FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
16.9.2024 - (2024/2810(RSP))
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen
Dolors Montserrat, Esteban González Pons, Gabriel Mato, Sebastião Bugalho, Antonio López‑Istúriz White
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B10-0023/2024
B10‑0023/2024
Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av uttalandena av den 31 juli och den 12 augusti 2024 från FN:s oberoende internationella undersökningsuppdrag om Bolivarianska republiken Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 3 september 2024 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om klimatet av rädsla i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 29 juli 2024 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om presidentvalet i Venezuela,
– med beaktande av uttalandena från den höga representanten, på EU: s vägnar, av den 4 och 24 augusti 2024 om utvecklingen efter valet,
– med beaktande av rapporten av den 30 juli 2024 från avdelningen för valsamarbete och valobservation vid Amerikanska samarbetsorganisationens sekretariat för förstärkning av demokratin om presidentvalet i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet från Carter Center av den 30 juli 2024 om valet i Venezuela,
– med beaktande av delavtalet om främjande av politiska rättigheter och valgarantier för alla (Barbadosavtalet), som undertecknades i oktober 2023 av Nicolás Maduros regim och den venezuelanska oppositionsalliansen Enhetsplattformen,
– med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Valet i Venezuela 2024 skulle ha inneburit ett unikt tillfälle för landet att gå från en korrupt autokrati tillbaka till en demokrati, om alla punkter i Barbadosavtalet hade respekterats. Medborgerliga och politiska rättigheter kränks fortsatt i Venezuela.
B. Den pågående socioekonomiska, politiska och humanitära krisen, som präglas av hyperinflation, ökande svält, sjukdomar, utbredd korruption, brottslighet och straffrihet, uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ökande dödlighet, har lett till en massutvandring av över 7,7 miljoner venezuelaner som försöker fly tyranniet.
C. I Venezuela, den 17 oktober 2023 undertecknade företrädare för Maduroregimen och oppositionsalliansen Enhetsplattformen två avtal, de så kallade Barbadosavtalen, som bland annat omfattade främjande av politiska rättigheter, valgarantier för alla, respekt för varje politisk aktörs rätt att fritt välja sin kandidat till presidentvalet och frigivning av politiska fångar. Dessa avtal omfattade viktiga frågor, däribland frågan om att göra det möjligt för internationella observatörer att delta i valprocessen. Avtalens undertecknande utgjorde ett första steg för att säkerställa fria och rättvisa val i Venezuela.
D. Allmänhetens tillgång till information, åsikts- och yttrandefriheten samt rätten att delta i fredliga sammankomster har systematiskt begränsats, i synnerhet för regimkritiker, fackföreningsmedlemmar, människorättsförsvarare och de mest utsatta i samhället. Politiska fångar har inte frigivits, trots att detta är ett uttryckligt villkor i Barbadosavtalet.
E. María Corina Machado valdes under Enhetsplattformens primärval 2023 till kandidat för oppositionen med 92,35 % av rösterna. Maduroregimen diskvalificerade henne från att ställa upp i val på godtyckliga och politiskt motiverade grunder i ett uppenbart brott mot Barbadosavtalet. Efter sin diskvalificering upprätthöll María Corina Machado enigheten i den demokratiska oppositionen genom att stödja en ny kandidat, Corina Yoris, som i sin tur inte tilläts att registrera sig som kandidat. Det var i slutändan Edmundo González Urrutia som blev den demokratiska oppositionens kandidat.
F. Många oegentligheter och överträdelser rapporterades inför valet, bland annat diskvalificeringen av omkring 16 politiska partier, hinder för registrering av presidentkandidater, korta tidsfrister för väljarregistrering och avsaknad av registreringskontor, minimal allmän information, försvårande av utlandsröstning samt angrepp mot och frihetsberövande av medlemmar av María Corina Machados kampanjpersonal.
G. Det regimkontrollerade nationella valrådet (CNE) drog tillbaka sin inbjudan till EU att övervaka valet. Många av de internationella delegationer som bjöds in av den demokratiska oppositionen, Comando Nacional de Campaña Con VZLA, nekades inresa i landet och utvisades, däribland en delegation bestående av medlemmar av en politisk grupp i Europaparlamentet och fem före detta latinamerikanska presidenter.
H. På valdagen gick det venezuelanska folket och röstade i stort antal, vilket visade på ett enastående medborgerligt och demokratiskt uppträdande, trots regimens ständiga ansträngningar för att hindra valprocessen. En mängd rapporter inkom om begränsningar av tillträdet till många vallokaler för inhemska observatörer och vittnen från oppositionspartier. Påtryckningar mot väljare genom av regimen upprättade kontrollstationer rapporterades också från ett stort antal vallokaler.
I. De få trovärdiga observatörsuppdrag som lyckades övervaka valet – team från FN och Carter Center – har rapporterat att Venezuelas presidentval 2024 inte uppfyllde internationella normer för valintegritet och inte kan betraktas som demokratiskt, att de vare sig kan verifiera eller bekräfta valresultatet såsom det tillkännagetts av det regimkontrollerade CNE och att valmyndighetens underlåtenhet att redovisa delresultat per vallokal utgör ett allvarligt brott mot valprinciperna. I rapporten från FN:s expertpanel angavs att det förtida tillkännagivandet av en vinnare inte hade något motstycke bland dagens demokratiska val och att valprocessen saknade grundläggande transparens och integritet. Valet var varken fritt eller rättvist.
J. Efter det att valet hade avslutats vägrade det regimkontrollerade CNE att offentliggöra den officiella sammanräkningen av valsedlar och förfalskade valresultatet varpå Maduros falska seger tillkännagavs. Den demokratiska oppositionen lyckades få 83,5 % av de officiella valsedlarna och har på ett trovärdigt sätt visat att valets vinnare var Edmundo González Urrutia, med 67,08 % av de avgivna rösterna.
K. I efterdyningarna av valet ägde fredliga protester rum i hela landet mot Maduroregimens bedrägliga agerande. Dessa protester möttes med extremt våld och förtryck, vilket ledde till över 20 dödsfall och över 2 400 gripanden och påtvingade försvinnanden, däribland omkring 120 barn.
L. María Corina Machado har tvingats att gå under jorden av rädsla för repressalier från Maduroregimen, och Edmundo González Urrutia har tvingats i exil efter det att en arresteringsorder utfärdats mot honom och allvarliga dödshot riktats mot honom och hans anhöriga.
1. Europaparlamentet erkänner Edmundo González Urrutia som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president. Parlamentet erkänner också María Corina Machado som ledare för de demokratiska krafterna i Venezuela eftersom hon under Enhetsplattformens primärval 2023 valdes med 92,35 % av rösterna.
2. Europaparlamentet uppmanar enträget alla EU:s medlemsstater att erkänna Edmundo González Urrutia som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president.
3. Europaparlamentet fördömer och förkastar helt och hållet det valfusk som iscensattes av det regimkontrollerade CNE, som vägrade att offentliggöra det officiella resultatet genom att redovisa röstsammanräkningen från varje vallokal, trots upprepade uppmaningar från det internationella samfundet.
4. Europaparlamentet stöder helhjärtat Internationella brottmålsdomstolens och FN:s oberoende undersökningsuppdrags utredningar av den venezuelanska regimens omfattande brott och förtryck, och uppmanar EU att stödja de utredningar som för närvarande övervägs inom ramen för Romstadgan av de påstådda brotten mot mänskligheten så att de ansvariga kan ställas till svars.
5. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att begära en internationell arresteringsorder mot Nicolás Maduro för brott mot mänskligheten, på grundval av alla de allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som han har begått.
6. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de mord, trakasserier, kränkningar och gripanden som har begåtts mot den demokratiska oppositionen och det venezuelanska folket. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiskt och godtyckligt frihetsberövade personer, särskilt minderåriga.
7. Europaparlamentet erinrar om att EU i maj 2024 upphävde sina sanktioner mot medlemmar i CNE som ett uttryck för god vilja. Parlamentet understryker att denna åtgärd inte har gett några positiva effekter. Parlamentet begär att dessa sanktioner mot medlemmarna i CNE ska återinföras. Parlamentet efterlyser vidare riktade sanktioner mot Nicolás Maduro och hans inre krets och deras familjer, däribland Jorge Rodríguez och alla de som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet.
8. Europaparlamentet fördömer CNE: s beslut att dra tillbaka inbjudan till EU att sända ut ett valobservatörsuppdrag. Parlamentet fördömer vidare regimens beslut att hindra tillträde för och utvisa internationella observatörer som bjudits in till valdagen av den demokratiska oppositionen, Comando Nacional de Campaña Con VZLA.
9. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra sitt yttersta för att se till att den legitima och demokratiskt valda presidenten kan tillträda den 10 januari 2025, i enlighet med Venezuelas konstitution.
10. Europaparlamentet uppmanar med kraft de regionala aktörerna att utöva alla påtryckningar de kan mot Maduroregimen och Maduros inre krets så att de accepterar det venezuelanska folkets demokratiska vilja och erkänner Edmundo González Urrutia som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president. Det är parlamentets övertygelse att om ett fredligt maktskifte och ett återupprättande av demokratin inte sker den 10 januari 2025 kommer en förnyad utvandringsvåg till de andra länderna i regionen att följa, liknande den som har lett till att nästan 8 miljoner venezuelaner har flytt landet under de senaste åren.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, deltagarna i toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater, den parlamentariska församlingen EU‑Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationen, FN:s generalsekreterare och den venezuelanska regimens myndigheter.