BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956

28.10.2023 - (COM(2023)0088) – C9‑0025/2023 – 2023/0042(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Bas Eickhout

Ändringsförslag

• 001-084 (PDF - 232 KB)
• 001-084 (DOC - 62 KB)
• 085-092 (PDF - 118 KB)
• 085-092 (DOC - 40 KB)
• 093-096 (PDF - 146 KB)
• 093-096 (DOC - 83 KB)
• 097-097 (PDF - 96 KB)
• 097-097 (DOC - 28 KB)
• 098-107 (PDF - 122 KB)
• 098-107 (DOC - 40 KB)
• 108-116 (PDF - 126 KB)
• 108-116 (DOC - 40 KB)
• 117-119 (PDF - 137 KB)
• 117-119 (DOC - 78 KB)
• 120-121 (PDF - 108 KB)
• 120-121 (DOC - 39 KB)
• 122-122 (PDF - 108 KB)
• 122-122 (DOC - 74 KB)
• 123-123 (PDF - 109 KB)
• 123-123 (DOC - 37 KB)
• 124-129 (PDF - 112 KB)
• 124-129 (DOC - 39 KB)
• 130-132 (PDF - 136 KB)
• 130-132 (DOC - 77 KB)
• 133-138 (PDF - 131 KB)
• 133-138 (DOC - 40 KB)
• 139-140 (PDF - 139 KB)
• 139-140 (DOC - 77 KB)
• 141-144 (PDF - 107 KB)
• 141-144 (DOC - 39 KB)
• 145-146 (PDF - 132 KB)
• 145-146 (DOC - 75 KB)
• 147-147 (PDF - 437 KB)
• 147-147 (DOC - 174 KB)
• 148-148 (PDF - 99 KB)
• 148-148 (DOC - 37 KB)
• 149-149 (PDF - 115 KB)
• 149-149 (DOC - 74 KB)
• 150-153 (PDF - 120 KB)
• 150-153 (DOC - 40 KB)
• 154-155 (PDF - 138 KB)
• 154-155 (DOC - 76 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956

(COM(2023)0088) – C9-0025/2023 – 2023/0042(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0088),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0025/2023),

– med beaktande av det motiverade yttrandet från den italienska deputeradekammaren och den italienska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 juli 2023[1],

– efter att ha hört Regionkommittén,

– med beaktande av artiklarna 59 och 40 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandena från utskottet för transport och turism och från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0313/2023), och av följande skäl:

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

 

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201910. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.	(1) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201910. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd och av Rysslands aggression mot Ukraina.
__________________	__________________
10 Kommissionens meddelande av den 11 december 2019 – Den europeiska gröna given, COM (2019) 640 final.	10 Kommissionens meddelande av den 11 december 2019 – Den europeiska gröna given, COM (2019) 640 final.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade grupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör en etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.	(2) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade och utsatta grupper såsom hushåll och personer med låg inkomst, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör en etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

Ändringsförslag  3

 

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Unionen åtog sig att till 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer i det uppdaterade nationellt fastställda bidrag som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 2020.	(3) Unionen åtog sig att till 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer i det uppdaterade nationellt fastställda bidrag som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 2020. Rådet angav i sina slutsatser av den 24 oktober 20221a att det är berett att så snart som möjligt efter slutförandet av förhandlingarna om de viktigaste delarna av 55 %-paketet vid behov uppdatera unionens och dess medlemsstaters nationellt fastställda bidrag, i enlighet med punkt 29 i klimatpakten från Glasgow.
	__________________
	1a Rådets slutsatser om förberedelser inför den 27:e partskonferensen (COP27) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) av den 24 oktober 2022.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111911 har unionen lagfäst målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111911 har unionen lagfäst målet om klimatneutralitet i hela ekonomin inom unionen senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. I den förordningen föreskrivs också att kommissionen, när så är lämpligt, ska föreslå ett mellanliggande klimatmål för unionen för 2040 senast sex månader efter den första globala översyn som genomförts enligt Parisavtalet, och samtidigt offentliggöra unionens beräknade vägledande växthusgasbudget för perioden 2030–2050, definierad som den totala vägledande volymen av nettoväxthusgasutsläpp som förväntas under den perioden utan att äventyra unionens åtaganden enligt Parisavtalet, samt metoden bakom den vägledande budgeten. Den 15 juni 2023 offentliggjorde Europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden sina vetenskapliga råd för fastställande av ett EU-omfattande klimatmål för 2040 och en växthusgasbudget för 2030–2050.11a
__________________	__________________
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (OJ L 243, 9.7.2021, p. 1).	11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
	11a Europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar (2023). ”Scientific advice for the determination of an EU-wide 2040 climate target and a greenhouse gas budget for 2030–2050”.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar.	(5) Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Tunga fordon står för närvarande för mer än en fjärdedel av växthusgasutsläppen från vägtransporter i unionen och för mer än 6 % av unionens totala växthusgasutsläpp, vilket är mer än utsläppen från flyg- och sjötransporter. EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet syftar till en minskning av transportsektorns utsläpp med 90 % senast 2050, inklusive i sektorer där det är svårt att minska utsläppen, såsom flyg- och sjötransporter. Detta kräver ytterligare minskningsmål för sektorer som lämpar sig för utfasning av fossila bränslen, exempelvis vägtransporter före 2050. I denna omställning bör man ta hänsyn till utmaningarna för industrin och sociala utmaningar, så att alla kan garanteras sysselsättning och tillgänglig mobilitet.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet.	(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet. Utan ambitiösa åtgärder för minskade växthusgasutsläpp från vägtransporter skulle större utsläppsminskningar behövas inom andra sektorer, även sektorer där utfasningen av fossila bränslen är svårare.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till förordning

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Att skärpa kraven på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon och bygga ut den nödvändiga laddnings- och tankningsinfrastrukturen kommer att spela en avgörande roll för att minska utsläppen från hela den tunga fordonsparken och uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119, jämte andra initiativ som behövs för att påskynda ett byte av transportslag från väg till järnväg och öka godstrafiken på järnväg.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) De skärpta kraven på minskade koldioxidutsläpp bör ge incitament till en ökad andel utsläppsfria fordon på unionsmarknaden samtidigt som användare och medborgare gynnas genom bättre luftkvalitet och energibesparingar, och innovation säkerställs i fordonsindustrins värdekedja. Utsläppsfria fordon omfattar för närvarande batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, samtidigt som utvecklingen av tekniska innovationer fortsätter.	(9) De ändrade kraven på minskade koldioxidutsläpp bör ge incitament till en ökad andel utsläppsfria fordon på unionsmarknaden samtidigt som användare och medborgare gynnas genom bättre luftkvalitet och energibesparingar, och man säkerställer innovation i fordonsindustrins värdekedja och tillhörande arbetstillfällen av hög kvalitet, då fordonsindustrin förblir en av unionens ekonomiska stöttepelare. Utsläppsfria fordon omfattar för närvarande batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, samtidigt som utvecklingen av tekniska innovationer fortsätter.

Ändringsförslag  9

 

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a) Batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon har stark potential att fasa ut fossila bränslen från vissa segment av den tunga transportsektorn, och utvecklingen av dessa fordon bör uppmuntras, samtidigt som hänsyn tas till att ingen teknik är helt fri från miljöpåverkan.

Ändringsförslag  10

 

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Mot denna bakgrund bör nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden bör påskyndas och innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt stimuleras.	(10) Mot denna bakgrund bör nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att påskynda införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden, stimulerar innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt, sänder en nödvändig signal om att påskynda utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i hela unionen, säkerställer unionsindustrins långsiktiga konkurrenskraft på den globala marknaden och bidrar till minskade driftskostnader för transportföretagen, samtidigt som det säkerställs att unionen uppfyller sina klimat- och luftföroreningsmål.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Enligt de senaste uppgifterna från Europeiska miljöbyrån (EEA) exponerades 97 % av stadsbefolkningen i unionen 2021 för halter av fina partiklar som ligger över Världshälsoorganisationens hälsobaserade riktnivå1a. Under 2020 berodde 275 000 förtida dödsfall i Europa på exponering för höga halter av partiklar och 64 000 förtida dödsfall på exponering för höga halter av kvävedioxider1b. Genom att påskynda lanseringen av utsläppsfria fordon kommer skärpta krav på minskade koldioxidutsläpp också att bidra till minskade luftföroreningar från vägtransporter.
	__________________
	1a Europe's Air Quality Status 2023, Europeiska miljöbyrån (2023).
	1b Health impacts of air pollution in Europe, Europeiska miljöbyrån (2023).

Ändringsförslag  12

 

Förslag till förordning

Skäl 11 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar.	I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen, och på mekanismen för talangsatsningar inom ramen för initiativet Utnyttja talangen i Europas regioner. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt de effekter som denna omställning kommer att ha på små och medelstora företag i leveranskedjan.
__________________	__________________
14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.	14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.

Ändringsförslag  13

 

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) En snabb utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur kräver att det finns kvalificerade installatörer tillgängliga. Investeringar i omskolning och kompetenshöjning kommer att vara en hörnsten för att uppfylla målen i denna förordning och säkerställa en rättvis omställning i lastbilstillverkningssektorn.

Ändringsförslag  14

 

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Målen för unionens hela fordonspark bör kompletteras med den nödvändiga utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i enlighet med kommissionens förslag till förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen16.	(12) Nyttofordon är viktiga verktyg för varors och personers rörlighet. Faktorer såsom kostnaden för utsläppsfria fordon, tillgängligheten av laddningsinfrastruktur, behovet av att bevara och skynda på innovation samt konsekvenserna av koldioxidprissättningsåtgärder är av yttersta vikt för att uppnå mer ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläpp. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen fastställs en minimitäckning för laddnings- och tankstationer som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för tunga fordon. Flera medlemsstater har redan meddelat att de kommer att gå längre än dessa minimikrav och flera europeiska lastbilstillverkare har bildat samriskföretag för att installera och driva allmänt tillgängliga laddningsstationer i hela Europa. Skärpta koldioxidnormer bör ge incitament till ytterligare investeringar från företag som driver laddnings- och tankningsinfrastruktur. Medlemsstaterna bör få tillräckligt stöd i det avseendet, särskilt från EU-finansieringsinstrument, och uppmuntras att i sina reviderade nationella handlingsprogram inkludera åtgärder för att stödja utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i depåer, logistikcentrum och lager. Utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur är lika viktig på privat område, t.ex. i privata depåer och vid logistikcentrum. Ytterligare åtgärder bör också vidtas för att förkorta tillståndsprocessen för laddningsinfrastruktur. Alla dessa initiativ kommer att bidra till den nödvändiga utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i hela unionen16.
__________________	__________________
16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.	16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Inom sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande bör kommissionen sammankalla ett forum för utsläppsfria tunga fordon, som samlar företag som driver allmänt tillgängliga laddningsstationer, systemansvariga för överföringssystem för el, långdistanstransportörer, logistikföretag i städer, kollektivtrafikföretag, civilsamhället, tankesmedjor, medlemsstater och tillverkare, för att samarbeta om en ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastrukturen med tanke på de höjda målen för minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon. Forumets arbete bör särskilt bidra till utarbetandet av den första översyn som avses i artikel 22.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen för att säkerställa att de mål som fastställs i samma förordning är anpassade till ambitionen i den här förordningen.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Tillgång till utbildning och omskolning i flera sektorer, däribland sektorn för tunga fordon som behöver genomgå grundläggande förändringar, är avgörande för en socialt rättvis omställning. Den tunga fordonsindustrin måste se till att arbetstagare får möjlighet till omskolning som de bör uppmuntras att ta vara på, utan kostnad för dem själva. För en rättvis och effektiv omställning är det nödvändigt att kartlägga och analysera hur arbetsmarknaden inom den tunga fordonsindustrin kan komma att förändras.

Ändringsförslag  17

 

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla typer av användningsområden. Detta skulle kunna gälla användningen av tunga långdistansfordon under specifika topografiska och meteorologiska förhållanden och långfärdsbussar och lastbilar som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Mot bakgrund av dessa överväganden bör det i målet för 2040 lämnas viss marginal för att ta höjd för framtida teknisk utveckling.	(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur bör visst utrymme på kort sikt ges för att beakta särskilda användningsområden. Detta skulle kunna gälla användningen av fordon som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Översynsklausulen bör bedöma möjligheten att koldioxidmålen ska gälla även för särskilda användningsområden och ocertifierade fordon.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) För att bedöma koldioxidutsläppen under hela livscykeln för tunga fordon på unionsnivå bör kommissionen utvärdera möjligheten att utveckla en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln för tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Upphandlande myndigheter eller enheter bör, när de baserar tilldelningen av kontrakt för inköp eller användning av fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I, beakta försörjningstryggheten, bland annat genom att följa vägledningen om tillträde för anbudsgivare och varor från tredjeländer till EU:s upphandlingsmarknad (C(2019) 5494 final).	(16) För att säkerställa hållbara och motståndskraftiga leveranskedjor och minska det nuvarande strategiska importberoendet för vissa tekniker och produkter som behövs för en påskyndad lansering av utsläppsfria tunga fordon, särskilt stadsbussar, och förhindra att nya beroendeförhållanden skapas, bör upphandlande myndigheter eller enheter, när de baserar tilldelningen av kontrakt för inköp eller användning av fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I, beakta hållbarheten och försörjningstryggheten, bland annat genom att följa vägledningen om tillträde för anbudsgivare och varor från tredjeländer till EU:s upphandlingsmarknad (C(2019) 5494 final). Viktningen av kriterierna för anbudets bidrag till hållbarhet och resiliens i samband med offentliga upphandlingsförfaranden påverkar inte upphandlande myndigheters och upphandlande enheters möjlighet att fastställa en högre tröskel för kriterierna för miljömässig hållbarhet eller innovation, i enlighet med artikel 41.3 och skäl 64 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, artikel 67.5 i direktiv 2014/24/EU och artikel 82.5 i direktiv 2014/25/EU.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) De skärpta målen för unionens hela fordonspark som gäller från och med år 2030 innebär att tillverkarna kommer att behöva få ut betydligt fler utsläppsfria fordon på unionsmarknaden. I detta sammanhang skulle incitamentsmekanismen för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero and Low Emissione Vehicle) inte längre tjäna sitt ursprungliga syfte och riskera att göra förordning (EU) 2019/1242 mindre effektiv. Incitamentsmekanismen för ZLEV bör därför avskaffas från och med 2030.	(17) De skärpta målen för unionens hela fordonspark som gäller från och med år 2030 innebär att tillverkarna kommer att behöva få ut betydligt fler utsläppsfria fordon på unionsmarknaden. I detta sammanhang skulle incitamentsmekanismen för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero and Low-Emission Vehicle) inte längre tjäna sitt ursprungliga syfte och riskera att göra förordning (EU) 2019/1242 mindre effektiv. Med tanke på den höga tekniska mognadsgraden för utsläppsfria fordon finns det inte heller några tvingande skäl att fortsätta att ge ytterligare incitament till utsläppssnåla fordon. Den ovannämnda incitamentsmekanismen bör därför upphöra att gälla utsläppssnåla tunga fordon från och med 2025, anpassas till den nuvarande marknadsutvecklingen och avskaffas helt från och med 2030.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För vissa fordon som är typgodkända har koldioxidutsläppen av tekniska orsaker ännu inte fastställs och de fordonen behöver inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i den här förordningen.  Det rör sig till exempel om fordon för särskilda ändamål, såsom mobilkranar, fordon för transport av hydraulmaskiner eller exceptionell last, terränggående fordon, t.ex. vissa fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, samt andra fordon med icke-standardiserade axelkonfigurationer, t.ex. fordon med mer än fyra axlar eller fler än två drivaxlar, små bussar med en högsta vikt på mindre än 7,5 ton och små lastbilar med en högsta vikt på mindre än 5 ton.	För vissa fordon som är typgodkända har koldioxidutsläppen av tekniska orsaker ännu inte fastställts och de fordonen behöver inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i den här förordningen. Det rör sig till exempel om fordon för särskilda ändamål, såsom mobilkranar, fordon för transport av hydraulmaskiner eller exceptionell last, terränggående fordon, t.ex. vissa fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, samt andra fordon med icke-standardiserade axelkonfigurationer, t.ex. fordon med mer än fyra axlar eller fler än två drivaxlar och små bussar med en högsta vikt på mindre än 7,5 ton.

Ändringsförslag  22

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare, bör fortsätta att undantas från beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp.	utgår

Ändringsförslag  23

 

Förslag till förordning

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25a) Koldioxidutsläpp från arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare, är redan certifierade enligt Vecto, och övervakas och rapporteras av fordonstillverkare och medlemsstater, och flera utsläppsfria arbetsfordon finns redan kommersiellt tillgängliga i Europa. Koldioxidutsläpp från arbetsfordon står för omkring 5 % av utsläppen från tunga fordon och omkring 10 % av försäljningen av tunga fordon utgörs av arbetsfordon. Arbetsfordon används främst i städer och har därför också betydande inverkan på luftkvaliteten i städerna. De flesta av dessa fordon körs korta och förutsägbara rutter och ställs i depåer över natten, vilket gör det lättare för företagen att köra utsläppsfria fordon. Minskningsmålen för koldioxidutsläpp bör därför också gälla för dessa fordon.

Ändringsförslag  24

 

Förslag till förordning

Skäl 25b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25b) På grund av fordonssegmentets tekniska mognadsgrad och behovet av att förbättra luftkvaliteten i städerna bör även små lastbilar med en högsta vikt på mindre än 5 ton uppfylla de koldioxidmål som fastställs i denna förordning. Eftersom koldioxidutsläppen för dessa undergrupper av fordon av tekniska skäl ännu inte kan fastställas enligt förordning (EU) 2017/2400 bör deras koldioxidutsläpp som fastställts enligt typgodkännande enligt förordning (EU) nr 715/2007 användas vid beräkning av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp. Även om dessa undergrupper av fordon inte omfattas av fordonstillverkarnas övervaknings- och rapporteringsskyldigheter rapporterar medlemsstaterna nyregistreringar av sådana fordon. För att fastställa fordonens körsträcka och nyttolastfaktor bör de kopplas till de undergrupper som anges i punkt 1.4 i bilaga I till denna förordning.

Ändringsförslag  25

 

Förslag till förordning

Skäl 25c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25c) För att underlätta utvecklingen och möjliggöra den utbredda användningen av släpfordon som är utrustade med teknik för minskning av koldioxidutsläpp är det av största vikt att skyndsamt uppdatera och utvidga ramen för godkännande av sådan teknik, särskilt för elektrifierade släpfordon, genom att anpassa förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

Ändringsförslag  26

 

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) På grund av delsektorns tekniska mognadsgrad och behovet av att förbättra luftkvaliteten i städerna bör det fastställas en obligatorisk minimiandel nya utsläppsfria stadsbussar.	(26) År 2021 stod utsläppsfria bussar för 23 % av all försäljning i unionen inom detta segment, och vissa medlemsstater uppnådde redan närmare 100 %, däribland Nederländerna och Bulgarien. På grund av delsektorns tekniska mognadsgrad och behovet av att förbättra luftkvaliteten i städerna bör det fastställas en obligatorisk minimiandel nya utsläppsfria stadsbussar.

Ändringsförslag  27

 

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) En obligatorisk minimiandel utsläppsfria stadsbussar bör avspegla samhällets behov av kollektivtrafik till överkomliga priser, även i landsbygdsområden. Ett ökat utbud av utsläppsfria stadsbussar till följd av en sådan obligatorisk minimiandel bör få en positiv effekt på anskaffningskostnaderna, både i form av inköpspris och den totala ägandekostnaden för utsläppsfria stadsbussar, och innebär minskad användning av fossila bränslen vid drift av sådana bussar. Gemensam upphandling av stadsbussar som bygger på plattformen Clean Bus kan sänka anskaffningskostnaderna för sådana bussar ytterligare, och medlemsstaterna skulle kunna använda den föreslagna sociala klimatfonden för att stödja utsatta medborgare med reducerade eller kostnadsfria kollektivtrafikbiljetter eller abonnemang. Regionala bussar och långfärdsbussar, även för transporter på landsbygden, omfattas emellertid fortfarande av målen för tunga fordon. Genom stöd från den sociala klimatfonden skulle landsbygdsområdenas särskilda behov kunna tillgodoses och transportfattigdom21 förebyggas genom att säkerställa tillgång till kollektivtrafik till överkomliga priser.	(27) Ett ökat utbud av utsläppsfria stadsbussar till följd av en sådan obligatorisk minimiandel bör få en positiv effekt på anskaffningskostnaderna, både i form av inköpspris och den totala ägandekostnaden för utsläppsfria stadsbussar, och innebär minskad användning av fossila bränslen vid drift av sådana bussar. Gemensam upphandling av stadsbussar som bygger på plattformen Clean Bus kan sänka anskaffningskostnaderna för sådana bussar ytterligare, och medlemsstaterna skulle kunna använda den föreslagna sociala klimatfonden för att stödja utsatta medborgare med reducerade eller kostnadsfria kollektivtrafikbiljetter eller abonnemang. Regionala bussar och långfärdsbussar, även för transporter på landsbygden, omfattas emellertid fortfarande av målen för tunga fordon. Genom stöd från den sociala klimatfonden skulle landsbygdsområdenas särskilda behov kunna tillgodoses och transportfattigdom21 förebyggas genom att säkerställa tillgång till kollektivtrafik till överkomliga priser. Kommissionen bör också överväga att ändra direktivet om rena fordon21a så att det är anpassat till ambitionen i denna förordning.
__________________	__________________
21 I linje med definitionen i artikel 2.2a i förordningen om den sociala klimatfonden.	21 I linje med definitionen i artikel 2.2a i förordningen om den sociala klimatfonden.
	21a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (EUT L 188, 12.7.2019, s. 116).

Ändringsförslag  28

 

Förslag till förordning

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(27a) Stadsområden där betydande investeringar redan har anslagits eller använts för ombyggnad av infrastruktur för att göra det möjligt att använda biometan i stadsbussar under en lång tid bör kunna ansöka om ett tillfälligt undantag från målet för stadsbussar. Sådana undantag bör upphöra senast 2035.

Ändringsförslag  29

 

Förslag till förordning

Skäl 27b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(27b) Bussar med låg ingång som endast är registrerade i klass II är konstruerade för långfärdsdrift och kan tydligt identifieras. Med hänsyn till sina användningsprofiler för långfärd bör de inte omfattas av samma nollutsläppskrav som stadsbussar. Klass II-fordon med låg ingång bör i stället behandlas som höggolvsfordon för långfärdsdrift och turistbussar.

Ändringsförslag  30

 

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör tillämpas för sista gången för rapporteringsperioden för 2029, eftersom den därefter inte längre anses behövas som incitament för att främja marknadstillträde för utsläppsfria fordon.	(28) Faktorn för utsläppsfria fordon bör tillämpas för sista gången för rapporteringsperioden för 2029, eftersom den därefter inte längre anses behövas som incitament för att främja marknadstillträde för utsläppsfria fordon.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band.	(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band, och överföra befintliga fordon som har byggts om till utsläppsfria fordon. Ombyggnad av befintliga fordon är en fantastisk möjlighet att påskynda omställningen till utsläppsfria transporter på ett kostnads- och resurseffektivt sätt.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) Det befintliga systemet med fleråriga utsläppskrediter och utsläppsskulder bör förlängas till 2039 eftersom minskningsmålen fortsätter att skärpas efter 2030 och fram till och med 2040, vilket kräver en framåtblickande teknisk utveckling hos tillverkarna under den perioden.	(32) Det befintliga systemet med fleråriga utsläppskrediter och utsläppsskulder bör förlängas till 2039 eftersom minskningsmålen fortsätter att skärpas efter 2030 och fram till och med 2040, vilket kräver en framåtblickande teknisk utveckling hos tillverkarna under den perioden. Tillverkarna bör dock reglera alla återstående utsläppsskulder under åren 2029, 2034 och 2039, och utsläppskrediter som inte utnyttjas inom fem år efter det att de har räknats in bör automatiskt upphöra att gälla för att undvika en fastlåst låg ambitionsnivå.

Ändringsförslag  33

 

Förslag till förordning

Skäl 38a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(38a) Införandet av utsläppsfria tunga fordon på marknaden är beroende av en rad faktorer, bland annat framsteg med utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur, aspekter som ytterligare underlättar en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis omställning till utsläppsfri vägtrafik, och andra regleringsåtgärder som ger incitament till att uppdatera dessa fordon. Dessa olika delar bör bedömas noggrant inom ramen för översynen. För att främja införandet av effektivare fordon bör kommissionen som en del av översynen även undersöka konsekvenserna av att fastställa lägsta tröskelvärden för energieffektivitet för nya utsläppsfria tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

Ändringsförslag  34

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya tunga fordon för att bidra till uppnåendet av unionens mål att minska sina utsläpp av växthusgaser, enligt förordning (EU) 2018/84223, och målen i Parisavtalet24 samt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.	1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya tunga fordon för att bidra till uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet och dess mellanliggande klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/111923a, medlemsstaternas mål som fastställs i förordning (EU) 2018/84223 och målen i Parisavtalet24 samt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.
__________________	__________________
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 16, 19.6.2018, s. 26).	23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
	23a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
24 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.	24 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

Ändringsförslag  35

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led ca (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 8

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	ca) Punkt 8 ska ersättas med följande:
8. undergrupp av fordon: en gruppering av fordon, enligt vad som definieras i punkt 1 i bilaga I, som kännetecknas av vissa gemensamma och särskiljande tekniska kriterier som är relevanta för fastställandet av dessa fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.	”8. undergrupp av fordon: en gruppering av fordon, enligt vad som definieras i punkt 1 i bilaga I, som kännetecknas av vissa gemensamma och särskiljande tekniska kriterier som är relevanta för fastställandet av dessa fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, med beaktande av tilldelningen av små och medeltunga lastbilar med en högsta vikt under 7,4 ton i enlighet med tabell 1.1.1a i bilaga I.”

(32019R1242)

Ändringsförslag  36

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led e

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) Punkt 10 ska utgå.	e) Punkt 10 ska ersättas med följande:
	”10. tillverkare: den person eller organisation som de fordon som registrerats under en viss period har blivit kopplade till i enlighet med artikel 7a.”

Ändringsförslag  37

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led g

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 11 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Ett tungt motorfordon med högst 5 g/(ton-km) eller 5 g/(person-km) koldioxidutsläpp, fastställt i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400.	a) Till och med den 31 december 2034, ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor, eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 3 g koldioxid/(ton-km) eller 1 g koldioxid/(person-km), fastställt i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400. Från och med den 1 januari 2035, ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor, eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1 g koldioxid/(ton-km) eller 1 g koldioxid/(person-km), fastställt i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2017/400.

Ändringsförslag  38

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led g

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 11 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Ett tungt motorfordon som uppfyller villkoren i punkt 1.1.4 i bilaga I till denna förordning om inga koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.	b) Till och med den 31 december 2034, ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut högst 3 g koldioxid/kWh eller 3 g koldioxid/km enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 respektive 715/2007, om inga koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400. Från och med den 1 januari 2035, ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut högst 1 g koldioxid/kWh eller 1 g koldioxid/km enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 respektive 715/2007, om inga koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.

Ändringsförslag  39

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led g

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 1 – led 11 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Till och med den 31 december 2029, ett tungt motorfordon i kategori N2 med en högsta vikt på mindre än 7,4 ton utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 3g koldioxid/(ton-km) enligt förordning (EU) 2018/858, om inga koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400. Från och med den 1 januari 2030, ett tungt motorfordon i kategori N2 med en högsta vikt på mindre än 7,4 ton utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1g koldioxid/(ton-km) enligt förordning (EU) 2018/858, om inga koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.

Ändringsförslag  40

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 23a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	23a. lastbil i extra tung kombination eller EHC-lastbil: ett fordon av kategori N3 som är lämpligt för användning i en fordonskombination och som uppfyller samtliga följande konstruktions- och tillverkningskriterier:
	a) utrustat med en kopplingsanordning,
	b) tre axlar eller mer,
	c) en nominell motoreffekt på minst 400 kW,
	d) en högsta tekniskt tillåten vikt för kombinationen på mer än 60 ton.

Ändringsförslag  41

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. De genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya tunga motorfordon i unionens fordonspark som inte är fordon avsedda för särskilda ändamål, terränggående fordon, terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål eller arbetsfordon ska minskas med följande procentsatser jämfört med de genomsnittliga koldioxidutsläppen för rapporteringsperioden för år 2019:	1. De genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya tunga motorfordon i unionens fordonspark som inte är fordon avsedda för särskilda ändamål, terränggående fordon och terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål ska minskas med följande procentsatser jämfört med de genomsnittliga koldioxidutsläppen för rapporteringsperioden för år 2019:

Ändringsförslag  42

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Med 65 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2035–2039.	c) Med 70 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2035–2039.

Ändringsförslag  43

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Undergrupperna av fordon ska bidra till dessa koldioxidutsläppsmål i enlighet med punkt 4.3 i bilaga I.	2. Undergrupperna av fordon ska bidra till dessa koldioxidutsläppsmål i enlighet med punkt 4.3 i bilaga I, med beaktande av tilldelningen av ocertifierade fordon i enlighet med tabell 1.1.1a i bilaga I.

Ändringsförslag  44

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3a
	3a. Tunga fordon som inte tillhör någon av undergrupperna i punkt 1.1 i bilaga I ska beaktas vid bedömningen av om tillverkarna uppfyller minskningsmålen i punkt 1, i enlighet med punkt 1.1.1a i bilaga I.

Ändringsförslag  45

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3aa (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3aa
	Ytterligare åtgärder för att stödja omställningen till utsläppsfria fordon på unionsmarknaden
	Senast den ... [sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 17 för att harmonisera bestämmelserna om typgodkännande för fordon med förbränningsmotorer som byggts om till utsläppsfria fordon enligt definitionen i denna förordning, för att möjliggöra seriegodkännanden. Kommissionen ska även bedöma införandet av en regel för beräkning av koldioxidekvivalenter för fordon med förbränningsmotorer som byggts om till utsläppsfria fordon inom ramen för tillämpningen av denna förordning.

Ändringsförslag  46

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3ab (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3ab
	Ytterligare åtgärder för att stödja efterfrågan på utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden
	Senast den 30 juni 2024 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om att öka andelen utsläppsfria tunga motorfordon som ägs eller leasas av stora åkerier. Förslaget ska innehålla bindande andelar utsläppsfria fordon för stora åkerier, samtidigt som hänsyn tas till regionala skillnader och graden av utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur.

Ändringsförslag  47

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3b – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna får besluta att från skyldigheten enligt denna artikel undanta en begränsad andel av de stadsbussar som registreras under varje rapporteringsperiod, om de kan bekräfta att ett utsläppsfritt fordon inte kan användas på samma sätt som det fordonet och att det därför av samhällsekonomiska skäl med tanke på specifika topografiska och meteorologiska förhållanden ligger i allmänhetens intresse att registrera ett fordon som inte är utsläppsfritt för att uppnå detta syfte.	Medlemsstaterna får lämna in en begäran till kommissionen om att från skyldigheten enligt denna artikel undanta en begränsad andel av de fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I och som registreras under varje rapporteringsperiod, om detta är motiverat på grund av lokala myndigheters betydande investeringar i tankningsinfrastruktur för biometan som gjordes eller beslutades före ikraftträdandet av denna förordning i syfte att uppnå medlemsstatens mål enligt direktiv (EU) 2019/1161. För att kunna omfattas av ett sådant undantag ska fordon drivas med biometan som framställts genom en god avfallshanteringsprocess, såsom behandling av naturgödsel samt avfall och avloppsvatten från tätbebyggelse, som ska garanteras genom ursprungsintyg. Kommissionen ska bevilja detta undantag om den drar slutsatsen att villkoren i denna punkt och i den delegerade akt som avses i andra stycket är uppfyllda. Sådana undantag ska upphöra att gälla före den 1 januari 2035.

Ändringsförslag  48

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3b – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att fastställa den maximala andel fordon som en medlemsstat får undanta och de samhällsekonomiska fördelarna med hänsyn till specifika topografiska och meteorologiska förhållanden som motiverar det undantag som avses i föregående punkt.	Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att fastställa den maximala andel fordon som en medlemsstat får undanta och vilken typ av information som en medlemsstat ska lämna för att beviljas det undantag som avses i föregående punkt.

Ändringsförslag  49

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – rubriken

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Förfaranden för offentlig upphandling	Säkerställande av hållbara och resilienta leveranskedjor för stadsbussar genom förfaranden för offentlig upphandling

Ändringsförslag  50

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter ska grunda tilldelningen av offentliga kontrakt för inköp eller användning av de fordon som avses i artikel 3b på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket ska inbegripa det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet och anbudets bidrag till försörjningstryggheten, i enlighet med tillämplig internationell rätt.	1. Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter ska vid upphandling för inköp, leasing, hyra eller hyrköp av de fordon som avses i artikel 3b eller av den tillhörande laddningsinfrastrukturen ta hänsyn till energi- och miljökonsekvenserna av dessa fordon över deras livstid, samt försörjningstryggheten när det gäller dessa fordon och deras reservdelar. De ska göra det genom att inkludera kriterier för hållbarhet och anbudets bidrag till försörjningstryggheten, i enlighet med tillämplig internationell rätt.

Ändringsförslag  51

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Tillgången på reservdelar som är nödvändiga för att den utrustning som anbudet gäller ska fungera.	c) Den nuvarande och beräknade framtida tillgången på reservdelar som är nödvändiga för att den utrustning som anbudet gäller ska fungera.

Ändringsförslag  52

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – punkt 2a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Anbudsgivarens bidrag till hållbarheten ska bland annat bedömas på grundval av följande:
	a) Miljömässig hållbarhet som går utöver minimikraven i tillämplig lagstiftning, särskilt för återvinning och inköp av batterier.
	b) Fordonens energieffektivitet.
	c) Möjligheten att minska användningen av naturresurser och material, till exempel genom att befintliga fordon eftermonteras med utsläppsfria framdrivningssystem.

Ändringsförslag  53

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. I enlighet med artikel 3b ska anbudets bidrag till försörjningstryggheten ges en viktning på mellan 15 % och 40 % av tilldelningskriterierna.	3. I enlighet med artikel 3b ska anbudets bidrag till hållbarhet ges en viktning på mellan 15 och 35 % av tilldelningskriterierna, och anbudets bidrag till försörjningstryggheten ska också ges en viktning på mellan 15 % och 40 % av tilldelningskriterierna. Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 41.3 i direktiv 2014/23/EU, artikel 67.5 i direktiv 2014/24/EU eller artikel 82.5 i direktiv 2014/25/EU, i syfte att ge dessa kriterier en högre viktning.

Ändringsförslag  54

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Andelen produkter eller anbud med ursprung i tredjeländer, fastställda i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013, får inte överstiga 50 % av anbudets värde.

Ändringsförslag  55

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3d (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Följande artikel ska införas:
	”Artikel 3d
	Forum för utsläppsfria tunga fordon
	Senast den ... [sex månader efter ikraftträdandet av denna förordning] och varje år därefter ska kommissionen sammankalla ett forum för utsläppsfria tunga fordon, som ska bestå av företrädare för företag som driver allmänt tillgängliga laddningsstationer, systemansvariga för elöverföringssystem, långdistanstransportörer, logistikföretag i städer, kollektivtrafikföretag, civilsamhällesorganisationer, oberoende tankesmedjor, medlemsstater och tillverkare, för att samarbeta om en ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastrukturen med tanke på de ökade mål för minskade koldioxidutsläpp som fastställs i denna förordning.”

Ändringsförslag  56

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 5 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska ta hänsyn till antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i tillverkarens fordonspark och deras koldioxidutsläpp.	Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska ta hänsyn till antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon av kategori N i tillverkarens fordonspark och deras koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  57

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6 – led b

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3b – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För rapporteringsperioderna från och med 2025 till och med 2029 ska faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon fastställas utgående från ett riktmärke om 2 %, i enlighet med punkt 2.3.2 i bilaga I.	3. För rapporteringsperioderna från och med 2025 till och med 2029 ska faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon endast ta hänsyn till antalet utsläppsfria tunga fordon av kategori N i tillverkarens fordonspark och deras koldioxidutsläpp och fastställas utgående från ett riktmärke om 8 %, i enlighet med punkt 2.3.2 i bilaga I.

Ändringsförslag  58

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 8

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 6a – punkt 1 – stycke 1 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) För överföringar av utsläppsfria fordon mellan tillverkare som inte tillhör en grupp anslutna tillverkare: antalet utsläppsfria fordon som överförs till en tillverkare får inte överstiga 5 % av alla dess nya tunga fordon som registrerats under en viss rapporteringsperiod.	c) För överföringar av utsläppsfria fordon mellan tillverkare som inte tillhör en grupp anslutna tillverkare, eller för överföringar av befintliga fordon som eftermonterats för att vara utsläppsfria fordon: antalet utsläppsfria fordon som överförs till en tillverkare får inte överstiga 5 % av alla dess nya tunga fordon som registrerats under en viss rapporteringsperiod.

Ändringsförslag  59

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led ba (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2

Nuvarande lydelse	Ändringsförslag
	ba) I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
Utsläppskrediter ska räknas in under rapporteringsperioderna för 2019–2029. De utsläppskrediter som räknas in under rapporteringsperioderna för 2019–2024 ska dock beaktas endast för att fastställa om tillverkaren uppfyller det specifika koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2025.	”Utsläppskrediter ska räknas in under rapporteringsperioderna för 2019–2039 och ska endast beaktas vid fastställandet av tillverkarens efterlevnad av det specifika koldioxidutsläppsmålet för något av de fem år som följer på det år då de förvärvades. Om utsläppskrediterna har räknats in under rapporteringsperioderna för 2019–2024 ska de dock beaktas endast för att fastställa om tillverkaren uppfyller det specifika koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2025.”

(32019R1242)

Ändringsförslag  60

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led d

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioderna för 2029, 2034 och 2039.	Eventuella utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioderna för 2029, 2034 och 2039.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 16

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 13c – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Registret ska vara tillgängligt för allmänheten, med undantag för de poster som förtecknas i punkt 3.2.2 i bilaga V.	Registret ska vara tillgängligt för allmänheten, med undantag för de poster som förtecknas i punkt 3.2 i bilaga V.

Motivering

Redaktionell korrigering

Ändringsförslag  62

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 17

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 14 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) De kriterier som definierar undergrupper av fordon som fastställs i punkt 1.1.	a) De kriterier som definierar undergrupper av fordon som fastställs i punkt 1.1, inbegripet tillägg av separata undergrupper för lastbilar i extra tung kombination.

Ändringsförslag  63

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2028 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen.	1.  Senast den 31 december 2027 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen. I denna rapport ska kommissionen särskilt bedöma följande:
	i) Antalet registreringar av utsläppsfria tunga fordon i medlemsstaterna.
	ii) De framsteg som har gjorts i utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är lämplig för tunga fordon i medlemsstaterna.
	iii) Enbart med tanke på tillämpningen av denna förordning, överväganden rörande tunga fordon och fordonskombinationer, med beaktande av de vikter och dimensioner som gäller vid nationella transporter, till exempel modulsystem och intermodala system, samtidigt som en bedömning även görs av möjliga transportsäkerhets- och transporteffektivitetsaspekter, transportslagsövergripande effekter, miljöpåverkan, effekter på infrastruktur och rekyleffekter samt av medlemsstaternas geografiska läge.
	iv) Inverkan på sysselsättningen, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag, effektiviteten i åtgärderna för att stödja omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften och vikten av en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis övergång till utsläppsfri vägtrafik.
	v) Huruvida det fortsatta undantaget för tillverkare som tillverkar ett litet antal fordon enligt artikel 6b i denna förordning fortfarande är motiverat i syfte att uppnå en balans mellan unionsomfattande utsläpp och upptag av växthusgaser inom alla sektorer inom unionen senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119.
	vi) Effekterna av att fastställa minimitrösklar för energieffektivitet för nya utsläppsfria tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.
	vii) Effekterna av att säkerställa att fordon avsedda för särskilda ändamål, terränggående fordon och terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål omfattas av målen för minskade koldioxidutsläpp.
	viii) En bedömning av nivån på avgiften för överskridande koldioxidutsläpp för att säkerställa att denna avgift överstiger de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som krävs för att uppnå koldioxidutsläppsmålen.

Ändringsförslag  64

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – punkt 1a (ny) – led ix

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ix)  I 2 punkten avsedda rapport med en bedömning av möjligheten att utveckla en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från nya tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

Ändringsförslag  65

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska senast den 31 december 2026 offentliggöra en rapport med en bedömning av möjligheten att utveckla en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från nya tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet.

Ändringsförslag  66

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – stycke 2b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. Som en del av den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen bedöma om inrättandet av nya undergrupper för lastbilar i extra tung kombination har lett till en otillbörlig ökning av de nominella motoreffekterna. Om kommissionen drar slutsatsen att alla eller vissa av de nominella motoreffekterna ökats på ett otillbörligt sätt ska den anta en delegerad akt i enlighet med artikel 17 för att ändra kriterierna i artikel 3.1.24.

Ändringsförslag  67

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].	Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b.2, artikel 3e, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2, artikel 14.1 och artikel 15.3 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].

Ändringsförslag  68

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led b

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.	Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3b.2, artikel 3e, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2, artikel 14.1 och artikel 15.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ändringsförslag  69

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) I punkt 6 ska ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket och artikel 14.1” ersättas med följande: ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13f.2 och artikel 14.1”.	c) I punkt 6 ska ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket och artikel 14.1” ersättas med följande: ”Artikel 3b.2, artikel 3e, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13f.2, artikel 14.1 och artikel 15.3”.

Ändringsförslag  70

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.1.1

 

Kommissionens förslag
1.1.1. För fordon i kategori N definieras undergruppen sg enligt följande:
Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400	Arbetsfordon enligt artikel 3.9 i denna förordning	Typ av hytt	Maskinstyrka:	Räckvidd (OR)	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
53	Nej	Alla			53
54	Nej	Alla			54
1s	Nej	Alla			1s
1	Nej	Alla			1
2	Nej	Alla			2
3	Nej	Alla			3
4	Nej	Alla	< 170 kW	Alla	4-UD
	Nej	Daghytt	≥ 170 kW	Alla	4-RD
	Nej	Sovhytt	≥ 170 kW och < 265 kW
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	< 350 km
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	≥ 350 km	4-LH
9	Nej	Daghytt	Alla	Alla	9-RD
	Nej	Sovhytt	Alla	< 350 km
	Nej	Sovhytt	Alla	≥ 350 km	9-LH
5	Nej	Daghytt	Alla	Alla	5-RD
	Nej	Sovhytt	< 265 kW
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	< 350 km
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	≥ 350 km	5-LH
10	Nej	Daghytt	Alla	Alla	10-RD
	Nej	Sovhytt	Alla	< 350 km
	Nej	Sovhytt	Alla	≥ 350 km	10-LH
11	Nej	Alla			11
12	Nej	Alla			12
16	Nej	Alla			16

 

Ändringsförslag
1.1.1. För fordon i kategori N definieras undergruppen sg enligt följande:
Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400	Arbetsfordon enligt artikel 3.9 i denna förordning	Typ av hytt	Maskinstyrka:	Räckvidd (OR)	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
53	Nej	Alla			53
54	Nej	Alla			54
1s	Nej	Alla			1s
1	Nej	Alla			1
2	Nej	Alla			2
3	Nej	Alla			3
4	Nej	Alla	< 170 kW	Alla	4-UD
	Nej	Daghytt	≥ 170 kW	Alla	4-RD
	Nej	Sovhytt	≥ 170 kW och < 265 kW
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	< 350 km
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	≥ 350 km	4-LH
	Ja	Alla			4v
9	Nej	Daghytt	Alla	Alla	9-RD
	Nej	Sovhytt	Alla	< 350 km
	Nej	Sovhytt	Alla	≥ 350 km	9-LH
	Ja	Alla			9v
5	Nej	Daghytt	Alla	Alla	5-RD
	Nej	Sovhytt	< 265 kW
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	< 350 km
	Nej	Sovhytt	≥ 265 kW	≥ 350 km	5-LH
	Ja	Alla			5v
10	Nej	Daghytt	Alla	Alla	10-RD
	Nej	Sovhytt	Alla	< 350 km
	Nej	Sovhytt	Alla	≥ 350 km	10-LH
	Ja	Alla			10v
11	Alla				11
12	Alla				12
16	Alla				16

Ändringsförslag  71

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.1.1 – punkt 1.1.1a (ny)

 

Kommissionens förslag
Ändringsförslag
1.1.1a. Tilldelning av små och medelstora lastbilar i kategori N2 med en högsta vikt på mindre än 7,4 ton för vilka koldioxidutsläpp har fastställts i enlighet med förordning (EU) 2018/858
Fordonets egenskaper	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
Kategori N2, med högsta tekniskt tillåtna lastade vikt ≤ 7,4 t	53

Ändringsförslag  72

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.1.2

 

Kommissionens förslag
1.1.2. För fordon i kategori M definieras undergruppen sg enligt följande:
Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
31a, 31d	31-LF
31b1	31-L1
31b2	31-L2
31c, 31e	31-DD
32a, 32b	32-C2
32c, 32d	32-C3
32e, 32f	32-DD
33a, 33d, 37a, 37d	33-LF
33b1, 37b1	33-L1
33b2, 37b2	33-L2
33c, 33e, 37c, 37e	33-DD
34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b	34-C2
34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d	34-C3
34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f	34-DD
35a, 35b1, 35b2, 35c	35-FE
39a, 39b1, 39b2, 35c	39-FE

 

Ändringsförslag
1.1.2. För fordon i kategori M definieras undergruppen sg enligt följande:
Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
31a, 31d	31-LF
31b1	31-L1
31b2	31-L2
31c, 31e	31-DD
32a, 32b	32-C2
32c, 32d	32-C3
32e, 32f	32-DD
33a, 33d, 37a, 37d	33-LF
33b1, 37b1	33-L1
33b2, 37b2	33-L2
33c, 33e, 37c, 37e	33-DD
34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b	34-C2
34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d	34-C3
34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f	34-DD
35a, 35b1, 35b2, 35c	35-FE
39a, 39b1, 39b2, 39c	39-FE

Ändringsförslag  73

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
x är 0,02	x är 0,08

Ändringsförslag  74

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 2 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vin är det totala antalet nyregistrerade utsläppssnåla och utsläppsfria tunga fordon i undergrupperna sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH, där vart och ett av dem räknas som ZLEVspecific i enlighet med nedanstående formel:	Vin är det totala antalet nyregistrerade utsläppsfria tunga fordon i undergrupperna sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH

Ändringsförslag  75

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 2 – stycke 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ZLEVspecific = 1 - (CO2v / LETsg )	utgår

Ändringsförslag  76

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 2 – stycke 2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
CO2v är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,	utgår

Ändringsförslag  77

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 2 – stycke 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
LETsg är tröskelvärdet för att ett fordon v i den undergrupp sg som fordonet enligt definitionen i punkt 2.3.4 tillhör ska betecknas som utsläppssnålt,	utgår

Ändringsförslag  78

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 3 – stycke 2 – stycke 2 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vout är det totala antalet nyregistrerade utsläppsfria tunga fordon som inte ingår i de undergrupper som omfattas av definitionen av Vin , och med maximivärdet 0,035 av Vtotal,	Vout är det totala antalet nyregistrerade utsläppsfria tunga fordon av kategori N som inte ingår i de undergrupper som omfattas av definitionen av Vin , och med maximivärdet 0,035 av Vtotal,

Ändringsförslag  79

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.2

 

 

Kommissionens förslag
4.2. Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål.
Följande undergrupper sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X),, de specifika utsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:
X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD,  4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD,	31-LF, 31-L1, 31-L2, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-L2, 33-DD, 35-FE, 39-FE

 

Ändringsförslag
4.2. Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål.
Följande undergrupper sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X), de specifika utsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:
X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD,  4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE

Ändringsförslag  80

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.3 – punkt 4.3.1

Kommissionens förslag
4.3.1. Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på fordon i undergrupp sg för olika rapporteringsperioder:
Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025 – 2029	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15 %	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	11, 12, 16	0	43 %	64 %	90 %
Turistbussar (rfsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Primärfordon för turistbussar (rfpsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Släpvagnar		0	7,5 %	7,5 %	7,5 %
Påhängsvagnar		0	15 %	15 %	15 %

 

 

Ändringsförslag
4.3.1. Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på fordon i undergrupp sg för olika rapporteringsperioder:
Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025 – 2029	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	44 %	70 %	90 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	44 %	70 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15 %	44 %	70 %	90 %
Arbetsfordon och tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	4v, 5v, 9v, 10v, 11, 11v, 12, 12v, 16	0	44 %	70 %	90 %
Turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfsg)	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	44 %	70 %	90 %
Primärfordon för turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfpsg)	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	44 %	70 %	90 %
Släpvagnar	421, 421v, 422, 422v, 423, 431, 431v, 432, 432v, 433, 611, 612, 611v, 612v, 621, 623, 621v, 623v, 622, 622V, 624, 624V, 625, 631, 631v, 632, 632v, 633	0	7,5 %	7,5 %	7,5 %
Påhängsvagnar	111, 111V, 112, 112V, 113, 121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126, 131, 131v, 132, 132v,  133	0	12,5 %	12,5 %	12,5 %

Ändringsförslag  81

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.3 – punkt 4.3.2

 

Kommissionens förslag
Följande mål för utsläppsfria fordon zevMsg i enlighet med artikel 3b är tillämpliga på fordon i undergruppen sg för olika rapporteringsperioder:
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE, 31-L2, 33-L2	0	100 %	100 %	100 %

 

Ändringsförslag
Följande mål för utsläppsfria fordon zevMsg i enlighet med artikel 3b är tillämpliga på fordon i undergruppen sg för olika rapporteringsperioder:
Följande undergrupper sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X), de specifika utsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE	0	100 %	100 %	100 %

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b,	är koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b,

Motivering

Ändringsförslaget rättar ett skrivfel. Definitionen av reportCO2_v_mp i bilaga III bör endast avse ett färdigt fordon. Koldioxidutsläppen från primärfordon korrigeras inte för deras passagerarantal, eftersom alla primärfordon av en viss undergrupp simuleras med samma passagerarantal. Detta framgår också av definitionerna av CO2_v_mp i punkt 2.1 i bilaga I, som inte hänvisar till bilaga III för en korrigering.

 

Ändringsförslag  83

 

Förslag till förordning

Bilaga IV

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga IV – del A – led na (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	na) Kombinationens högsta tekniskt tillåtna vikt för en lastbil i kategori N3 i extra tung kombination som avses i artikel 3.24 enligt vad som anges i post 16.4 i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt fordonsgodkännande.

Ändringsförslag  84

 

Förslag till förordning

Bilaga IV

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga IV – del A – led nb (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	nb) Motorns högsta nettoeffekt enligt vad som anges i post 27.1 i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt fordonsgodkännande.

 

 

MOTIVERING

Europeiska kommissionens förslag om att ändra och skärpa normerna för koldioxidutsläpp för nya tunga fordon är en av pelarna i 55 %-paketet. Denna nya lagstiftning är nödvändig för att uppnå vårt klimatneutralitetsmål senast 2050, minska luftföroreningarna och skydda européernas hälsa samt göra förändringar för att behålla den europeiska industrins ledarskap på marknaden för nya tunga fordon och samtidigt minska transportsektorns driftskostnader.

 

Föredraganden vill lyfta fram följande aspekter:

 

1/ Motverka klimatstörningar, minska luftföroreningar och förbättra medborgarnas hälsa

 

Klimatnödläget behöver inte längre bevisas. Dess konsekvenser – torka, värmeböljor, bränder, översvämningar – slår redan hårt mot Europa och resten av världen. FN:s klimatpanel har nyligen påmint om att klimatförändringarna, om vi inte agerar omedelbart och kraftfullt, utgör ett hot mot mänsklighetens själva överlevnad. Europeiska unionen har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet så snart som möjligt, och senast 2050. Ingen sektor kan frigöra sig från detta oundvikliga och kollektiva ansvar, särskilt inte transportsektorn, vars utsläpp bara har fortsatt att öka.

 

Trots att tunga fordon, det vill säga vägfordon på över 3,5 ton som transporterar varor eller passagerare, bara utgör 2 % av alla fordon i EU, står de för 28 % av växthusgasutsläppen från vägfordon, det vill säga över 6 % av unionens totala utsläpp. Detta är mer än utsläppen från lufttransporten.

 

Det står klart att EU bör främja strategier för att minska transportsträckorna för varor samt stödja omställningen till tåg och järnvägstransporter. Men med tanke på att en lastbils genomsnittliga livslängd är 18 år och att vägtransportsektorn bör fortsätta att utvecklas måste vi se till att alla nya tunga fordon som släpps ut på marknaden är utsläppsfria senast 2040 och att koldioxidutsläppsmålen för 2030 och 2035 skärps för att ligga i linje med den nödvändiga kurvan för minskade utsläpp. Annars måste andra sektorer och Europas invånare stå för smärtsamma, och för vissa omöjliga, ytterligare ansträngningar.

 

Vägtransporten bidrar inte bara till klimatstörningar. Den förorenar luften och försämrar vår hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån exponeras 97 % av Europas stadsbor för koncentrationer av fina partiklar som överstiger WHO:s rekommendationer. Varje år dör omkring 275 000 personer i förtid i EU på grund av fina partiklar och 64 000 på grund av kvävedioxid (EEA 2022). Detta är också skälet till att samtliga bussar som släpps ut på marknaden bör vara utsläppsfria senast 2030.

Kommissionens konsekvensbedömning visar att ett mål om minskning på 100 % för alla nya tunga fordon som släpps ut på marknaden fram till 2040 inte bara är nödvändigt och förmånligt för klimatet och luftföroreningarna, utan också tekniskt och industriellt möjligt.

 

Studien visar även att detta scenario skulle minska användarkostnaden för dessa lastbilar för transportföretagen, med en vinst på över 45 000 euro per lastbil och år fram till 2040. Ett mål om utsläppsminskning på 100 % fram till 2040 möjliggör också fler arbetstillfällen i Europa på medellång och lång sikt jämfört med mindre ambitiösa mål.

 

 

2/ Förnya och stärka en konkurrenskraftig industri som skapar arbetstillfällen

 

EU:s tunga fordonsindustri är ledande på den europeiska och den nordamerikanska marknaden. Denna fördelaktiga situation hotas av den kinesiska offensiven inom eldrivna lastbilar och bussar. Framför allt påskyndar allt fler städer och stater övergången till utsläppsfria tunga fordon. I Europa har städer som Köpenhamn, Amsterdam, Berlin, Sofia, Riga, Stockholm, Dublin, Bryssel och Tallinn med flera åtagit sig att elektrifiera hela sin bussflotta. Tio länder i EU har redan åtagit sig att övergå till att sälja enbart utsläppsfria fordon senast 2040 (Österrike, Belgien, Kroatien, Danmark, Finland, Irland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna och Portugal), genom att de tillsammans med omkring 15 andra länder (bland annat Storbritannien, Norge, Schweiz, Turkiet, Kanada och USA) undertecknat det globala memorandum som lanserades vid COP26 i Glasgow. Kalifornien är förmodligen det mest imponerande exemplet: en av de främsta globala ekonomierna har just antagit världens mest ambitiösa lag, som fastställer att alla tunga fordon som säljs från och med 2036 måste vara utsläppsfria.

 

Detta kommer att stimulera marknaden för utsläppsfria fordon, och europeiska grupper som är etablerade i USA kommer att tvingas påskynda övergången till el- och vätgasdrivna nya tunga fordon.

 

EU får inte hamna på efterkälken. Tekniken finns. De främsta tillverkarna har åtagit sig att fasa ut fossila bränslen från sina flottor fram till 2040 och har satt upp mer ambitiösa mål än kommissionen för 2030 och 2035.

 

Som vi sett ovan lever kommissionens förslag inte upp till de klimatkrav som vi ställt upp för oss själva, och utgör till och med en tillbakagång i förhållande till konsekvensbedömningen. Det verkar också som att de är mindre ambitiösa än det som marknaden kommer att göra. Vi föreslår därför i vår rapport mål som är tekniskt och industriellt realistiska och som gör det möjligt att skydda klimatet, minska driftskostnaderna för vägtransporten och stärka de europeiska tillverkarnas ledarskap.

 

 

3/ En tydlig rättslig ram för en 100 % utsläppsfri vägtransportsektor

 

Den europeiska industrin har redan gjort många åtaganden och påbörjat den utsläppsfria omställningen. Den är överlag redo och göra de insatser och investeringar som krävs. Men den har utan tvekan behov av en tydlig och stabil rättslig ram, med exakta mål på kort, medellång och lång sikt som är entydiga i fråga om utsläppsfri teknik och om slutresultatet: Den europeiska marknaden för nya bussar ska vara 100 % utsläppsfri 2030. Marknaden för nya lastbilar ska vara 100 % utsläppsfri 2040.

 

Vi vill också försäkra oss om ett ekosystem som är gynnsamt för en utfasning av fossila bränslen i sektorn.

 

Fler än en av fyra sålda bussar är redan elbussar. För att uppnå målet om att 100 % av de bussar som släpps ut på marknaden 2030 ska vara utsläppsfria föreslår vi i rapporten en skärpning av kriterierna för försörjningstrygghet på marknaderna för offentlig upphandling, genom att lägga till hållbarhetskriterier och därigenom uppvärdera bussar av hög kvalitet och gynna elbussar som tillverkats i Europa. Genom att på detta sätt öka utbudet av europeiska bussar minskar vi också produktions- och inköpskostnaderna för lokala organ.

 

Det finns en mängd möjligheter vad gäller EU-finansiering för att stödja sektorns omställning. Här finns bland annat Sammanhållningsfonden, de anslag som fortfarande finns tillgängliga inom faciliteten för återhämtning och resiliens samt den nya Sociala klimatfonden. Och vi kan bara uppmuntra medlemsstaterna att investera ännu mer i utsläppsfri kollektivtrafik och myndigheterna att gå samman för att göra gemensamma inköp.

 

För samstämmighet och för att ge aktörerna i sektorn större trygghet vill vi i rapporten även utvidga koldioxidmålen till att också gälla arbetsfordon och små lastbilar på under fem ton, för att inte lämna 20 % av lastbilsförsäljningen utanför kraven på koldioxidreduktion. I rapporten framhålls också retroaktiv anpassning.

 

Om omställningen till utsläppsfria fordon bör inledas nu bör emellertid ett begränsat antal fordonstyper även fortsättningsvis utgöra undantag. Detta gäller exempelvis vissa traktorer som används i jordbruket och skogsbruket samt fordon som är avsedda för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar, vilka är mer komplicerade att i detta skede ersätta med utsläppsfria fordon. Detta undantag bör omprövas inom ramen för den granskning som är planerad till 2028, särskilt i förhållande till målet om att uppnå klimatneutralitet i Europa senast 2050.

 

Det är slutligen önskvärt att fastställa en strikt och tydlig definition av ”utsläppsfria fordon”, för att inte äventyra den tekniska utvecklingen och för att belöna de som fullföljer sina åtaganden.

 

 

4/ Ett forum för utsläppsfria tunga fordon, för att säkerställa en tillgänglig laddningsinfrastruktur

 

För att möjliggöra omställningen till utsläppsfria fordon måste vi inrätta ett effektivt och tillräckligt tätt laddningsnät. Men vi måste komma ihåg att även med ett mycket ambitiöst koldioxidmål kommer mindre än 10 % av alla lastbilar drivas med el eller vätgas 2030.

 

Vi förstår emellertid de tillverkare som är oroliga och angelägna om att laddnings- och tankningsnätet inrättas så snart som möjligt. Därför föreslår vi i rapporten att kommissionen, så snart förordningen trätt i kraft, inrättar ett forum för utsläppsfria tunga fordon, som för samman tillverkare, företag som driver allmänt tillgängliga laddningsstationer, eloperatörer, transportföretag, logistikföretag, kollektivtrafikföretag, det civila samhället och medlemsstaterna. Syftet med detta forum ska vara att anordna en dialog för att garantera att laddningsinfrastrukturen blir tillgänglig och ekonomiskt överkomlig. Forumet ska också säkerställa en konstruktiv dialog om den ändring av förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen som ska göras 2026, för att anpassa målen med denna förordning till de nya normerna för minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon.

 

Parlamentets ansvar för regleringen av koldioxidutsläpp från lastbilar är enormt. Det handlar om att visa att kampen mot klimatstörningar och luftföroreningar är en möjlighet till innovation och till att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. När Kina och USA har inlett den industriella kampen kan EU inte stanna halvvägs i den utsläppsfria revolution som har påbörjats.

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas på frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter i samband med att förslaget till betänkande utarbetades:

Enhet och/eller person

ACEA

AVERE

CARB

Charge Point

Clean Air Task Force

Clean trucking alliance

Daimler

E-mobility platform

Enel X Way

GRDF

GEODIS

Iberdrola

ICCT

IKEA

IRU

LKW Walter

MAN Truck & Bus SE

Milence

Polis

Scania

TESLA

Transport and Environment

UTP (Union française des Transports Publics et ferroviaires)

UITP (Union Internationale des Transports Publics)

Volta Trucks

Volvo Group

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (13.10.2023)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956

(COM(2023)0088 – C9‑0025/2023 – 2023/0042(COD))

Föredragande av yttrande: Miapetra Kumpula‑Natri

 

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden stöder många delar av kommissionens förslag till översyn av förordningen om normerna för koldioxidutsläpp från tunga fordon, såsom att utvidga förordningens tillämpningsområde till att omfatta mindre lastbilar, långfärdsbussar och släpvagnar. Målet om utsläppsfria nya stadsbussar i EU från och med 2030 är också ett välkommet förslag. Vägtransportsektorn står när allt kommer omkring för en femtedel av EU:s växthusgasutsläpp och är en huvudorsak till luftföroreningar i städerna.

 

Föredraganden instämmer i det ambitiösa målet att minska koldioxidutsläppen med 90 procent för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna för år 2040 och framåt och anser att målet ger en tydlig signal till marknaderna om att Europeiska unionen går mot en framtid med nollutsläppsnormer. Detta gynnar tillverkare, köpare och framför allt de medborgare som för närvarande påverkas av transportsektorns utsläpp. Samtidigt ges tillverkarna tillräcklig frist att efterleva den nya förordningen. Föredraganden föreslår dock nya, strängare normer för koldioxidutsläpp från tunga fordon för rapporteringsperioderna 2035–2039 genom att målet höjs med 10 procent. Föredraganden anser att det är viktigt att ökningen av antalet nya utsläppsfria fordon förläggs till de senare rapporteringsperioderna.

 

Dessutom föreslår föredraganden en mer ambitiös definition av utsläppsfria fordon. Enligt kommissionens förslag skulle ett utsläppsfritt fordon tillåtas släppa ut högst 5 g koldioxid/ton-km vilket motsvarar 9 % av utsläppen från en konventionell dragbil med släpvagn av standardtyp. Syftet med denna utsläppsrätt är att dubbelbränslemotorer som drivs med en blandning av vätgas och diesel ska kunna kategoriseras som utsläppsfria. En översyn till 1 g koldioxid/ton-km är en rimlig reglering som gör att vätgasdrivna enbränslemotorer kan kategoriseras som utsläppsfria, samtidigt som man säkerställer att dubbelbränslemotorernas verkliga bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen redovisas korrekt.

 

Dessutom är vissa arbetsfordon såsom sopbilar undantagna från målen i kommissionens förslag. Deras koldioxidutsläpp fastställs dock enligt Vecto och övervakas och rapporteras av fordonstillverkare och EU:s medlemsstater. Eftersom sopbilar främst används i städer påverkar de också i hög grad luftkvaliteten i städerna och ger upphov till oönskat buller. Sopbilar bör därför omfattas av målen för minskade koldioxidutsläpp.

 

På samma sätt omfattar fordon med en högsta vikt på mindre än 5 ton många distributionslastbilar som levererar till affärer såsom livsmedelsbutiker i städerna, så deras minskade koldioxidutsläpp kommer att bidra till förbättrad luftkvalitet i städerna. Små lastbilar bör därför också omfattas av samma koldioxidmål och kopplas till respektive undergrupp i enlighet med deras användningsprofil, körsträcka och nyttolast.

 

Föredraganden föreslår att kommissionen senast 2028 ska göra en övergripande översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och genomslag, samt överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett reviderat förslag till förordning. Senast 2025 bör kommissionen i samråd med kommittén för klimatförändringar lägga fram en årlig översyn av situationen med de nödvändiga villkoren per medlemsstat.

 

Slutligen anser föredraganden att beräkningen av koldioxidutsläpp från tunga fordon inte tar hänsyn till den bättre energieffektiviteten hos extra tunga kombinationer med en högsta tillåten vikt på över 60 ton. Eftersom deras antagna nyttolast är densamma som för betydligt mindre tunga fordon inom samma undergrupper kommer deras beräknade koldioxidutsläpp /(ton-km) inte att motsvara den faktiska last som transporteras av den extra tunga kombinationen. En kompensationsfaktor bör tillämpas på tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för att kompensera för den högre last som en extra tung kombination transporterar, och på så sätt beakta deras förbättrade energieffektivitet.

 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111911 har unionen lagfäst målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.	(4) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111911 har unionen lagfäst målet om klimatneutralitet i hela ekonomin så snart som möjligt och senast 2050 och målet att uppnå negativa utsläpp därefter. I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. I den förordningen fastställs också att kommissionen bör sträva efter att anpassa alla framtida lagstiftnings- och budgetförslag till de mål som fastställs i den förordningen och, om den inte gör det, ange skälen till detta som en del av den konsekvensbedömning som åtföljer dessa förslag.
__________________	__________________
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (OJ L 243, 9.7.2021, p. 1).	11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (OJ L 243, 9.7.2021, p. 1).

Ändringsförslag  2

 

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar.	(5) Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, som är den enda sektor inom unionen där utsläppen har ökat sedan 1990-talet, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Särskilt tunga transporter står för mer än en fjärdedel av växthusgasutsläppen från vägtransporter i EU och för mer än 6 % av EU:s totala växthusgasutsläpp.

Ändringsförslag  3

 

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet.	(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet. Det behövs ambitiösa åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från vägtransporter, men utsläppsminskningar behövs även inom andra sektorer, även i sådana där det är svårt att minska utsläppen.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till förordning

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Att skärpa kraven på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon och bygga ut den nödvändiga laddnings- och tankningsinfrastrukturen kommer att spela en avgörande roll för att minska utsläppen från hela den tunga fordonsparken, men detta bör också kompletteras med andra initiativ som syftar till att påskynda ett byte av transportslag från väg till järnväg och öka godstrafiken på järnväg.

Ändringsförslag  5

 

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a) Batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon har stark potential att fasa ut fossila bränslen från vissa segment av den tunga transportsektorn, och utvecklingen av dessa fordon bör uppmuntras.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Mot denna bakgrund bör nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden bör påskyndas och innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt stimuleras.	(10) Mot denna bakgrund bör nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden bör påskyndas och vara förenligt med att nödvändiga villkor finns på plats, såsom ett tillräckligt tätt nät av infrastruktur för alternativa bränslen, med målet att främja innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt. Detta bör säkerställa att europeiska företag behåller en ledande ställning på den globala marknaden, och bidra till minskade driftskostnader för transportföretagen, samtidigt som det säkerställs att unionen uppfyller sina klimat- och luftföroreningsmål.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Exponering för luftföroreningar, däribland från vägtransporter, påverkar i hög grad stadsbefolkningen i unionen och är förknippat med för tidig död. Genom att påskynda lanseringen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon kommer skärpta krav för minskning av koldioxidutsläpp också att bidra till att minska luftföroreningarna från vägtransporter.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar.	I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt de effekter som denna omställning kommer att ha på små och medelstora företag i leveranskedjan.
__________________	__________________
14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.	14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.

Ändringsförslag  9

 

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Målen för unionens hela fordonspark bör kompletteras med den nödvändiga utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i enlighet med kommissionens förslag till förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen16.	(12) Flera medlemsstater har redan meddelat att de kommer att gå längre än dessa minimikrav och flera europeiska lastbilstillverkare har bildat samriskföretag för att installera och driva allmänt tillgängliga laddningsstationer i hela Europa. Denna förordning kommer också att uppmuntra ytterligare investeringar i laddningsinfrastruktur så att investerare ges säkerhet att efterfrågan kommer att öka. Medlemsstaterna bör också uppmuntras att i sina reviderade nationella handlingsprogram inkludera åtgärder för att stödja utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i depåer, logistikcentrum och lager. Alla dessa initiativ kommer att bidra till den nödvändiga utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur16.
__________________	__________________
16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.	16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.

Ändringsförslag  10

 

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur är lika viktig på privat område, t.ex. i privata depåer och vid logistikcentrum, för att säkerställa laddning över natten och destinationsladdning. Det är absolut nödvändigt att ingen europeisk region lämnas utanför och att regionala skillnader i utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen hanteras på ett lämpligt sätt, i synnerhet i mindre utvecklade områden eller områden med särskilda behov och omständigheter, såsom landsbygdsområden, glesbefolkade områden, avlägsna områden, de yttersta randområdena, öar och bergsområden. Detta offentliga och privata nät av laddnings- och tankningsstationer är ett nödvändigt villkor för att tillverkare ska kunna nå målen för minskning av koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  11

 

Förslag till förordning

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12b) För att konkurrera globalt måste den europeiska industrin vara redo att möta utmaningarna och tillhandahålla lämplig infrastruktur. Det behövs därför ett brett tillgängligt och pålitligt nät av allmänt tillgängliga laddningsstationer för det ständigt ökande antalet elfordon på vägarna.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till förordning

Skäl 12c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12c) Det är nödvändigt med ambitiösare koldioxidnormer för att öka användningen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon genom åtgärder på utbudssidan, men de måste kompletteras med ytterligare nödvändiga villkor på efterfrågesidan för mer bränsleeffektiva fordon, särskilt effektiva koldioxidprissättningsåtgärder.

Ändringsförslag  13

 

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Omställningen till klimatneutralitet kräver betydande investeringar i elnäten, inbegripet ökad kapacitet, resiliens och lagring, samt ytterligare anslutningar. Med de målnivåer som föreslås i artikel 3a för år 2030 kommer andelen utsläppsfria fordon i den totala fordonsparken som körs på väg samt elförbrukningen inom sektorn att förbli begränsad. Därför kommer även den därmed sammanhängande inverkan på elnätet att vara begränsad.	(13) Utnyttjandet av batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon kommer tveklöst att kräva betydande investeringar i elnäten, inbegripet ökad kapacitet, resiliens och lagring, samt ytterligare anslutningar och beteendeanpassningar så att de tider då efterfrågan är högst hanteras utan risker för försörjningstryggheten.

Ändringsförslag  14

 

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Tillgång till utbildning och vidareutbildning i flera sektorer, inbegripet sektorn för tunga fordon som behöver genomgå grundläggande förändringar, är avgörande för en socialt rättvis omställning. Den tunga fordonsindustrin måste se till att arbetstagare får möjlighet till vidareutbildning som de bör uppmuntras att ta vara på, utan kostnad för dem själva. För en rättvis och effektiv omställning är det nödvändigt att kartlägga och analysera hur arbetsmarknaden inom den tunga fordonsindustrin kan komma att förändras.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla typer av användningsområden. Detta skulle kunna gälla användningen av tunga långdistansfordon under specifika topografiska och meteorologiska förhållanden och långfärdsbussar och lastbilar som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Mot bakgrund av dessa överväganden bör det i målet för 2040 lämnas viss marginal för att ta höjd för framtida teknisk utveckling.	(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla användningsområden. Detta gäller användningen av tunga långdistansfordon under specifika topografiska och meteorologiska förhållanden och långfärdsbussar och lastbilar som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Även av skäl som rör nationell säkerhet och eventuella civila evakueringar måste bussar finnas tillgängliga. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Mot bakgrund av dessa överväganden bör det i målet för 2040 lämnas viss marginal för att ta höjd för framtida teknisk utveckling.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15 a) Europeiska unionen måste fortsätta att påskynda minskningen av koldioxidutsläpp och uppnå minskade utsläpp i varje sektor, varje år. För att uppnå de ambitiösa målen i denna förordning måste även biobränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, såsom vätgasbaserat bränsle, spela en viktig roll i omställningen. För att bana väg för elektriska eller vätgasdrivna utsläppsfria fordon och inrätta stadiga och tydliga bestämmelser som svarar mot efterfrågan på marknaden är det viktigt att fastställa det ambitiösa målet på 90 procent fram till 2040, eftersom bara 1–2 procent av de tunga lastbilar som säljs för närvarande är batteridrivna elfordon.

Ändringsförslag  17

 

Förslag till förordning

Skäl 15b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15b) Efter samråd med berörda parter bör kommissionen lägga fram en rapport om registrering av tunga fordon som drivs enbart med förnybara bränslen för efterlevnad av och i överensstämmelse med EU-rätten och unionens klimatneutralitetsmål. Kommissionen bör översända denna rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov även med lämpliga förslag till uppföljningsåtgärder, såsom lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag  18

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Dragbilarna i alla de största kombinationerna på över 70 ton används vanligen för långa distanser och måste klassificeras i en specifik undergrupp, eftersom beräkningen av deras koldioxidutsläpp måste justeras efter deras specifika egenskaper, för att ta hänsyn till deras faktiska nyttolast och korrekta körcykel.

Ändringsförslag  19

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För vissa fordon som är typgodkända har koldioxidutsläppen av tekniska orsaker ännu inte fastställs och de fordonen behöver inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i den här förordningen. Det rör sig till exempel om fordon för särskilda ändamål, såsom mobilkranar, fordon för transport av hydraulmaskiner eller exceptionell last, terränggående fordon, t.ex. vissa fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, samt andra fordon med icke-standardiserade axelkonfigurationer, t.ex. fordon med mer än fyra axlar eller fler än två drivaxlar, små bussar med en högsta vikt på mindre än 7,5 ton och små lastbilar med en högsta vikt på mindre än 5 ton.	För vissa fordon som är typgodkända har koldioxidutsläppen av tekniska orsaker ännu inte fastställs och de fordonen behöver inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i den här förordningen. Det rör sig till exempel om fordon för särskilda ändamål, såsom mobilkranar, fordon för transport av hydraulmaskiner eller exceptionell last, terränggående fordon, t.ex. vissa fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, samt andra fordon med icke-standardiserade axelkonfigurationer, t.ex. fordon med mer än fyra axlar eller fler än två drivaxlar, och små bussar med en högsta vikt på mindre än 7,5 ton och små lastbilar med en högsta vikt på mindre än 5 ton.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare, bör fortsätta att undantas från beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp.	Arbetsfordon, tippbilar eller betongblandare, bör fortsätta att undantas från beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band.	(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band, och överföra befintliga fordon som har byggts om till utsläppsfria fordon. Ombyggnad av befintliga fordon är en fantastisk möjlighet att påskynda omställningen till utsläppsfria transporter på ett kostnads- och resurseffektivt sätt.

Ändringsförslag  22

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya tunga fordon för att bidra till uppnåendet av unionens mål att minska sina utsläpp av växthusgaser, enligt förordning (EU) 2018/84223, och målen i Parisavtalet24 samt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.	1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya tunga fordon för att bidra till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål och dess mellanliggande klimatmål, enligt förordning (EU) 2018/842, och målen i Parisavtalet samt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.
__________________	__________________
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 16, 19.6.2018, s. 26).	23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 16, 19.6.2018, s. 26).
24 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.	24 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

Ändringsförslag  23

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 2 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 1 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Andra fordon än de som avses i punkt 4 och som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten, försvarsmakten eller akutsjukvården ska inte omfattas av koldioxidutsläppsmålen enligt artikel 3a, om en medlemsstat anger detta i registrerings- och rapporteringsförfarandet och därigenom i de uppgifter som rapporteras i enlighet med del A i bilaga IV, vilket bekräftar att ett utsläppsfritt fordon inte kan användas på samma sätt och att det därför ligger i allmänhetens intresse att registrera ett fordon med en förbränningsmotor för detta ändamål.	5. Andra fordon än de som avses i punkt 4 och som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten, försvarsmakten eller akutsjukvården eller lastbilar i kategorin N3 i grupperna 11, 12 eller 16 som får användas i sitt registreringsland för släpkombinationer med en tillåten totalvikt på över 70 ton ska inte omfattas av koldioxidutsläppsmålen enligt artikel 3a, om en medlemsstat anger detta i registrerings- och rapporteringsförfarandet och därigenom i de uppgifter som rapporteras i enlighet med del A i bilaga IV, vilket bekräftar att ett utsläppsfritt fordon inte kan användas på samma sätt och att det därför ligger i allmänhetens intresse att registrera ett fordon med en förbränningsmotor för detta ändamål.

Ändringsförslag  24

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – led 23a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23a) bränslen som uppfyller kraven för CCF: biogas enligt definitionen i artikel 2.28 i förordning (EU) 2018/2001, avancerade biobränslen enligt definitionen i artikel 2.34 i förordning (EU) 2018/2001 och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung enligt definitionen i artikel 2.36 i (EU) 2018/2001, som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001.

Ändringsförslag  25

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – led 23b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23b) koldioxidkorrigeringsfaktor (CCF): faktor som tillämpar en korrigering av koldioxidutsläppen från avgasrör från fordon för bedömning av överensstämmelse, för att återspegla utsläppsintensiteten för växthusgaser och andelen förnybara bränslen som kan komma i fråga för koldioxidkorrigeringsfaktorn, enligt definitionen i artikel 3.23a i denna förordning.

Ändringsförslag  26

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – led 23c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23c) extra tunga kombinationer: fordon med en maximal tillåten vikt på över 60 ton, jämfört med EU-genomsnittet på 40 ton. Eftersom formeln för att beräkna koldioxidutsläppen förutsätter samma nyttolast som för väsentligt mindre tunga fordon bör formeln ändras för att ta hänsyn till den högre energieffektiviteten hos extra tunga kombinationer för att bättre återspegla de verkliga utsläppen.

Ändringsförslag  27

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – led 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) I enlighet med punkt 1.1.4 i bilaga I ska tunga fordon som inte tillhör någon av undergrupperna i punkt 1.1 i bilaga I beaktas vid bedömningen av om tillverkarna uppfyller minskningsmålen i punkt 1.

Ändringsförslag  28

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3b – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. För fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I ska tillverkarna uppfylla de minimiandelar utsläppsfria fordon i sin fordonspark av nya tunga fordon som fastställs i punkt 4.3 i bilaga I. För nya stadsbussar ska andelen utsläppsfria fordon vara 100 % från och med rapporteringsperioden för 2030.	1. För fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I ska tillverkarna uppfylla de minimiandelar utsläppsfria fordon i sin fordonspark av nya tunga fordon som fastställs i punkt 4.3 i bilaga I. För nya stadsbussar ska andelen utsläppsfria fordon vara 90 % från och med rapporteringsperioden för 2030 och 100 % från och med rapporteringsperioden för 2035.

Ändringsförslag  29

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3b – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna får besluta att från skyldigheten enligt denna artikel undanta en begränsad andel av de stadsbussar som registreras under varje rapporteringsperiod, om de kan bekräfta att ett utsläppsfritt fordon inte kan användas på samma sätt som det fordonet och att det därför av samhällsekonomiska skäl med tanke på specifika topografiska och meteorologiska förhållanden ligger i allmänhetens intresse att registrera ett fordon som inte är utsläppsfritt för att uppnå detta syfte.	Medlemsstaterna får besluta att från skyldigheten enligt denna artikel undanta en begränsad andel av de stadsbussar som registreras under varje rapporteringsperiod, om det av samhällsekonomiska skäl med tanke på specifika topografiska och meteorologiska förhållanden ligger i allmänhetens intresse och av skäl som rör den nationella säkerheten och för att möta naturkatastrofer.

Ändringsförslag  30

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter ska grunda tilldelningen av offentliga kontrakt för inköp eller användning av de fordon som avses i artikel 3b på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket ska inbegripa det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet och anbudets bidrag till försörjningstryggheten, i enlighet med tillämplig internationell rätt.	1. Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter ska grunda tilldelningen av offentliga kontrakt för inköp eller användning av de fordon som avses i artikel 3b på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket ska inbegripa det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet och anbudets bidrag till försörjningstryggheten och sociala och miljömässiga kriterier, i enlighet med tillämplig internationell rätt.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 5

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 4 – punkt 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) I artikel 4 första stycket ska följande punkt c läggas till:
	c) Tillämpningen av koldioxidkorrigeringsfaktorn från och med 2030, som fastställts i enlighet med punkt 2.1 i bilaga I.
	Effekten av koldioxidkorrigeringsfaktorn ska begränsas så att det som beaktas endast är ytterligare mängder bränslen som överskrider det bindande kombinerade delmålet för avancerade biobränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i andelen förnybar energi som levereras till transportsektorn, enligt definition i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001.
	Ett tak ska fastställas för att säkerställa att högst 10 procentenheter av utsläppsminskningsmålen för koldioxid för åren 2030, 2035 och för 2040 kan uppnås genom effekten av koldioxidkorrigeringsfaktorn. Därför ska ett tak fastställas för åren 2030–2034 så att en andel på upp till 12,5 % förnybara bränslen som kan komma i fråga för koldioxidkorrigeringsfaktorn, enligt definition i artikel 3 i denna förordning, ska beaktas i faktorn. För åren 2035–2039 ska andelen vara upp till 17 % och från och med 2040 upp till 40 %.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 6 – led ba (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 5 – punkt 3 – led 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) I artikel 5.3 ska följande led 3a läggas till:
	”3a. Kompensationsfaktor som tilldelats de N3-lastbilar som nyregistrerades under rapporteringsperioden och som har fått användas i medlemsstater med de högre kombinerade vikter som gäller för extra tunga kombinationstransporter på över 60 ton. När det gäller den kompensationsfaktor som avses i denna artikel ska kommissionen senast den 31 december 2024 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 17 för att ändra beräkningsformeln i punkt 2.7 i bilaga I för tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, i syfte att kompensera för den högre energieffektiviteten hos extra tunga kombinationer och korrigera de felaktiga beräkningarna av deras utsläpp.”

Ändringsförslag  33

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 9 – led d

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 7 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioderna för 2029, 2034 och 2039.	Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioden för 2039.

Ändringsförslag  34

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2028 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen.	Under 2027 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen.

Ändringsförslag  35

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Rapporten bör innehålla en bedömning av möjligheten att inkludera lastbilar i kategorin N3 i grupperna 11, 12 och 16 som får användas i sin registreringsstat för släpkombinationer med en tillåten totalvikt på över 70 ton, förutsatt att utsläppsberäkningen för dessa fordon har utvecklats för att ta hänsyn till deras särskilda egenskaper som dragbil av tunga kombinationer.
	Kommissionen ska senast den 31 december 2025 och varje år därefter rapportera till Europaparlamentet och rådet om läget för de nödvändiga villkoren för marknadsintroduktion av utsläppsfria tunga fordon i unionen. I denna rapport ska kommissionen särskilt, men inte enbart, bedöma följande:
	a) Registreringar av utsläppsfria tunga fordon i medlemsstaterna.
	b) Utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är lämplig för tunga fordon i medlemsstaterna.
	c) Införande av vägavgifter differentierade efter koldioxidutsläpp i medlemsstaterna.
	d) Genomsnittspriset på utsläppsrätter enligt det nya systemet för handel med utsläppsrätter för vägtransporter.
	e) Andra åtgärder som stöder införandet av utsläppsfria tunga fordon.
	Om det i rapporten konstateras att nödvändiga villkor, särskilt enligt leden b, c eller d, inte överensstämmer med målen för fordonstillverkare i artikel 3a och b i denna förordning, ska resultaten i rapporten beaktas vid framtida översyner av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/362 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.
	Kommissionen ska senast den 31 december 2026 offentliggöra en rapport med en metod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. Kommissionen ska översända denna rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov även med lämpliga förslag till uppföljningsåtgärder, såsom lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1.1.4 (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – tabell 1

Kommissionens förslag
Ändringsförslag
1.1.4. Nya små lastbilar i kategori N2 som inte tillhör någon av de undergrupper som anges i punkterna 1.1.1 och 1.1.2 och för vilka det av tekniska skäl ännu inte har fastställts några koldioxidutsläpp i enlighet med förordning (EU) 2017/2400, men i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 och dess genomförandeåtgärder, ska vid tillämpningen av denna förordning hänföras till följande undergrupper:
Fordonets egenskaper	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
Kategori N: högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (TPMLM)* ≤ 5 ton	53

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1.2

 

Kommissionens förslag
1.2. Arbetsfordon definieras enligt följande kriterier:
Fordonskategori	Chassikonfiguration	Kriterier för arbetsfordon
N	Påbyggnadsbil	En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31
	Dragbil	Högsta hastighet ej över 79 km/h
Ändringsförslag
1.2. Arbetsfordon definieras enligt följande kriterier:
Fordonskategori	Chassikonfiguration	Kriterier för arbetsfordon
N	Påbyggnadsbil	En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31 09, 10, 15, 16, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31
	Dragbil	Högsta hastighet ej över 79 km/h

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2.1

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – punkt 2.1 

Kommissionens förslag

2.1 Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon

De specifika utsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp sg, eller från dess primärfordon ska beräknas i enlighet med följande formel:     där  är summan för alla användningsprofiler mp som förtecknas i tabell 2, sg är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga, W sg,mp är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1–2.1.3, CO2 v,mp är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III, CO2pv,mp är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b,  För utsläppsfria fordon ska värdena för CO2v,mp och CO2pv,mp fastställas till 0.

Ändringsförslag

2.1 Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon

De specifika utsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp sg, eller från dess primärfordon ska beräknas i enlighet med följande formel:     där  är summan för alla användningsprofiler mp som förtecknas i tabell 2, sg är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga, Wsg,mp är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1–2.1.3, CO2 v, mp är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III, CO2p v, mp är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b, CCFi   är koldioxidkorrigeringsfaktorn för det bränsle eller den bränsleblandning som används, enligt definitionen i artikel 3.25 och beräknad i enlighet med punkt 7 i denna bilaga, som ska tillämpas från och med 2030. För utsläppsfria fordon ska värdena för CO2v,mp och CO2pv,mp fastställas till 0.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2.7.2 

Kommissionens förslag

2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:   CO2(NO) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × avgCO2sg    CO2(MCO2) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × [avgCO2sg × (1 - pvsg ) + avgCO2psg  × pvsg]   CO2(MZE) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × (1 - zevsg) × rCO2sg    CO2(M) = CO2(MCO2) + CO2(MZE)        där ∑ sg är summan av de undergrupper som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen enligt punkt 4.2,  ZLEV  är det som fastställs i punkt 2.3,  sharesg  är det som fastställs i punkt 2.4,  zevsg  är det som fastställs i punkt 2.4, pvsg är det som fastställs i punkt 2.4,  MPWsg  är det som fastställs i punkt 2.6,  avgCO2sg är det som fastställs i punkt 2.2, avgCO2psg är det som fastställs i punkt 2.2, rCO2sg  är det som fastställs i punkt 3.1.2.

Ändringsförslag

2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:   CO2(NO) = ∑sg sharesg × MPWsg × (avgCO2sg × (1 - sharesgEHC) + αsg x avgCO2sg × sharesgEHC)  CO2(MCO2) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × [avgCO2sg × (1 - pvsg ) + avgCO2psg  × pvsg]   CO2(MZE) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × (1 - zevsg) × rCO2sg    CO2(M) = CO2(MCO2) + CO2(MZE)        där ∑ sg är summan av de undergrupper som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen enligt punkt 4.2,  ZLEV  är det som fastställs i punkt 2.3,  sharesg  är det som fastställs i punkt 2.4,  zevsg  är det som fastställs i punkt 2.4, pvsg är det som fastställs i punkt 2.4,  MPWsg  är det som fastställs i punkt 2.6,  avgCO2sg är det som fastställs i punkt 2.2, avgCO2psg är det som fastställs i punkt 2.2, rCO2sg  är det som fastställs i punkt 3.1.2. sharesgEHC är andelen i undergrupp sg i tillverkarens tunga fordon i kategori N3 som får användas i en extra tung kombination.   αsg är kompensationsfaktorn för att justera effekten av högre nyttolast på en extra tung kombination på tillverkarens lastbilar, beroende på den genomsnittliga högsta tillåtna kombinationsvikten i drift, med hjälp av det viktade värdet av resultatet av följande formler:   αsg = 1 + (-3/5*avgGVWsg comb 8x4-30)/100, för 8x4 EHC-lastbilar   αsg = 1 + (-3/5*avgGVWsg comb other+19)/100, för övriga EHC-lastbilar   avgGVWsg comb är det tillverkarspecifika genomsnittet i registreringslandet för den högsta tillåtliga kombinationsvikten (ton) i drift för EHC-lastbilarna i fråga i undergruppen sg, när följande villkor är uppfyllt:   Vid beräkningen av koldioxidutsläpp ska en lastbil som omfattas av denna förordning anses vara en del av en extra tung kombination om lastbilen finns i kategori N3 och den högsta tillåtliga vikten i drift för fordonskombinationen i registreringslandet är mer än 60 ton och har rapporterats i enlighet med punkt qa i del A i bilaga IV.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Bilaga I – tabell 4.2

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – tabell 4.2

 

Kommissionens förslag
4.2. Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål.
X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD,  4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD,	31-LF, 31-L1, 31-L2, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-L2, 33-DD, 35-FE, 39-FE
Ändringsförslag
4.2 Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål
X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD,  4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD,	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Bilaga I – tabell 4.3.1.

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – tabell 4.3.1

Kommissionens förslag
4.3.1. Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på fordon i undergrupp sg för olika rapporteringsperioder:
Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025–2029	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15 %	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	11, 12, 16	0	43 %	64 %	90 %
Turistbussar (rfsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Primärfordon för turistbussar (rfpsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Släpvagnar		0	7,5 %	7,5 %	7,5 %
Påhängsvagnar		0	15 %	15 %	15 %
Ändringsförslag
4.3.1. Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på fordon i undergrupp sg för olika rapporteringsperioder:
Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025–2029	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15%	43%	64%	90%
Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	11, 12, 16	0	43 %	64 %	90 %
Turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfsg)	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Primärfordon för turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfpsg)	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Släpvagnar	421, 421v, 422, 422v, 423, 431, 431v, 432, 432v, 433, 611, 612, 611v, 612v, 621, 623, 621V, 622, 622V, 623V, 624, 624V, 625, 631, 631v, 632, 632v, 633	0	5,0 %	5,0 %	5,0 %
Påhängsvagnar	111, 111V, 112, 112V, 113, 121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126	0	5,0 %	5,0 %	5,0 %
Påhängsvagnar	131, 131V, 132, 132V, 133	0	5,0 %	7,5 %	7,5 %

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Bilaga I – tabell 4.3.2 

Kommissionens förslag
4.3.2. Följande mål för utsläppsfria fordon zevMsg i enlighet med artikel 3b är tillämpliga på fordon i undergruppen sg för olika rapporteringsperioder:
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE, 31-L2, 33-L2	0	100 %	100 %	100 %
Ändringsförslag
4.3.2. Följande mål för utsläppsfria fordon zevMsg i enlighet med artikel 3b är tillämpliga på fordon i undergruppen sg för olika rapporteringsperioder:
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030–2034	2035–2039	fr.o.m. 2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE	0	100 %	100 %	100 %

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 6a (ny)Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – punkt 7 (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7. BERÄKNING AV KOLDIOXIDKORRIGERINGSFAKTORN (CCF)   För varje bränsle eller bränsleblandning i ska CCF beräknas enligt följande metod:   För bränslen som uppfyller kraven för CCF, enligt definitionen i artikel 3.25, CCFi = 1.   För konventionella och fossila bränslen, CCFi = 0.   För blandningar av konventionella bränslen och bränslen som uppfyller kraven för CCF ska CCF beräknas enligt följande formel:       där   CCFi är koldioxidkorrigeringsfaktorn för en specifik blandning av konventionellt bränsle i och alla bränslen som uppfyller kraven för CCF som kan användas för att ersätta det,   SHARESn,i  är procentandelen förnybara bränslen som rapporterats i databasen Shares, under den senaste tillgängliga rapporteringsperioden n och som beräknats som den genomsnittliga andelen för alla EU-medlemsstater,   SHARESn - 1,i är procentandelen förnybara bränslen som rapporterats i databasen Shares, under den näst senaste tillgängliga rapporteringsperioden n och som beräknats som den genomsnittliga andelen för alla EU-medlemsstater,   SHARESn - 2,i är procentandelen förnybara bränslen som rapporterats i databasen Shares, under den tredje senaste tillgängliga rapporteringsperioden n och som beräknats som den genomsnittliga andelen för alla EU-medlemsstater.   Databasen Shares är tillgänglig på https://ec.europa.eu/eurostat/web/energy/database/additional-data

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Bilaga IV – del A – led qa (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga IV (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	qa) högsta vikt för en lastbil av kategori N3 i en extra tung kombination som avses i bilaga I punkt 2.7.2 i lastbilens registreringsland när lastbilen är kopplad till en eller flera påhängsvagnar/släpvagnar med oledad dragstång.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956
Referensnummer	COM(2023)0088 – C9-0025/2023 – 2023/0042(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 29.3.2023
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	ITRE 29.3.2023
Föredragande av yttrande:  Utnämning	Miapetra Kumpula-Natri 19.4.2023
Behandling i utskott	29.6.2023
Antagande	12.10.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 3 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Paolo Borchia, Beatrice Covassi, Josianne Cutajar, Nicola Danti, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Valter Flego, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Christophe Grudler, Henrike Hahn, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Seán Kelly, Miapetra Kumpula-Natri, Iskra Mihaylova, Angelika Niebler, Johan Nissinen, Mauri Pekkarinen, Tsvetelina Penkova, Morten Petersen, Markus Pieper, Clara Ponsatí Obiols, Sara Skyttedal, Riho Terras, Isabella Tovaglieri, Henna Virkkunen, Pernille Weiss
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Francesca Donato, Klemen Grošelj, Elena Lizzi
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Asim Ademov, Maria Grapini, Pierre Larrouturou

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

31	+
PPE	Asim Ademov, François-Xavier Bellamy, Hildegard Bentele, Tom Berendsen, Vasile Blaga, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Seán Kelly, Angelika Niebler, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Riho Terras, Henna Virkkunen, Pernille Weiss
Renew	Nicola Danti, Valter Flego, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Morten Petersen
S&D	Beatrice Covassi, Josianne Cutajar, Lina Gálvez Muñoz, Jens Geier, Maria Grapini, Ivo Hristov, Miapetra Kumpula-Natri, Pierre Larrouturou, Tsvetelina Penkova

 

3	-
ECR	Johan Nissinen
NI	Clara Ponsatí Obiols
Verts/ALE	Henrike Hahn

 

4	0
ID	Paolo Borchia, Elena Lizzi, Isabella Tovaglieri
NI	Francesca Donato

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (19.9.2023)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956

(COM(2023)0088 – C9‑0025/2023 – 2023/0042(COD))

Föredragande av yttrande: Andris Ameriks

 

 

KORTFATTAD MOTIVERING

Trots att EU:s klimat- och energipolitik leder till en betydande minskning av växthusgasutsläppen inom alla sektorer ökar utsläppen av växthusgaser från transporter fortfarande i EU, och står för en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Europa. Inom denna ram utgör vägtransporter den mest relevanta siffran (mer än 70 %), och tunga fordon står för mer än 27 %. En viktig faktor bakom denna siffra har varit den ökade efterfrågan på och aktiviteten för godstransporter sedan 2000, som fortfarande förväntas öka i framtiden.

Mot bakgrund av ovanstående kommer ändringen av de befintliga bindande målen för minskade koldioxidutsläpp från tunga fordon att fungera för att uppnå målen för den gröna omställningen, även mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska situationen: såsom framhålls i REPowerEU-planen har den ryska invasionen av Ukraina faktiskt gjort det möjligt att minska EU:s beroende av fossila bränslen mer än tidigare.

För det andra har reformen potential att gynna transportföretag och användare. En bredare användning av mer energieffektiva fordon, som uppnås genom att få tillverkarna att öka utbudet av utsläppsfria fordon, kommer att leda till billigare utsläppsfria fordonsmodeller, med en total minskning av den totala ägandekostnaden för sådana fordon.

För det tredje skulle reformen kunna spela en roll när det gäller att stärka EU:s industriella ledarskap inom teknik och innovation, särskilt i den pågående globala omställningen till utsläppsfri mobilitet, genom att kanalisera investeringar i utsläppsfri teknik.

En värdefull punkt i förslaget är inkluderingen av stadsbussar i ändringsförordningen. Minskningen av koldioxidutsläppen i stadsområden kommer att medföra flera positiva aspekter, förbättra luftkvaliteten i städerna och förbättra de europeiska medborgarnas individuella hälsa. Mot bakgrund av detta, och med tanke på möjligheten att utesluta en begränsad andel bussar enligt artikel 3b.2 i förslaget, understryker föredraganden vikten av att förkorta tidsramen för kommissionens antagande av delegerade akter i denna särskilda fråga för att ge de ekonomiska aktörerna förutsägbarhet.

Å andra sidan måste omställningen från fordon som drivs med fossila bränslen till utsläppsfria fordon ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenser som kan uppstå, i syfte att säkerställa att ingen ska lämnas utanför i omställningen till målet om ett klimatneutralt Europa. Ojämlik tillgång till transportnät påverkar vardagen för miljontals människor, särskilt låginkomsttagare samt användare från grupper med särskilda behov och från perifera områden. Nära kopplat till detta är frågan om konnektivitet mellan landsbygdsområden, stadsnära områden och stadsområden, särskilt när det gäller geografiska särdrag, såsom när det gäller öar, yttersta randområden och territorier, landsbygdsområden eller avlägsna områden, mindre tillgängliga perifera områden och bergsområden. På vägen mot utfasningen av fossila bränslen från transportsektorn måste man därför överväga lämpliga åtgärder för att säkerställa transporternas överkomlighet och tillgänglighet, undvika transportfattigdom och säkerställa lika tillgång till stadsområden. 

Föredraganden understryker dessutom att de sociala konsekvenserna av omställningen även för bilindustrin måste beaktas på allvar, så att utfasningen av fordon som drivs med fossila bränslen kan gå hand i hand med åtgärder för arbetstagare inom denna specifika sektor. Dessa åtgärder bör föreskrivas i planerna för en rättvis omställning och de sociala klimatplanerna. Föredraganden föreslår därför att inkomsterna från avgifter för överskridande utsläpp och administrativa sanktionsavgifter ska betraktas som inkomster avsatta för den nyligen antagna sociala klimatfonden i syfte att bidra till en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet.

 

Med detta yttrande strävar föredraganden efter att säkerställa att den framtida tunga fordonsparken kommer att bidra till en minskning av transportsektorns växthusgasutsläpp med 90 % fram till 2050 jämfört med 1990, i enlighet med den europeiska gröna given, samtidigt som den ger fördelar för europeiska transportföretag och transportanvändare, varav de flesta är små och medelstora företag, till följd av en bredare användning av mer energieffektiva fordon.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

 

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201910. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.	(1) Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 201910. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd, samt effekterna av Rysslands olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina inbegripet återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget.
__________________	__________________
10 Kommissionens meddelande av den 11 december 2019 – Den europeiska gröna given, COM (2019) 640 final.	10 Kommissionens meddelande av den 11 december 2019 – Den europeiska gröna given, COM (2019) 640 final.

Ändringsförslag  2

 

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade grupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör en etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.	(2) Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade grupper såsom personer från perifera områden och landsbygdsområden och de yttersta randområdena, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör en etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar.	(5) Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar, även vägtransportsektorn, som är den enda sektorn inom unionen där utsläppen har ökat sedan 1990-talet. I synnerhet tunga transporter representerar mer än en fjärdedel av växthusgasutsläppen från vägtransporter i EU och mer än 6 % av EU:s totala växthusgasutsläpp. Att påskynda utfasningen av fossila bränslen är desto viktigare med tanke på att lastbilsverksamheten i EU förväntas öka med ytterligare 40 % mellan 2019 och 2050, medan verksamheten från bussar förväntas växa med 10 % under samma tidsperiod.

Ändringsförslag  4

 

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) I EU:s nya ram för mobilitet i städer1a understryks att offentliga myndigheter bör säkerställa tillgången till effektiv, driftskompatibel och användarvänlig infrastruktur för laddning och tankning av alternativa bränslen. Tillgången till sådan infrastruktur är avgörande för att uppnå målet att fasa ut fossila bränslen från mobilitet i städer. Vid översynen av denna förordnings ändamålsenlighet och effekter bör kommissionen även beakta utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är lämplig för tunga fordon i medlemsstaterna.
	__________________
	1a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s nya ram för mobilitet i städer, COM(2021)0811, av den 14 december 2021.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 5b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b) I EU:s nya ram för mobilitet i städer4a understryks att offentliga myndigheter bör säkerställa tillgången till effektiv, driftskompatibel och användarvänlig infrastruktur för laddning och tankning av alternativa bränslen. Tillgången till sådan infrastruktur är avgörande för att uppnå målet att fasa ut fossila bränslen från mobilitet i städer. Vid översynen av denna förordnings ändamålsenlighet och effekter bör kommissionen även beakta utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är lämplig för tunga fordon i medlemsstaterna.
	__________________
	41a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s nya ram för mobilitet i städer, COM(2021)0811, av den 14 december 2021.

Ändringsförslag  6

 

Förslag till förordning

Skäl 5c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5c) Investeringarna för utfasningen av fossila bränslen från passagerartransportmedel bör inte ha en negativ inverkan på tillgången till mobilitet, vilket riskerar att öka problemen med transportfattigdom och exkludera glesbefolkade områden.

Ändringsförslag  7

 

Förslag till förordning

Skäl 5d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5d) Översynen av denna förordning1a ingår som ett led i förverkligandet av miljömålen, det vill säga att bekämpa klimatförändringar genom utfasning av fossila bränslen inom vägtransportsektorn, men man bör även ta hänsyn till de betydande konsekvenserna för industrin och sociala konsekvenser, så att alla kan garanteras sysselsättning och tillgänglig mobilitet.
	__________________
	1a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Planen REPowerEU, COM(2022)0230, av den 18 maj 2022.

Ändringsförslag  8

 

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet.	(8) För att bidra till en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att utvärdera de krav på minskade koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/1242 för tunga fordon. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare minskningar efter 2030 för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet.

Ändringsförslag  9

 

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) De skärpta kraven på minskade koldioxidutsläpp bör ge incitament till en ökad andel utsläppsfria fordon på unionsmarknaden samtidigt som användare och medborgare gynnas genom bättre luftkvalitet och energibesparingar, och innovation säkerställs i fordonsindustrins värdekedja. Utsläppsfria fordon omfattar för närvarande batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, samtidigt som utvecklingen av tekniska innovationer fortsätter.	(9) De skärpta kraven på minskade koldioxidutsläpp bör ge incitament till en ökad andel utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på unionsmarknaden samtidigt som användare och medborgare gynnas genom bättre luftkvalitet och energibesparingar, och innovation säkerställs i fordonsindustrins värdekedja. Bilindustrin kvarstår som en av stöttepelarna för unionens industri, i och med att den bidrar med 7 % av EU:s BNP, sysselsätter 4,6 miljoner arbetstagare och förblir en ledande kraft inom den tekniska innovationen, med sina 60 miljarder euro i årliga investeringar i forskning och utveckling. Industrin måste stödjas i sin miljöomställning och digitala omställning, eftersom de europeiska tillverkarna nu står inför en tredubbel utmaning i form av skärpta miljöbestämmelser, växande behov av investeringar i innovation och en allt hårdare internationell konkurrens. De skärpta standarderna för minskade koldioxidutsläpp måste bli teknikneutrala i fråga om att uppnå de satta målen för hela fordonsparken. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, som drivs på avancerade biobränslen eller syntetiska bränslen definieras i direktiv (EU) 2018/20011a. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon omfattar för närvarande batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, samtidigt som utvecklingen av tekniska innovationer fortsätter.
	__________________
	1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning).

Ändringsförslag  10

 

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a) Batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon har stark potential att fasa ut fossila bränslen från vissa segment av den tunga transportsektorn, och deras utveckling bör uppmuntras, samtidigt som hänsyn tas till att ingen teknik är helt fri från miljöpåverkan. När elektrifiering inte är möjlig eller är mindre effektiv och vätgasdrivna fordon inte är lämpliga eller kostnadsmässigt konkurrenskraftiga möjliggör principen om teknikneutralitet lika villkor med annan teknik som är mer mogen.

Ändringsförslag  11

 

Förslag till förordning

Skäl 9b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9b) Efter samråd med berörda parter senast ett år efter förordningens ikraftträdande bör kommissionen lägga fram ett förslag om att registrera tunga fordon som drivs enbart på koldioxidneutrala bränslen för att kontrollera deras efterlevnad i överensstämmelse med EU-lagstiftningen och med unionens mål om klimatneutralitet.

Ändringsförslag  12

 

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Mot denna bakgrund bör nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden bör påskyndas och innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt stimuleras.	(10) Mot denna bakgrund bör nya mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för nya tunga fordon för perioden för år 2030 och framåt. Dessa mål bör stämma överens med tillgängliga nödvändiga villkor, närmare bestämt ett tillräckligt tätt nätverk av alternativ bränsleinfrastruktur, med målet att främja införandet av utsläppsfria fordon på unionsmarknaden och stimulera innovation inom utsläppsfri teknik på ett kostnadseffektivt sätt.

Ändringsförslag  13

 

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Principen om teknikneutralitet är grundläggande för att man ska kunna säkerställa effektivitet och att det finns många olika lösningar, bevara och skynda på innovation och utveckling, också inom området omstörtande teknik, och möjliggöra flexibilitet på marknaden samt olika former av socialt beteende. Därför får inte vägtransporterna inskränkas till bara en enda teknik, utan man måste uppmuntra till innovation och komplementaritet mellan alternativa effektiva tekniker, såsom att hybridfordon och fordon med koldioxidsnåla bränslen används sida vid sida. Det skulle dessutom bli svårt med en universallösning på europeisk nivå, på grund av de stora ekonomiska, sociala, geografiska och infrastrukturrelaterade olikheterna inom och mellan medlemsstaterna. Med ett brett utbud av inbördes kompletterande teknik kan däremot varje region ta i bruk de lämpligaste lösningarna för att minska sina utsläpp.

Ändringsförslag  14

 

Förslag till förordning

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10b) Som komplement till insatserna i denna förordning för att öka tillgången på och införandet av utsläppsfria fordon bör det införas en koldioxidkorrigeringsfaktor för att på rätt sätt avspegla bidraget från koldioxidneutrala bränslen, exempelvis biobränslen, biogas, biomassabränslen och syntetiska bränslen, vid bedömningen av uppfyllandet av målen för minskade koldioxidutsläpp från nyregistrerade tunga fordon.

Ändringsförslag  15

 

Förslag till förordning

Skäl 11 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar.	I den uppdaterade nya industristrategin14 planeras gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I detta sammanhang utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen tar man särskild hänsyn till små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och till samråd med arbetsmarknadens parter, även från medlemsstaternas sida, och bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan med initiativ som kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i EU med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Man tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Detta skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den föreslagna sociala klimatfonden för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria lastbilar. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt de effekter som denna omställning kommer att ha på små och medelstora företag i hela leveranskedjan.
__________________	__________________
14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.	14 Kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.

Ändringsförslag  16

 

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) En snabb utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur kräver att det finns kvalificerade installatörer tillgängliga. Investeringar i omskolning och kompetensutveckling kommer att vara en hörnsten för att uppfylla målen i denna förordning och säkerställa en rättvis omställning i lastbilstillverkningssektorn.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Målen för unionens hela fordonspark bör kompletteras med den nödvändiga utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i enlighet med kommissionens förslag till förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen16.	(12) Målen för unionens hela fordonspark bör kompletteras med den nödvändiga utbyggnaden av allmänt tillgänglig laddnings- och tankningsinfrastruktur i enlighet med kommissionens förslag till förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen16. Utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur är lika viktig på privat område, t.ex. i privata depåer och vid logistikcentrum, för att säkerställa laddning över natten och destinationsladdning. Det är absolut nödvändigt att ingen europeisk region lämnas utanför och att regionala skillnader i utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen hanteras på ett lämpligt sätt, i synnerhet i mindre utvecklade områden eller områden med särskilda behov och omständigheter, såsom landsbygdsområden, glesbefolkade områden, avlägsna områden, de yttersta randområdena, öar och bergsområden. Detta offentliga och privata nätverk av laddnings- och tankningsstationer är ett nödvändigt villkor för att tillverkare ska kunna nå målen om minskning av koldioxidutsläpp.
__________________	__________________
16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.	16 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, COM(2021) 559 final, 14.7.2021.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Utbyggnad av tillräcklig laddningsinfrastruktur och infrastruktur för tankning med alternativa bränslen är ett oeftergivligt villkor för att marknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska kunna växa och således för att denna förordning ska lyckas. Därvid bör varje ambitionsökning i fråga om utsläppsminskningsmålen i denna förordning, också när det gäller de mellanliggande målen, åtföljas av att målen för utbyggnaden höjs i samband med översynen av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Här är det därför av största vikt att investeringarna i utbyggnaden fortsätter och utökas. Medlemsstaterna bör få tillräckligt med stöd och hjälp för att kunna uppnå detta mål, eftersom det kommer att behövas omfattande investeringar under ett årtionde när de kommer att få vidkännas allt större bortfall av skatteintäkter och en allt större förskjutning av dessa intäkter till andra bränslen. I detta sammanhang måste det understrykas att tankningsbehovet direkt sammanhänger med fordonens körräckvidd. Ökad körräckvidd föranleder färre tankningar, och kommissionen bör därför vid infrastrukturutbyggnaden ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt av den körräckvidd som batterierna medger.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12b) Minimikraven för laddningsinfrastruktur för tunga fordon som föreskrivs i förordningen om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen kanske inte uppfyller det som krävs av de skärpta normerna för koldioxidutsläpp. Det är därför av yttersta vikt att EU och nationella finansieringsinstrument prioriterar stöd för vidare utveckling av infrastrukturprojekt för alternativa bränslen.

Ändringsförslag  20

 

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Omställningen till klimatneutralitet kräver betydande investeringar i elnäten, inbegripet ökad kapacitet, resiliens och lagring, samt ytterligare anslutningar. Med de målnivåer som föreslås i artikel 3a för år 2030 kommer andelen utsläppsfria fordon i den totala fordonsparken som körs på väg samt elförbrukningen inom sektorn att förbli begränsad. Därför kommer även den därmed sammanhängande inverkan på elnätet att vara begränsad.	(13) Utbyggnaden av batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, kommer tveklöst att kräva betydande investeringar i elnäten, inbegripet ökad kapacitet, resiliens och lagring, samt ytterligare anslutningar och beteendeanpassningar så att höglasttimmar hanteras utan risker för försörjningstryggheten.

Ändringsförslag  21

 

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Införandet av utsläppsfria tunga fordon på marknaden är beroende av nödvändiga villkor som gör det möjligt för åkare att köra fordonen på ett smidigt och mer lönsamt sätt än konventionella dieselbilar. Tillgången till laddnings- och tankningsinfrastruktur, effektiva koldioxidprissättningsåtgärder, inbegripet vägavgifter som är differentierade efter koldioxidutsläpp, och stödjande och väl synkroniserade fordonsregler är viktiga nödvändiga villkor som ligger utanför fordonstillverkarnas direkta kontroll. Läget för de viktigaste nödvändiga villkoren bör därför övervakas årligen. Om ett eller flera av de nödvändiga villkoren inte anses vara förenligt med koldioxidmålen för fordonstillverkare bör målen ses över och de ekonomiska sanktionerna (avgifter för överskridande koldioxidutsläpp) för fordonstillverkare upphävas.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b) Vissa nödvändiga villkor som gör det möjligt för åkare att köra utsläppsfria tunga fordon på ett smidigt sätt är avgörande för att sådana fordon ska kunna införas tidigt på marknaden. Därför bör läget för de viktigaste nödvändiga villkoren såsom optimal nätkapacitet, lagring, laddnings- och tankningsinfrastruktur och effektiva åtgärder för koldioxidprissättning övervakas regelbundet och beaktas i översynen av denna förordning.

Ändringsförslag  23

 

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Tillverkarna bör ges tillräcklig flexibilitet när det gäller att anpassa sina fordonsparker över tid för att kunna hantera övergången till utsläppsfria fordon på ett kostnadseffektivt sätt, och det är därför lämpligt att behålla strategin med sjunkande målnivåer i femårssteg.	(14) Tillverkarna bör ges tillräcklig flexibilitet när det gäller att anpassa sina fordonsparker över tid för att kunna hantera övergången till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på ett kostnadseffektivt sätt. De stegvis mer ambitiösa utsläppsminskningsmålen har ökat kostnaderna för tillverkarna för att uppfylla kraven. Det är därför lämpligt att behålla strategin med sjunkande målnivåer i femårssteg.

Ändringsförslag  24

 

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Denna förordning syftar till att påskynda omställningen till koldioxidneutral mobilitet enligt principen om teknikneutralitet. Som komplement till insatserna för att öka tillgången på utsläppsfria fordon införs en mekanism som bygger på en koldioxidkorrigeringsfaktor för att vederbörligen beakta bidraget från användningen av hållbara förnybara transportbränslen vid bedömningen av uppfyllandet av målen för minskade koldioxidutsläpp från nyregistrerade tunga fordon. Denna förordning syftar till att påskynda omställningen till koldioxidneutral mobilitet enligt principen om teknikneutralitet. Som komplement till insatserna för att öka tillgången på utsläppsfria fordon införs en mekanism som bygger på en koldioxidkorrigeringsfaktor för att vederbörligen beakta bidraget från användningen av hållbara förnybara transportbränslen vid bedömningen av uppfyllandet av målen för minskade koldioxidutsläpp från nyregistrerade tunga fordon.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Skäl 14b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14b) Denna förordning syftar till att påskynda omställningen till koldioxidneutral mobilitet enligt principen om teknikneutralitet. Som komplement till insatserna för att öka tillgången på utsläppsfria fordon införs en mekanism som bygger på en koldioxidkorrigeringsfaktor för att vederbörligen beakta bidraget från användningen av hållbara förnybara transportbränslen vid bedömningen av uppfyllandet av målen för minskade koldioxidutsläpp från nyregistrerade tunga fordon.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Skäl 14c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14c) Till skillnad från personbilssektorn är nyttofordon viktiga och flexibla verktyg för att flytta varor och människor och förblir avgörande för den europeiska ekonomin. Överkomliga priser för kunderna, minskade körsträckor, långa laddningstider och minskad lastkapacitet är faktorer som kan förhindra en snabb omställning till utsläppsfri teknik.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Skäl 14d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14d) En fullständig uppsättning viktiga nödvändiga villkor måste utvecklas för att upprätthålla en snabb omställning till nollutsläpp. Det är mycket viktigt att ge kunderna rätt resurser för att överbrygga prisklyftan med konventionella fordon och tillgång till en tillräckligt tät infrastruktur för laddning och tankning som är lämplig för tunga fordon.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Skäl 14e (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14e) Den gröna omställningen bör också ta upp vikten av den sociala dimensionen för att säkerställa att ny teknik inte påverkar överkomligheten och tillgängligheten för alla. När nya koldioxidnormer för tunga fordon antas är det också viktigt att ta hänsyn till den digitala och den gröna omställningens betydande ekonomiska och sociala konsekvenser och behovet av att skydda sysselsättningen och bevara unionsindustrins konkurrenskraft.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Skäl 14f (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14f) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de konsekvenser som denna omställning kommer att få för mikroföretag samt små och medelstora företag i hela leveranskedjan i fordonsindustrin och för regioner och samhällen som påverkas av detta och som kan vara mer sårbara till följd av att de har en betydande fordonsindustri.

Ändringsförslag  30

 

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla typer av användningsområden. Detta skulle kunna gälla användningen av tunga långdistansfordon under specifika topografiska och meteorologiska förhållanden och långfärdsbussar och lastbilar som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Mot bakgrund av dessa överväganden bör det i målet för 2040 lämnas viss marginal för att ta höjd för framtida teknisk utveckling.	(15) På grund av den totala lastbilsparkens heterogena struktur är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla typer av användningsområden. Detta skulle kunna gälla användningen av extra tunga fordon och tunga långdistansfordon under specifika topografiska och meteorologiska förhållanden och långfärdsbussar och lastbilar som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Fordonen i fråga bör utgöra en begränsad andel av hela den tunga fordonsparken. Mot bakgrund av dessa överväganden bör översynen av denna förordning ta hänsyn till den tekniska utvecklingen av dessa fordon i en eventuell översyn av målen. Det är viktigt att bedöma koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon på unionsnivå. Därför bör kommissionen senast ett år efter förordningens ikraftträdande undersöka möjligheten att ta fram en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering av koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. Kommissionen bör vidta uppföljningsåtgärder, vid behov även med lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag  31

 

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) Extra tunga kombinationer är fordon med vikt och ofta även dimensioner över standard. De har ökade energieffektivitetsvinster och minskad relativ bränsleanvändning på grund av högre nyttolaster jämfört med de genomsnittliga EU-lastbilarna. Med den nuvarande beräkningsformeln i samband med koldioxidmålen för tunga fordon tas dock ingen hänsyn till detta. För att korrigera detta och avspegla utsläppen från extra tunga kombinationer på ett mer realistiskt sätt bör beräkningen modifieras i enlighet med det.

Ändringsförslag  32

 

Förslag till förordning

Skäl 15b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15b) Efter samråd med berörda parter senast ett år efter förordningens ikraftträdande bör kommissionen lägga fram ett förslag om att registrera tunga fordon som drivs enbart på koldioxidneutrala bränslen för att kontrollera deras efterlevnad i överensstämmelse med EU-lagstiftningen och med unionens mål om klimatneutralitet.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Skäl 15c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15c) Koldioxidneutrala bränslen, exempelvis biogas, biobränslen eller syntetiska bränslen kan bidra till betydande koldioxidminskningar och förbättringar av luftkvaliteten redan i dag, och spela en viktig roll i omställningen. Samtidigt kan de vara en del av lösningen i framtiden i fall då en el- eller vätgasdriven lastbil är omöjlig eller svår.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Skäl 15d (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15d) Med tanke på att en betydande andel av de lastbilar som tillverkas i EU exporteras till hela världen och denna sektor är exponerad för stark internationell konkurrens måste det industriella ledarskapet för europeiska tillverkare och leverantörer som verkar globalt skyddas och stärkas genom så stor respekt som möjligt för principen om teknikneutralitet, som är nödvändig för att garantera kapaciteten för innovation och konkurrenskraft.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Skäl 15e (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15e) Denna lagstiftning spelar en viktig roll för att ge utsläppsfria fordon en konkurrensfördel jämfört med fordon som drivs med fossila bränslen, och minskar de ekonomiska skillnaderna mellan dem. Tillräckligt stöd från annan EU-lagstiftning och nationell lagstiftning samt ekonomiska mekanismer och medel är avgörande för att sänka kostnaderna och göra utsläppsfria transporter kommersiellt bärkraftiga.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) De skärpta målen för unionens hela fordonspark som gäller från och med år 2030 innebär att tillverkarna kommer att behöva få ut betydligt fler utsläppsfria fordon på unionsmarknaden. I detta sammanhang skulle incitamentsmekanismen för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero and Low Emissione Vehicle) inte längre tjäna sitt ursprungliga syfte och riskera att göra förordning (EU) 2019/1242 mindre effektiv. Incitamentsmekanismen för ZLEV bör därför avskaffas från och med 2030.	utgår

Motivering

Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör vara kvar.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Möjligheten att avsätta intäkterna från avgifterna för överskridande utsläpp till en särskild fond eller relevant program har utvärderats i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1242, med slutsatsen att detta avsevärt skulle öka den administrativa bördan utan att direkt gynna fordonsindustrin i dess övergång. Intäkterna från avgifterna för överskridande utsläpp bör därför fortsätta att betraktas som intäkter i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) 2019/1242.	(18) Intäkterna från avgifterna för överskridande utsläpp bör betraktas som intäkter avsatta för den särskilda budgetposten ”Stöd till fordonsindustrin” i den sociala klimatfonden i syfte att säkerställa en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi och i synnerhet mildra omställningens eventuella negativa konsekvenser för sysselsättningen i fordonsindustrin i alla berörda medlemsstater, särskilt i de regioner och bland de grupper som påverkas mest av omställningen.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För fordon som inte omfattas av lagstiftningen om typgodkännande av fordon, såsom jordbruks- och skogsbrukstraktorer, fordon som konstruerats och tillverkats för att användas av försvarsmakten och som bandfordon, fastställs inte koldioxidutsläppen och dessa fordon behöver därför inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i denna förordning.	För fordon som inte omfattas av lagstiftningen om typgodkännande av fordon, såsom jordbruks- och skogsbrukstraktorer, fordon som konstruerats för att användas av försvarsmakten och säkerhetsstyrkor och som bandfordon, fastställs inte koldioxidutsläppen och dessa fordon behöver därför inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i denna förordning.

Ändringsförslag  39

 

Förslag till förordning

Skäl 21 – stycke 5

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare, bör fortsätta att undantas från beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp.	Arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare, bör fortsätta att undantas från beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp. Å andra sidan skulle utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon kunna användas för tillämpningen av denna förordning och för fastställandet av tillverkarens efterlevnad av de specifika koldioxidutsläppsmålen.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Med tanke på den nyligen införda möjligheten att föra över fordon mellan tillverkare och fastställandet av ett undantag för tillverkare som endast producerar ett litet antal fordon bör en definition av begreppet ”grupp av anslutna enheter” läggas till i förordning (EU) 2019/1242, en definition som i allt väsentligt följer den terminologi som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/63120 för lätta fordon.	utgår
__________________
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).

Motivering

Införandet av en överföringsmekanism, såsom föreslås, mellan företag som omfattas av kriterierna för begreppet ”grupp av anslutna tillverkare” skulle skapa potentiella snedvridningar av marknaden eftersom bara vissa europeiska tillverkare skulle gynnas av denna bestämmelse. Metoden skulle dessutom skapa två potentiella marknadsdominerande ställningar.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) För att fastställa enskilda tillverkares skyldigheter bör mål för minskning av koldioxidutsläppen från unionens hela nya tunga fordonspark omvandlas till specifika minskningsmål för undergrupper som bör definieras utifrån de tekniska egenskaperna hos de fordon de består av.	(24) För att fastställa enskilda tillverkares skyldigheter bör mål för minskning av koldioxidutsläppen från unionens hela nya tunga fordonspark omvandlas till specifika minskningsmål för undergrupper som bör definieras utifrån de tekniska egenskaperna hos de fordon de består av, dock med hänsyn till de möjliga förseningarna av leveranser och det sena utsläppandet på marknaden av vissa fordonsgrupper som påverkas av försörjningsproblemen i fråga om vissa komponenter, som inte orsakas hos tillverkarna.

Motivering

Tillverkarna bör inte hållas ansvariga när externa försörjningsproblem (t.ex. när det gäller halvledare) gör att vissa fordonsmodeller släpps ut senare på marknaden med resultatet att tillgången till rena fordon för den europeiska fordonsparken påverkas.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(27a) Låga bussar som endast är registrerade i klass II är konstruerade för långfärdsdrift och kan tydligt identifieras. Med sina användningsprofiler för långfärd bör de inte omfattas av samma nollutsläppskrav som stadsbussar. Låga klass II-fordon bör i stället behandlas som höga långfärdsfordon och -bussar.

Motivering

Endast fordon med stadsdriftsprofiler bör omfattas av kravet när det gäller utsläppsfria fordon för stadsbussar (artikel 3b). Låga klass II-bussar med driftsprofiler mellan städer används i drift mellan städer och bör därför inte omfattas av de tvingande kraven på utsläppsfria fordon. Therefore, vehicle groups 31-L2 (2-axle class II low entry) and 33-L2 (3-axle class II low entry) should be moved from the group of vehicles which fall under the zero-emission mandate (“MZE”) to the group of vehicles that are subject to CO2 reduction targets (“MCO2”). The impact in terms of CO2 emissions is very low because vehicle groups 31-L2 and 33-L2 have an overall emission share of all commercial vehicles of approximately 1%.Class II low-entry vehicles have a market share of approximately 11% of all M3 vehicles and M3 vehicles have an overall emission share of approximately 9% according to the Impact Assessment, annex 8, table 11.Class II low-entry vehicles are specifically designed for interurban operations with reduced passenger flow and capacity compared to full low-floor buses designed for urban operation.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör tillämpas för sista gången för rapporteringsperioden för 2029, eftersom den därefter inte längre anses behövas som incitament för att främja marknadstillträde för utsläppsfria fordon.	(28) Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör tillämpas för sista gången för rapporteringsperioden för 2039, för att fortsätta att främja marknadstillträde för utsläppsfria fordon i den tunga fordonssektorn.

Motivering

Marknadspenetrationen för utsläppsfri teknik i den tunga fordonssektorn är osäker och strikt kopplad till nödvändiga ramvillkor och kundernas acceptans. Förordningen bör fortsätta att innehålla en viss flexibilitet för att hjälpa fordonstillverkarna att främja och sälja de nya utsläppsfria fordonen. Av dessa skäl bör faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon utvidgas under hela den tidsperiod då denna förordning finns på plats.

Ändringsförslag  44

 

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band.	(30) För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria fordon mellan enheter utan några inbördes band, och överföra befintliga fordon som har byggts om till utsläppsfria fordon. Ombyggnad av befintliga fordon är en fantastisk möjlighet att påskynda omställningen till utsläppsfri mobilitet på ett kostnads- och resurseffektivt sätt.

Ändringsförslag  45

 

Förslag till förordning

Skäl 42a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42a) Denna förordning syftar till att påskynda omställningen till koldioxidneutral mobilitet på ett teknikneutralt sätt. Som komplement till insatserna för att öka tillgången på utsläppsfria fordon införs en mekanism baserad på en koldioxidkorrigeringsfaktor för att ta vederbörlig hänsyn till bidraget från användning av hållbara transportbränslen inbegripet biobränslen, biomassabränslen och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung vid bedömningen av uppfyllandet av målen för minskade koldioxidutsläpp från nyregistrerade tunga fordon.

Ändringsförslag  46

 

Förslag till förordning

Skäl 42b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42b) För att påskynda omställningen införs en mekanism baserad på en koldioxidkorrigeringsfaktor som avspeglar koldioxidintensiteten och andelen koldioxidneutrala bränslen.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Skäl 42c (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(42c) En ny definition av koldioxidneutrala bränslen införs för att möjliggöra förnybara bränslen enligt definitionen i direktiv 2018/2001, inbegripet biobränslen, biogas, biomassabränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen.

Ändringsförslag  48

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 2 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) N1, som inte omfattas av förordning (EU) 2019/631, N2 och N3.	b) N2 med en högsta tekniskt tillåten lastad vikt över 5 ton och N3.

Ändringsförslag  49

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 2 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) Vid tillämpningen av denna förordning ska den också gälla för utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon.

Ändringsförslag  50

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 2 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Fordonsgrupperna 11, 12 och 16 från kategori N3 ska inte omfattas av målen för koldioxidutsläpp i artikel 3a i denna förordning.

Ändringsförslag  51

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3 – led 23a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	23a) koldioxidneutralt bränsle: alla bränslen där utsläppen av bränslet i användning (eu) antas vara nettonoll och därmed inte genererar några nettoutsläpp av växthusgaser eller koldioxidavtryck, samt som överensstämmer med principen om teknikneutralitet och hållbarhetskriterierna i direktiv 2018/2001 och tillhörande delegerade akter. I dessa bränslen ingår biobränslen, biogas, flytande biobränslen, biomassabränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen.

Ändringsförslag  52

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3 – led i

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 23 – led 23b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	23b) koldioxidkorrigeringsfaktor: faktor som tillämpar en korrigering av koldioxidutsläppen från avgasrör från fordon för bedömning av överensstämmelse, för att återspegla utsläppsintensiteten för växthusgaser och andelen koldioxidneutrala bränslen, enligt definitionen i artikel 3.23a i denna förordning.

Ändringsförslag  53

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/124

Artikel 3b – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. För fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I ska tillverkarna uppfylla de minimiandelar utsläppsfria fordon i sin fordonspark av nya tunga fordon som fastställs i punkt 4.3 i bilaga I. För nya stadsbussar ska andelen utsläppsfria fordon vara 100 % från och med rapporteringsperioden för 2030.	1. För fordon som avses i punkt 4.2 i bilaga I ska tillverkarna uppfylla de minimiandelar utsläppsfria fordon i sin fordonspark av nya tunga fordon som fastställs i punkt 4.3 i bilaga I. För nya stadsbussar ska andelen utsläppsfria fordon vara 80 % från och med rapporteringsperioden för 2030 och öka progressivt till 100 % i linje med marknaden och de nödvändiga villkoren.

Ändringsförslag  54

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Med 45 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2030–2034.	b) Med 30 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2030–2034.

Ändringsförslag  55

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Med 65 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2035–2039.	c) Med 50 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2035–2039.

Ändringsförslag  56

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3a – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) Med 90 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna för år 2040 och framåt.	d) Med 75 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna för år 2040 och framåt.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 3c

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 3c	utgår

Motivering

Innehållet i artikel 3c är otydligt ur de offentliga upphandlingsenheternas perspektiv. Offentlig upphandling bör inte göras mer komplicerad i en situation där de offentliga myndigheterna redan eftersträvar en grön omställning. Kraven i förslaget är otydliga och oproportionella i förhållande till de offentliga upphandlingsenheternas uppgifter och befogenheter. Offentliga transportmyndigheter har mycket begränsad påverkan, exempelvis när det gäller leveransers tillförlitlighet eller tillgången på reservdelar.

Ändringsförslag  58

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) De uppgifter som rapporterats för tillverkarens nya tunga fordon som registrerats under den föregående rapporteringsperioden.	a) De uppgifter som rapporterats för tillverkarens nya tunga fordon som registrerats under den föregående rapporteringsperioden, inbegripet utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon.

Ändringsförslag  59

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5a (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 4 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) I artikel 4 första stycket ska följande led ba läggas till:
	”ba) Tillämpningen av koldioxidkorrigeringsfaktorn, som fastställts i enlighet med punkt 7 (ny) i bilaga I.”

Ändringsförslag  60

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5b (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5b) Metod för registrering av tunga fordon som drivs med enbart koldioxidneutrala bränslen
	Följande artikel ska införas som artikel 4a:
	”Artikel 4a
	Efter samråd med berörda parter, senast ett år efter förordningens ikraftträdande, ska kommissionen ta fram en metod för att registrera tunga fordon som drivs med enbart koldioxidneutrala bränslen för att kontrollera deras efterlevnad i överensstämmelse med EU-lagstiftningen och med unionens mål om klimatneutralitet.”

Ändringsförslag  61

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Från och med den 1 juli 2020 och för varje efterföljande rapporteringsperiod fram till och med rapporteringsperioden för 2029 ska kommissionen för varje tillverkare fastställa faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för den föregående rapporteringsperioden.	Från och med den 1 juli 2020 och för varje efterföljande rapporteringsperiod ska kommissionen för varje tillverkare fastställa faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för den föregående rapporteringsperioden.

Ändringsförslag  62

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 5 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 3 %. Bidraget till den faktorn från utsläppsfria fordon i kategori N, utom fordon i undergrupperna 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-RD och 10-LH, ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 1,5 %.”	4. Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 10 %. Bidraget till den faktorn från utsläppsfria fordon i kategori N, utom fordon i undergrupperna 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-RD och 10-LH, ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 3 %.”

Ändringsförslag  63

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9 – led d

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioderna för 2029, 2034 och 2039.”	Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 11 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 8 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) För någon av rapporteringsperioderna för åren 2025–2028, 2030–2033, 2035–2038: summan av utsläppsskulderna, minskad med summan av utsläppskrediterna, överskrider den gräns för utsläppsskuld som avses i artikel 7.1 tredje stycket.	a) Om summan av utsläppsskulderna, minskad med summan av utsläppskrediterna, under någon rapporteringsperiod överskrider den gräns för utsläppsskuld som avses i artikel 7.1 tredje stycket.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 11 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 8 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) För rapporteringsperioden för åren 2029, 2034, 2039 och 2040: summan av utsläppsskulderna, minskad med summan av utsläppskrediterna, är positiv.	utgår

Motivering

Med tanke på den extremt höga nivån på sanktioner som föreskrivs i denna förordning bör tillverkaren få flexibilitet att överföra inte bara krediter utan också skulder, utan en tvingande reglering av skulderna på fem år.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 16

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 13f (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. De administrativa sanktionsavgifternas belopp ska betraktas som inkomster i unionens allmänna budget.	4. De administrativa sanktionsavgifternas belopp ska betraktas som inkomster i den särskilda budgetposten ”Stöd till fordonsindustrin” i den sociala klimatfonden.

Ändringsförslag  67

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2028 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen.	Senast 2027 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen.
	Rapporten ska vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning. Senast den 31 december 2025 och varje år därefter ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om läget för de nödvändiga villkoren för marknadsintroduktion av utsläppsfria tunga fordon i unionen. I denna rapport ska kommissionen särskilt, men inte enbart, bedöma följande:
	a) registreringar av utsläppsfria tunga fordon i medlemsstaterna,
	b) utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är lämplig för tunga fordon i medlemsstaterna,
	c) införande av vägavgifter differentierade efter koldioxidutsläpp i medlemsstaterna,
	d) genomsnittspriset på utsläppsrätter enligt det nya systemet för handel med utsläppsrätter för vägtransporter,
	e) andra åtgärder som stöder införandet av utsläppsfria tunga fordon.
	Om ett eller flera av de nödvändiga villkoren, särskilt enligt punkterna b, c och d, inte anses stämma överens med målen för fordonstillverkare enligt artiklarna 3a och 3b i denna förordning, ska målen ses över och avgifterna för överskridande koldioxidutsläpp enligt artikel 8 i denna förordning upphävas.

Ändringsförslag  68

 

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 18

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 15 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Kommissionen ska så fort som möjligt men senast den 31 december 2026 offentliggöra en rapport med en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. Kommissionen ska översända denna utvärdering till Europaparlamentet och rådet, vid behov även med lämpliga förslag till uppföljningsåtgärder, såsom lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].	Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b, artikel 4a, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led a

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].	Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för denna förordnings ikraftträdande].
	Kommissionen ska anta de delegerade akter som avses i artikel 3b.2 senast 18 månader efter det datum då denna förordning träder i kraft.

Motivering

Behövs för att ge förutsägbarhet vid inköp av stadsbussar.

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led b

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.	Den delegering av befogenhet som avses i artikel 4a, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13e.4, artikel 13f.2 och artikel 14.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Motivering

Kommissionen har till uppgift att ta fram en metod för registrering av tunga fordon som drivs med koldioxidneutrala bränslen för att kontrollera deras efterlevnad.

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 19 – led c

Förordning (EU) 2019/1242

Artikel 17 – punkt 6

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) I punkt 6 ska ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket och artikel 14.1” ersättas med följande: ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13f.2 och artikel 14.1”.	c) I punkt 6 ska ”artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket och artikel 14.1” ersättas med följande: ”artikel 4a, artikel 11.2, artikel 13.4 andra stycket, artikel 13c.3, artikel 13d.2, artikel 13f.2 och artikel 14.1”.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.1.2 – tabellen

 

Kommissionens förslag
Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400	Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning
31 a, 31d	31-LF
31b1	31-L1
31b2	31-L2
31c, 31e	31-DD
32 a, 32b	32-C2
32c, 32d	32-C3
32e, 32f	32-DD
33a, 33d, 37a, 37d	33-LF
33b1, 37b1	33-L1
33b2, 37b2	33-L2
33c, 33e, 37c, 37e	33-DD
34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b	34-C2
34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d	34-C3
34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f	34-DD
35 a, 35b1, 35b2, 35c	35-FE
39 a, 39b1, 39b2, 35c	39-FE
Ändringsförslag
31 a, 31d	31-LF
31b1	31-L1
31b2	31-L2
31c, 31e	31-DD
32 a, 32b	32-C2
32c, 32d	32-C3
32e, 32f	32-DD
33a, 33d, 37a, 37d	33-LF
33b1, 37b1	33-L1
33b2, 37b2	33-L2
33c, 33e, 37c, 37e	33-DD
34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b	34-C2
34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d	34-C3
34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f	34-DD
35 a, 35b1, 35b2, 35c	35-FE
39 a, 39b1, 39b2, 39c	39-FE

Motivering

Detta ändringsförslag korrigerar ett skrivfel. Fordonsgrupp 35c i bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 skulle felaktigt tilldelas två olika undergrupper, 35-FE och 39 FE, i denna förordning. Fordonsgrupp 39c bör i stället endast tilldelas fordonsundergrupp 39-FE.

 

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.2

Kommissionens förslag
Fordonskategori	Chassikonfiguration	Kriterier för arbetsfordon
N	Påbyggnadsbil	En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31
	Dragbil	Högsta hastighet ej över 79 km/h
Ändringsförslag
Fordonskategori	Chassikonfiguration	Kriterier för arbetsfordon
N	Påbyggnadsbil	En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 och 31

Motivering

Add body work code “17 Timber” according to (EU) No 678/2011 in order to fulfil recital (21) where vehicles for forestry are stated to be exempted from having to meet the CO2 targets.

Recital (21): För vissa fordon som är typgodkända har koldioxidutsläppen av tekniska orsaker ännu inte fastställs och de fordonen behöver inte uppfylla de koldioxidmål som fastställs i den här förordningen. These are for example special purpose vehicles, such as mobile cranes, carriers of hydraulic multi-equipment or exceptional load transport vehicles, off-road vehicles, such as certain vehicles used for mining, forestry and agricultural purposes

Ändringsförslag  75

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.1

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga I – punkt 2

Kommissionens förslag

2.1. Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon De specifika utsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp sg, eller från dess primärfordon ska beräknas i enlighet med följande formel:     där  är summan för alla användningsprofiler mp som förtecknas i tabell 2, sg är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga, Wsg,mp,  är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1-2.1.3, CO2v,mp är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III, CO2pv,mp är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b, För utsläppsfria fordon ska värdena för CO2,mp och CO2p,mp fastställas till 0.

Ändringsförslag

2.1. Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon De specifika utsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp sg, eller från dess primärfordon ska beräknas i enlighet med följande formel:     där  är summan för alla användningsprofiler mp som förtecknas i tabell 2, sg är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga, Wsg,mp,  är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1-2.1.3, CO2v,mp är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III, CO2pv,mp är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b, CCFi är koldioxidkorrigeringsfaktorn för det bränsle eller den bränsleblandning som används, enligt definitionen i artikel 3.25 och beräknad i enlighet med punkt 7 i denna bilaga. För utsläppsfria fordon ska värdena för CO2,mp och CO2p,mp fastställas till 0.

 

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.1.1

Kommissionens förslag
Undergrupp av fordon (sg)*	Användningsprofil (mp)**
	RDL	RDR	LHL	LHR	UDL	UDR	REL, RER, LEL, LER	MUL	MUR	COL	COR
53	0,25	0,25	0	0	0,25	0,25	0	0	0	0	0
54	0,25	0,25	0	0	0,25	0,25	0	0	0	0	0
Ändringsförslag
Undergrupp av fordon (sg)*	Användningsprofil (mp)**
	RDL	RDR	LHL	LHR	UDL	UDR	REL, RER, LEL, LER	MUL	MUR	COL	COR
53	0,08	0,79	0	0	0,02	0,11	0	0	0	0	0
54	0,08	0,79	0	0	0,02	0,11	0	0	0	0	0

Motivering

Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg,mp) för grupperna 53 (medeltunga lastbilar av hyttyp) och 54 (medeltunga lastbilar av skåpbilstyp) ändras för att bättre avspegla den typiska användningen av dessa fordon. Fältdata visar i själva verket att regionala distributionsprofiler har en högre andel jämfört med den tid som dessa fordon spenderar i distributionscykler i städer.

 

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
där  är summan för alla nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen sg, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 7b, CO2v är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, CO2pv är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, Vsg är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergrupp sg,  Vpvsg är antalet nya tunga fordon inom undergruppen sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3, PLsg är den genomsnittliga nyttolasten för fordon i undergruppen sg, fastställd enligt punkt 2.5, PNsg är det genomsnittliga antalet passagerare för fordon i undergruppen sg, fastställt enligt punkt 2.5.	där  är summan för alla nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen sg, inbegripet utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 7b, CO2v är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, CO2pv är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, Vsg är antalet nya tunga fordon från tillverkaren, inbegripet utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon, i undergrupp sg,  Vpvsg är antalet nya tunga fordon inom undergruppen sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3, PLsg är den genomsnittliga nyttolasten för fordon i undergruppen sg, fastställd enligt punkt 2.5, PNsg är det genomsnittliga antalet passagerare för fordon i undergruppen sg, fastställt enligt punkt 2.5.

Motivering

Arbetsfordon bör fortsätta att vara undantagna från tillämpningsområdet för denna förordning. Å andra sidan bör tillämpningsområdet för denna förordning breddas så att utsläppsfria arbetsfordon kan redovisas i en tillverkares specifika prestanda när det gäller koldioxidutsläpp under redovisningsperioden.

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.2 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.3.2 Rapporteringsperioderna 2025–2029 […]	2.3.2 Rapporteringsperioder från och med 2025 […]

Motivering

Det bör noteras att marknadspenetrationen för utsläppsfri teknik i den tunga fordonssektorn fortfarande är osäker och beroende av nödvändiga villkor och kundacceptans. Förordningen bör fortsätta att ge en viss flexibilitet för att hjälpa fordonstillverkarna att sälja nya utsläppsfria fordon. Av dessa skäl bör faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon förlängas under förordningens giltighetstid, och det högsta bidraget från faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör höjas.

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3 – punkt 2.3.3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.3.3 Rapporteringsperioder från och med 2030	utgår
ZLEV = 1

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.4

Kommissionens förslag

[…] där Vzevsg är antalet nya utsläppsfria tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp sg,  Vpvsg är antalet nya tunga fordon inom undergruppen sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2, Vsg är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp sg,  V är antalet nya tunga fordon från tillverkaren.

Ändringsförslag

[…] där Vzevsg är antalet nya utsläppsfria tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp sg,  Vpvsg är antalet nya tunga fordon inom undergruppen sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2, Vsg är antalet nya tunga fordon från tillverkaren, inbegripet utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon, i undergrupp sg,  V är antalet nya tunga fordon från tillverkaren, inbegripet utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon.

Motivering

Arbetsfordon bör fortsätta att vara undantagna från tillämpningsområdet för denna förordning. När det gäller utsläppsfri teknik kommer dessa fordon dock att vara de första som släpps ut på marknaden (exempelvis för insamling av kommunalt avfall). I detta syfte bör tillämpningsområdet för förordningen utvidgas på ett sådant sätt att utsläppsfria arbetsfordon kan redovisas i en tillverkares specifika prestanda när det gäller koldioxidutsläpp under den specifika redovisningsperioden.

Ändringsförslag  81

 

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.7

Kommissionens förslag

2.7.  Tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, enligt vad som avses i artikel 4 För varje tillverkare ska följande genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp beräknas:   2.7.1. För rapporteringsperioderna 2019–2029: CO2(2025) = ZLEV × ∑ sg sharesg × MPWsg ×avgCO2sg   2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:   CO2(NO) = ∑sg sharesg× MPWsg × avgCO2sg    CO2(MCO2) = ∑sg sharesg × MPWsg × [avgCO2sg × (1 - pvsg ) + avgCO2psg × pvsg]   CO2(MZE) = ∑sg sharesg × MPWsg × (1 - zevsg) × rCO2sg    = CO2 (MCO2) + CO2 (MZE)        där ∑ sg är summan av de undergrupper som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen enligt punkt 4.2,  ZLEV  är det som fastställs i punkt 2.3,  share, sg är det som fastställs i punkt 2.4,  zevsg  är det som fastställs i punkt 2.4,  pvsg  är det som fastställs i punkt 2.4,  MPWsg  är det som fastställs i punkt 2.6,  avgCO2sg är det som fastställs i punkt 2.2, avgCO2psg är det som fastställs i punkt 2.2, rCO2sg  är det som fastställs i punkt 3.1.2.

Ändringsförslag

Tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, enligt vad som avses i artikel 4 För varje tillverkare ska följande genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp beräknas:   2.7.1. För rapporteringsperioderna 2019–2029: CO2(2025) = ZLEV × ∑ sg sharesg × MPWsg ×avgCO2sg   2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:   CO2(NO) = ∑sg  sharesg ×  MPWsg × (avgCO2sg × (1 - sharesgEHC) + αsg x avgCO2sg × sharesgEHC) CO2(MCO2) = ∑sg sharesg × MPWsg × [avgCO2sg × (1 - pvsg ) + avgCO2psg × pvsg] CO2(MZE) = ∑sg sharesg × MPWsg × (1 - zevsg) × rCO2sg  = CO2 (MCO2) + CO2 (MZE)        där ∑ sg är summan av de undergrupper som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen enligt punkt 4.2,  ZLEV  är det som fastställs i punkt 2.3,  share, sg  är det som fastställs i punkt 2.4,  zevsg  är det som fastställs i punkt 2.4, pvsg är det som fastställs i punkt 2.4,  MPWsg  är det som fastställs i punkt 2.6,  avgCO2sg är det som fastställs i punkt 2.2, avgCO2psg är det som fastställs i punkt 2.2, rCO2sg  är det som fastställs i punkt 3.1.2. sharesgEHC  är andelen i undergrupp sg av tillverkarens tunga fordon i kategori N3 som får användas i en extra tung kombination   αsg  är kompensationsfaktorn för att justera effekten av högre nyttolast på en extra tung kombination på tillverkarens lastbilar, beroende på den genomsnittliga högsta tillåtna kombinationsvikten i drift, med hjälp av det viktade värdet av resultatet av följande formler:   αsg =   1 + (-3/5*avgGVWsg comb 8x4-30)/100, för 8x4 EHC-lastbilar   αsg =  1 + (-3/5*avgGVWsg comb other+19)/100, för övriga EHC-lastbilar   avgGVWsg comb   är det tillverkarspecifika genomsnittet i registreringslandet för den högsta tillåtliga kombinationsvikten (ton) i drift för EHC-lastbilarna i fråga i undergruppen sg, när följande villkor är uppfyllt:   Vid beräkningen av koldioxidutsläpp ska en lastbil som omfattas av denna förordning anses vara en del av en extra tung kombination om lastbilen finns i kategori N3 och den högsta tillåtliga vikten i drift för fordonskombinationen i registreringslandet är mer än 60 ton och har rapporterats i enlighet med punkt r i del A i bilaga IV.

 

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.2 – tabellen

Kommissionens förslag
Referensperioder för undergrupper
Följande rapporteringsperioder ska tillämpas som referensperioder för undergrupper av fordon:
Undergrupp av fordon sg	Rapporteringsperiod för det år som gäller som referensperiod
4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH		2019
Alla övriga		2025
Ändringsförslag
Referensperioder för undergrupper
Följande rapporteringsperioder ska tillämpas som referensperioder för undergrupper av fordon:
Undergrupp av fordon sg	Rapporteringsperiod för det år som gäller som referensperiod
4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH		2019
1s, 1, 2, 3, 11, 12 och 16		2020
Alla övriga		2025

Ändringsförslag  83

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.2

Kommissionens förslag

4.2 Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål. Följande undergrupper sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X),, de specifika utsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:

X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD,	31-LF, 31-L1, 31-L2, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-L2, 33-DD, 35-FE, 39-FE

Ändringsförslag

4.2 Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål och specifika koldioxidutsläppsmål. Följande undergrupper sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X),, de specifika utsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:

X = 2025	X= NO	X = MCO2	X= MZE
undergrupper av fordon som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 a	undergrupper av fordon för godstransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av koldioxidutsläppsmål enligt artikel 3a.1 b, c och d	undergrupper av fordon för persontransport, som omfattas av mål för utsläppsfria fordon i enlighet med artikel 3b
4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3.	31-L2, 32-C2, 32-C3, 32-DD, 33-L2 34-C2, 34-C3, 34-DD,	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE

 

Motivering

Endast fordon med stadsdriftsprofiler bör omfattas av kravet när det gäller utsläppsfria fordon för stadsbussar (artikel 3b). Låga klass II-bussar med driftsprofiler mellan städer används i drift mellan städer och bör därför inte omfattas av de tvingande kraven på utsläppsfria fordon. Therefore, vehicle groups 31-L2 (2-axle class II low entry) and 33-L2 (3-axle class II low entry) should be moved from the group of vehicles which fall under the zero-emission mandate (“MZE”) to the group of vehicles that are subject to CO2 reduction targets (“MCO2”). The impact in terms of CO2 emissions is very low because vehicle groups 31-L2 and 33-L2 have an overall emission share of all commercial vehicles of approximately 1%.

 

Låga fordon av klass II har en marknadsandel på cirka 11 % av alla M3-fordon och M3-fordon har en övergripande utsläppsandel på cirka 9 % enligt konsekvensbedömningen, tabell 11 i bilaga 8.

Class II low-entry vehicles are specifically designed for interurban operations with reduced passenger flow and capacity compared to full low-floor buses designed for urban operation.

 

Ändringsförslag  84

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.3.1 – tabellen

Kommissionens förslag

Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025 – 2029	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15%	43 %	64 %	90 %
Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	11, 12, 16	0	43 %	64 %	90 %
Turistbussar (rfsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2	0	43 %	64 %	90 %
Primärfordon för turistbussar (rfpsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	43 %	64 %	90 %
Släpvagnar		0	7,5 %	7,5 %	7,5 %
Påhängsvagnar		0	15 %	15 %	15 %

Ändringsförslag

Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		2025 – 2029	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m. 2040
Medeltunga lastbilar	53, 54	0	15 %	50 %	70 %
Tunga lastbilar > 7,4 ton	1s, 1, 2, 3	0	30 %	50 %	70 %
Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4	4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH	15 %	30 %	50 %	70 %
Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer	11, 12, 16	0	30 %	50 %	70 %
Turistbussar (rfsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	15 %	50 %	70 %
Primärfordon för turistbussar (rfpsg)	32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD	0	15 %	50 %	70 %
Släpvagnar		0	7,5 %	7,5 %	7,5 %
Påhängsvagnar		0	15 %	15 %	15 %

 

 

Motivering

Only vehicles with urban mission profiles shall be subject to the zero-emission vehicle mandate for urban buses (Art 3b). Class II low-entry buses with significant interurban mission profiles are used in interurban missions and should therefore not be subject to the ZEV mandate. Therefore 31-L2 (2-axle class II low entry) and 33-L2 (3-axle class II low entry) are proposed to move from “MZE” to “MCO2”, i.e. from ZEV mandate to the CO2 reduction targets together with coaches. The impact will be very low as 31-L2 and 33-L2 have an overall emission share of all commercial vehicles of ca. 1%. (Class II low-entry vehicles have a market share of ca. 11% of all M3 vehicles according to an ACEA fleet analysis 2015-2019 and M3 vehicles have an overall emission share of ca. 9% according to the impact assessment, annex 8, table 11). Class II low-entry vehicles cannot be seen as an escape option from the ZEV mandate for urban buses as passenger flow and capacity are usually reduced compared to full low floor buses designed for urban operation.

In addition to the above, these vehicle classes are not part of the green public procurement legislations since they are not considered urban vehicles.

Ändringsförslag  85

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.3.2 – tabellen

Kommissionens förslag
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m.  2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE, 31-L2, 33-L2	0	100 %	100 %	100 %
Ändringsförslag
Obligatorisk andel utsläppsfria fordon zevMsg
Undergrupper sg		Rapporteringsperiod för åren
		före 2030	2030 – 2034	2035 – 2039	fr.o.m.  2040
Tunga stadsbussar	31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE	0	80 %	100 %	100 %

 

 

Motivering

 

A full ZEV mandate in 2030 will put huge pressure on public transport operators to fit their investment plans and ensure that the necessary charging and refuelling infrastructures are in place at depots. It risks overstretching the capabilities of many local transport operators and public transport authorities across the EU and will financially expose Member States and cities with limited resources.

 

In addition, this requirement will be not in line with those laid down in the Directive (EU) 2019/1161 on the promotion of clean and energy-efficient road transport vehicles, which are based on the principle of technological neutrality and provide national authorities and transport operators with a wide portfolio of technological options to tackle pollution in city centres.

Thus, it is suggested to set at 80% the 2030 target share of zero-emission urban bused and to delay the 100% to 2035, as assessed by the Commission in its impact assessment

 

Ändringsförslag  86

Förslag till förordning

Bilaga I – punkt 7 (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7. BERÄKNING AV KOLDIOXIDKORRIGERINGSFAKTORN (CCF)   För varje bränsle eller bränsleblandning ska CCF beräknas enligt följande metod:   7.1. För koldioxidneutrala bränslen, som definieras i artikel 3.25 och används i enlighet med artikel 4a är CCFi = 1.   7.2. För andra bränslen än koldioxidneutrala bränslen är CCFi = 0.   7.3. För blandningar av koldioxidneutrala bränslen och andra bränslen än koldioxidneutrala bränslen ska CCF beräknas enligt följande formel:       där   CCFi  är koldioxidkorrigeringsfaktorn för en viss blandning av konventionellt bränsle och koldioxidneutralt bränsle i   SHARESn,i  är andelen förnybart bränsle i som rapporterats i databasen Shares, avseende den sista tillgängliga rapporteringsperioden n och beräknat som den genomsnittliga andelen i alla EU-medlemsstater.   SHARESn - 1,i  är andelen förnybara bränslen i som rapporterats i databasen Shares, avseende den näst sista tillgängliga rapporteringsperioden n och beräknat som den genomsnittliga andelen i alla EU-medlemsstater. Databasen Shares är tillgänglig på:  https://ec.europa.eu/eurostat/web/energy/data/shares

Motivering

 

Genom denna förordning bör det införas en robust och transparent koldioxidkorrigeringsfaktor för utsläppsfria och utsläppssnåla bränslen. Det skulle inte ändra förordningens övergripande strategi, men det skulle bidra till att hantera bristerna med en strategi som bara avser avgaser och erkänna det faktiska växthusgasavtrycket från fordon och de bränslen som de använder.

Ändringsförslag  87

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 1 – punkt 2 – stycke 9

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b,	är koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade i enlighet med artiklarna 13a och 13b,

Motivering

Ändringsförslaget rättar ett skrivfel. Definitionen av reportCO2_v_mp i bilaga III bör endast avse ett färdigt fordon. Koldioxidutsläppen från primärfordon korrigeras inte för deras passagerarantal, eftersom alla primärfordon av en viss undergrupp simuleras med samma passagerarantal. Detta framgår också av definitionerna av CO2_v_mp i punkt 2.1 i bilaga I, som inte hänvisar till bilaga III för en korrigering.

Ändringsförslag  88

 

Förslag till förordning

Bilaga IV – del A – led qa (nytt)

Förordning (EU) 2019/1242

Bilaga IV – led qa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	qa) Högsta vikt för en lastbil av kategori N3 i en extra tung kombination som avses i bilaga I punkt 2.7.2 i lastbilens registreringsland när lastbilen är kopplad till en eller flera påhängsvagnar/släpvagnar med oledad dragstång.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt upphävande av förordning (EU) 2018/956
Referensnummer	COM(2023)0088 – C9-0025/2023 – 2023/0042(COD)
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 29.3.2023
Yttrande från  Tillkännagivande i kammaren	TRAN 29.3.2023
Föredragande av yttrande  Utnämning	Andris Ameriks 19.4.2023
Behandling i utskott	24.5.2023
Antagande	19.9.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 11 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	José Ramón Bauzá Díaz, Erik Bergkvist, Izaskun Bilbao Barandica, Paolo Borchia, Karolin Braunsberger-Reinhold, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Gheorghe Falcă, Carlo Fidanza, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Kateřina Konečná, Peter Lundgren, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Jan-Christoph Oetjen, Rovana Plumb, Bergur Løkke Rasmussen, Dominique Riquet, Thomas Rudner, Massimiliano Salini, Achille Variati, Petar Vitanov, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pär Holmgren, Ondřej Kovařík, Ljudmila Novak, Jutta Paulus, Andreas Schieder, Annalisa Tardino
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Matteo Adinolfi, Mohammed Chahim, Pietro Fiocchi, Niclas Herbst, Francisco José Millán Mon, Dennis Radtke, Antonio Maria Rinaldi, Christian Sagartz, Eugen Tomac

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29	+
ECR	Carlo Fidanza, Pietro Fiocchi, Peter Lundgren, Roberts Zīle, Kosma Złotowski
ID	Matteo Adinolfi, Paolo Borchia, Antonio Maria Rinaldi, Annalisa Tardino
PPE	Karolin Braunsberger-Reinhold, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Niclas Herbst, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Francisco José Millán Mon, Ljudmila Novak, Dennis Radtke, Christian Sagartz, Massimiliano Salini, Eugen Tomac, Lucia Vuolo
Renew	José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Elsi Katainen, Ondřej Kovařík, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet
The Left	Kateřina Konečná

 

11	-
Renew	Bergur Løkke Rasmussen
S&D	Mohammed Chahim, Isabel García Muñoz, Thomas Rudner, Andreas Schieder, Achille Variati
Verts/ALE	Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Pär Holmgren, Jutta Paulus

 

3	0
S&D	Erik Bergkvist, Rovana Plumb, Petar Vitanov

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt upphävande av förordning (EU) 2018/956
Referensnummer	COM(2023)0088 – C9-0025/2023 – 2023/0042(COD)
Framläggande för parlamentet	15.2.2023
Ansvarigt utskott  Tillkännagivande i kammaren	ENVI 29.3.2023
Rådgivande utskott  Tillkännagivande i kammaren	ITRE 29.3.2023	IMCO 29.3.2023	TRAN 29.3.2023	AGRI 29.3.2023
Inget yttrande avges  Beslut	IMCO 28.3.2023	AGRI 28.2.2023
Föredragande  Utnämning	Bas Eickhout 1.10.2023
Tidigare föredragande	Yannick Jadot, Bas Eickhout
Behandling i utskott	26.4.2023	26.6.2023
Antagande	24.10.2023
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 36 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	João Albuquerque, Catherine Amalric, Mathilde Androuët, Maria Arena, Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Malin Björk, Michael Bloss, Delara Burkhardt, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Nathalie Colin-Oesterlé, Maria Angela Danzì, Esther de Lange, Christian Doleschal, Bas Eickhout, Cyrus Engerer, Pietro Fiocchi, Heléne Fritzon, Malte Gallée, Gianna Gancia, Andreas Glueck, Teuvo Hakkarainen, Anja Hazekamp, Martin Hojsík, Pär Holmgren, Jan Huitema, Adam Jarubas, Karin Karlsbro, Petros Kokkalis, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Marian-Jean Marinescu, Lydie Massard, Liudas Mažylis, Marina Mesure, Dolors Montserrat, Alessandra Moretti, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Nikos Papandreou, Jutta Paulus, Francesca Peppucci, Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd, Erik Poulsen, Frédérique Ries, Silvia Sardone, Christine Schneider, Ivan Vilibor Sinčić, Maria Spyraki, Nils Torvalds, Edina Tóth, Achille Variati, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Pernille Weiss, Emma Wiesner, Michal Wiezik, Tiemo Wölken, Anna Zalewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Mercedes Bresso, Christophe Clergeau, Jens Gieseke, Martin Häusling, Stelios Kympouropoulos, Massimiliano Salini, Christel Schaldemose, Annalisa Tardino, Róża Thun und Hohenstein, Grzegorz Tobiszowski, Marie Toussaint, Nikolaj Villumsen, Sarah Wiener
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)	Marie Dauchy, Carlo Fidanza, Niels Fuglsang, Georg Mayer, Maria Noichl, Rob Rooken
Ingivande	30.10.2023

 

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48	+
NI	Maria Angela Danzì
PPE	Stanislav Polčák, Jessica Polfjärd
Renew	Catherine Amalric, Pascal Canfin, Martin Hojsík, Jan Huitema, Karin Karlsbro, Erik Poulsen, Frédérique Ries, Róża Thun und Hohenstein, Nils Torvalds, Emma Wiesner, Michal Wiezik
S&D	João Albuquerque, Maria Arena, Mercedes Bresso, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Christophe Clergeau, Cyrus Engerer, Heléne Fritzon, Niels Fuglsang, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Maria Noichl, Nikos Papandreou, Christel Schaldemose, Achille Variati, Tiemo Wölken
The Left	Malin Björk, Anja Hazekamp, Petros Kokkalis, Marina Mesure, Nikolaj Villumsen, Mick Wallace
Verts/ALE	Michael Bloss, Bas Eickhout, Malte Gallée, Martin Häusling, Pär Holmgren, Lydie Massard, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus, Marie Toussaint, Sarah Wiener

 

36	-
ECR	Carlo Fidanza, Pietro Fiocchi, Teuvo Hakkarainen, Joanna Kopcińska, Rob Rooken, Grzegorz Tobiszowski, Alexandr Vondra, Anna Zalewska
ID	Mathilde Androuët, Marie Dauchy, Gianna Gancia, Sylvia Limmer, Georg Mayer, Silvia Sardone, Annalisa Tardino
NI	Ivan Vilibor Sinčić, Edina Tóth
PPE	Traian Băsescu, Alexander Bernhuber, Christian Doleschal, Jens Gieseke, Adam Jarubas, Ewa Kopacz, Stelios Kympouropoulos, Esther de Lange, Peter Liese, Marian-Jean Marinescu, Liudas Mažylis, Dolors Montserrat, Ljudmila Novak, Francesca Peppucci, Massimiliano Salini, Christine Schneider, Maria Spyraki, Pernille Weiss
Renew	Andreas Glueck

 

1	0
PPE	Nathalie Colin-Oesterlé

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.