätthålla civila krishanteringsuppdrag.

28. Europaparlamentet beklagar att civila GSFP-uppdrag, trots att de är ett av paktens viktigaste åtaganden, ständigt blir lidande när medlemsstaterna inte infriar sina löften om att tillhandahålla tillräckligt med personal. Tio medlemsstater står för närvarande för 78 % av den utstationerade personalen, och 17 medlemsstater står för endast 22 %. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätthålla ett åtagande i den nya pakten om att gemensamt öka antalet och andelen utstationerad personal inom alla uppdrag och på alla nivåer, samtidigt som man strävar efter att tillhandahålla utstationerad personal för att tillsätta 100 % av alla operativa tjänster och minst 60 % av den utstationerade personalen för icke-operativa tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att harmonisera sin utstationering av personal för att minska de störande effekterna av den okoordinerade personalomsättningen över uppdragen. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att se till att utstationerad personal belönas för sitt deltagande i EU‑uppdrag genom karriärsutvecklingspolitik. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att se över den nuvarande situationen och fastställa indikatorer för medlemsstaterna som mäter omsättning och efter-beläggningskvoter som bygger på arbetskategori och anställningstyp.

29. Europaparlamentet betonar behovet av att reformera personalpolitik och -administration och se till att arbetsvillkoren i civila GSFP-uppdrag bidrar till en säkrare och mer inkluderande miljö, särskilt för kvinnor. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser för att ta itu med bristande stöd till personal i uppdrag, inbegripet översynen av uppförandekoden, med särskilt fokus på människorättsprinciper, och för att utveckla en modell för att generera och dela planeringskoncept för kampanjer och/eller uppdrag baserade på bästa praxis. Parlamentet betonar behovet av att inrätta ett nätverk för konfidentiella rådgivare. Parlamentet efterfrågar ett formaliserat, meningsfullt och systematiskt samråd med företrädare för personal som tjänstgör i EU:s civila säkerhetsuppdrag. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att undersöka sätt att minska personalomsättningen och antalet lediga tjänster, inklusive bland annat genom förlängning av utplaceringstiden.

30. Europaparlamentet beklagar djupt utrikestjänstens ansträngda resurser inom civil GSFP i allmänhet, inbegripet den civila planerings- och ledningskapaciteten, som för närvarande har 110 anställda och ger stöd till tolv uppdrag med en personalstyrka på 2 200 personer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt utveckla den civila planerings- och ledningskapaciteten till ett fullt fungerande operativt högkvarter genom att se till att den förfogar över de medel, den personal och den sakkunskap som krävs. Parlamentet betonar att den militära planerings- och ledningskapaciteten måste planera och genomföra alla militära uppdrag med en tydlig befälsordning och förses med nödvändig personal, medel och infrastruktur. Parlamentet betonar behovet av att öka samordningen och interaktionen mellan det civila och det militära på EU-nivå och att öka komplementariteten och synergierna med den militära GSFP, samtidigt som de civila och militära befälsordningarna hålls åtskilda.

31. Europaparlamentet betonar att utbildning är avgörande för effektiviteten, som i sin tur är grundläggande för framgångsrika civila GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser en omfattande bedömning av den övergripande strukturen för den civila GSFP‑utbildningen för att identifiera behov, brister och överlappningar i den utbildning som ges inom medlemsstaterna, och förbättra och harmonisera EU:s politik för GSFP‑utbildning, med särskilt fokus på lokalbefolkningars behov. Parlamentet anser att de centrala aspekterna och begreppen mänskliga rättigheter och jämställdhetsintegrering systematiskt bör inkluderas i förberedande utbildning och introduktionsutbildning. Parlamentet påminner om att utbildning för civila GSFP-uppdrag måste rusta personalen med den kunskap och förståelse samt de färdigheter och den attityd som krävs i komplexa kulturmiljöer, inklusive i förhållande till lokalbefolkningens behov, och därför bör inbegripa sessioner om internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet, civilt-militärt samarbete, människors säkerhet, konfliktkänslighet, antirasism och interkulturell kommunikation.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten, den civila planerings- och ledningskapaciteten och den militära planerings- och ledningskapaciteten att bättre anpassa sig till att bygga myndighetsövergripande arbetsgrupper och använda övningar och utbildning för att bidra till att utveckla bästa praxis, samarbete mellan myndigheter och robusta tvärfunktionella personliga relationer som är avgörande för effektiva civil-militära-partnerskap på platser såsom länderna i det östliga partnerskapet.

33. Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa negativ desinformation som riktar sig mot civila GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser dessutom förbättrad utbildning för uppdragspersonalen i att förebygga, upptäcka och hantera hybridhot, särskilt informationsmanipulation. Parlamentet noterar ett ökat samarbete mellan utrikestjänstens StratCom och EU-uppdrag för att motverka de desinformationsoperationer som riktar sig mot dem. Parlamentet begär att detta samarbete ska inbegripa alla EU-uppdrag utomlands och säkerställa att det finns välutbildad personal vid varje uppdrag, ansvarig för att övervaka, rapportera och motverka desinformation där så är möjligt. Parlamentet anser att den storskaliga desinformationsstrategin bör motverkas av en omfattande effektiv och samordnad handlingsplan från Europeiska utrikestjänsten och EU med aktivt stöd från uppdrag och delegationer.

34. Europaparlamentet efterlyser genomförande av hållbar, långsiktig kapacitetsuppbyggnad och utbildning, där så är möjligt och krävs, såsom ”utbilda utbildaren”-program, för att säkerställa långsiktig bärkraftighet och framgång för uppdragen. Parlamentet kräver att mandat för GSFP-uppdrag ska innefatta rådgivnings- och utbildningsuppgifter för att hantera framväxande teknik.

35. Europaparlamentet påminner om att kunskapshantering är avgörande och utgör en väsentlig del av operationaliseringen av den integrerade metoden. Parlamentet betonar vikten av att utveckla en struktur för kunskapshantering för att behålla expertis, främja bästa praxis och på ett mer systematiskt sätt tillägna sig kunskap, samt uppmuntra en lärandekultur bland den personal som arbetar inom och med civila GSFP-uppdrag. Parlamentet noterar positivt de nuvarande ansträngningarna inom utrikestjänsten och den civila planerings- och ledningskapaciteten i detta syfte. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja inrättandet av avsedda kunskapshanterings- och utvärderingsexperter på området och i den civila planerings- och ledningskapaciteten.

Ägna förnyad och fokuserad uppmärksamhet åt aktuella uppdrag

36. Europaparlamentet välkomnar översynen av mandatet för EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina, att genomföra nya uppgifter för att stödja Ukraina inför Rysslands anfallskrig. Parlamentet påminner om att ett starkt civilt säkerhetsstöd till Ukraina kommer att vara avgörande för dess återuppbyggnad och en väg mot EU-medlemskap. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ytterligare intensifiera sitt stöd till civil förmågeutveckling i Ukraina, inklusive bekämpning av korruption, inrättande av ett effektivt rättsstatssystem och förbättrad cyber- och hybridresiliens. Parlamentet lovordar det arbete som de 79 anställda vid EU:s civila uppdrag (EUAM) i Ukraina utför och deras fysiska närvaro på Ukrainas territorium. Parlamentet uppmuntrar uppdraget att fortsätta sitt arbete till stöd för Ukraina när det gäller dokumentation och utredning av krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för anslutningsförhandlingarna med Ukraina så snart som möjligt samarbeta med EUAM Ukraina för att bygga vidare på dess erfarenhet av säkerhetsfrågor, dess långvariga partnerskap med de ukrainska myndigheterna och dess starka närvaro på plats. Parlamentet understryker det relevanta stöd som uppdraget ger på området för brottsutredningar.

37. Europaparlamentet välkomnar den snabba utplaceringen av övervakare från Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan som en viktig stabiliserande åtgärd för att minska spänningarna mellan de två länderna. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att undersöka möjligheterna till ytterligare samarbete mellan civila GSFP-uppdrag på liknande sätt. Parlamentet anser att detta är ett positivt exempel på modulära och skalbara mandat, som främjas i den strategiska kompassen, som skulle kunna förbättras ytterligare genom att använda snabbinsatsverktyg såsom specialiserade team och besökande experter. Parlamentet betonar att alla sådana innovationer och förbättrad flexibilitet måste byggas på ett helt integrerat tillvägagångssätt i krishanteringsåtgärder, för att maximera effekten på fältet och säkerställa en effektiv användning av budgetar.

38. Europaparlamentet välkomnar inrättandet nyligen av den civila EU-missionen i Armenien (EUMA) i syfte att bidra till stabilitet i Armeniens gränsområden, att bygga upp förtroende på fältet och att säkerställa en miljö som främjar normaliseringsansträngningar mellan Armenien och Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar uppdraget att bidra till alla dialoger och initiativ som leder till ökad fred och säkerhet i regionen. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att ge Euma tillträde till Lachinkorridoren för att kunna bedöma situationen på plats och bidra till dess lösning.

39. Europaparlamentet erkänner att det avgörande stödet från Europeiska unionens rättsstatsuppdrag (Eulex) Kosovo nyligen har bidragit till att minska spänningarna och återställa tilliten i norra Kosovo. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att fortsätta att stödja uppdraget genom att mobilisera och skicka mycket nödvändiga formerade polisenheter på plats.

40. Europaparlamentet betonar vikten av EUAM Irak, Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Rafah, Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) som för närvarande är utplacerat i Mellanöstern. Parlamentet efterlyser alla möjliga synergier mellan de två uppdrag som utplacerats i Palestina.

41. Europaparlamentet uttrycker oro över den politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i Libyen. Parlamentet uppmanar med kraft de libyska myndigheterna att underlätta EUBAM Libyens arbete vid genomförandet av dess mandat och i hela dess funktionella omfattning.

42. Europaparlamentet uttrycker uppskattning för de fem civila GSFP-uppdragen i Afrika och efterlyser ett fortsatt genomförande av deras mandat. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att överväga alla alternativ som rör Europeiska unionens uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i Mali (Eucap Sahel Mali) och Europeiska unionens rådgivande GSFP-uppdrag i Centralafrikanska republiken (EUAM RCA), med tanke på försämringen av den politiska och säkerhetsmässiga situationen, inbegripet ett beslut om att avsluta dem. Parlamentet noterar med oro säkerhetsutvecklingen i Sahel och Guineabukten. Parlamentet fördömer den ökande närvaron av den Kreml-stödda Wagnergruppens milis i regionen och dess strategi som syftar till att monopolisera tillgångarna i de länder där gruppen är baserad, till nackdel för befolkningen, och fördömer de grymheter som begåtts mot lokalbefolkningen. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett nätverk av säkerhetsrådgivare inom GSFP-uppdrag i afrikanska länder som är villiga att samarbeta med EU i militära och säkerhetsfrågor.

43. Europaparlamentet påminner om de ambitiösa mål som fastställdes för 5 000 poliser vid europeiska rådet i Feira 2000 och erkänner värdet av de civila kapacitetsmålen som man enades om från 2008 och framåt. Parlamentet efterfrågar att dessa mål uppfylls snarast, särskilt när det gäller en snabb reaktionskapacitet och användningen av multinationella formationer inom ramen för artikel 44 i EU-fördraget. Parlamentet betonar vikten av att fullt ut genomföra de mål som fastställs i den strategiska kompassen för civil GSFP (bland annat att kunna utplacera 200 experter på 30 dagar) genom att bygga på EU:s insatser nyligen för att agera på ett mer smidigt, reaktivt och samordnat sätt. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det snabba beslutsfattandet och lanseringen av EU:s övervakningskapacitet (EUAM) i Armenien. Parlamentet betonar behovet av att ändra beslutsförfarandena, inklusive att undersöka en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet för vissa aspekter av uppdragen. Parlamentet betonar behovet av att skapa beredskapsplaner för varje civilt GSFP-uppdrag i samordning med den militära planerings- och ledningskapaciteten, den civila planerings- och ledningskapaciteten och kapaciteten för snabba insatser i avvaktan på potentiella nödsituationer där kapaciteten för snabba insatser kan behövas.

Ökad finansiering för att matcha ambitionerna

44. Europaparlamentet beklagar att Gusp-budgeten för civila GSFP-uppdrag endast har ökat marginellt mellan den fleråriga budgetramen 2014–2020 och den fleråriga budgetramen 2021–2027 (från ett utgångsläge med cirka 350 miljoner euro per år), samtidigt som antalet uppdrag och uppgifter har utökats, säkerhetsmiljön har blivit mer utmanande, kostnaderna för insatserna har ökat, liksom även inflationen och antalet kontraktsanställda, vilket därför minskar potentialen för att utöka de nuvarande uppdragens mandat eller möjligen inrätta nya uppdrag för att hantera brådskande säkerhetsbehov. Parlamentet efterfrågar också en förändring av Gusp-budgetens struktur och skapande av en budgetpost per civilt GSFP-uppdrag, för att möjliggöra bättre granskning och ökad insyn.

45. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en stabilare och mer realistisk Gusp-budget som motsvarar behoven för nya och pågående civila GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser en avsevärd ökning av anslagen till Gusp-budgeten, samtidigt som det säkerställs att de anslag som tilldelats de civila GSFP-uppdragen används på ett effektivt sätt, för att se till att de på ett ändamålsenligt sätt hanterar krissituationer och oförutsedda händelser, och för att aktivt identifiera fall där kompletterande projekt och program skulle kunna finansieras genom andra relevanta EU-budgetar, så att en sund ekonomisk förvaltning och en noggrann prioritering av befintliga resurser säkerställs.

46. Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att upprätta en gedigen politik för den utrustning och de tjänster som behövs i partnerländer där civila GSFP-uppdrag äger rum. Parlamentet efterlyser inrättandet av en särskild Gusp-budgetpost inom ramen för en övergripande ökad Gusp-budget, eller ”civil stödfacilitet”, för att förse partnerländerna med utrustning och tjänster för att förbättra deras civila förmåga.

47. Europaparlamentet välkomnar att EU:s försvarsutgifter nyligen har ökat avsevärt på grund av den rådande mycket instabila geopolitiska situationen och krigets återkomst till Europa, men beklagar att finansieringen av den civila GSFP däremot inte har ökat.

48. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionens avdelningar att lägga fram fleråriga budgetprognoser, en utvärdering av pågående verksamhet och tydliga uppskattningar av uppdragens utnyttjandegrad. Parlamentet understryker att sådana åtgärder behövs för att underlätta förberedelsen av beslut om att nedgradera ineffektiv verksamhet, öka effektiviteten och flexibiliteten genom tydliga mandat och tillhandahålla tydligt definierade övergångs- och exitstrategier. Parlamentet påminner om att den operativa och ekonomiska planeringen av uppdragen bör gå hand i hand från början. Parlamentet efterlyser konkreta åtaganden från medlemsstaterna om bidrag med personal i de inledande stadierna av godkännandet av ett uppdrag.

49. Europaparlamentet begär att den nya strategiska kompassen förser GSFP-uppdragen med den politiska och strategiska ambition och de förmågor och resurser som krävs för att skapa positiva förändringar. Parlamentet bekräftar på nytt målet med den strategiska kompassen att ge en positiv inverkan när det gäller snabbheten och robustheten i gemensamma svar på globala konflikter.

50. Europaparlamentet understryker parlamentets grundläggande roll som budgetmyndighet och i kontrollen av GSFP, inbegripet civila GSFP-uppdrag. Parlamentet efterfrågar därför ett större deltagande av Europaparlamentet i beslutsprocessen för civila GSFP‑uppdrag. Parlamentet insisterar med kraft på att det ska få all information som krävs för att kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med fördragen och gentemot medborgarna. Parlamentet påminner i detta avseende om att det nuvarande tillhandahållandet av information är otillräckligt för att Europaparlamentet ska kunna utöva sitt ansvar och i avvaktan på översynen av det interinstitutionella avtalet från 2002 få tillgång till information på området säkerhets- och försvarspolitik.

°

° °

51. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen.

RESERVATION

 

i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen

Clare Daly, Özlem Demirel, Mick Wallace

 

 

De påstådda målen för den civila GSFP omfattar konfliktlösning, krishantering och nedrustning, som är avgörande för människors och samhällens säkerhet internationellt. Den objektiva roll som EU:s civila GSFP spelar är dock oupplösligt förbunden med EU:s geopolitiska strävanden, som kommer till uttryck i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

 

Utöver många positiva inslag ställs i detta betänkande krav på förbättringar av den civila GSFP i samband med geopolitiska konflikter med ”strategiska konkurrenter”, och migration karakteriseras som ett säkerhetshot, och det efterfrågas ökade försvarsutgifter, civil-militärt samarbete, synergier med militär GSFP, nära samordning med Nato och användning av utvecklingsbistånd som medel för att utöva påtryckningar på värdländerna över deras statliga politik.

 

I betänkandet uttrycks fortsatt stöd för modellen för reform av säkerhetssektorn för konfliktförebyggande, trots historiska belägg för dess teoretiska och praktiska misslyckanden. Dessa åtaganden omintetgör den civila GSFP-politikens roll och gör den underordnad EU:s strategiska intressen utomlands, snarare än värdbefolkningarnas och värdsamhällenas intressen.

 

Vänstern efterfrågar utrikespolitik som vägleds av principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende samt förhindrande av att den civila GSFP utnyttjas för att främja strategiska, militära, ekonomiska eller andra mål som går stick i stäv mot upprätthållandet av internationell fred och säkerhet och tillgodoseendet av de drabbade befolkningarnas behov.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	22.3.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	49 8 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alviina Alametsä, Alexander Alexandrov Yordanov, François Alfonsi, Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Włodzimierz Cimoszewicz, Michael Gahler, Kinga Gál, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Sandra Kalniete, Dietmar Köster, Andrius Kubilius, Ilhan Kyuchyuk, David Lega, Miriam Lexmann, Leopoldo López Gil, Antonio López-Istúriz White, Lukas Mandl, Pedro Marques, Fulvio Martusciello, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Matjaž Nemec, Gheorghe‑Vlad Nistor, Demetris Papadakis, Kostas Papadakis, Tonino Picula, Manu Pineda, Thijs Reuten, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Mounir Satouri, Jordi Solé, Sergei Stanishev, Tineke Strik, Hermann Tertsch, Dragoş Tudorache, Thomas Waitz, Charlie Weimers, Isabel Wiseler-Lima, Salima Yenbou, Bernhard Zimniok
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Engin Eroglu, Georgios Kyrtsos, Sergey Lagodinsky, Erik Marquardt, Pina Picierno, Mick Wallace, Elena Yoncheva, Javier Zarzalejos, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Annika Bruna, Clare Daly, Margarida Marques, Javier Moreno Sánchez

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

49	+
PPE	Alexander Alexandrov Yordanov, Traian Băsescu, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Andrius Kubilius, David Lega, Miriam Lexmann, Leopoldo López Gil, Antonio López‑Istúriz White, Lukas Mandl, Fulvio Martusciello, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Gheorghe‑Vlad Nistor, Isabel Wiseler‑Lima, Javier Zarzalejos, Milan Zver
Renew	Petras Auštrevičius, Engin Eroglu, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Georgios Kyrtsos, Ilhan Kyuchyuk, Dragoş Tudorache, Salima Yenbou
S&D	Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Dietmar Köster, Margarida Marques, Pedro Marques, Sven Mikser, Javier Moreno Sánchez, Matjaž Nemec, Demetris Papadakis, Pina Picierno, Tonino Picula, Thijs Reuten, Isabel Santos, Sergei Stanishev, Nacho Sánchez Amor, Elena Yoncheva
Verts/ALE	Alviina Alametsä, François Alfonsi, Sergey Lagodinsky, Erik Marquardt, Mounir Satouri, Jordi Solé, Tineke Strik, Thomas Waitz

 

8	-
ECR	Hermann Tertsch, Charlie Weimers
ID	Annika Bruna, Bernhard Zimniok
NI	Kostas Papadakis
The Left	Clare Daly, Manu Pineda, Mick Wallace

 

1	0
NI	Kinga Gál

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.