BETÄNKANDE om utnämning av Ildikó Gáll-Pelcz till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

25.5.2023 - (C9‑0126/2023 – 2023/0803(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Ryszard Czarnecki

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Ildikó Gáll-Pelcz till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C9‑0126/2023 – 2023/0803(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0126/2023),

– med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0197/2023), och av följande skäl:

A. I en skrivelse av den 3 april 2023 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Ildikó Gáll-Pelcz till ledamot av revisionsrätten.

B. Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan Ildikó Gáll-Pelcz kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I samband med denna utvärdering har utskottet tagit del av Ildikó Gáll-Pelcz meritförteckning och svaren på de skriftliga frågor som utskottet ställt till henne.

C. Utskottet höll den 24 maj 2023 en utfrågning med Ildikó Gáll-Pelcz. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade hon utskottsledamöternas frågor.

1. Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Ildikó Gáll-Pelcz till ledamot av revisionsrätten och uppmanar rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

 

BILAGA 1: ILDIKÓ GÁLL-PELCZ MERITFÖRTECKNING

MERITER

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

Ledamot 2017–

Avdelning IV (marknadsreglering och konkurrenskraftig ekonomi) (2017–)

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten (Avdelning III – yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa) (2021–2022)

Ordförande i internrevisionskommittén (2019–2020)

Ledamot i internrevisionskommittén (2018–2019)

Arbetsgruppen för framtidsfrågor (2018–2019)

Styrkommittén för K2 (Renoveringsprojekt inom revisionsrätten) (2019–)

Offentliggjorda rapporter:

– Årsrapport om EU:s gemensamma företag för budgetåren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021

– GEMENSAMMA RESOLUTIONSNÄMNDEN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Rapport om eventuella ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens, rådets eller kommissionens utförande av sina uppgifter enligt förordningen under budgetåret (2018).

– E-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden (2019)

– Risker, utmaningar och möjligheter i EU:s ekonomisk-politiska svar på covid-19-krisen (2020)

– Handelspolitiska skyddsinstrument: systemet för att skydda EU-företag från dumpad och subventionerad import fungerar väl (2020)

– Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet (2021)

– Immateriella rättigheter i EU – Skyddet är inte helt vattentätt (2022)

– Europeisk statistik – Potential att förbättra kvaliteten ytterligare (2022)

Pågående rapporter:

Auktoriserade ekonomiska aktörer, smarta städer, faciliteten för återhämtning och resiliens, digital omvandling, skadlig skattekonkurrens, digitala betalningar, geoblockering, årsrapport om EU:s gemensamma företag för budgetåret 2022

EUROPAPARLAMENTET

Vice talman 2014–2017

Ordförande för kommittén för uppföljning av revisionerna 2014–2017

Ledamot 2010–2017

Utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) (2010–2017)

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) (2014–2017)

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) (2010–2017)

Undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin (EMIS) (2016–2017)

Undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (PANA) (2016–2017)

Särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE2) (2015–2017)

Särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE) (2015)

Särskilda utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen (CRIS) (2010−2011)

UNGERNS NATIONALFÖRSAMLING

Vice talman 2009–2010

Ledamot 2006–2010

Utskottet för EU-frågor (2006–2010)

Ordförande för undersökningskommittén för att undersöka användningen av EU‑medel (2008–2010)

MISCOLC UNIVERSITET

Direktör för institutet för affärsvetenskap, chef för avdelningen för företagsekonomi, biträdande professor  2000–2010

Biträdande chef för avdelningen för företagsekonomi, biträdande professor, lektor  1992–2000

Biträdande direktör, Datacentrum 1989–1992

System-, programmerings- och forskningsingenjör 1985–1989

KVALIFIKATIONER, AKADEMISKA EXAMINA

Habilitation (2016)

Taking advantage of the potential of the Single Market

Doktorsexamen (1997)

Increasing economic efficiency by using advanced analytical and planning methods for business processes

Masterexamen (1997)

Role of accounting information systems in the operation of companies

Ingenjör specialiserad inom ekonomi, Miskolc universitet (1991)

Maskiningenjör, avdelningen för processdesign, Miskolc tekniska universitet för tung industri (1985)

SPRÅKKUNSKAPER

Ungerska (modersmålsnivå)

Engelska (yrkesmässig arbetskompetens)

Tyska (begränsad arbetskompetens)

Ryska (begränsad arbetskompetens)

MERITER

Kvalificerad skatteexpert, internationell beskattning (2004)

Auktoriserad revisor, skattekonsult (1996)

Revisor (1993)

 

 

BILAGA 2: SVAR FRÅN ILDIKÓ GÁLL-PELCZ PÅ FRÅGEFORMULÄRET

Fullgörande av arbetsuppgifter: lärdomar och framtida åtaganden

1. Vad är det viktigaste du har åstadkommit som ledamot av revisionsrätten? Vilka har varit de största motgångarna?

Mina viktigaste landvinningar som ledamot av revisionsrätten är införandet och den kontinuerliga utvecklingen av den samlade konsoliderade årsrapporten om gemensamma företag, som spelar en avgörande roll för att främja och påskynda införandet av innovativa lösningar i hela unionen på viktiga områden. Denna utveckling ersätter inte de tidigare separata revisionsförklaringarna, utan är en utvidgning av revisionsfokuset till att omfatta övergripande frågor och göra det möjligt för oss att föreslå åtgärder som varje år bidrar till att de gemensamma företagens resultat förbättras på ett synligt sätt. Denna innovativa och numera standardiserade produkt har mottagits väl av både Europaparlamentet och de gemensamma företagen själva.

Under mitt mandat hade jag turen att vara ledamot av olika utskott under avgörande skeden för deras verksamhet och jag tog därmed del av viktiga händelser. Jag var till exempel en av fyra medlemmar i arbetsgruppen för framtidsfrågor, som lade grunden för att integrera framsyn i revisionsrättens arbete, inrätta den fleråriga strategin för 2020+, inleda den digitala omvandlingsprocessen för våra finansrevisioner och slutligen ledde till antagandet av revisionsrättens strategi 2021–2025.

Jag var ledamot och sedan ordförande i utskottet för internrevision, som banade väg för en översyn av arbetsordningen och ytterligare stakade ut roller och ansvarsområden, som nu presenteras i en lista för att säkerställa fullständighet och öppenhet.

Slutligen var jag också ledamot av kommittén för kontroll av revisionskvaliteten när revisionsrätten hade inlett sina revisioner av det europeiska återhämtningsinstrumentet och faciliteten för återhämtning och resiliens, och mitt förslag att utse ordföranden för kommittén till den ledamot som ansvarar för att utföra allt kvalitetsgranskningsarbete för uppgifter som rör det europeiska återhämtningsinstrumentet och faciliteten för återhämtning och resiliens fick enhälligt stöd av mina kolleger och ledde till en mer konsekvent och sammanhållen översynsprocess.

När det gäller bakslag är jag glad att jag inte personligen har upplevt något, kanske också på grund av mitt positiva tänkesätt och min förmåga att se utmaningar som möjligheter att lära, växa och bli bättre.

2. Vilka är de viktigaste lärdomarna inom ditt ansvarsområde/de viktigaste resultaten som uppnåtts kopplade till dina arbets- och granskningsuppgifter?

 Jag var rapporterande medlem för olika ekonomiska rapporter och prestationsrapporter:

– Årsrapport om EU:s gemensamma företag för budgetåren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021

(se fråga 1)

– Särskild rapport 12/2019 om e-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden

Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som skulle kunna hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att bättre ta itu med utmaningar såsom otillräckliga EU-kontroller för att förhindra bedrägerier och upptäcka missbruk, eller ineffektiv verkställighet av uppbörd av mervärdesskatt.

– Översyn 06/2020 om Risker, utmaningar och möjligheter i EU:s ekonomisk-politiska reaktion på covid-19-krisen

Genom denna översyn identifierade vi möjligheter som redan har bidragit till reflektion över permanenta förbättringar av EU:s budgetkapacitet för att reagera på stora ekonomiska chocker och mildra de påföljande ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna samt över potentialen att främja EU:s prioriteringar såsom hållbar utveckling och digitalisering.

– Särskild rapport 17/2020 om ”Handelspolitiska skyddsinstrument: systemet för att skydda EU-företag från dumpad och subventionerad import fungerar väl”

Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som ska bidra till att öka medvetenheten om handelspolitiska skyddsinstrument, dokumentera vissa kontroller och förbättra politikens övergripande ändamålsenlighet.

– Särskild rapport 03/2021 om ”Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet”

 Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som ska hjälpa kommissionen att förbättra täckningen av EU:s lagstiftningsram och utveckla övervakning och vägledning, och medlemsstaterna att utnyttja den information de får på ett bättre sätt.

– Särskild rapport 06/2022 om ”Immateriella rättigheter i EU – Skyddet är inte helt vattentätt”

 Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som ska bidra till att komplettera och uppdatera regelverket, bedöma styrningsarrangemangen och metoderna för att fastställa avgifter och förbättra systemen för geografiska beteckningar. Våra rekommendationer ska också hjälpa Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet att förbättra ramen för ansvarsskyldighet och dess system för finansiering, kontroll och utvärdering.

Som en parentes vann denna rapport dessutom revisionsrättens årliga pris för klarspråk 2023 för bästa titel, bästa sammanfattning och bästa slutsatser och rekommendationer.

– Särskild rapport 26/2022 om ”Europeisk statistik: Potential att förbättra kvaliteten ytterligare”

 Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som ska bidra till att bättre tillgodose användarnas behov, ta itu med dataluckor inom viktiga statistikområden såsom arbete, företag eller hälsa och prioritera EU-finansiering för innovativa projekt.

– Särskild rapport 13/2023 om ”Godkända ekonomiska aktörer – Gediget tullprogram med outnyttjad potential och ojämnt genomförande”

 Genom denna rapport lade vi fram rekommendationer som redan har haft en positiv inverkan när det gäller att hjälpa kommissionen att förbättra regelverket och övervaka dess genomförande. Rekommendationerna togs upp i rätt tid för offentliggörandet av tullreformpaketet den 17 maj.

 Mina pågående rapporter omfattar smarta städer, skadlig skattekonkurrens, digital omvandling av faciliteten för återhämtning och resiliens, digitala betalningar, geoblockering samt årsrapporten om EU:s gemensamma företag för budgetåret 2022.

3. Vilket mervärde skulle du kunna tillföra revisionsrätten under din andra mandatperiod och/eller särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad skulle du vilja ändra inom ditt ansvarsområde? Vad sporrar dig?

Min potential att tillföra ytterligare mervärde till revisionsrätten under en andra mandatperiod bygger på de senaste sex åren, dvs. en verklig förståelse av institutionens arbetssätt, inbegripet verksamhet, processer och uppdrag. Jag har alltid varit aktivt engagerad i alla faser av revisionerna under mitt ansvar, vilket utgör en erfarenhet och ett kunnande som kan utnyttjas.

Även om jag i allmänhet är öppen för förändring skulle jag föredra att inte ändra mitt ansvarsområde, eftersom jag anser att min erfarenhet, kunskap och expertis kan bära mest frukt inom avdelning IV, där jag uppriktigt anser att mitt arbete har en positiv inverkan, vilket även bekräftas av kolleger, revisionsobjekt och intressenter.

När det gäller motivation har jag redan en stark plikt- och ansvarskänsla när det gäller att tjäna EU och dess medborgare. Denna motivation underbyggs av en önskan att bygga vidare på de erfarenheter som jag har gjort under min första mandatperiod och att ytterligare bidra till att belysa områden där EU:s ekonomiska förvaltning skulle kunna förbättras.

4. Hur ser du till att nå de planerade revisionsmålen för en granskningsuppgift? Har du någonsin befunnit dig i en situation där du inte kunde genomföra granskningsuppgiften, och vad var i så fall skälet till detta? Hur agerar du i sådana kontroversiella situationer?

 När det gäller de revisioner som jag rapporterar om är det möjligt att uppnå de planerade revisionsmålen tack vare noggrannhet i planering och förberedelser, aktivt deltagande av både mig själv och mitt kansli i revisionsarbetets olika faser och konstruktivt engagemang med våra revisorer i enlighet med vår strategi om att vara så tydlig som möjligt.

När det gäller mina revisionsuppgifter har vi inte stött på kontroverser eller utmaningar som kunde ha hindrat oss från att slutföra revisionsuppgiften. Jag har för vana att delta fullt ut i alla revisionsfaser, från att analysera frågor till att dra slutsatser och ta fram rekommendationer. Ett gott samarbete inom och utanför revisionsgruppen, regelbundna och tillfälliga lägesrapporter samt återkoppling från alla berörda parter gör det möjligt att identifiera och åtgärda problemen innan de kan förverkligas.

5. Om ditt mandat skulle bekräftas för en andra period och om du, hypotetiskt sett, skulle väljas till doyenne för en avdelning inom revisionsrätten, hur skulle du då leda arbetet för att fastställa avdelningens prioriteringar? Kan du ge oss två eller tre exempel på områden som man bör fokusera på i framtiden?

Som doyenne skulle man inte bara ansvara för att samordna kammarens arbete och fastställa dess prioriteringar, utan också för att se till att dessa prioriteringar är anpassade till revisionsrättens bredare mål.

Å ena sidan behövs en balanserad täckning av de relevanta temaområdena (med aktivt deltagande av både ledamöter och revisorer i strategiska diskussioner om kammarens nuvarande och framtida revisionsportfölj samt bidrag nedifrån och upp för att skräddarsy den arbetsstrategi som ska följas) och å andra sidan måste en sådan täckning förbli flexibel för att kunna hantera eventuella brådskande frågor (t.ex. covid‑19‑pandemin, kriget i Ukraina eller energikrisen) som kan uppstå när som helst. Att vara mer fokuserad och snabbare för vissa av våra revisioner skulle i detta avseende kunna kräva att programplanerings- och planeringsstadierna har ett mer väldefinierat och/eller mindre revisionsområde, medan större revisionsämnen också skulle kunna delas upp i mindre – och snabbare – sekventiella revisioner.

Några exempel på strategiska områden där jag ser ett behov av särskilt fokus, som genomförs genom vår fleråriga programplaneringsstrategi, omfattar nya initiativ såsom förvaltningen av ”Next Generation EU” och övergripande ämnen, såsom ny teknik och klimatförändringar.

6. Om du skulle ha till uppgift att välja ut granskningsuppgifterna inför utarbetandet av revisionsrättens årliga arbetsprogram, på vilken grund skulle du göra ditt val bland parlamentets och/eller budgetkontrollutskottets prioriteringar?

Vad skulle du göra om en politisk prioritering inte motsvarar revisionsrättens riskbedömning av unionens verksamhet?

För att kunna hantera urvalet av revisionsuppgifter krävs en noggrann och systematisk strategi för att identifiera och hantera de mest betydande riskerna i tid och på ett effektivt sätt. Revisionsrätten beaktar därför en rad faktorer, bland annat Europaparlamentets bidrag genom utskottsordförandekonferensen, och vårt årliga arbetsprogram är helt oberoende, baserat på revisionsrättens egen riskbedömning av unionens verksamhet, och tillgången till resurser.

Vi har mottagit 131 förslag från 20 utskott för vårt arbetsprogram för 2023 och 77 förslag från 18 utskott för vårt arbetsprogram för 2024. För 2023 motsvarar 64 % av våra nyligen tillagda revisionsuppgifter förslag som lagts fram genom utskottsordförandekonferensen, vilket enligt min mening återspeglar en god balans mellan vår egen riskbedömning och parlamentets önskemål.

Jag ser dock genomförandet av en separat revision av brådskande politiska prioriteringar som ett öppet alternativ.

Portföljförvaltning, arbetsmetoder och resultat

7. Det är avgörande att ta fram tillförlitliga rapporter av hög kvalitet inom föreskriven tid.

– Hur ser du till att de uppgifter som används i en granskning är tillförlitliga och att granskningsresultaten inte är inaktuella?

Korrekta revisionsbevis är en förutsättning för våra revisioner. Revisionsrätten förlitar sig på en rad olika källor för sina uppgifter, däribland uppgifter som tillhandahålls av EU:s institutioner och medlemsstater, och det är viktigt att kontrollera att dessa uppgifter är korrekta och fullständiga, för att se till att våra resultat baseras på tillförlitlig information. Detta garanteras genom kraftfulla interna förfaranden för kvalitetskontroll, som bygger på förståelse av datakällorna och identifiering av eventuella fel eller inkonsekvenser.

Att se till att våra resultat inte är föråldrade kräver att vi håller oss uppdaterade om de senaste tendenserna och utvecklingen på de områden som vi granskar. Vi måste också vara beredda att anpassa vår revisionsstrategi till ny information eller förändrade omständigheter. Revisionsrätten har till exempel mycket snabbt reagerat på covid‑19‑krisen genom att utfärda två aktuella och aktuella översyner, en om ekonomiska insatser (som jag var rapporteringsansvarig för) och en om hälsoinsatser, där inte bara de befintliga utmaningarna utan även de underliggande möjligheterna identifierades. Om faciliteten för återhämtning och resiliens kan vara en modell för framtida instrument kan snabba reaktiva revisioner också vara en modell för revisionsrättens svar på revision av sådana instrument.

– Hur skulle du förbättra rekommendationernas kvalitet och relevans?

Vårt revisionsarbete är avsett att tillföra mervärde. När det gäller de revisioner som jag rapporterar om strävar vi ständigt efter rekommendationer som ger relevanta, praktiska och kostnadseffektiva förslag för att åtgärda bristerna. När jag var ledamot i kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, reflekterade vi över de potentiella fördelarna med att införa en typologi av rekommendationer, till exempel enligt den nivå som de gäller (t.ex. operativ, ledningsmässig och strategisk). En sådan typologi skulle kunna klargöra syftet med rekommendationerna och hjälpa berörda parter att identifiera det som är viktigast för dem.

Jag ser också uppföljningen av rekommendationer, både på EU-institutionernas och EU‑organens och på medlemsstaternas nivå, som en avgörande faktor, inte bara för att den ger oss återkoppling om huruvida våra revisorer har genomfört de rekommenderade åtgärderna, utan också för att den uppmuntrar våra revisorer att reagera på lämpligt sätt på våra rekommendationer, och den hjälper oss dessutom att identifiera de områden och ämnen som vi kan tillföra mest mervärde till.

8. Syftet med reformen av revisionsrätten är att förstärka redovisningsansvaret mellan granskningsteamet och den föredragande ledamoten.

– Med tanke på din erfarenhet – tror du att ledamöternas roll kommer att förändras så att ledamöterna blir mer delaktiga i revisionsarbetet?

Ja, jag tror – och detta har även har bekräftats av mina erfarenheter – att ledamöters deltagande kan leda till en djupare förståelse för revisionsprocessen och göra det möjligt för dem att ge värdefulla insikter och perspektiv till revisionsgrupperna. Genom att delta i planeringsprocessen kan vi se till att revisionsstrategin är anpassad till revisionsrättens strategiska prioriteringar. Utöver att föra en konstruktiv dialog med revisionsgruppen och ge återkoppling om revisionsstrategin och resultaten kan vi som ledamöter också ge insikter om relevant politik och lagstiftningsutveckling och dela kunskap och erfarenhet från vårt tidigare arbete.

– Skulle du vilja förändra ditt sätt att arbeta med ett granskningsteam? Om ja, hur?

Nej, jag skulle inte ändra mitt sätt att arbeta med mina team. Mitt engagemang i revisionen, som följer en samarbetsinriktad och konstruktiv strategi, är givande och värdefullt för mig och sänder en stark signal om att arbeta tillsammans med teamet. Det gör det också möjligt att övervaka revisionen under hela processen.

9. Vilka åtgärder skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra och modernisera revisionsrättens funktionssätt, programplanering och arbete (revisionscykeln)? Kan du efter din första mandatperiod nämna en positiv aspekt av revisionsrättens arbete och en negativ?

Revisionsrätten har gjort betydande framsteg när det gäller att förbättra sin revisionscykel, i och med införandet av vår fleråriga arbetsplanering, men det finns alltid utrymme för att ytterligare modernisera vårt arbete och våra processer. Jag ser till exempel en enorm potential inom digitalisering, eftersom nya tekniker och dataanalysverktyg kan hjälpa oss att effektivisera vårt revisionsarbete ytterligare och förbättra våra revisionsrapporters tillgänglighet.

En mycket positiv och synlig aspekt av vårt arbete är att det gör skillnad till det bättre. Våra revisionsrapporter respekteras inte bara i hög grad av EU-institutionerna och medlemsstaterna, utan våra rekommendationer har lett till betydande förbättringar i förvaltningen och användningen av EU-medel.

En negativ aspekt kan vara att våra rapporter ibland kritiseras för att de är för tekniska och svåra att förstå för icke-experter. För att ta itu med denna fråga skulle vi kunna överväga att utveckla mer användarvänliga och tillgängliga format för våra revisionsrapporter, såsom sammanfattande rapporter eller infografik, för att kunna förmedla våra resultat och rekommendationer mer effektivt till en bredare publik.

10. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och ge mer valuta för pengarna.

– Med utgångspunkt i den erfarenhet du fått under din första mandatperiod – vad skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) när det gäller granskningen av EU:s budget?

Revisionsrätten ser CONT som en viktig kontaktpunkt i parlamentet och vi strävar efter att samarbeta med ömsesidig respekt för varandras roll. Jag anser att vi är mycket goda partner när det gäller att säkerställa ansvarsskyldighet och öppenhet i användningen av EU-medel genom att samarbeta nära och på så sätt utnyttja våra respektive styrkor och expertis.

Detta samarbete definieras redan genom regelbundna möten mellan de två institutionerna, utbyte av relevanta revisionsresultat och rapporter, eller genom att involvera CONT i revisionsrättens revisionsplaneringsprocess. När det gäller ansvarsfrihetsförfarandet äger den nödvändiga dialogen och ansvarsskyldigheten – som är avgörande, välkommen och i våra medborgares intresse – rum inom de gränser som fastställs i fördragen och den tillämpliga lagstiftningen och med vederbörlig hänsyn till vårt oberoende.

– Hur skulle förbindelserna mellan revisionsrätten och nationella revisionsorgan kunna stärkas?

Utöver våra regelbundna utbyten med medlemsstaternas revisionsorgan inom ramen för EU:s högre revisionsorgans kontaktkommitté kan stärkandet av förbindelserna med de nationella revisionsorganen innebära utbyte av information och bästa praxis mellan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen, tillhandahållande av utbildningsstöd till nationella revisionsorgan och att utforska möjligheter till gemensamma revisioner eller samarbete på särskilda revisionsområden.

Genom att samarbeta närmare kan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen förbättra kvaliteten och ändamålsenligheten i sitt revisionsarbete och tillhandahålla en mer omfattande och integrerad tillsyn av EU:s budget. Detta kan bidra till att identifiera och hantera problem och risker i ett tidigt skede och därmed förbättra förvaltningen och användningen av EU-medel.

I mitt fall har vi till exempel mycket konstruktiva utbyten med olika nationella myndigheter under de förberedande faserna av våra rapporter, där vi diskuterar god praxis och möjliga utmaningar på de relevanta temaområdena.

11. Hur kommer du att stödja parlamentet för att förkorta ansvarsfrihetsförfarandet? Vilka åtgärder skulle du kunna vidta?

 Revisionsrätten har åtagit sig att respektera de tidsfrister för beviljande av ansvarsfrihet som fastställts av lagstiftaren. Vi strävar efter att lägga fram våra årsrapporter ännu tidigare där så är möjligt, utan att äventyra kvaliteten på vårt revisionsarbete. Hur snabbt processen går beror också på revisionsobjektet och om vi får stödinformation, t.ex. redovisningar, i tid. Vi måste också ägna tillräcklig uppmärksamhet åt att diskutera våra preliminära iakttagelser med våra revisionsobjekt och åt processen efter revisionen, inbegripet översättningen.

Samtidigt som det är svårt att förkorta detta förfarande har jag alltid stött en förenkling av förfarandet, och det gläder mig att revisionsrätten redan har vidtagit synliga åtgärder i detta syfte. Förra året offentliggjorde vi vår årsredovisning den 13 oktober och i år offentliggör vi den ännu tidigare, den 6 oktober, vilket är mer än en månad före den lagstadgade tidsfristen (15 november).

Oberoende och integritet

12. På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom revisionsrätten ifrågasätts?

Den garanti för oavhängighet som jag kan ge Europaparlamentet är min första mandatperiod som ledamot av revisionsrätten. Under de senaste sex åren har jag bevisat min oavhängighet, min integritet och min opartiskhet genom mitt arbete.

Jag står för efterlevnaden av revisionsrättens grundläggande etiska värderingar, och jag följer till fullo vår uppförandekod, som förbjuder ledamöter att delta i någon verksamhet som kan äventyra deras oavhängighet.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller till och med bedrägeri med EU-medel och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Har du befunnit dig i denna situation under din nuvarande mandatperiod?

Som ledamot av revisionsrätten är det viktigt att upprätthålla opartiskhet och integritet vid hanteringen av eventuella oegentligheter, bedrägerier eller korruptionsfall som kan uppstå med avseende på EU-medlen. För mig är det ingen skillnad om sådana oegentligheter eller bedrägerier berör personer i min ursprungsmedlemsstat eller någon annan medlemsstat. Jag skulle rapportera alla sådana fall som jag blir medveten om. Jag har inte befunnit mig i någon sådan situation under mitt nuvarande mandat.

14. Intressekonflikter kan medföra risk för att revisionsrättens anseende ifrågasätts. Hur skulle du hantera en intressekonflikt?

Jag skulle upplysa om eventuella intressekonflikter och begära att vid behov få träda tillbaka från en revisionsuppgift eller beslutsprocess i samband med den.

15. Är du inblandad i någon rättsprocess? Om ja, i vilken typ av rättsprocess?

Nej, det är jag inte.

16. Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad transparens, fördjupat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om granskningar?

Jag kommer att fortsätta att aktivt samarbeta med CONT och andra relevanta utskott för att se till att revisionsrättens revisionsprioriteringar överensstämmer med parlamentets behov och farhågor, samtidigt som vi främjar vårt oberoende som EU:s väktare. Detta skulle inbegripa regelbundna möten med parlamentsledamöter, utbyte av information om revisionsplanering och revisionsresultat samt samarbete om gemensamma initiativ.

Jag kommer dessutom att förespråka en effektivisering av strukturen i våra uppföljningsrapporter och inkludera alla nödvändiga svar och detaljerade och konkreta förklaringar om genomförandet av parlamentets rekommendationer.

Övriga frågor

17. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur till ett förnyat mandat om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja, eftersom mitt arbete förutsätter att parlamentet har förtroende för mig. Parlamentet tillstyrkte min utnämning för sex år sedan, och jag hoppas att utförandet av mina uppgifter under det första mandatet ger parlamentet en god grund för att upprepa detta yttrande inför förlängningen av mitt mandat.

18. En utnämning till ledamot av revisionsrätten kräver full uppmärksamhet och fullständigt engagemang i institutionen och att man skapar förtroende för unionen bland medborgarna.

– Hur anser du att man på bästa sätt kan tillgodose dessa yrkeskrav?

Som ledamot av Europeiska revisionsrätten är det viktigt att fullt ut ta ställning för befattningens roll och ansvar. Det handlar om att ha en tydlig förståelse för institutionens uppdrag, att vara kunnig om hur Europeiska unionen fungerar och att åta sig att följa högsta möjliga normer för professionalism, etik och integritet.

Revisionsrättens ledamöter bör alltid agera i EU:s och dess medborgares intresse och se till att offentliga medel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi bör också arbeta för att öka institutionens synlighet, förmedla resultaten av våra revisioner och samarbeta med allmänheten och intressenter för att bygga upp förtroende.

– Hur stor del av din arbetstid uttryckt i dagar tillbringar du i Luxemburg? Överväger du några förändringar när det gäller din närvaro i Luxemburg?

När det gäller personliga arrangemang bor jag i Luxemburg, och jag planerar inte att ändra på detta.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.5.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	13 13 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Olivier Chastel, Ilana Cicurel, Ryszard Czarnecki, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Daniel Freund, Monika Hohlmeier, Jean-François Jalkh, Joachim Kuhs, Alin Mituța, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Sándor Rónai, Eleni Stavrou, Lara Wolters
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Grapini, Hannes Heide, Niclas Herbst, David Lega, Ryszard Antoni Legutko, Marian-Jean Marinescu, Mikuláš Peksa, Sabrina Pignedoli, Ramona Strugariu, Viola von Cramon-Taubadel
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Attila Ara-Kovács