BETÄNKANDE om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning
13.6.2023 - (2023/2034(INI))
Särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation och om att stärka integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet
Medföredragande: Vladimír Bilčík och Nathalie Loiseau
PR_INI_SpecialCom
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTLIG OMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning[1] och sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om Europeiska unionens förvaltningsprocesslag[2],
– med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner[3],
– med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation[4],
– med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner[5],
– med beaktande av de åtgärder för att stärka integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten som antogs av talmanskonferensen den 8 februari 2023,
– med beaktande av sitt beslut av den 14 februari 2023 om ändring av beslutet av den 10 mars 2022 om tillsättning av ett särskilt utskott för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE 2), och justering av dess beteckning och ansvarsområden[6],
– med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2023 om inrättandet av ett oberoende EU-organ för etiska frågor[7],
– med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2023 om uppföljning av åtgärder som begärts av parlamentet för att stärka EU-institutionernas integritet[8],
– med beaktande av förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen[9],
– med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom)[10],
– med beaktande av artiklarna 54 och 207 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, och om att stärka integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet (ING2) (A9-0215/2023), och av följande skäl:
A. Pågående utredningar som leds av de belgiska myndigheterna har lett till misstankar om ett extremt oroväckande system med korruption, penningtvätt och deltagande i en kriminell organisation, som hittills berör tre nuvarande ledamöter av Europaparlamentet och en före detta ledamot samt en ackrediterad parlamentsassistent. Dessa misstankar rör påverkan från Qatar och Marocko. Det finns påståenden om att andra stater, såsom Mauretanien, också kan vara inblandade.
B. Medborgarnas förtroende för EU-institutionernas integritet och oberoende utgör grunden för det europeiska politiska systemet, som är särskilt sårbart inför val. Om utländska aktörer undergräver medborgarnas förtroende för EU:s institutioner kan det påverka EU:s demokratiska funktion. Korruption får betydande ekonomiska konsekvenser och utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de offentliga investeringarna.
C. Försök till inblandning är en utbredd företeelse som måste motverkas på ett så kraftfullt sätt som möjligt. EU-institutionerna måste sträva efter transparens, ansvarsskyldighet och integritet för att stärka motståndskraften i EU:s demokrati.
D. Rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätten att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av EU-institutionerna. Unionens institutioner, organ och byråer ska ha stöd av en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter.
E. Parlamentsledamöterna måste agera uteslutande i allmänhetens intresse och utföra sitt arbete med integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet, ansvarsskyldighet och respekt för parlamentets anseende, och utan otillbörlig påverkan från företrädare för intressegrupper. Parlamentsledamöterna måste vara oberoende och utöva sina rösträtter fritt.
F. Europaparlamentet reagerade snabbt på de misstankar om korruption som avsåg flera parlamentsledamöter och anställda, inbegripet genom att fullt ut samarbeta med de belgiska myndigheterna. Skandalens omfattning har visat på många kryphål i parlamentets integritets- och transparensregler och deras tillämpning. Det krävs stora ambitioner för att snabbt genomföra betydande reformer av parlamentets interna förfaranden och arbetsmetoder samt för att tvinga EU-institutionerna att genomföra ett mycket strängare regelverk.
G. Uppförandekoden för parlamentsledamöter när det gäller ekonomiska intressen och intressekonflikter övervakas av en rådgivande kommitté för ledamöternas uppförande, bestående av fem parlamentsledamöter. Den rådgivande kommitténs arbetsmetoder och mandat har visat sig vara otillräckliga. Det har aldrig utdömts någon ekonomisk påföljd för en överträdelse av uppförandekoden för parlamentsledamöter, trots att minst 26 överträdelser dokumenterats i årsrapporterna från den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande.
H. Misstankarna om korruption med koppling till Qatar och Marocko avser, utöver parlamentet, även andra EU-institutioner, liksom nationella politiker och inflytelserika röster i vissa medlemsstater, såsom forskare.
I. Länder som Qatar, Marocko, Kina, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Serbien och Turkiet har gjort stora investeringar i lobbyverksamhet i Bryssel. Vissa extremistorganisationer från Qatar och Turkiet har begärt EU-medel.
J. Förenade Arabemiraten har misstänkts för att försöka påverka europeiska beslutsfattare. Pengar från Förenade Arabemiraten har lånats ut till ett nationellt politiskt parti vid minst ett tillfälle.
K. Vissa utländska stater har sökt okonventionella sätt att blanda sig i EU:s angelägenheter genom att använda de nyaste metoder som möjliggjorts tack vare den aktuella tekniska utvecklingen, samt genom att använda ekonomiska och energimässiga maktmedel och olaglig finansiering.
L. Utländska intressens värvning av personer i samhällseliten underlättas av obegränsade ”svängdörrar” från EU:s institutioner till autokratiska länder, med stor risk för skadlig inblandning i EU:s intressen och värden. Åtgärderna för att minska värvning av personer i samhällseliten är otillräckliga och hindrar inte före detta parlamentsledamöter eller tidigare högre tjänstemän från att arbeta för regeringar eller enheter från högriskländer.
M. Inblandning i EU:s institutioner och nationella institutioner har pågått i många år, men omfattningen av och intensiteten i denna inblandning samt den potentiella risken med dem ökade i hög grad månaderna före och under Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina dominerar enligt Europeiska utrikestjänsten den utländska informationsmanipulationen och inblandningen.
N. Rysslands och Kinas diplomatiska kanaler fungerar regelbundet som möjliggörare och förstärkare av utländsk informationsmanipulation och inblandning inom många olika områden. Ryssland arbetar systematiskt med att undergräva och söndra det internationella stödet till Ukraina och med att så tvivel om vem som är angriparen genom att sprida lögner om sitt anfallskrig.
O. I sin resolution av den 9 mars 2022 identifierade parlamentet Ryssland och Kina som de främsta källorna till utländsk inblandning i Europa. Ryssland söker kontakter med politiska partier, personer och rörelser för att använda dem som aktörer inom EU‑institutionerna och i den nationella debatten för att legitimera Rysslands ståndpunkter och regeringar som tjänar som dess ombud, bedriva lobbyverksamhet för sanktionslättnader och mildra konsekvenserna av sin internationella isolering samt urholka tanken om sanning och objektiv verklighet. Kreml-stödda grupper inledde en it‑attack mot parlamentet efter antagandet av en resolution om kategorisering av Ryssland som statlig sponsor av terrorism[11].
P. Flera politiska partier som är representerade i parlamentet har sökt ekonomiskt stöd från enheter utanför Europa, bland annat från Ryssland. Enligt den amerikanska underrättelseöversynen har Ryssland i hemlighet kanaliserat hundratals miljoner euro till utländska politiska partier och kandidater i mer än två dussin länder sedan 2014 i ett försök att forma politiska händelser utanför landets gränser. Krafter med koppling till Kreml har också använt skalbolag, tankesmedjor och andra medel för att påverka politiska händelser. Rysk politisk finansiering övervakades ibland av ryska regeringstjänstemän och lagstiftare, och verkställdes av statliga organ. Ryssland har använt kryptovaluta, kontanter och gåvor för att påverka politiska händelser i andra länder.
Q. Högerextremistiska partier från Österrike, Frankrike och Italien har undertecknat samarbetsavtal med president Putins parti Enade Ryssland och anklagas i medierna för att vara beredda att ta emot politisk finansiering från Ryssland. Andra europeiska högerextremistiska partier i exempelvis Tyskland, Ungern och Förenade kungariket uppges också ha nära kontakt med Kreml och har också fungerat som falska ”valobservatörer” i val som kontrolleras av Kreml, till exempel i ryskockuperade regionerna Donetsk och Lugansk i östra Ukraina, för att övervaka och legitimera rysksponsrade val.
R. Slutsatserna om de nära och regelbundna kontakterna mellan ryska tjänstemän och företrädare för en grupp katalanska separatister i Spanien, samt mellan ryska tjänstemän och den största privata givaren till kampanjen ”Vote Leave” i samband med brexit, kräver en djupgående utredning. Sådan verksamhet är en del av Rysslands bredare strategi för att utnyttja varje tillfälle att manipulera debatten för att främja destabilisering.
S. Det finns fortfarande parlamentspersonal med kända kopplingar till de ryska myndigheterna. En sådan situation skapar en uppenbar risk för skadlig utländsk inblandning. Dottern till en medlem av Putins inre krets arbetade vid parlamentet som praktikant till en ledamot av Europaparlamentet.
T. Azerbajdzjan har genomfört storskaliga insatser med starka misstankar om korruption mot medlemmar av Europarådets parlamentariska församling. Azerbajdzjan har lyckats avvärja undersökningar av landets val och skönmåla sina meriter när det gäller mänskliga rättigheter.
U. Möjligheterna för företrädare för intressegrupper att dela sina ståndpunkter med beslutsfattare i parlamentet genom diskussion är en viktig del av den europeiska demokratin. Otillbörliga sätt att påverka, mutor och andra brott är emellertid oacceptabelt. Vissa organisationer som fokuserar på allmänna politiska frågor och bedriver lobbyverksamhet inom parlamentet får finansiering från länder utanför EU, inbegripet från Ryssland och från USA-baserade högerextrema grupper, och har för avsikt att påverka den europeiska livsstilen och de demokratiska processerna. Korruption bland offentliga företrädare undergräver demokratiska principer och bör mötas med nolltolerans.
V. Alla EU-institutioner som upprätthåller förbindelser med länder utanför EU och bedriver EU:s utrikespolitik måste anslå ytterligare resurser och stärka sina insatser för att bekämpa utländsk inblandning i de demokratiska processerna i EU:s partnerländer, bland annat genom att stärka den strategiska kommunikationen.
W. Det är nödvändigt att stärka samarbetet mellan EU-institutionerna och de medlemsstater där de är belägna för att bekämpa inblandning, inbegripet korruption. Dessa medlemsstater måste anta lämplig lagstiftning för att ta itu med dessa företeelser. I detta sammanhang är samarbete mellan underrättelsetjänsterna, polisen och rättsväsendet nödvändigt och måste stärkas.
X. Även om det redan finns etiska normer inom EU-institutionerna är dessa mycket fragmenterade, och de bygger uteslutande på självreglering. Inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor skulle kunna bidra till att öka förtroendet för EU-institutionerna och deras demokratiska legitimitet. EU-institutionernas interna övervaknings- och varningsmekanismer upptäckte inte korruptionen och den utländska inblandningen.
Y. EU:s öppenhetsregister stärktes genom det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021[12], som fastställde höga standarder för transparent och etisk intressebevakning i EU. Registret, som formellt fortfarande inte är obligatoriskt, möjliggör många icke‑transparenta möten och innehåller fortfarande många felaktiga uppgifter. Registret syftar till att öka transparensen när det gäller utländsk påverkan, men kan inte avskräcka från utländsk inblandning. All avlönad extern verksamhet leder inte till intressekonflikter. De åtgärder som nyligen infördes genom det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret kräver större ambitioner från parlamentets sida när det gäller att säkerställa korrekt genomförande, efterlevnad och tillsyn av alla transparensstandarder. Registrets tillämpningsområde omfattar inte före detta ledamöter av Europaparlamentet eller företrädare för länder utanför EU. Registret kommer inte att ses över förrän senast i juli 2025.
Z. Obligatoriskt offentliggörande av intressekonflikter skulle kunna vara ett potentiellt verktyg för att stärka parlamentets integritet.
AA. Användningen av riktad övervakningsteknik, särskilt av repressiva regeringar i hela världen, för att spåra politiska motståndare eller övervaka regimkritiker ökar. Typiskt sårbara grupper, såsom människorättsförsvarare, aktivister i det civila samhället, journalister och politiska motståndare, hör till de främsta målgrupperna, även inom EU. EU:s verktygslåda måste stärkas och anpassas bättre till de utmaningar som globala spionprogram och övervakningsverktyg innebär för EU-institutionerna och enskilda personer.
AB. Det arbete som utförts av det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inklusive desinformation (INGE 1) och dess efterträdare, det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, och om att stärka integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet (INGE 2), har visat de aktörer som försöker blanda sig i EU-frågor och avslöjat de strategier som de använder. De båda särskilda utskotten har lagt fram viktiga och heltäckande förslag om hur man ska hantera illasinnad inblandning. Det behövs större tydlighet när det gäller utländsk inblandning, vare sig det utövas av utländska tjänstemän eller av företrädare för intressegrupper på EU-nivå.
AC. Skärpta krav på transparens för företrädare för intressegrupper och enheter, såsom lobby- och konsultbyråer, stiftelser, icke-statliga organisationer eller tankesmedjor, skulle kunna bidra till att spåra utländsk inblandning. Kraven bör inte stigmatisera legitim utländsk finansiering.
AD. Företrädare för intressegrupper, såsom lobby- och konsultbyråer, stiftelser, icke-statliga organisationer och tankesmedjor, måste omfattas av regler för granskning, tillbörlig aktsamhet och transparens, särskilt när det gäller finansiering, proportionalitetskriterier och besvärliga förfaranden, särskilt för små enheter och små icke-statliga organisationer.
AE. Resolutioner med anknytning till länder utanför EU, inbegripet brådskande resolutioner enligt artikel 132 i parlamentets arbetsordning samt landsspecifika eller regionspecifika initiativbetänkanden, måste antas i linje med parlamentets riktlinjer och räckvidd, får aldrig missbrukas av någon och får aldrig användas för något annat syfte än det brådskande behovet av att skydda de grundläggande rättigheterna och friheterna för dem som står inför ett överhängande hot i länder utanför EU. Brådskande resolutioner måste förbli ett viktigt verktyg i parlamentets politik för mänskliga rättigheter.
AF. Känsliga omröstningar om handels- och samarbetsavtal måste vara föremål för särskild granskning, eftersom de kan dra särskild uppmärksamhet till sig från motparterna i förhandlingarna.
Inledning
1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Qatars och Marockos påstådda försök att påverka Europaparlamentets ledamöter, före detta ledamöter och personal genom korruption, vilket utgör allvarlig utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer. Parlamentet upprepar sin djupa chock över och sitt fördömande av de påstådda fallen av korruption, penningtvätt och deltagande i en kriminell organisation avseende tre parlamentsledamöter, en före detta parlamentsledamot och en ackrediterad parlamentsassistent i utbyte mot inflytande i parlamentets beslut. Parlamentet framhåller sin nolltolerans mot korruption i alla former. Parlamentet understryker att de misstänkta brottsliga beteendena och avsikterna hos de parlamentsledamöter och ackrediterade parlamentsassistenter som är föremål för utredning inte är representativa för parlamentet som helhet, eftersom en mycket stor majoritet av parlamentsledamöterna följer de befintliga reglerna och de gällande åtgärderna för att tillämpa dem och är fast beslutna att tjäna EU-medborgarna.
2. Europaparlamentet insisterar på att den breda omfattningen av de pågående utredningarna kräver att parlamentet och de andra EU-institutionerna reagerar med kraftfulla och omedelbara åtgärder för att skydda demokratin, transparensen, integriteten och ansvarsskyldigheten samt för att bekämpa korruption. Parlamentet påminner om att de nuvarande insatserna för att ytterligare stärka de befintliga reglerna för att säkerställa förebyggande och beredskap för att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten för parlamentet och alla EU-institutioner och bekämpa korruption är särskilt viktiga för att främja medborgarnas förtroende och för att säkerställa att de demokratiska institutionerna fungerar väl samt är ett bevis på att parlamentsledamöterna tar sitt åtagande att skydda och försvara den europeiska demokratin på allvar.
3. Europaparlamentet är fast beslutet att på alla nivåer arbeta för att stärka reglerna och kulturen när det gäller integritet, transparens och ansvarsskyldighet i parlamentet, och efterlyser kraftfullare åtgärder för att hantera alla potentiella intressekonflikter, bland annat en grundlig bedömning av genomförandet av sådana åtgärder. Parlamentet konstaterar att det är mycket viktigt att institutionerna fungerar på ett transparent sätt och undviker intressekonflikter för att upprätthålla medborgarnas förtroende för institutionernas arbete och för unionen i allmänhet. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att se till att reglerna om transparens och ansvarsskyldighet genomförs fullt ut och stärks ytterligare, inklusive uppförandekoden för parlamentsledamöter.
4. Europaparlamentet bekräftar behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna och EU‑institutionerna för att effektivt kunna bekämpa denna typ av verksamhet. Parlamentet efterlyser en ändring av artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att hantera problemet med skadlig utländsk inblandning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov se över sin lagstiftning för att på ett mer effektivt sätt hantera utländsk inblandning, inbegripet i de demokratiska processerna inom EU:s institutioner.
5. Europaparlamentet anser att regler som riktar sig till Europaparlamentets ledamöter och före detta ledamöter, personal i de politiska grupperna, ackrediterade parlamentsassistenter och tjänstemän vid parlamentet och andra EU-institutioner bör inspireras av högsta standarder för transparens, integritet och ansvarsskyldighet. Parlamentet insisterar på att potentiella kryphål i institutionernas regler och förfaranden som möjliggör olagligt beteende måste identifieras systematiskt och täppas till noggrant genom effektiva reformer och kontrollkapaciteter. Parlamentet betonar att vissa befintliga mekanismer behöver ses över för att förebygga intressekonflikter och öka transparensen samt för att förebygga, avskräcka och upptäcka utländsk inblandning och korruption.
6. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt slutförande av översynen av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter i syfte att införa regler för visselblåsare som är i linje med de europeiska standarder som fastställs i visselblåsardirektivet. Parlamentet anser att det är avgörande att ändra artikel 3 i uppförandekoden för ledamöter för att klargöra reglerna om intressekonflikter och ledamöternas skyldigheter att lösa dem. Parlamentet begär att artikel 4 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter ändras för att införa ytterligare informationskrav i ledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att redovisning av parlamentsledamöternas tillgångar före och efter deras mandatperiod skulle ge ytterligare garantier i kampen mot korruption, i enlighet med god praxis i många medlemsstater. Parlamentet anser att redovisningar av tillgångar endast bör vara tillgängliga för berörda myndigheter, utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser.
7. Europaparlamentet välkomnar och stöder till fullo de 14 punkter som godkänts av parlamentets talmanskonferens efter ett förslag från talman Metsola om att reformera parlamentets regler och förfaranden. Parlamentet begär att punkterna snarast omvandlas till konkreta åtgärder. Parlamentet noterar att dessa förslag är ett viktigt första steg i parlamentets interna reformprocess. Parlamentet åtar sig att säkerställa att ambitiösa interna reformer som riktar sig till ledamöterna beaktar ledamöternas mandatfrihet enligt artikel 2 i Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Parlamentet anser att denna mandatfrihet måste balanseras med unionens skyldighet att ”respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner”, och med principerna att ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv”, att ”besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt” och att ”unionens institutioner, organ och byråer [ska] utföra sitt arbete så öppet som möjligt” (artikel 9 och 10.3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
8. Europaparlamentet påminner om att EU-institutionerna överlag, liksom medlemsstaternas institutioner, är måltavlor för utländsk politisk inblandning, spionförsök och korruptionsförsök, vilket framgår av arbetet i INGE 1 och INGE 2. Parlamentet påminner om att den nuvarande geopolitiska situationen utökar, snarare än ersätter, tidigare hot mot den europeiska demokratin. Parlamentet uppmanar med kraft parlamentets administration och ledamöter att vara särskilt vaksamma och att bekämpa alla försök till inblandning inför valet till Europaparlamentet 2024.
9. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU:s delegationer i länder utanför EU att ytterligare stärka sin respektive kapacitet att bekämpa och motverka desinformation och propaganda som är kopplad till påverkan av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) samt parlamentets roll i Gusp. Parlamentet påminner om att proaktiv strategisk kommunikation är avgörande för att motverka och undanröja otillbörligt utländskt inflytande i EU. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att stärka interinstitutionella förbindelser och samarbeten. Parlamentet påpekar att utrikestjänsten och dess delegationer har stor potential att även samla in information om EU:s geopolitiska mål. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utrikestjänstens regelbundna genomgångar för parlamentsledamöter, och anser att det fortfarande finns stort utrymme för förbättringar och begär att dessa genomgångar genomförs oftare och mer ingående.
Förstärkning av säkerhetskulturen inom parlamentet för att mer effektivt bekämpa utländsk inblandning
10. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka säkerhetskulturen inom parlamentet. Parlamentet påminner om att parlamentet, liksom alla andra EU-institutioner, regelbundet är måltavlor för försök till inblandning, till följd av den inverkan som dess ståndpunkter har på resten av världen och på EU:s yttre förbindelser. Parlamentet efterlyser därför obligatorisk, lämplig och regelbunden utbildning om säkerhet, inblandning, etiska standarder, efterlevnad och integritet för alla parlamentsledamöter och deras avdelningar samt för all personal i parlamentet, för att göra dem medvetna om att de är potentiella måltavlor för utländska statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet noterar att detta bör inbegripa en komponent i digital säkerhet.
11. Europaparlamentet rekommenderar lämpliga säkerhetsgodkännanden för parlamentets tjänstemän och personal i de politiska grupperna, och en utvärdering av när säkerhetsgodkännanden behövs för ackrediterade parlamentsassistenter när de hanterar utrikes-, säkerhets- och försvars- eller handelsfrågor, enligt vad som gäller vid generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd. Parlamentet efterlyser därför lämpligt samarbete med nationella säkerhetstjänster för att säkerställa att sådana säkerhetsgodkännanden behandlas snabbt. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att följa förfaranden och en gemensam tidsram när de ombeds att bevilja Europaparlamentets ledamöter och personal säkerhetsgodkännande samt för eventuell säkerhetsgranskning som rör EU-institutionerna.
12. Europaparlamentet uppmanar parlamentets avdelningar, politiska grupper och parlamentsledamöternas kanslier att undersöka alternativ för att enligt ett öppet förfarande granska praktikanter, ackrediterade parlamentsassistenter, de politiska gruppernas personal, parlamentets personal och externa uppdragstagare för att, med hjälp av tydligt definierade kriterier, se om de är sårbara för inflytande från länder utanför EU innan de tillträder sin tjänst och, vid behov, efter sin anställning. Parlamentet påminner om att en sådan granskning bör standardiseras för att kontrollera de uppgifter som sökande anger i sina meritförteckningar.
13. Europaparlamentet påminner om att privata uppdragstagare anlitas för att utföra underhåll på parlamentets byggnader, it-system och kameror för att säkerställa att parlamentet fungerar på ett korrekt och säkert sätt. Parlamentet uppmanar parlamentets administration att utesluta privata eller offentligt ägda företag utanför EU, liksom leverantörer som av någon av EU:s institutioner eller medlemsstater har flaggats som en potentiell säkerhetsrisk, från sådana avtal om det finns anledning att tro att de kan utsätta parlamentet för säkerhetsrisker eller underlåta att skydda personuppgifter på ett korrekt sätt. Parlamentet begär i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet ägnas åt företag som ägs av företag eller stater i länder utanför EU, såsom Ryssland och Kina.
14. Europaparlamentet uppmanar sina avdelningar att införa effektiva övervaknings- och kontrollsystem för att upptäcka utländsk inblandning, samtidigt som ledamöternas rätt att fritt utöva sina mandat respekteras, och att erbjuda både ledamöter och personal möjlighet att få sin elektroniska utrustning kontrollerad för att upptäcka skadliga övervakningsverktyg.
15. Europaparlamentet anser att tillträdet till parlamentets byggnader för besökare, inbegripet företrädare för länder utanför EU, lobbyister och icke-statliga organisationer, bör kontrolleras mer strikt. Parlamentet uppmanar sin generalsekreterare att snabbt lägga fram nya förslag i detta avseende. Parlamentet efterlyser restriktioner när det gäller tillträde för alla företrädare och lobbyister från länder utanför EU och icke‑statliga organisationer som missbrukar sitt privilegierade tillträde.
16. Europaparlamentet påminner om att alla besökare måste ledsagas när de befinner sig i parlamentets lokaler, utom när de är i särskilda besöksområden. Parlamentet efterlyser en strikt tillämpning av lämpliga restriktiva åtgärder i händelse av bristande efterlevnad, såsom att förhindra att en anställd eller ledamotskansli som tidigare har gjort sig skyldig till sådana överträdelser ger besökare tillträde under en begränsad tidsperiod. Parlamentet åtar sig att genomföra presidiets förslag att skapa en inträdeslogg som överensstämmer med EU:s dataskyddsram för alla personer som är 18 år eller äldre och som besöker parlamentet, med information om t.ex. datum, tid, syfte för besöket, inbegripet identifiering av de ledamöter, ledamöters personal, gruppers personal eller administrativa enheter som de möter, deras kontaktuppgifter och den person som ansvarar för dem under besöket, inbegripet möjligheten att olika ledamotskanslier delar på ansvaret för besökare. Parlamentet anser att dessa tillträdesvillkor inte bör gälla för personal från EU:s andra institutioner, organ och byråer eller för journalister, som har ett särskilt system för tillträde till parlamentet. Parlamentet efterlyser en grundlig utvärdering av utfärdandet av familjepasserkort. Parlamentet efterlyser en översyn av kriterierna för utfärdande på grundval av relevanta handlingar. Parlamentet begär att innehavare av familjepasserkort som är äldre än 18 år ska omfattas av inträdesloggsförfarandet.
17. Europaparlamentet välkomnar reformen av tillträdesreglerna för före detta parlamentsledamöter och före detta anställda, särskilt förslaget om ett nytt dagligt passerkort som ska ersätta de nuvarande passerkorten, och uppmanar parlamentet att överväga att återkalla det passerkort som tidigare anställda beviljats. Parlamentet förväntar sig en omedelbar översyn av artikel 123 i arbetsordningen, och därefter en ändring av artikel 6 i dess uppförandekod. Parlamentet anser att före detta ledamöter inte bör ha rätt att bevilja tillträde för någon annan. Parlamentet anser att samma bestämmelse bör gälla för före detta anställda.
18. Europaparlamentet noterar att utländsk inblandning och annat illegitimt inflytande ibland har skett i form av erbjudanden om välbetalda befattningar till före detta ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet noterar att EU-institutionerna bör behandla potentiella fall av ”svängdörrsproblematik” mer strikt för att förebygga intressekonflikter och undvika anseendeskador. Parlamentet efterlyser förstärkta skyddsåtgärder mot allvarlig skadlig inblandning genom ”svängdörrsproblematik” från högriskländer utanför EU. Parlamentet begär att frågan om värvning av personer i samhällseliten tas upp i kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen.
19. Europaparlamentet rekommenderar att EU:s institutioner, byråer och andra organ proaktivt övervakar personalens yrkesverksamhet för att stärka sina interna förfaranden och kontroller när det gäller potentiella svängdörrssituationer, i linje med Europeiska revisionsrättens rekommendationer från 2021[13].
20. Europaparlamentet konstaterar att det krävs fortsatta investeringar för att säkerställa en robust säkerhetsstruktur inom parlamentet. Parlamentet efterlyser i detta avseende en fullständig och djupgående granskning av parlamentets säkerhetsåtgärder av ett oberoende organ. Parlamentet betonar behovet av att öka investeringarna i parlamentets it-infrastruktur. Parlamentet anser att sådana insatser är nödvändiga för att säkerställa Europaparlamentets motståndskraft mot utländsk inblandning.
21. Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande kontroll av all teknik som används i institutionerna för att utesluta leverantörer från autokratiska stater, särskilt Ryssland och Kina.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft till fler åtgärder för att se till att parlamentets namn inte missbrukas av externa aktörer för att skapa en falsk bild av legitimitet, såsom redan tidigare har skett med den falska EU-tidningen ”EP Today”. Parlamentet efterlyser en reform av de regler som ålägger parlamentsledamöterna att använda parlamentets logotyp när de anordnar ett evenemang i parlamentets lokaler, eftersom parlamentet inte utövar någon kontroll över innehållet i sådana evenemang och detta tillvägagångssätt kan oavsiktligt ge tvivelaktiga uttalanden eller gäster en viss legitimitet.
Förbindelser med länder och enheter utanför EU: officiella uppdrag (inklusive valobservatörsuppdrag), resor och vänskapsgrupper
23. Europaparlamentet begär att man fastställer och tillämpar objektiva kriterier för att identifiera länder som riskerar att ägna sig åt utländsk inblandning och att, som en del av dessa kriterier, bedöma a) huruvida det finns ett program för immaterialrättsstöld riktat mot unionen och dess medlemsstater, b) om det finns lagstiftning som tvingar nationella icke-statliga aktörer att delta i underrättelseverksamhet, c) om det förekommer systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, d) om det förs en revisionistisk politik för den befintliga internationella rättsordningen, e) om det tillämpas en auktoritär ideologi extraterritoriellt och f) om man har upptäckt inblandning eller intressekonflikter i EU-institutionerna. Parlamentet begär att EU:s öppenhetsregister särskilt övervakar registrerade intressegruppsföreträdare från länder som anses vara i riskzonen på grundval av dessa objektiva kriterier.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att samarbeta med parlamentet, i egenskap av medlagstiftare, för att förbättra verktygslådan för myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (APPF) och möjliggöra en effektiv spårning av donationer till den slutliga betalaren, för att på så sätt förhindra att bestämmelserna om donationer kringgås genom användning av mellanhänder. Parlamentet begär i synnerhet att myndigheten ska få i uppdrag att inhämta information direkt från givare och deras bankinstitut, och att ett system med pushmeddelanden ska inrättas, vilket ska skickas från finansunderrättelseenheterna i medlemsstaterna till myndigheten när misstänkta transaktioner identifieras.
25. Europaparlamentet noterar att APPF:s personal och resurser bör ökas i syfte att förbättra dess granskningskapacitet och främja samarbete med medlemsstaterna för att anmäla potentiella fall av olaglig finansiering. Parlamentet rekommenderar att APPF ska använda de uppgifter som tillhandahålls av mycket stora onlineplattformar i bibliotek för reklam och inom kort ett europeiskt register för politisk reklam, för att upptäcka olaglig finansiering och påverkanskampanjer.
26. Europaparlamentet betonar vikten av att främja full transparens avseende de nationella partiernas intäkter och utgifter för kampanjer till valet i Europaparlamentet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang antagandet av regler om politiska kampanjer och finansiering av politiska partier, även från länder utanför EU. Parlamentet anser att det behövs tillräcklig offentlig finansiering för politiska partier, gränser för privat finansiering och ett förbud mot donationer från länder, för att begränsa riskerna för utländsk inblandning genom politiska partier.
27. Europaparlamentet betonar att tjänsteresor till länder utanför EU kan utnyttjas som en möjlighet att utöva otillbörligt inflytande på parlamentsledamöter. Parlamentet påminner om att ledamöterna före tjänsteresor bör delta i obligatoriska, särskilda säkerhetsgenomgångar som är inriktade på risker för utländsk inblandning och som är skräddarsydda för destinationslandet. Parlamentet anser att sådana förberedande dokument och möten för tjänsteresor också bör inkludera påminnelser om integritetskrav. Parlamentet understryker behovet av att bättre skydda Europaparlamentets ledamöter och personal mot it-attacker och hackning när de reser till länder utanför EU.
28. Europaparlamentet välkomnar talmanskonferensens antagande den 13 april 2023 av riktlinjer för förbindelser med företrädare för vissa länder utanför EU, vilket i vissa fall begränsar officiella kontakter. Parlamentet anser i detta avseende att det är av yttersta vikt att säkerställa genomförandet av de transparensåtgärder som fastställs i dessa riktlinjer, särskilt genom att föra register över alla kontakter med företrädare för länder utanför EU. Parlamentet efterlyser dock mer allmänna redovisningar i fall där namngivning av enskilda personer eller organisationer skulle kunna äventyra enskilda personers liv eller säkerhet.
29. Europaparlamentet understryker att huvudansvaret för att utse ledamöter till uppdrag och skicka dem på tjänsteresor ligger hos parlamentets politiska grupper. Parlamentet föreslår en skärpning av reglerna för officiella tjänsteresor för parlamentets räkning, särskilt följande:
a) Det bör i första hand vara ordföranden för den officiella tjänsteresan som har privilegiet att tala offentligt för hela parlamentets räkning för att försvara de ståndpunkter som det har antagit, samtidigt som parlamentsledamöternas rätt att tala för sin personliga räkning alltid garanteras.
b) Under tjänsteresan, och särskilt under officiella möten med utländska företrädare samt under eventuella intervjuer, ska andra ledamöter konsekvent och rutinmässigt se till att det tydligt anges och offentligt framgår att de inte talar för parlamentets räkning om de uttrycker ståndpunkter som skiljer sig från de ståndpunkter som parlamentet antagit under sina senaste omröstningar. Ledamöter som inte följer denna regel bör kallas till ordningen av tjänsteresans ordförande och kan, vid allvarlig överträdelse eller upprepade överträdelser av denna regel, förbjudas att delta i tjänsteresor.
30. Europaparlamentet påminner om vikten av valobservatörsuppdrag för att tillhandahålla relevant information och utfärda specifika rekommendationer för att göra valsystemet mer motståndskraftigt och bidra till att motverka utländsk inblandning i valprocesser. Parlamentet anser att parlamentet bör förbjuda enskilda ledamöter att genomföra otillåtna och inofficiella valobservatörsuppdrag. Parlamentet betonar att ledamöterna endast bör delta i tjänsteresor för valobservatörsuppdrag som beslutats om och godkänts av talmanskonferensen. Parlamentet påminner om det förfarande som den 13 december 2018 antogs av gruppen för demokratistöd och valsamordning när det gäller fall där ledamöter har deltagit i individuella och inofficiella valobservationsuppdrag. Förfarandet gör det möjligt att utesluta ledamöter från parlamentets officiella valövervakningsdelegationer för valperiodens löptid. Parlamentet uppmanar med kraft parlamentets administration att anta strängare påföljder, inbegripet betydande böter och andra restriktiva åtgärder, mot ledamöter som deltar i inofficiella valobservatörsuppdrag samt mot ledamöter som deltar i parlamentets godkända valobservatörsuppdrag men som inte strikt respekterar de tillämpliga bestämmelserna. Parlamentet anser att valobservatörsuppdrag i högre grad bör fokusera på faktisk inblandning eller försök till inblandning före valdagen, särskilt när denna inblandning sker online eller på sociala medier.
31. Europaparlamentet insisterar på att individuella resor som ledamöterna gör är en integrerad del av deras mandatfrihet. Parlamentet upprepar sitt krav på obligatoriska transparensregler för resor som görs av parlamentsledamöterna och som betalas av utländska länder och enheter, med krav på de uppgifter som ska lämnas, inbegripet, men inte begränsat till, betalningsombudets namn, en förteckning över utgifter och skälet till resan. Parlamentet påminner om att sådana resor inte får betraktas som officiella parlamentsdelegationer och uppmanar de ledamöter som deltar i sådana resor att undvika all förvirring i detta avseende, och efterlyser stränga påföljder för underlåtenhet att göra detta. Parlamentet anser att tjänsteresor som görs av ledamöter i deras egenskap av föredragande alltid kan betraktas som officiella. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa att kostnaderna för resor till länder utanför EU i samband med mandatet täcks av parlamentet.
32. Europaparlamentet upprepar sitt krav på strängare regler för tjänstemännens resor som betalas av utländska länder och enheter. Parlamentet anser att liknande regler bör utarbetas för resor som görs av ackrediterade parlamentsassistenter eller personal i de politiska grupperna.
33. Europaparlamentet föreslår att tröskeln för gåvor till parlamentsledamöter begränsas till 100 euro. Parlamentet efterlyser en striktare övervakning av alla inbjudningar, gåvor och resor som ledamöter och personal tar emot när dessa är kopplade till länder utanför EU.
34. Europaparlamentet anser att för länder utanför EU måste parlamentet ge absolut prioritet åt det arbete som utförs av dess officiella delegationer för förbindelser med dessa länder. Parlamentet påminner om att alla aktiviteter som utövas eller möten som hålls av inofficiella grupperingar av ledamöter och som skulle kunna leda till förväxling med parlamentets officiella verksamhet bör förbjudas. Parlamentet efterlyser ett förbud mot vänskapsgrupper med länder utanför EU för vilka det redan finns officiella parlamentsdelegationer, samtidigt som man konstaterar att vänskapsgrupper bör fortsätta att existera, på grundval av beslut från fall till fall, för verksamhet som rör vissa icke-statliga territorier, förföljda minoriteter eller partner för vilka det inte finns någon officiell delegation. Parlamentet betonar att länder utanför EU vid behov bör interagera med parlamentet genom utskottet för utrikesfrågor, befintliga officiella parlamentsdelegationer, andra utskott och gruppen för demokratistöd och valsamordning. Parlamentet understryker att vissa undantag bör vara föremål för, bland annat, officiella förklaringar som förs in i öppenhetsregistret för tvärpolitiska grupper och andra informella grupper som förvaltas av kvestorerna. Dessa förklaringar ska innehålla namn på alla ledamöter och berörda parter, samt uppgifter om alla möten som hålls. Parlamentet anser att vänskapsgrupper offentligt måste redovisa allt ekonomiskt stöd eller stöd in natura som de mottar, inklusive exakta belopp och stöd från tredje part. Parlamentet anser i detta avseende att artikel 35 i arbetsordningen måste ändras. Parlamentet insisterar på att artikel 176 i arbetsordningen måste ändras så att överträdelser kan bestraffas på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar samtidigt att parlamentet och dess ledamöter måste se till att de parlamentariska delegationerna fungerar på ett tillfredsställande sätt, särskilt genom att respektera de ståndpunkter som parlamentet antagit vid sina plenarsammanträden. Parlamentet begär i detta avseende en omgående rationalisering av parlamentsdelegationerna samt av deras roll och verksamhetsområden, samt kräver att de alltid bör agera i full samstämdhet med andra parlamentsorgan som är involverade i att fastställa Europeiska unionens yttre åtgärder.
35. Europaparlamentet uppmanar med kraft ledamöterna att vara vaksamma på vissa enheter som, under förevändning att de arbetar med allmänna politiska frågor, är drivkrafter för inflytande och odeklarerad inblandning från utländska länders sida.
Integritet i det parlamentariska arbetet
36. Europaparlamentet påminner om vikten av brådskande resolutioner som en del av parlamentets åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Parlamentet fördömer alla försök till inblandning i dem. Parlamentet konstaterar att de måste fortsätta att ha en brådskande karaktär, men föreslår att man beviljar en lämplig tidsfrist för deras utarbetande för att säkerställa ett vederbörligt skydd mot yttre påverkan. Parlamentet upprepar att deras tillämpningsområde strikt bör respekteras. Parlamentet understryker att styrkan i och effekterna av parlamentets brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter inte får undergrävas.
37. Europaparlamentet anser att utländsk inblandning eller försök till utländsk inblandning inte får förbli utan konsekvenser för det ansvariga landet. Parlamentet har för avsikt att tillfälligt upphäva alla förslag som avser lagstiftning och alla förslag som inte avser lagstiftning om samarbete med de statliga myndigheterna i ett sådant land under en period som står i proportion till inblandingens allvar. Parlamentet har för avsikt att inom ramen för det årliga budgetförfarandet tillfälligt upphäva all finansiering från unionsprogram till de statliga myndigheterna i ett sådant land, samtidigt som man behåller finansieringen till organisationer i det civila samhället och oberoende medier samt till humanitärt bistånd. Parlamentet anser att utskottet för utrikesfrågor bör bjuda in ett sådant lands ambassadör till EU att inställa sig i utskottet för utrikesfrågor för en diskussion.
38. Europaparlamentet rekommenderar att resolutioner som parlamentet röstat om åtföljs av en bilaga med en förteckning över personer eller institutioner som föredragandena och skuggföredragandena träffat, med undantag för personer vars säkerhet skulle äventyras om de nämndes, vars identitet kommer att meddelas och vederbörligen skyddas av det organ som utsetts för detta ändamål. Parlamentet rekommenderar därför att det ska vara obligatoriskt för de ledamöter som utarbetar betänkanden eller yttranden att bifoga en förteckning för att visa omfattningen av den externa sakkunskap och de externa yttranden som föredraganden har mottagit.
39. Europaparlamentet anser att det bör bli obligatoriskt för alla parlamentsledamöter att offentliggöra alla planerade möten med tredje parter (företrädare för intressegrupper). Parlamentet betonar behovet av att göra förfarandet för offentliggörande så enkelt och snabbt som möjligt, samtidigt som förfarandets integritet upprätthålls. Parlamentet anser att artikel 11 i arbetsordningen bör ändras så att den innehåller definitioner av ”planerat sammanträde” och ”aktiv roll”. Parlamentet anser att skyldigheterna enligt denna bestämmelse bör utvidgas till att omfatta alla ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet påpekar dock att systemet för redovisning av sådana möten bör uppdateras, särskilt eftersom det fortfarande inte tar hänsyn till underutskott. Parlamentet begär att parlamentets delegationer också ska inkluderas i systemet. Parlamentet anser att liknande regler bör antas för sammanträden där parlamentets tjänstemän, ackrediterade assistenter och personal i de politiska grupperna deltar. Parlamentet beklagar att vissa av de ledamöter som är skyldiga att göra detta inte redovisar sina möten med företrädare för intressegrupper.
40. Europaparlamentet efterlyser ett mycket striktare genomförande och verkställande och en mycket striktare övervakning av efterlevnaden av de nuvarande bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret inom parlamentet. Parlamentet begär att ledamöterna och deras kanslier ska vara skyldiga att redovisa möten med diplomatiska företrädare för länder utanför EU samt med företrädare för intressegrupper som omfattas av EU:s öppenhetsregister, med undantag för fall där namngivning av enskilda personer eller organisationer skulle äventyra enskilda personers liv eller säkerhet. Parlamentet betonar att redovisningarna bör vara så tydliga och tillgängliga för allmänheten som möjligt. Parlamentet anser att påföljder bör tillämpas om sådana redovisningar inte lämnas in.
41. Europaparlamentet insisterar på skyldigheten att anmäla deltagande i alla konferenser eller evenemang som anordnas eller finansieras av utländska enheter, inbegripet utländska stater, privata företag, icke-statliga organisationer och tankesmedjor.
42. Europaparlamentet är bekymrat över att vissa ledamöter av Europaparlamentet är medlemmar i politiska partier som har fått ekonomiskt stöd från enheter utanför EU, bland annat från Ryssland, och att deras politiska ståndpunkter tydligt har påverkats av detta stöd.
43. Europaparlamentet upprepar att ledamöter av Europaparlamentet, deras personal och personal i de politiska grupperna kritiskt bör utvärdera och avstå från att systematiskt lägga fram ändringsförslag som på förhand skrivits av tredje parter.
44. Europaparlamentet efterlyser ett inledande av interinstitutionella samtal för att se över det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret långt före tidsfristen i juli 2025. Parlamentet efterlyser en översyn av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning för att bedöma hur principen om transparens och integritet kan inkluderas i de gemensamma åtagandena och målen för lagstiftningsprocessen.
45. Europaparlamentet insisterar med kraft på behovet av transparens genom en registrering i EU:s öppenhetsregister avseende den finansiering som tas emot av företrädare för intressegrupper, såsom icke-statliga organisationer, tankesmedjor och konsulttjänster, som önskar ha förbindelser med parlamentet, särskilt när de begär stöd eller sponsring från Europaparlamentets ledamöter för att anordna möten i parlamentets lokaler, när de bjuds in till utfrågningar, diskussioner eller andra planerade evenemang, eller när de deltar i en studie eller i forskning för parlamentets räkning. Parlamentet välkomnar i detta avseende förslaget om strängare kontroller av företrädare för intressegrupper, såsom kravet på att vara upptagen i öppenhetsregistret för att kunna tala vid utskottssammanträden. Parlamentet uppmuntrar antagandet av särskilda bestämmelser för företrädare för intressegrupper vars verksamhet inte omfattas av öppenhetsregistret, såsom företrädare för länder utanför EU med diplomatisk status. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt proportionalitetskriterierna och behovet av att undvika tungrodda förfaranden.
46. Europaparlamentet efterlyser en bedömning av huruvida de registrerade som för närvarande finns i EU:s öppenhetsregister har varit föremål för utländskt inflytande och huruvida de effektivt har efterlevt uppförandekoden. Parlamentet begär att årsrapporten om registrets funktion ska innehålla ett kapitel om incidenter som rör risken för utländsk inblandning.
47. Europaparlamentet insisterar på att EU:s öppenhetsregister måste stärkas genom att öka dess budget och personal, så att det kan kontrollera den information som tillhandahålls av sökande och registrerade mer noggrant. Parlamentet begär att en utvidgning av dess tillämpningsområde övervägs, att ytterligare skyldigheter för registrerade fastställs och att mer restriktiva åtgärder för att ta itu med överträdelser av uppförandekoden införs.
48. Europaparlamentet anser att det är relevant att parlamentet diskuterar sätt att förbättra transparensen och åtgärderna mot korruption för företrädare för intressegrupper som försöker påverka lagstiftningsförslag eller resolutioner, bland annat genom att anordna möten med parlamentsledamöter, deras avdelningar eller personal i de politiska grupperna. Parlamentet betonar att detta skulle kunna inbegripa strängare åtgärder för registrering av företrädare för intressegrupper i öppenhetsregistret.
49. Europaparlamentet kräver en omfattande finansiell kontroll av alla intressegrupper, icke-statliga organisationer och konsulter innan de tas upp i öppenhetsregistret och en översyn av alla företrädare för intressegrupper som för närvarande är registrerade. Parlamentet begär att dessa organisationer också ska vara transparenta när det gäller sammansättningen av deras styrande organ och förklara överensstämmelse med relevanta rättsliga skyldigheter, särskilt finansierings- och redovisningsskyldigheter. Parlamentet begär att alla konsultbyråer som vill registrera sig ska vara transparenta avseende sin kundstruktur. Parlamentet begär att det utarbetas en tydlig rättslig definition av ”företrädare för intressegrupper” och ”status som icke-statlig organisation”, som skulle gälla för alla organisationer som vill bli upptagna i öppenhetsregistret och bli berättigade till EU-finansiering. Parlamentet understryker att icke-statliga organisationer som tar emot pengar från tredje parter som inte är skyldiga att vara upptagna i öppenhetsregistret måste uppge källorna till sin finansiering genom att lämna samma uppgifter som alla regelmässigt registrerade.
50. Europaparlamentet noterar att som en del av korruptionsskandalen nyligen missbrukades två icke-statliga organisationers arbete för att finansiera olaglig verksamhet och påverka parlamentets beslutsfattande på tredje parts vägnar.
51. Europaparlamentet efterlyser förstärkta kontroller och granskning av företrädare för intressegrupper och andra berörda parter som har ett nära samarbete med parlamentet eller andra EU-institutioner, i syfte att identifiera oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter, inbegripet verksamhet som strider mot EU:s värden, enligt definitionen i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, eller överträdelser av skyldigheter i samband med deras registrering i öppenhetsregistret. Parlamentet begär att kontrakt tillfälligt upphävs eller sägs upp, eller att deras löptid minskas, och att medel återkrävs om sådana överträdelser inträffar.
52. Europaparlamentet påminner om att de nuvarande EU-åtgärderna mot ryska tv-kanaler bör genomföras fullt ut för att mer effektivt motverka rysk propaganda.
53. Europaparlamentet är oroat över inblandning från islamistiska organisationer med inspiration av utländska stater.
54. Europaparlamentet efterlyser ett skyndsamt genomförande av betänkandet från INGE 1, i vilket det redan rekommenderades att EU-institutionerna skulle reformera öppenhetsregistret, bland annat genom att införa strängare transparensregler, såsom för resor som erbjuds av utländska länder och enheter till tjänstemän vid EU:s institutioner, genom att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för vänskapsgrupper, genom att kartlägga utländsk finansiering av EU-relaterad lobbyverksamhet och genom att säkerställa en post som gör det möjligt att identifiera finansiering från utländska regeringar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att harmonisera lagarna om utländsk inblandning och förbjuda utländska donationer till politiska partier och stiftelser.
55. Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att införa en karensperiod på sex månader för före detta ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet betonar att denna period bör inledas omedelbart efter det att deras mandatperiod har löpt ut. Parlamentet anser att efterlevnaden av denna karensperiod bör övervakas av det framtida EU-organet för etiska frågor.
56. Europaparlamentet uppmanar parlamentets avdelningar att inrätta ett övervakningssystem och regler för att återkalla före detta ledamöters tillträde om de utövar lobbyverksamhet gentemot parlamentet för högriskländers räkning efter deras karensperiod, använder den kunskap som de förvärvat under sin tid som offentliga tjänstemän mot unionens intressen och allmänintresset, eller till och med deltar i globala inflytande- eller inblandningsinsatser.
57. Europaparlamentet anser att Europaparlamentets ledamöter måste vara mer transparenta när det gäller allt avlönat sidoarbete som de utför, genom att tillämpa reviderade och mer exakta regler för redovisning av storleken på sidoinkomsterna, i vilken ställning de intjänats och de kunder för vars räkning ledamöterna arbetar mot betalning. Parlamentet upprepar sitt krav på strängare regler för parlamentsledamöter som utför avlönat sidoarbete, med särskilt fokus på att begränsa verksamhet för organisationer eller enskilda personer som omfattas av öppenhetsregistrets tillämpningsområde. Parlamentet åtar sig att införa ett förbud mot att parlamentsledamöter utför avlönat sidoarbete för högriskländer utanför EU eller beroende enheter under mandatperioden. Parlamentet anser att Europaparlamentets ledamotsstadga bör ses över, med särskilt fokus på sidoarbete. Parlamentet anser att parlamentet måste vara mer transparent i denna fråga. Parlamentet begär att ledamöternas redovisningar av sidoarbete ska vara föremål för institutionella kontroller och understödjas av relevanta dokument, vilket redan är fallet i vissa medlemsstater.
58. Europaparlamentet efterlyser efterlevnaden av regler som förbjuder verksamhet som undergräver parlamentets officiella verksamhet, särskilt om denna verksamhet avser interaktion med länder utanför EU. Parlamentet noterar att det står ledamöterna fritt att tillträda befattningar i organisationer som är baserade utanför EU och som inte omfattas av öppenhetsregistret eller att arbeta för länder utanför EU, med förbehåll för de undantag som nämns i denna resolution, samtidigt som parlamentet insisterar på att ledamöterna måste redovisa storleken på sidoinkomsterna, i vilken position de intjänats och de kunder för vars räkning de arbetar mot betalning, i linje med relevanta ändringar av uppförandekoden.
59. Europaparlamentet stöder översynen av dess webbplats i syfte att göra informationen på den mer lättillgänglig för allmänheten. Parlamentet begär att det inrättas ett användarvänligt system på dess webbplats där den text som är föremål för omröstning och omröstningsresultaten kan filtreras per grupp och per parlamentsledamot för varje omröstning med namnupprop. Parlamentet begär att de föreslagna texternas och ändringarnas avtryck i lagstiftningen ska offentliggöras. Parlamentet påminner om sin bakgrund med transparens och sina insatser för att säkerställa att handlingar, oavsett medium, är lättillgängliga för alla medborgare, och betonar att de bör göras tillgängliga i ett öppet, användarvänligt och maskinläsbart format.
60. Europaparlamentet insisterar på att alla EU-institutioner som deltar i trepartsmöten bör göra lagstiftningshandlingar direkt tillgängliga i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 1049/2001[14], såvida inte deras offentliggörande allvarligt skulle undergräva beslutsprocessen. Parlamentet betonar att tribunalen i sin dom nyligen i mål T-163/21[15] drog slutsatsen att tillgången till lagstiftningshandlingar måste vara så bred som möjligt. Parlamentet uppmanar rådet att fullt ut rätta sig efter denna dom. Parlamentet begär att alla EU-institutioner fullt ut ska följa tribunalens dom i mål T-540/15[16] om tillgång till handlingar från trepartsmöten.
61. Europaparlamentet anser att de handlingar som ska vara direkt tillgängliga genom parlamentets offentliga register bör omfatta förberedande lagstiftningshandlingar, såsom politiska och tekniska trepartshandlingar, inklusive alla versioner av den gemensamma flerkolumnshandling som avses i uppförandekoden för förhandlingar inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
62. Europaparlamentet välkomnar beslutet att införa obligatorisk utbildning om visselblåsare för parlamentets personalchefer och ackrediterade parlamentsassistenter. Parlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder för att stärka skyddet av visselblåsare bland anställda och ackrediterade parlamentsassistenter, särskilt genom att ändra artikel 22c i förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) (EU:s tjänsteföreskrifter) för att anpassa den till de normer som fastställs i direktiv 2019/1937 (visselblåsardirektivet) och genom att se över parlamentets interna bestämmelser om genomförande av artikel 22c i tjänsteföreskrifterna i enlighet med detta.
63. Europaparlamentet betonar att en kodifiering av reglerna för god förvaltning genom att fastställa centrala aspekter av det administrativa förfarandet, såsom underrättelser, rätten att bli hörd och rätten för var och en att få tillgång till sina egna handlingar, skulle bidra positivt till och stärka EU-institutionernas transparens, integritet och ansvarsskyldighet och göra dem mindre känsliga för korruption.
Samarbete med andra EU-institutioner och nationella institutioner
64. Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade paket om försvar av demokratin, inbegripet ett direktiv, som syftar till att införa gemensamma standarder för transparens och ansvarsskyldighet för tjänster för intressebevakning som styrs från eller betalas av länder utanför EU, bidra till en väl fungerande inre marknad och skydda EU:s demokratiska sfär från dold yttre inblandning. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra en lämplig konsekvensbedömning, i enlighet med de skyldigheter som fastställs i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, innan den lägger fram nya rekommendationer och lagstiftningsförslag.
65. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den, som en del av paketet om försvar av demokratin, kommer att föreslå ett direktiv om transparens för intressegruppsföreträdare som agerar för länder utanför EU, vilket skulle fastställa harmoniserade transparenskrav för tillhandahållande av tjänster från länder utanför EU. Parlamentet välkomnar även den kompletterande rekommendationen om säkra och motståndskraftiga val och rekommendationen om ökat stöd till och engagemang med det civila samhällets organisationer. Parlamentet förväntar sig att förslaget ska säkerställa lika villkor för intressebevakning i EU och följa internationell rätt och människorättslagstiftning, särskilt när det gäller utövandet av medborgerliga friheter.
66. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planerade paket mot korruption, inbegripet förslaget om att uppdatera EU:s regler om bekämpning av korruption genom straffrättsliga bestämmelser.
67. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta ett nytt sanktionssystem för att bekämpa allvarlig korruption runtom i världen.
68. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett snabbt inrättande av ett oberoende EU‑organ för etiska frågor och åtar sig att slutföra interinstitutionella förhandlingar före utgången av 2023. Parlamentet påminner om att ett sådant organ måste respektera maktdelningen mellan institutionerna. Parlamentet anser att organets mandat bör omfatta granskning, från fall till fall, av parlamentsledamöternas och de före detta parlamentsledamöternas avsikter att arbeta för regeringar eller enheter i länder utanför EU som kontrolleras av en regering i ett land utanför EU under eller efter utgången av deras mandatperiod, och anser att detta mandat bör ha en rådgivande karaktär. Parlamentet uppmanar ledamöterna att upprätthålla parlamentets värden och normer och att inte acceptera anställning av auktoritära, icke-demokratiska regeringar eller närstående statsägda enheter efter utgången av deras mandatperiod.
69. Europaparlamentet beklagar kommissionens försening när det gäller att lägga fram ett förslag om inrättande av ett oberoende, interinstitutionellt EU-organ för etiska frågor. Parlamentet uppmanar institutionerna att snabbt komma överens om villkoren för inrättandet av detta organ för att säkerställa mer konsekvens när det gäller etiska skyldigheter mellan institutionernas olika arbetsordningar och uppförandekoder. Parlamentet påminner om behovet av att klargöra och tydligt informera om de regler som gäller för före detta parlamentsledamöter som ägnar sig åt lobbyverksamhet som omfattas av öppenhetsregistret. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa ett korrekt genomförande av de normer inom offentliga ämbeten som fastställs i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter och av andra bestämmelser som antagits av parlamentet och dess organ genom att utreda överträdelser och föreslå sanktioner. Parlamentet insisterar på att organet för etiska frågor måste inrättas på en tydlig rättslig grund och bör inleda sitt arbete så snart som möjligt. Parlamentet betonar att organet för etiska frågor bör ges lämpliga utredningsbefogenheter, inbegripet möjligheten att agera på eget initiativ, och befogenheten att begära administrativa handlingar, samtidigt som parlamentsledamöternas immunitet och mandatfrihet respekteras och tillämpliga förfarandegarantier skyddas. Parlamentet anser att organet, även om det är öppet för ett brett deltagande, kommer att samarbeta med kommissionen för att se till att förhandlingarna inte försenas av andra institutioner.
70. Europaparlamentet betonar sin avsikt att ensidigt se till att parlamentsledamöterna har snabb, enkel och systematisk tillgång till rådgivning om möjliga intressekonflikter från den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Parlamentet åtar sig att reformera den rådgivande kommittén. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter för att säkerställa ett effektivare och mer transparent system för de parlamentsledamöter och före detta parlamentsledamöter som arbetar för externa intressen, om det skulle visa sig att ledamöterna inte följer regler och skyldigheter. Parlamentet föreslår att den rådgivande kommittén också skulle kunna spela en proaktiv roll, inbegripet möjligheten att agera på eget initiativ. Parlamentet anser att den rådgivande kommittén bör kunna hantera klagomål direkt.
71. Europaparlamentet pekar på ombudsmannens relevanta arbete i detta avseende och anser att ytterligare samarbete mellan parlamentet och ombudsmannen skulle kunna vara till nytta i framtiden.
72. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och samtliga EU-institutioner att öka samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), och betonar det särskilda behovet av att öka sitt eget samarbete med dessa organ. Parlamentet betonar att Eppos tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta hela unionen, vilket skulle underlätta dess samarbete med andra institutioner och säkerställa bättre lagföring av ärenden i länder som för närvarande inte deltar i Eppo.
73. Europaparlamentet åtar sig att införa en obligatorisk förklaring om avsaknad av intressekonflikter för föredragande och skuggföredragande.
74. Europaparlamentet bekräftar på nytt att det politiska beslutet om intressekonflikter för de nominerade kommissionsledamöterna före utfrågningarna förblir en demokratisk och institutionell behörighet för parlamentets utskott för rättsliga frågor.
75. Europaparlamentet uppmanar öppenhetsregistrets sekretariat att förbjuda alla enheter med direkta eller indirekta förbindelser med Ryska federationens regering i enlighet med rådets beslut av den 3 juni 2022 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina och Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet efterlyser ytterligare överläggningar om en strategi som ska tillämpas på enheter med kopplingar till Folkrepubliken Kina och andra länder som bedriver eller till synes strävar efter att utöva skadlig utländsk inblandning i europeiska angelägenheter. Parlamentet noterar att talmanskonferensen har beslutat att diplomater och regeringsföreträdare från Kina inte kommer att bjudas in till parlamentet. Parlamentet begär att EU:s öppenhetsregister ändras så att det införs sanktioner när den registrerade, antingen direkt eller som mellanhand, företräder intressena hos regeringar, beroende enheter eller företag i strategiska sektorer i länder med en rapporterad historia av inblandning i demokratiska processer i EU.
76. Europaparlamentet noterar att de nuvarande riktlinjerna för icke-statliga organisationer och andra intressenter som inte omfattas av öppenhetsregistret har visat sig vara otillräckliga. Parlamentet betonar behovet av en grundlig kontroll som ska utföras före registreringen i öppenhetsregistret så att alla finansieringskällor upptäcks. Parlamentet noterar att finansiering med EU-medel måste kunna spåras från den direkta mottagaren till den slutliga stödmottagaren när medel överförs i en kedja. Parlamentet begär att riktlinjerna för registrering i öppenhetsregistret ses över genom att det införs ett krav på offentliggörande av alla inkommande och utgående medel, inbegripet överföring av medel från en icke-statlig organisation eller intressent till en annan.
77. Europaparlamentet begär att villkoren för utövandet av parlamentsledamöternas parlamentariska immunitet ska harmoniseras mellan de olika medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en översyn av protokoll nr 7 till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
78. Europaparlamentet beslutar att stärka sin dialog och sitt samarbete med underrättelsetjänsterna, de rättsliga myndigheterna och de brottsbekämpande myndigheterna i de tre medlemsstater där det är beläget, för att garantera parlamentets säkerhet och integritet samt skydda det mot försök till inblandning från länder utanför EU. Parlamentet uppmanar i detta syfte medlemsstaternas säkerhetstjänster att systematiskt underrätta de behöriga europeiska myndigheterna och säkerhetstjänsterna i de medlemsstater där parlamentet är beläget om all information de kan få om utländsk inblandning i de demokratiska processerna i unionen.
79. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att arbeta för strängare interna bestämmelser bland medlemsstaterna när det gäller användning, underhåll och upphandling av spionprogram och övervakningsverktyg och att bedöma de spionprogram och övervakningsverktyg som för närvarande används. Parlamentet noterar att EU bör använda befintliga regleringsåtgärder för att hålla illasinnade internationella aktörer inom den kommersiella spionprogram- och övervakningsteknikindustrin rättsligt ansvariga.
80. Europaparlamentet insisterar på att parlamentet ser över förteckningen över sanktionerbar verksamhet för parlamentsledamöter på grundval av detta betänkande. Parlamentet efterlyser lämpliga varningar och påminnelser för parlamentsledamöter som inte uppfyller kraven och lämpliga sanktioner som ska tillämpas efter en rimlig tidsperiod. Parlamentet noterar särskilt behovet av att se över artikel 176 i arbetsordningen för att möjliggöra påföljder för andra överträdelser än störning av plenarsammanträden. Parlamentet anser att ytterligare påföljder bör tillämpas om en parlamentsledamot befinns skyldig till ett uppsåtligt brott i sin tjänsteutövning.
81. Europaparlamentet efterlyser en översyn av artikel 42c i tjänsteföreskrifterna om entledigande i tjänstens intresse, vilket möjliggör en icke-transparent förtidspensionering för vissa anställda vid EU-institutionerna.
°
° °
82. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
MOTIVERING
Den 14 februari 2023 beslutade Europaparlamentet att ge INGE 2-utskottet nytt ansvar och att döpa om det. Det heter numera Särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation och om att stärka integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet
Med det ändrade mandatet ger Europaparlamentet det särskilda utskottet i uppdrag att identifiera bristerna i Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning, överväga andra åtgärder på medellång till lång sikt och utfärda rekommendationer för reformer, med utgångspunkt i Europaparlamentets resolutioner och bästa praxis från andra parlament och institutioner, i nära samarbete med utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för utrikesfrågor. Det uppdrar vidare åt det särskilda utskottet att lägga fram sitt slutliga betänkande för antagande i kammaren senast vid sammanträdesperioden i juli 2023.
Detta betänkande är en uppföljning av det ändrade mandatet.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
1.6.2023 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 1 5 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Aurélia Beigneux, Vladimír Bilčík, Anna Bonfrisco, Mercedes Bresso, Włodzimierz Cimoszewicz, Clare Daly, Anna Júlia Donáth, Raphaël Glucksmann, Markéta Gregorová, Bart Groothuis, Balázs Hidvéghi, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Janusz Lewandowski, Nathalie Loiseau, Morten Løkkegaard, Benoît Lutgen, Lukas Mandl, Radka Maxová, Maite Pagazaurtundúa, Nacho Sánchez Amor, Andreas Schieder, Beata Szydło, Sabine Verheyen, Viola von Cramon-Taubadel, Javier Zarzalejos |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ryszard Czarnecki, Heidi Hautala, Tomáš Zdechovský |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7) |
Theresa Bielowski, Karolin Braunsberger-Reinhold |
SLUTLIG OMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I UTSKOTTET
25 |
+ |
ECR |
Ryszard Czarnecki, Rob Rooken, Beata Szydło |
PPE |
Vladimír Bilčík, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Janusz Lewandowski, Benoît Lutgen, Javier Zarzalejos, Tomáš Zdechovský |
Renew |
Anna Júlia Donáth, Bart Groothuis, Nathalie Loiseau, Morten Løkkegaard, Maite Pagazaurtundúa |
S&D |
Theresa Bielowski, Mercedes Bresso, Włodzimierz Cimoszewicz, Raphaël Glucksmann, Radka Maxová, Nacho Sánchez Amor, Andreas Schieder |
Verts/ALE |
Markéta Grégorová, Heidi Hautala, Viola von Cramon-Taubadel |
1 |
- |
ID |
Aurélia Beigneux |
5 |
0 |
ID |
Anna Bonfrisco |
NI |
Balázs Hidvéghi |
PPE |
Karolin Braunsberger-Reinhold, Sabine Verheyen |
The Left |
Clare Daly |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] EUT C 86, 6.3.2018, s. 126.
- [2] EUT C 440, 30.12.2015, s. 17.
- [3] EUT C 337, 20.9.2018, s. 120.
- [4] EUT C 347, 9.9.2022, s. 61.
- [5] EUT C 177, 17.5.2023, s. 109.
- [6] Antagna texter, P9_TA(2023)0030.
- [7] Antagna texter, P9_TA(2023)0055.
- [8] Antagna texter, P9_TA(2023)0054.
- [9] EUT P 45, 14.6.1962, s. 1385.
- [10] EUT L 262, 7.10.2005, s. 1.
- [11] Europaparlamentets resolution av den 23 november 2022 om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism (EUT C 167, 11.5.2023, s. 18).
- [12] Interinstitutionellt avtal av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister EUT L 207, 11.6.2021, s. 1.
- [13] I enlighet med rapporten av den 27 oktober 2022 Årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2021.
- [14] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.05.2001, s. 43).
- [15] Tribunalens dom av den 25 januari 2023, De Capitani mot rådet, T-163/21, ECLI:EU:T:2023:15.
- [16]Tribunalens dom av den 22 mars 2018, Emilio De Capitani mot Europaparlamentet, T-540/15, ECLI:EU:T:2018:167.