BETÄNKANDE om utnämning av Bettina Michelle Jakobsen till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

13.10.2023 - (C9‑0332/2023 – 2023/0807(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Victor Negrescu

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Bettina Michelle Jakobsen till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C9‑0332/2023 – 2023/0807(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0332/2023),

– med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0292/2023), och av följande skäl:

A. I en skrivelse av den 8 september 2023 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Bettina Michelle Jakobsen till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

B. Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I samband med denna utvärdering har utskottet tagit del av kandidatens meritförteckning och svaren på de skriftliga frågor som utskottet ställt till henne.

C. Utskottet höll den 12 oktober 2023 en utfrågning med den nominerade kandidaten. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade hon utskottsledamöternas frågor.

1. Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Bettina Michelle Jakobsen till ledamot av revisionsrätten.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

 

BILAGA 1: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS MERITFÖRTECKNING

Utbildning

Masterexamen i offentlig förvaltning, Köpenhamns universitet och Copenhagen Business School, 2012

KIOL – kurs i offentlig förvaltning, 2004–2005 Masterexamen i juridik, Köpenhamns universitet, 1990

Högskolebehörighet – specialisering i moderna språk, 1982

 

Befattningar

Dansk ledamot av Europeiska revisionsrätten under perioden från den 1 september 2015 till den 28 februari 2024

Biträdande riksrevisor vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 2005–2015

Direktör vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 2002–2005

Revisor, Natos internationella revisorskollegium, Natos högkvarter i Bryssel, Belgien, 1997–2002

Särskild rådgivare vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 1996–1997 Avdelningschef vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 1990–1996

 

Yrkeserfarenhet

Dansk ledamot av Europeiska revisionsrätten, 1 september 2015–28 februari 2024

Ledamot av avdelning I (hållbar användning av naturresurser) från september 2015 till maj 2016 och därefter ledamot av avdelning III (EU:s yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa).

Från maj 2018: Doyen för avdelning III och ledamot av Europeiska revisionsrättens förvaltningskommitté.

Från juni 2016 till juni 2020: Ledamot av kommittén för kontroll av revisionskvaliteten.

 

1

 

Ansvarig för ännu ej offentliggjorda/pågående revisioner av

1. Spotlight-initiativet: Ett gemensamt EU–FN-initiativ för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor i hela världen (offentliggörande av särskild rapport planerat till den 11 september 2023)

2. Revision av faciliteten för flyktingar i Turkiet

 

Ansvarig ledamot för följande offentliggjorda särskilda rapporter:

3. Särskild rapport nr 27/2022: EU:s stöd till gränsöverskridande samarbete med grannländer

4. Särskild rapport nr 05/2022: Cybersäkerheten vid EU:s institutioner, organ och byråer: beredskapen står inte alltid i proportion till hoten

5. Särskild rapport nr 19/2021: Europols stöd i kampen mot människosmuggling: en viktig partner, men datakällor och resultatmätning används inte tillräckligt

6. Särskild rapport nr 20/2019: EU:s informationssystem till stöd för gränskontroll – ett kraftfullt verktyg, men mer fokus på aktuella och fullständiga uppgifter behövs

7. Särskild rapport nr 32/2018: EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika: Flexibel men saknar fokus

8. Särskild rapport nr 27/2018: Faciliteten för flyktingar i Turkiet: till bra hjälp, men förbättringar behövs för att få mer valuta för pengarna

9. Särskild rapport nr 14/2018: EU:s kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området: ytterligare förbättringar behövs

10. Särskild rapport nr 15/2018: Att stärka de interna säkerhetsstyrkornas kapacitet i Niger och Mali: endast begränsade och långsamma framsteg

11. Särskild rapport nr 07/2018: EU:s föranslutningsstöd till Turkiet: endast begränsade resultat hittills

12. Särskild rapport nr 11/2017: EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister

13. Särskild rapport nr 09/2017: EU:s stöd till kampen mot människohandel i Syd- och Sydostasien

14. Särskild rapport nr 34/2016: Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan

15. Särskild rapport nr 30/2016: Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras

16. Särskild rapport nr 18/2016: EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel

17. Särskild rapport nr 06/2016: Program för utrotning, bekämpning och övervakning för att begränsa djursjukdomar

 

Biträdande riksrevisor vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 2005–2015

Finansiella revisioner samt regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner av olika danska ministerier, kommuner och regioner. Ledning av direktörer och cirka 50 revisorer och anställda.

Ansvarig för utarbetandet av rapporter till parlamentets utskott för offentliga räkenskaper om granskningen av statens räkenskaper.

 

Direktör vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 2002–2005

Ansvarig för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av fyra ministerier. Ledning av 17 revisorer och anställda.

 

Revisor, Natos internationella revisorskollegium, 1997–2002

Första danska medborgaren på 27 år som haft en sådan befattning och den första kvinnan som arbetat som revisor för Nato. Arbetet omfattade finansiella revisioner samt regelefterlevnads-, effektivitets- och infrastrukturrevisioner av Natos olika organisationer och projekt.

 

Avdelningschef och särskild rådgivare vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 1990–1997

Finansiella revisioner samt regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner av olika ministerier och Nordiska rådets institutioner.

 

Annan internationell erfarenhet

2011–2015: Ledamot av Europeiska investeringsbankens (EIB) revisionskommitté i Luxemburg

2014–2015: Ledamot av Europeiska investeringsfondens (EIF) revisionsorgan i Luxemburg

2012–2015: Ordförande för Europarådets revisionskommitté i Strasbourg

2007–2015: Vice ordförande och ordförande för Intosais kommitté för yrkesmässig standard (PSC), som utarbetar offentliga revisionsstandarder som är tillämpliga på nationella revisionsorgan i hela världen

 

BILAGA 2: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Fullgörande av arbetsuppgifter: lärdomar och framtida åtaganden

1. Vad är det viktigaste du har åstadkommit som ledamot av revisionsrätten? Vilka har varit de största motgångarna?

Under de senaste åtta åren som ledamot av revisionsrätten har jag bidragit till revisionsrättens arbete på flera olika områden och i flera olika roller, t.ex. följande:

• Som doyen för avdelning III (vald i maj 2018 och omvald 2020 och 2022) fördelar och tillser jag till exempel avdelningens arbete i nära samarbete med avdelningens direktör och mina kolleger.

• Jag är aktiv ledamot av revisionsrättens förvaltningskommitté. I egenskap av detta har jag också deltagit i åtskilliga rekryteringsförfaranden, där jag har bidragit till en betydande ökning av antalet kvinnliga chefer vid revisionsrätten.

• Jag har under två mandatperioder tjänstgjort som ledamot av revisionsrättens revisionskommitté för kvalitetskontroll, där jag har bidragit till den kontinuerliga utvecklingen av revisionsrättens revisionsmetod och genomfört kvalitetsgranskningar av många särskilda rapporter, för olika revisionsavdelningar.

• Jag har alltid förespråkat en effektiv, etisk och transparent offentlig förvaltning, med stark ansvarsskyldighet och gedigna revisioner.

När det gäller bakslag har jag inte upplevt så många under min tid vid revisionsrätten. Jag tycker dock att det är beklagligt att vi under de senaste åren inte har kunnat tillgodose parlamentets begäran om en särskild bedömning av rubriken för den fleråriga budgetramen för Europa i världen.

Som chefer ställs vi ofta inför situationer där vi skulle vilja göra flera saker, men där begränsade resurser kräver att vi gör tuffa val och prioriterar de verksamheter som sannolikt ger bäst valuta för pengarna. Vi bör dock alltid vara öppna för att ompröva strategiska val när tiden och omständigheterna förändras. I detta avseende arbetar vi för närvarande för att tillhandahålla en särskild bedömning av Europa i världen, från och med 2024, genom att använda besparingar kopplade till utfasningen av Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

2. Vilka är de viktigaste lärdomarna inom ditt ansvarsområde/de viktigaste resultaten som uppnåtts kopplade till dina arbets- och granskningsuppgifter?

Under min tid som ledamot av revisionsrätten har jag ansvarat för 16 offentliggjorda särskilda rapporter:

21/2023: Spotlight-initiativet för att få slut på våldet mot kvinnor och flickor – Ambitiöst men hittills med begränsad effekt

27/2022: EU:s stöd till gränsöverskridande samarbete med grannländer: Värdefullt stöd, men genomförandet inleddes mycket sent och problem med samordningen måste åtgärdas

05/2022: Cybersäkerheten vid EU:s institutioner, organ och byråer: beredskapen står inte alltid i proportion till hoten

19/2021: Europols stöd i kampen mot människosmuggling: en viktig partner, men datakällor och resultatmätning används inte tillräckligt

20/2019: EU:s informationssystem till stöd för gränskontroll – ett kraftfullt verktyg, men mer fokus på aktuella och fullständiga uppgifter behövs

32/2018: EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika: Flexibel men saknar fokus

27/2018: Faciliteten för flyktingar i Turkiet: till bra hjälp, men förbättringar behövs för att få mer valuta för pengarna

14/2018: EU:s kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området: ytterligare förbättringar behövs

15/2018: Att stärka de interna säkerhetsstyrkornas kapacitet i Niger och Mali: endast begränsade och långsamma framsteg

07/2018: EU:s föranslutningsstöd till Turkiet: endast begränsade resultat hittills

11/2017: EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister

09/2017: EU:s stöd till kampen mot människohandel i Syd- och Sydostasien

34/2016: Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan

30/2016: Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras

18/2016: EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel

06/2016: Program för utrotning, bekämpning och övervakning för att begränsa djursjukdomar.

Som förteckningen visar har mina granskningsuppgifter innefattat en mängd intressanta och olikartade ämnen, som vart och ett lett till nya insikter på de relevanta politikområdena.

Jag har haft förmånen att arbeta med många kompetenta kolleger och granskningsteam och har haft utbyten med flera av kommissionens generaldirektorat. Jag är direkt i min kommunikation med revisionsobjekten och revisionsrättens kollegium och strävar alltid efter att vara en konstruktiv och ärlig samtalspartner.

Min tid vid revisionsrätten har lärt mig vikten av att vaksamt skydda våra revisionsrättigheter och rapportera om eventuella överträdelser av dem.

Jag är också fast övertygad om att våra granskningsiakttagelser och slutsatser är våra och inte bör vara öppna för förhandlingar eller externa påtryckningar. Revisionsrekommendationer påverkar oftare om de godtas, men jag anser att det finns situationer där det är klokare att vi som oberoende externa revisorer ”är överens om att vi inte är överens” med revisionsobjekten. Under sådana omständigheter är parlamentets stöd nödvändigt och har i flera fall lett till att rekommendationer som ursprungligen inte hade godkänts har genomförts. Jag drog tidigt lärdom av detta och fortsätter hålla mig till dessa principer, också när jag granskar och kommenterar mina kollegers rapporter.

3. Vilket mervärde skulle du kunna tillföra revisionsrätten under din andra mandatperiod och/eller särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad skulle du vilja ändra inom ditt ansvarsområde? Vad sporrar dig?

Mina mål för ett nytt mandat skulle vara att fortsätta att använda min över 30 år långa revisionserfarenhet för att främja en sund ekonomisk förvaltning av alla EU-medel och för att genomföra kraftfulla och meningsfulla revisioner som ger mervärde åt EU-medborgarna.

Med min samlade erfarenhet av yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa – där EU står inför många utmaningar och hot – skulle jag vilja fortsätta att arbeta på detta område, eftersom jag anser att det fortfarande finns mycket som jag kan lära och bidra med.

Jag motiveras av möjligheten att göra skillnad. Att arbeta med kolleger som deltar aktivt i våra diskussioner och bidrar till kunskapsutbyte, laganda och kollegialitet. Det motiverar också mig och teamet vid mitt kansli att mina kolleger på avdelningen har litat på och stöttat mig som doyen för avdelning III sedan 2018.

4. Hur ser du till att nå de planerade revisionsmålen för en granskningsuppgift? Har du någonsin befunnit dig i en situation där du inte kunde genomföra granskningsuppgiften, och vad var i så fall skälet till detta? Hur agerar du i sådana kontroversiella situationer?

Jag tror att de flesta revisorer har upplevt en situation där en granskningsuppgift inte har kunnat genomföras som planerat, eller där det funnits en överhängande risk för detta.

Enligt min erfarenhet vilar en framgångsrik revision på grundliga förberedelser, tidig dialog med revisionsobjektet om ämnen som revisionskriterier, sannolika beviskällor, tidsplanen för revisionen och genomgång av granskningsresultat. Man kan förbereda sig på många eventualiteter, men man måste ändå vara öppen för att möta det oväntade; man behöver vara flexibel om omständigheterna förändras och vid behov vara redo att ändra sin revisionsmetod. Covid-19-pandemin gav flera lärdomar i detta avseende. Lyckligtvis har jag hittills, tillsammans med mina granskningsteam vid revisionsrätten, kunnat uppfylla alla våra revisionsmål.

Jag medger dock att min senaste revision, av Spotlight-initiativet för att få slut på våldet mot kvinnor och flickor, inte var lätt. Bland de problem vi stötte på fanns utmaningar gällande våra revisionsrättigheter, bristande samarbete, covid-19-relaterade restriktioner och ett ebolautbrott i ett uppdragsland. Medan kommissionens avdelningar i allmänhet var mycket samarbetsvilliga flödade dokumentationen mycket långsamt från genomförandepartnern, vilket orsakade flera förseningar. I ett skede, när våra besök på plats var nära förestående, blockerades vårt tillträde helt och hållet och jag tvingades vänta med besöken och tillsammans med mitt granskningsteam överväga om det var möjligt att fortsätta revisionen inom rimlig tid, eller om vi skulle tvingas överge den eller minska dess omfattning.

Samtidigt som flera försök hade gjorts för att häva blockeringen bestämde jag mig för att göra ett sista försök genom att personligen kontakta den ansvariga kommissionären. Jag betonade att om vi inte omedelbart fick tillträde så skulle vi behöva stoppa revisionen och rapportera att det var omöjligt att dra slutsatser om effektiviteten och ändamålsenligheten hos detta initiativ på 500 miljoner euro, eftersom våra revisionsrättigheter inte respekterades.

Det gläder mig att kunna säga att kommissionären agerade både snabbt och effektivt så att vi kunde återuppta vårt arbete och till sist uppnå alla våra revisionsmål.

5. Om ditt mandat skulle bekräftas för en andra period och om du, hypotetiskt sett, skulle väljas till doyen för en avdelning inom revisionsrätten, hur skulle du då leda arbetet för att fastställa avdelningens prioriteringar? Kan du ge oss två eller tre exempel på områden som man bör fokusera på i framtiden?

Eftersom jag redan har haft förmånen att arbeta som doyen för avdelning III från 2018 fram till nu har min inställning till denna roll varit att ha ett nära samarbete med vår direktör och att fortsätta att investera i starka strukturer för kunskapshantering på avdelningen.

När jag först valdes till doyen anordnade jag ett antal informella strategiska diskussionsmöten för avdelningens ledamöter, under vilka vi utvärderade de senaste årens revisionstäckning, den strategi som valts och de lärdomar som dragits. Vi kom överens om vissa justeringar och identifierade områden/ämnen som vi skulle vilja prioritera mer. Till exempel har vi ökat vårt fokus på ämnen kopplade till migration och riktat in oss på revisioner med något bredare räckvidd, inklusive tematiska revisioner snarare än (enskilda) ”landsrevisioner”. Sedan dess har vi också ökat vår verksamhet på området för säkerhet och rättvisa och senast inom försvarsområdet.

Jag införde också en process där ledamöterna på avdelningen deltog tidigare i förfarandet för programplaneringen. Jag införde möten där personalen presenterar revisionsidéer som genererats nedifrån och upp för ledamöterna, vilket gör processen mer dynamisk och transparent för både personal och ledamöter på avdelningen.

Ur mitt nuvarande perspektiv som doyen för avdelning III, och med tanke på den breda revisionsportfölj vi har, hör ämnen som EU:s cybersäkerhet, där storskaliga cyberattacker har blivit ett mer frekvent och komplext hot, till de områden jag skulle vilja utforska mer. Effekterna av EU:s stöd på områden som mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är också frågor som jag anser vara viktiga och där covid-19-pandemin kan ha bidragit till bakslag.

6. Om du skulle ha till uppgift att välja ut granskningsuppgifterna inför utarbetandet av revisionsrättens årliga arbetsprogram, på vilken grund skulle du göra ditt val bland parlamentets och/eller budgetkontrollutskottets prioriteringar?

Vad skulle du göra om en politisk prioritering inte motsvarar revisionsrättens riskbedömning av unionens verksamhet?

Det är viktigt att komma ihåg att revisionsrätten, som en fördragsbunden oberoende revisionsinstitution, har såväl befogenhet som ansvar för att utarbeta sitt eget årliga arbetsprogram. I samband med detta överväger vi ett antal olika faktorer, t.ex. politiska risker, väsentlighet, tidpunkt/löptid, revisionstäckning, den sannolika effekten av att utföra en revision och berörda parters intressen. Vissa av dessa element kan peka i olika riktningar. I slutändan handlar prioriteringen mellan de många olika ämnen och områden som vi kan granska om vårt professionella omdöme.

I denna beslutsprocess genomför vi omfattande samråd med olika berörda parter, särskilt med Europaparlamentet.

Antalet externa revisionsförslag som vi får in (endast från listan från utskottsordförandekonferensen) är dock betydligt högre än antalet revisioner som vi kan genomföra varje år. Vissa förslag kan vara mycket relevanta politiskt, men är kanske inte tillräckligt mogna eller genomförbara. Till exempel kan det finnas en policy men dittills få utgifter, eller så kan det krävas en bedömning som går utöver vårt revisionsmandat. I sådana fall är min strategi att samarbeta med utskottsordförandekonferensen/budgetkontrollutskottet för att undersöka om man kan fastställa en meningsfull omfattning för revisionen, som både är genomförbar ur ett revisionsperspektiv och som tar itu med den politiska prioritering som Europaparlamentet har gett uttryck för.

Portföljförvaltning, arbetsmetoder och resultat

7. Det är avgörande att ta fram tillförlitliga rapporter av hög kvalitet inom föreskriven tid.

– Hur ser du till att de uppgifter som används i en granskning är tillförlitliga och att granskningsresultaten inte är inaktuella?

Enligt professionella revisionsstandarder måste revisorerna styrka bevis som erhållits från olika källor och/eller metoder. Vanligtvis förlitar vi oss på en triangulering av revisionsbevis, t.ex. genom att bekräfta uppgifter från kommissionens rapporter med uppgifter från andra källor (t.ex. medlemsstater, genomförandepartner och stödmottagare) och komplettera med intervjuer och inspektioner på plats.

Vi vidtar flera åtgärder för att se till att våra resultat inte är inaktuella när vi rapporterar dem. En viktig förutsättning för en relevant rapport, med relevanta rekommendationer, är att revisionen genomförs i rätt tid. Om vi är för tidigt ute finns det vanligtvis få utgifter och endast begränsat med resultatuppgifter tillgängliga. Om vi å andra sidan väntar tills genomförandet av programmet har slutförts, har vi kanske fler uppgifter, men våra resultat löper då en större risk att te sig föråldrade när vår rapport offentliggörs.

Otillräcklig datakvalitet och/eller -tillgänglighet är tyvärr ganska typiska resultat i våra revisionsrapporter. I sådana fall anser jag att det är vår uppgift som revisorer att rapportera om de databegränsningar eller den bristande tillförlitlighet som vi har hittat, för att fastställa orsakerna och utfärda rekommendationer för framtiden.

– Hur skulle du förbättra rekommendationernas kvalitet och relevans?

Under årens lopp har revisionsrätten lagt ned tid och ansträngningar på att förbättra våra revisionsrekommendationer. Vi har minskat deras antal för att fokusera mer på de faktorer som sannolikt tillför mest värde. Vi diskuterar potentiella rekommendationer med våra revisionsobjekt i ett tidigt skede, och börjar ofta med en längre förteckning över potentiella rekommendationer, där vi testar var och en av dem med avseende på deras relevans, genomförbarhet och kostnadseffektivitet. Vi bedömer också vår förmåga att följa upp dem, dvs. vad förväntar vi oss att hitta om tre år?

Jag anser att vi har kommit långt när det gäller att förbättra kvaliteten och relevansen hos våra revisionsrekommendationer. Det kan dock vara svårt att avgöra deras kostnadseffektivitet. När det gäller den aspekten anser jag att vi kan fortsätta att öka vår kunskap och erfarenhet, precis som jag skulle vilja se fler rekommendationer som identifierar specifika områden för eller sätt att minska de administrativa kostnaderna. Dessutom befinner vi oss fortfarande i vad jag skulle vilja kalla en fas där vi ”lär genom att göra” när det gäller att hitta sätt att optimera användningen av ”prestationsbaserade instrument”.

8. Syftet med reformen av revisionsrätten är att förstärka redovisningsansvaret mellan granskningsteamet och den föredragande ledamoten.

– Med tanke på din erfarenhet – tror du att ledamöternas roll kommer att förändras så att ledamöterna blir mer delaktiga i revisionsarbetet?

Revisionsrättens ledamöter har olika bakgrund, färdigheter och kompetenser. Detsamma gäller personalen vid våra kanslier och revisionsrättens revisorer. Granskningsuppgifter kan vara mer eller mindre komplexa och revisionsobjekten mer eller mindre känsliga. Samtidigt finns granskningsteam i olika storlekar och med olika erfarenhetsnivåer och kapaciteter. Dessa faktorer påverkar graden av stöd och engagemang som de behöver från oss. Enligt min mening skulle en enhetlig strategi för ledamöternas deltagande i granskningsuppgifterna inte vara optimal.

Jag anser inte att ledamöterna bör detaljstyra sina granskningsteam. Enligt min erfarenhet tenderar människor att växa när man låter dem ta ansvar och ger dem utrymme för att komma vidare med sina uppgifter. Icke desto mindre anser jag att ledamöterna och särskilt deras kanslier måste ha en viss miniminivå av delaktighet i de revisioner som de ansvarar för. Detta bör åtminstone omfatta deras aktiva deltagande i diskussionerna med granskningsteamet i planeringsskedet, uppdateringar och diskussioner i viktiga skeden under revisionens genomförande, deltagande i möten där slutsatser dras och ett tydligt mandat för det kontradiktoriska förfarandet.

– Skulle du vilja förändra ditt sätt att arbeta med ett granskningsteam? Om ja, hur?

Jag anser att min nuvarande strategi för att arbeta med mina granskningsteam och erfarenheten och deltagandet från mitt kansli har tjänat mig väl, och jag ser ingen särskild anledning att ändra denna strategi. Men som jag noterade ovan bygger min strategi på en viss grad av flexibilitet, som tar hänsyn till särdragen hos den enskilda granskningsuppgiften och till granskningsteamets sammansättning. I början av en ny uppgift klargör jag vanligtvis vilka mina förväntningar är när det gäller delaktighet (på mig själv och på mitt kansli), jag diskuterar huruvida chefen för uppgiften har några särskilda preferenser eller behov, och jag kommer överens om kommunikationslinjer och kommunikationsfrekvens osv.

9. Vilka åtgärder skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra och modernisera revisionsrättens funktionssätt, programplanering och arbete (revisionscykeln)? Kan du efter din första mandatperiod nämna en positiv aspekt av revisionsrättens arbete och en negativ?

Jag anser att våra förfaranden för programplanering är ett område som skulle gynnas av ytterligare förbättringar och rationalisering. Vissa åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att göra vårt arbetsprogram mer flexibelt, inklusive åtgärder för att göra det flerårigt, men det återstår fortfarande en del att göra. Den nuvarande processen för programplanering är fortfarande långdragen, resursintensiv och till viss del bunden av traditionellt ”silotänkande” när det gäller vad vi lägger våra granskningsresurser på.

Vi inser behovet av att ytterligare förbättra vår användning av data och IT-verktyg i vårt revisionsarbete. På ett liknande sätt ser jag också behovet av att öka vår interna kapacitet och kompetens när det gäller grafisk design, eftersom högkvalitativa illustrationer kan vara ett mycket effektivt kommunikationsverktyg när vi presenterar våra granskningsiakttagelser.

En positiv aspekt av revisionsrättens organisation är att den bygger på kollegialitet. Som ledamöter har vi alla lika mycket att säga till om och våra många olika kompetenser och perspektiv bidrar till att berika våra debatter och göra revisionsrättens kollegium till mer än ”summan av sina ledamöter”.

En negativ aspekt, som inte är ovanlig för en institution av vår storlek och avdelningsstruktur, är risken att utveckla en ”silomentalitet”. Revisionsrättens reform från 2016 syftade till att göra oss till en smidigare, uppgiftsbaserad organisation, med möjlighet till snabbare insatser i föränderliga miljöer och en mer flexibel resursanvändning, men detta mål har varit mycket svårt att uppnå i praktiken.

10. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och ge mer valuta för pengarna.

– Med utgångspunkt i den erfarenhet du fått under din första mandatperiod – vad skulle du vilja föreslå för att ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) när det gäller granskningen av EU:s budget?

En kontinuerlig, öppen och konstruktiv dialog mellan revisionsrätten och budgetkontrollutskottet är nödvändig för att säkerställa att våra revisionsrapporter uppfyller era behov i ansvarsfrihetsförfarandet.

För att våra rapporter ska få maximal effekt måste de uppfattas som både relevanta och aktuella. När Europaparlamentet diskuterar våra rapporter under utfrågningarna, när arbetsdokument tas fram och våra slutsatser och rekommendationer stöds, ger det ovärderlig hjälp för att optimera effekterna av våra rapporter.

Jag har haft förmånen att få lägga fram ett stort antal särskilda rapporter för budgetkontrollutskottet och även för andra utskott i Europaparlamentet. Jag hoppas kunna fortsätta att göra det och att ni diskuterar och gör allmänheten uppmärksam på så många rapporter som möjligt.

– Hur skulle förbindelserna mellan revisionsrätten och nationella revisionsorgan kunna stärkas?

Enligt artikel 287.3 i EUF-fördraget ska revisionsrätten samarbeta med de nationella revisionsorganen i en anda av förtroende, samtidigt som var och en upprätthåller sitt oberoende.

Enligt min erfarenhet är kontaktkommittén för de europeiska högre revisionsorganen ett bra forum för sådant samarbete. Regelbundna möten för att diskutera ämnen av ömsesidigt intresse skapar band och kontakter som kan utnyttjas när det finns ett behov av att inhämta kunskap om nya ämnen och områden, t.ex. revisionen av faciliteten för återhämtning och resiliens, där både revisionsrätten och de nationella revisionsorganen spelar en viktig roll. Att lägga fram revisionsrättens revisionsrapporter, och särskilt årsrapporterna, i de nationella revisionsorganen i våra medlemsstater är också ett bra tillfälle att upprätthålla och stärka förbindelserna mellan våra institutioner.

Ett annat område för samarbete med nationella revisionsorgan är fastställandet av professionella standarder för offentlig revision, där revisionsrätten har varit mycket aktiv. Andra möjligheter är deltagandet i sakkunnigbedömningar av andra högre revisionsorgan.

11. Hur kommer du att stödja parlamentet för att förkorta ansvarsfrihetsförfarandet? Vilka åtgärder skulle du kunna vidta?

Under den tid som jag har varit ledamot av revisionsrätten har offentliggörandet av vår årsrapport påskyndats med ungefär en månad.

Jag kommer att fortsätta att verka för rationaliseringen av processerna i syfte att uppnå synergieffekter och för att identifiera bästa praxis för revision inom olika politiska områden. Men i denna fråga är vi också i hög grad hänvisade till våra revisionsobjekt, som enligt budgetförordningen har beviljats vissa tidsfrister, vars förkortning ligger utanför vår kontroll.

På avdelning III drabbas vi regelbundet av förseningar i slutförandet av vårt revisionsarbete på grund av att internationella organisationer med uppgift att genomföra EU-medel brister i samarbetet med avseende på punktlighet. I min roll som doyen och ledamot av avdelning III har jag uppmuntrat och stöttat principen att peka ut sådana organisationer i de relevanta kapitlen i årsrapporten för att uppmuntra dem till ett punktligare samarbete i framtiden.

Oberoende och integritet

12. På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom revisionsrätten ifrågasätts?

Revisionsrättens ledamöters oberoende är en avgörande förutsättning för institutionens förmåga att fungera och upprätthålla förtroendet hos sina berörda parter och hos EU-medborgarna.

För att garantera detta oberoende kommer jag att fortsätta att fullt ut följa uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter. Jag har ingen politisk tillhörighet, inga affärsintressen och inga externa verksamheter som skulle kunna väcka tvivel om mitt oberoende eller mitt arbete som ledamot av revisionsrätten.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller till och med bedrägeri med EU-medel och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Har du befunnit dig i denna situation under din nuvarande mandatperiod?

Som revisorer måste vi upprätthålla professionell skepsis och professionellt omdöme under hela revisionsprocessen, och erkänna möjligheten att oegentligheter, bedrägerier eller korruption kan förekomma. Enligt fördraget är revisionsrätten skyldig att rapportera om alla fall av oegentligheter. Vi samarbetar med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och hänskjuter de fall där vi misstänker bedrägerier till den berörda myndigheten.

Under min tid vid revisionsrätten har jag inte befunnit mig i en situation där en sådan misstanke har involverat personer i min egen medlemsstat. Om en sådan situation skulle inträffa skulle min strategi inte vara annorlunda än den vid fall som rör någon annan medlemsstat eller ett tredjeland.

14. Intressekonflikter kan medföra risk för att revisionsrättens anseende ifrågasätts. Hur skulle du hantera en intressekonflikt?

Jag skulle redovisa varje intressekonflikt som kan uppstå eller skulle kunna uppstå för revisionsrättens ordförande, i syfte att avstå från att allt engagemang på det berörda området. Jag har hittills inte befunnit mig i någon sådan situation.

15. Är du inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet, vilken typ av rättsprocess?

Jag är inte inblandad i någon rättsprocess.

16. Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad transparens, fördjupat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om granskningar?

Som ledamot av revisionsrätten har jag alltid engagerat mig starkt för transparens och stöttat revisionsrättens ökade insatser i detta avseende. Vårt samarbete med Europaparlamentet, och särskilt budgetkontrollutskottet, är avgörande för att säkerställa lämplig ansvarsskyldighet för EU-medel.

Jag välkomnar alla revisionsförslag som läggs fram av Europaparlamentet, även om vi inte alltid kan tillmötesgå samtliga av dem. I dessa fall gör vi vårt bästa för att ge tydlig återkoppling om varför vissa idéer inte tas med. På grundval av många års erfarenhet av offentlig revision anser jag att revisioner som ”följer pengarna”, dvs. revisioner av faktiska utgifter, i de flesta fall är det bästa sättet att erbjuda skattebetalarna mervärde och se till att de som har till uppgift att styra hålls ansvariga.

Övriga frågor

17. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur till ett förnyat mandat om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag är mycket engagerad i mitt arbete vid revisionsrätten och anser att jag kan fortsätta att bidra positivt till institutionen. Jag håller fast vid högsta nivå av oberoende, professionalism och integritet, och jag litar på att mitt arbete hittills har visat detta. Om parlamentet ändå skulle tvivla på min lämplighet att fortsätta som ledamot av revisionsrätten och avstyrka förnyelsen av mitt mandat, så skulle jag dra tillbaka min kandidatur.

18. En utnämning till ledamot av revisionsrätten kräver full uppmärksamhet och fullständigt engagemang i institutionen och att man skapar förtroende för unionen bland medborgarna.

– Hur anser du att man på bästa sätt kan tillgodose dessa yrkeskrav?

Under mina åtta år som ledamot av revisionsrätten har jag engagerat mig i institutionens arbete. Jag är en stark förespråkare för sunt och transparent beslutsfattande, tydlig kommunikation med både interna och externa partner och ledamöternas skyldighet att föregå med gott exempel.

– Hur stor del av din arbetstid uttryckt i dagar tillbringar du i Luxemburg? Överväger du några förändringar när det gäller din närvaro i Luxemburg?

Jag bor och arbetar i Luxemburg och planerar att fortsätta att göra det.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	12.10.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Matteo Adinolfi, Gilles Boyer, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Carlos Coelho, Beatrice Covassi, Luke Ming Flanagan, Isabel García Muñoz, Monika Hohlmeier, Joachim Kuhs, Alin Mituța, Markus Pieper, Sándor Rónai, Angelika Winzig
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Eider Gardiazabal Rubial, Jeroen Lenaers, Marian-Jean Marinescu, Mikuláš Peksa, Elżbieta Rafalska
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Herbert Dorfmann, Andrzej Halicki, Alicia Homs Ginel, Marcos Ros Sempere