Betänkande - A9-0214/2023Betänkande
A9-0214/2023
Europaparlamentet

BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning

12.6.2023 - (2021/2229(INL) – 2023/0900(NLE))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Loránt Vincze, Sandro Gozi


Förfarande : 2021/2229(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0214/2023
Ingivna texter :
A9-0214/2023
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om Europaparlamentets sammansättning

(2021/2229(INL) – 2023/0900(NLE))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av artikel 106a.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

– med beaktande av Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937 av den 28 juni 2018 om Europaparlamentets sammansättning[1],

– med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2018 om Europaparlamentets sammansättning[2],

– med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 3 maj 2022 om förslaget till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/ECSC, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet[3] (lagstiftningsresolution av den 3 maj 2022 om reformen av den europeiska vallagen),

– med beaktande av Venedigkommissionens (Europarådet) uppförandekod i valfrågor,

– med beaktande av artiklarna 46, 54 och 90 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9‑0214/2023), och av följande skäl:

A. Europaparlamentets sammansättning måste respektera kriterierna i artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

B. Parlamentet har initiativrätt när det gäller Europaparlamentets sammansättning,

C. I artikel 14.2 i EU-fördraget anges att Europaparlamentet ska vara sammansatt av företrädare för unionens medborgare.

D. I artikel 10 i EU-fördraget fastställs bland annat att unionens sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati, där medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet.

 

E. I parlamentets lagstiftningsresolution av den 3 maj 2022 om reformen av den europeiska vallagen föreslås inrättandet av en unionsomfattande valkrets.

F. För inrättandet av en potentiell unionsomfattande valkrets krävs att akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet ändras.

G. Fastställandet av antalet platser för en potentiell unionsomfattande valkrets sker utifrån Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning på grundval av artikel 14.2 i EU-fördraget, och de nödvändiga bestämmelserna för dess inrättande grundar sig på artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

H. Fördelningen av platser mellan medlemsstaterna under nuvarande och tidigare valperioder var inte resultatet av ett permanent beräkningssystem, utan av politiska förhandlingar. Den nuvarande metoden för fördelning av platser mellan medlemsstaterna följer därför inte automatiskt principen om degressiv proportionalitet. En permanent beräkningsmekanism som återspeglar befolkningssiffrorna i unionens medlemsstater skulle säkerställa att denna princip följs i framtiden.

I. Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning måste vara klart i tillräckligt god tid före valdagen för att göra det möjligt för medlemsstaterna att anta de rättsliga bestämmelser som krävs för att anordna valet till Europaparlamentet för valperioden 2024–2029.

1. Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande tilldelningen av platser i Europaparlamentet, som fastställdes i beslut (EU) 2018/937, gäller för valperioden 2019–2024. Parlamentet betonar därför att det omgående krävs ett nytt beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2024–2029.

2. Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater anser att omröstningssystemet i rådet måste beaktas när beslut fattas om tilldelningen av platser i Europaparlamentet.

3. Europaparlamentet betonar att den föreslagna tilldelningen av platser bör inbegripa en reserv på 28 ytterligare platser för ledamöter som väljs i en unionsomfattande valkrets i linje med parlamentets förslag till rådets förordning, som utgör en bilaga till parlamentets lagstiftningsresolution av den 3 maj 2022 om reformen av den europeiska vallagen. Parlamentet påpekar dock att i linje med det förslaget ska dessa platser endast inrättas efter valet och efter ikraftträdandet av en reviderad europeisk vallag som innehåller de nödvändiga bestämmelserna för en unionsomfattande valkrets.

 

4. Europaparlamentet understryker med eftertryck det framtida behovet av ett permanent system, baserat på en tydlig matematisk formel, som skulle tilldela platser i Europaparlamentet på ett objektivt, rättvist, hållbart och transparent sätt, med respekt för principen om degressiv proportionalitet enligt definitionen i artikel 1 i beslut (EU) 2018/937. Parlamentet anser att det i detta skede inte är politiskt möjligt för parlamentet att föreslå ett sådant permanent system eftersom det måste diskuteras ytterligare och bör införas i god tid före valet till Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att återuppta sitt arbete med ett sådant permanent system inom denna valperiod, bland annat genom att undersöka möjligheten för Eurostat att delta.

5.  Europaparlamentet anser att ytterligare förseningar i rådets arbete med att ändra den europeiska vallagen skulle strida mot principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i EU-fördraget, eftersom rådets beslut förväntas påverka valet till Europaparlamentet och kan påverka dess sammansättning.

 

6. Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att Europeiska rådet antar beslutet om Europaparlamentets sammansättning så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna bestämmelser för att göra det möjligt för dem att anordna valet till Europaparlamentet för valperioden 2024–2029. Parlamentet betonar därför att det är fast beslutet att snabbt gå vidare med godkännandeförfarandet, i en anda av ömsesidigt lojalt samarbete.

 

7. Europaparlamentet antar och lägger för Europeiska rådet fram det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut om fastställande av Europaparlamentets sammansättning, på grundval av sin initiativrätt enligt artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att ett sådant beslut endast får antas med parlamentets godkännande, och begär därför att omedelbart informeras av Europeiska rådet om och hur det avser att avvika från det framlagda förslaget.

 

8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution och det bifogade förslaget till Europeiska rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.


BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Förslag till

EUROPEISKA RÅDETS BESLUT

 om Europaparlamentets sammansättning

EUROPEISKA RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

 

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14.2,

 

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

 

med beaktande av Europaparlamentets förslag[4],

 

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[5],

 

och av följande skäl:

 

(1) I artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs kriterierna för Europaparlamentets sammansättning, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat, och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

 

(2) I artikel 10 i EU-fördraget föreskrivs bland annat att unionens sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati, där medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet, och medlemsstaterna ska företrädas i rådet av sina regeringar, vilka själva ska vara demokratiskt ansvariga inför sina nationella parlament eller medborgare.

 

(3) Artikel 14.2 i EU-fördraget är därför tillämplig inom ramen för de mer omfattande institutionella bestämmelser som fastställs i fördragen, vilka även inbegriper bestämmelserna om beslutsfattande i rådet.

 

 

(4)  Ett lämpligt antal företrädare i Europaparlamentet som ska väljas i en unionsomfattande valkrets bör fastställas under förutsättning att den rättsliga grunden för den valkretsen antas.

 

 

 

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

 

Artikel 1

 

Vid tillämpningen av artikel 14.2 i EU-fördraget ska följande principer gälla:

 

– Det totala antalet platser i Europaparlamentet får inte överstiga 750, plus talmannen.

 

– Tilldelningen av platser till medlemsstaterna ska vara degressivt proportionell med minst sex platser och högst 96 platser per medlemsstat, samtidigt som storleken på medlemsstaternas respektive befolkningar ska återspeglas så nära som möjligt.

 

– Degressiv proportionalitet ska definieras på följande sätt: Förhållandet mellan befolkningsstorlek och antalet platser för varje medlemsstat, före avrundning till närmaste heltal, ska variera beroende på staternas respektive befolkningsstorlek, så att varje ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med större befolkningsstorlek företräder fler medborgare än en ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med mindre befolkningsstorlek, och omvänt att ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser i Europaparlamentet har den rätt till.

 

 

Artikel 2

 

Den totala befolkningsstorleken i medlemsstaterna beräknas av kommissionen (Eurostat) utifrån uppgifter från medlemsstaterna och enligt en metod som fastställts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013[6].

 

 

Artikel 3

 

1. Det antal företrädare i Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat för valperioden 2024–2029 ska fastställas enligt följande:

 

Belgien

21

Bulgarien

17

Tjeckien

21

Danmark

15

Tyskland

96

Estland

7

Irland

14

Grekland

21

Spanien

61

Frankrike

79

Kroatien

12

Italien

76

Cypern

6

Lettland

9

Litauen

11

Luxemburg

6

Ungern

21

Malta

6

Nederländerna

31

Österrike

20

Polen

52

Portugal

21

Rumänien

33

Slovenien

9

Slovakien

15

Finland

15

Sverige

21

 

2.  Utöver det antal ledamöter i Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat i enlighet med punkt 1, och med förbehåll för ikraftträdandet av en rådsförordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/ECSC, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet, och som föreskriver inrättandet av en unionsomfattande valkrets, ska 28 företrädare i Europaparlamentet väljas i en unionsomfattande valkrets vid det första valet efter denna händelse, enligt vad som föreskrivs i den förordningen.

 

Artikel 4

 

I tillräckligt god tid innan parlamentets valperiod 2029–2034 inleds ska Europaparlamentet, i enlighet med artikel 14.2 i EU-fördraget, för Europeiska rådet lägga fram ett förslag till uppdaterad tilldelning av platser i Europaparlamentet.

 

 

 

Artikel 5

 

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

 

Utfärdat i ...

 

 

På Europeiska rådets vägnar

Ordförande

 


MOTIVERING

Fördelningen av platser i parlamentet har en direkt inverkan på medborgarnas representation i den enda direktvalda EU-institutionen. I detta avseende är det av yttersta vikt att se till att Europaparlamentets sammansättning bygger på rättvisa, transparenta, objektiva, hållbara och jämlika principer, som respekterar en balans mellan stora, små och medelstora medlemsstaters intressen.

Tilldelningen av platser i Europaparlamentet måste göras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i artikel 14 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa bestämmelser gäller parlamentets maximala storlek och det största och minsta antal platser som ska tilldelas varje medlemsstat, samt föreskriver att platserna måste tilldelas i enlighet med principen om degressiv proportionalitet. Denna princip definieras i artikel 1 i Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937/EU, som parlamentet har godkänt.

Den nuvarande tilldelningen av platser i parlamentet, som granskats mot bakgrund av de senaste tillgängliga befolkningssiffrorna, strider i sex fall mot principen om degressiv proportionalitet. Dessa överträdelser måste åtgärdas för att respektera principen om degressiv proportionalitet.

Europaparlamentet har alltid lagt stor vikt vid behovet av att överväga inrättandet av ett system för tilldelning av platser i parlamentet i samband med en översyn av rådets omröstningssystem, i syfte att säkerställa den interinstitutionella balansen[7]. Denna fråga tas upp i Europeiska rådets beslut av den 28 juni 2013 (2013/312/EU) och den 28 juni 2018 (2018/937/EU) om Europaparlamentets sammansättning. Det måste dock noteras att en ändring av rådets omröstningsregler skulle kräva en ändring av fördragen.

Under årens lopp har parlamentet konstaterat betydelsen av att inrätta ett permanent system för en rättvis, objektiv och transparent tilldelning av platser, som ska användas före varje nytt val till Europaparlamentet, i enlighet med bestämmelserna i fördragen. För att finna en lämplig metod har parlamentet beställt ett antal studier där olika matematiska modeller för tilldelningen av platser undersöks. Ett permanent system har dock ännu inte inrättats. Under valperioden 2014–2019 granskade AFCO-utskottet ett antal förslag till ett sådant permanent system baserat på matematiska formler. Ett permanent system som bygger på en matematisk formel ger intressanta resultat som förtjänar att analyseras ytterligare, och skulle kunna beaktas vid den framtida tilldelningen av platser från och med valet 2029. Med tanke på kopplingen mellan ett permanent system för tilldelning av platser och en översyn av omröstningssystemet i rådet anser föredragandena att inrättandet av ett sådant permanent system kräver ytterligare en omfattande diskussion om den interinstitutionella balansen.

 

Föredragandenas förslag: en principbaserad lösning

Föredragandena lägger fram ett förslag till Europeiska rådets beslut om parlamentets sammansättning med en tilldelning av platser mellan medlemsstaterna som är rättvis, objektiv och grundad på tydliga principer.

Denna nya tilldelning grundas på tre principer:

1. Principen om degressiv proportionalitet, som föreskrivs i artikel 14 i EU-fördraget och definieras i artikel 1 i Europeiska rådets beslut 2018/937/EU.

2. Ingen förlust av platser för någon medlemsstat.

3. En absolut minsta ökning av antalet platser som gör det möjligt att korrigera den degressiva proportionaliteten och ge tillräckligt utrymme för ytterligare ledamöter som väljs i en unionsomfattande valkrets, när motsvarande rättsakt väl har antagits.

Den föreslagna lösningen är ett möjligt alternativ i den aktuella politiska situationen och respekterar fullt ut de ovannämnda principerna och alla kriterier i artikel 14 i EU-fördraget.

Bilagan illustrerar effekten av föredragandenas förslag på tilldelningen av platser mellan medlemsstaterna. Framför allt visar den att den föreslagna lösningen respekterar principen om degressiv proportionalitet genom att uppfylla följande två kriterier:

(1) Ingen stat med mindre befolkningsstorlek ska tilldelas fler platser än en stat med större befolkningsstorlek.

(2) Förhållandet mellan befolkningsstorlek och platser ska öka med ökande befolkningsstorlek, före avrundning till heltal.

Föredragandena anser att förslaget om den unionsomfattande valkretsen, som grundar sig på artikel 223.1 i EUF-fördraget, ska behandlas inom ramen för reformen av den europeiska vallagen, med undantag för det antal platser som den tilldelas. I Europaparlamentets resolution av den 3 maj 2022 (om förslaget till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/ECSC, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet) fastställs närmare bestämmelser för inrättandet av en unionsomfattande valkrets. Denna resolution är rättsligt och politiskt nära kopplad till den nyligen föreslagna omfördelningen av platser på grundval av artikel 14.2 i EU-fördraget. I förslaget till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning fastställs de rättsliga arrangemangen för tilldelningen av 28 platser till den unionsomfattande valkrets som föreslås i förslaget till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, men det är det nuvarande lagstiftningsförslaget som innebär att det blir effektivt när det gäller siffror. De två lagstiftningsförslagen bör därför behandlas gemensamt.

 

BILAGA

Principbaserad lösning för tilldelning av platser i Europaparlamentet för valperioden 2024–2029:

 

Befolkningsstorlek 2022[8]

Nuvarande tilldelning av platser

Nuvarande förhållande befolkningsstorlek/platser

Ny tilldelning av platser

Nytt förhållande befolkningsstorlek/platser

Extra platser enligt den nya tilldelningen

Tyskland

83 203 320

96

866,701

96

866,701

 

Frankrike

67 842 582

79

858,767

79

858,767

 

Italien

59 607 184

76

784,305

76

784,305

 

Spanien

47 432 805

59

803,946

61

777,587

2

Polen

37 654 247

52

724,120

52

724,120

 

Rumänien

19 038 098

33

576,912

33

576,912

 

Nederländerna

17 734 036

29

611,518

31

572,066

2

Belgien

11 631 136

21

553,864

21

553,864

 

Grekland

10 603 810

21

504,943

21

504,943

 

Tjeckien

10 545 457

21

502,165

21

502,165

 

Sverige

10 440 000

21

497,143

21

497,143

 

Portugal

10 352 042

21

492,954

21

492,954

 

Ungern

9 689 010

21

461,381

21

461,382

 

Österrike

8 967 500

19

471,974

20

448,375

1

Bulgarien

6 838 937

17

402,290

17

402,290

 

Danmark

5 864 667

14

418,905

15

390,978

1

Finland

5 541 241

14

395,803

15

369,416

1

Slovakien

5 434 712

14

388,194

15

362,314

1

Irland

5 060 004

13

389,231

14

361,429

1

Kroatien

3 862 305

12

321,859

12

321,859

 

Litauen

2 805 998

11

255,091

11

255,091

 

Slovenien

2 107 180

8

263,398

9

234,131

1

Lettland

1 875 757

8

234,470

9

208,417

1

Estland

1 331 796

7

190,257

7

190,257

 

Cypern

904 700

6

150,784

6

150,784

 

Luxemburg

643 648

6

107,275

6

107,275

 

Malta

520 971

6

86,829

6

86,829

 

Totalt (befolkningsstorlek och platser)

447 533 143

705

 

716

 

 

 

 

 

11

Genomsnitt (förhållande)

 

 

634,799

 

625,046

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.6.2023

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

10

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Gabriele Bischoff, Damian Boeselager, Włodzimierz Cimoszewicz, Salvatore De Meo, Sandro Gozi, Brice Hortefeux, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Helmut Scholz, Sven Simon, László Trócsányi, Guy Verhofstadt, Loránt Vincze

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gilles Boyer, Pascal Durand, Angel Dzhambazki, Cyrus Engerer, Markéta Gregorová, Alin Mituța, Niklas Nienass, João Pimenta Lopes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Peter Jahr, Marlene Mortler, Tom Vandendriessche, Kosma Złotowski

 

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET OM FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE OM RÅDETS FÖRORDNING (”RÄTTSAKT”)

15

+

PPE

Salvatore De Meo, Loránt Vincze

Renew

Gilles Boyer, Sandro Gozi, Alin Mituța, Guy Verhofstadt

S&D

Gabriele Bischoff, Włodzimierz Cimoszewicz, Pascal Durand, Cyrus Engerer, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa

Verts/ALE

Damian Boeselager, Markéta Gregorová, Niklas Nienass

 

8

-

ECR

Angel Dzhambazki, Kosma Złotowski

ID

Gerolf Annemans, Antonio Maria Rinaldi, Tom Vandendriessche

NI

László Trócsányi

The Left

João Pimenta Lopes, Helmut Scholz

 

5

0

PPE

Brice Hortefeux, Peter Jahr, Marlene Mortler, Paulo Rangel, Sven Simon

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET OM UTKAST TILL FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

16

+

PPE

Salvatore De Meo, Loránt Vincze

Renew

Gilles Boyer, Sandro Gozi, Alin Mituța, Guy Verhofstadt

S&D

Gabriele Bischoff, Włodzimierz Cimoszewicz, Pascal Durand, Cyrus Engerer, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa

The Left

Helmut Scholz

Verts/ALE

Damian Boeselager, Markéta Gregorová, Niklas Nienass

 

10

-

ECR

Angel Dzhambazki, Kosma Złotowski

ID

Gerolf Annemans, Antonio Maria Rinaldi, Tom Vandendriessche

NI

László Trócsányi

PPE

Peter Jahr, Marlene Mortler, Sven Simon

The Left

João Pimenta Lopes

 

2

0

PPE

Brice Hortefeux, Paulo Rangel

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 14 juni 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy